Riksdagens Protokoll 1997/98

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

1 RIKSDAGENS PROTOKOLL 2002/03: 1 EU-NÄMND Sammanträdesdag: 2002-10-09 Sammanträdestid: 11.00-11.20 Närvarande: se bilaga 1 § 1.1 Sammanträdet öppnas av Sonia Karlsson. § 1.2 Upprop av de i kammaren valda ledamöter och suppleanter i EU-nämnden den 8 oktober 2002: Ledamöter i EU-nämnden Inger Segelström (s) Sonia Karlsson (s) Gunilla Carlsson (m) Carl B Hamilton (fp) Joe Frans (s) Hillevi Larsson (s) Mats Odell (kd) Alice Åström (v) Christina Axelsson (s) Mikael Odenberg (m) Berit Andnor (s) Karin Granbom (fp) Margareta Andersson (c) Per-Olof Svensson (s) Lennart Hedquist (m) Urban Ahlin (s) Ulf Holm (mp) Suppleanter i EU-nämnden Anders Karlsson (s) Pär Axel Sahlberg (s) Lars Lindblad (m) Lennart Fremling (fp) Tone Tingsgård (s) Paavo Vallius (s) Holger Gustafsson (kd) Lars Ohly (v) Reynoldh Furustrand (s) Beatrice Ask (m) Lars U Granberg (s) Helena Bargholtz (fp) 2 Eskil Erlandsson (c) Börje Vestlund (s) Per Bill (m) Majléne Westerlund Panke (s) Yvonne Ruwaida (mp) § 1.3 Väljs med acklamation Inger Segelström till ordförande. § 1.4 Ordförandeklubban överlämnas. Ordföranden övertar ledningen av förhandlingarna. § 1.5 Väljs, likaledes med acklamation, Carl B Hamilton till vice ordförande. § 1.6 Kanslichefen informerar om förslaget till arbetsordning för EU-nämnden och nämnden fastställer denna enligt bilaga 2. § 1.7 EU-nämnden fastställer den preliminära sammanträdes- planen för återstoden av år 2002 enligt bilaga 3. § 1.8 EU-nämnden beslutar att introduktion för nya ledamöter äger rum kl. 13.00 den 9 oktober 2002. Vid protokollet Monica Höglund Justerat den 11 oktober 2002 Inger Segelström 3 RIKSDAGENS NÄRVARO- Bilaga 1 till EU-NÄMND FÖRTECKNING protokoll 2002/03:1 §§1-8 Namn D N D N D N D N D N D N D N Ledamöter Inger Segelström (s) ordf. D Carl B Hamilton (fp. v. ordf. D Sonia Karlsson (s) D Gunilla Carlsson (m) D Joe Frans (s) D Hillevi Larsson (s) Mats Odell (kd) D Alice Åström (v) D Christina Axelsson (s) D Mikael Odenberg (m) Berit Andnor (s) D Karin Granbom (fp) D Margareta Andersson (c) D Per-Olof Svensson (s) D Lennart Hedquist (m) D Urban Ahlin (s) D Ulf Holm (mp) D Suppleanter Anders Karlsson (s) N Pär Axel Sahlberg (s) N Lars Lindblad (m) Lennart Fremling (fp) N Tone Tingsgård (s) Paavo Vallius (s) D Holger Gustafsson (kd) N Lars Ohly (v) Reynoldh Furustrand (s) Beatrice Ask (m) Lars U Granberg (s) Helena Bargholtz (fp) Eskil Erlandsson © Börje Vestlund (s) Per Bill (m) D Majléne Westerlund Panke (s) N Yvonne Ruwaida (mp) Anmärkning: I kolumn D anges vilka ledamöter som deltagit i handläggningen. I kolumn N anges vilka ledamöter som har varit närvarande. .

