Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 34 · nummer 2 · 2013 Svensk Mykologisk Tidskrift inkluderar tidigare:
www.svampar.se
Svensk Mykologisk Tidskrift Sveriges Mykologiska Förening Tidskriften publicerar originalartiklar med svamp- Föreningen verkar för anknytning och med svenskt och nordeuropeiskt - en bättre kännedom om Sveriges svampar och intresse. Tidskriften utkommer med fyra nummer svampars roll i naturen per år och ägs av Sveriges Mykologiska Förening. - skydd av naturen och att svampplockning och annat Instruktioner till författare finns på SMF:s hemsida uppträdande i skog och mark sker under iakttagande www.svampar.se. Tidskriften erhålls genom med- av gällande lagar lemskap i SMF. Tidskriften framställs med bidrag från - att kontakter mellan lokala svampföreningar och Tore Nathorst-Windahls minnesfond. svampintresserade i landet underlättas - att kontakt upprätthålls med mykologiska föreningar i grannländer - en samverkan med mykologisk forskning och veten- Redaktion skap. Redaktör och ansvarig utgivare Mikael Jeppson Medlemskap erhålles genom insättning av medlems- Lilla Håjumsgatan 4, avgiften på föreningens bankgiro 461 35 TROLLHÄTTAN 5388-7733 0520-82910 [email protected] Medlemsavgiften för 2013 är: s 275:- för medlemmar bosatta i Sverige Hjalmar Croneborg s 375:- för medlemmar bosatta utanför Sverige Mattsarve Gammelgarn s 125:- för studerande medlemmar bosatta i 620 16 LJUGARN Sverige (maximalt under 5 år) 018-672557 s 50:- för familjemedlemmar (erhåller ej SMT) [email protected] Subscriptions from abroad are welcome. Payments Jan Nilsson for 2013 (SEK 375.-) can be made by credit card by Smeberg 2 visting our webshop at www.svampar.se or to our 457 50 BULLAREN bank account: 0525-20972 [email protected] IBAN: SE6180000835190038262804 BIC/SWIFT: SWEDSESS Äldre nummer av Svensk Mykologisk Tidskrift (inkl. JORDSTJÄRNAN) finns på en CD som kan beställas Sveriges Mykologiska Förening från SMF. Institutionen för biologi och miljövetenskap Previous issues of Svensk Mykologisk Tidskrift (incl. JORDSTJÄRNAN) are available on a CD which can Göteborgs universitet be ordered from SMF. Box 461 405 30 Göteborg
www.svampar.se
Omslagsbild Plansch från Elias Fries verk "Sveriges ätliga och giftiga svampar". Efter målning av E. Pettersson. Skarlakansröda Vaxskiflingen. Hygrophorus puniceus (idag Hygrocybe punicea, scharlakansröd vaxskivling). I detta nummer nr 2 2013
SVAMPPRESENTATIONER FRIESPROJEKTET 2 Bolbitius excoriatus, flagnande 38 Digitalisering av Elias Fries skrifter guldskivling, funnen på spillning i och originalmålningar Sverige Mikael Jeppson & Jan Nilsson Leif Örstadius & Ellen Larsson 7 En massförekomst av gifttrådskiv- BÖCKER ling, Inocybe erubescens, i 45 Recensioner och presenta- Falköpings park tioner Stig Jacobsson & Ellen Larsson Mikael Jeppson 11 Samla gröna och rödbruna jord- tungor i höst! SMF Kill Persson 48 Web-shop
SVAMPVAKT 18 Otterön, en mykologiskt outforskad pärla i norra Bohuslän Sofia Lund 25 Svampvakt Mikael Jeppson
NATURVÅRD 27 Naturvårdsbränning och ängs- svampar Kill Persson & Krister Larsson
RECEPT 35 Inlagd smörsopp Del av plansch från Elias Fries verk "Icones selectae Hymeno- Elle Nikishkova mycetum nondum delineatorum volym 1". Entoloma madidus (idag Entoloma bloxamii, blårödling).
Del av plansch från Elias Fries verk "Icones selectae Hymenomycetum nondum delineatorum volym 2". Hygrophorus (Hygrocybe) laetus (idag Hygrocybe laeta, broskvaxskivling).
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 1 SVAMPPRESENTATIONER Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 2–6 2013 Bolbitius excoriatus, flagnande guldskivling, funnen på spillning i Sverige
LEIF ÖRSTADIUS & ELLEN LARSSON
ABSTRACT Bolbitius excoriatus, a rare fieldcap on dung reported from Sweden. Bolbitius excoriatus growing on cow dung is reported as a new species for Sweden. ITS sequence data of the type specimen and a Swedish collection confirmed the identity. The phylogenetic analysis indicates B. reticulatus f. aleuriatus as its closest sister species. A morphological description with photos based on the Swedish material is given.
