#3 | maj 2008 GU Många goda råd är rent nonsens ger låg ranking låg ger studenter Många svårt atträkna Journalen å r f r e t e h y N n r o b e t ö G skärskådas skärskådas gester Maktens samtaleti Kroppen g u s n t e t i s r e v i

att må bra må att oss får Beröm Mentalhälsa

Rektor har ordet Vår marina profil blir ännu starkare! GU J

Så kom då äntligen beskedet om att samhällsvetenskap och humaniora. och spegla likheter och olikheter mel- m a j Göteborgs universitet får ansvaret I sina kommentarer till beslutet tydlig­ lan de båda haven. Syftet är att få ett GU Journalen är en personal- och nyhetstidning för det statliga havsmiljöinstitutet. gör regeringens ansvariga – högskole- vetenskapligt underlag som vägleder de från Göteborgs universitet Regeringens beslut var ingalunda och forskningsminister Lars Leijonborg insatser som fordras. oväntat. En utredning hade redan för och miljöminister Andreas Carlgren – att Regeringens beslut andas inte bara ett och ett halvt år sedan föreslagit valet av Göteborgs universitet när det tvärvetenskaplighet utan också sam- chefredaktör & detta. Men det är ändå en framgång gäller ledning och koordination beror på arbete. Det innebär att Göteborgs uni- ansvarig utgivare att vi fått uppdraget att samordna den vår tydliga marina profil med en omfat- versitet inte bara ska bli värd för det nya Allan Eriksson/Tel: 786 1021 [email protected] svenska forskningen på ett område som tande och bred forskning på området. havsmiljöinstitutet, utan också att vi ska har mycket stor betydelse: miljön och koordinera havsmiljöarbetet med våra redaktör & stf ansvarig utgivare därmed allt levandes välbefinnande. De båda påpekar också att det i kollegor vid universiteten i Stockholm Eva Lundgren/Tel: 786 1081 västra Sverige genomförts ett strategiskt och Umeå samt vid Högskolan i Kalmar. [email protected] Vad som är extra roligt är att utvecklingsarbete för att stärka Vi har sedan länge ett bra samarbete regeringens beslut passar som hand regionens havsmiljöinriktning. De båda med dessa lärosäten och det kommer i frilansreporter Kajsa Asklöf/Tel: 0706-51 59 50 i handske i vår nya forsknings- och nämner att det sker ett viktigt samarbete fortsättningen att fördjupas ytterligare. [email protected] utbildningsstrategi. Enligt denna är med nationella aktörer som bland andra Det är ett mycket spännande arbete miljö en av våra fem forsknings- och Fiskeriverket, Kustbevakningen, som ligger framför oss. repro Göran Olofsson utbildningsstrategier och forskning om Sjöfartsverket, Redareföreningen och havsmiljö ett starkt forskningsområde fiskets branschorganisationer. fotograf Göran Olofsson/Tel: 786 2929 med potential att bli ännu starkare. Enligt regeringen har dessutom ”ett Inom Göteborgs universitet är vi omfattande globalt forskningsutbyte och grafisk formgivning också helt ense med regeringen om att inte minst ett spännande samarbete med Anders Eurén havsmiljöproblemen inte bara är en fråga Norge på havsmiljöområdet” talat för layout för den naturvetenskapliga fakulteten. Göteborgs universitet. Björn S Eriksson För att lösa de problem som finns måste Det svenska havsmiljöarbetet har medverkande skribenter vi ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt. genom åren koncentrerats till problemen Viveca Bladh, Lena Olson, Jenny Lööf Braticevic, Flera fakulteter kan bidra, till exempel i Östersjön. Med placeringen i Göteborg Henrik Axlid, Annika Hansson, Aant Elzinga och Handelshögskolan och fakulteterna för vill regeringen bidra till en helhetssyn Pam Fredman Olof Johansson Stenman korrektur Robert Ohlson, Välskrivet i Göteborg Redaktionen adress GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg

e-post [email protected] Så undviker du tråkiga möten internet www.gu-journalen.gu.se/ Ibland blir det fel trots att man har Händer det någon gång att du slumrar Stress är vår tids sjukdom, brukar tryck rätt. Och ibland kan det slinka in ett fel till under långa möten? Blir du irriterad det framhållas. Men Agnes Wold som Geson Hylte Tryck utan att någon upptäcker det i tid. Vi över att möten drar ut på tiden och är profil i detta nummer menar att vi upplaga har fått några frågor om vårt påstående känner du dig stressad över allt du inte människor är byggda för att klara stress. 6 400 ex att GU:s 12-sidiga remissvar på Dan hinner med? Du är inte ensam. Vi har Dessutom har ingen visat att mycket Brändströms utredning skulle kosta frågat några anställda om mötestips jobb ger psykisk ohälsa utan allt tyder utgivning 7 nummer/år. Nästa GU Journalen 170 000 kronor per sida. Som flera har (läs sidorna 20–21) och har också med istället på motsatsen, säger hon. Det är utkommer i juni uppmärksammat blir summan inte en internationell jämförelse. Frågan onekligen ett kontroversiellt påstående 204 000 kronor som vi skrev utan 2,04 är om vi har en så bra möteskultur men vem vill ha ett liv utan några krav manusstopp 5 juni 2008 miljoner kronor. Men det kan väl inte i Sverige. Det tycker i alla fall inte och utmaningar? Vad tycker du själv? stämma tänkte många. Vi har dock Maureen McKelvey, professor vid Har Agnes Wold rätt? Skriv till GU adressändring ännu en gång stämt av uppgifterna med Handelshögskolan, som har erfarenhet Journalen. Gör skriftlig anmälan till redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. planeringsdirektör Per-Erik Eriksson och från många länder. Hon är kritisk till För ej signerat material ansvarar redaktionen. det visar sig att remissvaret faktiskt har att många möten är dåligt planerade Ni missade väl inte SVT:s doku­ Citera gärna, men ange källan. kostat drygt 2 miljoner kronor. Om man och att många synpunkter ventileras mentärfilm Fördärvet, som handlade om ISSN 1402-9626

räknar med ungefär samma kostnad för som inte finns på dagordningen. Den forskarstriden kring Gillberg. Inte helt omslag de fem största svenska universiteten blir svenska möteskulturen är demokratisk överraskande har det varit en mycket Profilen: Agnes Wold den sammanlagda summan 10 miljoner i den meningen att alla har möjlighet polemisk diskussion på SVT:s debatt­ Foto: Hillevi Nagel kronor. Om Brändströms utredning inte att komma till tals. Det medför dock att forum och programmet har redan blivit heller leder till en förstärkning av ansla- många möten tar orimligt lång tid. anmält av flera personer. Journalisterna gen kan allt arbete ifrågasättas. Vi har vis- Vår fråga till GU:s anställda är kanske bakom programmet har stått inför delvis serligen gjort en grov uppskattning men inte den mest seriösa, men vi vill uppmana samma dilemma som GU Journalen Reg.nr: 3750M det är ändå ett exempel på hur mycket alla att läsa Jan Turvalls smarta mötestips gjorde för ett par år sedan. Nämligen att Reg.nr: S-000256 pengar som alla utredningar och remisser och att gå universitetets internutbildning i ingen i Gillberggruppen ställer upp på kostar universitetsvärlden. Detta ska inte mötesteknik. Det är kanske värt att ta fasta intervju. tolkas som en uppmaning att strunta i att på hans grundråd: Håll inte fler möten svara på utredningar men det borde gå än nödvändigt! Våga ställa in om det inte att hushålla bättre med tid och pengar. finns något nytt att ta upp. Allan Eriksson och Eva Lundgren

 gu journalen 3 | 08

nyheter Hälften känner inte till kommittén

Landets enda studieregelskommitté Regelsamlingen kom till år 2000 för finns vid GU. Dess uppgift är att se att fungera som ett stöd både för institu- till att regelsamlingen följs och att tionerna och för studenterna. hitta lösningar när problem uppstår. – I början var det dock många som innehåll Men en stor del av GU:s prefek­ menade att en regelsamling inte behöv- ter känner inte till att kommittén des, påpekar prorektor Lennart Weibull. existerar. Men så verkar det alltså inte vara längre 3 55 procent ovetande om kommitté och det är glädjande, för det är ett viktigt Prefekter vet inte vart de ska vända sig Det är Filosofiska fakulteternas dokument. Under årens lopp har vi skärpt studentkår, FFS, som gjort en enkät- reglerna så att många ”bör” istället blivit 4 Hur många studenter har GU? undersökning om vilken inställning ”ska”. Men man kan inte förvänta sig att prefekterna inom FFS:s institutioner har alla problem löser sig bara för att vi gör Beror helt på hur man räknar till Rättigheter och skyldigheter – regel- regler. Det kommer alltid att finnas frågor samling vid Göteborgs universitet. som inte har några självklara svar, som 5 Institutet placeras i Göteborg Enligt rapporten anser 82 procent vilka krav man ska ställa när det gäller Fyra lärosäten går samman av prefekterna att regelsamlingen är ett rättning av tentor över julledigheten. mycket eller ganska användbart stöd 6 Misslyckad mejllösning i arbetet. Men bara 2 prefekter, båda Hälften av prefekterna känner till att Nu väljer GU ett annat system vid Humanistiska fakulteten, har under det förekommer brott mot regelsamlingen det senaste året varit i kontakt med vid den egna institutionen. 7 Krångligt men rättvist Studieregelskommittén för att få hjälp – Intressant nog är det dock just dessa med att tolka någon regel. Den låga siffran prefekter som anser att regelsamlingen Men frågan är om finansiärerna blir nöjda? kan bero på att 55 procent av prefekterna efterlevs väl på institutionen, påpekar inte känner till att kommittén finns. Lotta Larsson. En förklaring kan vara 8 Doktorander får ökat skydd att den som känner till regelbrott också Men ej tillräckligt, enligt Andreas Bjurström – En välvillig förklaring skulle vara försöker korrigera dem medan den som att Studieregelskommittén tidigare hette inte känner till några regelbrott kanske 9 Pirater på nat fak Regelverkskommittén och att det är det helt enkelt inte har så bra koll på hur Missriktad annonskampanj nya namnet, inte själva kommittén, som bestämmelserna följs. man inte känner till, säger Lotta Larsson, Rapporten har skickats till prefekter, 10–11 Snålt arbetsklimat inom akademin studerandeombudsman på FFS, som dekaner och rektor. Lotta Larsson hop- ställt samman rapporten. Men mer troligt pas att det ska leda till att studiereglerna Vi är dåliga på att ge beröm är nog att man faktiskt inte vet om att uppmärksammas mer. det finns en kommitté som ser till att – Kunskap om regelsamlingen och 12–14 Stridbar professor reglerna följs. Det tycker jag är ganska Studieregelskommittén hänger ihop, Men Agnes Wold tycker inte själv att anmärkningsvärt. säger hon. Det viktigaste är förstås att hon är kontroversiell Studieregelskommittén består av känna till reglerna men det är också företrädare för fakulteterna och för betydelsefullt att veta att det finns någon- 15 Tät kontakt på sadeln studenterna. Även om det främst är stans att vända sig om något blir fel. Det studenter som vänder sig dit är tanken att borde vara en viktig del i utbildningen av Med tandemcykel kommer man närmare också institutionerna ska kunna få hjälp prefekter och studierektorer. vid problematiska situationer. 16–17 Falkemark mot billobbyn – Det handlar ju om att skapa en Eva Lundgren Den obekväme forskaren bra arbetsmiljö både för anställda och studenter, förklarar Kristina Ullgren, 17 Nya professorer välkomnas jurist vid universitetsledningens kansli fakta och kommitténs sekreterare. Vi svarar Uppmanades vara fortsatt nyfikna Rapporten bygger på en enkät som utifrån allmänna principer och går inte in gått ut till institutionerna vid huma- på enskilda individer. För det mesta finns 18–19 Makten i samtalet nistisk, naturvetenskaplig samt sam- Kroppen avslöjar dig det regler att hänvisa till och då brukar hällsvetenskaplig fakultet (förutom det räcka med ett telefonsamtal för att Förvaltningshögskolan och institu- lösa problemen. Men ibland får kommit- tionen för socialt arbete) samt till IT- 20 Tedious meeting – a Swedish problem? tén arbeta fram nya regler. universitetet. Svarsfrekvensen var 69 Yes, according to Maureen McKelvey procent. 86 procent av prefekterna anser att de 91 procent av prefekterna känner 21 Överlevnadstips! känner till innehållet i regelsamlingen väl till regelsamlingen. Cirka 82 procent eller mycket väl. anser att regelsamlingen är använd- Så kan du klara tråkiga möten bar som stöd i arbetet och 86 procent – Det låter ju bra, säger Lotta Larsson. anser att de känner till innehållet i regel­ Men ändå får FFS samtal nästan dagligen 22–23 Fria ord: Anställ doktorander! samlingen. Inte bara för välbärgade och unga från studenter om frågor som det faktiskt 55 procent av prefekterna känner inte finns regler för, så någonstans brister det till Studieregelskommittén. 23 Fördumningen av universitet trots allt. Rapporten visar också att de För mer information om regel­ flesta anser att reglerna ska följas. Men samlingen: www.rk.gu.se/juridik/studie­ Det är marknadens fel ett par prefekter ser reglerna snarare som regelskommitten goda råd vilket är väldigt konstigt.

gu journalen 3 | 08  nyheter Rankinglistor missgynnar lärosäten med många studenter

Har Göteborgs universitet över att många av världens främsta universitet 50 000 studenter? Eller 37 000, som har få studenter, en ärevördig historia och enligt Statistiska centralbyrån? Eller Rankinglistor stora rikedomar. För att citera professor bara 25 000, som rapporterades in till Philip G. Altbach, lever vi i en tid av Times Higher Education förra året? kryllar av akademisk hajp där det inte finns så många Att räkna studenter är inte bara svårt universitet som är av världsklass trots att utan har visat sig spela en stor roll i inkompatibla data, många aspirerar på titeln. rankingsammanhang. felkällor och olika Men ”big is not always beautiful”, tillägger De senaste åren har GU växt så det ” Mats Cavallin. knakat, framför allt på utbildningssidan. definitioner – När man fyller i enkäter från ranking­ År 2000 var antalet studenter 36 000, några institut måste man tänka igenom noga vad år senare fler än 50 000. Med den siffran som står. Annars kan det lätt bli fel. är Göteborgs universitet ett av Sveriges – Undersökningar visar att framstående största och populäraste lärosäten. Men i Sveriges största universitet men om andra universitet är kända just för sitt kändis- den senaste årsredovisningen till reger- universitet i världen använder en annan skap. Bland annat därför ligger Karolinska ingen fanns inte den siffran nämnd. definition då blir det problematiskt. Institutet högt i de flesta listor trots att Tidskriften Times Higher Education de i Sverige har fått allvarlig kritik för sin mäter i sin årliga rankinglista nämligen Enligt Mats Cavallin kryllar ranking- grundutbildning. Men det verkar inte spela undervisningens kvalitet i antal studenter listor av inkompatibla data, felkällor och någon roll för dem som söker sig dit. De per lärare. Därför är 50 000 inget man vill olika definitioner – förutom det faktum har ändå hög prestige och attraktionskraft. skylta med i officiella sammanhang. Lågt att de generellt gynnar naturvetenskapliga Utbildning har inte samma glamour som värde på rankingen kan i alla fall delvis universitet med engelska som huvudspråk. forskning. förklaras med liten andel lärare i förhål- – GU har 50 000 enskilda individer Exempelvis har Times Higher Education Fastän Times Higher Education tillmäter lande till studenter. Förra gången enkäten som på något sätt bidrar till universitetets kritiserats hårt för brister inom metod och grundutbildning en stor betydelse, har till Times Higher Education skulle fyllas i försörjning. Det är ett renhårigt mått. urval. Att resultaten varierar mellan ran- undersökningsmetoderna vad gäller urval uppskattades antalet heltidsstudenter till Jag förstår inte varför 50 000 har blivit en kinglistor beror också på att universiteten och reliabilitet kritiserats mycket hårt. 25 000. politiskt känslig fråga. Vi behöver troligen är organiserade på olika sätt i världen. – Trots alla brister har de kommit för fler studenter i framtiden, efter en vikande – Det gör det omöjligt att få en att stanna. Så det gäller att gilla läget. Nu Att redovisa den högre siffran i ranking­ trend de senaste åren, för att fylla våra hundraprocentigt rättvis jämförelse. Att kan vi bara försöka göra så gott vi kan för sammanhang gynnar inte GU, förklarar platser, säger Per-Erik Eriksson som tycker vara ett stort universitet med mycket att bli bättre, säger Mats Cavallin. förvaltningschef P-O Rehnquist. det är viktigt att alla lärosäten använder grundutbildning blir ett intrikat problem. – Vi bör i det här sammanhanget samma definition. Av rankinglistorna kan man dra slutsatsen Allan Eriksson redovisa antalet studenter på samma sätt som övriga lärosäten och då tror jag att Biträdande överbibliotekarie Mats det svenska måttet helårsstudenter ligger Cavallin har tillsammans med professor närmast till. Men jag vet faktiskt inte Sverker Lindblad arbetat för att GU fakta fakta vilken uppgift vi senast lämnade in till ska bli bättre på att mäta och indexera Rankinglistor Hur många studenter har GU? Times. Det vore ju bra om åtminstone de publiceringar. De två mest välkända och etable- Räknar vi alla som finns i utbildnings­ svenska lärosätena kunde enas på den här – Att ha många studenter är självklart rade rankinglistorna är Times Higher systemet vid Göteborgs universitet, punkten. ett positivt mått, slår Mats Cavallin Education och Shanghai-listan (Shanghai oavsett hur kort tid de har varit här eller Planeringsdirektör Per-Erik Eriksson är fast. Men i en känslokall kalkyl blir det Jioa Tong University). Shanghai-listan om de har klarat en poäng eller inte, kritisk till sättet att räkna antalet studenter inte alls lika bra. Det beror på vad man är till stor del baserad på akademisk blir det totala antalet 50 000 studenter. på olika sätt. ska använda siffrorna till. Vi är ett av excellens: citeringar, publiceringar och Det exakta måttet brukar dock anges Nobelpris. Times Higher Education för- i ekonomiska termer, helårsstudenter, söker även ta in hur studenter, forskare alltså grunden för den ersättning som och arbetsgivare uppfattar olika läro­ universitetet får från staten. Göteborgs säten. Den mäter också utbildningarnas universitet har 24 755 helårsstuden- kvalitet. ter (2007) men denna siffra säger inte I båda rankingarna hamnar Harvard, så mycket om antalet studenter. Bara Cambridge och Stanford bland de fem för att ta en jämförelse: Lunds univer- främsta. I Times Higher Education ham- sitet har något fler helårsstudenter än nar Göteborgs universitet på 276:e plats. GU men omkring 10 000 färre studen- Lunds universitet på 106:e plats. ter totalt sett. För att komplicera bilden ytterligare finns det andra sätt att mäta. Högskoleverket anlitar Statistiska central- byrån för att sammanställa statistik över antalet studenter vid svenska lärosäten. SCB:s definition är mer strikt: en student är den som första gången är registre- rad i grundkurs eller fortsättningskurs under ett läsår. Där räknas alltså inte alla dem som antingen omregistr erar sig eller tenterar utan att vara registrerade. Med den definitionen har GU 34 743 stu- denter.