Copy Link

Recommended publications

Fully Acceptable Policies on Homosexuality in The
“Fully Acceptable” Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010 Master’s Thesis The Department of Government Uppsala December 2020 Author: Markus Sjölén Gustafsson Supervisor: Per Adman Abstract This study looks at the development in policy towards homosexuals in Sweden from criminalization to constitutional protection. A study on the ideational development in parliament has yet to be conducted. By studying the frames expressed in the official documents between 1933 and 2010 the study analyses ideas in terms of problems and solutions to describe how change occurred. The result is that Swedish policy towards homosexuals has been determined by two frames of understanding: a sexual frame and an emotional frame. The policy process of the frames developed similarly in terms of institutionalization. Initially both frames saw homosexuals as dangerous which resulted in a different legal status. The frames gradually harmonized with a new scientific understanding that reinterpreted homosexuality as harmless and the different legal status problematic. Keywords: LGBT-rights, Swedish Parliament, frame analysis, path-dependency, critical junctures, policy, harmonization Word count: 19987 2 TABLE OF CONTENTS Abstract ..................................................................................................................................................... 2 1. Introduction ....................................................................................................................................... 4 1.1 Previous
[Show full text]
Riksdagspartierna Och Miljöpolitiken
Riksdagspartierna och miljöpolitiken Bilaga 2: granskning av 20 miljöfrågor i riksdagen 2006- 2010 Redaktör: Svenne Junker, Naturskyddsföreningen 2/227 Innehåll Naturvård (1-3) 1. Biologisk mångfald ....................................................................................................... 9 1.1 Bakgrund .............................................................................................................. 9 1.2 Initiativ under mandatperioden ......................................................................... 10 1.3 Regeringens budget vs. oppositionspartiernas skuggbudgetar ......................... 15 1.4 Motioner ............................................................................................................ 16 1.4.1 Regeringspartierna ..................................................................................... 16 1.4.2 Oppositionspartierna ................................................................................. 18 1.5 Utskottsbetänkande ........................................................................................... 21 1.6 Rikdagens behandling ........................................................................................ 22 1.7 Miljöomdöme för biologisk mångfald ................................................................ 24 2. Strandskyddet ............................................................................................................ 25 2.1 Bakgrund ...........................................................................................................
[Show full text]
Polisutbildning Till Skåne
2012/13 mnr: Ju338 pnr: S7074 Motion till riksdagen 2012/13:Ju338 av Annelie Karlsson m.fl. (S) Polisutbildning till Skåne Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en polisutbildning i Skåne. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att poliskåren bättre ska spegla befolkningen vad gäller et- nisk mångfald. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öppna för ett utbyte mellan de danska och svenska po- lisutbildningarna. Motivering Polisens legitimitet och förankring hos befolkningen är beroende av att man lyckas spegla samhället. Ett av polisutbildningens mål har därför länge varit att man ska bli bättre på att rekrytera personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Ytterst handlar det om förståelse för varandras villkor. I Rosengård i Malmö ser många ungdomar upp till sina närpoliser. Polisyrket blir många ungdomars drömyrke. Dessa ungdomar behövs inom polisen. Den som på djupet vill förstå de ungdomar som växer upp i utanförskapsområdena måste nog själv veta hur det är att dela rum med flera syskon, att utanför skolan helt sakna kontakt med vuxna som har fotfäste på arbetsmarknaden och att lockas av äldre kriminella ungdomars snabba pengar. Men eftersom det inte finns någon polisutbildning inom ett rimligt geogra- fiskt avstånd kommer de flesta av de unga killar och tjejer från Malmö som vill bli poliser aldrig i närheten av sina drömmar. För den som vuxit upp i ett hem utan studietradition är det ett stort steg bara att börja studera.