Inledning eller mindre allmänna. Arterna är saprotrofa Bolbitius (guldskivlingar) är ett litet släkte med och växer på spillning, murken ved eller i förna. sju arter i Norden, varav sex förekommer i Fruktkropparna är små till medelstora, sköra och Sverige (Hausknecht & Vesterholt 2012). Med saknar velum. Hatten är mer eller mindre klib- - big. Skivorna växer smalt vid foten, är relativt tet rapporterad från Norden. Bolbitius titubans täta och har en tendens att bläcka. Förutom den (guldskivling) är mycket allmän åtminstone i här nyrapporterade arten växer även B. titubans södra Sverige medan övriga arter är sällsynta och B. coprophilus på spillning.
Fig. 1. Fruktkroppar av Bolbitius excoriatus. Sverige. Skåne, Gualöv, Gyetorp, 2010-09-15, på nötspillning, leg. L. Örsta- dius (herb LÖ 46-10). Foto L. Örstadius.
2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 2. Ett av de bästa träden från den fyloge- netiska analysen presenterat som ett fylogram där grenlängderna motsvarar antalet karaktärsför- ändringar. Bootstrapvärden från den statistiska analysen visas på grenarna. Sekvensernas Gen- banknummer är angivna efter namnet på arten. Genbanknummer för B. excoriatus är angivet under stycket molekylär undersökning.
Leif Örstadius har under många år studerat skiv- ITS-regionen, som man nyligen beslutat ska lingar på spillning i släktet Psathyrella (sprö- vara ”bar code”-markör för svampar (Schoch dingar) men samtidigt beaktat andra släkten. % '* ' % $ " $ / - svampart. Den jämfördes med sekvenser som bestämd art ur släktet Bolbitius samlats på nöt- 7 : ; " ! " # $ sekvenserna var identisk med B. excoriatus men % '* * Bolbitius excoriatus, sju ITS-sekvenser av Bolbitius hämtades hem vars morfologiska beskrivning i stort överens- för vidare fylogenetisk analys. Som utgrupp val- stämmer med de skånska fynden, men hattstor- de vi en sekvens vardera från de två närstående leken som uppges för arten är betydligt större än släktena Pholiotina och Conocybe. Sekvenserna för de svenska fynden. Då viss osäkerhet om de (ITS +LSU) alignades med hjälp av programmet svenska fyndens identitet rådde och ingen ITS- =>??@ E % '**J $ % sekvens fanns tillgänglig på GenBank för en med 1706 karaktärer. Av dessa var 123 fylogene- jämförelse, lånades typkollekten in för en mor- tiskt informativa. En fylogenetisk analys gjordes fologisk och molekylär undersökning. Sekvens- i PAUP* (Swofford 2003) och den gav ett träd data bekräftade identitet och förekomst av B. ex- % ' ? - coriatus i Sverige. Nedan följer en morfologisk tiskt stöd för grenar och noder i trädet kördes beskrivning av arten grundad på det svenska en bootstrap-analys. Trädet presenteras som ett materialet. fylogram och visar att sekvensen av typen för B. excoriatus och den svenska kollekten är identis- Då svenskt namn saknas för B. coprophilus före- ka och bildar en klad med 100 % bootstrap-stöd. slår vi namnet dyngguldskivling och som svenskt Sekvenserna av B. excoriatus lägger sig i sin tur namn på B. excoriatus föreslår vi ihop med B. reticulatus f. aleuriatus med 98 % guldskivling. stöd, som den art som B. excoriatus närmast är besläktad med jämfört med de andra Bolbitius- Molekylär undersökning arterna som är med i analysen. ITS- och LSU-regionen av nukleärt ribosomalt DNA sekvenserades för typkollekten av B. ex- coriatus (Type WU16355) och en kollekt av B. excoriatus (LÖ23-10) från Lyckeboda i Skåne. Sekvenserna har skickats in till Genbank och er- hållit nummer KC456418 och KC456419.
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 3 SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 3. Välutvecklad fruktkropp av Bolbitius excoriatus, som visar hur hatthuden spricker upp. Sverige. Skåne, Skepparslöv, Åkeboda, 2008-09-11, på nötspillning, leg. L. Örstadius (herb. LÖ 147-08). Foto L. Örstadius.
