1 Papperets Kronologi. Årtal I Urval Denna Kronologi Belyser
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Papperets kronologi. Årtal i urval Denna kronologi belyser papperstillverkningens utveckling först och främst i Norden. Samtidigt som den ger en förteckning över enskilda händelser erbjuder den också en bild av de viktigaste trenderna på området. Efter att träsliperier på 1800-talet grundats i stor skala lades de ned på 1900-talet i en likadan skala. Under närmare etthundra års tid var sulfitmetoden dominerande varför det är intressant att se när metoden togs i användning och när och i vilken takt man avstod ifrån den. De senaste årtiondenas utveckling präglas i förteckningen av företagshistoria, i synnerhet av företagens nedläggningar och sammanslagningar. Alla företagsköp, fusioner och förskjutningar i ägarstrukturen har naturligtvis inte kunnat registreras. Fel har inte heller helt kunnat undvikas. Uppgifterna i litteraturen och andra källor är ofta alltför svävande och de kan dessutom avvika från varandra. När det är fråga om en ny fabrik har man inte alltid specificerat vilket årtal man avser: är det fråga om det år då beslutet om att bygga fabriken fattats eller det år då man grundat ett bolag eller då man inlett byggnadsarbetet eller då produktionen kommit i gång. Mellan det första beslutet och de första produkterna har det normalt gått flera år. Likaså gick det ofta flera år från det att ett handpappersbruk beviljades privilegiebrevet tills det att papperstillverkningen helt konkret kom i gång. Kronologin har ursprungligen sammanställts för boken Ingen dag utan papper (Helsingfors- Stockholm 2008). Sedan dess har den bearbetats och uppdaterats med benägen hjälp av Per Jerkeman och Jan-Erik Levlin. Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress: [email protected]. Helsingfors, februari 2011 Esko Häkli 1 I. Allmän utveckling 105 kinesisk minister T’sai Lun beskriver sättet att framställa papper 593 böcker trycks med trästockar i Kina 748 den första tryckta tidningen utkommer i Kina 794 första papperskvarnen i Bagdad 900 papperstillverkningen börjar i Egypten 950 växel som betalningsmedel kommer till Europa, förmedlas av araber 1024 kinesiska staten trycker papperspengar 1100 papperstillverkningen börjar i Sicilien 1100 det äldsta bevarade pappersdokumentet i Europa utanför Spanien, i ett arkiv i Palermo 1144 första uppgiften om ett pappersbruk i det kristna Spanien, i Xativa (Jativa) vid Valencia 1154 notarien Giovanni Scriba använder papper i Genua 1173 postgång med hjälp av brevduvor mellan Bagdad och Kairo 1216 det första kända brevet på papper 1230 papperstillverkningen börjar i Italien 1231 kejsar Fredrik II:s förbud att använda papper till rättsligt bindande dokument 1246 det äldsta i Tyskland bevarade pappersmanuskriptet, Passau 1268 papperstillverkningen inleds i Fabriano, Italien 1282 det äldsta kända vattenmärket 1294 djurisk limning införs i Fabriano 1338 första papperskvarnen i Frankrike, i Troyes 1370 kortspelet kommer från Orient till Europa via Florens 1390 den första papperskvarnen i Tyskland uppförs i Nürnberg 1418 det äldsta bevarade träsnittet 1428 påvliga kurian börjar använda papper 1441 första papperskvarnen i Schweiz, Marly 1461 första boken som är illustrerad med tryckta bilder 1469 första papperskvarnen i Österrike, St. Pölten 1478 kopparsticket används för första gången att trycka en topografisk karta 1491 papperstillverkningen börjar i Polen 1493 de äldsta etsningarna, av Daniel Hopfer i Augsburg 1494 första papperskvarnen i Hertfordshire i England 1498 tryckning av musik med rörliga typer, Viano Petrucci i Venedig 1541 Hans Frey i Altenburg bei Iglau konstruerar en glättningshammare 1550 första papperstapeter importeras från Kina till Europa 1576 första papperskvarnen i Ryssland, Moskva 1586 första papperskvarnen i Holland, Dordrecht 1660 första belägget om användning av pappersask 1662 pappersbruk grundas i Reval, Estland (1662-67, 1677-1710) 1670 holländaren uppfinns 1670-72 1690 de första papperspengarna i de engelska kolonierna i Amerika 1703 första tidningen i Ryssland 1704 The Boston News Letters, den äldsta ännu utkommande dagstidningen i USA 1719 René-Antoine Ferchault de Réamur publicerar sin idé om att papper kan tillverkas av växtfibrer och t.o.m. av några träslag 1720 mekanisk skärning av lump uppfinns i Tyskland Frankrike utger papperspengar 2 första papperstapeter i England 1721 stärkelse ersätts av djurlim i Italien 1734 Räpina (Rappin) pappersbruk grundas i Estland 1750 engelska boktryckaren John Baskerville utvecklar en pappersform med sil som är vävd av metalltrådar och som inte åstadkommer randning i papperet; papperet kallas fr.o.m. 1780-talet velinpapper 1756 i Preussen utfärdas en förordning som förbjuder exporten av lumpor, ett pass införs för lumpsamlare 1765 Jacob Christian