FACULTEIT LETTEREN EN WIJSBEGEERTE

RUBRIKSPRAK˚ I DIGITALA TIDNINGAR

PA˚ SPANING EFTER SKILLNADER MELLAN SVERIGESVENSKA OCH FINLANDSSVENSKA

Charlotte M. J. A. Depicker

Masterproef voorgedragen tot het behalen van de graad Master in de taal- en letterkunde Scandinavistiek 2014

Promotor: Dr. Gudrun Rawoens Universiteit Gent Copromotor: Dr. Albert Oosterhof KU Leuven

Inneh˚all

F¨orord 4

Symboler 5

Figurer 6

Tabeller 7

1 Inledning 8

2 Teoretisk bakgrund 10 2.1 Sverigesvenska vs. finlandssvenska ...... 10 2.1.1 Svenska som bicentriskt spr˚ak...... 10 2.1.2 Spr˚akligaskillnader ...... 11 2.2 Rubrikspr˚aki tryckta tidningar ...... 13 2.2.1 Rubrikspr˚akets funktioner ...... 13 2.2.2 K¨annetecken p˚arubrikspr˚ak...... 14 2.2.3 Satstyper i rubrikspr˚ak...... 22 2.3 Tryckta vs. digitala tidningar ...... 25

3 Metod och material 27 3.1 Tidningarnas urval ...... 27 3.2 Rubrikernas urval ...... 28 3.3 Nollhypotes ...... 29

4 Analys 31 4.1 Fullst¨andiga huvudsatser ...... 31 4.1.1 Tre prim¨ara satsdelar ...... 34 4.1.2 Fyra prim¨ara satsdelar ...... 37 4.1.3 Ovriga¨ kombinationer ...... 40 4.1.4 Sverigesvenska vs. finlandssvenska huvudsatser i rubrikspr˚ak. . . . . 43 4.2 Verb ...... 45 4.2.1 Finita och infinita verb ...... 45 4.2.2 Verben vara och bli ...... 47 4.2.3 Tempus ...... 51 4.3 Initialord ...... 56

2 4.4 Artiklar ...... 58 4.4.1 Obest¨amd artikel ...... 58 4.4.2 Best¨amd artikel ...... 60 4.5 Infinitivm¨arket att ...... 63 4.6 Satstyper i digitala rubriker ...... 67

5 Konklusion 70

Bilagor 74 5.1 Svenska Dagbladet ...... 74 5.2 Hufvudstadsbladet ...... 90

3 F¨orord

Antligen!¨ H¨ar kommer avhandlingen som till˚atermig att avsluta mina universitetsstudier. Det har nu g˚attfem ˚arsedan jag b¨orjade att f¨ordjupa mig i ett av v¨arldens vackraste spr˚ak: svenskan. Det har varit fem vackra, l¨arorika dock ibland sv˚ara˚armed m˚angasn¨alla och intressanta m¨anniskor. Denna avhandling bildar kronan p˚amin underbara tid som student i Gent, och jag vill g¨arna tacka n˚agram¨anniskor vid det h¨ar tillf¨allet f¨or deras st¨od och v¨arme. F¨orst och fr¨amst vill jag g¨arna tacka min handledare, Gudrun Rawoens. Tack vare hennes hj¨alp kom jag i kontakt med rubrikspr˚ak,ett ¨amne som visade sig v¨aldigt intressant. Dess- utom har hon hj¨alpt mig genom skrivprocessen med mycket t˚alamod, vilket jag ¨ar v¨aldigt tacksam f¨or. Vidare vill jag g¨arna tacka mina k¨ara f¨or¨aldrar. De har gett mig chansen att studera och att g¨ora allt jag ville i livet. De ¨ar utan tvivel v¨arldens allra b¨asta f¨or¨aldrar. Last but not least: ett stort tack till min k¨ara f¨astman Craig. Utan hans t˚alamod, sn¨alla ord och varma kram i tider d˚ajag inte kunde se skogen f¨or bara tr¨an skulle jag aldrig ha klarat denna avhandling. Tusen tack.

4 Symboler

V = finit verb

IV = infinit verb

S = subjekt

Od = direkt objekt

Oi = indirekt objekt

Op = prepositionsobjekt

Sp = subjektiv predikativ

OP = objektiv predikativ

A = tids-, s¨atts-, rums-, omst¨andighetsadverbial

Sa = satsadverbial

Ag = agent

SVD = Svenska Dagbladet

HBL = Hufvudstadsbladet

# = antal

5 Figurer

2.1 En semla p˚aSVSV respektive FISV...... 13 2.2 Hufvudstadsbladets f¨orstasida ...... 25 2.3 Svenska Dagbladets f¨orstasida ...... 26

3.1 Svenska Dagbladet (25 april 2014) ...... 28 3.2 Hufvudstadsbladet (25 april 2014) ...... 29

4.1 De mest popul¨ara kombinationerna av s˚avel 3 som 4 satsdelar i rubrikspr˚ak 38

6 Tabeller

4.1 (O)fullst¨andiga huvudsatser i svenskt rubrikspr˚ak ...... 32 4.2 Satsanalys av fullst¨andiga huvudsatser ...... 33 4.3 Satsanalys av fullst¨andiga huvudsatser ...... 43 4.4 Finita verb i svenska rubriker ...... 45 4.5 Vara och bli som finita verb i svenskt rubrikspr˚ak ...... 47 4.6 Tempus i svenskt rubrikspr˚ak ...... 51 4.7 Perfektum i svenskt rubrikspr˚ak...... 55 4.8 Initialord i svenskt rubrikspr˚ak ...... 57 4.9 Obest¨amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚ak ...... 58 4.10 Best¨amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚ak ...... 60 4.11 Best¨amd artikel i svenskt rubrikspr˚ak...... 62 4.12 Infinitiv i svenskt rubrikspr˚ak ...... 63 4.13 Satstyperna i svenskt rubrikspr˚ak...... 67

7 Kapitel 1

Inledning

Rubrikspr˚ak,visst. Men det h¨ar ¨ar v¨al ¨and˚abara d˚aligsvenska? Detta var en tweet som skic- kades av redakt¨oren Fredrik Lindstrand via den sociala netverkstj¨ansten Twitter. Lindstr¨om tillfogar till denna tweet en bild p˚aen artikel som publicerades i Sydsvenskan. P˚abilden f˚ar man d˚al¨asa f¨oljande rubrik:

Ozzy g¨or det l¨attare ¨oppna orange kuvert

Det ¨ar denna rubrik som Lindstr¨oms tweet syftar p˚a.Rubriken bryter enligt Lindstrand inte bara mot de grammatiska reglerna i standardsvenskan, utan ocks˚amot syntaxen av svenskt rubrikspr˚ak,en genre som till˚atern˚agra s¨arskilda syntaktiska drag som bl.a. utel¨amningen av obest¨amd artikel. Hans anm¨arkning syftar f¨ormodligen p˚afr˚anvaron av infinitvm¨arket att framf¨or verbet ¨oppna. I vanlig prosa skulle exemplet med all s¨akerhet betraktas som ogrammatiskt, men det g¨aller d¨arf¨or inte automatiskt rubrikspr˚ak.Det ¨ar allm¨ant k¨ant att rubrikspr˚akhar egna grammatiska regler som emellertid kan vara sv˚araatt avgr¨ansa. I denna uppsats ¨ar m˚als¨attningen tv˚aledig.F¨or det f¨orsta unders¨oker jag om det g˚aran att hitta ett grammatiskt m¨onster i rubrikspr˚aksom anv¨ands i digitala tidningar. Denna unders¨okning ska f¨orhoppningsvis till˚atamig att best¨amma n¨armare hur de grammatiska reglerna ser ut n¨ar det g¨aller rubrikspr˚ak,just genom att avsl¨oja grammatiska tendenser med hj¨alp av en v¨albalanserad korpus. Det ¨ar emellertid inte meningen att skriva en handledning som kan konsulteras av journalister ifall det finns tvivel ¨over rubrikernas grammatikalitet. N¨ar allt kommer omkring spelar journalisternas spr˚akk¨ansla en avg¨orande roll i deras skrivprocess. Denna uppsats siktar p˚aatt beskriva allm¨anna tendenser, och jag hoppas kunna svara p˚a Lindstrands fr˚aga Men det h¨ar ¨ar v¨al ¨and˚abara d˚aligsvenska? med Ja och nej. Tendensen att utel¨amna infinitivm¨arket ¨ar s˚adantatt... Uppsatsens andra och viktigaste m˚als¨attning ¨ar att kartl¨agga m¨ojliga divergenser mellan

8 sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Detta ¨ar en fr˚agest¨allning som jag intresserar mig s¨arskilt mycket f¨or, eftersom det kan dras paralleller mellan f¨orh˚allandetsverigesvens- ka/finlandssvenska ˚aena sidan, och f¨orh˚allandetnederl¨andska/flaml¨andska1 ˚aandra sidan. Flaml¨andska ¨ar mitt modersm˚aloch kan betraktas som en natiolekt av nederl¨andskan, precis som finlandssvenska ¨ar en natiolekt av svenskan. S˚avel sverigesvenska som nederl¨andska be- traktas som dominant i f¨orh˚allandetill dessa tv˚anatiolekter, och denna asymmetri ser till att jag har n˚agraspr˚akattityder gemensamma med de svenskspr˚akigafinl¨andarna. Jag k¨anner sympati f¨or dem eftersom vi ¨ar b˚adatv˚alillebror till en st¨orre spr˚akvarietet. Jag tror att det kan vara intressant och roligt att unders¨oka om det finns syntaktiska drag som r˚aderfin- landssvenskt rubrikspr˚akmen som inte r˚adersverigesvenskt rubrikspr˚ak.H¨artill unders¨oker jag frekvensen av vissa syntaktiska konstruktioner i respektive spr˚akvarieteterna och f¨ors¨oker jag p˚as˚as¨att uppt¨acka grammatiska tendenser som ¨ar typiska f¨or b¨agge tv˚a. Kapitel 2 inneh˚allerden teoretiska bakgrunden till denna unders¨okning. Jag ger f¨orst en ¨oversikt ¨over f¨orh˚allandetsverigesvenska/finlandssvenska innan jag g˚arin p˚alitteraturen om rubrikspr˚akets egenskaper i tryckta tidningar. I kapitel 3 f¨orklaras d˚ametoden som anv¨ands f¨or denna unders¨okning samt hur korpusen blev sammanst¨alld. Kapitel 4 ˚atergersen sj¨alva analysen d¨ar jag kartl¨agger aktuella syntaktiska drag p˚adigitala rubriker. Jag fokuserar fr¨amst p˚am¨ojliga divergenser mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Till sist inneh˚aller kapitel 5 unders¨okningens slutsats och kommer jag att svara utf¨orligt p˚aLindstrands tweet om rubriken nu var bara d˚aligsvenska eller ej.

1Termen nederl¨andska syftar p˚aden variant av nederl¨andska som talas i Nederl¨anderna (Nederlands Nederlands) medan termen flaml¨andska (Vlaams eller Belgisch Nederlands) syftar p˚avarianten som talas i Belgien.

9 Kapitel 2

Teoretisk bakgrund

2.1 Sverigesvenska vs. finlandssvenska

I detta kapitel f¨oljer lite mer information om f¨orh˚allandetSverige/Finland samt f¨orh˚allandet sverigesvenska/finlandssvenska.

2.1.1 Svenska som bicentriskt spr˚ak

Svenskan talas b˚adei Sverige och Finland. S˚aledeskan spr˚aket betecknas som bicentriskt sedan det talas i mer ¨an ett land [1, 9]. Svenskan som talas i Sverige kallas f¨or sverigesvenska (SVSV) eller rikssvenska medan varianten i Finland fick namnet finlandssvenska (FISV). Ett f¨orsta k¨annetecken p˚asvenska som bicentriskt spr˚ak ¨ar att det finns olika normgivande centra mot vilka de svenska spr˚akbrukarna orienterar sig. I Sverige tar Svenska Spr˚akn¨amnden och Tekniska nomenklaturcentralen hand om spr˚akplaneringoch spr˚akpolitik medan i Finland det ¨ar byr˚anf¨or svenska spr˚aket, Svenska spr˚akn¨amden i Finland och Stadsr˚adetssvenska spr˚akn¨amnd som sysslar med detta. Nordic Language Secretariat fungerar h¨ar som paraply- organisation f¨or Svenska Spr˚akn¨amnden i Sverige och den finska byr˚anf¨or svenska spr˚aket s˚a att de har en slags platform d¨ar de kan jobba tillsammans. Reuter (1992) h¨avdar i det h¨ar sammanhanget att de spr˚akligar˚agornakommer huvudsakligen fr˚anFinland medan svaren kommer fr¨amst fr˚anSverige [20]. Detta visar att det finns ett asymmetriskt f¨orh˚allandep˚adet spr˚akligaplanet, vilket leder oss till det andra k¨annetecknet p˚abicentriska spr˚ak,n¨amligen assymetrien mellan tv˚avarieteter. I ett sociolingvistiskt avseende betraktas sverigsvenska som den dominanta varieteten me- dan finlandssvenska klassificeras under periferivarieteterna. Laureys (2004) p˚ast˚aratt variete- tens (historiska) status h¨anger n¨ara ihop med statusen som h¨or till det geografriska omr˚adet d¨ar varieteten talas. Enligt Clyne (1992) finns det v¨axlande faktorer som kan best¨amma en s˚adanintern status. En f¨orsta faktor kan vara befolkningens storlek. Svenskan talas av cirka

10 10 miljoner personer i Sverige respektive 300.000 personer i Finland. Antalet svenskspr˚akiga i Sverige ¨ar allts˚aavsev¨art st¨orre, och kan m¨ojligen f¨orklara varf¨or sverigesvenska anses som do- minant. En annan faktor som kan f¨orklara assymetrien ¨ar de historiska maktsf¨orh˚allandena mellan de tv˚avarieteterna. Sverige och Finland ¨ar tv˚agr¨annlander som delar en gemen- sam historia. De ingick i samma riket i fem hundra ˚artills Ryssland annekterade Finland ˚aren1808-1809. Under denna perioden flyttade m˚angasvenskar till Finland p˚afredlig v¨ag. Det var tal om en fredlig samexistens mellan de b˚adespr˚akgrupperna, men m˚angaav de h¨ogre tj¨anstem¨annen var av svenskt ursprung och svenskan blev administrationens och un- dervisningens huvudspr˚ak.I det officiella livet i Finland befann det svenska spr˚aket sig i ett ¨overl¨agset l¨age. Det var f¨orst i mitten av 1800-talet som finskan kunde vinna terr¨ang igen tack vare tillv¨axten av ett nationellt medvetande i hela Europa. Nuf¨ortiden ¨ar Finland ett officiellt flerspr˚akigtland, men finlandssvenskarna ¨ar ¨overtydligt i minoritet med blott 300.000 talare. Svenskan i Finland har p˚asistone st¨andigt f¨orlorat i popularitet och det bidrar till att den f˚ar pr¨ageln periferivarietet medan sverigesvenskan betraktas som den dominanta varieteten. Till sist n¨amner Clyne att ekonomisk och politisk makt samt kulturellt ¨overhand och mediernas p˚averkan kan ocks˚avara avg¨orande faktorer f¨or att best¨amma den dominanta varieteten.

2.1.2 Spr˚akliga skillnader

Det faktum att Sverige och Finland har vart sitt normgivande centrum tyder p˚aatt det finns spr˚akligaskillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Mikael Reuter (1992) beskriver variationen i artikeln Swedish as a pluricentric language och jag tar h¨ansyn till s˚avel fonologin som morfologi, syntax, pragmatik, stavning och vokabul¨ar. Jag baserar mig huvudsakligen p˚adenna text f¨or att kunna ˚atergei korthet skillnaderna mellan SVSV och FISV. Reuter h¨avdar i sin artikel att de st¨orsta spr˚akligaskillnaderna mellan sverigesvenska och finlandssvenska kan hittas i informellt talat spr˚ak medan formellt skriftspr˚akl¨amnar f¨oga utrymme f¨or divergenser. Eftersom jag unders¨oker svenska rubriker och s˚aledesfokuserar p˚a skriftspr˚ak,kan det visa sig vara en utmaning att hitta n˚agrabetydande skillnader. Dessutom g˚ardet inte an att ta med fonologiska drag i min unders¨okning trots att finlandsvenska huvudsakligen skiljer sig fr˚ansverigesvenska genom fonologin. Det finlandssvenska uttalet p˚averkas n¨amligen av finska och ¨ar mer arkaiskt ¨an sverigesvenskans uttal.

2.1.2.1 Morfologi, syntax och pragmatik

I Finland ¨ar talarna n¨ara bekanta med den sverigesvenska morfologin och syntaxen. I Sverige d¨aremot k¨anner man inte till de flesta syntaktiska konstruktioner och morfoligiska drag som ¨ar g˚angbarti finlandssvenskan. Typiska exempel p˚as˚adanaegenheter ¨ar bl.a. anv¨andningen

11 av vissa prepositioner och b¨ojningen av ett antal verb och substantiv. Finskan har syntaktiskt sett v¨axande inflytande p˚asvenskan som talas i Finland. I regel b¨orjar det med vad i f¨orsta instans skulle betraktas som ett ¨overs¨attningsfel (Reuter, 1992), t.ex. ordf¨oljd eller den syntetiska s- genitiven som ¨ar i enlighet med den finska grammatiken. F¨or eller senare upptas dessa s¨ardrag i svenska texter, men de anses vara i strid med de vanliga svenska syntaxreglerna. P˚averkan av finskan p˚aordf¨oljd och ordval ¨ar stor i talat spr˚ak, speciellt i regionen runtomkring Helsingfors. D¨ar k¨oper man n˚agonting fr˚an butiken medan man handlar p˚astandard svenska i butiken. Denna avvikande prepositionsanv¨andning ¨ar ocks˚aresultatet av ett finskt inflytande. Vidare kan det iakttas en tydlig inblandning av finskan p˚aden pragmatiska niv˚an.Anv¨andningen av modalitetsmark¨orer, diskurspartiklar (t.ex. ju, liksom, typ) och vissa idiomatiska uttryck sker v¨aldigt ofta p˚asamma s¨att p˚ab˚adefinska och finlandssvenska, medan det pragmatiska m¨onstret p˚asverigesvenska ¨ar annorlunda (Saari, 1989). S˚aanv¨ander man p˚asverigesvenska helst f¨orsk¨onande omskrivningar s˚asom gravt synskadad i st¨allet f¨or blind och r¨orelsehindrad i st¨allet f¨or invalid. Hittils ¨ar ben¨agenheten f¨or eufemismer snarare s¨allsynt i finlandssvenska.

2.1.2.2 Stavning och vokabul¨ar

P˚asverigesvenska och finlandssvenska stavas ord p˚asamma s¨att trots att de inte har samma uttal. Det hanteras allts˚asamma stavningsregler i b˚adal¨ander. Svenska Akademiens ordlista s¨atts upp som norm i b˚ade varieterna och g¨aller s˚av¨al stavning som b¨ojning. P˚adet lexikala planet finns det divergenser som inte bara kan hittas i tal- utan ocks˚ai skriftspr˚ak. Till skillnad fr˚ande flesta fonologiska divergenserna som ¨ar systematiska och stadiga beror lexikala skillnader mycket p˚akontexten och p˚atypen och m˚aletsom kan kopplas till texten. Clyne p˚ast˚ari det h¨ar sammanhanget att ju mer formell en text p˚afinlandssvenska ¨ar desto mindre finlandismer (i.e. ett ¨overordnade begrepp f¨or s¨arfinlandssvenska spr˚akdrag) den inneh˚aller.Till exempel, i en artikel i en svensk tidning eller i en ˚arsedivisningfr˚anett stort finskt f¨oretag anv¨ands det s¨allan finlandismer. D¨aremot s˚akan en informell facebook- konversation eller ett vardagligt samtal mellan mor och son ha gott om finlandismer, speciellt i omr˚adenad¨ar finskan har en dominerande l¨aggning. Figur 3.1(b) samt figur 3.2(b) ¨ar tv˚a sk¨armdumpar Martin (2001) h¨avdar att det nederl¨andska ordf¨orr˚adetkan delas upp i fem segment n¨ar man tittar p˚anationens dimensionerna. Laureys (2004) skriver i sin artikel Over Belgicis- men en finlandismen att samma uppdelning kan g¨oras f¨or det svenska ordf¨orr˚adet.Fin- land och Sverige har till st¨orsta delen ett gemensamt ordf¨orr˚ad.Det ¨ar det f¨orsta seg- mentet som ¨ar knuten till svenskan. Vidare finns det tv˚anationsbundna segment av det svenska standardspr˚aket, n¨amligen sverigesvenska och finlandssvenska. De tv˚asista seg- menten ¨ar ocks˚anationsbundna men de tillh¨or inte standardspr˚aket. Det handlar d˚abl.a.

12 om ungdomsspr˚ak,slang, osv. N¨ar man j¨amf¨or d˚asverigesvenska med finlandssvenska kan det urskiljas tre ekvivalenter: nollekvivalenter (ord eller uttryck som bara f¨orekommer i en natiolekt), fullst¨andiga eller delekvivalenter (ord eller uttryck f¨or vilken det finns sy- nonymer eller varianter i natiolekterna) och till sist pseudo-ekvivalenter (ord eller uttryck som har samma form men en annan betydelse i sverigesvenska respektive finlandssvenska). Ordet semla ¨ar ett exempel p˚aen del-ekvivalent. En semla h¨anvisar i Sverige till en slags bulle av ljust vetebr¨od som ¨ar fylld med man- delmassa och gr¨adde, medan ordet anv¨ands p˚afinlandssvenska f¨or en liknande bakelse som svenskarna skulle kalla en sm˚afranska el- ler en fralla. Exempel p˚apseudo-ekvivalenter ¨ar orden medelsvens- Figur 2.1: En semla p˚a son invandrarverket kallortstill¨agg som bara f¨orekommer p˚asveri- SVSV respektive FISV. gesvenska ˚aena sidan, och de finlandssvenska orden arbetarinstitut, flerv˚aningshus,menf¨ore ˚aandra sidan. Pseudo-ekvivalenterna ¨ar of- tast falska v¨anner p˚aden lexematiska eller den pragmatiska niv˚an.Orden eller uttrycken har d˚asamma form, men de delar inte (helt) samma betydelse. Ordet h¨amta till exempel anv¨ands i b˚adesverigesvenska och finlandssvenska, men har betydelsen g˚aefter (SVSV) eller medf¨ora (FISV).

2.2 Rubrikspr˚aki tryckta tidningar

Halliday (1967) h¨avdar att rubrikernas grammatik skiljer sig fr˚angrammatiken i vanlig prosa. Den kallas f¨or economy grammar och uppfyller kravet p˚aen kommunikativ effekt och extrem korthet. Alla spr˚aksom kan beskrivas i termer av denna economy grammar tillh¨or det som kallas f¨or block language. Enligt Straumann (1935) ¨ar block language inte begr¨ansad till tidningsrubriker utan termen syftar ocks˚ap˚aden typ av spr˚akligayttrande som f¨orekommer i boktitlar, dagb¨ocker, telegram, annonser, ordb¨ocker, kataloger, recept, osv. Block language ¨ar s˚aledesdet ¨overordnade begreppet f¨or bl.a. rubrikspr˚ak.I det som f¨oljer ger jag f¨orst en ¨oversikt ¨over funktionerna som ¨ar f¨orknippade med rubrikspr˚ak.Till sist tittar jag lite n¨armare p˚aolika grammatiska k¨annetecken.

2.2.1 Rubrikspr˚akets funktioner

Grammatiska k¨annetecken p˚arubrikspr˚akkan delvis f¨orklaras av rubrikspr˚akets funktioner. Det f¨oljande ¨ar baserat p˚aM˚ardhsavhandling Headlinese (1980). En av rubrikspr˚akets huvudfunktioner ¨ar att underl¨atta det f¨or l¨asarna att hitta precis nyheterna de ¨ar intresserade i. I regel sammanfattar rubriker artiklarnas inneh˚all.Detta inneb¨ar att l¨asarna kan f˚aen tydlig bild av det som st˚ari tidningen genom att l¨asa igenom

13 rubrikerna. Ju kortare rubriken ¨ar, desto snabbare l¨asarna kan skapa sig en bild av sj¨alva artikeln. En annan viktig funktion av rubrikspr˚akhar att g¨ora med att kunna f˚angal¨asarnas uppm¨arksamhet. Ett hj¨alpmedel f¨or detta ¨andam˚al ¨ar rubrikens lay-out. Typsnittet ¨ar nor- malt sett s˚adant att rubriken skiljer sig fr˚anbr¨odtexten genom st¨orre, tjockare bokst¨aver till och med en annan f¨arg. N¨ar rubrikernas lay-out lyckats v¨acka uppm¨arksamheten, ska sj¨alva rubriken formuleras p˚as˚as¨att att l¨asarna ¨ar ben¨agna att vilja l¨asa artikeln eller ¨aven k¨opa den tryckta tidningen i aff¨arerna. Det finns enligt M˚ardh tv˚aslags rubriker: summary heads och connotative heads. Summary heads ¨ar rubriker som p˚aett neutralt s¨att ˚atergerartikelns inneh˚all.Arnold (1969) skriver att en s˚adanrubrik boils the gist of the story into a terse sentence. Nedanst˚aende rubrik ¨ar ett exempel p˚aen summary head:

Sk˚adespelaren Bob Hoskins d¨od (SVDA1)

Genom att l¨asa denna rubrik f˚arl¨asarna omedelbart veta vad artikeln handlar om, n¨amligen att Bob Hoskins, sk˚adespelare, har avlidit. Br¨odtexten till rubriken ¨ar:

Den brittiske sk˚adespelaren Bob Hoskins har avlidit, 71˚argammal, uppger Reuters. Han ¨ar mest k¨and f¨or sina roller i filmer som ”Vem satte dit Roger Rabbit?” och ”K¨arleksfeber”.

Summary heads ¨ar allts˚ainte alls fantasieggande. Connotative heads d¨aremot f¨ors¨oker v¨acka nyfikenheten genom att sl¨appa v¨aldigt litet eller ingenting alls om det som st˚ari artikeln. Se p˚adet f¨oljande exemplet:

Vacker Venus p˚aOrion tappar rytmen (SVD515)

Det ¨ar ett bra exempel p˚aconnotative heads d¨arf¨or att rubriken har n˚agratypiska k¨annetecken p˚adet: det g¨ors bruk av humor samt ordlekar. Artikeln handlar om teaterdikten Venus som spelas p˚aOrionteatern, varav andra akten ¨ar tung och lite l˚angsamenligt journalisten.

2.2.2 K¨annetecken p˚arubrikspr˚ak

M˚ardh(1980) och Conon (1973) n¨amner n˚agra k¨annetecken p˚arubrikspr˚ak i sina examensar- beten Headlinese; On the grammar of English front page headlines respektive Rubrikspr˚aket p˚aDagens Nyheters f¨orstasidor. M˚ardhskriver om engelska rubriker medan Conon un- ders¨oker svenska rubriker. Detta oaktat tar jag M˚ardhsresultat om engelska rubriker med i detta avsnitt, eftersom rubrikspr˚akets funktioner ¨ar oberoende av vilket specifikt spr˚akdet nu handlar om. Funktionerna f¨orblir de samma p˚asvenska som p˚aengelska. Dessutom tillh¨or

14 b˚adesvenska och engelska de germanska spr˚aken, vilket inneb¨ar bl.a. att vissa syntaktiska egenskaper eller system ¨ar desamma. Alla exempel som ges i detta kapitel ¨ar tagna ur min egen korpus f¨orutom de engelska rubrikerna; de h¨arstammar fr˚anM˚ardhskorpus.

2.2.2.1 (O)fullst¨andiga huvudsatser

F¨or det f¨orsta ¨ar rubriker enligt M˚ardhofta ingen fullst¨andig huvudsats eller makrosyntagm1 utan snarare mindre syntaktiska enheter s˚asom en bisats eller en nominalfras:

N¨ar din hj¨arna slutar att fungera (HBL224)

Tidernas st¨orsta charterfloppar (SVD115)

En i¨ogonfallande grupp av rubriker som blev p˚apekad av Akermalm˚ (1962) och som inte utg¨ors av makrosyntagmer, inneh˚allerrubriker som saknar utsatt finit verb:

Hollandes sambo p˚asjukhus (HBL224)

Conon h¨avdar i det h¨ar sammanhanget att ju ¨aldre rubrikerna ¨ar, desto sv˚araredet blir att hitta n˚agraspr˚akligaskillnader mellan rubrikerna och vanlig prosa. Det kan f¨orklaras av det faktum att det var bara under och efter f¨orsta v¨arldskriget som rubrikstilen utvecklade sig mot sin nuvarande form. Fullst¨andiga satser och mycket korta, elliptiska uttryck f¨orekom bredvid varandra sedan dess. I motsats till Conons diakroniska unders¨okning som avslutades 1973, forskar jag p˚aett synkront s¨att med en aktuell korpus. Mina f¨orv¨antningar ¨ar s˚adanaatt det kommer att finnas en avsev¨ard skillnad mellan rubrikerna och vanlig prosa. Detta ¨ar en skillnad som ligger i linje med Conons resultat. I fall rubrikerna ¨ar fullst¨andiga huvudsatser, ¨ar de ofta v¨aldigt korta. I f¨orsta instans skulle de inte betraktas som uppseendev¨ackande i annan prosa. Det ¨ar bara n¨ar m˚angas˚adanakorta meningar skulle f¨orekomma i en text som spr˚aket skulle f˚apr¨ageln rubrikstil.

En bra morgon b¨orjar med lunch (HBL389)

Sponsorer jublar ¨over medaljerna (SVD250)

1En makrosyntagm ¨ar enligt Josefsson (2009:18) ”den minsta syntaktiska enheten som inte har n˚agra syntaktiska relationer med n˚agonannan enhet. Den typiska makrosyntagmen ¨ar en huvudsats.”

15 2.2.2.2 Substantiv och nominalfraser i rubrikspr˚ak

Vidare ¨ar rubrikspr˚akk¨annetecknat av nominalfraser som ¨ar mycket modifierade. En s˚adan nominalfras kan f¨ormedla en r¨att komplicerad tanke och det kr¨avs v¨aldigt ofta att l¨asa kon- texten f¨or att kunna tolka rubriken ordentligt. Om man inte har l¨ast artikeln s˚akan man inte veta vad rubriken precis handlar om:

Lysande studie i ren ondska MAJESTATISKT¨ V¨alskrivna dialoger, gott sk˚adespeleri och dramatiska ¨ogonblick av f¨orl¨osning. Fj¨arde s¨asongen av Game of thrones, med premi¨ar m˚andag,l¨ar bli seriens h¨ojdpunkt med lika delar sk¨onhet och salt, skriver SvD:s Thomas Engstr¨om. (SVD)

Det ¨ar dessutom inte bara nominalfraserna som kan vara modifierade. Sj¨alva substantivet kan ocks˚akonstrueras enligt vissa morfologiska regler som ¨ar speciellt k¨annetecknande f¨or rubrikspr˚ak,som t. ex. initialord.

