Nr. 40 · Ukiaq · efterår 2007 L ars Sv ankj æ r u A/S-imi pisortaqatigiit. Saamerlerniit: Immikkoortortaqar­ Ledergruppen i Royal Arctic Line A/S. Fra venstre: Divisionschef i Royal fimmi pisortaq, Royal Arctic Umiarsualiveqarfinni Sullissisut Taitsiá­nguaq Arctic Havneservice Taitsiánguaq Olsen, underdirektør i Royal Arctic Line Olsen, Royal Arctic Linemi pisortap tullia John Rasmussen, aningaasa­ John Rasmussen, økonomidirektør Lars Thorup, adm. direktør i Arctic qarnermut pisortaq Lars Thorup, Arctic Umiaq Linemi pisortaaneq Jette Umiaq Line Jette Larsen, adm. direktør i Royal Arctic Linieagentur Erik Larsen, Royal Arctic Linieagentur A/S-imi pisortaaneq Erik Th. Møller, Th. Møller, adm. direktør i Royal Arctic Line Jens Andersen, adm. direk- Royal Arctic Linemi pisortaaneq Jens Andersen, Arctic Container Opera- tør i Arctic Container Operations Jesper Balthazar-Christensen, marke­ tions A/S-imi pisortaaneq Jesper Balthazar-Christensen, nittarsaassiner- tingchef Ivalo Egede, personalechef John Kaarsberg og IT chef Harald mut pisortaq Ivalo Egede, sulisoqarnermut pisortaq John Kaarsberg Asschenfeldt Buuti Pedersenip containeriminut folie atorpaa, uanilu ilusiler- aamma IT-mik ingerlatsinermut pisortaq Harald Asschenfeldt suivoq Buuti Pedersen brugte folie til sin container, og her klipper hun skabeloner til

Naqitaq ‘Royal Arctic’ Royal Arctic Line A/S-imit Ilusilersuisoq suliarinnittorlu / Layout og produktion: saqqummersinneqartarpoq. Tegnestuen Tita

Bladet ‘Royal Arctic’ udgives af Royal Arctic Line A/S Naqiterisoq / Tryk: Brix & Company Naqiterneqartut amerlassusiat / Oplag 2.800 Royal Arctic Line A/S · Postboks 1580 · 3900 Oqarasuaat/Telefon +299 34 91 00 · Fax +299 32 35 22 Akeqanngitsumik pisartagarqarusukkuit [email protected] Saqqaa / Forside: Assilialiap ilamernga. Eqqumiitsuliortoq: Naja [email protected] imut allaannassaatit Rosing-Asvid / Udsnit. Kunstner: Naja Rosing-Asvid www.royalarctic.gl Gratis abonnement kan bestilles på [email protected] Assiliisoq / Foto: Lars F. Andersen.

Akisussaasutut aaqqissuisoq / Ansvarsh. red. Ivalo Egede Aaqqiss./Red.: Ivalo Egede, Jan Boman & Nauja Brøns Aaqqissuineq naammassivoq / Red. afsluttet 27. august 2007 Moving Art – Containerini eqqumiitsuliat

Nuup qulaani naqitsiniisaffiit marluk Eqqumiitsuliat assigiinngilluinnartut arfinillit ‘Moving Art – containerini eqqumiitsuliat’ pillugit suliap aallartinnissaa ul- Eqqumiitsuliortut arfinillit peqataasut assigiinngilluinnartumik suleriaase- lumik ataatsimik sioqqullugu silassaq pitsaavallaanngilaq. Naqitsiniisaf­ qarput. Ilaat titartariikkaminnik nassarput ingerlaannarlu qalipaalerlutik, al- feeqqat marluk ulluni pingasuni tulliuttuni eqqumiitsuliornerup ingerlan- lalli isumassarsiatik eqqarsaatigiutaa qalipaallutik. Eqqumiitsuliaat taa­ neqarnerani Nuummi siallertitsiniarput. Pitsaaqutaavoq anorlertussaan­ maattumik assigiinngitsorujussuupput, aamma malunnarpoq isiginnaar- ngimmat. tut naliliinerat assigiinngitsorujussuusut.

Nittarsaassinermik sulialik Nauja Brøns aamma Katuami pisussanik aaq- Ilaasa nannut alutorsaatigeqaat, ilaasa karsi soqarpallaanngitsoq qali­ qissuussisartoq Kim Larsen aalajangiipallattariaqarput. Eqqumiitsuliornis- paateqarpallaanngitsorlu nuannarinerugaat. Ilaasa eqqumiitsuliaq ilisar- saq kinguartinneqartariaqarpa, imaluunniit silap atoruminartuunissaa neri- nartumik ilusilersugaanngitsoq pitsaanerutippaat, allallu inuit assorlutik uutigissavaat? Aalajangerput suliassaq aallartiinnarniarlugu, Godthåb ingerlasut nuannarineruaat. Suluppaagaq immikkut nuannarinnitseqar- Transportservicellu containerit reeferet (qerititanut atorneqartartut), qa­ poq, aamma qaqqaq timmissat piaqqiorfigisartagaat allarpassuarnit tor- qortut arfinillit ataaserlu aappalaartoq, qalipaanermi atortunut inissitsi­ raanerutinneqarpoq. Containerit siornatigut taama assilineqartigisiman­ vissaq, Katuap saavanukaappaat. ngisaannarput.

Sisamanngornermi ualikkut Katuami ilasseqatigiinnermi eqqumiitsulior­ nissaq aallarnisarneqarpoq, tallimanngornermilu ullaap tungaani eqqu­ miitsuliortut arfinillit qalipaallutik aallartipput. Tallimanngorneq naallugu sialleqaaq, taamaattumik ulersualersuisoqarnera iluaqutaavoq. Ulersuit qaanni sialuk katersuummat kikkut tamarmik ikiuillutik imaajarpaat. Tal­ limanngornermi unnuaani siallerunnaarpoq, arfininngornermi kiallunilu ­nuiaqalaarpoq, sapaammilu seqinnareqaluni.

Buuti Pedersenip containeriminut folie atorpaa, uanilu ilusiler- u suivoq Buuti Pedersen brugte folie til sin container, og her klipper hun skabeloner til L ars F. A n d ersen

Royal Arctic   maat isumagilluarpaatigut. Arlaannik amigaa­ Arlaannik isumagilluarpaatigut. maat mammata. Qalipakkatsinnik suliaqarnerput ta­ lersuitilluta tamatta nikutserpugut horaarutiga­ paakkamik qalipaasoq, oqaluttuarpoq: - Nali­ container blander farverforansin Peter ‘Kujooq’Kristiansen paatinik akuuisoq containerimi silataaniqali Peter ‘Kujooq’Kristiansen ami allallu amiiseeqqanik allarutissanik, poq, teqaraangatta ingerlaannaq isumagineqartar suliaqarluarsi Larsen Kim atorfilik Katuami aamma Brøns Nauja ersattaappagut lugillu sulup Nielsen, Camilla Eqqumiitsuliortoq Suliniut maligassaqqissoq - - - - - maligassaqqissoq, piareersarluagaanera pis piareersarluagaanera maligassaqqissoq, suliniut tassaavoq Art, Moving suliaq, Una - sagatsigu. isumagisinnaanias kisiat suliarput teqartoq put KIMIK suleqatigiinnermi uani pissarsiaqar nilu: - Royal Arctic Line uagullu suleqatigiiffip sutigalugu, Camilla Nielsen oqarpoq nangillu apa, amailt ugtint pingaaru­ uagutsinnut taamaalilluta sarpaat, gaatigisinnaasavut tamaasa ingerlaannaq aa­ - - - - - salerumaartut. suliniuteqartitsi assinginik massarsiffigalugu isu allat suliffeqarfiit Neriuutigeqaara luarput.

Royal Arctic - -

Lars F. Andersen

Lars F. Andersen Lars F. Andersen paat piffissamik pilersaarusiortarneq, aamma sunannguaq tamaat sunannguaq aamma pilersaarusiortarneq, piffissamik paat nermik ilinniartitaaneq pissutigalugu suliniut ingerlalluarmat. Ilinniartar arpoq sakkussakka nutaat atorakkit. Utaqqigaluarpara arlaannik ajor ingerlallu tamarmi Suna siunnersorneqartarlunga. ilinniartitsisutsinnit ingerlanerani suliniutillu sakkussarsisilluarpaanga, peqataaffigisama ilinniartitaanerup aquts inermik Suliniummik - oqaluttuarpoq: Nauja tamakkerlugu angusassatkilliffissaataalajangertarlugit. ingerlanera aamma najoqqutassiortarluni suliniummut qaasiortarluni, nassuiaate suliniummik tassani peqataavoq, Brøns Nauja taanermi ilinniarti aqutsisinnaanermik suliniummik A/S-imi Line Arctic Royal Suliniummik aqutsisinnaanermikilinniartitaaneq qujamasuttoru aamma piumasaqqortugaluarlutik eqqumiitsuliortut inassutigiinnarsinnaavara, allanut suleqatigiinnissaq qumiitsuliortullu Eqqumiitsulior - nuannaraa: suleqatigiinneq aamma Brønsip Nauja luarsimaneq torraanerpaavoq. Qularutissaanngilaq suliniutinik aqutsi­ put, tamannali ulersualersuinikkut qaangerparput. Siumut piareersar akornutigilaarpar Sialuk ajortoqanngilaq. kisianni toqariataarnissaa, jussuusarput. Nuanneqisumikmisigisaqarfiunerapingaarnerpaavoq. eq­ ittunik taama Suliniutinik suleqatigiilluariartuaalersimavugut. tullu Royal Arctic

