Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 34 · nummer 2 · 2013 Svensk Mykologisk Tidskrift inkluderar tidigare:

www.svampar.se

Svensk Mykologisk Tidskrift Sveriges Mykologiska Förening Tidskriften publicerar originalartiklar med svamp- Föreningen verkar för anknytning och med svenskt och nordeuropeiskt - en bättre kännedom om Sveriges svampar och intresse. Tidskriften utkommer med fyra nummer svampars roll i naturen per år och ägs av Sveriges Mykologiska Förening. - skydd av naturen och att svampplockning och annat Instruktioner till författare finns på SMF:s hemsida uppträdande i skog och mark sker under iakttagande www.svampar.se. Tidskriften erhålls genom med- av gällande lagar lemskap i SMF. Tidskriften framställs med bidrag från - att kontakter mellan lokala svampföreningar och Tore Nathorst-Windahls minnesfond. svampintresserade i landet underlättas - att kontakt upprätthålls med mykologiska föreningar i grannländer - en samverkan med mykologisk forskning och veten- Redaktion skap. Redaktör och ansvarig utgivare Mikael Jeppson Medlemskap erhålles genom insättning av medlems- Lilla Håjumsgatan 4, avgiften på föreningens bankgiro 461 35 TROLLHÄTTAN 5388-7733 0520-82910 [email protected] Medlemsavgiften för 2013 är: s 275:- för medlemmar bosatta i Sverige Hjalmar Croneborg s 375:- för medlemmar bosatta utanför Sverige Mattsarve Gammelgarn s 125:- för studerande medlemmar bosatta i 620 16 LJUGARN Sverige (maximalt under 5 år) 018-672557 s 50:- för familjemedlemmar (erhåller ej SMT) [email protected] Subscriptions from abroad are welcome. Payments Jan Nilsson for 2013 (SEK 375.-) can be made by credit card by Smeberg 2 visting our webshop at www.svampar.se or to our 457 50 BULLAREN bank account: 0525-20972 [email protected] IBAN: SE6180000835190038262804 BIC/SWIFT: SWEDSESS Äldre nummer av Svensk Mykologisk Tidskrift (inkl. JORDSTJÄRNAN) finns på en CD som kan beställas Sveriges Mykologiska Förening från SMF. Institutionen för biologi och miljövetenskap Previous issues of Svensk Mykologisk Tidskrift (incl. JORDSTJÄRNAN) are available on a CD which can Göteborgs universitet be ordered from SMF. Box 461 405 30 Göteborg

www.svampar.se

Omslagsbild Plansch från Elias Fries verk "Sveriges ätliga och giftiga svampar". Efter målning av E. Pettersson. Skarlakansröda Vaxskiflingen. Hygrophorus puniceus (idag Hygrocybe punicea, scharlakansröd vaxskivling). I detta nummer nr 2 2013

SVAMPPRESENTATIONER FRIESPROJEKTET 2 Bolbitius excoriatus, flagnande 38 Digitalisering av Elias Fries skrifter guldskivling, funnen på spillning i och originalmålningar Sverige Mikael Jeppson & Jan Nilsson Leif Örstadius & Ellen Larsson 7 En massförekomst av gifttrådskiv- BÖCKER ling, Inocybe erubescens, i 45 Recensioner och presenta- Falköpings park tioner Stig Jacobsson & Ellen Larsson Mikael Jeppson 11 Samla gröna och rödbruna jord- tungor i höst! SMF Kill Persson 48 Web-shop

SVAMPVAKT 18 Otterön, en mykologiskt outforskad pärla i norra Bohuslän Sofia Lund 25 Svampvakt Mikael Jeppson

NATURVÅRD 27 Naturvårdsbränning och ängs- svampar Kill Persson & Krister Larsson

RECEPT 35 Inlagd smörsopp Del av plansch från Elias Fries verk "Icones selectae Hymeno- Elle Nikishkova mycetum nondum delineatorum volym 1". Entoloma madidus (idag Entoloma bloxamii, blårödling).

Del av plansch från Elias Fries verk "Icones selectae Hymenomycetum nondum delineatorum volym 2". Hygrophorus (Hygrocybe) laetus (idag Hygrocybe laeta, broskvaxskivling).

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 1 SVAMPPRESENTATIONER Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 2–6 2013 Bolbitius excoriatus, flagnande guldskivling, funnen på spillning i Sverige

LEIF ÖRSTADIUS & ELLEN LARSSON

ABSTRACT Bolbitius excoriatus, a rare fieldcap on dung reported from Sweden. Bolbitius excoriatus growing on cow dung is reported as a new species for Sweden. ITS sequence data of the type specimen and a Swedish collection confirmed the identity. The phylogenetic analysis indicates B. reticulatus f. aleuriatus as its closest sister species. A morphological description with photos based on the Swedish material is given.

Inledning eller mindre allmänna. Arterna är saprotrofa Bolbitius (guldskivlingar) är ett litet släkte med och växer på spillning, murken ved eller i förna. sju arter i Norden, varav sex förekommer i Fruktkropparna är små till medelstora, sköra och Sverige (Hausknecht & Vesterholt 2012). Med saknar velum. Hatten är mer eller mindre klib- - big. Skivorna växer smalt vid foten, är relativt tet rapporterad från Norden. Bolbitius titubans täta och har en tendens att bläcka. Förutom den (guldskivling) är mycket allmän åtminstone i här nyrapporterade arten växer även B. titubans södra Sverige medan övriga arter är sällsynta och B. coprophilus på spillning.

Fig. 1. Fruktkroppar av Bolbitius excoriatus. Sverige. Skåne, Gualöv, Gyetorp, 2010-09-15, på nötspillning, leg. L. Örsta- dius (herb LÖ 46-10). Foto L. Örstadius.

2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 2. Ett av de bästa träden från den fyloge- netiska analysen presenterat som ett fylogram där grenlängderna motsvarar antalet karaktärsför- ändringar. Bootstrapvärden från den statistiska analysen visas på grenarna. Sekvensernas Gen- banknummer är angivna efter namnet på arten. Genbanknummer för B. excoriatus är angivet under stycket molekylär undersökning.

Leif Örstadius har under många år studerat skiv- ITS-regionen, som man nyligen beslutat ska lingar på spillning i släktet Psathyrella (sprö- vara ”bar code”-markör för svampar (Schoch dingar) men samtidigt beaktat andra släkten. %'*'%$"$/ - svampart. Den jämfördes med sekvenser som bestämd art ur släktet Bolbitius samlats på nöt- 7:;" ! " #$ sekvenserna var identisk med B. excoriatus men %'**Bolbitius excoriatus, sju ITS-sekvenser av Bolbitius hämtades hem vars morfologiska beskrivning i stort överens- för vidare fylogenetisk analys. Som utgrupp val- stämmer med de skånska fynden, men hattstor- de vi en sekvens vardera från de två närstående leken som uppges för arten är betydligt större än släktena Pholiotina och Conocybe. Sekvenserna för de svenska fynden. Då viss osäkerhet om de (ITS +LSU) alignades med hjälp av programmet svenska fyndens identitet rådde och ingen ITS- =>??@ E % '**J $ % sekvens fanns tillgänglig på GenBank för en med 1706 karaktärer. Av dessa var 123 fylogene- jämförelse, lånades typkollekten in för en mor- tiskt informativa. En fylogenetisk analys gjordes fologisk och molekylär undersökning. Sekvens- i PAUP* (Swofford 2003) och den gav ett träd data bekräftade identitet och förekomst av B. ex- %'?- coriatus i Sverige. Nedan följer en morfologisk tiskt stöd för grenar och noder i trädet kördes beskrivning av arten grundad på det svenska en bootstrap-analys. Trädet presenteras som ett materialet. fylogram och visar att sekvensen av typen för B. excoriatus och den svenska kollekten är identis- Då svenskt namn saknas för B. coprophilus före- ka och bildar en klad med 100 % bootstrap-stöd. slår vi namnet dyngguldskivling och som svenskt Sekvenserna av B. excoriatus lägger sig i sin tur namn på B. excoriatus föreslår vi ihop med B. reticulatus f. aleuriatus med 98 % guldskivling. stöd, som den art som B. excoriatus närmast är besläktad med jämfört med de andra Bolbitius- Molekylär undersökning arterna som är med i analysen. ITS- och LSU-regionen av nukleärt ribosomalt DNA sekvenserades för typkollekten av B. ex- coriatus (Type WU16355) och en kollekt av B. excoriatus (LÖ23-10) från Lyckeboda i Skåne. Sekvenserna har skickats in till Genbank och er- hållit nummer KC456418 och KC456419.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 3 SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 3. Välutvecklad fruktkropp av Bolbitius excoriatus, som visar hur hatthuden spricker upp. Sverige. Skåne, Skepparslöv, Åkeboda, 2008-09-11, på nötspillning, leg. L. Örstadius (herb. LÖ 147-08). Foto L. Örstadius.

Morfologisk beskrivning ten (Munsell 10YR 8/6–8/8), med tydlig grodd- Bolbitius excoriatus Dähncke, Hauskn., Krisai, ~ : ~} –26 x 9–12 Contu & Vizzini μm, omgivna av ett pseudoparafysmönster av coprinoid typ. Cheilocystider 25–60 x 10–30 Hatt 2–8 mm bred, som ung konvex, breder μm, klavata, utriforma, lageniforma, fusiforma, senare ut sig plant med nedtryckt mitt, vågig, % " J $ svagt klibbig, gråbrun, ljusbrun (Munsell 7.5YR saknas. Kaulocystider 25–40 x 7–12 μm, ofta 5/2, 6/2, 6/4), strimmig och hygrofan, kal, som utriforma. Pileipellis en hymeniderm med 8–35 μm äldre radiärt luckert uppsprucken så att under- breda, klavata, päronformade eller huvudlika  " \ % celler, brunt intracellulärt pigmenterade. Söljor täta, L = 16-26, smalt vidväxta, bruna (strong inte observerade. "^=_J`qJ{|}J{~%$ egg. Fot 8–20 x 0,8–1 mm, cylindrisk, ibland Arten känns igen på den radiärt uppspruckna med klubbformad bas, gul med olivsken (Mun- hattytan på äldre exemplar, den gula foten, spor- sell 2.5Y 8/4–8/6) påminnande om fotfärgen hos %$%} Pluteus romellii, ± helt pudrat strimmig. Ingen orten. De andra två arterna som växer på spill- tydlig lukt är noterad. Smak ej prövad. ning är Bolbitius coprophilus och B. titubans. Sporer (längd x bredd framifrån och från sidan) B. coprophilus skiljer sig genom att ha större 7–10 x 6–7 x 5–5,5 μm, medelvärden 7,6–9,6 x fruktkroppar och sporer, medan B. titubans har 6,1–6,5 x 5,1–5,3 μm, ovoida, ellipsoida, sub- större och mer regelbundna sporer och en gul- mitriforma, subhexagonala, oblonga, gula i vat- aktig hatt. Fruktkropparna i typkollekten av B.