 gu journalen 3 | 08 nyheter All marin forskning samordnas

Äntligen kom beskedet. Göteborgs ng

ä hela Sveriges havsmiljö, institutets verk-

universitet får uppdraget att sam­ lm samhet kommer därför att vara inriktad ordna det nya havsmiljöinstitutet. E mot både Östersjön och Västerhavet.

Institutet får ansvar för att analysera arina Under maj tillsätts en rådgivande grupp och sammanställa havsmiljöforsk­ : C med representanter för de ingående läro- ning i fyra regioner: Göteborg, sätena och berörda myndigheter, bland foto Stockholm, Umeå och Kalmar. annat Fiskeriverket. Målet är en färdig verksamhetsplan i juni. Institutet ska vara inrättat till årsskiftet och får en budget på tio miljoner kronor – Vid årsskiftet ska allt vara klart. Detta per år. är ett nationellt ansvar och det är viktigt Redan i slutet av 2006 föreslog att arbetet är brett och tvärvetenskap- utredaren Göran Enander att Göteborgs ligt, säger David Turner, dekan vid universitet skulle få ett nationellt ansvar Naturvetenskapliga fakulteten. för att samordna den svenska havsmiljö- Vid Göteborgs universitet bedrivs forskningen. Sedan dess har frågan beretts sedan tidigare havsmiljöforskning inom gemensamt av miljö- och utbildnings- ramen för Sven Lovén centrum för marina departementen. I slutet av april kom så vetenskaper vid Tjärnö och Kristineberg. regeringens besked. Det nya nationella Universitetet har även flera projekt med havsmiljöinstitutet placeras vid Göteborgs bland annat Chalmers och rederinäringen. universitet. Regeringen pekar även på att det finns ett – Tillståndet i våra hav är en av de globalt forskningsutbyte vid Göteborgs mest akuta miljöfrågorna. Ny kunskap universitet och att kontakterna med Norge genom forskning är nyckeln till en på havsmiljöområdet har fördjupats. lösning. Idag finns en stor kompetens på – Vi får ett nationellt ansvar för att havsmiljöområdet vid våra universitet och analysera och sammanställa den svenska högskolor, men utvärderingar har visat Idag bedrivs havsmiljöforskning vid kansli placeras vid Göteborgs universitet. havsmiljöforskningen. Men en viktig att det skulle kunna bli ännu bättre med tre marina centrum vid universiteten – Att det blev just Göteborg beror på uppgift för institutet blir också att stärka mer samordning, säger Lars Leijonborg, i Göteborg, Stockholm och Umeå. att universitetet har en tydlig marin profil det internationella samarbetet kring havs- högskole- och forskningsminister. Tillsammans med Högskolan i Kalmar och en omfattande forskning på området, miljöforskningen, säger David Turner. kommer forskning från totalt fyra regioner säger Lars Leijonborg. att ingå i institutets analyser. Institutets Regeringens mål är att lägga fokus på Henrik Axlid Premiär för online disputation

Bara några dagar innan Caroline – Då kom jag personligen till disputa- Beck skulle disputera kom ett tråkigt tionen, vilket jag föredrar eftersom det för- stlund meddelande från USA. Opponenten, stås är mycket roligare att träffa människor Ö

professor Kevin Jon Williams, hade på riktigt. Men allting gick väldigt bra och aila brutit foten. jag hade inga problem med att höra eller : L

Så vad gör man? Jo, man arran­ se vad som hände. oto F gerar GU:s första disputation online. Caroline Beck tror att ett skäl till att det Wallenbergsalens personal ordnade gick så bra att disputera via video var att kontakt med motsvarande tekniker i hon redan träffat sin opponent. USA, en uppkoppling testkördes och den – Vikten av personliga möten ska nog exakta tidsskillnaden bestämdes – med inte underskattas, teknik kan inte ersätta hänsyn till sommartid som man först höll allt. Jag tror inte heller att alla människor på att missa. fungerar lika bra genom en videolänk – När det var dags för disputationen som min opponent gjorde. Men ur miljö­ ringde vi upp och vips hade vi både bild- synpunkt är det här naturligtvis mycket och ljudlänk, berättar Caroline Beck, nybli- bättre än att skicka folk fram och tillbaka ven doktor vid Wallenberglaboratoriet. så självklart är detta ett alternativ värt att Med undantag för en liten tidsfördröjning fundera över. gick det utmärkt att höra varandra och följa Och Kevin Jon Williams håller med. Videodisputationer blir kanske inte standard inom universitetsvärlden, men det är bra att diskussionen. Alla gjorde sitt yttersta och – Jag tror inte att videodisputationer möjligheten finns. bortsett från ett par tillfällen då kontakten kommer att ersätta vanliga disputationer i bröts en kort stund, fungerade det perfekt. någon högre utsträckning. En disputation Kevin Jon Williams, professor vid handlar ju inte bara om att fira någon som och förs vidare. Disputationen är alltså en det bra att möjligheten finns och fungerar så Thomas Jefferson University i Phila­ arbetat hårt för att skaffa sig kunskap. Det händelse av stort kulturellt värde för både väl, när omständigheterna är sådana att man delphia, USA, har varit opponent i Sverige är ju också ett sätt att uppmärksamma att universitetet och samhället och det där mis- inte kan träffas personligen. vid två tidigare tillfällen. vårt gemensamma vetande hela tiden växer sade jag, kan man väl säga. Men självklart är Eva Lundgren

gu journalen 3 | 08  notiser nyheter

Lärare erbjuds ny forskarutbildning u Regeringen har beslutat att en ny forskar­ ”En katastrofal felsatsning” skola i språk och lärande i ett mångfalds­ perspektiv ska starta vid GU. Forskarskolan är en del av Lärarlyftet och ska höja kompe­ tensen hos yrkesverksamma lärare. Forskar­ utbildningen är på 2,5 år med start den 1 sep­ GU väljer en väl beprövad lösning tember 2008. Meningen är att läraren ska gå sin fors­ karutbildning på 80 procent och ha fortsatt skoltjänst på 20 procent. Utbildningen ges i Klagomålen blev för många. Stör­ två och fyra timmar för varje arbetstagare Lotus Notes och Gmail. Men Lars Hansen samverkan med Stockholms universitet och ningarna allt fler. Den gemensamma och tekniker att gå över till nytt system. vill inte föregripa utredningen genom att Södertörns Högskola. e-posttjänsten, som bygger på Det stämmer inte, menar Marta peka ut någon favorit. Oracle, skrotas. Det beslutet har Petrides De Lubian, IT-samordnare, som Hans Larsson, ny chef på IT-service, nytillträdde chefen för IT-ledning, tillsammans med förre IT-direktören var är främst kritiskt mot Oracle för att det är Pris till GU-producent Lars Hansen, tagit. Men ingen kan med att införa Oracle som mejlsystem. en integrerad lösning som är sårbar i sin u ABF Göteborgs Kulturpris 2008 har idag bedöma vilka konsekvenser det – Vi håller på att räkna fram kostnader, komplexitet. Om en del faller, drabbas tilldelats dokumentärfilmarna Bo Harringer får och hur dyr övergången blir. men det har inte kostat särskilt mycket. Vi hela systemet. och Renzo Aneröd. De har bland annat gjort har bara haft en liten del konsultkostnader – Om en funktion bryter ihop filmerna Under en blågul himmel som handlar Även om bara e-postsystemet har för mejlen. Det arbetet vi har lagt ner på ska andra delar och enheter fungera. om möten mellan ungdomar från olika sub­ nämnts gäller avvecklingen hela utbudet kulturer i Göteborg samt Islams barn i folk- av tjänster som bygger på OCS, Oracle hemmet om unga muslimers sökande efter en Collaboration Suite: e-post, kalender och identitet i Sverige. filer, för både studenter och anställda. Den ena av pristagarna, Bo Harringer, pro­ – Det gick inte att köra vidare. Det ducent vid Universitets-TV, var också initia­ finns en gräns för hur länge vi kan ha ett tivtagare till bildandet av Filmepidemin, ett udda system som nästan ingen annan har. nätverk som samlar en stor del av Göteborgs Om det dessutom blir stora störningar, fria filmare. som på senare tid, då blir situationen Priset delas ut sedan 1984 och bland tidi­ ohållbar, säger Lars Hansen. gare pristagare märks Kent Andersson och Reaktionerna på beslutet är överlag Hammarkullefestivalen. positiva. – Man borde ha lagt ner systemet för minst ett år sedan. Det har varit en kata- Aspelinstipendium strof, säger Hans Eliasson, IT-samordnare Lars Hansen Hans Larsson till GU-forskare på institutionen för neurovetenskap och fysiologi, som hittills vägrat att gå med i u Johanna Lundström Gondouin har det gemensamma e-postsystemet. tilldelats 2008 års Kurt Aspelin-stipendium. Det gick inte att köra vidare. Prissumman är 6 000 kronor. Eva Berg, som numera är chef för lokalt Det finns en gräns för hur länge Stipendiet delas ut årligen av Kurt Aspelins IT-stöd på Sahlgrenska akademin och Minnesfond och går till yngre forskare och Naturvetenskapliga fakulteten, var tidigare kritiker som i Aspelins anda gör humanistisk på Handelshögskolan där motståndet mot vi kan ha ett udda system forskning till en angelägenhet också utan­ lösningen var som störst. för seminarierummen. Johanna Lundström – Det är rätt strategiska beslut som Gondouin får priset för sin doktorsavhandling Lars Hansen har fattat. Den nuvarande att bygga” upp portalen och datalager har Principen bör vara ”keep it simple”, det Terrängbeskrivning. P.O. Sundman, modernite- lösningen har ju inte fungerat särskilt väl. inte varit förgäves. ska inte vara onödigt komplicerat utan ten och medmänniskan. Min enda rekommendation är att man Hon får medhåll av Lars Hansen: basfunktioner som mejl och kalender ska nästa gång väljer en väl beprövad lösning. – Allt arbete för att samla alla IT-tjäns- fungera utan störningar. Stort anslag till fetmaforskare IT-utvecklare Patrice Worth håller ter i ett gemensamt system är inte ogjort. Mycket tyder på att e-postfunktionen med. Det blir lättare i framtiden att flytta över för studenter kan komma att läggas ut u Docent Fredrik Bäckhed vid Sahlgrenska – Det var ett dödfött projekt redan allt till ett nytt system. Dessutom får man på ett företag, exempelvis Google. Men akademin har får 750 000 amerikanska från början. Vi blev varnade för att anlita inte glömma att det har sparat en hel del ansvaret för anställdas e-post, som ofta dollar i forskningsanslag från Human Oracle, men ingen lyssnade på oss då. pengar att avveckla de tidigare lokala innehåller känslig information, kommer Frontier of Science Därför är det glädjande att man äntligen e-postsystemen. sannolikt att behållas av GU, bedömer Organization för sin har fattat ett klokt beslut. Men vi vet inte Hans Larsson. forskning om samban­ vilka konsekvenser det får för helheten: Lars Hansen har lämnat över ett uppdrag det mellan tarmbakte­ Kan mejlen, kalendern och filhanteringen till enheten för IT-service som ska göra en – Vi kan inte ha personlig information rier och fetma. Han har läggas ner utan att det påverkar hela utredning om vilka alternativ som finns liggandes på servrar någonstans i världen. bland annat visat att portallösningen? och se vilka konsekvenser det kan få för Det jag vill ha är en väl beprövad lösning möss som är uppfödda det totala utbudet av IT-tjänster. som är driftsäker, har god funktionalitet i en helt steril miljö, Patrice Worth är också kritisk till att IT- – De krav som vi primärt ställer är att och en produkt som många har förtro- och därför är helt bak­ chefens beslut togs utan att det föregicks GU ska ha ett väl beprövat system som ende för. teriefria, inte utvecklar av en konsekvensanalys eller utredning. används av andra organisationer och stora Ambitionen är att så snart som möjligt fetma. Fredrik Bäckhed – Det finns inga dokument eller företag. Det är många svenska högskolor att välja en annan lösning för både e-post Fredrik Bäckhed underlag till beslutet. Jag tycker att man som håller på att byta system nu, bland och kalender. får anslaget tillsammans med professor borde utkräva ansvar av dem som införde annat Chalmers, säger Lars Hansen, som – Det man kan förvänta sig av en orga- Matej Oresic från VTT, som är en forsknings­ Oracle och som är skyldiga till en felsats- tillägger att det nyinrättade IT-beställar- nisation av Göteborgs universitets storlek organisation i Finland. ning som har kostat universitetet mycket rådet, GU:s gemensamma forum för sam- år 2008 är att det finns en bra och enhetlig Konkurrensen om anslagen var stor. 25 av pengar. Man valde att inte lyssna på oss ordning och prioritering av strategiska mejl med kalenderfunktion som fungerar. ungefär 250 inskickade ansökningar valdes tekniker eller på kunderna. frågor, kommer få stort inflytande på de Det var länge sedan jag såg så många med ut till en andra omgång varav endast 14 blev Även om Göteborgs universitet fick krav som ställs. papperskalendrar, kommenterar Hans beviljade medel. Av dessa rankades Fredrik Oracles mejllösning gratis, som en del Larsson. Bäckheds ansökan allra högst. i ett paket, har det enligt Patrice Worth Det finns flera stora aktörer på mark- kostat mycket pengar. Räknat i tid mellan naden, exempelvis Microsoft Exchange, Allan Eriksson