sig inspireretilatlavelignendeprojekter Camilla Nielsenhåber,atandrevirksomhederlader sisinneqassasut niutinik taamaattunikingerlatsinissamutisumassar Camilla Nielsenipneriuutigaasuliffeqarfiitallatsuli­ u ------Nauja qungujulaqaluninaggasiivoq. iluatsilluarsimaqaaq, tamarmi isigalugu Ataatsimulli aqorlunnerarput. ni marluk arlaat kisianni nassarpaat, kiinarpatik namminneq marluk eqqumiitsuliortut Qujanartumilli akoqarmata. sakkortuunik paatimmi qali eqqortut, assiaqutillit illersuutissat kiinarpaat aqartikkaluarpagut pisari Tassani atorsinnaanngillat. tunniunneqarsimasut suutissatut ja aperineqarami akivoq: - Aap, kiinarpaat suliniummut atatillugu iller Nau ajornartorsiuteqarsimanersut arlaannik ingerlannerani Suliniutip taava tapersersuisorujussuanngorput. gut, taamaattoq suleqatit pasigamikku suliniutip suna siunertarineraa sungiusimagaat, aamma suliniummut soqutiginnillualerput. Taamatut aamma eqqaas tusartarnissaat sullitat Malunnarpoq qartarpoq. isumagine­ eqqaagigalu amigaatigineripput Suna pitsaalluinnarpoq. suleqatiginerat Nurepap aamma Katuap - nangippoq: Brøns Nauja Sullinneqarneq pitsaalluinnartoq Suliniutip ingerlannera uannutnuannersimaqaaq. nalissaqanngillat. kaammattuinerlu persersorneqarneq savakka talittarfimmi suleqatit. Tamatta suliffitsinni ulapittuartartuuvu lngluu imt iesauiransa. am psrant ta pisortannit Aamma pilersaarusiortarnissaq. siumut ­ilanngullugu n

------u 

Miki Jakobsen Maria Panínguak’ Kjærulff qalipaatinik akuuisoq L ars F. A n d ersen qalipakkaminut Madonnap erinarsuutaanit isumas- sarsiani najoqqutaralugu Maria Panínguak’ Kjærulff blander farver til sit billede, der er inspireret af en sang af Madonna

To lavtryk ind over Nuuk presenninger op. Vandet samlede sig i søer Et foregangsprojekt Dagen før ’Moving Art – containerini eqqumiit­ oven på presenningerne, og alle hjalp til med Kunstner Camilla Nielsen, der har malet vær- suliat’ skulle gå i luften, var vejrmeldingen ikke at få vandet væk. Fredag nat stilnede regnen ket med rødfisken, fortæller: - Da vi evalu- for god. To mindre lavtryk med regn ville af, lørdag var der varmt og let overskyet, og erede projektet, rejste vi os alle sammen og komme ind over Nuuk i løbet af de tre dage, søndag var der rigtigt fint solskinsvejr. råbte hurra og klappede af Nauja Brøns og projektet skulle køre. Det gode var, at det Kim Larsen fra , for de har bare gjort ikke ville komme til at blæse. Seks helt forskellige værker det godt. Der var service på hele vejen igen- De seks kunstnere, der deltog i projektet, var nem. Når vi manglede et eller andet, så blev Marketingmedarbejder Nauja Brøns og ar- vidt forskellige i deres måde at arbejde på. det bare ordnet med det samme, der blev rangementchef Kim Larsen i Katuaq måtte Nogle af kunstnerne havde en færdig skitse hentet klude, små pensler og hvad ellers vi tage en hurtig beslutning. Skulle de udsætte med, og gik straks i gang med at male, mens lige manglede, så vi kunne koncentrere os projektet, eller skulle de satse på, at vejret andre arbejdede mere intuitivt ud fra en idé. om det, der er vigtigt for os. ville blive nogenlunde? De besluttede at sætte Deres værker blev også vidt forskellige, og projektet i gang, og Godthåb Transportser­ det var tydeligt, at publikum havde meget - Det her projekt, Moving Art, er virkelig et vice kørte de seks hvide reefere (frysecontai- forskellige præferencer. foregangsprojekt, fordi det var så godt for- nere) og en rød dry-container, der skulle beredt, siger Camilla Nielsen og fortsætter: - bruges til opbevaring af malergrejet, op på Nogle var vilde med isbjørnene, andre syntes Både Royal Arctic Line og vores sam- pladsen foran Katuaq. bedst om den enkle kasse med få farvestrejf. menslutning KIMIK har fået en masse ud af Nogle syntes, det helt abstrakte var bedst, og samarbejdet. Jeg håber rigtigt meget, at an- Torsdag eftermiddag blev projektet skudt i andre igen var mest til mennesker i modvind. dre virksomheder lader sig inspirere til at lave gang med en reception i Katuaq, og fredag Rødfisken havde sin egen fanskare, og fugle- lignende projekter. morgen gik de seks kunstnere i gang med at fjeldet var også favoritbilledet for mange. Al­ male. Regnen silede ned i stride strømme drig er der blevet taget så mange billeder af Nauja Brøns var også glad for samarbejdet: hele fredagen, så det var godt, der blev sat containere. - Samarbejdet med kunstnerne udviklede sig,

 Royal Arctic L ars F. A n d ersen så vi fik et utroligt positivt samarbejde. Jeg kan kun anbefale andre at Super service samarbejde med kunstnere omkring sådan et projekt, for selvom Nauja Brøns fortsætter: - Samarbejdet med Katuaq og Nurepa har kunstnere er krævende, er de også enormt taknemmelige. Det vigtig- været fantastisk. Jeg nåede bare lige at sige, hvad vi havde brug for, ste er, at det har været en utroligt dejlig oplevelse. så var det organiseret. Man kan mærke, at de er vant til at lytte til kundernes behov, og de kom også til at brænde for projektet. Det Projektlederuddannelsen samme gælder kollegerne her på havnen. Vi har jo alle travlt og nok Nauja Brøns går på den projektlederuddannelse, der kører i Royal at se til i hverdagen, men når kollegerne så fandt ud af, hvad projektet Arctic Line A/S, hvor hun har udarbejdet projektbeskrivelse, pro- faktisk gik ud på, så var der total opbakning. jektkommissorium og har arbejdet med såkaldte milestones under hele forløbet. På spørgsmålet om der slet ikke var noget at udsætte på forløbet, svarer Nauja: - Jo, beskyttelsesmaskerne, vi havde fået leveret til Nauja fortæller: - Den projektlederuddannelse jeg går på, har givet kunstnerne, duede ikke. Her skulle vi have haft rigtige sikkerheds- mig nogle fantastiske redskaber, og undervejs i forløbet er jeg blevet masker med filtre, for malingen indeholdt skrappe sager. Heldigvis coachet af ham, der underviser os i projektledelse. Det hele er bare havde to kunstnere selv deres egne masker med, men der var et par gledet, fordi jeg har brugt de nye værktøjer. Jeg gik faktisk og ventede af dem, der døjede med hovedpine. I det store og hele har det dog på, at der var et eller andet, der brændte på, men det gjorde der bare været utroligt positivt, slutter Nauja med et stort smil. n ikke. Vi havde lidt problemer med regnen, men det blev klaret med presenninger til overdækning. Så det at lave en grundig planlægning, det er guld værd. Det er helt klart på grund af projektlederuddan- nelsen, at det hele bare kørte. Man lærer jo at lave tidsplaner og plan- lægge ned i mindste detalje på forhånd. Og den støtte og opbakning, som ledelsen har givet mig, har været uvurderlig. Forløbet har været en rigtig god oplevelse for mig.

Mo, Niels Mortzfeldt anorersuaq qalipaleruttoqpaa Mo, Nieles Motzfeldt i fuld

L ars F. A n d ersen gang med at male blæsevejr

 Speditionimi ulapputtunnguupput

Umiarsuaq takornarianik angallassisartoq Nuummiit aallarpoq u Et krydstogtskib forlader Nuuk

Tina Lynge Schmidt Royal Arctic Speditioni- piffiusumi suliassat annertuallaartarnerat, kisiannili suliassat pis- mi Nuummi sulivoq, tassa nassiussat sorpas- sanganartillugit. Taamanikkummi, aasaanerani ulapiffiusumi umi- suit, soorlu allakkanut maskiinanut nunalerutinut arsuit takornarianik angallassissutit tikittarnerisa nalaani, piffissa- sulissutigineqartarput mi sivisuumi ullormut nalunaaquttap akunneri 14-it sulisarneq ta- kornartaanngilaq. Royal Arctic Speditionimili suliassat allatut aaq- Bang, bang, bang qissuunneqarmata aviisitigullu sulisussarsiortoqarmat pileritsap- Tina Lynge Schmidt, 28-nik ukiulik, oqaluttuarpoq: - Ukioq poq qinnuteqarlunilu, taamaalillunilu speditionimik suliaqartutut ataaseq højskolemeereerlunga 1999-imi ilinniakkamik aallartitsi­ atorfinilluni. sussanngorpunga. Atuagaq ‘Sunngu?’ atuarpara, tassalu akade­ miøkonom tassaavoq uannut pilerinarnerpaaq. Qinnuteqaatiga Royal Arctic Liner Agency, Good Morning! Royal Arctic Linemut pingasunngornikkut nassiuppara, talliman­ - Qaammatip kingulliup ingerlanera tamangajammi umiarsuarnik ngornikkut sianerfigitippunga ataasinngornikkullu ataatsimiigiar­ takornarianik angallassisunik sullissineruvoq. ‘Discovery’ sullip- lunga. Tassa taamak sukkatigisumik ingerlavoq bang, bang, para paasissutissallu umiarsuarmut piffissaq sioqqullugu paa­ bang pingasunngorninnguinnartoq saaffiginnittarfimmi aallartip- sissutissat nassiuttarlugit. Umiarsuup tikinnissaa nalunaaquttap punga ulluni marlunni allamik ilinniartinneqarlunga, peqqissi­ akunnerinik 48-nik sioqqullugu umiarsuup inuttaasa aqqi, ilaasu- minngivippungalu. nik aliikkusersuisartut aqqi kiisalu aamma ilaasut aqqiisa allattor- simaffii umiarsuarmiit nassiunneqartussaapput. Allattorsimaffiit - Atuagarsornermi ilinniartitaaneq International Business Acade- taakku politiinut ingerlateqqittarpavut arlaannik naatsorsuuti­ my Koldingimi Købmandsskolemi ingerlappara, Tina nangippoq. ginngisamik pisoqassagaluarpat atit taakku piginiassammatigit. – Nuummi Royal Arctic Linemi sungiusarlunga sulivunga. Piuk­ kunnarsarluni sungiusarnertaa ukiumik ataatsimik sivisussuse- Umiarsualivik Nunatsinni tikinneqartoq siulliuppat umiarsuaq aki­ qarpoq, aqqusaakkakkalu tassaapput sulisoqarnermut immik­ leraarutinik akiliisinneqartussaavoq, tamatumunngalu ilanngullu- koortortaqarfik, akiligassanut immikkoortortaqarfik, umiarsualivik, gu oqartussaasut paasitinneqartussaapput umiarsuup inuttai akiliisitsiniartarfik, containerit atorneqarnissaannut pilersaarusior- aamma taquai pillugit. fik kiisalu tuniniaaneq nittarsaassinerlu. Ilinniartitaaneq tamakker- lugu ukiunik pingasunik sivisussuseqarpoq, 2002-milu naam- Tina Lynge Schmidt mobiliminut sianerfigineqarpoq akivorlu: - massivunga. Tamatuma kingorna Ilisimatusarfimmi allaffissorner- Royal Arctic Liner Agency, it’s Tina. Good morning! I’m fine, how mi bachelorimut atuarpunga, uiga Kim naapippara maannakkullu about you? Tassaana Discoverymi nakorsaq sianertoq, taassu- prinsessiarannguaateqarpugut novembarimi marlunnik ukioqa­ ma ilisimatitsissutigaa ilaasut ilaat napparsimalersimasoq, taa­ lertussamik. Oqaaseq ‘Dygtig!’ ilikkaqqammerpaa. maattumillu Sisimiuni napparsimmavimmut pilertortumik unitsin- neqartariaqartoq, Tinalu neriorsuivoq tamanna ingerlaannaq isu­ Tina umiarsualivimmi umiarsuarnik kiffartuussisutut sulinissani maginiarlugu. Inuulluaqqusipallappoq, taamaalilluni apersuineq pilerigisimanngilaa, tamatumunnga pissutaavoq aasaanerani ula­ kipitinneqarpoq. Aap, Speditionimi ulapputtunnguupput.