Morfologisk beskrivning ten (Munsell 10YR 8/6–8/8), med tydlig grodd- Bolbitius excoriatus Dähncke, Hauskn., Krisai, ~ : ~} –26 x 9–12 Contu & Vizzini μm, omgivna av ett pseudoparafysmönster av coprinoid typ. Cheilocystider 25–60 x 10–30 Hatt 2–8 mm bred, som ung konvex, breder μm, klavata, utriforma, lageniforma, fusiforma, senare ut sig plant med nedtryckt mitt, vågig, % " J $ svagt klibbig, gråbrun, ljusbrun (Munsell 7.5YR saknas. Kaulocystider 25–40 x 7–12 μm, ofta 5/2, 6/2, 6/4), strimmig och hygrofan, kal, som utriforma. Pileipellis en hymeniderm med 8–35 μm äldre radiärt luckert uppsprucken så att under- breda, klavata, päronformade eller huvudlika " \ % celler, brunt intracellulärt pigmenterade. Söljor täta, L = 16-26, smalt vidväxta, bruna (strong inte observerade. " ^ = _ J`q J{|}J{~ % $ egg. Fot 8–20 x 0,8–1 mm, cylindrisk, ibland Arten känns igen på den radiärt uppspruckna med klubbformad bas, gul med olivsken (Mun- hattytan på äldre exemplar, den gula foten, spor- sell 2.5Y 8/4–8/6) påminnande om fotfärgen hos % $ % } Pluteus romellii, ± helt pudrat strimmig. Ingen orten. De andra två arterna som växer på spill- tydlig lukt är noterad. Smak ej prövad. ning är Bolbitius coprophilus och B. titubans. Sporer (längd x bredd framifrån och från sidan) B. coprophilus skiljer sig genom att ha större 7–10 x 6–7 x 5–5,5 μm, medelvärden 7,6–9,6 x fruktkroppar och sporer, medan B. titubans har 6,1–6,5 x 5,1–5,3 μm, ovoida, ellipsoida, sub- större och mer regelbundna sporer och en gul- mitriforma, subhexagonala, oblonga, gula i vat- aktig hatt. Fruktkropparna i typkollekten av B.
4 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 4. Sporer av Bolbitius excoriatus med tydlig groddpor. Sverige. Skåne, Skepparslöv, Åkeboda, 2008-09-11, på nötspillning, L. Örstadius (herb. LÖ 147-08). Skalstreck 10 μm. Foto Leif Örstadius.
excoriatus uppges med en hattstorlek på 20–40 Tack %% # $ % '* * Ett varmt tack till kuratorn vid Institut für Bota- större än i det svenska materialet. I övrigt över- nik der Universität Wien Herbarium Mycologi- ensstämde karaktärerna med varandra. cum (WU) för lån och tillstånd att sekvensera typkollekten av Bolbitius excoriatus, och till Ståndort och utbredning Svenska artprojektet, ArtDatabanken, för eko- Växer ensam eller i små grupper. Funnen på nomiskt stöd till vår forskning. spillning av nöt i Sverige och av häst i Spanien under augusti – oktober. Hittills endast känd från Litteratur några lokaler i Skåne och typlokalen i Spanien. Hausknecht, A., Contu, M., Krisai-Greilhuber I., Dähncke, R.M., Vizzini, A. 2010. Bolbi- Undersökta kollekter tius excoriatus (Basidiomycota, Agaricales), Spanien: . Berga, San Llorenço, Finca a new species from Spain. Österreichische “Campas”, 1994-10-03, R.M. Dähncke (WU Zeitschrift für Pilzkunde 19: 121–126. 16355). Sverige: . GUALÖV, Gyetorp, Hausknecht, A. & Vesterholt, J. 2012. Bolbitius 2010-09-15, L. Örstadius (herb LÖ 46-10); Fr. I: Knudsen, H., Vesterholt J. (Eds.) Funga IVETOFTA, Krogstorp, 2005-08-09, L. Örstadius Nordica. Agaricoid, boletoid, cyphelloid and (herb. LÖ 286-05); IVETOFTA, Krogstorp, 2005- gasteroid genera, Nordsvamp, Copenhagen: 08-19, L. Örstadius (herb. LÖ 333-05, 334-05); 733–735. SKEPPARSLÖV, Åkeboda, 2008-09-11, L. Örsta- Katoh, K., Kuma, K., Toh, H., Miyata, T. 2005. dius (herb. LÖ 143-08, 147-08); TROLLE-LJUNG- MAFFT version 5: improvement in accuracy BY, Lyckeboda, 2010-08-16, L. Örstadius 23-10 of multiple sequence alignment. Nucleic Ac- (GB). ids Research 33: 511–518.