 gu journalen 3 | 08 nyheter Färre tvister med ny modell

Finansiärerna har blivit allt mindre täckning egentligen innebär. Och, som grundutbildningen och inget annat. fakta villiga att stå för universitetets kring­ många har påpekat, om en finansiär På samma sätt ska sådan verksamhet kostnader och förra året blossade en betalar ut ett bidrag ligger det i själva ordet som enbart har med forskning att göra Ny redovisningsmodell All verksamhet vid universitetet delas in regelrätt strid upp. att det handlar om att bidra till forskning, endast belasta forskningen. När det gäller i kärnverksamhet – det vill säga utbild- Det har fått lärosätena att gå sam­ inte om att betala alla kostnader. Även verksamheter som både grundutbildning ning och forskning – samt stödverk- man för att hitta ett bättre system. Riksrevisionen har påpekat det tvek- och forskning har nytta av får vi försöka samhet. All kärnverksamhet delas in i Krångligare, ja. Men rättvisare. samma i att ta ut 35 procent av pengarna i att göra en rättvis beräkning av hur kost- kostnadsbärare som kan avse ett pro- ett projekt första året när projektet kanske naderna ska fördelas. jekt. I denna ska samtliga intäkter och Idag tas en så kallad OH-avgift ut på håller på i flera år. Vad händer om läro- kostnader redovisas och den ska vara nästan alla externa projekt och innebär sätets intäkter sjunker och om man redan – För forskare, finansiärer, studierektorer finansierad fullt ut. Poängen är att hela ett påslag med 35 procent för att täcka använt alla pengar? och administratörer innebär förändringen anslaget för grundutbildningen förs ut gemensamma kostnader som lokaler, För att hitta en modell som både läro- ett annat sätt att tänka, säger Lars Nilsson. till institutionerna, som också får bära infrastruktur, bibliotek och liknande, säten och finansiärer kan acceptera har Bland annat ska stödverksamhetens hela kostnaden. Kostnaden för stödverksamheterna sådant som redan finns vid lärosätet men Sveriges universitets- och högskoleför- kostnader på universitetsnivå, fakultetsnivå fördelas på tre nivåer: universitets-, fakul- som utnyttjas av projektet. bund arbetat fram ett nytt system som alla och institutionsnivå kartläggas och speci- tets- och institutionsgemensam nivå. Att externa projekt måste ha så kallad full i landet väntas rätta sig efter. ficeras. På så sätt kommer de gemensamma Kostnaderna ska belasta kostnadsbärar- kostnadstäckning slås fast i riksdagsbeslut kostnaderna att tydligt kunna urskiljas på na och kallas då indirekta kostnader. och i det årliga regleringsbrevet. Bakgrunden Grundidén i det nya systemet är att alla olika nivåer inom organisationen. är att statliga anslag ska gå till forskning och kostnader specificeras och fördelas så En annan poäng är att modellen ökar Den nya redovisningsmodellen utbildning, inte till externa projekt. långt ut i systemet som möjligt. Istället möjligheterna att jämföra olika verksam- (OH-modellen) syftar till att: Men flera finansiärer accepterar inte för att ta ut 35 procent på en gång läggs heter och också jämföra kostnader mellan • återskapa förtroende hos finansiärer detta fullt ut eftersom de har egna regler kostnaderna ut under hela projektet. olika lärosäten. En tvistefråga är hur för redovisning av stödverksamhetens om att bidragen bara ska gå till forskning, Förändringen innebär att man går från lokalkostnaderna ska hanteras. kostnader (indirekta kostnader) och inget annat. Förra året blossade så en dagens intäktsavlyft i form av anslag och – Vi vet inte riktigt hur det ska gå till. ge bättre förutsättningar för nya dis- strid upp. Riksbankens Jubileumsfond externa bidrag, till löpande kostnadspåslag Det håller vi just nu på att arbeta med. kussioner med finansiärerna bestämde på eget bevåg att bara betala 12 av faktiska direkta kostnader. Detta • ge en mer rättvisande redovisning procent för OH-kostnader. Fem lärosäten, innebär att indirekta kostnader (OH- Rektor har nyligen beslutat att Göteborgs och uppfylla lagstiftningens och däribland GU, svarade med att nobba kostnader) belastar samtliga verksamheter universitet ska införa den nya OH-model- Riksrevisionens krav på korrekt intäkts­ redovisning Riksbankens stora utlysning, Pro Futura. – både utbildning och forskning – oavsett len från och med 2009. hur verksamheten finansieras. • uppfylla EU:s 7:e ramprograms krav på – Även om systemet med 35 procents – Tanken är att alla kostnader ska Eva Lundgren & Allan Eriksson full cost-redovisning senast 2010. påslag är enkelt är det problematiskt, definieras så att funktioner som bara är Vad tycker du om det nya systemet? Mer information finns på: förklarar ekonomidirektör Lars Nilsson. till för grundutbildningen, exempelvis en Skriv till GU Journalen! http://www.ea.adm.gu.se/OH-modell/ Det är inte ens självklart vad full kostnads­ studentavdelning, också bara ska belasta E-post: [email protected]

Hallå där, Cecilia Andersson Edwall, enhetschef på Digitala Medier! Utbytet blev en vitamininjektion

I mars var du en vecka i Strasbourg. Ska man tänka på något speciellt när fakta Berätta! man reser ut så här?

– På en konferens i Italien träffade jag en svendsen – De gånger jag åkt på tjänsteresa tidigare Erasmus personalmobilitet man från ULP, Université Louis Pasteur har jag alltid rest tillsammans med någon. Erasmus personalmobilitet är avsett för icke undervisande personal, en mål- i Strasbourg, som arbetade med digitala anton I början riktigt bubblade jag av intryck och medier. Jag ville gärna veta mer om hur de : tyckte att det var jobbigt att inte ha någon grupp som tidigare inte haft möjlighet

oto till denna typ av utbyte. För att kunna jobbade så jag ansökte om stipendium från F att dela med mig till. Men sedan tyckte jag Erasmus personalmobilitet. Jag hade aldrig att det snarare var en fördel att vara ensam, ansöka om stipendium måste man vara GU-anställd samt ha tagit kontakt med sökt stipendium tidigare så det kändes det går så smidigt att smälta in om man ett annat lärosäte eller företag som är inte särskilt självklart att detta var något kommer själv. I Sverige är vi mer organi- villigt att ta emot en. Personalutbytet för mig. serade och noga med att göra ordentliga måste också vara godkänt av prefekt/ program för våra gäster. Här visste jag inte enhetschef då det handlar om kompe- Hur var besöket? Cecilia Andersson Edwall riktigt vad som väntade, om jag skulle på tensutveckling. I ansökan är det viktigt – Vi som jobbar med Universitets-TV är fin middag med rektorn eller sitta ensam att det tydligt framgår vad det finns för stolta över vårt samarbete med UR, som vi någonstans i en skrubb. Men allt ordnade uppställda mål och förväntade resultat haft i sex år. Men vår franska motsvarighet sig och blev väldigt bra. Så det gäller att ta av utbytet samt vilken kopplingen är till hade jobbat tillsammans med franska Nancy 2. De är väldigt aktiva när det gäller saker som de kommer. arbetet vid GU. Det finns nu möjlighet kanal 5 i hela 11 år. Deras medieenhet videoproduktion. att söka stipendier för nästa läsår (1 juni 2008–30 september 2009). var både större och bredare än vår och – Det var spännande att komma till Har du lärt dig något? förutom tv-program gjorde de också Strasbourg, som faktiskt liknar Göteborg – Absolut. Det är jätteviktigt att komma ut För mer information: programvaror och lärplattformar för att lite grann. Staden har spårvagnar och och se hur andra har det, få nya idéer och http://www.gu.se/samverkan/interna- göra det enklare för lärarna att spela in. kanaler men är naturligtvis mycket mer perspektiv på det man gör här hemma. För tionelltsamarbete Jag hann också besöka ett medicinskt internationell. Det kändes verkligen som mig blev det en riktig vitamininjektion. institut som lär ut kirurgi med hjälp av att befinna sig i hjärtat av Europa och video samt göra en utflykt till Université bland annat besökte jag EU-parlamentet. Eva Lundgren

gu journalen 3 | 08  notiser nyheter

Lanparty i retro u I mitten av april anordnade föreningen Skip ett Lanparty på IT-Universitetet för skolans studenter. Lanpartyt arrangerades av förstaårseleverna på Skip, Henrik Hermansson och Niklas Lindahl. Skip är en oberoende studentförening som bildades 1986, beläget på Nya regler ger ökad IT-Universitetet Lindholmen, och fungerar som ett komplement till utbildningen. Det handlar om att ge studenterna chansen att laborera med mjukvara, hårdvara samt prova på befint­ trygghet för doktorander liga system/plattformer innan de stöter på detta i arbetslivet. Lanpartyt gick under temat ”retro” och bland annat spelades pc-spel som Starcraft, Warcraft2, Quake1. Det fanns också en Nintendo-hörna där det hölls en turnering samt en demoscen där elever från Software Egentligen inte så mycket nytt, men Engineering and Management visade hur man ett nödvändigt dokument. Så skulle programmerar animationer. Lanpartyt spons­ man kunna sammanfatta de nya rades av Datanova Sweden AB. doktorandreglerna, som fastslogs av Skip har som plan på att arrangera liknan­ universitetsstyrelsen i slutet av april. de aktiviteter även till nästa termin. Mycket av innehållet i det nya doku­ HSV rosar mentet Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet, förkortat dokto­ Sahlgrenska akademin randreglerna, finns sedan tidigare med i u Sahlgrenska akademin föll mycket väl ut andra förordningar eller i praxis. i Högskoleverkets utvärdering av utbildningar – Det är ändå bra att få regelverket i på forskarnivå inom medicin, vårdvetenskap ett dokument så att både doktorander och och farmaci. Bland annat får SA beröm för handledare vet vad som gäller, säger Arne sin nya organisation av utbildningen med en Bigsten, ledamot i universitetsstyrelsen tydlig delegationsordning och engagemang och professor vid institutionen för från akademiledningen. Vidare framhålls nationalekonomi och statistik. ett tydligt och aktivt studentinflytande, den pedagogiska grundsynen, samt de reflektio­ Andreas Bjurström, doktorand. Arne Bigsten, professor och ledamot i ner kring dimensionering och resursanvänd­ universitetsstyrelsen. ning som ligger till grund för reformerna. HSV framhåller också SA:s särställning när det gäl­ ler utbildning av specialister och generalister Det är ett steg framåt att man tagit – Utlysning av tjänster och en vettig på forskarnivå och liksom de nya kurserna i bedömning av de sökande är förstås stora entreprenörskap, projektstyrning och acade­ bort stipendierna, men det hade varit frågor för doktoranderna, men den allra mic writing. HSV anser även att systemet med viktigaste frågan gäller finansieringen, antagning är bra och att flera komponenter bättre med tydligare regler om att säger Andreas Bjurström. i ett heltäckande kvalitetssäkringssystem är Finansieringen av forskarutbildningen på plats. och särskilt frågan om skattefria det är en doktorandtjänst som gäller, stipendier har varit omdiskuterad ” på senare tid. Å ena sidan finns Taube på Humanisten säger Andreas Bjurström. doktorandernas trygghet och önskan u Drygt 200 medlemmar av Taube­ om bättre villkor, å andra sidan sällskapet var i samband med sitt årsmöte på finns ett verksamhetsperspektiv. I Lisebergs huvudrestaurang ute på en nästan Andreas Bjurström, doktorand i specifikt rör forskarutbildningen. doktorandreglerna står nu att fakul- två dygn lång sightseeingtur i Evert Taubes humanekologi, som har varit representant De nya reglerna gäller för hela universi­ tetsnämnderna inte får inrätta stipendier födelsestad. De besökte Taubesalen på Park för doktoranderna i arbetet med dokto­ tetet men ska fungera som en miniminivå för finansiering av doktorander. Men Avenue, Evert Taubes Värld på Liseberg, randreglerna, håller med men tycker att för forskarutbildningen. Det ligger sedan på även om man inte får omvandla reguljära Masthuggskyrkan, Klippan, Taubehuset, Vinga dokumentet blivit för vagt. fakulteterna att komplettera och precisera anslag till stipendier är det fortfarande och Humanisten. Dit var de inbjudna av GU – Vi är förstås glada att det blivit ett dem. Doktorandreglerna kommer att tillåtet att finansiera doktorander med som i Stora hörsalen under en förmiddags­ regelverk men ville gärna att det blivit underställas Studieregelskommittén, som upp till två års utbildningsbidrag plus två timme presenterade sin Taubeforskning lite bättre. Den främsta kritiken från sedan tidigare har uppdraget att se till att års doktorandtjänst. och den verksamhet som under de senas­ vårt håll har varit just att vi tycker att regelverket för grundstudenterna följs och te åren växt fram kring den. Pia Schmidt det är för likt högskolelagen och inte tillämpas. – Här pågår diskussionen fortfarande, de Graaf berättade om tillför så mycket. Vi hade velat se mer säger Arne Bigsten, och nu gäller det Taubearkivet på UB, David kompletterande regler på innehållsnivå, Enligt Andreas Bjurström blir den om GU i framtiden enbart ska acceptera Anthin om arbetet med till exempel i frågor som hur många stora skillnaden för doktoranderna att finansiering via doktorandtjänster. Om sin doktorsavhandling, timmars handledning eller hur många det nu går att klaga på ett formellt sätt pengarna inte vore knappa så håller även Evert Taubes scener. Från doktorandkurser som ska ges per termin. närmare verksamheten. jag med om att det vore bra om alla hade Cabaret Läderlappen – Akademin är så pass informell att doktorandtjänst, men de tillgängliga till Gröna Lund. Anders Vägen till ett doktorandregelverk vissa frågor varit svåra att brottas med. resurserna är tyvärr fortfarande Franck berättade om de har varit lång. Redan 2002 påbörjades Till exempel när det gäller handledning, begränsade. Redan den uppstramning Taubeseminarier som arbetet, på studenternas initiativ, men där har man tidigare på egen hand fått som skett av finansieringsreglerna har Göteborgs universitet, Svenska Visakademien diskussioner om vikten av ett regelverk förhandla med sin handledare. Det blir lett till att nyantagningen av doktorander och Folkuniversitetet anordnar på Jonsereds har varit i gång sedan tidigt 1990-tal. mycket smidigare att nu kunna lyfta upp till GU har halverats på en femårsperiod. herrgård en gång varje termin. Visakademien En regelsamling för grundstudenterna frågan till en högre nivå. Jag är rädd att denna negativa utveckling representerades också i Stora hörsalen, av fastslogs redan år 2000. Även om dessa Ledigförklarande av utbildningsplats, förstärks om vi gör det ännu svårare att Martin Bagge som till eget gitarrackompanje­ regler också omfattar doktoranderna urval och antagning, finansiering, finansiera doktorandstudierna. mang sjöng tre Taubevisor – en av dem, Maj på så har det funnits behov av ett komplet­ handledning och institutionstjänstgöring Malö, tillsammans med publiken. terande regelverk med frågor som regleras nu i dokto randreglerna. Jenny Lööf Braticevic

 gu journalen 3 | 08 nyheter klang mathias : oto F Vilseledande annonskampanj

Naturvetenskapliga fakultetens Annonsen togs fram av reklambyrån Jöran Bergh har fått frågan av TV4 Men efter uppmärksamheten och en annonser på Göteborgs spårvagnar Frank & Earnest, som också har gett om hur han ser på att fakulteten kan bli granskning av universitetets jurister togs väckte reaktioner med sina anspel­ klartecken för illustrationen, som förestäl- förknippad med fildelning. annonserna ner. ningar på fildelningssajten The Pirate ler ett piratskepp precis som i logotypen – Det var inte alls vår avsikt och – Illustrationen är för lik The Pirate Bay. Nu har de tagits bort efter att uni­ för The Pirate Bay, men där en jordglob fildelning är inget vi stöder. De som var Bays logotyp och av den anledningen versitetets jurister granskat dem. ersätter kassetten. vår målgrupp – unga och gymnasieelever valde vi att ta ner annonserna, säger – När vi startade arbetet var Natur­ – har uppfattat kampanjen så som vi Kristina Ullgren, universitetsjurist. I mars kunde spårvagnsresenärer se vetenskapliga fakulteten medveten om att hoppats: vi vill visa vad vi har att dela med Enligt Magnus Vennersten är det inte Naturvetenskapliga fakultetens annonser det var ett kontroversiellt tema, men var oss av. någon risk att annonsen kan betraktas som på temat The Sharing Way. Texten löd: redo att ta den debatten, säger Magnus Jöran Bergh tycker heller inte att varumärkesintrång eftersom The Pirate Kunskap inom naturvetenskap och Vennersten, projektledare på Frank & kampanjens budskap, att kunskap är något Bay inte har skyddat sitt varumärke: matematik är inget man ska sitta och tjuvhålla Earnest. Det är en klockren kampanj mot som man ska dela med sig av, strider mot – Det finns heller ingen större anled- på. Det är livsviktigt vetande som behövs för att målgruppen som genast förstått samman- exempelvis GU Holdings ambition att ning att oroa sig eftersom The Pirate Bay vi ska få ordning på vår planet. Vi delar med oss hanget genom det som förklaras i texten universitetet ska bli bättre på att bygga inte främjar upphovsrätten. Jag tror att det av hela vårt utbud på www.science.gu.se. Som och kunnat se det roliga i annonsen. affärsidéer på forskningsresultat vid främst handlar om den etiska aspekten färdig student hoppas vi att du gör detsamma! Tidigare har reklambyrån gjort universitetet. att universitetet är rädd att bli förknippad Annonsen var illustrerad med ett liknande annonser på kända samtids­ – Nej, det ser jag inte alls att det har med en organisation som kan fällas för piratskepp som anspelade tydligt på fildel- fenomen, till exempel pimp my world, om något med kampanjen att göra. Det finns olaglig verksamhet. ningssajten The Pirate Bays logotyp. att skapa en bättre värld genom att studera särskilda avtal om sekretess när det gäller Och Kristina Ullgren håller med: – Vi ville nå ungdomar för att berätta vid Naturvetenskapliga fakulteten. företag som satsar på forskning vid uni- – Givetvis vill inte universitetet vad vi gör och annonserna var ett försök Men annonsen har också tolkats som versitetet. Dessutom finns lärarundantaget förknippas med någon eventuellt olaglig att rikta oss just till dem, säger prodekanus att fakulteten sympatiserar med The Pirate som ger doktorander, lärare och studenter fildelning. Jöran Bergh, som är en av de ansvariga för Bay, som anklagas för olaglig fildelning rätten att själva publicera forskningsresul- reklamen. och väntar på rättegång. tat, uppsatser med mera. Viveca Bladh