4 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 4. Sporer av Bolbitius excoriatus med tydlig groddpor. Sverige. Skåne, Skepparslöv, Åkeboda, 2008-09-11, på nötspillning, L. Örstadius (herb. LÖ 147-08). Skalstreck 10 μm. Foto Leif Örstadius.

excoriatus uppges med en hattstorlek på 20–40 Tack %%#$%'** Ett varmt tack till kuratorn vid Institut für Bota- större än i det svenska materialet. I övrigt över- nik der Universität Wien Herbarium Mycologi- ensstämde karaktärerna med varandra. cum (WU) för lån och tillstånd att sekvensera typkollekten av Bolbitius excoriatus, och till Ståndort och utbredning Svenska artprojektet, ArtDatabanken, för eko- Växer ensam eller i små grupper. Funnen på nomiskt stöd till vår forskning. spillning av nöt i Sverige och av häst i Spanien under augusti – oktober. Hittills endast känd från Litteratur några lokaler i Skåne och typlokalen i Spanien. Hausknecht, A., Contu, M., Krisai-Greilhuber I., Dähncke, R.M., Vizzini, A. 2010. Bolbi- Undersökta kollekter tius excoriatus (Basidiomycota, Agaricales), Spanien: . Berga, San Llorenço, Finca a new species from Spain. Österreichische “Campas”, 1994-10-03, R.M. Dähncke (WU Zeitschrift für Pilzkunde 19: 121–126. 16355). Sverige: . GUALÖV, Gyetorp, Hausknecht, A. & Vesterholt, J. 2012. Bolbitius 2010-09-15, L. Örstadius (herb LÖ 46-10); Fr. I: Knudsen, H., Vesterholt J. (Eds.) Funga IVETOFTA, Krogstorp, 2005-08-09, L. Örstadius Nordica. Agaricoid, boletoid, cyphelloid and (herb. LÖ 286-05); IVETOFTA, Krogstorp, 2005- gasteroid genera, Nordsvamp, Copenhagen: 08-19, L. Örstadius (herb. LÖ 333-05, 334-05); 733–735. SKEPPARSLÖV, Åkeboda, 2008-09-11, L. Örsta- Katoh, K., Kuma, K., Toh, H., Miyata, T. 2005. dius (herb. LÖ 143-08, 147-08); TROLLE-LJUNG- MAFFT version 5: improvement in accuracy BY, Lyckeboda, 2010-08-16, L. Örstadius 23-10 of multiple sequence alignment. Nucleic Ac- (GB). ids Research 33: 511–518.

Fig. 5. Cheilocystider hos Bolbitius ex- coriatus. Sverige. Skåne, Skepparslöv, Åkeboda, 2008-09-11, på nötspillning, L. Örstadius (herb. LÖ 143-08). Skal- streck 10 μm. Foto Leif Örstadius.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 5 SVAMPPRESENTATIONER

Munsell 1975. Munsell soil color charts. Mac- Leif Örstadius beth, Baltimore. Lyckans väg 39A Schoch, C.L., Seifert, K.A., Huhndorf, S., Rob- 291 43 Kristianstad ert, V., Spouge, J.L., Levesque, C.A., Chen, W. and Fungal Barcoding Consortium. 2012 Leif har under många Nuclear ribosomal internal transcribed spacer år ägnat sig åt mykolo- (ITS) as a universal barcode marker for Fun- gi. Hans huvudintres- gi. Proceedings of the National Academy of se är de mörksporiga Sciences USA. 109(16): 6241–6246 svamparna. Han har Swofford, DL. 2003. PAUP*. Phylogenetic på egen hand och till- Analysis Using Parsimony (*and Other sammans med Ellen Methods). Version 4. Sinauer Associates, Larsson publicerat ett Sunderland, MA. flertal internationellt uppmärksammade uppsatser, bland annat om släk- tet Psathyrella. Ellen Larsson Institutionen för biologi och miljövetenskap [email protected] Göteborgs universitet Box 461 405 30 Göteborg [email protected]

Svenska svampnamn Det finns ett behov av svenska namn på svam- kännedom är avgörande för att kunna komma par. Svenska Växtnamnskommittén har till upp- på bra svenska namn, en inte alltid så lätt sak. gift att sanktionera svenska namn på växter, SMF:s namngrupp kommer att ha regelbundna inklusive svampar och lavar. Nils Lundqvist har möten och gå igenom inkomna namnförslag. sedan många år varit kommitténs svampnamn- Det vi efterfrågar jämte ett namnförslag är en sansvarige. Han har byggt upp ett omfattande kort motivering. Namnen skall följa riktlinjer för kartotek över de svenska namn som använts i svensk namnsättning. svamplitteraturen, men detta till trots är listan Vi hoppas att via SMF:s hemsida kunna ha en långt ifrån ”komplett”. SMF:s styrelse har dis- ”remissrunda” av föreslagna namn där medlem- kuterat hur man på bästa sätt skall kunna hjälpa mar och andra kan ha synpunkter och ge änd- till i processen. Under 2012 bildade SMF en ar- ringsförslag innan förslagen lämnas till kommit- betsgrupp bestående av Michael Krikorev, Sofia tén. Synpunkter kommer givetvis att bollas med Lund, Kill Persson och Mikael Jeppson. den som föreslagit namnen, och eventuellt an- Arbetsgruppen har till uppgift att med hjälp dra experter på området. Det slutliga avgöran- av duktiga mykologer sammanställa förslag på det ligger, efter granskning av språkvetenskaplig namn som sedan kan sanktioneras av Svenska expertis, hos den Svenska Växtnamnskommit- Växtnamnskommittén. Till en början kommer tén. Efter sanktionering kommer namnen att rödlistade och andra naturvårdsintressanta publiceras i Svensk Taxonomisk Databas (Dyn- svampar att prioriteras. Dessutom har mykolo- taxa) och på SMF:s hemsida. ger med expertkunskaper och en god känne- dom om enskilda släkten eller svampgrupper ombetts att ta fram namnförslag. En god art- SMF:s arbetsgrupp för svenska svamp- namn

6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 7–10 2013 SVAMPPRESENTATIONER En massförekomst av gifttrådskivling, Inocybe erubescens, i Falköpings park STIG JACOBSSON & ELLEN LARSSON

ABSTRACT A large occurrence of Inocybe erubescens in Falköping, SW Sweden. In the summer 2012, at least 280 fruiting bodies were noted under Fagus sylvatica in the town park in Falköping. A summary of the ecology and distribution of the species in Sweden is given.

Inledning lyckad satsning. Gifttrådskivlingen gick verkli- %% '*' % % gen till och det fanns massor av fruktkroppar i mycket regnig och en tidig uppblomstring av parken. Vi räknade till minst 280 exemplar i alla marksvampar kunde förväntas. Den 16 juli tänkbara stadier från gamla, mer eller mindre be- besökte vi därför Kinnekulle i förhoppning om dagade exemplar till nya knoppar på väg upp (se %„ $'!%"- par timmars vandring på de välkända svamp- gränsade områden under bok, vilket antyder att lokalerna Munkängarna och Österplana hed gav det troligtvis inte var så många olika mycel som emellertid nästan ingenting. Trots att marken var var inblandade. Ungefär hälften av fruktkrop- väl genomfuktad efter de föregående veckornas parna växte under en solitär och relativt gammal rikliga regn hade bara ett fåtal fruktkroppar kom- bok. De övriga fanns spridda under ett bestånd mit upp. Vi fortsatte därför till Falköping. Plan- med yngre bokar där det i närheten även fanns teringsförbundets park där (ibland kallad Stads- parklind och avenbok inom räckhåll som tänk- parken) är en gammal lokal för gifttrådskivling "%†\; (Inocybe erubescens), en art som ju är känd för att också ett ganska stort bestånd med avenbok uppträda tidigt på säsongen. Det visade sig vara en (Carpinus) men där saknades nästan helt gift-

Fig. 1. Stig räknar Inocybe erubescens i Falköping den 16 juli 2012. Foto Ellen Larsson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 7 SVAMPPRESENTATIONER trådskivlingar. I stället hittades där fruktkroppar dalen, Nordland, Norge) växer gifttrådskivling av Inocybe pusio, en liten och sällsynt trådskiv- i subalpin miljö bland fjällbjörk med fjällsippa lingsart samt en grupp med Lactarius circellatus (Dryas) i markskiktet som den kanske kan bilda (avenbokriska). mykorrhiza med. Ekologin kan således variera rätt mycket men gemensamt för alla lokaler är Ekologi och utbredning kalkrik mark. Att arten är kalkberoende är uppen- Gifttrådskivling bildar mykorrhiza med en rad bart. Gifttrådskivling är åtminstone hos oss en olika lövträd på näringsrik och kalkhaltig mark. $ Den vanligaste mykorrhizapartnern är bok och hittar man bara enstaka eller ett fåtal frukt- gärna planterade bokar i parker eller kyrkogår- ‡$%%- dar där marken är nästan bar eller bara sparsamt förekomster. Suber skriver sin bok ”I Svamp- gräsbevuxen. Många lokaler både i Sverige och skogen” (1968) att han sett stora mängder av i övriga Europa utgörs av sådan miljö. Arten kan gifttrådskivling i Falköping, så arten är tydligen dock förekomma även i sluten lövskog med eller ";> utan bok men då bara med enstaka eller ett fåtal uppgift inrapporterad av Hans Rydberg om 95 fruktkroppar. Ek, lind eller hassel nämns från fruktkroppar vid Tullgarn, Södermanland, den några rapporterade lokaler men tyvärr saknas 4 juli 2012, alltså bara knappt två veckor innan ""‡ förekomsten i Falköping. Det förefaller alltså enstaka nordliga lokaler utan ädellövträd, t ex i som om gifttrådskivlingen hade ett ovanligt bra Jämtland. Troligen är det björk eller möjligen '*'?} tall den växer med där. På en lokal (Junker- re år om rik förekomst på ett par lokaler i Kris-

Fig. 2. Inocybe erubescens (gifttrådskivling). Västergötland, Falköping, Planteringsförbundets park (Stadsparken), 2012-07-16, leg. E. Larsson (EL 9-12; GB). Foto Ellen Larsson.

