2 Hallands 0 Medlemstidning för Hallands Naturskyddsförening 1 Natur 1 Sveket i värna mångfalden FN-konferensen i Nagoya strax före årsskiftet resulterade i en överras- Innehåll kande enighet om ambitiösa mål och åtgärder för att stärka den biologiska 3 Ginstpriset 2010 mångfalden. Även vår egen miljömi- Verksamhetsberättelse nister välkomnade resultatet som en seger för natur och miljö. 4-10 Kretsaktiviteter 2010 Tyvärr, tyvärr så sviktade emel- lertid än en gång omdömet hos mil- 10-19 Artiklar jöministern. Beslut om en fortsatt

10-11 Råmebo jakt på en för Sverige utrotningsho- Tommie Fagerberg. Bild: Elisabet Fagerberg 12-13 Vattendirektivet tad art kom bara några veckor efter 14-15 Solenergi Nagoya-konferensen. Det är ett svek en ytterligare utbyggnad av cam- 16-17 Vindkraft som skakar inte bara svensk natur- pingen upphäver Regeringen Läns- 18-19 Ålfiske vård utan ger också en internationell styrelsens beslut om upphävande av bild av en omdömeslös svensk rov- strandskyddet. 20-23 Kretsprogram 2011 djurspolitik. Vargen borde vara fre- Årets Hallands Natur har fokus dad! på energi- och klimatfrågor. Natur- 24 Inbjudan till länsstämma En lokal seger för mångfalden skyddsföreningens policy är för en kom emellertid i höstens beslut i omställning från fossila bränslen till länets Viltförvaltningsdelegation förnybara där biobränslen och vind- där det blev ett klart nej till att in- kraft är en del. Vindkraftsparker får föra licensjakt på lodjur. Beslutet dock inte hota höga naturvärden. fastställde dessutom att frågan inte Här krävs skärpta krav på miljö- kan aktualiseras förrän det i länet konsekvensbeskrivningar. Den enda förekommer minst sju årliga föryng- miljövänliga åtgärden är emellertid ringar. Med tanke på att naturvården en minskad och effektivare energi- endast har en representant i delega- användning! Sverige är värstingen tionen så är beslutet än mer glädjan- inom EU både när det gäller bränsle de. I länets Viltförvaltningsdelega- till fordon och el till uppvärmning. tion sviktade inte omdömet. Här finns en mycket stor sparpoten- En delseger kan också tillskri- tial. vas naturvården i ett av bland an- Nästa Nummer: dra Hallands Naturskyddsförening Tommie Fagerberg Hallands Natur 2012 överklagat beslut om upphävande Ordförande i Hallands Naturskyddsförening av strandskydd inom område för Tema: Natur och kulturmiljö Björkängs camping. I ett obebyggt delområde som detaljplanerades för

Hallands Natur Utges av: Hallands Naturskyddsförening www.naturskyddsforeningen.se/halland Layout: Linnea Svensson, Jako Tryckeri AB Redaktörer: Där kan även äldre HallandsNatur läsas. Tryck: Jako Tryckeri AB, 0345-20470 Anders Tullander, Per-Ola Svensson Hallands Natur är tryckt på Munken Lynx (FSC) Ansvarig utgivare: Artikelförfattarna bär själva ansvaret för Tommie Fagerberg, tel 035-395 71 korrektheten och den faktamässiga rik- Omslagsbild: Större hackspett, hanne. e-post [email protected] tigheten i sina artiklar. Bild: Tommie Fagerberg.

2 GINSTPRISET från Hallands Naturskyddsförening för 2010 Går till en riktig smålänning, med att bevara mångfalden i vägrenen. fötterna i myllan. Tillsammans med Bertil har övergått från vanlig sin bror har han drivit både jordbruk jakt till jakt med filmkameran där och skogsbruk samtidigt som de var han dokumenterar små och stora småföretagare. Från att ha varit Su- djur men framförallt vad som händer pras försöksgård lades hela gården i bygden. om till ekologisk odling på 80-talet. Han var aktiv i kommunens na- Händig är vår pristagare i trä-, plast- turvårdsnämnd och även dess ordfö- och metallslöjd och en hel del egna rande. uppfinningar har det blivit. Stark i I Naturskyddsföreningen känner viljan och aldrig rädd att pröva nytt. vi Bertil som en mycket intresserad, Tidigt byggde han egna solfångare rent av nyfiken person, som även och vindkraftverk. gärna berättar om sina upptäckter Bertil har varit orienterare, men och iakttagelser. Med hans egna bil- blev sliten i kroppen och syns nu mer der blir det ännu mer intressant. Vi på cykel. Han har ett särskilt förhål- ser honom som en mycket bra guide lande till skog och stora träd och har ute i skog och mark och han är aldrig inventerat dessa i Hylte kommun. nödbedd att hjälpa till. Han är flitig i hembygdsarbetet, letar torp, dialekter och sägner. Flink Bertil Holmén, Nissaryd. Tack för att du med en smålännings med lien i hembygdsparken och är Bild: Margareta Hellsborn envishet verkar för ett brett natur- även ”renskötare” åt vägverket för och miljöintresse.

Hallands Naturskyddsförening, verksamhetsberättelse 2010 i sammandrag

Året i korthet Styrelsen har haft 6 möten under året. Valberedning: Margareta Bengtsson (sammankallande), Genom riksdagsbeslut upplöstes Rovdjursgruppen Åke Wedin, Harry Lötjönen och Gunnar Gullander och Viltvårdsnämnden och vi fick istället en viltförvalt- Revisorer: Peter Zell och Eva Erlingzon ningsdelegation. HNF, Ornitologerna och Rovdjursför- Revisorsersättare: Birgitta Landin och Sören Kabell eningen utnämnde gemensamt Anders Wirdheim (Or- nitologiska föreningen) och Karin Ekeborg (Hallands Hallands Naturskyddsförenings representanter i grupper Naturskyddsförening). Karin och Anders delar nu på och nämnder har sedan maj 2010 varit följande: uppdraget gemensamt. Miljöforum Halland: Tommie Fagerberg, Upprustningen och underhåll av byggnaderna på ers. Åke Andersson. föreningens fastighet Björkelund har under året kostat Viltförvaltningsdelegationen: Karin Ekeborg, cirka 130.000 kronor, vilket vi också hade budgeterat. Anders Wirdheim. MEK rådet: Tommie Fagerberg Styrelsen vald 2010 Styrgruppen för vindbruk: Tommie Fagerberg Hembygdsrådet: Alice Berglund Ordförande: Tommie Fagerberg Skogliga sektorsrådet: Åke Andersson, V. Ordförande: Åke Andersson ers Karin Ekeborg. Sekreterare: Anders Kinch Regional fiskeförvaltning: Christina Fossum Skattmästare: Alice Berglund Fylleåns vattenråd: Stefan Andersson Övriga ordinarie ledamöter: Stefan Andersson, Karin Ekeborg, Anders Tullander Antal medlemmar i kretsarna i Halland: Ersättare: Pär Connelid, Christina Fossum, 3339 fullbetalande + 2276 familjemedlemmar. Kerstin Seger 3 Kretsaktiviteter under 2010 Södra Halland

100 sorters äpplen bl.a. av att studera nya plan o. bygg- yngre faderns arv, och det var också lagen som träder i kraft i vår. han som en majdag guidade en stor Under det nya året går vi vidare skara växtintresserade bland de flera med besök på Länstyrelsen för att hundra träden. diskutera deras roll som remissin- Text: Kerstin Seger stans samt överprövande instans. Dessemellan har vi läst in oss på ett autentiskt detaljplaneprojekt,”Allarp Stadsparken blommar 2:2 m.fl.” beläget alldeles vid La- Nu börjar vi kunna njuta av alla holms kommungräns till Båstad. Bo- blommor som planterats i Laholms städer för ca. 1000 nya innevånare stadspark. När järnvägen försvann skall erbjudas ”hållbart boende”. genom centrala Laholm utvidg- Södra Halland har yttrat sig tre gång- ades stadsparken. Trädgårdsarkitek- er under denna planprocess, vi är i ten Peter Gaunitz fick uppdraget att Sven Erik Jönsson. Bild: Peter Alexis, Laholms tidning. princip positiva till projektet och vi designa den nya stadsparken och det lägger tyngdpunkten på att visa hur var också han som guidade alla in- I mitten av augusti tog Sven Erik viktiga närnaturfrågorna är i sam- tresserade som kommit till stadspar- Jönsson emot oss i sin fruktträdgård manhanget. Två värdefulla doku- ken en solig kväll i början av juli. i Västra Mellby. Det är inte vilken ment som bl.a vi efterlyst, har tagits Växtligheten i parken kommer fruktträdgård som helst. Sven Erik fram, en biologisk inventering samt ursprungligen från Nordamerika. har under ca 15 år samlat över 100 en speciell kartläggning av fladder- äppelsorter. Det började mest för att muspopulationen. han tyckte det var roligt och sedan Exploatören och kommunen har det blivit mer och mer. Även pä- räknar med att planen skall faststäl- ron och plommon finns med i sam- las före sommaren. lingen. Cirkelledare Gunnar Gullander. Många intresserade kom för att titta på alla olika äppelsorter och passa på att ställa frågor till Sven Minnenas trädgård Erik. Den kände växtjägaren Tor Nitzelius Sven Eriks fruktträdgård är ett skapade på Hallandsåsens sluttning Laholms stadspark. fantastiskt exempel på den biologis- en försöksträdgård där han provade ka mångfalden i trädgården. Detta härdigheten på de växter han fun- Vi guidades runt i woodlandet, där var ett av flera arrangemang på temat nit på sina insamlingsresor i Japan, träd som t.ex rödlönn, judasträd och mångfald som vi i Naturskyddsför- Sydkorea, Medelhavsområdet och häxal planterats. Träden ger svalkan- eningen i Södra Halland gjorde till- Amerika. I trädgården finns bl.a. de skugga åt de marktäckande vår- sammans med Förbundet organisk körsbärsträd, lärkträd, magnolior, blommande örterna, för att sen under och ekologisk odling. rhododendron och idegranar. Han hösten stråla i alla höstfärger. Ute på kallade sin anläggning för Minnenas savannen eller prärien är det mer Text: Kerstin Seger trädgård eftersom alla träd var för- glest bevuxet av träd som sylhagtorn och korstörne. Här vajar kalkongräs, Planprocessen jungfruhirs och kärleksgräs. En Under den gångna hösten startade mångfald av örter blommar under Södra Halland en studiecirkel under hela sommaren och större delen av temat ”PLANPROCESSEN” med hösten. Här finns bl.a. blomsterlin, målet att förkovra oss i dessa frågor. dagöga, solöga, solhatt, mexikohatt Som varande remissorgan i respek- och rudbeckia. tive kommun har vi möjlighet att Text och bild: Kerstin Seger påverka i den mån vi har bra under-

byggda yttranden. Nitzelius trädgård. Bild: Gunnar Gullander. Dag ett i cirkeln ägnade vi åt att sätta oss in i hur vår kommun arbetar knippade med en resa eller en speci- med expertmedverkan av planarki- ell upplevelse. tekt Sabina Uzelac, hemläxan består Idag förvaltar Tor Nitzelius den 4 Hylte

Länsstämma på Vild- marksgymnasiet En solig söndag i april samlades ca 40 representanter för kretsarna i Halland. Med kaffe i Unnaryds hem- bygdspark och årsmötesförhandling- ar i ladan klarades den formella de- len av dagen av. Till lunch vandrade vi till den stora tippin, där serverade Vildmarksgymnasiet egentillverkad lunch med mufflon biffar. Frilufts- livspedagogen Juha Rankinen pre- senterade skolans olika och i vissa fall unika inriktningar, Jakt- o vilt- vård, Friluftsliv, Sportfiske, Yrkes- fiske (insjö) och Barn & fritid. Vi fick sedan gå runt och se på några av de många praktiska arbeten som in- går i utbildningen, slöjd, vildmarks- liv, styckning, skinnberedning och givetvis projektarbeten och eget fö- retagande. Här på skolan är det inne att vara ute. Text: Anders Tullander

Storö.