Fig. 5. Cheilocystider hos Bolbitius ex- coriatus. Sverige. Skåne, Skepparslöv, Åkeboda, 2008-09-11, på nötspillning, L. Örstadius (herb. LÖ 143-08). Skal- streck 10 μm. Foto Leif Örstadius.
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 5 SVAMPPRESENTATIONER
Munsell 1975. Munsell soil color charts. Mac- Leif Örstadius beth, Baltimore. Lyckans väg 39A Schoch, C.L., Seifert, K.A., Huhndorf, S., Rob- 291 43 Kristianstad ert, V., Spouge, J.L., Levesque, C.A., Chen, W. and Fungal Barcoding Consortium. 2012 Leif har under många Nuclear ribosomal internal transcribed spacer år ägnat sig åt mykolo- (ITS) as a universal barcode marker for Fun- gi. Hans huvudintres- gi. Proceedings of the National Academy of se är de mörksporiga Sciences USA. 109(16): 6241–6246 svamparna. Han har Swofford, DL. 2003. PAUP*. Phylogenetic på egen hand och till- Analysis Using Parsimony (*and Other sammans med Ellen Methods). Version 4. Sinauer Associates, Larsson publicerat ett Sunderland, MA. flertal internationellt uppmärksammade uppsatser, bland annat om släk- tet Psathyrella. Ellen Larsson Institutionen för biologi och miljövetenskap [email protected] Göteborgs universitet Box 461 405 30 Göteborg [email protected]
Svenska svampnamn Det finns ett behov av svenska namn på svam- kännedom är avgörande för att kunna komma par. Svenska Växtnamnskommittén har till upp- på bra svenska namn, en inte alltid så lätt sak. gift att sanktionera svenska namn på växter, SMF:s namngrupp kommer att ha regelbundna inklusive svampar och lavar. Nils Lundqvist har möten och gå igenom inkomna namnförslag. sedan många år varit kommitténs svampnamn- Det vi efterfrågar jämte ett namnförslag är en sansvarige. Han har byggt upp ett omfattande kort motivering. Namnen skall följa riktlinjer för kartotek över de svenska namn som använts i svensk namnsättning. svamplitteraturen, men detta till trots är listan Vi hoppas att via SMF:s hemsida kunna ha en långt ifrån ”komplett”. SMF:s styrelse har dis- ”remissrunda” av föreslagna namn där medlem- kuterat hur man på bästa sätt skall kunna hjälpa mar och andra kan ha synpunkter och ge änd- till i processen. Under 2012 bildade SMF en ar- ringsförslag innan förslagen lämnas till kommit- betsgrupp bestående av Michael Krikorev, Sofia tén. Synpunkter kommer givetvis att bollas med Lund, Kill Persson och Mikael Jeppson. den som föreslagit namnen, och eventuellt an- Arbetsgruppen har till uppgift att med hjälp dra experter på området. Det slutliga avgöran- av duktiga mykologer sammanställa förslag på det ligger, efter granskning av språkvetenskaplig namn som sedan kan sanktioneras av Svenska expertis, hos den Svenska Växtnamnskommit- Växtnamnskommittén. Till en början kommer tén. Efter sanktionering kommer namnen att rödlistade och andra naturvårdsintressanta publiceras i Svensk Taxonomisk Databas (Dyn- svampar att prioriteras. Dessutom har mykolo- taxa) och på SMF:s hemsida. ger med expertkunskaper och en god känne- dom om enskilda släkten eller svampgrupper ombetts att ta fram namnförslag. En god art- SMF:s arbetsgrupp för svenska svamp- namn
6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 7–10 2013 SVAMPPRESENTATIONER En massförekomst av gifttrådskivling, Inocybe erubescens, i Falköpings park STIG JACOBSSON & ELLEN LARSSON
ABSTRACT A large occurrence of Inocybe erubescens in Falköping, SW Sweden. In the summer 2012, at least 280 fruiting bodies were noted under Fagus sylvatica in the town park in Falköping. A summary of the ecology and distribution of the species in Sweden is given.