8 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 3. Översiktsbild över lokalen för gifttrådskivling i Falköping.

tianstadstrakten. Stangl (1989) nämner att arten kan påträffas i stor mängd i parker i Bayern. Trots att gifttrådskivling är en ganska iögonfallande och lättbestämd art undgår den kanske upptäckt eftersom den kommer fram på högsommaren, före den egentliga svampsäsongen. Hittills är ca 30 lokaler för gifttrådskivling registrerade i Art- databankens databas, jämför utbredningskartan ~‡% är rapporterade men kartan ger nog en ganska "%% Lokalerna är ganska jämnt fördelade i kalkrikare delar av södra Sverige men ett nordligt fynd sticker ut: Ås i Krokoms kommun nära Öster- ˆ%;!$- gifter om betydligt nordligare fynd, till och med så långt norrut som vid Alta i Finnmark, så det är inte unikt. Gifttrådskivling är känd för att vara en tidig art och betraktas ibland t o m som en vårsvamp. På Fig. 4. Inocybe erubescens (gift- norska heter den t ex ”vårtrævlesopp” men det trådskivling). Registrerade fynd ‡% i Artportalen. i Nordeuropa varar från slutet av juni till mitten

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 9 SVAMPPRESENTATIONER av augusti. Den tidigaste registrerade svenska Stig Jacobsson noteringen enligt Artportalen är 23 juni. I Mellan- Flöjtgatan 21 europa sägs den normala tiden för fruktkropps- 421 39 Västra Frölunda bildning vara juni – juli, sällan senare (Stangl 1989). Stig Jacobsson har under många år varit verksam Parker vid slott och herrgårdar har ofta en på- som mykolog vid Göte- $ % borgs universitet. Han har förmodligen beror på att miljön varit stabil ett speciellt intresse för under lång tid och ofta med gamla träd. Vissa trådskivlingar. ovanliga mykorrhizasvampar bland t ex riskor, %$% [email protected] i naturlig skog, som kanske är mer föränderlig på grund av skogsbruk eller varierande markan- vändning. Även många andra trådskivlingar väx- Ellen Larsson er gärna i parker. Gifttrådskivling kan betraktas Institutionen för biologi som en bra indikatorart för värdefull parkmiljö. och miljövetenskap Göteborgs universitet Litteratur Box 461 Stangl, J. 1989. Die Gattung Inocybe in Bayern. 405 30 Göteborg Hoppea 46. Suber, N. 1968. I Svampskogen. Rabén & Ellen Larsson är ord- Sjögren. förande i Sveriges Myko- logiska Förening och ansvarig för de mykologiska samlingarna vid Her- barium GB, Göteborgs universitet. Tillsammans med Stig forskar hon på trådskivlingar med hjälp av modern DNA-teknik.

[email protected]

10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 11–17 2013 SVAMPPRESENTATIONER Samla gröna och rödbruna jordtungor i höst! KILL PERSSON

ABSTRACT Call for green and red-brown earth-tongues! The genus Microglossum is represented in Sweden by four species with green or reddish brown fruiting bodies: M. fuscorubens, M. nudipes, M. olivaceum and M. viride. The species are illustrated and their morphological characters are briefly described and compared. A provisional determi- nation key is provided and readers are urged to report findings as part of a national monitoring scheme for grassland fungi initiated by the Swedish Mycological Society.

Jordtungor är en svampgrupp som lockar många fann på åtminstone tre platser under veckan. svampintresserade. Inte minst har gruppens Arten har inte tidigare uppmärksammats i landet signalvärde för naturvårdsintressanta marker eftersom dess status som egen god art har ifrå- uppmärksammats (Nitare 1988). Att de ingående ? M. nudipes släktena och de enskilda arterna är svårbestämda i Dyntaxa, svensk taxonomisk databas över i fält är också allmänt omvittnat och omdiskute- organismer i Sverige. Jordtungor är en grupp " ! ‰ q% Š~ ‡ svampar som har en lång tradition av studier i jordtungor har svarta eller mörkbruna frukt- Sverige med klassiska arbeten av Nannfeldt kroppar (släktena Geoglossum, Thuemenidium (1942) och Hakelier (1964). Johan Nitare och och Trichoglossum), men ett släkte, Microglos- Svengunnar Ryman behandlade släktet Mic- sum, har fruktkroppar med ärggröna, klargröna, roglossum i en artikel i Svensk Botanisk Tid- olivgröna eller rödbruna färger. Nedan följer en skrift (Nitare & Ryman 1984). De räknade tre kort presentation av arterna i släktet Microglos- arter till släktet (M. fuscorubens, M. olivaceum sum. och M. viride) och valde att inkludera den ärg- gröna M. nudipes i M. olivaceum. M. nudipes Microglossum beskrevs ursprungligen av Boudier redan 1917 Under mykologiveckan 2012 i Dalsland inspi- $„„ rerade våra mykologvänner från Slovakien, med mykologiveckan 2012 i Dalsland kände vi att ‹ E6 % M. nudipes var relativt lätt att skilja ut i fält med jordtungor i släktet Microglossum. Särskilt spän- sin mycket karaktäristiska färg. Att få en bättre bild nande var fynden av M. nudipes'% av Microglossum-arterna känns spännande.

Tabell 1. Gröna och rödbruna jordtungor i Sverige (släktet Microglossum).

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 11 SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 1. Microglossum fuscorubens (rödbrun jordtunga) har rödbruna och ibland rent bruna fruktkroppar och slät fot. Foto Claes Ingvert.

Fig. 2. Microglossum nudipes (”ärggrön jordtunga”) har en slät fot och en karakteristisk blågrön färg som av kop- parärg. Foto Kill Persson.

12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 3. Microglossum olivaceum (oliv- jordtunga) har slät fot och grönbru- na färger. Scanning Kerstin Bergelin.

A

Fig. 4. A. Microglossum viride (grön jordtunga) har en något fjällig fot och B ”varmare” gröna färger. Foto Kill Persson. B. Microglossum viride samlad av Viktor Kucera under Mykologiveckan i Dalsland 2012. Foto Mikael Jeppson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 13 SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 5. Geoglossum (Microglossum) arenarium (sandjordtunga) med sina typiska mångformiga, knubbiga svarta frukt- kroppar. Foto Mikael Jeppson.

Mikroskopiskt kännetecknas släktet Microglos- sporer, tycks hamna i ett eget släkte, Thuemenid- sum av hyalina (=ofärgade) sporer som är gan- ium. Fördjupade studier behövs för att visa hur *M'* )% % arter och släkten ska behandlas. (mellanväggar) i kombination med tunna hya- lina parafyser. Parafyser är sterila hyfändar som Att samla gröna och rödbruna %ˆGeoglos- jordtungor sum och Trichoglossum har oftast betydligt län- Insamlingsmetodiskt krävs lite extra för att hitta ‘J* )% % $%“$ %$ en lektion av de slovakiska mykologerna: Ner på Inom Microglossum är de mikroskopiska skill- knä allihop! Och med ett noggrant bläddrande naderna små. I fält är det däremot enklare att %"$% skilja ut olika arterna eftersom de visar skill- "$"_%- nader i fruktkroppsfärg och i struktur på fotdelen ma metod lämpar sig naturligtvis synnerligen (tabell 1). väl även för svarta jordtungor (Geoglossum och „% Trichoglossum$%%Clavar- mer eller mindre svarta, arter i Microglossum: ia, Clavulinopsis och Ramariopsis). M. arenarium /’ J $ M. atropurpureum " /’ | SVAMPVAKT - ängssvampar Enligt senaste rön, verkar dock sandjordtungan Som en förlängning av SMF:s Ängssvampspro- höra hemma bland de svarta jordtungorna i släk- jekt vill vi uppmana och utmana medlemmar tet Geoglossum, trots att den likt Microglossum över landet att leta lite extra efter just gröna har osepterade, korta sporer. Den purpurbruna och rödbruna jordtungor i höst. Microglossum jordtungan, som också har korta och osepterade verkar föredra ängs- och betesmarker med ett

14 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER

Fig. 6. Thuemenidium (Microglos- sum) atropurpureum (purpurbrun jordtunga). Mörkt purpurbruna fruktkroppar med småfjällig fot. Foto Frida Turander.

Fig. 7. På spaning efter jordtungor. Foto Kill Persson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 15 SVAMPPRESENTATIONER

Bestämningsnyckel till svenska jordtungor

För att underlätta bestämningsarbete finns nedan en nyckel till svenska jordtungor. Endast släktet Microglossum nycklas ut på artnivå. Skulle du hamna på någon av de andra arterna/släktena hänvisas till bestämningsnyckeln i t ex Nordic Macromycetes vol. 1 (Ohenoja 2000) eller Maas Geesteranus (1964). Även i SMF:s ängssvampshäfte (Bergelin & Persson 2012) finns information att hämta. Nitare och Ryman (1984) har nyckel, utförliga beskrivningar och illustrationer till arterna i Microglossum.

1. Färska fruktkroppar mörkt purpurbruna – svarta; mogna sporer hyalina eller bruna, >20 μm långa ...... 2 1. Färska fruktkroppar gröna, oliv eller rödbruna; mogna sporer hyalina, oftast kortare än 20 μm ...... 5

2. Fruktkroppar oregelbundet knubbiga, svarta; mogna sporer hyalina, osepterade, 25–40 μm långa; i sand ...... Geoglossum (Microglossum) arenarium 2. Fruktkroppar tungformade, mörkt purpurbruna – svarta; i gräsmarker ...... 3

3 Fruktkroppar mörkbruna – mörkt purpurfärgade – nästan svarta; mogna sporer hyalina 20–35 μm långa, osepterade ...... Thuemenidium (Microglossum) atropurpureum 3. Fruktkroppar ± svarta; mogna sporer bruna, 30–100 μm långa (oftast > 50 μm) och vanligen med 5–7 eller fler tvärväggar (en art, Geoglossum aseptatum, har osepterade sporer) ...... 4

4. Hymenium och fot med svarta borst (lupp!) ...... Trichoglossum (3 arter) 4. Hymenium och fot utan borst ...... Geoglossum (17 arter)