2.2.2.2.1 Initialord Journalister anv¨ander sig ofta av initialsammans¨attningar och upp- fyller s˚aledeskravet p˚aextrem korthet. Conon definierar initialord i sin unders¨okning som ord som ¨ar bildade av initialer eller initialstavelser i basordet och n¨amner exempelvis orden JO, Asea och S¨apo. Initialord kan ocks˚avara komposita, vilket inneb¨ar att ord kan best˚a av flera led varav ett en initial eller ett initialord:

Egna intressen tar ¨over i USA-politiken (SVD305)

NATO-r¨addaren i n¨oden? (HBL391)

I det ovanst˚aendeexemplet ¨ar USA-politiken ett enda ord medan id´enomskrivs i texten med uppl¨osningen den inrikespolitiska utvecklingen i USA. Genom initialsammans¨attningar slipper journalister skriva ordet eller nominalfrasen ut helt, vilket ¨ar rubrikspr˚akets tv˚ang till koncentration (Akermalm,˚ 1962) till f¨ordel. Det ¨ar ett element som visar den ekonomiska l¨aggningen p˚arubrikspr˚akets grammatik. Det ¨ar dock viktigt att n¨amna h¨ar att initialorden inte alltid l¨osas upp i texten. Conon (1973) skriver att initialsammans¨attningar ¨ar till och med vanligare ¨an uppl¨osningen. Oavsett detta betraktas initialord som typiska rubrikord, just p˚agrund av deras ekonomiska egenskaper. Initialordens korthet och l¨atthanterlighet kan dock motv¨agas av bristande tydlighet ifall f¨orkortningen ¨ar mindre frekvent. F¨or m˚anga l¨asare kan initialordet d˚auppfattas som helt ok¨ant eller oklart. Conon (1973) har unders¨okt initialordens frekvens i sin diakroniska unders¨okning Ru- brikspr˚aketp˚aDagens Nyheters f¨orstasidor. P˚agrund av sina statistiska resultat kunde han

16 dra slutsatsen att antalet initialord i rubrikerna har b¨orjat ¨oka under ˚arenn¨armast f¨ore 1940. Det har fortsatt s˚afram till 1950 d˚afrekvensen stabiliserades och initialord kunde hittas i minst 10 procent av rubrikerna. I kapitel 4 f¨oljer en ¨oversikt ¨over den aktuella frekvensen av initialord i s˚avel Svenska Dagbladet som Hufvudstadsbladet.

2.2.2.2.2 Obest¨amd artikel Ett k¨annetecken p˚arubrikspr˚aksom M˚ardh(1980) n¨amner ¨ar utel¨amnandet av ord av l˚aginformationsv¨arde s˚asom artiklarna :

R¨att att sparka tr¨ott anst¨alld (SVD541)

Ugglornas krig saknar klok l¨osning (HBL316)

Conon (1973) tillskriver den obest¨amda artikelns fr˚anvaro fr¨amst till koncentrationskravet. En rubrik ska vara kort och koncis s˚aatt l¨asarna snabbt f˚arta reda p˚avad artikeln hand- lar om. Den obest¨amda artikeln har inget stort merv¨arde till rubrikens inneh˚alloch l¨amnas d¨arf¨or g¨arna ute. Sw¨ard kommer redan till samma beslut knappt fyrtio ˚artidigare, ˚ar1932. Han skrev d˚a”att obest¨amda artikeln t¨amligen allm¨ant utel¨amnas, antingen substantivet har adjektivattribut eller inte”. Akermalm˚ (1962) h˚allermed om det Sw¨ard p˚ast˚artrettio ˚ar senare efter att hitta i sitt material en enda nyhetsrubrik med utsatt artikel och tusentals rubriker utan obest¨amd artikel. Om det skulle f¨orekomma en utsatt obest¨amd artikel i rubri- kerna, s˚askulle ˚akermalm betrakta det som ett undantag fr˚anregeln. Conon (1973) lyckas i sin diakroniska unders¨okning uttrycka obest¨amda artikelns n¨arvaro i siffror, och konstaterar att evolutionen av en minskning av obest¨amda artiklar gick hand i hand med i h¨ogra grad ekonomiska rubriker. P˚a1930-talet var rubrikspr˚akinte lika ekonomiskt som p˚a1970-talet och hade ungef¨ar 1/6 av rubrikerna en obest¨amd artikel. Detta kommer ¨overens med Sw¨ards uppfattning att obest¨amda artiklar t¨amligen allm¨ant utel¨amnas. N¨ar Conon d˚akommer in p˚a 1950- och 1960-talen ser han att det bara ¨ar 0,2% av rubrikerna som inneh˚allerobest¨amda artiklar, vilket ocks˚amotsvarar ˚akermalms (1962) konstaterande Att ordet saknas, ¨ar det normala, det regelbundna. Conon h¨avdar ˚ar1973 att artikelfrekvensen konstant ligger under en procent efter andra v¨arldskriget. Viktigt att n¨amna h¨ar ¨ar att s˚avel Sw¨ard som Akermalm˚ som Conon skriver om tryckta tidningar. I denna unders¨okning forskas endast i digitala tid- ningsrubriker, och en snabb ¨oversikt ¨over rubrikerna tyder p˚aatt artikelfrekvensen kommer att ligga h¨ogre ¨an en procent. Detta ska diskuteras ing˚aendei kapitel 5.

2.2.2.2.3 Best¨amd artikel Den obest¨amda artikeln utel¨amnas ofta p˚agrund av sitt l˚aga informationsv¨arde. Det samma g¨aller f¨or den frist˚aendebest¨amda artikeln, som inte r¨aknas till betydelsefulla ord. Conon (1973) tillskriver s˚aledesden prepositiva artikelns utel¨amning liksom han gjorde det f¨or obest¨amda artiklar till rubrikspr˚akets koncentrationskrav. N˚agot

17 som underl¨attar den prepositiva artikelns utel¨amning ¨ar det faktum att svenska substantiv kan ha best¨amd slutartikel. Exempel p˚arubriker som saknar utsatt best¨amd artikel:

Nu g˚arklassiska folkabussen i graven (SVD43)

D¨oda finl¨andaren i Syrien kring 20 ˚ar (HBL277)

De vanligaste uttryckstyper som saknar utsatt prepositiv artikel ¨ar enligt Conon komparativ, superlativ, ordningstal, nationalitetsadjektiv, uttryck med enhetlig betydelse (individnamn) och uttryck med f¨orst¨arkningsord av typen ”vida v¨arlden”, ”hela Norden”. Conon har studerat den prepositiva artikelns frekvensutveckling och har konstaterat att den prepositiva artikeln n˚addesin kulmen ˚ar1915 med siffran 18%. Frekvensen har d˚a t¨amligen kontinuerligt minskat till bara 0,6% ˚ar1960. I kapitel 5 diskuteras ing˚aende ar- tikelns frekvens s˚asom den ¨ar ˚ar2014 i digitala rubriker. Mina f¨orv¨antningar efter en kort ¨overblick ¨over min digitala korpus ¨ar s˚adanaatt frekvensen kommer att vara avvikande fr˚an Conons iakttagelser.

2.2.2.3 Verb

I detta kapitel diskuteras det finita verbet i rubrikspr˚ak,samt vilka tempus som f¨orekommer mest och infinitivm¨arkets beteende i rubriker.

2.2.2.3.1 Det finita verbet Den svenska journalisten Set Poppius2 h¨avdar i sin journa- listhandbok Journalisten (1947) att verbl¨osa rubriker ¨ar idealet f¨or den inbitna rubriksf¨orfattaren. Conon (1973) i sin tur tycker att Poppius ¨overdriver och skriver att han f¨ormodligen pratar om finita verb som utel¨amnas i rubriker i st¨allet f¨or b˚adefinita och infinita verb. Dessutom g˚arden tesen inte ihop med det Conon hittar i sin korpus: vid tiden f¨or Poppius uttalande f¨orverkligar knappt h¨alften av rubrikerna detta p˚ast˚addaidealet. Andra journalister eller f¨orfattare h˚allerinte heller med om Poppius synpunkter och ser mer positivt p˚averbens f¨orekomst. Karlgren t.ex. skriver:

Verb m˚asteallts˚afinnas, men det ¨ar d¨arf¨or inte n¨odv¨andigt att det ¨ar utsatt: det kan i m˚angafall underf¨orst˚as. (Karlgren, 1923)

Karlgren anf¨or h¨ar en viktig punkt, n¨amligen att varje rubrik har ett verb som dock inte alltid beh¨over vara utsatt i rubriken. Det ¨ar n˚agonting som Radder och Garst bejakar fullst¨andigt:

Every headline must (...) have a verb. It is desirable although not necessary that each deck be a complete sentence (Radder, 1924) 2Set Poppius (1858-1972) var en svensk journalist, redakt¨or och ¨aven grundare av en skola som underviser i journalistik: Poppius Journalistskola.

18 We may therefore take it as one of our first guides that every part of a headline should contain a verb. The headline verb may be either explicit or implied. (Garst, 1963)

H¨artill kan till¨aggas att utel¨amningen av ord med l˚agtinformationsv¨arde ¨ar k¨annetecknande f¨or rubrikspr˚ak(M˚ardh,1980), allt f¨or att rubriken ska vara kort men fortfarande f¨ormedlar tillr¨ackligt mycket information om sj¨alva artikeln. Det anknyter till att rubrikspr˚akbetraktas som ekonomiskt och kan f¨orklaras p˚agrund av koncentrationskravet (cfr. supra). S˚aledes v¨aljer journalisterna ofta att utel¨amna hj¨alpverben vara och bli vid passiv omskrivning med perfekt particip. t.ex.:

(1) Explosion f˚angadp˚afilm (SVD1)

(2) Nieminen utslagen i australiska ¨oppna (HBL85)

Denna typ f¨orekommer s˚aofta enligt Akermalm˚ (1962) att den kan betraktas som ett av rubrikspr˚akets viktiga k¨annetecken. Genom att anv¨anda ett particip ges det uttryck f¨or det skeende eller den handling som artikeln handlar om. N¨ar man l¨aser h¨arnedan det Garst skriver, s˚af¨orst˚arman gott att hj¨alpverben vara och bli utel¨amnas g¨arna i rubriker p˚agrund av sitt l˚aga informationsv¨arde:

All well-chosen, potent verb can suffuse the head with energy; a flat, colorless one leaves it limp and lifeless. The verb determines whether the headline contains ”punch” or is dull. (Garst, 1963)

Hj¨alpverben vara och bli bidrar inte till rubrikernas semantiska rikedom och s˚adanain- neh˚allsl¨osa ord skulle allts˚aabsorbera alltf¨or dyrbart utrymme. Det finns dock andra finita verb f¨orutom dessa tv˚ahj¨alpverb som utel¨amnas ifall de ¨ar av noll och intet v¨arde f¨or rubri- kernas inneh˚all.Detta bekr¨aftas av Akermalm:˚

F¨orutom former av ’vara’ och ’bli’ utel¨amnas verbet ¨overhuvudtaget r¨att ofta, en radikal ˚atg¨ard f¨or att spara utrymme.(Akermalm,˚ 1962)

Nedanst˚aenderubriker tj¨anar som exempel p˚arubriker utan finit verb som inte bara kan suppleras med former av vara och bli utan ocks˚amed andra verb.

(3) Zlatan favorit inf¨or priset f¨or ˚aretsm˚al (SVD104)

(4) Putin bara en av Ukrainas pr¨ovningar (HBL420)

19 Conon har inte lyckats hitta en riktig tydlig trend som beskriver frekvensen av rubriker utan finit verb under perioden 1910-1960. Siffrorna v¨axlar mellan minst 45,6% ˚ar1930 och h¨ogst 71,6% ˚ar1915. Den enda trenden som kunde observeras ¨ar att det finita verbet blev alltmer utel¨amnat fr˚anb¨orjan av andra v¨arldskriget fram till 1960. Denna trend motsvarar koncentrationskravet som har blivit st¨orre med ˚aren:ju ¨aldre rubrikerna ¨ar, desto st¨orre chansen att de inneh˚allerett utsatt finit verb. Conon har ocks˚aunders¨okt frekvensen av hj¨alpverb som utel¨amnas vid predikativt perfekt particip i sin diakroniska korpus, och har sett att trenden under ˚aren1910-1960 inte st¨ammer ¨overens med det man skulle f¨orv¨anta sig. I motsats till att det alltmer skulle f¨orekomma pre- dikativt perfekt particip utan hj¨alpverb, kunde det allt mindre hittas en s˚adankonstruktion under den forskade perioden. Frekvensen har relativt st¨andigt minskat fr˚an17,4% ˚ar1910 till 4,6% ˚ar1960. Denna tillbakag˚angrimmar inte med koncentrationskravet, men Conon f¨ors¨oker s¨atta detta i samband med preteritums motsvarande frammarsch (Conon, 1973). B˚adepreteritum och particip tyder p˚af¨orfluten tid och kan allts˚at¨ankas ers¨atta varandra. preteritums frekvens i Conons corpus var 2,8% 1910 och 18,2% 1960, och ¨ar s˚aledesmotsatsen till participets frekvens.

2.2.2.3.2 Tempus

Presens Presens utg¨or den tempusform som s˚avel amerikanska handb¨ocker som Karl- gren (1923) f¨orordrar. Det ¨ar det vanligaste tempus i rubrikspr˚ak(Akermalm,˚ 1962) med siffran 26,4% 1960. Presens f¨oljs av preteritum som f¨orekommer i 18,2% av rubrikerna sam- ma ˚ar, perfektum och pluskvamperfektum i sin tur kunde sammanlagt hittas i bara 0,4% av rubrikerna (Conon, 1973). En orsak till presens’ succ´ekan m¨ojligen vara att presensformen l˚aterg¨arna anv¨anda sig f¨or att beskriva handlingar som har h¨ant i f¨orfluten tid. I Headlines and Deadlines skriver Garst:

For one thing, the present tense is customarily used to describe past events. (...) In most instances verbs in the present tense are shorter than those in the past, and space is always in demand in the headline. It takes fewer letters for example, to say ’Thief Robs Grocery’ than to say ’Thief Robbed Grocery’. (Garst, 1963)

F¨orutom nutid och d˚atidkan presens ocks˚abeteckna kommande tid. Det ska p˚apekas i detta sammanhang att presens syftar p˚atempusformen, oavsett betydelse. Precis som Garst p˚ast˚ar ovan, kan anv¨andningen av presensformen leda till i h¨ogre grad ekonomiska rubriker eftersom presensform ¨ar n¨astan alltid kortare ¨an verbformerna i andra tempus. F¨orutom de ekonomiska egenskaperna av dessa tre presensformer ¨ar en annan f¨ordel av denna tempusform enligt Conon att nyheterna ser f¨arskare ut. Allt detta ser till att journa- lister betraktar presens som ett gynnat tempus i deras rubriker.

20 Preteritum Presens ¨ar det mest popul¨ara tempus att anv¨anda i rubrikerna, preteri- tum f¨oljer som den nst vanligaste tempusformen. Som man kunde l¨asa ovan har preteritum st¨andigt vunnit betydligt ¨okad terr¨ang under perioden 1910-1960. Frekvensen av preteritums n¨arvaro i rubriker ¨okade fr˚an2,8% 1910 till 18,2% 1960. Anv¨andningen av detta tempus f¨or f¨orfluten tid har allts˚a ¨okat mycket. Exempel p˚apreteritum:

(5) Banksy-utst¨allning lockade hundratals (SVD593)

(6) Staden fick nog av b˚atskrotet (HBL367)

Det som ¨ar intressant h¨ar ¨ar att perfektum och pluskvamperfektum har n¨astan helt f¨orsvunnit 1960 (cfr. infra) samtidigt som predikativt perfekt particip k¨anner en stor till- bakag˚ang under perioden 1910-1960. Preteritum d¨aremot har st¨andigt vunnit i popularitet. Enligt Conon (1973) ¨ar dessa frekvenser ingen slump och finns det ett samband. S˚aledes h¨avdar han att preteritum har ersatt alla ovanst˚aendekonstruktionerna, vilket enligt Wess´en (1956) betyder att preteritum har ˚aterf˚atten funktion som den ofta hade i fornsvenskan. Vidare ¨ar de tv˚amest frekventa tempus (presens och preteritum) de enda tv˚aenkla tempus i svenska, i.e. de enda tempus som inte beh¨over n˚agothj¨alpverb. (Josefsson, 2009) Notera att det sparas mer utrymme i rubrikerna genom att anv¨anda dessa tv˚atempus i motsats till perfektum och pluskvamperfektum. Presens och preteritum uppfyller d˚ab¨ast koncentra- tionskravet och f¨oredras s˚aledesav journalisterna.

Perfektum och Pluskvamperfektum D˚aConon gjorde sin korpusunders¨okning 1973 slog han fast att b˚adeperfektum och pluskvamperfektum hade n¨astan helt f¨orsvunnit. I 1960 inneh¨oll endast 0,4% av rubrikerna antingen perfektum eller pluskvamperfektum. Dessutom f¨orekom de oftast i underrubriker, d¨ar koncentrationskravet ¨ar mycket mindre ¨an i huvudru- brikerna. Jag tog inte med n˚agraunderrubriker i min korpus s˚adet kan vara intressant att kolla hur den aktuella situationen ¨ar f¨or digitala huvudrubriker i 2014. Man skulle f¨orv¨anta sig att dessa tempus n¨astan inte f¨orekommer. Hursomhelst menar Conon (1973) att b˚adeper- fektum och pluskvamperfektum ¨ar betydligt mera s¨allsynta i rubrikerna ¨an i texten.H¨arnedan f¨oljer tv˚aexempel p˚aperfektum:

(7) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)

(8) ”EU har skyddat oss fr˚ankriser” (HBL82)

Exemplen har tagits ur min egen korpus vilket tyder p˚aatt perfektum inte dog ut i nutida rubrikspr˚ak.

21 2.2.2.3.3 Infinitivm¨arket att Infinitivm¨arket att utel¨amnas ofta i rubrikspr˚ak,det ¨ar n˚agonting som Sw¨ard (1932), Akermalm˚ (1962) och Palm´er(1947) bekr¨aftar. Fenomenet ¨ar dock inte begr¨ansat till tidningsrubriker utan f¨orekommer ocks˚ar¨att ofta i modern svens- ka. Vi talar om ren infinitiv n¨ar infinitivm¨arket utel¨amnas. I svenskan som talas idag faller infinitivm¨arket i regel bort vid modala hj¨alpverb, objektiv infinitiv och subjektiv infinitiv. Infinitivm¨arket ¨ar utsatt ifall infinitiven tj¨anar som best¨amning till adjektivet, till substanti- vet, och n¨ar infinitiven konstrueras med en preposition. I fall det handlar om k¨ansli-, aff¨ars- och telegramstil (Palm´er,1947) eller rubrik- och annonsstil (Conon, 1973) kan ¨aven dessa konstruktioner som har utsatt infinitivm¨arke ers¨attas av ren infinitiv (ex. 9-10). Subjekt eller objekt kan ocks˚autg¨oras av ren infinitiv (ex. 11) men det finns mest ett utsatt infinitivm¨arke i dessa svenska konstruktioner (Conon, 1973).

(9) Det ¨ar sv˚artatt f¨or¨alska sig i Vanda (HBL103)

(10) L¨attnad att f˚auppr¨attelse (HBL165)

(11) Stoppa mutor kr¨aver resurser (SVD274)

Conon har unders¨okt frekvenserna av infinitiv och infinitivm¨arken. Anv¨andningen av infinitv har minskat under perioden 1910-1960. D¨ar den f¨orekom i 10,2% av rubrikerna 1910, f¨orekom den i endast 5,6% av rubrikerna 1960. Infinitivm¨arket ¨ar i samma period ocks˚ap˚a tillbakag˚ang:det f¨orekom i 2,2% av rubrikerna 1910 och har sen relativt st¨andigt minskat till 0,2% 1960. Infinitivm¨arket f¨orekom d˚ai s˚avel konstruktioner d¨ar det kr¨avs ett infinitivm¨arke som konstruktioner som till˚aterren infintiv. En blick p˚afrekvensen av ren infinitiv visar att den blev alltmer popul¨ar: frekvensen gick fr˚an1,4% 1910 till 4,4% 1960. Det handlar d˚aom ren infinitiv vid s˚avel vissa verb som vid substantiv, adjektiv, particip och ren infinitiv som subjekt. Infinitivm¨arkets tillbakag˚angkan ˚aterigenf¨orklaras av koncentrationskravet; det sparas dyrbart utrymme genom att utel¨amna det. Det samma g¨aller f¨or infinitiv ¨overhuvudtaget som har tappat procentuellt sett mer terr¨ang. Konstruktioner med infinitiv tar enligt Co- non (1973) mer utrymme och utel¨amnas d¨arf¨or g¨arna. I kapitel 4 diskuterar jag ing˚aende infinitivm¨arkets aktuella status i svenskt rubrikspr˚ak.

2.2.3 Satstyper i rubrikspr˚ak

Det finns fyra grundl¨aggande spr˚akhandlingari svenska: p˚ast˚aende,fr˚aga,uppmaning och k¨anslouttryck. Dessa spr˚akhandlingar motsvaras typiskt av s¨arskilda satstyper (Josefsson, 2009):

22 Spr˚akhandling Typisk satstyp Exempel p˚ast˚aende deklarativa satser Charlotta l¨aser en bok. fr˚aga interrogativa satser Tycker hon om att l¨asa? uppmaning imperativa satser Fokusera p˚aavhandlingen! k¨ansloutrryck exklamativa satser Vad jag ¨ar duktig!

Rubriker kan ocks˚adelas upp i dessa fyra satstyper. Conon har inte unders¨okt i sin avhandling vilka ¨ar de mest popul¨ara satstyperna p˚arubriksvenska, s˚ajag baserar mig huvudsakligen p˚a M˚ardhsforskningsr¨on om engelska rubriker f¨or att kartl¨agga hur rubrikspr˚akoch satstyper st¨aller sig till varandra. I kapitel 5 analyseras de olika satstyperna inneg˚aendef¨or digitala rubriker p˚as˚avel sverigesvenska som finlandssvenska. Det kan vara intressant att unders¨oka, eftersom de interrogativa och imperativa satstyperna oftast medf¨or lite schvung hos l¨asarna, vilket beveker dem till att l¨asa artiklarna i fr˚aga.Det anknyter till en av rubrikspr˚akets funktioner.

2.2.3.1 Deklarativa satser

N¨ar rubriker ¨ar deklarativa satser ¨ar deras prim¨ara funktion att f¨ormedla information. M˚ardh (1980) har kunnat fastst¨alla i sin korpusunders¨okning om engelska rubriker att denna satstyp ¨ar mest frekvent. Hon har unders¨okt tidningarna the Times och the Daily Mirror, vilka omfattar var respektive 99,2% och 87,1% deklarativa satser. Hon ger f¨oljande exempel:

(1) Autobahn bridge collapse kills nine men

(2) J H Vavasseur suspension

2.2.3.2 Interrogativa satser

Interrogativa satser anv¨ands i prosa huvudsakligen f¨or att f¨ormedla talarens okunnighet om viss information som lyssnaren/l¨asaren f¨orv¨antas klarg¨ora. N¨ar det g¨aller rubrikspr˚akh˚aller det inte, eftersom journalister ofta sj¨alva kan ge svaret p˚aderas egna fr˚agor.Ibland anv¨ands interrogativa satser n¨ar det inte finns tillr¨ackligt information f¨or att kunna f¨ormedla ett till- fredsst¨allande svar och˚atergesi artikeln endast n˚agram¨ojliga utkomster (ex. 3). Interrogativa satser i rubrikspr˚akblir dock mest brukt f¨or att visa l¨asarna vilka fr˚agorkommer att svaras i artiklarna (ex. 4). Exemplen togs ˚aterigenur M˚ardhs(1980) avhandling.

(3) Who will take up France’s burdens?

(4) WHO shared a date with way-out Nureyev?

23 S˚adanainterrogativa rubriker anv¨ands huvudsakligen f¨or att befr¨amja att l¨asa artiklarna. Fr˚agornai rubriker f¨orv¨antas reta l¨asarnas nyfikenhet p˚as˚as¨att att de g¨arna vill konsultera texten f¨or att hitta svaren. I M˚ardhsengelskspr˚akigakorpus kunde i the Times hittas i 0,5% av rubrikerna n˚agon intterrogativ sats, medan the Daily Mirror hade i 4,9% av rubrikerna att g¨ora med denna satstyp. I j¨amf¨orelse med den deklarativa satstypen ¨ar den interrogativa satstypen allts˚a ingen stor succ´e.

2.2.3.3 Imperativa satser

Vid uppmaningar st˚arverbet i imperativformen och utel¨amnas subjekt oftast. I M˚ardhs korpus kunde i the Times och the Daily Mirror hittas respektiva 0,2% och 3,7% imperativa satser. Enligt M˚ardh(1980) ¨ar denna satstyp ett hj¨alpmedel i rubrikspr˚aksom siktar p˚aatt ber¨ora l¨asarna/lyssnare. Genom imperativer tilltalas l¨asarna/lyssnare direkt och bevekas de till aktion (ex. 5, ex. 6):

(5) FOR ALL OUR TOMORROWS VOTE LABOUR TODAY (the Daily Mirror)

(6) Help us to find out THE TRUTH ABOUT WOMEN (the Daily Mirror)

Ibland blir den tilltalade personen explicit n¨amnd i rubriken, som t.ex.:

(7) Libs tell Wilson: Cool it or else (the Daily Mirror)

Texten som f¨oljer efter rubriken kan likas˚ainneh˚allamer information om personen som f˚aruppmaningen (ex. 8):

(8) Get sterilized! PRICE OF A WIFE’S HOME LOAN (the Daily Mirror)

2.2.3.4 Exklamativa satser

K¨anslouttryck slutar i regel p˚autropstecken och bildas fr¨amst av fria bisatser. M˚ardhno- terade att frekvensen av denna satsyp i engelskspr˚akig korpus var 4,2% vad som g¨aller the Daily Mirror. I the Times fanns inga exklamativa satser alls.

(7) Oh, what a bonnie bonanza!

(8) JUST DIVINE!

24 2.3 Tryckta vs. digitala tidningar

I det h¨ar kapitlet j¨amf¨or jag kort tryckta tidningar med digitala tidningar och fokuserar jag p˚aden typografiska aspekten. Det har mest unders¨okts och skrivits om rubrikspr˚aki papperstidningar. I den h¨ar un- ders¨okningen har jag best¨amt mig f¨or att arbeta med n¨attidningar. Jag analyserar b˚ade sverigesvenska och finlandssvenska rubriker av Svenska Dagbladet respektive Hufvudstads- bladet och h¨amtade artiklarna fr˚aninternetsidorna www.svd.se respektive www.hbl.fi. Det motsvarar mina f¨orv¨antningar att tidningarnas layout p˚an¨atet i stor utstr¨ackning skiljer sig fr˚antidningarnas layout tryckt p˚apapper. Figur 2.1 visar att Svenska Dagbladets f¨orstasida inneh˚allerf¨arre rubriker i den tryckta versionen (3 i total) ¨an webbuppl˚agansf¨orstasida (18 i total). Det samma g¨aller Hufvudstadsbladet (figur 2.2), d¨ar f¨orstasidan tryckt p˚apapper inneh˚aller8 rubriker medan den digitala f¨orstasida inneh˚aller21. Det b¨or noteras h¨ar att det ¨ar r¨att sv˚artatt tala om en f¨orstasida n¨ar det handlar om tidningarnas webbuppl˚agor. Det ¨ar n¨amligen m¨ojligt att skrolla ner f¨or att f˚ase fler artiklar och rubriker n¨ar man g˚ar in i webbplatsen. S˚aledesbegr¨ansar jag begreppet f¨orstasida i det h¨ar sammanhanget till den f¨orsta digitala bilden som l¨asarna f˚arse vid webbplatsens konsultering. Det handlar d˚a om ett flytande begrepp. Figurerna 2.1(b) och 2.2(b) ˚atergertv˚ask¨armdumpar som togs av tidningarnas f¨orstasidor s˚asom jag kunde se dem p˚amin dator. Om denna skillnad i layout ocks˚amedf¨or n˚agrasyntaktiska divergenser eller andra funktioner, behandlas i kapitel 4.

(a) Papperstidning (den 7 augusti 2014) (b) N¨attidning (den 30 mars 2014)

Figur 2.2: Hufvudstadsbladets f¨orstasida

25 (a) Papperstidning (den 30 april 2011) (b) N¨attidning (den 30 mars 2014)

Figur 2.3: Svenska Dagbladets f¨orstasida

26 Kapitel 3

Metod och material

F¨or att kunna beskriva och j¨amf¨ora sverigesvenskt och finlandssvenskt rubrikspr˚aki digi- tala tidningar beh¨over jag en samtida, v¨albalanserad korpus som omfattar ett tillr¨ackligt antal sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Detta kapitel handlar om hur min korpus ˚astadkom. F¨orst ger lite mer information om tidningarna som valdes i Sverige och Finland i avsnitt 3.1, sen beskriver jag noggrant vilka och hur m˚anga rubriker selekterades till min korpus i avsnitt 3.2. Till sist ˚atergesi avsnitt 3.3 den statistiska bakgrunden f¨or analysen som gjordes med hj¨alp av uppgifterna i korpusen.

3.1 Tidningarnas urval

Min korpus best˚arendast av rubriker h¨amtade fr˚andigitala tidningar. Jag har allts˚avid inget tillf¨alle jobbat med papperstidningar. Detta var ett medvetet val och det finns tv˚afaktorer som spelar in d¨ar. F¨or det f¨orsta ¨ar tidningar p˚an¨atet ett relativt nytt fenomen som dyker upp p˚ascenen f¨or f¨orsta g˚angenp˚a2000-talet. Det g¨or det intressant att forska i eftersom det inte ¨an finns en djupg˚aendeunders¨okning som kartl¨agger eventuella spr˚akligaskillnader med rubriker i tryckta tidningar. Den andra faktorn som pl¨aderar f¨or anv¨andningen av digitala tidningar ¨ar deras tillg¨anglighet. Det ¨ar v¨aldigt enkelt att konstruera en korpus genom att kopiera rubrikerna p˚atidningarnas hemsida f¨or att sen klistra in dem i ett dokument. Tryckta tidningar har i mitt fall en l¨agre niv˚aanv¨andarv¨anlighet sedan jag inte forskar i Sverige eller Finland och svenska tidningar inte ¨ar till hands i aff¨arerna h¨ar. Med tanke p˚aden komparativa naturen av denna unders¨okning talar det f¨or sig sj¨alv att korpusen delas upp i tv˚a:en del inneh˚allerrubriker som motsvarar den sverigesvenska varie- teten och en annan del ¨ar representativ f¨or den finlandssvenska varieteten. Jag tog tidningen Svenska Dagbladet som k¨alla till de sverigesvenska rubrikerna. Webbadressen ¨ar www.svd.se. Tidningen grundades 1884 och har s¨ate i Stockholm. I 2013 hade Svenska Dagbladet varje dag dryggt 404 000 l¨asare. Den ¨ar den tredje st¨orsta abonnerade morgontidningen i Sverige

27 (TS Mediefakta, 2014). Svenska Dagbladet betecknar sig politiskt som obunden moderat. De finlandssvenska rubrikerna tog jag fr˚anden svenskspr˚akigafinl¨andska tidningen Hufvudstads- bladet med webbadressen www.hbl.fi. Tidningen grundades 1864 av August Schauman och utkommer i Helsingfors. Den n˚ar102 000 l¨asare dagligen och blir h¨armed Finlands st¨orsta svenskspr˚akigatidning (www.hbl.fi, 2014). Hufvudstadsbladet betecknar sig politiskt som oberoende borgerlig liberal. Hufvudstadsbladet ¨ar medveten om att svenskans position i Fin- land ¨ar annorlunda ¨an svenskans position i Sverige:

Hufvudstadsbladets historia ¨ar ouppl¨osligt sammanl¨ankad med det svenska spr˚akets st¨allning i Finland, den finlandssvenska livsstilen och kulturen. (www.hbl.fi, 2014)

S˚aledeskan Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet betraktas som tv˚aledande tidningar i Sverige respektive Finland, som b˚adal¨ampar sig f¨or att skaffa rubriker skrivna p˚asverige- svenska respektive finlandssvenska.

3.2 Rubrikernas urval

Totalt har jag samlat 1200 rubriker inom en tidsperiod p˚aknappt fyra m˚anader:600 sve- rigesvenska rubriker fr˚anSvenska Dagbladet och lika m˚angafinlandssvenska rubriker fr˚an Hufvudstadsbladet. P˚as˚as¨att f¨orfogar jag ¨over ett tillr¨ackligt antal rubriker f¨or att kunna kartl¨agga syntaktiska skillnader mellan b˚adavarieterna. Alla artiklar daterar fr˚anperioden mellan december 2013 och mars 2014. Detta betyder att denna unders¨okning ¨ar synkron och ˚aterspeglar det aktuella f¨orh˚allandetmellan sverigesvenska och finlandssvenska.

