Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: SSY/Christina Ripa 13-04-23/Omarbetad av PLsyu/Christina Ripa 16-02-08 Skickad till kvalitetssäkring av: PLsyu/Christina Ripa/2015-12-22 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/ Gunnel Bångman, Samhällsekonom, Alexander Hellevik, Lars Eriksson strategisk planering/2016-02-16 Godkänd av: Trafikverket/ Peo Nordlöf cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering/2016-02-16 Skede: Bygghandling pågår Malmö - Ystad, mötesspår, JSY207 Nuläge och brister: Persontågstrafiken på Ystadbanan är en del av ett komplext regionaltrafiksystem som inkluderar en stor del av tågtrafiken i hela södra Sverige och Danmark. När persontågen under 2011 började gå via Citytunneln ökade förseningarna på Ystadbanan. Ett antal åtgärder vidtogs och under optimala förhållanden fungerar idag trafiken med de genomförda åtgärderna. Vid minsta problem uppstår dock förseningar som påverkar trafiken i hela omloppen.

Åtgärdens syfte: Förbättrad transportkvalitet på Ystadbanan, vilket ökar förutsättningarna för regional utveckling och bättre knyter samman den sydöstra delen av Skåne med den sydvästra.

1. Beskrivning av åtgärden Förslag till åtgärd: Kostnaden är 126,3 mkr i prisnivå 2013-06. Kapaciteten byggs ut med nya mötesspår, vid Skabersjö samt Ruuthsbo (öster om ).

Tabell 1 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk Miljöeffekter som ej Övriga effekter som ej Samhällsekonomisk lönsamhet investeringskostnad + ingår i nettot + ingår i nettot => (sammanvägt) mnkr 534 Negativt Positivt Lönsam

Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Åktid: -141,5 ktim/år 605 Godstransporter Tågdriftskostnader: 0 mnkr/år 12 Persontransportföretag Tågdriftskostnader: 0 mnkr/år 100 Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: 0 DSS/år 0 Klimat CO2-utsläpp: -0,128 kton/år 0 Hälsa Utsläpp av föroreningar 0 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt DoU-kostnad: 0 mnkr7år -24 Samh.ek investeringsk. Annuitetskostnad: 6 mnkr/år -159 Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad 534 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = 3,37 Informationsvärde NNK = HÖG Spann NNK = 3,4 till 3,4 NK = 2,87 2. Samhällsekonomisk analys 2. Samhällsekonomisk Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Sammanvägd Berörd/påverkad av effekt Bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning bedömning Klimat Försumbart Transporter under byggtid Hälsa Negativt Negativt Störningar av buller och vibrationer under byggtid Miljö Landskap Negativt Intrång dolda fornlämningar, visuellt kontaktledningar Resenärer Positivt Attraktivare kollektivtrafik Godstransporter Positivt Ökad återhämtningsförmåga Persontransportföretag Positivt Positivt Flexibilitet att anpassa avgångar efter efterfrågan

Övrigt Trafiksäkerhet Försumbart Ingår i den samhällsekonomiska analysen Övrigt Försumbart Ingår i den samhällsekonomiska analysen Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Negativt Ej angett

Sida 1 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: SSY/Christina Ripa 13-04-23/Omarbetad av PLsyu/Christina Ripa 16-02-08 Skickad till kvalitetssäkring av: PLsyu/Christina Ripa/2015-12-22 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/ Gunnel Bångman, Samhällsekonom, Alexander Hellevik, Lars Eriksson strategisk planering/2016-02-16 Godkänd av: Trafikverket/ Peo Nordlöf cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering/2016-02-16 Skede: Bygghandling pågår Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Lokalt/ Kön - Trafikanter Åtgärds- Fördel- Restid, Regionalt/ Kommun- Länsvis transporter Närings- specifik nings- reskost, Nationellt/I vis Trafikslag Ålder fördelning & externt gren fördelnings- aspekt restidsos nter- fördelning berörda aspekt (person) nationellt Störst , Personer nytta/ Neutralt Regionalt Skåne , Resenärer Neutralt Spår mellan Ej bedömt fördel Ystad, 18 och (störst)

3. Fördelningsanalys Negativ - Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Jordbruk Neutralt Neutralt Ej bedömt nytta/ nackdel Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Tillförlitlighet Positivt bidrag Medborgarnas resor Tryggt & bekvämt Positivt bidrag Tillförlitlighet Positivt bidrag Näringslivets transporter Nöjdhet & kvalitet Positivt bidrag Pendling Positivt bidrag Tillgänglighet regionalt/ länder Tillgänglighet storstad Positivt bidrag Bidrag till Interregionalt Positivt bidrag FUNKTIONSMÅLET Jämställdhet transport Positivt bidrag Jämställdhet Lika möjlighet Inget bidrag Funktionshindrade Kollektivtrafiknätet Inget bidrag Barn och unga Skolväg Inget bidrag Gång & cykel Inget bidrag Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafik Positivt bidrag Överflyttning transportslag Positivt bidrag Energi: transportsystemet Positivt bidrag Klimat Energi: fordon Inget bidrag Energi: infrastrukturhållning Negativt bidrag Människors hälsa Negativt Befolkning Inget bidrag Bidrag till Luft Positivt Hälsa HÄNSYNSMÅLET Vatten Inget bidrag Mark Inget bidrag

4. målanalys Transportpolitisk Materiella tillgångar Negativt Landskap Negativt Landskap Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Negativt Forn- och Kulturlämningar, Annat Negativt kulturarv, Bebyggelse Trafiksäkerhet Döda & svårt skadade Inget bidrag Målkonflikter Tillgänglighet i konflikt med landskap. De nya mötesspåren medför intrång och påverkan på ny mark, vilken ligger inom riksintresseområdet naturmiljö. I Ruuthsbo finns även biotopskydd, rödlistad art och en landskapsbild som berörs negativt av åtgärden. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam. Åtgärden bidrar till långsiktigt hållbarhet genom reducerat koldioxidutsläpp och till social hållbarhet genom att förbättrar valmöjligheten i trafiken för alla, även personer med små resurser.

Sida 2 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 1 .Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdskostnad Åtgärdsnamn ObjektID-nr Syfte Sammanhang Län (mnkr) Malmö - Ystad, JSY207 Förstärka kapaciteten 126 Nej Skåne mötesspår Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen

Är åtgärden ett resultat Ingår steg 1 åtgärder Ingår steg 2 åtgärder Ingår steg 3 åtgärder Ingår steg 4 åtgärder av en åtgärdsvalsstudie? enligt fyrstegsprincipen? enligt fyrstegsprincipen? enligt fyrstegsprincipen? enligt fyrstegsprincipen?

Nej Nej Nej Nej Ja Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt Vilka steg 1 åtgärder Vilka steg 2 åtgärder Vilka steg 3 åtgärder Vilka steg 4 åtgärder vilken aktör som ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) föreslagit att åtgärden ska utredas

Två nya mötesspår på Ej relevant Ej angett Ej angett Ej angett Ystadbanan

Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Aktuellt skede Senaste Datum och namn Betydande Är MKB gjord? Innebär Om normer Uppstår vid ställnings- för senaste miljö- befintliga och/eller lagar överskridande av upprättande tagande vid ställnings- påverkan? förhållanden överskrids, normer och/eller av den upprättande tagande vid att normer löser i så fall lagar i annan del Samlade av Samlad upprättande av och/eller lagar åtgärds- av transport- effekt- effekt- Samlad effekt- överskrids/ förslaget systemet på bedömningen bedömning bedömning överträds? problemet? grund av åtgärden?