Inledning lyckad satsning. Gifttrådskivlingen gick verkli- %% '* ' % % gen till och det fanns massor av fruktkroppar i mycket regnig och en tidig uppblomstring av parken. Vi räknade till minst 280 exemplar i alla marksvampar kunde förväntas. Den 16 juli tänkbara stadier från gamla, mer eller mindre be- besökte vi därför Kinnekulle i förhoppning om dagade exemplar till nya knoppar på väg upp (se % $ ' ! % " - par timmars vandring på de välkända svamp- gränsade områden under bok, vilket antyder att lokalerna Munkängarna och Österplana hed gav det troligtvis inte var så många olika mycel som emellertid nästan ingenting. Trots att marken var var inblandade. Ungefär hälften av fruktkrop- väl genomfuktad efter de föregående veckornas parna växte under en solitär och relativt gammal rikliga regn hade bara ett fåtal fruktkroppar kom- bok. De övriga fanns spridda under ett bestånd mit upp. Vi fortsatte därför till Falköping. Plan- med yngre bokar där det i närheten även fanns teringsförbundets park där (ibland kallad Stads- parklind och avenbok inom räckhåll som tänk- parken) är en gammal lokal för gifttrådskivling " % \ ; (Inocybe erubescens), en art som ju är känd för att också ett ganska stort bestånd med avenbok uppträda tidigt på säsongen. Det visade sig vara en (Carpinus) men där saknades nästan helt gift-
Fig. 1. Stig räknar Inocybe erubescens i Falköping den 16 juli 2012. Foto Ellen Larsson.
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 7 SVAMPPRESENTATIONER trådskivlingar. I stället hittades där fruktkroppar dalen, Nordland, Norge) växer gifttrådskivling av Inocybe pusio, en liten och sällsynt trådskiv- i subalpin miljö bland fjällbjörk med fjällsippa lingsart samt en grupp med Lactarius circellatus (Dryas) i markskiktet som den kanske kan bilda (avenbokriska). mykorrhiza med. Ekologin kan således variera rätt mycket men gemensamt för alla lokaler är Ekologi och utbredning kalkrik mark. Att arten är kalkberoende är uppen- Gifttrådskivling bildar mykorrhiza med en rad bart. Gifttrådskivling är åtminstone hos oss en olika lövträd på näringsrik och kalkhaltig mark. $ Den vanligaste mykorrhizapartnern är bok och hittar man bara enstaka eller ett fåtal frukt- gärna planterade bokar i parker eller kyrkogår- $ % % - dar där marken är nästan bar eller bara sparsamt förekomster. Suber skriver sin bok ”I Svamp- gräsbevuxen. Många lokaler både i Sverige och skogen” (1968) att han sett stora mängder av i övriga Europa utgörs av sådan miljö. Arten kan gifttrådskivling i Falköping, så arten är tydligen dock förekomma även i sluten lövskog med eller " ; > utan bok men då bara med enstaka eller ett fåtal uppgift inrapporterad av Hans Rydberg om 95 fruktkroppar. Ek, lind eller hassel nämns från fruktkroppar vid Tullgarn, Södermanland, den några rapporterade lokaler men tyvärr saknas 4 juli 2012, alltså bara knappt två veckor innan " " förekomsten i Falköping. Det förefaller alltså enstaka nordliga lokaler utan ädellövträd, t ex i som om gifttrådskivlingen hade ett ovanligt bra Jämtland. Troligen är det björk eller möjligen '* ' ? } tall den växer med där. På en lokal (Junker- re år om rik förekomst på ett par lokaler i Kris-
Fig. 2. Inocybe erubescens (gifttrådskivling). Västergötland, Falköping, Planteringsförbundets park (Stadsparken), 2012-07-16, leg. E. Larsson (EL 9-12; GB). Foto Ellen Larsson.
8 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 3. Översiktsbild över lokalen för gifttrådskivling i Falköping.
tianstadstrakten. Stangl (1989) nämner att arten kan påträffas i stor mängd i parker i Bayern. Trots att gifttrådskivling är en ganska iögonfallande och lättbestämd art undgår den kanske upptäckt eftersom den kommer fram på högsommaren, före den egentliga svampsäsongen. Hittills är ca 30 lokaler för gifttrådskivling registrerade i Art- databankens databas, jämför utbredningskartan ~ % är rapporterade men kartan ger nog en ganska " % % Lokalerna är ganska jämnt fördelade i kalkrikare delar av södra Sverige men ett nordligt fynd sticker ut: Ås i Krokoms kommun nära Öster- % ; ! $ - gifter om betydligt nordligare fynd, till och med så långt norrut som vid Alta i Finnmark, så det är inte unikt. Gifttrådskivling är känd för att vara en tidig art och betraktas ibland t o m som en vårsvamp. På Fig. 4. Inocybe erubescens (gift- norska heter den t ex ”vårtrævlesopp” men det trådskivling). Registrerade fynd % i Artportalen. i Nordeuropa varar från slutet av juni till mitten
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 9 SVAMPPRESENTATIONER av augusti. Den tidigaste registrerade svenska Stig Jacobsson noteringen enligt Artportalen är 23 juni. I Mellan- Flöjtgatan 21 europa sägs den normala tiden för fruktkropps- 421 39 Västra Frölunda bildning vara juni – juli, sällan senare (Stangl 1989). Stig Jacobsson har under många år varit verksam Parker vid slott och herrgårdar har ofta en på- som mykolog vid Göte- $ % borgs universitet. Han har förmodligen beror på att miljön varit stabil ett speciellt intresse för under lång tid och ofta med gamla träd. Vissa trådskivlingar. ovanliga mykorrhizasvampar bland t ex riskor, % $ % [email protected] i naturlig skog, som kanske är mer föränderlig på grund av skogsbruk eller varierande markan- vändning. Även många andra trådskivlingar väx- Ellen Larsson er gärna i parker. Gifttrådskivling kan betraktas Institutionen för biologi som en bra indikatorart för värdefull parkmiljö. och miljövetenskap Göteborgs universitet Litteratur Box 461 Stangl, J. 1989. Die Gattung Inocybe in Bayern. 405 30 Göteborg Hoppea 46. Suber, N. 1968. I Svampskogen. Rabén & Ellen Larsson är ord- Sjögren. förande i Sveriges Myko- logiska Förening och ansvarig för de mykologiska samlingarna vid Her- barium GB, Göteborgs universitet. Tillsammans med Stig forskar hon på trådskivlingar med hjälp av modern DNA-teknik.