 Royal Arctic J ohn K j æ r

Sulisut suliaminnik soqutiginninnerulerput Gorm Diernisse 2006-imi Royal Arctic Linieagenturip Speditioni- Royal Arctic Spedition ani aqutsisunngorpoq. Piffissap ingerlanerani immikkoortortaqar- Royal Arctic Speditionip neqeroorutigisai tassaapput assar- fimmi suleriaaseq aaqqissuuteqqippaa, taamatut iliornikkut tuinerit suugaluartulluunniit nunatsinnut aamma nunatsinniit maannakkut sulisut tamarmik tallimaasut suliassat assigiinngitsut ingerlassinnaallugit nunarsuaq tamakkerlugu assartuinermi tamaasa suliarisinnaalerpaat. Gorm oqaluttuarpoq: - Tamatuma sullissisartut suleqatigalugit kiisalu nunatsinni illoqarfinni 13- siornatigut umiarsualivimmi umiarsuanik kiffartuussisartoq ataa­ ini nammineq allaffeqarluni. sinnaavoq, taassumalu umiarsuit takornarianik angallassisartut tamaasa sullitarisarlugit, kisianni suliffitsinni amerlannginnatta Assartuinerit suleqaterput ataaseq sulinngiffeqarpat imaluunniit napparsimap- Timmisartukkut pat tamanna malugiasuararsuuarput. Tamatuma saniatigut suli­ Imaatigut sut tamarmik assigiiaaginnarmik suliaqarput ullut tamaasa ukioq Umiarsuakkut/timmisartukkut ataqatigiissumik kaajallallugu, taamaattumik suliassanik pissanganartunik allanik Matussinniit – matuannut assartuineq pisariaqartitsisimavugut. Suleriaatsip aaqqissuuteqqinnerata ki­ Assartukkat nassiuteqqaarnerat ngunerisimavaa Speditionip suliffigissallugu pissanganarneruler­ Assartukkat ingerlateqqinnerat nera, tamanna qularutissaanngilaq. Nassiussat qajannaarsarnerat Pisiffigisanut paasiniaaneq Gormilu nangippoq: - Suliassaqarfik aamma siuariartorsimavoq, Paasissutissat tigusinissamut tunngasut ullormiit ullormut aaqqissuusseqqinnerullu kingunerisaanik suliassat suliarisin- Ilanngaaserisunut uppernarsaasersuineq naasimavavut allanik atorfinitsitseqqinngikkaluarluta. Siunissami suliassat taamatut amerliartornerat misigeqqissagutsigu qular­ Pilersaarusiorneq nanngilaq amerlanerusunik sulisoqartariaqalernissarput. Umiarsualivinni umiarsuarnik sullissineq Kilisaatinik kiffartuussineq - Misigisimavunga sulisut sulinertik nuannarinerulersimagaat so- Umiarsuarnik takornarianik angallassisunik kiffartuussineq qutiginninnerulerlutillu, suliartornissartik qilanaarinerulerpaat aam- Avataani (immami) sullissineq ma pingaarnerusutut sulisugut periarfissippavut inuttut ineriar- Raajanik qalipalinnik poortuineq toqqinnissamut, Gorm naggasiivoq. Nammineq umiarsuit takor- Quersuarmiititsineq narianik angallassissutit arlallit sullittarpai, kingullertigut soorlu Nassiussueqqinneq makku ’Bremen’, ’Explorer’, ’Hansa Explorer’ aamma russit umi- arsuaat sikusiut allanngortitigaq ’Kapitan Khleunikov’. n

Royal Arctic  Fuld fart på i Speditionen

Kiffartuussivimmi sulisoq Tina Lynge Schmidt u Speditionsmedarbejder Tina Lynge Schmidt

Tina Lynge Schmidt arbejder i Royal Arctic Spedi- det. Dengang kunne man - i højsæsonen med krydstogtskibene tion i Nuuk, der varetager forsendelser af alt, lige - i lange perioder nemt arbejde 14 timer i døgnet. Men da arbejds­ fra breve til gravemaskiner opgaverne blev reorganiserede i Royal Arctic Spedition, og der kom en stillingsannonce i avisen, slog hun til og sendte en ansøg­ Bang, bang, bang ning, og fik jobbet som speditionsmedarbejder. Tina Lynge Schmidt, der er 28 år, fortæller: - Jeg havde været et år på højskole, og skulle i gang med en uddannelse i 1999. Jeg Royal Arctic Liner Agency, Good Morning! læste bogen ’Hvad kan du blive?’, og akademiøkonomi var det, - Den sidste måned har det meste handlet om krydstogtskibe. der tiltalte mig mest. Jeg sendte en ansøgning af sted til Royal Jeg servicerer ’Discovery’, og sender baggrundsinformation til Arctic Line A/S en onsdag, blev ringet op om fredagen og kom til skibet i god tid. 48 timer før anløb skal skibet sende lister over møde om mandagen. Det gik bang, bang, bang, og allerede om besætningsmedlemmerne, dem der underholder passagererne onsdagen startede jeg i receptionen med to dages overlap, og og endelig en liste med passagererne. De lister sender vi videre jeg har ikke fortrudt det. til politiet, så vi har navnene i tilfælde af at der sker noget ek- straordinært. - Jeg tog selve uddannelsen på International Business Academy på Kolding Købmandsskole, fortsætter Tina. - Jeg var i prak- Hvis det er første havn i Grønland, som skibet lægger til i, skal tik i Royal Arctic Line i Nuuk. Selve trainee-perioden tog et år, skibet klareres, hvilket indebærer at myndighederne skal orien- og der var jeg rundt i personaleafdelingen, kreditorafdelingen, på teres om besætning og proviant ombord. havnen, i debitorafdelingen, i container management og i salg og marketing. Hele uddannelsen tog tre år, og i 2002 var jeg færdig. Tine Lynge Schmidt bliver ringet op på mobilen og svarer: - Royal Siden har jeg så læst til bachelor i administration på Ilisimatusar- Arctic Liner Agency, it’s Tina. Good morning! I’m fine, how about fik, mødt min mand Kim, og vi har nu en prinsesse, der fylder to you? Det er lægen på Dicovery, der informerer hende om, at en til november. Hun har lige lært at sige ’Dygtig!’. passager er blevet syg. Der er brug for en hurtig indlæggelse i , og Tina lover at tage sig af det med det samme. Hun Tina har aldrig haft lyst til at arbejde som havneagent, fordi der var siger hurtigt farvel, og så er interviewet forbi. Jo, der er fuld fart for stort et arbejdspres i højsæsonen, men var fascineret af arbej- på i Speditionen.

