Hoburgsbladet Nr 1 2016
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
HOBURGSBLADET Nr 1 Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2016 Hoburgsvänner! När detta skrivs är det midsom- marafton och värmebölja på Sud- ret. Tyvärr är det möjligen också en historisk dag, eftersom vi just har fått veta hur folkomröstningen i Storbritannien slutade - med lan- dets utträde ur EU. Konsekvenser- na av detta är svåra att överblicka, för oss i Sverige och för hela EU. Förmodligen är de mestadels ne- gativa. Hur det än blir behöver vi tradition och fester. Midsommarfi randet vid Bottarve är just avslutat. Allt gick som en dans, från lövhämt- Foto: Göran Hellström ning till själva dansen. Fast varmt var det, och dansande i den värmen var gränsfall till Den är för övrigt den enda kvarvarande av sin sort självplågeri. En särskild eloge till lekledarna Georg att bese i hela landet. och Sassa och musikanterna Ove och Lottie mitt i Nu är allt fi nt och färdigt, en rastplats med bänkar värmen, som ställer upp helt ideellt. Vi är lyckligt fi nns att tillgå, kanonhuset är reparerat och målat, lottade som har entusiaster! buskslyet är bortröjt. Slutligen har det kommit upp Firandet av Sveriges nationaldag var också lyckat, en skylt med informerande text. Ta gärna en tur dit! som vanligt vågar jag nästan tillägga. Jag brukar Krigsmuseet i Lärbro äger anläggningen, men Ho- räkna nationaliteter och i år var de inte så många burgs hembygdsförening förvaltar den. som en del andra år. Några turister från våra nord- iska grannländer hade inte hittat hit i år, så det blev Byggen på gång väl tillsammans fem nationaliteter. Men - vi har andra projekt som väntar: Ett är den gamla räddningsbåten i Sundre som behöver kom- Skansen i Fide ma under tak. Uppförandet av båthuset kommer Vi har haft ett par projekt i gång de senaste åren. Ett att bli i samverkan med Stenmuseet i Sundre. Ett är nu helt i hamn: Skansen i Fide, den gamla för- annat är en utbyggnad av kaff estugan för att få större svarsanläggningen placerad där Fide är som smalast. arbetsplats i köket. Antalet besökare i kaff estugan Den har nu blivit uppsnyggad och öppen för besök. ökar år för år, så det är en nödvändighet. Nu har vi Under andra världskriget var där tänkt att den sk den turen att myndigheter står på vår sida. Från EU Råbergslinjen skulle stänga av ön för fi ender söderi- har vi med hjälp av länsstyrelsen på Gotland utlovats från. Sedan anlade militären en försvarsanläggning ekonomisk hjälp för utbygget av köket. under kalla krigets tid på 1960-talet på platsen, med Så är vi tack skyldiga Lydia och Ragnar Nilssons skyddsrum av olika typer vid händelse av atomkrigs- stiftelse på Gotland och Malmros Sjöhistoriska Stif- anfall. Dessutom sattes det dit en kanon för försvar. Forts på nästa sida Nu är det sommar och då har Bottarve utställningar på loftet. I år fi nns två utställningar att beskåda, dels Stig gå i lära hos stenhuggaren John Larsson nere vid Sundins målningar dels ”förkläda damer” med för- Kettelvik. På utställningen fi nns också två skulptu- kläden från olika århundraden som har burits vid rer, en i sandsten och en i trä. olika tillfällen. Stig föddes 1922, växte upp i Jämtland och dog 1990 i Stockholm. Stig vilar på Sundre kyrkogård. Stig Sundins målningar har skapats i Sundre och Det var i Sundre hans själ var hemma. dess omgivningar. Stig började i unga år som skogshuggare och byggnadssnickare och utbilda- Utställningen med förkläden och ”förkläda damer” de sig senare på Konstakademin i Stockholm. Han visar kvinnokraft av kreativitet och fantasirikedom. kom till Gotland på 1950-talet tillsammans med Ett förkläde består av ett stycke tyg som knyts runt Foto: Ing-Marie Tellström andra konstnärer som ”upptäckte” ön och speciellt midjan, men kan även täcka överkroppen och kny- Storsudret. Stig bosatte sig sommartid i kvarnen tas/knäppas baktill. Det kan prydas med volanger, vid Vännes. Han renoverade den varsamt: svarvade band och spetsar. Dess funktion var ursprungligen ny kupol, lade in golv, satte in 16 nya fönster, put- att skydda kläderna från smuts och slitage men har sade och målade invändigt. Allt är gjort med den även tidvis varit ett mode. färdighet som bara den f.d. byggnadssnickaren Stig Förklädet användes förr i tiden vid olika tillfällen: Sundin kunde uppvisa. nattvardsgång, bröllop, sorg, som fi nförkläde, ser- Här får besökaren trängas med förkläden och förkläda damer i mängd. Av de 15-tal målningar som visas är de fl esta i olja, verings- och vardagsförkläde m.m. Många yrkes- en i akvarell och en i gouache. grupper bar också förkläden. Plaggen kan vara väv- styg för att själva sy sitt förkläde. Idag ser vi förkläden bäras i kök och i yrken som Sommaren var Stigs viktigaste arbetsperiod och i da i bomull, lin, siden eller ull, vara sydda för hand Förklädet är känt från isländska sagor och medelti- servitris/kypare. Skyddsdräkten idag är blus