Groove 8 • 2005 Amusement Parks on Fire sidan 5 Idoler finns överallt Tre frågor till Christian Kellvander s. 5 När löpsedlarna dagligen basunerar av dessa är de riktiga idolerna, de som Panikångest bakom skivspelarna s. 5 Omslags- ut att folk kollapsat i Idol-tävlan är inte riktigt har talangen men som foto Suburban Kids with Biblical names s. 6 förra årets egentlige vinnare redan på ändå vågar upp framför den obarm- Anton Är vi boskap? sidan 6 gång med nytt album. Småtjejernas härtiga juryn. Det skulle jag aldrig Corbijn vrål hörs återigen i alla Sveriges köp- våga själv! Hoppas bara de inser att Groove är en oberoende musiktidning, Bronco Busters sidan 7 center när killen som gett tandställ- just de kanske inte är menade att bli och ges ut av Musiktidning i Göteborg AB. Favvoplattan sidan 7 ningen ett ansikte gjort en uppföljare popidoler, men att de inte är värde- till vårvinterns The Anthem. Det gäl- lösa för det. Groove Yob sidan 8 ler att smida medan järnet är varmt. Men vissa ska ändå använda detta Box 112 91 CocoRosie sidan 8 Men Darin är nu ingen flopp, var- nederlag som tändvätska. De udda 404 26 Göteborg Thomas Denver Jonsson sidan 10 ken kommersiellt eller annars, fast och oslipade artisterna behövs mer Telefon 031–833 855 plattan gör honom inte heller till Sve- än nånsin när sångare i Darins klass Elpost [email protected] They Live by Night sidan 10 riges Justin – så bra är den inte. Även dessutom får uppbackning av dyra http://www.groove.se Cat5 sidan 11 om spåren Step up och framförallt producenter och stora skivbolag. Om Plusgiro 18 49 12-4 Move är tuffare än den genomsnitt- man inte lyckas göra allt perfekt får Porn Sword Tobacco sidan 11 Chefredaktör & ansvarig utgivare lige popstjärnans. Jag gillar Darin man sikta på att vara personlig och Gary Andersson, [email protected] Knugen faller sidan 11 (även om han på bilderna på nya CD:n egen istället. är väl själlös, det är väl menat att han Och blir man inte idol kan man ju Redaktör Tiger Lou sidan 13 ska se sexig och farlig ut) men hans bli ett fan, som Fredrik Strage. Niklas Simonsson, [email protected] Rihanna sidan 14 Michael Jackson-manér känns ospän- Layout Depeche Mode sidan 16 nande. Henrik Strömberg, [email protected] Idol-tävlingen tappar dock i mina Arch Enemy sidan 18 Annonser Per Lundberg G.B., ögon sin charm så fort alla ungdomar [email protected], 0706–44 13 79 The Cardigans sidan 20 med tveksam musikalisk begåvning sållas bort. Jag följer serien tills bara Groove-CD Albumrecensioner sidan 23 de som verkligen kan uppträda är Gary Andersson, [email protected] Egenproducerat sidan 26 kvar, då lämnar jag skeppet. Sårbar- Per Lundberg G.B., [email protected] heten och den totala saknaden av fall- Bokrecensioner sidan 28 Praktikanter skärm hos många av de utslagna del- Gary Andersson Henrik Lantz, Verena Trojer Groove CD 8 • 2005 sidan 31 tagarna är ju fantastisk att se. Många [email protected] För icke beställt material ansvaras ej. Citera oss gärna, men ange då källa. Tryckt på miljömärkt papper.

Tryck STC Vinn! ISSN 1401-7091 Groovearbetare Vi har Röyksopp-biljetter! Therese Ahlberg, Mats Almegård, Gary Andersson, Dan Andersson, enligt Isak Nordgren, [email protected] Daniel Axelsson, Mikael Barani, Du har chansen till ett Roger Bengtsson, Jonas Elgemark, Arch Enemy-paket 1. Jah Mason – Suprise Dem (album) Mattias Elgemark, Fredrik Eriksson, Med låtar som Bun Dem for a Moa Eriksson, Torbjörn Hallgren, med bl a album och väggklocka! Purpose och Jah Gonna Spank Dem Annica Henriksson, Per Lundberg G.B., så fortsätter Jah Mason att erövra Thomas Nilson, Isac Nordgren, världen. Snart kommer han att name- Vad sägs om en bunt Niklas Simonsson, Magnus Sjöberg, Antidote-prylar droppas med samma självklarhet som Sizzla och Mathias Skeppstedt, Henrik Strömberg, – ryggsäck, tröjor, m m. Capleton. I mina ögon är han redan lika stor. Christian Thunarf, Patrik Wirén 2. Willi Williams – Messenger Man (album) Oemotståndlig som en siren. Groove görs i samarbete med: 3. Junior Kelly – Tough Life (album) Ett jämnt album som toppas med två av årets bästa låtar, Be Wise och svenskproducerade Rasta Should be Deeper. 4. Cocoa Tea (konsert, Uppsala Reggaefestival) Trots hård konkurrens från yngre kollegor som Jah Mason, och i synnerhet Turbulence, så knäckte gubben dem allihopa på festivalen. 5. Sean Paul – Straight Up (singel) Det känns faktiskt riktigt kul. Sean Paul är tillbaka. 6. Midnite (band) Lite otippat att världens just nu bästa band kommer från Amerikanska Jungfruörna. Dessutom kan du vinna album med 7. Sizzla – Party (singel) Är det fest så är det. The Cardigans (signerade!), 8. Silverbullit (konsert, Malmöfestivalen) Äntligen lyckades jag se Sveriges bästa band live igen. Bronco Busters, Nada Surf, Högt, stökigt och precis så bra som jag hade hoppats. 9. Reggaeton (virus) Daddy Yankee, Don Omar, Johnny Thomas Denver Jonsson Prez, Lito y Polanco, Hector El Bambino... Det är mycket och Tiger Lou! som går nu. Tusentals svenskar kan vara drabbade. 10. Backstreet Boys – Just Want You to Know (video) När alla videor visar brudar i bikini eller överkroppar i Gå in på www.groove.se och klicka på Tävling. hällregn så är det skönt att det finns några megastjär- nor med humor.

2 Groove 8 • 2005 Cream Royal Albert Hall 2005.

Dubbel DVD 349·

Cream Royal Albert Hall 2005. CD 229·

Neil Young Simple Plan Prairie Wind. CD 185· MTV Hard Rock Live. CD 175·

Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Priserna gäller t o m 9/11 så länge lagret räcker.

Amusement Parks on Fire Å ljuva ungdom Stefan Zschernitz Zschernitz Stefan

...Christian Kjellvander som är aktuell med nya albumet Faya…

Det är ungefär tre år sedan senaste studioal- bumet Songs from a Two-room Chapel. Varför? – Det finns två anledningar. För det första turnerade jag som fan efter den plattan. Både i Sverige och utomlands. Och året efter släpp- tes samlingsplattan Introducing the Past. Då blev det mer spelningar, så ungefär 18 måna- der gick åt till det. Jag kan inte riktigt få bra Han har kallats underbarn och var bara 16 år när han påbörjade uppslag och skriva ordentligt på nytt mate- arbetet med albumdebuten. Han heter Michael Feerick och är rial när jag är på turné. Är jag i Paris vill jag hjärnan bakom gitarrpoplarmande Amusement Parks on Fire. hellre äta musslor och dricka vin om tillfälle ges – inte låsa in mig på hotellrummet och Efter att ha tjatat på sina föräldrar Albumet släpptes först 2004, men tio år sedan den grejen hände, och vi har försöka skriva. Jag ville inte behöva jaga låtar om att köpa trumset och en rad andra återutges nu på bredare front. Michael ingenting med den att göra. utan låta det ta sin lilla tid. Dessutom tog jag musikprylar, stängde Michael Feerick in har nu också skaffat sig medmusiker och Michael menar istället att han inspire- lite semester och var över i USA också. sig i pojkrummet i engelska Nottingham. trivs bra med att ha ett riktigt band. Han rats av allt ifrån sin pappas proggplattor Så du är trött på förra plattan då? – Lite. Låtarna är ju bra när jag spelar dom När han kom ut hade han snickrat ihop har fått distans till det ensamma musik- till Smashing Pumpkins och punkrock. live, men jag sätter ju inte direkt på plattan ett gäng låtar som imponerade stort på makeriet i pojkrummet. Just hans förhållningssätt till musi- på morgonen hemma. Men den är ju riktigt Portisheads Geoff Barrow och hans – Jag var väldigt ung och hade egentligen ken och det estetiska runtomkring känns bra, tycker jag fortfarande. Jag hade kunnat skivbolag Invada. Under namnet Amu- inga planer – jag ville bara göra en skiva. punkigt. Frigjort och kaotiskt. Videon prångla ut en skiva till kort därefter. Visst kan sement Parks on Fire satte sig tonåringen Jag tyckte att det var bättre än att bara till låten Eighty Eight är ett enda rött jag göra en okej skiva snabbt, men jag vill att Michael Feerick i en studio och fäste sin hänga ute på gatan. flimmer med närbilder på ett blinkande den ska vara bra. självbetitlade debutskiva på band. Han När man läser om Amusement Parks öga och ett hånglande par. Stämde det att 50 Cent lånade er van ifjol? spelade alla instrument själv, och skivan, on Fire så verkar skribenterna nästan – Det är två konstnärsvänner till mig – Dom skulle ha gjort det, men dom väg- som både rymmer taggiga gitarrmattor tävla om att kunna rapa upp flest refe- som är med i videon. Dom gör också rade tydligen när dom fick se den. KB hade lovat G Unit en stor buss när dom kom. Men och lugna instrumentalpartier, har fått rensband. My Bloody Valentine nämns våra skivomslag och hemsidan. Jag insis- tourmanagern sa ”nä, vi ska ha en stor van”. kritiker att ta till ord som ”ungt geni” ofta. Andra som dyker upp är Pixies, terar på att jobba med mina kompisar. Så dom fick vänta på Kastrup i två timmar och ”underbarn”. Sigur Ros och Mogwai. Att hålla allt nära hemmaplan. Det är medan dom fick leta upp ett par stycken. – Det känns lite konstigt, men jag antar – Det är intressant för många av banden otroligt viktigt att behålla kontrollen Bland annat vår sketna jävla Cheva-van. Men att det är fina komplimanger, säger den som vi jämförs med hade jag aldrig hört över hur vi presenteras som band. Jag dom passade ju inte heller – dom hade ju nu 20-årige Michael. Jag vet inte hur innan, säger Michael. Det var så jag fick gillar inte när musikindustrimänniskor tänkt sig något helt annat. Min bror Gustav sant det är dock. Oavsett vad folk tycker nys om Ride och Swervedriver. Men att blir för involverade. Då gör vi hellre så hittade ett par solglasögon efter det i bilen så försöker jag bara förverkliga mina man skriver att vi är ett nytt ”shoega- mycket vi kan själva, även om det inne- som han lånade. Så han gick omkring hela egna konstnärliga idéer. Och ta dom så zing”-band irriterar mig. Det var över bär att vi inte blir lika framgångsrika. sommaren och trodde att det var 50 Cents solbrillor. Det tog ett par månader innan allt långt jag kan utefter min egen smak. Daniel Axelsson uppdagades och han fattade att det var mina gamla (skratt). Niklas Simonsson Panikångest bakom skivspelarna Efter tjugofyra år har jag fortfarande inte vändes mot mig? Tänk om CD-spelarna låste att spela skivor men inte vågar. De har fått missnöje. Till slut skämdes han så mycket orkat lära mig hur man spelar in saker på sig så att jag inte fick ut skivan eller mixer- för sig (precis som jag trodde) att det är så att han satte sig ner på golvet i DJ-båset för videon. Tekniska prylar tråkar ut mig något bordet pajade ihop så att samma låt spela- himla svårt. Men trust me, det är det inte. att ingen skulle se honom. Att misslyckas fruktansvärt. Självklart är jag beroende av des om och om igen? Ve och fucking fasa! Dessutom är det faktiskt inte hela världen någon gång händer alla men lita på mig min dator, mobiltelefon och skivspelare Men trots alla mina farhågor bestämde om en låt skulle börja hacka eller CD-spe- när jag säger att det är värt det. För när och vill inte vara utan dem. Problemet är jag mig alltså för att ta tjuren vid hornen. laren stanna. När jag nyligen spelade på publiken dansar sig svettig och lycklig åt att jag inte vill anstränga mig för att de ska Killen som skulle instruera mig var totalt en popklubb i Malmö var den ena spelaren just din favoritmusik önskar du att natten fungera. Om datorn av någon anledning oförstående inför min nervositet och när extremt känslig för brända skivor och fett- aldrig ska ta slut. krånglar ringer jag hysteriskt upp min vän jag överröste honom med detaljerade frå- fläckar vilket resulterade i att den började datorexperten Bella. Att själv sätta mig ner gor fräste han irriterat åt mig: ”Herregud hacka vid flera tillfällen och det fanns ing- och lugnt och metodiskt läsa igenom någon Moa! Du har väl en CD-spelare hemma”. enting att göra åt problemet. Man fick helt jäkla bruksanvisning kommer inte på fråga Men bättre att fråga en fråga för mycket enkelt le brett och byta låt så snabbt det – bara tanken på att behöva sätta mig in i än att stå där med skammen när det gällde gick. Pinsamt men inte dödligt. problemet ger mig svår migrän. tänkte jag. Och naturligtvis gick det bra – så En av mina killkompisar som jobbar på Därför är det inte så konstigt att jag frea- länge man slipper taktmixa och scratcha Nöjesguiden råkade ut för något liknande kade ut första gången jag blev tillfrågad att är det rentav lätt som en plätt (även för en när han var DJ på en studentnation. Skiv- DJ:a på en klubb. Att spela mina favvolåtar teknisk analfabet som jag). Det viktiga är ju spelarna var så känsliga att det räckte med för folk skulle naturligtvis bli jättekul men vilken musik man spelar, inte att man har att folk började hoppa eller dansa våldsamt den tekniska biten gav mig grav panik- hundraprocentigt snygga övergångar. för att den skulle börja hacka. För att folk Moa Eriksson ångest. Tänk om jag gjorde helt fel så att Att jag skriver detta beror på att jag inte skulle röja fick han spela lugna, tråkiga Har du synpunkter? Maila eller skriv inlägg musiken plötsligt tystnade och allas ögon stött på flera unga tjejer som drömmer om låtar hela kvällen till publikens tydliga på min blog: ces-petits-riens.blogspot.com

www.groove.se 5 Suburban Kids with Biblical Names Tänker med hjärtat

”Två upptäcktstörstande Svenssons från Haninge färdas på en musikalisk charterresa.” Så skulle man kunna beskriva #3, Suburban Kids with Bibli- cal Names efterlängtade fullängdsdebut. En debut som präglas av slumpmäs- sigt framåtblickande. William Nömell

Uppfinningsrikedom och skaparglädje Under sommaren har SKWBN skru- till, vad som borde tas bort eller vad som hem. Marry Me skulle kunna framföras utgör en essentiell grund för SKWBN. vat, plockat och experimenterat med sin ska höjas eller sänkas. under ett bröllop på Kreta. – Vi har som roligast när vi gör låtar. Vi musik i ett litet förråd i Haninge. Förrådet – Jag är nöjd, så nöjd man kan vara om Även när det gäller texter tänker tittar på varandra och säger ”vad är det tillhör andra bandhalvan Peter Gunnars- man betänker att det aldrig går att bli Johan med hjärtat. Principen lyder: det här?”. Vi har ingen tanke hur det ska sons föräldrar och fungerar som studio. helt nöjd. Det var det bästa vi kunde göra får bli som det blir. Men visst ligger det låta, säger Johan Hedberg, duons glasö- Eftersom Peter förhindrats att närvara under rådande förhållandena. Vi hade ett uns av sanning bakom de humoristis- gonprydde hälft. vid intervjun går ordet till Johan. inte råd med någon symfoniorkester. ka skildringarna. Som till exempel i Trees Bandets filosofi verkar förespråka att – Det har tagit ganska lång tid med inspel- #3 en ganska exotisk och otraditionell and Squirrels: ”That silly night I did the tänka med hjärtat, inte med hjärnan. ningen på grund av att vi alltid påbörjar popskiva. Med risk att ge förortskillarna Macarena…”. – Man måste våga göra det man vill och nya låtar innan dom gamla är färdiga. hybris kan man säga att den låter lite som – Man kan säga att det är halvt verklighets- inte vara rädd att testa det man känner. Det blir nog lätt så när man är hemma svensk pops motsvarighet till Bob Dylans baserat, så jag är väl inte helt oskyldig… På ett logiskt vis följer #3 upp bandets och producerar själv. Man tror att man Desire. Åtminstone vad gäller variation. Vad är sambandet mellan tjocka glasö- tidigare EPs; #2 och #1. Är detta något kan hålla på hur länge som helst. Den flummigt mässande refrängen i gonbågar och pop? som beror på bristande fantasi? Johan Johans röst avslöjar en lättnad när Noodles, som även har inslag av block- – Jag tycker att jag passar i dom. Om det hävdar att så inte är fallet. Det kanske han pratar om resultatet. Nu är skivan flöjt och banjo, skulle till exempel kunna hade varit en image hade jag satsat på ett tvärtom är mer fantasifullt, menar han. färdig. Punkt slut. Det tjänar ingenting vara en gammal avdammad hippie ant- bättre par. till att fundera över vad som kan läggas Christian Thunarf

Är vi boskap? Det har kommit en ny sajt på nätet som industri- och avantgardemästare som här- mässigt död dator göra valen åt oss. För om gav sig inte, och även om bandet nu tyvärr heter pandora.com. Där har de matat en jat i över 20 år) och datorn kom upp med, man verkligen tänker efter, hur mycket av är upplöst, så är det ett av mina absoluta dator med musik, bedömt den vetenskap- förutom flera remixar av just Foetus (vilket det vi lyssnar på beror egentligen på att de favoritband. Likaså Dälek, hade det inte ligt efter text och sound, takt och instru- totalt motarbetar själva syftet med sajten), låter som något annat vi gillar. Är det inte varit för att de låg på just Ipecac hade jag ment och gjort en databas över allt detta. Gwen Stefani (??), Frou Frou och Fischer- så att känslor, minnen, texter, sentimentali- nog aldrig ens brytt mig. Sedan skriver man in ett par låtar som spooner. Fischerspooner är väl okej, men tet och oförutsägbarhet är det som bestäm- Så kanske är jag innovationsfientlig eller man gillar och datorn analyserar detta och Gwen Stefani? mer vår musiksamling. Och inget av detta så är jag bara fortfarande nyfiken. spelar sedan upp musik som liknar vad du Men detta är ändå inte det största kan ju återskapas av en databas. En sak är i alla fall säker, jag gillar att skrev in. Du kan då sitta och lyssna och för- problemet enligt mig. På något sätt är väl Det finns till exempel ingen som helst tänka själv. hoppningsvis är det låtar du inte hört förut meningen att jag ska börja lyssna på artis- logik i det faktum att jag är väldigt svag för av band du inte brukar lyssna på. ter jag annars inte lyssnar på och jag kan Kylie Minogue (och då menar jag hennes Behöver vi verkligen detta? Är vår upp- ju lugnt säga att jag inte lyssnar på Gwen musik), Dolly Parton och Eldkvarn, att jag täckarlust så pass död att vi är villiga att Stefani i vanliga fall, så där lyckades den väl av någon outgrundlig anledning har de tre låta en dator göra jobbet åt oss? Eller är jag, om man är väldigt snäll. första Terence Trent D’arby-plattorna, något som en kompis uttryckte det, innovations- Nej, mitt största problem är att den så som man inte skulle tro om man tittade på fientlig? kallade mänskliga faktorn går förlorad helt min skivsamling. Om jag ska börja från den absoluta bör- och hållet. Och det är ju den delen som är Jag hade till exempel en kompis för ett jan så är problem nummer ett att databa- den roligaste, att leta i tidningar eller sajter par år sedan som tjatade på mig att jag var sen är ganska så vilsen om man inte älskar efter ny musik, att gå i skivaffärer och leta, tvungen att kolla upp ett band som hette 16 så kallad mainstream-musik. Jag knappade att höra nya låtar på radion, på fester eller Horsepower, det skulle vara nån slags coun- Mathias Skeppstedt in en av mina absoluta favoriter Foetus (en få tips av kompisar. Inte att låta en känslo- trygoth. Jag var väldigt skeptiskt. Men han [email protected]

6 Groove 8 • 2005 Några artister och deras Bronco Busters

Dave Grohl:

The Edgar Winter Group They Only Come out at Night (Epic, 1972) ”Jag hade aldrig förr hört något liknande. Min mamma köpte den åt mig. Så tufft och coolt. Jag började spela lufttrummor till den här skivan och började allvarligt fundera på en framtid som musiker.” Thomas Andersson Wij:

Dusty Springfield Dusty in Memphis (Mercury, 1969) ”Ingen sjunger som Dusty så svalt och sårbart på samma gång. Memphis-plattan från 1969 Mer idrott än konst blev ingen stor kommersiell framgång men är utan tvivel hennes mästerverk. Låtskri- varna Burt Bacharach, Jerry Goffin och Carol King överträffar sig själva med låtar som No Easy Way Down och So Much Love och Dusty gör varenda text till sin egen. Tiden har ingen En stor del av rockens fundament har sedan födseln varit myten. chans mot den här plattan, den låter fortfa- Oräkneliga artister har fått mer uppmärksamhet för sitt hårda rande makalös med sina eleganta arrang- leverne än sin musik. Men de tre tama vildhästarna i norska emang och nerviga sångtagningar.” Bronco Busters sätter musiken i centrum. Kristian Anttila:

Rockstjärnelivet lämnar de åt kollegor- oförändrad grund. De är barndoms- ten har de tagit ett steg bort från punken na att leva ut. Kanske är det också där- kompisar som i 15-årsåldern kom att för att släppa in mer pop och melodi. för Bronco Busters har så föga glamou- förenas genom tung rock. – Under inspelningen var vi lite oroliga rösa artistnamn som Anne-Liv Tresselt – Vi köpte instrument för konfirma- att det skulle låta för lite rock, men nu är (trummor), Sere Eriksen (sång, bas) och tionspengarna och mina föräldrar tillät vi väldigt nöjda. Hedvig Thomasen (gitarr). mig spela trummor när jag ville, förut- Entusiasm verkar knappast vara För att undvika förvirring kan det nu om när det var nyheter på TV. någon bristvara – Anne-Liv är på strå- vara hög tid att reda ut begreppen. Bron- Sedan starten har två gitarrister lande humör. co är benämningen på vildhästar som avverkats. Under sommaren har Hedvig, – Jag är den glada och energiska, Sere är används inom rodeo. Buster kallas helt som nyligen påbörjat gitarrstudier vid den tuffa och Hedvig är nog både och, Danzig 4 enkelt personen som ska tämja djuret. Oslo musikhögskola, hoppat på vagnen. skrattar hon. (American, 1994) – Vi tyckte att det lät tufft, därför pas- – Vår första gitarrist slutade och vår I press har Bronco Busters blivit lik- sar det också musiken. Rock är nästan andra gitarrist var för sur. Det kan fak- nade vid Sahara Hotnights, Blondie och ”Ett får i ulvakläder. Under alla lager av yxor, mer jämförbart med idrott än konst, det tiskt ha större inverkan på bandet än L7. Kanske inte helt missvisande. Men biceps och skelett satt en liten melodisäker, skör karl som blev inkörsporten till The Cure, handlar mer om muskler än hjärna. Men man kan tro. Men med Hedvig känns det själva är de motstridiga. Popsicle och annan skit. Fick mig i förläng- det hindrar inte oss från att le ibland, som att vi har känt varandra i tio år och - Jag skulle hellre jämföra oss med ame- ningen byta butterflys mot Bibeln, bebis- säger Anne-Liv på sin något besvärliga hon tillför ett mer melodiskt gitarrspel. rikansk indierock; Teenage Fanclub, blod mot O’boy och neanderthalfrilla mot dialekt. Pulse Racing heter Bronco Busters Ramones och punken. nördlugg. Det var nog ungefär där, jag skulle Bronco Busters har existerat i unge- nya alster, uppföljaren till 2001 års Fuzz Christian Thunarf beteckna mitt liv som kört. Tack.” fär elva år, med Anne-Liv och Sere som Parade. Under åren som gått sedan debu-

www.groove.se 7 Yob CocoRosie – Jag kan göra tuffa riff hela dagarna, men det räcker inte när det finns en miljon band där ute som håller på med doom. Mike Scheidt, gitarrist och sångare i Yob, vet att han inte är ensam om att älska de där långsamma mörkerackorden som en gång skapades av gäng som Black Sabbath och sedan har utvecklats i en mer extrem riktning av akter som Electric Wizard och Sleep. Men han behöver inte vara orolig. The Unreal Never Lived – som bjuder på fem låtar med en sammanlagt speltid på över 50 minu- ter – befäster gruppen som ett av genrens starkaste kort.

Ömtåliga

rt ya En mot sin vilja na aw Sh Systrarna Bianca och Sierra Casady återvänder med en skiva som spelats in lite här och var. Hemma är där musiken skapas.

Förra året lovordades La maison de Kanske är CocoRosie ett av de där intervjuer har de själva sagt att skivan är mon rêve för sin mix av post-rock, elec- banden man antingen älskar eller hatar? inspelad på en mängd platser; tåg, tun- tronica, folkmusik och knäppa infall. Min kompis kallar det häxopera och nelbanor och lantställen. Lite drygt ett år senare har andra skivan pretentiöst trams, andra är lyriska och – När jag säger hemma menar jag det Noah’s Ark släppts. Den låter mindre alldeles uppfyllda. Kanske främst av som en metafor. Vi känner oss hemma introvert, men bygger vidare på samma deras livespelningar. när vi spelar in musik. Men vi spelade Amerikanen växte upp med hårdrocken formel och bjuder fortfarande på skevt – Vi tycker om att spela live. Men vi in överallt. Vi var som sniglar med hus men influerades minst lika mycket av punk- romantisk musik. En av mina vänner föredrar att spela in en skiva. Vi gillar att på ryggen och när vi kände att en låt scenen. beskrev den som ”häxopera”. vara hemma, där vi kan göra vad vi vill, behövde födas isolerade vi oss. – Band som Poison Idea, Dead Kennedys, – Haha, jag har pluggat för att bli ope- skrattar Sierra. Att skivan låter mer öppen tror Sier- Exploited och Corrosion Of Conformity var rasångerska, men det kanske var Bianca Men ”hemma” är faktiskt inte rik- ra beror på att den speglar en tid i deras några av favoriterna. På den tiden, under hon menade?, undrar Sierra buttert. tigt var Noah’s Ark har spelats in. I flera liv då de reste och mötte nya människor. åttiotalet, var det en helt annan segregation mellan hårdrockare och punkare. Jag minns Några av dem har bidragit på Noah’s hur jag såg en konsert med Motörhead och Ark, bland andra Devendra Banhart och det var slagsmål överallt. Tack och lov har Antony från Antony And The Johnsons. scenerna närmat sig varandra sedan dess. De Antonys sånginsats på Beautiful Boyz är senaste 10-15 åren har varit väldigt spännan- skivans höjdpunkt – en magiskt bräcklig de vad gäller extrem musik överhuvudtaget. och stark låt på samma gång. Så när får vi höra en två minuter lång hard- – Vi lyssnar inte själva på känslosam och core-stänkare med Yob? mjuk musik, menar lillasyster Bianca. – Det kan hända, man vet aldrig. Jag älskar Vi vet inte varifrån det kommer, men vi Napalm Death och skulle gärna göra något åt det hållet. Men det måste kännas rätt, annars har gett upp och insett att vår musik är är det ingen idé. ömtålig. Mike har just återvänt till Staterna efter Man skulle även kunna säga roman- tre veckors smekmånad i Italien. Hans allra tisk, det finns en skör patetik som genom- första besök i Europa gav mersmak och han strömmar Noah’s Ark. Texterna handlar pratar med entusiasm om museer, historia mycket om natur och religion, på ett och arkitektur. Men det han framför allt både romantiskt och surrealistiskt vis. drömmer om är att en dag få spela för oss – Jag läser inte så mycket, men jag kän- nordbor. ner mig besläktad med Rilke, Rimbaud – Jag vill verkligen komma till Skandinavien. Det måste vara det bästa stället i världen vad och Jean Genet. Det ger nog skivan en gäller extrem musik. Visst, det börjar dyka romantisk och surrealistisk ton, speku- upp en del bra metal i USA också, men vi är lerar Bianca. inte i närheten av den svenska death metal- Men South 2nd sticker ut från det kon- scenen eller de norska black metal-banden. ceptet. Jämfört med er har vi ingenting. – Den är unik. Mer berättande och kon- Patrik Wirén kret. Den skulle textmässigt inte skämmas för sig på ett hiphopalbum. – Vi älskar rap, menar Bianca. Jag har lyssnat mycket på Notorious B.I.G. och Wu-Tang Clan, jag gillar deras mytologi. Mats Almegård

8 Groove 8 • 2005 Kai Reagan Kai KÄGELBANAN / SÖDRA TEATERN: 2/11Amadou & Mariam 5/11Xplastaz POP/MALI(samarr. Södra Teatern & Luger) MASAAI HIPHOP/TANZANIA Wâgeblê 3/11Waldemar Bastos HIPHOP/DAKAR THE VOICE OF ANGOLA Mama Africa Seckou Keita SABAR SHOW/SENEGAL/FIN ACOUSTIC VIBES/UK/SENEGAL Clubnight DJ SARR & SOUL/UK 4/11Thandiswa Mazwai KWAITO & MBAQANGA/SYDAFRIKA LAVA/KULTURHUSET: Ramses Revolution DJ workshop SARR & SOUL AFROBEAT/SWEDEN 4/11 Da Fugitivz GAMBIA DIESELVERKSTADEN: 5/11Seminarium SARR & SOUL 4/11Teddy Afro ETIOPISK POP-PRINS

Södra Teaterns biljettkassa, Mosebacke Torg 1, 08-556 972 30, www.sodrateatern.com Teddy Afro: BiljettDirekt 077-170 70 70 www.ticnet.se, Info: www.selam.se, 08-545 787 50 BOUNCE SVERIGES COOLASTE DANSGRUPP SLÄPPER SIN FÖRSTA DVD DEN 12 OKTOBER

TURNÉ UNDER HÖSTEN Den 25 september startade en stor turné i regi av EMA Telstar, totalt 30 föreställningar Thomas Denver Jonsson

Det finns en ödmjukhet hos Thomas Denver Jonsson som sätter sig direkt. Den målar upp en liten stuga vid en stilla sjö i Norrland. Detta lugn lyser även igenom i den country/ sjungare-sångskrivarmusik som han snickrar en bra bit söderut från denna sjö, hemma i Grums vid Vänerns nordvästra del. Här sitter han och äter en wrap, nysminkad efter att just ha varit med i ett tv-program. Mellan tuggorna får han fram vad han tycker om det här med att hans musik har fått en stämpel. – Den senaste skivan har många rootsiga influenser, det är lätt att bli kategoriserad som country eller alt country, säger han utan att verka särskilt besvärad. När det kommer They Live by Night till kritan är det ändå inte jag som ska analy- sera min musik. För mindre än ett år sedan började Joel, Han tuggar lite till, och ler finurligt. – Fast det vore kul att bestämma vad folk ska Martin, Biffen och Robin spela tillsam- tycka. mans under namnet They Live By Night. Att spela musik handlar om att förverkliga Nu jobbar de halvtid med bandet och sina drömmar, och det brukar i regel ta ett har precis släppt sin debut-EP. Trots den tag att nå dit, om man nu gör det överhu- korta tid de spelat tillsammans innehål- vudtaget. Thomas största dröm har faktiskt ler den fem fullfjädrade och fantastiska redan förverkligats. I mars i år var han i USA låtar. och spelade på festivalen SXSW. – Innan vi började så satte vi oss ner och – Jag hade gärna spelat på vilken sylta som pratade igenom hur vi skulle låta, förkla- helst, och nu hamnade jag på en stor festival. Det kändes verkligen som om jag fick respons. rar sångaren och gitarristen Joel Sjöö. Vi – Texterna är osedvanligt ärliga. Det är Folk stod kvar och lyssnade fastän det fanns ville först och främst göra svängig musik första gången jag är sångare i ett band så omkring 50 andra konserter att gå på. med bas och trummor i fokus och att det är en ovan situation för mig. Och det I november får vi i Sverige chansen att det skulle vara nerstrippat. Vi valde att är faktiskt ganska slitigt. Jag har övat en höra vad han åstadkommit på skivan Barely använda syntar på samma sätt som man del framför en dansk instruktionsvideo Touching it, där bland annat Ned Oldham annars använder gitarrer, som att dista från åttiotalet med en massa långhåriga finns med. Thomas och han spelade ihop i dom. Vi gillar musik som är mycket ”i hårdrocksdanskar. Inspirerande både början av året, och de två höll kontakt via ditt ansikte”, när det låter speciellt. Och sångtekniskt och modemässigt. mejl. En dag fick Thomas ett meddelande från hårt. Vi väjer för det smetiga. Egentligen I sin första video, till hitten Truth Or Ned där denne sa att en av låtarna på hans nya skiva var inspirerad av Thomas känsla för har vi bara en rad beståndsdelar som vi Dare, vandrar gruppmedlemmarna likt melodier. vill ha med, vi har ingen bestämd formel fyra Richard Ashcrofts framåt i Göte- – Det kändes helt fel, säger Thomas som ännu eller kalkylerad plan som vi följer. Vi för- borgsnatten. På trottoaren sitter män- inte verkar ha smält det. söker helt enkelt göra så bra låtar som niskor och dricker folköl som sedan reser Själv får han oftast sina idéer när han är möjligt. sig och följer efter i ett tåg. deppig. Små fragment som sedan sätts ihop Bandet improviserar oftast fram det – Låten handlar om känslan man får på till en helhet när han är glad. mesta i replokalen. Sedan får varje med- väg hem från krogen, som om man var – Musik måste ha en viss svärta, det känns lem läxor att jobba med hemma, särskilt inlåst i en bubbla. Vi ville förmedla den inte så angeläget annars. Joel eftersom han skriver texterna. Tex- känslan i videon. Men han har självdistans och är medveten om balansen mellan ytterligheter. terna är socialrealistiska små historier Det passar utmärkt, för They Live By foto Cat5: Marcus Kilebrant som till stor del handlar om medlemmar- Nights musik är vacker som en folköls- foto Knugen faller: Petrus Sjövik – Det får inte bli otroligt självömkande texter, foto Porn Sword Tobacco: Henrik Strömberg sägen han. Men inte Crazy frog heller. nas tråkiga liv, om att sitta ensam i sin fylla. foto They Live by Night: Anton Hedberg Mikael Barani skitlilla lägenhet och längta sig bort. Isac Nordgren foto Thomas Denver Jonsson: Carl Edlom