Tira öar, Bolmen ”En söndag i augusti begav sig drygt 30 naturentusiaster sig ut på en guidad Jonathan, Nick, Andreas åk3 lär sig styckning, tur i ett av våra mest otillgängliga naturreservat, Tira Öar i sjön Bolmen. Bild Juha Rankinen I glasad turbåt gick turen från Tiraholm först till Sköraholm i reservatets norra del för att ta en närmre titt på skarvkolonin som häckar där samt dis- kutera skarvens inverkan på flora och fauna. Efter det besöktes Storö, som namnet avslöjar reservatets största ö. Här finns orkidén knärot och häckande rovfåglar som fiskgjuse kan beskådas. En omväxlande vandring bland mäk- tiga tallar, bärris av imponerande ålder och storlek samt partier med orörda stormfällen från Gudrun följde innan resan bar av hemåt igen. Arrangör var Länsstyrelsen Halland och guider Sören Kabell och Jessica Johansson.” Text och bild: Jessica Johansson

Förväntansfull väntan på lunch. Bild Anders Tullander

5 Kretsaktiviteter under 2010

Falkenbergskretsen har firat 40-ÅRS-JUBILEUM

Årets stora händelse inom Falken- de, Margareta Bengtsson hälsade vållat/ vållar en viss oenighet bland bergskretsen var utan tvekan vårt alla välkomna, det serverades utom- naturvänner, nämligen vindkraften. 40-årsjubileum. ordentligt god ekologisk mat med ”Vindkraften har hög potential, men Det gick av stapeln söndagen kaffe och goda pajer till efterrätt. ska inte hota höga naturvärden.” den 7 november på Restaurang Stämningen var god och glad, Ät- ”Om man tittar på vilka områden Ekholmen i Vessigebro. radalens egen fina musikgrupp,” Ri- som behövs för att nå målen för en ver Valley Bluegrass”, spelade härlig utbyggnad på tio år, 30 terawat- Lite bakgrundsfakta: musik och det var allmänt trivsamt. timmar, så behövs det kanske 5000 I samband med kommunsamman- Många trevliga och glada minnen verk”. ”Det handlar om promille av slagningen 1970 bildades det lokala berättades. Det har ju hunnit bli landets yta och det måste gå att lösa. Naturskyddsföreningar på många många utflykter och exkursioner till Det här är en falsk målkonflikt, som håll i vårt land, även i Falkenberg. olika intressanta platser både inom inte behöver vara någon konflikt”, Den 28 november 1970 , hölls ett och utom kommunen, utställningar, fastslog Mikael Karlsson möte, där man tog beslutet att bilda och studiecirklar i botanik, skog, in- ”En stor pedagogisk uppgift för Na- Falkenbergs Naturskyddsförening. sekter, fåglar, mykologi, ”Mat och turskyddsföreningen är att skapa Gösta Ekman blev vald till dess för- miljö”, ja, inom allt, som har med förståelse och insikt, och att påvisa sta ordförande. Sekreterare blev Er- vår underbara natur att göra. Fören- naturens stora värde, så att vi lär ling Karlsson och till kassör valdes ingen har arrangerat paneldebatter oss räkna med naturen. Vad är en si- Arne Pettersson. Året var alltså 1970 och seminarier och lämnat synpunk- densvans värd? eller ån Ätran?” sa och den 7/11 skrev vi 2010 = 40 år! ter på kommunala planer och väg- Mikael bl.a. sträckningar m.m. Vi uppskattade verkligen att Mikael Karlsson ville närvara vid vårt jubileum och det var en optimistisk Riksordförande, som i sitt tal, bl.a. berörde FN- mötet i Nagoya, där man nådde en överenskommelse om att 17 procent av ytan i ett land ska Bild: Gunnar Bengtsson. vara skyddad natur. ”I Sverige är 40 procent av fjällen skyd- Sammanfattningsvis: dade, men i skogen är det bara Vårt 40-års jubileum blev till en fest, 1,5-2 procent.” som gav inspiration till att arbeta vi- Tommie Fagerberg, Margareta Bengtsson, Mikael Karls- son, Alice Berglund och John Öder. Bild: Anders Lind- Han tillade dock att mycket dare med de stora och viktiga upp- ström, Hallands Nyheter. småskalig, privatägd natur/skog gifter som Naturskyddsföreningen skyddas genom lovvärda, frivilliga har, både nu och i framtiden. Dags att fira! Dags för Jubileum! naturvårdsinsatser. Mikael Karlsson Och fest blev det! En riktigt lyckad Text: Alice Berglund. lyfte också fram en fråga, som ibland sådan! Inbjudan skickades ut till alla våra medlemmar, till Riksföreningens ordförande, Mikael Karlsson, till Länsförbundets ordförande, Tom- mie Fagerberg, till Studiefrämjandet m.fl. Många hörsammade vår inbju- dan och Ekholmens stora sal fylldes med glada och positiva människor, som alla är ense om att Natur- skyddsföreningen har en viktig upp- gift att fylla. Falkenbergskretsens ordföran- Margareta Bengtsson hälsar alla välkomna till 40-års kalas. Bild: Gunnar Bengtsson. 6 Falkenbergskretsen har firat 40-ÅRS-JUBILEUM Falkenbergs Natur- skyddsförenings strand- skyddsseminarium Äntligen! Den 11 november bjöd vi in till ett Pilgrimsfalk häckar i Falkenberg. Bild: Peter Lindmark. seminarium om strandskyddet i Falkenberg. Medlemmar från Hal- Efter en frånvaro på 55 år har åter delarna av staden och kunde beskå- land och politiska partier med flera Pilgrimsfalken genomfört en lyckad das från södra åstranden mitt emot. deltog. Från SNF kom Oscar Alarik häckning i Falkenbergs kommun. Två nya falkar kom på vingar och som föreläste om den nya lagen som Återkomsten för fågeln som namngi- regerade i luftrummet ovan hamnen trädde i kraft 1 juli 2009 och vi fick vit staden var efterlängtat och många till lycka för oss som fick vara med . Riks syn på de nya förhållandena. kunde glädjas över att följa parets Karl-Uno Andersson Från Länsstyrelsen föredrog Inge- häcknings bestyr. Boet byggdes i en gerd Svensson och Brittmari Jansson låda uppe på silon mitt inne i centrala statistik för Halland och vad den nya lagen kommer att innebära för fri- luftslivet och den biologiska mång- Vindkraft i Varberg faldens framtid i strandnära lägen. Vi har känt oss rätt nöjda med det vindkraft. Vi tror, att kommunen nu Kommer länsstyrelsen att säkerställa jobb vi gjorde förra året med Över- har nytta av att tidigt ha förankrat en siktsplanen för vindkraft i Varberg. översiktsplan för vindkraftsetable- Vi är också glada över att kommu- ringar i kommunen. Vi ser i Hallands nen valt att göra en vindkraftsplan Nyheter att kommunen säger nej till och lyssnat på oss. Det är inte alla olämpliga vindkraftsetableringar kommuner som haft klokheten att med hänvisning till översiktsplanen. i demokratisk anda besluta om en Men allt har inte gått vår väg. Vi vindkraftsplan innan trycket från har överklagat ett vindkraftsområde, vindkraftsindustrins etableringsöns- Gummaråsen, med bland annat kul- kemål strömmat in. turhistoriska argument. Men där blev Så lyckades vi till exempel argu- det nej i alla instanser. Nu reser sig Bild: Margareta Bengtsson mentera för ett stort sammanhäng- de fem stora vindkraftverken mot havsstränderna till 300 metersgrän- ande ”tyst område” utan vindkraft himlen nära Åkulla bokskogar och sen som fanns före den nya lagen? i skogarna i kommunens nordöstra Öströö slott. En fråga som inte kan besvaras hörn. Ytterligare ett område nära ett Text och bild: Inger Wennerlund ännu. Diskussionen handlade också värdefullt natura-2000 område för- om byggande vid sjöstränderna, där svann också ur översiktsplanen för har vissa politiker och naturskydds- föreningen olika åsikter. För alla stränder gäller numera att det är enk- lare att komplettera med bebyggelse i strandnära lägen. En förändring är att vi lokalföreningar nu har rätt att överklaga strandskyddsärenden. Text: Lena Berglund Kvalitén syns inte- Den märks när man bakar!

Mjöl till Bagerier, Pizzagrossister, Industrier och Hushåll 311 67 SLÖINGE, Tel: 0346/71 52 00 Fax: 0346/71 52 01 www.berteqvarn.se e-mail: [email protected] Vindkraftverken på 150 meter är mycket stora. Här står Naturskyddsföreningens Karin Ekeborg och hunden Nellie bredvid ett ”hjulhus”. 7 Kretsaktiviteter under 2010 Varberg

Utflykt med invandrare Varbergs Hamn har ansökt om tillstånd att asfaltera landningsbanan . Flygfältet ligger i Varbergskretsen ansökte och fick Den planerade utbyggnaden av Var- direkt anslutning till fågelreservatet projektpengar från riksföreningen bergs hamn har varit en följetong för på Getterön. för en invandrarsatsning. Det gick SNF och ornitologerna i Varberg un- Länsstyrelsen sade i först nej rätt trögt i början att få kontakt. der flera år. I korta drag innebar för- till asfalteringen med hänvisning till Kommunen har till exempel inga slaget, att stora godsterminaler och Miljöbalkens krav. Men till vår stora adresser för invandrarföreningar. Vi omlastningsspår för järnväg skulle förvåning ändrade sig senare läns- fick till slut ändå kontakt med Var- uppföras direkt intill Getterövägen, styrelsen eftersom man då plötsligt bergs Internationella Kulturfören- som i sin tur gränsar dikt intill na- ansåg att ingreppet var av mindre ing. Vi fick också kontakt med Hås- turreservatet på Getterön. Den tunga art och alltså inte behövde bedö- tensföreningen i Varberg som arbetar container trafiken på lastbil till ham- mas enligt Miljöbalken. Detta beslut direkt med invandrarfamiljerna i bo- nen var också tänkt att ledas utmed har vi tillsammans med ornitolo- stadsområdet. Getterövägen och reservatsgränsen gerna (VOF) överklagat till Miljö- Vi deltog i flera aktiviteter, till till en planerad, ny infart. domstolen och hävdat att Miljöbal- exempel Varbergs Internationella Vi överklagade planerna både i kens strängare krav måste gälla för Miljödomstolen och vidare bedömningen av hur asfalteringen till Miljööverdomstolen. kommer att påverka fågellivet och Inför förhandlingen i Mil- faunan på naturreservatet Getterön. jööverdomstolen hade vi lyckats få kommunen att Inger Wennerlund rita om ursprungsplanen på väsentliga punkter: Infarts- Kust till kust leden var flyttad bort från Kretsen i Varberg var också värd för Getterövägen, godstermi- ett större samarbete mellan fem län nalernas takhöjd närmast under rubriken Kust-till-Kust i slutet reservatet hade sänkts. av september. Ulla Rundlöf, ordfö- I planen fanns också en rande i Kronoberg, var samordare. skyddsvall och ett skydds- Tillsammans med henne ordnade vi avstånd mot Getterövägen ett seminarium under två dagar på och reservatet. vandrarhemmet, DHR-gården, på Den 20 januari 2010 inbjöd Pär Connelid berättar om varggropens historia i Getterön. Åkullas bokskogar. Miljööverdomstolen till förhandling Det gladde oss i Varberg att flera i Tvååkers Folkets Hus. Där förkla- medlemmar från kretsarna i Halland Kulturfestival och Håstensförening- rade vi oss till slut nöjda med nya och de övriga fyra länen valde att ens ”öppna dagar” med vårt infor- planen som i stora drag tog hänsyn delta i de fina föreläsningarna kring mationsbord och personlig uppställ- till fågellivet och naturen i reserva- ”Biologiskt mångfald.” ning från föreningens medlemmar. tet. Men alla var inte lika nöjda: ”Vi Därifrån var steget inte långt till vår har ställt oss på tå för att få gehör för Inger Wennerlund stora satsning: En bussutflykt i Var- det här”, sade kommunalrådet Gösta bergs inland med Sverigefödda och Bergenheim i en kommentar. nyinflyttade från andra länder. Till Naturvårdsverket överklagade stor hjälp hade vi Gert Andersson, senare domen till regeringen. Som i kunnig naturvetare och ornitolog slutet av året förklarade att Miljöö- plus styrelsens egen Pär Connelid, verdomstolens beslut om hamnut- som kan allt om Bockstensmannen byggnaden ska gälla. och gamla varggropar. Den nionde Inger Wennerlund oktober gav vi oss så av med Bock- stensmannen, Åkulla bokskogar, Öströö fårfarm, Grimeton och till Flygplatsen på slut Getteröns naturrum och fåglarna Getterön som slutpunkt. Föreningen som driver flygplatsen Text och bild: Inger Wennerlund på Getterön (med åtta privata flyg- plan och tre plan ägda av föreningen) www.siaglass.se 8 Varberg

