E N Tidning Om Läsarmedverkan I Nyhetsmedier

En tidning om läsarmedverkan i nyhetsmedier 2 INLEDNING: LOCOMEDIA rimenten måste fortsätta. villkor och genom att testa sig fram. LocoMedia-expe ut i den digitala världen. Det måste ske på sitionanvändarnas är det ett måste att följa användarna och läsarna arbetslösa ungdomar. räckligt bra och fyller ett behov, som i projektetfallet har också medvisat att Närkesdet går, bara idén är till skattas av användarna. Detta är en lärdom i sig. Men När vi nu avslutar LocoMedia-projektet på Högskolan i ta produkter till osäkra intäkter på nätet. surser skulle flyttas från en lukrativ marknad för hartryck också haft enormt tröga interna processer när re ter och andra knäppskallar. Men, handen på hjärtat, redaktörervi för att öppna upp arenor för pedofiler,tiva rasispå nätet. Visst har det funnits en befogad har orovi gjort mångabland försök att vara synliga och interak på samma sätt kan hävda sin position i framtiden.Det finns en uppenbarVisst risk plattformen för detta samtal. Lokaltidningen har i generationer varit den naturliga är i tätklungan i världen när det gäller lokal räckvidd. ta tryckfrihetslagstiftning. Den svenska lokaltidningen väl ha gjort bättre ifrån oss. Sverige har världens älds i mediebranschen själva varit på att hänga med? hemma i soffan. följt de unga egyptiernas kamp på gatan från Twitter la medier är politiska vapen och många med mig har och i Nordafrika är de uppkopplade. SMS och socia Nordafrika. Det är ofta medelklassen som gör uppror väl detta framgått tydligare än under revolutionerna i man också företagen. på plattformar som Facebook och Twitter. Där möter men också när resenärer hos SJ och SAS höjer rösten Människorharfått starkare röster. upp och medverkat till ett fritt utbyte av information. Här i Sverige har en hel Lunarstorm-generation vuxit E mer för läsarna medier öppna Därför behöver håll som produceras av användarna? ligt. Hur kan traditionella medier öppna upp för inne se svårigheten att skapa interaktiva tjänster som upp allra bäst bland de modebloggar som sätter trender, E-POST: TRYCK: OMSLAGSILLUSTRATION: REDIGERING: REDAKTÖRER: ANSVARIG UTGIVARE: För att svenska tidningar skall behålla sin starka po I ljuset av detta är intresset från Nja, med tanke vår stolta tidningshistoria kunde vi Detta är en fantastisk utveckling. Men hur bra har vi Öppna medier skapar också politisk makt. Aldrig har TEXT:GUNNAR SPRINGFELDT, UTVECKLINGSCHEF STAMPEN V-TAB FALKENBERG 2011 [email protected] glädjeämnen, sorger och, förstås, information. öppnare samhälle där vi delar tankar, känslor,håller nog med om att internet har lett till ett tt öppet samhälle kräver öppna medier. Alla CATJA TONBERG SÖREN OCHKARLSSON PER ANDERSSON-EK

H almstad både välkommet och behöv GUNNAR SPRINGFELDT ERIK NYLUND

för att lokaltidningen inte [email protected]

l okala medieforskare

Kanskedet syns

kan vi tydligt ------inför inför nya prövningar. den. ade projekt.” och misslyck både lyckade lat med sig av ”Alla har de ta rätt i den är attdagstidningarna hit Den stora utmaningen Erfarenheter och idéer har utbytts under de workshops som hållits under projektets gång. Från vänster: Doktorand Esbjörn Ebbesson från Halmstad Hög 7 SÄTT 7 ATT ENGAGERA skola, Per Andersson-Ek från Göteborgs-Posten och Gunnar Spring- feldt, som är utvecklingschef på Stampen. Även forskare ställs - -

FOTO: IDA LÖVSTÅL och deras läsare genomfört experi våra respektive tidningspartners metodik har vi tillsammans med te (se faktaruta). Med LivingLab- mer om UGC och erfarenhetsutby stått av tre delar; LivingLab, lära gör tillsammans med tidningarna. projektettredjedetvi detsom är la. När vi nu avslutar LoCoMedia- M num för oss på Halmstad Högsko ooei-rjke hr be har LoCoMedia-projektet digitala värl blivit något av ett sig svensk dagspress har med samarbetenära ett att säga kan an för April2011 ------nästan 10 000 svar. paneler. Totalt har detta resulterat i nas webbplatser och till deras läsar ners, och utfört enkäter på tidningar de ställningar hos våra tidningspart 40 intervjuer med personer i ledan lands. Vi har också genomfört cirka användare både i Sverige och utom ver omkring 50 intervjuer med läsare/ internationellt, genomförts. Därutö ka fokus på UGC, både nationellt och tet har fyra kartläggningar med oli och enkäter. Inom ramen för projek stort antal kartläggningar, intervjuer delen andra Den tionsprocesser. ka sätt att engagera läsare i innova utvärderingar. Resultatet är sju oli munikationskanaler och genomfört som workshopsledare, hanterat kom nerat upplägg kring processen, agerat av sin webbplats. Vi forskare har pla- läsare att föreslå en ny tjänst/sajt/del antingen en egen idé eller bjöd in sina håll. De deltagande tidningarna hade ment med användargenererat inne April2011

har bestått av ett av bestått har ------konstatera att vi har en betydligt mer med läsarna. ten att producera media tillsammans jade. Inte minst har vi belyst svårighe nererat innehåll än vi hade när vi bör mångfacetterad bild av användarge Så här i projektets slutsked för projektet. ramengenomförtsinom som ment lingsprojekt, också utöver de experi ade och misslyckade digitala utveck haralla delat medsig av både lyck re och inbjudna gäster. På träffarna tive tidning tillsammans med forska dare och andra personer från respek delarna. Deltagare har varit projektle tvåovanståendede i oss lärt vivad nat där vi presenterat och diskuterat der projekttiden arrangerat sju inter medossav vår kunskap. Viharun självadelatvi hardelen sista den I TEXT:FIL. DR. CARINA IHLSTRÖM ERIKSSON, [email protected] FOTO:INGEMAR D KRISTIANSEN PROJEKTLEDARELOCOMEDIA [email protected] e kan jag ------Angela Hanagarth från Nerikes Allehanda. från Halmstad Högskola har lett projektet. Maria Åkesson och Carina Ihlström Eriksson tidningars webbsidor. deras särskilt innehåll som läsaredelar medskickar sig avtill på nätet. I projektetbilder, stuvideoklipp mm som läsare/användareanvändargenererat innehåll såsom text, VLT, och Västkustmedia AB.NAtidningar AB/Promedia, SydsvenskanPosten Nya AB, AB, Mediabolaget iborgs Halland Dagblad AB, Nya Medier AB, (KK-stiftelsen).Göteborgs- I projektet sendeltar för Helsingkunskaps- och kompetensutvecklinggagerade läsare” som finansierasåriga av projektet Stiftel ”Lokaltidning 2.0 – med en De har även deltagit i resultatutvärderingar.förslag till hur experimentensen skahar utvecklas.läsare deltagit medtidningarnas idéer, inlägg webbsidor. och Genomexperiment hela proces i form av tjänster/sajter/delarvänder sig av för att av involvera läsarna i olika ■ ■ ■ LoCoMedia–projektet FAKTA ■ ■ ■ Living Lab UGC LoCoMedia (User Generated Content) står för är den metodik LoCoMedia an är ett kortnamn för det två ------3 4 PROJEKT: VESTMANLANDS LÄNS TIDNING ningen, på webben samt aktivt bland medla det i ett inlägg. Det kan vara det gäller att fånga stunden och för och uppbloggendyka tillämne ett tuelltoch lokalt. När som helst kan skriver med ledorden personligt, ak - och området i arbetar eller bor De åldrarna från tonåren upp till 82 år. bloggar 33 Bloggerian har dag I gång i området. kontaktnät och koll på vad som är på personer som i sitt arbete har ett brett hemsida vlt.se. I februari 2010, ning För att få lokalt engagemang och superlokal täck KOMMA NÄRMRE NÄR MAN VILL Bloggare delar med sig av sina liv i olika stadsdelar i Västerås och ger andra läsare möjligheten att få en närhet till området. Kolbäck.BloggerianVLT:spåfinns Bloggare söktes via annonse ta samt en i Hallstahammar/ i en samt ta Bäckby, Skiljebo och Önsta-Gry rad i tre av Västerås stadsdelar: dag finns Bloggerian represente startade Vestmanlands Läns Tidning, i slutet av en Bloggeria. r

i tid e i - - - - oss på tidningen. Marknadsföring tidningen. på oss för en vecka. bloggarna,mellan4 alla för sidvisningarna, ligger malt visningar och som högst 10 000. Nor jevecka, somlägst totalt 0002sid batt. Sidvisningarna varierar från var och bild och försöker få igång en de der och reflekterar med egna tankar betar. De skriver om något som hän enochområdet därdebor eller ar Bloggarna är en länk sken på VLT. ske försvinner på vägen till nyhetsde garna kan fånga det som annars kan har en koppling till området? Blog Något som händer i världen kanske nutideller med historiska vingslag. Dialogen är vikti g