10 Groove 8 • 2005 Cat5

Hypade skivbolaget Service senaste fynd I mina öron är Cat5:s musik sexi- Att namnet dessutom är en nätverks- är två blonda Göteborgsflickor vars gare och proffsigare än LBP men enligt kabel är bara ett plus i sammanhanget eurodoftande popmusik förgyller mina belackarna saknar den ”glimten i ögat”. eftersom det antyder att musiken är elek- partykvällar mer än något annan just nu. – Alltså, vi har ju gått vidare och vill inte tronisk. Cat5 var tidigare medlemmar i bubbel- göra samma sak. Och vi tycker själva att Hur föreställer ni er att någon som gillar gumstrion Light Bulb Project men efter vår musik har mycket inslag av humor. er musik ser ut? att tredje medlemmen Emma Bates flytta- Sexy är ju en ganska knäpp låt egentligen. – En lastbilschaufför med rutig skjorta de till Malmö beslöt sig Hanna Görans- Det är meningen att man ska ha roligt! kanske. Nej, jag vet inte. Vem som helst son och Christina Roos att fortsätta på Hanna och Tina är båda tjugotvå kan lyssna på vår musik. Vi har nog ingen egen hand. år gamla och träffades när de gick på speciell målgrupp. – Vi hade hållit på ett tag tillsammans gymnasiet tillsammans i Uddevalla. Det Hur ser en perfekt partynatt ut för er? och det kändes som om gnistan försvann. märks inte minst på musiken att de är – Impulsiv och galen. Självklart ska den Vi ville prova något nytt. tighta vänner. Från början tänkte de heta innehålla mycket dans och helst ska man Cat Fight men så träffades de ute en kväll hinna med flera olika ställen på samma och gjorde ”give me five” och resultatet kväll. I Göteborg gillar vi Nefertiti och blev Cat5. Ni fattar. Uppåt Framåt. Sist men inte minst, vilken är den ultima- ta låten att lyssna på när man vill känna sig cool och sexig? – Benny Benassis Satisfaction. Den är väl- digt sexig. Moa Eriksson

Knugen faller

– Vi träffades en söndag på ett café i Umeå. Samma eftermiddag stod vi i replokalen. Vi tyckte att Knugen faller var ett grymt namn. Lite sjuttiotalsprogg men ändå punk. Enligt Inge Ansvar bestämde sig bandet redan vid bildandet för att ingen skulle få spela det instrument som personen trakterar i vanliga fall. – Det ska vara någon känsla av alla-kan-men- talitet, menar Inge. Vi ville låta som punk lät i Sverige mellan 1978-82. Lite som proggens elaka styvbarn. Knugen faller har funnits sedan våren 2003 och hunnit med att ge ut två sjutum- svinyler. Bandet har också varit på en kortare turné i både Norge och Sverige. – En Knugen faller-låt skriver man på en kaffe rast. Det är en jävligt befriande och skön känsla att det kan vara så himla enkelt ibland. Porn Sword Tobacco Det behöver inte bli så komplicerat, Men vi är inget skämtband bara för att vi gör det på det Henrik vill inte bli fotograferad. sätt vi gör. – Du får ta en bild. Det är så jag gör mina – Vi skriver texter med ett språk som inte är låtar, i en tagning. så up to date. Vi har tagit en del referenser till En gång om året tar göteborgaren Henrik hur landet låg då och som fortfarande pas- Jonsson med sig några vänner upp till Silen- sar in. Alla band på den tiden hade en låt om ce-studion i Värmland. De går på upptäckts- antingen nazister eller poliser. Då skulle vi färd bland gamla rullband och undersöker också ha en låt om nazister. Vi vill gärna flirta vilka andra ljud man kan få ur en tramporgel Andra skivan Explains Freedom har just med genren. (intressant gnissel från pedalen, till exempel). släppts, också det på Berlin/Manchester-bola- – Jag är väldigt kär i allt med genren. Scen- – Vi brukar grilla och ha ball där uppe i en get City Centre Offices. kläder och symbolerna. I alla band jag spelat vecka, så blir det en skiva till slut. – Det har varit så mycket snack om frihet i med har estetiken varit viktig. När du står på Namnet Porn Sword Tobacco kommer från media. Jag har rest väldigt mycket, och vart scen så har du ett ansvar mot dom som betalt en affär de passerade på väg upp till studion man än kommer så märker man vad jobbigt för att se dig. Man måste bjuda på sig själv. som sålde dessa varor. Den första självbetit- det är överallt, när man kommer hem så är Inge menar att skriva på svenska är ett lade skivan, ett minialbum som kom för ett det gôtt att man bor här. Sådana tankar har privilegium. Och att svensk år sedan, är en otroligt stämningsfull halv- jag haft länge – vad är frihet? Jag är inte så hiphop i början av nittiotalet var otroligt vik- timme brus och pianoklink. politisk av mig, så jag tänkte, jag får leka lite tig för alla som skrev på svenska. – Det är jättevackra saker på den, jag blev med det där. Det här är frihet för mig, att få – Det finns en nakenhet och en kraft att förvånad över att det kunde bli så, jag har göra exakt vad jag vill på skiva och så släpper skriva på svenska som man aldrig skulle få till aldrig spelat piano förut. Efter den gick jag på någon det. på engelska. pianokurs i Majorna. Den nya skivan innehåller mer melodier Knugen faller vill göra en fullängdare, men Henrik har ett förflutet i diverse trancepro- och ”riktiga” låtar. Mycket brus är det på den menar att då måste materialet vara jävligt jekt, så helt novis på klaviatur var han inte. också. Men Henrik får det att bli vackert. bra. Han gör musik hela tiden med en gammal – När jag hör brus blir jag koncentrerad med – Vi skriver nya låtar hela tiden men som det Amiga-sequencer. Allt i en tagning, inga data- en gång. Det lugnar på nåt sätt, och då kan är just nu så passar vårt koncept bättre till filer sparas. Sedan tar han med sig resultaten jag ta in musiken bättre än när det är rent. Är EP-formatet. Det mest bisarra med Knugen till Värmland. det för snyggt känns det som man sitter i ett Faller är att vi sålt mest skivor i USA. Det är – Mycket har jag tagit med mig upp, resten tandläkarväntrum. Man får leta fram brus, mycket konstigt att någon i USA köper skivor spelar vi in rakt in på rullband med mikrofon. hitta tomrum på gamla rullband. Brus är ett punkband från Umeå som sjunger på Det är det bästa som finns, att få åka upp dit något man använder för att det ska bli skönt. svenska. och försvinna helt ifrån radio och tv. Henrik Strömberg Per Lundberg G B

www.groove.se 11 Nya plattan RANDY THE BAND I butikshyllorna 12 Oktober!

Randy Live I höst: 2005-10-10 Stockholm - Circus * 2005-10-21 Bergen - Det Akademiske Kvarter 2005-10-13 Linköping - Herrgårn 2005-10-22 Trondheim - Café Isak 2005-10-14 Norrköping - Klubb Mogwai 2005-10-22 Trondheim - Blast 2005-10-15 Halmstad - B&B 2005-10-27 Malmö - KB 2005-10-19 Oslo - Garage 2005-10-28 Örebro - Klubb Idiot 2005-10-20 Haugesund - Byscenen * support till The Hellacopters www.randytheband.com

Nya I BHR stallet, D. Vacuum, Fred Tank, Kid Kreole och Ric Rebel Jennings levererar en stenhård mix av 50-tals rock och 77' punk. Tänk Johnny Thunders, Gene Vincent, Black Flag och Misfits och du har en liten hint. På med dansskorna!

POISON CHALICE ute 12:e Oktober! EN KLUBB, ETT BAND, Ny signade Engelska Hell Is For Heroes andra EN LIVSSTIL. platta "Transmit Disrupt" I butik 9 November! "Gold-plated and with a granite core, the strongest Femtonmannabandet CLUB KILLERS and most glorious fuck you of the year" ledda av Gustav Bendt och Viktor Brobacke / Rocksound UK, 2005 (Moneybrother m.m) bjuder på en live Hell Is For Heroes Live I höst: upplevelse i form av rocksteady, reggae och 2005-10-20 Oslo - Rockefeller * ska sista Onsdagen varje månad på Debaser 2005-10-22 Örebro - Conventum * 2005-11-12 Göteborg - Sticky Fingers I Stockholm. Olika gästartister bjuds in och 2005-11-13 Köpenhamn - Vega stämningen är helt fantastisk. Skivan är 2005-11-14 Malmö - KB 2005-11-15 Stockholm - Klubben inspelad under två härliga kvällar på klub- ben. Musik som svänger kopiöst från första * Support till Millencolin Vinylen finns tillgänglig hos www.bootlegbooze.com till sista stund!

TWO NIGHTS WITH CLUB KILLERS ute nu! www.hell-is-for-heroes.net www.theaccidents.net

20.11 Gothenburg Trägårn

www.burningheart.com Tiger Lou

Otålig men ändå lojal – Skulle någon komma fram till mig med en pistol och säga åt mig att jag fick välja om han skulle skjuta mig eller min bästa vän i huvudet… då hade jag valt mig själv. Tiger Lous senaste skiva The Loyal behandlar ämnet lojalitet.

– Jag önskar att jag också var lika glad efter att ha haft cancer, säger han medan han leker med den lilla hunden Iggy som just genomlevt sjukdomen. Tiger Lou, eller Rasmus Kellerman som han egentligen heter, sitter i en grön plyschsoffa och studsar en rosa boll mot golvet. Sekunden efter sitter den fast i gapet på Iggy som springer runt i skivbo- lagets lokaler på söder i Stockholm. På bordet framför oss ligger albumet The Loyal. Ur dess mörka grafik skiner bokstäverna TGR LOU vitt på framsi- dan – ett budskap som meddelar att även om Rasmus gjort en ett dystert album så speglar det inte honom som person. – Det är en mörk skiva, säger han. Men jag har aldrig varit längre ifrån den käns- lan än vad jag är idag. Han vill i första hand skriva vackra låtar, men det är också just de dystra låtarna som är de vackra. I andra hand vill han skapa energi och dynamik, dess- utom måste det finnas kontraster. – Lojalitet är en vacker och grundläggan- de känsla i alla levande ting. Det handlar om grupptillhörighet och det är en bra sak att tänka på när personer man tycker om irriterar en. Vad dom faktiskt betyder för en. Mattias Elgemark Han har också på senare tid börjat fundera på barn och blodsband och vad lig prägel som får låtarna att ta en helt Då fick han knappt ihop tillräckligt med Denna otålighet visar sig även i Ras- dessa betyder för honom. annan form än den som de har på skivan. låtar för att sätta ihop albumet. Denna mus musicerande, fast på ett positivt – Vissa människor är väldigt viktiga för Och han värderar bandet väldigt högt. gång har han fått välja bort ett par spår sätt. Den ger honom mer tid att jobba mig. Det lättaste sättet att berätta det för – Jag är i många fall närmare dom än min som istället kommer att dyka upp som eftersom han inte gillar att dröja kvar för dom kan ibland vara att skriva en låt. biologiska familj. baksidor till singlar. länge vid samma grej. Han gör hellre en Det är för många bekant att Rasmus Gänget råkade ut för en bilolycka i Själva inspelningen av The Loyal har bra tagning som han sedan loopar. Sam- en gång i tiden spelade i Music By Em. februari i år. Det var en upplevelse som också gått smidigt tack vare behagliga tidigt lämnar detta inte mycket tid till Det surrades väldigt mycket om gruppen förde samman dem på ett speciellt sätt, arbetsomständigheter. Han har tillsam- eftertanke, något han är väl medveten innan spänningar inom bandet till slut det är en intensiv händelse att dela med mans med sin gamle vapendragare i stu- om. fick Rasmus att hoppa av. Nuförtiden människor. Han berättar också om hur dion, Rolf Klinth, jobbat i ett tempo som – Jag har väl haft tur som inte ångrat har han ett band som han spelar live med. det känns när bandet kramas efter en rik- har varit skonsamt. mig så mycket än så länge. Det är bara Vilka skillnader ser han då idag i att vara tigt bra konsert och om glädjen de delade – Det har inte funnits någon tidspress att hoppas att det låter bra två veckor soloartist kontra bandmedlem? tillsammans på en klubb i Tyskland som eller slit och släp, säger Rasmus. Roffe senare. – I första hand går man miste om hän- bjöd på en svensk hitkavalkad klockan är tvåbarnspappa så vi har spelat in två Till nästa skiva – idéerna har redan givelsen som finns i ett band, säger han. tre på natten. till tre dagar i veckan från klockan tio på börjat gro – ska han använda en annan Samtidigt slipper jag nu ändlösa diskus- – Vi var bland dom sista där, så dom skul- förmiddagen till sex på kvällen. metod. sioner om hur saker ska vara, och fung- le väl inte haft några kvar om vi stack. Rasmus menar själv att han är en otå- – Den största utmaningen som jag vill erar mer som en VD på kontorstid som Efter en timme gav vi upp, vi orkade inte lig person och alltid har varit det. ställa mig själv är att inte göra som nu, kommer med färdigt material till mitt dansa längre. – Som liten prövade jag på karate. Det utan ge låtarna tid och arbeta tills jag är band. På tal om kavalkad har han själv haft tröttnade jag på efter två gånger, så då tömd. Det känns spännande, säger han Han berömmer de andra medlem- ett överflöd av låtar att sålla bland inför gick jag vidare till friidrott. Det visade sig och kastar i väg den rosa bollen igen. marnas påverkan på musiken som han sin nya skiva, en lyx han inte kunde njuta direkt att jag var bra på att springa, så då Iggy är steget före. presenterar för dem. De tillför en person- av på förra skivan, Is My Head Still On. gjorde jag det. Mikael Barani

www.groove.se 13 Rihanna

Diva från födseln

När sjuttonåriga Rihanna släppte sin debutsingel Pon De Replay blev den omedelbart en succé. Som bäst har låten legat tvåa på både amerikanska Bill- boardlistan och brittiska Top of the Pops, och fortfa- rande är den kvar på topp tio i bägge länderna.

Även i Sverige har Pon De Replay gått alla musikstilar; soca, reggae och hiphop även samarbetat med producenter som ännu en version av reggaeklassikern No, bra, den har legat etta på Swedish Dance men det är alltid r’n’b som legat mig när- Vada Nobles, Stargate och Full Force. No, No), liksom Torontos stolthet Kardi- Chart och videon spelas flitigt på MTV mast om hjärtat. Det är en debut som bjuder på många nal Offishall. Nordic. Efter Sean Pauls och Wayne Rihannas dos av uppmärksamhet olika stilar. Medan singlarna Pon De – Vi har inte samarbetat så nära utan Wonders genombrott på de internatio- var tidigare begränsad till att hon blivit Replay och If It’s Lovin That You Want dom har lagt sina verser vid andra tillfäl- nella dansgolven har de stora skivbola- utsedd till sin skolas skönhetsdrottning är vad man kan rubricera som pop-dan- len. Men jag är mycket glad över att ha gen försökt hitta en kvinnlig dancehall- men efter en lyckad talangshow och en cehall så innehåller Music in the Sun en med dom på mitt album. Det som skiljer stjärna. Nu är det Rihannas tur att göra inspelad demo fick hon genom en vänin- rad smäktande r’n’b-ballader. mig från mina konkurrenter är att jag har ett försök. na kontakt med Jay-Z i New York. Den Du är inte rädd att din publik ska tycka en karibisk touch i min musik och den Innan Rihanna upptäcktes och flyt- otroligt framgångsrike rapparen sitter att albumet är splittrat? hjälper Elephant Man och dom andra tade till USA så levde hon ett problemfritt numera som direktör på legendariska – Nä, inte alls! Att det är varierat är själva mig att förstärka. liv hemma på paradisön Barbados. hiphoplabeln Def Jam och har redan styrkan med albumet. Man blir uttråkad Nu ska Rihanna ut och promota – Bilden som man har i väst av Barbados utmärkt sig genom att bredda bolagets av att höra samma låt tolv gånger i rad. sitt album, bland annat genom en turné är ganska sann, säger en något trött artistbank. Istället finns alla stilar med på albumet. tillsammans med Gwen Stefani. Hennes Rihanna. Det är lite av ett paradis fak- – Jag fick möjligheten att komma på en Dancehall, r’n’b, lovers rock. Och varje målsättning är definitivt klar. tiskt, varmt året runt och jättevackert. audition med Jay-Z och jag lämnade inte låt behandlar ett nytt ämne också. Man – Jag vill bli så framgångsrik som möjligt Folket kanske inte är jätterika, vi har mer studion förrän tre på morgonen för att kan lyssna på mitt album när som helst, och är inte rädd för att jobba hårt för att medelinkomst, men det finns inga riktigt han var så imponerad, berättar Rihanna där finns någonting för alla tillfällen. uppnå det jag vill. Jag vill hela tiden bli fattiga i alla fall. med stolthet i rösten. Två av spåren gästas av toastaren bättre och det gäller att inte bli bekväm Rihanna började sjunga redan som Resultatet blev ett kontrakt som J-Status som kör på i Sean Pauls fotspår. eller för nöjd utan bara jobba vidare. sexåring och visste tidigt att hon ville bli omfattar hela sex album. På debutalbu- Here I Go Again är ett försök att göra Hon lär få jobba på. Det finns fem artist. Hennes största inspiration har all- met Music in the Sun har Rihanna fram- en ny Breathe eller Baby Boy. Med på album kvar att göra. tid varit de stora r’n’b-divorna. förallt jobbat med producentparet Evan albumet finns också två av dagens största Isac Nordgren – Jag älskar Destiny’s Child, Whitney och Rogers och Carl Sturken som tidigare dancehallartister, Elephant Man och Mariah Carey. På Barbados lyssnar vi på spelat in Christina Aguilera men hon har Vybz Kartel (med vilken Rihanna gör

14 Groove 8 • 2005 Martha Wainwright Martha Wainwright.

CD 149· Släpps 26/10

Paris Secrets On Tape.

CD 139· Släpps 5/10

Mylo Destroy Rock n’ Roll – New Edition.

CD 139· Släpps 12/10

Paul Weller As Is Now.

CD 155· Släpps 12/10

Tiger Lou The Royal.

CD 155· Släpps 26/10

Christian Kjellvander Faya.

CD 159· Släpps 12/10

Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Priserna gäller t o m 16/11 så länge lagret räcker. Depeche Mode

Sopar grälen under mattan

en limousin stannar till på gatan Efter att ha kastat skit på varandra utanför Hotel Charlotte Street i norra Soho, London. Klockan är fem i elva även i denna tidning är Depeche Mode på förmiddagen och det är snart dags tillbaka. Alla frågor om hur nära de var för intervju. Dörren öppnas och en fräsch David Gahan hoppar ut, kind- att splittras efter förra skivan undvi- pussas med skivbolagsrepresentanten och kliver med långa steg mot hissen. ker Martin Gore med nervösa skratt, Klädd i jeans, vitt linne, pilotglasö- gon med spegelglas och den gamla medan Andrew Fletcher förklarar att hederliga kantiga snaggen ser han ut som…, ja som sig själv i 101. Långt det handlar om feltolkningar. borta är junkien från helvetet som sköt heroin tills hjärtat inte orkade mer, som lät håret växa och som mest ville spela grunge. Borta är även den nystajlade David Gahan som med halvlångt hår gjorde en tämligen ospännande soloturné för något år sedan. – Hej på dig, säger han glatt. Jag får fram ett hej tillbaka. Det känns lustigt att mannen från mitt pojkrums väggar rör på sig och de flesta andra i den Tricia Guild-inspire- rade hotellobbyn verkar känna exakt samma sak. Upphetsade leenden, knyckiga huvudvridningar och igen- kännande mummel. En stjärna har anlänt, helt enkelt.

16 Groove 8 • 2005 [ inte visstenågotombandetsframtid lemmar. MartinGoreerkändeatthan snäll närhanpratadeomsinabandmed- album NärDavidGahanlanseradesittsolo- på frågortillsammans? de intevillvaraisammarumochsvara spara tid, menkandetocksåvarasåatt David påegenhand. Detärvälettsättatt – polarnaMartinoch Andy tillsammans, Detärsådedelaruppsignuförtiden Martin Gore. nämligen träffa Andrew Fletcheroch intervjuer. Menintemedmig. Jagska åker upptilldensvitdärhanskagöra under. nog anaskräpetsomliggerienhögdär- under mattan. Tittar mannogakan the Angel varit såkonstigt. Mennärnu vit avskedsskivanhadedetfaktisktinte david gahan försvinner Groove Paper Monster #3, 2003]. Om släppsärallatvistersopade varhanjuintehelt Exciter inihissenoch hadebli- Playing

Anton Corbijn Ibland försökerhansvara, men Andrew teddyskor ochgungarlitelättistolen. besvärat, kikarnerpåsinasvartamocka- Martin Goresitterbredvidochskrattar splittring ärdethansomsvarar, medan Sålängedethandlaromeneventuell tonade glasögonensomgåriljusrött. tiska gymnastikskornaochdeslimmade utom småorangeadetaljerpådefuturis- rummet. Hanärheltkläddisvart, för- i korsöverbröstetochstirrarraktut benet överdetandra, läggerarmarna fletcherandrew lägger upp taste albumetattgörapåväldigtlänge. the Angel har präglathelainspelningenav ra varmötetvänligtochdenatmosfären är. Närvivälsatteossnerförattdiskute- han sadetförattfåfartpåsinegenkarri- del taskigasakerommig, menjagtroratt kas somattviintekundefortsättaochen på soloturnénochsasakersomkantol- – Jagkännertillatthangjordeintervjuer Groove Henrik StrömbergintervjuadeDavid för någon framtid sombandnärminkollega Det lätfaktisktintesomomnihade för endiskussionomframtiden. lägga av, viharalltidhållitdörrenöppen Men självaharvialdrigsagtattska skulle taslutunderdomsenastetioåren. nalister harspekuleratiattvårkarriär så länge, menar Andrew Fletcher. Jour- tolkning somberorpåattviharhållit – Detdärmedsplittringärenvanligfel- den härgången. uthållighetsprov ochsåkännsdet inte vi. Mentidigarealbumharvaritriktiga – Jagtyckteattvilågefterochdet gjorde annan somtycktedet… – Dutycktevilågefter, detvar ingen låg efterischemat… rade. Någongångkändevisåklartatt att hapress, detfickossmer discipline- när vivillebörjaturneraochdetvarbra efter jul, menar Andrew. Vi vissteungefär målet såskulledetintekommaförrän det ioktoberochomvihademissat – Detvarettmålföross, viville släppa vara ettDM-album, sägerMartin. Fletcher ärsnabbareochavbryter från LFO). Mendetharintepåver- – Detärriktigtsnabbtjobbatföratt kat Depechessoundpåtagligt. Det är fortfarandeelektroniskpopmed med. or, vilketbådaärmycketnöjda vissa inslagavelgitarrersomgäl- och toglitemindreäntjugoveck- ler. Inspelningenbörjadeifebruari ett pargångerinnanhanberom [#4, 2003]. ursäkt ochlåterMartinformu- . Detharfaktisktvaritdetlätt- lera sig. Bass) och

ducerats avBenHilliersom Playing the Angel tidigare jobbatmedmer Simenon frånBombthe gitarrbaserade band. gångarna Det innebärettavsteg som produceratföre- från deproducenter elektronisk musikoch som självasysslarmed Exciter Ultra (MarkBell detena harpro- Playing (Tim sånt igen. Närvigjorde Andrew: Jaha, ja. Nja, vivillintegöra Amerika! Martin: Hörduinte?Marrakesh, inte rika berorbarapåattdetpassadeoss. Andrew: Att vispeladeinskivani Ame- nande experiment meder? inspirera bandet, gjordehannågra lik- Med BluråktehantillMarrakesh för att överens heltenkelt. det ärnogrekordföross. Vi kombra dessa veckorpåbörjadevielvalåtaroch de ossförattprovaifemveckor. Under aning hurdetskullefungerasåvibestäm- en radandraproducenter. Vi hadeingen Martin: DanielMillerföreslogBenoch Andrew: Hanvardenbilligaste, haha. Martin: Hanföreslogsav… och vad bidroghanmed? Varför valde niattarbetamedBenHillier bas. De påminneromtvåsyskonsomgnab- några gångeravbryterhanMartintvärt. Fletch måsteständigtläggasigioch det lättareattfåsvarurhonom. Men när martin gore väl Depeche-fans kommer kännaigensigi. Iövrigtärdettextersomdeflesta igen, haha. Martin: Aha, vadbradåärjaglugn med uppenbarelser! kristna somkännersigobekväma Andrew: Jagtrordetfinnsmånga Johannes uppenbararen? Martin: Jo, menfårmanbråkamed väckande meddet? finns enGud, detärvälingetuppseende- Andrew: Itextensägerdujuattdetbara du trorattdetkommergåbra? Martin ochvändersigtill Andrew. Men människor kommeratttolkaden, svarar känslan. Jagvetinteriktigthur kristna kopplingen förutomdenlitebluesiga John theRevelator – Detfinnsengammalblueslåtsomheter Är dendetdå? skrattar igen. nell blues”, svararMartinkryptiskt och definierat som”inspireradavtraditio- – Ja, denskullenogenmusikvetareha Revelator Av allalåtarpåskivan sticker och baralagomdystert, skrattarMartin. dystra album. Nuärdetliteupptempo med domtvåtidigaresomvaritbra, men – Vi hardragituppfartenommanjämför på skivan. och detfinnsenradtänkbarasingelhits Precious öppnare ochmerkraftfull. Singelspåret okra sig kryddorna. Jämförtmeddenmedi- nog hörsdetatt Det görattvifårenextrakrydda. utifrån ochtalaromvadsomkangöras. länge såvibehövernågonsomkommer vinklar. Vi treharjujobbattillsammansså två skivorirad, förvibehövernyainfalls- vi villintejobbamedsammaproducentpå tiden. MarkBellvarbraför Vi gillaratthaordningochredanuför på sånasakerochvivillintegöraomdet. Andrew: Ja, ja. Iallafallsåharviprovat det. Martin: veckor… vi ossietthusutanförMadridflera Exciter Songs ofFaith andDevotion ärenkusintill uträtt mycket. låter Playing the Angel BenHilliertogmed , mendetärenda kommit igånggår Enjoy theSilence Violator Exciter John the bosatte , men både var

Andrew: genom tiderna? Vilken ärdenbästaDepeche Mode-låten och vilkasomärhans. är svårtatthöravilkasomminalåtar DM islutänden. Jagtyckernästanattdet ern såkommerdetutnågotsomlåter – NäralltkörsidenstoraDepechemix- rätt helgjutetalbum. Det märksintesåmycket heller, detärett inte såmycketomvadDaveskrev. och atmosfärer. Mennej, jagbryddemig bade jagidatornochbörjademedljud sjunga utifråndet. Denhärgångenjob- spelar jagpianoellergitarrochbörjar – Eh, nej, jagtrorintedet. Ivanligafall låtar? så attdomskullepassamermedDavids Martin, anpassadedudittlåtskrivande sa hansakersomvaroförklarliga. annans låtar. Detvarnogjobbigtochdå han obekvämmedattbarasjunganågon tror hanharslappnatavlite, innanvar självförtroende eftersittsoloalbum. Jag får kännasigmerinvolverad, hanharmer 13 eller14låtar, mendetärbraatthan upp sinalåtaristudion. Jagtrorhanhade – Hanvarfaktisktnervösnärhanspelade tidigare intervjuer. inte senattgeigenförvadDavidsagti som låtskrivare. Men Andrew Fletcherär sible atmosfäriskt vackra stycken hanssignatur, blandannatden låtarna. det inspirerademigattskrivanågraav – Jagärmittuppeienskilsmässaoch texterna merpersonliga. ämnen direkt. Mendenhärgångenkänns och smärtaärjuinganyaMartinGore- Synd ochkärlek, troochhopp, mörker Myself Surrender kanske inteallakännertillochdetär Martin: Haha, nejjaggillaren låtsom Andrew: som jaggillarär… Martin: Detärsvårtattväljaen, menen jag väljernogden. säger någotomresanviharvaritpå, så Det kanskeinteärbästalåten, menden sammanfattar dessa25årväldigtbra. tolv spårsomär ning påDepecheModeskarriär. Av de Annars skulledetinteblinågonfortsätt- var faktumetatthanvillebidramedlåtar. återkom tilliintervjuerförtvåårsedan en av desaker och gilladeden. och verkadeförståvaddenhandladeom ter häromdagenochlyssnade. Honär14 nu. Jagsattemignermedminäldstadot- känner infördetdomfårgåigenomjust mina barn, förattvisahurjagtänkeroch favoriter. somärdetbästahanklämtursig ] och Precious What’s YourName? World inMy Eyes [B-sidapå Home somDavidGahanständigt Playing the Angel skrevjagexempelvistill . Detärnogmina Only When I Lose I Only When Nothing’s Impos- Mats Almegård tyckerjag www.groove.se bärtre 17 Arch Enemy

Tuggar på i rep- lokalen

Arch Enemy är kanske Sveriges största okända band. De revo- lutionerade dödsmetallen med en kvinnlig sångerska och är ett av få band i genren som behållit melodierna utan att tumma på hårdheten. Sam Scott-Hunter

Mike Amott, legendariska gitarristen – Det är viktigt att alla gör sitt. Jag bru- mer som ett showcase. Fast det var nyt- – Oj, stor fråga. från Carcass, Carnage, Spiritual Beggars kade skriva nästan allt, men nu delar tigt, vi spelade ju för massor av fans som Mike blir tyst ett tag. och numera i Arch Enemy, är på ett strå- vi på det och jag tycker det blir mycket aldrig hört oss förut och kanske aldrig – Jag vill inte vara en av dom som säger lande humör. Efter en lång sommar i USA bättre. skulle gått och sett oss annars. att allt var bättre förr. Jag har aldrig haft har han lite tid över och sitter i ett soligt Var kom idén till omslaget ifrån? Gick det bra då? så roligt att spela musik som jag har idag. Sverige och slöar. – Vi har i stort sett jobbat med samma – Skitbra, vi var det band som drog mest Men det var på ett sätt större förut. Jag – Den 1:e oktober börjar vår nya turné. kille till omslagen av våra album, men den folk till vårt tält och våra signeringar av vet att metallen är större än någonsin Då har vi haft tre veckor ledigt sedan här gången var han upptagen så vi fick ett alla band, även inkluderat dom på stora idag, men alla band låter lite likadant, USA-turnén. Vi ska spela över hela Euro- tips om en kille som bygger modeller och scenen, och det tror jag chockade alla. allt är mycket mer mainstream. På den pa och tar sen flyget till Japan och Aus- fotar. Jag tyckte det lät skönt med någon- Även oss. tiden kunde man stapla 15 olika riff på tralien och sen blir det USA igen. ting riktigt, nåt som inte var målat eller Svenskarna blev ett riktigt kollektiv varandra, köra med 12 taktbyten i varje Anledningen till detta är givetvis Arch gjort i en dator. Fast den enda idén jag (med på turnén var också In Flames, The låt och publiken älskade det. Idag vet jag Enemys nya album Doomsday Machine. hade var att det skulle vara en dödskalle Haunted och Soilworks). Det var dock inte om någon skulle uppskatta det. En lite mörkare och mera direkt platta. på. Jag tycker att vi efter alla dessa år för- mycket dötid mellan de olika spelning- Men var det inte svårare förr? Dock något som enligt Mike inte var pla- tjänat en skalle på vårt omslag! arna och Arch Enemy fyllde dem med – Jo, men undergrounden var mycket nerat. Arch Enemy var ett av hela fyra spelningar på egen hand. större. Idag finns det nästan ingen under- – Vi kör på det gamla hederliga sättet, vi svenska band som i somras turnerade – Man måste jobba hårt om man vill ground, allt är på samma nivå. Idag är står och tuggar i en replokal tills det är med årliga metal-cirkusen Ozzfest. Nåt komma nånstans och jag kan lugnt säga det en massa snack om låtlängder och klart. Vi försöker att inte analysera det av det största man kan göra som metal- att vi hade ingen ledig tid. Men det var tänkandet är helt annorlunda, man spe- för mycket, det får bli som det blir, skrat- band i USA. skoj, jag klagar inte. lar för att bli stor och inte för att det är tar han. – Det var skoj, men det var konstigt. Vi Vad är skillnaden på metalscenen nu mot skoj eller spännande. hade bara 20 minuter på scen så det var när du turnerade med Carcass? Mathias Skeppstedt

18 Groove 8 • 2005

VI The Cardigans HJËLP ERER MED #$PRESSNINGMM ”Det finns alltid en risk att man blir Toto om man inte passar sig”

Cardigans ville inte upprepa sig när det var dags för en uppföljare till Long Gone Before Daylight. Så de valde förolämpningar framför trygghet. Ledorden under inspelningen av Super Extra Gravity var ”konstig och bra”.