[Show full text]
Bet. 2013/14:Sou8 Riksrevisionens Rapport Om Mer Patientperspektiv I
Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU8 Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2013/14:23 Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (RiR 2013:4). I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av rapporten med samma namn och vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Vidare behandlas ett motionsyrkande som väckts med anledning av skri- velsen och motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2013. Utskottet anser att det är av stort värde att statens insatser när det gäller nationella riktlinjer följs upp. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning. När det gäller Riksrevisionens sammanfattande slutsats att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård konstaterar utskottet med tillfredsstäl- lelse att regeringen lämnat olika uppdrag till Socialstyrelsen och Myndig- heten för vårdanalys. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa redovisningen av dessa uppdrag. Utskottet föreslår därför att riksdagen läg- ger regeringens skrivelse till handlingarna. Utskottet avstyrker motioner om att nationella riktlinjer bör göras obliga- toriska. Utskottet avstyrker också motioner om att nationella riktlinjer bör tas fram för fler sjukdomstillstånd, behandlingar etc. I betänkandet finns fyra reservationer (S, MP, SD, V). 1 2013/14:SoU8
[Show full text]
Mineralpolitiska Frågor
Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU14 Mineralpolitiska frågor Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet 52 motionsyrkanden från den all- männa motionstiden 2013 om olika mineralpolitiska frågor. Samtliga yrkan- den avstyrks av utskottet. Förslag om vissa ändringar i minerallagen avstyrks bl.a. med hänvisning till att regeringen har för avsikt att presentera en proposition om ändringar i minerallagen senare i vår. Motioner om förbud mot uranbrytning och uranprospektering avstyrks av utskottet främst med hänvisning till vad det anförde då motsvarande förslag behandlades våren 2013. De motioner som innefattar krav på höjda avgifter riktade mot gruvnäringen avstyrks också av utskottet. Utskottet anser att sådana höjningar skulle hämma investe- ringsviljan och slå hårt mot de bolag inom gruvnäringen som för närva- rande etablerar sig i Sverige. Utskottet avstyrker också motionsyrkanden som gäller förbud mot utvin- ning av fossil energi och skiffergas. Här hänvisar utskottet bl.a. till att det redan råder strikta miljörestriktioner kring utvinning av gas i Sverige och till att EU nyligen har presenterat minimirekommendationer för utvinning av skiffergas. Avslutningsvis avstyrker utskottet motioner om de samhällsutmaningar som följer i spåren av gruvnäringens expansion i Malmfälten, om ett natio- nellt samverkansprogram samt om ökad samhällelig beredskap i samband med gruvnedläggningar. I betänkandet finns 18 reservationer, varav två avser utskottets motivering. 1 2013/14:NU14 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................
[Show full text]
Slutlig Rösträkning
1/1 PROTOKOLL 2018-09-10 — 09-15 Dnr: 201-33351-2018 Slutlig rösträkning Val till riksdagen 2018-09-09 Valkrets: Västra Götalands läns norra Plats: Nova Arena, Nohabgatan 35, Trollhättan Rösträkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Anneli Wejke Justerat: Anna Blomberg Valmyndigheten 618 utg 1 1/1 Bilaga 1 Val till riksdagen 2018-09-09 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 30 794 17,64 5 183 16,83 Centerpartiet 13 809 7,91 3 079 22,30 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 8 124 4,65 1 677 20,64 Kristdemokraterna 11 347 6,50 3 236 28,52 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 53 328 30,55 9 936 18,63 Vänsterpartiet 11 029 6,32 2 169 19,67 Miljöpartiet de gröna 6 349 3,64 1 544 24,32 Sverigedemokraterna 37 391 21,42 12 345 33,02 Feministiskt initiativ 661 0,38 174 26,32 Övriga anmälda partier 1 741 1,00 581 33,37 Summa giltiga röster 174 573 39 924 22,87 Ogiltiga röster 1 842 1,04 (varav inte anmälda partier 61 0,03) (varav blanka 1 717 0,97) Summa avgivna röster 176 415 Röstberättigade 203 176 Valdeltagande 86,83 % Valmyndigheten 618 utg 1 1/8 Bilaga 2 Val till riksdagen 2018-09-09 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
[Show full text]
Kontaktuppgifter Till Relevanta Riksdagsledamöter
Kontaktuppgifter till relevanta riksdagsledamöter Hbtq-frågor Ulla Andersson (V) Håkan Svenneling (V) [email protected] [email protected] Ali Esbati (V) Mia Sydow Mölleby (V) [email protected] [email protected] Nooshi Dagdostar (V) Emma Wallrup (V) [email protected] [email protected] Rosanna Dinamarca (V) Phia Andersson (S) [email protected] [email protected] Jens Holm (V) Hannah Bergstedt (S) [email protected] [email protected] Lotta Johnsson Fornarve (V) Catharina Bråkenheim (S) [email protected] [email protected] Amineh Kakabaveh (V) Clas-Göran Carlsson (S) [email protected] [email protected] Maj Karlsson (V) Hans Ekström (S) [email protected] [email protected] Christina Höj Larsen (V) Matilda Ernkrans (S) [email protected] [email protected] Birger Lahti (V) Jonas Gunnarsson (S) [email protected] Talesperson hbtq-frågor [email protected] Daniel Riazat (V) [email protected] Roza Güclü Hedin (S) [email protected] Karin Rågsjö (V) [email protected] Arhe Hamednaca (S) [email protected] Jonas Sjöstedt (V) [email protected] Caroline Helmersson Olsson (S) [email protected] Linda Snecker (V) [email protected] Eva-Lena Jansson [email protected] Sara Karlsson (S) Hanna Westerén (S) [email protected] [email protected]