10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 11–17 2013 SVAMPPRESENTATIONER Samla gröna och rödbruna jordtungor i höst! KILL PERSSON
ABSTRACT Call for green and red-brown earth-tongues! The genus Microglossum is represented in Sweden by four species with green or reddish brown fruiting bodies: M. fuscorubens, M. nudipes, M. olivaceum and M. viride. The species are illustrated and their morphological characters are briefly described and compared. A provisional determi- nation key is provided and readers are urged to report findings as part of a national monitoring scheme for grassland fungi initiated by the Swedish Mycological Society.
Jordtungor är en svampgrupp som lockar många fann på åtminstone tre platser under veckan. svampintresserade. Inte minst har gruppens Arten har inte tidigare uppmärksammats i landet signalvärde för naturvårdsintressanta marker eftersom dess status som egen god art har ifrå- uppmärksammats (Nitare 1988). Att de ingående ? M. nudipes släktena och de enskilda arterna är svårbestämda i Dyntaxa, svensk taxonomisk databas över i fält är också allmänt omvittnat och omdiskute- organismer i Sverige. Jordtungor är en grupp " ! q % ~ svampar som har en lång tradition av studier i jordtungor har svarta eller mörkbruna frukt- Sverige med klassiska arbeten av Nannfeldt kroppar (släktena Geoglossum, Thuemenidium (1942) och Hakelier (1964). Johan Nitare och och Trichoglossum), men ett släkte, Microglos- Svengunnar Ryman behandlade släktet Mic- sum, har fruktkroppar med ärggröna, klargröna, roglossum i en artikel i Svensk Botanisk Tid- olivgröna eller rödbruna färger. Nedan följer en skrift (Nitare & Ryman 1984). De räknade tre kort presentation av arterna i släktet Microglos- arter till släktet (M. fuscorubens, M. olivaceum sum. och M. viride) och valde att inkludera den ärg- gröna M. nudipes i M. olivaceum. M. nudipes Microglossum beskrevs ursprungligen av Boudier redan 1917 Under mykologiveckan 2012 i Dalsland inspi- $ rerade våra mykologvänner från Slovakien, med mykologiveckan 2012 i Dalsland kände vi att E 6 % M. nudipes var relativt lätt att skilja ut i fält med jordtungor i släktet Microglossum. Särskilt spän- sin mycket karaktäristiska färg. Att få en bättre bild nande var fynden av M. nudipes ' % av Microglossum-arterna känns spännande.
Tabell 1. Gröna och rödbruna jordtungor i Sverige (släktet Microglossum).
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 11 SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 1. Microglossum fuscorubens (rödbrun jordtunga) har rödbruna och ibland rent bruna fruktkroppar och slät fot. Foto Claes Ingvert.
Fig. 2. Microglossum nudipes (”ärggrön jordtunga”) har en slät fot och en karakteristisk blågrön färg som av kop- parärg. Foto Kill Persson.
12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 3. Microglossum olivaceum (oliv- jordtunga) har slät fot och grönbru- na färger. Scanning Kerstin Bergelin.
A
Fig. 4. A. Microglossum viride (grön jordtunga) har en något fjällig fot och B ”varmare” gröna färger. Foto Kill Persson. B. Microglossum viride samlad av Viktor Kucera under Mykologiveckan i Dalsland 2012. Foto Mikael Jeppson.