Lärarutbytet måste komma igång

GU lyfts fram som ett föredöme i HSV:s utredning kommer som en mycket få ekonomiskt stöd, tid, vikarie och utbytet HSV:s nya utredning om inter­ positiv nyhet, tycker Lars Gunnarsson. måste räknas som en merit. De som reser nagel nationalisering. – Bland annat uppmärksammar HSV ut idag är eldsjälar men vi kan inte bygga – Nu har vi hela Sveriges ögon på vårt arbete med språkpolicyn, som vi var upp en verksamhet på ett fåtal, utan fler hillevi oss, säger Lars Gunnarsson. först i landet med, och Bolognaarbetet. Nu : lärare måste iväg. En annan viktig grupp,

har vi hela Sveriges ögon på oss, så nu är oto som ofta glöms bort, är administratörerna F En arbetsgrupp under ledning av Lars det viktigt att även slutföra arbetet med att som idag inte reser i någon större omfatt- Gunnarsson har tagit fram en handlings- ta fram en handlingsplan för språkfrågor. ning. De spelar en viktig roll i mötet med plan med 31 åtgärdspunkter. Rektor har Handlingsplanen för det universitets- studenter och lärare och kan hjälpa till att inrättat ett fakultetsövergripande inter- gemensamma internationaliseringsarbetet undanröja hinder. nationaliseringsråd som ska börja jobba gäller fram till 2012. En annan del, som bland annat redan i juni. Dessutom kommer rektor att – Den innehåller en rad förslag som Handelshögskolans dekan Rolf Wolff utse ett rektorsråd för internationalisering, förstås kostar pengar men som på sikt kan har utrett, är universitetets satsning på som också blir ordförande i rådet. stärka GU internationellt. strategiska partneruniversitet i framför allt – Rådets första uppgift blir att I denna finns ett stort antal förslag Asien och Nordamerika. Det betyder inte, utifrån handlingsplanen prioritera bland inom flera områden, exempelvis mobilitet framhåller Lars Gunnarsson, att GU ska förslagen, samt att definiera ett antal för studenter, lärare och administrativ Lars Gunnarsson sluta samarbeta med utvecklingsländer. uppdrag med tidsplan och budget. Det är personal och strategiska samarbeten med – Tvärtom. Även strategiska samarbe- oerhört viktigt att rektor innan dess har utvalda partneruniversitet. ten med universitet i exempelvis Afrika antagit handlingsplanen och att gruppen hos lärarna: kan man få fler att resa ut och Latinamerika är värdefulla, inte minst kommer igång före sommaren, säger Lars Göteborgs universitet utmärker sig inte kommer det att automatiskt ge en skjuts åt för att lyfta fram värden som internationell Gunnarsson, Bolognaansvarig vid GU och i student- eller lärarutbyte, där ligger både studentutbytet. solidaritet och ansvarstagande. professor vid institutionen för pedagogik Lunds och Uppsala universitet mycket – Vi måste underlätta lärarutbytet, det och didaktik. längre fram. Lars Gunnarsson menar att får inte vara en ekonomisk belastning för nyckeln för ett mer aktivt utbyte ligger institutionen. Läraren som reser ut måste Allan Eriksson

gu journalen 3 | 08  illustration: mario brancaglioni inför Mental ergonomi!

Får du tillräckligt med beröm av anslag och studenter i en allt hårdare arbetsmiljöundersökningar som gjorts. Bland annat är det betydelsefullt att ha prefekten? konkurrens. Men omkring en fjärdedel anser att en aktiv och tydlig chef som föregår med Eller är du kanske själv dålig på att – Vi ska vara produktiva ungefär som arbetsklimatet är snålt, att man inte får gott exempel och som tar tag i konflikter visa uppskattning? om vi höll på med skotillverkning, säger särskilt mycket uppskattning för det man på ett tidigt stadium, menar Olle Persson. Konkurrens och brist på resurser Jan Bärmark, professor vid institutionen gör och att den som säger sin mening kan göra arbetsklimatet ganska hårt för idéhistoria och vetenskapsteori. I takt riskerar att råka illa ut. – Mitt viktigaste råd till chefer är att inom högskolevärlden. med att kraven höjs blir människor alltmer – Självklart borde vi uppmuntra försöka ha en demokratisk ledarstil. När Men är det chefens fel eller är sura missunnsamma, duktiga medarbetare frispråkighet och ha nolltolerans mot ett beslut ska fattas gäller det att efterlysa miner något man får räkna med i en bränner ut sig och arbetsklimatet hårdnar. trakasserier, säger Olle Persson, universi- olika medarbetares synpunkter och skapa allt stressigare miljö? Och istället för att göra något åt proble- tetslektor vid psykologiska institutionen delaktighet. Det bästa är förstås om alla men verkar många mena att stress och som bland annat arbetar med GU:s chefs- är överens om beslutet. Men även när det Universitetet ska vara kritiskt gran- ständig konkurrens är något man får lära utvecklingsprogram. Den akademiska inte går är det viktigt att alla synpunkter skande, kreativt och öppet för nya idéer. sig leva med. miljön ska sporra till diskussioner och dis- har fått komma fram. Men det ska också producera forskning pyter, men det måste ske under anständiga Däremot menar Olle Persson att och utbildning och ständigt kunna visa En majoritet av GU:s anställda trivs former. De flesta klarar av det här ganska själva valet av chef inte behöver vara så nya resultat för att inte förlora forsknings- mycket bra med sitt arbete, visar de bra, men visst finns det problem. demokratiskt.

10 gu journalen 3 | 08 – För att vara legitim som exempelvis gäller hur man skapar goda organisationer. Man kan jämföra med det amerikanska borde bytas ut växelvis, så att det alltid prefekt måste man uppfattas som en hygg- Men kunskaperna används inte. presidentvalet: alla tror att om Hillary eller finns någon där som har erfarenhet. lig forskare, ha en personlig mognad och – Det borde finnas en grupp vid Obama vinner så kommer hela USA att Och de korta prefektperioderna på vilja något med sitt chefskap. Det gäller universitetet på kanske 3–6 personer förändras. Tänk besvikelsen när det visar tre år, med möjlighet till förlängning i att låta en rekryteringsgrupp plocka fram som arbetar aktivt med förebyggande sig att USA kommer att vara lika hopplöst ytterligare tre år, borde fördubblas, menar ett antal sådana personer, men sedan ska arbetsmiljöfrågor. Precis som vi har konservativt oavsett om presidenten är Björn Rombach. man inte arrangera val. Istället får dekanen ergonomer som ser till att vi sitter riktigt kvinna eller svart. I vårt system har prefek- – Det tar så lång tid både att komma utse den som verkar ha bäst chanser att så att vi inte får ont borde det finnas men- terna för mycket ansvar i relation till vad in i chefsarbetet och att sedan avveckla lyckas, med hänsyn också till andra krav, tala ergonomer som ser till att de värsta sitt chefskap att det verkar som ett väldigt exempelvis jämställdhet. Prefekten måste problemen med stress, oro och oginhet slöseri att byta chef så ofta. Den som blir ju vara trovärdig åt två håll, ner mot med- aldrig blir så akuta. Gruppen skulle kunna prefekt borde också vara någon som kom- nagel arbetarna men också upp mot dekanen, bestå av en organisationspsykolog, någon mit hyfsat långt i karriären och man ska och då är det viktigt att båda nivåer fått från Handelshögskolans Human Resource inte behöva avstå helt från sin forskning. I

vara med i rekryteringsprocessen. Samma Management och ytterligare några hillevi den prefektutbildning jag går nu är fjorton : sak gäller vid rekrytering av dekan. personer som ständigt håller dessa frågor deltagare kvinnor och endast fyra män. oto

Det måste också finnas en berednings- levande. F Det är väl bra på ett sätt men man blir ju struktur som kommer med förslag på lite fundersam när man ser att könsmönst- lösningar som är skild från beslutsstruk- Även Björn Rombach håller med om att ren upprepas när det gäller vilka som är turen. Prefekten ska heller inte vara ensam GU inte är särskilt bra på att ta tillvara beredda att hoppa av en forskarkarriär för ledare utan behöver hjälp av exempelvis att ta ansvar för administrationen. ställföreträdande prefekter. Stora förändringar är på gång, både inom GU och inom universitetsvärlden – Det är inte så där jättemånga som vill i stort. Det handlar om institutioner som bli chefer inom verksamheter där man har Svenskar är mer slås samman, om nya sätt att fördela resur- en stark professionell identitet, som inom ser och om andra möjligheter till karriär. högskolan eller sjukvården, betonar Olle inriktade på att Persson. Många ser chefskapet som ett – Vi har en massa ålderdomliga strukturer administrativt jobb som det kanske är ens påpeka fel, inte av som måste luckras upp, menar Björn tur att ta, men som man lika gärna kunnat Rombach. Det finns exempelvis inget bra avstå från. Det är synd eftersom en chef ju system när det gäller att bedriva under- kan påverka människor och driva frågor missunnsamhet, Jan Bärmark visning tillsammans över fakultetsgrän- på ett sätt som inte skiljer sig så mycket ” serna. Samtidigt får de stora frågorna om från att arbeta med ett forskningsprojekt. men för att de kan besluta om och stödet när det gäller strukturer och organisation inte ta över Ett sätt att göra det mer attraktivt att vara exempelvis experthjälp från fakulteten är alla andra frågor. För de flesta människor chef vore om chefskap blev en merit och hjälpa andra att än så länge inte särskilt välutvecklat. är det väldigt enkla saker som har störst om det gick att kombinera med forskning. betydelse för att arbetsmiljön ska kännas Förutom arbetsmiljöansvar ska chefen bli bättre Det mesta kan egentligen bli bättre, god. Det kan handla om att ha en invand se till att verksamheten fungerar och är menar Olle Persson, både vad gäller stöd arbetsplats, en dörr att stänga eller om att framgångsrik. till nya chefer, hjälp under chefsperioden ha några arbetskamrater som man brukar – GU har god studenttillströmning, hög kunskaper, inte ens sådant som univer­ och också stöttning efteråt, när chefen ska fika tillsammans med. Småsaker är väl så kvalitet på forskningen och går dessutom sitetets egen forskning lett fram till. tillbaka till verksamheten igen. viktiga för att arbetsplatsen ska kännas ekonomiskt bra, påpekar Björn Rombach, – Det är inte modernt att tänka efter – Tidigare chefers erfarenheter borde välkomnande och trevlig, och får inte prefekt på Förvaltningshögskolan och före, idag är det är snabba beslut som tas tillvara bättre, kanske genom ett ignoreras bara för att enkäter pekar på bland många andra engagerad i den chefs- gäller. Men visst vore det bra om vi kunde mentorsystem. Det tar ju ett år eller så stora problem att ta tag i. försörjningsplan som GU håller på att ta fundera mer över om det vi kräver av innan man hunnit sätta sig in i sin nya roll. fram. Så det låter långsökt att vi skulle ha olika människor verkligen är rimligt. Och prefekt och ställföreträdande prefekt Eva Lundgren så dåliga chefer, då skulle vi ju inte vara så framgångsrika. Jag tror också att man ska ta resultaten från arbetsmiljöunder­ sökningarna med en nypa salt. Frågar man intelligenta människor hur de trivs börjar de fundera över vilka konsekvenser deras svar kommer att få. Även den som är nöjd vill gärna ha det lite bättre och då måste man klaga en aning, annars händer ju ingenting.

Att arbetsklimatet skulle vara snålt i universitetsvärlden menar Björn Rombach bland annat beror på vår svenska kultur. – I andra länder, som USA exempelvis, ingår det att man ska ösa uppmuntrande ord över andra män- niskor. Svenskar är mer inriktade på att påpeka fel, inte av missunnsamhet, men för att hjälpa andra att bli bättre. Inom högskolan är det här kulturella mönstret förstärkt. Den som bara har ett enda seminarietillfälle per termin för att dis- kutera sitt projekt vill inte slösa tid på det som är bra. Man vill få hjälp med att hitta svagheter, sådant som andra kommer att klaga på i framtiden. Det är som att diskutera hållfasthet – det är inte mycket tröst att nästan hela bron håller så länge det finns en del som inte gör det. Jan Bärmark menar att det finns gott om kompetens vid universitetet när det

gu journalen 3 | 08 11 Kampen mot orättvisor tar aldrig slut

Det är en otacksam uppgift att vara ett salt. Speciellt om – Jag tycker själv att jag är en ganska jovialisk person och jag tror inte någon hade kallat mig aggressiv om man är kvinna. Agnes Wold får ibland höra att hon är jag hade varit man, säger Agnes Wold, professor, läkare, immunolog, bakteriolog. Illustratör, krönikör, fackboks- aggressiv, vilket inte på något vis hindrar henne från att författare, föreläsare och lärare är ytterligare titlar hon skulle kunna uppge. Men först och främst är hon biolog. fortsätta debattera allt möjligt. En gång ville hon och en Det färgar hennes syn på samhället och människorna vän veta varför så få kvinnor fick forskarassistenttjänster mest, och det finns inget som upprör henne så som det hon kallar pseudobiologiska råd. av Medicinska forskningsrådet. Det blev en långdragen – Felaktiga råd står som spön i backen till gravida och småbarnsföräldrar. Folk anser att jag är kontroversiell historia som höll på att kosta dem jobbet. men jag tycker bara att jag påpekar biologiska fakta. Flera fenomen i den samhälleliga debatten skopar hon ut som myter: råden till ammande kvinnor att avstå text Kajsa Asklöf | foto Hillevi Nagel från alkohol, råden att amma för att det förbättrar barns immunförsvar och råden till föräldrar att inte lämna sina barn för tidigt på dagis. Hon menar att Freuddyrkande