5. Fruktkroppar rödbruna ...... Microglossum fuscorubens 5. Fruktkroppar med gröna – olivgröna nyanser ...... 6

6. Med småfjällig fot ...... Microglossum viride 6. Med slät fot ...... 7

7. Fruktkroppar ärggröna ...... Microglossum nudipes 7. Fruktkroppar olivfärgade...... Microglossum olivaceum

16 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER något högre pH (neutral-basiskt) och fynden hit- Litteratur tills har varit på marker som även i övrigt har en Bergelin, K. & Persson, K. 2012. Ängssvam- rik och varierad ängssvampsfunga. Vi hoppas att par. Mykologiska publikationer 4. Sveriges hösten 2013 skall bli en god jordtungesäsong och Mykologiska Förening. att detta upprop skall kunna öka vår kunskap om Hakelier, N. 1964. Bidrag till Sveriges svamp- var arterna förekommer. Så leta lite extra efter ;;7$ Svensk Botanisk Tid- gröna och bruna tungor i höst! Ner på knä, kryp skrift 58: 337–343. fram över ängs- och betesmarkerna och vik gräs Maas Geesteranus, R. 1964. De fungi van Ned- $%/‡ erland. I. Geoglossaceae – aardtongen. får gärna fotografera, men se då till att lyfta upp Wetenschappelijke Mededelingen. Konink- några fruktkroppar så att fotdelen av fruktkrop- lijke Nederlandse Natuurhistorische Vereni- pen syns tydligt. Bilder får du gärna skicka till ging – Nederlandse Mycologische Verenig- mig på adressen nedan, men spara gärna bilderna ing 52. [nedladdningsbar från http://www. i en mindre omfattande format så blir de inte så paddestoelenkartering.nl/downloads/KNNV- ”tunga” att skicka. Glöm inte att ange vem som WM/wm52.pdf] hittat, var och när de fotograferats. Viktigt när du Nannfeldt, J. A. 1942. The Geoglossaceae of samlar in fruktkroppar, som enkelt torkas luftigt Sweden. Arkiv för Botanik, Band 30 A, N:o 4. på ett papper några dagar, är att förse kollekten Nitare, J. 1988. Jordtungor, en svampgrupp på med uppgifter om datum, plats (koordinater en- tillbakagång i naturliga fodermarker. Svensk ligt RT90) och vem som hittat arten (leg.). Tänk Botanisk Tidskrift 82: 341–368. på att du samlar fruktkroppar från en mindre Nitare, J. & Ryman, S. 1984, Jordtungor av släk- yta (0,5 m2)–% tet Microglossum i Sverige. Svensk Botanisk en annan plats bara någon meter därifrån får det Tidskrift 78: 63–69. bli ett nytt belägg. Skicka gärna dina kollekter Ohenoja, E. 2000. Geoglossaceae Corda. I: Han- till ett offentligt herbarium. sen, L. & Knudsen, H. (eds.): Nordic Macro- Jag hoppas att under nästa år återkomma med mycetes Vol. 3: 177–183. en liten sammanställning utifrån detta upprop.

Kill Persson Delta i SMF:s projekt Svampvakt! Mastens väg 18 Ge dig ut och inventera ängssvampar! 305 64 Gullbrandstorp Rapportera på Artportalen och ange

projekt Svampvakt. [email protected]

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 17 SVAMPPVAKT Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 18–24 2013 Otterön, en mykologiskt outforskad pärla i norra Bohuslän

SOFIA LUND

ABSTRACT Contributions to the mycoflora of Otterön (SW Sweden) Report from a visit to a mycologically unexplored island in the Bohuslän archipelago.

š"% %%%/} som fortfarande hävdas, eller där hävden upp- landet. Då är man ur huse och alla som har båt hört relativt nyligen. Hit nådde jordbrukets ra- är ute. Så det var stört omöjligt att få tag på en tionaliseringar ganska sent. Lindön i norra Bo- skeppare med båt som kunde köra oss ut till ön. huslän är en plats där traditionell markskötsel ‹$%$ med bete och slåtter pågått i sekler och fortfa- siktet på Otterön, dit vi lyckades ordna båttrans- rande pågår. Vi var därför ett gäng från SMF:s port. Det skulle visa sig vara en lyckad strategi. styrelse och några till som ville ta oss ut till Otterön ligger strax utanför Grebbestad. Det Lindön och inventera ängssvampar under sen- är en högrest ö. Som andra öar i Bohusläns hösten. Vi bestämde ett datum men det fanns en skärgård utgörs den till stor del av ljunghe- Gš%% dar och ganska mager skog på granitberg. Det fullt i den här delen av landet. På västkusten är speciella med Otterön är att det i dalgångarna

Fig. 1. På Otterön finns en av landets mäktigaste skalgrusbankar. Foto M. Jeppson.

18 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPVAKT

Fig. 2. Kaffepaus i höstsolen. Foto Jan Nilsson.

%%‡ tanken luktvaxskivling, men ingen av oss lyck- % " ades känna någon lukt. Det var bara en stackars ‡"%$ fruktkropp och vi tänkte inte vidare på det. Ännu Tidigare sköttes de med slåtter som äng, idag be- en svamp som inte riktigt följde boken och det tas de av får. var nog bara tur att den hamnade i någons korg. För när vi sedan satt och väntade på båten till- Till en början såg det inte ut att vara mycket baka bläddrade jag lite på måfå i Boertmanns %'=%% Hygrocybe-bok och där fanns en bild på vår \‡$%/- svamp! Det visade sig vara en kalkvaxskivling. ga bläcksvampar på en gräsmatta. Och när vi väl ‹%% ställt in ögonen blev det en hel del. Vi hittade 17 detta med ett sporpreparat. Det ska tilläggas att olika Hygrocybe-arter. Bland annat scharlakans- det var första upplagan av boken jag bläddrade vaxskivling (H. punicea), broskvaxskivling (H. i för i andra upplagan har just denna bild bytts laeta~"œH. coccinea ut. Kalkvaxskivling är en sällan rapporterad art, 5), brun vaxskivling (H. colemanniana), grålila sannolikt för att den är så lik andra små vax- vaxskivling (H. lacmus), lädervaxskivling (H. skivlingar, t ex mönjevaxskivling. Den växer russocoriacea), lutvaxskivling (H. nitrata) och $ den mörka varianten av vit vaxskivling som Öland, Gotland, Bohuslän, Dalsland, Härjedalen växer på kalkrik mark (H. virginea var. ochra- $?:- ceopallida). Den roligaste Hygrocybe-arten var digare endast ett fynd registrerat på Artportalen en kalkvaxskivling (H. calciphila). Med sin gula ž’>‰ž= färg och skivor som gick i orange var första anledning att titta extra på små gulorange vax-

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 19 SVAMPPVAKT

Fig. 3. Ängssvampar får man leta efter. De sticker inte direkt upp som fjälliga bläcksvam- par i en gräsmatta. Sandgräshed vid Södra Dövik på Otterön. Foto M. Jeppson.

Fig. 4. Broskvaxskivling (Hygrocybe laeta). Bohuslän, Tanum, Otterön, 2012-10-08. Foto M. Jeppson.

20 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPVAKT

Fig. 5. Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea). Bohuslän, Tanum, Otterön, 2012-10-08, leg. M. Jeppson 9704. Foto M. Jeppson.

Fig. 6. Plattad jordtunga (Geoglossum cookeianum). Bohuslän, Tanum, Otterön, 2012-10-08, leg M. Jeppson 9697. Foto M. Jeppson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 21 SVAMPPVAKT

Fig.7. Hårig jordtunga (Trichoglossum hirsutum). Bohuslän, Tanum, Otterön, 2012-10-08, leg. M. Jeppson 9703. Foto M. Jeppson.

22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPVAKT

Fig. 8. Svart jordtunga (Geoglossum umbratile). Bohuslän, Tanum, Otterön, 2012-10-08. Foto Jan Nilsson. skivlingar på kalkrika marker. Dessvärre var den puckelfjällskivling (Macrolepiota mastoidea), svamp vi hittade inte en fotogen svamp så det snöbollschampinjon (Agaricus arvensis), skogs- "ˆ$ champinjon (A. sylvaticus), blygrå äggsvamp de var minst sagt talrika. Fyra olika arter kunde (Bovista plumbea), kornig röksvamp (Lycoper- Ÿ/Microglossum oli- don lividum), ängsröksvamp (L. pratense), hed- vaceum), purpurbrun jordtunga (Thuemenidium röksvamp (L. ericaeum) och skålröksvamp (L. atropurpureum) plattad jordtunga (Geoglossum utriforme). I en gammal skalgrustäkt hittades cookeianum|/Trichoglos- några exemplar av stjälkröksvamp (Tulostoma sum hirsutum_$/Geo- brumale). Mikael Jeppson hann inte med alls glossum umbratile,–$ så mycket tryffelkrafsande som han hade velat, magen och fotograferade jordtungor så hittade men lyckades i alla fall krafsa fram en rodnande vi en annan skum jordtungelik sak. Den liknade hartryffel (Rhizopogon roseolusŠ mest en svampklubba eller en bit intorkad tång. På eftermiddagen, lagom till det var dags att Efter ett tags dividerande var vi ganska överens återvända till bryggan, gick solen i moln och det om att det var en svamp. Ett par exemplar skicka- började blåsa upp. Vi var långt ifrån färdiga med des till Slovakien och där visade det sig att det att utforska öns funga. De mullrika lövskogar- troligen rör sig om en Xylaria, vilken art återstår na nedanför klevorna och hässlet som kantade att se. Andra ängssvampar som vi hittade var %$" % Clavulinopsis corniculata), gången, trots att de såg spännande ut. %C. helveola), kalkrödling (En- Vi var alla nöjda med dagen. En dag med sol- toloma excentricum), knopprödhätta (E. papilla- sken, trevligt sällskap och mycket svamp på en tum), bleknopping (E. sericellum), silkesrödhät- vacker plats! En vanlig måndag ska tilläggas, för ting (E. sericeum), syrlig fjällskivling (Lepiota i svamptider är det svårt med arbetsdisciplinen. clypeolaria), ängsmusseron (Lepista luscina), De av oss (sex av sju) som irrade bort sig och

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 23 SVAMPPVAKT

Fig. 9. Rodnande hartryffel (Rhizopogon roseolus), Bohuslän, Tanum, Otterön, 2012-10-08, under tall (Pinus), leg. M. Jeppson 9702). Foto M. Jeppson.

$  %  Sofia Lund den svampfattigare delen av ön ska tilläggas, var Brearedsvägen 75 nog ännu nöjdare när vi satt ihopkurade i båten 432 38 Varberg och regnet kom. Kvällen tillbringades på en loge med mikroskop, svampböcker och en stor mängd Sofia är naturkonsult räkor. Det kan inte bli så mycket bättre. Drygt med ett speciellt in- 120 arter summerade vi till. Plus en del obestämt tresse för ängssvam- material… Allt rapporteras in till Artportalen par. Hon är även sty- inom ramen för SMF:s projekt Svampvakt. relseledamot i SMF. @$ˆ!$>}E ¡–$ medlidsam tanke till Kill Persson som var för upptagen med jobb för att kunna följa med. sofi[email protected]

24 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 25–26 2013 SVAMPVAKT Svampvakt MIKAEL JEPPSON

ABSTRACT Mycological monitoring projects In 2011 the Swedish Mycological Society initiated a monitoring project devoted to the genus Hygrophorus. A follow-up project on grassland fungi started in 2012.

