DOCSLIB.ORG

Körforskning. En Bibliografi Choral Research

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Körforskning. En Bibliografi Choral Research Choral Research : A Global Bibliography Geisler, Ursula 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Geisler, U. (2010). Choral Research : A Global Bibliography. Körcentrum Syd. http://www.korcentrumsyd.se/wp- content/uploads/Geisler-2010_Choral-Research_A-Global-Bibliography.pdf Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Körforskning. En bibliografi Choral Research. A Global Bibliography Lund/Malmö, Körcentrum Syd, 2010 Dr. Ursula Geisler © Ursula Geisler 2 Choral Research. A Global Bibliography KOMMENTAR INLEDNING Detta är en körforskningsbibliografi. Den har sammanställts på uppdrag av Körcentrum Syd i syfte att kartlägga körforskningen i Sverige och globalt. Eftersom ett mål med Körcentrum Syds verksamhet är att stärka körlivet och körforskningen regionalt och utveckla den nationellt, har ett behov av att kartlägga körforskningen och dess status quo formulerats. Detta bland annat på grund av att körsjungandet står starkt i Sverige, medan körforskningen är nästintill osynlig eller tycks gömma sig bakom andra forskningstematiska inriktningar (musikpedagogiska, vokalmusikaliska, (musik)sociologiska, akustiska etcetera). En inventering ska kunna bidra till att uppmärksamma körforskningens brister och styrkor i Sverige och hjälpa till att positionera den i den globala diskursen om främst körhistoriska, körpedagogiska och körmusikaliska perspektiv. Därför är bibliografins kommentar också tänkt som en handledning i körforskningsfrågor för den som studerar eller forskar inom området. Bibliografidelen förtecknar cirka 5 000 titlar, varav största delen utgörs av artiklar och bidrag i vetenskapliga publikationer, minneskrifter samt monografier och avhandlingar från åren 1960-2010, men även äldre forskningslitteratur har förtecknats i den mån den anses ha relevans för dagens körforskning. MUSIKPEDAGOGISK VERSUS MUSIKHISTORISK KÖRFORSKNING? Bibliografin är inte tänkt att i sig vara en forskningspublikation på körforskningens område eftersom man ännu knappast kan tala om ett sådant. Det befinner sig ännu i sin linda både som akademiskt ämne och institutionellt. I vilken utsträckning hittills framlagda körforskningsresultat har fått genomslag i det praktiska körsjungandet är svårt att bedöma. I Sverige tycks sångkörer och dess ledare generellt sett endast i mindre utsträckning ha tillvaratagit och nyttiggjort körforskningsrelaterade resultat. Detta är en av de slutsatser man kan dra av Karin Johanssons, Musikhögskolan i Malmö, intervjustudie med ledande kördirigenter i Sverige. Intervjustudien fokuserar på ”körverksamhet som musikalisk och social interaktion” och behandlar framförallt musikaliska, pedagogiska och sociala frågor samt interaktionen i kören. Här föreliggande bibliografi och intervjustudien är tänkta att komplettera varandra i inventeringen och kartläggningen av körforskningens status och behov i Sverige och internationellt, såväl ur vetenskapliga som praktiska perspektiv. Att såväl humanistisk som pedagogisk forskning har ett intresse för körväsendet hänger inte minst ihop med ett antagande, som bland andra Ragnhild Sandberg Jurström har formulerat: ”Den sociala och kulturella gemenskap som finns i en kör har en specifik karaktär som inte är lik någon annan verksamhet”.1 Denna ”specifika karaktär” utgörs 1 Sandberg Jurström, Ragnhild (2004). ”Körforskning!” In: Informationsbladet Körledaren (2), 6. © Ursula Geisler (2010) Körforskning. En bibliografi © Ursula Geisler 3 Choral Research. A Global Bibliography inte minst av ett samspel av musikaliska och sociala topoi i en kommunikativ situation. Samtidigt har människans röst och sång under lång