12 gu journalen 3 | 08 profilen

De fann att en kvinna som var citerad 15 gånger på ett år hade mindre ”chans att få anslag än en man som var citerad mindre än 4 gånger

psykoanalytiker försöker flytta tillbaka kvinnornas – När vi gör system måste vi ta hänsyn till mänsklig- position i samhället genom att ge dem dåligt samvete. hetens fördomsfulla natur genom att tillämpa så strikta – De flesta råden ges till kvinnor. Att kontrollera och kriterier som möjligt vid olika bedömningar. Inom den läxa upp kvinnor är gammal god patriarkal tradition. akademiska världen gör vi precis tvärtom. Trots att vi Freud hade fel i allting, ändå lever vi i hans tradition. vet att lösa kriterier ger utrymme åt fördomar så får sakkunniga själva bestämma vad de ska ta hänsyn till i sin Att människor skulle må fysiskt dåligt av stress tycker bedömning. hon också är nonsens. Enligt Agnes myntades begreppet Agnes och Christine ägnade sin fritid åt att sitta på stress av den kanadensiske fysiologen Hans Selye som Biomedicinska biblioteket och kolla upp meriter hos de på 1930-talet högg svansen av råttor eller doppade dem sökande till forskningstjänsterna genom att bland annat i kokande vatten för att se hur de reagerade på påfrest- se hur ofta de var citerade i databasen Medline. De fann ningar. Antingen dog de eller också anpassade de sig. Han då att en kvinna som var citerad 15 gånger på ett år hade anses av många vara stressforskningens fader. mindre chans att få anslag än en man som var citerad – Eftersom det finns så olika definitioner på stress mindre än 4 gånger. Det räckte alltså inte för kvinnor och den inte går att mäta, tror alla att de är stressade att vara dubbelt så meriterade som män. För att komma och att det dessutom är farligt. Ingen har hittills visat att i fråga behövde de vara 2,6 gånger så duktiga. Agnes mycket jobb ger psykisk ohälsa, allt tyder på motsatsen. beskriver hela förloppet med undersökningen som en Vi är byggda för påfrestningar. Att immunsystemet skulle fruktansvärt jobbig process där hon och Christine fick må dåligt av stress är en mycket populär myt, men om hjälpas åt att vara den som för tillfället inte var under isen. immunsystemet hade varit så känsligt hade vi aldrig över- – Det var verkligen en hatisk stämning. Jag fick höra levt till idag. Immunsystemet bryr sig bara om bakterier att jag aldrig skulle få jobb inom akademin, att vi hade och virus och måste reagera oavsett vilket humör vi är på. dragit skam över hela universitetet och hotade den Att vår tids mammor plågas så mycket av stress och medicinska forskningens existens. Det hemska var alltså dåligt samvete att de ibland väljer att bli hemmafruar inte att MFR hade missgynnat kvinnor utan att vi hade tycker hon är ett verkligt bakslag. påpekat det. Skuldbeläggandet är en härskarteknik och – Jag tolkar det som längtan tillbaka till något ingen vågade säga ett ljud till vårt försvar. Vi fick höra att fasansfullt – hemmafruepoken. De som inte har haft en man aldrig ska gå ut i offentligheten med kritik, men det hemmavarande mamma vet inte hur grymt det var att ska man. Det handlar ju om skattepengar som används till dessa begåvade kvinnor skulle gå hemma. Min mamma forskning. Vi publicerade debattartiklar i Dagens Nyheter doktorerade i matematik men var hemma väldigt mycket, och på grund av den massiva kritiken som följde, byttes vilket inte passade henne alls. Hon var en typisk aka­ personerna i MFR ut. demiker. Processen att bringa klarhet i vilka kriterier som Agnes har alltid delat föräldraledigheten lika med egentligen gällde för att beviljas pengar av MFR var minst sin man och anser att det är det bästa hon har gjort sagt besvärlig och tog flera år. En dom i kammarrätten sina barn. Hon har heller inte stått tillbaka i arbetslivet förhindrade att viktiga handlingar förstördes. utan skaffade sig först en biologexamen och sedan en – Vi hade en källa som berättade att ansökningshand- läkarexamen. Läkare blev hon för att forska om män- lingarna och poängsättningarna låg slängda på golvet i ett niskokroppens biologi. skyddsrum i väntan på att förstöras. När Agnes och hennes kollega Christine Wennerås Resultatet av studien publicerades 1997 i den var AT-läkare började de ställa frågor om hur det kom vetenskapliga tidskriften Nature och väckte mycket sig att så få kvinnor fick forskningsassistenttjänster av uppmärksamhet även internationellt. Medicinska forskningsrådet (MFR). Förklaringen de – Då arrangerade alla om sig som järnfilsspån när fick var att det var få kvinnliga sökande och att de som man ändrar magnetfältet. sökte var mindre meriterade. När de började gå igenom Men då hade Agnes och Christine redan fått utstå materialet systematiskt i en kvantitativ studie fann de att mycket skäll och kyla. Agnes beskriver det som att vara antalet kvinnliga sökande inte var så få, 44 procent, och utstött ur flocken. Utrymmet för bråkiga kvinnor är snålt att de dessutom var välmeriterade. Alltså var det andra tilltaget. mekanismer som styrde tilldelningen av pengar, exem- – Det var vidrigt, vi höll på att klappa ihop hela tiden. pelvis förutfattade meningar och personliga relationer. När vi gick genom matsalen på Sahlgrenska så vände sig Att vi väljer män när det är dags att fördela makt och folk bort. Jag fick en riktig depression under denna tid. Vi pengar förvånar egentligen inte Agnes, som anser att det hade aldrig klarat det om vi inte hade haft varandra. är biologiskt grundat, och att det ligger i vår biologi att ha Vad det värt det? fördomar mot andra grupper. Det har fyllt en funktion – Självklart. Det är det bästa jag gjort hittills, och för överlevnaden men nu måste vi minimera riskerna att troligen kommer jag heller aldrig att hinna göra något det präglar arbetslivet. bättre under resten av mitt liv. Jag är oändligt glad att jag fick tillfälle att göra något som har haft betydelse för

gu journalen 3 | 08 13 Hon har just färdigställt en bok om inflammation tillsammans med en kollega. De tecknade illustrationerna har hon gjort själv i datorn. Hennes forskning handlar om inflammatoriska samsjukdomar och hur bakterier och normalflorans sammansättning påverkar immunförsvaret. Hon är en förespråkare av miljöer som inte är kliniskt rena eftersom hennes forskning tyder på att det kan vara en fördel för barns immunförsvar om de tvingas mobilisera det tidigt.

Arbetar gör hon gärna mycket och länge. En vanlig arbetsdag går hon sällan hem före klockan 20.00. – Jag tycker inte om att ligga på spa med kristaller på magen. Jag älskar att undervisa andra och mig själv. Att undervisa är bästa sättet att lära sig saker på. Att skriva tycker hon är ”fruktansvärt roligt”. Under åren har hon skrivit ett tiotal debattartiklar samt en mängd krönikor för Dagens Nyheter. – Jag gillar när det har betydelse det man gör. Folkbildning är min passion och jag föreläser hur mycket som helst om allt möjligt, som bakteriologi, inflammatio- ner, immunologi, allergi och jämställdhet. När hon inte jobbar kan det hända att hon tittar på Kvinnor har dåligt samvete för barn, städning, utseende och jobb, menar Agnes Wold. Simpsons eller läser tecknade serier som Arne Anka. – Han har fått mig att förstå den pretentiösa vänster- karlens hela synsätt. Briljant. Hon som aldrig skulle få en tjänst på universitetet har nyligen utsetts till professor i klinisk bakteriologi. Det ger samhället i stort. Och eftersom vi överlevde blev det ju en – Kvinnor är antingen för mesiga eller för jobbiga. De henne en bra plattform att debattera från. spännande historia. Och extremt lärorik. har dåligt samvete för barn, städning, utseende och jobb. – Jag har legat lågt hittills men nu kan jag äntligen Adrienne Reich har sagt att makt och ansvar normalt ska säga vad jag tycker. (Skratt.) Det är bara tidsbrist som Vad har då hänt under de elva åren sedan dess? vara kopplade till varandra men att vara mor innebär att hindrar mig från att debattera mer. – Ganska mycket på det uppförandemässiga planet. ha ansvar men ingen makt. Kvinnor styr till exempel inte Det är inte längre accepterat att säga fördomsfulla saker trafikplaneringen men det är deras ansvar om barnen om kvinnor inom forskarvärlden. Medicinska forsk- skadar sig. Och nu lever vi i en psykologiserande era ningsrådet har skärpt sig jättemycket sedan 1997. Tyvärr som säger att mammans kärlek bestämmer hur det går för lanserade man sedan de strategiska fonderna som i stort barnen i livet. FAKTA: agnes wold sett har ägnat sig åt att dela ut medel till sina manliga kompisar. Jag tycker inte att det har hänt något avgörande Agnes är uppvuxen i Uppsala som sladdbarn med sys- Yrke: Nyutnämnd professor, överläkare i klinisk bak­ vad gäller kvinnors chanser i forskarvärlden. Tyvärr. kon som är 12 respektive 14 år äldre. Pappa var statistiker. teriologi. Är även biolog, läkare, immunolog, krönikör, Statistik som visar på detta är att andelen kvinnliga – Jag var lillgammal och hade ganska långtråkigt. Jag fackboksförfattare och illustratör. professorer bara ökar i en takt av 0,7 procentenheter per var besatt av kartor och läste kommunikationstabellen Uppvuxen: I Uppsala. år. Med den takten kommer det att dröja 50 år innan och statistisk årsbok. Bor: Sedan ganska nyligen i Linnéstaden. hälften av våra professorer är kvinnor. Det förutsätter Agnes var 15 år då pappa fick jobb vid GU och hela Familj: Make som är arkivarie och tre vuxna barn. att kvinnor doktorerar dubbelt så mycket som männen. familjen flyttade till Göteborg. Under hela skoltiden Husdjur: Nej, tyvärr. Min man är väldigt kattallergisk. En disputerad kvinna har nämligen bara hälften så stora älskade hon att få lära sig saker. Att hon började forska är chanser att bli professor inom 12 år som sin manliga kol- därför inte så konstigt, men att det blev just inom områ- Beskriver sig som: En tecknande akademiker som ifrå- gasätter allt och gärna debatterar. lega, enligt Högskoleverket. dena immunologi och bakteriologi var mest en slump. – Löneutjämningen mellan kvinnor och män avstan- – Det som intresserar mig mest är människor, men jag Stolt över hos sig själv: Det går rätt mycket upp och nade 1991. Kvinnor är mer välutbildade än män i Sverige är inte så intresserad av att vårda dem. Däremot skulle jag ner. Ibland gillar jag mig själv, ibland skäms jag som en hund. Jag är däremot oerhört stolt över att jag och och borde redan ha gått om männen lönemässigt men bli olycklig om jag inte fick reda på varför vi kissar och Christine drog ut i strid mot hela det medicinska etablis- så är det inte. Först motiverade man kvinnors lägre lön hur levern fungerar. Jag skulle aldrig kunna ha ett jobb semanget, kämpade och vann mot alla odds. med att de inte hade lika tunga jobb som männen. Sedan där jag inte hela tiden behövde lära mig nytt. Sida att förbättra: Jag tycker inte om dagens coach- sade man att det var för att de hade lägre utbildning. Men ningsideal. Det går inte att ändra sin personlighet. Och kvinnor får lägre lön för att hela samhället är uppbyggt så vad är poängen med att försöka bli perfekt? Ingen skulle och för att det anses vara naturligt. gilla en perfekt människa. Det är ju våra fel och brister som gör att vi blir älskade. Agnes syn på framtiden är inte särskilt optimistisk. Hon Dolda talanger: Skytte och teckning. tänker alltid i evolutionära termer även när det gäller Vi är byggda för Intressen: Det är fruktansvärt kul att skriva, särskilt socialpsykologi. Människan ser hon som ett flockdjur debattartiklar. som alltid kommer att bråka och kriga. påfrestningar. Upprörs över: Att det är billigt att flyga och att det – Människan kommer att fortsätta att dela in världen fortfarande finns bilavdrag. Det ständiga skuldbeläg- i vi och de och vara rädd för det främmande. Allt som Att immunsystemet gandet av kvinnor. syns på utsidan – hudfärg och kön – kommer alltid att Blir glad över: När jag får ett mejl från en okänd män- leda till att människor gaddar ihop sig. Ju mindre man skulle må dåligt av stress niska som tackar för att jag har skrivit något. Till exempel vet om de andra, desto hotfullare tycker man att de är. ” från kvinnor som är lyckliga över att någon ifrågasätter Det finns ingen rättvisa, bara kampen mot orättvisa, som är en populär myt den svenska amningshetsen. Montaigne sade. Värt att slå vakt om politiskt: Dela föräldraledighe- Av den anledningen anser hon att vi ska fortsätta att ten lika. Det skulle göra hela samhället mycket bättre. stifta lagar för ökad rättvisa – som dem mot prostitution Semester: På sommaren åker jag till sommarstället på och barnaga. Av samma skäl är hon emot bostads­ Ostkusten eller gör en resa på cykel. segregering och att kvinnor tar hela föräldraledigheten. Till hennes dolda sidor hör att hon är en bra skytt. Favoritplats: Jag kan gärna sitta i min röriga lägenhet. – Ju mer lika vi lever desto mindre blir utrymmet för Kanske är det arvet från farfarsfar och farfar, som jagade Det är inte så noga var man är bara det finns trevliga att grupper ska bekämpa varandra. björn i Norge på 1800-talet. människor där. Men Paris och Istanbul är trevliga städer. Utvecklingen går inte bara framåt. Agnes tycker att det – Jag sköt för första gången för tio år sedan och sköt Resa: Cykelresor tycker jag är trevligt, och tåg. sker en glorifiering av våld just nu som är skrämmande. mitt i prick från 300 meters håll. Förra året tog jag nästan Samtidigt sker det ett skuldbeläggande av kvinnor jägarexamen. Jag har inte skjutit en springande älg ännu Tränar: På Friskis & Svettis. ”dagarna i ända”. men det ska jag göra.

14 gu journalen 3 | 08 fritid

Tandemcykel – ett sätt att umgås

Björn Hasselgren har alltid älskat att och cyklar tillsammans. Vi har en massa skaffade han sig för några år sedan då han cykla. När han träffade sin fru Gunilla skojiga resonemang och skrattar väldigt Kontakten blir upptäckt att han plötsligt fått höjdskräck. Granath var hon inte sen att hänga på mycket, säger Gunilla Granath. – Jag har alltid varit fascinerad av att hans stora intresse. – Dessutom känner vi oss lite som tät när man cyklar Ingemar Stenmark tränade upp sitt balans- Idag har de tre tandemcyklar ihop. ett kungapar när vi kommer cyklande. Vi sinne genom att cykla enhjuling. När jag – Eftersom vi inte har varit gifta får stort gensvar och många glada miner. tillsammans. via Vetenskapsradion fick reda på att så länge tycker vi fortfarande det är Det blir också en hel del frågor och kom- svindel hänger ihop med balanssinnet så härligt att sitta så nära varandra som mentarer. Den tyste svensken ser man inte Vi har en massa började jag också med enhjuling. Och idag man gör på en cykel för två. mycket av. har jag faktiskt inga höjdproblem längre. ” Framför allt har Björn Hasselgren skojiga resone­ Förutom Vätternrundan ett antal gånger Men efter ett tag kändes den gamla använt enhjulingen mycket på sitt gamla har Björn Hasselgren cyklat till jobbet järngrinden lite tung och trögtrampad jobb. På Pedagogen i Mölndal fanns mäng- varje dag i alla år. och därför började de se sig om efter ett mang och skrattar der av långa korridorer där han cyklade – Hela Mölndalsvägen ut till modernare ekipage. Efter några vändor runt på kvällarna efter att all undervisning Pedagogen – i ur och skur. Men nu när på nätet hittade de en sprillans ny alu­ väldigt mycket var slut. Pedagogen flyttat in till centrum har jag miniumtandem med 21 växlar som bjöds – Det händer fortfarande att jag tar fått jobbet på gångavstånd så därför blir ut av en cykelhandlare i Tyskland. mig en liten cykeltur på jobbet. Även om det cykling på fritiden istället. – Vi fick den för ett fantastiskt pris. bergsby. Vi tog tåget dit och hämtade korridorerna här inte är lika bra som på När han träffade Gunilla Granath, som 4 800 kronor inklusive frakt var ju väldigt den och cyklade sedan de sex milen det gamla stället. är doktorand på samma institution, för billigt, säger Björn Hasselgren. till Sandöfjord där färjan till Strömstad några år sedan bestämde de sig tämligen Men inte heller den cykeln visade sig väntade, berättar Gunilla Granath. Lena Olson omgående för att skaffa en tandem ihop. vara ultimat. – Vi blev helt begeistrade under – Vi tyckte det var en bra idé eftersom – Jag fick ont i rumpan och armar och åkturen även om det var lite läskigt med jag inte klarade att hänga med i hans axlar när vi var ute och cyklade, säger alla nedförsbackarna. Särskilt för mig som fakta tempo när vi var ute med varsin cykel, Gunilla Granath. Därför använder vi den halvlåg på den främre sadeln. Det var som säger hon. bara som stadscykel nu, när vi ska åka att åka bergochdalbana. Samtidigt är det Namn: Björn Hasselgren kortare sträckor, till bio eller affären. nästan som att segla katamaran eftersom och Gunilla Granath Den första tandemcykeln de köpte var man är så nära marken. Och så känner Ålder: 65 respektive 61 en svart gammal ”järngrind” från 1940- Den ultimata cykeln visade sig istället man alla blomdofter och hör fåglarna Titel: Docent respektive doktorand talet. vara en recumbent. Namnet är latin och kvittra. Institution: Institutionen för pedagogik – Vi fick öva en del på ”starten” i betyder ”luta sig tillbaka” eller ”luta sig” Under sommaren cyklade de runt med och didaktik början och var väl lite oroliga över att det och när det gäller cyklar rör det sig om nyförvärvet i närheten av sommarstugan Extraordinära cyklar: skulle bli svårt att hålla balansen. Men en liggande sadel. Den cykel som Björn på Malö. Och under hösten har de gjort en tandem känns faktiskt stabilare än en Hasselgren och Gunilla Granath skaffat är småturer runt Älvstranden eller ut till Fram: 3-växlad tandem från sent 1940-tal vanlig cykel. en semirecumbent, vilket innebär att den Delsjön. MIFA Tandem Mountainbike: 24-växlad De första cykelturerna gav mersmak bakre sadeln ser ut som vanligt medan den – Ibland utmanar vi oss själva genom (aluminium) och cykelutflykterna blev fler och fler. främre är en liggande variant. Det gör det att cykla uppför Ramberget. Hase Pino: 27-växlad semirecumbent – Vi brukar säga att en tandem mindre ansträngande att cykla för den som med skivbromsar antingen gör ett förhållande sämre eller sitter fram. Förutom de tre tandemcyklarna har Namnlös: enhjuling bättre. Kontakten blir så tät när man är ute – Den förre ägaren bodde i en norsk Björn Hasselgren även en enhjuling. Den

