Quick viewing(Text Mode)

Litterära.Platser.Pdf

Litterära.Platser.Pdf

Att resa i och med litteraturen är att finna nya platser. I den här foldern finner du några av de litterära platser som finns i Västerbotten och Norrbotten, till exempel Sara Lidmans hus i Missenträsk eller Eyvind Johnsons i Björkelund, Boden. Trevlig läsning, trevlig resa! Litterära platser

västerbotten Frida Åslund: Umeå / kvarteret Ripan, Backens kyrka ...... 4 : Skellefteå / Missenträsk, Åliden ...... 6 : Norsjö / Raggsjö ...... 8 Katarina Mazetti: Umeå / kvarteret Ripan, Nya konditoriet ...... 10 Bernhard Nordh: Vilhelmina / Marsliden, Fatmomakke ...... 12 : Skellefteå / Hjoggböle, Burträsk ...... 14 Lars Widding: Umeå / kvarteret Ripan, Döbelns park ...... 16

norrbotten : Boden / Björkelund ...... 18 Einar Wallquist: Arjeplog / Silvermuseet ...... 20 Åsa Larsson: Kiruna / Jukkasjärvi, Kurravaara ...... 22 Bengt Pohjanen: Överkalix / Sirillus gård (Tallvik) Pajala / Kassa ...... 24 Tornedalsförfattare / Pajala, Övertorneå, Haparanda ...... 26

Verkförteckning ...... 28

i Västerbotten och Norrbotten © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I2010/1452 Umeå / kvarteret Ripan, Backens kyrka

Frida Åslund

”Se, det var så att Folkes pappas Wilhelm Peterson-Berger, blev en hus var det näst sista vid den breda, av Sveriges mest älskade komposi- björkkantade gatan i östra stadsde- törer. len, och huset där Fridas mamma De tre självbiografiska romanerna och syskon bodde var som sagt det Folke och Frida (1925), Frida i Per- sista. Båda husen hade gröna gårds- Nils-gården (1928) och Tiden går planer och röda uthuslängor med en (1932) berättar om Fridas barndom massa trevliga bodar och skrymslen och om hur livet gestaltade sig i att leka i. Mellan de båda gårdarna 1880- och 1890-talens Umeå. Vi får fanns ett rött staket, men på detta uppleva den stora kyrkbranden ju- var en stätta med två trappsteg, så len 1887 och stadsbranden 1888. Ef- Peterson-Bergerhuset i korsningen Kungsgatan-Pilgatan. Nedan: På Västra kyrkogården att barnen kunde springa över till ter stadsbranden flyttar Frida med i Umeå ligger Frida Åslunds morfar, J.A. Linder, begravd. varandra utan att springa ut på ga- sin familj till Grisbacka och hon får tan och in genom grinden.” en helt ny värld att upptäcka, bland Ur Folke och Frida, nyutgåva 2008. annat den stora medeltidskyrkan Huset där Frida bodde låg längs på Backen. Här ligger bland andra nuvarande Kungsgatan i den då ny- hennes morfar begravd, prosten J. ligen planerade stadsdelen Öst på A. Linder. Han var kanske Umeås stan, Folke bodde på andra sidan störste kulturpersonlighet under den nuvarande Pilgatan i kvarteret 1800-talet. Han var inte bara präst Ripan. Bebyggelsen hade en delvis utan också en flitig författare och lantlig prägel och det bakomliggan- arkitekt. Baggböle herrgård, kyr- författaren de stadsplaneidealet var trädgårds- Frida Åslund föddes 1879. Fadern, Daniel Åslund, korna i Holmsund och Hörnefors dog när hon var en ung flicka, och hon kom att staden med stora öppna, lummiga är bara några exempel på hans verk. växa upp med modern och mormodern. Frida tomter. Han var även en ivrig förespråkare utbildade sig till folkskollärarinna, ett av få yrken I Peterson-Bergerhuset kom så för måttlighet med alkohol – mer som döttrar i borgarfamiljer kunde utbilda sig till. Hon kom sedan under hela sin livstid att verka i småningom Katarina Mazetti att än 21 supar per dag var opassande Horndal i Dalarna. Hon var en flitig skribent och arbeta och i grannhuset växte Lars – om det inte förelåg speciella om- fram till sin död 1937 hade hon publicerat närmare Widding upp, precis där Frida och ständigheter. 20 romaner och mer än 200 noveller. Original- manuskripten har donerats till Umeå universitet Folke lekte. Frida, som dog 1937, ligger be- och förvaras på universitetsbiblioteket. De två barnen tillhörde lantmä- gravd tillsammans med sina för- Den självbiografiska barnbokstriloginF olke och tarsläkter och hade syskon som var äldrar på Västra kyrkogården vid Frida, Frida i Per-Nilsgården och Tiden går har getts ut i nyutgåva i två delar: Folke och Frida betydligt äldre än de själva. Fridas gamla lasarettet. Fridas barndoms- (2008) samt Fridas nya värld (2009). äldre halvbror Helmer tog sig så hem finns inte längre kvar, däremot småningom namnet Osslund och återfinns kulturminnet Peterson- platsen Är du nyfiken på Fridas värld? Upptäck den på blev ”Hela Norrlands konstnärlige Bergerhuset fortfarande på sin ur- egen hand genom att ladda ner vandringsguiden västerbotten upptäckare”. Folkes äldste bror, sprungliga plats. x på www.atriumforlag.se. Den är gratis.