I den senaste rödlistan beräknades mer än 700 markssvampar som tämligen enkelt låter sig svampar vara mer eller mindre utrotningshotade bestämmas i fält. i vårt land. Inom kort startar arbetet med nästa Höstsäsongen 2011 var relativt god för skogs- rödlista, som är planerad till 2015. För att förbät- vaxskivlingar och ett stort antal rapporter kom tra kunskapsunderlaget inför rödlistningsproces- SMF tillhanda. Hösten 2012 var usel vad gäller sen och på sikt bygga upp ett underlag för en skogsvaxskivlingar men relativt god beträf- svampväktarverksamhet, har SMF startat pro- fande ängs- och hagmarkssvampar. SMF:s fält- jekt SVAMPVAKT. Tanken är att hitta svampsläk- guide plus ett besök av slovakiska mykologer i ten eller ekologiska svampgrupper som relativt enkelt låter sig bestämmas i fält och därigenom lätt kan rapporteras med stor tillförlitlighet, inte bara av ”vana” mykologer. Arbetet drog igång inför höstsäsongen 2011 med specialinriktning på gruppen skogsvaxskivlingar (Hygrophorus). Av detta släkte är hälften av de svenska arterna rödlistade, främst på grund av försämrade växt- miljöer i det moderna skogsbruket. Flertalet skogs- vaxskivlingar kan bestämmas utan mikrosko- pering och en illustrerad bestämningsguide har givits ut av SMF (Larsson, Jacobsson, Stridvall 2011). Hösten 2012 utvidgades projekt Svampvakt till att innefatta även svampar i ängs- och hag- marker. Nu handlar det inte om ett enskilt släkte utan det rör sig förstås om vaxskivlingar i släk- tet Hygrocybe%$ jordtungor (Entoloma, Clavaria, Clavulinopsis, Geoglossum, Microglossum, Trichoglossum m fl). Ängs- och hagmarker är beroende av hävd för att inte växa igen och ängssvamparna kan i någon mån vara indikatorer på tillståndet i dessa habitat. En stor del av ängssvamparna är rödlis- tade på grund av en pågående habitatförsämring. Clavulinopsis luteoalba (aprikosfingersvamp). Uppland, Bergelin & Persson (2012) sammanställde en Norrtälje, Norrsundet, Riddersholm, 2011-09-16. Foto Jan bestämningsguide med ett urval ängs- och hag- Nilsson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 25 SVAMPPVAKT samband med SMF:s Mykologivecka i Dalsland i september 2012 bidrog till % % $ ögonen för gräsmarkernas små och oan- senliga arter. Ett antal rapporter, som ännu inte till fullo utvärderats, kom in till SMF och Artportalen. En fullbokad kurs om ängs- och hagmarkssvampar gick av stapeln i Småland. Intresset har verkligen visat sig vara på topp, så en ny kurs i Västmanland i SMF:s regi i september i år blev snabbt fulltecknad. Inför hösten 2013 uppmanar vi alla SMF-medlemmar att delta i projekt Svampvakt. En rapporteringsmodul œ=?Ÿ hemsida medan ängs- och hagmarkssvampar Och som sagt, all information kommer att hante- lämpligast rapporteras direkt i nya Artportalen ras i den kommande rödlistningsprocessen - allt med angivande av projekt SVAMPVAKT. för att värna om den biologiska mångfalden. Bestämningsguiderna till projekt SVAMPVAKT SMF ser fram emot ditt bidrag! Ideella organi- =?Ÿ^"‡ sationer har en mycket viktig roll i utforskandet artillustrationer, bestämningsnycklar och art- av landets funga och rapporter om rödlistade ar- beskrivningar, utan krångliga mikroskopiska ter i Artportalen kommer direkt att användas av karaktärer. myndigheter i samband med olika naturskydd- såtgärder, tillståndsgivningar för olika typer av Mikael Jeppson exploatering med mera. Kanske bidrar just DITT SMF:s styrelse fynd till att ett område kan bevaras för framtiden. Genom att värdefulla habitat skyddas och vårdas bevarar vi den biologiska mångfalden!

Vem rapporterar flest fynd under 2013? SMF-styrelsen kommer vid årsskiftet att samman- ställa årets resultat och kommer då även att kora en vinnare i årets SVAMPVAKT. Blir det du?

26 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 27–34 2013 NATURVÅRD Naturvårdsbränning och ängssvampar

KILL PERSSON & KRISTER LARSSON

ABSTRACT Prescribed burning and grassland fungi The occurrence of vascular plants, insects and fungi in unfertilized grasslands subject to different management types (grazing, mowing and prescribed burning) was observed in sample plots in 2009 – 2012. The results show that grassland fungi increased in plots subject to burning compared with those managed with grazing and mowing, whereas vascular plants and insects maintained stable populations in all plots. Prescribed burning may turn out to be an additional important measure to manage unfertilized grasslands in order to preserve their biological diversity.

Inledning Försöket Ängs- och betesmarkernas ogödslade grässvålar Ett försök genomfördes i tre olika betesmarker bär på en stor biologisk mångfald - inte minst runt om i Jönköpings län och samordnades via inom gruppen ängssvampar. Arealen av värde- Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Betesmar- fulla gräsmarker minskar och även innehållet kerna vid Bratteborg och Södra Duveled i Vag- verkar förändras till det sämre. Kan då småska- geryd samt vid Isberga i Smålandsstenar valdes lig naturvårdsbränning vara ett komplement till som försökslokaler. Alla lokalerna är Natura skötselmetoderna slåtter och bete för att hålla 2000-områden och ingår i det nätverk av värde- mer marker i hävd? I så fall, hur påverkas fungan %/%%„š/ av en sådan åtgärd? lokal lades tre omgångar med tre provrutor Ett försök i Jönköpings län ger spännande er- i varje omgång ut. Varje provruta var 20 x 20 farenheter. Bränning som hävdmetod visar sig %$/ vara lika bra som bete och slåtter för grupper- med bete, tre rutor med bränning och tre rutor na kärlväxter och blombesökande insekter. För med slåtter. Alla lokaler besöktes tre gånger un- ängssvampar är bränningen lika bra som bete der säsongen, runt midsommar för ”bästa blom- $ $ %  % ningstid”, högsommar för goda förutsättningar av fruktkroppar i de brända provrutorna i jäm- för blombesökande insekter och andra halvan förelse med slåtterytan. av september vid goda förutsättningar för frukt- Brand liksom bete och slåtter innebär i ekolo- kroppar hos ängssvampar. Vid varje tillfälle gisk mening en störning. Vegetationen reagerar genomströvades provrutorna i ett visst mönster på detta och vissa arter verka gynnas och medan och förekomsten av arterna/grupperna notera- andra hålls tillbaka. Anledningen är komplex des. För kärlväxter och ängssvampar delades men tillgången på växtnäring och konkurrens- 20 x 20-metersrutan in i fyra delrutor för att få förhållanden mellan arter i växttäcket spelar roll. ett större antal träffar så att bearbetningen av re- Vid bränning försvinner kvävet till stor del upp sultatet skulle underlättas. i röken och tillgången minskar över åren. Fosfor Eftersom samtliga lokaler fungerar som betes- och kalium blir mer lättrörligt och lakas ganska marker i dagsläget kom hävdvarianten bete på snart ur efter en bränning. Förändringarna har köpet. Bränningsrutorna brändes varje år under konsekvenser för kärlväxter och andra orga- april månad vid lämpligt väder från och med nismgrupper som svampar och insekter. 2010 (sammanlagt tre gånger). Slåtterrutorna

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 27 NATURVÅRD

Fig. 1. Provruta 1 i Isberga, Smålandsstenar, som betades, var en gräshed med stagg (Nardus stricta) och granspira (Pedicularis sylvatica). Foto Kill Persson.

Fig. 2. Betande nötkreatur på Bratteborg, Vaggeryd (Småland). Foto Kill Persson.

28 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) NATURVÅRD

Fig. 3. Väddsandbi (Andre- na hattorfiana) på besök i åkerväddens blomma. Foto Kill Persson.

slogs under perioden 15/7–15/8 med motor- sive Microglossum och Trichoglossum). Bland manuell slåtterbalk och höet togs därifrån. Även %%Cla- %$%- varia och Clavulinopsis som är representerade. manlagt 27 provrutor med samma hävd (bete– Arter bland sammetsmusseroner (Dermolma), bränning–slåtter) att jämföra inom respektive narrmusseroner (Porpoloma) och i synnerhet organismgrupp. vaxskivlingar (Hygrocybe % ? Ett av målen för försöket var att skaffa sig er- arterna kan vara svåra att skilja i fält och eftersom farenhet om det inom grupperna kärlväxter, in- utvecklingen av metoden också haft syftet att $%% vara relativt enkel och kunna genomföras av en beroende på hävden i gräsmarken. Urvalet inom allmänt biologiskt kunnig person, så har vi även grupperna har varit signalarter, dvs arter som här ”uppfunnit” sammanslagna artgrupper. Den med sin förekomst visar på kvaliteter som ogöds- stora gruppen arter har vi aggregerat till 13 art- lad grässvål och långvarig hävd. Blommor som grupper, vars förekomst inom försöksrutorna har gökärt, slåttergubbe, backtimjan och solvända är noterats. Förekomsten av fruktkroppar har regist- några av de 68 positiva signalarterna i gruppen rerats som 0-1-2-3-4 beroende på i hur många av kärlväxter. Bland insekterna har blombesökande de fyra delrutor inom provrutan (20x20 m) som / "% $ - arten/gruppen förekommer. Varje provruta har punkten. Här har vissa arter slagits samman till genomströvats i ett visst mönster så att en bredd förenklade artgrupper för att få en metod som är av ca 2–3 m observerats i varje drag. kostnadseffektiv och relativ enkel att genomföra i fält. Exempelvis slås humlor samman till tre Artgrupper grupper (gul–svart–vit kropp, med rött på bak- Bland rödskivlingar delar vi upp arterna efter kroppen eller med annan färg). huvudsaklig färg hos fruktkroppen som exem- Urvalet bland svamparna utgår från de omkring pelvis ”vita arter” eller arter med ”blå – blåsvart 150 arter som räknas som ängssvampar. Till färg”. Vaxskivlingarna har på liknande sätt sla- gruppen räknas arter bland släktena Entoloma gits samman till ”gula/orange arter”, ”röda arter” (rödskivlingar), Geoglossum (jordtungor; inklu- och arter med ”grå/bruna färger”. Till gruppen

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 29 NATURVÅRD

Fig. 4. Trådvaxskivling (Hygrocybe intermedia) räknas till gruppen vaxskivlingar med gula/orange färger. Foto Kill Persson.