Figur 3.1: Svenska Dagbladet (25 april 2014)

F¨orst och fr¨amst ¨ar det viktigt att begr¨ansa begreppet rubrik. Conon (1973) definierar en rubrik som ett meddelande, (...) tryckt i en och samma rubrikstil (...) och typgrad (storlek), som bildar en typografisk enhet inom en viss spaltbredd. Svenska Dagbladets arbetss¨att skiljer sig l¨att fr˚anHufvudstadsbladet. Medan f¨orstn¨amnda tidningen anv¨ander s˚avel rubriker som

28 underrubriker, slipper finska journalister att skriva underrubriker i Hufvudstadsbladet. Figur 3.1 visar tv˚arubriker h¨amtade ur Svenska Dagbladet som best˚arvar av rubriker samt un- derrubriker. De har inte samma rubrikstil och typgrad och det finns ingen typografisk enhet mellan dem. Det ¨overensst¨ammer med Conons definition i det att denna skillnad tyder p˚a att det inte kan handla om en enda rubrik. Rubrikerna s˚avel som underrubrikerna ¨ar dock skrivna p˚arubrikspr˚ak:det finns korta meningar och den obest¨amda artikeln ett utel¨amnas (t.ex. Allt mer talar f¨or (ett) nytt Rysslandsstyrt n¨at).

Figur 3.2: Hufvudstadsbladet (25 april 2014)

Om vi nu tittar p˚ade tv˚aartiklarna i Hufvudstadsbladet (figur 3.2) m¨arks det att det in- te finns n˚agraunderrubriker. Det som st˚arefter rubriken tillh¨or br¨odtexten och kan inte betraktas som rubrikspr˚ak.Logiskt sett har jag best¨amt mig att inte ta med Svenska Dag- bladets underrubriker i korpusen, eftersom jag inte kan j¨amf¨ora sverigesvenska med overkliga finlandssvenska underrubriker. Genom att nonchalera Svenska Dagbladets underrubriker kan jag fokusera p˚asverigesvenska och finlandssvenska rubriker i st¨allet, vilket kommer analysens kvalitet till godo.

3.3 Nollhypotes

I kapitel 4 ¨ar jag p˚aspaning efter skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska vad som g¨aller rubrikspr˚aki respektive Sverige och Finland. Det vore ovanligt att jag skulle f˚a exakt samma resultat f¨or b˚adaspr˚akvarianterna, och jag f¨orv¨anter mig s˚aledesatt hitta n˚agra avvikande procentsatser p˚aolika k¨annetecken p˚arubrikspr˚ak.F¨or att unders¨oka om dessa skillnader inte beror p˚aslumpen och tyder p˚aen signifikant olikhet mellan sverigesvenska och finlandssvenska, utnyttjas en hypotespr¨ovning.

Vid hypotespr¨ovningen formuleras en nollhypotes (H0) och en mothypotes (H1). Nollhy- potesen utg˚arifr˚anatt det inte finns n˚agra signifikanta skillnader mellan de tv˚aunders¨okta

29 spr˚akvarieterna och att b˚adeSVSV (p1) och FISV (p2) s˚aledes ¨ar desamma. Mothypotesen omfattar d˚adet man vill testa; i den h¨ar unders¨okning skulle den formuleras s˚aatt svenskt rubrikspr˚aki Sverige (p1) och Finland (p2) skiljer sig fr˚anvarandra:

H0 : p1 − p2 = 0

H1 : p1 − p2 6= 0 N¨ar man vill bevisa att det finns signifikanta skillnader mellan SVSV och FISV ska nollhy- potesen f¨orkastas. Om det inte g˚aratt f¨orkasta nollhypotesen, kan det inte dras f¨or stora slutsatser och beror de hittade skillnaderna mellan SVSV och FISV p˚aslumpen. H¨arnedan f¨oljer ekvationen som anv¨ands f¨or att best¨amma om nollhypotesen f¨orkastas eller ej.

x + x pˆ = 1 2 n1 + n2

pˆ1 − pˆ2 z = q pˆqˆ( 1 + 1 ) n1 n2 Med hj¨alp av denna ekvation j¨amf¨or jag systematiskt de olika antalen sverigesvenska och finlandssvenska aspekter av rubrikspr˚ak.

30 Kapitel 4

Analys

I detta kapitel f¨oljer analysen av s˚avel SVD:s som HBL:s korpus. H¨ar ˚atergesmina forsk- ningsr¨on om olika aspekter p˚asvenskt svensktrubrikspr˚akoch j¨amf¨or jag den finlandssvenska med den sverigesvenska varieteten. I avsnitt 4.1 behandlas alla fullst¨andiga huvudsatser i ru- brikerna och diskuterar jag ing˚aendeantalet prim¨ara satsdelar som dessa rubriker inneh˚aller. Satsl¨osning av rubriker har inte har analyserats i tidigare forskning s˚adet kan en intressant aspekt av rubrikspr˚akatt unders¨oka. Avsnitt 4.2 handlar om verb i rubrikspr˚akoch jag ana- lyserar s˚avel finita samt infinitia verb som tempus. I avsnitt 4.3 fokuserar jag p˚ainitialord. Avsnitt 4.4 handlar om b˚adebest¨amd och obest¨amd artikel i rubrikerna, medan avsnitt 4.5 handlar om inifinitivm¨arket att. Till sist ˚atergesi avsnitt 4.6 de olika satstyperna i s˚avel SVD som HBL.

4.1 Fullst¨andiga huvudsatser

Rubrikspr˚ak ¨ar v¨aldigt ekonomiskt och k¨anner en stor tv˚angtill koncentration. Det f¨orklaras bl.a. av en av rubrikernas viktigaste funkioner, som siktar p˚aatt f¨ormedla mycket information om de matchande artiklarna. Genom korta rubriker kan l¨asarna d˚asnabbt skapa sig en bild av artiklarnas inneh˚all(cfr. supra). Detta koncentrationskrav har till f¨oljd att det g¨arna utel¨amnas ord med l˚agtinformationsv¨arde, vilket i sig leder till rubriker som inte best˚arav fullst¨andiga huvudsatser. Det finns dock en hel del rubriker som har ett tillr¨ackligt antal prim¨ara satsdelar till f¨orfogande f¨or att kunna klassas som fullst¨andiga huvudsatser. Tabell 4.1 visar att SVD:s korpus inneh˚aller600 rubriker varav 239 ¨ar fullst¨andiga huvudsatser, och 361 rubriker ¨ar ofullst¨andiga huvudsatser. Av HBL:s 600 rubriker ¨ar 221 fullst¨andiga huvudsatser medan 379 rubriker inte ¨ar det. S˚aledesg¨aller det f¨or s˚avel SVD som HBL att huvuddelen av rubrikerna ¨ar ofullst¨andiga huvudsatser.

31 Tabell 4.1: (O)fullst¨andiga huvudsatser i svenskt rubrikspr˚ak

Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet Ord/rubrik # rubriker % Ord/rubrik # rubriker % Fullst. huvudsats 5,8 239 39,7 5,1 221 37,3 Ofullst. huvudsats 5,5 361 60,3 5,0 379 62,7 Tot. 600 100% 600 100%

De fullst¨andiga huvudsatserna ¨ar utrustade med alla de grammatiska elementen som beh¨ovs. S˚aledesfinns det ingen utel¨amning av bl.a. obest¨amd/best¨amd artikel (ex. 1, 3), infinitivm¨arke (ex. 2, 4) ifall deras f¨orekomst ¨ar obligatorisk. F¨oljande rubriker ur min korpus ¨ar exempel p˚as˚adanafullst¨andiga huvudsatser:

(1) ”Sverige ¨ar ett fantasiland” (SVD27)

(2) ”Krim riskerar att bli ett nytt Tjetjenien” (SVD591)

(3) Maltas stora son ¨ar stark som en hingst (HBL341)

(4) Det ¨ar sv˚artatt f¨or¨alska sig i Vanda (HBL103)

Om man l¨aser ovanst˚aendeexempel utan att veta att det handlar om rubriker, kan man gott t¨anka sig att det g¨aller vanlig prosa i st¨allet f¨or rubrikspr˚ak.Det utel¨amnas inte n˚agra syntaktiska element. Det finns dock ett speciellt k¨annetecken gemensamt f¨or alla dessa rubri- ker som avsl¨ojer deras ekonomiska karakt¨ar: det faktum att rubrikerna alla ¨ar relativt korta i j¨amf¨orelse med fullst¨andiga huvudsatser i prosa. Tabell 4.1 visar att rubriker i Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet genomsnittligt best˚arav 5,8 respektive 5,1 ord ifall de ¨ar fullst¨andiga. I prosa ¨ar det i sig inget konstigt med huvudsatser som best˚arav 5 ord, men m˚angas˚adanakorta huvudsatser bredvid varandra vore konstigt. F¨or att illustrera detta, tar jag slumpm¨assigt en artikel av SVD och en annan av HBL (de kan hittas i bilagorna) och kollar jag hur m˚anga ord br¨odtexternas huvudsatser genomsnittligt inneh˚aller.SVD:s artikel har huvudsatser av genomsnittligt 13,5 ord, medan HBL:s huvudsatser i br¨odtexten genom- snittligt best˚arav 15,7 ord. Det finns i b˚adafallen tal om n¨astan 3 g˚anger s˚am˚angaord n¨ar det g¨aller prosa ¨an n¨ar det g¨aller rubrikerna. Dessutom sl˚arjag fast att en ’fullst¨andig’ rubrik i SVD bildas av minst 3 (ex. 5) och h¨ogst 10 (ex. 6) ord, medan den l¨angsta huvudsatsen i br¨odtexten best˚arav 25 ord. HBL:s fullst¨andiga rubriker best˚arav minst 2 (ex. 7) och h¨ogst 9 (ex. 8) ord, medan br¨odtextens l¨angsta huvudsats bildas av 32 ord. N¨ar rubriker ¨ar fullst¨andiga huvudsatser betyder det allts˚ainte att de automatiskt ¨ar l˚anga, det ¨ar snarare

32 tv¨artom. P˚as˚as¨att fyller dessa rubriker upp till kravet p˚akorthet, som ¨ar s˚aofta kopplat till rubrikspr˚ak.

(5) V˚ardnadstvister ¨okar lavinartat (SVD18)

(6) Man skulle lura dem att g˚amed p˚adet h¨ar (SVD209)

(7) R¨aikk¨onen kraschade (HBL274)

(8) Marian ˚aktetil Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka (HBL171)

Om rubrikerna klassas som fullst¨andiga huvudsatser ska de uppfylla vissa villkor. F¨or det f¨orsta ska de ha formen av antingen ett p˚astaende,en fr˚aga(s˚avel ja/nej-fr˚agorsom v-fr˚agor1) eller en uppmaning med verbet i imperativ. I alla dessa satstyper f¨orekommer ett finit verb, vilket s˚aledesverkar vara en n¨odv¨andig f¨oruts¨attning f¨or klassificeringen. Det finita verbet utg¨or i s˚afall predikatet eller en del av predikatet. F¨or varje rubrik som ¨ar en fullst¨andig huvudsats har jag gjort en satsanalys. Av tabell 4.2 framg˚arresultatet tillsammans med procentsatserna2.L¨agg m¨arke till att predikatet f¨orekommer i varje kategori och kombination.

Tabell 4.2: Satsanalys av fullst¨andiga huvudsatser

Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet # rubriker % # rubriker % 2 prim¨ara satsdelar 12 5,0% 12 5,4% SP 3 1,3 10 4,5

POd 7 2,9 0 0 Ovrigt¨ 2 0,8 2 0,9 3 prim¨ara satsdelar 140 58,6% 145 65,6%

SPOd 60 25,1 59 26,7

SPOp 13 5,4 23 10,4 SPA 29 12,1 34 15,4 SPSp 30 12,6 25 11,3

SfPSe 4 1,7 1 0,5 Ovrigt¨ 4 1,7 3 1,4

1V-fr˚agorinleds med ett fr˚ageord,t.ex. vem, vilken, vad, hur, n¨ar,... 2Initialorden i tabellen byggs med de f¨orsta bokst¨aver av rubrikernas funktioner i fr˚aga;p˚as˚as¨att h¨anvisar

SPOd till rubrikerna som har subjekt (S), predikat (P) och direkt objekt (Od). Dit finns en lista ¨over alla f¨orkortningar p˚as. 4.

33 4 prim¨ara satsdelar 71 29,7% 55 24,9%

SPOdOp 9 3,8 3 1,4

SPOdA 20 8,4 16 7,2

SPOdSa 3 1,3 7 3,2 SPSpA 10 4,2 10 4,5 SPAA 7 2,9 7 3,2 SPSpSa 5 2,1 1 0,5 Ovrigt¨ 17 7,1 11 4,9 5 prim¨ara satsdelar 9 3,8% 2 0,9% Samordning 7 2,9% 7 3,2% TOTALT 239 100% 221 100%

F¨orst och fr¨amst konstaterar jag att huvuddelen av rubrikerna bildas av 3 prim¨ara satsdelar. Detta g¨aller s˚avel SVD som HBL, som har procentsatserna 58,6% respektive 65,6%. Grup- pen som kommer p˚aandra platsen ¨ar rubrikerna best˚aendeav 4 prim¨ara satsdelar: SVD har i totalt 29,7% s˚adanarubriker, medan HBL 24,9%. D¨arefter kommer den 2 prim¨ara satsdelarsgruppen, f¨oljd av den 5 prim¨ara satsdelarsgruppen och till sist kommer gruppen samordning.

4.1.1 Tre prim¨ara satsdelar

Omkring en fj¨arde av rubrikerna har subjekt, predikat och direkt objekt som de enda 3 prim¨ara satsdelarna. H¨armed blir en kombination av dessa tre prim¨ara satsdelar den mest popul¨ara konstruktionen ifall rubrikerna ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser. F¨oljande rubrikerna (9-12) best˚arav dessa 3 prim¨ara satsdelar:

(9) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)

SPOd (10) De svagaste beh¨over ett b¨attre system (SVD346)

SPOd (11) Hundmat ger perfekta bilder p˚askogens konung (HBL100)

SPOd (12) Alltf¨or m˚angavalm¨ojligheter skapar stress (HBL110)

SPOd

Den andra st¨orsta gruppen inom denna kategori inneh˚allerrubrikerna som bildas av ett subjekt, ett predikat och ett adverbial. I SVD:s korpus f¨orekommer denna kombination 29

34 g˚angerper 239 fullst¨andiga rubriker, vilket betyder att kombinationen finns i 12,1% av rubri- kerna. I HBL:s korpus hittar jag 34 rubriker som har subjekt, predikat och adverbial (ex.13- 16). Det kommer ¨overens med procentsatsen 15,4%. L¨agg m¨arke till att dessa procentsatser g¨aller endast rubrikerna som ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser.

(13) V˚ardnadstvister ¨okar lavinartat (SVD18) SPA (14) Victoria skadades under skidsemestern (SVD56) SPA (15) Fagerlunds favorit vann i Abo˚ (HBL269) SPA (16) Over¨ 40 drunknade utanf¨or Jemen (HBL402) SPA

Vidare utg¨or en kombination av subjekt, predikativ och subjektiv predikativ den tredje st¨orsta gruppen vid rubriker best˚aendeav 3 prim¨ara satsdelar (ex. 17-20). I SVD f¨orekommer en kombination av dessa 3 prim¨ara satsdelar dock lika ofta som kombinationen subjekt, predikat och adverbial; jag hittar f¨or b˚adatv˚a29 rubriker vilket motsvarar 12,1% fullst¨andiga huvudsatser. N¨ar det g¨aller HBL konstaterar jag att S, P, SP-kombinationen ¨ar mindre frekvent ¨an SPA-kombinationen. I totalt kan den f¨orstn¨amnda kombinationen hittas i 25 rubriker, vilket kommer ¨overens med 11,3% av 221 fullst¨andiga huvudsatser. H¨ar ¨ar n˚agra exempel p˚as˚adanarubriker:

(17) Hon ¨ar n¨aringslivets m¨aktigaste kvinna (SVD415) S P SP (18) Pharell Williams nya disco ¨ar tr˚akig (SVD439) S P SP (19) Nationalstaternas Europa vore rena dynamiten (HBL248) S P SP (20) Viirus blev Arets˚ teater (HBL414) S P SP

En annan anm¨arkningsv¨ard kombination ¨ar SPOp-kombinationen eftersom den f¨orekommer n¨astan dubbelt s˚amycket i HBL som i SVD med de respektive procentsatserna 10,4% och 5,4%. F¨oljande rubriker (21-24) inneh˚allersubjekt, predikat och prepositionsobjekt:

35 (21) Nya milj¨okrav sl˚ar mot billig och ren el (SVD67)

SPOp (22) Sponsorer jublar ¨over medaljerna (SVD250)

SPOp (23) Tusentals demonstrerade mot sexuellt v˚ald (HBL156)

SPOp (24) Ukraina t¨anker k¨ampa f¨or Krim (HBL491)

SPOp

Vidare visar tabell 4.2 att det finns i SVD:s korpus fem rubriker som best˚arav kombina- tionen formellt subjekt, egentligt subjekt och predikat, medan det kan hittas i HBL:s korpos endast en rubrik. Det motsvarar de respektive procentsatserna 2,1% och 0,5%. F¨oljande ru- briker (25-27) illustrerar denna kombination:

(25) Det ¨ar en tidsfr˚againnan olyckor sker (SVD451)

SPSe (26) Det ¨ar som att s¨oka av hela Ostersj¨ ¨on (SVD562)

SPOp (27) Det finns alltf¨or m˚angaosynliga barn (HBL27)

SPOp

Det finns ¨aven 2 kombinationer som ¨ar exklusiva f¨or SVD, n¨amligen POdOp-kombinationen

(ex. 28) och POpA-kombinationen (ex. 29). Dessa kategorier var inneh˚alleren enda rubrik. I b˚adafallen handlar det om en imperativ, vilket f¨orklarar avsaknaden av ett subjekt.

(28) S¨ag adj¨o till de eviga gr˚av¨adersdagarna (SVD74)

POd Op (29) V˚agatala mer om otrygghet (SVD80)

PA d Op

Det finns en annan kombination som ocks˚asaknar subjekt, och det ¨ar POdA-kombinationen. H¨ar handlar det ocks˚aom imperativa satser, men i motsats till de tv˚af¨orstn¨amnda kombi- nationerna hittar jag denna POdA-kombination i s˚avel sverigesvenska som finlandssvenska rubriker:

(30) Se hela v¨arldens diktatorer i l¨askkylar (SVD480)

POd A

36 (31) Ta med gev¨aret n¨ar du sl¨anger soporna (SVD504)

PA d A (32) L¨amna hj¨arnan i garderoben (HBL141)

POd A (33) Sprid ut st¨odboendena i staden (HBL362)

POd A

Till sist hittar jag en enda rubrik i HBL:s korpus som kombinerar subjekt, predikat och satsadverbial. Kombinationen av dessa 3 satsdelar ¨ar exkluxiv f¨or HBL och finns s˚aledesinte i SVD:s korpus.

(34) F¨orbudet mot sexk¨op blir (avi) inte avi (HBL323) S P SA

4.1.2 Fyra prim¨ara satsdelar

Av alla rubriker som ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser, finns det f¨or SVD 71 rubriker best˚aendeav 4 prim¨ara satsdelar och f¨or HBL 55. Detta kommer ¨overens med de respektive procentsatserna 29,7% och 24,9%. H¨armed utg¨or dessa rubriker best˚aendeav 4 prim¨ara satsdelar den andra mest popul¨ara kategorin. Gruppen som inneh˚aller rubriker best˚aendeav 3 prim¨ara satsdelar kommer n¨amligen p˚af¨orsta plats (cfr. supra). D¨ar det kan urskiljas 9 olika kombinationer i den 3 satsdelar-kategorin, hittar jag i den h¨ar kategorin 17 etablerade kombinationer. Den mest f¨orekommande kombinationen ¨ar SPOdA-kombinationen; av tabell 4.2 framg˚aratt 20 rubriker tar denna form i SVD medan det finns i HBL:s korpus 16 s˚adanarubriker. Det kommer ¨overens med 8,4% och 7,2% f¨or respektive SVD och HBL. F¨oljande rubriker ¨ar exempel p˚aSPOdA-kombinationen:

(35) Tjuven ¨oppnade konton i Stigs namn (SVD46)

SPOd A (36) Hemdatormarknaden ser ljuset i tunneln (SVD84)

SPOd A (37) Hennes uppfinning r¨addar liv vid kriser (HBL9)

SPOd A (38) H¨ar st¨oper politikerna ny˚arslyckor (HBL60)

APSOd

37 Det v¨acker stor uppm¨arksamhet att SPOdA-kombinationen h¨ar utg¨or den st¨orsta gruppen eftersom SPOd-kombinationen ¨ar den mest popul¨ara kombinationen i den 3 prim¨ara satsdelar- gruppen, f¨oljd av SPA-kombinationen. SPOdA-kombinationen omfattar d˚adessa tv˚agrupper. Detta illustreras av figur (4.1). L¨agg m¨arke till att procentsatserna i figur 4.1 h¨anvisar till antalet rubriker f¨or varje kombination och p˚ainget s¨att kumulerar olika kombinationer; p˚a s˚as¨att ¨ar t.ex. SPOdA:s 8,4% exklusivt SPOd:s 25,1% och SPA:s 12,1%. Av figuren framg˚ar dock ocks˚aatt ungef¨ar h¨alften (45,6%) av de fullst¨andiga huvudsatser-rubrikerna i SVD bildas med hj¨alp av en av dessa 3 kombinationer. Det samma g¨aller HBL, d¨ar 49,3% av rubrikerna utg¨ors av antingen SPOd, SPA eller SPOdA.

Figur 4.1: De mest popul¨ara kombinationerna av s˚avel3 som 4 satsdelar i rubrikspr˚ak

H¨arnedan finns exempel p˚aalla de ¨ovriga kombinationerna i rubrikerna best˚aendeav 4 prim¨ara satsdelar:

a) SPOdOp (SVD: 9 rb / HBL: 3 rb) (39) V¨arlden m˚astes¨atta mer press p˚aSyrien (SVD156) (40) EU har skyddat oss fr˚ankriser (HBL82)

b) SPSaOd (SVD: 3 rb / HBL: 7 rb) (41) Marknaden kan inte l¨osa allt (SVD270) (42) Tymosjenkos ˚aterkomst l¨oser inte problemen (HBL250)

c) SPSpOp (SVD: 3 rb / HBL: 0 rb) (43) Leksand ¨ar en mardr¨om f¨or FBK (SVD45) 38 d) SPSpA (SVD: 10 rb / HBL: 10 rb) (44) V˚arpizzabransch ¨ar unik i Norden (SVD50) (45) Hon ¨ar f˚ange i Finlands demokrati (HBL102) e) SPSpSa (SVD: 5 rb / HBL: 1 rb) (46) M˚angah¨ar hemma blir nog besvikna (SVD107) (47) Stora valpengar f¨oresl˚as alltid vara offentliga (HBL208)

f) SPSpOi (SVD: 0 rb / HBL: 1 rb) (48) Euron har varit skadlig f¨or Finland (HBL294) g) SPAA (SVD: 7 / HBL: 7) (49) Jag gick i tanf¨allan p˚aKanrie¨oarna (SVD113) (50) Linus Torvalds trivs b¨ast framf¨or datorn (HBL168)

h) SfSePSp (SVD: 3 / HBL: 1) (51) Det ska va’ fel att skriva fel (SVD120) (52) Det ¨ar sv˚art att f¨or¨alska sig i Vanda (HBL103)

i) SPAOd (SVD: 1 / HBL: 0) (53) Har f¨orfattarna helt gl¨omt ¨aventyret? (SVD75) j) SPSaA (SVD: 0 / HBL: 1) (54) Varf¨or revolterar de unga inte? (HBL216) k) SPAgA (SVD: 2 / HBL: 0) (55) Tiggare k¨ordes bort av poliser (SVD207)

l) SPOdOi (SVD: 3 / HBL: 1) (56) Putins charmkurs ska l¨ara ryssar att le (SVD239) (57) Klotter kostar staden 1,5 miljoner (HBL543)

m) SfSePA (SVD: 1 / HBL: 0) (58) Det ¨ar ett inferno av byggen inf¨or VM (SVD418)

39 n) SPOdOp (SVD: 2 / HBL: 2) (59) Rysk aggression g¨or FN:s brister tydligare (SVD469) (60) Fastighetsskatten kan g¨ora Benitas boende dyrt (HBL492)

o) SPOiOp (SVD: 1 / HBL: 0) (61) Bergman fick mig att vilja regissera (SVD517)

h) SPOpA (SVD: 1 / HBL: 5) (62) Zlatan lurade sig till mat p˚atr¨aningsl¨agret (SVD598) (63) UM manar till f¨orsiktighet i Bangkok (HBL45)

4.1.3 Ovriga¨ kombinationer

Huvuddelen av rubrikerna som ¨ar fullst¨andiga huvudsatser best˚arav antingen tre eller fyra prim¨ara satsdelar. Det handlar om 89,3% av rubrikerna vad som g¨aller SVD och om 90,5% vad som g¨aller HBL. Detta inneb¨ar att det finns ungef¨ar en tionde rubriker i b˚adatidningarna som konstrueras p˚aett annat s¨att.

4.1.3.1 Tv˚aprim¨ara satsdelar

S˚aledeshittas det bl.a. rubriker som best˚arav tv˚aprim¨ara satsdelar. De f¨orekommer i s˚avel SVD som HBL. Av tabell 4.2 framg˚aratt SVD:s korpus omfattar i totalt tolva rubriker som var kombinerar tv˚aprim¨ara satsdelar. Antalet kommer ¨overens med 5,0% av de fullst¨andiga rubrikerna. Hufvudstadsbladet l¨agger fram liknande resultat: i totalt hittas det tolva rubriker i korpusen, vilket motsvarar 5,4%. Det finns dock en skillnad p˚ade tv˚aprim¨ara satsdelar som kombineras. I lejonparten av SVD:s rubriker handlar det om imperativa satser d¨ar subjektet utel¨amnas. POd- och POp-kombinationerna (ex. 64-66) ¨ar mest frekventa med respektive sju och tv˚arubriker. Det finns totalt tre rubriker som har utsatt subjekt och predikat. F¨oljande rubriker illustrerar varje kombination:

(64) Skapa en gr¨on nordisk bank (SVD68)

POd (65) Sluta hoppas p˚aett globalt klimatavtal (SVD188)

POp (66) Spelmonopolet i Norge kan falla (SVD215) SP

40 HBL:s korpus omfattar som sagt lika m˚angarubriker best˚aendeav tv˚aprim¨ara satsdelar som SVD:s korpus, n¨amligen tolva i totalt. Bara tv˚aav dessa rubriker saknar subjekt p˚agrund av deras imperativa satstyp och inneh˚allerb˚adepredikat och adverbial. De ¨ovriga tio klassas under SP-kombinationen. Exempel (67-68) p˚adessa tv˚akombinationer:

(67) Se v˚arvideo fr˚anKrims st¨orsta stad (HBL333)

POd (68) Hoppa dig till Beachform (HBL260) PA

4.1.3.2 Fem prim¨ara satsdelar

F¨orutom rubrikerna best˚aendeav tv˚aprim¨ara satsdelar˚aterfinnsocks˚arubriker som omfattar fem olika funktioner i b˚ada korpusarna. Det ¨ar dock inget vanligt fenomen att ha s˚am˚anga prim¨ara satsdelar i en enda rubrik; f¨or SVD har jag i totalt nio rubriker medan HBL f¨orser mig med tv˚arubriker (cfr. tabell 4.2). Det handlar d˚ai totalt om 3,8% respektive 0,9% av alla de fullst¨andiga rubriker. Det g˚arinte an att urskilja n˚agonpopul¨ar kombination h¨ar, eftersom det finns knappt tio olika kombinationer f¨or elva rubriker. SVD och HBL har ingen kombination gemensamt. H¨arnedan f¨oljer n˚agratillf¨alligt valda rubriker ur denna kategori av s˚avel SVD som HBL:

(69) Det ¨ar s¨akert att ˚aka t˚ag i Sverige (SVD157)

Sf P Sp Se A (70) Det ¨ar aldrig f¨or sent att byta bransch (HBL29)

Sf P Sa Sp Se

Grunden till att kombinationen av fem prim¨ara satsdelar ¨ar relativt s¨allsyn ¨ar rubrikspr˚akets tv˚angtill koncentration. I de flesta fall ¨ar tre eller fyra prim¨ara satsdelar mer ekonomiska ¨an fem prim¨ara satsdelar.

4.1.3.3 Samordning

En sista kategori som kan urskiljas inneh˚allerrubriker som kan analyseras som tv˚afullst¨andiga huvudsatser, skilda fr˚anvarandra antingen genom konjunktioner (ex. 71-72) eller genom in- terpunktionstecken (ex. 73-74).

(71) Egg ¨ar bra men b¨or inte overdoseras (SVD417) (72) Ta av byxorna och hoppa p˚ametron (HBL48)

41 (73) Vill ni forts¨atta k¨ora bil? T¨ank om (SVD173) (74) H¨ogholmen fick en tiger. Se videon! (HBL387)

H¨ar p˚anytt konstaterar jag att varje rubrik best˚ar av h¨ogst fem prim¨ara satsdelar, ¨aven om det finns tal om flera fullst¨andiga huvudsatser (konjunktionerna r¨aknas inte med h¨ar). I exempel (72) och (73) kan fyra prim¨ara satsdelar urskiljas, medan det finns i exempel (71) och (74) fem prim¨ara satsdelar. Fr˚agan ¨ar om dessa iakttagelser kan l¨ankas ihop med kravet p˚aextrem korthet som ¨ar s˚ak¨annetecknande f¨or rubrikspr˚ak.F¨or att kunna svara p˚adenna fr˚agaskulle jag beh¨ova en extra korpus som omfattar fullst¨andiga huvudsatser h¨amtade ur vanlig prosa f¨or att unders¨oka hur m˚angaprim¨ara satsdelar satserna i modern svenska genomsnittligt inneh˚aller.Eftersom konstruktionen av en s˚adankorpus skulle leda mig alltf¨or l˚angtfr˚anmin egentliga unders¨okning, l¨oser jag det p˚aett annat s¨att; jag tar slumpm¨assigt tre svenska b¨ocker ur min bokhylla och skriver ner h¨ar de allra f¨orsta satserna som st˚ari dessa b¨ocker. Sen tittar jag hur m˚angaprim¨ara satsdelar var sats inneh˚aller,och jag j¨amf¨or det med mina tidigare hittade forskningsr¨on. Det g˚ardock inte an att l¨agga fram n˚agotbindande bevis p˚arubrikspr˚akets ekonomi p˚agrund av denna j¨amf¨orelse, men den kan ge en ungef¨arlig id´e.H¨arnedan f¨oljer s˚aledesexemplen (75-77) ur de tre slumpm¨assigt valda romanerna:

(75) London hade varit i vinterns kalla grepp under tre veckor och fr˚aganp˚a allas l¨appar var om isen p˚aThemsen var tillr¨ackligt tjock f¨or att b¨ara tyngden fr˚anfrostmarknader. (CORNICK, Skandalernas lord)

(76) Det fanns dagar, p˚aAtlanten, med obruten horisont runt om, d˚ahav och himmel hade samma djupt klarbl˚af¨arg. (LARSSON, B., Dr¨ommar vid havet)

(77) R¨atteg˚angenvar ofr˚ankomligt ¨over och allt som kunnat s¨agas hade redan sagts. (LARSSON, S., M¨an som hatar kvinnor)

Det f¨orsta som ¨ar p˚afallande ¨ar att alla dessa fullst¨andiga satser ¨ar m¨arkligt l¨angre ¨an rubri- kerna som har passerat revy i denna unders¨okning. Formellt sett beh¨over ingen rubrik tv˚a rader, inte ens ifall det finns tal om samordning (cfr. supra), medan en enda rad d¨aremot inte r¨acker till ovanst˚aendeprosa-exemplen. Vidare varierar antalet prim¨ara satsdelar f¨or prosa-exemplen fr˚ansex (ex. (76): SfPSeAAA och ex. (77-: SPSp(konj)SPSa) till sju (ex. (75): SPAA(konj)SPSp), vilket ligger h¨ogre ¨an det maximala antalet prim¨ara satsdelar vid

42 rubriker, n¨amligen fem. Det vore intressant f¨or vidare forskning att unders¨oka denna skillnad mer djupg˚aende.Detta oaktat v˚agarjag p˚ast˚aatt rubrikerna ¨ar ekonomiska och s˚aledesfyller upp kraven p˚akorthet n¨ar det g¨aller prim¨ara satsdelar. Den avg¨orande faktorn f¨or denna kon- klusion ¨ar det faktum att p˚a1200 rubriker inte en enda rubrik inneh˚allermer ¨an fem prim¨ara satsdelar och att tre slumpm¨assigt valda satser ur vanlig prosa har minst 6 funktioner. En annan fr˚agaom samordning som kommer upp har ocks˚aatt g¨ora med koncentrations- kravet. Man kan undra sig om tv˚afullst¨andiga huvudsatser i en enda rubrik inte bryter mot kraven p˚aekonomisk korthet. Jag vet redan att det maximala antalet prim¨ara satsdelar inte p˚averkas vid samordning och att det s˚aledesaldrig finns mer ¨an fem funktioner i en rubrik. Om jag nu unders¨oker hur m˚angaord det finns per rubrik, har jag b¨attre koll p˚aom det finns en skillnad i l¨angd mellan enkla huvudsatser och samordning.