Två viktiga och ange- Stefan Jarl låter professor Åke HOME Bergman vid Stockholms universitet av Yann Arthus-Bertrand lägna filmer undersöka vilka kemikalier han har Filmen visades först på eftermid- Naturskyddsföreningen i Varberg i sitt blod. Det visar sig vara flera dagen för kommunala politiker och i samarbete med Studiefrämjan- hundra. Som jämförelse låter även tjänstemän och sen på kvällen för det, Getteröns naturrum, Agenda skådespelerskan Eva Röse undersö- allmänheten. 21, Varbergs kommun visade un- ka sitt blod. Hon är 35 år yngre och Filmen ”HOME” är en inbjudan der hösten 2010 två filmer. borde inte ha hunnit samla på sig så till tittarna att upptäcka vår världs ri- mycket. Eva Röse som är gravid när kedomar, samtidigt som vi får oss en UNDERKASTELSEN undersökningen börjar och föder en överblick över vår miljö och våra so- av Stefan Jarl son under tiden konstaterar att hen- ciala frågor. Det är en mycket vack- Det var en omskakande och skräm- nes värden sjunker vid amningen!. er film. Den är i sin helhet filmad mande upplevelse. Filmen handlar Kemikalier går således över från ovanifrån vilket gör den till en helt om ”kemisamhället”, det samhälle moder till barn både via moderkakan unik filmupplevelse. Den börjar med som vuxit fram sedan Andra Världs- och via amning. Detta är ju inte det hur jorden bildats och vad som gjort kriget. Då användes en miljon ton första man vill ge sitt barn. det möjligt för liv på jorden, men kemikalier per år, idag 500 miljoner I filmen intervjuas några av handlar också om hur vi människor ton. Kemiindustrin är den industri västvärldens mest sakkunnig exper- rubbat balansen på jorden under vår som växer snabbast av alla. Filmen ter och forskare. De berättar om ef- korta tid här. Men den ger samtidigt handlar om de 100 000 kemikalier vi fekter och risker, om cocktail-effek- hopp och visar tydligt att det finns dagligen använder, vad vi har dem ten, om hormonstörande ämnen och lösningar, och vad vi som enskilda till och vad de gör med oss och vår om fostrets utsatthet. Filmen slutar kan göra.. Den manar till vårt sunda hälsa. Och det handlar inte om till- med att en av forskarna konstaterar förnuft - och till våra hjärtan. satser i mat utan om de kemikalier vi att klimathotet är allvarligt men att ”Filmen tillhör inte oss, den är er. alla är utsatta för i vår dagliga miljö: kemikaliehotet ”kommer att ta oss Ta den, använd och visa den för så mjukgörare (ftalater), flamskydds- före”. många människor som möjligt och medel (PBDE), ytaktiva ämnen Underkastelsen är i sanning en reagera på den” säger Yann Arthus- (PFOS, PFOA) m fl. angelägen film och man måste hålla Bertrand, filmaren Luc Bessonpro- Stefan Jarl funderade över var- med musikern Adam Wiltsie, som ducent och Francois-Henri Pinault. för vi människor är så benägna att gjort filmmusiken, som kallar den Universal Pictures som äger rättig- underkasta oss andras villkor och ”en skräckfilm för 2010-talet.. heterna för HOME i Sverige har nu beredda att underkasta oss vilka följ- valt att följa grundidén med filmen Läs mer: www.underkastelsen.se der som helst av sitt manipulerande och ger ALLA tillåtelse att visa fil- med naturen. Varför protesterar vi men gratis för publik, så länge man inte? Det resulterade i filmen ”Un- inte tar betalt i inträde eller tar in derkastelsen”. sponsorer. Läs mer: www.filmenhome.se Birgitta Flysjö

9 Kretsaktiviteter under 2010 Halmstad

Studiecirklar i fotografe- Råmebo en av Natur- ring och signalarter skyddsföreningens fastigheter. De fastigheter som Hallands natur- På jakt efter perfekta bilder skyddsförening äger ger en bra bild och exklusiva arter av den halländska naturen. Steninge Förra året tog Halmstadkretsen flera och Stensjöstrand visar den nordhal- nya tag vad gällde vårt program. Vid ländska klippkusten. Gullbranna ger sidan av exkursioner och föreläs- en bra bild av den sydhalländska ningar valde vi att erbjuda våra med- sand- och dynkusten. Bölinge-Björs- lemmar studiecirklar. Den första var åkra visar hur den halländska ljung- en studiecirkel i naturfotografering heden såg ut under tidigare sekler. under ledning av fotografen Magnus Björkelund ger oss en bild av den Karlsson. Deltagarna lärde sig grun- vackra naturen i mellanbygden och derna i fotografering både genom närheten till de halländska åarna. teoretiska och praktiska moment. Råmebo, som årets Hallands Fotoövningarna ägde rum på Galg- Natur beskriver utgörs av äldre bok- berget i Halmstad och resultatet kun- Bokkronor på Galgberget. skog. Detta var en naturtyp som var de skådas på en utställning på Halm- Bild: Jessica Gunnarsson. vanlig i Halland under mycket lång stads stadsbibliotek under december. tid men som har minskade kraf- mångfald i trädgården där du får svar tigt under nittonhundratalet. För att Signalerande arter på hur du skapar trivsamma miljöer skydda de kvarvarande bokskogar- Under den andra cirkeln tittade vi för småkryp, fåglar, grodor och väx- na stiftades en bokskogslag 1974. på signalarter, det vill säga mossor, ter på din täppa. Kursen äger rum på Denna utvidgades 1984 till en ädel- lavar, svampar och kärlväxter som odlingslott på Mickedala odlingsfö- lövslag vilken ger skydd åt ädellöv- signalerar miljöer med höga natur- rening (Halmstad), där vi anlägger skogarna i landet. Till ädellövskogar värden och samtidigt är lätta att kän- en trädgård att inspireras och njuta räknas ek, bok, ask, lind, lönn, alm, na igen i fält. Till vår hjälp hade vi av. fågelbär (körsbär) och avenbok. Av- några av Hallands, och förmodligen sikten med lagen är att arealen ädel- även Sveriges, främsta kännare vad Alla är välkomna lövskogar i landet inte skall minska. gäller just dessa organismgrupper. Även om våra aktiviteter är förlagda Exkursionerna var fem till antalet till Halmstad med omnejd är förstås Naturskyddsföreningen blir och förlagda till olika skogar runt alla intresserade hallänningar väl- ägare till Råmebo. Halmstad, däribland Biskopstorp komna att delta. På signalartskursen Råmebo donerades 1953 av Justina och Gårdshult. Cirkeln var mycket förra året hade vi deltagare både från Bengtsson i enlighet med hennes av- uppskattad och lärorik. Varberg och Falkenberg. Vill du veta lidne broder nämndemannen Johan mer om våra cirklar, surfa in på vår Bengtssons tidigare uttalade avsikt. Odla för mångfald hemsida www.naturskyddsforening- Naturreservatet bildades 1966 efter Studiecirklarna gav blodad tand och en.se/halmstad och klicka på fliken en hemställan från naturskyddsför- i år fortsätter vi med en nybörjar- och ”kurser”. eningen. en fortsättningscirkel i naturfotogra- Avsikten med donationen är att Martin Lindqvist & fering och en signalartskurs. Dessut- området skall bevaras som bokskog, Jessica Gunnarsson om håller vi i en cirkel om biologisk vilket innebär att de äldre delarna av bokskogen bör föryngras kontinuer- ligt. Dessutom skall självföryngrad gran röjas bort. Bokskogen har gall- rats två gånger, 1956 och 1962. Två mindre områden med planterad gran har också avverkats. På dessa områ- den får spontan självföryngring bilda ny bokskog. År 1974 var ett ovanligt rikt ollonår i bokskogarna och spon- tan föryngring startade i den äldre delen av bokskogen. Denna föryng- Närstudie av lavar och mossor i Biskopstorps blivande naturreservat. Bild: Martin Lindqvist. ring hjälptes genom att en del äldre 10 Artiklar

bokar avverkades. En åtgärd som då Nya tankar om bokskogs- med föryngring kvar för att garan- ansågs rätt eftersom boken skulle be- skötsel. tera bokbeståndets framtid. Den del varas. Denna föryngring har skogligt Ny kunskap om mångfalden i äldre av beståndet där föryngring ännu sett blivit mycket lyckad med en väl- skogar har visat en ofta rik före- inte påbörjats kommer att lämnas sluten återväxt i fem meters höjd. komst av ovanliga (rödlistade) la- orörd. Även i fortsättningen kommer Genom reservatet går den gamla var och mossor. Undersökning av självsådda granplantor att röjas bort. körvägen till byn Tavla. Vägen är av- SLU i Alnarp år 2000 har visat att Längre fram får man ta ställning till satt som en allmänning. I nuvarande den äldsta boken i Råmebo är från hur bokföryngringen skall skötas. skick får den betraktas som en gång- 1713 alltså 300 år gammal. Från en stig. inventering som gjordes av Örjan Hur hittar man hit? Som ett kulturminne kan nämnas Fritz 1999 citeras: ”Totalt 32 arter Reservatat är lättillgängligt då det en minnessten som finns i reservatets antecknades under inventeringen. ligger i direkt anslutning till all- sydöstra del utmed landsvägen. Ste- Av dessa var hela 17 rödlistade. De männa vägen Simlångsdalen-Oskar- nen restes i samband med vägbygget mest exeptionella fynden under 1999 ström. Parkering och informations- Simlångsdalen- Oskarström. var bokporlav Pertusaria velata och tavlor finns vid reservatet. pepparporella Porella arboris-vitae, Text och bild: Åke Andersson vilka förekommer i Sverige bara på ett fåtal lokaler. Dessutom noterades rödlistade arter som liten ädellav Ca- tinaria laureri, hållav Menegazzia terebrata, ädelkronlav Pachyphiale carneola, violettgrå porlav Pertusa- ria multipuncta och röd pysslinglav Thelopsis rubella. - En sådan artlista ger vid handen att Råmebo har ex- tremt höga naturvärden.”

Så här arbetar vi nu. Med tanke på de höga naturvärdena på de äldre bokarna i Råmebo är det Lunglaven signalerar höga naturvärden. viktigt att dessa får vara kvar så länge som möjligt. För att klara detta har bokföryngringen runt gammelbo- karna röjts bort så att de får utveck- las fritt. Det finns ändå tillräckligt

1974-års bokföryngring är i femmetershöjden.Detta är den nya generationen som skall säkerställa bokskogens framtid. Äldre bokar står kvar bland bokplantorna.