10 Royal Arctic J ohn K j æ r

Mere engagerede medarbejdere Gorm Diernisse startede som leder af Royal Arctic Linieagen- Royal Arctic Spedition turs Spedition i Nuuk i 2006. Efter en periode reorganiserede Royal Arctic Spedition tilbyder alle transportformer til og han arbejdet i afdelingen, så alle fem medarbejdere nu kan vare- fra Grønland i samarbejde med et verdensomspændende tage samtlige opgaver. Gorm fortæller: - Før i tiden havde vi én agentnet og med egne kontorer i tretten grønlandske byer. havneagent, der servicerede alle krydstogtskibe, men i vores lille organisation var vi meget sårbare, når en kollega holdt ferie el- Transport ler var syg. Desuden lavede alle det samme, dag ud og dag ind, Luftfragt året rundt, og vi trængte til nye udfordringer. Reorganiseringen Søfragt har betydet, at Speditionen er blevet et mere spændende sted at Kombineret skib/fly arbejde, det er helt sikkert. Dør-til-dør transport Fortransport Gorm fortsætter: - Forretningsområdet er i øvrigt også i frem- Eftertransport gang, og med denne reorganisering har vi kunnet løse opgav- Konsolidering af gods erne uden at ansætte flere. Hvis vi fremover oplever den samme Opfølgning over for leverandører stigning i opgaver, bliver vi nok nødt til at udvide med flere med­ Aktuel information om levering arbejdere. Tolddokumentation

- Jeg oplever, at medarbejderne er blevet mere tilfredse og en- Logistik gagerede, de har mere lyst til at komme på arbejde, og endnu Havneagent vigtigere, så har vi fået skabt mulighed for at medarbejderne kan Trawlerservice udvikle sig som mennesker, slutter Gorm, der selv servicerer en Krydstogtservice række krydstogtskibe, senest skibe som ’Bremen’, ’Explorer’, Off-shore ’Hansa Explorer’ og den ombyggede russiske isbryder ’Kapitan Skalrejepakke Khleunikov’. n Lagerhotel Distribution

Royal Arctic 11 Umiarsuarnerup nuannissusersua eqqissinartoq

Tusagassiortup Bikki P. Kleist Umiarsuaq sivisunngitsumik taleqqariarluni Arctic Umiaq Linep ilaasortaa­ Paamiunit aallaannaqaaq, ila, talittarfik qi- taanut ‘Sarfaq Ittummut’ ilaallu- maannassanngilarput aajuku umiatsiaaqqat ni Nuummiit Qaqortumut angala­ umiarsuaq tikilermat parsiaareerlutik maanna nermini misigisani pillugit allaa- umiarsuarmiittut inuulluaqqusatik qaniorlu- serisaa atuaruk git malerusaarpaat silalu taarsiarsaalereersi- mammat aalaterillaataa umiatsiaaqqat illoqar- ‘Sarfaq Ittuk’ Nuummiit Qeqertarsuatsiaanut fiup tungaanut utimut saaginnaqaat. 13,1 knobersorluni ingerlaarpoq. Sila seqin- nerluni anorsaannguaannarpoq, taamaattu- Isersimaartarfimmi inuit issaallutik nallukat- mik malissiorata ingerlaarpugut. Inuit cafete- tarput ilaallu atuakkanik imalunniit aviisinik riami issiallutik oqaluttuaqattaallutik illalaar- atuarusaarlutik. Utoqqaat inuusuttunut issi­ paluttarnerat tusarsaavoq, ilaallu eqqarsaru- aqatigisaminnut misigisartakkatik pillugit joorpasillutik tuaviuuteqarpasigatillu issiaar- unikkaassaaleqinngeqaat. put. Ilaasut amerlanerit silamut pillutik nuna sinersorfigisartik isiginnaarujoorpaat, aam- Isersimaartarfiup inuaqerpalua tusaaneqarsin- mami pinngortitarsuaq qorsooqqissilluinnar- naasoq mumisinneqarpoq, ilaasut ilaat nutsu- simasoq alagassaannginnami avungarsuaq giarluni appinniariartoq isersimaartarfik inun- ukisipput tupigusullutik. nik ulikkaarpoq. Tassaana Sofus Joelsen nut-

L ars Sv ankj æ r sugiaminik appisimaartoq, atukkanilu naagaa

u Illoqarfimmut tikikkiartornitsinni inuit umiar­ tusarnaartui ersattaattarput. Taamaalilluni un- Inuusuttut Sarfaq Ittummut ilaasut suup qaavani silamiillutik talittarfik qanilliar- nuk ilaasorpassuarnit sivikinaarneqannguat- Unge passagerer ombord på Sarfaq Ittuk tortillugu ilisarisassarsiorlutik isigipput. Talit­ siarluni. Umiarsuartilluniuna ilaasut immin- tarfimmi aalaterisut ilaat erfalasulisarlutik ta­ nut aliikkusersoqatigiittuartartut piffissarlu kussaapput, umiarsuullu talikkiartornerani sivisuutut misinnartaraluartoq ulapipiluttunik ilaasut tikilluaqqusiartortunut aamma aala­ takusassaqarnani umiarsuarluni tassa qasu- terisarput. erumagaanni. B ikki P etersen

Sofus Joelsen nutsugiaminik appisimaartoq u Sofus Joelsen spiller på sin harmonika

12 Royal Arctic Umiarsuarnerup nuannissusersua eqqissinartoq

Umiarsuarluni tassa qasuernaq Rasmine Hansen, kuultisiorfimmi Nalunami sulisuusoq, Kangaamiunut tikeraareersimalluni Qaqortumut angerlar- poq: - Aatsaat umiarsualinnginnama assut nuannarisarpara umiarsuaraangama, oqaluttuarpoq. Kalaalimerngilli assut maqaasinartarnerarpai siunnersuutigalugulu soorlu qulluk­ kat poortugannguanngorlugit nioqqutigineqarsinnaanissaat. Rasmine nangippoq: - Maani sullissineq assut ajunngeqaaq aamma toreqaaq. Umiarsuarmilu paasissutissiisarneq pit- B ikki P. K leist

saasaqaaq cafeteriamilu pujortartarneq unitsinneqarsimam- Ilaasoq Rasmine Hansen / Passager Rasmine Hansen mat assut silaannarinnerulersimavoq.

- Nuummiit Paamiunut angerlarlunga ingerlaarujoorpunga, Avgo Poulsen oqaluttuarpoq nangillunilu: - Umiarsuarluni akikinnerummat timmisartunngilanga. Siornatigut timmisar- torlunga angalasaraluarpunga, kisianni massakkut umiar- suarusunnerususarpunga nuannertaqimmat. Umiarsuarlu- niuna eqqissisimanarnerusoq, tassa qasuersaarumagaanni. Umiarsuarluni aamma takusassarpassuaqartarpoq, soorlu B ikki P. K leist puisit, arferit uumasullu imarmiut allat, aamma pinngortitar- Ilaasoq Avgo Poulsen / Passager Avgo Poulsen suaq kusanartaqigami, taamaattumik umiarsuarnissara kis- saatigineruara, Avgo Poulsen naggasiivoq.

- Umiarsuartigut angallassinerup ingerlaannarnissaa assut uagut kissaatigaarput. Imaatigut angallassineq pinngit- soorsinnaannginnatsigu pingaaruteqarpoq imaatigut angal- lassisinnaanerup periarfissaqartuarnissaa, Theodora John­ sen oqarpoq. B ikki P. K leist

Dorte Olsen aamma Anders Benjaminsen oqarput: - Nu- Theodora Johnsen (talerpiatungaani) angalaqataalu natsinni innuttaasut amerlassusiat nunattalu isorartunersua Theodora Johnsen (yderst til højre) og hendes rejsekammerater eqqarsaatigalugit imminut akilersinnaasumik ingerlatsini­ arneq ajornarpoq. Politikkikkut suliaqartut allannguisimane­ rat assut mamianarpoq, taamaattumik neriuppugut siunis- sami inerisaaqqittoqassappat umiarsuartigut angallassiner- mut tapiisoqartaleqqissasoq. Ineriartortoqassappat taa­ maaliortoqartariaqarpoq, nunatsinnimi ilaasortaatit atorlugit angallassisarneq pinngitsoorneqarsinnaanngimmat. Sulisut sullissilluaqaat, qanortormi aamma siunissami nunat­ sinneersut “takornariatut” angalanissaminnut periarfissin- B ikki P. K leist

neqarlik, ilaqutariit Olsen Benjaminsenikkut taama oqariar­ Dorte Olsen aamma Anders Benjaminsen tuuteqarput. Dorte Olsen og Anders Benjaminsen