för bloggare och mellan tidning

0 00 och 6 000 6och 00 ------lokala finns. råden utanför. Behovet av det super rian för att täcka hela staden och om Det finns öns ord och lägga ut på Bloggerian. och sedan koppla tanken till bild och också ha rutin att se vad som händer och läsa inläggen. Bloggarna behöver vana att titta på Bloggerians rubriker som atthasatsningläsaren skaför Bloggerian finns. Men det behövs mer en ger påminnelse till våra läsare att VLT:s hemsida och i papperstidning ala medier är också viktig. Puffar på en, synligheten och samspelet i soci TEXT:ROSE-MARIE ERIKSSON k e mål att utö [email protected] FOTO:TONY PERSSON [email protected] ka - Blogge April2011 - - - - - Angela vill lyfta dag, ungdomarna lyssnar på lyssnar ungdomarna dag, varje scenen” på ”stå få att och vardag och tankar mars och Bäckby som område. an vill Angela lyfta läraryrket Genom att s från stadsdelen Bäckby. skola med elever bland annat A April2011 rampljuset. i där stå ungdomarnaattfår så det på vända möjligt som mig, men jag försöker så ofta hon får uppleva. hon vill lyfta fram det positiva Nybyggeskolan i Västerås, en på lärare är Angela Bäckby. Som barn och tonåring växte möjlighet en ju har Jag – ungdo förmedla vill Hon VLT:s Bloggeria på på Bloggeria VLT:s bloggarna av en är år, 35 brink, ngelaMassaro Rör k r iva

på Bloggeri - - - sponsen från eleverna. De lä re få att kul är det och där för reflektion. kvällstid, det är då jag har tid Jagskriver oftasthemma, på från VLT är lika viktig för mig. ba att kommentera. Responsen ser det jag skriver och är snab Facebook. på Bloggerian till länken ut Bloggerian.Angelapålägger fram det som hon nu kan göra känns extra viktigt att få lyfta positivt och hon tycker att det Bäckby ser Angela som något finn som Mångfalden flektera över då och nu. milj. Hon kan jämföra och re nu har återvänt med egen - fa Angela upp på Bäckby dit hon – Jag har en läraridentitet en har Jag – Bäck TEXT:ROSE-MARIE ERIKSSON [email protected] by med bloggen s på på - - - - len i sina liv.” har huvudrol marna att de visa ungdo härligt att få ”Det är så - - framtagen. mer, dock ingen egen app i iPad och köps som lösnum unika besökare per vecka. m.vlt.se. procent. Hushållstäckning 48,3 totalt i utgivningsområdet. Surahammar. Västerås, Hallstahammar, dagar (måndag–lördag). Åsa Skiljebo ögonblick. ” dessa underbara tat blir jag ju av alla deles varm i hjär på kompisen. All de djupt in i ögonen kompisen och titta ena armen omkring tidigt lade barnet samlingen. Sam barn idag i frukt barn till ett annat mentar från ett ”Det var en kom nat dig…? Vet du att jag sak Lise-Lott, Hallstahammar Sen vaknar jag. ” splitternya kamera. ren på bild med min inte hann fånga dju djupt över att jag det. Jag grämer mig tillbaka över gär mot mig och löper der de rumporna nästa sekund vän sarna mot rutan. I trycker framtas de reser sig upp och igen dörren innan hinner precis dra Björnarna! (...) Jag gärdet ser jag dem! ”Där långt bort på Vilddjursfotografen FRÅN BLOGGARNA: ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Tidning – VLT– Tidning Läns Vestmanlands FAKTA ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Annat: Webbtrafik: Webbadress: Räckvidd: Upplaga: Utgivningsdagar: Utgivningsområde: Utgivningsort: E-tidning kan läsas 37 900. 62,4 procent 93.000 vlt.se och Västerås. Sex ------5 6 PROJEKT: NERIKES ALLEHANDA tet föddes idén om att utveckla det på olika sätt bidragit till sajten, direkt sa andra om hur man har fått ett jobb. jobba inom olika yrken, och även tip skriva och berätta om hur det är att olika frågor om arbetslivet. Man kan på experter av svar få och mentor egen en få kan Man stund). vande annons (något 100 unga i gjort skri Här kan man lägga upp migettjobb. till den sajt som växte fram: na.se/ge Idéernasprutade ochlade grunden sajten. utveckla och med vara ville workshop med unga under 30 år som des till Arbetsförmedlingen. en tredjedel av alla lediga jobb anmäl ringsbehov.vissteVi redan att bara rekryte med arbetsgivare möta så byta erfarenheter och tips – och ock på nätet där de kunde mötas och ut de själva ville vi därför skapa en plats det. högsta ungdomsarbetslösheten i lan har länge tillhört de län som haft den för denna utsatta grupp? Örebro län UGC-projekt bidra till att göra nytta ta grepp på nätet. Hur kunde vi i ett Inomramen fö blev stor. ut på mässan och uppmärksamheten de kunde och ville. Tidningen delades nell platsannons” där de beskrev vad ningen med bild i en sorts ”redaktio kande fick presentera sig själva i tid ligt redaktionellt grepp. 30 arbetssö unga och våren 2009 tog vi ett ovan Väldigtjobb.ett hitta att är många bro med sitt cv i handen, i hopp om D JOBBSAJT EN EGEN för Nerikes Allehandas projekt. på jakt efter jobb ra får chansen. Det handlar om Vi finns, vi kan och vi vill. Med hjälp av de unga arbetssökan Sammantaget har cirka 300 unga Vi började med att bjuda in till en

regionen till mässan i Öre hela från besökare ratals sa. Varje år kommer hund et började med en jobbmäs r Locomedia-projek

sin egen plats

------– och målgruppen ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ innehåll blir allt mer centralt, oavcentralt, mer allt blir innehåll munikation om vad som är relevant Relationsbyggande och tvåvägskom alltmer konkurrensutsatt medievärld. ämnen och nya infallsvinklar. nya med tidningen för agenda rad lor i nyhetsarbetet, en bättre förank större delaktighet och dialog, fler käl nadsaktiviteter. arbetsmark olika vid närvaro och bussreklam till arrangemang egna marknadsinsatser i form av allt från peroch påwebb. Detkrävs externa inslag på sajtens förstasida. ningen. Man måste ständigt lyfta nya teras och spelas tillbaka i papperstid ra mål för hur ofta sajten ska uppda Det måste finnas tydliga och avläsba te drivas och utvecklas kontinuerligt. för att lyckas eftersom projektet av sig självt. användas till – det blir inte relevant automatiskt självgående. att de vill bidra med material är inte en närmare dialog med. De som sagt ter med de läsare som man har skapat tror. Tidningen måste ha täta kontak hade från början räckte inte. de drygt hundra kontaktuppgifter vi och gång, resans under bort faller grundmaterial att utgå ifrån. Många på olika sätt måste man ha ett stort helst lärt oss åtskilligt: Vad som nu händer innehållet. eller indirekt i form av synpunkter på bygga och behålla förtroende i en i förtroende behålla och bygga marknad/annonsoch redaktion på av projektet. Rätt använt kan UGC ge sajt är oklart, men vi har hur som hur har vi men oklart, är sajt ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ UGC kan hjälpa mediehusen att mediehusen hjälpa kan UGC NA har haft stor redaktionell nytta Det räcker inte att publicera i pap krävstydligtavsattaresurserDet Man måste fråga sig vad UGC ska UGCkräver mer resurser änman Skaläsare engageras för att bidra

Om vi ba

med NA:s jobb

unga

m ås ------■ ■ - såväl direkt som indirekt. har gjort. Allt för att skapa affärsnytta ser på ett sätt som vi av tradition inte arbeta över interna avdelningsgrän att grundkravär Ett UGC. av hjälp med intäktersina öka kan iehusen de väljer att befinna sig. vi bli bättre på att hitta våra läsare vidär naturligtvis göra. Samtidigt måste en som mötes-/åsiktsforum. Det ska våra läsare att använda sig av tidning joner tittare. Vi kan bara delvis förmå på Youtube har potential att nå mil bred publik. Inte i en tid när en video rialtillvåra mediehus attför ennå – däremot komplettera den. kan och ska inte ersätta journalistik hjälp med överblick och analys. UGC nen flödar över oss vill människor ha sett kanal. Samtidigt: när informatio ■ ■ En knäckfråga är om och hur med Ingen behöver längre skicka mate Ungdomar får möjligheten att presentera sig för arbetsgivare och möta dem på den jobbsajt som skapats på na.se/gemigettjobb. TEXT:ANGELA HANAGARTH FOTO:PAVEL KOUBEK [email protected] [email protected]

April2011 ------April2011 ”Så här måste tidningar arbeta”

FOTO: LENNART ALMQVIST ger resultat. tera sig på sajten. Jag vet ju att det tipsar jag ofta andra om att presen där.jobbsöktensintejag fast Nu namn på sajten och sedan ringt upp levant. man vill ska bidra blir tidningen re framtiden. Bjuder man in dem som liteten. projekt. Det påverkar definitivt kva gruppenefterhandi ettpå färdigt stället för att försöka passa in mål innovativt för att vara en tidning, i med och utforma projektet kändes givande. Att låta målgruppen vara – NA:s workshops har varit väldigt utvecklatinnehållet: påresajten somvarit medoch TommieKajtner, år,22 blogga – Flera arbetsgivare har sett mitt – Så här måste tidningar jobba i

- - - - - Gabriella Gecer. man ...” man så finns ring bra. Syns marknadsfö lösa är all ”För arbets Om projektet: - -

FOTO: PRIVAT stora utmaningen. den är Det sökerjobb.som oss på betsgivare på sajten, så att de får syn sin hemsida och i tidningen. marknadsföra NA sajten bättre, måste både längden på i fungera det och en tidning når många. Men ska föring bra. Syns man så finns man mig. rade presenteoch dit gickjag att på bemanningsföretagett berodde på jobbfick jag Att den. nyttaav stor så personligenhaftjaginte omÄvensajten. utformaoch med varajätteroligt varfå attDet – letpåsajten: ritmedochutvecklat innehål GabriellaGecer, år,28 somva ger trovärdighet. en sak som många har nytta av. Det – Man måste också få in fler ar fler in få ocksåManmåste – – För arbetslösa är all marknads – Det är bra att en tidning står för

per vecka. vecka, 700 000 besök 000 unika besökare per och mobil.na.se. läsare i Örebro (65 pro iPad och smartphones. dagsläget appar för Sju dagar. Närke. Örebro. ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ cent), 139 000 totalt. NA–da NerikesAllehan FAKTA ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Annat: Webbtrafik: Webbadress: Räckvidd: Upplaga: Utgivningsdagar: Utgivningsområde: Utgivningsort: Saknar i 57 900. 98 000 170 na.se - - -