Fastställelse av järnvägsplan för anläggning av Annat: mötesspår i Fastställelse Ruuthsbo på av Ystadbanan, järnvägsplan Ystad kommun för Skåne län, 2015- Bygghandling anläggning av 10-27 respektive Nej Nej Nej Nej Nej pågår mötesspår i Fastställelse av Ruuthsbo järnvägsplan för (Vilhelmsborg) anläggning av respektive mötesspår i Skabersjö på Skabersjö på Ystadbanan. Ystadbanan, Svedala kommun Skåne län, 2015- 10-27.

Sida 3 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

1.2 Eventuella kompletterande diagram, figurer eller kartbilder

Karta över Ystadbanan (rödmarkerad) Källa: Trafikverket Förstudie Två nya mötesspår på Ystadbana, 2012

Kartor över Skabersjö (rödmarkerat) och Ruuthsbo Källa: Trafikverket Förstudie Två nya mötesspår på Ystadbana, 2012

Sida 4 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 1.3 Nuläge och brister

Järnvägstrafiken på Ystadbanan har haft en positiv resandeutveckling under flera års tid. I mitten av 1990- talet genomfördes en omfattande upprustning av Ystadbanan mellan Malmö och Ystad, bestående av elektrifiering, plankorsningssanering, hastighetshöjning samt två nya mötesspår. Under 2003 elektrifierades sträckan mellan Ystad och och det byggdes ytterligare två nya mötesspår. Efter sommaren 2011 började tågen gå via Citytunneln istället för Kontinentalbanan på det nya dubbelspåret från Lockarp till Svågetorp. Sedan 2011 trafikeras stäckan Malmö-Ystad med halvtimmestrafik och sträckan Ystad-Simrishamn med heltimmestrafik hela dagen. Trafikomläggningen via Citytunneln har medfört att förseningarna på Ystadbanan har ökat. Detta beror på flera faktorer: Enkelspårssträckan har blivit något längre mellan Lockarp-Svedala, omloppen som fungerar väl var för sig men medför förseningar när de kopplas samman. Även förseningar på andra bandelar påverkar sträckan. Dessutom är vändtiden mellan Simrishamn och kort.

Skabersjö station, nedlagd sedan 1969, har tidigare varit en av de så kallade slottsstationerna på Ystadbanan. Idag finns ett område med samlad bebyggelse som består av några enstaka villor och en idrottsplats med en aktiv idrottsförening vid det gamla stationsläget. Lokaliseringen för mötesspåren ligger utanför detaljplanelagt område och ligger inte i närheten av Översiktsplanens utpekade utbyggnadsområde för bebyggelse eller Bebyggelsestruktur verksamheter. avseende arbetsplatser I tätorten Svarte, med 900 invånare, finns idag bland annat en pågatågsstation, och bostäder i nuläget skola, bibliotek, idrottsplats och ett par mindre verksamhetsområden. I den fördjupade översiktsplanen för Svarte (antagen augusti 2009) finns planer för en utbyggnad av bostäder i östra den av Svarte. Nordöst om Svarte ligger det gamla godset Ruuthsbo. Lokaliseringen av mötesspåret ligger utanför detaljplanelagt område och minst 250 meter ifrån den planerade utbyggnadsområdet för bostäder.

Ystadbanan eller ”Grevebanan Malmö-Ystad järnväg” är ett utpekat Kulturmiljöstråk och har haft en positiv resandeutveckling under flera års tid. Persontågstrafiken på Ystadbanan är en del av ett komplext regionaltrafiksystem som inkluderar en stor del av tågtrafiken i hela södra Sverige och Danmark. Resvanor och/eller Pågatågen trafikerar dagligen Malmö-Ystad med halvtimmestrafik. Banan godsflören i nuläget trafikeras också utav ett antal IC Bornholmståg samt ett fåtal godståg till och från Ystad hamn. Ystadbanan och E65 är ett viktigt pendlingsstråk för den regionala arbetspendlingen. Malmö har en mycket stor regional funktion med inpendling från alla delar av Skåne. Ystad har, trots att det är en ganska liten tätort, ett relativt stort pendlingsomland.

Banlängd: Sträckan 600 meters hinderfrihet per mötesspår, totalt 1560 meter.

Elektrifierat enkelspår mellan Lockarp och Ystad Esp; STH 160; Linjeklass D2 Stax Banstandard: 22,5/STVM 6,4/Lastprofil A;Tillåten vagnvikt 1400 ton med Rc-lok; System H

2011: 61 tåg per vmd (varav 2 godståg vmd) enligt Stigfinnaren. Enligt tidtabeller Bantrafik: (Resplus) för 2013 uppgår antal pågatåg till 78 st/per vardag totalt 82 tåg per vardag. Basprognosen för 2030: 78 tåg (varav 4 godståg).

Sida 5 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Basprognosen för 2030: 1706000 resenärer/år och 0,6 miljoner nettoton per år. Banflöde: Nivån har justerats med hjälp av resandestatistik från Skånetrafiken (Pågatågen) och Trafikstyrelsen i Danmark (Bornholmstågen) till 2801000 resor/år.

1.4 Fyrstegsanalys Trafikomläggningen via Citytunneln har medfört att förseningarna på Ystadbanan har ökat. Detta beror på ett flertal faktorer: • Enkelspårssträckan har blivit något längre på sträckan Lockarp – Svedala. • Omloppen fungerar bra var för sig men ihopkopplade uppstår förseningar. • Förseningar på andra bandelar påverkar även sträckan Malmö - Ystad. • Kort vändtid i Simrishamn och Helsingborg. En arbetsgrupp bildades för att finna orsaker till förseningsproblemen och komma med förslag för att minska problemen. Exempel på åtgärder som vidtagits är: • Snabbare dörröppning och dörrstängning. • Ett reservtåg finns i beredskap på Helsingborg C som kan ersätta försenade tåg. • Indraget resandeuppehåll i Svågertorp i riktning mot Ystad. • Ändrade omlopp mot Helsingborg och Höör. • Justeringar i tidtabellen. • Signaltekniska åtgärder för höjd hastighet på sträckan Ystad-Simrishamn. Det befintliga kapacitetsutnyttjandet är 55-110 procent under maxtimmarna och 53-87 procent under dygnet. Under optimala förhållanden fungerar trafiken idag med de ovan nämnda genomförda åtgärderna. Vid minsta problem uppstår dock förseningar som påverkar trafiken i hela omloppen. Därför behöver kapaciteten på banan byggas ut med nya mötesspår.

1.5 Syfte Syftet med projektet är att öka transportkvaliteten för Pågatågstrafiken på sträckan Malmö – Ystad med bibehållen kvalitet för Bornholmstrafiken och godstågen. Med ökad transportkvalitet på Ystadbanan ges förutsättningar för ökad regional utveckling och förbättrad möjlighet att knyta ihop sydöstra och västra Skåne.