[Show full text]
Offentlig Upphandling
Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU9 Offentlig upphandling Sammanfattning I betänkandet behandlas 131 motionsyrkanden angående offentlig upphand- ling som har väckts under allmänna motionstiden 2002 och 2003 samt 35 motionsyrkanden som har väckts under allmänna motionstiden 2004. Motio- nerna rör bl.a. frågor om affärsmässighet, direktupphandling, marknadsska- deavgift, miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausu- ler och icke kommersiella hänsyn vid upphandling. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 9 reservationer. 1 2004/05:FiU9 Innehållsförteckning Sammanfattning.............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut.............................................................. 3 Utskottets överväganden................................................................................ 7 Nya EG-direktiv om offentlig upphandling................................................ 7 Finansutskottets ställningstagande........................................................... 13 Upphandlingsfrågor som bereds inom Regeringskansliet........................... 15 Utskottets ställningstagande..................................................................... 18 Övriga upphandlingsfrågor.......................................................................... 19 Utskottets ställningstagande..................................................................... 26 Reservationer.................................................................................................
[Show full text]
Beslut Resultat Val Till Riksdagen 2014
1/15 Bilaga 1 Val till riksdagen 2014-09-14 Röster och mandat för partierna Hela landet: 349 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 1 453 517 23,33 312 911 21,53 84 Centerpartiet 380 937 6,11 100 726 26,44 22 1 Folkpartiet liberalerna 337 773 5,42 79 027 23,40 19 9 Kristdemokraterna 284 806 4,57 76 384 26,82 16 9 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1 932 711 31,01 433 373 22,42 113 Vänsterpartiet 356 331 5,72 91 854 25,78 21 11 Miljöpartiet de gröna 429 275 6,89 95 827 22,32 25 9 Sverigedemokraterna 801 178 12,86 234 027 29,21 49 Feministiskt initiativ 194 719 3,12 87 366 44,87 Övriga partier 60 326 0,97 20 087 33,30 Summa giltiga röster 6 231 573 1 531 582 24,58 Ogiltiga röster 58 443 0,93 (varav blanka 56 287 0,89) Summa avgivna röster 6 290 016 Röstberättigade 7 330 432 Valdeltagande 85,81 % Stockholms kommun: 32 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 160 166 27,73 49 400 30,84 9 Centerpartiet 28 201 4,88 8 253 29,26 2 Folkpartiet liberalerna 45 365 7,85 15 400 33,95 3 1 Kristdemokraterna 24 691 4,28 6 242 25,28 2 1 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 124 792 21,61 35 769 28,66 7 Vänsterpartiet 44 656 7,73 14 854 33,26 3 1 Miljöpartiet de gröna 64 392 11,15 14 330 22,25 4 Sverigedemokraterna 38 356 6,64 9 825 25,62 2 Feministiskt initiativ 41 488 7,18 19 828 47,79 Övriga partier 5 458 0,95 1 847 33,84 Summa giltiga röster 577 565 175 748 30,43 Ogiltiga röster 3 500 0,60 (varav blanka 3 253 0,56) Summa avgivna röster 581 065 Röstberättigade 677 144 Valdeltagande 85,81 % 2/15 Stockholms län: 39 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj.
[Show full text]
Bet. 2017/18:Sfu2 Utgiftsområde 11 Ekonomisk Trygghet Vid Ålderdom
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU2 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 11, som totalt uppgår till ca 34,6 miljarder kronor för 2018. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrker även re- geringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Vidare tillstyr- ker utskottet regeringens förslag till nya mål för utgiftsområdet och regering- ens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Utskottet har även granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet. Samtliga motionsförslag som rör anslagen och pensionsfrågor i övrigt av- styrks. I betänkandet finns fem reservationer (C, V, L, KD). Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Krist- demokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden. Behandlade förslag Proposition 2017/18:1 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- dom. Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. 1 2017/18:SfU2 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 5 Budgetprocessen i riksdagen .......................................................................