Två groddplantor från årets ollon. Obs, plantornas stora hjärtblad.

11 Artiklar

Vattendirektivet som andra administrativa gränser. vattenförvaltningens genomförande Vattenförvaltningen skall invol- och för en bättre vattenmiljö i syn- Vatten är vårt viktigaste livsmedel vera alla som berörs av vattenfrågor. nerhet. Genom samverkansmöten och en förutsättning för allt liv. Näringsliv, markägare, intresseorga- och aktiviteter som råden organi- För att säkerställa den framtida nisationer och många fler kommer serar nås ytterligare ett flertal tusen tillgången på vatten samt skydda att bli ombedda att tycka till i frågor personer årligen av information om och förbättra vattnets kvalitet som berör förvaltningen. Inom Väs- vattenförvaltningen. I vattenråden beslutade EU:s medlemsstater år terhavet har ”vattenråden” kommit deltar också organisationsföreträda- 2000 att införa vattendirektivet. att bli viktiga organisationer för ge- nomförandet. Vattendirektivet grundar sig i att vi och alla Europas invånare måste vår- Vattenråden roll INFORMATION da våra vattenresurser bättre om inte Vattenrådens organisation är olika ALLMÄNHET framtida generationer ska få sänkt men syftet är likartat, att verka som Förankring levnadsstandard. dialogorgan i vattenmiljö- och vat- IDÉER BEHOV I Sverige har vi anpassat detta tenresursfrågor gentemot vatten- Deltagande Vattenrådet företräder intressen i direktiv och inkorporerat det i vår myndigheten. Uppdraget innebär avrinningsområdet i samverkan nationella miljölagstiftning. För det också att samla in lokal kunskap T ex gemensam planering av med länsstyrelsen under vattenfrågor i översiktsplaner VATTENRÅD förvaltningens olika delmoment, praktiska genomförandet finns i dag och synpunkter vilka bidrar till att ’Större avrinningsområde’ samt informerar allmänhet om 5 st vattenmyndigheter i Sverige vattnen bedöms korrekt eller att möjliga projekt och stödformer Samlar berörda intressen som är aktuella inom som vardera administrerar ett vat- fånga upp, förvalta, förmedla eller under ett tak arbetsområdet. tendistrikt. utveckla åtgärdsförslag som bidrar till att kvalitén höjs och att miljö- konsekvensnormerna MKN uppnås. Deltagandet i vattenrådet är helt fri- KOMMUN ÅTGÄRDER villigt men strävan är att dess sam- genom befintliga ÅTGÄRDER ’Avrinningsområden/ LÄNSSTYRELSE program mansättning skall spegla de olika kommunen’ ’Delområden/länet’

intressen som finns inom avrinnings- Omsätter åtgärdsprogram Omsätter åtgärdsprogram området. i myndighetsbelsut i myndighetsbelsut Det finns redan idag många ex- empel på aktiva vattenråd, eller ar-

betsgrupper inom vattenråd, som Handläggning/ Handläggning/ framgångsrikt arbetar med att ta information information fram konkreta åtgärdsförslag t ex VATTENMYNDIGHET Vattenmyndigheten fördelar ’Vattendistrikte ’ Viskans, Nissans och Suseåns vat- ansvar på myndigheter tenråd för att nämna några i Halland. Inom Lagans Vattenråd planeras för ett större evenemang kring vatten FÖRESKRIFTER FRÅN NATURVÅRDSVERKET OCH motsvarande ”Lagandagen” med ut- SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING bildnings- och informationsaktivite- re, politiker och beslutsfattare som

Vattendragen och sjöarna i Halland, inkluderat deras ter kring vatten. alla lyfter vattenfrågorna till en hö- avrinningsområden, som alla mynnar i Västerhavet tillhör gre nivå inom den egna kommunen Västerhavets Vattendistrikt med huvudort Göteborg. Även Vattenrådens engagemang eller organisationen. Hallands grundvatten och kustvatten administreras inom Västerhavets distrikt. ger vattenmiljöarbetet ett lyft Det finns i dagsläget ett stort antal Åtgärdsprogram med 38 Vattenförvaltning med nya vattenråd i arbete inom Västerha- punkter gränser vets distrikt. Sett till det värde deras Målet med vattenförvaltningen är en Man arbetar med avrinningsområ- arbetsinsats utgör, innebär detta på bevarad och förbättrad vattenkvali- den, som är vattnets naturliga väg i många plan en flerfaldig utväxling tet. I vissa vatten som idag inte håller landskapet, snarare än med adminis- av den ekonomiska insats som vat- en godtagbar kvalitet kommer det att trativa gränser som är påhittade av tenmyndigheten bidrar med till vat- behövas åtgärdsprogram. Som styr- människan. Vatten är gränslöst, och tenråden årligen. instrument inom vattenförvaltning- om vi skall kunna försäkra oss om en Med ca 30-tal aktiva vattenråd en används miljökvalitetsnormer god tillgång på bra vatten, måste vi i distriktet finns 300-450 personer (MKN) vilka uttrycker den kvalitet samarbeta över nationsgränser såväl som aktivt i olika form verkar för ett visst vatten ska ha vid en viss tid- 12 punkt. Åtgärder som presenteras för syfte att säkerställa att MKN uppnås. gränsad till ett fåtal vattenråd tyvärr. att nå upp till MKN skall vara kost- Det beslutade åtgärdsprogram- Deras medverkan är mycket viktig nadseffektiva och en god samhälls- met ställer alltså inga direkta krav på för att få en balans i intressena kring ekonomi skall beaktas i alla lägen den enskilda. Men genom att myn- de gemensamma vattenresurserna. i arbetet. Rätt åtgärd ska hamna på digheterna efterhand genomför sina Samtidigt utgör naturligtvis SNF rätt plats! respektive åtgärder påverkas den en ideell organisation där medlem- De fem Vattenmyndigheterna enskilde genom att det t ex ställs hö- marna har begränsad möjlighet att tog i december 2009 ett gemensamt gre krav på enskilda avlopp i vissa ställa upp på de möten som de större områden jämfört med andra eller att vattenråden generellt lägger på dag- tillsyn och krav på egenkontrollen tid. Kommunrepresentanterna ställer skärps inom motsvarande områden. t ex upp med sin egen tid på dessa INFORMATION Kommunerna kommer också i sin möten. Vattenråden erhåller dock ALLMÄNHET översikts- och detaljplanering behö- vissa begränsade medel som skulle Förankring va se till så att MKN uppnås och inte kunna fördelas till deltagare i de ide- IDÉER BEHOV överträds. ella organisationerna. Men det borde Min uppfattning är att det be- också vara i SNFs intresse att från Deltagande Vattenrådet företräder intressen i avrinningsområdet i samverkan slutade åtgärdsprogrammet genom den egna organisationen utverka T ex gemensam planering av med länsstyrelsen under sina formella krav på myndigheter ekonomiska resurser för att kunna vattenfrågor i översiktsplaner VATTENRÅD förvaltningens olika delmoment, ’Större avrinningsområde’ samt informerar allmänhet om och kommuner och inverkan på la- delta i samma omfattning som kom- möjliga projekt och stödformer gar, förordningar och ekonomiska mun och företagsrepresentanter. En Samlar berörda intressen som är aktuella inom under ett tak arbetsområdet. styrmedel också skapar förutsätt- uppmaning till alla i naturskyddsför- ningar för att lokala och enskilda åt- eningen är att; Se över er organisa- gärdsprojekt ska kunna genomföras. tions representation i vattenråden för 38-listan i all ära men det kommer er kompetens och ert engagemang är också att behövas konkreta och loka- viktigt i vattenmiljöarbetet. KOMMUN ÅTGÄRDER genom befintliga la åtgärder som höjer vattenkvaliten ÅTGÄRDER ’Avrinningsområden/ LÄNSSTYRELSE Text Jonas Svensson, Länsstyrelsen ’Delområden/länet’ program i det enskilda vattnet. kommunen’ Halland Omsätter åtgärdsprogram Omsätter åtgärdsprogram i myndighetsbelsut i myndighetsbelsut SNFs roll i vattenråden är viktig www.lansstyrelsen.se/vattenmyndig- Naturskyddsföreningarnas represen- heten/amnen/Vasterhavet tation i vattenråden upplever vi från myndigheternas sida som något be- Handläggning/ Handläggning/ information information VATTENMYNDIGHET Vattenmyndigheten fördelar ’Vattendistrikte ’ ansvar på myndigheter Exempel på åtgärder riktade mot statliga myndigheter och kommuner i den s.k. 38-listan och deras förslag till åtgärder

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom FÖRESKRIFTER FRÅN NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status beslut med stöd av regeringen om eller god kemisk status. ett åtgärdsprogram omfattande 38 Jordbruksverket har påbörjat en anpassning av sin rådgivning inom Greppa Näringen. I punkter.38-listan riktar sig till myn- Halland startar under januari-februari ett antal projekt upp med syfte är att skapa förut- sättningar för och genomföra vattenrådgivning med delavrinningsområdet som gemen- digheter och kommuner för att de sam utgångspunkt. Prioriterade områdena för projekten är att vattendragen har sämre än inom sitt respektive ansvarsområde god ekologisk status avseende näringsämnen. De stöd som finns inom jordbruket för att ska kunna förändra t ex lagstiftning minska fosforläckaget till vattenmiljöer har också anpassats till kraven. och ekonomiska styrmedel för att Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och uppnå MKN. Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för Genom åtgärdspunkterna krävs ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att även av myndigheterna och kommu- god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. nerna att mer rådgivning, övervak- Skogsstyrelsen föreslår att 30§ i skogsvårdslagen, om hänsyn till naturvårdens och kul- turmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, kompletteras och anpassas till kraven ning och tillsyn riktas till vatten där som ställs. Vidare föreslås att föreskrifter och allmänna råd kompletteras och att mer MKN inte uppnås idag. Myndighe- utbildning och rådgivning till skogsbrukare och entrepenörer inom skogsbranchen. terna och kommunerna behöver var- je år återrapportera till Vattenmyn- Plats för 38-listan finns i distriktets åtgärdsprogram på sidorna 8-13, digheterna vad som genomförts med www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Vasterhavet/beslut_AP/distr_ap 13 Artiklar