Sida 6 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

1.6 Förslag till åtgärd/er

Åtgärden avser två nya mötesspår på Ystadbanan vid Skabersjö på sträckan Lockarp – Svedala samt vid Ruuthsbo (öster om Svarte) på sträckan Rynge – Ystad. Utgångspunkten för mötesspåren är att tåg med dimensionerande tåglängd på 240 m ska kunna mötas med samtidig infart. Växeltyp ska väljas så att det är möjligt att köra i 80 km/h i det avvikande spåret. Mötesspåren bör byggas med sex meters spåravstånd för att en stor del av schakt och fyllarbeten ska kunna utföras med pågående trafik. Mötesspåren kommer inte anpassas för resandeutbyte med plattformar utan endast nyttjas för tågmöten. Nya kontaktledningar kommer att byggas för de tillkommande nya spåren. Nya stolpar med utliggare kommer att behöva monteras och vissa befintliga stolpar behöver rivas.

Två nya mötesspår på Ystadbanan vid Skabersjö och Ruuthsbo: Mötesspår (preliminärt 780 m långa varav 600 hinderfria), två huvudspårsskiljande växlar Vilka steg 4 åtgärder samt två skyddsväxlar, banunderbyggnad, signalställverk med funktionen ingår? samtidig infart inklusive signaler och kablage, teknikhus, kanalisation, kraftförsörjning (50 Hz lågspänning) samt kontaktledningsanläggning.

1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning Åtgärdskostnad Sammanlagd på finans eller per finansiär åtgärdskostnad Prisnivå Beräkningsmetod finansiär (mnkr) (mnkr)

Huvudanalysens Nationell plan 2014- utrednings- 63,152 2025 Prisnivå 2013- Fastställd kalkylsammanställning alternativ. Nominell 126 06 Skabersjö rev 2016-02-03 åtgärdskostnad inkl sunk cost. Regional plan 2014- 63,152 2025 1.8 Planeringsläge

Järnvägsplanen för mötespåret i Skabersjö har vunnit laga kraft i december 2015. Järnvägsplanen för Ruuthsbo har överklagats och lämnats till Regeringen för prövning. Objektet finansieras av nationell och regional plan och handlas upp under 2016 som en totalentreprenad med produktion 2017.

Sida 7 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 1.9 Relation till andra åtgärder Trafikverket genomför en anpassning av Trelleborgsbanan för persontrafik som ska vara klart vid årsskiftet 2015/2016. Det byggs fyra nya pågatågsstationer och för att öka säkerheten på banan byggs även fem planskilda korsningar längs sträckan och samtliga obevakade järnvägskorsningar tas bort. Trafikverket, Region Skåne och kommunerna längs med Simrishamnbanan undertecknade ett avtal 2011 om att tillsammans starta en järnvägsutredning över sträckan Dalby –. Syftet med Simrishamnsbaneprojektet är att införa regional persontågstrafik på sträckan Malmö – Dalby – Tomelilla – Simrishamn. Inom ramen för Kapacitetsåtgärder i Skåne planeras ombyggnad av Ystad bangård och ett nytt 1.10 Övrigt Mötesspår med en hinderfri längd på 525 meter uppfyller alla funktionella krav för både person- och godståg, men EU-krav (Teknisk Specifkation för Driftskompatibilitet, TSD, avseende Delsystemet Infrastruktur för konventionell trafik) anger att mötesspår på denna typ av banan ska ha en hinderfri längd på 600 meter. Längre mötesspår ger dock inga ytterligare fördelar för tågtrafiken eftersom godstågslängderna begränsas till ca 518 meter på Ystad bangård.

Sida 8 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 2. Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nytto- analys) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke-prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen.

2.1 Prissatta effekter 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos - huvudanalys TRV Basprognos PJA120910ÅP Avvikelse från personprognos Resandenivån har korrigerats enligt BVH 706 metod. Prognosverktyg - person BanSek 4.0 Godsprognos - huvudanalys TRV Basprognos GJA120910ÅP Avvikelse från godsprognos Nej Prognosverktyg - gods Ej relevant Befolkningsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Ekonomiskt scenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Näringslivsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering - kollektivtrafik TRV Basprognos PJA120910ÅP Trafikering - gods GJA 120910ÅP Infrastrukturnät Ej relevant ASEK-version ASEK5 Avvikelse från ASEK Ej relevant Prisnivå för kalkylvärden 2010-medel Kalkylränta % 3,50% Prognosår 1 2030 Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2013 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 1 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum BanSek 4.0 2013-04-29

Sida 9 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet

Krönta parametervärden för miljö enligt dokumentet "Bansek_uppdaterad_indata_MC + KA_CO2_20130206" då en BanSek-bubbla (20121009) med felaktiva värden använts för BanSek-körningen.

Resandenivån har korrigerats enligt BVH 706 metod, då resandestatistik från Skånetrafiken respektive Trafikstyrelsen i Danmark visar på fler resande år 2012 än i 2030 års prognosresultat, trots förväntad resandeökning. Ystadbanans pågatågslinjer (linje 815 och 816) har därför räknats upp med omräkningsfaktor 1,4742, från 1,66 miljoner resor till 2,44 miljoner resor. Resandet med Bornholmstågen har räkanats upp med omräkningsfaktor 7,5701 från 0,05 miljoner resor till 0,36 miljoner resor.

Kapacitetsvinsten för åtgärden uppgår 3,68 minuter vilken kan delas upp på restid och förseningstid. Enligt förseningsunderlaget som används till åtgärdsplaneringen är medelförseningen för de aktuella stationerna 1,30 minuter. Förseningstidsvinsten får maximalt vara halva medelförseningen och förseningstidsvinsten får inte utgöra mer än halva kapacitetsvinsten. I kalkylen är därför kapacitetsvinsten på 3,68 minuter fördelats på 3,03 minuter i restid och 0,65 minuter i förseningstid.

2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Referensscenario: Huvudscenario Ej angett Tidsperiod 2010-2030 2031-2050 Ej angett Ej angett Persontrafik på järnväg 1,90% 1,10% Ej angett Ej angett Godstrafik på järnväg 0,10% 0,70% Ej angett Ej angett Komentar till tabell 2.2: Tillväxtal för person- respektivt godstrafik på järnväg enligt PM "Tillväxttal kollektivtrafik i Åtgärdsplaneringen 2012" och "Instruktion tillväxttal för godstrafik på järnväg 2010-2050". Talen finns sammanställda i dokumentet "Tillväxttal_Malmö-Ystad_20130429". 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad

Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - Alternativ investeringskostnad

Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ

Kalkylmetod Successiv kalkyl 50 % Ej angett Ej angett Ej angett åtgärdskostnad Prisnivå 2010- 2010- Prisnivå 2010- Prisnivå Ej angett Ej angett 2010-medel 2013-06 medel medel 2013-06 medel

Nominell åtgärdskostnad 126 0 0 0 inkl sunk cost

Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl 159 0 0 0 skattefaktor

Sida 10 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi

Nuvärde av Samhälls- nytta minus Netto- ekonomisk samhälls- Nytto- Kalkylmetod nuvärdes- investerings ekonomisk kostnads- åtgärdskostnad kvot kostnad* investerings kvot NK**** NNK*** (mnkr) kostnad** (mnkr)

Huvudanalys Successiv kalkyl 50 % 159 534 3,37 2,87

* Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam.

*** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden.

**** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift- och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings- och DoU -budget, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts- och underhållsåtgärder.

Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK-intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsamt 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsamt 0 =< NNK < 0,5 Olönsamt -0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsamt NNK < -0,3

Klasificering av NNK: Mycket hög lönsamhet

Kommentar: Vinsterna i den samhällsekonomiska kalkylen visar på att åtgärderna ökar kapaciteten och minskar risken för förseningar vilket är positivt för den omfattande arbetspendlingen till och från Malmö. Den ökade återhämtningsförmågan bidrar till att godstrafiken på banan blir tillförlitligare.