4 5 Skellefteå / Missenträsk

Sara Lidman

De fem romanerna som utgör Jern- Efter avtjänat straff på tåget hem baneeposet grundar sig på Erik från Långholmen träffar han jäg- Lidmans, Sara Lidmans farfar, livs- mästare Bredfelt som liksom en historia. Erik Lidman, i romanen gång i tiden Spadar-Abdon brinner Didrik Mårtensson, är snallare, det för sitt projekt – utdikning av my- vill säga en av de forbönder som rar för nyodling. under stora mödor fraktade varor ”Inom ett halvsekel kommer lilla från Skellefteå upp efter snallar- Ecksträsk att ha vuxit från åtta går- vägen mot Arvidsjaur. Didrik har dar till tretti – kanske hundra. Går- en dröm – här ska byggas en jern- dar som kunna föda stora familjer bana som ska bringa lycka och ri- med två tre hästar vardera. Det blir kedom till det inre av Norrland. skogsarbetare det! En här av tim- Jernbaneeposet är berättelsen om merhuggare och flottare! Men alltså små människors storhet och stora kalk ska det till! Tack vare järnba- människors småskurenhet. nan kan vi ju nu få upp kalken. Och ”Och raden av hästar satte sig i timotejfrö. Och klöver.” gång och kom uppför hela slänten Ur Järnkronan, 1985 utan att vila. Väl framme gjorde vä- Didrik bosätter sig i Ecksträsk och Sara Lidmans hem i Missenträsk. gen en sväng och kom i skuggan av börjar en ny karriär som nyodlare. granskog. För varje lid som hade Liksom i bland annat sina första södersol upprepades detsamma; romaner Tjärdalen (1953) och Hjort- allt längre sträckor var bara och ronlandet (1955) återvänder Sara måste skottas över. Solen värmde Lidman här till hembyn Missen- inte ”men nog tär hon på vägla- träsk. Byn ligger, omgiven av oänd- get”. Deras ögon sved. Hästarna liga utdikade myrmarker, upp efter författaren Sara Lidman-sällskapet har som övergripande svettades och nafsade efter snö från ”snallarvägen” som så småningom Sara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk. syfte att stimulera intresset för Sara Lidmans Hon räknas som en av de stora och nydanande författarskap och samhällsengagemang genom att sidorna.” kom att omvandlas till tvärbanan språkkonstnärerna i svensk litteratur. Hon verka för utgivning och spridning av hennes texter. Ur , 1979 Jörn–Arvidsjaur. debuterade 1953 med romanen Tjärdalen som När så kungen äntligen inviger Myrodlingarna blev ett gigantiskt introducerade byn Ecksträsk; i den får läsarna platsen för första gången fick stifta bekantskap med hen- Efter en gåva av Sara Lidman disponerar Umeå sista delsträckan av Norra stamba- misslyckande, men ett oavsikt- nes egensinniga prosa, grundad på dialekt och universitet hemgården i Missenträsk. Husen nan i Jörn den 2 augusti 1894, tre ligt resultat var att man på många bibelns språk. 1975 påbörjade hon sitt stora verk, kan hyras som bostad för forskare och författare minuter försenad, har Didrik stör- ställen hittade förhistoriska skidor Jernbaneeposet, inalles fem romaner om moderni- med behov av kreativ och avskiljd arbetsmiljö, seringen och koloniseringen av Norrland, senare för rekreation samt mindre sammankomster/ tats från sin post som bygdens store djupt nere i myrarna. Den äldsta kompletterade med de fristående fortsättningarna konferenser (max 14 personer). Bokningar görs på man, ordförande i kommunstäm- kända skidan som hittats på det Lifsens rot (1996) och Oskuldens minut (1999). Lokalförsörjningsenheten vid Umeå universitetet, man och är på väg till Långholmen, sättet är Kalvträskskidan – 5 300 Sara Lidman blev hedersdoktor vid Umeå uni- 090/786 53 11. versitet 1978 och fick professors titel 1999. Hon satt i konkurs och dömd för bedrä- år gammal – som finns utställd på har även fått ett stort antal litterära priser och västerbotten geri med nödhjälpsmedel. Västerbottens museum. x utmärkelser.

6 7 Norsjö / Raggsjö

Torgny Lindgren

I Norra Västerbotten finns två var det mer invecklat än så. Raggsjö mycket starka traditioner: orgelbyg- var noga taget en sammansmält- gande och berättande. ning av ett antal smärre byar, och Orgelbyggande har naturligtvis varje by hade sin pölsa med egna rötter i väckelserörelserna men org- särdrag och avvikelser, även gård- larna användes också som världsliga bäckpölsan och brinkenpölsan och instrument. Ett särskilt utmärkan- kläppenpölsan var väl i grunden de drag för orglar från Norsjötrak- Raggsjöpölsor fast aningen annor- ten är den så kallade västerbottens- lunda”. stämman med en mjuk lite vemodig Just nu pågår ett projekt – Litterär dröjande ton. turism i Torgny Lindgrens fotspår – Kanske har berättande också en som har syftet att göra litteraturens slags västerbottensstämma, efter- Raggsjö tillgängligt för allmänhe- tänksam och med kvardröjande ten. x minnen och fantasier, och Min- nen (2010) är just titeln på Torgny Återuppbyggande av Torgny Lindgrens farmors Lindgrens senaste bok. hus i Raggsjö. Nedre bilden: Linbanan mellan I Torgnys Lindgrens bok Ormens Mensträsk och Örträsk. väg på hälleberget (1982) spelar ock-

så orgeln en viktig roll. Fast här platsen har man en enklare orgel – ”har- Raggsjö byaförening och Norsjö kommun bygger moniet”. Musiken hjälper mor Tea ett besöksmål i byn, bland annat Torgny Lindgrens farmors sommarhus. Centrum för besöksmålet blir att klara vardagens bekymmer och Raggsjö byahus, som kanske stod som förebild för även skaffa inkomster för att om missionshuset i romanen Norrlands akvavit (2007). möjligt klara betalningarna i han- I byahuset kommer det att finnas utställningar, delsboden. författaren servering och möjlighet att uppleva de speciella miljö- Torgny Lindgren föddes 1938 i Raggsjö, utanför erna i både ljud och bild. Här kan man också beställa I romanen Pölsan (2002) ger sig Norsjö. Han utbildade sig till lärare i Umeå. Han guidningar. folkskolläraren Lars Högström var verksam som adjunkt i samhällsorienterande Besökscentrumet beräknas öppna i juni 2011. För mer och den inflyttade tysken Robert ämnen fram till mitten av 1970-talet, mestadels i information kontakta Anna Hansson via Norsjö kom- Vimmerby. Torgny Lindgren bor numera i Tjärstad mun 0918/140 00 eller: Maser (Martin Bormann) ut på en utanför Rimforsa i Östergötland. [email protected]. kulinarisk odyssé genom Norsjö- Torgny Lindgrens författarskap präglas av hans Allt eftersom projektet fortskrider kan utvecklingen av trakten för att hitta den perfekta uppväxt i Västerbotten, av hans intresse för filo- besöksmålet följas på www.raggsjoliden.se. sofi och av hans kristna tro. I sina texter pölsan. I Raggsjö blir de serverade är han ofta ironiskt samhällskritisk. Efter linbanan den mest utsökta pölsa av den unge genombrottet med Ormens väg på hälleber- Världens längsta linbana, 13 613 meter, går mellan tuberkulossjuke Torgny Lindgren get (1982) har hans romaner och noveller Örträsk och Mensträsk i Norsjö kommun. Linbanans s å l t s i b e t y d a n d e u p p l a g o r o c h ä v e n fi l m a t s . högsta punkt är 20 meter och den lägsta 7 meter. Det som förklarar att visst finns det en 1991 invaldes han i Svenska Akademien på stol finns möjlighet att åka linbanan året runt, för informa-

västerbotten Raggsjöpölsa, ”fast i själva verket nummer 9. tion: www.linbanan.com.