tid laddats med egenskaper som inte anses finnas i instrumentalmusiken. Detta sammantaget med en föreställning om behovet av mänsklig gemenskap och vokalmusikaliska ritualer, har lagt grunden till körers och körsångens speciella status av att kombinera ”det estetiska” och ”det sociala”. Att det i stor utsträckning världen över finns forskning om olika körfenomen med inriktning på pedagogiska, historiska, etnologiska, kulturella, psykologiska, akustiska, sociologiska, diskurs- och musikanalytiska, strukturella, organisatoriska, topografiska, uppförandepraktiska, genus- och tonsättarrelaterade och hälso- och klangrelaterade aspekter går inte att förneka. Men dessa forskningsperspektiv har inte i nämnvärd grad syntetiserats eller ens sammanställts på ett samlat bibliografiskt sätt. Den mest omfattande sammanställningen hittills är Avery T. Sharps och James Michael Floyds annoterade bibliografi Choral music: a research and information guide (2002), som fokuserar på körmusikforskning mellan 1960 och 2000 och förtecknar drygt 500 olika resurser. Avsikten med denna bibliografi är därför inte minst att synliggöra den körrelaterade forskning som ej sällan utförts inom andra ämnesområden än de musikaliska och därför blivit förbisedda av körforskare och körledare med flera, och därmed hamnat utanför körforskningens diskurser. Ett annat syfte är att ge en orientering om och i körforskningens mångfald över tid och rum samt att belysa problematiken kring den ofta framhållna skiljelinjen mellan musikpedagogiska och musikvetenskapliga körforskningsansatser. En grov förenkling hade varit att beskriva musikpedagogisk körforskning som körpraktiskt och musikvetenskaplig körforskning som körhistoriskt inriktad. Även om det finns många exempel på en sådan uppdelning, pekar nyare forskning på att disciplingränserna håller på att förskjutas mot en mindre skarp dikotomisering. Tvärtemot tycks denna dikotomisering inte vara objektimmanent utan ett resultat av institutionernas och ämnenas olika metoder – som t.ex. intervjustudier och deltagande observation versus tolkning av historiska källor – och teorier som har fått genomslag i körforskningsfrågorna och -resultaten. Därför finns det skäl att undersöka om det är så, som Kia Hedell skriver, att ”den musikvetenskapliga körforskningen […] är ofta, med vissa undantag, deskriptiv snarare än problematiserande och reflekterande”.2 För att göra körforskningsbibliografin användbar, lättillgänglig och sökbar har pdf- formatet valts. Den saknar ett register vilket kompenseras av pdf-formatets sökfunktion. Den är långt ifrån fullständig, men öppnar i sin nuvarande form upp för möjligheten till fortlöpande komplettering beroende på behov och resurser. Bibliografin får användas fritt i vetenskapliga sammanhang och studiesyften. Referens ska alltid anges, till exempel enligt följande: Geisler, Ursula (2010). Körforskning. En bibliografi. Lund/Malmö: Körcentrum Syd. 2 Hedell, Kia (2007). ”Svenska körer sjunger svenskt?” Presentation av och reflektioner kring en kartläggning av svensk musik i fyra körers repertoar. Uppsala universitets körcentrum. Institutionen för musikvetenskap, 4. © Ursula Geisler (2010) Körforskning. En bibliografi © Ursula Geisler 4 Choral Research. A Global Bibliography KÖRFORSKNING: NÅGRA PERSPEKTIV Vad innebär fältet ”körforskning” som här står i fokus? Människors gemensamma sjungande i olika stämmor eller unisont kan dokumenteras långt tillbaka i tiden i både sakrala och sekulära sammanhang världen över. Föreställningar om och definitioner av vad ”kör” är har förändrats över tid och rum. I upplysningstidens tillbakablick på och konstruktion av antiken på 1700-talet definierade Johann Georg Sulzer (1720-1779) i lexikonet Allgemeine Theorie der schönen Künste ”kör” huvudsakligen som en