”Och över-allt-i-hopa bör lära sig om hur solenergi kan an- större solenergianläggningar kan vi lyser Moder Sol” vändas på kulturminnesmärkta hus” finna i dagens Falkenberg. I Halm- säger Anna Wall, forskare inom En- stad har det kommunala fastighets- Alla känner vi väl igen Povel Ra- ergi- och byggnadsdesign, LTH och bolaget som ett mål att alla nybygg- mels strof i olika sammanhang. Nu ledare för projektet ”Solare Energy nader skall ta fram kostnaden för kan vi också tänka på Moder Sol and Architecture” kan användas. driftselen i fastigheter om solenergin som en modern energikälla, för Det första plusenergihuset togs i skulle vara energikälla. Ett underlag både för el-framställning och för bruk i Åkarp i Skåne 2009. Huset har för politikerna att fatta ett nytänkan- uppvärmning. bl.a. både solceller och solfångare på de i energibeslut, kan jag tänka mig. taket. Trots en lång och kall vinter Ett annat mål, som fastighetsbola- Solenergi i Skåne. har villan lämnat ett elöverskott på get har, är att en nybyggd fastighet I framtidens Malmö, som nu håller 1600 kWh. Karin Adalberth, husäga- skall ha solenergi som energikälla. I på att byggas, blir solceller byggste- re, berättar att inomhustemperaturen Laholm vill man satsa på solenergi nen. Där skall byggas en ny ekolo- har kunnat hållas på 20-22 grader vid idrotts- och fritidsanläggningar. I gisk stadsdel med flera tusen lägen- och att varmvatten har producerats Hylte finns inget att hitta om solen- heter och egna hem; allt baserat på för en hel familjs behov. ergi på hemsidan. klimatvänligt tänkande. De breda Detta är inte någon munter läs- vingarna på taken i Sege Park är Solenergi i Halland ning för en halländsk soldyrkare! Sveriges största solcellsanläggning Vad sker i vårt eget län undrar sä- Men på det finns några positiva (1250 kvadratmeter) och försörjer kert både Du och jag. Jag har för- tecken. En känd entusiast i Halland byggnaderna med el. Här finns också sökt finna kommunernas tankar och är Lars Andrén, ordförande för solfångare för uppvärmning och där visioner om solenergi via sökruta på branschorganisationen Svensk Sol- värmen slussas ut i fjärrvärmenätet. hemsidorna men tyvärr inte hittat så energi. Ett annat positivt tecken är Solenergin kommer också att utnytt- många spännande projekt där solen- Naturskyddsföreningen som vill ut- jas småskaligt bl.a. i belysning i bus- ergin är grundstenen för energifram- veckla solen som en alternativ ener- hållsplatser, viadukter, fasader och i ställning. gikälla. parkeringsmätare. I Kungsbacka finns vårdcen- I Lunds Tekniska Högskola be- tralen i Fjärås som har leverat över drivs forskning för mer solenergi i 108 000 kWh i sin solcellsanlägg- våra städer. Snart kommer ett nytt ning. I Varberg finns inget större EU-direktiv med krav på att alla kommunalt intresse för framställ- byggnader fr.o.m. år 2020 skall vara ning av solvärme och sol-el, i alla närapå nollenergihus. Det betyder fall framgår det inte av hemsidan. att alla nya byggnaderna skall pro- I Varberg finns dock en privat stor ducera lika mycket energi som de campinganläggning, Södra Näs Vakuumrör fångar effektivt solvärme till varmvatten, Södra gör av med. Även befintliga byggna- Camping, som satsat på en högeffek- Näs Camping. Bild: Euronom AB. der skall bli mer energieffektiva. För tiv solvärmeanläggning. För detta att klara målet behövs flera insatser, har man vunnit pris, både Varbergs ”Köp solceller för en ljusare bland annat fler solfångare på tak Miljöpris och Svensk Solenergis framtid” och fasader. ” Solfångare bör pla- Pris. I Falkenberg pågår en politisk Naturskyddsföreningen satsar på neras in redan när man projekterar diskussion och där har Falkenbergs solcellsutveckling genom att bygga för nya byggnader. Stadsplanerare Energibolag fastställt att det inte är en solcellsanläggning i Sala-Heby. lönsamt att utveckla solenergi för Avkastningen från denna solcells- sin el -framställning. Däremot finns anläggning skall användas för ett det ca 500 hushåll som får delar av energieffektiviseringsprojekt och sitt värmebehov via solfångare. Vi för naturskyddsföreningens arbete som varit med länge beklagar att för klimatet och ett hållbart energi- Tillsammans med våra Sveriges första stora solfångarfältet system. Om Du vill, kan Du köpa kunder tar vi ansvar utmed E6:an är nedlagt. I samband värdebevis för att medverka till för miljön. med kärnkraftsdebatten på 80talet detta solcellsprojekt. Se www.na- var Falkenberg en plats, känd för turskyddsforeningen.se/stod-oss/pri- miljövänlig energiframställning. Nu vat/solceller dominerar storskaliga vindkraftan- Det finns också en bra sam- läggningar, inte bara utmed motor- manställning om solceller på Natur- vägen utan även i inlandet, men inga skyddsföreningens hemsida. 14 Med solceller kan du producera egen el.

En slutlig och viktig fråga: Varför satsar man inte i Halland på Går det att leva klimatneutralt redan idag? en kraftfull utveckling av solenergin, En genomsnittssvensk bidrar idag till växthuseffekten med mellan sex och åtta ton CO2 en energikälla som inte har några per år. För att hejda klimatförändringarna måste den här siffran minskas radikalt. Vad krävs egentligen för att en hel familj ska klara att leva klimatneutralt? Med rätt förutsätt- större negativa miljökonsekvenser ningar som energismart boende, elbil och ren el borde tillvaron kunna vara nästan som och som kan användas både små- vanligt, eller? och storskaligt, både i städer och på Följ familjen Lindell som skall förändra hela sin livsstil och minska sina koldi- landsbygden? Som är oändlig och oxidutsläpp. A-hus i Deromegruppen, har byggt huset, Volvo har elbilen, Simens har vitvarorna, och Vattenfall skall leverera förnyelsebar el. Men nya matvanor krävs också som har en enorm potential! då maten står för 40% av familjens CO2 utsläpp. Både klimatet och naturen mår bra av en ökad användning av solen Följ med i One Tonne Life-projektet från start: som energikälla! http://onetonnelife.se/startsidan

Vid pennan:Karin Ekeborg, Natur- skyddsföreningen i Varberg

Fakta om solen som energikälla.

• Solenergin som träffar jordens yta under en timme räcker för att tillgodose hela världens energibehov un- der ett år. • Ett vanligt villatak i Sverige tar emot ungefär fem Vakuumrör fångar effektivt solvärme till varmvatten, Södra gånger mer solenergi än vad huset gör av med. Näs Camping. Bild: Euronom AB. • Medelvärdet för den årliga solinstrålningen i Sverige är mellan 800- 1000kWh/ kvm och är av samma stor- leksordning som i Tyskland, som är världens ledande solcellsnation. Effekten kan vara upp till 50% även vid molnighet. • Tillväxttakten är enorm. Under 10 år har världsmark- naden för solceller vuxit med 40% per år. Marknaden omsätter nu minst 100 miljarder per år. • Solcellsindustrin har potential att bli en av världens största industrier. 2008 var ca 130 000 personer i Eu- ropa direkt anställda av solcellsindustrin och 60000 indirekt. • Solceller liknar inte vanliga kraftverk – de kan läggas sida vid sida i en öken, de kan bilda tak och väggar på hus och bilar. De kan integreras med datorer och mobiler, de kan vävas in i tyger, de kan kopplas upp mot det stora nätet. Med nanotekniken kan det skapas ytterligare möjligheter. • Resurstillgången är inte något problem för kiselsolcel- ler, då kisel är ett av de vanligaste ämnena på jorden.

15 Miljarderna rullar fram över Halland

Vindkraftspark på Gummarpåsen, Åkulla. Bild Pär Connelid.

Uthållig energi ligger i tiden och vindkraftverk i skogsbygd. Små förutom kabel, breda bilvägar och vindkraften har med sina nyaste markägare står sig slätt när drivna vändplan kring varje torn? ”megawattmöllor” kommit upp ”försäljare” från bolagen lockar med Det uppstår splittring då grannar i en klart lovande lönsamhet. ”förmånliga” kontrakt för den som och närboende fruktar att möllorna Etableringstakten är hissnande snabbt ”skriver på”. Ett förfarande kommer att påverka deras livsmiljö hög även om det ännu är mycket som känns igen från den tiden då bo- med buller och blink. Folk känner få hallänningar som vet hur det lagen köpte upp både skog och fall- sig otrygga och sårbara för de bi- är att leva grannar med så stora rättigheter i Norrland. verkningar som kanske först visar möllor. Kan det finnas risk för Många markägare har redan sig när industrianläggningarna redan dolda biverkningar som man skrivit på och ser etablering av vind- är i full gång och det är för sent att ännu inte känner till? kraft på höjder där skogen blåste reglera. Kommuner och medborgare ner under Gudrun som en intäkt tills har ännu inte hunnit få insikt och Storkapitalet och kraftindustrin pla- ny skog växer upp. Även lågt pro- kunnat ta ställning till frågan om nerar inför de närmaste åren ytterli- ducerande myrmark kan plötsligt framtida biverkningar. Det finns all gare ett betydande antal vindkraft- ge intäkter med vidkraft, samtidigt anledning att skynda långsamt med parker i skogsområden i Hallands som de sista orörda naturområdena utbyggnaden så att vi hinner få kun- län. Staten uppmuntrar med bidrag förstörs. I båda fallen syns och hörs skap. till förnyelsebar energiproduktion. vindkraftsverken på långt håll. Naturskyddsföreningen som Det rör sig om jättelika investering- Det är viktiga ekonomiska beslut ”advokat” för den oskyddade natu- ar, summor som storleksmässigt bör- för en markägare som måste få tid på ren välkomnar ju vindkraften för kli- jar närma sig det kapital som lagts sig att betänka vad en vindkraftspark matets och atmosfärens skull. Men ned på industrier som Värö bruk el- på hans fastighet kan komma att få vi vill också skydda naturen för na- ler Hylte bruk. för följder för hans egen by och för turens egen skull och livsmiljön för Multinationella koncerner har hans grannar. de människor som valt att bo i natu- upptäckt vindkraftens politiska po- Länsstyrelsen ser till att bola- ren men saknar skydd från vindindu- tential och ekonomiska lönsamhet gen följer gällande lagstiftning men strins oönskade biverkningar. Även och står i kö för att komma först i kommer denna lag verkligen säker- vi, som är positiva till vindkraften, en huggsexa om rätten att bygga ställa tillräckligt skydd av natur och bör stanna upp och begrunda vad människor? Följer regelverket med i dessa investeringar kan komma att vindkraftsindustrins snabba utveck- leda till i Hallands ljuva natur. Det lingstakt? är ju rimligt att var och en som väljer Dagens vindkraftsverk på att leva här också får vara med och 2-3MW med total höjd 150m kan tycka till om denna typ av påtagliga jämföras med högspänningsstolpar förändringar av närmiljön. på 30 m, kyrktorn 50 m, Pilking- Sören Kabell och tons skorsten 100 m eller med Hal- Anders Tullander landsåsen som reser sig 150 möh. Hur påverkas naturen och varda- gen på landsbygden när miljarderna rullat in och rullar ut igen. Vad blir kvar under de majestätiska möllorna 16 Vindkraftsläget 2011-01-31, Länsstyrelsen Halland. 17 Artiklar