gu journalen 3 | 08 15 Han vill stoppa bilismen

Gunnar Falkemark är forskaren som säger vad han tycker. I två decennier har han som stats­ vetare kritiserat både billobby, poli­ Partierna borde enas om tiker och myndigheter. – Forskare får inte vara alltför att massbilismen inte är rädda. Men den som inte säger något kontroversiellt får heller ingen kritik. ekologiskt hållbar. Det enda Nu funderar trafikforskaren på att byta spår. Tabun och politisk korrekt­ het inom vetenskapen kan bli hans sättet är att driva igenom nya ämne. ” hårda miljökrav och stå emot Forskaren ska bidra till samhälls­ debatten, menar Gunnar Falkemark, sedan en stark billobby förra året professor i statsvetenskap. – Skattebetalarna betalar för att vi bedriver forskning av ett visst slag. Då ska vi tala om vad vi sysslar med. Många forskare är överdrivet försiktiga. – Men ibland blir reaktionerna ilskna, säger han när vi träffas i tjänsterummet Falkemark av en person i generaldirek­ – Vi hade ett ganska eldfängt utbyte bland annat skapade trädkramaraktioner på Sprängkullsgatan. Utanför huset dånar törens stab. där, säger han. på 1980-talet. trafiken fram. – Han angrep mig våldsamt. Jag var Göteborgs universitet beslutade att Senast han fick starkt mothugg var i oseriös, kunde inte räkna och visste inte Gunnar Falkemark började sin forskar- ordna en hearing och olika parter bjöds in. höstas när han uttalade sig i tidningen Ny vad procent var. Dessutom hävdade han karriär som doktorand i teoretisk filosofi Både dåvarande Volvochef, finansminister Teknik. att det var fel att slå på den som redan vid Lunds universitet. Så småningom och landshövding fanns med bland de – Jag hävdade att stora infrastruktur- ligger, säger Falkemark och skrattar. hamnade han inom statsvetenskapen och inbjudna. Falkemark skulle vara utfrågare. projekt blivit orimligt mycket dyrare än Att få kritik verkar inte bekymra ägnade sig på 1980-talet åt internationell – Men det blev inget. Landshövding planerat. Vi måste få en ny ansvarsregim. honom. Gunnar Falkemark har följt politik. Åke Norling skrev ett ilsket brev till De som gör dåliga kalkyler ska straffas; turerna kring tunnelbygget noga och anser – Att jag började med trafikpolitik var rektor att det där var verkligen inget för huvuden måste rulla, helt enkelt. sig ha argument som håller. en ren slump. Den historien är rätt intres- universitetet att syssla med. Han tackade – Så nämnde jag Hallandsås som ett – Jag arbetade för den statliga tunnel­ sant och säger något om olika synsätt på nej å allas vägnar. särskilt absurt exempel. Banverket reage- kommissionen för tio år sedan. universitetets uppgifter. Gunnar Falkemark reagerade mot rade med ursinne. Han gick i svaromål på Banverkets Det handlade om motorvägsbygget hur landshövdingen, länsstyrelsens chef, På verkets webbplats kritiserades webbplats. i Bohuslän, en kontroversiell fråga som yttrade sig.

16 gu journalen 3 | 08 – Samma länsstyrelse hade använt Handelshögskolan för att utreda hur viktig motorvägen var. Universitetet dög som enkel argumentleverantör men inte när det handlade om kritisk analys. Detta var en kränkning av universitetets ära. Universitetet måste också ha en samhälls- kritisk roll.

Sedan Falkemark kritiserat Öresunds­ bron och flera motorvägsprojekt utsattes han för vad han beskriver som ”telefon­ terror”. – Under ett par, tre år var det en karl i väglobbyn som trakasserade mig på telefon. Han ringde hem och skällde och sade att en sådan som jag aldrig skulle bli professor. Internt har frispråkigheten aldrig vållat några problem, menar Gunnar Falkemark. – Det är högt i tak här. Statsvetare är ganska tuffa. Man kan säga rätt mycket häftiga saker utan att någon reagerar. Trafikfrågorna är det som Falkemark ägnat sig åt i snart två decennier. För att rädda miljön måste vägtransporterna minska kraftigt, anser han. – Folk måste gå och cykla mycket mer. Vi måste flyga mycket mindre och inte så långt bort. Men det här är inga lätta beslut för politiker. Gunnar Falkemark anser att det måste till en blocköverskridande majoritet i riksdagen, precis som med pensions­ 47 taktfasta professorer frågan på 1990-talet. Partierna borde enas om att massbilismen inte är ekologiskt hållbar. Det enda sättet är att driva igenom hårda miljökrav och stå emot en stark Pygmémelodi från Kongo stod det på Rabe och Karin Rehnqvist istället för att Och Maxim Fris, vice ordförande för billobby, anser han. programmet när Gunno Palmquist hålla installationstal. Och Brian Palmer Göteborgs universitets studentkårer, tillsammans med Kammarkören upp­ från Humanistiska fakulteten berättade uppmanade de nya professorerna att vara Han är inte optimist, tvärtom. Det krävs förde ett stycke fullt av glada rop, om det bistra läget för humaniora i hans fortsatt nyfikna. något verkligt dramatiskt för att politi- taktfasta stampningar och sång. hemland USA – Gläd er över att det fortfarande är så kerna ska genomföra stora förändringar, Det var ett av flera musikfram­ – Universitetets huvudsakliga uppgift mycket ni inte vet, att det ännu finns en anser han. föranden i Konserthuset den 25 april är att definiera vad som gör oss till massa kvar att förstå, lära och upptäcka! – Växthuseffekten kommer långsamt men någon konsert var det ändå människor, inte vad som kan öka vår Och det finns en hel katalog med kurser och smygande. Jag tror inte särskilt mycket inte. Istället var det professors­ konkurrenskraft. Eller, som Drew Gilpin vid Göteborgs universitet att välja bland. kommer att ske. installation – en av universitetets Faust, Harvards första kvinnliga rektor, Vi ses i skolbänken! Men nu funderar han på att lämna största högtider. uttrycker det: Utbildning handlar inte om I år var det 47 nya professorer som trafikfrågorna. Varför? att göra människor till snickare utan om installerades varav 16 kvinnor. Hela – Jag har sysslat med det i 17–18 år, det En professorsinstallation är en att göra snickare till människor. 17 professorer kom från Sahlgrenska räcker. Jag har inget nytt att säga. speciell tillställning där de nya profes- akademin. Nu samlar han material kring tabun sorerna går i procession, studenter höjer Ulla Carlsson, som företrädde Samhälls­ och politisk korrekthet inom vetenskapen. kårernas fanor, rektor önskar lycka till vetenskapliga fakulteten, påminde om Läs också om de nya professorerna – Sådant man inte får forska på, som och olika fakultetsföreträdare håller tal. vikten av information för en fungerande Agnes Wold, sidorna 12–14, samt man inte får säga. Representanten för Konstnärliga demokrati men också om att den ökade Maureen McKelvey, sidan 20. Än så länge avslöjar han inga detaljer. fakulteten, Gunno Palmquist, valde att globaliseringen riskerar att likrikta kultu- – Men det är nog svårt att säga något låta Kammarkören framföra verk av Folke rer och utplåna det unika. som inte är kontroversiellt på det området. Man får inte vara alltför konflikträdd.

Annika Hansson

fakta Gunnar Falkemark Yrke: Professor i statsvetenskap Författare till flera böcker, senast Politik, mobilitet och miljö Ålder: 62 år Familj: Fru och son Bor: Örgryte i Göteborg Färdsätt till jobbet: Cykel Intressen: Sport, skönlitteratur, filosofi, kafésamtal Stolt över: Att vara mottagare av ett flertal pedagogiska pris från Göteborgs universitet

gu journalen 3 | 08 17 Kroppen tydliggör maktförhållandet

Munnen kan säga en sak, ansikts­ områden där en huvudskakning betyder Överhuvudtaget är ögonen och blicken om man jämför med de livfulla och mer uttrycket en annan. För att verkligen ja, säger Jens Allwood. oerhört viktiga för vår kommunikation. komplexa handrörelser som förekommer förstå vad en människa kommuni­ Den icke-verbala kommunikationen I ett samtal kan det vara ögonkontakten i en teckenspråkskommunikation, anser cerar måste kroppsspråket tas med är beroende av sitt sammanhang för att som bär upp eller stjälper den. Jens Allwood. Men en bön får extra emfas i beräkningen. Ett tränat öga kan kunna tolkas rätt. – När vi filmade personer i Sverige av sammanpressade händer. En hand som avläsa exempelvis maktförhållanden så visade det sig att svenskar inte har så hålls upp som ett stoppande tecken räcker mellan människor i ett samtal. – Får en vuxen man gråta i Europa? Det mycket ögonkontakt. I spansktalande för att utgöra ett tydligt nej och för att skulle möjligtvis vara i sportsammanhang. länder tittar man mer på varandra och peka ut någon behöver vi knappast några Det var på 1970-talet som Jens Allwood, troligen gäller det också i flera Medelhavs­ ord. Det är rörelser som vi förmodligen numera professor på institutionen för länder. I Japan och flera länder i Afrika är kan tyda oavsett var vi kommer ifrån, även lingvistik, bestämde sig för att skaffa sig en det oartigt att se människor rätt i ögonen. om det finns saker som skiljer sig åt i olika helhetsuppfattning om mänsklig kommu- Det kan upplevas som att man går in i världsdelar. olofsson

nikation genom att också börja studera det samtalspartnerns revir. – Den interkulturella variationen människor sade utan ord. Kroppsspråket Även blickars längd har betydelse. är tydlig i kroppsspråket och märks

ser han som ett viktigt komplement göran Kärleksrelationer kan inledas med ett exempelvis i hur nära vi står varandra vid : till orden, men ibland tycker han att ögonkast som hålls kvar någon sekund samtal. oto tolkningarna om vad vissa rörelser betyder F längre än väntat. Trots att en blick som I nordvästra Europa och Nordamerika är alltför fantasifulla och dogmatiska. varar länge också kan betyda så vitt har vi många kvadratmeter till vårt för­ Att exempelvis påstå att en lögnare alltid skilda saker som välvilligt intresse och fogande per invånare vilket avspeglar sig i avslöjar sig genom att klia sig på näsan och aggressivitet har vi sällan svårt att avgöra avståndet mellan neutralt samspråkande flacka med blicken har ingen vetenskaplig vilken känsla det handlar om. människor. När forskare har studerat Jens Allwood täckning, menar Jens Allwood. Det är helhetsuttrycket mer än de samtal mellan män så har de sett att män Däremot kan han sträcka sig så långt enskilda mimiska delarna som förmedlar i Sverige lägger en meter luft mellan sig, som att påstå att kroppsspråket är det budskapet och känslorna. Hur vi för medan män i Sydeuropa nöjer sig med verbala språkets viktigaste komplement fram vår kropp genom tillvaron har stor en halvmeter och söder om Medelhavet och att gester oftast förmedlar känslor. Det finns studier som visar att det är mer betydelse. Skulderpartiet kan skjutas fram räcker det med blygsamma 25 centimeter. – Grundkänslor vi alla delar oavsett tabu för män att gråta i Nordeuropa än i eller tillbaka och visa på uppgivenhet – Det som upplevs som ett bekvämt ursprung är glädje, förvåning, rädsla, sorg, Sydeuropa och mest tillåtet är det i Italien. eller styrka. En myndig, avvaktande avstånd för en person från Nordeuropa ilska, förakt och intresse och det är också Oftast är det i den övre delen av eller överlägsen hållning kan vara det kan upplevas som kylig distans av en de uttryck vi lättast kan avläsa i andra kroppen som vi lägger våra uttryck. Det underliggande budskapet i armar som sydeuropé. Människor i arabiska länder människors ansikten oavsett varifrån i riktiga finliret går att avläsa i ansiktet där korsas framför bröstet. verkar använda sig av väldigt korta avstånd. världen vi kommer, säger Jens Allwood. munnen och ögonpartiet avslöjar vad vi – Vi drar upp axlarna när vi blir rädda Jens Allwood berättar att den starka Annars är mycket av kroppsspråket känner och tycker. Bara genom att hissa eller stressade. Vårt kroppsspråk blir separationen mellan män och kvinnor i styrt av sociala konventioner, vilket upp ögonbrynen ett par millimeter kan slutet och visar att vi inte är så öppna för arabiska länder kan vara förklaringen till förklarar olikheterna mellan människor i vi uttrycka förvåning och tvivel som impulser utifrån. Ett stelt kroppsspråk kan att de arabiska männen verkar ha en större olika länder. En huvudrörelse kan betyda kan få en talare ur balans. Vinklingen av visa på rigiditet och hämning. När vi är fysisk närhet till varandra. ja i ett land och nej i ett annat. ögonbrynen kan också uttrycka en negativ intresserade lutar vi oss gärna framåt. – Där kan män ta på varandra under – Att nicka bakåt betyder nej i Turkiet. eller bekymrad inställning liksom glädje ett samtal, vilket inte är särskilt vanligt i I Indien finns ett stort område där det och uppmuntran. Bland annat. Förmågan att kommunicera med Nordeuropa. Däremot får arabiska män betyder ja att vicka huvudet fram och Den som vill avläsa graden av händer är förmodligen äldre än talför­ och kvinnor absolut inte ta på varandra tillbaka. I Sverige nickar vi från norr till attraktion i den andres ansikte kan ta en mågan. En speciellt viktig del i det vi utanför familjen, säger Jens Allwood. söder för att säga ja, medan man i Indien titt på pupillernas storlek. Ju större desto har att säga brukar vi markera med en kan säga ja genom att nicka från öst till bättre. Små pupiller och en ihopknipen gest strax innan vi säger det. Ändå utgör Hur vi föredrar att placera oss vid väst. I Albanien och Bulgarien finns det mun kommunicerar ofta aggressivitet. händerna en tämligen outnyttjad potential ett bord kan också vara kulturbundet.