long gone before daylight från 2003 Bengt Lagerberg – att man helt enkelt bra anledning att umgås med sina vän- var Cardigans dittills starkaste släpp och skulle upprepa ett vinnande koncept. ner? visade en annan känslomässig tyngd än – När vi bestämde oss för att vi skulle – På förra plattan var det Fia med knuff tidigare. Åtminstone om du frågar mig. göra en ny skiva tänkte vi oss nog att 75 procent av tiden. Den här gången var Basisten Magnus Sveningsson tycks det skulle låta ungefär som Long Gone vi extremt metodiska. Först tolv dagar i också hålla albumet högt då vi ses på lyx- Before Daylight, berättar Nina. Vi var studion och sedan nio dagar då två nya hotellet Sheraton i centrala Stockholm. så nöjda med den och älskar den fortfa- låtar skulle skrivas och skickas via mail – Den förra skivan hade mycket hjärta rande. Dessutom hade vi, ironiskt nog, till dom andra. Sedan repade vi in dom. och smärta, på ett bra och mänskligt blivit riktigt bra på att spela efter allt tur- Det var lite som en fabrik. Vi hade inte sätt. Vi höll på att splittras men lyckades nerande. Vi började lira och det lät jät- tid att göra det på något annat vis. ändå få till en jättefin platta. Dessutom tebra, men alldeles för tråkigt. Det finns Anledningen till effektiviteten är att tror jag att Ninas texter kunde uppskat- ju alltid en risk att man blir Toto om man både Peter, Lasse och Bengt numera är tas både av krisande trettioåringar och inte passar sig. Så vi ringde Tore och bad ansvarskännande föräldrar. sjuttonåringar. honom komma och förolämpa oss tills vi – Hade jag haft det alternativet hade jag lät konstigt. gärna sett att vi isolerade oss med sju nina heter självklart persson i efter- kartonger rödvin och spelade in 24 tim- namn och sångerskan finns även hon tore johansson har haft ett finger med mar per dygn. Men så kan vi inte göra på plats denna soliga eftermiddag. Efter i samtliga släpp, även om han fick ta ett nu. Fast även vi barnlösa mår bra av lite avslutat mobilsamtal med en väninna kliv tillbaka till förmån för Per Sunding struktur i tillvaron, eller hur Magnus? slår hon sig ned vid bordet som är under förra sessionen. Producenten har Basisten, som lite olyckligt säger sig belamrat med fruktfat, kaffekoppar och en annorlunda syn på vad som fungerar vara övertygad om att han kommer att kakor. Anledningen till intervjun stavas och vad som bör hamna på soptippen. vara singel resten av livet, instämmer och Super Extra Gravity, gruppens sjätte – När han säger att någonting låter bra tillägger lätt ironiskt att det är skönt att långkörare. Och den låter, minst sagt, är det i själva verket en förolämpning i någon lägger upp linjer för ens liv. annorlunda. hans värld, förklarar sångerskan. Han är Fanns det någon negativ aspekt av att Då var det rött vin framför en spra- pubertalt motsträvig på det viset. jobba på det viset, gick någonting för- kande brasa i det svenska höstrusket. Just denna egenskap var vad som lorat? Idag låter det skevare, konstigare och lockade bandet att återigen arbeta med – Ingenting i spontanitet eller kreativitet, #$AND$6$DUPLICATIONSERVICES mindre lättlyssnat. Melodisinnet är intakt honom. Trots att pappaledige Per Sun- säger Nina. Tvärtom upptäckte vi att vi och den intima känslan finns fortfarande ding är bättre socialt. kan få fram låtar på kommando, att det TEL  kvar, men sättet titlarna framförs på har – Men man gör ju inte skivor för att spela faktiskt går. Tidspress är också en bra INFO CMMGROUPSE en annan karaktär. Tänk Pixies snarare Fia med knuff, förklarar Nina. Det är en motor. Jag var lite skärrad, eftersom jag än mysig hemmakväll. klyscha, men det är i friktionen som det är ganska långsam som textskrivare. Jag WWWCMMGROUPSE Från början trodde kvintetten – som uppstår något bra. hann inte få i mig mina sju kartonger vin 4ORSHAMNSGATAN också utgörs av den ständige låtskriva- Fast visst är det väl mycket av en social på tolv dagar, skrattar hon. Jag satt alltid BOX +ISTA ren Peter Svensson, Lasse Johansson och sak också, att en inspelning kan vara en fem i tolv och skrev. inledande losing a friend ligger inte först på skivan av en slump. Gruppen kände att det var ett bra sätt att intro- ducera Cardigans 2005 på, att den är ett tydligt exempel på attityden som präg- lade inspelningen. – Tore ville att Bengt, vår trummis, skulle spela så hårt han kunde hela tiden, utan att lyssna på oss andra, berättar Magnus. Bengt vill egentligen ligga mjukt över trummorna, det är mer hans stil, men allt sådant gick bort. Jag lirade upp Losing a Friend för pappa och hans sambo och förklarade hur vi hade tänkt. Pappa fat- tade, men sambon kunde inte lyssna på den eftersom hon tyckte att Bengt sab- bade allting. Det är enkla Beatlesackord – sedan kommer trummorna in… Men ni blev inte ovänner, du och pappas sambo? – Nej, det är ingen fara. Men hon kunde inte förstå varför vi gjorde på det viset. det finns nog andra som kommer att reagera negativt på att allt det där vackra som har blivit synonymt med bandet störs av skogshuggartrummor. Men sådant struntar Cardigans i. Det handlar om att själv kunna känna att man gjort någonting bra, som man kan vara stolt över, inte att tillfredsställa någon annan. När vi pratar om texterna, som är skrivna av Nina med viss hjälp från maken Nathan Larson, återkommer Jan Guillou. Sveriges mest kände journalist får symbolisera det självgoda, den som vet hur saker och ting ska vara. Precis allt det som Nina försökt undvika då hon format orden. Vad handlar Don’t Blame Your Daugh- ter (Diamonds) om? – Den handlar om var och ens ansvar för sitt eget liv och sin egen lycka. Jag häv- dar verkligen inte att jag är en Jan Guil- lou, som har alla svar. Men när folk som man känner går i terapi i tio år utan att det händer något… Ibland ska man bara acceptera saker och gå vidare.

Patrik Wirén www.martinadolfsson.com foto: Martin Adolfsson

www.groove.se 21

30 SECONDS TO MARS raderar allt arty till någonting gott. Någonting Albumet funkar lätt hela vägen fram. Inte samma maximala imponeringsgrad som A Beautiful Lie ömmande, någonting som gör att jag känner en enda gång under de 15 spåren tappar jag Turquoise Hexagon Sun eller Kid for Today. CAPITOL ett behagfullt lugn, naturromantik och pro- intresset. Just för att Blackalicious är intres- Visst är till exempel Dayvan Cowboy eller Att säga att 30 Seconds To Mars debut var som menader, inget som vill mig något ont. santa. Varje låt innehåller något lockande Oscar See Through Red Eye bra låtar, särskilt ett kometnedslag i en musiktrött värld är en Fast jag är kluven. Den här proggigheten som gör att jag bara vill ha mer av denna duo. den förra, men de är inte direkt några ome- överdrift, men den var synnerligen välkommen. kan gå mig på nerverna. Jag avskyr fl ummighet Gift of Gab, karismatisk frontman och fe- delbara klassiker. Många av spåren på The Som en frisk fl äkt – tung, gitarrdriven och för dess egen skull. Jag kan verkligen spricka nomenal låtskrivare, bjuder på sin begåvning. Campfi re Headphase känns mer som skisser samtidigt fri från det nu metal-ok som på sina av inneboende frustration över såsigheten Han battlar som en gud, sjunger om tänkvärda än färdiga låtar. Släng ihop ett fett beat, värm ställen tynger ner (läs: fl äckar ner) amerikansk och allt försiktigt brusande. Det doftar linolja, upplevelser och är jäkligt närvarande genom upp en analogsynt eller två och låt puttra ett rockmusik. Dessutom är sångaren och låtskri- linsgryta och örtsalt. Vilket i större doser får hela skivan. Chief Xcel har utvecklats snabbt tag, stäng av. Det är inte något man går och varen Jared Leto, betydligt mer känd som mig att illamående kasta mig över vad som från att vara sympatiskt beatmaker till grym nynnar på direkt, trots tillskottet av akustisk skådis i rullar som Fight Club, Panic Room och helst som inger något som helst fräschör producent. Tydligen komponerade han 120 gitarr, och låtarna fastnar inte i minnet. Alexander. (slickad r’n’b, franska Colder, vad som helst). beats att välja mellan till plattan. Att han inte Utan tvekan en skön skiva, makalös att Uppföljaren A Beautiful Lie är lite mer rak Hippieattityden till trots är Feels ändå något producerar musik för att sälja till högstbjudande chilla till, men det känns som det saknas något. och strikt, där debuten tenderade att vara av en extra halsduk till hösten, ett par fodrade märks då han och Gift of Gabs symbios känns Henrik Strömberg mer progressiv (om uttrycket tillåts). Första- vantar och mössa i alla fall en liten stund. äkta. BON JOVI singeln Attack inleder, och sätter bra en ribba. Fredrik Eriksson Soundtrack är en tydlig inspirationskälla. Have a Nice Day Albumet är jämnstarkt och bandet vågar vara DAVID BANNER The Craft har hämtat inspiration från det UNIVERSAL småpretentiösa utan att det blommar ut i en Certifi ed förgångna på ett sätt som banar väg för mor- Bandet har envist hängt sig kvar i drygt två de- supernova av klichéer. För fortfarande andas SRC/UNIVERSAL gondagens hiphop. Jag är dock tveksam till de cennier nu. Trots avstickare som skådiskarriä- musiker fräscha och framåtsträvande lungor. Hårdare än granit, tuffare än Mike Tyson och få inslag av rock som fi nns på albumet, men rer och soloutfl ykter med jämna mellanrum The Fantasy och blivande brottarhiten Savior grinigare än Göran Persson utan sin Anitra. det funkar. Det enda riktigt stora felet med – plus otaliga skiften bland modegenrer som är två exempel. Från djupaste Mississippi klarar David Banner The Craft är att den tar slut. exempelvis grungen. En hemlighet kan vara Leto sjunger också riktigt bra. Det är skönt av att göra hur många aggressiva grimaser Therese Ahlberg de ständigt återkommande låtskrivarpart- att se att karriärdubbleringar kan fungera. som helst och kickar skiten ur de fl esta gang- BOARDS OF CANADA nerna. Högklassiga hitmakare som Desmond Niklas Simonsson stas som vågar utmana honom på micken. The Campfi re Headphase Child och Max Martin har tidigare rekryterats AMUSEMENT PARKS ON FIRE Men Jadakiss håller ändå jämna steg med WARP/BORDER för sina tjänster. Så även på nya albumet Have Amusement Parks On Fire Banner i ångvältslåten Treat Me Like. Marcus och Mike Sandison, som äntligen erkänt a Nice Day, även om det förvisso bara är på GM/BONNIERAMIGO Denna platta är en fullträff rätt igenom att de är bröder (de ville inte bli jämförda ett par av spåren. Och hitkalibern går inte att Swervedriver var ett Londonband som under även om vissa saker låter som något annat, med Orbital eller andra brödraband), lämnar förkasta. nittiotalets första hälft blev fl aggbärare åt David Banner kommer ändå undan med sina på nya skivan det mörka som genomsyrade Sett från det perspektivet kan säkerligen den så kallade shoegazer-vågen. Innovativa, stölder. Från Neptunes-proddar-Justin-doftande Geogaddi och tar ett par steg tillbaka till en handfull singlar mjölkas ur skivan som är underskattade och otroligt bra. Amusement 2 Fingers som Banner gjort själv där Jagged något mer positivt, mer Music Has the Right rejäl och mogen utan att osa gravkammare Parks On Fire tar vid där Adam Franklin och Edges refräng är väldigt Nate Doggig till Ying to Children-liknande. Fast betydligt mer sjut- och instängt pensionat i Florida. Grammy-ju- hans band slutade och lägger till några egna Yangiga snuskorgien Play till Jazze Phas tiotalpsykedeliskt och inkluderande akustiska ryn lär knappast implodera av exaltering, men element. Det självbetitlade debutalbumet beats bakom enormt enkelspåriga soulsme- gitarrer. Duon minns när de brukade ha stora för gamla fans fi nns en hel del att uppskatta. inleds med den stråkdominerade 23 Jewels karen Fucking (refrängen går: ”We should be sammankomster i skogen, med fl era olika Niklas Simonsson som övergår i den gitarrmättade förstasingeln fucking/fucking/fucking/fucking”). Att luta sig lägereldar. De vill återskapa den atmosfären, LARS BYGDÉN Venus in Cancer. Albumet fortsätter sedan i mot en tradition när man skapar något eget särskilt när man gick mellan eldarna och Trading Happiness for Songs samma stil. Ösiga låtar där man ibland hör är inte kriminellt, men crunksvänget skapar ljuden från de olika lägren blandades. Det är MASSPRODUKTION/BONNIERAMIGO spår från självaste Kevin Shields varvas med ibland lite väl stor déja vu-känsla, men det är mjuk ock varm musik, allting har en patina Alltså, det här med geografi och musik – fi nns pianostycken som låter lyssnaren andas innan min enda invändning mot Certifi ed. Jag älskar av ålder – duon har en hemlig process de kör det något allvar i det? Kommer du från norr man kastas omkull på nytt. ju västkustglidande och sydstatsgrovhet – och låtarna igenom för att de ska låta gamla, som om Gävle så är du antingen en melankolisk Det här är ett i det närmaste helgjutet album, David Banners mix är näst intill perfekt. om de är räddade från ett dammigt rullband. singer/songwriter eller en skitförbannad en riktig knockout, och det sjuka är att det Gary Andersson Det är alltså slöa hiphopinspirerade beats, hardcore-tjej/kille. Enda undantaget är Brolle är inspelat på egen hand av nittonårige (!) THE BEAR QUARTET svävande ostämda analoga syntar och sjut- Junior. Varför är det så? Är det så? Självklart är Michael Feerick från Nottingham. Att Feerick Saturday Night tiotalsnostalgi så det står härliga till. Alla det helt befängt att dra sådana slutsatser. Men kan få fram ett sånt här driv helt själv är A WEST SIDE FABRICATION Boards of Canada-trademarksen är där, i man kan ju alltid spekulera. faktiskt sanslöst. När chocken lagt sig, besvikelsen och ilskan kubik. Vad som däremot saknas är låtar av Amusement Parks On Fire är dock ett ganska över att det jag gillade hos björnkvartetten kort album med bara nio låtar och Feerick är som bortblåst, då blir Saturday Night en blev så tagen på sängen av den plötsliga inte alltför tokig upplevelse. Men jag måste DEPECHE MODE framgången att han och hans medmusiker erkänna att det tog ett tag. På något sätt Playing the Angel fortfarande bara kan göra konserter på känns det som om BQ gett sig ut på en lång MUTE/CAPITOL tjugofem minuter. Det lär dock vara tjugofem musikalisk resa och jag står kvar och vinkar på minuter som är bättre än det mesta på en strandkanten med Angry Brigade i handen. Den lättsinnigaste låten på Playing the Angel brittisk scen. Engelsk indie inte bara lever. Saturday Night med svävande elektroniska är nya singeln Precious och ni som hört den Den rivs, sparkas och bits. ljudväggar och knapp hörbar sång, bob vet att den är inte är nåt Prozac-piller. De- Isac Nordgren hund-instrumentaler eller industrioväsen peche Mode har överraskande nog skapat ANIMAL COLLECTIVE är deras uppkäftigaste albumet hittills. Men ett helt igenom dystert alster, vilket också Feels det känns som om de nästan slagit knut på banar väg för ett helt nytt ljud präglat av FAT CAT/BORDER sig själva för att inte låta som förr. De måste ett otäck ondska som strålar radioaktivt ur Att det är svårt att få grepp om Animal Collective haft fantastiskt roligt både i studion och vid högtalarna. bilden av levande vävnad som klänger sig har sina orsaker. Sättningen är fl ytande och mixerbordet dock. Suttit där ivriga som små- Bandet blandar ett ganska avskalat sound fast på metall dyker gång på gång upp i det musikaliska spannet så brett. Ändå känns barn på julafton. ”Grabbar, om vi skulle köra med effekter som sveper runt i ljudbilden mina tankar. Detta köttiga laboratorium Feels närmast reaktionär: ”Vi talar om den mastertapen i en cementblandare, mixa in och påminner om dem som återfi nns på är ohyggligt kompakt och groteskt. När som vår ’love record’”, sa Brian Weitz i våras. Loleatta Holloway och låta Matti primalskrika Frontline Assemblys Implode, vilket är spe- jag landar på Nothing’s Impossible känns Och visst, kärleken är evig, gammaldags och i en plåtburk?” Jaja, som man säger där uppe ciellt påtagligt i låten I Want it All och dess denna nattsvarta massa nästan kvävande, enkelt outgrundlig. Fast ingenting är ju förstås i norr, nå int va det så dåligt. Men jag hoppas svepande slutminut. Suffer Well bärs fram men alla förhoppningar om ett andnings- enkelt i djurkollektivets värld. Som ett psy- ändå att denna platta bara är en parentes. av en väldigt distinkt och diskantklingande hål går om intet. Samtidigt fi nns det en viss kedeliskt Throbbling Grissle med bankande Annica Henriksson gitarr, samtidigt som refrängen känns klas- pop-sensibilitet över skivan, speciellt på popmusikhjärta är det svårt att ta de enkla BLACKALICIOUS siskt Depeche Mode, med stigande stäm- låten Damaged People som känns som en vägarna. Men ändå, Feels manövreras genom The Craft mor. Referenser till Personal Jesus känns syntig version av The Beatles sound. knepigheterna lika självklart som Flaming Lips ANTI/BONNIERAMIGO inte avlägsna. Denna kollision mellan extrem dys- använder bilar och Sonic Boom droger. Det Nytt skivsläpp med Blackalicious brukar Playing the Angel låter som om den terhet och starka melodier gör Depeche är inte speciellt spännande, utmanade eller innebära ett stort kreativt kliv. Förra albumet vore inspelad i en enorm industrilokal där Modes senaste alster till en oerhört ens särskilt intressant. Däremot väldigt fl uffi gt Blazing Arrow jämfördes med Gang Starrs skuggor från stålar kastar hotfulla skuggor. svårgreppbar skiva. Både fascinerade och behagfullt, såsigt och ekoindränkt, lätt kon- Daily Operation vilket borde vara höjden av Det ligger dessutom något organiskt över frånstötande. turlös värmande popmusik. Även kärleksfull. framgång. Men äventyret fortsätter. The Craft produktionen, den oerhört störande Mikael Barani För på Feels fi nns en inbjudande värme som är duons första samlade material sedan 2002.

www.groove.se 23

BILLIGAST I SVERIGE

Forne $1000 Playboys-sångaren Lars Bygdén Cardigans har med Super Extra Gravity blivit stämningen inför en explosion i refrängen kommer från Sundsvall. Han är hyfsat me- äldre, smartare och snyggare. Typ vintage. uteblir effekten. Refrängen säger bara ”pip”, lankolisk och ganska ensam. Åtminstone om Per Lundberg GB där den borde vråla ”här är jag”. man lyssnar på Trading Happiness for Songs. THE CHALETS Are You Dead Yet låter på sina ställen King Skivan är en ärlig och naken betraktelse över Check In Diamond. Ibland låter det Slipknot. Ibland Pris 129:- den moderne storstadsmannens liv och ved- SETANTA/BONNIERAMIGO Slayer. Fingertoppskänslan att mixa olika Fri frakt! ermödor. Tjejen sticker. Mamma och pappa. Irlands nya pophopp snålar inte med smit- stilar har varit bandets styrka. Men mot slutet Ensamheten. Nya ragg. tande indiegitarrer och trallvänliga texter. blir det mer och mer progressive metal. Synt- Lars Bygdén har en röst som berör på alla ”Everybody says you’re lookin pretty cool/and ljuden som Gud glömde tränger längre och www.cd-wow.se plan. Djup, färg och känsloläge. Trading Hap- the summer’s lookin good for the gang you längre in i musiken efter spår fem. De är som piness for Songs är ett vackert stycke musik, en rule/but you got no style/yeah you got no en ovälkommen mask som lämnar murkna alldeles perfekt höstskiva. Och Ane Brun-duetten style/workin everyday you’re waitin to get tunnlar och gångar efter sig. Sparka syntkillen! This Road är alldeles underbar. paid/and you’re countin every cheque til you Torbjörn Hallgren Per Lundberg GB can get away/but you got no time”. Enkelt DADDY YANKEE CARDIGANS och charmigt från kvintetten hos vilken B-52’s Los Homerun-es Super Extra Gravity känns som en av många självklara infl uenser MACHETE/UNIVERSAL STOCKHOLM/UNIVERSAL att bocka av från listan. Med Gasolina fi ck reggaeton sin genombrotts- Cardigans är vintage. Något som ser gammalt Micken handhas av två tjejer i Cabaret- låt precis som socan fi ck förra året med Kevin och slitet ut men i själva verket så är det tvärt- utstyrsel – Pee Pee och Pony – som turas Lyttles Turn Me On – eller låten som defi nitivt om. Det märks i videon till utmärkta, I Need om med Chris och Enda. Pojke/fl icka-tilltalet gjorde dancehall populär igen, Sean Pauls Some Fine Wine and You, You Need to be Nicer. funkar till en början även om vissa låtar Gimme the Light. Framgångarna för Daddy En så där lite lagom skitig replokal, Peter hade mått bättre av att helt slopa exempelvis Yankee har nu fått Universal att sprida hans spelar på en Fender Jazzmaster och Magnus tjejkören. Bara för att man har tillgång till förra skiva internationellt och den är minst fl ashar sin slitna men väl inspelade bas. Slår något behöver man inte ständigt använda det. lika bra som hans senaste, El Barrio Fino. man upp ordet vintage i Prismas uppslagsbok Less is more, y’know. Pee Pee och Ponys röster Redan i introt på Los Homerun-es dyker lek- så står det att ordet används oftast om bilar låter ibland för myndiga för att funka i den sakssyntarna som jag älskar upp. Under den och portvin, av gammal fi n kvalitet. här typen av band. Och på något annat ställe stenhårda metalliska ytan i reggaeton fi nns Cardigans är av gammal fi n kvalitet men låter de som ett irlänskt t.A.T.u. med dåliga det nästan alltid en grym syntmelodi. Skivan ändå fräscha. På Super Extra Gravity får de till låtskrivare. Kanske blir det för mycket av tral- fortsätter på hög nivå när Daddy får sällskap ett sound som är just vintage. Tore Johansson landet. Synd på så bra melodier. av Nicky Jam och Don Omar på Musica Killa har skapat spontan replokalskänsla, organisk Annica Henriksson och Gata Gangster. Som ni märker på titlarna eller om man vill kalla det live. Går du när- CHILDREN OF BODOM så är det här ett gäng tuffa grabbar. mare högtalaren hör du att så inte är fallet. Are You Dead Yet Lånen från reggae och dancehall är fl er på Cardigans skjuter inte från höften. Cardigans UNIVERSAL den här plattan. Den domineras av ett långt använder lasersikte och träffar mitt i prick. Det är nåt visst med fi nsk metal. Det låter medley i sex delar som bygger på den klassiska Varje andetag som Nina tar, varje koskälla pampigt och bringar en känsla av epos och reggaerytmen Drum Song. I Me Quedo visar Bengt slår på och varje ton Lars-Olof får ur sin atmosfär. Det är mycket det som Children of Daddy Yankee vilket jävla munläder han har, orgel är planerad i minsta detalj och jag gillar Bodom lever på. i Yamilette lånar han bitar från Murder She det. Gillar att de får det att låta demo när det Bandet släpper nu sitt efterlängtade femte Wrote. I Baila Girl, Todo Hombre Llorando Por egentligen är vintage. album Are You Dead Yet. Det är en snygg pro- Ti låter han sig inspireras av Rubbers, Frisco På Super Extra Gravity visar Peter Svensson duktion späckad med fantastiska musikaliska Kids gamla hit på Joyride-rytmen. att han är en låtskrivare för allstarlaget. Långt insatser. Men det är inte så hitstarkt som Men Daddy Yankee och hans pågar lånar där ute anar man att The Band svävar, fast mer det skulle kunna vara. Låtuppbyggnaden är inte bara från Jamaica. Camufl ash låter snarlik som något att inspireras av än att låna ifrån. genomtänkt, men framförallt är det refräng- Eurythmics Sweet Dreams (som faktiskt gjorts erna som brister. När coola versriff byggt upp i reggatonversion av DJ Willie). Donde Estan Las Giales låter som om Daddy Yankee skriker över en psykotisk version av musiken i Super ALLAN EDWALL Mario Bros. På det hela taget är Los Homerun-es Alla Allans visor en platta gjuten i stål. NATIONAL/BONNIERAMIGO Isac Nordgren DIVERSE ARTISTER Jag har sagt det förut. Stefan Sundström DJ-Kicks – Annie och National gjorde en riktig kulturgärning K7/PLAYGROUND när Sundström spelar Allan släpptes för Lite grovt räknat görs 99% av alla skivor där tre år sedan. När Allan Edwalls fantastiska artister väljer låtar av män, 98% av män visskatt återigen lyftes fram i dagsljuset. med högt hårfäste vars låtar i regel är minst Liksom med samlingen Den lilla bäcken – tjugo år gamla. Inget ont om de skivorna Allans bästa. Redan då pratades det om en nödvändigtvis. Såväl Morrisseys som Paul box med Allans samlade produktion. Och Heatons bidrag till Under The Infl uence-serien kulturgärningen fortsätter. För något annat var utmärkta. Men något annat var knappast kan man egentligen inte kalla det. En box minuter beskriver hur han vill ha spåret att vänta. med alla fyra av Allan Edwalls egna skivor, arrangerat och spelat ger det också en bild 26-åriga norskan Anne Lilia Berge Strand, ramsorna och alternativa inspelningar. av människan bakom allt. Inte bara tonsät- mer känd som Annie, gjorde förra årets bästa Här fi nns då Grovdoppa, Färdknäpp, taren, utan också konstnären som ville måla singel (Heartbeat) och ett av förra årets bästa Gnällspik och Vetahuteri återutgivna i sin upp bilder tillsammans med ljud och text. album (Anniemal). Att hon nu visar sig ha en helhet, som var sin del på två dubbelför- Sist och inte minst CD:n som rymmer skivsamling du önskar din fl ickvän hade får packade CD. Här fi nns också en CD som Ramsor om dom och oss, några hemmain- henne att framstå som ännu mer sympatisk. döpts till Aftonro som till största delen spelningar och nästan mäktiga versioner Hennes DJ-Kicks är sextio minuter electro- består av inspelningar Edwall gjorde av Jag gick mig åt körka och Förhoppning pop, techno, rock’n’roll och, ja – lite vad som tillsammans med Björn Ståbi och Bengan ger egentligen den perfekta inramningen. helst. Den för samman japanerna MU och Jansson på mandolin respektive fi ol och Det fi nns i princip inget mer att säga. Zongamin med Suicide-Alan Vega och Bow piano. En del låtar är mer okända (den så Möjligen bara citera Göran Greiders ord Wow Wow och – vilket ändå är den största varmt kärleksfulla Mor dansar, exempelvis) om Allan Edwall, att han ”…var delaktig i anledningen att köpa skivan – två helt nya och en del välkända, med en Dystervals (i det illmariga bondförnuft som är purungt Annie-låtar. Fantastisk popstjärna. Riktigt bra dur) och alternativt arrangerade Du och och urgammalt, toklokalt och globalt på DJ. jag. Näst sista spåret Avsiktsdeklaration som samma gång”. Det är bara att återkomma Thomas Nilson föregår Lågkonjunktur är också en liten igen och igen till Allan Edwall. Och aldrig del som gör boxen till mer än bara Allans låta hans låtar falla i glömska. samlade verk. För när Allan under några Magnus Sjöberg

www.groove.se 25 Alltså, den här spalten skulle kunna vara så FAKE MOSS har fått tag på inspelningar hon gjorde 1970. På den dissar hon givetvis sina gamla vital och spännande men det verkar som Highway: Extended Hans tonsättningar av hennes röst är en svår- polare i Junior M.A.F.I.A. som tjallade för åkla- jag är ensam om den strävan. För så mycket ULTRACHROME/SOUND POLLUTION defi nierad mix av gospel och house, och det garen och hyllar istället alla fans som stått på elände som det fi nns! Och nu menar jag inte En väl tilltagen singel med elva B-sidor är ju låter fantastiskt. Skit samma vad man tycker hennes sida. Kändisproducenter och –artister fattigdom och krig, dysenteri och tropiska alltid mumma om priset är skäligt. Svenska om kristendom, det här svänger fett. Hon har fi nns på plattan men The Queen Bee själv står stormar utan det triviala som vi kallar musik. Fake Moss bjussar på trallvänlig och stäm- bra ljud i skällan, Sister Gertrude, man önskar alltid i centrum med sin lättklädda pinup-look Visst, det är kul att hålla på men allt förtjänar ningsfull rock/pop från det otippade hyreshus bara att hennes något tveksamma tamburin- och glimten i ögat. Musikaliskt blandas det inte att lämna replokaler och datorer, att folk där Depeche Mode och The Cult bor grannar. föring lös igenom lite mindre. Lyssna på till rejält. Infl uenser från dancehall, klubb-beats inte inser detta. För så mycket skräp som tril- Att Jim Morrison dog i det där badkaret i exempel Let’s Make a Record eller New World och popmusik avlöser varandra, snyggast blir lat in denna månad har jag sällan varit med Paris 1971 är skitsnack. Nu kallar han sig Erik in My View och övertygas du med. det i funkiga försvarstalet Slippin, suggestiva om. Därför är det lite orättvist att överhuvud- Johansson och även om låtarna inte håller Henrik Strömberg Durty och Eminem-ekande Quiet där The taget klämma in spalten. De som jag skriver samma klass snuddar han fortfarande vid det CHRISTIAN KJELLVANDER Game tar hand om refrängen. Orientalisk- om skulle en normal omgång knappt nämnas gudaliknande register han begagnade tidigare. Faya ångande Kitty Box funkar också och givetvis men får alltså några rader ändå. Dock, viss Roger Bengtsson V2/BONNIERAMIGO gästar Snoop på Kronik där han snackar om lite hårdare musik var god men lades på hög i HIM Han har väl blivit lite av en förebild. Kanske sin hobby – röka. väntan på en specialare längre fram… Dark Light inte så att arenalaster av fans följer varje steg I avslutande Last Day förklarar Kim att Till exempel Hi-Fi of the 90’s. Inte särskilt SIRE/WARNER han tar eller att man diskuterar hans lyrik på hon aldrig ger upp och att hon längtar till innovativt eller ens särskilt bra men faktiskt När Finlands fi nest bjussar upp till vemods- universitetsinstitutioner, men en förebild i att få återförenas med Biggie som dessutom roligt. Och det ska de ha eloge för. Sällan är dans med femte albumet görs det med besked. det att i svensk countrytangerande musik satt står med som producent på plattan… Inget musik kul så man sitter och ler i alla fall. Det Chris Isaaks gamla pärla Wicked Game drog sin stämpel bland manliga utövare. Inget fel i skrämmer Kimberley Jones – hon kommer händer, men mest handlar det om skadeglädje. mest ovationer på Hultsfred för någon sommar det, jag har inget emot Christian Kjellvander. från Brooklyn och kan stå på huvudet hela I det här fallet tror jag att de också har ganska sen och hans ande vilar stadigt även över Men jag tycker ibland att det kan bli lite väl fängelsetiden om det skulle behövas. Så själv- kul, och ler. Egentligen är det tämligen taffl ig Dark Light. Valos sång bär tydligt Isaaks prägel sömnigt emellanåt. Speciellt här. För det släpar klart är hon stentuff när hon muckar nästa år! lo-fi -electronica, styrsellösa hemkeyboards och och samma kluvna förhållande till kärleken på så pass att man ibland funderar om det är Gary Andersson brusiga trummaskiner. Men som sagt, lite skoj. är ännu ett signum. Inblandningen av religiös en samling effektiva vaggvisor som samlats. DAMIAN MARLEY Mer roligheter från skivbolaget Push The symbolik ger en tydligare goth-anspelning, ett Dock är det rikedomen i låtarna som Welcome to Jamrock Button som jag skrivigt om tidigare är Chaos fack som även musiken lämpar sig för. Även räddar det till ytan. För det krävs lite för att UNIVERSAL Through Programming. Har för mig att det om man inte genuint älskar Hims poppiga komma bortom tröttheten. Här fi nns bra låtar, Damian Marley, eller Jr Gong som han lika namnet fl orerat här förut. Nya skivan kallas love-metal har åtminstone jag svårt att inte men ibland förpackade i så mycket vadd att ofta kallas, är yngst av Bob Marleys sju söner. vitsigt för Grave Rave och det ligger nog lite åt kära ner mig i svulstig dysterhet när den man glider bort bland molnen och undrar Av de fem som följer i sin pappas fotspår är det hållet också. Totalt sönderklippt och kao- solida grunden består av så bra låtar. om man någonsin kommer ner igen, om han för tillfället den mest framgångsrike. tisk elektronisk ickedansmusik. Både lite kul Roger Bengtsson man någonsin vaknar. På både gott och ont. Första gången jag hörde Damian var 2001 när och ganska allvarligt. För ur den soppa av klipp IDA KRISTIN För något mer än strax ovanför grådaskets han och brorsan Stephen (som han gjort stora och ljud som hinner passera i varje låt ligger Comoção nyvakna blekhet når inte Faya, egentligen. delar av den här skivan tillsammans med) också en slags samtid, lika förvirrad, förvriden IDA KRISTIN Magnus Sjöberg gästade Eves hårda version av den gamla och förfallen som musiken. En ganska bra Ida Kristin gör det både och. Inte bara så att LIL’ KIM Dawn Penn-hitten No, No, No. Samma år fi ck brasklapp till allt det ihåliga. Samtidigt som jag hon gör det svårt för sig genom att handlöst The Naked Truth bröderna en mindre hit tillsammans med har en känsla av att även CTP är ett tämligen kasta sig ut i det lågmälda singer/songwriter- ATLANTIC/WARNER Capleton, It Was Written. lättsamt projekt utan någon större kontext. myllret utan krusiduller. Hon gör det dessutom Innan Lil’ Kim nyligen anmälde sig till fängelset Nu har hans singel Welcome to Jamrock Mer elektroniskt, fast av mer vintagekaraktär nästan lätt för sig genom att blanda så många sa hon i ett pressmeddelande att hon förväntar högst oväntat blivit en jättehit, Marley har är Marco och hans skiva Electronic Poems. infl uenser att den tidigare meningen här sig att ”få tid till refl ektion”. Det är ingen dålig signats till storbolag och helt naturligt har Han är ”mycket inspirerad av 80-tals Hi-Energy- reduceras till intet, även om den är korrekt. gissning. Hon ska också skriva nya låtar och plattan fått namn efter låten. Skivan sålde disco, Beat Box 12:or och Italio…” och jag Det fi nns inom de utsvävningar på denna be till gud så att hon kommer ut starkare än 85 000 första veckan i USA. Den gick in som kan bara hålla med. Och det är kul. Dessutom platta en sån pass rikedom av idéer och vilja nånsin. Men först landar hennes fjärde platta nummer sju på Billboardlistan, den bästa inleder han hela brevet med utropet ”Bög- att det inte fi nns en chans att värja sig om The Naked Truth. förstavecka ett reggaealbum någonsin haft. disco!” så någon tvekan om vad han vill man lyssnar ordentligt. För om man vill hör uppnå är det ju inte. Det som ändå gör Marco man bara en kvinna som rör sig i singer/ till något annat än en tråkig imitatör är det songwriter/countrygenren med bra låtar. ganska råa utförandet. Det hela låter hemma- Men vill man fi nns det mer att upptäcka. I lo-fi med mycket hjärta och lite pengar och arrangemang, sång, attityd. Cry On doftar av FRANZ FERDINAND det räddar det hela från att bli anonymt. Istäl- den världsmusikalitet som bland annat Dag You Could have it So Much Better let blir det så oerhört genomcharmigt och kul Vag gav sig på under åttiotalet, dock utan att DOMINO/PLAYGROUND att jag önskar att hans önskan om producent bli för.., ja, vad ska man säga… ompig. Traces och tekniker går i stöpet och han fi nner sig of the Moons lunkande bas är bluesig som ett När debutplattan från dessa skotska konst- tillrätta bland plastiga pianon och brusiga möte mellan Eleni Mandell och Tom Waits, så närssjälar landade våren 2004 besökte jag trummor – starka melodier har han redan. nära att bara bli en pastisch, men hinner sluta Glasgow för första gången och det fanns Sist hittar vi Andreas Filipssons projekt innan man reagerar. inte en chans att missa att hemmasönerna Filip sings Charles Bukowski. En skiva med Ett par låtar som får valsmannen i mig Franz Ferdinand skulle bli nästa indieband tonsatta dikter av snuskalkisen Bukowski. Det att falla. Ett par låtar som lika gärna skulle att slå stort. Deras musik syntes och hördes låter oerhört pretentiöst men visar sig vara kunna vara, eller bli, evergreens. När sångare överallt. Men den självbetitlade plattan var det motsatta. Istället hittar vi Anders sittandes och låtskrivare egentligen skulle kunna möta inte perfekt, fl era spår känns utfyllnad men och lågmält plocka på gitarrer, tramporglar, Dolly Parton, Gillian Welch eller Kathleen överskuggades givetvis av monstruösa hit- You Want to med sin slirande gitarrslinga klockspel och med sin spröda röst framföra Edwards över kreativ lunch. Den sorts musik ten Take Me Out och även av Matinee och och patenterade stolpiga gung en framtida något som är så fult och trasigt och göra det man egentligen inte vill sätta etikett på. Den Michael. Sedan dess har karusellen snurrat klassiker. Hetsiga This Boy är ännu en favo- så vackert och romantiskt. Det är så innerligt som lika gärna kan handla om singer/songwri- fort och bandets bild i media påminner rit och smeksamma Walk Away är ett skönt och ner i rötterna, helt utan några distanse- ter eller country. Eller egentligen lika gärna mycket om Pulp och Suede, lite lagom täcke att ha i höstkalla soffan. Flera spår rade gliringar. Fan, ibland måste jag skriva hamna i r’n’b-facket. Nästan gränsöverskridan- brittiskt arty-farty med smart popmusik att håller fl aggan högt (funkiga rökaren Evil ”äkta” och det känns så hemskt men i det här de, eller egentligen det utan att veta om det. spilla rödvin till nätterna igenom. Och nu and a Heathen till exempel) men vackrast fallet är det sant. Redan uppmärksammad är Magnus Sjöberg är det dags att följa upp succén. är ändå Beatles-svepande Eleanor Put Your han också på diverse ställen både här och i KING BRITT Men det tar ett tag för mig att fångas av Boots On. Med den ger Franz Ferdinand en utlandet och jag skulle inte bli förvånad om King Britt presents Sister Gertrude Morgan You Could have it So Much Better. Marschtak- föraning om att de kan bli ett popkulturellt skivan snart hamnar i en butik nära dig. ROPEADOPE/SHOWTIME ten hos rytmsektionen är dock välbekant, hushållsnamn för all framtid. Storslaget Fredrik Eriksson ”Aah, let us make a record... Come my lord, likaså Alex Kapranos manierade men berättande till orkestrala tongångar gör För kontakt: let’s make a record... Hallelujah.” Sister Gertrude mjuka sång, och efter fem-sex genomlys- bandet bigger than life. Hi-Fi of the 90’s: hifi [email protected] sprang omkring i New Orleans på fyrtio- och sningar har fl era låtar växt till enorma Och denna gång innehåller plattan Chaos Through Programming: pushthebutto femtiotalet iklädd en sjuksköterskedräkt proportioner. Exempelvis ordinära Well ingen utfyllnad. Bara kvalitetsprodukter. [email protected] och sjöng sina egna gospelsånger, bara röst, That Was Easy som sticker ut för att den är Kurvan fortsätter att peka uppåt, och ännu Marco: [email protected] tamburin och en övertygelse om den kristna så… normal. Inledande The Fallen och av- har vi bara sett början. Kungligt, Franz! Andreas Filipsson: gudens förträffl ighet. King Britt, som bland slutande Outsiders är också utsökta och Do Gary Andersson andreasfi [email protected] annat gjort en ostig temaplatta om åttiotalet,