8 9 Umeå / kvarteret Ripan, Nya konditoriet

Katarina Mazetti

”Radio Nordost är inhyst i en köp- I nästa bok, en kriminalroman, mansgård från 1700-talet i centra- förlade Mazetti handlingen till ra- la stan och det är alldeles för litet diohuset – Tyst. Du är död! (2001). för vår verksamhet. Nästa år på- Berättelsen är utformad som det börjas ett bygge av ett nytt radio- slutna rummets gåta, som ytterli- hus, men just nu ser det ut så här: gare kompliceras av att mordet sker En stor tvåvånings träbyggnad i under direktsändning. Offret är grågrönt, med knutar och fönster- en av kollegorna hjärtligt avskydd foder i gräsgrönt. Brutet tegeltak, men populär programledare. Hjäl- tung brun port med små fönster tinnan, praktikanten Malla, är den ovanför och en liten ful förstukvist som till slut klurar ut lösningen. påhängd utanpå i efterhand som en Det är kall vinter, Malla äter illasittande ryggsäck. Ända till ett sunkiga pizzor och rör sig i de par år sedan fanns det kakelugnar isande vindarna mellan hyreslä- i rummen på övervåningen - men genheten, radiohuset och någ- de revs ut när de senaste datorerna ra av Umeås många kaféer, det Nya konditoriet. installerades på varje arbetsplats.” vill säga de som ännu inte bli- Ur Tyst! Du är död!, 2001 vit omvandlade till lattetempel. I 15 år arbetade Katarina Mazetti ”Vi satt på Sandbergs konditori på Sveriges Radios lokalredaktion och tuggade eftertänksamt på de- i Umeå med bland annat det upp- ras fullmatade Napoleonbakelser. märksammade programmet Radio (Sandbergs är enda stället i stan där Ellen. Delar av den här tiden var man kan få uppleva sin barndoms wienerbröd!)” radion inhyst i Peterson-Berger- konditoribesök, komplett med Sandbergs liksom Café Linnéa, gården i korsningen av Kungsga- trötta aspidistror, veckotidningar Nykterhetskaféet, Focus och alla tan och Pilgatan. Samma gård som och galonmöbler. Alla andra fik i andra som en gång var den natur- Folke och Frida, huvudpersonerna stan är omstylade och heter nåt på liga mötesplatsen för Umeås ung- författaren i en serie böcker av Frida Åslund, engelska och serverar arton sorters dom är tyvärr alla borta. Nya Kon- Katarina Mazetti föddes i 1944 och hundra år tidigare lekte i. espresso och amerikanska brownies ditoriet dock (i boken Nya Kaféet?) växte upp i Karlskrona. Hon studerade i Lund och har en fil.kand. i litteraturhistoria. 1989 fick hon År 1998 fick Katarina Mazetti ett stora som dasslock. Och man ska finns alltjämt kvar som en sista anställning vid Sveriges Radio som redaktör och stort genomslag hos läsare och kri- sitta på höga pallar tills lårmusk- rest av den kafékultur som en gång journalist, bland annat för Radio Ellen och Freja. tiker med romanen Grabben i graven lerna krampar.)” fanns i Umeå. Hon var bosatt i Sörfors utanför Umeå fram till 2002 då hon återvände till Lund. bredvid, som också översattes till ett Ytterligare ett kafé finner dock Katarina Mazetti har skrivit ytter- Besök Katarina Mazettis hemsida: stort antal språk. När boken sedan nåd inför Mallas kritiska blick: ligare två böcker med inspiration www.katarinamazetti.com. gjordes till film av Luleåsonen Kjell ”Jag satt och hängde på Nya Ka- från Umeå: den tidigare nämnda platsen Sundvall fick den ett lika succéartat féet. (Nya? Det borde K-märkas, i Grabben i graven bredvid och dess Vandringar i Umeåförfattarnas fotspår arrangeras västerbotten mottagande. alla fall borde man K-märka deras fortsättning Familjegraven (2005). x genom [email protected].

10 11 Vilhelmina / Marsliden, Fatmomakke

Bernhard Nordh

Bernhard Nordh var ursprungligen liden var att uppföra en bostad av en statarpojke från norra Uppland den mest primitiva beskaffenhet. som kom att förälska sig i fjällvärl- Längre upp bland fjällkullarna var den och speciellt Kultsjödalen dit inte skogen berörd av branden, han ofta återkom. Bakgrundsma- och Pålsson högg stör och släpade terial till berättelserna I Marsfjällets ris. Störarna slog han ned i marken skugga (1937), Fjällfolk (1938) och på ena sidan om den stora granen, Undan frostpiskan (1938) [även ut- fäste en stång i trädet, svedde vidjor given med titeln Flickan från fjällbyn och band fast andra störar till ett (1944)] hämtade han ur verklighe- snedtak. Mellan störarna flätades Vy från Marsliden. Nedan: Lars Pålssons stuga. ten genom omfattande intervjuer granris, så det blev både väggar och och samtal med folket i byarna. tak, och Britta band ihop en stor I sina två böcker om nybyggaren björkrismatta och lade in golv.” författaren platsen i Marsliden, Lars Pålsson, skildrar Ur I Marsfjällets skugga, 1937 Bernhard Nordh föddes år 1900 i Björklinge i norra Uppland och växte upp som statarbarn. Före detta Kyrkans fjällgård i Marsliden har av Bernhard Nordh med stor acku- I den gamla samiska kyrkplatsen Vid 16 års ålder prövade han på att bli rallare Norrländska litteratursällskapet och Författarcen- ratess två perioder under andra Fatmomakke möttes samer och och avancerade snart till rallarbas. Vid den här trum Norr utsetts till skrivar- och stipendiegård för författare. Marsliden förknippas mest med hälften av 1800-talet: etableringen nybyggare och naturligtvis var det tiden kom han i kontakt med syndikalisterna och började även intressera sig för Norrland. Från Bernhard Nordhs romaner om nybyggarfamiljen av nybygget i Marsliden samt in- bland annat här som de ibland dju- 1926 försörjde han sig som författare och kom Lars Pålsson. Även andra författare har hämtat förandet av odlingsgränsen 1867, pa konflikterna kom i dagen. att umgås i kretsarna kring Folket i Bild och han inspiration till sina romaner från platsen. För den hela tiden skildrat mot bakgrund Än i dag möts man i Fatmomakke, var nära vän med Jan Fridegård. Vid sin död 1972 som är intresserad av Bernhard Nordh och hans hade han publicerat ett 30-tal romaner som gavs liv och verk finns mer information på Bernhard av relationerna till den samiska be- den mer än 300-åriga kapellplatsen ut i stora upplagor och även översattes, framför Nordh-sällskapets hemsida: folkningen. Inflyttningen till Mars- vid Ransaråns mynning, och även allt till tyska. www.bernhardnordh.se. liden är ett exempel på det gängse om det inte kommer till ytan på nybyggesmönstret. Man flyttar lite samma sätt som i Bernhard Nordhs längre in i dalgången – lite högre böcker, så lever många av de mång- upp mot fjällen. hundraåriga konflikterna olösta Från statens sida var det önskvärt mellan samisk och storsvensk kul- med jordbruksetableringar i fjäll- tur. området. Att ett rationellt jordbruk Av den första primitiva kojan nättopp var omöjligt att bedriva finns inget kvar, däremot den enkla högt uppe i fjälldalarna var något stuga som han så småningom kom som de centrala myndigheterna att bygga. Den välbesökta stugan vare sig hade kunskap om – eller står öppen sommartid. Många av brydde sig om. För nybyggarna var besökarna kommer från Tyskland jakten och fisket livsnödvändighe- där Bernhard Nordh kom att bli en ter. välkänd författare. x