Tabell 4.3: Satsanalys av fullst¨andiga huvudsatser

Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet # rubriker ord/rubrik # rubriker ord/rubrik Enkel huvudsats 232 5,8 214 5,1 Samordning 7 6,3 7 6,0 Tillsammans 239 5,8 221

Av tabell 4.3 framg˚aratt enkla huvudsatser i SVD genomsnittligt inneh˚aller5,8 ord medan sammansatta 6,3. I HBL d¨aremot finns det ungef¨ar 5,1 ord per rubrik ifall det handlar om enkla huvudsatser, medan samordning ger 6 ord per rubrik. Skillnaden mellan samordning och enkla huvudsatser kan betraktas som liten, och i b˚adafallen ¨ar genomsnittet tillfredsst¨allande f¨or rubrikspr˚akets ekonomiska karakt¨ar.

4.1.4 Sverigesvenska vs. finlandssvenska huvudsatser i rubrikspr˚ak

Hittils har jag unders¨okt och skrivit om fullst¨andiga huvudsatser i svenskt rubrikspr˚akoch har jag fr¨amst fokuserat p˚ade olika procentsatserna, utan att uttala mig om m¨ojliga signifikanta skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska. I det h¨ar avsnittet j¨amf¨or jag dessa tv˚a spr˚akvarianter med hj¨alp av den statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3. F¨orst och fr¨amst konstaterar jag att varken SVD eller HBL har signifikant fler sj¨alvst¨andiga huvudsatser till f¨orfogande. Skillnaden mellan SVD (239 rubriker) och HBL (221) ¨ar inte stor nog f¨or att kunna betraktas som signifikant. Detta g¨aller s˚aledesocks˚ade ofullst¨andiga hu- vudsatserna i b˚adatidningar; det finns ingen tydlig tendens som best¨ammer att SVD skulle ha mer ofullst¨andiga rubriker ¨an HBL och vice versa. Sen konstaterar jag att SVD har flera rubriker som best˚arav 4 prim¨ara satsdelar ¨an HBL. Det samma g¨aller rubrikerna best˚aendeav 5 prim¨ara satsdelar. Genom att till¨ampa

43 den statistiska metoden p˚aantalen, hittar jag att skillnaden i b˚adafallen ¨ar signifikant. Detta inneb¨ar att det finns en st¨orre chans f¨or SVD att ha fullst¨andiga huvudsatser best˚aendeav fyra eller fem prim¨ara satsdelar som rubriker i j¨amf¨orelse med HBL. Det kan l¨ankas ihop med hur m˚angaord per rubrik det genomsnittligt finns i b˚adatidningar (cfr. ovan): SVD:s rubriker ¨ar 5,8 ord l˚angaoch HBL:s rubriker 5,1. Det faktum att det hittas flera rubriker av 4 och 5 prim¨ara satsdelar i SVD f¨orklarar m¨ojligen att SVD:s genomsnitt ligger h¨ogre ¨an HBL:s genomsnitt; flera satsdelar leder vanligtvis till flera ord. De andra tv˚agrupperna som omfattar 2 respektive 3 prim¨ara satsdelar visar d¨aremot ingen avsev¨ard skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Den statistiska metoden bekr¨aftar att rubrikernas antal varierar i den m˚anatt varje skillnad mellan de tv˚atidningarna beror p˚aslump. Till sist analyserar de enstaka grupperna som urskiljas fr˚analla de fullst¨andiga huvud- satserna. Jag f˚arungef¨ar samma resultat som ovan; det finns i stor grad inga signifikanta skillnader mellan HBL och SVD, med undantag f¨or n˚agrakombinationer. S˚aledes finns det inom gruppen som omfattar alla m¨ojliga kombinationer av 3 prim¨ara satsdelar ingen kom- bination som anv¨ands betydligt mer i en av de tv˚atidningarna. Det samma g¨aller f¨or alla de andra kombinationerna i de andra grupperna, med undantag f¨or en enda grupp: den som omfattar kombinationerna av tv˚aprim¨ara satsdelar. D¨ar ser jag att den imperativa satstypen f¨orekommer avsev¨art oftare i de sverigesvenska rubrikerna ¨an i de finlandssvenska. N¨ar jag d˚a till¨ampar nollhypotesen p˚aprocentsatserna f˚arjag resultatet att det ¨ar ingen slump att det finns fler imperativer i den 2 prim¨ara-satsdelarsgruppen hos SVD ¨an hos HBL. Iakttagelsen kan tolkas p˚adetta vis: om jag tr¨affar en rubrik som ¨ar en fullst¨andig huvudsats samt best˚ar av tv˚aprim¨ara satsdelar, ¨ar chansen st¨orre att det ¨ar en imperativ i SVD och en deklarativ sats i HBL. Fr˚anprocentsatserna och forskningsr¨onen i detta kapittel konkluderar jag att s˚avel SVD som HBL har grovt sett i fyra fall av tio rubriker som ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser. Av dessa rubriker best˚ard˚alejonparten av antingen tre eller fyra prim¨ara satsdelar; medan kombinationerna av b˚adetv˚aoch fem prim¨ara satsdelar ¨ar i kraftig minoritet. De popul¨arsta kombinationerna av prim¨ara satsdelar i b˚adatidningarna inneh˚allerantingen subjekt, pre- dikat och direkt objekt (SPOd) eller subjekt, predikat och adverbial (SPA) eller subjekt, predikat, direkt objekt och adverbial (SPOdA). SVD och HBL skiljer sig fr˚anvarandra i det att det f¨orekommer oftare rubriker i SVD som har antingen fyra eller fem prim¨ara satsdelar. Det ser till att de fullst¨andiga huvudsatserna i sverigesvenskt rubrikspr˚ak ¨ar lite l¨angre ¨an de fullst¨andiga huvudsatserna i finlandsvenskt rubrikspr˚ak.Detta oaktat fyller s˚avel sverige- svenska som finlandsvenksa upp kraven p˚akorthet. Vidare finns det inga andra signifikanta skillnader mellan b˚adaspr˚akvarianter.

44 4.2 Verb

I f¨orra kapitlet har jag unders¨okt och kartlagt b˚adeskillnader och likheter mellan sverigesvens- ka och finlandssvenska n¨ar det g¨aller fullst¨andiga huvudsatser. I det h¨ar kapitlet fokuserar jag p˚averb. Jag unders¨oker b˚adetempus och finita verb, och h¨artill diskuterar jag de olika tendenserna.

4.2.1 Finita och infinita verb

F¨orst och fr¨amst ¨ar det viktigt att n¨amna att verb kan st˚ai finit och i infinit form. Finita verb ¨ar b¨ojda i tempus och/eller modus. Det betyder att det finita verbet uttrycker antingen presens eller preteritum (tempus) och tillh¨or antingen den indikativa, den konjunktiva eller den imperativa satstypen. Det finns d¨aremot tv˚ainfinita verbformer: infinitiv och supinum. L¨agg m¨arke till att ren infinitiv3 r¨aknas som finit verb ifall det handlar om en imperativ, trots att formen kommer ¨overens med formen av infinitiv som infinit verb (ex. 1 och 2).

(1) Hitta likasinnade att tr¨ana med (SVD29) FV IV (2) V˚aga tala mer om otrygghet (SVD80) FV IV

I detta avsnitt fokuserar jag p˚ade finita verben eftersom de utel¨amnas ofta av koncent- rationssk¨al. Tabell 4.4 ˚aterger hur m˚angarubriker det finns som inneh˚allerett finit verb. I vissa fall finns det ¨aven tal om tv˚apredikativ i en enda sats:

Tabell 4.4: Finita verb i svenska rubriker

# SVD rubriker # HBL rubriker Utan finit verb 126 192 1 finit verb 442 395 2 finita verb 34 13 TOTALT 600 600

Av tabellen framg˚aratt huvuddelen av rubrikerna inneh˚allerminst ett finit verb. SVD har 126 rubriker som saknar (utsatt) finit verb. Logiskt sett finns det d˚a476 rubriker d¨ar finita verb f¨orekommer. Antalet rubriker utan finit verb ligger h¨ogre n¨ar det g¨aller HBL; 192 rubriker saknar utsatt finit verb. HBL har s˚aledes408 rubriker som inneh˚allerminst ett finit verb. Det ¨ar viktigt att f¨orklara urvalskriterierna i detta sammanhang. Det spelar ingen roll om

3Ren infinitv saknar infinitvm¨arket att.

45 det finita verbet utg¨or (en del av) predikatet i en fullst¨andig huvudsats (ex. 3 och ex. 4) eller om det f¨orekommer i en bisats (ex. 4 och ex. 5). Alla finita verb som jag hittar i rubrikerna r¨aknas, jag begr¨anser mig inte till de finita verben som utg¨or en prim¨ar satsdel. S˚aledeskan det i vissa fall h¨anda att rubrikerna inneh˚allertv˚apredikat; antingen finns det ett predikat i huvudsatsen och ett i bisatsen (ex. 7 och ex. 8) eller det finns tal om samordning d¨ar tv˚a predikat f¨orekommer i tv˚akombinerade huvudsatser (ex. 9 och ex. 10).

(3) Sant eller falskt ¨ar inte det avg¨orande (SVD348)

(4) Varmt v¨ader r¨addade Morgenstern (HBL72)

(5) Yrkena som ger b¨ast betalt i Sverige (SVD8)

(6) Helikoptern som ska hj¨alpa luftv¨arnet (HBL84)

(7) De skrev att jag var j¨avligt st¨orig (SVD5)

(8) Spelarna ser det inte som vi journalister g¨or (HBL397)

(9) Fredrik Reinfeldt g¨or som Olofsson – duckar (SVD51)

(10) Dagisbarn gl¨omdes kvar – tanterna gick hem (HBL301)

L¨agg m¨arke till att det saknas grammatiska element i exempel 7: det andra predikatet duckar saknar subjekt. Detta oaktat betraktas rubriken fortfarande som ett samordningsfall eftersom jag inte tar h¨ansyn till utel¨amnade grammatiska element i klassifieringsprocessen. Om jag nu j¨amf¨or de sverigesvenska rubrikerna med de finlandssvenska p˚agrund av den statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3 , hittar jag n˚agrasignifikanta skillnader mellan b˚adaspr˚akvarianterna. F¨or det f¨orsta finns det betydligt fler finlandssvenska rubriker som saknar ett finit verb. Chansen ¨ar st¨orre att hitta en verbl¨ost rubrik i HBL ¨an i SVD. Vidare konstaterar jag att HBL har mindre rubriker som inneh˚allertv˚apredikat ¨an SVD; skillnaden mellan 34 sverigesvenska rubriker ˚aena sidan och 13 finlandssvenska rubriker ˚aandra sidan ¨ar stor nog f¨or att kunna prata om en skillnad som inte beror p˚aslump. Om jag till sist tittar p˚aantalet rubriker som inneh˚allerprecis ett predikat, hittar jag ingen skillnad mellan b˚ada spr˚akvarianterna som ¨ar signifikant nog; chansen ¨ar lika stor att hitta en s˚adanrubrik i SVD som i HBL.

46 4.2.2 Verben vara och bli

Tidigare forskning (M˚ardh,1980 och Conon, 1973) visar att det finita verbet vara utel¨amnas r¨att ofta i rubrikspr˚akp˚agrund av koncentrationssk¨al. I detta avsnitt fokuserar jag huvud- sakligen p˚averbet vara som kopula. Det inneb¨ar att jag analyserar de finita formerna av verbet vara n¨ar verbet anv¨ands i rubriken som ett bindeverb. Verbet bindar i s˚afall ihop subjekt och subjektiv predikativ eller formellt subjekt och egentligt subjekt. Sj¨alva verbet saknar i b˚adafallen ett semantiskt inneh˚all,vilket ¨ar grunden till att den utel¨amnas r¨att ofta i rubrikspr˚ak.Rubrikerna ska ju vara s˚akorta som m¨ojligt men fortfarande f¨ormedla tillfredsst¨allande mycket information.

Tabell 4.5: Vara och bli som finita verb i svenskt rubrikspr˚ak

# SVD rubriker # HBL rubriker Utsatt 79 45 Vara/bli 77 44 Passiv omskrivning 2 1 Utel¨amnat 76 89 Passiv omskrivning 12 26 SP utan perfekt particip 43 57

Se 21 6 TOTALT 155 134

Jag b¨orjar med att fokusera p˚ade finita verben vara och bli som ¨ar utsatta i rubrikerna. Tabell 4.5 visar att SVD:s korpus inneh˚aller79 rubriker d¨ar en finit form av verbet vara eller bli f¨orekommer. Av dessa 79 rubriker utg¨or verbet i tv˚afall en del av passiv omskrivning med perfekt particip (ex. 11 och ex. 12). I de ¨ovriga 77 rubrikerna tj¨anar verbet som bindeverb mellan subjekt och subjektiv predikativ eller mellan formellt och egentligt subjekt. Subjektiv predikativ bildas i s˚afall av antingen en nominalfras (ex. 13), ett adverb (ex. 14) eller en adjektivfras (ex. 15). L¨agg m¨arke till att passiv omskrivning med perfekt particip ocks˚a h¨or under subjektiv predikativ, men eftersom passiv omskrivning med perfekt particip oftast behandlas separat i litteraturen v¨aljer jag likas˚aatt behandla den separat i min unders¨okning.

(11) ”Filmen ¨ar pepprad med ¨overtramp” (SVD236)

(12) -42 – k¨oldrekord ¨ar slaget igen (SVD183)

(13) ”Min gubbpappa var en transperson” (SVD179)

(14) H¨ar ¨ar de hetaste bilarna fr˚anGen`eve (SVD454)

47 (15) Pharell Williams nya disco ¨ar tr˚akig (SVD439)

Exempel 16 illustrerar att verbet vara kan f¨orekomma i en rubrik tillsammans med formellt och egentligt subjekt. Exemplet verkar strida mot rubrikspr˚akets riktlinjer; det och ¨ar ¨ar tv˚abetydelsetomma/betydelsesvaga formella ord som inte bidrar till rubrikens semantiska inneh˚allutan som stj¨al alltf¨or dyrbart utrymme.

(16) ”Det ¨ar s¨akert att ˚aka t˚agi Sverige” (SVD157)

Vid utel¨amningen av dessa tv˚aord skulle rubriken ocks˚ak¨annas som en acceptabel rubrik: S¨akert att ˚akat˚agi Sverige. HBL f¨orfogar i j¨amf¨orelse med SVD ¨over f¨arre rubriker som har utsatt finit verb; jag hittar totalt 45 rubriker varav precis en inneh˚allerfinit verb vid passiv omskrivning med perfekt particip. I de ¨ovriga 44 rubrikerna bindar verbet ihop antingen subjekt och subjektiv predikativ eller formellt och egentligt subjekt. Fr˚agan ¨ar varf¨or journalisten l˚aters˚avel det formella subjektet det som bindeverbet ¨ar vara utsatta i rubriken trots att det bryter mot koncentrationskravet. Fr˚agankan utvidgas och snarare g¨alla bindeverbets n¨arvaro i rubriker i allm¨anhet. Det finns tv˚asannolika f¨orklaringar. F¨or det f¨orsta kan den typografiska sidan spela n˚agonroll h¨ar. M˚ardh(1980) p˚ast˚aratt typografin kan p˚averka artiklarnas n¨arvaro. Jag drar en parallel mellan artiklarna ˚aena sida och hj¨alpverben vara och bli ˚aandra sida. Grunden till att typografin f¨ororsakar artiklarnas n¨arvaro kan vara behovet att undvika alltf¨or mycket vitt utrymme i tidningen. Det samma g¨aller tv¨artom; artiklarna kan strykas p˚agrund av att det inte finns plats nog. Det ¨ar m¨ojligt att hj¨alpverbets n¨arvaro i exempel 16 kan f¨orklaras av samma sk¨al som artiklarnas n¨arvaro, n¨amligen att verbet kan vara utsatt s˚aatt rubriken inte medf¨or alltf¨or mycket tomrum i tidningen. Det g˚ar tyv¨arr inte an att kontrollera detta eftersom jag inte tog h¨ansyn till den typografiska aspekten vid min korpus konstruktion. Det kan vara intressant att unders¨oka detta i vidare forskning. M˚ardh(1980) betonar dock att typografins inflytande inte k¨anner n˚agotavg¨orande bevis utan snarare antas som en trolig f¨orklaring f¨or de inneh˚allsl¨osa ordens n¨arvaro. En annan f¨orklaring som ¨ar mer sannolik ¨an den typografiska f¨orklaringen, ¨ar det faktum att det handlar i m˚angafall om citat. Genom citat ˚atergerrubrikerna inte tidningens syn p˚asaken utan f¨ormedlar de tankarna som andra personer ¨ar ansvariga f¨or. Citat anges vanligen med hj¨alp av citattecken (ex. 13) och i vissa fall finns citatens ¨agare utsatt innan sj¨alva citaten (ex. 17).

(17) Sj¨ostedt: Jag ˚aktep˚astryk p˚askolg˚arden (SVD161)

48 I tidningen ska citaten d˚a˚atergess˚asanningsenlig som m¨ojligt, vilket inneb¨ar att typiska k¨annetecken p˚arubrikspr˚aks˚asom utel¨amningen av hj¨alpverb och artiklar knuffas i skymun- dan. M˚ardhskriver om detta det f¨oljande:

As one of the functions of quotation marks is to suggest to the reader that the matter included by them is a correct representation of what has actually been uttered, one might expect ungrammatical zero article to be absent or, at least, less frequent in quotations than in the rest of the corpus. (M˚ardh,1980)

Jag konstaterar att SVD:s och HBL:s korpus inneh˚allerrespektive 13,2% (79 per 600) och 7,5% (45 per 600) rubriker som har utsatt finit verb. Om jag uts¨atter dessa antal f¨or nollhypotesen (cfr. supra) blir det tydligt att skillnaden mellan de tv˚atidningarna och s˚aledes mellan sverigesvenska och finlandssvenska om¨ojligt kan vara slumpm¨assig. Chansen ¨ar st¨orre att antr¨affa de finita verben vara och bli i de sverigesvenska rubrikerna ¨an i de finlandssvenska rubrikerna. Situationen ¨ar precis omv¨and n¨ar det g¨aller rubrikerna d¨ar hj¨alpverbet vara eller bli stryks. Av tabell 4.5 framg˚aratt SVD:s korpus omfattar totalt 76 s˚adanarubriker vilket kommer ¨overens med 12,7% av de 600 rubrikerna medan jag hittar 89 s˚adanarubriker i HBL:s korpus, detta motsvarar i sin tur 14,8% av alla finlandssvenska rubriker. Nollhypotesen visar h¨ar p˚anytt att skillnaden inte beror p˚aslumpen och s˚aledes ¨ar signifikant; de finita verben vara och bli utel¨amnas mer frekvent i HBL ¨an i SVD. Hj¨alpverbet vara eller bli utel¨amnas oftast framf¨or subjektiv predikat f¨orutom den som konstrueras med perfekt particip. Totalt hittar jag 43 rubriker i SVD och 57 rubriker i HBL som passar in i denna konstruktion. Subjektiv predikativ kan d˚aprecis som ovan bildas av antingen en nominalfras (ex. 18), en adverbfras (ex. 19) eller en adjektivfras (ex. 20). Vidare har SVD och HBL respektive 12 och 26 rubriker som inneh˚allerpassiv omskrivning med perfekt particip (s˚aledesocks˚asubjektiv predikativ), detta illustreras av exemplen 21 och 22. Nollhypotesen f¨orkastas n¨ar jag unders¨oker dessa tal, vilket tyder p˚aatt HBL har betydligt mer verbl¨osa rubriker4 som har passiv omskrivning med perfekt particip.

(18) Krisen {Ø} ett survival of the fittest (SVD2)

(19) Janne Korpi {Ø} p˚apallen i Burton European Open (HBL151)

(20) Olympiastadion {Ø} ¨oppen f¨or skridsko˚akare (HBL203)

(21) Schumacher {Ø} allvarligt skadad (SVD3)

4Med verbl¨osa rubriker menas rubriker som saknar utsatt finit verb.

49 (22) F¨orsvunnen flicka {Ø} upphittad i Esbo (SVD439)

Vidare finns det rubriker som verkar vara egentligt subjekt men som saknar b˚adeformellt subjekt och finit verb (ex. 23 och ex. 24). I SVD hittar jag 21 s˚adanakonstruktioner medan jag hittar 6 rubriker i HBL. H˚arp˚anytt ¨ar skillnaden signifikant och ¨ar det ingen slump att SVD:s korpus inneh˚allermer egentliga subjekt utan formellt subjekt och finit verb ¨an HBL.

(23) Svenskt att springa ute med barnvagn (SVD60)

(24) ”Sansl¨ost att bristen p˚al¨arare lever kvar” (HBL600)

Jag v¨aljer att r¨akna exempel 23 och 24 som egentliga subjekt, trots att det skulle vara m¨ojligt att analysera dem som SpS-kombinationer som saknar bindeverbet vara (ex. 23i och ex 24i).

(23i) Att springa ute med barnvagn {¨ar} svenskt

(24i)”Att bristen p˚al¨arare lever kvar {¨ar} sansl¨ost”

Ordf¨oljden ¨ar dock utslagsgivande; i de ursprungliga rubrikerna st˚aradjektiverna svenskt och sansl¨ost innan infinitivfraserna, och kommer ordf¨oljden ¨overens med hur det skulle vara i

SfPSe-kombinationen ifall ingen prim¨ar satsdel utel¨amnas (ex. 23ii och ex. 24ii).

(23ii) {Det ¨ar} svenskt att springa ute med barnvagn

(24ii)”{Det ¨ar} sansl¨ost att bristen p˚al¨arare lever kvar”

Det ¨ar emellertid inte alltid l¨att att best¨amma om rubrikerna utg¨or egentliga subjekt. Ofta best˚arrubrikerna av en enda nominalfras (ex. 25) som kan l¨att suppleras med formellt subjekt och predikat (ex. 25i) men likas˚amed andra verb ¨an vara eller bli (ex. 25ii).

(25) ”Det digitala uppvaknandets ˚ar” (SVD21)

(25i)”{Det ¨ar} det digitala uppvaknandets ˚ar”

50 (25ii) ”Det digitala uppvaknandets ˚ar {har kommit}”

Jag r¨aknar s˚aledesinte med rubrikerna best˚aendeav en enda nominalfras n¨ar jag samlar rubrikerna d¨ar formellt subjekt och predikat stryks. Till sist n¨amnar jag n˚agraspeciella fall, d¨ar journalister anv¨ander sig av n˚agraknep f¨or att slippa skriva verb i rubrikerna. De anv¨ander sig i s˚afall av matematiska tecken (ex. 26 och ex. 27) eller av skiljetecken (ex. 28), vilka ¨ar b˚adatv˚av¨aldigt ekonomiska:

(26) ”Kvinna + man + barn = Oj¨amst¨allt hemma” (SVD414)

(27) R¨att bok + r¨att l¨arare = magi (HBL147)

(28) Arets˚ idrottare 2013: Tero Pitk¨am¨aki! (HBL93)

Likhetstecknen i ex. 26 och ex. 27 betyder samma som verbet ¨ar och n¨ar man l¨aser upp h¨ogt rubrikerna l¨aser man automatiskt ¨ar n¨ar man kommer fram till dessa matematiska symboler. Det samma g¨aller ex. 28, d¨ar kolon kan ers¨attas av verbet ¨ar. S˚adanatecken tar s˚alite plats som m¨ojligt i rubriken i motsats till verbet som minst tar tv˚atecken och s˚aledes leder till ett st¨orre spaltbredd.

4.2.3 Tempus

Hittills har jag unders¨okt och kartlagt vilka och hur m˚angafinita verb det f¨orekommer i rubrikerna. Nu vill jag g¨arna fokusera p˚ade olika tempus som anv¨ands i b˚adesverigesvenskt och finlandssvenskt rubrikspr˚ak.

Tabell 4.6: Tempus i svenskt rubrikspr˚ak

# SVD tempusformer # HBL tempusformer ENKLA TEMPUS 441 (91,9%) 383 (93,4%) PRESENS 377 283 Indikativ presens 352 266 Imperativ presens 25 17 PRETERITUM 64 100 Indikativ preteritum 62 99 Konjunktiv preteritum 2 1

51 SAMMANSATTA TEMPUS 39 (8,1%) 27 (6,6%) Perfektum 21 12 Futurum 13 11 Futurum preteriti 2 1 Futurum exaktum 1 3 Futurum exaktum preteriti 2 0 TOTALT 480 (100%) 410 (100%)

F¨orst och fr¨amst urskiljer jag enkla och sammansatta tempusformer. Logiskt sett byggs en enkel tempusform med ett enda verb, medan en sammansatt tempusform minst byggs av tv˚averb (hj¨alpverb + infinitiv eller hj¨alpverb + supinum); i rubrikerna ur SVD:s samt HBL:s korpus hittar jag sammansatta tempusformer som h¨ogst bildas av tre verbformer. Jag hittar totalt 441 enkla tempusformer i Svenska Dagbladet, vilket st¨ammer ¨overens med 91,9% av SVD:s tempusformer. HBL i sin tur har 383 enkla tempusformer som st˚arf¨or s˚amycket som 93,4% av tempusformerna. De sammansatta tempusformerna ¨ar d¨aremot i tydlig minoritet. Med knappt 39 tempusformer i SVD (8,1%) och knappt 27 i HBL (6,6%) ¨ar det hur klart som helst att journalister f¨oredrar att anv¨anda enkla tempus ¨over sammansatta tempus. En statistisk analys av dessa procentsatser visar att det inte finns n˚agonsignifikant skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska; om vi fokuserar p˚aantalet tempusformerna s˚aser vi att det ungef¨ar finns samma f¨orh˚allandetmellan enkla och sammansatta tempusformer i b˚adaspr˚akvarianterna. Med koncentrationskravet i bakhuvudet ¨ar det inget konstigt med det faktum att enkla tempusformer r˚ader rubrikspr˚aket i s˚avel den sverigesvenska som den fin- landssvenska korpusen. Enkla tempusformer tar generellt sett mindre plats ¨an sammansatta tempusformer.

4.2.3.1 Enkla tempus

Nu unders¨oker jag hur f¨orh˚allandenvisar sig inom den enkla tempusgruppen. Det finns n¨amligen tv˚agrundl¨aggande tempus som har en enkel tempusform: presens (ex. 29-32) och preteritum (ex. 33-36).

(29) F¨orklaringar r¨acker inte, Postkodlotteriet (SVD96)

(30) Haglund: dr¨onaff¨ar omv¨arderas (HBL158)

(31) Hitta likasinnade att tr¨ana med (SVD29)

(32) F¨olj med Kazakstan-Finland (HBL155)

52 (33) Britter l˚ag bakom svag GSM-kryptering (SVD92)

(34) Flygv¨ardinna mordhotades (HBL140)

(35) M˚atte de r¨odgr¨ona vinna valet (SVD309)

(36) ”Nationalstaternas Europa vore rena dynamiten” (HBL248)

Av tabell 4.6 framg˚aratt det finns 377 presensformer i SVD. Presensformerna st¨ammer ¨overens med 78,5% av SVD:s tempusformer och med 62,8% av alla sverigesvenska rubriker. Presens ¨ar med stort f¨orspr˚angdet mest popul¨ara tempuset i SVD, eftersom preteritum f¨oljer p˚aandra platsen med knappt 64 exempel, vilket st˚arf¨or 13,3% av SVD:s tempusformer och f¨or 10,7% av alla sverigesvenska rubriker. Om jag tittar p˚asituationen f¨or HBL konstaterar jag att den ¨ar annorlunda. Presens utg¨or h¨ar ocks˚aden st¨orsta gruppen med 283 exempel, gott f¨or 69,0% av alla tempusformer och f¨or 47,1% av alla finlandssvenska rubriker, men f¨orspr˚anget ¨ar dock inte s˚astort h¨ar p˚apreteritum i j¨amf¨orelse med SVD. I HBL ˚aterfinnstotalt 100 fall p˚apreteritum vilket st¨ammer ¨overens med 24,4% av alla finlandssvenska tempusformer och med 16,7% av alla rubriker. Om jag till¨ampar min statistiska metod p˚adessa siffror kommer det fram att HBL f¨orfogar ¨over signifikant mer preteritumformer ¨an SVD. Finlandssvenska journalister ¨ar s˚aledesmer ben¨agna att anv¨anda preteritum ¨an sina sverigesvenska kollegor. Det g˚artyv¨arr inte an att ge en tillfredsst¨allande f¨orklaring f¨or detta. Av ekonomiska sk¨al kan det inte vara eftersom preteritums form i regel ¨ar lite l¨angre ¨an presens p˚agrund av preteritumsuffix. M¨ojligen spelar det faktum att HBL ¨ar en sm˚atidning n˚agonroll h¨ar. Framsidan ¨ar inte alltid uppdaterad och visar m˚angaartiklar som ¨ar 3 eller 4 dagar gamla. Preteritum kan d˚abli brukt i rubrikerna f¨or att p˚apeka detta. Denna m¨ojliga orsak ¨ar dock ren gissning, det som ¨ar s¨akert ¨ar att spr˚akligafaktorer inte kan anv¨andas f¨or att f¨orklara HBL:s h¨ogre frekvens av preteritum. S˚avel i den sverigesvenska som den finlandssvenska korpusen hittar jag tv˚aolika modi f¨or presens. Jag konstaterar att indikativ (ex. 29) ¨ar mest frekvent i Svenska Dagbladet, d¨ar det totalt f¨orekommer 352 g˚anger.I j¨amf¨orelse h¨armed ¨ar imperativ (ex. 31) underl¨agset som modus eftersom det knappt finns 25 imperativer i den sverigesvenska korpusen. Det ¨ar ett liknande f¨orh˚allandemellan indikativ och imperativ n¨ar det g¨aller Hufvudstadsbladet; 266 presensformer har indikativ som modus (ex. 30) medan det finns knappt 17 imperativer (ex. 32). Vidare kan det ocks˚aurskiljas tv˚aolika modi f¨or preteritum: indikativ och konjunktiv. H¨ar p˚anytt f¨orekommer indikativ signifikant mer p˚as˚avel sverigesvenskt som finlandssvenskt

53 rubrikspr˚ak.SVD:s korpus omfattar 62 verbformer som ¨ar indikativ preteritum (ex. 33) och knappt 2 verbformer som ¨ar konjunktiv preteritum (ex. 35). I HBL:s korpus hittar jag 99 fall av indikativ preteritum (ex. 34) och ett enda konjunktiv preteritum (ex. 36). Jag konkluderar att presens ¨ar det i s¨arklass popul¨arsta tempuset att anv¨anda p˚as˚avel sverigesvenskt som finlandssvenskt rubrikspr˚ak.Preteritum anv¨ands dock mer i HBL ¨an i SVD.