26 Groove 8 • 2005 -6(&3
13&4&/5&3"3

8)*5&
304&
.07&.&/5
6, 
45)-.
450$,)0-.4/"55!%&#"4&3

&-&$53&-"/&
6,

,½1&/)"./
-011&/

45)-.
"$$&-&3"503!%&#"4&3

5)&
-0/(
#-0/%&4
6,

45)-.
%&#"4&3

$300,&%
'*/(&34
64

04-0
("3"(&
o

(#(
800%:!1645&37*, 
-6/%
.&+&3*&5
o

45)-.
%&#"4&3

"/%3&8
#*3%
64

(#(
800%:!1645&37*, Så bra är det här albumet verkligen inte. ningar, skidpjäxor och annat skräp ligger det. på nätet. Det kan välta omkull alltihop. Dina 
-*/,½1*/(
)&33(¯3/
o

45)-.
%&#"4&3 Men Jr Gong har ett betydelsefullt efternamn Nästan helt. Bara en liten spricka i kanten. förväntningar har fått mogna i dagar eller och många av de egenskaper som jag ser som Som ger de där färgerna ytterligare en brytning, veckor. De har underblåsts av det ena positiva &%*5034
6,


(#(
45*$,:
'*/(&34 sämre uppskattas säkert av den stora amerikan- en sårighet som inte var tänkt, men som någon omdömet efter det andra. Så när man till sist 
45)-.
'3*5;}4
$03/&3!%&#"4&3 ska publiken. Låtar som There for You, For the gång uppstått. Eller som att gå på tunn is lyssnar, går på konserten, sitter på bion eller '*/"-
'"/5"4:
$"/
Babies, Beautiful och Damians onödiga cover en alldeles gnistrande kall vinterdag. Det är läser boken, ja, då är det inte så fantastiskt 
45)-.
,­(&-#"/"/
o

-*/,½1*/(
)&33(¯3/ på farsans Pimpers Paradise är alldeles för friskt, uppfriskande och soligt. Men fi ngrarna som man trott. För att fantasierna och före- smöriga för min smak. All Night låter nästan som trevar efter ispikarna avslöjar att man ställningarna faktiskt klätt vad det nu är i en 5)&
8)*5&
453*1&4
64
som nåt Shaggy skulle göra. Desto roligare att ändå inte känner sig helt trygg. kostym som är fl era nummer för stor.
4611035
(3&&/)03/4
64
plattan också innehåller några riktigt bra låtar Trion Midaircondo låter färgerna komma Det omvända gäller ju också. Har man inga 
45)-.
"//&9&5
som den stora skivköparskaran får ta del av. fram i musiken. Men i mixen av akustiska förväntningar kan den minsta lilla bagatell
",30/'".*-:
64
Nämnda Welcome to Jamrock förtjänar upp- instrument, ljuva stämmor och elektroniskt överraska så mycket att man sluter den till 
(#(
3½%"
45&/
o

45)-.
%&#"4&3 märksamhet, Move! är en stenhård svada där hack lurar hela tiden den där sprickan. Som sitt hjärta. I alla fall till man ser den igen och 4*(63
3»4
*4

4611035
".*/"
*4 Jr Gong åter lånar av farsan, den här gången får allt att nästan tippa över, ramla i bitar inser att man kanske gav för mycket kärlek. 
)&-4*/,*
)064&
0'
$6-563&
o

45)-.
$*3,64 från Exodus. We’re Gonna Make it är en catchy eller helt enkelt ramla ner i en kall vak. Fast Sen fi nns det också de där sällsynta fallen då 
04-0
,0/4&35)64&5
o

(#(
,0/4&35)64&5 rootslåt och Khaki Suit med gästerna Bounty på något sätt lyckas Lisa Nordström, Lisen förväntningarna är skyhöga, uppblåsta av tidi- 0'
.0/53&"-
64
Killer och Eek-A-Mouse funkar. Men å andra Rylander och Malin Dahlström undvika att gare verk och folks omdömen då det faktiskt 
04-0
.0/0
sidan, man kan inte misslyckas när Bounty det händer. I vissa stunder överlastar de ljud- håller. Då allt bär och den där känslan av ”jo 
45)-.
47&/4,"
.64*,,-6##&/
!
%&#"4&3

(#(
800%:!3½%"
45&/
kommer på besök. Han gjorde ju nästan bilden med lite för många, lite för tryckande det var okej, men”. Helt enkelt då ”men” inte 
-6/%
#-&,*/(4,"
/"5*0/&/ en vidrig låt som Hey Baby med No Doubt stämningar. Men det är snarare undantag. fi nns. Så är Fernando Coronas nya album. lyssningsbar. Lord have mercy! Resten av skivan balanserar de elegant mot Efter att hans Martes släpptes för tre år sedan $0$0304*&
64' 
45)-.
4½%3"
5&"5&3/
o

."-.½
*/,0/45 Isac Nordgren sprickbildningarna. Shopping for Images är har jag hållit honom så högt, burit honom så 
(#(
45&/)".."34"-&/ KATIE MELUA därför inte rakt igenom perfekt, men ändå nära, att jag var ganska skraj när jag petade in Piece by Piece en ytterst hänförande lyssning. Vacker, brutal Rememberanza i CD-spelaren. Som ingen annan "."%06

."3*".
."-*

45)-.
,­(&-#"/"/
o

6114"-"
,"5"-*/ DRAMATICO/BONNIERAMIGO och vemodig. kan han konsten att integrera modern elek- 
(#(
.64*,&/4
)64
Har på något sätt ett svagt öra till artister Mats Almegård tronisk musik (kalla det minimal techno eller 
04-0
04-0
803-%
.64*$
'&45*7"-
som försöker kombinera den traditionella CAROLINA MISKOVSKY electronica) med nutida konstmusik. Hans 
."-.½
,#
o

,½1&/)"./
7&(" singer/songwriterådran med något mer, som Silence ödesmättade stråkljud, de vackra pianoklang- 5)&
,*--4
6,64
försöker gå bortom de vanliga ramarna. Katie BALTIC RECORDS erna och de stämningsbildande datorljuden 
(#(
45*$,:
'*/(&34
o

45)-.
%&#"4&3

04-0
#-¯
o

,½1&/)"./
-011&/ Melua är en som faktiskt lyckas. Även om det En artist får sitt genombrott och några år är oslagbara. Det var så jag kände. Och när ibland balanserar på gränsen till det vanliga, senare slår dennes syskon plötsligt ner på jag hör hans nya album är det bara att pusta $0-%1-":
6, ja nästan banala, så hålls hela tiden det raka, marknaden som en blixt från klarblå himmel. ut och fortsätta älska denna mexikanare i exil 
45)-.
(-0#&/ bestämda, spåret. Och istället för att hela Självklart är det lätt att vara skeptisk och i Barcelona för att han fortfarande gör den )064&
0'
-07&
6,
tiden närma sig countryanslaget fi nns här fördomsfull redan från början. Särskilt när mest sällsamma, mest avskalade och samti- 
45)-.
%&#"4&3 mestadels något som drar mot jazz och blues, Silence inleds med en rockig radioskvaldänga digt storslagna musik som fi nns för tillfället. "/50/:

5)&
+0)/40/4
64 ja, nästan folk. När hon närmar sig klassisk av typiskt 2000-talssnitt. Men om man sätter För hans förmåga att måla bilder med ljud, 
04-0
30$,&'&--&3


45)-.
$)*/"5&"5&3/ jazz blir också inramningen nästan autentisk. sina fördomar åt sidan visar det sig att Carolinas för hans förmåga att fånga mig totalt med Det skulle kunna kännas rätt utstuderat, men debut innehåller lite större bredd än så. sina harmonier, sina ackord, sina försiktiga #-"$,
3&#&-
.0503$:$-&
$-6#
64 
(#(
45*$,:
'*/(&34
o

45)-.
/"-&/
det blir faktiskt bara charmigt. Några covers Balansen mellan rock, country och ballader beats. Jag tror att årets skiva har landat. 
."-.½
,#
som också får en att höja ögonbrynen, men av är väl avvägd. Mats Almegård positiv överraskning snarare än märklig för- Carolina är mer försiktig i framtoningen NICKEL CREEK "/*."-
$0--&$5*7&
64
våning. Blues in the Night, On the Road Again än systern Lisa, och har valt att lägga ganska Why Should the Fire Die?
4611035
/*9
/0-5&4
*4 
¯3)64
709)"--o

(#(
/&'&35*5*
och Cures Just Like Heaven. Allt gjort på ett mycket piano i grunden. Lite som en hurtigare SUGAR HILL/PLAYGROUND 
45)-.
4½%3"
5&"5&3/ varken avogt eller inställsamt sätt, utan allt Sophie Zelmani utan det magiska svårmodet Det fi nns vissa skivbolag man under en viss 
."-.½
1*/,
'-"(!$)0,-"%'"#3*,&/

faller på plats i sitt sammanhang. Riktigt bra. – som i Remember Me och Won’t Be The One. tid (eller alltid) kan lite på. Det fi nns vissa 5&&/"(&
'"/$-6#
6,
Magnus Sjöberg De är faktiskt riktigt bra. skivbolag som man köpa plattor från helt 
."-.½
,#


45)-.
%&#"4&3
METOPE So Wrong for So Long kan garanterat bli en och hållet beroende på etiketten. Det fi nns Kobol intensiv, men kortlivad, radiohit och Like Wine vissa skivbolag som bara släpper bra skivor, /&8
:06/(
10/:
$-6#
6, 
45)-.
450$,)0-.4/"55!%&#"4&3 AREAL/IMPORT påminner svagt om Ryan Adams La Cienega Just det kvittar om du hört talas om bandet förut När jag nyligen intervjuade DJ Koze var han Smiled i versen. Kräver du inte mer än lättsmält – står det ett visst namn på skivan så vet du 3½:,4011
/0
oerhört trött på technon som en seriös och pop (som för vissa tappar smaken redan efter att den är bra. Sub Pop var ett av dem, likaså 
45)-.
$*3,64 humorbefriad musikstil där män i svart sitter en lyssning) har du många mysiga höstkvällar Touch & Go och i viss mån Matador. Sugar 8):
64 och tar sig själva på alltför stort allvar. Han med rödvin och Silence framför dig. Hill är fortfarande ett av dem, ett så kallat 
45)-.
%&#"4&3
o

-6/%
.&+&3*&5 ville se mer galenskap om det så bara var i Christian Thunarf rootsbolag som satsar på bluegrass, folk 5)&
1*1&55&4
6, låttitlarna. I stället för Phase One döper han MS DYNAMITE och i viss mån country. Det enda man kan 
(#(
45*$,:
'*/(&34
o

."-.½
*/,0/45
sina låtar till Barock am Ring och liknande Judgement Days vara riktigt säker på är att det kommer att 
-*/,½1*/(
)&33(¯3/
POLYDOR/UNIVERSAL 
45)-.
450$,)0-.4/"55!%&#"4&3
saker. Jag gissade att han älskar allt som kom- fi nnas en banjo på deras skivor. Dolly Parton 
04-0
("3"(& mer från Areal och han bara skrek ja rakt ut. För debutalbumet A Little Deeper fi ck hon ligger numera på Sugar Hill och har sedan Är det något skivbolag som kan konsten Mercury-priset i England 2002 och Ms Dynamite dess släppt ett par riktigt bra skivor. Kanske 5)&
#&"3
26"35&5
att kombinera ytterst effektiv och bra techno var överallt. Hon var garagescenens diva, hon borde Willie Nelson söka sig dit också efter de 
45)-.
/"-&/ med en annorlunda förpackning är det Köln- var hiphoparnas politiska samvete och hon senaste årens katastrofalbum? 5)&
104*&4
64
bolaget Areal. Samlingsskivan 2Rabimmel 2Ra- var en feminist som inga killar satte sig på. Ef- Nickel Creek är ett lågmält folkband som 
."-.½
,# bammel 2Rabum 2Bum Bum som kom tidigare ter att ha tagit en mammaledighet är hon nu gör allting rätt och denna skiva är en av mina 7*7&
-"
'³5&
#&
i år är ett exempel på den barnslighet som tillbaka med nytt album. Texternas styrka är favoriter i år. Det är inte lika farligt och mörkt 
¯3)64
709)"--
o

,½1&/)"./
7&(" verkar vara avgörande för Areals kreativitet. intakt. Det är fortfarande politiskt medvetna, som 16 Horsepower, men kompenserar med 
45)-.
%&#"4&3
o

(#(
45*$,:
'*/(&34

-6/%
.&+&3*&5
Och nu Metope. Precis som de fl esta skivor välskrivna texter om livet som ung tjej. Men vackra arrangemang, fantasifulla vändingar, från Areal går omslaget inte i grå minimalism musikaliskt är det tamare. Inte för att det snygg ljudbild och en riktigt attraktiv och &'5&3,-"/(
%,
utan en stor naiv teckning av en färgglad är dåligt. Det bara lunkar framåt i långsam vacker korsning mellan alt-country, folk och
4611035
(3*;;-:
#&"3
64 pingvin. De svirrande elektroniska ljuden som r’n’b-takt och det blir lite lätt tråkigt. Snyggt bluegrass. Med både manlig och kvinnlig 
6114"-"
,"5"-*/


45)-.
/"-&/ 
-*/,½1*/(
)&33(¯3/ inleder skivan blir därför i min föreställning producerat och oengagerat helt enkelt. Inte sångerska lättas ljudbilden upp. Man får nästan 
(#(
45&/)".."34"-&/
o

."-.½
,# tecknade pingviner som sjunger för varandra. alls vad man väntar sig från barrikaderna. intrycket av att plattan är inspelad live och all Där är vi nästan hemma. Men leende lyssnar Mats Almegård luft i låtarna hjälper verkligen, det är en lös #30,&/
40$*"-
4$&/&
$"/ 
45)-.
,­(&-#"/"/
o

04-0
+0)/
%&& jag vidare och inser att spår efter spår ger mig MURCOF och skön platta. Defi nitivt en av årets tio bästa. lekfulla technohymner som känns omistliga. Rememberanza Mathias Skeppstedt '3"/;
'&3%*/"/%
6,
Mats Almegård LEAF LABEL/DOTSHOP.SE PARAGON 
45)-.
"3&/"/ MIDAIRCONDO Ni vet hur det är med förväntningar. De kan Löftet '½3
.&3
*/'0
0.
¯-%&34(3­/4&3
5*%&3
#*-+&55&3
Shopping for Images förstöra alltihop. En skiva, ett band, en fi lm HEMMALAGET '-&3
,0.."/%&
,0/4&35&3
4".5
563/²&3
.&%
7¯3"
47&/4,"
#"/%
4&
888-6(&34& TYPE/DOTSHOP.SE eller en bok som någon av dina kompisar Hrmm – jag känner mig kluven! Brukar inte Det är som att titta rakt in i ett prisma som pratat sig varm om. Eller som man läst spalt- gilla svensk hiphop med billiga förortsrim. man hittat på en gammal vind. Bland serietid- meter om i tidningarna och spanat in delar av Löftet med Paragon är annorlunda. Hans, i NINA ANTONIA är mackan den oftast upprapade sanningen. svensk bemärkelse, tunga genomtänkta beats som vävs av dessa olika delar är fantasieggande, The Prettiest Star: Whatever Happened to Brett Inte konstigt, kanske; frossaren som dör av lyfter albumet till en högre nivå. Och jag gillar för det skiftar hela tiden i textur. Ibland är Smiley? sin egen synd är så profetiskt. Men ironiskt, helt klart Paragons mångsidighet på denna det pianot som får ange tonen. Andra stunder SAF PUBLISHING eftersom Elliot utvecklade sin magnetiska platta. Debuten Stadsbarn var sammanhållen faller det tillbaka för fältinspelningar eller Frågan, till och med för inbitna popentusiaster, personlighet, sångröst och scenutstrålning av just beatsen, Löftet bjuder på mer variation. brus ur en dator. Och är det inte åskan som är kanske inte så mycket ”Vad hände med till stor del för att få omgivningen att se förbi Ändå känns hela produktionen jäkligt synkad mullrar någonstans i bakgrunden? I Explains Brett Smiley?” som ”Vem är Brett Smiley?”. ytan. Dubbelt ironiskt blir det dessutom när med ett vackert intro och ett minst lika vackert Freedom har den svenska naturen (återigen) Sensommaren 1974 var den då alltjämt journalisten Eddi Fiegel fokuserar sin biografi avslut som knyter samman Löftet. fått ett soundtrack. Varmt, vackert och stäm- tonårige amerikanen och före detta barn- om sångerskan, Dream a Little Dream of Me, Textmässigt visar Paragon många sidor. ningsskapande. Vi kommer att få en våg tyska skådespelaren en av åtskilliga dagsländor på just hennes vikt. Liksom alla i det impone- Han levererar många rim med pondus, laptopentusiaster på halsen till nästa sommar. när den andra stora glamrockvågen svepte rande persongalleri hon intervjuat. Knappt går rakt på sak och talar direkt till dig som Bara de behärskar allemansrätten borde det över England. Tillsammans med sin manager passerar en enda av 400 sidor utan att någon lyssnar. Ibland, eller ganska ofta, känns dock gå bra. Andrew Loog Oldham – mest känd för att tresiffrigt gissar hur mycket hon vägde. texten för tam i jämförelse med musiken i Mats Almegård ha upptäckt The Rolling Stones – hann han Men det är bara en liten invändning mot övrigt. Och att använda slang som jiddra, THE PROJECT HATE MCMXCIX med ett tv-framträdande och en singel, innan en annars mycket bra – om än lite formelmäs- haffa och svenne känns sådär. Tyvärr funkar Armageddon March Eternal (Symphonies Of samarbetet rämnade. Ett album låg klart men sig – biografi . Kanske lite i längsta laget men inte alltid svenska språket till tung hiphop. Slit Wrists) gavs aldrig ut. Under sin korta tid i rampljuset med öppenhjärtiga citat från både nyckelper- Men, jag må vara lättfl örtad, Snöra upp THREEMAN RECORDINGS gjorde Smiley inte ens tillräckligt avtryck för soner och bifi gurer och kritiskt ifrågasättande dom är en av mina nya favoriter. Alla som ägt Där satt den! Rakt i krysset! att få sin singel listad i samlarguider. av myter Elliot gärna spred om sig själv. Och ett par schyssta Adidas vet vad Paragon menar Ibland har jag världens bästa jobb, och En parentes i musikhistorien. Om ens det. viktfrågan måste givetvis få ta lite plats. Den med denna hyllning till skon. idag är en av de dagarna. Man sitter och trälar Men rockjournalisten Nina Antonia var stor – möjligen till och med livsavgörande Therese Ahlberg sig igenom den ena oinspirerade smörjan glömde honom inte. När hon som 14-åring – även för Elliot själv. Men en ansträngning att PARIS efter den andra. Radion spelar bara John såg Smiley på tv hände något i henne. Något vara lite mindre förutsägbar hade kanske varit Secrets on Tape Legend, smurf-låten I’m So Lonely och den där som fi ck henne att 30 år senare bli en av de önskvärd. LOOK LEFT/BONNIERAMIGO förbannade You’re Beautiful-låten. Det regnar drivande bakom att Breathlessly Brett till sist Dan Andersson På uppföljaren till Yellow Eden har Paris strävat ute, kontot är tömt och kylskåpet stirrar tomt släpptes. Något som nu får henne att efter efter att få till en opolerad produktion. Detta tillbaka på dig. Då kommer den här atom- utsökta böcker om The Only Ones och Johnny genom få omtagningar, inspelning i vardags- bomben till ett album och blåser liv i allt. Thunders, släppa bottennappet The Prettiest rum och med nya ”öron” inför mixningen. Detta är så rätt och så bra att jag inte Star: Whatever Happened to Brett Smiley? om Varför? För att få fram en bättre livekänsla. vet vad jag ska göra av mig. Jag prövar att idolen. Och sig själv. Lika delar rockbiografi Efter att ha tagit del av detta faktum kan jag stå och skaka, sitter sen en stund och slutar och Antonias memoarer, från självömkande inte annat än applådera Paris. De är nämligen med att vanka omkring rastlöst i lägenheten tonåring som fl yr in i popmusiken till ett band som upplevs bäst just i livesamman- medan Sandströms (ex-Grave, och Entombed) ensamstående småbarnsmamma med rock- hang. På scen har de en förmåga att spetsa till jordbävning till röst sliter ner tapeterna från journalistdrömmar, vävs allt ihop när Smiley sina annars ganska mediokra syntpoplåtar. väggarna, river upp stora hål i golvet och får besöker England och Antonia i samband med Problemet med Paris på skiva är att det grannarna att slå sig trötta på mina väggar. skivsläppet. Och visst får läsarna svar på vad oftast låter konstlat popsmart och på något The Project Hates fjärde platta är en Phil som hände honom. Varför de skulle bry sig sätt typiskt svenskt, främst på grund av Spector-vägg av cementblandarrock som förblir dock ett mysterium. The Prettiest Star sångerskornas begränsade, tråkiga sångröster. kommer att skaka om din värld på helt nya tillfredställer ingen av de genrer den gör an- På Secrets On Tape lyckas de dock nästan sätt. Det är döds, industri, techno, österländsk språk på; för ytlig för en bra tonårsskildring, få mig att bortse från mina invändningar. folkmusik och ren punk i ett. Den blandar, för personlig för journalistik och som rock- Rom-inspirerade (det syftar varken på Italiens stöper om och ger på ett sätt som är så rent mytololgi på tok för ordinär. För precis som huvudstad eller fi skägg, utan något drickbart) och fl ytande att det nästan känns organiskt. med alla andra musiker journalister tycker Captain Morgan, singeln 60 Minutes, City Beat Om detta är metallens framtid vill jag aldrig det är värt att skriva om, handlar det även här FREDRIK STRAGE och Ladie’s Man överraskar med en större titta bakåt. om sex och knark. Men Mötley Crüe, Rolling Fans. En bok om besatthet. bredd och ett betydligt bättre låtskrivande än Mathias Skeppstedt Stones och alla de där, de vet man vilka de är. NATUR OCH KULTUR kvartetten tidigare presterat. THE PUSSYCAT DOLLS Musiken har skapat en relation mellan ban- Jag stalkade aldrig Skinny Puppy. Jag skickade Christian Thunarf PCD den och deras publik. Man bryr sig. Troligen ett artigt brev och bad om en bild, köpte PATRIK SKANTZE AND THE FREE SOULS A&M/UNIVERSAL minns ingen Smileys gamla singel. Och ingen skivorna och såg en konsert. Sen gick vi skilda SOCIETY Nicole Scherzinger frontar plastiga gruppen The bryr sig. Utom Nina Antonia. vägar. För några veckor sedan såg jag deras Fiction at First View Pussycat Dolls som på känt manér poserar Dan Andersson turnéfi lm Eurotrauma-88. Där, vid kravall- MIMO/CDA som sex Barbiedockor och kvider popdängor EDDI FIEGEL staketet i Göteborg hoppar jag upp och ned, Patrik Skantze har brutit mot tyngdlagen och över r’n’b-beats proddade av kändisarna Cee- Dream a Little Dream of Me: The Life of ‘Mama’ skrikandes låttexten. Min första reaktion är att hänger i luften. Fiction at First View känns san- Lo, Timbaland, will.i.am och Rich Harrison. Cass Elliot slänga mig på telefonen och berätta för min nerligen som en oerhört abstrakt prestation Och Busta gästar på populära kaxsingeln SIDGWICK & JACKSON kompis som stod bredvid. Men, vad ska jag och härstammar från samma mörka sida av Don’t Cha. Tjejerna blandar girl power med Utskrattad för sättet hon dog på, få artister säga: kolla vilka fans vi var? Nej. månen som Pink Floyd en gång i tiden ville relativt oskyldiga sexanspelningar, garanterat lever i ett så totalt mörker i skuggan av sin I Fans berättas historier om alla möjliga belysa. Här fi nns också något som närmast förvirrande för de unga fl ickorna som är egen myt som den amerikanska sångerskan beundrare. De som inte vill idolerna så mycket. kan defi nieras som den där mjukt eteriska målgruppen. Cass Elliot. ”Mama Cass”, lyder meningen som Andra som blir besatta och går över gränsen poppen från 1990-talets Storbritannien. Oftast låter de som ett ungt Destiny’s Child oftast följer hennes namn så snart det nämns, till vad som är lagligt. Det är underhållande Arrangemangen och melodierna är eller Jackson 5 (!?), fast moderna. De ger sig på ”är inte det hon som dog när hon satte en läsning. Fredrik Strage skriver initierat och späckade med experimentlusta, men håller klassiker som Hot Stuff och Tainted Love med skinkmacka i halsen?”. Vilket sätt att dö på. roligt om de fans han följt, eller om de han sig borta från att balla ur till ett pretentiöst förvånansvärt resultat – det svänger! Och det Ännu värre, vilket öde att fortfarande vara funnit texter om i arkiven. En styrka är att gytter som enbart artisten själv kunde vara gör hela plattan förresten. I genren tjejpop ihågkommen för, 31 år efter att den då blott han behandlar alla i boken lika: vare sig han intresserad av. Det är inte varje dag en svensk med rötterna i svart amerikansk musik är The 32-åriga fjärdedelen av The Mamas & The hänvisar till kulturteoretiker eller följer med musiker släpper tyglarna så fria som Patrik Pussycat Dolls en utmanare att ta på allvar. Papas gick ur tiden. Kul historia. Synd att det Westlifefans gör han det med respekt. Skantze gör, det är bara att tacka och bocka. Swinglåten Right Now och själfulla Feelin’ Good är det enda hon förknippas med. I och med arkivklippen följer Strage fansen Mikael Barani är bara två exempel på att bredden fi nns. Hits Synd, för det första, eftersom Elliot var en hundra år tillbaka och han hade väl kunnat PORN SWORD TOBACCO som hetsiga Wait a Minute, orientaliska Buttons sällsynt begåvad sångerska och förtjänar bättre. fortsätta ännu längre, (kastratsångarna som Explains Freedom och I Don’t Need a Man med sitt discodriv Innan hon dog hade hon på några utsökta var 1700-talets popstjärnor exempelvis). CITY CENTER OFFICES/BORDER garanterar en ljus framtid. Och Bite the Dust soloalbum stakat ut sin egen väg, och lyckats Men det behövs inte. Poängen går fram: det Är det syrsorna man hör i Soft Airgun&Electric? är kalasfet. Grattis Nicole! skaka av sig oket efter den geniale John Phillips. handlar inte enbart om en företeelse idag. Eller är det fåglar? Tveksamt, säkert är dock Gary Andersson Synd, för det andra, för att det inte är sant. Med hänvisning till vetenskapliga rapporter att det låter som om man befann sig mitt RANDY Visserligen uppgav man för pressen, i de första ges en fördjupning. Den kunde varit djupare, ute i skogen. Det lär också vara mitt ute i Randy The Band artiklarna efter dödsfallet, att hon kvävts till men då hade Fans blivit en annan slags bok. skogen som Henrik Jonsson spelat in Explains BURNING HEART/BONNIERAMIGO döds på den berömda smörgåsen. När sedan Strage ger ändå tillräckligt djup i balansgången Freedom. En skog som ekar vagt av ambient- Kråkenäsrydfestivalen år 2000. Stefan Granberg, obduktionen visade att hon överhuvudtaget mellan sociologer, psykologer och besatta legender som Brian Eno och Harold Budd, Randy-sångare och sann music lover, står och inte dog av kvävning, utan av en hjärtattack tonåringar. Fans är rolig, välskriven och en men som också har sin beskärda del av György tittar ut i den småländska sensommarnatten. – en följd, sannolikt, av hennes kraftiga bok alla fans bör läsa. Ligetis små pianostycken eller Minimalistic Han håller en hela brännvin i armarna, ömt övervikt – var skadan redan skedd. Än idag Mats Almegård Swedens knastrande datorljud. Det tunna tyg som om det vore ett spädbarn, och berättar