- - - - 7 8 PROJEKT: HELSINGBORGS DAGBLAD EVENTWEBB kring elevernas intresse för att delta met och efter att de hade förhört sig medieprogram på lärarna till des skickaförfråganutvecklare.Enen med tillsammans HD på tikperiod spenderasin tre veckor långa prak som skulle komma in till oss för att Filbornaskolan gymnasiet på met en grupp elever från medieprogram dem göra vad de ville. inte är vår vanliga målgrupp och låta oss för att ta in en grupp läsare som ren för deras medverkan, bestämde vi i en modell där vi har satt upp villko ningar och försöka leda in våra läsare att sätta upp ramar, projicera förvänt demgjort fram tills dess. Istället för ting tvärtom jämfört med hur vi hade ha ett projekt där vi gjorde saker och vioss på HD för att se om vi kunde duktionen (se artikel intill) bestämde läsarna skulle involveras i mediepro Efter en rad misslyckade projek en utvecklare med ett öppet sinne. grupp energiska gymnasietjejer och kulturhändelser i Helsingborg, är en en kalender innehållandes nöjes- och socialt inriktad eventsajt baserad på gjorde att vi i dag står med en färdig sajtåt våra läsare. Det som till slut va aldrig tanken att skapa en sådan på Helsingborgs Dagblad tänkte själ så engagerade sig kring innehållet. Vi utbudet samtidigt som de själva ock få en överblick över nöjes- och kultur sajt där läsarna/användarna kunde lendersajt med social inriktning. En enår2011 har försökt skapa enka liv är det egentligen konstigt att ing D en idé en till färdig sajt. det en När eleverna själva Ett grupp gymnasietjejer tog fram sajten där bland annat konserter och klubbar samlas, kommenteras och betygsätts. Vår önskan var tydlig. Vi ville ha ville Vi tydlig.Vår var önskan region med ett rikt kultur- med omnejd. I en expansiv lendersajt för Helsingborg et har länge saknats en ka eventkalender. t där ------na gymnasietjejerna omedelbart sat ren och de sex tjejerna till HD. Vi gav och bistod med hjälp kring datorerna till dem varje dag, kollade närvaron re på HD (Sandra Jakob) som tittade te så att gruppen hade en handleda Praktisktfungerade uteställen. till mingelbilder, konsertplatser och mang, betygsätta allt från konserter debidra genom att skriva in evene av en kalender där läsarna själva kun nordvästskånsk eventsajt bestående en byggaatt idé; en på satsaatt va en mängd olika idéer. De valde själ genererattvåhadedagarefter som kreativtettspånandemed igång te vi driver på hd.se. tioner till den befintliga nyhetssajten tuell sajt eller ett bygge av nya funk inte bli klara med varken en koncep påbörjatre till fyra olika idéer men Jacob Hansson skulle spåna fram och volverade i projektet att tjejerna och verkan. I smyg trodde vi som varit in handlade om eller innehöll läsarmed sorts sajt eller funktion på nätet som under tre veckors tid utveckla någon attuppgifttyglar. fria i fick och De dem en varsin dator, en whiteboard I mitten på november bygga sajter. nererade program och verktyg för att jobba med olika typer av användarge frilansare från Malmö som är van att personen blev Jacob Hansson, en ung för kunskapen kring sajtbyggen. Den in en extern utvecklare som skulle stå son,Maggie Stangertz. Vi tog också Gradin, Rebecka Slatter, Frida Svens leine Persson, Amanda Nilsson, Klara i projektet valdes sex tjejer ut; Made fick välja sitt drömprojekt Döm om vår förvåning när de driv På bara tre veckor gick de från

vårt samarbe vårt

kom utveckla ------wordpress.com. vecklande för alla inblandade. att ett läsarsamarbete är enormt ut tiva och duktiga tjejer som visade oss tiskt samarbete med en grupp krea fåttfantassamtidigtettochvi har läsare våra erbjuda vill vi som sajt speciellt för oss på HD. Vi har fått en tig process för alla inblandade, men ser att det finns behov av var en nyt och låta dem utveckla något som de lat sajten. med god hjälp av tjejerna som utveck HD ska kunna ske under våren 2011 seringen av sajten. Den hoppas vi på ringsplan som kan användas vid lan marknadsfö en fram jobbat också fram en fullt fungerade eventsajt utan jerna och utvecklaren inte bara tagit rioden på tre veckor var över hade tje den tredje dagen och när praktikpe Byggetav Eventkalender va för allt arbete. ten. Förutom den hjälpen stod de själ spår när det gällde utseendet på saj för att hjälpa gruppen komma på rätt som bollplank under en eftermiddag Martinfokus,Lekvall, plockadesin ten. Hd.se:s utvecklare med design kod och få till en grafisk profil för sajskrivaatt gäller det när insats sam allt idéarbete och engjorde gemen av en sajt. Tjejerna i sin tur stod för sajt och hur man tänker kring bygget enbygger man hur tjejernaocksåi vecklaren kodade men undervisade och andra frågor som kom upp. Ut Läs tjejernas blogg på hdprojekt.på tjejernasblogg Läs tyglarfria läsaregrupp en geAtt FOTO:PROJEKTGRUPPEN HD TEXT:SANDRA JAKOB blev [email protected] n började April2011 ------Efter två mindre lyckade projekt lät man i stället läsarnas egna önskningar stå i fokus. Denna gången med stor framgång. somen bra idé men inte höll. började flesta de där projekt April2011 initialakontakten medlagle den under Redan tidningen. fotbollslagen på vår sajt och i publicera läsarnyheterna från ville Vi oss. till skicka skulle fotbollflickserie eni ingicki ningsläger m.m. som lag som ferat och berättelser från trä- seradeavattsamla matchre I det första fallet har satt upp. villkor som vi som journalister att de ska vilja medverka på de na och ha förväntningar kring ra sina önskningar på läsar ett mediehus, inte kan projice är att ett tidningsföretag, eller jekt är flera men den viktigaste Våra lärdomar från dessa pro U våra vägvisare in i framtiden Läsarna sätter agendan – i flera olika sorters olika flera i involverade varit HD på vi har jektet nder LoCoMedia-pro

var vi intres ------reporter var intresserad av att personer som ville vara läsar en läsare till HD. Ingen av de som rapportera och område när sittbevaka att innebära skulle det vad ompratade vi till ett efterföljande möte där cirkapersoner10 kom sedan tillett informationsmöte och intresserade 50-tal ett lade läsarreportrar för HD. Vi sam engagerade och kommande intresseradeåterattvaraav om att efterlysa läsare som var Detandra försöket och göra jobbet. ut komma journalister HD:s gon skulle porträtteras borde rens mellan lagen och om nå kunde leda till osund konkur- tyckteattuppmärksamheten verka på detta sätt. Lagledarna huvudtagetdemföratt med det inte fanns ett intresse över darna stod det klart för oss att

handlade ------nisations behov utan istället utan behov nisations orga egen sin från utgå ska samarbetet ska bära frukt. att för bollplank vara kunna verkande från tidningarna ska tres- se samtidigt som de med vecklingen och ha ett eget in med. De måste själva driva ut fråga läsarna vad de vill bidra er eller förväntningar. berättade för dem om våra idé la oss aldrig i deras jobb eller stöd när de efterfrågade men er fria tyglar, medverkade som dern. Där gav vi en grupp elev vårt koncept med Eventkalen Det som till slut fungerad ter. ningareller kåserier och dik utan helst om sina åsikter, spa skriva om saker i närområdet Lärdomen är att man inte man att är Lärdomen TEXT:SANDRA JAKOB [email protected] e var ------android-app för hd.se. app, PDF-tidning och unika besökare per vecka. m.hd.se. Nordvästra Skåne. dagar. borg. ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ DagbladHD – Helsingborgs FAKTA ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Annat: Webbtrafik: Webbadress: Räckvidd: Upplaga: Utgivningsdagar: Utgivningsområde: Utgivningsort: iPad-app, iPhone- 76 000. 60 procent. 215 000 hd.se och Helsing

Sju - 9 Att spela in video och ladda upp den själv på en etable- ■■ HALLÅ DÄR rad tidningssajt lockar inte läsare. Åtminstone inte när tidningen sätter ramarna och ämnet är politik. SYDSVENSKAN