4.2.3.2 Sammansatta tempus

Precis som jag redan har konkluderat ovan ¨ar sammansatta tempus signifikant mindre po- pul¨ara i svenskt rubrikspr˚ak ¨an enkla tempus. Grunden till detta ¨ar att rubrikspr˚akstr¨aver efter s˚akorta rubriker som m¨ojligt och att enkla tempusformer uppfyller b¨attre detta krav. Dessutom uttrycker ett sammansatt tempus som futurum en tid som likas˚akan uttryckas med ett enkel tempus som presens. Ett bra exempel p˚adetta ¨ar en rubrik ur Hufvudstads- bladet (ex. 37) som f¨ormedlar meddelandet att dottern till kronprinsessan Victoria snart ska fylla tv˚a˚ar.Journalisten skriver h¨ar verbet i presensform medan futurum (ex. 37i) uttrycker samma tid.

(37) Prinsessan Estelle fyller tv˚a˚ari morgon (HBL251)

(37i) Prinsessan Estelle ska fylla tv˚a˚ari morgon

Totalt hittar jag fem olika sammansatta tempus: perfektum, futurum, futurum preteriti, futurum exaktum och futurum exaktum preteriti. Av dessa fem f¨orekommer perfektum mest i s˚avel SVD som HBL. I den f¨orstn¨amnda tidningen hittar jag 21 verb som st˚ari perfektum. HBL f¨orfogar d¨aremot ¨over 12 s˚adanaverb. Med hj¨alp av den statistiska metoden som be- skrivs i kapitel 3 kan skillnaden mellan antalen verb i preteritum i b˚adatidningar betraktas som osignifikant. Att det f¨orekommer mer verb som st˚ari perfektum i den sverigesvenska korpusen beror s˚aledesp˚aslump. Om jag skulle analysera 600 nya sverigesvenska och fin- landssvenska rubriker ¨ar chansen lika stor att det finns flera fall av perfektum i HBL ¨an att det finns flera s˚adanaverb i SVD. Om jag nu analyserar dessa verb som st˚ari perfektum urskiljer jag tv˚akategorier. A˚ ena sidan finns det de normala perfektumformerna som byggs av hj¨alpverb och supinum (ex. 38 och ex. 39) och det finns ocks˚aperfektumformerna d¨ar hj¨alpverbet utel¨amnas (ex. 40 och ex. 41) ˚aandra sidan.

(38) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)

(39) ”Euron har varit skadlig f¨or Finland” (HBL294)

54 (40) N˚agonsinfattat ett riktigt d˚aligt beslut? (SVD101)

(41) Jag har inte tr¨affat en man som ˚angratsig (HBL439)

Genom att utel¨amna hj¨alpverbet vid perfektum kringg˚arjournalisterna problemet med sammansatta tempus f¨or rubrikspr˚ak.I st¨allet f¨or tv˚aord tar perfektum nu bara ett ord i spaltbredden, vilket ¨ar mer ekonomiskt. Av tabell 4.7 framg˚ardock att utel¨amningen av hj¨alpverbet inte ¨ar n˚agonstandard metod f¨or att f˚afram kortare rubriker.

Tabell 4.7: Perfektum i svenskt rubrikspr˚ak

# SVD tempusformer # HBL tempusformer Med hj¨alpverb 17 10 Utan hj¨alpverb 4 2 TOTALT 21 12

Det finns totalt 21 och 12 exempel p˚aperfektum i SVD respektive HBL, men hj¨alpverbet utel¨amnas i knappt 4 respektive 2 fall. Dessutom ¨ar utel¨amningen i de flesta fall (ex. 41) grammatiskt sett acceptabel och f¨orekommer den ganska ofta f¨orutom rubrikspr˚ak. Perfektum ¨ar den mest popul¨ara formen n¨ar det g¨aller sammansatta tempus, futurum f¨oljer p˚aandra platsen i s˚avel SVD som HBL med 13 respektive 11 exempel. H¨armed f¨ore- kommer futurum (ex. 38 och ex. 39) i 2,2% av de sverigesvenska rubrikerna och i 1,8% av de finlandssvenska rubrikerna, vilket tyder p˚aatt futurum inte kan betraktas som en popul¨ar och frekvent tempusform. I motsats till perfektum kan inget hj¨alpverb utel¨amnas vid futurum; annars kommer ren infinitiv efter subjektet (ex. 39i) vilket ¨ar ogrammatiskt och dessutom inte alls f¨or tankarna till futurum.

(38) Terrorn ska stoppas med en j¨arnring (SVD181)

(39) Hartwall ska sk¨ara ned (HBL90)

(39i) *Hartwall sk¨ara ned

(40) Sv¨angen mot mitten kommer (att) straffa sig (SVD261)

Det finns dessutom ett grammatiskt element som kan utel¨amnas vid futurum: infinitivm¨arket

55 att (ex. 40). Detta ¨ar dock ett relativt s¨allsynt fenomen eftersom jag kunde bara hitta ett enda exempel i SVD och inget exempel alls i HBL. N¨ar journalister uttrycker framtiden anv¨ander de helst presens (cfr. supra); detta ¨ar n¨amli- gen en enkel tempusform som kommer till godo f¨or rubrikernas korthet. Att presens likas˚a anv¨ands f¨or att uttrycka framtid bidrar till sin popularitet och f¨orklarar delvis varf¨or futurum s¨allan blir brukat. De ¨ovrige tre sammansatta tempusen f¨orekommer ¨annu mindre i b˚adatidningarna. Fu- turum preteriti (ex. 41) samt futurum exaktum (ex. 42) och futurum exaktum preteriti (ex. 43) f¨orekommer tillsammans 5 g˚anger i SVD och 4 g˚angeri HBL.

(41) ”Om jag inte skrev, skulle jag d¨o (HBL379)

(42) Ekonomiska sk¨al kan ha drivit Jari Aarnio (HBL409)

(43) Filmerna som inte borde (ha) vunnit Oscar (SVD374)

L¨agg m¨arke till att hj¨alpverbet ha utel¨amnas i ex. 43; detta minskar rubrikens spaltbredd och anknyter s˚aledestill rubrikspr˚akets krav p˚aekonomicitet. Trots att det utel¨amnas gramma- tiska element vid sammansatta tempus, ¨ar enkla tempus med stort f¨orspr˚angmest frekventa i rubrikerna.

4.3 Initialord

Initialord ¨ar ¨alskade av journalister och f¨orekommer s˚aledesrelativt ofta i rubrikspr˚ak.F¨orde- len med initialord ¨ar att de ¨ar ekonomiska p˚agrund av deras kompakthet. Genom att reducera ord till flera initialer sparas det dyrbart utrymme i spaltbredden. Rubrikerna blir p˚as˚as¨att korta och l¨atthanterliga men detta g˚aribland hand i hand med bristande tydlighet. En hel del initialord ¨ar allm¨ant k¨anda (ex. 1) men m˚anga ¨ar nya och bildade f¨or rubrikerna i fr˚aga. L¨asarna beh¨over i s˚afall ett spr˚akligtsammanhang eller uppl¨osningen i texten f¨or att kunna veta vad initialordet precis handlar om.

(1) Vikingchef sparkas f¨or romans med vd (HBL366)

(2) Oklart om svensk CAR-styrka (SVD262) Regeringen har ¨annu inte best¨amt om Sverige kommer att bidra till den planerade EU- truppen p˚aomkring 1 000 soldater till Centralafrikanska republiken, som EU:s utrikeschef Catherine Ashton tillk¨annagav i fredags.

56 (3) Tchadier flyr Centralafrikanska republiken (HBL11)

Exempel (2) ¨ar taget ur Svenska Dagbladet och inneh˚allerinitialordet CAR-styrka. Detta ¨ar ett nytt bildat initialord som handlar om Centralafrikanska republiken. Exemplet visar att det kan vara sv˚artatt f¨orst˚asj¨alva I-ordet utan vidare f¨orklaringar. Det ¨ar bara n¨ar man l¨aser artikeln som f¨oljer p˚arubriken att det g˚aran att tolka ordet CAR-styrka. Att CAR inte ¨ar n˚agonvanlig f¨orkortning f¨or Centralafrikanska republiken bevisas dels av en finlandssvensk rubrik (ex. 3) d¨ar begreppet skrivs ut helt. Om CAR hade varit ett vanligt initialord, hade den finlandssvenska journalisten h¨ogst sannolikt skrivit initialordet i st¨allet f¨or uppl¨osningen p˚agrund av rubrikspr˚akets krav p˚aextrem korthet. Vidare kan initialord delas upp i tv˚akategorier. A˚ ena sidan finns initialord som en- dast best˚ar av initialer (ex. 4), ˚aandra sidan hittar jag komposita initialord d¨ar initialer kombineras med vanliga ord och tar formen av en sammans¨attning (ex. 5).

(4) Krisen i Ukraina och OS i Sotji (HBL176)

(5) ID-kapningar blir allt vanligare (SVD23)

Av tabell 4.8 framg˚aratt SVD:s och HBL:s korpus omfattar respektive 51 och 66 initialord. Om jag delar upp rubrikerna i rena och komposita initialord, konstaterar jag att det Svens- ka Dagbladet har totalt 37 rena initialord och 14 komposita initialord. Hufvudstadsbladet d¨aremot f¨orfogar ¨over 49 rena initialord och ¨over 17 komposita initialord. Totalt hittar jag 48 sverigesvenska och 65 finlandssvenska rubriker som inneh˚allerinitialord (vissa rubriker inneh˚allertv˚ainitialord, det ¨ar d¨arf¨or att tabellen ˚aterger st¨orre antal). Det betyder att 8 % av rubrikerna i SVD inneh˚allerett eller flera initialord och 10,8% av alla finlandssvenska rubriker. Dessa procentsatser motsvarar Conons forskningsr¨on om initialord; han skrev i sin unders¨okning att ˚ar1950 minst 10 % av rubrikerna inneh¨oll s˚adanaf¨orkortningar. Initialord ¨ar allts˚aett k¨annetecken p˚arubrikspr˚aksom inte har f¨or¨andrats mycket sedan 1950-talet.

Tabell 4.8: Initialord i svenskt rubrikspr˚ak

# initialord i SVD # initialord i HBL Initialord endast best˚aendeav initialer 37 49 Komposita initialord 14 17 TOTALT 51 66

Om jag till¨ampar nollhypotesen p˚adessa aktuella siffror, f¨orkastas den inte. Det betyder att skillnaden inte ¨ar stor nog f¨or att kunna klassas som signifikant (cfr. supra). Att HBL:s

57 korpus inneh˚allerflera initialord ¨an SVD:s korpus ¨ar tillf¨alligt och beror s˚aledesp˚aslump.

4.4 Artiklar

Ord av l˚aginformationsv¨arde utel¨amnas g¨arna i rubriker p˚agrund av rubrikspr˚akets tv˚ang till koncentration. Utel¨amningen av s˚avel best¨amd som obest¨amd artikel utg¨or s˚aledesett av rubrikspr˚akets k¨annetecken.

4.4.1 Obest¨amd artikel

Av Conons unders¨okning (1973) framg˚aratt obest¨amd artikel f¨orekommer ˚ar1960 i endast 0,2% av de svenska rubrikerna. De f˚aobest¨amda artiklarna som finns i hans korpus beror enligt honom p˚autfyllnadsbehov; raderna i de saxade rubrikerna ska vara lika l˚anga(cfr. supra). Mina egna forskningsr¨on st¨ammer dock inte ¨overens med Conons iakttagelser.

Tabell 4.9: Obest¨amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚ak

Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet TOTALT # obest¨amda nominalfraser 540 547 # grammatiskt korrekta nominalfraser 419 400 # ogrammatiska nominalfraser 121 147 TOTALT # obest¨amda artiklar 58 26

Totalt hittar jag i SVD 540 obest¨amda nominalfraser; detta ˚atergesi tabell 4.9. Av alla dessa nominalfraser ¨ar 419 nominalfraser i enlighet med de svenska grammatiska reglerna. Vidare hittar jag 58 obest¨amda artiklar i totalt 57 rubriker, vilket tyder p˚aatt 9,5% av alla sverigesvenska rubriker har utsatt obest¨amd artikel. HBL har i sin tur 547 obest¨amda nominalfraser varav 400 som ¨ar i enlighet med den aktuella svenska grammatiken. Jag hittar 26 obest¨amda artiklar i 26 olika rubriker. H¨armed har 4,3% av alla finlandssvenska rubriker utsatt obest¨amd artikel. Dessa procentsatser harmonierar absolut inte med Conons 0,2% ˚ar 1960. Dessutom konstaterar jag att skillnaden mellan sverigesvenska och finlandssvenska ¨ar signifikant. Det ¨ar ingen slump att obest¨amd artikel f¨orekommer oftare i SVD ¨an i HBL. F¨oljande rubrikerna (ex. 1-4) illustrerar infinitivm¨arkets n¨arvarande i b˚adatidningarna.

(1) ”Har aldrig sett en s˚adanreporter” (SVD53)

(2) Hatet har puttrat p˚asom ett l˚angkok (SVD73)

(3) Arkivet som ¨ar en guldgrava (HBL89)

58 (4) Sel¨anne fick ett magiskt OS-slut (HBL247)

Obest¨amd artikel (en/ett) ¨ar identisk med grundtalet I. I vissa rubriker st˚arden obest¨amda artikeln utan substantiviskt huvudord. Detta illustreras av exempel (5), d¨ar det finns tal om en ellips:

(5) En (ø) gripen efter flygplanskapning (SVD241)

Det finns som sagt respektive 419 och 400 grammatiskt korrekta obest¨amda nominalfraser i SVD:s och HBL:s korpus. Att det finns respektive 58 och 26 obest¨amda artiklar i rubrikerna inneb¨ar s˚aledesatt SVD:s korpus inneh˚aller361 korrekta nominalfraser utan obest¨amd artikel och HBL:s korpus 374. M˚angaav dessa nominalfraser ¨ar antingen plural (ex.6), f¨orekommer i genitivkonstruktion (ex. 7) eller st˚arvid or¨aknebara ord (ex. 8).

(6) EU-fr˚agor stj¨al tid fr˚anriksdagen (SVD246)

(7) Putins charmkurs ska l¨ara ryssar att le (SVD239)

(8) Konstrecension: Femton nyanser av ensamhet (HBL305)

Totalt hittar jag 121 sverigesvenska samt 147 finlandssvenska rubriker som bryter mot den svenska grammatiken. Det handlar d˚aframf¨or allt om substantiv som betecknar r¨aknebara f¨oreteelser och om substantiv som har singularisform (ex. 9-11).

(9) (ø) Krogdoktor ¨oppnar (ø) ny budgetkrog (SVD64)

(10) Rappare gjorde (ø) musikvideo i Nordkorea (HBL59)

(11) (ø) Tiggare k¨ordes bort av poliser (SVD207)

(11i) En tiggare k¨ordes bort av poliser

Exempel (10) och (11) illustrerar att utel¨amningen av obest¨amd artikel kan leda till bris- tande tydlighet vid obest¨amda substantiv som har samma form f¨or s˚avel ental som flertal. Det ¨ar om¨ojligt att veta om ordet rappare h¨anvisar till en enda man eller till flera m¨an som

59 g¨or musik. Det ¨ar artikeln som tydligg¨or att substantivet rappare ¨ar plural och s˚aledesin- te beh¨over obest¨amd artikel. Tiggare ¨ar d¨aremot singularisform och h¨anvisar till en enda man. Jag har kontrollerat varje sammanhang ifall det fanns tvivel om substantivets numerus. Utel¨amnandet av den obest¨amda artikeln f¨orklaras huvudsakligen av rubrikspr˚akets tv˚ang till koncentration. Att det i vissa fall g˚arut ¨over rubrikernas klarhet v¨ager mindre tyngt

¨an rubrikernas stil. Rubriker som exempel (11i) k¨anns inte naturliga och verkar st¨ota ru- brikf¨orfattarens stilk¨ansla. Dessutom f¨orsvagar den obest¨amda artikeln h¨ar den efterstr¨avade dramatiken som journalister ¨ar p˚aspaning efter (Conon, 1973). Jag konstaterar att sverigesvenska och finlandssvenska journalister skriver ungef¨ar lika m˚angaobest¨amda nominalfraser som bryter mot den svenska grammatiken. Skillnaden mellan 121 sverigesvenska rubriker ˚aena sidan och 147 finlandssvenska rubriker ˚aandra sidan ¨ar inte stor nog f¨or att vara signifikant. Nollhypotesen (cfr. supra) f¨orkastas inte, vilket tyder p˚a att skillnaden beror p˚aslump. Om jag skulle sammanst¨alla tv˚anya korpusar kan det h¨anda att ogrammatiska sverigesvenska nominalfraser slumpm¨assigt har majoritet.

4.4.2 Best¨amd artikel

Liksom den obest¨amda artikeln utel¨amnas i rubrikspr˚akp˚agrund av koncentrationskravet, faller den best¨amda artikeln ofta bort i svenska rubriker.

Tabell 4.10: Best¨amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚ak

Nominalfraser med Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet Best¨amd artikel 24 11 Ogrammatiskt utel¨amnande av best¨amd artikel 32 7 TOTALT Best¨amda nominalfraser 56 18

Tabell 4.10 visar att det finns 56 sverigesvenska och 18 finlandssvenska best¨amda no- minalfraser. En best¨amd nominalfras definieras h¨ar som en fras d¨ar best¨amd artikel beh¨ovs f¨or att kunna betraktas som grammatiskt korrekt. S˚aledestog jag inte h¨ansyn till best¨amda nominalfraser som i exempel (12).

(12) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)

Av alla dessa 56 sverigesvenska och 18 finlandssvenska best¨amda nominalfraser har respek- tive 24 och 11 utsatt best¨amd artikel. Det inneb¨ar att den best¨amda artikeln faller bort i 32 sverigesvenska och 7 finlandssvenska nominalfraser. Innan jag diskuterar ing˚aendede olika nominalfraserna d¨ar den best¨amda artikeln antingen f¨orekommer eller ogrammatiskt utel¨amnas, ger jag f¨orst en kort ¨oversikt ¨over alla best¨amda nominalfraserna i mina korpusar

60 d¨ar den best¨amda artikeln utel¨amnas utan att bryta mot den svenska grammatiken. F¨or det f¨orsta kan den best¨amda artikeln falla bort vid komparation. I s˚afall framg˚asden best¨amda nominalfrasen av komparativ eller superlativ (ex. 13). Ordningstal till˚aterlikas˚a den best¨amda artikelns utel¨amnande (ex. 14) precis som nationalitetsadjektiv (ex. 15 och ex. 16). Vidare ¨ar det vanligt med individnamn att den best¨amda artikeln faller bort (ex. 17). Till sist hittar jag ocks˚an˚agrauttryck med f¨orstarkningsord d¨ar ingen best¨amd artikel beh¨ovs (ex. 18).

(13) (ø) St¨orsta fallet i guldpriset p˚a32 ˚ar (HBL10)

(14) Utan k¨orkort f¨or (ø) tjugoandra g˚angen (HBL52)

(15) Genuin svenskfavorit i (ø) italienska Alperna (SVD319)

(16) (ø) Turkiska demokratin ligger i v˚agsk˚alen (HBL355)

(17) Graffiti ska r¨adda (ø) kinesiska muren (SVD423)

(18)”Nationalstaternas Europa vore (ø) rena dynamiten” (HBL248)

Man skulle v¨anta sig att den best¨amda artikeln i regel utel¨amnas i svenskt rubrikspr˚aki alla dessa fall, eftersom utel¨amnandet till˚ateratt spara dyrbart utrymme. Kortare rubriker leder n¨amligen till ett mer ekonomiskt rubrikspr˚akoch anknyter s˚aledes till rubrikspr˚akets funktioner (cfr. supra). Jag konstaterar d¨aremot att den best¨amda artikeln f¨orekommer i best¨amda nominalfraser som konstrueras med nationalitetsadjektiv (ex. 19 och ex. 20) och superlativ (ex. 21 och ex. 22) vilka normalt sett inte beh¨over n˚agonbest¨amd artikel i modern svenska f¨or att vara grammatiskt korrekta.

(19) Julia Wiraeus: De indiska tjejerna tar fighten (HBL150)

(20) H¨ar v¨axer hatet mot det svenska spr˚aket (SVD10)

(21) Skogsbruket ¨ar det st¨orsta milj¨ohotet (SVD187)

(22) H¨ar ¨ar de sk¨onast ¨oarna i Grekland (SVD448)

Tabell 4.11 visar att SVD:s korpus omfattar 4 best¨amda nominalfraser d¨ar best¨amd artikel

61 kombineras med superlativ och en enda best¨amd nominalfras d¨ar best¨amd artikel och na- tionalitetsadjektiv f¨orekommer i samma nominalfrasen. HBL i sin tur omfattar 2 best¨amda nominalfraser med b˚adebest¨amd artikel och nationalitetsadjektiv men inneh˚alleringen no- minalfras d¨ar best¨amd artikel kombineras med superlativ.

Tabell 4.11: Best¨amd artikel i svenskt rubrikspr˚ak

Svenska Dabladet Hufvudstadsbladet 1. Best. art. + nationalitetsadjektiv + subst. 1 2 2. Best. art. + superlativ + subst. 4 0 3. Best. art. + adj/adv + subst. 11 5 4. Best. art. + nominalisering av ett adj/adv 7 4 5. Ovrigt¨ 1 0 TOTALT Best¨amd artikel 24 11

Vidare framg˚arav tabellen (4.11) alla de andra kombinationerna i vilka den best¨amda artikeln f¨orekommer. Den popul¨arsta kombinationen i s˚avel SVD som HBL ¨ar nominalfraserna d¨ar best¨amd artikel kombineras med antingen adjektiv (ex. 23-24) eller adverb (ex. 25-26). SVD och HBL inneh˚allerrespektive 11 och 5 s˚adananominalfraser.

(23) Den slutgiltiga boken om Beatles (SVD279)

(24) Teaterrecension: Den fantastiska leksaksaff¨aren (HBL192)

(25) P˚adet h¨ar dagiset blir han och hon hen (HBL200)

(26) I de h¨ar kommunerna g˚arnazisterna till val (SVD542)

En sista grupp best¨amda nominalfraser bildas av best¨amd artikel och nomaliseringen av ett adjektiv eller ett adverb (ex. 27-28). Jag hittar 7 respektive 4 best¨amda nominalfraser som tillh¨or denna grupp.

(27)” De svagaste beh¨over ett b¨attre system” (SVD346)

(28) Marian ˚aktetill Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka (HBL171)

Alla de 37 sverigesvenska nominalfraserna d¨ar den best¨amda artikeln inkorrekt utel¨amnas bildas av ett substantiv i kombination med ett adjektiv, ett adverb eller ett particip (ex. 29

62 och ex. 32). Det samma g¨aller HBL d¨ar jag hittar samma kombinationerna.

(29) Nu g˚ar(ø) klassiska folkabussen i graven (SVD43)

(30) (ø) Stoppad bok om Guillou ges ut (SVD438)

(31) (ø) D¨oda finl¨andaren i Syrien kring 20 ˚ar (HBL277)

(32) (ø) Sparkade vd:n: Jag k¨ande bara l¨attnad (HBL486)

Exempel (30) illustrerar dessutom ett problem som jag blev konfronterad med i analyse- ringsprocessen. Nominalfrasen Stoppad bok ska vara best¨amd, men varken adjektivets eller substantivets form antyder detta. I vissa fall ¨ar det s˚aledes n¨odv¨andigt att v¨adja till min spr˚akk¨ansla f¨or att best¨amma om en nominalfras ¨ar best¨amd eller obest¨amd. Om jag uts¨atter alla dessa siffror p˚aett statistiskt test, f˚arjag resultatet att det finns signifikant mer best¨amda nominalfraser i Svenska Dagbladet ¨an i Hufvudstadsbladet. S˚aledes finns det ocks˚aen betecknande skillnad n¨ar det g¨aller den obest¨amda artikelns n¨arvarande; att huvuddelen av de obest¨amda artiklarna hittas i SVD:s korpus ¨ar ingen slump. Chansen ¨ar st¨orre att st¨ota p˚aen best¨amd artikel d¨ar ¨an i HBL:s korpus. P˚as˚as¨att fyller HBL upp rubrikspr˚akets koncentrationskrav i h¨ogre grad eftersom best¨amda artiklar ¨ar betydelsel¨osa ord som oftast tar dyrbart utrymme i rubrikerna. Vidare finns det inga signifikanta skillnader mellan b˚adatidningarna vad som g¨aller den best¨amda artikeln.

4.5 Infinitivm¨arket att

Innan jag analyserar de olika satstyperna i svenskt rubrikspr˚ak,diskuterar jag i detta avsnitt ing˚aendeinfinitivm¨arket att. Infinitivm¨arket ska inte f¨orvirras med subjunktionen att som har samma form. I tabell 4.12 ˚atergeshur m˚angainfinitiv med eller utan infinitivm¨arke kunde hittats i s˚avel SVD:s som HBL:s korpus.

Tabell 4.12: Infinitiv i svenskt rubrikspr˚ak

Infinitiv # rubriker i SVD # rubriker i HBL 1. Vid modala hj¨alpverb 50 28 2. Vid vissa verb 20 14 Ren infinitiv 10 11 Att + infinitiv 12 3

63 3. Som best¨amning till substantiv 5 4 Ren infinitiv 1 0 Att + infinitiv 4 4 4. Som best¨amning till adjektiv 15 8 Ren infinitiv 3 4 Att + infinitiv 12 4 5. Som best¨amning till prepositioner 11 2 Att + infinitiv 11 2 6. Vid reflexiv pronomen 2 1 Att + infinitiv 2 1 7. Som subjekt 6 2 Ren infinitiv 5 0 Att + infinitiv 1 2 8. Som subjektiv predikativ 1 2 Att + infinitiv 1 2 TOTALT ANTAL INFINITIV 109 61

F¨orst och fr¨amst hittar jag m˚anga infinitiv som f¨oljer efter modala hj¨alpverb (ex. 1 och ex. 2). SVD:s korpus omfattar 50 s˚adanainfinitiv medan HBL:s korpus omfattar h¨alften s˚amyc- ket infinitiv. Att infinitivm¨arket utel¨amnas h¨ar ¨ar grammatiskt korrekt. Det ¨ar s˚aledesinget fenomen som ¨ar k¨annetecknande f¨or rubrikspr˚ak.Jag n¨amnar dessa infinitiv ¨and˚aeftersom procentsatserna tyder p˚aen signifikant skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Om jag till¨ampar nollhypotesen p˚adessa siffror, konstaterar jag att det finns betydligt mer infinitiv som kombineras med modala hj¨alpverb i sverigesvenska rubriker ¨an i finlandssvenska rubriker.

(1) Svenskarna vill (ø) ha bubblor i glasen (SVD11)

(2) HS: Packal’en vill (ø) po¨angs¨atta hyresg¨aster (HBL7)

Vidare finns det infinitiv som kombineras med verb f¨orutom modala hj¨alpverb. Jag ur- skiljer tv˚aolika grupper: i vissa fall finns det tal om ren infinitiv (ex. 3 och ex. 4), men det finns ocks˚aen hel del infinitiv som framg˚asav infinitvm¨arket att (ex. 5 och ex. 6).

(3) ”Sv¨angen mot mitten kommer (att) straffa sig” (SVD261)

(4) Aa˚ b¨orjar (att) bereda klassl¨ararfr˚agan (HBL482)

64 (5) ”F¨or¨aldrar kommer att brinna i helvetet” (SVD90)

(6) N¨ar din hj¨arna slutar att fungera (HBL224)

Verb som f¨oljs av ren infinitiv har ofta f¨orsvagad betydelse, betonas svagare och n¨armar sig hj¨alpverbens funktion (Conon, 1962). Bruket av infinitivm¨arket i kombination med dessa verb ¨ar dock oregelbundet i modern svenska, och jag konstaterar att det samma g¨aller ru- brikspr˚ak.I exempel (3) utel¨amnas infinitivm¨arket efter verbet komma medan det ¨ar utsatt i exempel (5). B˚ada exempel ¨ar h¨amtade ur Svenska Dagbladet, vilket tyder p˚aatt bruket av infinitivm¨arket vid vissa verb vacklar ¨aven i en enda variant av svenskt rubrikspr˚ak.N¨ar jag j¨amf¨or sverigesvenska med finlandssvenska konstaterar jag att infinitivm¨arket utel¨amnas r¨att oftare i Hufvudstadsbladet ¨an i Svenska Dagbladet. Nollhypotesen f¨orkastas vilket tycks bevisa att skillnaden mellan 3 finlandssvenska rubriker ˚aena sidan och 12 sverigesvenska rubriker ˚aandra sidan ¨ar stor nog f¨or att vara signifikant. Vidare hittar jag infinitiv som best¨amning till substantiv. I modern svenska f˚arinfini- tivm¨arke inte utel¨amnas h¨ar, det skulle bryta mot den svenska grammatiken. Jag hittar ¨and˚a en enda rubrik i SVD d¨ar bortfall av att f¨orekommer (ex. 7). Bortfallet kan f¨orklaras av rubrikspr˚akets tv˚angtill koncentration. Det finns dock flera rubriker d¨ar infinitiv framg˚asav infinitivm¨arket (ex. 8). SVD:s och HBL:s korpus omfattar var 4 s˚adanarubriker.

(7) ”H¨og tid (att) l¨agga ner Bromma flygplats” (SVD403)

(8) Besatt av lusten att veta mera (HBL225)

Infinitiv f¨orekommer ocks˚asom best¨amning till adjektiv. Jag hittar 15 rubriker som har denna konstruktion i Svenska Dagbladet, och 8 s˚adana rubriker i Hufvudstadsbladet. Att SVD omfattar fler infinitiv som best¨amning till adjektiv ¨ar slumpm¨assigt. Om jag till¨ampar den statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3 p˚adessa siffror f˚arjag fram att skillnaden ¨ar osignifikant. Det finns inte heller en signifikant skillnad mellan b˚adatidningar n¨ar jag analy- serar infinitivm¨arkets n¨arvarande i dessa konstruktioner. I SVD hittar jag 12 rubriker d¨ar att ¨ar utsatt (ex. 9) medan HBL f¨orfogar ¨over 4 s˚adanarubriker. Ren infinitiv som best¨amning till adjektiv ¨ar ogrammatiskt i modern svenska men f¨orekommer ¨and˚ai 3 respektive 4 sve- rigesvenska och finlandssvenska rubriker (ex. 10). Ren infinitiv f¨orekommer d˚aungef¨ar lika ofta i b˚adeSVD och HBL.

(9) ”L¨att att bli f¨orf¨ord av HBO:s nya drama” (SVD109)

65 (10) Sv˚art (att) bevisa att fonder f¨orvaltas aktivt (HBL209)

Vidare anv¨ands infinitiv som best¨amning till prepositioner. Bortfallet av infinitivm¨arket f¨orekommer varken i SVD och HBL. S˚aledes ¨ar att alltid utsatt i infinitivens konstruktioner med prepositioner (ex. 11 och ex. 12). SVD:s och HBL:s korpus inneh˚allerrespektive 11 och 2 s˚adanakonstruktioner, h¨armed ¨ar skillnaden signifkant: i Svenska Dagbladet ¨ar chansen st¨orre att hitta infinitiv som best¨amning till prepositioner.

(11) ”N¨ojer sig med att leva p˚agamla meriter” (SVD99)

(12) Marian ˚aktetill Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka (HBL171)

Vidare f¨orekommer infinitiv ocks˚ai kombination med reflexivt pronomen. Jag hittar totalt 2 sverigesvenska rubriker (ex. 15) och en enda finlandssvensk rubrik (ex. 16). I alla dessa rubriker ¨ar infinitivm¨arket utsatt, ren infinitiv f¨orekommer inte. Det finns ingen signifikant skillnad mellan b˚ada tidningarna.