Royal Arctic 13 L ars Sv ankj æ r

Suliffipput angerlarsimaffitsitulli isigisarparput Stewardesse Åse Hansen oqaluttuarpoq: - Umiarsuarmi sulisuulluni - Pingaarnerutitarput tassaavoq ingerlaarnerup nalaani ilaasutta toq- inuppalaarnissaq inussiarnersuunissarlu pingaaruteqartorujussuuvoq. qissisimanissaat, taamaattumillu ingerlaarnitta nalaani ilaasut ataavar- Inuppassuit naapittarpavut, pitsaanerpaamillu sullissinissaq pingaarti- tumik ilisimatitsissutinik nalunaarfigisarpavut, umiarsuup naalagaa Jens taraarput. Maani Sarfaq Ittummi sulisuusugut ataqatigiilluartorujus­ Peter Berthelsen oqaluttuarpoq. – Aamma pingaaruteqarpoq ilaasut suuvugut umiarsuarlu suliffigiutigalugu “angerlarsimaffigigatsigu” qiim- imminnut ataqqeqatigiinnerminnik takutitsisarnissaat. Arlaannik ilima­ massaqatigiittarlutalu ataqatigiilluartarpugut. Sapaatit akunneri arfinillit gineqanngitsumik pisoqaraangat ilaasut najortarpavut ikiorlugillu. Ilaa­ suleriarluta sapaatit akunneri pingasut freertarpugut, Åse Hansen nag- sut ilaasa umiartorneq sungiusimasanngilaat taakkulu angalanermi na- gasiivoq. laani eqqissisimanissartik kiisalu akornusersorneqannginnissartik kis- saatigisarpaat. Taamaattumik angalanerup nalaani suliniutigisarparput Arctic Umiaq Line A/S nutaaq ilaasortaammik Sarfaq Ittummik piginnit- pitsaanerpaamik aamma toqqissisimanarnerpaamik atugaqarnissaat. toq, Royal Arctic Linep aamma Air Greenlandip tamarmik 50 %-imik piginneqataassuteqarlutik januaarip aallaqaataani 2007-mi pilersip- Jens Peter Berthelsenip oqaluttuarnini nangippaa: - Ullumikkut ‘Sarfaq paat. Namminersornerullutik Oqartussat immakkut ilaasunik angallas- Ittuk’ 22-nik inuttaqarpoq sulisullu katillugit 40-t missaaniipput, taakkua sisarnerup ingerlatiinnarneqarnissaa kissaatigigamikku 2009-p tu­ nikittaallutik sulisarput. ngaanut amigartooruteqarnissamut qularnaveeqqusiisassapput ukiu- mut 5 mio. koruuninik. Arctic Umiaq Linep aaqqissuuteqqinnerata ki­ Umiarsuaq inunnik angallassissutaammat inatsisaavoq sapaatit akun- ngorna bilitsit akii 13 %-imik qaffapput, piginneqatigiiffiulli naatsorsuu- nerannut ataasiarluni sungiusartitsisarnissaq, Sarfaq Ittuup naalagaa, tiginngilaa tamatuminnga pissuteqartumik ilaasut ikileriarnissaat. Jens Peter Berthelsen oqarpoq. Umiarsuaq inunnik angallassissu­ taammat inatsisitigut piumasaqaataavoq sapaatit akunnerannut ataa- Arctic Umiaq Line nutaaq siarluni sungiusartitsisarnissaq, Sarfaq Ittuup naalagaa, Jens Peter Arctic Umiaq Line Nuummi Royal Arctic Linemi qitiusumik allaffeqar- Berthelsen oqarpoq, nangillunilu: - Umiarsuup isumannaatsumik inger- feqarpoq. Sarfaq Ittummut bilitsit ukunani pisiarineqarsinnaapput Tele lanissaa akisussaaffigivara, aammattaaq akisussaaffigivara sulisut umi- Postimi, Air Travelimi, Ve­le Rejserimi, Grønlands Rejsebu- arsuarmi suliassaminnik nakkutiginninnissaat. Pingaaruteqartorlu aam- reaumi, Profil Rejserimi aamma www.aul.gl-imi. ma tassaavoq inuttat umiarsuarmi suliassaminnik ilisimaarinninnissaat. Sarfaq Ittuup 2006-imi ilaasut 17.200-t angallappai, ukioq mannalu Skagenimiu, Hans Jørgen Noring, inuusuttuararsuullunili umiartu­ ­ilaasut 20.900-t angallanneqarnissaat naatsorsuutigineqarpoq. n lersimasoq ukiut arfineq marluk Arctic Umiaq Linemi sulisimavoq. Oqaluttuarporlu: - Maani sulinera assut nuannaraara aamma suliffiup angerlarsimaffittut isigilernissaa sungiunneqartariaqarmat. Sapaatit akunneri tallimat sulereeraangatta taakkua sivisoqataannik sulin­ ngiffeqartarpugut. Freerninni Halsimukartarpunga, ukiumullu marlori- arlunga qitornakka marluk ilagalugit Thailandimukartarpugut. Bang- kokip eqqannguani aamma illoqarama, tassani nuannisarlutalu aali­ sarsinnaasaratta freerluavittarpunga.

14 Royal Arctic L ars Sv ankj æ r L ars Sv ankj æ r

En skøn og fredfyldt sejlads

Læs her om journalist Bikki P. Efter et kort ophold i sejler skibet Kleists oplevelser ombord på videre, og med os følger de samme speed- Arctic Umiaq Lines passagerskib både, som sejlede os i møde. Nu følger de os ’Sarfaq Ittuk’, som hun sejlede ligeså stille og vinker farvel til familie og ven- med fra Nuuk til . ner. Men skumringen sætter ind, og derfor sejler de snart tilbage mod byen igen. ’Sarfaq Ittuk’ sejler med 13,1 knob fra Nuuk til . Det er solskinsvejr med I salonen sidder nogle passagerer og spiller en let brise, så der er ikke nogen søgang. kort, mens andre læser bøger eller ugeblade. Nogle af passagerne sidder i cafeteriet og Der sidder også nogle ældre passagerer, der fortæller historier til hinanden, og man kan fortæller historier om deres oplevelser til no- høre dem bryde ud i latter ind imellem. Andre gle yngre passagerer. Da en af passagerne sidder ligeså stille og lader tankerne vandre. begynder at spille på sin harmonika, myl­ De fleste af passagererne er at finde oppe drer det ind med mennesker. Det er Sofus på dækket og følger sejladsen langs kysten. Joelsen, der giver et par numre, og hvert Det er i sandhed fantastisk at betragte den nummer sluttes med klapsalver fra hans pub- storslåede natur med de grønne sommer- likum. Således går aftenen hurtigt for de fleste fjelde. af passagererne. Der er et socialt fællesskab mellem passagererne, og selvom tiden ind­ Da vi nærmer os byen, spejder passagererne imellem kan synes lang, giver det ro helt ind i efter nogen de kender blandt de folk, der er sjælen at sejle. mødt op på kajen for at tage imod os. På kajen bliver der vinket og viftet med flag, og passagererne ombord vinker tilbage, mens skibet lægger til.

Royal Arctic 15 Man får ro i sjælen, af at sejle Rasmine Hansen, der til daglig arbejder i Nalu- naq guldminen, er på vej hjem til Qaqortoq efter

et besøg i . - Det ikke er første gang, L ars Sv ankj æ r jeg sejler med Sarfaq Ittuk, og jeg er meget glad for at sejle med skibet, fortæller hun. Hun savner dog grønlandsk mad ombord, og foreslår at der for eksempel sælges ræklinger i små poser. Ras- mine fortsætter: - Servicen ombord er tip top, og der er meget ryddeligt ombord. Informationerne, der gives ombord er også meget gode, og nu hvor rygning er blevet forbudt i cafeteriet, er inde­ klimaet blevet meget bedre.

- Jeg er på vej hjem til Paamiut fra Nuuk, fortæller Avgo Poulsen og fortsætter: - Jeg har valgt at sejle i stedet for at flyve, fordi det er meget bil- ligere. Før i tiden fløj jeg mest, når jeg var på rej­ se, men i dag vil jeg hellere sejle, for det er fak- tisk en meget bedre transportform. Man får ro i sjælen, når man sejler, og man kan slappe mere af. Der er også en masse at se på, når man sej­ ler, sæler, hvaler og andre havdyr, og naturen er storslået, så jeg vil faktisk hellere sejle, slutter Avgo Poulsen.

- Det er vores ønske, at passagerskibene bibe- holdes. Vi kan simpelthen ikke undvære sej­ ladsen, og derfor er det vigtigt, at passager­ befordringen til søs fortsætter, siger Theodora Johnsen.

Dorte Olsen og Anders Benjaminsen siger: - Den lille befolkning og de kæmpe afstande gør det umuligt at køre en kommerciel forretning inden- for passagertrafik. Vi er forargede over, at poli- tikerne har ændret trafikstrukturen og håber, at der i fremtiden igen vil blive givet tilskud til skibs­ trafikken. Det er man nødt til, hvis der skal ske en udvikling. Vi kan ikke undvære skibstrafikken i Grønland. Mandskabet arbejder fint, og gid be- folkningen i Grønland vil få mulighed for at rejse som ’turister’ i Grønland i fremtiden, lyder bud- skabet fra familien Olsen-Benjaminsen.

16 Royal Arctic Vores arbejdsplads er vort hjem - Vores højeste prioritet er, at passagererne føler sig trygge under sej­ ladsen, og derfor informerer vi passagererne løbende under hele sej­ ladsen, siger skibsfører Jens Peter Berthelsen. – Det er også vigtigt, at passagererne viser respekt for hinanden. Når der sker noget uven- tet, bliver vi hos passagererne og hjælper til. Nogle af passagererne er ikke vant til at sejle, og ønsker fred og ro under sejladsen. Derfor ar­ bejder vi på at skabe de bedste og tryggeste rammer for sejladsen.

Jens Peter Berthelsen fortæller videre: - I dag har ’Sarfaq Ittuk’ en 22 mands besætning, hvor hele mandskabet er på 40 besætnings- medlemmer, som skiftes til at være ombord. Da skibet befordrer passagerer, er det et lovkrav, at der én gang om ugen skal være redningsøvelser, siger Jens Peter Berthelsen, og fortsætter: - Jeg har ansvaret for sikkerheden ombord, og har også ansvaret for, at mandskabet udfører deres arbejde ombord. Det er også vigtigt, at mandskabet ombord er fortrolige med deres arbejde.

Skagboen Hans Jørgen Noring har sejlet siden sine unge dage, og har arbejdet for Arctic Umiaq Line i syv år. Han fortæller: - Jeg er

meget glad for min hyre her, også fordi man skal kunne vænne sig til L ars Sv ankj æ r at have sin arbejdsplads som sit hjem. Når vi har haft hyre i fem uger, Umiarsuup naalagaa Jens Peter Berthelsen holder vi fri i en tilsvarende periode. Når jeg har min friperiode, tager Skibsfører Jens Peter Berthelsen jeg til Hals. Jeg tager også til Thailand to gange om året sammen med mine to børn. Jeg har et hus i nærheden af Bangkok, hvor vi har det rigtig dejligt og fisker i mine friperioder.

Stewardesse Åse Hansen fortæller: - Det er meget vigtigt at være venlig og nede på jorden, når man skal begå sig som stewardesse på et skib. Vi møder en hel masse mennesker, og vi gør alt hvad vi kan for at give den bedste service. Vi har et godt sammenhold her på Sarfaq Ittuk, og da skibet både er vores arbejdsplads og ’hjem’, opmuntrer vi hinanden meget og holder meget sammen. Efter seks uger ombord holder vi fri i tre uger, slutter Åse Hansen. B ikki P. K leist Det ny Arctic Umiaq Line Pilittaqs Hans Jørgen Noring / Purser Hans Jørgen Noring Det ny Arctic Umiaq Line A/S, der ejer passagerskibet Sarfaq Ittuk, blev etableret af Royal Arctic Line og den 1. januar 2007, og virksomhederne ejer hver 50% af selskabet. Grønlands Hjemmestyre, der ønskede at sikre passagerbefordringen til søs stil­ ler en underskudsgaranti til rådighed for selskabet på 5 mio. kr. om året indtil 2009. Efter reorganiseringen af Arctic Umiaq Line er bil- letpriserne steget med 13 %, men selskabet forventer ikke, at pas- sagertallet vil falde af den grund. B ikki P. K leist Arctic Umiaq Line A/S har kontor på Royal Arctic Lines hovedkon- tor i Nuuk.