28 Groove 8 • 2005 GROOVESEANPDF  

www.gazell.net

Köp The Trinity och tävla om en resa till Jamaica på warnermusic.se/seanpaul om Randys kommande platta. Om hur de än strass och passion. Ibland vill bandet för texterna och den torra humorn, men det gör ligt mig – hur motsägelsefullt det än må låta inspirerats av Little Richard, släppt alla häm- mycket – det snabba riffet på Outcast Freaks det fan inte. – en av livets sanna njutningar. Men att låta ningar och att ”nu, nu djävlar”. Skivan som så hade mått bra av mer övning innan det fast- #3 är fylld med roliga ljud, idéer och ett Tiger Lou styra sinnesstämningen kan vara småningom landar på skivdiskarna hette The nade på tape. kompetent utförande. Det är som att vara liten rent livsfarligt. Svarta orosmoln tornar upp Human Atom Bombs och trots att den var en Men helt borta är det inte. Så fucking jäkla på julafton och upptäcka att man har fått sig, höghusen ser om möjligt ännu gråare ut fantastisk uppvisning i allsångspunk och vild orättvist är inte livet. När Dead (Nothing’s New) två tv-spel bland klapparna. Genast uppstår och sommaren känns fruktansvärt avlägsen. rock’n’roll fi ck Randy, rent kommersiellt, se kommer igång förvandlas jag till en hypnoti- den där känslan av att det fi nns så mycket att Inledande titellåten är bara ett smakprov sig passeras av betydligt sämre kollegor. Igen. serad publik. Speedade Torbjörn sjunger med, välja mellan att man till slut kollapsar i ren på vad som komma skall. ”A melody so beau- Nu är det förstås gott att höra att de envisa hytter med näven och tittar stint på bandet. utmattning och inte klarar av att spela något tifully sung” sjunger Tiger Lou mot en kon- norrlänningarna är tillbaka i absolut toppform Släppa-loss-Torbjörn blundar och dansar till av spelen. trastfylld madrasserad ljudvägg av dämpade efter mellanplattan Welfare Problems. Nya takten. Hårda Torbjörn tittar upp från baren Känner ni inte igen den känslan föreslår gitarrer, taktfast trumkomp och spökande Randy The Band har en perfekt avvägning och glömmer av ölen för ett kort tag. Det är så jag att ni köper denna skiva. Att spendera fl er gitarrtoner från Pink Floyds Remember a Day. mellan publikfriande Randy-refränger och lite Revolution Riot ska låta på nästa album. bokstäver i denna recension på den livsglädje Steg för steg sjunker man sedan som lyssnare mer oborstade inslag som det hysteriska Dead Torbjörn Hallgren som SKWBN förmedlar är som att försöka djupare och djupare ner i ett bottenlöst dunkel. Kennedys-riffandet i Teenage Tiger eller den SEAN PAUL komma på en ny färg. Hela The Loyal är lite som en spartansk skamlösa Misfi ts-fl örten Evil. Stefan Granberg The Trinity Mikael Barani variant av Kent. Smått distade basgångar, visar gång på gång upp en osviklig poppunk- ATLANTIC/WARNER SUNN O))) plockande gitarrer från åttiotalets svårmods- känsla, men också basisten Johan Gustavsson Efter monstersuccén med plattan Dutty Rock Black One skatt och stela marschtempon toppas av Tiger briljerar när han tar över mikrofonen i punk- återkommer nu Jamaicas polerade medel- SOUTHERN LORD/SOUND POLLUTION Lous plågade stämma. möter-Thin Lizzy-svängiga Going Out With the klassdancehallkung med ett nytt super- Pressinformationspappret inleds med ”detta Tyvärr blir det ofta för mycket av det Dead och i rock’n’rollromantiska Red Banner svängigt album där han verkar göra refränger är den sjätte och mörkaste Sunn O))) skivan”. grådaskiga och på tok för lite variation. Men Rockers. av varenda textrad. Hans följsamma sångstil Det är bara att hålla med. Black One är ett när titellåtens undersköna refräng blommar Randy The Band är en skiva som handlar och vänliga röst uppmuntrar till medskrålning fullständigt klaustrofobiskt helvete. Så full- ut och Albino Apparels effektfulla oh-oh-ohoh- mycket om kärleken till musiken och om att vare sig man befi nner sig på ett hett dansgolv komligt svart. Deras långsamma gitarrdrones efterrefräng siktar rakt mot dansnerven är det hålla fast vid det man tror på. Och det ska eller hemma på förfesten. är så tröga, så djupa och så enormt utan lätt att kapitulera. Fast The Loyal borde vara nog mycket till för att det här gänget ska ge Kommersiellt sett är projektet redan i hamn, ljus. Gästsångarna Oren Ambrachi, Wrest, barnförbjuden. Åtminstone på hösten. upp. Att de är och förblir en ”molotov rock så extremt catchy är låtarna. Inga taggiga Malefi c och John Wieses vrål och gutturala Christian Thunarf tale exploding in the cheapest of bars” har de rytmer eller störande tjafs tar plats, Sean läten försvinner ner i ondskefulla brunnar PAUL WELLER sedan länge accepterat och lärt sig leva med. Paul står bara självsäkert mitt på scenen och av frustrerat noise, och valium. Black One är As is Now Och med nya skivan visar förstås Randy att de drar igång svänget som inte tystnar förrän bortom aggressivitet och utlevande, det är V2/BONNIERAMIGO ändå vunnit. suggestiva sistaspåret The Trinity tonar ut. Det en näst intill stillastående soppa av ondska. I år är det tio år sedan Wellers storsäljare Daniel Axelsson är faktiskt omöjligt att dissa så här tajt och Malefi c var under sångpåläggen på den sexton Stanley Road släpptes (vilket fi rades med en REVOLUTION RIOT sprudlande musik även om vissa konnässörer minuter långa Báthory Erzsébet inlåst i en påkostad deluxe-utgåva i våras). Weller har Blues for the Spiritually Retarded förmodligen kommer att vilja jämföra Sean baklucka på en bil. Hans närmast tonlösa, inte gjort ett riktigt bra album sedan dess. FEEDBACK BOOGIE/DEAF & DUMB Paul med den betydligt fl atare Shaggy. Men torra röst innehåller all den skräck som Black Inte ett riktigt dåligt heller, men något har Rockens år 1987. Guns ’n Roses klassas som den jämförelsen faller så fort man dansat One är. Den totala instängdheten och mörkret alltid stört. Oftast har problemet varit det giganter. Faster Pussycat är mastodonten och och umgåtts med The Trinity-plattan, ett kon- är genomgående. Luften står stilla och ett tröttsamma gubbrockandet som fått breda ut L.A. Guns får ta de smulor som blir över. Störs- ditionsfenomen som vägrar släppa greppet. kraftigt tryck över bröstet. Varför, kan man sig på bekostnad av de soulballader där han ta anledning till det var att bandet inte hade Det är sällan man känner total glädje genom fråga sig, ska jag utsätta mig för detta? På nå- nuförtiden kommer bäst till sin rätt. lika bra låtskrivare som suparkompisarna. en hel platta men mitt breda fånfl in börjar got sätt är det som med alla extremer, ett sätt As is Now är hans femte försök sedan Snudd på tjugo år senare släpper svenska faktiskt få ansiktet att värka nu. Smärta kan att få tillvaron i någorlunda balans. Har jag Stanley Road och innehåller precis som de Revolution Riot sin debutplatta. Liknelsen vara riktigt underbar ibland. hört avgrunden får den vardagliga mittfåran fyra senaste albumen några trevliga exempel med L.A. Guns och Guns ’n Roses funkar även Gary Andersson en nödvändig bredd som krävs för att faktiskt på vad man vill att Weller ska syssla med (som här. Revolutions Riots låtmaterial är mediokert SUBURBAN KIDS WITH BIBLICAL NAMES kunna fungera i den miljödystopiska samti- ljuvliga Pan där han hittat tillbaka till gospeln och talangfulla Crashdïet lär sno alla sleaziga #3 den. Ett sätt att få en egna torftiga verklighet från Wings of Speed) – och en del exempel på kvällstidningsrubriker. LABRADOR/BORDER någorlunda meningsfull. vad han absolut inte ska göra (funkrockandet Revolution Riot spelar okommersiell SKWBN låter mer som Jonathan Richman Fredrik Eriksson i Bring Back the Funk är outhärdlig och tar fan rock’n’roll, långt från band som Kiss, Ratt än någonsin förut. Det skulle så lätt kunna RICHARD SWIFT aldrig slut). Och var så säkra på att inget kom- och Mötley Crüe. Det är mer svett och vilja kantra åt helvete med a day in the life of- The Collection Vol. 1 mer ha förändrats när nästa album dyker upp. SECRETLY CANADIAN Thomas Nilson För att få veta vilket som är årets album be- WOLF PARADE höver man inte leta länge. Det räcker med att Apologies to the Queen Mary WILLI WILLIAMS kasta en blick i ett slumpvist utvalt nummer SUB POP/BORDER Messenger Man av valfri svensk musiktidning, så är det alltid Som om The White Stripes hade rekryterat BLOOD AND FIRE/PLAYGROUND fl era som är villiga att utse en platta som bäst Niccokicks sångare – plus utökat sättningen i år. Och gör om det i nästa nummer med en med ytterligare ett par meningar. Ungefär så När Forest Whitaker ger sig ut på ma- annan skiva. upplevs Wolf Parade de första genomlyssning- fi osojakt i Jim Jarmuschs fi lm Ghost Dog Kanske blir skivorna bättre framåt hösten, arna. Förvisso sträcker sig inte spåren till – The Way of the Samurai så gör han det kanske är skribenterna ibland lite överilade. samma höjder som paret White emellanåt till tonerna av Willi Williams Armagideon Efter hand förlorar orden sin betydelse. Därför åstadkommer. Men Wolf Parade når långt. Time. ”A lot of people won’t get no supper bör kritiker vara mycket sparsamma med Plattan tuggar på bra, med låt efter låt som är tonight/A lot of people going to suffer dem. Men i fallet Richard Swift och hans The riktigt bra. Restriktionslöst, med variations- tonight/Cause the battle is getting hot- Collection Vol. 1 – en uppsamling av pianisten, rikedom och idélusta långt över genomsnittet. ter/In this iration, it’s armagideon”. Innan gitarristen, låtskrivaren och sångarens två En småstursk och oblyg platta som inte bara Willi Williams blev internationellt känd för skulle kunna räkna upp varenda spår som minialbum, The Novelist och Walking Without pockar utan även kräver uppmärksamhet. Armagideon Time, främst genom The Clashs en höjdpunkt. Effort, allt han åstadkommit hittills – fi nns Lagom alternativt, utan att för den sakens version av låten, så hade han 1978-79 Det är bara att böja på nacken, Blood inga andra ord. Visst kan man tjata sig hes om skull vricka till det i onödan. Ska man lyfta spelat in sitt debutalbum Messenger Man. and Fire har gjort det ännu en gång. För fl irtar med allt från jazz och Tin Pan Alley till fram enskilda spår är Modern World och Shine Då hade han redan producerat band och vilken gång i ordningen bolaget plockat Harry Nilssons värsta McCartney-pastischer, a Light två riktiga pärlor. spelat in egna singlar i tio år. Plattan gjor- upp gamla reggaeinspelningar och givit hans röst som släpar sig som en bakfull Rufus Ett återkommande uttryck är att nya des i nära samarbete med musikern Jackie världen musik som alla borde ha hemma Wainwright, och att han är lika begåvad som bekantskaper alltid är välkomna, men den tål Mittoo, känd som ”The Organ King”, vilken i hyllan vet jag inte längre. Förutom albu- alla nämnda ihop. Men inget av det säger det att användas ännu en gång. För Apologies to Williams också skrev Armagideon Time mets originallåtar får man ett paket med som egentligen måste sägas. De där tre små The Queen Mary är verkligen så intressant. tillsammans med. alla dubbar, mixade av bland andra Scien- orden. Årets. Bästa. Album. Niklas Simonsson Inledande titellåten på Messenger Man är tist, och som vanligt serveras allt i en snygg Dan Andersson ett lysande exempel på hur mycket soul det förpackning. Messenger Man förtjänar att TIGER LOU ofta fi nns i roots reggae. Efterföljande Slave betraktas som ett klassiskt reggaealbum, så The Loyal Vidare recensioner på och Give Jah Praise är lika fantastiska låtar. bra är det. STARTRACKS/BONNIERAMIGO www.groove.se På I Man sjunger Williams gudomligt. Jag Isac Nordgren Att ha en deprimerande skiva som ackompan- jemang till snålblåsiga höstpromenader är en-

30 Groove 8 • 2005 Lagom till sommarens slut serverar vi upp ett delikat delikatessbord av makalösa musika- liska talanger i Groove, fl era av artisterna kan man dessutom läsa om i artiklar i tidningen. För att bli prenumerant och få en unik skiva med varje ny tidning: betala in 299 kr (studenter 249 kr) på plusgiro 18 49 12-4 och uppge både post- och mailadress.

1 Disflex6 musikälskares hjärtan när hon nu tillåts upp värmereglaget rejält, Umbabarauma är orkester? Föredömligt uppbackad är ju Lisa Bomb the Factory blomma ut är ingen högoddsare. en intensiv, glädjesprallig och frustande lov- Holmqvists stämma som en lisa för själen. Disflex6 består av Jason the Argonaut, Lazerus www.irisesell.com sång till fotbollen. Timbuktu gästar även på Som ett ljus i mörkret. Som en hjälp då nöden Jackson och Elon.Is från Kalifornien och de kör spåret Vem pra Bahia. Får inte missas! är som störst. Bandet gör vin av vatten. Det sin robotstyrda hiphopfarkost rakt in i alla www.simonemoreno.com porlar skönt i strupen. branschtillverkade rapstjärnors arslen. Trion www.RadioLXMBRG.com är fejkallergiker och hatar tillgjorda posörer, 10 Ida Kristin men lyckas i Bomb the Factory både under- Cry on 14 Hyacinth House hålla och skapa noddvänlig miljö även om Svävande tongångar skapar sinnesrörelse, Ghost Town den har intergalaktisk topografi. och det är det musik handlar om för Ida Snärjande och ekande smyger stegen i spök- www.disflex6.com Kristin som också föddes i Brasilien. Hennes staden som Hyacinth House för oss till. Bräck- musik är dock västerländsk men framförallt liga små banjofigurer dominerar ljudbilden personlig och egen. Om det bara spelas där de dramatiska stråkarna vävs ihop med skvalmusik i radion så får man väl göra egen trummornas vispar. Något är i annalkande, istället. Ibland är det så enkelt. I alla fall om något olycksbådande och mäktigt. Något vi 6 Fake Moss man är begåvad. bör öppna våra sinnen för. Highway www.enmusamusic.com www.hyacinthhouse.se Med stora känslor och ännu större refränger där Erik Johnsson konkurrerar med självaste 15 Shooting John Ian Astbury i kraft och närvaro tar denna Nostalgia Stockholmskvartett sin publik med storm. Här är Shooting John igen med sin jordnära Highway har en pumpande bas och åttiotals- och mänskliga countryvariant som kryper syntiga arrangemang, atmosfäriska vibbar upp och lägger sig i knät som en kelsjuk lägger sig som en värmande filt över rummet. hund. Sextetten släpper i Nostalgia garden Tänd levande ljus och njut till Highway, det totalt och välkomnar lyssnaren på en stunds är du värd! kravlöst umgänge. Och visst kan man bli nos- www.fakemoss.com talgisk för mindre. www.marilynrecords.se 2 Sean Paul We Be Burnin’ (Legalize It) 16 Dubadown Kungen av den internationella dancehall- 11 Maud Lindström Killing Us scenen går ännu en gång in och regerar hårt, Strategivisa för kärlekskritiker Dubadown kommer från Göteborgs norra denna version av bangern We Be Burnin’ Mustiga visor med utförliga berättelser om skärgård och med en naturlig självklarhet kommer att skaka om mången fest till långt sex, kärlek och alkohol har oftast varit man- drar de den där mytiska reggaeslöjan över in på småtimmarna. Sean Paul krånglar inte liga artisters domäner men detta ändrar 25- sitt djupa gung. Även om de live kan vara en till saker utan bränner på med sitt inspirerade åriga bisexuella, feministiska vissångerskan svettig och pulserande partymaskin är Killing flow. Det är bara att greppa en kall Red Stripe och poeten Maud Lindström på. Med sin Us ett medvetet och eftertänksamt antikrigs- och kasta sig ut i natten! nyktra syn på kärleken är hon en frisk fläkt i dokument i sann reggaetradition. Alla stora www.warnermusic.com musiksverige. Hennes ompa-ompa-musik är reggaeartister behärskar bägge dessa lägen. fonden till de råa åsikterna du får i ansiktet www.i-ration.se 3 They Live By Night om du vågar dig hit. School www.maudlindstrom.com Popmusik har knappast låtit mer angelägen 7 Oscar Sharp + Melo sedan Håkan Hellström och Moneybrother Runaway 12 Paperplane – men nu kan vi räkna in färskingarna i They Söders egen soulkis, producent-Oskar Skarp, Grow Young (7”) Live By Night som utmanare till fläka-ut- har tidigare bland annat jobbat med Fattaru, Eric Palmqwists musikaliska vision har muterat hjärtat-till-frenetiska-rytmer-priset. Första Kaah och Ison & Fille men nu släpper han från EP’s Trailer Park till nya orkestern Paper- demolåtarna spelades in i februari och efter egna plattan Oscar Sharp with Guests – Songs plane och på denna fartiga version av Grow denna månads debut-EP väntar vi alla despe- in the Tree of Life där vokalister som Melo, Young fortsätter han att söka popmelodins rat på utlovade fullängdaren. Kommer den Papa Dee, Goran Kajfes, Leafy och Omar inre väsen. Hopp och desperation är viktiga snart? Riktigt snart? utsmyckar hans vackra melodier. Upplevelsen ingredienser. Skarpa gitarrer och nynnvänliga www.theylivebynight.com är smekande och skön, inspirerande och livs- refränger likaså. Du är definitivt på rätt spår, bejakande. Sweet! Eric. 17 Paragon 4 The Greenhornes www.fonkis.net www.paperplanemusic.com Lever för dan Pattern Skies Prinsen av Huvudstaden följer nu upp debut- Mjuka sextiotalspopharmonier i explosiv 8 Suburban Kids with Biblical plattan Stadsbarn med Löftet. Från den kom- klädedräkt strömmar från Cincinnati i Ohio. Names mer Lever för dan som är en klassisk hiphop- Det är trion The Greenhornes som svarvat Loop Duplicate My Heart ballad med känsliga och insiktsfulla texter ihop en himmelssiktande Pattern Skies Sprittande indiepop kan ha så stort självför- över en skönt klinkande pianoslinga. Paragon med en popsensibilitet utöver det normala. troende att den nästan blir überkaxig i sin funderar kring livet genom ett skimmer av Retrokänslan är närvarande i körerna och i de slafsighet. Med croonersång blir den nästan dagar som passerar fort förbi. Kan vara nyttigt fläktande ackordens expansion. Gitarrsolo är outhärdlig. Outhärdligt underbar, vill säga. att stanna upp och tänka till ibland. heller aldrig fel. Kidsen charmar brallorna av mig med under- www.hemmalaget.nu www.greenhornes.com jordshitten Loop Duplicate My Heart. Nördigt är bra. Jag hånglar med min dator ibland + Primal Fear 5 Iris också. Fullängdaren heter #3. Seven Seals (mpeg video) Fool in a Hurricane www.labrador.se Från bandets sjätte studioalbum ger dessa Iris Esell är en välkänd figur i den göteborgska 13 Radio LXMBRG tyska metal-legendarer oss ett smakprov nöjessvängen, både som artist, DJ och festfix- 9 Simone Moreno How to Say Goodbye med sin episka video till Seven Seals. Låtens are. Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom- Umbabarauma Med rymliga låten It’s Cruel up North domi- undergångsstämning förstärks av musikens mer nu hennes första egna platta där hon Svängig samba och djup afromusik kyls tydli- nerade Radio LXMBRG Groove CD#1, 2005. interaktion med de apokalyptiska bilderna kokat ner alla klassiska influenser i ett moget gen inte ner speciellt mycket om man flyttar Här är de nu tillbaka med ännu en godbit där staden faller isär kring bandet. Finns det sound där hennes ståtligt raspiga sångröst från Brasilien till Sverige. På albumet Samba från självbetitlade albumet och finns det verkligen ingen morgondag? står i fokus. Att Iris kommer att stjäla många Makossa skruvar nämligen Simone Moreno verkligen någon chans att inte falla för denna www.primalfear.de

www.groove.se 31 sonyericsson.com/w800

The Soundtrack to your Life W800i – DEN NYA GENERATIONEN WALKMAN™

Den första riktiga musikmobilen är här. W800i har en speltid på 30 timmar och rymmer 10 album. Komplettera med ett 2 GB minneskort och du får plats med hela 500 låtar! W800i har också en 2 megapixelkamera med

The Walkman™ logo and symbol are registered as trademarks of Sony Corporation. The Walkman™ autofokus och massor av andra funktioner som imponerar lika mycket på dig själv som på din omgivning. Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 1

THE ACCIDENTS Över huvud taget låter det väldigt lämnat ett sånt självklart avtryck på Eras- Poison Chalice mycket nittiotal på ett tråkigt och förut- ures ljudbild att det inte går att skaka bort BURNING HEART/BONNIERAMIGO sägbart vist. Att de gör en cover av Plastic jämförelsen. Men på några punkter skiljer Pang, boom, krasch. Nyligen krockade Bertrands Ça plane pour moi är förvisso det sig trots allt. Vince Clarke har ju också brylcremepunkarna i The Accident med lovvärt men jag föredrar alla gånger origi- ett givet sound och det är självklart inte sin turnébil på de tyska vägarna. Och att nalet. med här. I stället har Bell sneglat mer mot örebroarna gillar höga hastigheter står Moa Eriksson discolägret. I Thought I Was You är mer klart som korvspad när man blir överkörd BABYFACE klassisk-discoorienterad än något Erasure av deras andra album Poison Chalice. Grown & Sexy gjort. Med svepande stråkar, stompig rytm Bandets grabbiga mix av punk och SONYBMG och hetsigt uppbackad av körtjejerna lever gammal rock’n’roll träffar hårt och Visst, Babyface är en av r’n’b-världens mest Bell ut alla de ABBA-drömmar som han omedelbart. Kvartetten käkar taggtråd, namnkunniga de senaste 15 åren. Som låt- inte fi ck ur sig på Erasures syntifi ering på dricker bensin och lever på just fart, at- skrivare och producent. Hans artistkarriär ABBA-Esque. I Shaking My Soul låter det tityd och ren vilja. Egenskaper som tar The har däremot aldrig lyft till samma höjder. som om Bell sminkat upp sig och dragit på Accidents raggarbil långt, men inte riktigt På Grown & Sexy, hans sjätte riktiga sig Diana Ross-stassen för att få till denna ända fram till ”rock’n’roll heaven”. För det studioalbum, försöker han göra sin image Supremes/Motown-doftande pudding med hade nog krävts fl er ”lugnare” avstick- lite mindre republikanskt familjevänlig blås och hela köret. Den och discopärlan are som rockiga She Walks the Line eller och röra sig i samma sängkammar-territo- Delicious är skivans absoluta höjdpunkter. allsångsskrålande It’s Gonna Be Alright. rier där vi brukar hitta R Kelly och Usher. I övrigt är det ett helt okej album, men Men, jag antar att The Accidents älskar Det lyckas inget vidare. inte något som Erasure inte kunde ha hastigheten alldeles för mycket för att vilja Grown & Sexy är en habil produktion, gjort bättre. Extra godis för syntare är att stanna upp. Pang, boom, krasch. Come on men Babyface är en alldeles för ordinär Claudia Brücken (från Propaganda) är med pretty baby, do the accident. sångare för att man ska orka bry sig. och pratar/sjunger på Love Oneself och Daniel Axelsson Thomas Nilson Delicious. AFX DEVENDRA BANHART Mats Almegård Hangable Auto Bulb Cripple Crow PATRIK BERGLUND WARP/BORDER XL/PLAYGROUND Orangea Rummet Ursprungligen släppt som två EP-vinyler Det verkar inte vara någon måtta på A WEST SIDE FABRICATION på Warp 1995 är detta spåren som inleder kreativiteten hos Devendra Banhart. Inte Doktor Kosmos goes singer/songwriter när Richard D. James AFX-katalog. Har man heller på idérikedomen. På Cripple Crow Patrik Berglund sjunger om vardagsrealism dem på vinyl fi nns det alltså ingen anled- tar han ut svängarna rejält, i alla fall om inbakat i kluriga texter. Det sjungs om ning att jogga ner till skivhandlaren. Om man jämför med tidigare plattor. För både folkhemmet, arbetarklass och kärleken. man inte har det, ja då fi nns det självklart musik och komp, instrumentering och Formuleringarna är intressanta och får mig anledning att snöra på löparskorna. infall har breddats. Det är inte mindre av att dra på smilbanden. Här fi nns plats för På Hangable Auto Bulb gör herr James folkanslaget, men allt det andra, det som många igenkännande nickar. Synd bara nämligen det han behärskar så väl. Han man tidigare bara kunnat ana, kommer att det känns lite utstuderat efter ett tag snattar junglerytmer, vrider sönder dem fram i en för varje lyssning allt mer briljant och att vardagen lunkar på i en allt för och trycker in dem i svepande atmosfä- dager. Egentligen samma referenser som säker takt. riska ljudkulisser som pendlar mellan det förr, möjligen lite tydligare sydamerikan- Var fi nns tempot, variationen och gläd- absolut vackra och det mest hotfulla man ska inslag, men hela tiden mer, i gitarrer, i jen över att faktiskt ha fått ge ut en skiva? kan tänka sig. I väntan på nästa Aphex komp, i barnsligt anslag, i chosefrihet. Först mot slutet, i låten Mister Mister, fyller Twin-album kan det här helt enkelt fung- Man kan tycka att Devendra Banhart Patrik Berglund sina lungor med luft och era som abstinensstillare. verkar vara en fl ummig hippierelik från vågar hävda sig. Men det är inte tillräck- Mats Almegård förr, man kan försöka avfärda honom på ligt. MATIAS AGUAYO så sätt. Men varför skulle man vilja avfärda Mikael Barani Are You Really Lost hans röst, hans gitarrspel och låtar? Omsla- BIOHAZARD KOMPAKT/IMPORT get. Det skulle vara lätt att dra paralleller Means to an End Avsomnade duon Closer Musik är nu till Beatles Sgt. Pepper bara genom att titta SPV/PLAYGROUND tillbaka i full aktivitet. Var och en för sig, på plattan. För givetvis inbjuder Banharts De har kämpat på bra. Kontinuerligt men ändå. Dirk Leyers imponerade med musik till dylika paralleller. För att han rör krängt ur sig album efter album. Utan att den ambienta EP:n Wellen tidigare i år och sig i den tradition av sent sextiotal som stå i fokus på samma sätt som under det nu har det blivit dags för Matias Aguayo. suddade ut gränser mellan pop, rock och lilla genombrottet med Urban Discipline. Under året har han ju också framträtt som folk. Beatles, Incredible String Band. Men Året var 1992, och tillsammans med bland remixare av Michael Mayers Lovefood. Re- Cripple Crow är så mycket mer än bara annat Helmet satte de New Yorks harcore- mixerna av Mayers diskoteksvärmare gav en parallell. Tidlös, vacker och än mer scen på kartan. inte så värst mycket och det gör faktiskt mångfacetterad än tidigare plattor. Men Men dessvärre sker inte speciellt inte Aguayos album heller. likväl fylld av allt det goda man upptäckt mycket utveckling av bandet. Det låter På ett plan är det klassisk minima- tidigare. Bara mer. Och fylligare. liksom likadant och inte speciellt många listisk dubtechno. Men Aguayo har en Magnus Sjöberg band klarar av en sådan uppgift. AC/DC förmåga att dra ner tempot ett steg för B.B. KING & FRIENDS är väl ett av fåtal, men de har en bredare långt, skala bort en ton för mycket. I den 80 grund att jobba på. Stommen i Biohazards här tappningen är det som om det mest UNIVERSAL rapmetalliska musikalitet innehåller inte ointressanta i mellanregistret får härja vilt, Fläskpannkaka! Suffl é! Koloss på lerfötter! många variabler och möjligheter. Nog för medan det som borde lagts under och över Jag tycker att ända sedan B.B. King blev att de lyckas göra det bästa av situationen, inte fi nns där. Jag kan tänka mig att någon vitarslad och erkänd så är det inte roligt men Means to an End tillhör inte bandets skulle kunna remixa dessa låtar och få ut längre. Han har betytt enormt mycket för bästa stunder. något betydligt roligare av dem. färgade bluesmusiker. Visst, karlen är 80 Niklas Simonsson Mats Almegård år. Och visst ska han väl få fi ra det med en THE BLACK HALOS ALUMINUM BABE platta. Absolut ska Gloria Estefan, Roger Alive Without Control Vit Ri Fied Daltrey, Van Morrison, Sheryl Crowe, Mark PEOPLE LIKE YOU/SOUND POLLUTION LUCERO/SHOWTIME Knopfl er, Eric Clapton, Van Morrison och Iförda skinnjackor, spretiga frisyrer och Svenska sångerskan och låtskrivaren Elton John vara med på den. En defi lering rejäla lager kajal under ögonen ger Anna träffade basisten Jorge i New York i bluesgubbifi ering. Och jag ogillar varje jänkarna i The Black Halos ifrån sig sleazig och tillsammans med trummisen Darren sekund av det och sörjer. Men säger ändå punk’n’roll med avstamp i sjuttiotalets bildade de Aluminum Babe – ett band som grattis till 80-åringen för lång och trogen New York-punkscen. Johnny Thunders säger sig blanda punk med dansmusik och tjänst. tillhör säkert idolerna, men framförallt svenska barnvisor. Precis lagom exotiskt Per Lundberg GB påminner Alive Without Control om Dead för den hippa New York-publiken med ANDY BELL Boys. Särskilt sångaren Billy Hopeless andra ord. Men trots den uppåtgående Electric Blue raspiga stämma har starka kopplingar till hypen i USA och Storbritannien låter SANCTUARY/SONYBMG Stiv Bators, frontfi gur i Dead Boys. deras musik förvånansvärt ospännande. Andy Bell har tillfälligt (?) lämnat sin The Black Halos öppnar starkt. Slänger Aluminum Babes punkighet är för snäll följeslagare Vince Clarke för att producera upp ett fyrtal i äss, och tar mig direkt till och deras poppighet är för skränig. Mest ett soloalbum. Men det är rätt mycket som närmsta skabbiga ölhak. Efter en stunds av allt påminner de om en blekare variant ändå påminner om Erasure – syntarna häng i baren, gör ett par pliktskyldiga av nittiotalsbandet Elastica. ploppar ur sig trallvänlig pop och Bells standard-rock’n’roll-stunder mig lite trött. röst är ju som den är. Det vill säga, den har Men, framåt natten piggnar jag till tack Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 2