Sida 11 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a.

De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag.

I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala.

Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Ex på årlig effekt Berörd/ Nuvärde Nuvärde Beräknat för prognosår 1 påverkad av Effektbenämning och kortfattad beskrivning detaljerat översiktligt med effekt Ej angett (mnkr) (mnkr) verktyg

Restids- BanSek Tidsvinst 3,03 min -14,2 mnkr/år 347 uppoffring 4.0 605 Förseningstid, BanSek

RESENÄRER Tidsvinst, persontrafik: 0,65 min -10,43 mnkr/år 258 persontrafik 4.0 Transporttid, BanSek Restidsvinst 3,03 min -0,07 mnkr/år 2 gods 4.0 Tågdrifts- Minskade personal-, kapital-, och BanSek kostnader, -0,34 mnkr/år 9 underhållskostnader och drivmedel 4.0 gods 12 Försenings- BanSek Restidsvinst 0,65 min -0,03 mnkr/år 1 tid, godstrafik 4.0

GODSTRANSPORTER BanSek Banavgifter, Minskade banavgifter för -0,01 mnkr/år 0 version gods godstrafiken 4.0

TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT

Sida 12 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Tågdrifts- Minskade personal-, kapital-, och BanSek kostnader, underhållskostnader, städning och -2,48 mnkr/år 62

TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT 4.0 persontrafik drivmedel Banavgifter, Minskade banavgifter för BanSek -0,01 mnkr/år 0 persontrafik personstrafiken 4.0 Om- Ökade omkostnader för BanSek 0,01 mnkr/år -8 kostnader persontrafiken 4.0 100 Overhead- BanSek Overheadkostnader 0 mnkr/år 0 kostnader 4.0 Biljett- BanSek Ökade biljettintåkter -2,01 mnkr/år 50 intäkter 4.0 PERSONTRANSPORTFÖRETAG Moms på BanSek biljett- Förändrade momsintäkter 0,12 mnkr/år -3 4.0 intäkter Total olyckskostnad ingår i externa effekter, vilket då innehåller effekter för Plankorsningar (förändring av olyckor till följd av specifika åtgärder i korsning väg- Trafiksäkerhe Bansek järnväg), Externa effekter, tågtrafik - - - t-totalt 4.0 (förändring av olyckor vid plankorsningar längs linjen samt övriga olyckor) och Externa effekter övrig trafik (förändring av olyckor på väg) Förändring av statistiskt förväntat antal dödade. Effekten år 2030 avser externa effekter, tågtrafik, plankorsningsmodellen. För andelen övriga olyckor i Externa Bansek Döda 0 pers/år - 0 effekter, tågtrafik samt externa 4.0 effekter, övrig trafik saknas underlag för beräkning av TRAFIKSÄKERHET (TS) TRAFIKSÄKERHET förändring av statistiskt förväntat antal dödade.

Förändring av statistiskt förväntat antal dödade. Effekten år 2030 avser externa effekter, tågtrafik, plankorsningsmodellen. För andelen övriga olyckor i Externa Bansek Svårt skadade 0 pers/år - effekter, tågtrafik samt externa 4.0 effekter, övrig trafik saknas underlag för beräkning av förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade. Effekten år 2030 i kton avser koldioxid från Externa effekter, övrig trafik och Växling med

(Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter diesellok. Den monitära effekten CO2- BanSek avser koldioxid plus Nox, VOC, SO2 -0,128 kton/år 0 0 ekvivalenter 4.0

KLIMAT och partiklar fråbn Externa effekter, övrig trafik och Växlinfg med diesellok. Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen.

EXTERNA EFFEKTER EXTERNA Avser NOX, VOC, SO2 och partiklar från Externa effekter, övrig trafik Bansek Luft samt Växling med diesellok. Den - - - 4.0 monitära effekten ingår i CO2- ekvivalenten ovan.

Sida 13 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 0

HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA (Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter

EXTERNA EFFEKTER EXTERNA

Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Bansek Luft - NOX Kväveoxider -0,1 ton/år - 4.0 0 Bansek Luft - VOC Kolväten -0,1 ton/år - 4.0

Bansek

HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA Luft - SO2 Svaveldioxid 0 ton/år - 4.0

Luft - Bansek Partiklar 0 ton/år - Partiklar 4.0

Landskap, delen form och rumslighet Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Dessa effekter kan/får inte värderas monetärt utan beskrivs Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt istället i Tabell 2.6a.

LANDSKAP Bebyggelse Externa BanSek effekter, Exempelvis slitage, olyckor 0 mnkr/år 0 4.0 tågtrafik Externa

EFFEKTER Exempelvis infrastrukturslitage, BanSek effekter, övrig 0 mnkr/år 9 luftföroreningar 4.0 ÖVRIGA EXTERNA EXTERNA ÖVRIGA trafik Drivmedels- BanSek 0 mnkr/år -9 skatt 4.0 BanSek Banavgifter 0 mnkr/år 0 4.0 Moms på BanSek 0 mnkr/år 3

BUDGETEFFEKTER biljett-intäkter 4.0

-24

Inbesparade Bansek 0 mnkr/år 0 kostnader i JA 4.0

INBESPARADE INBESPARADE

KOSTNADER I JA KOSTNADER

Re- Reinvesteringar under BanSek investerings- kalkylperioden på grund av 0,74 mnkr/år -19 4.0 kostnader förändrad anläggningsmassa

OCH Drift- och underhåll under Drift och BanSek kalkylperioden på grund av 0,35 mnkr/år -9 Underhåll 4.0

DRIFT-, UNDERHÅLLS- UNDERHÅLLS- DRIFT-,

DER UNDER LIVSLÄNGD UNDER DER förändrad anläggningsmassa.

REINVESTERINGSKOSTNA

Effekten år 2030 avser annuitetesberäknad Bansek 6 mnkr/ år -159 -159 samhällsekonomisk inversteringskostnad 4.0

MINUS MINUS

KOSTNAD

EKONOMISK

SAMMHÄLLS SAMMHÄLLS

INVESTERINGS-

Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad 534

Sida 14 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

”Wider economic benefits” pga grad av Effekter som upstår pga dessa orsaker får inte ingå i huvudkalkylens NNK. Däremot kan det ingå som en ej matchningseffekte prissatt effekt (tabell 2.5a och 2.5b) i den samlade analysen om effekten påvisats med relevant metodik. r på arbetsmarknaden samt vunna stordriftsfördelar 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader

700 600 500 400 300 200 100 0 -100 -200

2.1.2.4 Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 70 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 70 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas.

Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: HK/HR Övergripande grad av informationsvärde: HÖG

Informationsvärdet av NNK bedöms som hög med avseende på de tidtabellsanallyser och Motivering: justering kring antal resenärer genomförts.

Sida 15 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 2.2 Ej prissatta effekter (effekter som inte ingår i kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknad i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a.

En effekter som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsamt eller olönsamt görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag.

I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala.

Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och Samman-vägd Bedömts påverkad av Bedömning bedömning Ej angett bedömning av effekt

Upprätta Attraktivare kollektivtrafik med ren av Restids- minskade förseningar för Positivt Samlad osäkerhet framförallt arbetspendlare när effektbed mötesspåren är färdigbyggda. ömning

Uppbyggnaden av mötesspåren Positivt kan utföras när tåg passerar på Upprätta

RESENÄRER normalspåret med nedssatt ren av Störningar hastighet. Vid inkoppling av nya Negativt Samlad under byggtid växlar måste trafiken stängas av effektbed helt, men arbetet bör ske på långt ömning som möjligt på tågfria tider.

TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT

Sida 16 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Ökad återhämtningsförmåga Upprätta bidrar till att godstrafiken på banan ren av Restids- blir tillförlitligare vilket kan leda till Positivt Samlad osäkerhet TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT en överflyttning av gods från lastbil effektbed till järnväg. ömning

Uppbyggnaden av mötesspåren Positivt kan utföras när tåg passerar på Upprätta normalspåret med nedssatt ren av Störningar GODSTRANSPORTER hastighet. Vid inkoppling av nya Negativt Samlad under byggtid växlar måste trafiken stängas av effektbed helt, men arbetet bör ske på långt ömning som möjligt på tågfria tider.

Upprätta Den ökade kapaciteten ger Anpassning ren av möjlighet ökad flexibilitet att till Positivt Positivt Samlad anpassa avgångs- och efterfrågan effektbed ankomsttider till efterfrågan. ORTFÖRETAG ömning

PERSONTRANSP

Upprätta ren av Trafiksäkerhe Effekten fångas i den Försumbart Försumbart Samlad (TS) t-totalt samhällsekonomiska kalkylen effektbed ömning

TRAFIK-SÄKERHET TRAFIK-SÄKERHET

Upprätta Under byggtiden kommer ren av CO2- borttransport av överskottsmassor Negativt Försumbart Samlad ekvivalenter ge upphov till luftförorenade

KLIMAT effektbed avgasutsläpp. ömning

Upprätta Människors Under byggtiden förekommer Negativt ren av hälsa - buller störningar på grund av buller. Samlad

Negativt

HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA

Sida 17 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12

(Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter

EXTERNA EFFEKTER EXTERNA Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Järnvägsplanernas åtgärder leder inte till att boende utsätts för högre bullernivåer än i JA. Dock kan ljud från inbromsningar och accelerande tåg medföra en annan ljudbild. Som försitighetsåtgärd placeras mötesspåret så långt västerut mot Skabersjö slottsväg som möjligt för Upprätta att undvika att boende ska utsättas ren av Människors för störningar från inbromsande Försumbart Samlad hälsa - buller godståg. effektbed Mötesspåret vid Ruuthsbo placeras ömning så långt österut som möjligt (givet begränsningen att växlarna måste ligga i rakspår), för att minimera påverkan för bostadsfastigheterna vid Svartemöllavägen och Västra kustvägen. Några bullerskyddsåtgärder Negativt föreslås inte i järnvägsplanerna. Upprätta Människors ren av Under byggtiden förekommer hälsa - Negativt Samlad HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA störningar på grund av vibrationer. vibrationer effektbed ömning Järnvägsplanen för mötesspåret i Ruuthsbo resulterar i en marginell ökad avrinning. Dagvatten kommer att i huvudsak infiltreras lokalt i ett dike som anläggs söder om mötesspåret samt utmed Upprätta banvallen. Infiltrationen bedöms ren av Vatten - inte påverka varken yt- eller Försumbart Samlad ekologi grundvattenförekomsters effektbed vattenkvalitet negativt. Inget (Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter ömning dikningsföretag påverkas. Konsekvenserna av järnvägsplanen bedöms som små. Åtgärderna i järnvägsplanen påverkar inte vattenresursernas möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormer.

EXTERNA EFFEKTER EXTERNA Lokaliseringarna för mötespåren i Skabersjö och Ruuthsbo ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Järnvägen får ett tydligare uttryck i Anne landskapet när spårområdet Landskap - Andersso breddas och nya visuell Negativt n, mål- kontaktledningsstolpar sätts upp karaktär strateg vid det nya spåret. Vid mötesspåret miljö i Ruutsbo kommer dessa att placeras så att de står i par med befintliga stolpar för att minimera visuella intrång.

Sida 18 av 33 TDOK 2012:58 SamladNegativt effektbedömning v. 1.12

LANDSKAP (Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter

EXTERNA EFFEKTER EXTERNA

Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

I området kring Ruuthsbo finns den rödlistade arten Smultronfingerört, Anne Biologisk upptagen i ArtDatabanken (klassad Andersso mångfald ink som starkt hotad). En inventering Negativt n, mål- Växtliv och kan bli aktuell i nästa skede. Norr strateg Djurliv om utredningsalternativet finns två miljö utpekade nyckelbiotoper, alsumpskog och en betad hagmark. Negativt

LANDSKAP Utbyggnaden vid Ruuthsbo kommer troligen att göra intrång i de dolda fornlämningsområden. En arkeologisk utredning ha genomförts (Ruuthsbo 20:1 och Upprätta Svartemölla 1:38). Forn- och ren av Utredningsområdet innehåll kulturlämning Negativt Samlad spridda lämningar av ar effektbed boplatskaraktär i from aav gropar ömning lager, härdbotten m. fl. I ett par av anläggningarna påträffades slagen flinta av stenålderskaraktär. Totalt framkom drygt 30 arkeoligiska lämningar. Ystadbanan är utpekad som ett Upprätta kulturmiljöstråk enligt ren av Landskap - Länsstyrelsen i Skåne. Positivt Samlad struktur Utbyggnaden är i linje med effektbed kulturstråkets syfte och värden då ömning den stärker banans kapacitet. Upprätta ren av Inbesparade

E

JA Ej relevant Försumbart Försumbart Samlad kostnader i JA effektbed

INBESPARAD KOSTNADER I KOSTNADER ömning Kommentar: Bedömningarna grundar sig på förstudie och järnvägsplan. Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

Tabell 2.6c Ej prissatta effekter - Samhällsekonomisk lönsamhet

Miljöeffekter som ej ingår i Övriga effekter som ej Samtliga effekter som ej Samtliga effekter som ej NNK/NK/NNV ingår i NNK/NK/NNV ingår i NNV (detaljerad ingår i NNV (övergripande (sammanvägt) + (sammanvägt) => sammanvägning) => sammanvägning)

Negativt Positivt Negativ (liten) Negativt

Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Upprättaren Kommentar: Baserat på information från järnvägsplanerna och den samhällsekonomiska analysen.

Sida 19 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet

2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet

Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar

BEDÖMNINGSPARAMETRAR Bedömning

Parametrar i tabellen bedömda av: Expertgrupp (se referenslista) Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad 126 inkl sunk cost.

Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Upprättaren

Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas.

Aktuell NNK 3,3671

Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller Överensstämmer expertbedömt underlag):

Sammanvägda ej prissatta effekter: Negativ (liten)

Detaljerat informationsvärde för NNK HK/HR

Grad av informationsvärde för NNK HÖG

OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT:

Villkorsfall Villkorsfall 26

Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam

2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet

Tabell 2.8

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam

Slutlig sammanvägning bedömd av: Expertgrupp (se referenslista)

Kommentar: Åtgärderna att öka kapaciteten och minska risken för förseningar vilket är positivt för den omfattande arbetspendlingen till och från Malmö. Den ökade återhämtningsförmågan bidrar till att godstrafiken på banan blir tillförlitligare. Mötesspåren ger ett visst intrång i befintlig natur- och kulturmiljö men uppvägs av de positiva effekterna för person- och godstransporterna.

Sida 20 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

3. Fördelningsanalys

I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor-Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll.

Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. 3.1 Fördelningsanalys

Tabell 3.1 Fördelningsanalys

Underlag och (störst) Störst Näst störst kompetens/er på Fördelningsaspekt Negativ nytta/ Kommentar nytta/fördel nytta/fördel området som gjort nackdel bedömningen

Delanalys kön - Restid, Ungefär lika stor andel Upprättaren av reskostnad och kvinnor som män åker med Neutralt Neutralt - Samlad restidsosäkerhet tåg i Skåne (Resvanor Syd effektbedömning (persontrafik) 2007)

Persontågstrafiken på Ystadbanan är en del av ett Upprättaren av Lokalt/Regionalt/ komplext regionaltrafiksystem Regionalt Lokalt Neutralt Samlad Nationellt/Internationellt som inkluderar en stor del av effektbedömning tågtrafiken i hela södra Sverige och Danmark.

De nya mötesspåren bidrar till Upprättaren av en högre kapacitet och Länsvis fördelning Skåne Neutralt Neutralt Samlad därmed förbättrad effektbedömning återställningsförmåga

Sida 21 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Med ökad transportkvalitet på Svedala, Ystadbanan ges Skurup, Ystad, förutsättningar för ökad Upprättaren av Kommunvis fördelning Tomelilla, Neutralt Neutralt regional utveckling och Samlad Simrishamn förbättrad möjlighet att knyta effektbedömning och Malmö ihop sydöstra och västra Skåne.

Åtgärden ökar kapaciteten och minskar risken för förseningar viket är postitivt för den omfattande Upprättaren av Trafikanter, transporter och Persontranspo Resenärer Neutralt arbetspendlingen till Malmö. Samlad externt berörda rtföretag Den ökade återhämtnings- effektbedömning förmågan bidrar till att godstrafiken på banan blir tillförlitligare.

Åtgärden ökar kapaciteten och minskar risken för förseningar viket är postitivt för den omfattande arbetspendlingen till Malmö. Den ökade Upprättaren av återhämtningsförmågan Näringsgren Neutralt Neutralt Jordbruk Samlad bidrar till att godstrafiken på effektbedömning banan blir tillförlitligare. Mötesspåren anläggs dock på jordbruksmark, Skabersjö klass 7 och Ruuthsbo klass 5-6 (av klass 1-10 där 10 är högst).

Åtgärden ökar kapaciteten och minskar risken för förseningar viket är postitivt för den omfattande Upprättaren av Trafikslag Spår Gods-järnväg Neutralt arbetspendlingen till Malmö. Samlad Den ökade effektbedömning återhämtningsförmågan bidrar till att godstrafiken på banan blir tillförlitligare.

I princip peroner i alla åldrar Personer kan åka tåg, men enligt Upprättaren av Personer Ålder mellan 18 och Neutralt Resvaneundersökningem Syd Samlad under 18 år 65 år 2007 är andelen störst i effektbedömning åldrarna 15-25 år.

3.2 Fördjupad fördelningsanalys

Sida 22 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 4. Transportpolitisk målanalys Riksdagen biföll i maj 2009 förslagen till ny målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Förslaget innebär att det transportpolitiska övergripande målet ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” kvarstår, medan ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) ersätter de tidigare sex delmålen.

4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna (positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda) är större än kostnaderna (negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda). Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat.

En indikator på en åtgärds bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är en sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärden ger upphop till. En sådan sammanvägning är gjord i kapitlel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande:

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam

4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter

En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan utgörs av en god balans mellan tre ömsesidigt beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling innebär därför att de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt ska bedömas, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att besvara frågan om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med (bidrag till) en hållbar utveckling.

Sida 23 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Kompetens/-er på Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling området som gjort bedömningen

Ekologisk Åtgärden bidrar till ekologisk hållbarhet bland annat genom minskade CO2- Expertgrupp (se hållbarhet utsläpp referenslista)

Ekonomisk Åtgärden bidrar till ekonomisk hållbarhet då nyttorna av investeringen är högre Expertgrupp (se hållbarhet än kostnaderna. referenslista)

Bidrag till långsiktig hållbarhet långsiktig till Bidrag Åtgärden bedöms bidra till social hållbarhet eftersom den förbättrar Social Expertgrupp (se valmöjligheten i trafiken för alla. Tillgängligheten för personer med små resurser hållbarhet referenslista) som inte kan välja andra transportsätt förbättras.

Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam. Åtgärden bidrar till långsiktigt hållbarhet genom reducerat koldioxidutsläpp och till social hållbarhet genom att förbättrar valmöjligheten i trafiken för alla, även personer med små resurser. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse

Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Utgångspunkten är altså inte den samma som för den samhällsekonomiska analysen. Bedömningarna av bidrag till måluppfyllelse görs enligt skalan:

• Positivt Bidrag = grönt • Negativt Bidrag = rött • Inget bidrag = ofärgat • Ej bedömt = grått

Till exempel skiljer sig ”Inget bidrag” i måluppfyllelseanalysen från bedömningen ”Försumbart” i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har ”Inget bidrag” en absolut betydelse.

Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig utan kommer att behöva uppdateras framöver.

Sida 24 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys

Kvalitativ beskrivning av Kompetens på området som Mål bidraget till måluppfyllelse gjort bedömningen

Funktionsmålet1

Positivt bidrag: Ökad Upprättaren av Samlad Tillförlitlighet kapacitet som ger mindre effektbedömning risk för förseningar. Medborgarnas resor. Medborgarnas resor Positivt bidrag: Ökad förbättras genom ökad kapacitet ger mindre tillförlitlighet, trygghet och känslighet för störningar Upprättaren av Samlad bekvämlighet. Trygghet & bekvämlighet och förutsättningarna för effektbedömning att anpassar tågens avgångar efter efterfrågan ökar.

Positivt bidrag: Ökad Upprättaren av Samlad Tillförlitlighet kapacitet som ger mindre effektbedömning risk för förseningar. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets Positivt bidrag: Ökad transporter förbättras och kapacitet ger mindre stärker den internationella känslighet för störningar Upprättaren av Samlad konkurrenskraften. Kvalitet och förutsättningarna för effektbedömning att anpassar tågens avgångar efter efterfrågan ökar.

Positivt bidrag: Ystadbanan är ett viktigt pendlingsstråk Upprättaren av Samlad Pendling för den regionala effektbedömning arbetspendlingen.

Positivt bidrag: Riskerna för förseningar minskar vilket ger positiva effekter för det Upprättaren av Samlad Tillgänglighet storstad regionala järnvägssytemet i effektbedömning Tillgänglighet sydvästra Skåne och även regionalt/länder. Köpenhamn. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och Positivt bidrag: Ystadbanan andra länder. mellan Lockarp och Ystad ingår i det Transeuropeiska transportnätet för konventionella tåg (TEN). Upprättaren av Samlad Tillgänglighet till interregionala resmål TEN-nätet ska binda effektbedömning samman de europeiska regionerna och de nationella näten med hjälp av en modern och effektiv infrastruktur.

Sida 25 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Positivt bidrag: I Skåne reser kvinnor och män ungefär lika mycket med tåg, men kvinnor har en Jämställdhet. Jämställdhet - lika möjlighet att någpt lägre tillgång till bil Upprättaren av Samlad Arbetsformerna, utforma sina liv (valmöjlighet) och körkort. När effektbedömning genomförandet och resultaten tågtrafiken förbättras ökar av transportpolitiken valmöjligheternför personer medverkar till ett jämställt utan tillgång till bil och samhälle. körkort.