västerbotten ”Det första Pålsson gjorde i Mars-

12 13 Skellefteå / Hjoggböle, Burträsk

Per Olov Enquist

”Uppe i backen ovanför det gröna kraftfullt I tyck att man ska få skit i fre huset låg uthuset med vedbod och för strikara!” skithus, eller dass, som vi tillsades Ur Musikanternas uttåg, 1978 att säga. Dasset var det ställe där Men dasset kan även betraktas man kunde läsa Norran i fred, och som en symbol för människans för- det var sammanbyggt med vedbo- fall och avfall från Gud: ”Sanfrid den. Det låg ganska högt: öppnade Gren i Västra Hjoggböle hade som man dörren kunde man se ut över enda i byn två skithus: dasset upp- hela dalen, och sjön. Där kunde delat i två avdelningar. Och blev man sitta länge och höra korna känd för det.” råma.” Ur Kapten Nemos bibliotek, 1991 ”Det var en förhävelse att ha två Dasset ovanför det gröna huset. Nedan: Ostens hus i Burträsk. Dasset, med den sammanbyggda skithus, brukade James Lindgren, vedboden, blir förbindelsen med som läste ur Rosenius, säga. Och den jordiska världen borta från förhävelse straffades av Gud. Och bönhusets litanior och de påtving- då hjälpte det inte om Människoso- ade syndabekännelserna på lörda- nen var förebedjare och sa till Gud garna. att gulle dig. Så illa kunde det i alla De stora händelserna i Musikanter- fall gå om man byggde två skithus.” nas uttåg har alla förbindelser med Ur Kapten Nemos bibliotek, 1991 författaren Per Olov Enquist, född 1934, son till dass av olika slag: bakom dasset får I de två romanerna Kapten Ne- folkskollärarinnan i Hjoggböle. Tidigt Aron grundligt med stryk såsom mos bibliotek och Musikanternas ut- faderlös uppfostrades han av modern varande tjallare för bolagsledning- tåg har Per Olov Enquist hämtat som var aktiv i Evangeliska Fosterlands- bakgrundsmiljön från uppväxtens stiftelsen, vilket har satt sin prägel på en, Nicanor och Elmblad får ännu hans författarskap. Efter studier i Upp- mera stryk av burträskarna när Hjoggböle. Återkommande motiv sala var han bland annat verksam som de vågat sig dit för att agitera och är bland andra dasset, grottan och kulturkritiker i Svenska Dagbladet. frågan om bolagsdassets byggande sjön (som man inte längre ser från Han debuterade som författare 1961 och har skrivit ett 20-tal romaner och ett 10-tal dramer ”Många gånger har jag försökt att, med tung- eller inte vållar upprörda känslor gårdsplanen) – platser fyllda av ro med mera. Per Olov Enquist har fått motta en an, förstå det speciella med denna ost. Men hos de strejkande på Buresågen: och förbindelser till en annan värld. stor mängd nationella och internationella priser den är som kustlandet. Nästan ogästvänligt ”Ska socialista förbju folk å skit nu ock- och utmärkelser för sitt författarskap. Hjoggbö- x letrakten har fostrat ytterligare författare: Anita skarp, inte ögonblickligen charmerande, men så! Röt han då till med allt ursinni- Salomonsson, Kurt Salomonsson, Hjalmar Wes- samtidigt som att tugga granskott om våren gare röst, och fann tydligen infalls- terlund. Per Olov Enquist ger i (2009) när den är ljust grön. Denna ost är svårtol- även Stieg Larsson en anknytning till byn. vinkeln riktig och fruktbar för han kad, inte inbjudande till ögonblicklig kärlek; spädde genast på med varianten I platsen men den fångar in, och sedan är man fast.” tyck att skitninga int ha nanting I Sjöns bönehus, intill Per Olov Enquists barn- Ur Per Olov Enquists förord i Med smak av Västerbotten : Ett att göre ve striken! Han drog sedan domshem, har inretts ett besökscentrum med information kring författarna i Hjoggböle. För mer möte med mat, människor och miljöer, 2003. andan djupt och upprört och lät ar- information: www.forfattarbyn.se eller Gunnar

västerbotten gumentationen kulminera med ett Hedman 0910/801 92.