Fig. 5. Praktvaxskivling (Hygrocybe splendidissima) är rödlistad i kategorin NT och förekommer i Bratteborgs betesmarker. Foto Kill Persson.

30 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) NATURVÅRD

Tabell 1. Fruktkroppsförekomst för de olika artgrupperna under perioden 2009-2012. Först 2010 används bränning och slåtter som hävdmetod.

*även lerskivlingar (Camarophyllopsis spp.) ingår i denna grupp. **även ängsmusseron (Lepista luscina) ingår i denna grupp röda arter räknas blodvaxskivling (Hygrocybe (Entoloma mougeotii$E. coccinea), scharlakansvaxskivling (H. punicea) griseocyaneum) skiljer sig åt i sin hävdreaktion. och praktvaxskivlingen (H. splendidissima J De enskilda arterna har rapporterats via Artpor- Förenklingen innebär att metoden skapar 13 talen men ligger utanför denna undersökning. olika ”artgrupper” för att få en enkel och effek- tivare uppföljning. Anledningen till förenklingen Resultat har varit att se hur gruppen ängssvampar reage- Alla de 13 olika arterna/grupperna inom ängs- rar på olika hävdmetoder snarare än att få full- svampar hittades i provrutorna. Totalt såg vi 686 ständiga artlistor för provrutorna. Vi tror inte svampförekomster mellan åren 2009 och 2012. att de olika arterna, exempelvis blågrå nopping ‡ -

Fig. 6. Gul vaxskivling (Hygrocybe chlorophana) förekommer vanligt i ogödslade betesmarker. Foto Kill Persson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 31 NATURVÅRD

Fig. 7. Ängsmusseron (Lepista luscina) hittades i betesmarkerna i Isberga, Smålandsstenar. Foto Kill Persson.

Fig. 8. Gråblå nopping (Entoloma mougeotii) räknas till artgruppen rödskivlingar med blåa/ svarta färger. Foto Kill Persson.

32 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) NATURVÅRD

Fig. 9. Antalet fruktkroppsförekomster. y-axeln visar förekommande ”artgrupper” inom gruppen ängssvampar i de olika hävdformerna. 2010 är det första året med hävden bränning och slåtter. Mellanårsvariation märks tydligt. År 2012 finns det fler fruktkroppar i de brända rutorna.

Fig. 10. Naturvårdsbränning i gräsmarker sker under tidig vår, april månad, gärna i svag motvind så att det tjocka förnatäcket förbränns. Foto Krister Larsson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 33 NATURVÅRD nader för hur svamp påverkas av hävdmetoderna %%% %'*' vi att småskalig naturvårdsbränning är ett väl- % behövligt komplement till bete och slåtter av olika hävdformerna. Antalet ängssvampar var be- ogödslade gräsmarker. När mular och slåtter- "'*'/%% ""{%% både bete och slåtter. Skillnaden i antal svam- hålla markerna igång som behövs. %"%$ ‡% slåtter, var statistiskt säker men det har inte va- att ladda ner från Jordbruksverkets webplats rit möjligt att avgöra om även övriga skillnader, [http://www.jordbruksverket.se/download/18.1 som t ex mellan slåtter/bete och bete/bränning, fec19c313cf285924f80004269/Naturv%C3%A $„ 5rdsbr%C3%A4nning+slutrapport+2010-2012. år blir att bränningsrutorna har ett högre eller pdf]. minst lika högt antal förekomster inom gruppen ängssvampar! Metoden bränning fungerar även för gruppen kärlväxter och insekter lika bra som Kill Persson bete och slåtter. Mastens väg 18 305 64 Gullbrandstorp Sammanfattning Försöket är inte omfattande avseende antalet [email protected] lokaler och vi har bara tre års erfarenhet. Läns- styrelsen i Jönköping hoppas kunna förlänga försöket och följa upp provrutorna även i fram- tiden. Resultatet ska inte övertolkas men är likväl spännande. Dels för att det varit en fråga bland biologiskt intresserade hur bränning påverkar olika grupper i gräsmarker, dels för att behovet Krister Larsson att hålla värdefulla gräsmarker i hävd snarare Hertered 133 ökar än minskar om Sverige ska kunna hålla fast 310 38 Simlångsdalen vid miljömålen. Vi har även andra erfarenheter från naturvårdsbränningar i öppna marker som sandmarker, inte minst äldre täkter och ljung- hedar. Också här ser vi positiva svar från blom- mande kärlväxter, insekter och svampar. Med de

Kill och Krister är biologer och arbetar som naturvårdskonsulter, Krister med en förkärlek för insekter och Kill för svampar. De har ett ge- mensamt brinnande intresse för sand- och gräs- marker.

34 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 35–37 2013 RECEPT Inlagd smörsopp

ELLE NIKISHKOVA

Det är soligt och varmt, fåglarna kvittrar och en ny svampsässong är på gång! Det är dags att ställa sig vid köksbänken igen, tiden är kommen för nästa recept i raden av mina ryska favoriter, nämligen inlagd smörsopp! Inlagd svamp är ett typiskt inslag på det ryska matbordet, speciellt när det bjuds till fest. Vanligtvis lägger man in Karl Johan, smörsopp, riskor eller honungsskivling (som fortfarande anses som god matsvamp i Ryssland).

Ingredienser 1kg smörsopp ½ liter vatten ½ dl ättika (kan justeras efter smak) 1 msk socker 4–6 svartpepparkorn 4–6 kryddpepparkorn 3 kryddnejlikor 3 lagerblad 3 vitlöksklyftor 1 tsk salt

1. Rensa svampen, ta bort den slemmiga hatthuden, skölj noga.

2. Använd helst små och fasta exemplar för inläggning.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 35 RECEPT

3. Koka svampen i rikligt med vatten i ca 10 min.

4. Medan svampen kokar, blanda ihop resten av ingredienserna till marinaden (förutom vitlöken) i en kastrull och låt den koka i ett par minuter.

36 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) RECEPT

5. Häll av vattnet från svampen. Lägg vitlöks- klyftorna i en rengjord och steriliserad glasburk*. Lägg i svampen, varva med marinaden och kryddorna Marinaden ska hällas ända upp till burkkanten. Skruva på locket ordentligt och ställ burkarna upp och ner tills de har kallnat. Förvaras sedan svalt och mörkt i många månader (om man har lyckats med steriliseringen vill säga!) .

*Både burk och lock kan med fördel steriliseras i ugn i 30 minuter på 100 grader.

6. Svampen är klar efter några veckor. Inför servering blan- dar man svampen med lite solrosolja och tunt skivad lök. Serveras som tillbehör till exempelvis potatis och kött. (Smaklig måltid!)

Elle Nikishkova Ölandsresan 68 757 55 Uppsala

[email protected]

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 37 FRIESPROJEKTET Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 38–44 2013 Digitalisering av Elias Fries skrifter och originalmålningar MIKAEL JEPPSON & JAN NILSSON

ABSTRACT Fries’s works being digitized A project aiming at digitizing the important 19:th century works of Elias Fries, as well as his original paintings produced by Swedish artists under his supervision, has been initiated by the Swedish Mycological Society. So far ”Icones Hymenomycetum” volumes I & 2 and ”Sveriges ätliga och giftiga svampar” have been digitized and will shortly be available as pdf-files (colour plates also as high resolution jpg-files). A total of 1168 original paintings of fungi determined by or approved by Fries are kept in the Fries herbarium in the Museum of Evolution in Uppsala. This important collection contains the original paintings for “Icones” and “Sveriges ätliga och giftiga..” but also a great number of unpublished material, which momentarily is being digitized as a result of a cooperation scheme between the Museum and the Mycological Society. All Friesian paintings kept in Uppsala will presently become available to the public.

Projektet ansvar för. Det pågående digitaliseringsprojektet „?M%M utförs i samarbete mellan SMF och Evolutions- olika skrifter. Mest känt är kanske planschverket museet i Uppsala. på svenska ”Sveriges ätliga och giftiga svam- par”. SMF har startat ett projekt med syfte att Fries illustrerade verk digitalisera och göra hans böcker och skrifter De utgivna verk som i första hand är av intresse tillgängliga för en bred allmänhet. Första steget / var att fotografera och OCR-tolka hans verk bilder på svampar. Eftersom Fries själv inte Icones selectae hymenomycetum. En originalut- var särskilt duktig på att teckna och måla, an- gåva av del 2 av detta verk erhöll SMF i gåva litade han andra konstnärer för ändamålet. Fries av Ingegärd Elfström (änka efter Mats Elström, var dock mycket noga med att ge instruktioner som var SMF:s ordförande i många år). Projek- om hur svamparna skulle målas och han var $Icones del 1 och naturligtvis noga när han godkände målning- Sveriges ätliga och giftiga svampar tillgängliga. arna. Fries medverkade till två illustrerade verk En del i projektet är även att fotografera av och i folioformat. Dessa gavs ut av Kungliga Veten- på sikt tillgängliggöra Fries originalmålningar skaps Akademien (KVA). Först ut var Sveriges %  ätliga och giftiga svampar som sedan följdes av under Fries överinseende. Ett antal av dessa Icones selectae Hymenomycetum volym 1 och 2. målningar har varit original till planschverken ovan, men många har aldrig publicerats. De frie- siska samlingarna innehåller även en lång rad Verket gavs ut 1860–1866 och innehöll sam- andra värdefulla originalmålningar av 1800-ta- manlagt 93 planscher med en art på varje. Mål- lets mykologer ute i Europa t ex Kalchbrenner, ningarna var utförda av konstnärerna E. Pet- Quélet och Lasch. Fries verk är en internationell tersson och P. Åkerlund. Texterna i verket stod angelägenhet som vi i Sverige har ett särskilt Fries för och de var författade på svenska, vilket

38 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) FRIESPROJEKTET

Fig. 1. Titelsida till Fries verk Sveriges ätliga och giftiga svampar.

(Agaricus Armillaria melleus Vahl.) FRIES Syst. Myc. 1. p. 30, Epicr. p. 22.