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 13 SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 5. Geoglossum (Microglossum) arenarium (sandjordtunga) med sina typiska mångformiga, knubbiga svarta frukt- kroppar. Foto Mikael Jeppson.
Mikroskopiskt kännetecknas släktet Microglos- sporer, tycks hamna i ett eget släkte, Thuemenid- sum av hyalina (=ofärgade) sporer som är gan- ium. Fördjupade studier behövs för att visa hur *M'* )% % arter och släkten ska behandlas. (mellanväggar) i kombination med tunna hya- lina parafyser. Parafyser är sterila hyfändar som Att samla gröna och rödbruna % Geoglos- jordtungor sum och Trichoglossum har oftast betydligt län- Insamlingsmetodiskt krävs lite extra för att hitta J* )% % $ % $ % $ en lektion av de slovakiska mykologerna: Ner på Inom Microglossum är de mikroskopiska skill- knä allihop! Och med ett noggrant bläddrande naderna små. I fält är det däremot enklare att % " $ % skilja ut olika arterna eftersom de visar skill- " $ " _ %- nader i fruktkroppsfärg och i struktur på fotdelen ma metod lämpar sig naturligtvis synnerligen (tabell 1). väl även för svarta jordtungor (Geoglossum och % Trichoglossum $ % % Clavar- mer eller mindre svarta, arter i Microglossum: ia, Clavulinopsis och Ramariopsis). M. arenarium / J $ M. atropurpureum " / | SVAMPVAKT - ängssvampar Enligt senaste rön, verkar dock sandjordtungan Som en förlängning av SMF:s Ängssvampspro- höra hemma bland de svarta jordtungorna i släk- jekt vill vi uppmana och utmana medlemmar tet Geoglossum, trots att den likt Microglossum över landet att leta lite extra efter just gröna har osepterade, korta sporer. Den purpurbruna och rödbruna jordtungor i höst. Microglossum jordtungan, som också har korta och osepterade verkar föredra ängs- och betesmarker med ett
14 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER
Fig. 6. Thuemenidium (Microglos- sum) atropurpureum (purpurbrun jordtunga). Mörkt purpurbruna fruktkroppar med småfjällig fot. Foto Frida Turander.
Fig. 7. På spaning efter jordtungor. Foto Kill Persson.
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 15 SVAMPPRESENTATIONER
Bestämningsnyckel till svenska jordtungor
För att underlätta bestämningsarbete finns nedan en nyckel till svenska jordtungor. Endast släktet Microglossum nycklas ut på artnivå. Skulle du hamna på någon av de andra arterna/släktena hänvisas till bestämningsnyckeln i t ex Nordic Macromycetes vol. 1 (Ohenoja 2000) eller Maas Geesteranus (1964). Även i SMF:s ängssvampshäfte (Bergelin & Persson 2012) finns information att hämta. Nitare och Ryman (1984) har nyckel, utförliga beskrivningar och illustrationer till arterna i Microglossum.
1. Färska fruktkroppar mörkt purpurbruna – svarta; mogna sporer hyalina eller bruna, >20 μm långa ...... 2 1. Färska fruktkroppar gröna, oliv eller rödbruna; mogna sporer hyalina, oftast kortare än 20 μm ...... 5
2. Fruktkroppar oregelbundet knubbiga, svarta; mogna sporer hyalina, osepterade, 25–40 μm långa; i sand ...... Geoglossum (Microglossum) arenarium 2. Fruktkroppar tungformade, mörkt purpurbruna – svarta; i gräsmarker ...... 3
3 Fruktkroppar mörkbruna – mörkt purpurfärgade – nästan svarta; mogna sporer hyalina 20–35 μm långa, osepterade ...... Thuemenidium (Microglossum) atropurpureum 3. Fruktkroppar ± svarta; mogna sporer bruna, 30–100 μm långa (oftast > 50 μm) och vanligen med 5–7 eller fler tvärväggar (en art, Geoglossum aseptatum, har osepterade sporer) ...... 4
4. Hymenium och fot med svarta borst (lupp!) ...... Trichoglossum (3 arter) 4. Hymenium och fot utan borst ...... Geoglossum (17 arter)
5. Fruktkroppar rödbruna ...... Microglossum fuscorubens 5. Fruktkroppar med gröna – olivgröna nyanser ...... 6
6. Med småfjällig fot ...... Microglossum viride 6. Med slät fot ...... 7
7. Fruktkroppar ärggröna ...... Microglossum nudipes 7. Fruktkroppar olivfärgade...... Microglossum olivaceum