(13) ”Bergman fick mig att vilja regissera” (SVD274)

(14) De h¨ar f˚ardig att g˚aner i vikt (HBL334)

Det n¨ast sista fallet d¨ar infinitiv f¨orekommer ¨ar i subjektsst¨allning. I modern svenska ¨ar det ogrammatiskt att utel¨amna infinitivm¨arket vid infinitiv som subjekt. I svenskt ru- brikspr˚akd¨aremot konstaterar jag att situationen ¨ar annorlunda. I Svenska Dagbladet hittar jag totalt 5 infinitiv som subjekt, varav alla ¨ar ren infinitiv (ex. 15). Hufvudstadsbladet in- neh˚alleringa infinitiv som st˚ari subjektsst¨allning, detta ¨ar en signifikant skillnad mellan SVD och HBL.

(15) (att) ”Stoppa mutor kr¨aver resurser” (SVD274)

Till sist kan infinitiv vara subjektiv predikativ. SVD:s korpus omfattar en rubrik (16), medan HBL i sin tur har 2 infinitiv som utg¨or subjektiv predikativ (ex. 17). Alla dessa rubriker har utsatt infinitivm¨arke.

(16) Prio ett ¨ar att hitta de orangea l˚adorna (SVD540)

66 (17) Lycka ¨ar att vara (ny)finl¨andare (HBL300)

Jag konkluderar fr˚anallt det h¨ar att svenskt rubrikspr˚akverkar respektera i stor grad de grammatiska reglerna som r˚adermodern svenska n¨ar det g¨aller infinitivm¨arket att. Bruket ¨ar vacklande n¨ar infinitiv kombineras med verb f¨orutom modala hj¨alpverb, men det ¨ar n˚agonting som ocks˚ag¨aller modern svenska. Det ¨ar vid infinitiv i subjektsst¨allning samt vid infinitiv som best¨amning till substantiv och adjektiv att rubrikspr˚aket skiljer sig fr˚ansvenskan i prosa. Det ¨ar n¨amligen ogrammatiskt att utel¨amna infinitivm¨arket i dessa konstruktioner, men jag hittar ¨and˚an˚agrarena infinitiv i s˚avel SVD som HBL. Sverigesvenska och finlandssvenska skiljer sig fr˚anvarandra i det att SVD inneh˚allerbetydligt fler infinitiv som konstrueras med preposition och har fler rena infinitiv i subjektsst¨allning.

4.6 Satstyper i digitala rubriker

Ett sista element av rubrikspr˚aksom jag unders¨oker ¨ar de olika satstyperna vilka rubrikerna tillh¨or till. Det finns fyra grundl¨aggande satstyper i svenskan: en deklarativ, en interrogativ, en imperativ och en exklamativ satstyp.

Tabell 4.13: Satstyperna i svenskt rubrikspr˚ak

# rubriker i SVD # rubriker i HBL Deklarativ 554 (92,3%) 565 (94,2%) Imperativ 24 (4%) 17 (2,8%) Interrogativ 21 (3,5%) 15 (2,5%) Exklamativ 1 (0,2%) 3 (0,5%) TOTALT 600 (100%) 600 (100%)

Av tabell 4.13 framg˚aratt deklarativa satser r˚aderrubrikspr˚aket i s˚avel SVD som HBL med 554 respektive 565 rubriker. P˚aandra platsen kommer d˚aden imperativa satsypen. Antalet rubriker ¨ar h¨ar dock betydligt mindre ¨an antalet deklarativa rubriker; SVD f¨orfogar ¨over 24 exempel och jag hittar 17 exempel i HBL. Efter de imperativa rubrikerna f¨oljer sen den interrogativa satsypen. SVD:s korpus omfattar 21 fr˚agoroch HBL:s korpus 15. Imperativa och interrogativa rubriker ¨ar s˚aledesvarandras j¨amlikar n¨ar det g¨aller popularitet. Till sist hittar jag en enda sverigesvensk rubrik som tillh¨or den exklamativa satstypen och 3 s˚adana finlandssvenska rubriker.

67 Exempel (1) och (2) ¨ar exempel p˚adeklarativa satser. Nyheterna ˚atergesp˚aett neutralt s¨att.

(1) I ˚arer¨ovrar spanskan Kalifornien (HBL136)

(2) Smartaste spararna undviker storbanken (SVD170)

Exempel (3) och (4) ˚atergerimperativa rubriker. Rubrikerna v¨acker uppm¨arksamhet ge- nom att f¨ormedla vag information om artiklarnas aktuella inneh˚all.Dessutom tilltalas l¨asarna direkt och bevekas de till aktion, med f¨oljden att de ¨ar ben¨agna att l¨asa artiklarna i fr˚aga. Det anknyter till ett an rubrikspr˚akets viktigaste funktioner: att f˚al¨asarnas uppm¨arksamhet s˚aatt de stannar kvar p˚atidningarnas webbsida.

(3) ”L¨amna hj¨arnan i garderoben” (HBL141)

(4) Professor: F¨all locket – innan du spolar (SVD344)

Interrogativa rubriker (ex. 5 och ex. 6) anknyter ocks˚atill denna funktion. Genom att st¨alla direkta fr˚agorh˚aper journalisterna f¨angsla l¨asarna. De f¨ors¨oker naturligtvis inte att f˚a ett svar p˚asina fr˚agormen i st¨allet manar de l¨asarna till att g˚ain i artiklarna f¨or att hitta svaret d¨ar. Meningen med interrogativa rubriker ¨ar att g¨ora l¨asarna nyfikna s˚as¨att att de ¨ar ben¨agna att stanna lite l¨angre p˚atidningarnas webbsida medan de letar efter svaren.

(5) Hur l˚aterren¨assansen? (HBL146)

(6) ”Varf¨or ska staten sk¨ota riskkapital?” (SVD230)

Exempel (7) och (8) illustrerar exklamativa rubriker. Precis som framg˚arav tabell 4.13 ¨ar dessa rubriker s¨allsynta i s˚avel sverigesvenskt som finlandssvenskt rubrikspr˚ak.

(7) Kull¨onen om taktikbeskyllningar: Struntprat! (HBL579)

(8) ”Antligen! Nu har v˚arenkommit (SVD289)

N¨ar jag j¨amf¨or antalen rubriker i de olika satstyperna, konstaterar jag att det inte finns n˚agonsignifikant skillnad mellan SVD och HBL. B˚adatv˚ahar ungef¨ar lika m˚angadeklarativa

68 rubriker, lika m˚angainterrogativa rubriker, osv. Att Hufvudstadsbladet f¨orfogar ¨over f¨arre imperativa rubriker och flera exklamativa rubriker ¨an Svenska Dagbladet beror p˚aslump.

69 Kapitel 5

Konklusion

M˚als¨attningen i denna avhandling var tv˚aledig.Min f¨orsta m˚als¨attning var att ge en ¨oversikt ¨over n˚agraaktuella k¨annetecken p˚asvenskt rubrikspr˚aki n¨attidningar. Andra m˚als¨attningen var att kartl¨agga m¨ojliga signifikanta skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt rubrikspr˚ak.B˚adam˚als¨attningarna har genomf¨orts i kapitel 4. F¨orst har jag unders¨okt alla fullst¨andiga huvudsatser i s˚avel SVD som HBL. Ungef¨ar 40% av rubrikerna utg¨ors av fullst¨andiga huvudsater, detta g¨aller b˚adatidningarna. Jag har konstaterat att lejonparten av dessa rubriker best˚arav antingen 3 eller 4 prim¨ara satsdelar. Det finns dock en signifikant skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska, eftersom SVD:s korpus inneh˚allerbetydligt fler rubriker best˚aendeav 4 eller 5 prim¨ara satsdelar ¨an HBL:s korpus. Vidare finns det betydligt f¨arre finita verb i Hufvudstadsbladet och ¨ar chansen st¨orre att hitta en verbl¨os rubrik d¨ar ¨an i Svenska Dagbladet. Jag har ocks˚aanalyserat de finita verben vara och bli och konkluderat att chansen ¨ar st¨orre att antr¨affa dessa verb i de sverigesvenska rubrikerna ¨an i de finlandssvenska rubrikerna. De finitia verben vara och bli utel¨amnas ocks˚a oftare i HBL. Tempusb¨ojningen som anv¨ands mest frekvent i s˚avel SVD som HBL ¨ar presens. Vidare ¨ar det enkla tempusformer som r˚ader rubrikspr˚aket i b˚adatidningarna. Finlandssvenska journalister skiljer sig dock fr˚ansverigesvenska journalister genom enkel tempus; de anv¨ander mer frekvent preteritum i j¨amf¨orelse med sina sverigesvenska kollegor. Presens f¨orblir dock den popul¨arsta tempusb¨ojningen i b˚ada spr˚akvarieteterna. Ett annat k¨annetecken p˚arubrikspr˚aki n¨attidningar ¨ar anv¨andningen av initialord. De f¨orekommer i ungef¨ar 10% av alla rubrikerna och det finns inga signifikanta skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Vidare har jag analyserat b˚adebest¨amd och obest¨amd artikel. Obest¨amd artikel f¨ore- kommer oftare i n¨attidningar (b˚adeSVD och HBL) ¨an i papperstidningar. Det finns dock en divergens mellan sverigesvenska och finlandssvenska vad som g¨aller n¨attidningar eftersom

70 den obest¨amda artikeln f¨orekommer signifikant mer i SVD ¨an i HBL. Jag konstaterar att den obest¨amda artikeln lika ofta faller bort i b˚adatidningarna s˚aatt de har ungef¨ar lika m˚anga obest¨amda nominalfraser som bryter mot den svenska grammatiken. Liksom den obest¨amda artikeln f¨orekommer den best¨amda artikeln signifikant oftare i Svenska Dagbladet. Deklarativa satser r˚aderrubrikspr˚aket i s˚avel SVD som HBL. Det kunde inte iakttas n˚agrasignifikanta divergenser mellan b˚adatidningarna. Till sist har jag unders¨okt infinitivm¨arkets fr˚anvaro och n¨arvarande i rubrikerna. Det finns betydligt mer infinitiv i Svenska Dagbladet ¨an i Hufvudstadsbladet. Svenskt rubrikspr˚akre- spekterar i stor grad de grammatiska reglerna som finns i modern svenska vad som g¨aller infinitivm¨arket. Vid infinitiv i subjektsst¨allning samt vid infinitiv som best¨amning till sub- stantiv och adjektiv eller adverb, avviker rubrikspr˚aket dock fr˚anden svenska grammatiken. Det leder mig till Fredrik Lindstrands tweet som n¨amns helt i b¨orjan av min avhandling: Rubrikspr˚ak,visst. Men det h¨ar ¨ar v¨al ¨and˚abara d˚aligsvenska?.H¨arnedan f¨oljer rubriken som denna tweet syftar p˚a:

Ozzy g¨or det l¨attare ¨oppna orange kuvert

Om en dag Fredrik Lindstrand l¨aser denna avhandling, vill jag g¨arna s¨aga till honom att utel¨amningen av infinitivm¨arket vid adjektiv f¨orekommer i 20% av de sverigsvenska rubriker- na samt i 50(!)% av de finlandssvenska rubrikerna. Infinitivm¨arkets bortfall bryter mot den svenska grammatiken, men verkar vara mer eller mindre accepterat i svenskt rubrikspr˚ak. Grunden till att infinitivm¨arket utel¨amnas i de ovanst˚aenderubriken ¨ar troligen typogra- fin. Alla de tre raderna ¨ar lika l˚angaoch det skulle f¨orst¨oras av ett utsatt infintivm¨arke. Jag kunde tyv¨arr inte ta h¨ansyn till den typografiska aspekten i denna avhandling, men det vore intressant att unders¨oka detta i vidare forskning. Min allm¨anna konklusion av denna avhandling ¨ar att sverigesvenskt och finlandssvenskt rubrikspr˚akdelar m˚angak¨annetecken. Finlandssvenskt rubrikspr˚akvisar sig dock ibland mer ekonomiskt ¨an sverigesvenskt rubrikspr˚ak,och l¨amnar oftare ut n˚agragrammatiska element som inte faller bort i modern svenska.

71 Litteraturf¨orteckning

[1] CLYNE, Michael. (1992) Pluricentric languages. Differing norms in different nations. Berlin & New York.

[2] CONON, Lars. (1973) Rubrikspr˚aketp˚aDagens Nyheter f¨orstasidor I-II. Uppsala.

[3] CORNICK, Nicola. (2010) Skandalernas lord. Stockholm: F¨orlaget Harlequin AB.

[4] GARST, Robert Edward & BERNSTEIN, Theodore Menline. (1963) Headlines and De- adlines. New York.

[5] HADENIUS, Stig & WEIBULL, Lennart. (2005) Massmedier: en bok om press, radio & TV. Stockholm : Bonniers.

[6] HALLIDAY, M.A.K. (1967) Grammar, Society and the Noun. London.

[7] JOSEFSSON, Gunl¨og. (2009) Svensk universitetsgrammatik f¨or nyb¨orjare. Lund: Stu- dentlitteratur AB.

[8] KARLGREN, Anton. (1923) Journalistik i Dagens Nyheter. Stockholm.

[9] KLOSS, Heinz. (1952) Die Entwicklung neuer germanischer Kultursprachen seit 1800. Dusseldorf.¨

[10] LARSSON, Bj¨orn. (2006) Dr¨ommar vid havet. Stockholm: Norstedts F¨orlag.

[11] LARSSON, Stieg. (2005) M¨an som hatar kvinnor. Stockholm: Norstedts F¨orlag.

[12] LAUREYS, Godelieve. (2001) Flaml¨andskan och finlandssvenskan: tv˚astridbara lillasyst- rar. I : Blomqvist M. (red.), V˚ara Spr˚ak i tid och rum. Meddelanden fr˚an Institutionen f¨or nordiska spr˚ak och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet B: 21, Helsinki, 68-81.

[13] LAUREYS, Godelieve. (2004) Over belgicismen en finlandismen. I : Johan De Caluwe et al. (red.), Taeldeman, man van de taal, schatbewaarder van de taal. Gent: Academia Press / Vakgroep Nederlandse Taalkunde Universiteit Gent, s. 567-582.

72 [14] MARTIN, Willy. (2001) Natiolectismen in het Nederlands en hun lexicografische be- schrijving. I: Belgisch tijdschrift voor filologie en geschiedenis 79, ss. 709-736.

[15]M ARDH,˚ Ingrid. (1980) Headlinese. On the Grammar of English Front Page Headlines. Lund: CWK Gleerup, Liber L¨aromedel.

[16] OOSTERHOF, Albert. (2009) Een eigenaardigheid van het Noord-Gronings. I Over Taal, jaargang 48, nr. 5, november-december 2009

[17] PETTERSON, Rune. (2003) Rubriker: bruk och missbruk. Sellin & partner.

[18] POPPIUS, Set. (1943) Journalisten Stockholm.

[19] RADDER, Norman John. (1924) Newspaper Make-Up and Headlines. New York.

[20] REUTER, Mikael. (1992) Swedish as a pluricentric language. I : Michael Clyne (ed.) : Pluricentric Languages. Differing Norms in Different Nations. Berlin/New York : Mouon de Gruyter.

[21] SOMMARDAHL, Eivor. (2014) Varf¨or talas det svenska i Finland? www.sprakradet.se/ kortkurs-finlandssvenska. H¨amtad den 20. januari 2014.

[22] s.n. www.sprakradet.se

[23]SW ARD,¨ H.A. (1932) N˚agotom rubrikerna i v˚ara tidningar. Uppsala, i NS 12.

[24] TELEMAN, Ulf & HELLBERG, Staffan & ANDERSSON, Erik. (1999) Svenska Aka- demiens grammatik. Stockholm: Svenska Akademien.

[25] TS MEDIEFAKTA. Svenska Dagbladet. http://ts.se, konsulterad den 25. april 2014.

[26] WALPOLE, Ronald & MYERS, Raymond & MYERS, Sharon & YE, Keying. (2007) Probability & Statistics for Engineers & Scientists. New Jersey: Pearson Education.

[27] WESSEN,´ Elias. (1956) Svensk spr˚akhistoriaIII. Grundlinjer till en historisk syntax. Stockholm.

[28] AKERMALM,˚ ˚a.(1962) Rubriksvenska. Lund: i MLF˚a1962.

73 Bilagor

5.1 Svenska Dagbladet

[SVD1] Explosion f˚angad p˚afilm [SVD2] Krisen ett ”Survival of the fittest” [SVD3] Schumacher allvarligt skadad [SVD4] Larm fr˚anfastfruset skepp: Olen¨ snart slut [SVD5] De skrev att jag var j¨avligt st¨orig” [SVD6] Thailyktor f¨orv¨axlas med flygande tefat [SVD7] Skapa nordisk bank f¨or gr¨on tillv¨axt” [SVD8] Yrkena som ger b¨ast betalt i Sverige [SVD9] Vitamin avg¨or ondska i Midg˚ard [SVD10] H¨ar v¨axer hatet mot det svenska spr˚aket [SVD11] Svenskarna vill ha bubblor i glasen [SVD12] Tips: S˚av¨acker du de anst¨alldas motivation [SVD13] St¨orsta prisfallet p˚aguld p˚a32 ˚ar [SVD14] Skatteverket om riskkapitalister [SVD15] Stort intresse f¨or svenskt ¨ol” [SVD16] Danmark oroar sig ¨over svensk bobubbla [SVD17] ”V¨ast genomsk˚adarPutins puts” [SVD18] V˚ardnadstvister ¨okar lavinartat [SVD19] De breda dieterna p˚av¨ag att d¨o [SVD20] Halv Zlatan-urs¨akt efter kritik [SVD21] ”Det digitala uppvaknandets ˚ar” [SVD22] F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret [SVD23] ID-kapningar blir allt vanligare [SVD24] Sveriges vassaste stj¨arna skadad [SVD25] Fem skadade i barexplosion [SVD26] Studie v¨alter tidigare forskning [SVD27] ”Sverige ¨ar ett fantasiland”

74 [SVD28] ”S˚abl˚agulaord att man sk¨ams” [SVD29] Hitta likasinnade att tr¨ana med [SVD30] ”Frun vet allt om v˚arrelation” [SVD31] Svarta tecken i skyn f¨or skolan [SVD32] K¨ott fr˚anvaccinh¨aster i Sverige [SVD33] Kvinnor som tr¨ottnar p˚afusket [SVD34] Pension¨arer ockuperade lokal [SVD35] ”Bilden av borgerliga familjen krackelerar” [SVD36] ”Min dotter f˚arinte g˚aut ensam l¨angre” [SVD37] Varning f¨or glashala v¨agar [SVD38] ”Aktenskapet¨ ¨ar m˚attligtroligt” [SVD39] Flest resen¨arer r¨adda p˚abl˚at-banelinjen [SVD40] Svenskt ”monster-¨ol”: ”Tungan domnar” [SVD41] Gr˚amulen och mild start p˚adet nya ˚aret [SVD42] L¨akemedel fl¨odar ut p˚aillegal marknad” [SVD43] Nu g˚arklassiska folkabussen i graven [SVD44] Norwegianplan fast p˚aNew York-flygplats [SVD45] Leksand ¨ar en mardr¨om f¨or FBK [SVD46] Tjuven ¨oppnade konton i Stigs namn [SVD47] Terrorn i Ryssland kryper n¨armare OS [SVD48] Butik och verkstad gick i vinnarsp˚aret [SVD49] R¨od v¨aderkarta ger l˚agaelpriser [SVD50] V˚arpizzabransch ¨ar unik i Norden [SVD51] Fredrik Reindfeldt g¨or som Olofsson – duckar [SVD52] Gr¨ont ljus f¨or fransk rikemansskatt [SVD53] ”Har aldrig sett en s˚adanreporter” [SVD54] Hundratals befaras vara kvar i gruven [SVD55] 16 ˚arsf¨angelse f¨or mord i Trollh¨attan [SVD56] Victoria skadades under skidsemestern [SVD57] Polisen f¨orst¨arker efter ¨overfallsv˚ag [SVD58] Thriller i topp n¨ar Obama ser p˚atv [SVD59] Delfiner drogar sig med giftiga fiskar [SVD60] Svenskt att springa?ute med barnvagn [SVD61] Utbildning kan styra sp¨adbarnens vikt [SVD62] Lindblad: Det k¨anns som ¨odets ironi [SVD63] Vad var det som h¨ande i Knutby [SVD64] Krogdoktor ¨oppnar ny budgetkrog

75 [SVD65] Alltf¨or f˚aarbetsl¨osa ?f˚ardel av ˚atg¨arder [SVD66] Syn p˚ahivsmittade b¨or ¨andras [SVD67] Nya milj¨okrav sl˚armot billig och ren el [SVD68] Skapa en gr¨on nordisk bank [SVD69] Akut brist p˚apl˚atslagare [SVD70] Underl¨atta pendling med M¨alardalst˚ag [SVD71] Helt omtumlande och provocerande [SVD72] Vi beh¨over inte l¨angre storebr¨odrerna i v¨ast [SVD73] Hatet har puttrat p˚asom ett l˚angkok [SVD74] S¨ag adj¨o till de eviga gr˚av¨adersdagarna [SVD75] Har f¨orfattarna helt gl¨omt ¨aventyret? [SVD76] Tidernas st¨orsta charterfloppar [SVD77] H¨ar hittar du b¨asta kryssningarna 2014 [SVD78] H¨ar blir kaffet dyrare om du inte ¨ar trevlig [SVD79] Politisk teori m˚astepr¨ovas mot vardagen [SVD80] V˚agatala mer om otrygghet [SVD81] Dags f¨or Sverige att avsluta fallet Assange” [SVD82] Bluff med n¨odrop p˚aFacebook [SVD83] Litet utbud under stor visningshelg [SVD84] Hemdatormarknaden ser ljuset i tunneln [SVD85] Finskt intresse av ett starkt svenskt f¨orsvar [SVD86] Retade upp fansen nu ˚aterv¨ander han [SVD87] Hollandes sambo p˚asjukhus [SVD88] Sj¨ostedt: Rasismen ¨ar SD:s b¨arande id” [SVD89] S˚afarliga ¨ar kosttillskotten [SVD90] F¨or¨aldrar kommer att brinna i helvetet” [SVD91] Nu l˚aterGoogle fr¨amlingar mejla dig [SVD92] Britter l˚agbakom svag GSM-kryptering [SVD93] IBM:s superdator l¨amnar fr˚agesporten [SVD94] Finanskris ¨okar aktiviteten i Dalton [SVD95] Brittisk stororder till Scania [SVD96] F¨orklaringar r¨acker inte, Postkodlotteriet [SVD97] Planer p˚any kanal genom Nicaragua [SVD98] Vilket land ryktas vara n¨ara Jas-k¨op [SVD99] N¨ojer sig med att leva p˚agamla meriter” [SVD100] ¨ar detta Strindbergs sista m˚alning? [SVD101] N˚agonsinfattat ett riktig d˚aligtbeslut?

76 [SVD102] Krafttag mot sexism mot kroganst¨allda [SVD103] Sharon begravs p˚am˚andag [SVD104] Zlatan favorit inf¨or priset f¨or ˚aretsm˚al [SVD105] Uppgifter om kannibalism i CAR [SVD106] Kraftig ¨okning av fel p˚aj¨arnv¨agen [SVD107] M˚angah¨ar hemma blir nog besvikna” [SVD108] Blomsterkris: Turist-attraktion hotad [SVD109] L¨att att bli f¨orf¨ord av HBO:s nya drama” [SVD110] ”¨ar du tuppen i h¨onsg˚arden?” [SVD111] S vill dubbla satsning p˚aSveriges f¨orsvar [SVD112] Fiktiva klassresan ¨ar n¨odv¨andig” [SVD113] ”Jag gick i tankf¨allan p˚aKanarie¨oarna [SVD114] S¨odermalm bland hetaste resm˚alen [SVD115] F¨orsta bilderna av Afflecks Batman [SVD116] ECB s¨ankar r¨antan – del i stimulanspaket [SVD117] Poeten som satte Danmark i brand [SVD118] Gladwell - briljant eller en illusionist? [SVD119] D¨arf¨or kan byggnader v¨acka sexuell lust [SVD120] Det ska va’ fel att skriva fel [SVD121] Reglerna vi har i dag inneb¨ar utnyttjande” [SVD122] Vad kallas den som ¨alskar att ¨ata mycket? [SVD123] Barnen tar in de vuxnas signaler” [SVD124] N¨otter och r¨oda b¨ar kan r˚ap˚acancer [SVD125] Norsk hybris kan blir (sic) en dyr aff¨ar” [SVD126] Domaren: Tv˚ahyfsat trov¨ardiga historier [SVD127] Knausg˚ardsbok br¨andes i bokhandeln [SVD128] Robot hotar hamburgerjobb [SVD129] NSA-mjukvara i 100 000 datorer [SVD130] Time-out ifr˚agas¨atts av ledande politiker [SVD131] SBAB m˚astebli b¨ast - eller s¨aljas” [SVD132] Lars Norns nya ¨ar icke-litteratur” [SVD133] Dansk kvinna v˚aldtageni Delhi [SVD134] H¨ogutbildad kvinna dubbel f¨orlorare [SVD135] V¨arldsbanken h¨ojer global tillv¨axtprognos [SVD136] Detta blir H&M:s framtidsmarknad [SVD137] V˚ardj¨atten Attendo vill in p˚ab¨orsen [SVD138] BMW kr¨aver Saab p˚amiljoner

77 [SVD139] Hemnet: Har aldrig varit s˚af˚aobjekt ute [SVD140] Kroppsn¨ara teknik visar framtiden [SVD141] Paul Krugman har fel om svensk bubbla” [SVD142] S˚aslipper du Postkodlotteriet [SVD143] Fr˚anmardr¨omsf¨arja till ogenerat flygsex [SVD144] 400 lejon kvar i hela V¨astafrika [SVD145] Mildare retorik om invandring lockar [SVD146] ”En del ¨ar r¨adda f¨or att sl˚ap˚adatorn” [SVD147] L¨akemedelsverket berett att sl˚atill” [SVD148] Hollande var tyst om otrohetsrykten [SVD149] Tolv˚arigpojke ¨oppnade eld p˚askola [SVD150] Stor polisstyrka slog till mot Biebers hem [SVD151] Fantastiskt f˚am¨ota v˚arensom fri man” [SVD152] Ekomj¨olk nyttigare ¨an vanlig mj¨olk [SVD153] Kaf i het konflikt med byggj¨atte [SVD154] F¨or¨aldrar kan ringa mitt under lektionen” [SVD155] Tiden i skolan m˚asterespekteras b¨attre” [SVD156] ”V¨arlden m˚astes¨atta mer press p˚aSyrien” [SVD157] Det ¨ar s¨akert att ˚aka t˚agi Sverige” [SVD158] L˚atbil¨agarna betala sina egna kostnader” [SVD159] H¨ar ¨ar v˚arensb¨asta seriestarter p˚atv [SVD160] Svenska f¨orfattares eviga f¨orbannelse” [SVD161] Sj¨ostedt: Jag ˚aktep˚astryk p˚askolg˚arden [SVD162] Ekeroth kr¨aver en urs¨akt fr˚ankrogen [SVD163] Vill inf¨ora lag mot ¨aktenskapstv˚ang [SVD164] Trafikanter varnas: Stanna inne [SVD165] Nytt gigantiskt bergrum till salu [SVD166] L˚astesin f¨or fylla - dog i cellen [SVD167] Jawo djurg˚ardarei minst fem ˚artill [SVD168] Stor risk for en gasexplosion [SVD169] Sveriges nya m¨ork hyade underklass [SVD170] Smartaste spararna undviker storbanken [SVD171] Skarp kritik mot Amazons lobbying [SVD172] M˚angavill jobba p˚asextimmarsbolaget [SVD173] ”Vill ni forts¨atta k¨ora bil? T¨ank om” [SVD174] S˚af¨or¨andras din l¨on med nya skatterna [SVD175] Garderob uthyres till kortv¨axt person

78 [SVD176] Ov¨antat m˚alf¨or ˚aretsbilligaste skidresa [SVD177] S˚amycket villa ger en miljon [SVD178] Backar efter rasismkritik (INSTAGRAM Madonna kallade sin son nigger”) [SVD179] Min gubbpappa var en transperson” [SVD180] Kristusstaty blev av med fingret [SVD181] Terrorn ska stoppas med en j¨arnring [SVD182] N¨atlurad p˚a200 000 kronor [SVD183] -42 k¨oldrekord ¨ar slaget igen [SVD184] L¨aget stabilt f¨or p˚ak¨ord pojke [SVD185] ”AIK-fans builder v˚arfirst f¨orsvarslinje” [SVD186] H¨ar kan du obducera en or¨ord mumie [SVD187] Skogsbruket ¨ar det st¨orsta milj¨ohotet” [SVD188] Sluta hoppas p˚aett globalt klimatavtal” [SVD189] ”H¨alsa hos nyanl¨anda m˚astetas p˚aallvar” [SVD190] M¨orka kroppar g¨or sin klassresa ned˚at [SVD191] Bra kultur ¨ar ideologiskt otrogen” [SVD192] Drogade macho-m¨an i myskl¨ader [SVD193] ”¨ar p˚asamma niv˚asom Mel Brooks” [SVD194] P˚akostad, st˚atligoch suggestiv” [SVD195] Svensk film ¨ar kvar fast i sjukrummet” [SVD196] Elefanthanne anf¨oll turister p˚asafari [SVD197] Gr˚attute ger tryck p˚asolresor [SVD198] S¨odermalm bland hetaste resm˚alen [SVD199] New York f¨orebild f¨or Nya Kungstr¨adg˚arden [SVD200] F¨ardig med allt prat om min kropp” [SVD201]Alliansen undviker att ta r¨attslig strid mot EU [SVD202] K¨allstr¨om skadad p˚af¨orsta Arsenal-passet [SVD203] Nya Panamakanalen hotar USA-hamnar [SVD204] Sverige finalklart efter rysare [SVD205] Hus en meter fr˚anatt krossas av j¨atteblock [SVD206] ”Kan bara ses som en varning – k¨op inte!” [SVD207] Tiggare k¨ordes bort av poliser [SVD208] Sex kombinationer som g¨or resan b¨attre [SVD209] Man skulle lura dem att g˚amed p˚adet h¨ar” [SVD210] Anklagar Belinda Olsson f¨or stalkning [SVD211] Sylvass kritik mot Astras nedl¨aggning [SVD212] Trenden som ska skona milj¨op˚averkan

79 [SVD213] Bra flyt f¨or b˚atbranschen [SVD214] Vestberg ¨okar kraven [SVD215] Spelmonopolet i Norge kan falla [SVD216] 10 vanor som ger ekonomisk lycka [SVD217] 14 ovanor som kan kosta dig jobbet [SVD218] Jas-rysare n¨armar sig – Oddsen talar emot [SVD219] ”Var underligt redan i foajn” [SVD220] Den serien som b¨orjade s˚abra” [SVD221] L˚agfettstrateginhar inte gjort oss friskare” [SVD222] Elever utan skolg˚angi en vecka [SVD223] Vanlige strokemedicin ¨okar risken f¨or str˚ake [SVD224] Skandalsajten p˚av¨ag att tv˚angslikvideras [SVD225] G¨oteborg k¨opte pr f¨or miljoner [SVD226] Professor: Amanda Knox m˚asteutl¨amnas [SVD227] ”Ingen chans att undkomma” [SVD228] Flashdance-duon: Sv˚artatt inte bli k¨ar” [SVD229] ”Quick-kommissionen b¨or granska fler fall” [SVD230] ”Varf¨or ska staten sk¨ota riskkapital” [SVD231] SD inte ensamma om att fuska med st¨odet” [SVD232] Sexualmoral som kv¨aser och kr¨anker [SVD233] ”Uppenbart att Odell ogillar vindkraften [SVD234] ”H¨ogerns feminism inget v¨ard” [SVD235] ”Konstrundan slutade i Paradise Hotel” [SVD236] Filmen ¨ar pepprad med ¨overtramp” [SVD237] Stack fr˚anplugget f¨or att bli popstj¨arna” [SVD238] ”H¨oll p˚aatt bl˚asaSverige ur t¨avlingen” [SVD239] Putins charmkurs ska l¨ara ryssar att le [SVD240] Flygbolag anklagas f¨or rasistisk reklam [SVD241] En gripen efter flygplanskapning [SVD242] Norsk l¨on ska locka sk¨oterskor [SVD243] Expert: Livsfarligt att t¨avla just nu” [SVD244] Omstridd tv-pastor dog av ormbett [SVD245] Tele2 och Telenor storsatsar p˚an¨at [SVD246] EU-fr˚agorstj¨al tid fr˚anriksdagen [SVD247] Bebis b¨orjade g˚arekordsnabbt [SVD248] F¨orr fanns Centern, nu bara Halleluja” [SVD249] ¨over 100 d¨oda i massaker