vare några ösiga allsångsstänkare och, hans fi ngerfärdighet och driv imponerar. Och faktumet att Squires meritlista efter förmodligen, en uppsjö olagliga substan- American Dreamer är en okej platta men Stone Roses ser ännu tunnare ut. ser. The Black Halos får mig att stanna till sammantaget blir den aldrig lika rolig som Den här samlingen sammanfattar en gryningen. namnet på bolaget som signat bandet. liten, liten fotnot i rockhistorien. Om man Daniel Axelsson Isac Nordgren aldrig spelat Stone Roses två album sönder BLACK LABEL SOCIETY TONI BRAXTON och samman har man absolut ingen anled- KINGS OF DAMNATION Libra ning att bry sig. SPITFIRE/PLAYGROUND EDEL/PLAYGROUND Thomas Nilson Den svarta etiketten använder sig dryck- Efter Un-Break My Heart sålde Toni BULLET FOR MY VALENTINE esbolag av för att påvisa högsta kvalitet. Braxton i upplagor som de fl esta av hen- The Poison Black Label Society har gjort samma sak, nes konkurrenter bara kan drömma om. SONYBMG och gett ut sina låtar av högsta kvalitet Men förra albumet More Than a Woman Egentligen hade jag önskat att band som på en och samma best-of. Det värsta med fl oppade och Toni var rasande på att Jay-Z Linkin Park och Fred Durst vedervärdiga detta är att de bra låtarna kan räknas och Beyonce ”stal” hennes idé att låna re- Limp Bizkit hade låtit så här för tre år se- på en hand. Resten är lång och tråkig frängen från 2-Pacs Me and My Girlfriend. dan. Någonstans mitt emellan poprefräng utfyllnad. Den här gången verkar hon dock inte med lite rap och At the Gates legendariska Black Label Societys motor Zakk Wylde ha några ambitioner att fl irta med hiphop- mangel. Där står brittiska Bullet for my Va- är en vass kille. Men skriva låtar är han kidsen. Det är Un-Break My Heart-publiken lentine. De står säkert och självklart med inte lika vass på. Riktigt bra blir det bara som ska vinnas tillbaka. Och då har The fötterna brett isär på sin fullängdsdebut. när han saktar ner. Sold My Soul, Crazy or Neptunes ersatts av Richard Marx och Colin Richardson, som tidigare High och House of Doom är underbara. r’n’b-hitsen av ännu fl er ballader. producerat Napalm Death, Carcass och Bandet kan skriva rockiga, lugna låtar med Thomas Nilson Chimaira, har tillsammans med bandet förbundna öron. Mitt tips är sålunda att is- BREED 77 ordnat ett intressant ljudlandskap. Bullet tället för det här albumet köpa Black Label Breed 77 for my Valentine kanske inte slår igenom i Societys nedtonade album Hangover Music Cultura år. Men de är defi nitivt ett av den brittiska Vol. IV från 2004. Då får du mer valuta för ALBERT PRODUCTIONS/WORK HARD PRODUCTION framtidens hårdrocksband att räkna med. pengarna. På den brittiska kolonin Gibraltar växte Dessutom medverkar de redan på NHL Förutom ett onödigt släpp är det här fyra femtedelar av Breed 77 upp. Lusten 2006-spelet. Det är stort. albumet oerhört avslöjande. Det hörs att lira hårdare rock var stor och den geo- Per Lundberg GB tydligt vilken dag Zakk Wylde lyssnade grafi ska närheten till Marockos afrikanska JOHNNY CASH på Stone Temple Pilots, vilken dag han rytmer och den spanska fl amencon vävdes The Legend lyssnade på Pantera, Alice in Chains och in i musicerandet. Det borde vara splittrat SONYBMG Ozzy Osbourne. och ofokuserat men Breed 77 rör sig så Död. Men ändå lika aktuell som någonsin. Torbjörn Hallgren obehindrat mellan postgrunge, hårdrock, I skrivande stund spelas fi lmen om BLOODPIT metal och kombinerar det så självklart hans liv in, med Joaquin Phoenix i Mental Circus med infl uenserna från deras uppväxt att huvudrollen. En musikal på Broadway ska PLAYGROUND System Of A Down inte ter sig som alltför tydligen vara på gång. Dessutom släpps Finska debutanter som imponerar be- avlägsen referens. Flamencogitarristen hans biografi översatt till svenska. Johnny hagligt med ruffi ga kickass-rocklåtar som Pedro Caparros, som gjorde inträde på Cash fortsätter bevisligen att intressera, Autumn, The Juvenile Hell och Bad Echo. Cultura, är möjligen ett udda inslag i en eftersom det dessutom släppts två stora Närmare hälften av låtarna går i ett lug- metalplatta men jag köper det rakt av. samlingar de senaste två åren. Men där nare tempo och känns lite mer alldagliga Nytänkande och bra låtar kan man aldrig Unearthed tog upp de sista åren, de Rick utan att direkt göra bort sig. För fans av få nog av och detta band har övernog av Rubin-proddade albumen med en mängd Stone Temple Pilots och Velvet Revolver bådadera. tolkningar av moderna alster, är det i The kan detta vara en stark kraft att räkna med Roger Bengtsson Legend helheten i karriären som är under framöver. BRONCO BUSTERS luppen. Vilken vid första anblick kan få Roger Bengtsson Pulse Racing den att framstå som lite väl ordinär – en BOOZOO BAJOU BIG DIPPER/THE MUSIC COMPANY vanlig best of-platta, som dragits ut till en Dust My Broom Tre tuffa brudar i läderjackor som gör box på fyra CD-skivor. Hans klassiker som !K7/BORDER ösiga låtar under tre minuter med catchy I Walk the Line och Ring of Fire är ju inte Vilsna fraktfartyg råmar ödsligt i den täta körer. Jo, det låter bekant. Och det känns direkt fräscha nyheter för återutgivningar. dimman. Land i sikte är inte att tänka på. hyfsat ytligt. Pulse Racing är tio låtar på Indelningen av CD-skivorna är dock så- Allt är en tjock vit vägg som aldrig verkar tjugofem minuter som låter väldigt lika, dan att den första tar upp just hits. Resten upphöra. Ljuden tränger igenom dämpat, det skulle inte förvåna mig om de går i är en blandning och bredd från karriärens distanserat och spöklikt. Låten 9 Below samma BPM allihop. Refrängerna sitter nästan fem decennier långa epok. Sista Zero är ett soundtrack till alla fartygskapte- som tuggummi. Inte så mycket i skallen plattan är helt tillägnad de stora duetterna ner helt enkelt. Tyvärr är resten av Dust My som något kletigt och irriterande under – med så vitt skilda sidekicks som Elvis Broom inte lika suggestiv och spännande. skon. Kan dock vara värt att kolla in om Costello, Kris Kristofferson och Ray Charles. Tyska duon Boozoo Bajou tassar runt i dub du diggar The Sounds. Eller avsomnade Tolkningen av Springsteens Highway och reggae men försvinner allt som oftast Breeders och Veruca Salt. Patrolman hör även till en av fl era höjd- in i en hotellbar med för mycket krom Det känns som det fi nns band som låter punkter. och yta. så här överallt men norrmännen verkar Mannen i svart har, som alla vår Mats Almegård jättestolta över sin version. I norsk press tids stora musiker, en bred historia där BRAIN FAILURE kallas gitarristen Malin Storm Andersen för halvsanningar och påhitt byggt på legend- American Dreamer ”världens bästa tjejgitarrist” och bandet statusen. Han satt tydligen aldrig inne, I USED TO FUCK PEOPLE LIKE YOU IN PRISON RECORDS/ för ”det hårdaste tjejbandet som kommit trots mycket snack om det motsatta (plus BORDER från Oslo”. Är det inte dags att sluta hänga hans fängelseturnéer). Något den grymt American Dreamer är en typisk punkplatta upp sig på att tjejband är just tjejer? Musik snygga bookleten lyfter fram. Hela Cashs med fotbollskörer, en del låtar i skatakt är musik oavsett vem som spelar och, som liv behandlas, från födsel till död, kryddat och gitarrsolon med wah-wah. Brain i Bronco Busters fall, tråkig musik är alltid med en mängd grymt snygga foton. Bland Failure är extremt inspirerade av The Clash tråkig. Oavsett kön, utseende, hudfärg annat ett tillsammans med Jerry Lee Lewis och musikaliskt har man hört allting förr. eller hur dyr gitarr man har. och Elvis Presley. Men det som skiljer Brain Failure från tu- Isac Nordgren Defi nitivt värt att införskaffa… sentals andra punkband är att de kommer IAN BROWN Niklas Simonsson från Kina. Det väger lite tyngre att sjunga The Greatest CATHEDRAL om anarki när man lever i en diktatur. POLYDOR/UNIVERSAL The Garden of Unearthly Delights Texterna är dock inte särskilt avancerade Morrissey klarade sig bevisligen alldeles NUCLEAR BLAST/SOUND POLLUTION eller intressanta. I Coming to the USA (med utmärkt utan Johnny Marr, medan Dave Psykedeliska Cathedral har fantastiska en refräng som bara består av raderna Gahan reducerades till ingenting i Martin intron. Riffet på North Berwick Witch Trials ”Coming to USA, touring, touring”) blir det Gores frånvaro. Ian Browns solokarriär, är underbart. Likadant med Corpsecycle. närmast parodiskt. efter brytningen med The Stone Roses gi- Tyvärr är detta de bästa nyheterna med Det som är bäst med Brain Failure är, tarrist och låtskrivare John Squire, hamnar åttonde albumet The Garden of Unearthly förutom den charm som unga punkare någonstans mittemellan. Delights. I övrigt är det inte alls en så rolig så ofta besitter, deras basist Ma Jiliang. Egentligen räddas den mest bara av två upplevelse. Han använder visserligen det plonkiga saker. Browns oförnekliga stjärnkvalitet. Robert Smith säger i senaste Uncut ljud som är vanligt på punkplattor men att ”The Cure har hållit så länge eftersom Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 3

låtarna är väldigt melodiösa”. Ett band egentligen inte kunna slå fel men låtmate- följs av ett par spår till. Musikaliskt låter som Cathedral borde lägga ner samma rialet ter sig både blekt och oengagerande det som det brukar i Sheryl-världen, lite ansträngningar i kompositionen. hur mycket de än anstränger sig. Att mer poppig rock än countryn som då och Bandet från Coventry är annars ett texthäftet har några av årets snyggaste då letat sig in. Rösten påminner oerhört roligt band. Man vill gilla dem. Med det målningar kan dock ingen ta ifrån Coheed om Marie Fredriksson på sina ställen. här albumet är dock inte kärleken besva- & Cambria. Positivt eller negativt – det får du själv rad. Visst, North Berwick Witch Trials och Roger Bengtsson bedöma. Ett par radiohits lär dock kunna Corpsecycle håller att lyssna på 100 gånger COLUMN ONE ruskas fram utan problem. om. Oro the Manslayer ligger snäppet Dream Time – An Anthology of Selected Skivan är förresten tillägnad supercyk- under. Resten är tyvärr blekt som skelettet Public and Private Materials 1994–2004 listen – tillika levnadspartnern – Lance på omslaget. 90% WASSER Armstrong. Ett stöd han kan behöva nu när 27 minuter långa The Garden är dock I det medföljande häftet visas bilder från dopingryktena cirkulerat friskt de senaste värst. Det är största beviset på att Cat- vårt genomsexualiserade samhälle. En månaderna. hedral har tappat det. Jag inte ens lyckats reklambild för barnkläder laddad med Niklas Simonsson komma igenom hela låten trots att jag sexuella undertoner på ena sidan. Span- GREG DAVIES AND SEBASTIEN ROUX har försökt fl era gånger. Den börjar med kingteckningar på en annan. Musikaliskt Paquet Surprise atmosfärljud i en och halv minut, följt av är det så Column One jobbar också. De CARPARK/DOTSHOP.SE en sockersöt men fadd kvinnostämma. En klipper ut röster ur fi lmer, reklam och ur Alla ombord. Paquet Surprise är en resa. minut senare kommer bandet in, men riff annan musik. De knåpar ihop det med ett En resa genom skum musik. Det är drön, på riff på riff på vers på stick på vers 2 på syfte: att visa hur sjukt sexet blivit. elektroniska oljud, akustiska gitarrer, stick 2. Ingenting smakar mig. Som om Angeläget. Men inte så värst intressant, mässande röster, datorgenererade blips. bästa första idé fi ck duga, hur den än lät. rent musikaliskt. Viskande pratsång med Gärna allt på en gång. Visst är det ett paket Trögt. Idélöst. Efter tio minuter har det ytterst tveksamma texter (huruvida de är med överraskningar. Det är också rätt job- växt spindelväv på mig, och stoppknappen citat från andra källor är oklart) blandas bigt. Sebastien Roux har bara några rader hägrar. Jag ger vika. med maskinella ljud. Det hade varit roligt att sjunga (om och om igen), men han Torbjörn Hallgren om det hade motsvarat ambitionerna, lyckas ändå sjunga falskt. Att de samplat COBRA KILLER & KAPAJKOS men det gör det tyvärr inte. oljud från en hoppande CD och blandar Das Mandolinenorchester Mats Almegård det med postrockliknande melodifragment MONIKA ENTERPRISE/BORDER CONTRASTATE är aningens roligt, men det har gjorts förut Efter skivor på Digital Hardcore med Seven Hands Seek Nine Fingers och bättre. Avstigning för samtliga. skräpig techno har tjejduon Cobra Killer False Fangs for Old Werewolves Henrik Strömberg hittat på en helt ny grej. De har tagit sina FIN DE SIÈCLE MEDIA DISCO VOLANTE låtar och gjort om dem tillsammans med Ursprungligen en duo, senare en trio, är Blood On the Walls mandolinorkestern Kapajkos. Jo, du läste Contrastate ett av de där underground- DVC/WASTED SOUNDS rätt. Mandolinorkester. Enligt vad jag har industribanden som många nämner Disco Volante låter som jag föreställer mig hört ska just mandolinorkestrar vara en som inspirationskälla och förebild. Men att Viagra känns – fullt ös och good times rätt stor grej i Tyskland, med speciella eftersom deras skivor kom i begränsade en begränsad tid, sen en påträngande festivaler och sånt. Tyvärr får man väl säga. upplagor var det inte så värst många som känsla av att inte själv kunna motverka ef- För det här låter inget bra. Deras ursprung- fi ck möjlighet att lära känna dem innan fekten. Bandet litar på energi och råstyrka ligen aggressiva electrolåtar struttar fram de splittrades för några år sedan. Ska i form av punkig rock, och de gör det bra. på en irriterande plinkaplonkabakgrund väl tilläggas att det inte heller är någon Men sedan blir det för mycket. Ackord- som får mina nerver att kollapsa efter bara bred musik. Den har ofta beskrivits som följderna har hörts så många gånger att ett par spår. industri, men när man lyssnar på återut- det antagligen endast är de som verkligen Mats Almegård givningen av debutalbumet Seven Hands är inbitna fans av just denna genre som BRUCE COCKBURN Seek Nine Fingers och samlingen outgivet riktigt får någon behållning av att lyssna Speechless och (ännu mer) svåråtkomligt material på på Blood On the Walls i ett streck. Å andra COOKING VINYL/BONNIERAMIGO False Fangs for Old Werewolves så är det sidan funkar detta perfekt på ölfester då Kanadensiske singer/songwritern som efter kanske inte just industri man tänker på. energi och råstyrka är allt. 22 skivor gör en songwriterskiva. Precis Det handlar inte om att banka på plåt Mikael Barani som titeln anspelar på är den här skivan med full attack. Visst, ljudbesattheten och DISFLEX6 utan tal eller sång. Instrumental. Låtarna experimentlustan som präglar mycket Robot Dreams kommer långt ifrån singer/songwriter- av genren fi nns här. Men det Contrastate 247 RECORDS traditionen så man tar bort sången. Och gjorde är mer collageartat och lekfullt än Varför vill man döpa sitt album till Robot det är varken country eller folk. Bruce är vad många industriband presterat. En viss Dreams undrar jag. Efter att ha lyssnat på en briljant gitarrist. Så bra att det låter likhet fi nns med de atmosfärer och stäm- två spår inser jag att det är ett passande klassisk musik. Tidlöst och oplacerbart. ningar som ett folkinspirerat band som namn på monoton, långsam hiphop som Fast egentligen är Speechless en bok. En Current 93 gjort, men det stämmer inte saknar både glöd och karisma. Jason the roman. Kanske ett soundtrack till någon riktigt heller. Contrastate är helt enkelt Argonaut och Lazerus Jackson är killarna av Cormac McCarthys böcker, kanske Alla unika i sin blandning av ironi, humor och bakom micken medan Argonaut och Elon dessa vackra hästar. Bruce Cockburn får hederlig gammal svärta. Det är inte helt Is står för beatsen. Även DJ Capsize har fram en både ödslig och varm känsla. njutbart att lyssna på, snarare intressant. scratchat på albumet. Låtarna/kapitlen har fått namn som Elegy, Jag har svårt att gå igång totalt, men tycker Disfl ex6 har, precis som de eftersträvar, Mistress of Storms, Deep Lake och Islands ändå att det är en kulturgärning att ge ut ett mekaniskt sound som beskriver robot- in a Black Sky. Vackert så det gör ont. Som denna komplexa musik. Världen behöver samhället, men var det även meningen att avkoppling är Speechless en varm fi lt i sof- nya infallsvinklar. helheten skulle kännas platt och intetsä- fan och en kopp kaffe. Mats Almegård gande? Tjusigt producerad – visst, men det Per Lundberg GB SHERYL CROW funkar inte. Även om jag lyssnar extremt COHEED & CAMBRIA Wildfl ower noga på texterna så är det inga budskap Good Apollo I’m Burning Star IV Vol I UNIVERSAL som fastnar. Robot Dreams väcker varken SONYBMG Sheryl Crow har stått för en av modern hat eller glädje i mig, bara ett uttråkat Det vackert illustrerade texthäftet skulle tids största lustmord i mina ögon. Även frågande ”va?”. lika gärna kunna vara hämtat ur Neil om inte Guns ’n Roses gamla Sweet Child Therese Ahlberg Gaimans mäktiga Sandman-svit eller för O’Mine är en kulturskatt i trakterna av DIVERSE ARTISTER all del någon av de fristående Spawn-be- Mona Lisa eller Spanska trappan i Rom Jazzfl ora 2 rättelserna. Självklart var det en omöjlig så bör man göra tolkningar rättvisa eller DEALERS OF NORDIC MUSIC uppgift, men tanken hann slå rot att tillföra något. Speciellt som redan etable- Efter utfl ykten i klubbland med samlingen denna skiva för en stund skulle fängsla rad artist, istället för nykomlingar som gör Modern är DNM tillbaka där de känner sig intresset på samma sätt som ett magiskt covers av (gissningsvis) helt andra anled- som mest hemma. I den nordiska nujazz- serietidningsäventyr. Fastnade redan vid ningar. Crow var i nyss nämnda fall hur scenen. Det är både på gott och ont. Jag genomläsningen av lyriken som antingen som helst sensationellt lam i sin tolkning. tyckte att Modern var en lysande samling är ett försök att klä meningar i klurig prosa Nåväl, Wildfl ower är inledningsvis nä- och några såna känslor får jag inte för eller kräver god språkkännedom. rapå lika oinspirerad. Ett total-horisontellt Jazzfl ora 2. Fast det ligger inte skivbolaget Den visuella framtoningen lurades en streck på en EKG-mätare ungefär. Men ger till last. Snarare denna genre som så ofta smula, och istället för My Dying Bride-rock man den chansen så ger det åtminstone kan gå ner sig i meningslösa träsk av snälla är The Mars Volta och Blind Melon långt lite mer utslag. En småcatchy refräng i beats och lagom orkestrerade partier. Jag mer tillämpliga som referenser. Borde ju Good is Good är först att vakna till, som saknar svetten och aggressiviteten i både Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 4

den elektroniska delen och i jazzen. Varför Dragonlord. Inspelad i legendariska Fred- Juice och Josef K har väl travat in i månget ska en kombination bli så snäll? Som tur manstudion i Göteborg. svenskt hem de senaste åren. Och visst, stökar Wibutee till det ordentligt med 1- Och det hela är riktigt jävla snyggt. det lilla jag hört av Fire Engines har varit 800-Skauen och låter friformsjazzen möta En perfekt mix av luftig synt med ett fantastisk musik helt i tiden (läs Gang of vild elektronik. Det är där man anar att jävla gitarrmanglande. Avslutande Thin Four och skivbolagen Fast och Postcard). den här musikhybriden faktiskt kan vara Lizzy-örhänget Emerald mår inte bra av Fast saker och ting ändras, lika kul att rota mer än bara bakgrundsmusik. en vi-vill-så-gärna-spela-in-lite-mer-fast- i gamla punkfunkgrupper som det var för Mats Almegård klockan-är-sent-på-natten-inställning. Skit ett par tre år sedan är det ju inte längre. DIVERSE ARTISTER i det nästa gång. Codex Teenage Premonition är inte heller Jermaine Dupri Presents… Young, Fly & Per Lundberg GB en särskilt lyckad samling. Det mesta är Flashy Vol. 1 MARK EITZEL brusiga liveupptagningar och som känns SO SO DEF/CAPITOL Candy Ass mer nördigt än bra och de få riktiga Kortväxte skivbolagsmogulen Jermaine COOKING VINYL/BONNIERAMIGO inspelningarna är väl inte så där jättebra Dupri släpper fram ett gäng unga sydstats- Den gamle American Music Club-mannen heller egentligen. Men visst, några små artister i rampljuset samtidigt som han verkar emellanåt väldigt sökande. Hans pärlor fi nns ju alltid om jag anstränger drar in några millar till. Den syntetiska soloutfl ykter har de senaste åren varit mig. Egentligen undrar jag bara när allt hiphopen på Young, Fly & Flashy är hårt lite upp och ner, som om han vill hitta detta historiska rotandet ska sluta? Har vi mallad och bjuder sålunda inte på några hem, som om han vill hitta ett uttryck han inte fyllt vår kvot av halvobskyrt skrammel överraskningar, snarare blir man förbannat känner sig bekväm med. En del låtar har från brytpunkten 1970-80 tal än? Jag tror trött på den tjatiga och gastiga ljudbilden. varit underbara, en del i det tillståndet att jag är mätt i alla fall. Jag hatar att slösa bort min tid, men det att man undrat vad som hänt och ser sig Fredrik Eriksson gör jag inte här längre. vilset omkring. Lite av den känslan fi nns GANG OF FOUR Gary Andersson kvar, det gör den. Någonstans mellan Return the Gift DIVERSE ARTISTER singer/songwriterfacket och electronica gör V2/BONNIERAMIGO Round the World han fortfarande riktigt bra låtar emellanåt, Med utgångspunkt i Leeds punkscen ska- KINGSIZE/PLAYGROUND men det verkar som att det där sökandet pade Gang of Four i slutet av sjuttiotalet Round the World-samlingen, med de fortsätter och inte riktigt är färdigt. Bland sin originella mix av new wave och funk. fi nska rapparna Yor123 & Skandaali märkliga ljudlandskap som inte leder Den säregne gitarristen Andy Gill brottades bakom spakarna, kom ut i hemlandet någonvart, ibland pop i samma anda som med den svängige basisten Dave Allen och redan i februari men fi nns nu i en lite Her Space Holiday och Wisdom of Harry. drivne trummisen Hugo Burnham. Över förändrad version i resten av Skandina- Eitzel kanske inte egentligen är vilse, men deras avskalade men samtidigt komplexa vien. De har samlat ihop en trevlig skara att han försöker anpassa sig till omgivning- ljudbild mässade sångaren Jon King med rappare från stora delar av världen och en. Det är synd, för i sina bästa stunder är desperation i rösten. Gang of Four dansade inte minst Sverige som representeras av det omgivningen som faktiskt får anpassa runt i samma skumma gränder som The Ken, Honestly och Aeysha. Storheter som sig till Mark Eitzel. Fall, Buzzcocks och Birthday Party. Ghostface Killah, GZA, Royce Da 5’9”, Jeru Magnus Sjöberg På samlingsskivan Return the Gift har the Damaja och Freestyle blandas med ELLIOT de samlat sina bästa slagdängor, grymma mindre kända talanger. Alla gör riktigt bra Photorecording låtar som To Hell with Poverty, Not Great ifrån sig förutom Ken som slänger ur sig en REVELATION RECORDS Men, Damaged Goods, Ether och I Love a minst sagt pinsam vers. Synd att det ska bli Idén är genialisk. Efter deras sista fram- Man in Uniform. Man känner igen element så när de har för avsikt att samla ”eliten” trädande spelades några låtar in live i som lånats fl itigt av yngre band genom av rappare, men hej, man kan ju inte få studion, man slängde med ett gäng extra åren och som fortfarande inspirerar. Band allt här i världen. låtar som funnits i omlopp på svårtillgäng- som Franz Ferdinand och CDOASS låter Att höra rappare som rappar på sitt liga plattor och dessutom en DVD-doku- väldigt mycket Gang of Four. modersmål tycker åtminstone jag är mentär om den sista turnén. Som upplagt Skivan med Gang of Fours fjorton favo- ganska intressant. Man kanske inte förstår för försäljning alltså. riter kompletteras med en andra skiva där någonting men det är kul att höra fl owet Melodisk hardcore, emo och rock bildar dagens artister gjort remixer av bandets och musiken. Men skivan lämnar ändå en den musikaliska stommen men hejsan låtar. Originallåtarna fi nns alla med på för- känsla av ”jaha, det här var bra men…”. vilka trista låtar. Orkar knappt lyssna ige- staskivan så man kan jämföra remix med Den sätter sig inte riktigt. Tyvärr. Det är nom hela plattan. DVD:n var inte att tänka original vilket är kul. Go Home Productions många bra artister som medverkar och på. och Ladytron gör sina låtar till suggestiv det är nästan som gjort för succé men det Roger Bengtsson dansmusik utan att förlora kvaliteten från når ändå inte hela vägen fram. När man EWIGKEIT originalen. Faultline fuckar upp Anthrax så inte förstår språket så kan de egentligen Radio Ixtlan den låter som en blandning av grime och rappa om vad som helst och använda sig EARACHE/SOUND POLLUTION triphop. Andra medverkande är Yeah Yeah av nödrim utan att man märker det. Det är Ibland blir musik pinsam. Ewigkeit är Yeahs, Amusement Parks On Fire, Hot Hot trots allt texten som är det centrala i rap pinsam nästan hela tiden. Ewigkeit är Heat och Dandy Warhols. och förstår man inte den så blir det ganska ett enmansprojekt signerat Mr Fog. Gang of Four existerade i åtta år, mel- svårt att ta tills sig. Enligt pressrelease så är hans musik nära lan 1976 och 1984. I år har medlemmarna Henrik Lantz besläktad med Orb, Killing Joke, Opeth och återförenats för en turné så det är troligen DJ KENTARO Pink Floyd. anledningen till att den här skivan kom- On the Wheels of Solid Steel Det här är faktiskt riktigt pinsamt. Spår mer ut just nu. Men det är en hedervärd NINJA TUNE/PLAYGROUND eller släktskap med de nämnda artisterna insats för så här schysst musik bör inte Av intresse främst för turntablister. DJ existerar inte. Fast i och för sig. I låten frånhållas den stora massan. Return the Kentaro är defi nitivt en ninja bakom sina Journey to IXTLAN är det en indian med Gift fyller både ett tomrum och ett behov. Technics 1200. Här presenterar han 55 och tjoar. Roger Pontare kanske? Jag har lyssnat mycket på The Clash men minuter av scratchade beats och röstsamp- Det konstiga är att titeln är en rip off aldrig tyckt de varit så fantastiska som lingar. På slipmatsen snurrar de vanliga på Carlos Castanedas bok från 1972 som många av mina vänner. Det skulle lika Ninja Tune-misstänkta: Coldcut, DJ Vadim, handlar om shamanen Don Juan. Klarnar gärna kunna vara Gang of Four som spelas Wagon Christ, etc. Det är coolt, men egent- det? Jag fattar fortfarande ingenting. Skit på alla förfester runt om i landet. ligen inte vidare njutbart. Det blir mest är alltid skit. Det spelar ingen roll hur man Isac Nordgren en fl odvåg av ljud som slår emot dig, igen förpackar det. GO BETTY GO och igen. Det hade varit roligare om det Per Lundberg GB Nothing is More faktiskt gick att dansa till det, men just när FIRE ENGINES SIDE ONE DUMMY/SOUND POLLUTION man fallit in i ett groove tricksar Kentaro Codex Teenage Premonition Fyra latinotjejer från Kalifornien. Rak, till det, och så var det med det. DOMINO/PLAYGROUND tempostark och melodiös punkrock. Det medföljer också en DVD med några Det är behjärtansvärt att ge ut Fire Engines Bandet påminner en del om Offspring, när exempel på Kentaros fi ngerfärdighet, plus igen. Skotsk postpunk har legat i tiden Offspring fortfarande var bra någon gång lite animeringar. Det är lite kul första nu ett tag så det var väl bara en tidsfråga under tidigt nittiotal. gången, men inte mycket mer än så. innan tiden har kommit till dem. Särskilt På Nothing is More visar Go Betty Go, Henrik Strömberg med tanke på att de faktiskt återförena- främst genom låtar som Get Out och I’m DRAGONLORD des en kort stund förra året, förstås med from LA, att de är rätt bra på att göra klas- Black Wings of Destiny draghjälp av nutida plagiatörerna Franz sisk västkustpunk. När de försöker sig på ESCAPI MUSIC/SOUND POLLUTION Ferdinand. någon slags folkpunk i The Pirate Song, iv- Testament. Eric Petersen. Han har ett Det fi nns mycket gott att hämta från rigt påhejade av producenten och Flogging bra sidoprojekt som trashar grymt bra i det skotska åttiotalet och i alla fall Orange Molly-mannen Ted Hutt, låter det däremot Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 5

mest tramsigt. Inte heller latinopunken i Han borde fundera på att dra ner tempot Kan man blunda för det lumpna Donde Voy och Noy Hay Perdon (komplett lite oftare. Låååånga solon på saxen försäljningstricket med albumtiteln är The med spansk gitarr!) känns särskilt naturlig. känns nämligen lika inspirerande som det Legacy en rätt bra power metal-historia Men, som sagt, sin hederliga västkust- Yngwie Malmsteen brukar göra med sina med fi na stunder som den episka Occasion punk kan de, allra bäst blir nog Go Betty gitarrer. Avenue, snabba My Life for One More Day Go i Runaway och avslutande Unreal. Två Mats Almegård och den lugna duetten med Candice Night låtar där bandet vågar vara riktigt poppiga. HARV (Blackmore’s Night) Light the Universe. Daniel Axelsson Polka Raggioso Roger Bengtsson GOGOL BORDELLO NORTHSIDE/CDA HER SPACE HOLIDAY Gypsy Punks Emellanåt kan jag charmas oerhört av The Past Presents the Future SIDEONEDUMMY/SOUND POLLUTION Harvs attityd och vilja, ibland känns det WICHITA/BONNIERAMIGO Eugene Hütz satt i slutet av nittiotalet i bara trist. Jag tror det egentligen beror på Man får ju säga att oavsett hur distanserat sin skitiga lilla lägenhet och deppade. att hela världen överdoserade på irländska Marc Bianchi än vill få det till i sitt projekt Han hade inga pengar, drack för mycket jigs fram till för tiotalet år sedan, och kan Her Space Holiday så har han lämnat ut sig och ingen gillade hans musik. Han kunde fortfarande få sitt lystmäte på krogar runt och sitt själsliv så ofta att man inte längre visserligen varken spela eller sjunga men hela landet. Inget fel i det, dansvänlig folk- läser texterna som fi ktion – det går inte. banden han gillade var inte heller alltid så musik med fi oler, dragspel och gitarrer är Och även om saker och ting på senare tid tekniskt duktiga. Shane McGowan kunde aldrig fel, men ibland känns Harvs globala verkat lite roligare, lite mer livsbejakande, väl inte sjunga och inte Johnny Rotten hel- svenskhet som att man vill lite väl mycket. så är det konnotationerna som textrader ler. Ja, ingen i Sex Pistols var väl nåt vidare Det blir aldrig dåligt, men emellanåt blir som ”let’s all exploit our misery” som lever på att spela överhuvudtaget. Den dagen det lite uppsluppet på rutin, känns det kvar. fi ck han sin snilleblixt. ”Om jag blandar som. Dock, svag för valser som jag är, The Past Presents the Future är i samma punk och traditionell musik från öststa- faller jag alltid för Raggarvals. CD-häftets anda som tidigare Her Space Holiday-plat- terna så kan det bli hur coolt som helst. scenografi ska anvisning: ”Torget i Arvika”, tor, även om det emellanåt känns som att Och amerikaner gillar ju allt som låter exo- gör det än mer självklart och njutbart. Allt det fi nns en större säkerhet. Som alltid tiskt.”. Det första man måste komma på är från folkhemmets lördagskväll. med en osviklig förmåga att göra poplåtar ett schysst namn på sin grupp. Det skulle Magnus Sjöberg som hela tiden växer. Det är dock inte vara som en av Emir Kusturicas crazyfi l- RICHARD HAWLEY smygande bikt till trummaskin och stråkar mer, tänkte Eugene. Vilt och galet och man Coles Corner hela tiden, utan mer som en viskande te- skulle fatta att det var från öst också. När CAPITOL nors berättelser i första och tredje person. det hade gått en timme utan att Eugene Det är inte ofta man får höra fräsch Mer extrovert än introvert. Äntligen. kunde komma på något namn började han crooner-pop, men det är alltid lika Magnus Sjöberg lojt kolla runt i lägenheten och hans blick välkommet. Hela det gebitet har ju ett tag HORRORPOPS stannade på en bok med den författaren riskerat spricka som en såpbubbla efter Bring it On! Nikolaj Gogol, landsmannen från Ukraina. Rod Stewart och Robbie Williams tafatthet EPITATH/BONNIERAMIGO Plötsligt föll allt på plats. Gogol Bordello! respektive muterade Vegas-shower. Men Som på så mycket annat på Epitath så Det låter ju skitfränt! nu är det ju inte riktigt samma sak Hawley fi nns egentligen allt här, men är tyvärr Sagt och gjort, Eugene värvade ett gäng håller på med. Det känns lika fel som gömt bakom en alltför slick och ren pro- killar som kunde spela dragspel och fi ol det känns rätt att i samma andetag som duktion. Det är som att vissa skivbolag inte och trummor och sånt som behövdes. Det Richard Hawley nämna Frank Sinatra. Fel vågar stå för vad de egentligen är, som att var mest tjocka gubbar så han fi xade två därför att de egentligen inte kan jämföras de är så rädda att inte sälja tillräckligt, att snygga brudar också som kunde sjunga med varandra, men rätt därför att även kidsen inte ska gilla dem att de inte vågar kör. Musiken skrev sig nästan själv. Eugene om man tröttnat på crooner och country stå för sin musiksmak. bara tog svängiga bitar som han hört kan fi nna uppskattning hos båda. Sinatras Horrorpops är ett lysande exempel. som grabb och gjorde dem lite fräckare. förmåga att blåsa liv i både Beatles och Skivan är riktigt rolig, svängig och skön. Texterna skrev han oftast på fyllan. Lite Bacharach fi nns på något sätt återuppstån- Catchiga låtar, en bra och lagom uppkäftig ukrainska fraser och engelska uttryck som det i Hawleys sätt att kvasiglamouröst visa sångerska, ett jävla drag på bandet. Men lät bra om revolution och fest och såna upp Sheffi elds kvarter och personligheter. produktionen är så förbannat slick att hela grejer. Här fi nns inte de storslagna, magnifi ka skiten blir trist och ofarlig. Det är ame- Till Eugenes lycka så verkade alla gilla arrangemangen som ibland tenderar kväva rikansk punkrockabilly med ståbas och hans koncept. Han blev polare med folk och gömma sångerna och låtarna, utan alla andra attribut och som sådan musik som Steve Albini och Jim Sclavunos som allt är sparsmakat, känns nästan ärligare. behövs lite farlighet. Man måste vara tuff, spelade in skivor med honom. Livet lekte Nästan som en doft från en tidigare tid, hård och lite galen, gitarren måste vara för Eugene och det blev bara bättre och nästan som en länk till en tid då framtidst- MYCKET högre, det kan inte vara så här bättre. Att han var skitusel på engelska ron vägde tyngre än bekymren. Och bara plastigt och barnvänligt. eller att alla hans låtar i praktiken lät li- det gör Richard Hawley lyssningsvärd. Jag vill inte säga det men jag måste kadant spelade inte längre någon roll. Allt Magnus Sjöberg – gå och köp en gammal Cramps-platta var som en saga, sånt som bara kan hända HELLOWEEN istället. i Amerika. Keeper of the Seven Keys – The Legacy Mathias Skeppstedt För varje år som gick blev han alltmer STEAMHAMMER/PLAYGROUND HYACINTH HOUSE en kultfi gur i New York och 2005 fi ck han När Kai Hansen (gitarr) lämnade det tyska Hyacinth House huvudrollen i en fi lm med Elijah Wood. regalskeppet på förra sidan nittiotalet TRUE MUSIC Han som spelar Frodo! Dessutom skulle kan det liknas vid att låta förste styrman Bröderna Fredrik och Magnus startade han släppa sin tredje skiva. Eugene visste gå plankan. Besättningen återtog styrfart sitt eget bolag för att kunna släppa sitt först inte vad han skulle kalla skivan men 1993 med den sorligt underskattade Cha- debutalbum. De tillhör DIY-rörelsen och så kom han på Gypsy Punks. För det är ju melon innan andre styrman Michael Kiske menar att de inte är så naiva att de tror precis vad det är. Skithäftig jävla zigenar- (sång) kölhalades. Michael Weikath (gitarr) att de kan förändra skivbranschen och punk! har samlat nytt manskap och vid några dess bihang. Men däremot kan de få folk Eugene Hütz hade skapat ett monster. tillfällen har resultaten varit hyggliga även att förstå att det fi nns bolag som främst Isac Nordgren på senare tid. De riktigt stora farvattnen jobbar för musikens skull. Hur som helst, WOJTEK GORAL lämnades dock 1988 efter Keeper of the tack och lov lever musiken upp till denna No Exit Seven Keys Part II och att germanerna schyssta inställning. CMC/UNIVERSAL blåser liv i seglen och knyter an till sina Det var faktiskt länge sedan jag hörde Det rusar fram som ett ånglok lastat med största framgångar är så klart ingen slump. en debut som känns så äkta ända in tung sjuttiotalsfunk. Ibland går det väl Eftersom man genast börjar jämföra med i märgen. Inte låter det svenskt inte. snabbt när gitarrerna eller saxofonen de två föregående Keeper-plattorna blir Amerikanskt så klart där fi gurer som Ryan lägger i överväxlar och pressar, pressar. saknaden efter Hansens extraordinära Adams och Jeff Buckley tidigare trampat Men när jazzloket växlar in på ett lugnare alster monumental – det är inte ens i ger sig Hyacinth House in och sopar banan spår framträder det som är Wojtek Gorals närheten av Future World, Halloween, I totalt. Musikens kvaliteter kan sökas i styrka. Melodierna och känslosamheten Want Out eller A Little Time. Ställer man rösten men också i låtarna. En röst kom- bakom saxofonen. Kiske jämte Deris är skillnaden så slående mer aldrig helt till sin rätt om inte låtarna På skivan medverkar den bortgångne att ord är överfl ödiga. Ja, ärligt talat att funkar, men här lyckas man gå hela vägen. Totta Näslund och Mats Ronander. Men på denna produkt ens syftar på åttiotalets Marcus Johansson sjunger på ett vackert den starkast lysande stjärnan är faktiskt guldkorn borde vara ett fall för marknads- sårbart sätt som ibland påminner om en Goral själv, hans teknik är strålande. domstolen. rosslig Nicolai Dunger. Ofta når det höga Samtidigt är det den som välter skivan. Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 6