!%$Armillaria.) af de jorden. I förra fallet växer den i stora tufvor, på jorden %%/ mera spridd. ?/}%%%%% Hos alla Tyska Författare prisas denna, under namn af hatten eller omedelbart utbreder sig till hatt, då hos Fjäll- #%$%$%" $ art. Så väl för dess seghet som bittra oangenäma smak har fria från densamma. Från alIa öfriga afdelningar med hvitt denna uppgift likväl alltid förekommit mig misstänkt. Jag är nu %$% fullt förvissad, att nämnda uppgift hvilar på en förvexling med #}/%$"} Agaricus mutabilis, oeh att närvarande art icke blott är oan- tade genom sin mörkt honungsgula färg, genom sin sega, vändbar, utan tillika giftig, enligt noggranna försök af Dr. tunna, i kanten strimmiga hatt, hvilken är fjällig af mörkare Paulet. En hund, med hvilken han verkställde sina rön, dog efter hårtofsar, sina på foten nedlöpande, mindre tätt sittande skif- dess förtärande. Tvärtemot den vackra orlofssedel arten er- vor, från hvilka fälles ett ymnigt fröstoft, hvaraf så väl skif- hållit af Tyska författare, måste vi således varna för dess vorna som närstående hattar äldre synas beströdde med ctt användande. %/?%%$} trådig och upptill försedd med en foten vidhäftad, utstående ring. Denna öfverallt allmänna, men mycket föränderliga art växer så väl på trädstammar och vid trädens rötter som på

Fig. 2. Utdrag från Fries verk Sveriges ätliga och giftiga svampar avseende honungskivlingen. Hur många svampboksförfattare har inte efter denna utgivning ansett "Honungs-skiflingen" vara en bra matsvamp? Annat är läget idag. Fries hade allt rätt!

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 39 FRIESPROJEKTET

Fig. 3. Illustration av "Honungs-skiflingen" i Sveriges ätliga och giftiga svampar. var ovanligt på den tiden eftersom latin var gän- dog 1878, kom hans son, Theodor Magnus Fries, gse språk när det gällde vetenskapliga skrifter. att överta den slutliga utgivningen av volym 2. Fries sätt att namnge de olika arterna är lite De konstnärer som medvarkade i dessa verk speciellt. Han använder ofta "mustiga" och må- var desamma som i Sveriges ätliga och giftiga lande karak-tärer vid namngivningen, exempel- svampar, dvs E. Pettersson och P. Åkerlund, –$%@$ men därutöver fanns även andra t ex Hampus Präktiga champignonen, Yppiga tickan, Allmänna von Post. Här används latin som språk och ver- träfrätaren m m. Många av hans beskrivningar är ket är mer vetenskapligt än Sveriges ätliga och "' giftiga svampar. Volymerna gavs ut av KVA och trycktes i 100 exemplar. KVA beslutade att de tryckta exemplaren skulle fördelas så att Elias Detta verk gavs ut i två delar, volym 1 och 2. Det ?$*œ$E‹>"'œ var mer omfattande än Sveriges ätliga och gif- $ š ž tiga svampar och volymerna innehöll 100 färg- Trondheim, Oslo och Helsingfors varsitt och planscher vardera. Totalt avhandlades 559 olika muséerna i Göteborg och Köpenhamn detsam- arter. Verkets fullständiga namn är egentligen %‡$\*}"% Icones selectae Hymenomycetum nondum de- på kontinenten varsitt ex och så även de högre lineatorum, vilket kan översättas som "Bilder av elementarläroverken i 12 svenska städer (Holm utvalda ej tidigare avbildade hymenomyceter". 1994, Strid 1994). Den första delen utgavs 1867–1875 medan den andra gavs ut 1877–1884. Eftersom Elias Fries

40 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) FRIESPROJEKTET

Fig. 4. Plansch 87 i Icones selectae Hymenomycetum vol 1. Efter målningar av E. Pettersson, P. Åker- lund och A. G. Hafström.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 41 FRIESPROJEKTET

Fig. 5. Plansch 153 i Icones selectae Hymenomycetum vol 2. Efter målningar av Lindgren, E. Pettersson och P. Åkerlund.

42 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) FRIESPROJEKTET

Fig. 6. Agaricus (Pholiota) junonius. Målning skickad av M. C. Cooke och daterad Oct. 1869. Nr 419 i Uppsalasamlingarna. Fries har i detta fall bestämt den avbildade svampen till Agaricus (Pholiota) junonius eftersom i det nedre högra hörnet finns noterat E. Fries determ.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 43 FRIESPROJEKTET

Ej publicerade teckningar/målningar datamängden (kommer troligtvis inte att rym- š% mas på en DVD). De kunder som tidigare köpt samling teckningar och målningar vid Evolutions- ‡‹‡ % / muséet i Uppsala. Eftersom Fries var verksam kommer att kunna returnera och byta ut materia- % let till en mycket låg kostnad. riklig korrespondens med andra mykologer runt om i världen. Korrespondensen innehöll ofta Litteratur avbildningar av svampar som Fries bestämde Holm, L. 1994. Mykologen Elias Fries. Till ;%|$} minne av Elias Fries. Jordstjärnan 15(2): $%/"$ 93–104. Strid, Å. 1994. Elias Fries svampplanscher och Projektstatus några av dess upphovsmän. Till minne av ; / % %- Elias Fries. Jordstjärnan 15(2): 153–210. manställt: Sveriges ätliga och giftiga svampar. E% œ } % œ –¥q}‡?}"šœ- Mikael Jeppson % $ " % Lilla Håjumsgatan 4 ˆ7} 461 35 Trollhättan

Icones selectae Hymenomycetum, vol 1 och 2. [email protected] >%$$$ tillgängligt. Allt text (på latin) är OCR-tolkad Mikael är sedan flera $"'‡?}%%% år medlem i SMF:s sty- sökindex. Samtliga planscher är organiserade i relse och redaktör för samma system som vid utgivningen. Volym 1 för Svensk Mykologisk (Volumen primus) är indelad i 10 "mappar" där Tidskrift. / % * $ ˆ7} samt en PDF med de 10 planscherna samlade. Volym 2 (Volumen secundum) har samma upp- Jan Nilsson lägg men där är mapp 2 och 3 sammanslagna Smeberg 2 och så även mapp 9 och 10. Varför de är sam- 457 50 Bullaren manslagna är obekant, men de gavs ut på det sättet. [email protected]

Uppsalamaterial (teckningar/målningar). Janne har ett långvarigt Arbete pågår med avfotografering. Av de totalt förflutet i SMF:s styrelse |%%/$~**- och har i många år ingått graferade. Resterande beräknas bli fotograferade i redaktionen för SMT. under juli månad. Förhoppningen är att allt ma- Har tekniskt medver- terial ska vara digitaliserat och klart när detta kat vid framtagningen nummer av SMT ges ut. av många skrifter och böcker. Är amatörmykolog med digital framtoning. Allt material kommer att läggas ut på vår web- shop när det klart. Priset är ännu ej bestämt men det blir lågt. Om distributionen sker på DVD eller USB-sticka är oklart. Allt beror på

44 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) BÖCKER

Bokrecensioner sarea, Chalciporus pierrhuguesii, Boletus luteocu- prus, Trametes junipericola Polyporus meridiona- GABRIEL MORENO & JOSÉ LUIS MANJÓN: lis, Leccinum lepidum, Leccinum corsicum% Guía de Hongos de la Península Ibérica. Ediciones Boken kan rekommenderas för alla med ett intresse Omega, Barcelona (2010). 1417 sidor. ISBN 978- för Sydeuropas svampar, även om språket är spans- 84-282-1349-3. Pris direkt från förlaget: € 100.- ka och priset lite i högsta laget. [www.ediciones-omega.es]. Mikael Jeppson DDen nya tjocka ssvsvampboken av dde namnkunniga JAN HOLEC, A NTONÍN BIELICH & MIROSLAV BERAN: ssvsvampforskarna i T"T„>$%;" AAlcalá de Hena- 622 sidor. ISBN 978-80-200-2077-2. Pris direkt rreres nära Madrid från förlaget: € 36.- (via web-shop € 29.-). hhar redan några år ppå nacken. Den är FFrån Tjeckiska hhur som helst en RRepubliken kom- oomfattande och an- mmer en ny illust- vvändbar fälthand- % bbok med foton och mmed titeln (över- bbeskrivningar av ssatt) ”Översikt J~"%;- ööver svampar i vanliga avsnitten om morfologi, fylogeni, ekologi. CCentraleuropa”. En vederhäftig genomgång av förgiftningssymtom IInInledningsvis i bo- och medicinsk behandling vid inträffad förgiftning - ägnas hela 50 sidor och för den som tänker ägna dditionella kapitlen %_%$ oom morfologi och olika reagens och medier för preparattillverkning, eekologi – koncist, uppgifter som annars kan vara svåra att få fatt i. ttätättskrivet och med Artdelen i boken inleds med en dikotom nyckel till ttetecknade illustra- alla arter som tas upp i boken. Många nyckelsteg tioner. Fyra sidor ägnas åt storsvamparnas släktskap illustreras med små streckteckningar som faktiskt och indelning i ”formgrupper” (t ex skivlingar, kan vara till nytta. Varje art illustreras med en till aphyllophorales, soppar, buksvampar) vilka med två färgfoton, många små arter är fotade med mak- hjälp av färgkoder infogas i ett större fylogenetiskt roobjektiv vilket gör att artkaraktärer framträder system. Större delen av boken består av släkt- och ;"% artbeskrivningar och tillhörande illustrationer i form Beskrivningarna innehåller makroskopiska och mik- av vackra och instruktiva akvareller (av Bielich). roskopiska karaktärer liksom uppgifter om habitat 1207 arter illustreras och dryga 2000 arter behand- och utbredning. Arturvalet? Enligt min bedöm- las totalt i boken. Artbeskrivningarna är kortfat- ning är det representativt för området och innehåller tade och koncisa men innehåller såväl makro- som allmänna såväl som sällsyntare arter. Svampar med mikroskopiska karaktärer, uppgifter om ekologi sydliga utbredningar i Europa är naturligtvis väl och förekomst i Centraleuropa. Det är slående att representerade: Omphalotus olearius, Pleurotus arturvalet i boken i mångt och mycket överensstäm- eryngii (inkl. var ferulae på Ferula communis), As- mer med vad vi har här uppe i Norden, men några traeus hygrometricus, Calvatia fragilis, Tulostoma sydliga arter, som vi inte har eller som är ovanliga giovanellae, Gyrophragmium delilei, Coprinopsis hos oss och som illustreras i boken, kan nämnas: kimurae, Amanita vittadinii, A. curtipes, A. cae- Albatrellus pes-caprae, Leucoagaricus badhamii,