18 gu journalen 3 | 08 Maktförhållanden visar sig på flera sätt i kommunikationen mellan människor. De som har makt kan tala fritt och länge eller låta bli om de föredrar det. De tar sig rätten att avbryta andra, att välja samtalsämne och att tala på det sätt de vill. Den som dominerar kan känna sig avslappnad och fri att använda gester och ansiktsuttryck för att visa sin inställning. Kroppen tydliggör maktförhållandet

I Sverige sätter vi oss gärna mitt emot dominant person rör sig fritt och anser sig inblandade överhuvudtaget ska interagera varandra medan anglosaxiska människor kunna använda alla uttryck i sin repertoar, med varandra, vad syftet med det är, i hellre sätter sig i 90-graders vinkel mot medan en underdånig person begränsar Trots att en blick vilket sammanhang det ska ske och vilken varandra. sig. Det är som om utrymmet på jorden typ av roller och beteenden som är mest Det sägs att en välkänd högt uppsatt krymper både fysiskt och mentalt för den som varar länge lämpliga. industriman i Västsverige en gång sade maktlöse, som blir mer återhållsam. När att han inte kunde tänka sig att åka personer med makt talar med personer kan betyda så vitt Den som har tillgång till mest infor­ kollektivt eftersom han då skulle tvingas som har mindre makt kan de avbryta, mation kan lättare kontrollera situationen. andas in samma luft som allmänheten. prata länge, bestämma samtalsämne och skilda saker som Den som tar sig rätten att fråga ut, ge råd Sanningshalten i den skrönan är svår att använda sina icke-verbala uttryck fritt. ” eller berömma har ofta mer makt, liksom avgöra, men enligt Jens Allwood är det Underdåniga människor är ofta spända, välvilligt intresse den som kontrollerar turtagningen vid ett vanligt att personer med makt väljer att vågar inte avbryta eller byta ämne, samtal. hålla ett större avstånd till andra. uttrycker sig kortfattat och begränsar sina Att i samtalet presentera något som Att försöka avläsa hierarkiska icke-verbala uttryck. och aggressivitet ett faktum är ett sätt att påverka andras förhållanden mellan personer i kropps­ Jens Allwood gissar att den mest tänkande. Att ge en befallning är ett tydligt språket kan visa sig bli en givande studie avgörande faktorn för makt är den har vi sällan svårt maktuttryck, medan den underordnade får eftersom de interpersonella attityderna ojämna fördelningen av tillgångar. Den be om lov och anpassa sitt beteende för att visar sig på flera olika sätt. För att kunna som saknar en speciell tillgång kommer att avgöra vilken vara till lags och få beröm. studera bland annat hur maktutövande att vara beroende av den som förfogar Att försöka förändra maktförhållan­ visar sig i vardaglig kommunikation har över den, vare sig det handlar om känsla det dena är svårt, menar Jens Allwood. I varje Jens Allwood delat in situationer enligt attraktiva betesmarker för djuren eller fall vad det gäller den socioekonomiska följande parametrar: meningen eller målet pengar till mat. handlar om statusen, strukturer som är byggda av med aktiviteten, uppsättningen roller släktskap eller vänskap samt när det som hör till aktiviteten, beteende eller Ägande, social tillhörighet, samhälls­ kommer till faktorer som berör person­ instrument med vilka aktiviteten utövas, position, prestige, kunskap, karisma och lighet, karisma och roller. kontextuella faktorer som tid, plats, dominant beteende är några saker som betydelse och värderingar av aktiviteten, påverkar maktfördelning. Ofta är makt­ Att vi tidigare inte har intresserat oss så resultatet av aktiviteten samt de vanliga källorna knutna till varandra. Det är heller mycket för våra kroppars uttryck tror Jens procedurerna som har med de övriga inte ovanligt att maktfaktorer är knutna till Allwood kan hänga ihop med vår syn på faktorerna att göra. ekonomiska tillgångar som kan användas, kroppen som något syndigt. exempelvis straff- och belöningssystem. – Det har funnits en Platonbaserad – Jag tror mycket på maktens manifesta- Den som hotas av allvarliga sanktioner om syn om att rationellt tänkande är bättre än tion i kroppen. Den med mer makt rör sig han eller hon inte lyder har definitivt sin kropps- och känslorelaterat tänkande. friare och tar mindre hänsyn till omgiv- frihet mer kringskuren än den som inte En forskningsuppgift idag för forskare ningen. Den som har mindre makt sitter behöver bry sig. Det i sig gör maktförhål- med kunskaper om kroppsspråk är att göra hopkrupen och har mindre frihetsgrad i landen stabila. konstgjorda figurer med mänskliga drag sina beteenden. Att låta sig domineras innebär att låta till storföretagens webbsidor. Makt utövas genom så kallat dominant sig själv kontrolleras eller att hämma sin – Det är ett mode just nu när städer beteende som går ut på att kontrollera kommunikation. Ofta bär människor med och företag ska presentera sig. Vi skriver någon annans beteende. Maktutövning sig sitt beteende in i andra situationer. Om regler för hur de ska prata och röra sig. uttrycks på två sätt i kommunikationen, chefen och hans underlydande ska spela menar Jens Allwood. Antingen försöker tennis är det troligt att det är chefen som man kontrollera någon annan eller så låter bestämmer mest även i den situationen. Kajsa Asklöf man bli att hämma sitt eget beteende. En Den som har mest makt bestämmer om de Foto: Konstantin Braticevic

gu journalen 3 | 08 19 ”Two hours can be unbearable”

Long tedious meetings often with no Do you have any advice how to make real agenda – is it a typical Swedish meetings more efficient and inspiring? phenomenon? “Clearly, if you want shorter meetings, Yes, according to Maureen you first have to decide that they will be McKelvey, newly appointed professor short. 45 minutes is usually long enough at the School of Business, Economics – 2 hours can be unbearable. That means and Law. She was born in Seattle, that all talk ’around’ the subject will have to USA, and has first hand experience take place outside of the meeting itself, such from many countries. as a coffee break afterwards or during lunch. You need a clear agenda, so that With your perspectives from the USA, everyone knows what will be discussed, France, Australia and Sweden – do you what will be decided. The chairperson see any differences between the ways has to keep the discussion going along meetings are held? the structure decided. However, it is very “Yes, there are cultural differences important that the chairperson makes sure between the USA, Sweden, France and that everyone gets a chance to express Australia. an opinion in Sweden when meetings are Meetings in Australia and some parts of shorter. Otherwise, the loudest voices will the USA can appear to be rather ‘laid back’, be the only ones heard. This is extremely with jokes told, but the people there clearly important in multi-cultural meetings, want results, just as everywhere else. The because the way people get into a discus- cultures in the USA, France and Australia sion will differ – some will jump into a are also all ones where people are by nature discussion while others will wait to be quite social and like to discuss differences asked their opinion. of opinion. One has a more clear idea of I also find it useful to end on a specific what positions the individuals take, and note. In some cases, one can end with a how that differs from other people. specific statement of who will do what after- My impression is that in these orga- wards (if appropriate), and in some cases, nizations and cultures with more focus one can end with a summary of what has upon ‘one leader’ and less upon a ‘team’, been discussed and where the organization then meetings tend to be an information is headed and what will happen next. In channel to get everyone headed in the the Swedish context, detailed protocols right direction. Decisions are stated more and minutes are very useful, to know what clearly within the context of the meeting. decisions were taken and who was supposed In contrast, in Sweden, meetings have to do what before the next meeting.” more the purpose of letting everyone state their opinions, and coming to some So how to survive a boring meeting? common agreement, and that likely makes “Ask yourself why you are there in the them last longer.” first place? And why do you think it is boring? Ask yourself: Is it central to your Many people think meetings often job, something that a colleague could do tend to get too long – is this typical of better, or just something that you have to Sweden or is it like that everywhere, as do, to please your boss? If the meeting is you see it? central to your job, then you need to be “Long Swedish meetings are rather active to make the meeting more interes- confusing to the non-initiated. Sweden ting. Something is missing, and you need has a very specific meeting tradition, to find a way to influence how your work and it is useful to reflect upon, as the place will be interesting and relevant in the university becomes more international. future. If the topic is something that a col- It is often hard to define the real agenda, league could do better (and might be more which decisions have been made, who will interested in), then you should consider do what, etc. Visitors or newly moved in swapping some tasks. And if you just have persons don’t always understand things to be there because you have to be there, that Swedes take for granted – such as well, one can always keep attention levels that an implicit chairperson keeps order up by doodling, by second-guessing what and asks people to enter the debate in a people might say, and by thinking about specified order. Moreover, it takes a while which points you need to focus your to understand that people will leave the attention upon to get interesting results.” meeting with different opinions of what was agreed upon. It means that those who take initiatives to make things happen will almost by default have the right to interpret what decisions were taken. Allan Eriksson

20 gu journalen 3 | 08 Så överlever du tråkiga möten

Va? Möte nu igen? Det hade jag totalt glömt bort… Men ha tröst. Även det tristaste möte går att uthärda med hjälp av tips från GU:s anställda.

Solveigh Björcke Beata Agrell Sören Holmberg Aurora Tellenbach universitetsadjunkt vid institutionen professor i litteraturvetenskap professor i statsvetenskap doktorand vid institutionen för kultur , för mat-hälsa-miljö estetik och medier – Jag kan inte minnas att jag suttit av – Tänk på annat. Se lagom småsur ut, då Möten där somliga personer får breda några tråkiga möten. Alla möten jag deltar kanske det kan gå fortare. Gå inte på mötet – Jag brukar planera för semestern. Det ut sig blir inte bara långrandiga. Det leder i blir roliga innan de hinner bli tråkiga. Det om du vet att det blir tråkigt. betyder ju inte att jag genomför alla dessa också till att deltagare, som kanske hade beror antagligen på att jag är en auktori­ semesterresor, men själva planerandet ger haft något att tillföra, blir tysta, för att inte tär typ som går in för att ta över diskursen mig i alla fall en viss tillfredsställelse om dra ut ytterligare på mötet. vilken den än är. Hur mina möteskollegor mötet inte är tillräckligt inspirerande. överlever är en annan fråga.

Patrice Worth Ulf Dalnäs

it-utvecklare utbildningsledare vid Konstnärliga fakulteten

– Man kan i sitt huvud placera någon egentligen vill säga, inte säga, borde säga – Först och viktigast är att ha rätt per­ Den arge professorn har egentligen eller några andra deltagare i ett helt annat eller aldrig kommer att våga säga. spektiv. Dina kompisar som arbetar som tappat allt minne, tampas med att över­ sammanhang, fest, bastu, som anklagad i Man kan sända ett sms till sin mobil musiker, konstnärer och designer av olika leva utan tappat ansikte. Möten blir aldrig en domstol … som pinglar och meddela att man har fått slag vet inte hur livsbejakande ett univer­ tråkiga med denna metod. Man kan öva att sätta fingrarna runt ett fruktansvärt besked och måste lämna sitetsmöte kan vara. En varning dock: när ett beslut ska fat­ sina ögon för att hålla dessa öppna fast rummet omedelbart. Hade de vetat, hade de stått på kö. tas kan det hända att du blir oerhört förvir­ man egentligen sover. Det är så pass svårt Man kan försöka skärpa sig, förstå att Tänk så. Och hoppas in i det sista att det rad över formuleringen. att det håller en vaken. det egentligen finns en vits för detta möte, blir en självuppfyllande profetia. Ett tips till: Googla på allt alla säger. Man kan försöka tänka på vad de andra komma på något bra och säga det. Tänk sedan fram olika undertexter till Försök hitta faktafel, räck upp handen och mötesdeltagarna. Exempelvis kan ord­ utbrist: Faktaupplysning! Kanske blir du föranden vara en femåring i en leksaks­ inte populärast på universitetet med den affär vars enda avsikt med all kommunika­ framtoningen men som någon har sagt: Vi Agneta Holmäng tion är att få en stor röd brandbil. är inte här för att vara populära!

professor i fysiologi

– Jag går aldrig på tråkiga möten eller också går jag därifrån om de blir tråkiga. Ett möte måste vara engagerat och behandla frågor som är viktiga för mig och min verksamhet annars måste jag lägga min ”dyrbara” tid på annat. Förbjud tråkiga möten! Effektiva möten, ja, vem vill inte ha det? Men hur gör man? GU Journalen frågade mötesexperten Jan Turvall, lektor och studierektor på statsveten­ skapliga institutionen. Han leder internutbildningar i mötesteknik. Här är hans fyra tips! Leif Östling

universitetsadjunkt vid juridiska institutionen 1. Förbered mötet väl. Det gäller både nas en sekreterare som för anteck­ ordförande och deltagare. Material ningar, så att det känns meningsfullt. till mötet ska skickas ut i god tid. Lägg Anteckningarna ska bevaras. ner tid på att göra ett intressant inne­ 4. Följ upp fattade beslut. Var beredd – Gå inte på dem. Det finns alltid några effekt bör det finnas ett trådlöst nätverk så håll och snygg layout. att ompröva beslut om resultatet inte tentor som ska rättas eller någon föreläs­ man kan surfa loss. Datorn kan dessutom 2. Det är viktigt att man håller sig till den blev som förväntat. Låt deltagarna ge ning som måste förberedas. hjälpa till att liva upp tillställningen – de uppgjorda ärendelistan, inte svävar feedback på mötet och stäm av vad Men om du inte kan tillämpa detta så flesta yttrar ju sig utan att ha speciellt myck­ ut eller ägnar sig åt elakt förtal eller som beslutades. Viktigast av allt: håll se till att boka nästa möte direkt efter det et på fötterna, så ingen vågar ifrågasätta ryktesspridning. inte fler möten än vad som behövs. första så att det inte kan dra över på tiden en person med en dator i knäet som verkar Om det inte finns något att avhandla, utan att du har en ursäkt att gå därifrån. läsa innantill. SAO eller Wikipedia är andra 3. Börja i tid. Se till att det finns rekom­ avboka mötet. Och alla bör gå Ta alltid med datorn, välj ett hörn där utmärkta hjälpmedel för att få igång enga­ menderad sluttid, den behöver inte universitetets internutbildning i bordsgrannarna inte ser vad du gör och kör gerande diskussioner om småsaker eller för vara absolut, men möten får inte i mötesteknik. igång. Resor ska bokas, dags att byta bil att döda meningslösa möten (if you can’t onödan dra ut på tiden. Det ska fin­ kanske eller bara besvara e-post. För bästa join them, beat them).

gu journalen 3 | 08 21 fria ord

Häftiga diskussioner vid kaffebordet? Protester, debatter, kritik och beröm? Låt fler få veta vad du tycker. Skriv till GU Journalens Dela med dig av dina åsikter. Men skriv kort och kärnfullt. insändarsida Uppge alltid namn och adress till redaktionen, men i tidningen får du vara anonym eller skriva under pseudonym. e-post: [email protected] GU Journalen – som omfattas av de pressetiska reglerna – får inte lämna ut ditt namn. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta insända manus. Manusstopp för nästa nummer är 5 juni 2008 . Prefekter, ta ert ansvar och anställ era doktorander!

I februarinumret av GU Journalen ning vid GU. Om GU ska lyckas attrahera är anställda, och därmed inte får tillgång Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten återfanns artikeln Dags för doktorandlön. de allra bästa personerna till våra fors- till sociala förmåner och företagshälso- kan Flood och andra institutioner I artikeln diskuterades införandet av karutbildningar måste dess institutioner vård, är förbluffande. Det duger inte att låta sig inspireras av två föredömen. generella doktorandanställningar mot kunna erbjuda åtminstone ett minimum av skylla på hävd och gammal vana. Prefekter, Förvaltningshögskolan har sedan 1 sep- bakgrund av den GU-interna rapporten ekonomisk ersättning och anställnings- ta ert ansvar som arbetsgivare och chefer! tember 2007 infört doktorandanställningar Lön för mödan? I rapporten framhålls trygghet. Då ska vi också komma ihåg att från första dagen på forskarutbildningen. betydelsen av doktorandanställningar en doktorandlön knappast är att betrakta Genom att fortsätta anta doktorander Även statsvetenskapliga institutionen har för doktoranderna vid GU. I artikeln får som en ”bra lön” i konkurrens med till forskarutbildningar utan doktor­ fattat beslut om samma kloka förändring Lennart Flood, prefekt på national­ löner utanför akademin. Flood och hans andanställningar konserveras och och senast september i år är samtliga ekonomiska institutionen, komma till tals. prefektkollegor behöver inse att om inte legitimeras ett orättvist och kvalitets­ doktorander där anställda. Det är möjligt Flood hävdar att det vore en felsatsning forskarutbildning ska bli en ynnest endast hämmande system. Prefekterna måste att förändra, även i så pass välcementerade att ge doktorander anställning från första för de unga utan ekonomsikt ansvar för sluta godkänna intagning på forskarut- organisationer som institutionerna vid dagen och därmed drägliga villkor för det familj, eller för de med mer välbärgade bildningen utan doktorandanställning. GU. Vilja och förmåga att anamma nya arbete GU:s doktorander lägger ner i form anhöriga som kan stötta doktoranden Räcker inte resurserna för anställning perspektiv på forskarutbildning och av forskning och undervisning; ”Vi skulle ekonomiskt, måste anställningar erbjudas måste antalet antagna doktorander mins- doktoranders arbete krävs emellertid. behöva pengar till så mycket annat”, säger för alla från första dagen. ka. Vill sedan Utbildningsdepartementet Flood i artikeln. Vi antar att Flood, precis som andra och andra forskningsfinansiärer se fler prefekter vid GU, håller sig med doktoran- doktorer måste anslagen öka. Det är orim- Anders Fredriksson Vi anser att den typ av resonemang som der som bidrar till institutionens ekonomi ligt att doktorander ska, som nu, betala för ordförande Samhällsvetenskapliga Flood företräder, ett synsätt som han inga- och renommé genom att undervisa och en undermålig finansiering. fakultetens doktorandråd lunda är ensam om vid vårt universitet, är forska. Hur man kan vara prefekt och sam- Men som tur är resonerar inte Sofie Cedstrand ytterst kontraproduktivt vad gäller kvalitet tidigt finna det rimligt att personer som alla prefekter och institutioner vid vice ordförande Samhällsvetenskapliga och utveckling för forskning och utbild- utför viktigt arbete vid institutionerna inte universitet på samma sätt som Flood. fakultetens doktorandråd