[Show full text]
Riksgatan 1, 100 12 Stockholm
Här är namnen på alla ledarmöter i Sveriges riksdag. Alla har samma postadress: Riksgatan 1, 100 12 Stockholm Socialdemokraterna: AnnChristin Ahlberg Maria Andersson Willner Johan Andersson Phia Andersson Lennart Axelsson Håkan Bergman Hannah Bergstedt Patrik Björck Catharina Bråkenhielm Johan Büser Gunilla Carlsson Mikael Dahlqvist Adnan Dibrani Susanne Eberstein Hans Ekström Lena Emilsson Tomas Eneroth Patrik Engström Lars Eriksson Sanne Eriksson Matilda Ernkrans Erik Ezelius Kenneth G Forslund Isak From Agneta Gille Marie Granlund Monica Green Roza Güclü Hedin Jonas Gunnarsson Monica Haider Lena Hallengren Arhe Hamednaca Johanna Haraldsson Jörgen Hellman Caroline Helmersson Olsson Shadiye Heydari Hans Hoff Paula Holmqvist Kent Härstedt PerArne Håkansson Berit Högman Leif Jakobsson Peter Persson EvaLena Jansson Peter Jeppsson Peter Johnsson Mattias Jonsson Håkan Juholt Carin Jämtin Ida Karkiainen Anneli Karlsson Niklas Karlsson Sara Karlsson Yilmaz Kerimo Serkan Köse Hillevi Larsson JanOlof Larsson Lars Mejern Larsson Rikard Larsson Yasmine Larsson Teres Lindberg Åsa Lindestam Eva Lindh Veronica Lindholm Elin Lundgren Fredrik Lundh Sammeli Patrik Lundqvist Petter Löberg Johan Löfstrand Magnus Manhammar Jamal Mouneimne Pyry Niemi Ingemar Nilsson Jennie Nilsson Kerstin Nilsson Kristina Nilsson Pia Nilsson Ingela Nylund Watz Leif Nysmed Carina Ohlsson Fredrik Olovsson Kalle Olsson Jasenko Omanovic Mattias Ottosson Helene Petersson Helén Pettersson Leif Pettersson Marianne Pettersson Raimo Pärssinen Lawen Redar Azadeh Rojhan Gustafsson
[Show full text]
Barnafödandets Politik - En Analys Av Partiernas Argumentation I Nativitetsfrågan 1997-2003
Thalberg, Sara Barnafödandets politik - En analys av partiernas argumentation i nativitetsfrågan 1997-2003 Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier; 2003:11 ISSN 1652-120X ISBN 91-89655-41-9 Barnafödandets politik - En analys av partiernas argumentation i nativitetsfrågan 1997-2003 Sara Thalberg Sammanfattning Från att tidigare ha haft bland de högsta födelsetalen i Europa sjönk i slutet av 1990-talet barnafödandet i Sverige till rekordlåga nivåer. Denna nedgång förde återigen upp frågor om barnafödande och familjepolitik på den politiska dagordningen och efter krisårens nedskärningar förefaller de politiska partierna nu vilja satsa på barnfamiljerna. I denna rapport analyserar och jämför jag de politiska partiernas engagemang i frågan. Anser man att de låga födelsetalen är ett problem och i sådant fall varför? Vilka orsaker anges i debatten och vilka åtgärder förespråkar man? Min genomgång visar att det inte finns någon tydlig blockskillnad i hur man ser på födelsetalen, socialdemokraterna är det parti som mest explicit framställt det låga barnafödandet som ett problem men även krisdemokraterna har engagerat sig i frågan. Folkpartiet och moderaterna däremot verkar inte nämnvärt oroade av den demografiska utvecklingen. M Från att tidigare ha haft bland de högsta födelsetalen i Europa sjönk i slutet av 1990-talet barnafödandet i Sverige till rekordlåga nivåer. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan synen på det låga barnafödandet och på arbetskraftsinvandring då de sistnämnda partierna är de mest positiva till arbetskraftsinvandring medan socialdemokraterna och kristdemokraterna är de mest negativa. I fråga om orsaker och åtgärder finns dock en ganska markant skillnad mellan de politiska blocken. För socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet kopplas barnafödande i hög utsträckning till arbete, att födelsetalen har sjunkit förklarar man bl.a.
[Show full text]