80 [SVD250] Sponsorer jublar ¨over medaljerna [SVD251] H & M:s f¨ors¨aljning ¨okade 15 procent [SVD252] H¨ar surfar du allra b¨ast i svenska fj¨allen [SVD253] Aptiten f¨or b¨orsen ¨okar igen [SVD254] En skogsmulle f¨or ¨ostermalmslejon [SVD255] EU-regler p˚averkar inte svenska banker [SVD256] Leican fyller 100 ˚ar- en k¨arlekshistoria [SVD257] ”Jag ¨ar inte riktigt s˚anollst¨alld och naiv” [SVD258] Maggio: ”Jag var en mycket blek kopia” [SVD259] Brahimi: Nu f˚aralla ˚aka hem och fundera” [SVD260] ”Ju n¨armare val desto viktigare blir politik” [SVD261] Sv¨angen mot mitten kommer straffa sig” [SVD262] Oklart om svensk CAR-styrka [SVD263] LO kritiserar utspel om skatteh¨ojningar [SVD264] Mammutbete hittad p˚abyggarbetsplats [SVD265] Explosion p˚abuss – turister dog [SVD266] Kalle Kodare vill l¨ara barn programmera [SVD267] Bra tider – d˚a ¨okar skilsm¨assor [SVD268] Robotar kan ta ¨over h¨alften av USA:s jobb [SVD269] Ov¨antat fynd under mark: Dolt hus” [SVD270] Marknaden kan inte l¨osa allt” [SVD271] Ullenhag beh¨over en arg snickare [SVD272] En skola fri fr˚anpluggh¨astar [SVD273] S˚akan utsatta omr˚adenf˚aett lyft” [SVD274] Stoppa mutor kr¨aver resurser” [SVD275] Privatiserad v¨alf¨ard blir inte billigare” [SVD276] ”Ansvar f¨or unga kan inte skyfflas ¨over” [SVD277] ”En fri flyttr¨att kan skada sparkapitalet” [SVD278] R¨odlistning ¨ar ett hot mot flodkr¨aftan” [SVD279] Den slutgiltiga boken om Beatles” [SVD280] ”Hollywood ¨ar om en charml¨os maskin” [SVD281] Carl Bildt: ”En viktig nystart f¨or Ukraina” [SVD282] H¨ar missar Norge segern i medaljligan [SVD283] Den ¨akta Wolf of Wall Street: ’S˚ablir du rik’ [SVD284] Nato s¨atter stopp f¨or nordiskt samarbete [SVD285] Framtidens Toyota laddas av garaget [SVD286] ”Jag v¨antar p˚aatt Spielberg ska ringa”

81 [SVD287] Binda eller r¨orligt? panelen har svaret [SVD288] Tv˚ad¨oda i libanesiskt bombd˚ad [SVD289] ¨antligen! Nu har v˚arenkommit [SVD290] Stora striden mellan Tyskland och Sverige” [SVD291] M¨aklare h¨ojer villapriset [SVD292] Det var kl¨adernas fel att vi inte vann” [SVD293] Unik l¨osning f¨or implantatkirurgi minskar v˚ardkostnader [SVD294] ”En glittrande smart bl˚asning” [SVD295] Bolag lanserar eget plan f¨or lysresen¨arer [SVD296] Falsks˚angfr˚anallt f¨or m˚angaartister” [SVD297] ”Inte viktigast vinna, utan sl˚aSverige” [SVD298] F˚angadep˚aRyanairs plan i flera timmar [SVD299] Protester i Venezuela kr¨aver m¨anniskoliv [SVD300] ”Otto” om v¨agen till ditt livs Vasalopp [SVD301] Silicon Valley kan bli egen stat [SVD302] ”Omistligt om tidernas scoop” [SVD303] Tar fram k¨anslor man inte k¨ant f¨orut” [SVD304] Test: H¨ar bakas stans allra b¨asta [SVD305] ”Egna intressen tar ¨over i USA-politiken [SVD306] ”Chauff¨orerna blir syndabockar” [SVD307] ”Hur tror Palm att jobben skapas?” [SVD308] Borg har tappat sin ideologi” [SVD309] M˚attede r¨odgr¨ona vinna valet [SVD310] Pr¨ovande fr˚agoroch oartiga streck [SVD311] Anders Borgs nya spritgroda [SVD312] ”Ett hot mot v˚arasj¨alvst¨andiga liv” [SVD313] Det politiska har f˚attl¨amna plats” [SVD314] ”Vita m¨an med mycket pengar” [SVD315] M¨ot konstens mecenater [SVD316] Ida Falk Winland har stj¨arnpotential [SVD317] ”Vad kunde jag ha gjort annorlunda?” [SVD318] Pussy Riot-film cesureras (sic) [SVD319] Genuin svenskfavorit i italienska Alperna [SVD320] Detta ¨ar USA:s farligaste st¨ader [SVD321] L˚angtifr˚ansj¨alvklart att f¨alla B¨ackstr¨om [SVD322] Br˚aktvingar badhus att h˚allaspecialkurs [SVD323] S˚aska amerikaner f˚ab¨attre koll p˚akalorier

82 [SVD324] Han har tagit den ultimata selfien [SVD325] Joy Rahman d¨od i Bangladesh [SVD326] M¨ot arbetsplatsen som skippar chefer [SVD327] Slutsatsen st¨or b˚adeh¨oger och v¨anster” [SVD328] Janukovytj ska framtr¨ada i Ryssland [SVD329] ”Risk att Kockums ˚aker p˚aett dr˚apslag” [SVD330] Scorsese f¨ornekar kvinnors existens” [SVD331] ”AF beh¨over skaffa sig verklighetsf¨orankring” [SVD332] Volvos senaste bil flirtar med svensken [SVD333] H¨ojda arvoden f¨or bankernas styrelser [SVD334] Storbedr¨ageri mot Saab och Volvo [SVD335] Svenskars bor¨antor forts¨atter att sjunka [SVD336] Barnporrkoppling stoppar svensk film [SVD337] De kan ha inspirerat till Leonores namn [SVD338] Arkeologer h¨apnar efter stor ¨okenfynd [SVD339] GW: Klart Enerstr¨om borde h¨oras igen [SVD340] N¨atpedofil ¨overklagar till HD [SVD341] M˚asteavg˚ai ett s˚adant h¨ar l¨age” [SVD342] SVT ¨andrar regler efter avsl¨ojandet [SVD343] Faderskap f¨or b˚adatvillingarna [SVD344] Professor: F¨all locket - innan du spolar [SVD345] ”Jobben ¨ar alliansens viktigaste fr˚aga” [SVD346] De svagaste beh¨over ett b¨attre system” [SVD347] Om¨ ¨ojligt utr¨ona vad M vill med Sverige” [SVD348] Sant eller falskt ¨ar inte det avg¨orande” [SVD349] Om l¨ararna inte vill ha befogenheter, d˚a? [SVD350] Elevst¨odet m˚astemed in i klassrummet [SVD351] Cameron och Merkel i nya EU-debatten [SVD352] Sex st¨orsta missarna i Oscarhistorien [SVD353] Picassodonation till Moderna museet [SVD354] Lyssna p˚aPaco de Lucia b¨asta stunder [SVD355] Duo tar st¨allning mot Reinfeldt [SVD356] H¨ar ¨ar de b¨asta b¨ockerna p˚arean [SVD357] Piloter utser Europas l¨askigaste flygplatser [SVD358] Smart stad byter skepnad [SVD359] Flygbuss till Arlanda f¨or en krona st¨alls in [SVD360] Designl¨ordag med experterna

83 [SVD361] Ryssar avv¨apnar ukrainsk bas [SVD362] Brandattentat i natt mot Stockholmskrog [SVD363] H¨ogerpopulister p˚aframmarsch i Europa [SVD364] Just nu: Tunga sp˚arf¨or Vasaloppets ˚akare [SVD365] D¨arf¨or ¨ar Eliassons tweet problematisk” [SVD366] Inkassobolag sk¨ar guld med t¨aljkniv [SVD367] L¨asare: Fel att byta namn till Gamla stan [SVD368] Extrema vikttras ger chans p˚aOscar [SVD369] ”Vi slutar att tillverka XC90 i mitten av ˚aret” [SVD370] Alla kan k¨ora rally med v¨altr¨anad Golf [SVD371] Bor¨attsexperten: FAR har agerat fegt” [SVD372] Britter bygger l¨angsta luftskeppet i v¨arlden [SVD373] Apple-vd:n r¨ot till mot klimatskeptiker [SVD374] Filmerna som inte borde vunnit Oscar [SVD375] Akesson˚ kr¨aver att att (sic) Eliasson avskedas [SVD376] Paparizou och Svenning till final [SVD377] Massivt tryck p˚av˚ardcentraler [SVD378] Man krockade tre polisbilar [SVD379] Lejonungar ger nytt hopp ˚athotat djur [SVD380] Sm¨org˚asbordet ¨ar en paradgren [SVD381] Nu kr¨avs att v¨ast isolerar Ryssland” [SVD382] Polisen m˚astekunna erk¨anna misstag” [SVD383] ”Vilka muslimer h¨ors i medierna?” [SVD384] Milj¨opartiet lovar att f¨ors¨orja alla” [SVD385] Misslyckande f¨or h¨ogskolan m¨orkas” [SVD386] ”Hovm¨astars˚asenskar sig omedelbart” [SVD387] De i burarna tycker jag sjunger f¨or vilt” [SVD388] ”Ostergren¨ f˚arg¨arna vara en gangster” [SVD389] ”Kulturministern ¨ar el¨andigt obeg˚avad” [SVD390] Lysande jakt p˚ah¨ogsta vinsten [SVD391] Norwegian v¨agrar ers¨atta passagerare [SVD392] Londons otrevligaste krog byter ¨agare [SVD393] Storaff¨aren mellan prylj¨atterna i hamn [SVD394] F˚agel¨agg kl¨acks framf¨or skolkameran [SVD395] Flygbolag f˚arkritik f¨or ny s¨akerhetsfilm [SVD396] ”HBO har problem med sina kvinnor” [SVD397] Allvarlig k¨arlek med sj¨alvironi

84 [SVD398] Fem strofer av Sapfo och en av Svenbro [SVD399] Friskolor ¨oppnar d¨orr till styrelserum [SVD400] S˚adog Philip Seymour Hoffman [SVD401] Larm: Tv¨attbj¨ornen kan vara p˚av¨ag hit [SVD402] Ryska trupper uppges l¨amna Krim [SVD403] ”H¨og tid l¨agga ner Bromma flygplats” [SVD404] L¨amnar rysk tv-kanal i direkts¨andning [SVD405] Aggen¨ p˚aS¨oder som f¨orbryllar arkeologer [SVD406] H¨ar rakas Gadaffis son efter gripandet [SVD407] ”Jag g˚arner i vikt av maratr¨aningen” [SVD408] Myndighet varnar f¨or sparf¨allorna” [SVD409] ”Hon s¨ager j¨amt att jag ¨ar konfliktr¨add” [SVD410] Tog en skinkmacka - f¨orlorade jobbet [SVD411] Mario Draghi kan ¨overraska Europa [SVD412] ”Ukrainas skuldb¨orda inte h˚allbarp˚asikt” [SVD413] OECD till Norge: Bli inte f¨or sj¨alvbel˚atna [SVD414] ”Kvinna+man+barn= Oj¨amst¨allt hemma” [SVD415] Hon ¨ar n¨aringslivets m¨aktigaste kvinna [SVD416] Ica-handlare k¨opte Cadillac p˚afirman [SVD417] ”Agg¨ ¨ar bra men b¨or inte ¨overdoseras” [SVD418] Det ¨ar ett inferno av byggen inf¨or VM” [SVD419] Klordoppad kyckling kan bli vardagsmat [SVD420] Uppfriskande vinkel p˚aFaraos Egypten [SVD421] Sverige b¨or halvera sockerkonsumtionen [SVD422] Svenskt agerande kan sl˚amot hbt-personer [SVD423] Graffiti ska r¨adda kinesiska muren [SVD424] H¨ar avsl¨ojas stans smutsiga f¨orflutna [SVD425] ”Ett passivt USA ¨ar en f¨ordel just nu” [SVD426] ”USA m˚asteleda f¨or att hantera Ryssland” [SVD427] S¨ag upp avtalet med Ryssland” [SVD428] ”V˚artf¨orslag ¨ar inte alls extremt” [SVD429] P˚ast˚ar inte att allt ¨ar l¨onediskriminering” [SVD430] Suver¨ant sjungna s˚angerav Vysotskij [SVD431] Espinosa g¨or DiCaprios Jo Nesbœ-film [SVD432] Skelettdelar inbjuder till uppt¨acktsf¨ard [SVD433] Shakespearmusikal till Sverige [SVD434] H¨aftiga famntag p˚aliv och d¨od

85 [SVD435] Du ¨ar inte tjock, ta ett litet kex” [SVD436] Pompeji ¨ar en skam f¨or Italien [SVD437] M¨ot r¨osterna bakom Rolling Stones [SVD438] Stoppad bok om Guillou ges ut [SVD439] Pharell Williams nya disco ¨ar tr˚akig [SVD440] SAS slopar gratis ¨ol och vin p˚al˚angflygen [SVD441] Just nu: Gult objekt har siktakts p˚ahavet [SVD442] Overraskande¨ siffror – trenden har v¨ant [SVD443] Han pekas ut f¨or att tv¨atta Putins pengar [SVD444] Svensk ¨overtid bryter mot FN:s barnprincip [SVD445] Barnpornografi i biblioteksbok [SVD446] Kim Jong-un fick 100 procent av r¨osterna [SVD447] MP f¨orbi SD i ny unders¨okning [SVD448] H¨ar ¨ar de sk¨onaste ¨oarna i Grekland [SVD449] Zlatan bland v¨arldens allra rikaste spelare [SVD450] N¨astan all mat fr˚ann˚agraf˚ar˚avaror [SVD451] Det ¨ar en tidsfr˚againnan olyckor sker” [SVD452] Tecknet p˚aatt Spotify ¨ar p˚av¨ag mot b¨orsen [SVD453] D¨arf¨or ratar ultrarika New York f¨or London [SVD454] H¨ar ¨ar de hetaste bilarna fr˚anGen`eve [SVD455] De betalar dubbelt utan att f¨orst˚adet” [SVD456] ”Alladin ¨ar om¨ojlig att gl¨omma” [SVD457] Godzilla f˚arf¨or lite st¨angrum [SVD458] Feminism passar inte h¨ar” [SVD459] Pastorn Ulf Ekman l¨amnar Livets ord [SVD460] En underskattad stad i Europas mitt [SVD461] S˚amycket narkotika tar stockholmarna [SVD462] Niagarafallen fr¨os – f¨orvandlades till saga [SVD463] Snowden med i direkts¨andning [SVD464] Vietnams bloggare lever farligt [SVD465] Knipande med t˚ang– tv˚adaler silvermynt [SVD466] Odla din egen mat p˚abalkong eller t¨appa [SVD467] L¨asardebatt: Ar¨ vi f¨or lite med v˚arabarn? [SVD468] Nya mediciner mot cancer slukar pengar [SVD469] Rysk aggression g¨or FN:s brister tydliga” [SVD470] F¨ors¨akringst¨ankande som har sp˚arat ur” [SVD471] Bryta avtalet skulle kosta miljarder”

86 [SVD472] P˚al¨angre sikt blir Putin en f¨orlorare” [SVD473] ”Ekonomiska klyftor g¨oder rasismen” [SVD474] Samarbeta mot kidnapparna i Sinai” [SVD475] En marskv¨all vid sopsorteringen [SVD476] ”Vinnarl˚aten ¨ar som gjord f¨or Eurovision [SVD477] Ar¨ Christer Bj¨orkman s¨aker p˚asin tron? [SVD478] 12 k¨anda kvinnor om viktigaste valfr˚agan [SVD479] Moderna museets nya dyrgripar [SVD480] Se hela v¨arldens diktatorer i l¨askkylar [SVD481] Just nu: De ¨ar med p˚aUSA:s svarta lista [SVD482] Passagerare kan inte f¨orst¨ora svarta l˚adan” [SVD483] 08-kommunen med l¨agsta bopriserna [SVD484] Vara j¨amst¨alld ¨ar mer ¨an byta bl¨ojor [SVD485] Buss sl¨apades med av t˚ag [SVD486] Sifferfejd i tv s˚agas:Tittarna chansl¨osa” [SVD487] Svenska bolagen som krisen drabbar v¨arst [SVD488] Nazisymboler p˚a ¨annu en svensk skola [SVD489] Kristendom mest f¨orf¨oljda religionen [SVD490] F1-bilarna f˚arkritik - ¨ar f¨or tysta [SVD491] Min vuxna dotter tar ¨over v˚arthem” [SVD492] Notan f¨or Krim: Tio miljarder dollar per ˚ar [SVD493] Folksamprofilen ratar r¨oda bilar [SVD494] Nio stor¨agare i Volvo ifr˚agas¨atter arvoden [SVD495] Saabs uppl¨agg med ub˚atar ¨ar radikalt” [SVD496] Stj¨arnm¨aklaren sp˚arprisras p˚abost¨ader [SVD497] ”Har Porsche s˚altsin sj¨al f¨or kaffepengar?” [SVD498] Dykare: Som att bes¨oka museum [SVD499] D¨arf¨or d¨odade jag Mark Darcy” [SVD500] Kina seglar upp som den nya vapenj¨atten [SVD501] ”Hur mycket ska vi tala om rasismen?” [SVD502] L¨arare upplever sig ha s¨amst arbetsmilj¨o [SVD503] Minst en drogs med i lavin vid Riksgr¨ansen [SVD504] Ta med gev¨aret n¨ar du sl¨anger soporna [SVD505] Vi testar kiss-tratten p˚astan [SVD506] N¨ar ska M korrigera f¨orsvarsbesparing?” [SVD507] Anst¨ ¨allda i kl¨am vid upphandlingar” [SVD508] ”Kameror p˚ab˚atarnakan ge fiskare frihet”

87 [SVD509] Bristen p˚abost¨ader pressar de svagaste” [SVD510] Barns sj¨alvmord m˚astef¨oljas upp” [SVD511] Ny sexbrottslag har inte gjort skillnad” [SVD512] Alliansen¨ presenterar ingen annan statistik” [SVD513] Angelina Jolie spelar T¨ornrosas onda fe [SVD514] Kritiserad diabetikersatir frias [SVD515] Vacker Venus p˚aOrion tappar rytmen [SVD516] I Argentina g˚arvinsten f¨orst [SVD517] Bergman fick mig att vilja regissera” [SVD518] ”Inget vaccin mot fr¨amlingsfientlighet” [SVD519] 500 sjuksk¨oterskor saknas till sommaren [SVD520] Nytt spr˚akf¨or exilens villkor [SVD521] Just nu: Skottlossning p˚alyxhotell i Kabul [SVD522] ”Varf¨or var pojken ens i klassrummet?” [SVD523] Nu kommer v˚arentillbaka – med r˚age [SVD524] Svenske (sic) officeren p˚aKrim: Det var hotfullt [SVD525] Nya namnen p˚aUSA:s svarta lista [SVD526] Rysk journalist utreds f¨or sk¨amt [SVD527] Restaurangerna du inte f˚armissa [SVD528] Svenskt N¨aringsliv: Byggnads ¨ar bluffare [SVD529] Iggy Pop skeptisk till The Stooges framtid [SVD530] Det ¨ar klart att det h¨ar sticker i ¨ogonen” [SVD531] Kamprad har flyttat hem till Sverige igen [SVD532] Volvo CE minskar med 450 anst¨allda [SVD533] Viking Lines vd f˚arsparken [SVD534] Industriv¨ardens sex st¨orsta snedsteg i ˚ar [SVD535] Gulflandet som k¨oper allt mer fr˚anSverige [SVD536] Premi¨ar idag – nu kan du deklarera p˚an¨atet [SVD537] Stockholmsbilden som f¨orvirrar [SVD538] ”Inte lika bra som f¨arsk frukt” [SVD539] F¨orskolechef: Tog en hel del dumma beslut [SVD540] Prio ett ¨ar att hitta de orangea l˚adorna” [SVD541] R¨att att sparka tr¨ott anst¨alld [SVD542] I de h¨ar kommunerna g˚arnazisterna till val [SVD543] Stockholmsbagaren ¨ar b¨ast i v¨arlden [SVD544] F¨orsvarssatsning nu visar att vi ¨ar fel ute” [SVD545] Sverige ¨ar Natos svaga l¨ank i Ostersj¨ ¨on”

88 [SVD546] ”Undantagen g¨or f¨orslag tandl¨ost” [SVD547] ”Inte UKA¨ som lagt ned utbildning” [SVD548] M˚angadricker mycket p˚afel s¨att” [SVD549] N¨ar Adolf Hitler vann andra v¨arldskriget [SVD550] Se Antikrundans v¨arsta chocker [SVD551] K¨ottbehovet som f˚aross att sk¨ammas [SVD552] Enast˚aenderomans med enorma resurser [SVD553] F¨orsiktiga skribenter anv¨ander g¨arna kan [SVD554] Kulturborgarr˚adet:fler frist¨ader - inte f¨arre [SVD555] H¨ogljutt snyftande i regidebut p˚aMDT [SVD556] Passagerare kr¨aver livstids ers¨attning [SVD557] Storsnattaren g˚arfri trots flera gripanden [SVD558] Minikjolar i kabinen ska locka fler kunder [SVD559] Bolag h˚artdrabbat av st¨older p˚aplanen [SVD560] H¨ar ¨ar sommarens hetaste charterm˚al [SVD561] Ukrainas soldater dras bort fr˚anKrim [SVD562] Det ¨ar som att s¨oka av hela Ostersj¨ ¨on [SVD563] Barn b¨or f˚aveta om de gjort ett bra jobb” [SVD564] ”Jag skulle bevisa min svenskhet” [SVD565] Ville till lekland - rymde [SVD566] Tysk flygstrejk kan orsaka f¨orseningar [SVD567] AIK sparkar Rikard Franz´en [SVD568] Det sociala spelet mellan gr¨avlingar” [SVD569] S˚amycket kostar en timme i Gripen [SVD570] Svordom f¨orv˚anarengelskspr˚akiga [SVD571] Nu ska Baliavtalet oms¨attas i praktiken [SVD572] Apple vill f˚agr¨addfil i Comcasts kabeln¨at [SVD573] Sydkorea k¨oper 40 stealth-plan [SVD574] Sandvik vill bel¨ona sina chefer [SVD575] F¨orv¨antas att man ska jobba ¨overtid” [SVD576] T˚agproblemdrabbar industrin [SVD577] Det kr¨avs en h¨ogre intern kompetens” [SVD578] Hoppsan, vad h¨ande med sport-ankaret? [SVD579] Vart femte barn ˚angrarsaker p˚an¨atet [SVD580] Nato: Rysk trupp kan n˚aMoldaviens gr¨ans [SVD581] R¨oster h¨ors fr˚anrasmassorna [SVD582] F¨orlossningsv˚ardenf˚arsvidande kritik

89 [SVD583] Uppges klar som ny generalsekreterare [SVD584] Bojkottade Facebook - blev isolerad [SVD585] Flickskolan blir lyxhotell [SVD586] ”Ingen har koll p˚abiverkningarna” [SVD587] ”Exxon f¨orbereder en ny oljekatastrof” [SVD588] Tillg¨anglighet ger frihet och fler kunder” [SVD589] Sverige riskerar att hamna i jumboklass” [SVD590] ”Overtro¨ p˚apolitisk ingenj¨orskonst” [SVD591] ”Krim riskerar att bli ett nytt Tjetjenien” [SVD592] Twitterf¨orbud fick motsatt effekt [SVD593] Banksy-utst¨allning lockade hundratals [SVD594] Antihumanism som skadar varum¨arket [SVD595] En ¨omsint saga om att samla skrot [SVD596] ”Vid 70 kan man inte vara cowboy l¨angre” [SVD597] Ett fyrkantigt skydd mot kaos i hemmet [SVD598] Zlatan lurade sig till mat p˚atr¨aningsl¨agret [SVD599] Knarkm˚almot Persbrandt ¨over [SVD600] Sexorgie f¨ormedlades p˚ak¨and bostadssajt [SVDA1] Sk˚adespelare Bob Hoskins d¨od EXTRA —- Sk˚adespelaren Bob Hoskins d¨od

5.2 Hufvudstadsbladet

[HBL1] Oversv¨ ¨amningarna tilltar i Osterbotten¨ [HBL2] Minst 18 d¨oda i bomb p˚at˚agstation [HBL3] Hon flyttade hem till hj¨arteorten [HBL4] H¨ar r¨addas berguven – Se video! [HBL5] Thailyktor f¨orv¨axlas med ufon i Sverige [HBL6] Radio: Schumacher skadad i skidolycka [HBL7] HS: Packal´envill po¨angs¨atta hyresg¨aster [HBL8] En skolelev kostar ¨over 80 000 euro [HBL9] Hennes uppfinning r¨addar liv vid kriser [HBL10] St¨orsta fallet i guldpriset p˚a32 ˚ar [HBL11] Tchadier flyr Centralafrikanska republiken [HBL12] Drums¨o f˚arstrandkaf´e [HBL13] Karaoken kan tystna vid ny˚aret [HBL14] ”Jag k¨anner mig maktl¨os varje dag”

90 [HBL15] Obamav˚arden– hans st¨orsta framg˚angoch blunder [HBL16] ˚aretsom gick med Hbl [HBL17] Motivation tyngre ¨an frivillighet [HBL18] Motion skyddar mot minnessjukdomar [HBL19] Regeringen stoppade Pussy Riot-fim [HBL20] Ny chef ¨oppnar upp f¨or nyskriven dramatik [HBL21] Regn och rusk lockar barnen till inomhuslek [HBL22] Video: Tusentals jublade f¨or Lucia [HBL23] Studio HBL l Lucia med l¨atta fj¨at [HBL24] Finlands lucia 2013: Elin Andersson [HBL25] H¨ar sjunger alla luciakandidater [HBL26] Gr¨anser planeras f¨or den fria sexhandeln [HBL27] ”Det finns alltf¨or m˚angaosynliga barn” [HBL28] Med mycket spring i benen [HBL29] Det ¨ar aldrig f¨or sent att byta bransch [HBL30] Wikl¨of k¨opte mytomspunnen akvarell [HBL31] Utmaning f¨or f¨or¨aldrar – Cyrus chockerar igen [HBL32] Musikrecension: Med b˚adeguld och prakt [HBL33] Ocks˚aErnst kan sl˚asig p˚atummen [HBL34] Julaftonsnovell: L˚atdin ¨angel g˚a [HBL35] Ahonen imponerade redan p˚atr¨aning [HBL36] Unglejonen f¨orlorade mot Sverige [HBL37] Dubbelt svenskt i Tour de Ski [HBL38] Zlatan: Damfotbollen har min fulla respekt [HBL39] Kina l¨attar p˚aettbarnspolitiken [HBL40] Pussy Riot var - trots allt - privilegierade [HBL41] Tuomioja: Mera historia, ingen religion [HBL42] Tallink Silja: Strejk p˚averkar inte tidtabellerna [HBL43] Sverige l¨axar upp Norge [HBL44] Gates mest beundrad i v¨arlden [HBL45] UM manar till f¨orsiktighet i Bangkok [HBL46] Nordiska ambassad¨orer till [HBL47] Webbutikerna hade n¨atproblem [HBL48] Ta av byxorna och hoppa p˚ametron [HBL49] M¨ak¨ar¨ainen p˚apallen igen [HBL50] Gr¨ont ljus att v¨anta f¨or Guggenheim [HBL51] Fram˚ati Raumos varvsf¨orhandlinar

91 [HBL52] Utan k¨orkort F¨or tjugoandra g˚angen [HBL53] Hang¨o jumbo v¨antar ¨annu p˚asn¨on [HBL54] Lobbare godtar strikt ¨overvakning [HBL55] Fyra skadade i svensk attack med machete [HBL56] Riksv¨ag 12 ¨oppnad f¨or trafik igen [HBL57] Husso en vinnare i ligacomebacken [HBL58] Studio HBL — ”Utbilda fler l¨arare ¨an beh¨ovs” [HBL59] Rappare gjorde musikvideo i Nordkorea [HBL60] H¨ar st¨oper politikerna ny˚arslyckor [HBL61] Biafra sv¨alter ihj¨al [HBL62] Castro intar Havanna [HBL63] En l˚angtitt i backspegeln [HBL64] Misst¨ankt br¨odradr˚api B¨ole [HBL65] 22 krockar i Helsingfors [HBL66] H¨ogbergsgatan dr¨ommer om ansiktslyft [HBL67] VN: VR vill stoppa t˚agtill Ing˚aoch Karis [HBL68] Coachella s˚aldeut p˚arekordtid [HBL69] Riikka Pulkkinen ¨ar framme [HBL70] Miles Davis- utst¨allning i Tammerfors [HBL71] OS-backen Sami Salo skadad [HBL72] Varmt v¨ader r¨addade Morgenstern [HBL73] Finlands damer tv˚aai lagsprinten [HBL74] 16:e plats i storslalom f¨or Sandell [HBL75] Reningsverket blundar f¨or mediciner [HBL76] Handbollsseger med en bitter eftersmak [HBL77] Rumpor i konstverk blev f¨or mycket [HBL78] Sharon begravs p˚am˚andag [HBL79] Gammal var ¨aldst i flygbacken [HBL80] Myter och okunskap sp¨ader p˚ap-pilleroro [HBL81] Danska v˚aldtageni Indien [HBL82] ”EU har skyddat oss fr˚ankriser” [HBL83] F¨orsta spadtaget f¨or svenskt kvarter p˚aBusholmen tas i h¨ost [HBL84] Helikoptern som ska hj¨alpa luftv¨arnet [HBL85] Nieminen utslagen i australiska ¨oppna [HBL86] Vilke J¨ornkarikatyr ¨ar din favorit? [HBL87] Finland trettonde b¨ast i matrankning [HBL88] Air Finland-ers¨attningar dr¨ojer