Alfonso Allende, ett av Sydsvenskans läsarbollplank FÅ VILLE under projekten. Hur var det att jobba i projektet? PROJEKT: DEBATTERA – Klart intressant. Mest kul var att på ett mer in- nför det politiska valet hös- gående sätt kunna se tan- ten 2010 hade Sydsvenskan karna bakom den nya saj- ambitionen att låta personer ten som Sydsvenskan ar- I som inte är politiker ta myck- betade med, hur den skul- et plats. Ambitionen bottnade bland le fungera och kanske till annat i en sådan önskan från de lä- och med kunna väcka sare som Sydsvenskan.se engagerat några idéer hos folk. Gi- i en dialog för att vässa sajten just vande var även idéerna inför valet. kring läsardeltagande – att folk själva skulle få do- På Sydsvenskan.se genomförde vi kumentera. Tyvärr gick en satsning vi kallade “Min åsikt”. den idén i stöpet. Forumet I samband med de valdebatter Syd- som lades upp besökte jag svenskan arrangerade i Lund, Mal- ofta, i synnerhet i början, mö och Vellinge fanns två personer och det bidrog till att ska- på plats med ett enkelt bås där pri- pa nya idéer och att lyfta vatpersoner fick tala för sin hjärte- fram befintliga. Det kun- sak. En videoreporter filmade pläde- de blivit bättre om fler av ringen. Vi publicerade dessa åsikter Josefin Oxenholt och Martin Ekelund var bland dem som tog chansen att tala oss deltagare hade enga- på en särskild sida på Sydsvenskan. för sin hjärtefråga när Sydsvenskans ”Min åsikt” var i Lund. gerat sig i det. se och hoppades kunna komplettera Vad gav det dig person- dem med läsarnas egna filmer där de ligen? talade för sin sak. i media när det handlar om politis- av filmerna passade de vida ramarna – Jag tycker det är bra ka åsikter. Några personer trodde att utan att vara specialgjorda för just Läsare guidar att pappersmedia på nå- Formatet fungerade bra som en spe- den tekniskt barriären för att spela in detta. got sätt försöker närma cialinramad enkät, men ingen skick- film själv var för hög. sig den mer sociala web- ade in någon egen video med åsikter. Någon månad efter valet efterlys- TEXT: TERESA LINDSTEDT ben, men samtidigt väcks En låt var det enda som nådde oss, tes läsarfilmer igen på Sydsvenskan. [email protected] frustration över bristen och vi hade öppnat för många sätt att se. Denna gång till en blogg inom ra- FOTO: BENGT ARVIDSSON genom karta på förmåga, vilja eller ta emot filmsnuttar. men för tidningens Vi älskar Malmö- [email protected] kunskap att ta in den in- Satsningen utvärderades inom kampanj. Då blev resultatet annor- ånga har ett 2009 inledde Sydsvenskan cernens utvecklingsgrupp formation som faktiskt gruppen med läsare som engagerats lunda. Ett 20-tal läsarfilmer kom in smultronställe i ett arbete inom LocoMedia översatte gratisverktyget Us- finns där. i dialog inför valet. Elva läsare sva- och 15 av dem publicerades. Situa- ■■Läs mer: syd.is/minasikt (”Min åsikt” Skåne. Andra sö- för att skapa en karta över hahidi till svenska. Ushahidi Var på nätet brukar du rarde. Svaren var inte entydiga, men tionen var också mycket speciell. Att på Sydsvenskan.se) M ker efter platser platser i Skåne värda ett be- är en teknisk plattform som själv delta? det fanns en tendens till rädsla för att människor i Malmö blev beskjutna ■■blogg.sydsvenskan.se/vialskarmalmo värda ett besök. Sydsvenskan sök. Tanken var att läsare samlar in text, bild och geo- – På bloggar - främst framträda med sitt namn och ansikte engagerade läsarna djupt och många (Vi älskar Malmö-bloggen) vill låta dem mötas. skulle få dela med sig av sina grafisk position från allmän- politiska. På Twitter och tips. En inledande diskussion heten och presenterar det på relativt slutna forum som Enligt devisen många vet med en läsargrupp visade på en karta. Det är inte omöjligt poeter.se. På Facebook mer än få skapas journalistik intresse för idén och en för- att detta verktyg efter lite mo- och på mailinglistor. världen över. Metoden kallas väntan om att läsaren som difiering kan användas för att Jag driver också en egen crowd sourcing och kan va- tipsar ska få något tillbaka. skapa en karta över skånska blogg, men har på sistone riera mycket. Svenska Dag- Arbetet lades på is när lågkon- smultronställen. mest koncentrerat mig på SYDSVENSKAN bladet har grävt i kommu- junkturen ledde till att SDS- politiska kommentarer i nala biståndsprojekt tillsam- koncernen prioriterade hårt t-shirtform. Jag läser alla ■■Utgivningsort: Malmö. ■■Utgivningsdagar: Sju dagar. ■■Webbadress: sydsvenskan.se ■■Annat: Sydsvenskan finns mans med läsare genom att bland utvecklingsprojekten. stora och vissa mindre ■■Utgivningsområde: Sydväs- ■■Upplaga: 115 600. ■■Webbtrafik: 383 300 unika också som app för Ipad och blogga under hela arbetet. I TEXT: TERESA LINDSTEDT medier online och deltar tra Skåne. ■■Räckvidd: 299 000. besökare per vecka. Smartphones och som mobilsajt Washington har läsare rap- I mars 2011 öppnades plöts- [email protected] även ibland som åskådare (m.sydsvenskan.se). porterat om snön på sin gata. ligt dörren på nytt. SDS-kon- FOTO: TORBJÖRN CARLSON på sajter som Flashback.

10 April 2011 April 2011 11 BYGGDES OM VIA FACEBOOK Utdrag ur Facebookdis- Så tyckte Läsarna tyckte till om förslagen till nya sidor. I diskus- kussionen om kultur/ sionsgrupper på Facebook bad GP om synpunkter när nöje- och sportsidorna. läsarna... Kommentarer från del- delar av papperstidningen skulle göras om. tagarna i förändringen av kultur- och nöjessi- i kan läsa svenska nyheter dorna i GP: i mobilen på solsemestern, ”Bra idé att bjuda in bläddra i e-tidningen från bloggare, det visar att ni GÖTEBORGS-POSTEN V segelbåten eller kolla TV- bryr er om vad folk utan- inslag i iPaden oavsett sändnings- för huset tycker.” tid. Det finns allt fler sätt att ta del ”Jag skulle gärna vara av nyheter – var vi än är och när vi med igen. Kul att få en själva vill. möjlighet att påverka, Allt påverkar vårt sätt att läsa Cecilia Frisk, Lars Lundström och Gabriel Byström är Göteborgs-Postens ny- att få vara med på insi- dagstidningar, där upplagorna sjun- hetsredaktions-, sport- respektive kultur- och nöjeschef. dan och se hur det fung- ker i en allt hårdare konkurrens. Där- erar.” för blir det allt viktigare för mediefö- retagen att förändra tidningarna så cessen och låta läsare delta i utveck- Inför nästa stora förändring, förny- Borde man ha haft en

PROJEKT: PROJEKT: att de är mer anpassade till nya läs- lingsarbetet redan från början, säger elsen av GP:s lokala nyhetssidor i ja- helt öppen Facebook- mönster. han. nuari 2011, användes också Facebook sida? På Göteborgs-Posten gör man med Hösten 2009 bjöds drygt ett dussin i utvecklingsarbetet. Men den här ”Tveksamt. Det är jämna mellanrum om delar av pap- bloggare inom kultur- och nöjessfä- gången skedde allt inför öppen ridå lätt att det blir en mas- perstidningen. Alla förändringar har ren i västsverige in till att delta i en – alla de uppåt 2000 medlemmarna sa mindre seriösa kom- diskuterats och utvärderats i grupper Facebookgrupp. Vid ett möte presen- i GP-gruppen på Facebook fick delta mentarer.” av läsare innan de blir verklighet. terades syftet och målet med projek- med förslag och kommentarer. ”Det är omöjligt för Nu testas nya idéer för tidningen tet, och deltagarna uppmanades att Internt fanns det farhågor för att en er att svara på alla kom- via sociala medier. Det har gjort för- komma med respons på förslagen. helt öppen process kunde ”bombas” mentarer, risken är att ändringsarbetet enklare, snabbare Gruppen var bara öppen för de in- av någon illvillig eller att goda idéer det landar fel.” och billigare, och det fungerar som bjudna och för projektledningen, skulle knyckas av konkurrenter. Men ”Jag tror inte att marknadsföring för tidningen. men deltagarna var fria att blogga aktiviteten i den helt öppna gruppen man ska ha en helt öp- om själva processen och resultaten. blev lägre än i tidigare projekt. pen sida, däremot kun- Sedan början av 90-talet har en fors- Designers på GP omvandlade idéer de man absolut ha fler kargrupp på Göteborgs universitet till skisser som lades ut för kommen- Vid omgörningen av kultur- och nöj- bloggare som är med mätt läsarnas syn på förändringar tering på Facebooksidan, och diskus- essidorna var omkring hälften av och kommenterar.” av GP, om man tycker att tidningen sionerna resulterade i nya skisser. bloggarna verkligt aktiva i gruppen. Skulle ni göra det blivit bättre eller sämre under det se- – Framför allt var det själva struk- I sportprojektet var det betydligt fler igen? naste året. turen på sidorna och färgerna som som deltog i debatten, omkring ett ”Absolut. Det har Det som gett flest positiva reaktio- diskuterades. Och vi tog till oss av tjugotal. känts som ett privilie- ner är stora förändringar. Det s k Gar- kritiken, flera saker blev annorlunda – Folk kände sig inbjudna och väl- gium.” ciaprojektet 1993-94, där tidningen än i de ursprungliga förslagen, säger komna. Och vi rekryterade medlem- ”Utan tvekan. Kul att förändrade innehåll och gick från två Gabriel Byström. mar som verkligen var engagerade, få vara med och påverka till tre delar, fick beröm från de flesta – En positiv bieffekt var naturligtvis som brinner för sport och som har på det här sättet.” läsare. En annan populär åtgärd var att det bloggades om GP:s komman- åsikter, säger projektledaren och att minska tidningens storlek, där de förändring. Det blev en värdefull sportchefen Lars Lundström. del efter del av tidningen bytte for- marknadsföring inför lanseringen. – Därför blev det en livlig diskus- mat under åren 2001-04. sion med massor av kreativa idéer. FAKTA Vid alla förändringar testades idé- Sättet att interagera direkt med lä- Det tredje projektet, omgörningen er och provtryck på grupper av läsare sarna vidareutvecklades i nästa stora av nyhetssidorna, var alltså öppet för Göteborgs-Posten som fått diskutera och utvärdera för- projekt för papperstidningen, omgör- alla som ville delta. Men i realtiteten – GP slagen. Det har gett signaler om vad ningen av sportsidorna. Gruppen var blev det bara ett fåtal som var direkt ■■Utgivningsort: Göteborg som fungerat och hur hela läsekret- fortfarande sluten, men mer vidgad aktiva och kommenterade de skisser ■■Utgivningsområde: sen skulle reagera på förändringarna. till att omfatta ett trettiotal medlem- som lades ut. Västsverige. Men att rekrytera ett representativt mar från sportvärlden, bland annat – Det var faktiskt desto fler som ■■Utgivningsdagar: Sju urval av läsare till diskussionsgrup- från sportsajten Svenskafans.com. hörde av sig via mail och telefon, sä- dagar. per har varit krångligt, tidsödande Även här lades skisser ut för kom- ger projektledaren Cecilia Frisk, chef ■■Upplaga: 230 000. och dyrt. mentering och debatt, och slutresul- för nyhetsredaktionen. ■■Räckvidd: 59 procent i tatet blev ett antal konkreta föränd- En förklaring kan vara att Face- Göteborgsområdet. När kultur- och nöjessidorna skulle ringar jämfört med ursprungsförsla- bookgruppen var så stor att få våga- ■■Webbadress: gp.se. göras om med mer läsning inför hel- gen. När nya GP-sporten lanserades de komma med förslag och kritik in- ■■Webbtrafik: 450 000 gen ville projektledaren, kulturchefen i september 2010 var innehållet för- för öppen ridå. Istället valde man di- unika besökare per vecka. Gabriel Byström, testa ett nytt sätt att ändrat med bl a nya temasidor, och rektkontakt för att lämna synpunkter. ■■Annat: Finns också som stämma av förslagen – via Facebook. formen mer anslående med kraftiga- TEXT: PER ANDERSSON-EK e-tidning, som iPhone-app – Det var dags att öppna upp pro- re rubriker. [email protected] och i iPad.

