Skogshistorisk Tidskrift 1997, sidan 14-36 Gotländsk skogshistoria

Av Ingemar Linné

Jägmästare 1957. Verksam inom Skogsvårdsorganisationen hela den yrkesverk- samma tiden 1957 - 1994. Skilda befattningar på Skogsstyrelsen 1958 - 1971 Ingemar Linné bl a inom frö- och plantverksamheten och bidrags- och beredskapsverksamheten. Länsjägmästare på 1971 - 1981 och i Södermanlands län 1982 - 1994. Adress: Gruvvägen 27. 611 65 Nyköping.

enna uppsats bygger på On studier av litteratur, som Gotland den 304.000 ha stora ön mitt i anges i slutet av uppsat- D Östersjön, skiljer sig från övriga Sverige sen. Den inleds med en allmän inte bara genom vattnet utan även på flera beskrivning av ön Gotland, dess andra sätt. Berggrunden består av sedi gamla historia, något om befolk- - mentära bergarter, uppkomna under silur- ningsutvecklingen och skogarna av perioden för drygt 400 milj år sedan, då i dag. Detta som en bakgrund till vår del av världen genom kontinentaldrif- det skogshistoriska. Den som är ten närmade sig ekvatorn söder ifrån. mer intresserad av skogshistorien Berglagren med en mäktighet av ca 500 m kan börja läsningen på sid 18 med består främst av mer eller mindre hård ” skogarna fram till 1600-talet". kalksten och av de kalk- och lerhaltiga bergarterna märgelsten, märgelskiffer och märgellera. I de södra delarna av ön finns även sandsten. Jordtäcket är tunt och består mest av kalkhaltig moränlera, men torvjordar och sand förekommer också. Berggrundens varierande motstånds- kraft mot nedbrytning gör att skiftningen mellan högre och lägre terräng ofta är skarp. Höjdpartierna, som sträcker sig tvärs över ön i SV-NO riktning med utgångspunkt från Tofta resp. , lig- ger på nivån 40-70 m medan Gotland i övrigt är betydligt lägre. Öns högsta punkt, 80 m återfinns i . Gotland är flackt. Det och berggrundens genomsläpplighet bidrar till att större sjöar och vattendrag i stort sett saknas. Däremot har det lätt bildats myrar, som delvis varit som sjöar under de nederbördsrika årsti-