Ålfiske i Nissan också att följa med vattenströmmen. Fisket tillgår så att på kvällen sätts Att ålen försvinner från våra vat- kassarna ner och vittjas på morgo- ten, har uppmärksammats den se- nen. Detta görs i tur och ordning av naste tiden. Eftersom jag levt vid varje delägare. Förr, i självhushållets Nissan i snart 80 år, vill jag här be- tid, vägdes ålen noga i skålpund och rätta min historia som ”ålfiskare” fördelades efter vikten som notera- men även mina funderingar över des i en bok. Det kunde ibland hända varför ålen har försvunnit från att den som fiskat inte fick någon ål våra vatten. med sig hem därför att någon eller några andra stod i tur enligt bokfö- Flerhundraårigt ålfiske ringen. Nattens ålfrångst, från 1990-talet, där de stora ålarna väger 2 kg och de små 0,5 kg. i Nissaryd. Fångsterna har varierat under Hur gammalt fisket är vet vi inte, årens lopp. Före vattenkraftutbygg- jan bara små ålar på tre till fyra hg, men säkert flera hundra år. I Nissa- naden i ån vid början av 1900-talet skålpundsålar på 425 gr blev sedan ryd fanns till i slutet av 1800-talet en fick man stora fångster. Dammbygg- standard. Storleken ökade eftersom gästgivargård så ål var nog en stor naderna hindrade sedan ålynglen att en del ålar stannade kvar i flera år del i kosthållet på höstarna. Det är vandra upp i sjösystemet så fångster- och växte till sig före utvandringen. under de mörka höstnätterna som de na minskade. Under vissa perioder Fångsterna ökade också till som utvandrande feta ålhonorna fångas var därför ålfisket i Nissaryd ur bruk. mest för c:a 15 år sedan då vi en- på sin långa väg till Sargassohavet. Regleringsintressenterna, de som staka nätter kunde få 100 ålar. Efter Nissaryds ålfiske, i Nissan vid äger kraftverken, blev på 1940-talet att upptransporten och utsättning av Färgaryds kyrka är unikt i Sverige. ålagda att samla upp ålyngel vid för- yngel upphört har fångsterna snabbt Endast två mindre liknande finns i sta hindret, Slottsmöllan. Sen kördes minskat tills nu nästan inget. Vid Mörrumsån. Fisket är ett så kallat ålynglen upp och släpptes ut på flera provfiske 2006 några nätter blev lanfiske och är uppbyggt i en liten platser i ån. fångsten endast någon eller ingen ål. fors där Nissan är 50 m bred. Fis- Efter några år rustades ålfis- Efter gedigen ombyggnad och ket är byggt där ån är bred därför att ket upp men fångsterna blev i bör- förstärkning för åtta år sedan är jag skillnaden mellan hög och lågvatten då inte blir så stor. I forsen är uppbyggt flera tim- rade stenfyllda kar (stenkistor) med olika avstånd emellan, som längst 11 meter. Mellan karen finns 50 cm grova grundstockar med ändarna fasttimrade i karen. Ovanför grund- stockarna är det fyllt ut med sten så att en falltröskel bildas. Mellan ka- ren ligger tre stycken långa stockar (leider) som bildar en gångbro. En fjärde stock ligger 30 cm från de an- dra med utrymme för kassarna. För att inte spolas bort av översvämning och is lades stockarna ut på våren och togs in på hösten efter en under flera hundra år utprövad teknik. Kassarna är 80 cm breda och hålls på plats av breda plankor. Nät- kassarna bands förr av bomullsgarn till en strut. Numera gör vi dem av färdigt nylonnät som sätts på trära- men. I det lilla fallet som bildas av grundstocken pressas ålarna av vat- Bertil Holmén plockar ål ur tentrycket in i kassarna och kan inte kassarna. Foto från 1970- simma tillbaka. Ålens instinkt är ju tal, Värnamo Nyheter. 18 ändå glad för att fisket finns kvar som ett historiskt fint kulturminne. Kanske finns det också hopp om nya fångster i framtiden. På 1930 – 40 talet badade vi i Nissan. Men när avlopp från toaletter och industrier i Gislaved och Smålandsstenar släpptes ut orenat gick det inte att bada längre. Men nu, efter reningsverkens byggnad är Nissan badmöjlig igen, tack och lov. Varför finns det ingen ål längre? Ett hänsynsfullt Det är bara honålar som vandrar upp i våra åar, där de stannar flera år för att växa till. Hanålarna som är mycket mindre stannar i havet. skogsbruk På hösten vandrar blankålen från våra sjöar och vattendrag ut till havet. Då har ålen slutat att äta och att lämna avföring. På en del är analöppningen igenväxt. Honorna har lagrat mycket fett för att klara sin långa färd till Sargassohavet och även utveckla rommen. Att ålen förstörs i de stora kraftverken är odisku- tabelt. När de skall passera kraftverksturbinen, utsätts de för ett mycket högt tryck. Efter turbinen är det ett undertryck. Då sprängs ålarna sönder inifrån. Lika dant som när man pimplar torsk från stora djup, då pressas inälvorna ut, när de kommer upp till det lägre trycket vid ytan. Någon fiskerikonsulent har uttalat att 25 %av ålarna klarar passagen av en kraftstation. Men vid nästa kraftstation är det då 25 % av de, 25 % som klarade föregående kraftstation, och så vidare, 1/4, 1/16, 1/64, alltså bara 1/256 som överlever efter 4 kraftverk. Den utvandrande ålen blir alltså helt decimerad efter pas- sagen genom alla kraftverken. Därför kommer ingen ål Skog är inte bara träd. Där ryms så mycket uppifrån våra åar till Sargassohavet som kan leka. mer som ska beaktas och vårdas. Sydved skapar Ålynglen kommer inte fram till våra åmynningar. samspel i skogsbruket; mellan produktivitet, Vad är orsaken? En del säger att det är golfströmmen lönsamhet och miljö. Mellan teknik och natur. som ändrat riktning. Andra säger att det beror på för- Framtiden skogsbruk menar en del. Verklighet oreningar i åar och hav. Åter andra säger att det inte hos Sydved redan i dag menar vi. utvandrar tillräckligt med lekmogna ålar. Eller fiskas nästan all glasålen upp utanför Spanien och Frankrikes kuster och säljs till Japan som delikatess för tusentals Naturskyddsföreningens fastighet Björkelund är kronor kilot. FSC-certifi erad i samarbete med Sydved. Om vi vill ha ål i våra sjöar, borde kraftverksä- garna vara skyldiga, att köpa ålyngel från t.ex. Eng- lands kust och sätta ut. Bertil Holmén, Nissaryd

Som avslutning en sann fiskehistoria. Min farfar Petter Magnus Holmén höll på att vittja fisket och lade ålarna i en säck. När han var näs- tan färdig brast något så han ramlade i vattnet. Han började simma mot land, men vände utåt och sim- Distrikt Halmstad 035-729 90 made i fatt säcken med ål som flöt och lyckades få Distrikt Hylte 0345-176 31 den med sig i land. www.sydved.se

19 Program 2011 Södra Halland, Hylte, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka Det händer massor av saker i Halland! Och för att få plats här så har vi kortat ner beskrivningarna. Vill ni veta mer så kolla i kretsens program eller ring kontaktpersonen. Fullständigt program finns på länsförbundets hemsida samt på respektive krets. Tänk på att ta med fika och klä er för vandringar i skog och mark.

Lördag 2 april våfflor och vårens ankomst. Samling 51 och Elisabeth Åqvist 0345-713 20. Hylte föreningsdag i Örnahallen, Hylte. på Hökhult. Ans. Kerstin Seger 0705- Söndag 15 maj 10.00 Naturskyddsföreningen bygger fågel- 617432. holkar. Kontakt Anders Tullander 0371- Vårcykling till naturskyddsföreningens 40010. Torsdag 5 maj 18.30 fastighet Björkelund. Energi idag och i framtiden. På vägen gör vi ett stopp vid Torvsjön Lördag 2 april 10.00 Tomas Kåberger, generaldirektör vid där Per-Magnus Ehde berättar om fåg- Röjning i Hallägret. Energimyndigheten,­ besöker oss och larna som vi ser. Ta med mat för hela da- Ta med arbetsredskap och fika. Fören- talar om vind, sol, vatten och mycket gen. Glöm inte cykelhjälmen och ta med ingen ordnar med grillar. Kontakt: Inge- annat inom energiområdet. Filmhuset en kikare om du har. Samling vid f.d. gerd Svensson tel: 035-346 03. Facklan. Ansvarig Carina Berglund Tropikcenter. Kontakt: Martin Lindqvist 0300-150 07. Söndag 4 april 08.00 Tel: 0736-27 19 83. Vårfåglar på Vallda Sandö. Lördag 7 maj 11.00 -14.00 Tisdag 17 maj 18.00 Ta med kikare och fika och följ med Livet i Fylleån. Ca två timmars vandring i triftens tid. Rolf Persson 0300-63351 på en ca 4 tim Förevisning av åns liv vid Naturskydds- Medtag gärna fika. Samling parkeringen vandring i en delvis kuperad terräng. föreningens fastighet Björkelund. Bland vid Kagabäcksvägen. Naturguide Bir- Samling: Reservatsparkeringen. annat visas elfiske Möjlighet att håva gitta Rödström tel 0706-67 71 59. själv. Ta med hela familjen, fikakor- Lördag16 april 14.00 gen och stövlar. Samling på gårdspla- Tisdag 17 maj 18.00 Möllegårds brink. nen. Björkelund nås också lätt med cykel Möt våren med fågelsång, sippor och Vi gör en insats för naturen genom att på ”Bolmenbanan”. Kontaktperson: Ste- mycket annat i Hördalen. röja för den unika buskviolen. Sam- fan Anderson tel: 035-22 13 39. Under två timmars vandring i lätt ter- ling på parkeringen, vänster sida, ca. 1 räng Guidar gör Jan Johansson tel. 0708 km från Vessige mot Askome Kontakt: Lördag7 maj 14.00 -16.00 669864 och Ulla Åshede. Samling: Bengt Hackberg tfn 070-212 11 97 och Brunnsbackadagen. Vid parkeringen Kungsbacka Golfklubb John Öder tfn 206 91. Klockan två går hyveln igång, klockan (Hamra). halv tre kvarnen, klockan tre går sågen Lördag 16 april 10:00 -12:00 igång och klockan halv fyra släpps vatt- Torsdag 19 maj 18.00 Blåsippor vid Toppeberget i Lindberg. net och spelmännen tar upp kvarnhjulens Hjörne. Utflykt i natur- och kulturlandskapet. vals. Arrangör: Brunnsbackastiftelsen. Ett av Hallands minsta naturreservat Kontakter: Birgitta Rödström 0706-67 ca två timmars vandring. Ta med fika. 71 59 För samåkning från Varberg sam- Söndag 8 maj 10:00-15:00 Naturguide Birgitta Rödström tel 0706- ling på P-platsen norr om Varbergs järn- Skärfläckans dag på Naturum Getterön. 67 71 59.Samling vid naturum Getterön vägsstation 09.30. Kontakter: Kjell Andersson, 0340-830 för samåkning 17:30. 55, Linda Eklund, 0703-92 53 89. Mer Länsstämma. Söndag 17 april Naturskyddsföreningens Rikskonferens För program se sista sidan! information, se www.naturumgetteron.se. 21-22 maj på Parken Zoo, Eskilstuna. Onsdag 27 april 19.00 Söndag 8 maj 13.45 Glupska skönheter – växter som äter kött. Geologiskt besök i Glasberget. Söndag 22 maj 10.00 - 13.00 Föreläsning av Magnus Neuendorf på Vi letar efter bergskristaller under sak- Joastorp i Sibbarp - Natur- och kulturdag. Naturum Getterön, Inträde 50 kr, inklu- kunnig ledning av Åsa Holmberg från Pär Connelid och Christer Andersson derar kaffe och kaka. Kontakt: Linda Naturhistoriska Museet i Göteborg. Ta guidar. Kontakter: Inger Wennerlund Eklund 0703-92 53 89. med små plastpåsar, något att gräva 0340-388 78 samt Birgitta Flysjö 0340- med, t ex planteringsspade, trädgårds- 836 92. För samåkning från Varberg Onsdag 4 maj 17.00 handskar, ficklampa och fika. Samling: samling på P-platsen norr om Varbergs Vandring i Hastaböke naturreservat. vid Varlakiosken för samåkning. Järnvägsstation 09.30. Vi får se Hallands äldsta tall och Hyl- tes grövsta tall. Vi besöker även Ytter- Lördag 14 maj 09.00 - 12.00 Lördag 28 maj 11.00 - 13.00 sjö källa, Yttersjö kvarn och Handbergs Växtloppis Konsumtorget, Hyltebruk. Maskrosor m.m. på Hökafältet. smedja. Samling i Yttersjöholm, med- Kom och fynda fina växter. Inlämning Samling vid Hökhultstugan. Har vi tur tag fika. Kontakt Bertil Holmén 0345- av växter sker innan lördagen och väx- får vi bl.a. se de fyra rödlistade maskro- 13012. terna skall vara i kruka eller annan för- sor som hittills är kända i Halland. Väg- packning och märkta med växtens namn. leder oss gör Kjell Georgsson. Fika och Torsdag 5 maj 18.30 Kontakt: Karin Fagernäs 0345-109 65, stövlar rekommenderas! En vårkväll på Hökhult. Inger Silvasti 0345-10801, Maarit Klein Kom ut till Hökhult för att njuta av 0345-172 75, Renate Albrecht 0345-104