beteckning för tre olika men med varandra förknippade fenomen: 1) en grupp sjungande människor, 2) musiken som gruppen framförde, 3) platsen där gruppen framförde musiken.3 Dagens körbegrepp och föreställningarna om vad det innebär har fortfarande denna inriktning, och indelningen speglas fortfarande i dagens körforskning. Därför står (1) och (2) i fokus för bibliografin. Forskning om koret i kyrkan (3), det vill säga platsen där kyrkokören höll till, har däremot inte beaktats.4 I sammanställningen av bibliografin har det varit viktigare att belysa forskningen rörande olika gruppsångfenomen än att avgränsa fältet enligt en specifik kördefinition. Därför har ett mycket öppet och inkluderande körbegrepp valts som utgångspunkt. Det omfattar till exempel genrer som kantat, motett och madrigal, även om till exempel Armstrong i sin dissertation från 1968 uppmärksammade att madrigaler från tiden före 1800 oftast inte betecknades som körmusik av forskningen. Den rekonstruerade samtida sångpraktiken ger med dagens ögon ändå skäl till att klassificera madrigalsjungandet som en del av körväsendet.5 Ett långtidsperspektiv på det globala körlivet tjänar mer på att öppna upp körbegreppet
Load more

Recommended publications
  • The Stockholm Philharmonic Orchestra
    HansSchmidt-lsserstedt and the StockholmPhilharmonic Orchestra (1957) TheStockholm Philharmonic Orchestra - ALL RECORDINGSMARKED WITH ARE STEREO BIS-CD-421A AAD Totalplayingtime: 71'05 van BEETHOVEN,Ludwig (1770-1827) 23'33 tr SymphonyNo.9 in D minor,Op.125 ("Choral'/, Fourth Movemenl Gutenbuts) 2'.43 l Bars1-91. Conductor.Paavo Berglund Liveconcert at the StockholmConcert Hall 25thMarch 19BB Fadiorecording on tape:Radio Stockholm 1',44 2. Bars92' 163. Conductor:Antal Dor6t Liveconcerl at the StockholmConcert Hall 15thSeptember 1976 Privaterecording on tape.SFO B 276lll 1',56 3 Bars164 '236. Soloist:Sigurd Bjorling, bass Conduclor.Antal Dordti '16th Liveconcert at theStockholm Concert Hall December 1967 Privaterecording on tape.SFO 362 Recordingengineer. Borje Cronstrand 2',27 4 Bars237 '33O' Soloists.Aase Nordmo'Lovberg, soprano, Harriet Selin' mezzo-soprano BagnarUlfung, tenor, Sigurd Biorling' bass Muiit<alisxaSallskapet (chorus master: Johannes Norrby) Conductor.Hans Schmidt-lsserstedt Liveconcert at the StockholmConcert Hall, 19th May 1960 Privaterecording on tape SFO87 Recordingengineer' Borje Cronstrand Bars331 -431 1IAA Soloist:Gosta Bdckelin. tenor MusikaliskaSdllskapet (chorus-master: Johannes Norrbv) Conductor:Paul Kletzki Liveconcert at the StockholmConcerl Hall, ist Octoberi95B Radiorecording on tape:RR Ma 58/849 -597 Bars431 2'24 MusikaliskaSallskapet (chorus-master: Johannes Norroy,l Conductor:Ferenc Fricsay Llverecording at the StockholmConcert Hall,271h February 1957 Radiorecording on tape:RR Ma 571199 Bars595-646 3',05
    [Show full text]
  • Choir and Choral Music
    Choral Research : A Global Bibliography Geisler, Ursula 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Geisler, U. (2010). Choral Research : A Global Bibliography. Körcentrum Syd. http://www.korcentrumsyd.se/wp- content/uploads/Geisler-2010_Choral-Research_A-Global-Bibliography.pdf Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Körforskning. En bibliografi Choral Research. A Global Bibliography Lund/Malmö, Körcentrum Syd, 2010 Dr. Ursula Geisler © Ursula Geisler 2 Choral Research. A Global Bibliography KOMMENTAR INLEDNING Detta är en körforskningsbibliografi. Den har sammanställts på uppdrag av Körcentrum Syd i syfte att kartlägga körforskningen i Sverige och globalt. Eftersom ett mål med Körcentrum Syds verksamhet är att stärka körlivet och körforskningen regionalt och utveckla den nationellt, har ett behov av att kartlägga körforskningen och dess status quo formulerats.