12 April 2011 April 2011 13 14 PROJEKT: BOHUSLÄNINGEN & STRÖMSTADS TIDNING upp intresset till den nivå som vi vi som nivå den till intresset upp aldrig fick men lanseringsmöten, manget hos läsarna svalnat. jul- och nyårshelgerna hade engage vi flyttat fram projektstarten till efter hjälp av högskolan i Halmstad. sig till den plattform vi lanserade med anmäldeannatsättellerettoch på fick. Flertalet var villiga att medverka av det mottagande som vår grundidé 2009. Faktum är att vi överraskades tanumsbor i Grebbestad 1 december gagemangnärvisamlade ett 30-tal fick arbetsnamnet Vi i Tanum. na skulle stå för innehållet i det som det huvudsakliga målet var att läsar material till dessa undersajter. Men journalistiskt tagga att till gränsas be grundtanken, enligt skulle, tet Den redaktionella insatsen stad, Tanumshede och Östad-Backa. Ström Sannäs, Resö, Rabbalshede, burgsund, Havstenssund, Kville, Lur, lesborg, Fjällbacka, Grebbestad, Ham en.se fick 13 undersajter: Tanums avdelning på bohuslaning inte skulle blandas ihop. var mycket tydlig med att projekten al på webben, men företagsledningen lokalt och användargenererat materi tangerade förstås tankarna på super laga med läsargenererat innehåll. Det också planer på Nära, en annonsbi fanns Där Bohuslän. norra i mun att starta en lokal sajt i Tanums var LoCoMedia-projektet kom inom get betaltinnehåll på webben. Uppdra så småningom också startskottet för D på webben. ledde arbetet med delar av tidningsbranschen och in Projektet som blev till ett test DET LOKALA? BETALA FÖR Problemet var tidpunkten, och när Vi följde upp med nya besök och besöknya med upp följde Vi Det saknades varken idéer eller en Så webben fick bygga kal annonsbilaga och blev rial för en kommun, en lo ar kring superlokalt mate etbörjade med fundering

B å en idé där ottna/Ger

i projek ------betalt innehåll inte minst superlokalaminstundersajter.inte med, jobbade vi somkomponenter som följt av LoCoMedia är den tvär och upprätthålla läsarmedverkan. på fart få villmanresurser omoch har också lärt att det krävs både tid rutiner och hur vi jobbar i projekt. Vi veckla. Det gäller inte minst våra egna där vi fortfarande har mycket att ut- för ett lärande och belyste områden Projektet blev i många stycken båda strukturerna. de upp bygga skulle personer ma gäller tid och resurser eftersom sam skapade förvirring bland läsarna. Tanumi det fanns ochockså dessa Det som var olyckligt var att flera av (se artikeln här intill). StrömstadssajtTidningsav ringen jektet med uppbyggnaden och lanse för oss att lösa. denuppgiften för svår och kostsam ferensgruppen, men rent tekniskt var och efterfrågat av i stort sett alla i re bestämma dem via en kartfunktion. ladda upp gamla bilder och positions en historisk wiki med möjligheter att tjänster via SMS och ville jobba med också konstruerade Vi skäl inte blivit. re, men några artiklar har det av olika mit och vi har några Tanums-blogga genom formulär. Några tips har kom inloggade medlemmar och nyhetstips terialet skulle vara bloggar, artiklar av dess olika möjligheter. att marknadsföra de nya sidorna och hand borde vi kanske ägnat mer tid åt hade vid det första mötet. Med facit i En annan av de positiva det när även krockade Projekten de av flera innehöll sajten Den Mitt i arbetet krockade Just detta visade sig vara populärt Grunden i det läsargenererade ma

för

hälsnings

o e ckså pro ffekterna -

där ------för vår historiska wiki. framtid en också det finns Kanske raav våra andra primärkommuner. lansera omarbetade lösningar i någ grunden och ser nu fram emot att få norlunda, men vi tror fortfarande på mycket vi kunde och borde angjort följare i koncerngruppen. inte bara fått eget liv utan också efter grupp som startades och som sedan Strömstads Tidning startade betalwebben som komplement till papperstidningen som kommer ut tre dagar i veckan. Foto: Maja Sigfeldt. Sammanfattningsvis finns det det finns Sammanfattningsvis [email protected] TEXT:CHRISTER LINDGREN April2011 - - - stadstidning.se upp med ett liknande upplägg vilket ledde till en krock. att kunna erbjuda de superlokala nyheterna. Samtidigt startades Strom På Bohuslaningen.se introducerades undersajter till Tanumssidan för April2011 kare per vecka. Munkedal. Sotenäs, Lysekil, Orust, Färgelanda, ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Bohusläningen FAKTA ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Webbtrafik: Webbadress: Räckvidd: Upplaga: Utgivningsdagar: Utgivningsområde: Utgivningsort: 30 500. 85 000. 30 000 unika besö bohuslaningen.se Uddevalla. Måndag - lördag. Uddevalla, - köpas via sms. per vecka. lördag. och Tanums kommuner. ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ StrömstadsTidning FAKTA ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Annat: Webbtrafik: Webbadress: Räckvidd: Upplaga: Utgivningsdagar: Utgivningsområde: Utgivningsort: Webbprenumeration kan 5 400. 19 000. 3 700 unika besökare stromstadstidning.se Strömstad. Tisdag, torsdag, Strömstads - en och en faktura för både papper och ut två fakturor, en för papperstidning ningsprenumerationennu skickasdet av prenumeranterna som fått erbjudan ja vilket alternativ som passar bäst. webb. Prenumeranten får helt enkelt väl det finns en betalningsvilja på nätet. lat in för att lyckas få svar på frågan om gar i veckan är viktiga faktorer som spe faktura och en pappersutgivning tre da Enkelhet, välkända betalningssät att läsa på nätet. höstasärigång med enPlus-tjänst för de på Strömstads Tidning som sedan i F gar, säger Tomas Niklasson. få lokala nyheter under veckans alla da Vi har därför kunnat marknadsföra att tre dagar i veckan som papperstidning. klart att Strömstads Tidning kommer ut per månad som är gratis att läsa. tidnings fall handlar det om fem artiklar inloggning och betalning. I Strömstads lar besökaren läser innan det är dags för hela bygger istället på hur många artik betallösning. Inga url:er är låsta utan det inte heller trafiken blivit lidande trots en Med hjälp av en s k frekvensmodel att ta betalt på webben. märksamhet och att det faktiskt funkar till stolthet då vi fått mycket positiv upp ning. Men efter hand har det förvandlats Karlsson, platschef på Strömstads Tid tiska till det här internt, berättar Kerstin värdering. val och det är dags för en första rejäl ut år har alla prenumeranterna fått göra ett det valt Plus-alternativet. I september i förnyaattdagsär det När jobbar inom Stampen/Mktmedia. vägen, säger Tomas Niklasson som idag även webbprenumerationen lät vi gå den de är vana vid att betala via faktura, så ja på webben. att utreda om det finns en betalningsvil skapsprogrammet och fick där i uppdrag kustmedia Tomas Niklasson gick ledar förra året. Dåvarande säljchefen på Väst stads Tidning på nätet fart under våren inom Stampen tog projektet med Ström plustjänsten läsare valde Var sjunde Till dags dato har omkring 15 procent – En framgångsfaktor i det här är helt – Till en början var vi faktiskt lite skep – Vi gjorde det enkelt för våra läsare, Medhjälp av ett ledarskapsprogram ben? redaktionelltinnehåll påweb innsdet enbetalningsvilja för Svaret är ja, om man frågar TEXT:HARRY GERD [email protected]

papperstid t som l har ------15 Att skapa engagemang hos läsarna kräver att det som erbjuds är efterfrågat eller tillräckligt nyttigt. Efter tre försök med användargenererat material drar man den slutsatsen i Halland. HALLANDS NYHETER HALLANDS & TREDJE GÅNGEN GILLT

I HALLAND? Engagerade. En grupp läsare diskuterar hur en bloggportal för Hallands Nyheter skulle kunna se ut. Foto: Esbjörn Ebbesson.