16 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPPRESENTATIONER något högre pH (neutral-basiskt) och fynden hit- Litteratur tills har varit på marker som även i övrigt har en Bergelin, K. & Persson, K. 2012. Ängssvam- rik och varierad ängssvampsfunga. Vi hoppas att par. Mykologiska publikationer 4. Sveriges hösten 2013 skall bli en god jordtungesäsong och Mykologiska Förening. att detta upprop skall kunna öka vår kunskap om Hakelier, N. 1964. Bidrag till Sveriges svamp- var arterna förekommer. Så leta lite extra efter ;; 7 $ Svensk Botanisk Tid- gröna och bruna tungor i höst! Ner på knä, kryp skrift 58: 337–343. fram över ängs- och betesmarkerna och vik gräs Maas Geesteranus, R. 1964. De fungi van Ned- $ % / erland. I. Geoglossaceae – aardtongen. får gärna fotografera, men se då till att lyfta upp Wetenschappelijke Mededelingen. Konink- några fruktkroppar så att fotdelen av fruktkrop- lijke Nederlandse Natuurhistorische Vereni- pen syns tydligt. Bilder får du gärna skicka till ging – Nederlandse Mycologische Verenig- mig på adressen nedan, men spara gärna bilderna ing 52. [nedladdningsbar från http://www. i en mindre omfattande format så blir de inte så paddestoelenkartering.nl/downloads/KNNV- ”tunga” att skicka. Glöm inte att ange vem som WM/wm52.pdf] hittat, var och när de fotograferats. Viktigt när du Nannfeldt, J. A. 1942. The Geoglossaceae of samlar in fruktkroppar, som enkelt torkas luftigt Sweden. Arkiv för Botanik, Band 30 A, N:o 4. på ett papper några dagar, är att förse kollekten Nitare, J. 1988. Jordtungor, en svampgrupp på med uppgifter om datum, plats (koordinater en- tillbakagång i naturliga fodermarker. Svensk ligt RT90) och vem som hittat arten (leg.). Tänk Botanisk Tidskrift 82: 341–368. på att du samlar fruktkroppar från en mindre Nitare, J. & Ryman, S. 1984, Jordtungor av släk- yta (0,5 m2) % tet Microglossum i Sverige. Svensk Botanisk en annan plats bara någon meter därifrån får det Tidskrift 78: 63–69. bli ett nytt belägg. Skicka gärna dina kollekter Ohenoja, E. 2000. Geoglossaceae Corda. I: Han- till ett offentligt herbarium. sen, L. & Knudsen, H. (eds.): Nordic Macro- Jag hoppas att under nästa år återkomma med mycetes Vol. 3: 177–183. en liten sammanställning utifrån detta upprop.
Kill Persson Delta i SMF:s projekt Svampvakt! Mastens väg 18 Ge dig ut och inventera ängssvampar! 305 64 Gullbrandstorp Rapportera på Artportalen och ange
projekt Svampvakt. [email protected]
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) 17 SVAMPPVAKT Svensk Mykologisk Tidskrift 34 (2): 18–24 2013 Otterön, en mykologiskt outforskad pärla i norra Bohuslän
SOFIA LUND
ABSTRACT Contributions to the mycoflora of Otterön (SW Sweden) Report from a visit to a mycologically unexplored island in the Bohuslän archipelago.
" % %% % / } som fortfarande hävdas, eller där hävden upp- landet. Då är man ur huse och alla som har båt hört relativt nyligen. Hit nådde jordbrukets ra- är ute. Så det var stört omöjligt att få tag på en tionaliseringar ganska sent. Lindön i norra Bo- skeppare med båt som kunde köra oss ut till ön. huslän är en plats där traditionell markskötsel $ % $ med bete och slåtter pågått i sekler och fortfa- siktet på Otterön, dit vi lyckades ordna båttrans- rande pågår. Vi var därför ett gäng från SMF:s port. Det skulle visa sig vara en lyckad strategi. styrelse och några till som ville ta oss ut till Otterön ligger strax utanför Grebbestad. Det Lindön och inventera ängssvampar under sen- är en högrest ö. Som andra öar i Bohusläns hösten. Vi bestämde ett datum men det fanns en skärgård utgörs den till stor del av ljunghe- G %% dar och ganska mager skog på granitberg. Det fullt i den här delen av landet. På västkusten är speciella med Otterön är att det i dalgångarna
Fig. 1. På Otterön finns en av landets mäktigaste skalgrusbankar. Foto M. Jeppson.
18 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 34:2 (2013) SVAMPVAKT
Fig. 2. Kaffepaus i höstsolen. Foto Jan Nilsson.