20 Söndag 29 maj 11.00 Boarp och Sumpafallet. hansson tel. 0708-66 98 64. Samling Varberg samling på P-platsen norr om Vi vandrar på Boarpsidan av Högvadsån- vid parkeringen vid Manegen. Varbergs Järnvägsstation 13:00. Vägbeskrivning: Kör 25 km från Fal- Söndag 19 juni 10.00 Onsdag 6 juli 18.00 - 20.00 kenberg mot Ullared på väg 154, sväng Vi besöker Nässja Naturområde, Unnaryd. Falkenberg Ätradalens biförening. vänster vid skylt ”Tubbared”. Kontakt: Guider är Semir Maslo 070-91 86 Vi bjuds även på en liten poängprome- Lena Berglund tel 971 99 och Jenny 048 och Bengt Johansson. Tag med nad. Plats: Skrea hembygdsförenings Bolmstedt tel 87 447. fika och flora om du har. Samling vid gård, Skreavägen, mellan Arla och Onsdag 1 juni 18.30 Konsum-butiken i Unnaryd. Skrea kyrka. Se skylt. Kontakt: Marga- reta Bengtsson, tel 0346- 205 23. Kulturhistorisk vandring. Söndag 19 juni 10.00 Lär känna din bygd med lokala guider. I år besöker vi Mellby industriområde. Torsdag 21 juli 22.00 Samling: Bästås, vägen mot Unnaryd Samlingsplats: P-samåkningen vid Fladdermuskväll i Fageråkra. från Hylte. Kontaktperson Bertil Hol- E6 – väg 24. Ledare Sven Erik Jöns- Vid Stenbron över Viskan norr om Ved- mén 0345-130 12. son och Lars-Erik Magnusson. Tänk dige. Helen Björklund guidar. Begränsat Söndag 5 juni 19-00 - 24.00 på lämpliga kläder, fika i ryggsäcken antal deltagare (15). Inte barnvagnsvän- Naturnatta på naturum Getterön. och gärna en flora. Kontakt: Sven ligt. OBS Anmälan till Helen Björklund Hur länge vi är ute beror lite på vädret. Erik Jönsson tel 0300-250 06. 0738-08 02 72. För samåkning från Var- berg samling på P-platsen norr om Var- Kontakter: Inger Wennerlund 0340-388 Söndag 19 juni 10.00 bergs Järnvägsstation 21.20. 78 samt Linda Eklund 0703-92 53 89. Botanisk vandring i Äskhult Söndag 12 juni 10:00 -12:00 Vandring med Jan Kuylenstierna (tel. Söndag 24 juli 15.00 - 18.00 Småkrypsvandring. 0730-630049) i lätt till medelsvår Byn som försvann. Följ med till Gässlösa naturreservat och terräng under ca 3 tim. Medtag fika. Vi besöker natur­reservatet. Skogen i leta ”småkryp” med naturguiden Birgit- Samling : Bytorget i Äskhult. Okome. Samling vid Okome kyrka. Kontakt: John Öder tel 206 91. ta Rödström tel 0706-67 71 59. Samling Söndag 19 juni 10.00 naturum Getterön för sam­åkning, alter- Varbergs fästning och järnvägsstation. Torsdag 4 augusti 18.00 nativt samling vid reservatsparkeringen Samling vid huvudingången, Var- Kusthed och saltäng vid Vallda Sandö. kl 10.30. bergs fästning. Guide Ingvar Lenfors 2½ timmar lång och bitvis något krävan- Tisdag 14 juni 18.30 0340-176 26. de vandring (stövlar rekommenderas). Guider Jan Johansson, tel. 0708-66 98 Vargaslätten. Söndag 19 juni 10.00 64 och Ulla Åshede. Samling: Resevats- Upplev en utav Hallands vackraste na- Strandängarna väster om Gamla Varberg. parkeringen Vallda Sandö. turparker som står i blom. Samling vid Guide Christer Andersson, 0705-75 grindarna till parken. Obligatorisk an- 71 43. Ta oömma kläder, fika och Lördag 6 augusti 11.00 mälan till Helena Björklund tel: 035-12 gärna flora. Mogölsmyren naturreservat. 65 34. Begränsat antal platser. Samling vid Torsaberga, från vägen Onsdag 22 juni 18.00 Femsjö mot Bygget, avfart vänster ca 1 Onsdag 15 juni 17.00 Särö Västerskog. km söder Kullhult. Vandring ca 3 tim- Norra Remma. Vandring vid strand och skog. En tre mar i en typisk västsvensk miljö. Stövlar En vandring med sällsynta blommor i timmars vandring med Jan Kuylen- är ett måste, medtag fika. Guide Semir betesmarken i N. Remma. Samling vid stierna (tel. 0730-630049) Medtag fika. Maslo 070-9186048. Långaryds kyrka, medtag fika. Kontakt: Samling vid reservatets parkering. Bertil Holmén 0345-13012. Onsdag 29 juni 18.30 Ängens dag. De vilda blommornas dag – Grimsholmens naturreservat. Lördag 6 augusti 10.00 - 13.00 utflykter över hela Halland! Karl-Uno Andersson berättar om fåglar Slåtter på Bettys äng. och växter i reservatet. Alla är välkomna Lena Berglund och John Öder berät- Söndag 19 juni 14.00 på en trevlig kväll, i lättillgänglig ter- tar om växterna. Ta gärna med redskap Vandring på Yttraberg. räng. Kontakt: Karl-Uno Andersson tel Samling: Skattagårds natur­reservat i Yttrabergi i Gällared med Anita 513 90. Sörby. Se skylt i Sörby mellan Vessi- Skantze Kontakt: Alice Berglund tfn gebro och Årstad. Kontakt John Öder 819 93. Fredag 1 juli 18.00 tel 0346-206 91. Upptäcksfärd längs med strandkanten. Söndag 19 juni 18.00 Följ med på en upptäcktsfärd utmed Lördag 6 augusti 10.00 Vandring på Netas berg. strandkanten tillsammans med natur- Slåtter på ängarna i Bökeberg. Netas berg vid Skrea Strand. En guiden Birgitta Rödström 0706-67 71 Femsjö Liar, räfsor finns att låna. Slåt- vandring med Nils-Gustaf Nilsson 59. Samling: Parkeringen framför DHR- tergruppen Bökeberg, Mattias Lind- som guide. Kontakt: Alice Berglund gården i 5:e vik. ström 0730-51 64 23. tfn 819 93. Söndag 3 juli 14:00 - 16:00 Lördag 6 augusti 13.00 - 15.00 Söndag 19 juni 18.00 Orchidéerna i Vadkärr. Lieslåtter vid Kustsanatoriet Varberg. Vilt och tamt. Guide Christer Andersson. Samling på Kjell Johansson demonstrerar. Har du Naturen kring Tjolöholms slott är P-platsen vid Veddige kyrka för sam­ en lie, ta med den. Kontakt: Birgitta botaniskt mycket speciellt och intres- åkning 13.35. Kontakter: Inger Wenner- Flysjö, 0702-82 15 10 och Kjell Jo- sant. Under 2½ timma guidar Jan Jo- lund 0340-388 78 För sam­åkning från hansson 0340-0340-312 60. 21 Söndag 14 augusti 13.45 Naturum, Fjärås Bräcka. Ansvarig: Bir- liten glänta och kollar vad vi har hittat. Penttis ö och konstnärskolonin. gitta Lundin 0709-17 47 42. Samling vid Asige bygdegård, mittemot Per Sjövall berättar om konstnärskolo- kyrkan. Kontakt: Alice Berglund tel nin vid Tjärnesjön. Vi dricker medhavt Lördag 27 augusti 10.00 - 13.00 0346-819 93. kaffe på kretsens ö i Tjärnesjön. Sam- Trollsländeexkursion vid Biskopstorp. ling på parkeringen vid Gällareds kyrka. Göran Sahlén guidar oss genom denna Söndag18 september 10.00 – 18.00 Kontakt: Per Sjövall tel 0346-508 14 el- fantastiskt vackra insektsgrupp. Ta med Svamputställning på Sandbolet. ler 341 57. hela familjen, gummistövlar och fika- Kom och lär om olika svampar och dess korg. Samling: Kvibille kyrka. Kontakt: användning. Ni kan köpa kaffe, men Söndag 14 augusti 13.00 Jessica Gunnarsson tel: 0707-75 57 42. det går också bra att ta med eget. Plats: Inez Trädgård. Sandbolet i Asige. Kontakta gärna Berit En liten tur längs Smedjeån, därefter Lördag 27 augusti 10.00 eller Roland tel 0346- 421 00. fika i Inez Trädgård. Var och en betalar Skoga - Barrnaturskog i det nya reservatet. för fikat. Sedan tittar vi på deras ekolo- Vi vandrar i stiglöst land bland 250- Söndag 18 september 07.00 giska grönsaksodling. Samling vid Inez åriga tallar och studerar intressant lav Fågelflyttning på Mönster. Trädgård i Krogshult. Anmälan till Lars och svampflora. En tre timmars vand- Tag med kikare och fika och följ med ut Schale tel: 0430-311 18 eller 070-58 11 185. ring med Jan Kuylenstierna(tel. 0730- till den gamla lotsutkiken där sparvhö- 630049) Medtag stövlar och fika. Sam- kar, duvor och finkar drar förbi på sin Söndag 14 augusti 10.00 ling vid Idalakyrka. resa söderut. Turen tar 3-4 timmar och Sandsjön, Rydöbruk. går i mestadels lätt terräng och leds av På sensommaren är det dags för områ- Lördag 3 september 10.00 Rolf Persson 0300-63351. Samling: dets rariteter, klockgentiana och dytåg. Slåtter på Björkelund. Färgladan Mariedal. Stövlar rekommenderas. Guide Semir Vi bjuder på enkel förtäring. Samling på Maslo 070-91 86 048. Samling på par- gårdsplanen. För samåkning samling kl. Söndag 9 oktober 10.00 keringen vid Rydö golfklubb. Tag med 09.30 vid Tropikcenter. Björkelund nås Följ med på moss- och lavspaning. fika och flora om du har. också lätt med cykel på ”Bolmenbanan”. Gässlösa naturreservat med naturgui- Kontakt: Ebba Werner tel: 035-17 56 82. den Birgitta Rödström tel 0706-67 71 Söndag 14 augusti 59. Samling vid naturum Getterön för Utflykt till Tylön. Lördag 3 september 10.00 samåkning, alternativ samling vid natur- Kill Persson guidar oss runt på ön. Ta Svampar i Kungsbackatrakten. reservatets parkering kl 10.30. med fika. Max 20 deltagare. Anmälan Med Sven Dahlbom som guide fyller med mobiltelefonnummer obligatorisk vi korgen och får sedan reda på vad vi Fredag 21 oktober 18.30 - 21.00 Kostnad: 100 kr/ deltagare Kontakt: har plockat. Ta med stövlar, korg, kniv Provning av ekologiska måltidsdrycker. Ingegerd Svensson tel: 035-346 03. och svampbok. Samling vid Älvsåkers Inriktning mot vin och öl med Lars Fa- kyrka. Vi åker sedan vidare till lämp- gerberg. Till dryckerna serveras passan- Onsdag 17 augusti 17.00 lig svamplokal Ansvarig: Jan Johans- de tilltugg. Antalet platser är begränsat. Trottagårds torvbrytning. son 0708-66 98 64. Pris 200-300 kronor, kontantbetalning Besök på den ca 300 ha stora mossen där på plats. Anmälan senast tre dagar inn- vi ser torvbrytning i stor skala. Vi borrar Söndag 4 september 11.00 an. Kontakt: Helena Westberg tel: 0702- oss ner genom mossan från nutid till is- Lintalunds naturreservat. 47 69 66. tid. Samling vid NTO Landeryd, medtag Samling vid reservatets parkering. Vi fika. Kontakt: Bertil Holmén 0345-130 12. vandrar genom det ålderdomliga od- Torsdag 10 november 18.30 lingslandskapet med kulturgeografen Floran i Baltikum. Lördag 20 augusti 14.00 Pär Connelid 070-20 00 778. Erik Ljungstrand visar bilder och berät- Småkrypens värld. tar. Plats: IOGT-lokalen, Torggatan 5, Följ med spindelexperten Hans Lindq- Onsdag 7 september 17.00 i Falkenberg. Inträde: 50 kr, inklusive wist på en tur i småkrypens värld på Färgaryds kyrka med omnejd. fika. Kontakt: Margareta Bengtsson tel ljungheden i Fjärås Bräcka naturreser- Vandring till Lunnabo, förbi skolan och 0346-205 23. vat. Turen tar cirka 1,5 timme. Ta med vi tar ”Gängesbron” över Nissan och tit- fika eller köp på naturcaféet för att ta tar på det unika Nissaryds ålfiske. Till- Torsdag 17 november 19.00 med ut i naturen. Samling: Naturum baks i kyrkan får vi höra berättelsen om Föreläsning: Äta fisk = miljövänligt? Fjärås Bräcka. ”Rotis änglar”. Samling vid Färgaryds Friederike Ziegler (forskare på bl.a. kyrka, medtag fika. Kontaktperson Ber- SIK) och Andreas Emanuelsson (dok- Torsdag 25 augusti 18.00 til Holmén 0345-130 12. torand) guidar oss igenom många frå- Besök vår vackra stadspark. geställningar för att ta oss ett steg när- Samling vid Tivolitorget. Peter Gaunitz Geologins dag. mare till att bli medvetna konsumenter. guidar. Ans. Kerstin Seger tel 0705-61 74 32. Lördag 10 september 10.00 -15.00 Kostnad: 50 kr. Gratis för studenter med Femsjö skola. Fredag 26 augusti 20.00 - 23.00 giltigt student-id. Plats: Högskolan i Hur inlandsisen formade Femsjöbyg- Fladdermöss i sensommarkväll. Halmstad, Wigforssalen Kontakt: Linda den – kvartärgeologisk vandring i Anders Nilsson och Leif Lithander från Helander tel: 0702-04 85 86 Elias Fries fotspår. Medag fika. Kon- Göteborgs Naturhistoriska museum ger takt Sverker Finning 0345-130 02. Söndag 4 december 10.00 - 16.00 oss kunskap om fladdermössen innan vi Miljövänlig Julmarknad. tar oss ut för att förhoppningsvis uppleva Lördag 17 september 14.00 - 17.00 Naturum Getterön Kontakt: Linda Ek- dessa fascinerande djur i verkligheten. Svampexkursion i Frodeparken. lund 0703-92 53 89 Möjlighet finns att köpa fika i Naturum. Följ med på höst- och svampvandring, Vi är ute till ca 23.00, men man kan ju utrustad med korg, kniv och gärna avvika efter eget önskemål. Samling: I svambok. Vi gör en kaffepaus i en fin 22 Vandringar i naturreservat i Hallands län.