    [Show full text]
  • Michael Praetorius's Theology of Music in Syntagma Musicum I (1615): a Politically and Confessionally Motivated Defense of Instruments in the Lutheran Liturgy
    MICHAEL PRAETORIUS'S THEOLOGY OF MUSIC IN SYNTAGMA MUSICUM I (1615): A POLITICALLY AND CONFESSIONALLY MOTIVATED DEFENSE OF INSTRUMENTS IN THE LUTHERAN LITURGY Zachary Alley A Thesis Submitted to the Graduate College of Bowling Green State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of MASTER OF MUSIC August 2014 Committee: Arne Spohr, Advisor Mary Natvig ii ABSTRACT Arne Spohr, Advisor The use of instruments in the liturgy was a controversial issue in the early church and remained at the center of debate during the Reformation. Michael Praetorius (1571-1621), a Lutheran composer under the employment of Duke Heinrich Julius of Braunschweig-Lüneburg, made the most significant contribution to this perpetual debate in publishing Syntagma musicum I—more substantial than any Protestant theologian including Martin Luther. Praetorius's theological discussion is based on scripture, the discourse of early church fathers, and Lutheran theology in defending the liturgy, especially the use of instruments in Syntagma musicum I. In light of the political and religious instability throughout Europe it is clear that Syntagma musicum I was also a response—or even a potential solution—to political circumstances, both locally and in the Holy Roman Empire. In the context of the strengthening counter-reformed Catholic Church in the late sixteenth century, Lutheran territories sought support from Reformed church territories (i.e., Calvinists). This led some Lutheran princes to gradually grow more sympathetic to Calvinism or, in some cases, officially shift confessional systems. In Syntagma musicum I Praetorius called on Lutheran leaders—prince-bishops named in the dedication by territory— specifically several North German territories including Brandenburg and the home of his employer in Braunschweig-Wolfenbüttel, to maintain Luther's reforms and defend the church they were entrusted to protect, reminding them that their salvation was at stake.
    [Show full text]
  • The Sources of the Christmas Interpolations in J. S. Bach's Magnificat in E-Flat Major (BWV 243A)*
    The Sources of the Christmas Interpolations in J. S. Bach's Magnificat in E-flat Major (BWV 243a)* By Robert M. Cammarota Apart from changes in tonality and instrumentation, the two versions of J. S. Bach's Magnificat differ from each other mainly in the presence offour Christmas interpolations in the earlier E-flat major setting (BWV 243a).' These include newly composed settings of the first strophe of Luther's lied "Vom Himmel hoch, da komm ich her" (1539); the last four verses of "Freut euch und jubiliert," a celebrated lied whose origin is unknown; "Gloria in excelsis Deo" (Luke 2:14); and the last four verses and Alleluia of "Virga Jesse floruit," attributed to Paul Eber (1570).2 The custom of troping the Magnificat at vespers on major feasts, particu­ larly Christmas, Easter, and Pentecost, was cultivated in German-speaking lands of central and eastern Europe from the 14th through the 17th centu­ ries; it continued to be observed in Leipzig during the first quarter of the 18th century. The procedure involved the interpolation of hymns and popu­ lar songs (lieder) appropriate to the feast into a polyphonic or, later, a con­ certed setting of the Magnificat. The texts of these interpolations were in Latin, German, or macaronic Latin-German. Although the origin oftroping the Magnificat is unknown, the practice has been traced back to the mid-14th century. The earliest examples of Magnifi­ cat tropes occur in the Seckauer Cantional of 1345.' These include "Magnifi­ cat Pater ingenitus a quo sunt omnia" and "Magnificat Stella nova radiat. "4 Both are designated for the Feast of the Nativity.' The tropes to the Magnificat were known by different names during the 16th, 17th, and early 18th centuries.