Replik Slutreplik

Reaktionen är inte förvånande, det är ju Vi har således en internationell intagning att frågan om doktorandlön istället för Till skillnad från Flood anser vi att det delvis doktorandföreningens skyldighet och ett hårt söktryck, en minoritet av utbildningsbidrag/stipendium under två är just genom att satsa på doktorand­ att försvara doktorandernas intresse men de sökande kommer från vår egen miljö år är avgörande för valet att välja en fors- anställningar från dag ett som en prefekt på samma sätt är det också min skyldighet och en stor andel är externfinansierade. karutbildning? Det handlar ju ändå om ser till sin institutions intresse vad gäller som prefekt att se till hela institutionens Eftersom kostnaden för en doktorand­ att välja en utbildning som påverkar hela kvalitet. Flood backar istället från sitt intresse. tjänst är ungefär tre gånger så stor som livsinkomsten. Den helt avgörande frågan arbetsgivaransvar på ett sätt som är Förslaget om doktorandlön från för en stipendiat så är det helt orealistiskt när det gäller att rekrytera bra doktoran- symtomatiskt för akademin men fjär�- första året har ett antal allvarliga brister att tro att Sida skulle finansiera 5 platser der handlar om hur attraktiv utbildningen ran från världen utanför densamma. och hur allvarliga dessa är, varierar över även i framtiden. Med den storlek som är och hur attraktiv arbetsmarknaden är Naturligtvis är en riktig anställning med GU:s institutioner. Jag tar här enbart fakultetsanslaget idag har, ser vi ingen som efter utbildningen. Det är den förväntade tillhörande lön och möjlighet till sjukpen- utgångspunkt från nationalekonomiska helst möjlighet att upprätthålla volymen livslönen som är avgörande för valet och ning, föräldrapenning, tjänstepensions- institutionen men är samtidigt medveten på forskarutbildningen utan betydande inte två års finansieringsform. inbetalningar, företagshälsovård samt om att vår situation inte är unik inslag av stipendiefinansiering. Då vår Dessutom innebär det naturligtvis en friskvårdstillägg, något eftersträvansvärt inom Göteborgs universitet. Till vår forskarutbildning inleds med ett tvåårigt allvarlig konkurrensnackdel gentemot för en doktorand och för den student som forskarutbildning tar vi numera in 10 kursblock behövs det en kritisk massa av andra lärosäten, för samtliga forskare överväger att söka till forskarutbildningen. doktorander vartannat år, jämfört med doktorander för att kunna erbjuda kurser som söker externa anslag som innehåller Inte minst för den som är ensamstående tidigare då vi tog in lika många varje med hög kvalitet och stor variation. En doktorandfinansiering, om detta förslag med försörjningsansvar för barn. Goda år. Ett av skälen till denna minskning halvering av vårt doktorandprogram ensidigt genomförs av Göteborgs anställningsvillkor blir, allt annat lika, en är kravet att de två sista åren ska finan­ skulle hota hela programmet och därmed universitet. Det är högst olyckligt om konkurrensfördel för GU när det gäller att sieras med doktorandtjänst. Dessa 10 också hela vårt anslag från Sida, som för en reform genomförs som i stort sett ger attrahera de mest lämpade personerna till doktorandplatser är uppdelade på 2 kvoter närvarande är Handelshögskolans största doktoranden samma disponibla inkomst sina forskarutbildningar. om vardera 5 platser. Den första kvoten externa anslag (90 miljoner kronor vart men en avsevärt högre kostnad för finansieras med fakultetsmedel och den tredje år). institutionen eller anslagsgivaren. andra med stipendier från Sida. Till den fakultetsfinansierade kvoten hade vi till Utöver de nackdelar förslaget innebär årets antagning cirka 80 sökande och till för omfattningen och kvaliteten är det Lennart Flood den Sida-finansierade är konkurrensen dessutom svårt att inse fördelarna för dok- Prefekt vid institutionen för Anders Fredriksson om platserna ännu hårdare. toranden. Menar doktorandföreningen nationalekonomi med statistik Sofie Cedstrand

22 gu journalen 3 | 08 brev till redaktionen bokreflektion

Tack Birgitta! Gothenburg

Jag vill bara instämma i Birgitta Skarin Helt apropå debatten att Göte­ Marknaden Frykmans kritik i nr 2/2008. Jag kände borgs universitet nu har bytt namn precis på samma sätt för det opersonliga till University of Gothenburg brev jag fick från universitetet vid min pension i november 2005. Det handlar Då har det äntligen hänt att Göteborgs fördummar inte om att göra avkall på formaliteterna. universitet – förmodligen i sann globa- Att tacka för insatser under många år är liseringsanda eller som en del i vår inter­ artigt men inte personligt och jag tror nationaliseringsstrategi – förflyttats till man kan säga att alla som varit verk- en liten obetydlig stad i den amerikan- Svante Nordins bok Humaniora i Sverige samma med undervisning och forskning ska mellanvästern. Gothenburg ligger är intressant läsning. Jag önskar att de under många år kan vara värda ett nämligen i den amerikanska delstaten första 135 sidorna hade funnits när jag formellt tack. I brevet till mig stod att jag Nebraska och har cirka 3 700 invånare. var nyinvandrad i Sverige och påbörjade ”beviljats” entledigande, vilket jag också Staden är mest känd för sin Pony Express forskarstudier vid Håkan Törnebohms tycker är anmärkningsvärt. Det kan vara Station. Burg är ju amerikansk slang för nyinrättade seminarium i Göteborg en befogat att bevilja avsked av dem som småstad och nu får vi bekräftat att det mörk höst då Kennedy mördades. söker pension innan de måste. Jag hade är precis vad Göteborg är. Goda vänner Göteborgs universitet var först i landet inte sökt entledigande utan var tvungen från New York stannar varje år till där på (1963) med en professur i vetenskapsteori. att gå eftersom jag fyllt 67. Tack, Birgitta, väg till sina döttrar och sänder ett vykort Gamla högskolan hade fått universitets- för att du påpekade det som vi är många till mig. Nu behöver de tydligen inte göra status cirka tio år tidigare och ämnet som reagerat på och känt sorg inför. det längre. tillhörde den nya tiden. Tanken var att det överlag skulle ingjutas större stringens Birgitta Strandvik Anders Granberg i teori- och metodutveckling samt Professor emerita i pediatrik vakthållning kring forskningens kvalitet, Aktiv senior ett motiv som uttalades av professorerna Alvar Ellegård och Erik Lönnroth, ett par tungviktare inom dåvarande humanistiska fakulteten. Det dröjde inte så länge förrän jag träffade Ronny Ambjörnsson inne på Ingen lön Fel om det idéhistoriska biblioteket vid gamla Landeriet ovanför Korsvägen. Utanför för mödan kolisotoper våra ordinarie studier skrev vi med kollegor ett par böcker som gick emot Det är allvarligt att GU upprätthåller I den annars mycket intressanta artikeln strömmen, först Tradition och revolution. en sådan byråkratisk kyla. Frågan bör tas om Walter Kutschera (GUJ 2-08) har det Huvuddrag i det europeiska tänkandet (1968) på stort allvar. Birgitta Skarin Frykman blivit en smula virrigt om kolisotoper och sedan Forskning och politik i Sverige, är bara en i raden av personer som på och växter. Sovjet och USA (1969). En viktig fråga, som sätten, de lärda språken, den europeiska olika sätt behandlats illa av byråkratin. C3 och C4 är inte olika kolisotoper, Nordin noterar, gällde forskningens frihet kulturen…”. Tesen är att marxismens Jag själv har till exempel varken fått ett utan namnet på två olika biokemiska och integritet. Omslaget på vår andra bok intåg i akademin, genom strukturalism tack eller någon ekonomisk ersättning strategier som växter använder när de har en bild av ett mikroskop stående på och postkoloniala studier, har urholkat för den omfattande tid jag investerat i tar upp koldioxid. De alla flesta växter ett bord övertäckt med en svensk fana, humaniora som traditionsförmedlande ledningsorgan inom den gemensamma är så kallade C3-växter, men några och ovanpå mikroskopet en liten flagga instans. Förnyelsen blev fördärv. nivån. Det enda jag fått är ett byråkratisk som framför allt är anpassade för torra – USA:s. Jag instämmer att bildning och lärdom formulerat beslut om att GU inte tänker och varma klimat är av C4-typ. Till de är bristvaror vid dagens universitet och ge mig någon ersättning. senare hör majs och till de tidigare hör Vi motsatte oss att Sverige inom att det finns gott om konstlade alster Som en konsekvens av det har jag vete. Kopplingen till kolisotoperna ramen för en historisk kompromiss under rubriken diskursanalys. Men jag beslutat att avsluta alla mina uppdrag är lite mer komplicerad ändå. I luften mellan arbete och kapital (den svenska motsäger hans tes och vill peka ut andra på den gemensamma nivån. Inte ens ett förekommer koldioxid med den vanliga modellens medelväg) svansade efter i orsaker, till exempel fördumning efter en tack. Däremot ett slag i ansiktet. Det är isotopen 12C, en mycket mindre andel imperialismens spår. Tvärtemot Nordins ständig marknadsanpassning. Och varför lönen för mödan. med kolisotopen 13C och en pytteliten påstående om en avhistorisering sågs den vill han sudda ut teorier som tar fasta på skvätt med 14C. Dessa olika kolisotoper historiska dimensionen som central och genus-, klass- och maktanalys? De beri- Andreas Bjurström är kemiskt sett i princip identiska, men ses så alltjämt; det kritiska perspektivet kar ju också kritisk traditionsförmedling! Doktorand i globala studier eftersom 13 är tyngre än 12 så har den en har inte heller förlorat i aktualitet även om Humaniora behöver såväl producera lite lägre diffusionshastighet. Förenklat geopolitikens och forskningens landskap som tolka symboler som instrumen- kan man säga att eftersom koldioxid har förändrats åtskilligt under fyrtio år. tella och kritiska kunskapsintressen. som innehåller 12C rör sig lite snabbare Han noterar hur etiketter som ”positi- Tilläggas kan att humanisterna bör röra än koldioxid med 13C in i växten så vism” och ”logisk empirism” användes sig mer över fakultetsgränserna och Rättelse tenderar alla växter att diskriminera mot trots att de inte stämde på analytisk filo- genom humanioras lins även refraktera den tyngre isotopen 13C. Vidare är det så sofi men han bortser från deras roll som förändringar i identitet, liv och språk som att växter med C4- och C3-metabolism gränsmarkörer för nya fält, till exempel samproduceras med nya rön i biomedicin, I förra numret publicerades en bild på diskriminerar 13C olika mycket. Så för vetenskapsteorins del – studiet av klimatforskning, neurovetenskap, snabbt Otto von Busch med titeln: Han hackar genom att mäta kvoten mellan 12C och paradigm och ”vetenskapen i kontext” det växande nanoteknologi och visualiserings­ sig in i modevärlden. Vi glömde nämna 13C i biologiskt material kan man se om vill säga vetenskapsstudier. Disciplinärt teknologi. Här skapas nya världsbilder att det knypplade hjärtat på bilden är materialet huvudsakligen byggts upp gränsarbete förnyar men framstår ofta som ytterst också rör frågan om vad det är gjort av Frida Hulthén. Kjolen och den av näring som kommer från C3- eller som kris för den som vill tillbaka till en att vara människa. vita flätningen har Anna Backlund C4-växter. svunnen tid. gjort. Båda går första året på det textila kandidatprogrammet på HDK. Mats Andersson Nordin vill ”återvinna det som gått Aant Elzinga forskarassistent vid institutionen för förlorat – lärdomen, de långa linjerna professor emeritus i vetenskapsteori, växt- och miljövetenskaper bakåt i tiden, förtrogenheten med det har läst Svante Nordins nyutkomna bok förflutna och därmed främmande tänke- Humaniora i Sverige (Atlantis).

gu journalen 3 | 08 23 Posttidning A Göteborgs Avsändare : Postregion Porto betalt GU Journalen P 410280400 Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg

min åsikt Sök svaren – inte bara frågorna!

Att söka efter sanningen verkar ibland ha blivit något omodernt, nästan lite inskränkt och framför allt väldigt pretentiöst. Att istället hävda att inga Om sanningen inte sanningar finns, annat än som sociala konstruktioner, anses däremot inte sällan visa på vidsynthet och finns mer än i betrak­ tolerans. Jag anser att detta är bekymmersamt, och att det är särskilt problematiskt att sådana attityder blivit tarens öga, hur ska vi då populära vid våra universitet, och då inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap. kunna säga att slagrutor Mitt problem med sådana uppfattningar är inte ” främst att de vetenskapsfilosofiska argumenten är inte fungerar? dåligt underbyggda och motsägelsefulla. Nej, vad som upprör mig är att dessa uppfattningar dels genererar en slags legitimitet för uppenbart felaktiga teorier, dels undantränger så mycket viktig forskning och Och nej, jag anser inte att vi bör undvika politiskt undervisning som kunde ha blivit utförd. Om san- inkorrekta frågor som om, och i så fall hur, olika kul- ningen inte finns mer än i betraktarens öga, hur ska vi turer och religioner påverkar attityder och beteenden då till exempel kunna säga att slagrutor inte fungerar relaterade till sådant som våld, kvinnoförtryck och eller att den så kallade teorin om intelligent design i krig. Inte heller bör vi undvika att försöka förstå hur allt väsentligt är en felaktig teori? Jag tror att en sådan kulturer och religioner utvecklas över tid, till exempel relativistisk syn på sanningen riskerar att urholka med avseende på etiska frågor. Att undvika känsliga allmänhetens förtroende för universiteten. frågor innebär inte sällan att undvika viktiga frågor.

Ibland hävdas att humaniora och samhällsveten­ Men att ställa frågorna är inte tillräckligt. skap är fundamentalt annorlunda jämfört med Föreställningen att universitetens uppgift inte är naturvetenskap, och därmed måste utvärderas från att hitta svaren, utan att ställa frågorna, är ohållbar. helt andra kriterier. Jag är tveksam. Självklart är Förvisso är förmågan att ställa bra frågor avgörande metoderna ofta annorlunda, men den grundläggande inom all forskning, men att avsäga sig ansvaret för att uppgiften synes mig gemensam: att bättre förstå hur försöka hitta svaren är inget tecken på ödmjukhet, världen faktiskt fungerar. Detta innefattar förstås utan på en kombination av intellektuell slapphet och frågan hur sociala konstruktioner uppstår och hur vi ett sätt att göra sig onåbar för kritik. För om inte upp- tenderar att skapa subjektiva bilder av verkligheten. giften är att söka svaren så finns ju heller inte mycket Den förståelse som humanistisk och samhälls- att kritiseras för om man haft fel; man kan ju alltid vetenskaplig forskning kan bidra med är dessutom hävda att man bidragit med bra frågor. Jag tror dess- central för mänsklighetens ödesfrågor, där svaren från utom att om man har som utgångspunkt att frågorna naturvetenskaperna är otillräckliga (men självklart ska kunna besvaras som sanna eller falska, åtminstone viktiga). Att nästan en miljard människor lever på i princip, så kommer även frågorna att bli bättre. mindre än en dollar per dag beror ju inte på att vi Samtidigt ska man inte överdriva problemen. Det inte vet hur vi ska producera mat och distribuera bedrivs utan tvekan fantastiskt mycket bra och viktig rent vatten i tillräcklig omfattning, utan bland annat verksamhet vid våra universitet, inte minst vid vårt på att de nationella institutionerna i många länder eget. För den som är intresserad av globala miljö- och fungerar så dåligt. Och inte beror klimatproblemen utvecklingsfrågor från ett samhällsvetenskapligt per- främst på att vi saknar teknologiska lösningar för att spektiv kan exempelvis nämnas att världens största hantera dem, utan bland annat på att vi inte lyckas miljöekonomiska konferens i år faktiskt kommer att samarbeta på global nivå. Bristen på samarbete, tillit hållas på Handelshögskolan vid Göteborgs univer­ och förståelse är rimligtvis ännu mer centrala faktorer sitet, 25–28 juni. Det är för övrigt sant! bakom globala konflikter, krig och terrorism. Vad påverkar egentligen vår förmåga till samarbete och Olof Johansson-Stenman hur kan den förstärkas? Vilken roll spelar kultur och Professor religion i sammanhanget? Institutionen för nationalekonomi med statistik

Nästa nummer utkommer i juni