Billetter til Sarfaq Ittuk kan købes hos Tele Post, Air Greenland Travel, Vejle Rejser, Grønlands Rejsebureau, Profil Rejser og på aul.gl.

I 2006 sejlede Sarfaq Ittuk med 17.200 passagerer, og i år forventer Stewardesse Åse Hansen suleqataalu / Stewardesse Åse Hansen og man at komme op på 20.900 passagerer. n hendes kollega

Royal Arctic 17 Arpaatit akisuut taamaallaat 7,50 koruunit

Containerit atorlugit umiarsuakkut nassiussineq assartuineq u tassaavoq akikinnerpaaq Skibsfragt med containere er den billigste form for fragt

Pisiassap akiata ilaa assartuinermut aki­ sartuutit skuut akiinut annertuumik akitsorsaataanngillat gititaq allanngorartorujussuuvoq Danmarkimi pisiarineranni akiinut sanilliullugit.

Maani nunatsinni akit eqqartorneqartillugit akuttunngit- Pisiassat ilaasa assartornerat akisunerusarpoq sumik assartuinermut akiusut ilanngunneqartarput, amer- Pisiassat assut oqimaatsut imaluunniit naliminnut naleq- lasoorpassuillu isumaqartarput assartuinerup pisiassat aki­ qiullugu assut inituut nassiutissallugit akisunerusarput, suninngortittaraat. Pisiniarfimmi pisiniartilluni aamma nas- aammalumi apeqqutaasarpoq pisiassat immikkut assar- suiaatigineqartarpoq pisiassap Danmarkimi akiata momsi torneqarnissaat, soorlu nillataartinneqassappata, qeriti- ilanngullugu aamma nunatsinni akianut momsi ilanngaa­ taappata imaluunniit qerinaveersaartinneqassappata.

tigalugu assigiinngissutaat tassaasartoq assartuinermut Naatsiiat assut assersuutissaqqipput. Palitsip 1 kubikme- L ars Sv ankj æ r akiliutigisap ‘nalinga’. Kisianni piviusut tunngavigalugit ta­ terimik annertutigisup naatsiiat 450 kiilut missaat imarisin- manna qaqutigut ilumoortarpoq, tassami pisiassap aki­ naavai. Qerinaveersaartinneqassapput containerimi kis- vianut assartuinermut akiliutigisartagaq allanngorartorujus­ sassusia allanngutsaaliukkami assartorneqassallutik, con- suusarpoq. Pisiassarlu nunatsinnut umiarsuakkut ingerlan- tainerit taamaattut kallerup inneranik sarfalersorneqartar- neqarsimappat, tamanna procentinik ikittunnguanik taa­ put nakkutigineqartuarlutillu. Illoqarfinnut Nuummut, Sisi­ maallaat naleqartarpoq. miunut aamma Maniitsumut assartuinermut akiat kiilumut tassaavoq 3,93 koruunit naatsiiallu Aasiannut, Ilulissanut Skuut akisuut – nassiussineq akikitsoq imaluunniit Qasigiannguanut nassiunneqassappata assar- Arpaatit pitsaasut torraapput kisianni aamma akisullutik. tuinermut kiilumut akiata 4,14 koruunit angusinnaavaat. Takornartaanngilaq taamaattut 500 aamma 1.000 koruu- Soorunami aningaasartuut taanna malugineqarsinnaavoq, nit akornanni akeqartarnerat. Taavamitaava Atlantikorsuaq tamannalumi pisiniarfinni akinut sunniuteqarpoq. ikaarlugu assartornerat qanoq akeqarsimava? Skuut nas- siunniaraanni containerimut nalinginnaasumik nassiussatut Pisiassalli nalinginnaasut amerlasuut eqqarsaatigalugit ataasiakkaatut nassiunneqarsinnaapput. Pisiniarfik skuu- imaappoq tamakku amerlasuunngorlugit tunineqartarne­ nik palitsimik ataatsimik 1 kubikmeterimik annertutigisumik rat, taamaalillutillu containerit ulikkaarlugit nassiunneqarsin- nassinneqaruni taava palitsip Aalborgimiit illoqarfinnut uku- naallutik nassiussatut ataasiakkaatuunngitsoq. Tamatuma nunnga Nuummut, Sisimiunut aamma Maniitsumut nassi- assartuinermut aki appartinnerusarpaa, tassami containe­ unnera 907,02 koruuninik akeqarpoq. Tassalu nassiussat rit ulikkaartut assartornerannut aningaasartuutit annikin- nalinginnaasut 1 kubikmeterimik annertussusillip palitsi nerupput, taakku nunamut eqqussuisut imaluunniit pisitit- ­ilanngullugu akiat. Tassalu imaappoq skuut puuat ilanngul- sisup nammineq poortorsimappatigit. lugu nassiunnerat 5,43 koruuninik akeqarpoq. Nassiussat sillimmaserneqassappata skuut nassiunnerannut ani­ Assartuinermut aningaasartuutit ngaasartuutit 7,13 koruuninut qaffassapput. aalajangersimasuunngillat Tassa assartuinermut aningaasartuutissanut apeqqutaa­ Taavami illoqarfinnut allanut nassiussineq, taakkununnga sartut oqimaassuseq, annertussuseq aamma qanoq as- assartuineq akisunerutillugu? Nunatta sinneranut nassi- sartuisoqarnissaanut piumasaqaatit. Pisisartutut eqqu­ ussinermi maannakkut akit assigiinngitsunngorsimapput. maffigisariaqarpoq pisiassap akianut assartuinermut ani­ Tamannali pineqartillugu akinut ilassutaasartut annikitsua­ ngaasartuutit tamarmiusut allanngorarsinnaanerat. Nu- rarsuupput. Skuut taamatut illoqarfinnut ukununnga - Aa natsinni aamma Danmarkimi akinik assersuussissagaanni siannut, Ilulissanut imaluunniit Qasigiannguanut nassiun- aalajangersimasumik najoqqutassaqanngilaq, akiusup ilaa neqarpata taava assartuinermut aningaasartuut sillimma- qanoq annertutigisoq assartuinermut aningaasartuutinut sernagit 5,80 koruuniussaaq, sillimmaserlugillu 7,50 ko­ tunngassuteqarnersoq naatsorsorniaraanni. n ruuniussalluni. Taamaattumik assartuinermut aningaa­

18 Royal Arctic Kun 7,50 kr. for et par dyre løbesko

Fragtens del af varens pris skifter meget Nogle varer er dyrere i transport Varer, der er meget tunge, eller som fylder meget i forhold til Ofte, når priser på varer diskuteres her i Grønland, kommer ud­ deres værdi, er dyrere i fragt. Det har også betydning, hvis va­ gifterne til fragt ofte på bordet, og mange tror at det er fragten, rerne skal behandles på en særlig måde, især når de skal køles, der gør varerne dyre. Som kunde i en butik kan man også opleve fryses eller holdes frostfri. Kartofler er et godt eksempel. På en at få forklaret, at forskellen mellem danske priser med moms og palle med 1 kubikmeter kan der være cirka 450 kg kartofler. De grønlandske priser uden moms, netop er ’spist op’ af fragtom­ skal holdes frostfri i en temperaturreguleret frysecontainer, der kostningerne. Men i virkeligheden passer det sjældent, for fragt­ hele tiden forsynes med strøm og overvåges. Prisen for fragt til ens del af en vares rigtige pris svinger meget. Og hvis varen er byer som Nuuk, Sisimiut og kan komme op på 3,93 sejlet til Grønland med skib, er den tit kun på nogle få procent. kr. per kg, og skal kartoflerne til , eller Qasigi­ annguit, er fragten op til 4,14 kr. per kg. Det er naturligvis en ud­ Dyre sko – billig fragt gift, der kan mærkes, og som påvirker den endelige pris i bu- En god løbesko er smart, men også dyr. En pris mellem 500 og tikkerne. 1.000 kr. for et par er ikke ualmindeligt. Hvad har det kostet at fragte dem over Atlanterhavet? En forsendelse med sko kan For mange dagligvarer gælder dog, at de leveres i større mæng­ sendes i almindelige containere som stykgods. Hvis en butik får der, og så kan de sendes i hele containere i stedet for som sendt en palle med nøjagtig 1 kubikmeter sko på, koster pallen stykgods. Det gør prisen endnu lavere, for der er lavere fragtrater 907,02 kr. i fragt fra Aalborg til byer som Nuuk, Sisimiut og Ma- for hele containere, som importør eller leverandør selv pakker. niitsoq. Det er prisen for 1 kubikmeter almindeligt gods plus pal­ le. Det svarer til en fragtpris på 5,43 kr. per æske med sko. Skal Ingen fast transportomkostning forsendelsen forsikres, stiger udgifterne til 7,13 kr. for et par sko. Det er altså vægten, omfanget og kravene til transport, der afgør prisen på fragt. Som kunde skal man være opmærksom på, at Men hvad med forsendelse til byer, hvor fragten er dyrere? Der fragtens del af en vares samlede omkostning kan svinge. Når er ikke længere de samme priser på transport til resten af Grøn- man sammenligner priser i Grønland og i Danmark, er der ingen land. Her er det meget lidt, der lægges på prisen. For de samme fast formel for, hvor stor en del af prisen, der skyldes fragtom­ sko transporteret til Aasiaat, Ilulissat eller Qasigiannguit, er fragt- kostningerne. n prisen 5,80 kr. uden forsikring, og 7,50 kr. med forsikring. Det er altså ikke fragtprisen, der er med til at gøre skoene meget dyrere end indkøbsprisen i Danmark.