14 15 Umeå / kvarteret Ripan, Döbelns park

Lars Widding

Lars Widding använde sig av sin MoDo:s förvaltare. ungdoms Umeå, dels i den så kal�- En av huvudpersonerna i roman- lade småstadskrönikan om Umeå sviten är Ville Sandin, ”oäkta” son från 1930-talet till andra världskri- till stadsfiskalen. I romanen bor fa- gets slut, utgivna 1978–1981, dels i miljen Sandin i vad som Widding ungdomsromanerna Inga stormar än kallar den ”Donnerska gården”. (1950) och Sista sommarlovet (1952). Någon sådan gård har aldrig exis- Småstadskrönikan bygger delvis på terat. I stället har han gjort ett nå- kända gestalter i dåtidens Umeå got förvrängt porträtt av sitt eget och många tycker sig känna igen barndomshem i kvarteret Ripan vid dem. Särskilt utpekade är bland dåtida Nytorget. I samma kvarter andra Thorsten Hellström, chef finns även Peterson-Bergergården för MoDo:s förvaltning och Sigrid där Frida Åslunds romanhjältar Holmström, legendarisk restau- Folke och Frida busade och där Ka- Ringstrandska villan. Nedan: Monument i Döbelns park. rangchef på Sävargården. tarina Mazetti arbetade vid Sveri- ”Och mycket riktigt: strax bortom ges Radios lokalredaktion. kyrkan reste sig den bruna trävil- Ville är något av ett alter ego till lan och vände den mäktiga fasaden Widding. Mycket av det som Ville och ena långsidan mot trottoarer- upplever i romanerna beskriver författaren Lars Widding föddes 1924. Fadern drev en juridisk na. Långsamt gick hon genom en Widding som sin egen barndom i byrå och hade gift sig med en flicka ur Umeå- gnisslande grind in på gården och memoarboken Min historia (1983), societeten. Efter studentexamen enrollerade sig förundrades över de sinnrika, händelser som i lätt omstuvad form Widding i flygvapnet, men fick avbryta utbildning- en till fältflygare på grund av TBC. På Österåsens snirklade snickerierna, som ramade även återkommer i ungdomsroma- sanatorium kom han i kontakt med litteratur och in den stora farstubron, tog stegen nerna. bestämde sig så småningom att bli författare. uppför trappan, hann upptäcka att Ripornas gård, som Lars Widding Genom åren kom han att producera ett 40-tal hela gården var inbyggd med låga kallar sitt barndomshem, ligger romaner, otaliga noveller, tidnings- och tidskrifts- artiklar, radio- och TV-shower och han anlitades flyglar och uthus, som hade så breda fortfarande kvar i hörnet av Kungs- ofta som filmmanusförfattare. Lars Widding blev dörrar att de säkert tjänstgjort som gatan och Nytorgsgatan. Det bygg- Umeås förste hedersmedborgare och efter hans vagnslider, och ringde på dörren.” des ursprungligen på 1870-talet av död 1994 donerades hans manuskript och arkiv till Västerbottens museum där man har byggt upp Ur Pigan och härligheten, 1978 en fånggevaldiger på fängelset. In- ett faktarum kring Lars Widding i Umeåutställ- Dörren hon ringer på går till pa- nan länsstyrelsen byggdes låg här ningen. tron Sullivans residens och hon gör ett torg, Nytorget, där om somma- platsen misstaget att ringa på huvudporten ren resande cirkusar slog upp sina Västerbottens museum: www.vbm.se. i stället för köksdörren intill. Hu- tält och där om vintern det spola- Telefon 090/17 18 00. set som porträtteras här är idag des iskanor. Stadsvandringar i Umeåförfattarnas fotspår x arrangeras genom: ett byggnadsminne, den så kal�- [email protected].

västerbotten lade Ringstrandska villan byggd för Telefon 070/556 55 33.

16 17 Boden / Björkelund

Eyvind Johnson

I Björkelund, Boden, finns flera nare när han, för att imponera på hus från 1900-talets början och här en kvinna, löper i Delfis antika sta- finns den lilla bagarstugan där no- dion. belpristagaren Eyvind Johnson föd- Eyvind Johnson lämnade Norr- des år 1900. botten 1919 för resor i Europa och Det är lätt att känna av sekelskif- bodde vid sin död, den 25 augusti tet här med slingrande trånga gator 1976, i Stockholm. Bengt Russberg och rester från äldre jordbruk och skrev påföljande dag i Norrländska den då framväxande staden i sta- Socialdemokraten: den. ”Han var vår, europén och kos- År 1904 flyttade familjen till Vin- mopoliten, hedersdoktorn och No- terstigen och blev granne med belpristagaren. Här i norr fanns Rosts, Eyvind Johnsons moster och ändå hans rötter. Hela länet sörjer hennes make. Än idag finns de båda sin störste i diktens värld.” Vandring i spåren av Eyvind Johnson. husen kvar och de är utmärkta med Årligen anordnar Eyvind John- minnestavlor. son-sällskapet en minneshögtid på När Eyvind Johnsons far blev sjuk hans födelsedag den 29 juli. x i stendammslunga, en inte ovanlig platsen sjukdom bland stenarbetare och Vid järnvägsstationen börjar en stads- vandring som utgår från Vinterresa i rallare, förändrades familjens liv. Norrbotten (1955) där författaren skriver Eyvind Johnson växte upp hos författaren om människor och miljöer från ungdoms- Rosts och man kan förstå författa- Eyvind Johnson skrev uppemot 50 böcker och åren. Promenaden har åtta tittskåp med några av dessa publicerades efter hans död. Dess- fotografier och utdrag ur hans böcker. Här rens ord när man står på vägen mel- utom var han en flitig brevskrivare, reseskildrare finns också teorier om vilka Bodenplatser lan de två husen: ”Jag gick bort fast och han skrev krönikor för bland annat Norrländ- som finns i författarens verk. jag gick hem och gick hem ibland ska Socialdemokraten. Många av dessa dokument Läs om stadsvandringen på nätet: när jag gick bort.” har getts ut, exempelvis i den fina samlingen www.bibblo.se/boden/blog. Resebrev 1921–1952 (2006). Du hittar vandringen i vänstermenyn Björkelund är alltså Eyvind John- År 1957 invaldes Eyvind Johnson i Svenska Akade- under Eyvind Johnson. sons uppväxtmiljö. På bagarstugans mien på stol nummer 11. År 1974 tilldelades han Missa inte parken vid Kungsbron där min- gård finns en anslagstavla med bil- Nobelpriset tillsammans med . nesmärket Gestalt i norr, av Berto Mark- Eyvind Johnson fick priset för ”… en i länder och lund, restes vid 100-årsjubileet år 2000. der på familjen och berättelser om tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst.” Eyvind Johnson finns också porträtterad olika händelser i författarens liv. En behändig introduktion till Eyvind Johnsons liv i kyrkan, centrala Boden, på en stor Här kan man bland annat läsa om och författarskap finns iUpplevelse av Norrbotten muralmålning av Simon Sörman. (1999) av Åke Leif-Lundgren och Bert Linné. Besök bagarstugan: åk Stationsgatan när Eyvind Johnson och kamrater Bodens kommun delar ut ett pris till minne av förbi järnvägsstationen i riktning mot springer i kapp till bäcken. Pojkar- bygdens stora författare: Eyvind Johnson-priset Svartbjörnsbyn, sväng höger vid Eyvind na kommer fram samtidigt nästan som delas ut till ett konstnärligt intressant Johnsons väg. Stugan har sommaröppet Vinterstigen: huset i förgrunden där Eyvind Johnson växte författarskap. men kan bokas året om för guidningar. svimfärdiga efter ansträngningen. Eyvind Johnson-sällskapet: Bodens turism, 0921/624 10. upp hos familjen Rost, huset i bakgrunden där hans föräld-

norrbotten Detta minns han nästan 50 år se- www.eyvindjohnson.org. Bodens stadsbibliotek, 0921/624 80. rar och syskon bodde.