och Sundre målade han Gotland i sommarskrud: land- eller maskin. Det fanns också förskinn – förkläde i da kalkmålningar. På 1600-talets andra hälft hörde byxor eller rock istället för förkläde. skapet, horisonten, molnen och det bleka ljuset. skinn, mest burna av män. förklädet till den kvinnliga modedräkten. Solveig Karlström/Fide Stig lärde sig också skulptera i sandsten genom att Kvinnor kunde förr som present få ett stycke kläde- Forts från sid 1 telse i Trelleborg för bidrag till båthusbygget. I år informationsdisk vid Bottarve och kopiera kodmär- Välkommen som medlem! har vi också fått pengar från Postkodstiftelsen för att ket, så kan var och en följa med på en rundvandring Alla är välkomna som medlemmar i Hoburgs hembygdsförening, ägare till Bottarve museigård sedan 1918. Medlemsavgift en bjuda barn från fl yktingförläggningen vid Björklun- i hela anläggningen genom sin mobil. Allt är helt är 100 kronor per person och år. Den betalas på plusgiro 439 1880-4. Glöm inte att ange namn och adress. da på utfl ykter till Bottarve. Så långt allt väl, endast gratis. Ing-Marie Tellström läste in den svenska tex- Medlemmar har fritt inträde i museibyggnaden hur många gånger som helst! byggloven från Region Gotland saknas ... Vi väntar ten i fj ol. Av utländska turister är de tysktalande Vi fi nns på vår hemsida www.bottarve.se, på vår app, på Facebook, på affi scher, evenemangstips och programfolder. Med- och väntar! i stor majoritet så därför är det värdefullt att få en lemstidningen Hoburgsbladet utkommer 2 gånger per år. E-post: [email protected] inläsning även på tyska, något som just nu har blivit Föreningen kommer inte längre att föra register över medlemmarnas e-postadresser för att skicka ut egna e-postmeddelan- Våra appar färdigt. Vi tackar Dieter Voltenauer i Fide för hans den. Samtidigt som vi värnar om det historiska vill vi insats med detta! För att få reda på vad som händer på Storsudret och inom Hoburgs hembygdsförening så anmäl din e-postadress på givetvis följa med vår tid här vid Bottarve. Vi har www.storsudretsnyheter.com om du inte redan gjort det. Trevlig sommar Längst ner på webbsidan i högra kolumnen fi nns rubriken ”Prenumerera på nyhetsbrevet”. nu två sk appar färdiga för dem som vill pröva dem. Du får då löpande e-postmeddelanden när nya meddelanden lagts ut. Det är bara att gå in på vår hemsida eller till vår önskar Kerstin, ordförande. HOBURGSBLADET Ansvarig utgivare: Kerstin Jonmyren E-post: [email protected] Har du en knökfull bokhylla - eller en gapande tom? Telefon Bottarve sommartid: (c:a 1/5-15/9): 0498-498240 Hemsida: www.bottarve.se Deckare, roman, bilderbok, historiebok - I kaff estugans bokhylla hittar du sommarläsning för en tia - det vill säga: Telefon vintertid: (c:a 15/9 – 1/5):0725-49 72 80 Tryck: paHemse tryckeri AB OM du också ställer dit de böcker du tröttnat på. En ömsevinst! Ing-Marie Tellström 3 Labyrintsällskap på årligt besök vid Bottarve Att byta en hembygd mot en annan Som alla vet har vi en nylagd och dekorativ tro- hustru Kimberley tycks vara sällskapet eldsjälar, jaborg inom Bottarves ägor. Den brukar få samsas båda universitetsutbildade i historia. De är huvud- med våra lamm sommartid. Det fi nns också en fö- skribenter i tidskrift en och sällskapets reseledare. redömlig och informativ skylt intill den där man Jag frågade dem förstås varför sällskapet varje år kan få veta mer om labyrinter, sammanställd av vill återkomma till Gotland. Svaret är att Gotland Lotta Lagercrantz, Vamlingbo. är det labyrinttätaste området i världen, något som På grund av vår trojaborg har vi två år i rad fått be- tidigare var okänt för mig. Jack Saward gav mig sök av medlemmar i ett sällskap med specialintresse vänligt nog fl era av deras tidskrift er samt en svensk för labyrinter. Medlemmarna bor i olika världsde- skrift om Gotlands trojaborgar för vidare förkov- lar - vilket knappast är något problem i vår Inter- ring i ämnet. net-ålder- även om de fl esta av dem verkar fi nnas De har en hemsida: www.labyrinthos.net Går man i engelskspråkiga länder. Sällskapet ger ut en årlig in på www.labyrinthlocator.org och där skriver ex- tidskrift , kallad Caerdroia, (trojaborg på keltiska) empelvis Gotland under ”city” får man alla 20 Got- en mycket ambitiös skrift där historiska spörsmål lands trojaborgar med förklaringar och allt. kring labyrinter ventileras. Gruppen är intresserad Sällskapet lovade att återkomma till Bottarve till både av labyrinter som är byggda av sten (engelska nästa sommar! Vilka trevliga och intressanta be- labyrinths) och sådana med häckar som skiljelinjer kantskaper man kan göra genom hembygdsfören- (engelska mazes). De senare är nog mer vanliga i ingen! den anglo-saxiska världen. De äldsta labyrinterna i världen kan vara fl era tusen Varje år arrangerar sällskapet resor, far till olika plat- år gamla och de yngsta endast några år, som exem- ser i världen och beser trojaborgar.