    [Show full text]
  • Schütz Edition Has Been Published Containing Choral Collection, Loreley, Which Is Published As Part of the Various Individual Works
    X | 201X CHCHORCHORALCHORMUSIKOR MUMUSIK MUSICSIK HEUTE HEUTHEUTETODAYE 2 | 2017 CARUSCARUS MagazinMagazine MOZART UNVOLLEN- DET Fragment c-Moll-Messe BACH COMPLETE EDITION GOUNOD GEISTLICH INTEGRATION MUSIKALISCH ChorwerkeThe Complete für die KircheSacred VocalKinderlieder Works für alle MUSICAL CAPITAL PARIS CULTURAL TREASURE Following Rossini and Gounod German folk songs in new arrangements C Carus Gioachino Rossini 1792–1868 150th anniversary of death 2018 Although first and foremost considered an opera composer, the Italian Gioachino Rossini composed an extensive range of sacred and secular vocal music. Well-known are the Stabat Mater and the Petite Messe solennelle. It is also worth discovering his many smaller choral works. Gioachino Rossini ROSSINI Petite Messe solennelle Stabat Mater Nach seinem frühen Abschied von der Opernbühne im Jahre 1829 Stabat Mater komponierte Gioachino Rossini neben Kammermusik nur noch Carus 40.650 größer besetzte Kirchenmusik. Zu dieser gehört das Stabat Mater, das in zwei Arbeitsphasen zwischen 1831 und 1841 entstand und 1842 in Paris uraufgeführt worden ist. Der Text fasst die Schmerzen Marias angesichts des Gekreuzigten in ein Gebet. Immer wieder hat Rossini die bildreiche Sprache der vermutlich aus dem 13. Jahrhundert stam- menden latenischen Dichtung Komponisten zu Vertonungen inspi- riert, darunter große Namen wie Pergolesi, Joseph Haydn und Verdi. In 10 Nummern vereinigt Rossini unterschiedliche Formen wie Arie, CHOIR Chor- und E AP Duett, Quartett und Chor, opernhaft ariose Schreibweise und stren- TH P Stabat Mater gen A-cappella-Stil zu einem der Höhepunkte dieser Gattung. Ensemblemusik Following his early departure from the opera stage in 1829, besides chamber music Gioachino Rossini composed only larger scored works Carus 70.089 of church music.
    [Show full text]
  • Lutherans for Lent a Devotional Plan for the Season of Lent Designed to Acquaint Us with Our Lutheran Heritage, the Small Catechism, and the Four Gospels
    Lutherans for Lent A devotional plan for the season of Lent designed to acquaint us with our Lutheran heritage, the Small Catechism, and the four Gospels. Rev. Joshua V. Scheer 52 Other Notables (not exhaustive) The list of Lutherans included in this devotion are by no means the end of Lutherans for Lent Lutheranism’s contribution to history. There are many other Lutherans © 2010 by Rev. Joshua V. Scheer who could have been included in this devotion who may have actually been greater or had more influence than some that were included. Here is a list of other names (in no particular order): Nikolaus Decius J. T. Mueller August H. Francke Justus Jonas Kenneth Korby Reinhold Niebuhr This copy has been made available through a congregational license. Johann Walter Gustaf Wingren Helmut Thielecke Matthias Flacius J. A. O. Preus (II) Dietrich Bonheoffer Andres Quenstadt A.L. Barry J. Muhlhauser Timotheus Kirchner Gerhard Forde S. J. Stenerson Johann Olearius John H. C. Fritz F. A. Cramer If purchased under a congregational license, the purchasing congregation Nikolai Grundtvig Theodore Tappert F. Lochner may print copies as necessary for use in that congregation only. Paul Caspari August Crull J. A. Grabau Gisele Johnson Alfred Rehwinkel August Kavel H. A. Preus William Beck Adolf von Harnack J. A. O. Otteson J. P. Koehler Claus Harms U. V. Koren Theodore Graebner Johann Keil Adolf Hoenecke Edmund Schlink Hans Tausen Andreas Osiander Theodore Kliefoth Franz Delitzsch Albrecht Durer William Arndt Gottfried Thomasius August Pieper William Dallman Karl Ulmann Ludwig von Beethoven August Suelflow Ernst Cloeter W.