18 19 Arjeplog / Silvermuséet

Einar Wallquist

Året är 1922 och en ny doktor kom- ten som ligger till grund för Einar mer till ”ödemarksbyn” Arjeplog, Wallquists litterära produktion. belägen vid sjön Hornavan, att som För den som vill fördjupa sig i Ei- ensam läkare ansvara för ett områ- nar Wallquists kulturhistoriska arv de stort som Belgien. Doktor Einar finns mycket att ta del av i Arjeplog. Wallquist är endast 26 år och näst Han grundade Silvermuseet och intill oerfaren som läkare och med här finns, utöver den imponerande livet i ödemarken. silversamlingen, utställningar om I en av novellerna i debutboken människors villkor och vardagsliv i Kan doktorn komma? (1935) beskri- början av 1900-talet. ver han en resa, som företogs med Einar Wallquist bodde i en villa häst och släde, till en patient: inte långt från Silvermuseet fram ”Då vi kommo ut på en liten tjärn, till sin död 1985. Doktorsvillan, som ställde sig gubben bakpå för att få är intakt sedan författarens dagar, åka en bit. Det var så förunderligt kan bokas för guidade visningar. Författarens skrivbord i doktorsvillan. Nedan: Silvermuseet, Arjeplog. vackert med rimfrost på träden och Här finns skrivbordet kvar där han rätt fram en guldgul måne, som författade sina noveller och andra sakta lyfte sig över myrkanten, stor alster, här finns hans imponerande och rund och vänligt mysande. Här boksamling innehållande uppemot på tjärnen blev Algot osäker om 3 000 böcker och här finns rummet vägen, och den fåmälde ynglingen där nuvarande kungen övernattade vände sig till den bakpå hängande, i en tid efter kröningen. x evinnerligt pratande gubben och frågade, vart han skulle styra häs- ten. Nätt och jämnt avbrytande sin författaren mot mig riktade svada röt gubben: Einar Wallquist gav ut flertalet böcker med berät- telser och noveller, men även fackböcker. Hans – Håll åt månan, Algot! skönlitterära böcker är översatta till andra språk Och Algot höll åt månan, och vi och debutboken filmatiserades. Einar Wallquist kommo rätt.” var dubbel hedersdoktor vid Umeå universitet: filosofie och medicine. Idag är det enklare att ta sig till Arjeplog men kanske skiner månen platsen lika vackert nu som då. Silvermuseet på Storgatan 20 är centrum för Einar Wallquists verk. Här finns den imponerande Doktorn färdades vida omkring silversamlingen och dessutom en fin presentshop Arjeplog och många gånger över- med lokalt hantverk och litteratur om och från nattade han hos sina patienter ef- Arjeplogsområdet. Via Silvermuseet kan man även boka visning av Doktorsvillan, ring 0961/145 00 tersom inga andra alternativ stod eller besök Silvermuseets reception.

norrbotten till buds. Det är dessa resor och mö- www.silvermuseet.arjeplog.se.

20 21 Kiruna / Kiruna, Jukkasjärvi, Kurravaara

Åsa Larsson

”När hon står där framme vid alta- len på vintern. Jag vill ha frostrosor ret ser hon nedre delen av orgeln. på mina köksfönster.” Den är nästan helt skymd av sträv- Så vill hon ha det, Rebecka, när kistan, en avbalkning i trä som går hon inte dras in i olika mordutred- tvärs över kyrkorummet från taket ningar. och ner en tredjedel av takhöjden. I den femte boken, med beräk- Men nedre delen av orgeln ser hon. nad utgivning våren 2011, med den Och hon ser ett par fötter hänga suggestivt bibliska titeln Till offer ner framför orgelläktaren.” Det var åt Molok, har handlingen förlagts här, i Jukkasjärvi kyrka, som Åsa till Hjalmar Lundbohmsgården. Larsson lät hänga prästen Mildred Det är allmänt känt att det spökar i Nilsson i Det blod som spillts (2004). gården och Åsa Larsson vet varför. Åsa Larsson förlägger sina mord Allt enligt författaren själv. Hjal- till Kiruna med omnejd och dessa mar Lundbohm var LKAB:s förste väljer hon med omsorg. Ibland ber disponent. hon sin far om hjälp, som när hon I Åsa Larssons böcker finns au- sökte en sjö tillräckligt djup för att tentiska platser beskrivna, men dölja ett flygplan inför den fjärde med författarens rätt att ta bort el- Del av altartavlan i Jukkasjärvi kyrka. Nedan (t v): Hjalmar Lundbohmgården. Nedan (t h): Åsa Larssons Kurravaara. deckarromanen Till dess din vrede ler lägga till. x upphör (2008). Vittangijärvi, blev hennes fars svar. Därifrån inleds boken med en is-

kall och plågsam skildring av två författaren ungdomars drunkningsdöd. Åsa Larsson är född och uppvuxen i Kiruna och Åsa Larssons huvudperson är ju- bor nu i Mariefred. Hon har jobbat som skat- risten Rebecka Martinsson som tejurist och var föräldraledig när hon ville roa sig med något. Det blev att skriva böcker. arbetar i Stockholm men som åter- Författarens farfar var den legendariske skidåkaren vänder till Kiruna, allt oftare efter ”Kiruna-Lasse”, Erik Larsson, som vann olympiskt första romanen. Rebecka bor i sin guld 1936 i Garmisch-Partenkirchen. älskade farmors hus i Kurravaara, platsen vid en vik vid Torneälven. Jukkasjärvi ligger knappt två mil från Kiruna. Här ”– Jag vill stå här ute på gården finns den omtalade och fantastiska 1600-tals- kyrkan med Bror Hjorts färgstarka altartavla. Och och kitta fönstren och emellanåt här i Jukkasjärvi finns också det världsberömda bara lyfta blicken och se ut över äl- Icehotel. ven. Jag vill dricka kaffe på min för- Kurravaara ligger en mil från Kiruna. Hjalmar Lundbohmgården ligger i centrala stubro på sommarmorgnarna in- staden, Ingenjörsgatan 2.

norrbotten nan jobbet. Jag vill skotta fram bi- Kiruna turistbyrå: 0980/188 80.