92 [HBL89] Arkivet som ¨ar en guldgruva [HBL90] Hartwall ska sk¨ara ned [HBL91] Staten st¨oder arkitekturt¨avling [HBL92] Villabrand sprider r¨ok i Karis [HBL93] ˚aretsidrottare 2013: Tero Pitk¨am¨aki! [HBL94] St¨od f¨or armn i riggad omr¨ostning [HBL95] Splittring i Tunisien fortfarande tre ˚arefter revolten [HBL96] Snabbmat krockar med unika lokaler [HBL97] En person bakom alla hotbrev [HBL98] Deloitte tror p˚agenombrott f¨or smarta prylar [HBL99] Hollande pressades om privatlivet [HBL100] Hundmat ger perfekta bilder p˚askogens konung [HBL101] Gratis arbetskraft bygger v¨arldens dyraste OS [HBL102] Hon ¨ar f˚angei Finlands byr˚akrati [HBL103] Det ¨ar sv˚artatt f¨or¨alska sig i Vanda [HBL104] Sharon - Den israeliska j¨arnn¨aven [HBL105] Ja till arkitektt¨avling f¨or Guggenheim [HBL106] En person p˚ak¨ord av t˚agi Vanda [HBL107] Skrivrecension: Lagom f¨oruts¨agbar fl¨ojtmusik [HBL108] Studieorten f¨orblir ofta en parentes i livet [HBL109] Mobbning och intriger vid kungens hov [HBL110] Alltf¨ ¨or m˚angavalm¨ojligheter skapar stress” [HBL111] Stenson fick svenskt sportpris [HBL112] Koponen fj¨arde g˚angen˚arets basketspelare [HBL113] Djokovic iskall i Melbournes hetta [HBL114] Stadsr¨av gr¨avde i soporna [HBL115] Lika m˚angaskuldsatta som under depressionen [HBL116] Polisen varnar f¨or ny syntetdrog [HBL117] Vanligt med gift i barnkl¨ader (giftige stoffen in kinderkleren) [HBL118] Kansler ryter till om vr¨akning av k¨orer [HBL119] Timjan ¨ar vinterns b¨asta krydda [HBL120] En personlig pr¨agel ¨ar p˚amodet [HBL121] Branden blossar upp p˚anytt [HBL122] Polisen och demonstranter drabbade samman i Ukraina [HBL123] Homosexualitet accepterat i FInland under tidigt 1900-tal [HBL124] Finskspr˚akigap˚a˚alandh˚allertyst [HBL125] Financial Times skiver stort om Tove Jansson

93 [HBL126] Dubbelt Vuokatti i FM-stafetten [HBL127] Forskare: Skarv inget hot mot fisket [HBL128] F¨orsvunnen flicka upphittad i Esbo [HBL129] F¨orr¨adiska isar ny olycka nu vid Drums¨o [HBL130] Nordisk skog gav utm¨arkelse [HBL131] Iiiiisande kallt n¨ara minus 40 [HBL132] Explosioner skakar protesterna i Bangkok [HBL133] Kidnappades reportage publiceras i dag [HBL134] Hem fr˚anNordkorea nu intagen p˚aklinik [HBL135] Sn¨on lockar skid˚akarna ur idet [HBL136] I ˚arer¨ovrar spanskan Kalifornien [HBL137] I ˚arv¨antas Nokia bel¨ona ¨agarna [HBL138] Obamas patriotiska spioner [HBL139] SVT: man blir dummare av f¨or mycket alkohol [HBL140] Flygv¨ardinna mordhotades [HBL141] L¨amna hj¨arnan i garderoben” [HBL142] Ugglorna bjuder p˚as˚apopera och trangeldrama [HBL143] Idyllen ska ¨oppna f¨or allt fler [HBL144] Knepigare skolv¨ag f¨or familjer i Esbo [HBL145] Bil krockade med buss i natt [HBL146] Hur l˚aterren¨assansen? [HBL147] R¨att bok + r¨att l¨arare = magi [HBL148] Clarissa vidare i UMK [HBL149] Musikrecension: Aurore ¨ar h¨ar! [HBL150] Julia Wiraeus: De indiska tjejerna tar fighten [HBL151] Janne Korpi p˚apallen i Burton European Open [HBL152] Formel 1-mogul anklagas f¨or mutbrott [HBL153] Ville L˚angsegrare i svenska ¨oppna [HBL154] Chelsea v¨arvade nygammal spelare [HBL155] F¨olj med Kazakstan-Finland [HBL156] Tusentals demonstrerade mot sexuellt v˚ald [HBL157] Directionersdemonstrerade f¨or Finlandsbes¨ok [HBL158] Haglund: dr¨onaraff¨ar omv¨arderas [HBL159] ¨osterrike - estetik f¨or alla sinnen [HBL160] Radio Helsinki ska bli stadens starkaste kanal [HBL161] ¨odesval f¨or thail¨andsk demokrati [HBL162] Finland till Basket-VM

94 [HBL163] Kyrkan + staten = sant? [HBL164] Antti Rinne utmanar Jutta Urpilainen [HBL165] L¨attnad att f˚auppr¨attelse [HBL166] Fler gator ska f˚akvinnonamn i Sverige [HBL167] Finland till bronsmatch [HBL168] Linus Torvalds trivs b¨ast framf¨or datorn [HBL169] V¨aglaget sv˚artsn¨oyran ¨over i s¨oder [HBL170] Cannabisaktivister har vind i seglen [HBL171] Marian ˚aktetill Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka [HBL172] Kyrkans kampanjbild v¨acker k¨anslor [HBL173] Norsk pr¨ast kastade ut gr˚atande barn vid dop [HBL174] Skevande programinfo f¨or Yle Fem irriterar tittare [HBL175] Brand vid daghem i Kronoby [HBL176] Krisen i Ukraina och OS i Sotji [HBL177] M˚angaprogram kan ses utomlands [HBL178] N¨ar ska barn b¨orja p˚adagis? [HBL179] MC Etu-T¨o¨ol¨o cruisar enligt planerna [HBL180] H¨ogholmen fick davidshjortar [HBL181] Varning f¨or d˚aligtv¨aglag i kv¨all [HBL182] VR-planer rubbar m˚angasvardag [HBL183] Nordiska skolan kunde starta 2015 [HBL184] Bilar kraschade efter br˚akp˚a˚aboleden [HBL185] Annakaisa Suni: Det ¨ar l¨att att missf¨orst˚a Aland˚ [HBL186] Tre novellfilmer g˚arvidare [HBL187] P˚acykel genom gr¨onskande Vietnam [HBL188] Karameller: Vem ska r¨adda Leif Jakobsson? [HBL189] Studio Ghibli g¨or Ronja R¨ovardotter [HBL190] Yoga till fritt pris drar snyltg¨aster [HBL191] Hbl presenterar v˚arensfaktab¨ocker [HBL192] Teaterrecension: Den fantastiska leksaksaff¨aren [HBL193] Obama: Sotji ¨ar s¨akert [HBL194] Finland vann dubbeln [HBL195] Trevor Gillies hittade ny klubb igen [HBL196] Niklas Hagman till KHL-Jokerit [HBL197] Valteri Filppula skadad - OS i fara? [HBL198] Anna-Lena Laurn: Ukrainas problem g˚aratt l¨osa [HBL199] Extrema islamister allt st¨orre hot

95 [HBL200] P˚adet h¨ar dagiset blir han och hon hen [HBL201] BBC: Plan p˚av¨ag till Rom kapades [HBL202] Ludqvist g¨ackad av egen spelare [HBL203] Olympiastadion ¨oppen f¨or skridsko˚akare [HBL204] Nordea gav inte betj¨aning p˚asvenska [HBL205] Sv˚artbevisa att fonder f¨orvaltas aktivt INFINITIVM¨aRKE [HBL206] Yxman h¨arjade p˚alokalt˚ag [HBL207] ˚ar2025 ska B¨ole station sjuda av liv [HBL208] Stora valpengar f¨oresl˚asalltid vara offentliga [HBL209] Demonstranter l¨amnade Kievs stadshus [HBL210] 18 d¨oda i flygkrasch i Nepal [HBL211] Ryssland v¨antar i kvartsfinal [HBL212] Flodvattnet stiger i Storbrittannien [HBL213] M˚angaskadade i trafikolycka i Lappland [HBL214] Arbetare r¨addade ur sydafrikansk gruva [HBL215] Finland v¨alkomnar rysk olycksutredning [HBL216] Varf¨or revolterar de unga inte? [HBL217] Bussexplosion skakar Sinai [HBL218] Sverige tog guld - Finland sexa [HBL219] Norge visade v¨agen mot frihet [HBL220] Halmes bageri s¨aljer nybakat p˚asvenska [HBL221] K¨oklaxbarnen studerar i paviljonger [HBL222] ¨ar detta en jubileumsproduktion? [HBL223] Opera: Sprittande och humoristisk Figaros br¨ollop [HBL224] N¨ar din hj¨arna slutar att fungera [HBL225] Besatt av lusten att veta mera [HBL226] Alla talar om Tinder [HBL227] Fynda i S¨odervik p˚as¨ondag [HBL228] Freud ¨alskar mumintroll [HBL229] Skitig rock till alla hj¨artans dag [HBL230] Veckans dj: Borzin tog balkan till klubbarna [HBL231] Misslyckat l˚atakommuner ta ¨over svenska skolan [HBL232] Sista medaljchansen f¨or M¨ak¨ar¨ainen [HBL233] Stor insats n¨ar Finland m¨oter Kanada [HBL234] Svensk press euforisk ¨over OS-guldet [HBL235] ¨annu ingen uppg¨orelse i Bangkok [HBL236] Sv˚artf˚amed Skottland i EU”

96 [HBL237] T¨ol¨ovikens hj¨arta blir gr¨ont och kallt [HBL238] Armstrong: Vi kommer inte som er¨ovrare [HBL239] Fettsugningen f¨orst¨orde Elinas hud [HBL240] Mamma och pappa ¨overraskade Enni [HBL241] Janukovytj f¨ors¨okte l¨amna Ukraina [HBL242] Rysk trippelseger p˚afemmilen [HBL243] Han l¨amnar Kulturfonden i protest [HBL244] Snowboarden har en utmanare [HBL245] R¨atten till abort hotas i Europa [HBL246] ¨aventyr i Bulgarien stod konsulter dyrt [HBL247] Sel¨anne fick ett magiskt OS-slut [HBL248] Nationalstaternas Europa vore rena dynamiten” [HBL249] ¨ok¨and knarkkung gripen i Mexiko [HBL250] Tymosjenkos ˚aterkomst l¨oser inte problemen [HBL251] Prinsessan Estelle fyller tv˚a˚ari morgon [HBL252] Rekordung italiensk regering m¨oter skepsis [HBL253] Skridsko˚akare drunknade i Lojo [HBL254] Johanna Hedvik springer f¨or att hon kan [HBL255] Parlamentet avs¨atter Janukovytj [HBL256] Gr¨asrotsinsamling f¨or barnbok blev succ [HBL257] En fr˚agaf¨or stor f¨or m¨anniskan [HBL258] Motivationen st¨orre ¨an arbetsb¨ordan [HBL259] N¨ordarnas Amor pusslar ihop ensamma [HBL260] Hoppa dig till beachform [HBL261] Irina Bj¨orklund ¨alskar H¨ostvisan [HBL262] ¨annu ett dopningsfall i Sotji [HBL263] Norge tog trippelseger - Niskanen fyra [HBL264] H¨ar f˚arsamlare visa upp sina ¨ogonstenar [HBL265] HS: Jussi Halla-ahos suppleant f˚arsparken [HBL266] Bil rullade i havet p˚aDrums¨o [HBL267] Fuktskador st¨anger R¨odskogs skola [HBL268] ECB s¨anker r¨antan i juni [HBL269] Fagerlunds favorit vann i ˚abo [HBL270] Domare stoppar bilder p˚ahalvkl¨add Bieber [HBL271] Soldater p˚afarligt uppdrag [HBL272] F˚afinl¨andare v¨aljer etiskt vin [HBL273] Sverige sl¨ackte Lejonens finalhopp

97 [HBL274] R¨aikk¨onen kraschade [HBL275] Fem finl¨andare ute – vem kommer till VM? [HBL276] Tuff v¨ag f¨or Lejonen till OS-final” [HBL277] D¨oda finl¨andaren i Syrien kring 20 ˚ar [HBL278] Ukrainsk l¨angd˚akare dopad i OS [HBL279] Brottsofferjouren f˚arallt fler samtal [HBL280] Vi ¨alskar att jaga gamla soffor [HBL281] Pollens¨asongen drar in tidigt i ˚ar [HBL282] Janukovytj m¨oter media p˚afredag [HBL283] Krims ryska befolkning vill inte vara del av Ukraina [HBL284] Pekkaniskas huvud¨agare Janne Niska d¨od [HBL285] Biaudet manar regeringen trygga [HBL286] Kaari Martin bel¨onades med kulturpris [HBL287] Bottas och R¨aikk¨onen i t¨attrion F1-testerna [HBL288] Google: F˚afinl¨andska webbutiker exporterar [HBL289] St¨od inom FSD f¨or Urpilainen [HBL290] Hautala vill bli kommission¨ar [HBL291] Polismajan blir ”kundv¨anlig” [HBL292] K¨opcentret p˚aDrums¨o rivs i ˚ar [HBL293] Aldre¨ pappa h¨alsorisk f¨or barnet [HBL294] ”Euron har varit skadlig f¨or Finland” [HBL295] L¨asarafton: Ar¨ v˚aren redan h¨ar? [HBL296] F¨orening fick s¨alje toapapper skattefritt [HBL297] Antihomolag stoppades i Arizona [HBL298] ”Ekonomin ¨ar nyckeln i Ukraina” [HBL299] Leonore fick prinsesstitel [HBL300] Lycka ¨ar att vara (ny)finl¨andare [HBL301] Dagisbarn gl¨omdes kvar – tanterna gick hem [HBL302] R¨odskog skola: Flytten skjuts upp med tv˚aveckor [HBL303] Utskott: Utred NSA-samarbetet [HBL304] Bokrecension: L˚atbarnen f˚af¨or¨aldrar av b¨asta slag [HBL305] Konstrecension: Femton nyanser av ensamhet [HBL306] Greklands tr¨anare slutar efter VM [HBL307] K¨arp¨at f¨orl¨angde spelarkontrakt [HBL308] PSG f¨orl¨angde i fyra ˚armed Matuidi [HBL309] Arg Niinist¨o f˚arfilmkopior [HBL310] Stationerna f˚aransiktslyft f¨or miljoner

98 [HBL311] Google tar bort videon om profeten Muhammed [HBL312] Jokerit tog seger utan stress [HBL313] Vintertid smakar r¨odbetan mer ¨an den kostar [HBL314] Baka b¨asta fastlagsbullen [HBL315] M˚angad¨odsfall bland fotg¨angare och cyklister [HBL316] Ugglornas krig saknar klok l¨osning [HBL317] V¨arldens internflyktningar ¨okar [HBL318] Fr˚ankriget i Syrien till ingenstans i Europa [HBL319] Skrovet renare ¨an samvetet [HBL320] Tove Lo ¨ar Sveriges n¨asta popl¨ofte [HBL321] Obama kr¨aver: Dra styrkorna tillbaka [HBL322] Tv˚angsv˚ardska skydda of¨odda barn [HBL323] F¨orbudet mot sexk¨op blir inte av [HBL324] Kina anklagar uigurer f¨or knivd˚ad [HBL325] Str¨ommen g˚armen underbart ¨and˚a [HBL326] Sp¨okhus med lyxl¨age har st˚atttomt i ˚aratal [HBL327] Rindell salig efter f¨orsta segern [HBL328] R¨aikk¨onen hann med t¨avlingssimulation [HBL329] Ny video fr˚anSimferopol [HBL330] Inv˚anarev¨allkomnar ryska soldater [HBL331] D¨odsorsaken har klarnat [HBL332] HIFK regerar i stan [HBL333] Se v˚arvideo fr˚anKrims st¨orsta stad [HBL334] De h¨ar f˚ardig att g˚aner i vikt [HBL335] Barn i fara p˚askidcenter [HBL336] Sv˚arv˚arf¨or regeringen [HBL337] Yoga och kyrkan inte mot varandra [HBL338] Niinist¨o: ”Vi hotar inte l¨amna regeringen” [HBL339] Fredagsn¨oje: Nu ¨ar det Antsku mot Ymmi [HBL340] I natt klarnar det: Vem f˚arOscars? [HBL341] Maltas stora son ¨ar stark som en hingst [HBL342] Overdos¨ av m˚angadroger [HBL343] Strandvall ¨ar tillbaka i toppen [HBL344] B¨asta resultatet i lagbacke p˚al¨ange [HBL345] Vinterklassikern spelas inf¨or halvtomma l¨aktare [HBL346] Bygget st˚aroch stampar p˚ast¨allet [HBL347] Rysk milit¨ar aktivitet p˚aKrim

99 [HBL348] Folkomr¨ostning om Krims st¨allning tidigarel¨aggs [HBL349] Forskare tror inte p˚abev¨apnad konflikt [HBL350] Finlandssvenska skolan under lupp [HBL351] Hiphop i sakral milj¨o [HBL352] Presidentmakare sv¨ar n˚agotf¨orbannat” [HBL353] Calle Haglund ¨oppnar restaurang [HBL354] Ministerief¨orslag: k¨orkorten till Trafi [HBL355] Turkiska demokratin ligger i v˚agsk˚alen [HBL356] Tr¨ott Northug har l¨amnat Finland [HBL357] Norge s¨amst i v¨arlden? p˚akaffe [HBL358] N¨astan ingen risk att ˚aka fast f¨or dopning i Finland [HBL359] V¨ardel¨os joggingkompis [HBL360] ” Det viktiga ¨ar att bygga klart” (sic) [HBL361] Miljardpakket ska f˚aUkraina p˚af¨otter [HBL362] Sprid ut st¨odboendena i staden” [HBL363] Saarinen inte ett slumpm¨assigt offer [HBL364] ˚aretsinvandrarkvinna ¨ar busschauff¨or [HBL365] Outkast dragpl˚asterp˚aFlow [HBL366] Vikingchef sparkas f¨or romans med vd [HBL367] Staden fick nog av b˚atskrotet [HBL368] Rekordm˚angakvinnor s¨okte till arm´en [HBL369] Jylh¨a f¨orsvarar h¨oga blodv¨arden [HBL370] Broo kritiserar Guggenheimbidrag [HBL371] Stora Enso nekar anv¨andning av barnarbetskraft [HBL372] Vimpel och slips blev v¨arldspolitik [HBL373] Munchtavla hittad vid husrannsakan [HBL374] Munksh¨ojden fick celeber inv˚anare [HBL375] Saadi Gaddafi utl¨amnad fr˚anNiger [HBL376] Ryskt krigsskepp sj¨osatt i Frankrike [HBL377] Finlands U21-herrar gjorde bort sig [HBL378] Insamlingsk¨arl f¨or glas tas bort i Helsingfors [HBL379] ” Om jag inte skrev, skulle jag d¨o” [HBL380] Inget slutspel i Mestis [HBL381] Blytungt efter nytt bottennapp [HBL382] Eremenko segerarkitekt mot Ungern [HBL383] NATO l¨agger Rysslandssamarbete p˚ais [HBL384] OSSE:s h¨ogkvarter omringat

100 [HBL385] Proryska ˚atertarregeringsbyggnad [HBL386] Mer milit¨art st¨od till Polen fr˚anUSA [HBL387] H¨ogholmen fick en tiger. Se videon! [HBL388] Ryssland hotar konfiskera tillg˚angar [HBL389] En bra morgon b¨orjar med brunch [HBL390] F¨arska smaker i v¨antan p˚av˚aren [HBL391] NATO - r¨addaren i n¨oden? [HBL392] Nu testar vi fastlagsbullar [HBL393] M˚andagsex:”Vad skulle Reagan gjort?” [HBL394] ”˚aretsoscargala tr˚akig” [HBL395] Nisse, 94 - krutgubbe mitt uppe i livet [HBL396] Tills d¨oden skiljer oss ˚at [HBL397] ”Spelarna ser det inte som vi journalister g¨or” [HBL398] Filmaren Malik Bendjelloul d¨od [HBL399] Stor penningg¨omma p˚aAarnios bygge [HBL400] B¨attre lycka n¨asta g˚ang,eller? [HBL401] Dags f¨or modersm˚aletsess¨a [HBL402] Over¨ 40 drunknade utanf¨or Jemen [HBL403] JUST NU: Falskt alarm om flygplanet [HBL404] Stora Enso medger barnarbetskraft [HBL405] Rysk mormor f˚arinte komma hit [HBL406] 100 procent av 100 procent r¨ostar p˚ahonom [HBL407] F˚avill resa med finl¨andare [HBL408] Stora skillnader p˚aprivata v˚ardpriser [HBL409] Ekonomiska sk¨al kan ha drivit Jari Aarnio [HBL410] Kraftigt jordskalv vid Kalifornien [HBL411] Ung arkitekt prioriterar park [HBL412] Terrormisstankar hopar sig [HBL413] Jatsenjuk till USA f¨or att tr¨affa Obama [HBL414] Viirus blev ˚aretsteater [HBL415] Demonstranter r¨ok ihop p˚aKrim [HBL416] HIFK krossar allt motst˚and [HBL417] Rikedomen granne med mis¨aren [HBL418] IL: Unga misshandlade busschauff¨or [HBL419] Yle: Simon Lindell har hittats d¨od [HBL420] Putin bara en av Ukrainas pr¨ovningar [HBL421] Brett st¨od f¨or tv˚aspr˚akigskola i Esbo

101 [HBL422] Sinnesunders¨okning f¨or Pistorius [HBL423] Sjutton˚aringsk˚amadeelva bilar i Esbo [HBL424] Nu var man underbarast” [HBL425] Recension: Bruckner ut med badvattnet [HBL426] Allt ljus p˚aLeto [HBL427] Ilkka Tuomisto tog silver [HBL428] Ah,¨ den d¨ar h¨astakrobatiken” [HBL429] Nieminen till tredje omg˚angeni j¨atteturneringen [HBL430] Sjukdom spr¨ackte Sandells EM-dr¨om [HBL431] Svaveldirektivets styvmoder har mest inflytande [HBL432] Tredje g˚angenOSSE motades i grind [HBL433] St˚albandkan v¨anta efter ˚arsskiftet [HBL434] Palmgren visar var gropen ska gr¨avas [HBL435] Knoppen f˚arsig en rej¨al omg˚angp˚akl¨atterv¨aggen [HBL436] Fl¨aktar fr˚anen svunnen tid [HBL437] Tomas Ledin h¨aller upp premium bulk [HBL438] M¨ak¨ar¨ainen tv˚aai Pokljuka [HBL439] Jag har inte tr¨affat en man som ˚angratsig [HBL440] Regeringskrisen uppskjuten till h¨osten [HBL441] Mamma och barn omkom i eldsv˚adai Sastamala [HBL442] EU och USA inf¨or sanktioner [HBL443] Sanoma sk¨ar ner med hundra anst¨allda [HBL444] HIFK:s supportrar ordnar demonstration [HBL445] Hjallis kommenterar inte floppen i dag [HBL446] Hundra˚aringhar flytt p˚afilm [HBL447] Lycka och k¨arlek p˚aHanken [HBL448] St: Paddy’s day firas i gr¨ont [HBL449] Branden i ˚abo sl¨ackt [HBL450] Saudiarabien bygger stort p˚aGran¨o [HBL451] Finsk journalist och fotograf gripna p˚aKrim [HBL452] Tuomioja: Sanktioner bara om krisen f¨orsv˚aras [HBL453] Sipil¨a: Centern ¨andrar inte sin Natolinje [HBL454] Gr¨ont te kan vara sockerbov [HBL455] Terapi hindrar inte pedofiler [HBL456] Ocks˚aNato ¨ar f¨orankrat i FN [HBL457] Kandidattrion oenig om EU [HBL458] HS: Jane Erkko har avlidit

102 [HBL459] Tre t¨avlingar, tre segrar f¨or M¨ak¨ar¨ainen [HBL460] Politiker och milit¨arer p˚aEU:s sanktionslista [HBL461] Putin sitter p˚anycklarna till Krim [HBL462] President: Godtar aldrig att Krim annekteras [HBL463] Tidig v˚ar ¨ar lika smutsig som sen [HBL464] Brist p˚asvensktalande psykologer [HBL465] Fyrtio hundanfall bara i fjol [HBL466] Jari Sarasvuos talkshow l¨aggs ner [HBL467] Dansrecension: Kuka pelk¨a¨a tappajahaita [HBL468] Han kan spela allt - och ¨and˚ainget [HBL469] Ter¨av¨ainen snart aktuell f¨or NHL-spel [HBL470] Rosberg vann i Melbourne - Bottas sexa [HBL471] Krimf¨orlust f¨or Ukraina mot Europa [HBL472] Prorysk eufori i Simferopol [HBL473] V¨ast kallar omr¨ostningen en parodi [HBL474] Fr˚agannu ¨ar hur Ryssland reagerar” [HBL475] Gr¨onare vardagsmat ger renare samvete [HBL476] Sydafrika - prisv¨anliga kvalitetsviner [HBL477] Franciskus ¨ar en mindre helig p˚ave [HBL478] Tre ˚arsedan kriget kom [HBL479] Livet leker b¨ast i skogen [HBL480] S˚aundviker du migr¨an av r¨odvinet [HBL481] Jokerit-¨agare p˚aUSA:s sanktionslista [HBL482] ˚aAb¨orjar bereda klassl¨ararfr˚agan [HBL483] Duman godk¨ande anslutning av Krim [HBL484] Pistorius s¨aljer sitt hus [HBL485] SFP: L¨ararutbildning till Helsingfors [HBL486] Sparkade vd:n: Jag k¨ande bara l¨attnad [HBL487] Katainen: Finskt medborgarskap inget skydd mot sanktioner [HBL488] Bedragare l˚atsas vara Skattef¨orvaltningen [HBL489] Viktigast hitta MH370 svarta l˚ada [HBL490] Merkel: G8 existerar inte [HBL491] Ukraina t¨anker k¨ampa f¨or Krim [HBL492] Fastighetsskatten kan g¨ora Benitas boende dyrt [HBL493] Rinne favorit bland delegater [HBL494] Delar av planet MH370 kan ha hittats [HBL495] T˚agutrymdes p˚agrund av r¨ok

103 [HBL496] ”Anslutningen klar den h¨ar veckan” [HBL497] USA inf¨or fler sanktioner mot Ryssland [HBL498] Ryssland st˚arinf¨or nya sanktioner [HBL499] ”Esbo m¨orkl¨agger inte metropapper” [HBL500] Ingen krogbojkott i Helsingfors [HBL501] Kyll¨onen risar metroutredning [HBL502] Rolling Stones turn´eos¨aker [HBL503] Del 4: Johnny ¨ar skaparen [HBL504] Smoukahontas fick Jakobstads nyckel [HBL505] Kurri: M˚angavill st¨ora Jokerit [HBL506] Van Persies skada inte allvarlig [HBL507] West k¨orde ¨over serieledaren Cocks [HBL508] Bin Ladin skr¨ot med 9/11 [HBL509] Ukraina redo att evakuera milit¨ar [HBL510] V¨atgasvisionen ger renare trafik [HBL511] 205 d¨oda i turkisk gruvolycka [HBL512] Ryssland inledde stridsman¨over n¨ara Finland [HBL513] Blomk˚aleng¨or comeback [HBL514] Bakom barrikaderna [HBL515] Reidar Wasenius ¨ar VR:s nya r¨ost [HBL516] Punktmarkering b¨asta vapnet mot nazism” [HBL517] Hur bra var du i studentskrivningarna? [HBL518] Ensamheten g¨or dig galen [HBL519] L˚angoch tung v¨antan f¨or lejonen [HBL520] Fr˚anNorsen till Bolsjojakademin [HBL521] JK: Nej till psalmer och julkrubba [HBL522] Svart dag i Egypten - ¨over 500 d¨oms till d¨oden [HBL523] Verkkokauppa.com b¨orslistas [HBL524] Farlig ebolaepidemi - ¨over h¨alften d¨or [HBL525] Regeringen inledde sv˚araf¨orhandlingar [HBL526] Ukraina retirerar fr˚anKrim [HBL527] Nokia skjuter upp Microsoft-aff¨ar [HBL528] Stoltenberg blir chef f¨or Nato” [HBL529] Mika Kallio tv˚aaefter diskvalificering [HBL530] Ny Bankautomat- kontanter fr˚anR-kiosken [HBL531] Studenter v¨adjar till regeringen [HBL532] Ronaldo: Vi behandlas inte r¨attvist

104 [HBL533] Jordgubbar redan i april [HBL534] Kinesiskt plan gjorde observationer [HBL535] H¨ogerextrema fram˚ati franskt val [HBL536] V¨astledare diskuterar Ukraina och k¨arns¨akerhet [HBL537] Ryska trupper forts¨atter invadera Krim [HBL538] Nato: Transnistrien i fara [HBL539] 42 kilo guld hos ex-minister [HBL540] Ryssland k¨anner av sanktionerna [HBL541] Esbo ger inte genast upp metron [HBL542] ”Hit v˚agarmammorna komma” [HBL543] Klottret kostar staden 1,5 miljoner [HBL544] Metallr¨acken utanf¨or Nationaloperan stals [HBL545] Ut ur m¨orkret, mot f¨arg och ljus [HBL546] Tidskriften Sk¨arg˚ardf˚arbidrag [HBL547] Warhol portr¨atterade Sibelius [HBL548] Sju vill leda Ateneum [HBL549] Byggm¨astar forts¨atter som FSS-tr¨anare [HBL550] Ishockey ¨ar finl¨andarnas favorit [HBL551] Reformen kan sl˚as¨onder svensk service [HBL552] M¨ak¨ar¨ainen etta i v¨arldscupen [HBL553] Rantala erk¨anner fr¨acka annonser [HBL554] Stort st¨od f¨or f¨orsvarspakt med Sverige [HBL555] Niinist¨o tr¨affade Xi [HBL556] Turkiet sk¨ot ned syriskt plan [HBL557] Var femte kan f˚ag˚afr˚anKSF Media [HBL558] Fr¨ammande hem blir m¨otesplatser i Kapstaden [HBL559] Overgrepp¨ inom Esbo f¨orsamling [HBL560] Tommy Pohjola: Omd¨omet sviker i tunnlarna [HBL561] Beslutet p˚averkar inte tidsplanen” [HBL562] Finnair vill s¨aga upp 680 [HBL563] Finska grottdykarna b¨argades [HBL564] V˚ari luften - kolla in v˚artecknen [HBL565] Tymosjenko st¨aller upp i presidentvalet [HBL566] Enk¨at: Kvinnor och m¨an i samma rum i arm´en [HBL567] Fennovoima har inte h¨ort av Rosatom [HBL568] Prins Charles ordnar massvaccination [HBL569] Tiotals d¨omda f¨or Myllyl¨a-snokande

105 [HBL570] Flygplansolycka i Nummela - tv˚askadade [HBL571] Guggenheim fann sponsorer [HBL572] Rysk krigs¨ovning orsakade n¨odsamtal [HBL573] Diskutera: Drabbar sparbesluten dig? [HBL574] Cannabisoding i Helsingfors [HBL575] Stevie Wonder till Helsingfors [HBL576] De fem i st¨allet f¨or sexpacken [HBL577] Baby dog vid f¨orlossning [HBL578] Italiensk maffia st¨orre ¨an McDonald’s [HBL579] Kyll¨onen om taktikbeskyllningar: Struntprat! [HBL580] R¨att riktning, anser ekonomer [HBL581] S˚as¨atter staten press p˚ametropolen [HBL582] V¨anstre l¨osning: Mindre f¨oretagsst¨od [HBL583] Back f¨or hundar i Flacksj¨o [HBL584] P˚ak¨orda femton˚aringarmisst¨anks f¨or brott [HBL585] H¨ar testas framtidens br¨anslen [HBL586] Stor vapeng¨omma i Helsingfors [HBL587] Kvinnofilmer har m˚angar¨oster [HBL588] Greklandskrisen som radiodrama [HBL589] Joakim Groth f˚arSFV:s stora kulturpris [HBL590] Rysslandsaktioner en balansg˚angf¨or EU [HBL591] Sparken ˚atKrim-kritisk professor [HBL592] Ukrainsk sexbojkott: s¨ag njet! [HBL593] Svensk oljemagnat nekar Putin-l¨ank [HBL594] Barcelona v¨arvade Balkans Messi” [HBL595] Rysk sponsor inget problem f¨or Schalke [HBL596] Bara ett VM-˚akf¨or Juulia Turkkila [HBL597] Nauska ¨ar ˚aretsrockfotograf [HBL598] Ny planet hittad [HBL599] Obama i audiens hos p˚aven [HBL600] Sansl¨ost att bristen p˚al¨arare lever kvar”

106