höjder och på grymma låten Ghost Town Ungefär samma problematik fi nns hos soloprojekt, olika samarbeten och i band visar han upp ett vokalt mästarprov. slowcoreakt nummer två: Mount Eerie. som Lard och Nomeansno. Förra året slog Vissa låtar är bättre än andra, Merely Phil Elverum har lagt Microphones psyk-lo- han sig ihop med det nästan lika klassiska John Gospel är lite sömnig men vägs upp fi på hyllan för att fortsätta där koncep- bandet The Melvins och Sieg Howdy! är av avslutande rysaren All Whispers in the talbumet Mount Eerie från 2003 slutade. deras andra platta tillsammans. End. Jag hatar att skriva det, men ändå Avståndet från de senare Microphonesplat- Tycka vad man vill om Jello Biafra och – Hyacinth House är en perfekt höstplatta. torna till det nya projektet är dock inte hans minst sagt säregna röst men det är Jag lovar. alltför stort. Tempot må har saktat ner, imponerande att han fortfarande orkar Jonas Elgemark tokslamret har lämnat plats åt tystnaden sparka uppåt. Hans agiterande texter är HYBRID CHILDREN samtidigt som Elverum låtit sin röst gå vil- lika cyniska och bitska som vanligt och Ghost Town Carnival se i Will Oldhams områden. Men den dova hans karaktäristiska röst tycks ha bibehål- BAD HABITS/PLAYGROUND ljudbilden är sig lik. Slagverken mullrar lits. Melvins är ett ganska hårt band, som Finnarna öppnar starkt med Downtown som oväder plattan igenom. Smattrande ibland till och med drar åt metalhållet, Downer som är stursk streetpunk med en regn, dånande åskknallar. No Flashlight och det passar Biafra utmärkt. närmast oslagbar fyllerefräng: ”I’m wasted, handlar enligt pressreleasen om att pro- Inledande Alice Cooper-covern Halo I wanna get high/I’m wasted, i wanna get menera i mörkret fram till gryningen. Utan of Flies är ganska seg och en uppdaterad higher.” fi cklampa må man anta. Elverum berättar liveversion av DK-klassikern California Redan efter låt två har jag ledsnat. om tiden på dygnet innan fl addermössen Über Alles känns inte direkt morgonfräsch Band med styltig looser-mentalitet börjar vaknat över ljudet av en ylande och i detta (originalet släpptes för 26 år sedan) men stå mig upp i halsen. ”I’m gonna ride off fall tokslamrande ljudvägg. Visst är det i övrigt är det här en riktig schysst platta. the edge of the world” (ja, gör det då). stämningsfullt och vackert, men vad gäller Låtar som Lessons in What Not to Become ”No one stands behind me but my shadow ambitionerna verkar Phil Elverum bli nöjd och Voted Off the Island är bra men det on the fl oor” (skriv en kontaktannons). bara han blir kallad Red House Painters är skivans sista del som är verkligt spän- Boredom Unites Us (skaffa en hobby). experimentella kusin. nande. Här har man tagit med en rad re- När ska man få höra någon belysa vetti- Annica Henriksson mixer av bland andra Ministrys (och Lards) ga ämnen, typ: hur ska ekonomin gå ihop INSTITUTE Al Jourgensen. Melvins hårda riff passar under föräldraledigheten, vikten av god Distort Yourself utmärkt ihop med de lite mer experimen- utbildning och generösa försäkringar eller INTERSCOPE/UNIVERSAL tella, elektroniska och moderna element hur fi xar man gott käk snabbt? Möjligen Gavin Rossdale har synts i helt andra sam- som bjuds. Avslutningen av Sieg Howdy! tar är det strunt samma för den genomsnitt- manhang än musikaliska de senaste åren. veteranen Jello Biafra in i tvåtusentalet på lige Hybrid Children-lyssnaren men deras Visst, fl ickvännen Gwen Stefani jobbar i allvar. ”Backyard Babies på dekis-sound” rör mig samma bransch, men på en helt annan Ett av de bolag som givit ut plattor med inte i ryggen. nivå. För även om Rossdales nu nerlagda Melvins är Amphetamine Reptile. Min- Roger Bengtsson band Bush nådde en del framgång var neapolis-bolaget ligger bakom skivor med DAS ICH det inte i paritet med hans bättre hälft. band som Helmet, Today Is The Day, Cho- Lava Dessutom syntes han nyligen i rullen kebore och Boss Hog men det var också på MASSACRE/SOUND POLLUTION Constantine och att debutera på vita duken Amphetamine Reptile som Nashville Pussy Ända sedan 1989 har tyska Das Ich släppt mot Keanu Reeves imponerar säkert på gav ut sin debut, Let Them Eat Pussy. skivor. Stefan, Bruno och Kain Gabriel är många. Pussy Time, det inledande spåret på inte på något sätt några duvungar i bran- Nya bandets debut lär dock inte Nashville Pussys fjärde album, låter som schen. Intressant på ett sätt att de överlevt rendera alltför mycket lovord. Den är helt en hybrid mellan Are You Gonna Go My som band så länge. Genren är stark. Och enkelt inte värd det. För att få kalaset att Way? och Let Me Entertain You. Andra de band som fi nns i genren dyrkas kopiöst låta tungt har Helmets Page Hamilton spåret, Come On Come On, svänger på av sina fans. Tycker ändå att Das Ich sak- rattat projektet i studion. Vilket inte hjälpt riktigt bra men redan i femte låten så har nar något jämfört med kollegorna Skinny nämnvärt, för Distort Yourself vill liksom jag tröttnat. Blaine Cartwrights röst är Puppy och Rammstein. Humor och distans. ingenting. Den är varken dålig, värdelös el- ansträngd och enformig, riffen och solona Das Ich saknar helt och hållet distans och ler urusel. Bara oengagerad till en enerve- är sömniga och musikaliskt är Nashville humor till sig själva. Annars har de allt ett rande grad – vilket är nog så illa. Plus att Pussy inte mycket intressantare än ditt tyskt goth-band ska ha. Stora körer, takt- inledande Bullet-proof Skin-riffet är snott lokala pubband. fasta trummor, morbida syntslingor och rakt av Limp Bizkits Mission Impossible-låt 2001 medverkade Nashville Pussy på Blixa-kopierad sång. Lava är ingen bomb, Take a Look Around. Sådant hamnar ju inte skivan Alpha Motherfuckers – A Tribute to snarare en fi s i rymden. direkt på pluskontot… Turbonegro och musikaliskt ligger banden Per Lundberg GB Niklas Simonsson nära varandra i stil men norrmännen IDAHO JACKSON AND HIS COMPUTER BAND är betydligt roligare. En annan uppen- The Lone Gunman Smash bar referens är AC/DC. Åttonde låten på TALITRES/DOTSHOP.SE WARP/BORDER skivan, One Way Down, låter extremt lik MOUNT EERIE Det börjar bra, men sedan går det utför. australiensarnas uråldriga hit Dirty Deeds No Flashlight Franske Jackson Fourgeaud gör brötig Done Dirt Cheap. I sina bästa stunder kan P.W ELVERUM & SUN/BORDER microhouse som, när det funkar, får Cartwright och hans fru Ruyter Suys få till Amerikanska slowcoregruppen Idaho har en att sjunga med och dansa spontant. ett tungt riff och i avslutande Snowblind hållit på sedan början av 1990-talet. The Ljudfragment och upphackad sång i funkig låter bandet plötsligt lite doomiga, i stil Lone Gunman är tionde fullängdaren men förening. Tyvärr funkar det bara på de med Cathedral. För det mesta är Get Some! det dysfunktionella bandet har stegvis för- två-tre första låtarna. Sedan ger han sig dock bara trist. lorat medlemmar och utgörs idag bara av på att inkorporera spoken word i det hela, Isac Nordgren sångaren Jeff Martin som tidigt jämfördes och det blir bara extremt irriterande. JIRKU–JUDGE med Eitzel och Kozelek. Detta till trots lå- Herregud, barnröster! Som Kristina Adolfs- Private Eyes ter ändå Idaho som Idaho. Eller kanske är son (eller var det Susanne Ljung?) skrev, ONITOR/BORDER det just bristen på andra infallsvinklar och skottpengar på sådana tilltag. När de båda Mille Plateaux-veteranerna konfl ikter som gör att Martin kan rulla på i Ett poänglöst låtfragment avslutar Tomas Jirku och Robin Judge till sist styr invanda hjulspår om än med ett mer elek- skivan efter en kvarts tystnad. Så originellt! ut på dansgolvet i tredje spåret Double troniskt sound. Tilltalet är fortfarande ef- Så nyskapande! Eller inte. Nej, ladda ner Trouble är det bara att slänga armarna i tertänksamt och de svävande melodierna Utopia och Rock on, det är bra låtar, och luften och jubla. För i de två inledande monotona. Nya plattan innehåller sjutton skippa resten. styckena retas de, slänger in en dansant spår där nästan hälften är instrumentala Henrik Strömberg rytm som de genast plockar isär, vrider till atmosfärspassager kring tvåminuters- JELLO BIAFRA WITH THE MELVINS och gör den mer lyssningsvänlig än något sträcket. Ibland verkar musiken bara ligga Sieg Howdy! som man skakar rumpa till. Inte för att som dammigt solljus genom persiennerna. ALTERNATIVE TENTACLES/SOUND POLLUTION resterande delen av Private Eyes är stadigt En slags kuliss man inte behöver ta mycket NASHVILLE PUSSY förankrad på ett kokande dansgolv, inte notis av. Det är på både gott och ont att Get Some! alls. Det är samma katt-och-råtta-lek om man som lyssnare stundtals glömmer bort SPV/PLAYGROUND och om igen. Dansa eller lyssna? Till sist att lyssna. Man försätts i reverie ända till Det går knappast att ifrågasätta legendsta- bryr man sig inte, utan stuffar till varenda det första upptempospåret ruskar om en. tusen när det gäller den numera 47-årige litet mikroskopiskt ljud som de processar The Lone Gunman är ett behagligt album, Jello Biafra. Efter att ha varit frontfi gur i fram ur sina datorer. även om det har svårigheter att överrösta Dead Kennedys, det kanske viktigaste ame- Det tog cirka två år för dem att landa trafi ken utanför fönstret. rikanska punkbandet någonsin, fortsatte uppföljaren till Plusism. Med Private Eyes han sin karriär oförtröttligt med en rad Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 7

i min stereo kan jag konstatera att det var vad hon är värd. Snygga akrobatkonster för att i nästa takt få mig att vilja stänga värt att vänta. Varenda liten minut. men det är inte förrän hon slappnar av av. Jag hinner dock inte trycka på knappen Mats Almegård och ger efter för melodin som nackhåren för runt nästa hörn i sången väntar det KING’S X reser sig. Som i den bluesiga countryballa- kanske en karamell. Ogre Tones den Just Say So, Manns How Am I Different, Ibland låter The Lucky Nine som ett INSIDEOUT MUSIC/BORDER och i alla fall en eller två till. Men av totalt bättre Refused, ibland som ett sämre Alice På elfte studioplattan är det mesta sig tio låtar är det knappast godkänt resultat. In Chains eller Soundgarden. En orsak till ganska likt. Den kraftfulla trion från Texas Dan Andersson skivans ständigt skiftande stil och kvalitet kör vidare på den psykedeliska mix av rock JOHN LENNON är sångaren Colin Doran som ömsom är och blues – eller för att använda en vanlig Working Class Hero – The Defi nitive Lennon hård som kräk, ömsom kletig som kak- liknelse, Beatles harmonier möter tyngden CAPITOL smet. När det är som värst låter The Lucky av Black Sabbath – som de brukar. King’s X Hade inte Mark David Chapman skjutits Nine nu-metal. Visserligen ovanligt bra gör sin egen grej och trots att lägstanivån honom till döds den 8 december 1980 nu-metal men ändå. Det går bara inte. ständigt är hög nådde formtoppen sin hade John Lennon fyllt 65 år i år. Den 9:e Isac Nordgren kulmen för ett bra tag sedan. Fortfarande oktober, närmare bestämt. Samma vecka MÅRTEN LÄRKA riktigt bra rock men inget man kissar på släpptes Working Class Hero som sam- Innan natten har gjort kväll sig av lycka för längre. manfattar karriären. Mig veterligen har M.OTION SONGS/LOCAL HERO Roger Bengtsson det inte duggat tätt med sådana i Lennons Det är skönt när det dyker upp unga män THE LATIN KINGS fall. Kanske för att Yoko Ono äger en del med gitarr som inte låter som stereotypen Familia Royale – TLK samlade singlar rättigheter och vill förvalta arvet väl. Hon av unga män med gitarr. När det fi nns RED LINE/CAPITOL står även som exekutiv producent för detta någon form av distans till hela genren, 19 hits från norra Botkyrkas latinska kung- projekt och lyckas bra. eller i alla fall när det låter så. När texter ar ligger utsträckta på en tidsaxel mellan Imagine, Working Class Hero och Give vågar överraska, vågar gå utanför mallen. 1994-2003 och resan är som ett referat Peace a Chance hör ju till allmänbild- Och när allt kombineras, och det blir till det multikulturella Sveriges framväxt. ningen – men denna samling breddar en symbios av originalitet snarare än en Dogge borde vid sidan om musiken och bilden av Lennon på solokvist. Lusten och fusion av goda intentioner. Det är sällan diverse uppdrag i media egentligen ta kunnandet till musiken avtog ju inte för det egentligen händer, men Mårten Lärka plats i politiken för att på samma gång att The Beatles splittrades. Och det får ju lyckas. Här fi nns någon slags lantlig egen- som han får slipsnissarna att slappna av funderingarna att leka med tanken hur sinnighet nästan maskerad till vanlighet, även rätta till en massa fel. Dogge – du får mycket han kunde ha presterat fram tills men inte utan att avslöja sig. En kärvhet i alla fall min röst. dags dato om han fått leva… som uppvägs av smidighet, en till nästan Men tyvärr är Familia Royale en över- Niklas Simonsson ironins varande gräns av självbiografi sk fl ödig platta. Men mest för att alla svennar LETHAL BIZZLE prägel. Nästan så det ibland är uppe och och shonnar redan har de underbara plat- Against All Oddz doftar på Martin Bärjeds kufi skt briljanta torna hemma. JDID/BONNIERAMIGO I Andanom. Gary Andersson För tre år sedan kickades Lethal B och Och det känns också tryggt att någon THE LAUNDERETTES hans polare i More Fire Crew från sitt kan sätta Jättendal på dagens musikkarta. Every Heart is a Time Bomb skivbolag och hans karriär fi ck sig en Så att det blir något mer än bara en ort- TMC rejäl knäck. Men han reste sig på nio namnsskylt längs den norrländska E 4:an. Oslokvintetten The Launderettes vill så och släppte förra året en av de engelska Magnus Sjöberg ivrigt gärna vara pop. De vågar bara inte. I klubbgolvens mest populära låtar, Pow! på PAUL MCCARTNEY alla fall inte fullt ut. Eller är det producen- Forward-rytmen. Det här är Lethal Bizzles Chaos and Creation in the Backyard ten Cato Thomassen från garagerockarna debutalbum och det inleds med Uh Oh!, CAPITOL Cato Salsa Experience som är att skylla för en typisk produktion av Sticky med hans Efter att ha läst om intervjun i Q där Paul att de på sin andra fullängdare hellre för- karaktäristiskt fl ippade stråkar. Förutom undrar vad han var påverkad av när han lorar till Borlänges stoltheter Mando Diao Sticky har Bizzle jobbat med fl era andra släppte en del plattor under 1980-talet, i nordiska mästerskapen i boogierock, än producenter, framförallt med Dexplicit plattor som han inte ens längre kom ihåg fulländar de små poppärlor Every Heart som också gjorde Forward. Genom att han hur de lät, kändes det ändå rätt intressant is a Time Bomb gömmer? Molldrivna No använt fl era olika producenter så har det att ta del av något nytt. För man kunde ju Good är kanske bästa exemplet på hur bra blivit en varierad skiva vilket defi nitivt är hoppas att den där eran var över. Den där det kan bli. Men nästan alla låtarna hyser till dess fördel. Spitting Image gjorde en sketch om när en något ögonblick – om än bara en liten Höjdpunkterna på skivan är när Lethal fånklinkande Paul försökte ta vara på alla stämma, ett stick eller en frasering – där Bizzle spottar sina ord över psykotiska fraser han hörde och trött plinkande på potentialen lyser igenom, där de fem tje- beats, som i nämnda Uh Oh!, rockiga piano fi ck låtidé på låtidé, den ena sämre jerna inser att det inte fi nns någon skam i Mind Your Head och The Truth. I mittdelen än den andra. Den eran är över, och har att vara pop och vågar ta steget fullt ut. De av skivan närmar sig Bizzle amerikansk nog egentligen varit det ett tag. Men det är hade gärna fått våga lite oftare. hiphop i låtar som Slow där han gästas synd att det också kan förmörka det han Dan Andersson av Kele Le Roc. Had to Go skulle kunna gjorde på sextio- och tidigt sjuttiotal. BETTYE LAVETTE vara en låt med Big Tymers, The Best låter Det fi nns en speciell, och markant, sak I’ve Got My Own Hell to Raise som Outkast när de är som tokigast. Men med Chaos.., och det är att det för första ANTI/BONNIERAMIGO även om Da Bizzle närmar sig traditionell gången på länge låter som Paul McCartney Hade en man gjort den här plattan hade hiphop emellanåt så mullrar grimebasen igen. Den Paul man lärde känna en gång han aldrig kommit undan med det. Hade hela tiden under ytan. Sen spelar det ju på sextiotalet. Rösten låter inte lika trött, Rod Stewart eller Björn Skifs låst in sig i en ingen roll vad det låter som så länge det musiken är mer driven, och man får väl studio i Kalifornien med samma band och är bra, Against All Oddz är en riktigt bra kanske anta att de båda hör ihop. Jag låtar – idel covers, från Lucinda Williams platta. Som Lethal Bizzle själv uttrycker det vill minnas att Paul i intervjuer på det och Dolly Parton till Aimee Mann, ja, till i Hitman: ”What do I do? Make hits/When sena sjuttio- och större delen av åttiotalet och med Sinead O’Connor – och kommit do I do it? All the time”. Kanske lite väl antydde att han inte ville rida på gamla ut med samma resultat, så hade prefi xet skrytigt men han har ju rätt. ”Mans not meriter, och därför i princip helt och hål- ”gubb-” använts minst tre gånger per re- Craig David, I’m Bizzle, I’m pow!” let lade alla sextiotalsreferenser åt sidan cension. En soulsångerska, å andra sidan, Isac Nordgren och försökte hålla allt sådant utanför sitt har tillstånd att vara fullkomligt distanslös. THE LUCKY NINE låtskrivande. Och följaktligen var det väl Och få är distanslösare än aldrig infriade True Crown Foundation Songs heller inte förrän Flowers in the Dirt, där löftet Bettye LaVette. HASSLE/BORDER han återknöt till den epok som gjorde I 40 år har hon fulländat sin method När Daniel P. Carter värvade medlemmar honom stor, som han åter fi ck återupprät- acting i att helt gå upp i en låt och rösten till sitt hjärteprojekt The Lucky Nine så telse som låtskrivare. bakom den, för att försäkra största möjliga ville han inte bara att de sökande skulle Här rör han sig till den största delen i stundom fullkomligt outhärdliga inlevelse. klicka med honom musikaliskt utan också dessa marker. Vill man vara riktigt snäll Men emedan hon kommer undan med andligen och ideologiskt. Det låter otroligt fi nns här låtar som kan fi nna paralleller gubbrocken, så är det just den ständiga pretentiöst och det kan emellanåt också bland sena Beatles- och tidiga soloutfl yk- jakten på känsla och trovärdighet som sät- höras i hans (bandets) musik. ter. Men det håller inte riktigt. För den ter krokben. För precis som med Solomon True Crown Foundation Songs är i passion och drivenhet som fanns då fi nns Burkes närbesläktade comebackalbum grunden hård musik, arg på världen, män- inte längre, egentligen. Don’t Give Up On Me så är I’ve Got My Own niskor och samhällen men infl uenserna är Det ska sägas rakt ut, det fi nns ingen Hell to Raise en ojämn historia. LaVette många och olika. Resultatet är en splittrad Maybe I’m Amazed här, inte på något sätt. frustar, gapar, gastar, och skriker för allt skiva som ena stunden är riktigt tilltalande Inte i intensitet, inte i frustration, sång- Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 8

insats eller idérikedom. Det är inte en åter- Bered dig på tuff konfrontation och mjuka blixtrar till när det elektroniska håller sig komst till den tidiga eran av McCartneys smekningar. Då borde du älska den här lågmält och stillsamt bubblande sjuder solokarriär. Men det är hans bästa sedan skivan. liv i det enkla melodierna, de som bara mitten av sjuttiotalet, defi nitivt. Det är en Mats Almegård Múm har vett att ta hand om. There is a platta som också kan jämföras med hans MISSING | SOUND Number of Small Things är en sådan. Ett efterföljande popprinsar. Kanske han på Missing | Sound stilla lågmält regn av toner. Fragment som något sätt diskvalifi cerat sig som modern A MISSING | SOUND EXPERIENCE blev över från världens alla visor, ramsor läromästare, men visar ändå att han kun- ”Följ den vita kaninen”. Det är vad Alice och standards. Ändå, Múm blev helt klart nat vara. får höra på väg till underlandet i Lewis mycket bättre senare. Magnus Sjöberg Carrolls barnboksklassisker. I videon till Fredrik Eriksson MILLIONAIRE The Hummer får vi följa en vit kanin med MY MORNING JACKET Paradisiac en attachéväska. Varför vi ska följa den? Z PLAY IT AGAIN SAM/PLAYGROUND För att få mer av Missing | Sounds egen- SONYBMG Millionaries platta är producerad av sinniga electropop så klart. Det är i alla fall My Morning Jacket kommer från Louisville Queens Of The Stone Ages Josh Homme vad jag gör. Från inledande The Hummer i Kentucky, en stad som betydde oerhört och tyvärr så hörs det lite väl mycket som är en stark poplåt i elektronisk skrud, mycket för amerikansk musik i slutet på ibland. Och i vissa fall känns det som att via samplingsorgier i The Day Today och nittiotalet. Det sägs att det var i Louisville de bara snodde ett Queens-riff rakt av, la Headroom till Kraftwerkpastischen Treffen som postrocken föddes genom bandet till en lite tunnare refräng och kallade det was man trifft. Slint och sedan fi ck efterföljare som Gastr en låt. Vilket är trist, för det fi nns talang Pulserande ljud smyckar skivan. Men Del Sol. Härifrån kommer det kanske allra här och det skulle kunnat varit så mycket det är de starka melodierna som bär upp bästa neocountrybandet, Freakwater, bättre än det är. den. Intelligent syntpop. Äntligen höll jag och Louisville är också hemvist för ett av Första låten I’m on a High lovar så på att utbrista, men det fi nns ju annan så- amerikansk musiks verkliga genier, Will mycket mer än resten av skivan kan leva dan också. Så jag följer kaninen och nickar Oldham. Men jag hade aldrig tidigare hört upp till. Det är en rak och skön stänkare med i musiken. Jag kan dock inte låta bli talas om My Morning Jacket. Efter att ha med lite electroinfl uenser som riktigt att undra vem fan det är som döljer sig lyssnat på deras nya album Z förstår jag snyggt sytts in i ljudbilden. Men sen saggar under dräkten. Ja, kaninmannen i videon varför. De är jättedåliga. plattan och vissa låtar är riktiga utfyllna- är nämnd med namn. Men vem/vilka är Flera låtar på skivan känns snodda rakt der. Kanske skulle de bara gjort en EP, vad Missing | Sound? av och man fi nner sig själv nynna på nån vet jag, men det här håller inte. Mats Almegård annan låt. Vad hette den där Trackshiten Snygg, överproducerad och skitig rock, MOHAMMED som var poppis när jag var liten? Den lät ju som på alla sätt är rätt om bara låtarna Blackbomber precis så här. Men vänta nu, är inte detta funnits. PLAYGROUND en Ramoneslåt förklädd i bjällror och färg- Mathias Skeppstedt Om man bara snor men inte gör något glada struthattar? MINISTRY nytt av det fattar jag inte varför man inte My Morning Jackets huvudsakliga infl u- Rantology bara spelar covers rakt av. Okej, en liten ens är svulstig pop, främst brittiskt åttiotal. SANCTUARY uppenbar hyllning här och där och köper Mycket Simple Minds, lite Echo and the Al Jourgensen och hans svartklädda cow- jag, men detta? Jag vet inte ens vad jag ska Bunnymen. Tindersticks? Men åttonde lå- boyhattar fi rar 25-årsjubileum. Vad kan säga. Att de redan 1.30 in i första låten kör ten, Lay Low, är sjukt mycket Springsteen. vara mer passande än att ge ut en sam- hela Paranoid-riffet är bara för mycket. Låten It Beats for You kunde varit bra men lingsskiva där materialet uppdaterats till Kanske är jag för gammal, för torr och för det var ju det där med sången. Det är vår nutid? Att herr Jourgensen varit förban- tråkig, men detta är helt bortslösad tid. faktiskt sällan man får ont i huvudet av nat arg många gånger förr vet vi. Nu fi nns Det är kompetent, svängigt och bra, en persons röst men när Jim James tar i är det också en tydlig mottagare för allt hat. snygg ljudbild, välproducerat och allt det så irriterande gällt så man klöks. Och George Bush-samplingar laddar de gamla det andra som alla andra av dagens nya första låten heter Wordless Chorus. För att låtarna med en ny vägg att slå pannan rockband också har, men inte mycket mer. den har, just det, ingen text i refrängen. blodig emot. Det svänger som det ska och Efter att tag låter alla låtar likadant och Någon som minns Crash Test Dummies? för Ministryfans är det givetvis nödvändigt. hela sörjan fl yter ihop till en tjock gegga. Fan, varför skulle jag börja tänka på dem? Förutom remixade versioner fi nns ett helt Jag är ledsen grabbar, men det här hål- Nu kommer jag inte kunna somna ikväll. nytt spår, The Great Satan (gissa vem det ler inte. Bara för att Turbonegro lyckades Isac Nordgren kan vara?), och tre liveinspelade låtar. betyder inte det att alla andra norska rock- NICKELBACK Nackdelen med skivan är att den just band utan bra låtar också kan slå igenom. All The Right Reasons sägs spegla 25 år med Ministry. Men det Med det sagt kommer de säkert att bli ROADRUNNER/BONNIERAMIGO gör den inte alls. Stigmata är äldst och jättestora. Men kom ihåg att jag varnade Sångaren Chad Kroeger har i alla fall för- den kommer från The Land of Rape and er först. sökt göra sig av med sin hemska frisyr. Honey. Jag saknar nya versioner från bästa Den här skivan är riktigt trist. Nickelback. Jag har hackat på och rack- albumet i katalogen, Twitch. Visst, det var Mathias Skeppstedt at ner på ett fl ertal amerikanska rockband. innan Ministry blev kelgrisar med metal- MÚM Band som låtit ungefär som Nickelback. scenen och ägnade sig åt att hänga med Yesterday was Dramatic – Today is OK Lika välproducerat som intetsägande. Så Front 242. Men det kan väl inte vara så MORR MUSIC/BORDER nu när deras nya album kommer fi nns inte svårt att mata på med lite nya gitarriff om Isländska Múms musik balanserar ofta fi nt många förmildrande omständigheter. För det nu är det de saknar där. Och med fyra mellan det iskallt teknologiska och det det är inget vidare alls. spår från Houses of the Mole kan jag inget varma, omfamnade melodiösa. Smeksam Visst, hårt arbetande band kanske inte annat än tycka att det tippar för mycket åt altronica med mycket hjärta beskrev jag kan avfärdas direkt. Och merparten av de senaste albumen. Men jag vet inte, det senast deras Summer Make Good. Yesterday 2000-talet har Nickelback spenderat på kanske bara är jag som vill ha tillbaka det was Dramatic – Today is OK spelades in turnerande fot. Och deras tredje album Ministry som sjöng om att fi ra Halloween redan för sex år sedan och släpptes senare har sålt i Green Day-nivåer. Men samtidigt varje dag? på hemlandets Thule. Av olika anledningar spelar det ingen roll om de är dödsstora Mats Almegård var distributionen extremt bristfällig och i Staterna som så många andra inhemska MISC. därför låter nu Múm sina vänner i Berlin band. För det ger mig liksom inget. Far Like Morning in Your Eyes ge den ännu en chans. Away och Savin’ Me kan bli hur stora hits SENDER/IMPORT Det mesta materialet blixtrar och skimrar de vill, det spelar liksom ingen större När det första basljudet från inledande såsom Múm alltid gör. En fi n melodi där, roll när plattan i mina öron är trist rakt Tanz der Polymere träffar dig i maggropen lite knaster och click and cuts här, en me- igenom. kommer du först att be om nåd och undra lodica, ett dragspel och ett glockenspiel. Niklas Simonsson vad som träffade dig. För att sedan titta Det mesta är instrumentalt, vilket är lite NIGHTMARE upp helt överraskad när breaket kommer. synd. Jag gillar Kristíns (?) röst (har dålig The Dominion Gate Inte så konstigt, för visst låter Christopher koll på deras riktiga namn och vem som REGAIN RECORDS Bleckmann och Hannes Werner aggressivt sjunger, kanske är det hon kanske inte). Redan 1979 började det här franska gänget hårda till en början, för att sedan lägga Den ljusa, naiva rösten gör sig ofta perfekt lira hårdrock. Det släpptes platta både på vacker svävande syntljud som för att i det skogiga stålblå landskapet, som 1984 och 1985 innan musikaliska menings- be om ursäkt. Det är som om de bestämt Rachel i Slow Dives kamp med taggtrådsgi- skiljaktigheter inträdde och sedermera sig för att förbinda Berlin med Köln, de tarrerna, klichéfyllt men fi nt. Istället fylls kom att upplösa bandet. 1999 samlades hårdaste ljudet ur Tresor-källaren med skivan med tämligen ordinär melodisk huvudparten av manskapet igen och bjöd de mest polerade popmelodierna från electronica, som det krävs mycket av för på heavy/power metal både 1999, 2001 Kompakt. De lyckas dessutom väldigt bra. att det ska bli mer än bara trevligt. Det och 2003. När jag nu kämpat mig igenom Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 9