22 23 Överkalix / Sirillus gård (Tallvik). Pajala / Kassa Bengt Pohjanen

De uppmärksammade och rosade Hilma skrapade ansiktet och de romanerna Smugglarkungens son bara benen. Arg var hon förstås (2007) och Tidens tvång (2009) med alla sina hundra kilon och me- har gett skjuts åt visningarna av nade på att Armas inte kunde vara smugglarlandet Kassa vid Torne älv riktigt hundra, vilket denne villigt i Pajala kommun, Tornedalen. medgav. Han hade ju papper på det Här finns bussturer som följer äl- också, med legitimerat sigill bekräf- ven utifrån smugglarböckerna. Äl- tat, vilket inte var allom givet.” ven, som bildar gräns mellan Sve- Denna cykel har författaren i sin Interiör från kyrkan. rige och Finland, var tidigare inte ägo. en gräns som skiljde människor – Kanske Sveriges mest litterära från varandra. Tvärtom förenade cykel, undrar han. den människor som bodde på ömse Bengt Pohjanen förknippas starkt sidor. Och naturligtvis var den av med meänkieli som sedan år 2000 största betydelse för smugglingen. är ett av Sveriges fem officiella mi- Det är författaren Bengt Pohjanen noritetsspråk. Han gav ut den förs- själv som guidar besökarna i Kassa ta bok som skrivits på meänkieli och på barndomsgården. En av de (Lyykeri 1985) och har gett ut allt skrönor man kan få höra är den om från grammatikor till operalibret- författarens födelse. Av olika skäl ton på meänkieli. Hans insatser för Den rysk-ortodoxa kyrkan i Tallvik, Överkalix, fick man problem med budet till språket är ovärderliga! samt författaren på Sveriges kanske mest litterära barnmorskan och till slut återstod På gården Sirillus vid Kalix älv i cykel. endast morbror Armas. Armas hade Överkalix ligger den ortodoxa kyr- varit på internat några år i Piteå för kan som Bengt Pohjanen byggt. att lära sig svenska, dåtidens om- Kyrkorummet är inspirerat av den skrivning för psykiatrisk avdelning. rysk-ortodoxa kyrkan och det är Dessutom var morbrodern begiven inte enbart mässor som lockar tu- på alkohol. Armas cyklade för att rister. Författaren tar emot besö- författaren hämta barnmorskan Hilma, som kare i kyrkorummet och drar sina Bengt Pohjanen debuterade 1979 och har gett ut ett trettio- tal böcker. Han har skrivit för både vuxna och unga. Det har vägde över hundra kilo. oefterhärmliga skrönor. Här kan blivit romaner, noveller, dikter, filmmanus, visor, faktaböck- ”Hilma placerades på pakethålla- man också köpa författarens böck- er, operalibretton, grammatik för meänkieli. ren. Sedan bar det av norrut. Styr- er, översatta till flera språk, och se platsen stångsfyllan hade tilltagit en aning. ikonutställningen som Monica Poh- För att boka visningar kontakta författaren på 070/567 75 29 Till Hilmas förskräckelse svor han janen har målat. x eller [email protected]. som en almanacksredaktör i de- Vägen till gården Sirillus i Överkalix är skyltad med Katolsk kyrka; gården ligger i området Tallvik. cember. [...] Ekipaget fick sladd i Byn Kassa ligger efter väg 99 mellan Övertorneå och Pajala.

norrbotten gruset. De for rätt in i väggen. www.sirillus.se

24 25 Pajala, Övertorneå, Haparanda

Tornedalsförfattare

Torne älv har genom historien för- ”– Nå, Mari. Vakna, så får du kaf- enat människor, aldrig skilt dem åt. fe! När älven 1809 blev gränsälv för- Smeden häller upp den sömnja- svårades kontakterna, men de har gande drycken och går för att väcka inte upphört. Än idag har männis- sin bättre hälft, som åtnjuter den korna i dalen, Kiruna, Pajala, Över- för Tornedalens husmödrar säll- torneå, Haparanda, nära relationer synta förmånen att varje morgon med sina grannar på den finska få kaffe på sängen. Mari gläntar på sidan. Torne älv är en förenande, ögonlocken, gäspar och sträcker livgivande, inkomstbringande och på armarna. Sängen är ljuvlig men äventyrsskapande ådra mellan de klockan obeveklig.” två länderna. Om det kan man läsa Hilja Byströms författarskap har i många av de böcker som skrivits – återupptäckts och romanen Byn och skrivs – av bygdens författare. (1940) har tryckts i en ny upplaga Torne älv vid Jukkasjärvi. Tornedalen kan stoltsera med (Barents Publisher, 2008). Det är många spännande författarskap. författarens skildringar av Torne- Historien börjar med Antti Keksi dalen, dess människor, naturen som levde på 1600-talet. Hans kvä- och modernitetens intåg i byn, klipp, släktforskningsarkiv samt den sjungs än i dag. Bland de mer som främst fascinerar. Sommaren ljud- och bildarkiv. Och naturligt- sentida författarna märks Bengt 2008, till minne av Hilja Byströms vis finns här ett porträtt av Hilja Pohjanen, Gerda Antti, Hilja By- 100-årsdag, gavs musikföreställ- Byström, signerad Monica Pohja- ström, David Vikgren, Gunnar ningen Sånger från Matojärvi vil- nen. x Kieri, Mona Mörtlund, Ester Cull- ken är baserad på författarens tex- blom, , Bengt Koste- ter. nius och många fler. Den som vill lära känna Hilja By- Hilja Byström, född Kallionemi, ströms – och andra tornedalsförfat- författarna Antti Keksi, Bengt Pohjanen, Gerda Antti, Hilja var den som först skildrade Torne- tares – värld lite närmare, kan följa Byström, David Vikgren, Gunnar Kieri, Mona dalen skönlitterärt, det gjorde hon med guidade bussturer längs Torne Mörtlund, Ester Cullblom, Mikael Niemi, Bengt med novellsamlingen Ett år i Järvi älv. Kostenius med flera. (1932). Hon levandegör konflik- På Nordkalottbiblioteket i Över- platsen Ur Edward Daniel Clarkes bok Travels in vari- ten mellan gamla traditioner och torneå finns en imponerande sam- För litterär guidning ring Marita Mattsson-Barsk ous countries of Europe, Asia and Africa (London, ungdomens intressen samt skapar ling litteratur om området för spe- 0927/770 37, 070/345 09 02 eller via e-post: 1819). Ett av Clarkes resmål var Nordkalotten, [email protected] också flera starka kvinnoporträtt i cialintresserade. De äldsta böckerna För visning och besök på Nordkalottbiblioteket som han skildrar nyfiket och intresseväckande. sina verk. Debutboken inleds med är från 1600-talet och många av ra- ring 0927/720 00. Biblioteket ligger på Mataren- en överraskande bild av ett förhål- riteterna kan läsas på bibliotekets givägen 24, mittemot busstationen och kyrkan i Övertorneå. lande mellan man och hustru i Tor- hemsida i digital form. Den unika www.bibblo.se/overtornea/blog.

norrbotten nedalen. samlingen kompletteras med press- Övertorneå turistbyrå 0927/100 44.