Schäffer publicerar första delen av sitt verk om möjligheter att tillverka papper av växter utan lump 1774 professor Justus Claproth (Göttingen) publicerar sin uppfinning att använda returpapper som råvara i papperstillverkningen 1785 fransmannen C.L. Berthollet använder för första gången klor i blekningen av lump; hypoklorit som blekningsmedel blir allmän fr.o.m. 1790-talet Christophe-Philippe Oberkampf, Frankrike, uppfinner den första maskinen för tryckning av tapeter 1792 klorgas för blekning, bröderna Clement och George Taylor beviljas patent på metoden i England 1795 Heinrich Wilhelm Ludemann uppfinner en maskin för tvättning av lump 1797 Alois Senefelder utvecklar stentrycket (litografin) 1798 fransmannen Nicolas-Louis Robert uppfinner planviramaskinen, patent 1799 1800 Mathias Koops (från Hamburg) beviljas 1800-1801 i England tre patent, ett på metoden för avsvärtning av returpapper samt två på tillverkning av papper av halm och vissa andra växter 1803 engelsmannen Bryan Donkin utvecklar 1803-04 planviramaskinen vidare 1805 rundviramaskinen uppfinns men kan tas i användning först efter utvecklingsinsatsen av amerikanaren Dickinson på 1820- och 1830-talen 1807 urmakaren Moritz Friedrich Illig publicerar sin uppfinning om hartslimningen i pappersmassan bröderna Foudrinier erhåller patent på pappersmaskinen med ett våt- och ett pressparti 1809 John Dickinson beviljas patent på rundviramaskin 1810 tryckmaskinen uppfinns av Friedrich König, tas 1812 i användning i Berlin 1811 patent på långviramaskinen 1812 Friedrich König bygger den första snällpressen, en cylinderpress 1814 The Times trycks den 29.11.1814 för första gången med en cylinderpress som drivs med ångmaskin 1817 de första pafflådorna för kommersiellt bruk tillverkas i England 1819 Bryan Donkin bygger den första torkcylindern 1825 engelskt patent på dandyrulle eller egouttör 1826 den första fotografin 1829 uppgifter publiceras om att blekningen försvagar papperets hållbarhet 1830 omkring detta år inleds kokningen av lump i en stark alkalisk lut i stället för den traditionella blötläggningen 1838 den första handbok för pappersmakare som utförligt behandlar papperskemin: Louis Piette, Die Fabrikation des Papiers aus Stroh und vielen anderen Substanzen im Grossen. Köln 1838. 1839 ordet ’cellulosa’ tas i användning i Frankrike, på förslag av en kommitté tillsatt av den franska vetenskapsakademin metoden att använda papper för fotografier presenteras samtidigt både i England och i 3 Tyskland (München) 1840 första konstgjorda vattenmärket pressas (i Heilbronn) på torra pappersark i samband med efterbehandlingen ”One penny black”, det första frimärket, infördes i Storbritannien 1841 Tauchnitz Verlag lancerar de första paperback-böckerna 1843 Friedrich Gottlob Keller uppfinner slipmassan 184344, med hjälp av den första slipen erhåller man 2 kg slipmassa i timmen 1844 papperspåsar för kommersiellt bruk tillverkas för första gången, i Bristol i England 1845 den första tidningen tryckt på papper tillverkat av slipmassa utkommer i Tyskland, nr 41 av tidningen ”Intelligenz- und Wochenblatt für Frankenberg mit Sachsenburg und Umgebung” 1852 maskinfabrikanten Voelter i samarbete med J.M. Voith (Heidenheim) tillverkar de första slipstolarna för storskalig användning 1854 natroncellulosa uppfinns av engelsmannen Charles Watt och amerikanaren Hugh Burgess, patenteras 1855 fransmannen Mellier skapar grundlagen för framställning av halmmassa genom kokning av halm under tryck i natronlut 1854/55 världens första natroncellulosafabrik grundas av Hugh Burgess i USA 1855 frimärken infördes i Sverige 1856 första patentet på tillverkning av wellpapp fransmännen Coupier och Mellier erhåller patent på utvinning av halmcellulosa med hjälp av natronprocessen F. Schulze lanserar begreppet ‘lignin’ 1857 amerikanska bröder Tilghman börjar (i Paris) sina experiment att med hjälp av sulfitmetod tillverka pappersmassa av ved; patent 1863 toalettpapper utvecklas av amerikanen Joseph Coyetty 1860 den första (soda)fabriken för kokning av flisad ved under högt tryck i natronlut anläggs i Pennsylvania, USA 1860 flervalskalander (kalander med flera valsar) rotationstryckpress utvecklas av William Bullock, patent 1863 1861 Heinrich Voelter erhåller patent på sin slipstol 1865 första rotationspressen som trycker på pappersrullar, den s. k. Bullock-pressen, tas i användning 1866 Europas första natroncellulosafabrik (sodafabrik) startar i England skrivmaskinen uppfinnes, patenteras 1868 1867 amerikanaren Benjamin C. Tilghman beviljas det första patentet på tillverkning av sulfitcellulosa 1868 engelskt patent beviljas till Geo Fry på en sodaprocess med en dubbelmantlad kokare 1869 slipmassa framställs med hjälp av en ånguppvärmd slipstol – en föregångare till dagens TMP postkortet införs i Österrike 1871 patent för wellpapp anhålles i New