Inget bidrag: Beskriv Upprättaren av Samlad Lika påverkansmöjlighet effekten i ord effektbedömning

Funktionshindrade. Inget bidrag: Åtgärden Transportsystemet utformas Kollektivtrafiknätetets användbarhet påverkar inte Upprättaren av Samlad så att det är användbart för för funktionshindrade tillgängligheten till effektbedömning personer med kollektivtrafiken. funktionsnedsättning. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett Inget bidrag: Skolvägar Upprättaren av Samlad säkert sätt använda Skolväg - gå eller cykla på egen hand påverkas inte av åtgärden. effektbedömning transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Inget bidrag: Åtgärden Andel gång & cykelresor av totala påverkar inte Upprättaren av Samlad kortväga förutsättningarna för gång effektbedömning Kollektivtrafik, gång & cykel. och cykelresor. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel Positivt bidrag: Åtgärden förbättras. Andel kollektivtrafik av alla resor ökar kollektivtrafikens Upprättaren av Samlad (exklusive gång och cykel) attraktivitet då riskerna för effektbedömning försening minskar.

Hänsynsmål2

Positivt bidrag: Åtgärden Betydelse för mängden personbils- och förbättrar för person- och Upprättaren av Samlad lastbilstrafik, samt gång, cykel och godstrafik på järnväg som effektbedömning kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) ger mindre utsläpp av klimatgaser.

Klimat. Transportsektorn Positivt bidrag: Åtgärden bidrar till miljökvalitetsmålet. förbättrar för person- och Begränsad klimatpåverkan Betydelse för energieffektiv Upprättaren av Samlad godstrafik på järnväg som nås genom en stegvis ökad användning av transportsystemet . effektbedömning är ett energieffektivt energieffektivitet i transportslag. transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige Betydelse för energieffektivisering av ha en fordonsflotta som är fordon, fartyg och flygplan samt Upprättaren av Samlad Inget bidrag oberoende av fossila bränslen. främjande av ökad andel förnybar effektbedömning energi.

Negativt bidrag: Ökad Betydelse för energianvändning i anläggningsmassa kräver Upprättaren av Samlad infrastrukturhållningen. energi för byggande och effektbedömning underhåll.

Sida 26 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Negativt bidrag: Under byggtiden kommer det att förkomma störning av buller. Järnvägsplanernas åtgärder leder inte till att boende utsätts för högre bullernivåer än i JA. Dock kan ljud från inbromsningar och accelerande tåg medföra en annan ljudbild. Som försitighetsåtgärd placeras mötesspåret så långt västerut mot Antalet personer exponerade för Skabersjö slottsväg som Upprättaren av Samlad bullernivåer högre än riktvärden för möjligt för att undvika att effektbedömning buller boende ska utsättas för störningar från inbromsande godståg. Mötesspåret vid Ruuthsbo placeras så långt österut som möjligt (givet begränsningen att växlarna

Människors Hälsa Människors måste ligga i rakspår), för att minimera påverkan för bostadsfastigheterna vid Svartemöllavägen och Västra kustvägen.

Antalet exponerade för höga Upprättaren av Samlad bullernivåer, bullernivåer högre än 10 Inget bidrag effektbedömning dBA över riktvärdena

Betydelse för förekomst av områden Upprättaren av Samlad Inget bidrag: med hög ljudmiljökvalitet effektbedömning

Upprättaren av Samlad Fysisk aktivitet i transportsystemet Inget bidrag: effektbedömning

Barns, funktionshindrades och äldres Upprättaren av Samlad möjlighet att på egen hand ta sig fram Inget bidrag: effektbedömning till sina mål

Tillgängligheten med kollektivtrafik Befolkning Upprättaren av Samlad och gång och cykel till utbud och Inget bidrag: effektbedömning aktiviteter

Positivt bidrag: Åtgärden Vägtransportsystemets totala förbättrar för person- och Upprättaren av Samlad emissioner av kväveoxider (NOx) och godstrafik på järnväg och effektbedömning partiklar (PM10). möjliggör överflyttning från väg till järnväg.

Luft

Sida 27 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Positivt bidrag: Åtgärden Halter av kvävedioxid (NO2) och förbättrar för person- och inandningsbara partiklar (PM10), i godstrafik på järnväg och tätorter med åtgärdsprogram för Upprättaren av Samlad möjliggör överflyttning från

Luft miljökvalitetsnormer, samt i tätorter effektbedömning väg till järnväg och därmed där övre utvärderings-tröskeln bidra till att en förbättrad överskrids. Hälsa. sitution i Malmö. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål Antalet personer exponerade för Upprättaren av Samlad nås och till minskad Inget bidrag: halter över MKN. effektbedömning ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets Upprättaren av Samlad Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv Inget bidrag utveckling är av effektbedömning stor betydelse för möjligheterna att Inget bidrag: nå uppsatta mål. Konsekvenserna av mötesspåren bedöms som Kvalitet på vatten och Vatten små. Åtgärderna i Upprättaren av Samlad vattenförhållandena ur ekologisk järnvägsplanen påverkar effektbedömning synpunkt inte vattenresursernas möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormer

Inget bidrag: Det finns inte några utpekade områden med förorenad mark inom järnvägsplanernas områden.Förekomst av förorenad mark kommer Upprättaren av Samlad Betydlese för förorenade områden att undersökas och effektbedömning hanteringen av eventuella föroreningar under byggtiden kommer att anpassas efter undersökningsresultatet. Inget bidrag: Mötesspåret i Ruuthsbo omfattas av riksintresse för kommunikationer (positiv effekt ), riksintresse för kulturmiljövård (marginellt intrång och påverkar ej kärnvärden däremot ska

Mark arkeolokgiska undersökningar Upprättaren av Samlad Betydlese för skyddsvärda områden genomföras) samt effektbedömning riksintresse för kustzonen (ingen påverkan). Mötesspåret i Skabersjö omfattas av riksintresse för naturvård (bedöms ej påverka dess värden) samt riksintresse för kulturmiljövård (bedöms ej påverka kärnvärden). Inget bidrag: Kunskap Upprättaren av Samlad Betydlese för bakgrundshalt metaller saknas effektbedömning

Sida 28 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

Mark

Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Betydlese för bakgrundshalt Inget bidrag: Kunskap Upprättaren av Samlad sulfidjordar saknas effektbedömning Betydlese för skyddsvärda områden Upprättaren av Samlad Inget bidrag under driftskede effektbedömning

Negativt bidrag: De nya båda mötesspåren kommer att ta jordbruksmark i Upprättaren av Samlad Betydelse för areella näringar. anspråk, men utbyggnaden effektbedömning bedöms inte försvåra brukandet av marken.

Inget bidrag: Upptagna massor ska i första hand användas inom banområdet. Lagring,

Materiella tillgångar Materiella uppläggning och hantering Betydelse för uppkomsten samt Upprättaren av Samlad ska ske på ett sådant sätt hanteringen av avfall. effektbedömning att spill och läckage fångas upp och inte orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Negativt bidrag: Endast en liten andel av marken i denna del av Skåne är oexploaterad. Intrånget och påverkan på marken som de nya spåren tar i anspråk (cirka 12 meter i breddning och cirka 700 Betydelse för upprätthållande meters längd) är negativ. och/eller utveckling av landskapets Ruuthsbo ligger inom ett Anne Andersson, målstrateg utmärkande karaktär och kvaliteter – område med miljö avseende delaspekterna skala, struktur landskapsbildsskydd.