    [Show full text]
  • Baroque and Classical Style in Selected Organ Works of The
    BAROQUE AND CLASSICAL STYLE IN SELECTED ORGAN WORKS OF THE BACHSCHULE by DEAN B. McINTYRE, B.A., M.M. A DISSERTATION IN FINE ARTS Submitted to the Graduate Faculty of Texas Tech University in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of DOCTOR OF PHILOSOPHY Approved Chairperson of the Committee Accepted Dearri of the Graduate jSchool December, 1998 © Copyright 1998 Dean B. Mclntyre ACKNOWLEDGMENTS I am grateful for the general guidance and specific suggestions offered by members of my dissertation advisory committee: Dr. Paul Cutter and Dr. Thomas Hughes (Music), Dr. John Stinespring (Art), and Dr. Daniel Nathan (Philosophy). Each offered assistance and insight from his own specific area as well as the general field of Fine Arts. I offer special thanks and appreciation to my committee chairperson Dr. Wayne Hobbs (Music), whose oversight and direction were invaluable. I must also acknowledge those individuals and publishers who have granted permission to include copyrighted musical materials in whole or in part: Concordia Publishing House, Lorenz Corporation, C. F. Peters Corporation, Oliver Ditson/Theodore Presser Company, Oxford University Press, Breitkopf & Hartel, and Dr. David Mulbury of the University of Cincinnati. A final offering of thanks goes to my wife, Karen, and our daughter, Noelle. Their unfailing patience and understanding were equalled by their continual spirit of encouragement. 11 TABLE OF CONTENTS ACKNOWLEDGMENTS ii ABSTRACT ix LIST OF TABLES xi LIST OF FIGURES xii LIST OF MUSICAL EXAMPLES xiii LIST OF ABBREVIATIONS xvi CHAPTER I. INTRODUCTION 1 11. BAROQUE STYLE 12 Greneral Style Characteristics of the Late Baroque 13 Melody 15 Harmony 15 Rhythm 16 Form 17 Texture 18 Dynamics 19 J.
    [Show full text]
  • The Christology of Bach's St John Passion
    PARADOSIS 3 (2016) ‘Zeig uns durch deine Passion’: The Christology of Bach’s St John Passion Andreas Loewe St Paul’s Cathedral Melbourne Melbourne Conservatorium of Music Introduction On a wet, early spring afternoon, on Good Friday 1724, the congregants of Leipzig’s Nikolaikirche witnessed the first performance of Bach’s St John Passion.1 For at least a generation, Good Friday in Leipzig’s principal Lutheran churches—St Thomas’, St Nikolai and the ‘New’ Church—had concluded with the singing of Johann Walter’s chanted Passion.2 As part of the final liturgical observance of the day, the story of the death of Jesus would be sung, combining words and music in order to reflect on the significance of that day. Bach took the proclamation of the cross to a new level – theologically and musically. Rather than use a poetic retelling of the Passion story as his textual basis, Bach made use of a single gospel account, matched with contemporary poems and traditional chorales to retell the trial and death of Jesus. By providing regular opportunities for theological reflection, he purposefully created a “sermon in sound” and so, in his music making, he closely mirrors Lutheran Baroque homiletic principles. An orthodox Lutheran believer throughout his life, Bach’s Passion serves as a vehicle to invite his listeners to make their own his belief that it was “through Christ’s agony and death” that “all the world’s 1 Andreas Elias Büchner, Johann Kanold, Vollständiges und accurates Universal-Register, Aller wichtigen und merckwürdigen Materien (Erfurt: Jungnicol, 1736), 680. 2 As popularised in Gottfried Vopelius, ed., Neu Leipziger Gesangbuch/ Von den schönsten und besten Liedern verfasset/ In welchem Nicht allein des sel.