HALLANDSPOSTEN HALLANDSPOSTEN et första projektet som inte arna blev inte så starkt som det var fortfarande och handlar om att skapa kom längre än till ett in- tänkt. Redaktionerna, förutom kultu- en bloggportal med lokala ortsblog- ternt idéstadium var att ren och viss mån webben har kvar det gare. Under vintern har vi haft ett an- D försöka skapa en sajt kring fördjupade samarbetet. tal fysiska möten med intresserade lä- Hallandsläsarnas tankar kring läsarmaterial... fotbollsserien ”Hallandsfyran”. sare inom Hallands Nyheters sprid-

Det fanns pedagogiska skäl till det. Det andra försöket handlade om ningsområde. Gruppen har också haft nyheter, inte skvaller. behandlade professionellt få att för tidningar läser Jag Värdelöst. De båda tidningarna inom Mediabo- att skapa ett ”Plank”, en sajt för lo- en stängd facebookgrupp där de kun- laget i Halland, Hallandsposten och kal ungdomsidrott där ledare, spela- nat diskutera olika idéer. Där har del- Hallands Nyheter, hade börjat ett ar- re, föräldrar ja vem som helst skulle tagarna skissat på hur en portal skul- Jag känner att jag kan bete med att försöka uppnå synergief- bidra med material till sajten. Man le se ut, vilka krav på funktionalitet fekter både på den redaktionella och kunde berätta om träningslägret för och typer av bloggare vi vill ha. PROJEKT: PROJEKT: kommersiella sidan. En gemensam klubbens 14-åringar i Danmark eller webbredaktion skulle skapas som videoblogga om en tävling på orten. Det som stoppat upp arbetet är att påverka och vara del- skulle arbeta med båda tidningar- Det skulle bli en levande sajt med ett den utvecklingsgrupp som finns för nas respektive sajter. ständigt materialflöde. digitala medier på Västkusten har pri- Vi gick ut brett och sökte skriben- oriterat annorlunda och vill hitta en Verkligheten krånglade dock till ter/redaktörer som skulle kunna hjäl- gemensam lösning för alla tidningar aktig om jag vill. Kvinna, 46. det. De lag som fanns i serien spelade pa oss och dra igång. Tyvärr fick vi som gruppen arbetar med, nämligen både illa och bra – och sedan fanns bara tre svar från hela länet, trots an- Bohusläningen, TT/ELA, Hallands det inte lag från båda tidningarnas nonser både i papper och på sajterna Nyheter och Hallandsposten. Ett ar- Inget Stort värde eftersom det inte är skapat för att sälja. Man, 46. spridningsområde i Hallandsfyran. och en bred mejlkampanj. bete som fortfarande pågår. Därför avbröts det redaktionella Intresset, eller rättare sagt behovet värde samarbetet mellan sportavdelning- att berätta, verkade inte finnas. TEXT: MIKAEL NOVAK arna. Och samarbetet mellan tidning- Det tredje och sista försöket pågår [email protected] alls. Jag Visar opinionen i frå- läser Man, 47. tidning- gor som rör alla. Kvinna, 35. FAKTA en för att Tryckfriheten ska frodas utan att Hallandsposten – HP Hallands Nyheter – HN få nyhe- till exempel propaganda blandas ■■Utgivningsort: Halmstad. ■■Webbadress: hallandspos- ■■Utgivningsort: Falkenberg. ■■Webbadress: hn.se. ■■Utgivningsdagar: Sex dagar. ten.se. ■■Utgivningsdagar: Sex dagar. ■■Webbtrafik: 41 000 unika ter. Kvinna, 74. med information. Man, 72. ■■Upplaga: 30 900. ■■Webbtrafik: 53 000 unika ■■Upplaga: 29 600. besökare per vecka. ■■Räckvidd: 69 procent. besökare per vecka. ■■Räckvidd: 74 procent.

16 April 2011 April 2011 17 18 LOCOMEDIA: FORSKNINGEN finansierat av KK-stiftelsen, som un liga affärsmodeller diskuterades. dens e-papperstidning fram, och möj annat ett antal prototyper av framti peiska deltog. I projektet togs bland svenskatidningar ochettpareuro tidens digitala tidning 2004-2006. Sju iskt projekt kring e-papper och fram Det första var DigiNews, ett europe tillsammans med tidningsindustrin. nomfört två större forskningsprojekt IT-gruppenMedia Åkesson 2009. Networksof Newspapers” av Maria och ”Digital Innovations in the Value 2004,IhlströmEriksson Carina av tet, ”The Evolution of a New(s) Genre” ar lagts fram vid Göteborgs Universi dustrin sedan 1999. och som samarbetat med tidningsin V fört i tätt samarbete med svenska medieföretag. som Media IT-gruppen vid Halmstad Högskola genom LoCoMedia är det tredje stora forskningsprojektet MED MEDIER DE FORSKAR Maria Åkesson, båda filosofie doktor vid Halmstad Högskola. På bilden saknas assistenterna DoktorandernaJan Nilsson Jesperoch SvenssonMikael ochHammeltz. Esbjörn Ebbesson. Projektledare Carina Ihlström Eriksson och biträdande projektledare Det andra var UbiMedia, ett projekt Inom gruppen har två avhandling CarinaIhlström Eriksson, docent av leds som IT dia Meforskargruppenfinns Halmstad i Högskolan id har tidigare ge- tidigare har ------och i vissa fall även slutresultat. och formulera idéer, tillvägagångssätt har låtit läsare vara med från början ment som beskrivs i denna tidning. Vi verat läsare i projektets olika experi Lab, vilket speglats i det sätt vi invol förts inom ramen för Halmstad Living vändarinvolvering i sådana processer. an av erfarenhet stor hargruppen vad slutkonsumenten vill ha. Forskar ter och tjänster som ligger i linje med ökar möjligheten att skapa produk olikaintressenter tidigt processeni ser för företag. Genom att involvera HalmstadLivi webbsida (se faktaruta). korta filmer, som finns på projektets av framtiden. Visionen omsattes i tre tillsammansattför skapa visionen arbetadedesign ochteknikteende, läsarbestrategi,på fokus med per arbetsgrupOlika deltog.tidningar svenska Nio medietjänster. tidens der 2006-2008 fokuserade på fram ö at tda innovationsproces stödja att för LoCoMedia-projektetgenomhar n g Lab

bildades 2007 bildades ------■ ■ ■ ■ ■ experime dessa Förutom LÄS MER intryck från denna workshop. 24 sammanfattar Sören Karlsson våra UGCoch tidningsindustrin. På sida deltagare visualiserade framtiden för Jedbrattfrån Kairos Future, dåalla en framtidsworkshop, ledd av Jörgen du kan läsa om på nästa uppslag. alet. Samt en större enkätstudie som ning 40 tidningsledare har till materi genererat material, och vilken inställ utländska sajter uppfattar användar ar. Bland annat av hur användare på genomfört ett flertal undersökning ■ ■ ■ ■ ■ TEXT:FIL. DR. CARINA IHLSTRÖM ERIKSSON, Halmstad Living Lab:LoCoMedia: UbiMedia: DigiNews: Media IT på webben: Vid sista internatet genomfördesinternatet sista Vid diginews.se ubimedia.se locomedia.se PROJEKTLEDARELOCOMEDIA [email protected] halmstadlivinglab.se media-it.hh.se nt har vi har

April2011 - - - - - April2011 projektet pågått. läsarmaterial har ökat under de tre år som Kunskapen från läsarna... 40 tidningsledare om material mässigt känns bra, utan att vi lär oss helt en kelt, vad håller folk på med egentligen. Och det får inte kosta. Det går ju inte ihop.” mer närmare så att det så här varumärkes också. Det nya mediet härmar alltid det gam la mediet till att börja med. Det är väl därför innehåll ska passa så brett som möjligt för det kommer ju förhoppningsvis få bäring i Därför är det så vi gör i de nya medierna läsarmaterial ser ut som det gör på tid mer om läsarna, inte bara att vi kom Samtidigt vill vi utan handpåläggning att vår journalistik .” nalistik och det är vad vi alltid har gjort. ningar och inte som på Facebook.” kalt engagemang för att driva trafik. värde också för oss, att vi lär oss alltså den att vi producerar jour Vid projektets start var inställningen till läsarmate själva. Vi vill bygga på lo tror jag att det finns ett tung tradition att bära, ”Vi säger emot oss rial väldigt positiv och inbjudande ”Sedan så En utmaning är att tänka nytt... (2008) ”Vi har ju en i tidningsledningarna om i möjligheternatidningsledningarna med (2008) Men insikten om problemen har också växt. ...och att tänka om! (2008) ------mit en artikel som skulle ha kunnat produceras och varsågod och bidra, så har det ju aldrig kom här inne för att publiceras.” projektet då vi i princip har haft öppna dörrar tet startade. Vi lägger mer kraft på moderering na som är beredd att släppa taget och låta det bli användargenererade innehållet sedan projek vad det blir, fastän man innerst inne vet att det är och vi har t ex lagt in registrering för att få kom att hända. Det är ingen som sitter på pengar producerade. Vi har prioriterat kvalitén i det då det kanske kommer något nytt och häftigt nyktrat till något. Under dom här åren i mentera. Det kostar givetvis.” i det här projektet men det kommer inte som vi inte tänkt på själva.” innehåll inte är billigare än det egen gjort också att vi kanske har jobba med läsarna som vi gjorde man ser på relationen till läsareligheter i ett och framtidsperspektiv. utmaningar koppladesju inblandadetill läsarmaterial, tidningarna. och hurIntervjuernagenomfördes handladeca 40 intervjuer om möj medKälla: ledningspersonal hos de insett att användargenererat ”Det här projektet har Om lärdomen att involvera läsare i arbetet med att Vid LoCoMedia-projektets start 2008 och slut 2011 borde egentligen alltid ”Vi har vaknat till och LoCoMedia- En insikt om att kvalitet kostar (2011) En tidningsledare reflekterar (2011) ”Vi skapa tjänster (2011) ------19 20 ENKÄTEN: SÅ TYCKER 9 359 LÄSARE sajter och i mejlutskick till viatidningars de sju deltagandeläsar tidningarnasvember nyhets 2010. Läsarenkäten distribuerades ■ ENKÄTEN VÄRDERAS HÖGT LÄSARMATERIAL dens största undersökning ochfilmer bloggar. Det signalerar knappt 10 000 läsare mentarer och evenemangstips. Låt oss tipsa andra om annonser. trala frågor i LoCoMedia- projektet. dagstidningarna? Det har varit cen attmaterialflerbidramedi få kan manläsavad andra tycker, ochvad ter, läsarbilder eller läsarfilmer. många andra inslag som läsarnyhe webben, men det förekommer också på kommenteringar och tidningen pappers i insändare är vanligaste genererat material i någon form. Det folkningen. svarade ungefär mot ett snitt av be men ålders- och inkomstfördelningen ar. Det var något fler män än kvinnor, terial på tidningssajter och i tidning läsarna värderar läsargenererat ma käten, som ger en unik inblick i hur i sitt slag. 9 359 läsare svarade på en Undersökningen är världens största arbetare i LoCoMedia-projektet. bland läsare och tidningarnas med tat i den omfattande enkät som gjorts hälften av de tillfrågade läsarna ha. vill möjligheten annonser.Den om enkelt ska kunna tipsa sina vänner missat en viktig funktion – att man ha tycksannonsörer och tidningar inslagpå tidningarnas sajter. Både gar och läsarfilmer är överskattade Men de flesta tycker att chattar, blog E ■ Enkäten genomfördes i oktober och no Men vad tycker läsarna själva – vill Alladagstidningar har användar Detär några överraskande resul nyhetsartikel på webben. webben. på nyhetsartikel skrivit en kommentar till en arnas läsare har någon gång tredjedeln dagstidningav 10 20 30 % 1. 0