13 spår av högst ordinär kvalitet fi nner jag det kommer så många norska band i den Hudson och blev snart medlem i session- inget mer passande ord än, ”jaha”. här genren? Som Immortal och Mayhem. bandet Aggrovators. Efter några år började Roger Bengtsson Om man tittar på räkneexemplet norsk han producera egna låtar som Whip Them NIGHTWISH population dividerat med antalet extrema Jah med Dennis Brown och So Jah Jah Say Highest Hopes – The Best of Nightwish metal-band – undrar vad man får då? I med Junior Ross. I slutet av sjuttiotalet SPINEFARM RECORDS vilket fall som helst så är Norge bra på att producerade Hibbert det klassiska albumet En karriärsammanfattning för ett av de ta fram dessa band. Mr Isaacs med Gregory Isaacs och det här främsta fi nska banden borde vara rena Old Mans Child är Dimmu Borgir-gitar- är en återutgivning av dubversionerna som rama gottepåsen att plocka lustfyllda risten Galders lilla lekstuga. Vermin är Hibbert samlade under namnet Leggo Dub. karameller ur. Öppningstrion med Wish I den sjunde skivan sedan 1994. Stundtals Steve Barrow från Blood and Fire har Had an Angel, Stargazers och The Kinslayer atmosfäriskt och luftigt blandat med stora ett fi nger i syltburken även här och till de är självklara praliner där maffi ga körer, gitarrväggar. Vermin kommer inte att gå tio spåren på originalplattan har han lagt starka melodier och vokal samverkan mel- till historien som ett av de bästa albumen till ytterligare sex Hibbertproducerade lan Tarja Turunen och Marco Hietala lyfter inom genren, men det är ändå så pass bra spår från singlar med bland andra Earth denna gotiska variant av power metal till att den funkar som tidsfördriv tills nästa & Stone och U Brown. Rytmerna spelas av skyhöga höjder. Sedan börjar tveksamhe- Dimmu Borgir-skiva kommer senare i år. tre av historiens bästa reggaeband; Revolu- ten slå rot. Tarjas operaådra får överlag för Per Lundberg GB tionaries, Aggrovators och Soul Syndicate. mycket utrymme för att jag ska känna mig OLD TIME RELIJUN Det fi nns ingenting att anmärka på. Det är bekväm och pampigheten känns efterhand 2012 helt enkelt strålande. alltmer högtravande utan tillräckligt med K/BORDER Isac Nordgren inneboende styrka. Den väldigt lyckade Old Time Relijun har på 2012 lämnat PETER MURPHY’S CARVER COMBO Gary Moore-covern Over the Hills and Far Captain Beefheart för The Contortions. One Sin Between Me & the Lord Away å ena sidan och den inte alls lika Om det är bra eller inte är svårt att säga KNOCKOUT/CDA lyckade Pink Floyd-covern High Hopes å eftersom det mestadels rör sig om en Svenska bandet Peter Murphy’s Carver andra sidan är en miniatyrsammanfattning pastisch eller kanske plagiat. Jag har i alla Combo låter som ett rockabillyband som av skivan och trots några givna MVG är det fall svårt att förstå varför jag skulle föredra en dag snubblade över Nick Cave och för mycket socker och för lite hårda bum- dem framför originalet. Kanske live men 16 Horsepower och bestämde sig för att lingar för att godismixen ska vara perfekt. inte annars. Ändå, ett väldigt gott hantverk rikta om soundet. Texterna är mörka och Roger Bengtsson med alla de rätta ingredienserna. Peter Murphys röst vibrerar ihåligt under NINE BLACK ALPS Fredrik Eriksson påverkan av en dos reverb. Everything is ORANGE På Bones & Pearls låter de lika trasiga UNIVERSAL Welcome to the World of… Orange och skräniga som norska Kaizers Orchestra, Brittiska Nine Black Alps debutalbum kan HELLCAT/BONNIERAMIGO och refrängen i titelspåret låter som om liknas vid en ask med tändstickor, närmare En söt liten apelsin kommer kastad från den är hämtad från den amerikanska bestämt elva stycken. De brinner ut snabbt det soliga Kalifornien. Bandet Orange söderns 1930-tal. Plockar jag lite här och och intensivt, och om man inte släcker pressar ur sig poppig ”high school”-punk där fi nns det en del godbitar, men som dem i tid blir man bränd. På det sättet i uttryckets rätta bemärkelse. Ingen av helhet är det fortfarande lite för spretigt känner man sig manad att släcka varje bandets medlemmar är nämligen äldre än och ofokuserat. sticka innan den brunnit ut. 16 år. Ett ”baby-Rancid” som förmodligen Mikael Barani På papper är utgångsläget ganska alldeles nyligen också upptäckt engelska PILGRIM hyfsat. Vi har att göra med monstruöst grupper som Buzzcocks och Generation X. Pilgrim tung rock djupt rotad i Nirvana och Sonic Även om det är lite gulligt och catchy, DUSTY RECORDS Youth, dock given en betydligt snällare så blir också rätt tunt och lamt. Lite Är det så här det blir när man är riktigt ljudbild. Behöver jag säga att gitarrerna ungdomlig ilska och energi hade varit på duktig på sitt instrument? Är det verkligen knappast har någon konkurrens om utrym- sin plats. Och jag har svårt att bestämma då man tappar nerv och närvaro? I met? mig för vad jag egentligen tycker om den göteborgscountrybandet Pilgrim är alla Not Everyone är en brutal historia som brittiskt klingande sången. Är den cool och medlemmarna väldigt duktiga musikaliska får käken att ömma, förstasingeln Unsatis- kaxig? Eller mest svag och lat? hantverkare. Som ett Toto med Steve Lu- fi ed smörar in sig med sikte på amerikan- Orange har, som ungdomar brukar ha, kather med en Dobro. Systrarna Forsman ska radiofrekvenser och Get Your Guns är en hel del frågor. De undrar hur drömtje- sjunger bra. Alla håller sig exakt inom ett mycket lovande öppningsspår. jen ser ut naken, varför de där mexikanska ramarna. Exakt efter manus. Jag gillar inte Nine Black Alps är ett drivet gitarrband killarna alltid lyckas se coolare ut än de när countrymusik går efter reglerna. Man med en lagom tillförd dos pop, punk och själva och hur det egentligen kommer sig tolkar Johnny Cash, Patsy Cline och The attityd. En handfull schyssta låtar, inte att ingenting rimmar på ordet ”orange”. Carter Family. Det blir för kliniskt, ingen mer, räcker dock inte för att övertyga mig. Hoppas pojkspolingarna reder ut begrep- spänning. Min country är fylla och fi ght. Everything is är inte så exalterande som pen så småningom. Pilgrim är dess totala motsats. kritikerkåren verkar enas om. Daniel Axelsson Per Lundberg GB Christian Thunarf THE ORB PREY NINJA HIGH SCHOOL Okie Dokie It’s The Orb On Kompakt The Hunter Young Adults Against Suicide KOMPAKT/IMPORT MAUSOLEUM/BORDER TOMLAB/DOTSHOP.SE Förra årets Bicycles & Tricycles kändes som Beside Me är utan konkurrens den sämsta De beskriver sig själva som ett positivt en nytändning i Orb-lägret. Deras fl uffi ga låt jag aktivt lyssnat på åtminstone detta hardcoreband som gör rap och dansmusik. sound och dämpade atmosfärer började år. Att den dessutom fi nns i två snarlika Visst låter det som om de haft kul med där få lite slagsida mot kantigare och versioner där skillnaden består i att en samplingslådorna. Andras låtar används hårdare beats. Det var en utveckling åt tjej sjunger några verser på den ena som bakgrund. På denna smäller de in rätt håll. På det första album som släpps gör inte saken bättre. Ett utdrag av den ännu mer ljud, gapig rap och ett allmänt på tyska Kompakt har denna riktning pekorala lyriken kan ge en liten vink om gott humör manifesterat av ivrigt viftande blivit tydligare i konturerna. Visst fi nns det kvaliteten: ”I hope you know I’ll never let med långfi ngret i luften. För nog ger de bomullsmjuka Orbsoundet kvar. Många you down/Hope you know I’ll never fool fi ngret åt allt vad traditionellt musikska- av låtarna på skivan är ren ambient. Men around/I hope you know I’ll never give you pande heter. Det är roligt. Men det är samtidigt händer det andra saker: Cool up/Without you my heart would stop.” inte särskilt bra eller ens engagerande i Harbour är schaffeltechno som briserar av Vid en jämförelse framstår övrigt mate- längden. Hejaramsorna avlöser varandra glädje och snygga samplingar. Det beror rial som fantastiskt. Heavy metal på AOR- och efter ett tag går det inte att bygga vi- kanske mycket på att Orb släppt ett par manér blir dock aldrig särskilt spännande. dare på den där glädjen som, vilket vi alla singlar på den tyska etiketten och på att Mer mjukisbyxor än skinnbrallor, pärlor känner till, ju ska resultera i musik. Inte Thomas Fehlmann var fast medlem under istället för nitar och sockiplast istället för för att det inte gör det. Nog blir det musik. snart tio år. Den tyska infl uensen känns i grova kängor. Inte så mycket metal. Alls. Men en musik som mest känns rolig för de alla fall väldigt nödvändig och skänker nytt Roger Bengtsson inblandade själva. Som lyssnare känner liv till ett band som annars skulle ha som- THE PUSHTWANGERS man sig en smula utanför. nat in i djup elektronisk ambientsömn. We Are The Pushtwangers and You’re Not Mats Almegård Mats Almegård KOOLJUNK/SOUND POLLUTION OLD MANS CHILD OSSIE ALL STARS Scenario: på den lokala fritidsgårdens scen Vermin Leggo Dub (oftast bara en knapp märkbar förhöjning CENTURY MEDIA/BORDER HOT POT/BONNIERAMIGO av golvet, vanligen belägen i caféet) står Vad är det med Norge och alla sina Ossie Hibbert började sin karriär med att fyra svettiga ungdomar och värker ut sin extreme metal-band? Vad beror det på att spela orgel på inspelningar med Keith tonårsångest genom halvkvävda skrik, Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 10

avspelade strängar och handsvettsbesud- vilket som sagt verkligen är fallet med ställning för ett nytänkande och en spän- lade trumstockar. Längs väggarna framför Weird Tales of The Ramones. ning man inte upplever varje dag. När jag scenen står ett 20-tal besökare uppradade. Niklas Simonsson väl lyssnat blir jag besviken. Smutsig och Många har mest tagit sig dit för att socia- MARION RAVEN frenetisk punk i all ära men den förvän- lisera i den närbelägna rökrutan utanför Here I Am tade svartmetallingrediensen är tydligare och kasta snus på fritidsledarna. Inte ATLANTIC/WARNER i text än i musik. Landar i thrashig punk många ägnar musiken stor uppmärksam- ”Min gamla pojkvän kommer inte bli glad som överlag larmar behagligt men jag är het, med undantag för en trogen fanskara när han hör denna plattan”, skrattar hon övertygad om att blackpunk skulle kunna som dansar tokdans till polarnas för stun- nöjt i pressreleasen. Och visst, det märks utvecklas mer än på Gospel for the Sick. den fullkomligt briljanta musik. att Marion Raven går igång bäst på ilska. Roger Bengtsson Frågan är om The Pushtwangers – som För de låtarna som håller skapligast är den HOUMAN SEBGHATI förmodligen harvade på fritidsgårdar med något argt som gemensam nämnare. Ali Zaoua – The Mixtape redan på åttiotalet – någonsin kommer att Men parallellerna som dragits med Alanis JERUSALEM RECORDS växa ifrån det stadiet? De verkar trivas som Morissette… nja. Knappast i samma Houman Sebghati har något som många föremål för den inre kretsens lojala beund- kaliber. Då påminner hon snarare mest om andra svenska rappare saknar, en stor fet ran. För längre lär de inte komma, om det en väldigt uppretad Avril Lavigne. Främst i påse med humor. Hans uppfi nningsrika ska låta som på We Are The Pushtwangers singeln Break You, som snurrar friskt i eter- och lite naiva texter får mig att dra på and You’re Not. media senaste månaderna. Men talanglöst munnen och minnas första plattan med Christian Thunarf är det inte, bäst blir det när pianot ham- The Latin Kings. Kvaliteten på låtarna är BONNIE RAITT nar i fokus. Även om spänningsnivån inte ojämn men överlag är det här en sympa- Souls Alike når oanade höjder. tisk skiva. I Rappares förtjusning lägger han CAPITOL Delar av albumet är inspelat i Sverige, sina rhymes över den mest klassiska av Åldrande kan göras med skam eller då med Max Martin i producentstolen. alla hiphoplåtar, Sugar Hill Gangs Rapper’s värdighet, på en mängd olika nivåer bland Little by Little är dessutom skriven tillsam- Delight. Det tyder på mod. skalorna. Och ska man ta in musikalisk mans med Peter Svensson från Cardigans. Det här är ju ingen riktig platta utan en integritet i ekvationen också kommer Och som gammalt Mötley Crüe-fan är det mixtape. Det är nog på sin plats med lite Bonnie Raitt undan med beröm godkänt. kul att se att Nikki Sixx skrivit Heads Will förväntningar på Houmans kommande Inte för att Souls Alike nödvändigtvis är Roll. debut. en fantastisk platta men den utstrålar ett Here I Am är ett slags mellanting, den Isac Nordgren egensinne och fortsatt nyfi kenhet, trots går inte att avfärda som en dagslända sam- SEETHER fl ertal decennier som artist. Inte alla i hen- tidigt som den knappast klår sig in som en Karma and Effect nes sits kan kamma hem samma omdöme. kommande klassiker. SONYBMG Plus att hon här debuterar som producent. Niklas Simonsson Inledningsspåret Because of Me är ganska På The Bed I Made står hon kontemp- RED CELL förbryllande då jag tror att det är bandet lerande bland minnen i en hotellbar – i Hybrid Society Creed som bytt namn eller liknande. Kan- övrigt är det en känsla av svagt framåtsträ- PROGRESS PRODUCTIONS ske säger det en del om kvaliteten i övrigt, van som upplevs. Skönt med åldrande mu- ”I had a date with suicide last night”. för Karma and Effect är verkligen inget siker som hellre använder kikare istället Textrader som denna antyder ett steg ner vidare bra album. för backspegel för att betrakta karriären, i mörkare regioner. Och det är exakt dit Trodde vi nått en tid då denna typ trots allt som redan upplevts. För även om som Sandvikens mörkermän i Red Cell vill av musik dött ut, en semihybrid av nu Raitts mogenrock inte är årets album är ta oss. Med sträv sandpapperssång, tjocka metal som fortfarande fl örtar med det det ändå skönt att se sunda inställningar mattor av taggtrådsgitarr och i bakgrunden självdestruktiva men samtidigt har andra bland etablerade/åldrande musiker. de programmerade bergen av pompösa benet i det rakt kommersiella. Inget fel Niklas Simonsson syntljud sänker de lyssnaren i ett kallt syra- med det alla gånger – bara när resultatet RAMONES bad. Men tyvärr känns det inte som om det är lika trött och karaktärslöst som Karma Weird Tales of The Ramones fräter särskilt mycket. Pain och Front Line and Effect. Men jag och den genomsnitt- RHINO/WARNER Assembly har redan doppat ner oss i det liga amerikanska tonårstrojkan resonerar I dokumentären End of the Century fram- där badet några varv, så nu känns det inte kanske inte likadant… står/framställs Johnny Ramone som den så värst kul längre. Niklas Simonsson minst sympatiske personen i kvartetten. Mats Almegård SHAGGY Visst, så är ofta fallet för den som håller RYAN ADAMS & THE CARDINALS Clothesdrop i ett helt sällskaps plånbok. Den som ska Jacksonville City Nights BIG YARD/UNIVERSAL se till att allt klaffar ute på vägarna, att LOST HIGHWAY/UNIVERSAL Mista Lovva Lovva med sin kvicka tunga budgetar inte spräcks och så vidare. Vilket Engagemanget går det inte att klaga på i är tillbaka – och en stor dos sprittande säkert är en otacksam uppgift. Men det alla fall… popreggae med honom! De fl esta spåren sticker onekligen i ögonen då han exem- Annars hörs mest negativa röster om är rena poplåtar men några förklär sig som pelvis säger sig inte begripa varför han gick Ryan Adams i dagsläget. Den tidigare ”tuffare” gatuspår vare sig man samplar veckan efter sångaren Joey Ramones bort- kritikergunstlingen får inte mycket gratis Barrington Levy eller ruffar till beatsen gång i cancer och kände sig så nedstämd. längre. Till viss del förståeligt eftersom lite lätt. Men Shaggy skulle inte få för sig Till synes helt utan anledning, enligt eget talangen slösas bort i viljan att producera att överge konceptet som gett honom så resonemang. och släppa plattor i vansinnestakt. Men det stor listframgång: hans småmysiga rytmer Johhny Ramone ligger bakom den glimtar till då och då och ett kontinuerligt som luktar sololja och hans karaktäristiska senaste samlingen. Och ännu en Ramo- släpp av skivor kan aldrig vara helt dåligt. gutturala sångstil sitter som handsken. nes-samling kanske inte är det mest För det är inte musiken heller, och på Problemet är att plattan inte blir mer än spännande – otaliga har ju prånglats ut i Jacksonville City Nights har han trampat fi ckljummen när så många låtar går på tid och otid. Dock inte med en innehålls- stövlarna djupare i countryvätan än på tomgång. rikedom och kärleksfull utsmycknad i stil (den snart fyra månader gamla) Cold Roses. Gary Andersson med Weird Tales of The Ramones. Dels för A Kiss Before I Go hade förmodligen gjort SIEGES SEVEN att den totalt samlat bandets karriär över Willie Nelson stolt, så även The End och The Art of Navigating by the Stars tre skivor på sammanlagt 85 låtar. Oavsett Dear John. INSIDEOUTMUSIC/BORDER olika bolag bandet släppt plattor på. Enligt uppgift är även ett tredje album De här rävarna har förmodligen tillräckliga Plus ett antal videor på den fjärde skivan att vänta innan nyår. Det kanske var en tekniska kunskaper för att kunna bygga – men det stoppar inte där. Inte nog med nytändning att lira tillsammans med The en egen rymdfärja och sätta Tyskland på att all estetik går i serietecknandets spår, Cardinals, fast ett nästa album måste sållas kartan bredvid NASA och ryssarna. De ver- det medföljer en tjock serietidning i denna lite hårdare. För kritiken att kvantitet kar ju till och med veta hur man navigerar boxliknande samlingsbest. Flera av USA:s verkar gå före kvalitet stämmer till viss del efter stjärnorna! mest kända seriemakare fi nns represente- – den avslutande Always on My Mind har Fördelen med Sieges Seven är att de rade (MAD:s och Garbage Pail Kids, bland onekligen tolkats betydligt bättre. inte använder sina instrumentonani- fl era andra) där Ramones historia tecknats Niklas Simonsson kunskaper i onödan. Faktum är att mer ner. Vilket skapar ett slags mervärde. De SCUM utrymme lämnas åt att bygga bra låtar, medföljande 3D-brillorna är ännu en av de Gospels for the Sick snarare än att visa hur det går till att sakerna. PLASTIC HEAD MUSIC/SOUND POLLUTION modulera över skala efter skala. Som Ramones-sammanställning kan jag Samoth och Faust från nedlagda Emperor, En kort period för några år sedan hade på rak arm inte komma på att något fyn- Happy Tom från Turbonegro plus lite jag min progmetalperiod, då jag hyllade digare, fylligare och roligare släppts. Det annat löst folk på samma platta, i samma band som Ayreon, Pain of Salvation och ska märkas att energi lagts ner i projektet, grupp. På pappret borgar en sådan lagupp- Dream Theater. Jag trodde att den tiden Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 11

var över, men Sieges Seven faller mig men problemet är att det känns som om italienska punkbandet i världen”. Schysst faktiskt i smaken. Trots deras avskyvärda Spanheden satt upp en lapp i studion epitet. Undrar hur konkurrenterna lät? hårdrockstendenser. To the Ones Who Have där det står: hårt dansant men glöm inte Isac Nordgren Failed är den omedelbara favoriten, men radiovänligheten. Det gör att de fl esta SWÅP det fi nns mycket mer att upptäcka. Det låtarna på Heads Collide plasklandar nå- Du Da kommer att ta tid, men potentialen fi nns gonstans mitt emellan skval och dans. NORTHSIDE/CDA där. Ibland är det skönt att svälja sina Mats Almegård Swåp är en kvartett med lika delar brit- fördomar. BARBRA STREISAND tiska och svenska musikanter. Och det hörs Christian Thunarf Guilty Pleasures emellanåt. De lyckas på ett rätt charmigt THE SOFT EYES SONYBMG sätt kombinera de brittiska och svenska Let’s Dance to Our Own Beats En enkel sökning i CDON:s register ger musikaliska traditionerna inom folkmu- MASSPRODUKTION/BONNIERAMIGO 47(!) albumträffar på Barbra Streisand. siken och göra det till något som nästan The Soft Eyes krymper i mina öron. För En skapligt karriär – och då har inte ens skulle kunna kallas eget. varje låt blir de lite och lite intimare, vågar fi lmdelen berörts. Däremot känns det emellanåt också dra in mig lite längre och längre från Och i denna glittrigt fl ådiga värld är det som att det går lite på tomgång. Energin lyssnandets periferi och in i deras privata säkra kort som gäller. Bekvämlighet säljer. fi nns där, glädjen också. Men det där extra värld – själva essensen av musiken de Så nu 25 år efter plattan Guilty – med som man lärt sig förvänta och kräva av skapar. Det fi nns något här som påmin- megahiten Woman in Love – kommer en folkmusikaliska hybrider glimtar sällan ner om Death Cab For Cuties förra skiva fortsättning på samarbetet Streisand/Bee till. Tyvärr, för det fi nns frön, det fi nns Transatlaticism. En tröstande nedstämdhet Gees-Barry Gibb. För det funkade ju senast. ambitioner som nästan når ända fram. som säger att det är okej att vara ledsen, Och bör fi ras. Men annars glider låtarna förbi alltför för den känslan har som syfte att visa hur Som enhetlig avkomma till den gamla obemärkt. glad det går att vara när tårarna avdunstat releasen går det i samma stil, paret på Magnus Sjöberg och regnat ner någonstans på andra sidan omslaget och några duetter. Som skräddar- T. RAUMSCHMIERE planeten. sydda för sprudlande Vegas-shower. Men Blitzkrieg Pop De varma melodierna, ibland emellanåt mer som pastisch på det man SHITKATAPULT/CAPITOL nakna och ibland med ett lätt drivande egentligen velat låta som. Dansbandsbas- Resten av Tyskland kliar skägget och und- trumkomp, är som mjukmedel för hårda gången och syntblåset i Come Tomorrow är rar vem som ska styra landet de närmaste tankar. nästan löjligt, men på sina ställen är det åren. Eller så dansar de till poptechno från Mikael Barani klart skapligt. Och som sagt, som arvtagare Köln. Men inte kaptenen på Shitkatapult- STACS OF STAMINA till Celine Dions konserter i kasinostaden pansarvagnen. Marco Haas är upptagen Tivoli skulle det säkerligen funka. med att starta en blitz med sitt nya album. WERK/DOTSHOP.SE Niklas Simonsson Den som tyckte att Radio Blackout var för Du har väl varit på ett stort tivoli någon SUICIDE NATION mycket punk och rock för att stavas techno gång? Sockervaddstanken ligger tät över Evilution kan helt glömma nya skivan. Tyckte man området fyllt av skrikande barn, förälskade GODSIZE RECORDS inte det är man välkommen upp på de tonåringar, oroliga föräldrar och trötta Uttrycket suicide nation brukar syfta på Is- skramlande larvbanden som T. Raumsch- pensionärer. Gungorna svingar, berg-och- rael. Det är också en låt med At the Gates. mieres pansarvagn rullar fram på. dalbanan svischar förbi och överallt glitter Numer är det även ett band från Göteborg, För Blitzkrieg Pop är ytterligare ett slag och blinkande lampor i regnbågens alla som förr kallade sig Rockateers. i ansiktet på de som vill ha sin techno ren, färger. Bara det att det ser konstgjort, bil- Det fi nns en del som talar för Suicide elektronisk och städad. Okej, den är elek- ligt och skruttigt ut. Nation, förutom det poetiska namnet och tronisk. Men särskilt ren eller städad? Nej Så när Stacs of Stamina bjuder in oss framåtandan att ge ut skivan själva. Deras inte alls. Punkig, skitig, enerverande och på ett besök i nöjesparken är det ungefär texter om det ständiga kriget mot sig själv aggressiv snarare. Förutom ambienta Der detta de bjuder oss på. Men sockervadds- och mot köttets lustar är värda att lyssna Grottenolm är det full attack. Dessutom rapen har en bränd bismak, de plastiga till. Deras mix av olika rockstilar lovar gott riktigt tajt otajt och svängig. Höjdpunkter ljuden blippar och blinkar från karuseller inför framtida album. är Ellen Alliens och Quasimodo Jones med avskavd färg. Turisterna är borta och Till dess måste de dock förbättra vissa sånginsatser eller Raumschmieres egna man är ensam kvar. Ett tivoli på natten. inslag för att tilltala en bredare massa. vrål i Sick Like Me. Skivans avgrundsdjupa Som gjort för skräckfi lmer och slashergal- Låtmaterialet måste bli mer spännande. lågvattenmärke är A Very Lound Lullaby ningar som jagar runt bland de övergivna Sångaren, som har en tilltalande röst, med sång av Sandra Nasic. Den låter som cirkushästarna. Sammantaget är det vad måste hitta en hållbar sångteknik. Han (det tar emot att säga det) Evanescence. Stacs of Stamina levererar. Deras elektro- måste kunna ta sig igenom hela albumet Mats Almegård niska pop-hiphop känns hotfull, billig och utan att blodkärlen sprängs. Ett bättre AOKI TAKAMASA + TUJIKO NORIKO glad på samma gång. Någonstans mellan produktion hade också gjort sitt. I försöket 28 eftermiddagsåkturen i pariserhjulet att göra musiken cool och laid back blir FAT CAT/BORDER och panikfl ykten från den knivviftande resultatet något slätstruket. En mer erfaren På Norbergfestivalen i somras bildsatte clownen vid midnatt. En omtumlande producent hade kunnat krydda det här skivbolaget Expanding sitt showcase med upplevelse. albumet. bilder på gator i Tokyo, japaner i största Mats Almegård Evilution har ändå sina höjdpunkter. allmänhet och mycket japansk kalligrafi . THE STANDS Adrenaline är en typisk låt publiken vrålar Nu är det ju inte direkt så att det är något Horse Fabulous ”ja, det är den!” till. Nobody’s Fool påmin- unikt och överraskande. Snarare tvärtom. SONYBMG ner om ett annat band som gillade att köra Hur många electronicaartister har inte öst Engelska The Stands är en trevlig bekant- mixerstaven i rockfl oran, nämligen Prong. ur den rika japanska bild- och tecken- skap på samma sätt som Teenage Fanclub, Flörten med Mötley Crües Use it Or Lose it världen? Eller skapat sina bästa album The Byrds eller the LA’s alltid är. Och trots i To Hell with My Soul är också charmig. infl uerade av landet i öst – ta Thomas att The Stands inte når upp till samma Den låten är svår att stänga av när den väl Brinkmann till exempel. På Tokyo+1 föll höjder som nämnda band så värmer det rullar i CD-spelaren. alla bitar verkligen på plats för honom. till i kroppen av deras trygga indierock full Torbjörn Hallgren Kopplingen mellan Japan och elektronisk av snygga harmonier och plockgitarrer. SUN EATS HOURS musik är rätt självklar. Låtarna vävs stiligt samman och skapar en The Last Ones På 28 sprakar och knastrar de båda tillbakalutad stämning. Horse Fabulous är RUDE/MECAPO japanskorna Aoki Takamasa och Tujiko The Stands andra platta och nu, liksom på Sun Eats Hours vill jättegärna vara Noriko fram ett perfekt soundtrack till debuten från förra året, sneglar de ofta på Italiens svar på Green Day eller något både japanologen och electronicanörden sina förebilder, lånar och stjäl. Men vilken annat framgångsrikt ”punkband”. De har i dig. Med japansk sång, stundtals funkigt grupp gör inte det? Bara förebilderna hål- genom åren varit förband till idoler som minimala rytmer och en ytterst välavvägd ler hög klass brukar det funka. Offspring, Pennywise, NOFX och Sick Of It ljudbild är denna skiva som gjord för att Jonas Elgemark All. Det är också bland dessa band man intas till lagom mängd grönt te, sushi STISCH kan hitta infl uenserna. The Last Ones är eller en stillsam aikidouppvisning. Mycket Heads Collide en poppunkplatta med riff som alla ska njutbart. SUBSPACE COMMUNICATIONS nicka på huvudet till och marknadsanpas- Mats Almegård Jag blir inte riktigt klok på vad det är sade körarrangemang på dålig engelska Tommy ”Stisch” Spanheden vill göra. Vill som alla ska skråla med i. På sin väg till han rocka dansgolv med hård dansmusik internationell framgång fi ck Sun Eats eller plocka hem så mycket speltid i radio Hours förra året utmärkelsen ”Det bästa som möjligt? Ingen motsägelse i vissa fall, Groove 8 • 2005 / övriga recensioner / sida 12

TAPPRA MÖDRARS KAPELL är det inte. Det är i stället en av Spaniens Med åren kommer det också. Wonderland Varför ska man vara sig själv om man är en främsta producenter som står för de Dementation Dept. har framtiden för sig. tråkig jävel? oerhört funkiga minimalistiska blippexpe- Per Lundberg GB ZEBRA ART/NAXOS rimenten. Med en stadig 4/4-rytm, sanslöst Charm. Absolut charm. Tre mogna damer gott humör och en öppen attityd gentemot som gör ett slags kabaré-visor om vanlig- allt som stavas techno, trance och house het och vardag. Titlar som Ekonomis vals, tar Alex Under sikte på de mest överfulla Stora damen och Hermafroditens sång. Det dansgolv. Hans mål är givetvis att regera är emellanåt vackert och igenkännings- det totalt och det kommer han att lyckas bart, men dessvärre känns det också lite med. För det här är musik som formligen för tråkigt efter ett tag. Kanske det är ens fl ödar av svett, passion, lycka och galen- egen vardag man vill söka fl ykt från, men skap. Musik som mognat under samma inte får hos Tappra Mödrar. Kanske känns sol som ger de bästa apelsinerna. Pressar hela genren ibland svag när den inte blir man dem i en mixer ger de lagom mycket burlesk och uppbruten. Här är allt rätt fruktkött i den rikliga saften – och pressar styrt och stramt. Men vardagen är ju också man Dispotivos De Mi Granja så kommer det. Styrd och stram när den inte tillåts den att safta ner allt i sin omgivning. Lägg vara burlesk. Och ska man jämföra med till tuggmotståndet i de köttiga melodierna vardagen, ens egen, är ju inblick i andras, och du kommer att inse varför jag svamlar fi ktiva eller inte, alltid upplyftande. om apelsiner. Charmfaktorn är dock fullständigt Mats Almegård avgörande. Bara för dess charm omhuldar VACABOU jag Tappra Mödrars Kapell starkt, stort och Vacabou med kraft. Det är alltså sant, tydligen: man SHOWTIME kan komma långt med charm. Jag inser Den franska duon Vacabou låter som gan- det. ska många franska duos – som en fransk Magnus Sjöberg duo. Det är lite fl ytande elektroniska beats TENEBRE varvade med knepiga ljud och eteriska Heart’s Blood texter. Är det just det du är ute efter REGAIN RECORDS behöver du inte leta längre, fransoserna Den italienska skräckfi lmsregissören Dario kan sitt shit när det kommer till detta. Air Argento har en radda mästerliga rysare på satte ribban 1998 med den fenomenala sin meritlista, varav Tenebre från 1982 är skivan Moon Safari, och Vacabou låter som en av de främsta. Man får intrycket att han det albumets bästa låt All I Need i olika vänt och vridit på varje detalj och resulta- versioner – en vacker kvinnlig röst över en ten är synnerligen nervkittlande. svävande melodi. Svenska Tenebre har snart tio år på Men gillade du inte Air till att börja nacken och den gothiska rysarmetalen med så kommer du inte heller att gilla det har fått ge vika för ett mer rockorienterat här. gothsound åt Sisters Of Mercy-hållet. Mikael Barani Även här har det snurrats och knåpats på REDS WONDER detaljer för att förfi na melodier och låtar. Just a Man Jag skulle dock önska att de tog sig själva KINGS ISLAND/BONNIERAMIGO på lite större allvar. Titlar som Mistress of Det händer att jag nästan får allergiska the Dark, Serpent’s Fire, Heart’s Blood och utslag över hela kroppen när jag hör om Black Void Nirvana kan väl inte vara menat artister som kombinerar soul och reggae som annat än skämt. Eller? eller något annat på ett unikt sätt i singer/ Roger Bengtsson songwritergenren. Det brukar i bästa fall TEXAS bli ett mischmasch av klyschor och tomhet Red Book – i bästa fall kan man spåra goda intentio- MERCURY/UNIVERSAL ner. Darrig stoppar man in Reds Wonder i Det är lätt att förstå varför det här kon- CD-spelaren och håller andan. Men i stället ceptet är så framgångsrikt. Omedelbara för hyperventilation och fosterställning åttiotalspopmelodier och en produktion sitter man efter ett tag med ett leende så harmlös att den inte diskvalifi cerar och förmodligen rätt höjda ögonbryn. dem från en enda reklamradiostation För det här svänger. På sitt sätt. Lågmält, världen över. Samt en onekligen skitsnygg men med alla de tydliga infl uenserna klart sångerska med en sexig röst – förutsatt att blottlagda. Avskalat och naket emellanåt, man inte ställer särskilt höga krav på vad men alltid med någon form av karibisk sexighet i en röst ska innebära. närhet och kärlek. Samtidigt är Texas och Sharleen Spiteri Ett par spår känns lite för uppenbara bland det mest djävulskt tråkiga som på soulrutin, men annars fi nns det en upp- existerar i popvärlden. Det går att ha sjö riktigt bra låtar här. På något sätt ger överseende med när man hör dem på hela sammanhanget låtarna dess status, så radion eller VH1, men i albumform är de det är svårt att lyfta ut någon, men låt allt helt outhärdliga. efter hand hamna på Streetlife, Mans Gotta Thomas Nilson Do eller Freedom, med sitt nästan Manu TOKYO DRAGON Chaoska anslag, men ändå med personlig- Give Me the Fear het och sitt och le med mig. ESCAPI MUSIC Magnus Sjöberg Småstökig actionrock enligt formulär 1A WONDERLAND DEMENTATION DEPT. lider av nackdelen att man redan hört det The Awkward Silence i otaliga varianter. Tokyo Dragon krokar MIND RIOT RECORDS upp intresset rätt rejält några gånger men Bitvis är dessa svenskar riktigt underhål- svajiga texter baserade på rockmyten lande med sin Refusedierade hardcore. får mig att tappa sugen. Byt ut traggliga För visst hörs det i bakgrunden på The boogiefasoner mot ännu en punksläng Awkward Silence att Umeå-bandet är en och sjung om något vettig – då hänger jag infl uens. Visst kan man även höra spår av månne på låset till skivbörsen vid nästa Fugazi men det hör inte riktigt hit. Ban- släpp. dets debut står starkt på egna ben utan Roger Bengtsson att behöva bli jämförd med insomnade ALEX UNDER ikoner. Styrkan ligger i kompromisslöshe- Dispotivos De Mi Granja ten och i att gå sin egen väg. Men faktum TRAPEZ/IMPORT kvarstår att det är lite för stora hopp Det blippar som om Richie Hawtin vore i mellan lysande låtar och sisådär-helt-okej. farten med sitt Plastikman-alias. Men det