    [Show full text]
  • Lutheran Theological Structure of the Troped Magnificats of Michael Praetorius’S Megalynodia Sionia Adrian D
    Nota Bene: Canadian Undergraduate Journal of Musicology Volume 10 Article 2 Issue 1 Current Issue: Volume 10, Issue 1 (2017) In coelo et in terra: Lutheran Theological Structure of the Troped Magnificats of Michael Praetorius’s Megalynodia Sionia Adrian D. J. Ross University of Toronto Recommended Citation Ross, Adrian D. J. () "In coelo et in terra: Lutheran Theological Structure of theT roped Magnificats of Michael Praetorius’s Megalynodia Sionia," Nota Bene: Canadian Undergraduate Journal of Musicology: Vol. 10: Iss. 1, Article 2. In coelo et in terra: Lutheran Theological Structure of the Troped Magnificats of Michael Praetorius’s Megalynodia Sionia Abstract Michael Praetorius (1571–1621) ranks among the most prolific German musical figures of the seventeenth century. Despite his stature, many of his works, especially his earlier collections, remain largely understudied and underperformed. This paper examines one such early collection, the Megalynodia Sionia, composed in 1602, focussing on the relationship between formal structure of its first three Magnificat settings and the Lutheran theological ideal of uniting the Word of God with music. Structurally, these three Magnificats are distinguished by their interpolation of German chorales within the Latin text. In order to understand his motivations and influences behind the use of this technique unique at the time of composition, the paper explores Praetorius’s religious surroundings in both the personal and civic realms, revealing a strong tradition of orthodox Lutheran theology. To understand the music in light of this religious context, certain orthodox Lutheran liturgical practices are examined, in particular the Vespers service and alternatim, a compositional technique using alternating performing forces which Praetorius used to unite the Latin and German texts.
    [Show full text]
  • The Treatment of the Chorale Wie Scan Leuchtet Der Iorgenstern in Organ Compositions from the Seven Teenth Century to the Twentieth Century
    379 THE TREATMENT OF THE CHORALE WIE SCAN LEUCHTET DER IORGENSTERN IN ORGAN COMPOSITIONS FROM THE SEVEN TEENTH CENTURY TO THE TWENTIETH CENTURY THESIS Presented to the Graduate Council of the North Texas State College in Partial Fulfillment of the Requirements For the Degree of MASTER OF MUSIC By Paul Winston Renick, B. M. Denton, Texas August, 1961 PREFACE The chorale Wie schn iihtet derMorgenstern was popular from its very outset in 1589. That it has retained its popularity down to the present day is evident by its continually appearing in hymnbooks and being used as a cantus in organ compositions as well as forming the basis for other media of musical composition. The treatment of organ compositions based on this single chorale not only exemplifies the curiously novel attraction that this tune has held for composers, but also supplies a common denominator by which the history of the organ chorale can be generally stated. iii TABLE OF CONTENTS Page PREFACE . * . * . * . * * * . * . LIST OF ILLUSTRATIONS . .0.0..0... 0 .0. .. V Chapter I. THE LUTHERAN CHORALE. .. .. The Development of the Chorale up to Bach The Chorale Wie sch8n leuchtet der Morgenstern II. BEGINNINGS OF THE ORGAN CHORALE . .14 III* ORGAN CHORALS BASED ON WIE SCHN IN THE BAROQUE ERA .. *. .. * . .. 25 Samuel Scheidt Dietrich Buxtehude Johann Christoph Bach Johann Pachelbel Johann Heinrich Buttstet Andreas Armsdorf J. S. Bach IV. ORGAN COMPOSITIONS BASED ON WIE SCHON ...... 42 AFTER BACH . 4 Johann Christian Rinck Max Reger Sigf rid Karg-Elert Heinrich Kaminsky Ernst Pepping Johann Nepomuk David Flor Peeters and Garth Edmund son V.