(Läsarfråga) 9359 svar Inte alls viktigt... Hur viktigt är läsargenererat innehåll för dig? 5 4 3 2 1 ------

och resulterade i 204 valida desvar. sju tidningarna Av de distribuerades3628 validavia e-post svar. En enkät paneler.till personal Det påresulterade i 5731 respektive joritet anser att det borde finnas mer kluvna inne i tidningshusen: En ma rerat innehåll på nyhetssajterna. att det är viktigt med användargene vant. Nästan hälften av läsarna säger ochattgör innehålletdet merrele digheten och lojaliteten till tidningen, jedel anser att materialet ökar trovär av kontakt med sina läsare. En tred alet visar att tidningen är intresserad det. av positivtpåverkas dagstidningen därärlagom stortoch att synen på att mängden läsargenererat material och tidning ler papperstidningarna. Man tycker n många frågor, framför allt på närsyn samma detsett gälstort i har tare Läs som finns i synen på läsarmaterial. jämföra vilka likheter och skillnader arbetare på dagstidningarna, f rallellt gjordes en enkät bland med rial som skapats av andra läsare. Pa gor om hur användarna ser på mate nas sajter till en webbenkät med frå kvalitet. tycker att materialet i regel har dålig rialet på ett bra sätt, och 40 procent att det är svårt att ta hand om mate märken. Samtidigt anser 40 procent terna och stärker tidningarnas varu dialog,genererar mertrafik till saj och att det skapar lojalitetsband, ger läsargenereratmaterialsajternapå ...mycket viktigt Påpunktendenåsikterna är mer Hälften av läsarna Därför länkade flera av tidningar- a r a

om läsarmaterial. 100 % 2. 20 40 60 80

a a nser att materi r Satsa på insändare, kom n Men strunta i chattar, läsar

Vad kan du som läsare tänka dig att bidra med? (Flera svar möjliga) 9359 svar a s 4

medarbe Chatt o 5 r

att Läsarfilm ------Bloggar kvinnor. betarna var 45 procent män och49 55procent procent kvinnor. Av de svarandesvarande medarläsarna var 51 procent män och uppmärksamhet. procent svarar att det viktiga är att få att bidra och dela med sig – bara 12 fråga om demokrati, att det är roligt en är attdethörd, röst att singöra krafter: att bidra med sitt perspektiv, na själva räknar upp helt andra driv 67 procent av tidningsfolket. Läsar lägg på en tidningssajt? Varför vill läsare bidra med egna in medarbetaresynendrivkraft:ärpå den mellan läsarna och tidningarnas betydligt långsammare replikväxling. att det sannolikt skulle innebära en man föredrar förmoderering – trots troll, och det vanligaste svaret är att ser att det behövs någon form av kon 71procent den egna trovärdigheten. arna har man sett det som ett hot mot per ”kapat” diskussionen. På tidning menteringen eftersom extrema grup kom begränsaatt tvungna sig sett lägget. Men på senare tid har allt fler någonomanmälerbort taskanin som kommentarerrektpublicerade di med realtid, i pågådebatten tit mentarer. De flesta tidningar har lå kom av floran vildvuxna den vara Ett skäl till den inställninge För att bli uppmärksammad störst kanske Den Recensioner 14145 Recept a v läs TEXT:PER ANDERSSON-EK Diskussion i forum a r na [email protected] a 1616 i enkäteni an

åsiktsskillna Läsarbilder i värl

17 Läsarnyheter April2011 e n , tror

- kan 19 - -

Evenemangstips ------30 Kommentarer 35 Omröstningar 10 20 30 % 1. Evenemangstips 3. April2011 0 Kommentering

(Läsarfråga) 9359 svar Inte alls viktigt... Hur viktigt är läsargenererat innehåll för dig?

(Tidningsmedarbetarfråga och läsarfråga – flera svar möjliga) Vilken är den viktigaste typen av användargenererat material? Insändare Läsarfilm 5 4 3 2 1 Bloggar 10 20 30 % 1. Chatt 0

(Läsarfråga) 9359 svar Inte alls viktigt... Hur viktigt är läsargenererat innehåll för dig? %2 06 0100% 80 60 40 20 0% 5 4 3 2 1 ...mycket viktigt ...mycket viktigt Läsare (9359 svar) (204 svar) Tidningsmedarbetare 100 % 2. 20 40 60 80

Vad kan du som läsare tänka dig att bidra med? (Flera svar möjliga) 9359 svar 4

Chatt 100 % 2. 20 40 60 80 5

Vad kan du som läsare tänka dig att bidra med? (Flera svar möjliga) 9359 svar 4. läsare att bidra? Läsarfilm 4 Chatt

(Flera svar möjliga) 930 4 svar att säga Har inget andra skrivit Vill bara läsa vad För omständligt mycket tid Tar för Vad hindrar dig som Bloggar 5 Läsarfilm

kan anmäla eller klicka ”gilla” på en artikel. gar in på sidan. På andra sidor finns funktioner där man krävs att du först registrerar ett användarkonto och log För att kunna kommentera på vissa sajters webbartiklar Recensioner Bloggar 14145 Recept 19% 27% 33% 43% Recensioner Diskussion i forum 14145 Recept 1616 kommentarer? Vet inte 5. rera mode- Efter- inte alls Moderera Tillåt inte Läsarbilder Diskussion i forum

Hur bör tidningen hantera (Läsarfråga) 9037 svar 17 Läsarnyheter 1616 Läsarbilder 19 13 14

Källa: Media IT/Högskolan Halmstad Evenemangstips 17 9 Läsarnyheter % 4 22 30 Kommentarer 19 Evenemangstips 38 35 Omröstningar Förmoderera 30

får anmäla Kommentarer Läsare 35 Omröstningar - Evenemangstips 3. Kommentering 21

(Tidningsmedarbetarfråga och läsarfråga – flera svar möjliga) Vilken är den viktigaste typen av användargenererat material?

Insändare Läsarfilm Bloggar Evenemangstips

Chatt

Kommentering

(Tidningsmedarbetarfråga och läsarfråga – flera svar möjliga) Vilken är den viktigaste typen av användargenererat material? Insändare Läsarfilm %2 06 0100% 80 60 40 20 0% Bloggar Chatt %2 06 0100% 80 60 40 20 0% Läsare (9359 svar) (204 svar) Tidningsmedarbetare Läsare (9359 svar) (204 svar) Tidningsmedarbetare 4. läsare att bidra?

(Flera svar möjliga) 930 4 svar att säga Har inget andra skrivit Vill bara läsa vad För omständligt mycket tid Tar för Vad hindrar dig som 4. läsare att bidra?