26 27 verkförteckning (urval)

frida åslund per olov enquist eyvind johnson ester cullblom Folke och Frida, nyutgåva 2008 Musikanternas uttåg, 1978 Stad i mörker, 1938 Olga – Kejsarinnan av Kumma- Fridas nya värld, nyutgåva 2009 Nedstörtad ängel, 1985 Strändernas svall, 1946 vuopio, 2004 Kapten Nemos bibliotek, 1991 Romanen om Olof 1945 Berta och byn. En kvinnas liv sara lidman Lewis resa, 2001 Vinterresa i Norrbotten, 1955 i Tornedalen, 2007 Din tjänare hör, 1977 Boken om Blache och Marie, 2004 Hans Nådes tid, 1960 Vredens barn, 1979 Ett annat liv, 2009 gunnar kieri Nabots sten, 1981 einar wallquist Av dig blir det ingenting, 1976 Den underbare mannen, 1983 lars widding Kan doktorn komma? 1935 Jag ska ändå inte stanna, 1978 Järnkronan, 1985 Inga stormar än, 1950 Lappmarksdoktor, 1936 Pil med järnskodd spets, 1990 Sista sommarlovet, 1952 Finnmarken brinner – Ruija pallaa, torgny lindgren Majors avsked, 1969 åsa larsson 2010 Ormens väg på hälleberget, 1982 Småstadskrönikan Solstorm, 2003 Hummelhonung, 1995 Pigan och härligheten, 1978 Det blod som spillts, 2004 bengt kostenius Pölsan, 2002 Herrskapet och evigheten, 1979 Till dess din vrede upphör, 2008 Kuolema karhuunpesässä, 2008 Maten, 2003, tillsammans Längesen förbi, 1980 Till offer åt Molok, 2011 Döden sover, 2009 med Ella Nilsson Då tystnar sången, 1981 Dorës bibel, 2005 bengt pohjanen mona mörtlund Norrlands akvavit, 2007 Lyykeri, 1985 Jag passerar Juhonpieti när rallar- Minnen, 2010 Dagning Röd, 1988 rosen blommar, 2001 Trevliga djävlar, 2003 Mörtlunds Mona, 2009 katarina mazetti Smugglarkungens son, 2007 Grabben i graven bredvid, 1998 Tidens tvång, 2009 mikael niemi Tyst! Du är död!, 2001 Meänkieli rätt och lätt, 2005, till- Näsblod under högmässan, 1988 Familjegraven, 2005 sammans med Eeva Muli Populärmusik från Vittula, 2000 Skjut apelsinen, 2010 bernhard nordh Tornedalsförfattare I Marsfjällets skugga, 1937 david vikgren Fjällfolk, 1938 gerda antti Anttikeksiskväde, 2010 Nybyggarna vid Bäversjön, 1942 Kväll efter kväll, 1965 Folkmun, 2011 Starkare än lagen, 1943 Inte värre än vanligt, 1977 Flickan från fjällbyn, 1944 Min man David, 2008

hilja byström Ett år i Järvi, 1932 Mer om författarna från Norrbot- Byn, nyutgåva 2008 ten kan du läsa om på Norrbottens länsbiblioteks litteratursida: www.norrbottensforfattare.se

28 29 litterär turism i norr

Projektet Litterär turism i norr har Eyvind Johnson-stugan i Boden. I arbetat med att stötta, utveckla och Västerbotten kan man till exempel marknadsföra den litterära turis- åka till Raggsjö, i Norsjö kommun, men i Norrbottens och Västerbot- och beskåda det landskap som fö- tens län. Med litterär turism avses rekommer i Torgny Lindgrens ro- turism kopplad till historiska eller maner samt besöka platser från för- nu levande författare samt fiktiva fattarens uppväxt. I Umeå erbjuds litterära gestalter och litterära land- stadsvandringar med litterärt tema skap. där det berättas om Katarina Ma- Såväl nationellt som internatio- zetti, Lars Widding och Frida Ås- nellt har det blivit vanligt att resa lund. i författares och litterära gestalters spår. Ett exempel på litterär turism Litterär turism i norr är ett EU-pro- i Sverige är Ystad där det finns möj- jekt som startade 2008 och avslu- lighet att gå litterära vandringar i tas i april 2011. Projektet omfattar Henning Mankells kriminalkom- Västerbottens- och Norrbottens missarie Wallanders fotspår. I Vim- län och syftet är att utveckla den merby finns turism kring Astrid litterära turismen i de båda norr- Lindgrens författarskap. landslänen. Förutom Europeiska Exempel på litteraär turism i regionala utvecklingsfonden, del- Norrbotten är guidade turer längs finansieras projektet av Västerbot- Torne älv om Tornedalens många tens läns landsting, Norrbottens författarskap, och stadsvandringar i läns landsting, Skellefteå och Umeå Eyvind Johnsons spår samt besök i kommuner. x

30 31 Författarporträtten är tagna av följande fotografer: Frida Åslund. Foto: Forskningsarkivet, Umeå universitet. Sara Lidman. Foto: Fotoarkivet, Västerbottens museum Torgny Lindgren. Foto: Thron Ullberg Katarina Mazetti. Foto: Alfabeta förlag Bernhard Nordh. Foto: Bernhard Nordh- sällskapet Per Olov Enquist: Foto: Ulla Montan Lars Widding. Foto: Fotoarkivet, Västerbottens museum Eyvind Johnson. Foto: Bodens kommun Einar Wallquist. Foto: Silvermuseets bildarkiv Åsa Larsson. Foto: Erja Lempinen Bengt Pohjanen. Foto: Kjell Öberg

Bilden på sidan 31 är tagen av Maria Öman.

Texter & foton i Västerbottensdelen: Lars Flodström Texter & foton i Norrbottensdelen: Maria Öman

Litterära platser i Västerbotten & Norrbotten är utgiven av Litterär turism i norr. Projektägare: Länsbiblioteket i Västerbotten. Redaktör & grafisk form: Peo Rask Redaktionskommitté: Styrgruppen för litterär turism i norr. Digital bildbearbetning: Stig Ahlstrand Omslag: Mikael Heinonen Tryck: Bulls Graphics, Halmstad, 2010 Att resa i och med litteraturen är att finna nya platser. I den här foldern finner du några av de litterära platser som finns i Västerbotten och Norrbotten, till exempel Sara Lidmans hus i Missenträsk eller Eyvind Johnsons i Björkelund, Boden. Trevlig läsning, trevlig resa!

Top View