Ett axplock av vandringar som arrangeras runt om i länet. Länsstyrelsen i Halland satsar även i år på vandringar vandringar i Hallands natur- och kulturreservat”. Den med naturguider i våra naturreservat. På programmet kommer att finnas på våra turistbyråer, länsstyrelsen och finns en härlig blandning av mer än 100 promenader bibliotek. Vandringarna läggs även in på kommunernas spridda över hela länet. kalendarier och inte minst på Länsstyrelsens hemsida: Vandringarna är gratis och tanken är att fler hallän- www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/naturvard. ningar och turister ska upptäcka våra fina naturreservat. Det finns speciella turer som passar barnfamiljen, t ex Välkommen ut! vandringar då man kommer att stöta på olika naturväsen och historiska figurer. HG Karlsson, samordnare för vandringarna Alla vandringar finns med i broschyren ”Guidade

Kalendarium 2011

Skogsbo, Sön 17 april 13.30 Haverdal, Tis 17 maj 20.00 umbäranden på Bolmen. Under turen finns Hallands tuffaste vandring? Månskensvandring. goda chanser att skåda sjöfågel som skarv, Samling på parkeringen vid Hiaklitten (skyl- Samling på parkeringen till reservatet ned- fiskgjuse, storlom och kanske rentav havsörn. tat "Ekomuseum", mellan Angryd och Ästad) anför Lynga. Vad händer när det mörknar i Turen avslutas ca kl 16. (Beställ gärna bord Skogsbo, Åkullaområdets största naturreser- naturen? HG Karlsson 0707-730355 och Ka- på Tiraholms fiskrestaurang för att avnjuta en vat, består av gammal bokskog som växer på rin Hernborg leder dig i skymningsljus och god gös innan hemfärd.) Ta med kikare och sex branta kullar. Länsstyrelsen har tagit fram förhoppningsvis månsken längs breda stigar fika eller grillkorv. Guider är Sören och Gu- en ny vandringsled som leder upp på nästan i reservatet. Ta med lite kvällsfika. nilla Kabell 0706-87 25 86. OBS! Begränsat alla topparna. Den är 5,5 kilometer lång och antal deltagare. Båtavgift. Föranmälning via har en sammanlagd stigning på 250 höjdme- Gårdshult, Lör 28 maj 13.30 mail: [email protected] eller via tel: ter. Det är alltså en ganska tuff vandring som Före och efter åsänkningen i Assman 1914. 0706-003418. tar 3-4 timmar. Belöningen blir milsvida ut- Samling på reservatets parkeringsplats. Från sikter och fascinerande skogmiljöer! Ta med den gamla skvaltkvarnen vandrar vi norrut Höka, Tors 18 augusti, 18.30 en ryggsäck med fika, stadiga och vattentäta (motströms) längs Assman och beskådar Dur i natur! skodon och kanske en kikare. Guide: Mikael vilket arbete man har lagt ned för att ta upp Samling på parkeringsplatsen i södra delen Stenström från Länsstyrelsen (tel 070-372 enormt stora stenblock. Det finns en riklig av naturreservatet. Lyssna till musik och sång 74 88) flora på ena sidan av ån medan skogen har mitt i naturen! Vindla String Quartet fram- återtagit de uppodlade ytorna på andra sidan. träder. Vindla är en stråkkvartett som spelar Oxhagen, Lör 14 maj 09.00 Vandringen tar ca 2,5 timmar. Guide är Uno såväl klassisk som lite modernare repertoar Liten men tuff. Johansson (tel. 013-286842). Medtag grova – ofta i popsammanhang Ta med fika och en Oxhagen är ett litet reservat som består av skor eller stövlar samt fika. filt att sitta på. Kvällen avslutas med enli- en brant, skogklädd sydsluttning längs Lyg- ten guidad promenad med naturguiden HG nerns norra strand. Området är geologiskt Getterön, Ons 6 juli 16.00 Karlsson Kontaktperson: Karin Hernborg intressant och delvis svårframkomligt på Sägenvandring. 035-13 22 30. grund av en rik förekomst av omkullfallna Följ med guiden Malin Carlsson 0735- träd. Vandringen tar ca 3 timmar i bitvis krä- 373528 på en sägenpromenad vid Getteröns Toppbjär, Lör 24 september vande terräng och kräver grova skor och en naturreservat. Getterön känt som en av nord- 19.00 kaffekorg. Bertil Andersson och Börje Ståhl europas förnämsta fågel-lokaler. Denna gång En stjärnhimmel på marken 0708-163960 är guider. Samling på pendel- är det dock inte att se på fåglarna som är det - kvällsvandring. parkeringen vid Fjärås kyrka. viktiga. Nej, vi skall lyssna och höra vad fåg- Samling vid parkeringen till Golfbanan i Gri- larna sjunger om. Vad har de upplevt när de meton. I naturreservatet Toppbjär finns ”Bex- Mästocka, Sön 15 maj 15.00 flugit över världen? Vet de något om havsfol- ells talande stenar”, med tänkespråk som du Hedens växter. ket? Kom så får ni höra! Samlingsplats: Vid nu får begrunda i skenet av levande ljus. Om Samling på reservatets parkering. Följ med parkeringen vid naturum. förhållandena är de rätta har du också chans på en vandring över ljungheden i Mästocka. att få se självlysande svampmycel som lever Vi njuter av mosippor och hårginst, två arter Tira Öar, Sön 24 juli 11.00 i boklöv på marken. Detta är en vandring som gynnas av ljungbränningen. Vad händer I Ebbe Skammelsons kölvatten. på 3-4 timmar i bitvis kuperad terräng. Välj framåt på heden? Högst upp på heden finns Samling på parkeringsplatsen i Tiraholm. Vi stadiga och vattentäta skodon och glöm inte en bra fikaplats med en fin vy över heden. startar från Tiraholms fiskebrygga och far i ficklampa. Ta gärna med kvällsfika också. Vi Efter två timmars lätt vandring är vi åter vid båt över Bolmen till naturreservatet Tira öar avslutar med en brasa vid Rörsjöns strand. parkeringen. Guidar gör Kill Persson (tel. där vi gör strandhugg i den skyddade natu- Guider: Mikael Stenström 070-37 27 488 och 0703-21 62 22). ren. Vid en lägereld på Storö berättar med- Lena Berglund. eltidslegenden Ebbe Skammelson om sina 23 Sverige Hallands Naturskydds B förening Porto Betalt

Blivande ljunghed bränns, Björkelund.

Hallands Naturskyddsförening Program inbjuder till Länsstämma 2011 09.00 Samling 10.00 Förhandlingar 12.00 länsförbundet bjuder på lunch Söndagen den 17 april 13.00 exkursion på Björkelund. Avslut ca 15:30. Årets stämma i Hallands länsförbund äger rum i Simlångsdalen, i Tönnersjöhedens försöksparks lo- Anmälan för mat senast 10 april till: kal. Sväng av i Simlångsdalen mot Eldsberga, kör Stefan Anderson, 035-22 13 39 över Fylleån därefter andra vägen till vänster (ca 500 e-post: [email protected] m totalt). Samåkning kommer att ske från Halmstad. Ombud Utsedda av kretarna ombeds att anmäla sig till Tommie Välkommen till Björkelund Fagerberg, 035-39571, e-post: tommie.fagerberg@na- - ett halländskt smultronställe turskyddsforeningen.se minst 14 dagar före stämman. Strax sydväst om Simlångsdalen ligger länsförbun- Länsförbundet betalar ombudens resa. Kretsarna dets fastighet Björkelund naturskönt intill Fylleån. får sända ombud till stämman i förhållande till antalet Fastigheten består av ett enkelt boningshus, några la- registrerade medlemmar i kretsen vid årsskiftet 2010/11 dor och 30 hektar mark. Här bildar skogen, våtmar- enligt följande: ken, heden, ängen och betesmarkerna en vacker mosaik. 100-199 medlemmar = 4 ombud Målet för verksamheten på Björkelund är att bevara 200-499 medlemmar = 5 ombud och skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald ge- 500-999 medlemmar = 6 ombud nom att utveckla och pröva olika skötselmetoder på fastig- 1000 eller fler =7 ombud heten. Ängen slås med lie, skogen sköts för att gagna bio- logisk mångfald och en ginsthed anläggs där det en gång Varje ombud har en röst. Om ombudet får förhinder inträ- stod en planterad granskog. Förhoppningen är att arbetet på der suppleant. Enskild medlem har yttrande och förslagsrätt Björkelund ska fungera som en inspirationskälla för andra. vid stämman. Björkelunds vackra omgivningar är väl värda att ut- forska. En 2,5 km lång markerad naturstig utgår från går- Motioner den. Slingan följer till en början Fylleån för att sedan fort- Medlem, krets eller ansluten förening kan lämna motio- sätta upp genom betesmarken, heden och slåtterängen. ner till länsstämman. Motioner skall vara styrelsen till handa senast 21 dagar före stämman och skickas till ord- Martin Lindqvist förande: Tommie Fagerberg, Jordflyvägen 5, 313 50 Åled.

Naturskyddsföreningen i Halmstad och styrelsen i Hallands Naturskyddsförening hälsar alla medlemmar hjärtligt välkomna! 24