Royal Arctic 19 20 ismn uiruri aquttar­ umiarsuarmi nissamini ngusinnerusukkullu umiarsuarni kingusinnerusukkullu simassaaq atorfeqartoqartarpoq, aquttuaqqatut gaanni aningaasarsiorni­ misilittagaqalerniarluni tut Tamatuma angerlaannarsinnaanak. samanut angisuuni umiarsuup naalagaatut. angalasinnaaler annertut aquttutut nikkumut taama­ naammassinissani, seniorofficeritut naatsorsuutigaa qaangiuppat affaq aappaa borgimi SIMACimi ilinniarnini nangillugu. Ukiut Svend atuaqqilerpoq, Sonja Maannakkut aqumiutut naammassisoq. siullerpaajulluni arnani ingerlataani taanerni ilinniarti Linep Arctic Royal tassaavoq Sonja assigiittarput. akisussaaffiit annertut aquttoq aamma aquttutut inissisimanermi taamatut angala Juniorofficeritut angalavoq. arlunilu aquttu ukiortaamiillu naammassivoq ficeritut juniorof ilinniareerluni affarlu sisamat Ukiut lugu. raa, nuanna­ ataqatigiinneq inuttut umiarsuarni oqarpoq, Jensen Skjold Sonja nalersarpoq, kissaatigi uternissaq Taamaattumillu sarluta. ili pitsaasumik akunnitsinni ittarpugut qilersimasutut nut immitsin allaanerusarpoq, misigissuseq nut akerlianik avataani imaannarsuarmi suleqatin si nalunaaqutaq sungiuttariaqarpallu lissavat isigi­ suliffiit aappaatut Angerlarsimaffivit - fimmiittussaalluni siu nalunngilaa maannakkullu nuannaraa, ilinniartitaaneq tut aqumiu Jensenip Skjold Sonja akisussaaffeqarnerlu Nammineertariaqarneq tamannalumi ilaqutariinnertut assersuul ilaqutariinnertut tamannalumi sarisimaqatigiiler taamaattumillu ------nami aammailikkaqqaartariaqarput. qu­ %-imik 100 kisianni nuannaarutigaa, ni ju­ Kisianni ilinniarneq. ataatsikkoortillugit tut am tngvqrurui eqqarsarsin tunngaveqarluartumik aamma isumassarsiorsinnaaneq ataatsikkut kiisalu fiup tipaa ilikkarpara aquttarfimmilu sulillunga, Maskiinaqar­ - misilittagaqarnissaq: nutaanik tamaat piffissaq oqaatigaa aamma Sonjap sooru Kisianni sapernagu. tamanna aamma kiisalu takutinnissaa, aamma sorusussuseqarnerup piumassuseqarnerup nammineq piumasaqaataavoq Sulinermi - nertuujusut: an piumasaqaatit ilinniartunut maqarporlu isu­ oqarpoq, Sonja assigiippoq, ornigarput anguniagaq tamatta Tassami lateqqissavaa. aqarpat, taassumalu illit killiffinniit suliat inger nangitsissinnaasari allamut suliat aamma gu ilutigitillu tamatumunnga kisiannili aqarputit, sulisari Nammineerlutit - suleqatigalugit: lat nuannaarutigalugu nammineerluni suliaqartarsimanini aamma al kiisalu akisus saaffeqarpoq, Aallaqqaataaniilli innaagaluarluni. ilinniartu Sonja naak – misilittaqarfiusimalluni assigiinngitsorpassuarnik aamma kiisalu voq, misigisaqarfiusima assut ilinniarnera Sonjap tarfimmiuunissani. aqut umiarsuarmi siunissami larinngiivippaa misilittagaqalersimani Maskinaqarfimmi paa. aallunniar ilinniarnini aquttutut siunissamilu toqqagaqarpoq, ilinniareerluni niorofficeritut maskinmesteri aamma (aquttoq) vigatøritut na­ tassaavoq ilinniartitaaneq taanna lappaa, sammivilik marloqiusamik ilinniagaq aqumiutut aallartikkamiuk ilinniarnini Sonjap Toqqaaneq pingaarutilik broen skinrummet, ogvedathendesfremtidbliverpå Sonja SkjoldJensenharprøvetkræftermedma­ neq umiarsuupaquttarfianiittussaalluni misilereerlugu nalujunnaarpaasiunissaminammi­ Sonja SkjoldJensenipmaskiinaqarfimmisulineq inger­ ------u atmt isl Mlait sabl aqqu­ Istanbul Maltamiit kiisalu Maltamut Spaniamiit angallavigaallu atorpaa ilaasutut umiarsuarmut Sonjap sulinngiffeqarnini rani aasaane­ taamaattumillu inuttaavoq tuummi assar­ uuliamik pigisaani Nordenip giiffiup umiarsuuaatileqati­ Angutaataami tinngilaa. pinngitsoor­ sulinngiffeqarnissaa immami ta allanullu tinnut angerlarsima­ kisimi, tassa angerlarsimaneq eqqarsaatiginagit allat qaangigassaasarpoq, angerlarsimalerluni Tamannali naasanngilaq. nuannersuin­ tamatigut tamannalumi nissaq, poq ilaquttat sivisuumik qimassimallugit inuu periarfissaqar­ inissinneqarnissaa sumut neq nammi­ isumassarsiorluni taava laneruppata am aotqro, sungiunniartariaqar ajortoqarpoq, Soorunami aamma nassaarisariaqarpoq. nersoq suutiginngisamik containerit ataatsimik amer naatsor Ilami - misigitinneqartarpoq: naaneq saarlugu Sortehavimi Georgiamut. angerlarsimasannginnera sivisuumik Sonjap pitsaasumik aningaasarsiaqarpunga. ikinngu uanga ilinniartutut Kiisalu masarlutik. angerlarsi pingasut qaammatit aammalu put angalasar pingasut qaammatit tunngitsumik akut allanimi iluarneruvoq, sanilliullugu lanut al umiarsuaatileqatigiinnut Tamanna sarluta. angerlarsima arfinillit akunneri sapaatit malu aam angalasarpugut arfinillit akunneri paatit linngittarama. Tassami Royal Arctic Linemi sa­ su­ sivisutigisumik taamak aquttutut uanga usorisarpaannga nunamiutat Ikinngutima - sulinngiffeqarnartoq Sulineq aammasivisuumik nartaqaaq. Lars Svankjær lnigqruu sanilliullugu ilinniagaqartunut n Royal Arctic ------

Ivalo Egede Ivalo Egede Royal Arctic ­ bro på er fremtid hendes at nu, ne å rge hn e a vr senior­ være at med hun regner år andet MAC i Svendborg for at læse videre. Om halv­ ojs danle a vrt rgt af præget forskel masse en til lov få at af og oplevelser været har uddannelse Sonjas broen. på er fremtid hendes at på, sikker % 100 erfaring hun har fået i maskinrummet, men er den for glad er Hun navigatøruddannelsen. på fokusere hun vil Fremover valg. et taget hun har juniorofficersuddannelsen efter Men maskinmester. og (styrmand) navigatør som uddannelse både omfatter der skibsofficer, dual som uddannelsen på startede Sonja Et vigtigtvalg senere bliveskibsførerpåstoreskibe. og førstestyrmand som sejle kan og officer, SI på skolebænken på sig hun sætter Nu nelsesprogram. net som navigatør i Royal Arctic Lines uddan uddan er der kvinde, første den øvrigt i er ja som førstestyrmænd og forpligtelser overstyrmænd. Son samme har og denstyrmand, juniorofficer Som penge. som styrmand for at få erfaring og for at tjene sejlet hun har uddannelse, års halvt et og fire efter juniorofficer blev hun hvor nytår, Siden beskriver somenfamilie. hun som skibene, på sammenhold sociale siger Sonja Skjold Jensen, der er glad for det tilbage, komme at til lyst giver det Og kende. det sammen og lærer hinanden rigtigt godt at etandet du forhold til kollegerne derude. får Man bliver bun gengæld Til fire. klokken lige vænne dig til, at du ikke bare kan gå hjem skal du og hjem, andet dit bliver Arbejdet - en. skibsofficersuddannelsen, og ved for glad er Jensen Skjold Sonja ansvar frastarten Selvstændighed og ligt – også selvom hun bare var elev. Hun har sejler man som an som man sejler ------

r mndr g jme te åee. Og måneder. tre i hjemme og måneder tre forhold til andre rederier, hvor man tit er ude i uger. seks i hjemme Royal Arctic Line sejler man i seks uger og er I fri. meget så få vil styrmand som jeg at på, misundelige være kan land i venner Mine - Arbejde medmegetfritid det fuldtud.Manerbarehjemme. man er så hjemme, er man når at af, opvejes det Men sjovt. mindre være godt kan det og perioder, længere i familien fra væk være at med leve kunne skal Man ulemper. også den. sætte at for mulighed er der hvor af, ud finde selv og kreativ være man skal container, ekstra en er pludselig og tænke logisk på samme tid: – Hvis der lige kreativ være at lov får man og broen, på der noget nyt: - Man snuser til maskinen og arbej­ prøve at dét tiden hele også nævner Sonja lige læredetførst. jo skal man Men det. magter man at og get, man selv viser et initiativ til at ville og gøre no at kræver, Arbejdet - eleverne: til krav store siger Sonja, der klart synes, at der bliver stillet hvor du slap. For vi styrer jo mod samme mål, der fortsætter så som person, anden en til samtidig skal du kunne overlevere dit arbejde - teams: i og selvstændigt arbejde skulle at både for glad været har og starten fra helt ansvar haft og SortehavettilGeorgien. Istanbul via Malta fra og Malta til Spanien fra turen oplevet og medsejlende som merferien som tilbragt hun har derfor og Norden, eriet havet. på ferie red i olietanker sinen på sejler kæreste Hendes holde at i Sonja dret forhin ikke har hjemmefra perioder lange De dannelse. ud under andre og venner mine i til løn forhold god rimelig en fået jeg har elev som u skal arbejde selvstændigt, men selvstændigt, arbejde skal Du eiee i behageligere er Det er er selvfølgelig er Der n - - - - -