- 14 - dema. Myrarna är numera i stort sett utdi- delen av 1200-talet och alla kyrkoruinerna kade. i staden visar att rikedomen även där varit Klimatet är maritimt med milda höstar, stor. ökade f.ö. sin betydelse på kalla vårar och utpräglad försommartorka. farmanböndernas bekostnad. Ett öppet Nederbörden är som årsgenomsnittet i krig mellan staden och landsbygdsbefolk- medeltal så låg som 525 mm. ningen utbröt 1288. Bönderna blev förlo- rare. Kung Magnus Ladulås genomdrev en Den historiska bakgrunden fredsuppgörelse och knöt samtidigt Got- land närmare Sverige. Bondeköpmännens Människor har bott på Gotland sedan handel avtog i betydelse under 1300-talet. urminnes tid. De äldsta fornläinningarna Den fick sin avgörande knäck då Valdemar är över 7.000 år. Gotland har över 42.000 Atterdag sommaren 1361 invaderade ön kända fasta fomlämningar spridda över och införlivade den med sitt rike. Gotland nästan hela ön. Drygt 10.000 är lämningar förblev danskt under Valdemars tid. När efter bebyggelse. Från yngre bronsåldern han dog 1376 godtog gotlänningarna fri och äldre järnåldern finns bevarade stora - villigt hans dotterson Olav som kung. Got- system av åkerparceller i blockform för land erövrades emellertid 1394 av meck extensivt långträdesbruk. Från tiden 200 - - lenburgska kapare, de s.k. fataliebrödema, 600 år e.Kr. härstammar ca 1.800 husgrun - men de besegrades redan 1398 av Tyska der, på Gotland kallade kämpgravar. I orden, som överlämnade ön 1408 till uni- anslutning till dem finns resterna av 370 onsdrottningen Margareta. km stensträngar, som varit hägnadsmurar Under hela 1400-talet och långt in på mellan inägo och utmark. - 1500-talet växlade överheten över Gotland Gotlands centrala läge i förhållande till mellan danska unionskungar, svenska handelsvägarna medförde att ett relativt regenter och självständiga danska länsher- högt välstånd skapades på ön. Detta visar rar. Kyrkligt tillhörde ön Linköpings stift gravfynd och funna skatter, särskilt från till 1530-talet. trots att den i praktiken vikingatiden. Över 140.000 arabiska och mest varit dansk. Först 1570 erkände Sve- västeuropeiska mynt, bitsilver och tusen - rige att Gotland tillhörde Danmark. Så för- tals smycken ingår i fynden. Handeln blev det till freden i Brömsebro 1645 då bedrevs sannolikt av bondeköpmännen, Gotland ånyo införlivades med Sverige. s.k. farmanbönder. Den vikingatida hög - Där har ön förblivit med undantag av åren konjunkturen stod sig in i tidig medeltid, 1676-79. då danskarna ockuperade den i då Gotland fortfarande dominerade öster - samband med det skånska kriget. sjöhandeln. Ön hade svag anknytning till Under våren 1808, då ön var försvarslös, sveaväldet. Det fanns en bonderepublik, eftersom den svenska krigsmakten var som tog aktiv del i östersjöhandeln redan engagerad i det finska kriget, ockuperade före Visbys grundande och Hansans fram - ryssarna Gotland och förklarade att ön var växt. en rysk provins. När en svensk fiottstyrka Gotland kristnades troligen under 1000- med trupper sändes till Gotland gav sig talet. De ännu i dag bevarade 92 landsorts- ryssarna iväg utan att några krigshandling- kyrkorna 1100 , från - 1200- och 1300-talet ar uppstod. vittnar om den gotländska bondebefolk- ningens ekonomiska resurser och om dess internationella kontakter. Befolkningen och gårdarna Visbys ringmur, byggd under senare Gotlands befolkning år 1720 uppgick till

- 15 - Även den som är liten och ful har rätt att leva

n VILL ALLA SE ÖRNEN SEGLA över sko- gen och vi vill alla kunna hitta guckuskor på Vvår skogsvandring. Vi kittlas av tanken att det finnsbjörnoch vargiskogen,åven omen del kanske inte vill möta dem, åtminstone inte öga mot öga. Det ar latt att hitta skal till varför vi ska skydda vackra blommor och sallsynta rovfåglar. I skogs- bruket har vi sedan länge tagit hänsyn till dessa sr*" arter. Men skogen har också mer okanda invånare. * Tickor som växer under murkna stockar,lavar som man behover lupp för an kanna igen och insekter som inte ens har ett svenskt namn. En del av dess

" ' • arter svårt att samsas skogsmaskinerna om 'V : har med « r* ..t ’! skogen. De behöver skog som stått orörd av brand - eller avverkningunder långtid.Eller också behöver de bränd ved som svartbaggen på bilden, gamla murkna lövträd eller andra mil|öcr som ar sällsynta i den skötta skogen. SCA Skogstår för ettlångsiktigt skogsbruk.Det innebär att vi sköter skogen så att den ger virke för all framtid.Idecennier har tillväxteni skogen varit större än avverkningen. För varje träd som falls planterar vi två. Men med ett långsiktigt skogsbruk menar vi att skogen inte bara ska vara hemvist for alg och timmertallar, utan for alla dess övriga djur- och växtarter. SCAs skogsinnehav är lika stort som Värmland.Just nu inventerar vi våra skogar för att finna stora och små miljöer som är viktiga for växt- och djurliv. Sen ska vi se till att dessa miljöer finns kvar iskogslandskapet.Därför avstår viien del fall från att bruka skogen helt och hållet,i andra fall använder vi alternativa metoder. Det händer till och med an vi sätter eld på skogen. Bränd mark och bränd ved är nämligen viktigt för många d|ur och vä xter. Vi ska leva av vad skogen ger. Men det ska mtc vara till priset av skogens djur och vä xter. Inte ens de små och fula.