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 45 BÖCKER

Chroogomphus helveticus, Rubinoboletus rubinus, ras med detaljrika, ofta mycket ”närgångna” bilder Boletus aereus, B. regius, Hygrophorus marzuolus, % œ % „ H. lucorum, H. pudorinus, Hygrocybe calyptraefor- nyckel, som påminner om upplägget i ”Mycokey” mis, Lactarius porninsis, Lentinus tigrinus, Phelli- presenteras, varpå följer 144 sidor som författaren nus torulosus, Geastrum pouzarii, Hydnangium kallar en ”tour de force” genom svamprikets mång- carneum, Tuber fulgens, Elaphocordyceps rouxii fald, indelad i formgrupper. Alla sporsäcks- (även och Discina fastigiata. lavarna) och basidsvampsgrupper gås igenom och Den nya tjeckiska svampboken är en modern fält- man frapperas på varje uppslag av de detaljerade guide baserad på akvareller. Språket är tjeckiska, $š$}$"- men goda illustrationer och en up-to-date nomen- %$ª%$œ%- klatur gör boken användbar även för nordiska gel, Entomophtora och kulmögel, Pilobolus) och mykologer på tur i Centraleuropa (med dragning åt Glomeromycota upp. öster). Efter sin ”tour de force” tar författaren med sina Boken kan beställas från Academia Publishing läsare på en guidad tur i svampekologi. Nedbry- House via [www.academiaknihy.cz]. tare (förna, ved, spillning och ”underlige steder” % œ% % $ Mikael Jeppson ""$œ%%- ter. Mykorrhiza av olika typer beskrivs enkelt och lättfattligt och parasitsvampar får sin genomgång JENS H. PETERSEN: och allt är naturligtvis rikligt illustrerat. I kapit- I Svampenes Rige. let ”Svamper i Verden” presenteras exempel på Gyldendals. Inbunden, 268 sidor. Dansk upp- svampar i olika vegetations- och klimatområden. laga ISBN 9788779059818. Pris på nätet SEK Ett avslutande kapitel behandlar människans an- 249:- [adlibris.com]. Engelsk upplaga ISBN vändning av svampar, både som mat, medicin och 9780691157542. Pris på nätet SEK 188:-/£ 19.95 i olika kulturella yttringar. De sista sidorna i boken [adlibris.com/NHBC.com]. kan ses som en uppmaning till alla läsare att jobba vidare: 93 % av alla svampar väntar ännu på att bli JeJJens H. Petersen upptäckta! Och när det handlar om att skydda artdi- hhar kommit med versiteten bland svampar kommer Jens H. Petersen een uppdaterad ver- med konkreta råd. ssision av sin lärobok Boken är en nödvändig investering för alla med ett i svampkunskap. mykologiskt intresse. Det är en modern och väl- DDenna gång med illustrerad lärobok i mykologi, men den kan också ttititeln ”I Svampenes vara en bilderbok att bläddra i och som gör läsaren RRige” och rikt illust- förbluffad över svamprikets mångfald i form, färg rrererad med vackra och livsstategier. Priset är oerhört fördelaktigt. Bo- ooch unika färgfoton ffrfrån världens alla hhörn. Ett introduk- Mikael Jeppson ttitionskapitel ger en iininblick i ”svampe- livet” med förklaringar och beskrivningar av svam- parnas morfologi. I avsnittet ”Slægtskab” ges en modern, visuell översikt över svamparnas inbördes släktskap baserad på senaste molekylära rön. Anta- let kända taxa anges ungefärligt för varje större en- het. Olika fruktkroppstyper gås igenom och illustre-

46 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) BÖCKER

Bokpresentationer En läsvärd skrift som kan laddas ner kostnads- fritt som pdf från [www.slu.se/artdatabanken]. Berättelser från skogen ISBN 978-91-88506-92-4 (pdf). Tryckt version SkogsstyrelsenS har nyli- har ISBN 978-91-88506-99-3. geng gett ut ett häfte om skogenss biologiska mång- Projekt Eldskäl fald.ffa Markägare som tar Länsstyrelserna i Södermanlands, Östergöt- ette speciellt ansvar för sina lands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län skogsmarkers lyfts fram och har startat ett samarbetsprojekt kallat Eldskäl. fårffå komma till tals i korta Det handlar om att utveckla och kvalitetssäkra textstyckentte med vackra illu- naturvårdsbränningar. Fyra delrapporter har strationer. De olika texternas titlar inbjuder till kommit. De kan laddas ner gratis som pdf:er läsning: ”Ulla hugger, röjer – och mår bra”, från Länsstyrelsen i Östergötland [http://www. ”Tät skog blev levande slåtteräng – och orrar- lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/djur-och-natur/ P Pq/ % %% hotade-vaxter-och-djur/skotsel-av-naturtyper/ "M$%%%PG skotselmetoder/naturvardsbranning/Pages/de- att bara nämna några. Johan Nitare bidrar med fault.aspx]. $œ%M en svamp som berättar en historia. Inspirerande 1. Strategi för naturvårdsbränning i sydöstra läsning som kan erhållas gratis från de lokala Sveriges skyddade skogsområden år Skogsstyrelsekontoren ute i landet. 2012 – 2022. 2. Brandhistorik i sydöstra Sverige. Artinriktad naturvård 3. Naturliga skogsbränder i Sverige. FrånF ArtDatabanken kom 4. Brandgynnade arter i sydöstra Sverige. nyligenn en populärt hållen sammanställnings över resul- I det fjärde häftet om brandgynnade arter dis- tatentta av de olika åtgärdspro- kuteras bland annat svampar. grammen.g Häftet på 88 sidor innehålleriin ”beskrivande ex- empele på praktisk naturvård – med arten i fokus – från hela Sverige”.S Idag arbetar bland annat länsstyrelser, markägare, ideella organisationer (som SMF) och ArtDatabanken med åtgärdsprogrammen för de hotade arterna. Svampar lyfts fram i ett kapitel med titeln ”Svampar - kungar i sitt eget rike” av Maria Forslund. Tonvikten ligger på bevarandet av kalk- barrskogar och ängsmarker. Men åtgärdspro- grammen handlar inte bara om svamp. Kapitlen i boken belyser arbetet kring groddjur, vilda bin, dagfjärilar, kärlväxter och mossor liksom insat- ser kring ett urval enskilda ÅGP-arter såsom /$ %% / / "$ $ % och skogsbränder får egna kapitel.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 47 SMF

Rusta dig för svampsäsongen – besök SMF:s webshop!

Köp de praktiska fältguiderna och en Svampvakttröja som visar vad du sysslar med – så är du redo för svampsäsongen! Kan beställas via SMF:s webshop.

Dessutom finns herbarieetiketter (packe med 100 etiketter kostar bara 5 kronor), litteratur (t ex Funga Nordica i reviderad och utökad upplaga 2012, Jeppsons Jordstjärnebok, Windahlia-CD, CD med alla nummer av SMF:s tidskrift Jordstjärnan, Fries Icones del 2 mm, mm. Det går smidigt att betala med kort.

Pris endast 150:-/st

Göteborgs svampklubbs tidskrift Windahlia finns tillgänglig på DVD-skiva. Tidskriften gavs ut första gången 1971 och sista numret kom 1999. 2005 kom ett avslutande gene- ralregister. Därefter slogs Windahlia ihop med Svensk Mykologisk Tidskrift.

Även om Windahlia har några år på nacken så finns här mycket läsvärt att hämta. Skivan har sammanställts av SMF och säljs nu till alla intresserade.

Kan beställas i vår web-butik. Pris endast 200:-

48 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Styrelse

Ellen Larsson ordförande Kullingsbergsvägen 12, 441 43 ALINGSÅS 070-2641515 [email protected] Revisorer Kill Persson vice ordförande Mastens väg 18, 310 41 GULLBRANDSTORP Herbert Kaufmann 035-594 63 Sofiebergsvägen 6, 702 29 ÖREBRO [email protected] 019-246194

Henrik Sundberg kassör Bernt Linton Slogstorp 17009, 240 33 LÖBERÖD Blåklintstigen 6, 137 36 VÄSTERHANINGE [email protected] 08-50027493

Anita Stridvall sekreterare Carina Jutbo suppleant Lextorpsvägen 655, 461 64 TROLLHÄTTAN Tallvägen 9A, 854 66 SUNDSVALL 0520-72650 060-569235 [email protected] [email protected]

Mikael Jeppson Lars Ljungberg suppleant Lilla Håjumsgatan 4, 461 35 TROLLHÄTTAN Löpargatan 84, 722 41 VÄSTERÅS 0520-82910 021-330608 [email protected]

Michael Krikorev c/o Eneqvist Valberedning Ymsenvägen 13, 120 38 ÅRSTA [email protected] Jan Nilsson Smeberg 2, 457 50 BULLAREN Sofia Lund 0525-20972 Brearedsvägen 75, 432 38 VARBERG [email protected] [email protected] Mattias Andersson Kjell Olofsson Eva Lagerwalls väg 22, 756 43 UPPSALA Biologigränd 46, 907 32 UMEÅ 070-8477331 090-192816 [email protected] [email protected] Magnus Källberg Elisabet Ottosson Tränggatan 5, 582 28 LINKÖPING [email protected] 013-105664 [email protected]

www.svampar.se Svensk Mykologisk Tidskrift SvenskMykologisk Tidskrift Volym 34 · nummer 2 · 2013

INNEHÅLL

Jacobsson, Stig & Larsson, Ellen: En massförekomst av gifttrådskivling, Inocybe erubescens, i Falköpings park – A large occurrence of Inocybe erubescens in Falköping, SW Sweden ...... 7 Jeppson, Mikael: Svampvakt – Monitoring projects on Hygrophorus and grassland fungi...... 25 Jeppson, Mikael & Nilsson, Jan: Digitalisering av Elias Fries skrifter och

originalmålningar – Fries’s works being digitized ...... 38 Volymnummer 34 2013 2 Jeppson, Mikael: Bokrecensioner och bokpresentationer – Book reviews ...... 45 Lund, Sofia: Otterön, en mykologiskt outforskad pärla i norra Bohuslän – Contributions to the mycoflora of Otterön (SW Sweden) ...... 18 Nikishkova, Elle: Inlagd smörsopp ...... 35 Persson, Kill: Samla gröna och rödbruna jordtungor i höst! – Call for green and red-brown earth-tongues! ...... 11 Persson, Kill & Larsson, Krister: Naturvårdsbränning och ängssvampar – Prescribed burning and grassland fungi ...... 27 Örstadius, Leif & Larsson, Ellen: Bolbitius excoriatus, flagnande guldskivling, funnen på spillning i Sverige – Bolbitius excoriatus, a rare fieldcap on dung reported from Sweden ...... 2

Tryck: Affärs-Tryckeriet, Västerås augusti 2013 Repro: Affärs-Tryckeriet, Västerås Omslag: MultiArt gloss 250 Inlaga: MultiArt silk 115