(Flera svar möjliga) 930 4 svar att säga Har inget andra skrivit Vill bara läsa vad För omständligt mycket tid Tar för Vad hindrar dig som 19% 27% 33% 43% 19% 27% 33% 43% kommentarer? Vet inte 5. rera mode- Efter- inte alls Moderera Tillåt inte

Hur bör tidningen hantera (Läsarfråga) 9037 svar kommentarer? Vet inte 5. rera mode- Efter- inte alls Moderera Tillåt inte 13 14

Hur bör tidningen hantera Källa: Media IT/Högskolan Halmstad (Läsarfråga) 9037 svar 9 % 4 22 13 14 Källa: Media IT/Högskolan Halmstad 38 9 % 4 22 Förmoderera får anmäla 38 Läsare Förmoderera får anmäla Läsare 22 UTBLICK: HUFFINGTON POST Läsarnas Läsarnas framtid på nyhetssajter är LÄRDOMAR FRÅN USA manfatta andras nyheter kändes inte sam att på lever somNyhetssajter de han med en dålig känsla i magen. vintern 2011 valde att sluta så lämna ten och nytänkande sajt. När han vår bete på Huffington Post var det en li När Adam C andra vilka befogenheter läsaren har. Ettemblemläsarenspå profil visar attmodereraandraskommentarer. förtroendet får regler till sig håller och mycket bidrar som läsare Den Huffingtondet.Post just påbygger sajten. Systemet han utvecklade för på befogenheterfler ochstatus gre eller video direkt i en kommentar. det bra om man kan skicka in sin bild vecklas. Vill man bidra till en nyhet är ska få något tillbaka. att skicka in och att den som bidrar menderar han att det ska vara enkelt För att få in mycket material se om man är skolad, säger han. bild och video har det mindre betydel betar med nyheter. Men när det gäller hetstexter från personer som inte ar der och video framöver. men förväntar sig mer fokus på bil för att moderera texter genom åren, Han har ägnat mycket tid åt system New York-baserade Huffington Post. svarig för sociala medier-gruppen på A Estes satsar på rekommendationer, bilder och filmer. ence fiction. Sociala medier-pionjären - Det är svårt att få kvalitet på ny Belöningen kan vara i form av hö ut kommentarer för Systemen - 2004, bland annat som an kan på nyhetssajter sedan läsarmedver med betat ar har Estes Clark dam l a rk Este s började sitt ar rekom ------år på tidningen. ger han. nen så att det blir en ny historia, sä flera källor och bearbeta informatio nyheter från andra men man bör ha tes. samma veva slutade Adam Clark Es det av nyhetsjätten America Online. I med vinst och i februari 2011 köptes rial. Efter drygt fem år gick företaget att samla och modifiera andras mate huvuddelen av redaktionen fortsatte anställde några egna reportrar, men PostHuffington nyhetssajt. största mes.com tävlade om att vara landets nyti och huffpost.com att mycket n var inte bara gångsrik. 2010 hade trafiken ökat så l terad sajt. Den var också väldigt fram att skapa en fyllig och ständigt uppda Mode fylldes de juridiska kraven. Post. Genom en länk till källan upp sajt och publicera den på Huffington der kunde ta en nyhet från en annan gjorde att redaktörerna på 30 sekun som verktyg ett utvecklade merare presentera nyheter. Sajtens program människor för att manuellt samla och nyhetssajeterna i USA som anställde trafik, säger han. ter från andra för att de ser att det ger ett tag sitter de och snor tabloidnyhe skriva om sådant som är viktigt. Efter med journalistiska ambitioner. med De dit vill kommer redaktörer unga hållbara i längden. Adam Clark Estes ångrar inte sina - Jag tycker att det är ok att samla Huffington Post - Människor blir maskiner. Många ll e

v ar bland de första

ett billigt sätt ------långt ifrån sci empel navigera bland nyheterna uti k Estes förväntar sig Adam Ca sajten. på varit de uppskattatnär har ken ens vänner i de egna sociala nätver frånprioriteringen baserad vadpå jag gått ut den skolan. ra sociala medier och nyheter. Nu har moderera. redaktionerna slipper lägga tid på att Den höga kvaliteten gör dessutom att ter som nyhetssajter också använder. blir vid den typ av sökning på Twit ofta det vilket stort, för blir flödet uppdateringar om ett ämne utan att ler hög kvalitet. Ett sådant flöde ger den med tweets från konton som hål mycket på. Affärsidén är att skapa flö ett företag som Adam Clark Estes tror sammarbetar med Sulia.com. Det är Post Washington aktörer. externa andratidningar att samarbeta med ra sociala medier och nyheter väljer att bygga egna verktyg för att integre läsning ännu. bra på att rekommendera ytterligare dukten.Inganyhetssajterriktigt är ligt vet man allt relaterat till den pro rådet. Man ska köpa en sak och plöts länge varit framgångsrika på det om för rekommendationer. Amazon har hetssajter i framtiden. rianter av detta system på många ny På Huffington Post kan man till ex Al fröe hta t ba sätt bra ett hitta försöker Alla - - Det är som en skola i att kombine MedanHuffington Post satsarpå Adam Clark l r [email protected] FOTO:INGEMAR D KRISTIANSEN [email protected] TEXT:TERESA LINDSTEDT -

se va ------Under studietiden var han var del av denna examen. Harvard. Mediakurser historia och litteratur från till Manhattan. na över Brooklyn Bridge Williamsburg. Cyklar gär ■ ■ ■ ADAM CLARK ESTES ■ ■ ■ Utbildning: Bor: Ålder: Delar en lägenhet i 27 år. Examen i - 2004. Är nu nyhetsre liknande uppdrag sedan teamet. Har jobbat med chef för sociala medier- nalistik och sedan som först med medborgarjour Huffington Post i två år, studenttidningar. också redaktör för flera ■ ■ Karriär: Jobbade på månad. kommentarer postas varje rad som möjligt. Miljoner få besökarna så involve ten strävar man efter att På Huffington Post-saj - - Många av mina vänner ar niskor omkring mig. lornas Harvard”). naughts” (ungefär “Nol net “Harvard during the en bok med arbetsnam Facebook och skriver på en av de hundra första på daktör på salon.com. Var ■ ■ Inspireras av: - - “Män - - - betalas med trafik. dem får arvode från sajten. De Obama är en av dem. Ingen av bloggar på sajten, Barack nytimes.com. hösten 2010 jämna steg med besök i månaden och höll under AOL fler än 12 miljoner unika innan sammanslagningen med AOL:s tidigare produkter. som numera inkluderar flera avHuffington Post Media Group darna, till chefredaktör för Thechefredaktör och en av grun också Arianna Huffington, 315 miljoner dollar. Då gjordesOnline, AOL, nyhetssajten för februari 2011, köpte America fler nyhetssektioner på. Den 7 ner. Efterhand byggdes fler portaloch för inflytelserika perso2005. Sajten var först en blogg andra städer i landet. Miniredaktioner finns i ett fåtal två gånger i minuten på Twitter.sociala nätverk och omnämns Post är optimerat för delning i samt under vintern 2010/2011. Huffington Post Huffington FAKTA ■ ■ ■ ■ ■ ■ - ■ ■ ■ ■ ■ ■ Sociala medier: Ekonomi: Bloggar: Trafik: Historia: Utgivningsort: kallas Silicon Alley.” York - det som brukar inom IT och media i New betar i nystartade företag com/adamclarkestes ■ ■ Mikroblogg: Huffington Post hade 10 000 personer Grundad i maj Företaget blev lön New York. Huffington twitter. - - - - 23 ”Läsargenererat material är här för att stanna. Det finns ingen väg tillbaka.”

OCH FRAMTIDEN... OCH an skulle kunna säga att åren före perlokala materialet, ofta med basen i bloggar och under LoCo Media-projektet va- och läsarnyheter. I Sverige är Västerbottens Ku- rit en period av tillnyktring. I slu- riren och vk.se kanske det mest framgångsrika M tet av 00-talet, med web 2.0, skulle exemplet. Hur långt går det konceptet att ut- läsarna snart ha rundat tidningarna och gjort veckla? dem helt överflödiga. Journalisterna skulle få söka sig nya jobb när vanliga människor be- Medborgarjournalistik och medborgarjourna- väpnade med internet tog medias roll. Akta er! lister pratades det mycket om när koreanska Here comes everybody! Ohmy News fick sitt genombott under parollen På många tidningsredaktioner, å andra si- “Every Citizen is a Reporter!”. Ohmy News har dan, såg journalisterna på läsarnas kommenta- dock fått förvånansvärt få efterföljare, och har rer, bilder och läsarnyheter med skräckblandad själva stärkt upp sin redaktion med ett femtio- avsky. Men det blev ingen publicistisk katastrof tal proffsjournalister. – material från läsarna samexisterar idag på I USA lutar sig sajten Huffington Post tungt ett naturligt sätt med de professionella journa- mot bloggar och aggregering av andras innehåll listernas texter, bilder och filmer på mediasajter (se artikel på sid 20-21). Kontroversiellt till och och i tidningar. med i USA - hur skulle det fungera här? Så allt lugnt då? Det blev ingen revolution och Svenska Dagbladet har fått mycket beröm för läsarna tog inte över? sina öppna grävprojekt, där läsarna bjuds in i processen redan på idéstadiet. Journalistiken är Vanliga människor producerar inte spontant viktigare än någonsin, men den skapas i sam- journalistik, det är sant. Men sant är också att spel med publiken. människor efterfrågar så mycket mer än tra- Vi tror att kontakten och konversationen med ditionell journalistik. Läsarna bidrar med och läsarna måste tas på allvar - vilket i sin tur kom- konsumerar text, bild och video parallellt, men mer att höja kvalitén på det användargenerera- det sker främst på Facebook, i bloggar, på Twit- de materialet. De gamla klassiska redaktörsdyg- ter – inte på tidningarnas sjater. Läsarna tar derna urval, bearbetning och presentation upp- kanske inte över våra jobb. Men de konkurre- graderade till 2010-talets mediemiljö, kanske? rar med oss om våra läsares uppmärksamhet och tid... Den stora LoCo Media-undersökningen visar att läsargenererat material är här för att stanna. Det finns ingen väg tillbaka. Men projektet har också visat att formerna för läsarmedverkan på många tidningssajter hittills varit dåligt utvecklade, och att de måste våga experimentera. Sören Karlsson Helsingborgs Dagblad Nya Medier Men den senaste tiden har vi snarast sett en [email protected] backlash för läsarmedverkan. Tidningarnas Ipad-projekt är i mycket en flykt bort från det interaktiva på nätet, tillbaka till papprets funk- tionssätt. Många medier höjer ribban för den som vill kommentera artiklar, både genom nya tekniska system och hårdare regler. Medierna löper en risk att marginalise- ras, när andra aktörer samtidigt blir allt bättre på att ta hand om den sociala di- mensionen. Lokala tidningars traditionella roll som samlande kraft, torget i byn, lokalt kitt, är hotad. Men det finns inget facit, utan snarare flera parallella utvecklingslinjer att följa. I den här tidningen finns inspiration och kanske nå- got exempel att ta efter. Här är några till: Många lokala tidningar har satsat på det su- FOTO: BRITT-MARI OLSSON 24