Landskap eller visuell karaktär. Utbyggnaden av kontaktledningsstolpar kommer att vara synliga från väg 9. Landskapsbilden kring Ahlmans backe (norr om järnvägen) kan påverkas visuellt av de nya kontaktlednings-stolparna.

Sida 29 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12

Landskap Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Upprättaren av Samlad Betydelse för mortalitet Inget bidrag: effektbedömning Upprättaren av Samlad Betydelse för barriärer Inget bidrag: effektbedömning Upprättaren av Samlad Betydelse för störning Inget bidrag: effektbedömning Upprättaren av Samlad Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Inget bidrag effektbedömning Negativt bidrag: I området kring Ruuthsbo finns den rödlistade arten Smultronfingerört (klassad som starkt hotad) som finns upptagen i ArtData- Betydelse för att värna den naturliga, Anne Andersson, målstrateg banken. En inventering kan inhemska biologiska mångfalden. miljö bli aktuell i nästa skede. Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv Växtliv mångfald, Biologisk Norr om utredningsalternativet finns två utpekade nyckelbiotoper, alsumpskog och en betad hagmark. Landskap Negativt bidrag: Skabersjö omfattas av riksintresse för natur- och kulturmiljö och Ruuthsbo av riksintresse för kulturmiljö. Betydelse för utpekade Konsekvenserna för Anne Andersson, målstrateg värdeområden. utbyggnaden bedöms som miljö relativt små då de sker utmed befintlig sträckning (ej i närheten av tätorter och inte medför ökad trafikering).

Upprättaren av Samlad Betydelse för strukturomvandling. Inget bidrag effektbedömning

Betydelse för möjligheten att avläsa Upprättaren av Samlad Inget bidrag: karaktär och samband effektbedömning Positivt bidrag: Ystadbanan är utpekad Betydelse för förfall av som ett kulturmiljöstråk infrastrukturens egna enligt Länsstyrelsen i Upprättaren av Samlad kulturmiljövärden respektive god Skåne. Utbyggnaden är i effektbedömning skötsel av dessa värden. linje med kulturstråkets syfte och värden då den stärker banans kapacitet.

Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse kulturarv, Annat kulturlämningar, och Forn-

Sida 30 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Landskap

Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket

Negativt bidrag: Utbyggnaden vid Ruuthsbo kommer troligen att göra intrång i de dolda

Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse kulturarv, Annat kulturlämningar, och Forn- fornlämningsområden. En arkeologisk utredning ha genomförts (Ruuthsbo 20:1 och Svartemölla 1:38). Utredningsområdet Upprättaren av Samlad Betydelse för utradering innehåll spridda lämningar effektbedömning av boplatskaraktär i from aav gropar lager, härdbotten m. fl. I ett par av anläggningarna påträffades slagen flinta av stenålderskaraktär. Totalt framkom drygt 30 arkeoligiska lämningar.

Döda & alvarligt skadade. Minskat Upprättaren av Samlad Trafiksäkerhet antal omkomna och antalet allvarligt Inget bidrag: effektbedömning skadade.3

Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. 2008/09:93) http://www.trafikverket.se/PageFiles/21527/bilaga_2_forslag_per_prec_091214.pdf

2Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets Miljöbedömningsgrunder som finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida under rubriken "Metod för bedömning av planer och program" från och med 12-09-10.

Observera att definitionerna är framtagna och formulerad med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till en Samlad effektbedömning framöver med tanke på att de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder.

3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet

Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet

Kostnadseffektivitet för beräknade effekter

År som kostnads- Beräknat med Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning effektiviteten verktyg redovisas för

Ej angett

Sida 31 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 4.4 Bedömning av bidrag till regionala- och lokala mål Mål hämtade från Trafikförsörjingsprogram för Skåne 2015 (Region Skåne)

Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Bedömning av Kompetens på området som Benämning av mål Beskrivning av mål bidrag till gjort bedömningen måluppfyllelse

Antalet resor ska fördubbla till år 2020 jämfört Upprättaren av Samlad Resor med 2006, det vill säga en ökning från 112 Positivt bidrag effektbedömning miljoner resor per år till 224 miljoner resor.

Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent Upprättaren av Samlad Marknadsandel år 2030, vilket innebär en fördubbling jämfört Positivt bidrag effektbedömning med 2006. År 2020 ska minst 80 procent av Region Skånes Upprättaren av Samlad Kundnöjdhet kollektivtrafk (Skånetrafiken) vara nöjda eller Inget bidrag effektbedömning mycket nöjda.

Medborgarnas tillgänglighet till arbete ska öka. Målet är att minst 91,5 procent av skåningarna Upprättaren av Samlad Geografisk tillgänglighet Inget bidrag ska erbjudas minst tio dagliga resmöjlighetertill effektbedömning någon av regionens tillväxtmotorer.

Tillgängkighet för Kollektivtrafikens infrastruktur ska Upprättaren av Samlad Inget bidrag funktionshinder tillgänglighetsanpassas. effektbedömning

Kollektivtrafiken ska drivas av fossilfria bränslen Upprättaren av Samlad Miljö Inget bidrag senast år 2020. effektbedömning

4.5 Målkonflikter Tillgänglighet i konflikt med landskap. De nya mötesspåren medför intrång och påverkan på ny mark, vilken ligger inom riksintresseområdet naturmiljö. I Ruuthsbo finns även biotopskydd, rödlistad art och en landskapsbild som berörs negativt av åtgärden.

Sida 32 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12 Skede: Bygghandling pågår Godkänd av: 2016-02-16, Peo Nordlöf, cSamhällsekonomi och trafikprognoser, Håkan Persson, cStrategisk planering, Trafikverket 5 Bilaga & Referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, Förstudie Två nya mötesspår på Ystadbanan, 2012-09-21 Tyréns AB, PM Samhällsekonomi Förstudie Två nya mötesplatser på Ystadbanan, 2012-04-19 Trafikverket, BanSek_uppdaterad_indata_MC+KA_CO2, 20130206

Trafikverket, Fastställd kalkylsammanställning Vilhelmsborg rev 2016-02-03 respektive Fastställd kalkylsammanställning Skabersjö rev 2016-02-03

Skånetrafiken, Trafikräkning, 2012

Banverket, BVH 706 Beräkningshandledning, 2009 Trafikverket, Tillväxttal kollektivtrafik åtgärdsplaneringen 2012, 2012

Trafikverket, Instruktion tillväxttal för godstrafiken på järnväg 2010-2050, 2012 Trafikverket, Tillväxttal_Malmö-Ystad_20130429 Region Skåne, Regional utvecklingsprogram 2009-2016, juni 2009

Trafikverket, Fastställelsehandlig Ystabanan, mötesspår i Skabersjö, 2015-08-28

Trafikverket, Fastställelsehandlig Ystabanan, mötesspår i Ruuthsbo, 2015-08-28

Kostnadsomräkning 2015-10-30

Expertgrupp: Projektledare Johan Månsson (IVsy2), beställare Diana Palland (PLsyå) och trafikanalytiker Christina Ripa (PLsyu). Region Skåne, Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015, utgiven 2014.

Trafikverket, Planbeskrivning Skabersjö, 2015-08-28.

Trafikverket, Planbeskrivning Ruuthsbo, 2015-08-28.

Sida 33 av 33 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.12