    [Show full text]
  • Bach́s Family Choral Motets Kammerchor Stuttgart FRIEDER BERNIUS HC18014.Booklet.Chorales.Qxp PH????? Booklet Gamben/Handel 20.03.19 15:24 Seite 2
    HC18014.Booklet.Chorales.qxp_PH?????_Booklet_Gamben/Handel 20.03.19 15:24 Seite 1 Johann Christoph ALTNICKOL Johann Christoph Friedrich BACH Bach́s Family Choral Motets Kammerchor Stuttgart FRIEDER BERNIUS HC18014.Booklet.Chorales.qxp_PH?????_Booklet_Gamben/Handel 20.03.19 15:24 Seite 2 Bachs Familie · Choral‐Motetten DEUTSCH Kein Komponist der Musikgeschichte hat „seines Vaters Claviercompositionen am so viele hochbegabte Schüler hervor ge- fertigsten vorgetragen“ habe. Anfang bracht wie Johann Sebastian Bach. Da er Januar 1750 erhielt er auf dessen Em- etliche von ihnen in seiner Wohnung pfehlung eine Anstellung als Kammermu- beherbergte, konnten sie tiefe Einblicke in siker am Hofe des Grafen Wilhelm von sein Schaffen gewinnen. Unter seinen Schaumburg-Lippe in Bückeburg, einem komponierenden Söhnen stand Johann der Aufklärung verpflichteten, sozial enga- Christoph Friedrich, der sogenannte „Bücke- gierten, charismatischen Adligen, dessen burger Bach“, am wenigsten im Rampen- Neigungen viel eher den schönen Künsten licht der Öffentlichkeit. Als „Externus“ be- als höfischem Repräsentationsbedürfnis suchte der zweitjüngste Sohn zunächst die galten. Mitunter dirigierte er die Kapelle Thomasschule, erhielt musikalischen Unter- seiner Residenz selbst. Seine Gattin ließ richt vom Vater und wurde darüber hinaus sich von Johann Christoph Friedrich Bach durch seinen entfernten Meininger Cousin unterrichten und beschenkte ihn reichlich. Johann Elias Bach in außermusikalischen Dessen Jahresgehalt belief sich zeitweise Fächern unterwiesen. An der Leipziger auf stolze 1.000 Reichstaler. Er blieb – ab- Universität immatrikulierte er sich für das gesehen von einer Reise nach London zum Fach der Jurisprudenz, doch brach er sein jüngeren Bruder Johann Christian – Zeit Studium schon vorzeitig wieder ab. Bereits seines Lebens in Bückeburg. Dort heiratete seit Mitte der 1740er Jahre zählte er zu er die Sopranistin Lucia Münchhausen.
    [Show full text]
  • Luther, Bach, and the Jews: the Place of Objectionable Texts in the Classroom
    religions Article Luther, Bach, and the Jews: The Place of Objectionable Texts in the Classroom Beth McGinnis 1 and Scott McGinnis 2,* 1 Division of Music, School of the Arts, Samford University, 800 Lakeshore Dr., Birmingham, AL 35229, USA; [email protected] 2 Department of Religion, Samford University, 800 Lakeshore Dr., Birmingham, AL 35229, USA * Correspondence: [email protected]; Tel.: +1-205-726-4260 Academic Editors: Peter Iver Kaufman and Christopher Metress Received: 16 February 2017; Accepted: 26 March 2017; Published: 1 April 2017 Abstract: This article examines the pedagogical challenges and value of using objectionable texts in the classroom by way of two case studies: Martin Luther’s writings on Jews and two works by J.S. Bach. The use of morally or otherwise offensive materials in the classroom has the potential to degrade the learning environment or even produce harm if not carefully managed. On the other hand, historically informed instructors can use difficult works to model good scholarly methodology and offer useful contexts for investigating of contemporary issues. Moral judgments about historical actors and events are inevitable, the authors argue, so the instructor’s responsibility is to seize the opportunity for constructive dialogue. Keywords: Martin Luther; Johann Sebastian Bach; anti-Judaism; anti-Semitism; pedagogy 1. Introduction Although the Castle Church in Wittenberg famously appears in Martin Luther’s biography as the site of the (possibly mythical but nevertheless) dramatic posting of the Ninety-Five Theses, the “mother church of the Reformation” actually lies a short walk to the east: the Stadtkirche, or City Church, dedicated to St.
    [Show full text]