Henning Krog Vester u Frederikshavn Sonja påværftmed‘NukaArctica’i amuteqqanerani Sonja ‘NukaArcticap’Frederikshavnimi 21 Royal_Arctic2_05 01/06/05 12:13 Side 1 Royal_Arctic3_05 06/09/05 14:29 Side 1

NR. 34 UKIOQ · VINTER 2006 NR. 31 AASAQ · SOMMER 2005 NR. 32 UKIAQ · EFTERÅR 2005 Nr. 35 AAsAq · sommer 2006 Nr. 36 ukiaq · EftErår 2006

RAL_35_blad_nsk.indd 1 06/06/06 13:45:47

Nr. 37 ukioq · viNter 2006 Nr. 39 · AAsAq · sommer 2007 Saqqummersittagaq normu 40

Royal Arctic Line A/S-imi immitsinnut ilisaritilluta saqqummersittakkatsinni ‘Royal Arctic’-ip illit maannakkut tigummisavit foorussaanik saqqum- mernera nalliussivarput

RAL_37_blad_s.indd 1 12/10/06 14:55:23 RAL_39_blad_s.indd 1 01/06/07 9:29:51 Attaveqaqatigiittarnermik suliallit akornanni isummat assigiipput, tas- salu saqqummersittakkat sullitanut oqariartuutinik imallit pinngit- Profilblad nummer 40 soorneqarsinnaanngitsut. Saqqummersitaq sullitanut arlaleriarluni atuarneqartarpoq, atuartartullu piffissaq sivisooq atorlugu atuartar- På redaktionen fejrer vi udgivelsen af Royal Arctic paat. Amerlasoorpassuillu isumaqarput saqqummersitaq sullitanut Line A/S’ profilblad ’Royal Arctic’ nummer 40, det tunngatitaq nittarsaassinertut atussallugu pitsaanerpaajusoq, tassa- blad, som du sidder med i hånden. mi taamaattut pisisartup aamma sullissisup akornanni assigiimmik ili- simasaqalersitsisarput ataqqeqatigiinnerlu pilersittarlugu. I kommunikationsbranchen er der enighed om, at profilblade og ma- gasiner er kommet for at blive. Et blad bliver læst op til flere gange, Nittarsaassinermut pisortaq Ivalo Egede oqaluttuarpoq: - Naqitaq læserne bruger lang tid på at læse det, og rigtigt mange mener, at et saqqummersittagarput assut pingaartipparput, ukiumullu sisamari- blad er den bedste måde at markedsføre sig på, fordi det er med til arluni saqqummertarpoq, aasakkut, ukiakkut, ukiukkut aamma uper- at skabe en fælles viden og loyalitet mellem medarbejdere, kunder og naakkut. Naqitaq sulisutsinnut, sullittakkatsinnut suleqatigisartak­ leverandører. katsinnullu nassiussuuttarparput. Oqaatsit marluk atorlugit naqitaq saqqummersittarparput, qalipaatigissaartumik pappiaqqamullu pit- Marketingchef Ivalo Egede fortæller: - Vi prioriterer profilbladet rigtigt saasumut qillersumut kiisalu naqitami assitaritinneqartut assut pi­ højt, og det udkommer fire gange om året, sommer, efterår, vinter og ngaartillugit, tassami asseq oqaaserpassuit atornagit oqariartuute- forår. Vi distribuerer bladet til vore medarbejdere, til vore kunder og til qartarpoq. vores samarbejdspartnere. Vi trykker bladet på to sprog, i fire farver, på glittet papir, og gør meget ud af illustrationerne i bladet, fordi et Nangipporlu: - Umiarsuaatileqatigiiffik tassaaginnanngilaq nassius- billede siger mere end 1.000 ord. sanik uanngaanniit uunga assartuisartoq. Royal Arctic Line suliffeqar- fiuvoq immikkut ittumik suliaqartoq 700-ngajannik tunniusimasunik Hun fortsætter: - Et rederi er ikke bare nogen, der sejler gods fra A til pikkorissunillu umiarsualivinni umiarsuarnilu sulisulik. Sulisugut tas- B. Royal Arctic Line er en meget specialiseret virksomhed med op saapput isumalluutigut pingaarnerpaat, taamaattumik naqitami allaa- mod 700 loyale og kompetente medarbejdere i havnene og ombord serisat amerlanersaat inunnut tunngasarput. Suleqatigut ilisaritiuti- på skibene. Medarbejderne er vores vigtigste ressource, og derfor galugit Royal Arctic Linemi immikkoortortaqarfinni assigiinngitsuni handler artiklerne i bladet primært om mennesker. Gennem portræt- suut suliarineqartarnersut atuartartunut oqaluttuarisarpavut. terne af vore kolleger orienterer vi læserne om alt det, der forgår i de forskellige divisioner i Royal Arctic Line. ‘Royal Arctic’ akeqanngitsumik pisartagarilersinnaavat [email protected] mail-erlutit. Du kan bestille et gratis abonnement på ’Royal Arctic’, hvis du sen­ der en mail til [email protected]. Royal Arctic Line pillugu paasissutissanik assigiinngitsorpassuarnik pissarsisinnaavutit siornatigut saqqummersissimasavut atuarukkit. Du kan finde baggrund om Royal Arctic Line i de gamle numre af PDF-inngorlugit uani pissarsiarineqarsinnaapput ral.gl n bladet. De kan downloades som PDF på ral.gl n

22 Royal Arctic Mary Arctica

Mary Arctica Imarpikkoortaat sinersortaallu Naja Arctica Royal Arctic Linep umiarsuaasa nutaanersaat Nuka Arctica

Nuka Arctica · Naja Arctica Kombineret atlant- og feederskib Royal Arctic Lines nyeste skib

Ukioq sanaartorfik · Byggeår 2004

Mary Arctica Angissusia · Bruttotonnage 10.308 t Imartussusia · Nettotonnage 3.093 t Usigisinnaasai tonsinngorlugit · Dødvægt/lastetonnage 8.820 t Mary Arctica Itsernga · Dybgang 8,20 m Takissusia · Længde o.a. 113,00 m Silissusia · Bredde 22,70 m Containerit usigisinnaasaat · Containerkapacitet 588 Arina Arctica Containerit innaallagiatortut · Container reeferstik 180 Kivitsisinnaassuseq 2 x SWL · Kran 2 x SWL 45/80 t Arina Arctica Sukkassusia – Servicefart 15,3 knob

Irena Arctica

Irena Arctica

Pajuttaat

Pajuttaat

Johanna Kristina

Johanna Kristina

Anguteq Ittuk

Anguteq Ittuk

Angaju Ittuk Aqqaluk Ittuk

Aqqaluk Ittuk · Angaju Ittuk

Sarfaq Ittuk L ars Sv ankj æ r

Sarfaq Ittuk

Royal Arctic 23 Atuarfik Løvvangimit takornariartut

Umiarsuup inuttai nutsanik kukkaqarput, meeqqallu ullaakkorsiutigisarpaat Aalborgimi atuarfik Løvvangimi immikkut atuartitat ­1. – 3. j, atuartut 15-it inersimasullu sisamat Grøn- landshavnenimi umiarsuarmut ‘Arina Arctica’-mut takornariarput. Immikkut atuartitat Nunarput im- mikkut sammisatut sammisimavaat Arina Arctica- mullu pulaarneq tassaavoq immikkut suliaqarsi- manermut naggasiut pitsaalluinnartoq. Imarsiornermut tunngatillugu u nakkutilliisoq pulaartut atuarfik Løvvangimeersut ilagalugit Royal Arctic Linemi Aalborgimi imarsiornermut Nautisk inspektør Allan Idd Jen­ tunngatillugu nakkutilliisup Allan Idd Jensenip pu- sen med gæsterne fra Løvvang- laartut takornariarneranni ingiaqatigivai, Allanilu skolen H anne J ensen ima oqaluttuarpoq: - Ila meeqqanut uppereqqu­ saarlunga oqaluuttuaraluarpakka umiarsuup inut- Atuartut ilaat Arina Arcticap u tai nutsanik kukkaqartut aammalu taakku meeq­ aquttarfianiittoq En af eleverne på broen ombord qanik ullaakkorsiuteqartartut, umiarsuulli inuttai på Arina Arctica inussiarnersut kiisalu qiimasaaqisut naapikkamik- kit upperiunnaavippaannga.

Allan nangippoq: - Pilittaq stewardessilu aqumiut nerisarfianni saftillerput, kiisalu aquttupe ann rup Sigvald Kristiansenip umiarsuarmi angallappai, atuartullu suna tamaat takornariarpaat aquttarfim- miit maskiinaqarfik ilanngullugu.n

Besøg fra Løvvangskolen

Besætningen har hår mellem tænderne og H anne J ensen spiser børn til morgenmad Femten elever og fire voksne fra specialklasserne 1. – 3. j på Løvvangskolen i Aalborg har været på rundvisning ombord på feederskibet ’Arina Arcti- ca’ i Grønlandshavnen. Specialklasserne havde H anne J ensen arbejdet med Grønland som emne, og besøget ombord på Arina Arctica var en perfekt afslutning på emnearbejdet.

Nautisk inspektør i driftsafdelingen i Royal Arctic Line i Aalborg Allan Idd Jensen var med dem på rundvisningen, og Allan fortæller: - Selvom jeg havde prøvet at overbevise børnene om, at besæt­ ningen har hår mellem tænderne, og at de spiser børn til morgenmad, så faldt dette helt igennem, da de mødte den venlige og veloplagte besætning.

Allan fortsætter: - Hovmesteren og stewardessen Allan Idd Jensen aamma atuar- u serverede saftevand i officersmessen, og første­ tut ilaat Arina Arcticap aquttarfi- styrmand Sigvald Kristiansen viste rundt på ski- ani bet, så eleverne fik set alt ombord, lige fra bro til Allan Idd Jensen og en elev på maskine. n broen ombord på Arina Arctica

Royal Arctic 40