SCA SKOG

SCA SKOG AB 851 88 Sundsvall Telefon 060-19 30 00

- 16 - 18.873 personer. Hundra år senare var den som på fastlandet. Här var det den enskil- nästan fördubblad för att 1920 vara tre- da gården som kluvits i parter. Ägosplitt- dubblad, 56.134. ringen blev emellertid så stor att den för- År 1940 var invånarantalet 58.532 och svårade att markerna brukades rationellt. idag ca 57.000. Det är framförallt tätorter- Gotlands läns hushållningssällskap, lan- na och då särskilt Visby som svarar för till- dets äldsta bildat 1791, engagerade sig växten. Den gotländska bondebefolkning- stort i skiftesfrågan och lyckades tillsam- en visade under 1800-talets senare del och mans med berörda myndigheter få de got- en bit in på 1900-talet en utveckling i frå- ländska särbestämmelserna upphävda ga om födelseöverskott, som markant skil- 1875. Laga skifte kunde därefter ske i stor de sig från det vanliga vid den tiden. Men skala. traditionen från äldre tider överläts redan under livstiden fädernegården ofta odelad Gotlands skogar av i dag till en son eller måg. Gården taxerades vid överlåtelsen mycket lågt, varför medar- Den som inte varit på Gotland, men hört vingamas arvslotter blev små i förhållande talas om de fagra gotlandsängama, den till huvudarvingens. På så sätt kunde går- stora blomsterprakten och de bördiga darna gå i arv odelade. Detta förfarande åkrarna kanske tänker sig, att Gotland har kunde dock inte fortsätta under nyare tid. vackra skogar med stort inslag av ädellöv- År 1845 lagstadgades om dotters lika arvs- träd. Den som varit på Gotland och färdats rätt som sons. För att ändå kunna föra går- endast på kustvägarna till de nordliga darna vidare odelade började man begrän- respektive sydliga alvarsmarkema, d.v.s. sa barnantalet i familjerna, särskilt hos de Fårö och Sudret undrar om det överhuvud- mer förmögna. Tvåbamsfamiljer blev van- taget finns skog på ön värd namnet. Det liga. Födelsetalen blev t.o.m. lägre än finns det. Av öns totala landareal 304.000 dödstalen. ha. är 125.000 ha eller 41 % skogsmark. Trots alla ansträngningar att hålla går- Den är emellertid svag, ofta grund, darna intakta hade under årens lopp de bemängd med kalksten och tämligen ursprungliga gårdarna delats upp i parter, näringsfattig. Fältskiktet består oftast av som i sin tur delades vid arvsskiften. gräs och örter. Medelboniteten är endast Genom partsdelning och genom köp och 3,9 m'sk/år och ha. Skogsmarken bär ett arv blev till sist ägosplittringen stor liksom virkesförräd om 103 m'sk/ha eller 14 milj den var i övriga Sverige. Där ägde emel- m’sk totalt. Man får dra sig upp till övre lertid enskifte och storskifte rum med bör- Norrlands kustområden för att finna lika jan vid mitten av 1700-talet. Sådana skif- svag skogsmark och produktion som den ten ansågs emellertid ej tillämpbara på gotländska. Gotland. Genom nådiga brev 1775 och Hur är det då med eken och andra ädla 1786 tillförsäkrades hemmansägarna att lövträd? De är ganska sällsynta. Tallen ” ingen av dem måtte påtrygas något stor- dominerar helt med 70 % av virkesförrå- skifte, därest han ej själv funne gott att det, som dessutom består av 17 % gran och däruti ingå” . Det skulle således krävas således endast 13 % lövträd, jämnt förde- total enighet mellan alla berörda markäga- lat mellan ek, björk och övrigt löv. Got- re om något skifte skulle kunna ske. Sådan land är landets tallrikaste län. Tyvärr är enighet uppstod aldrig. den i stor utsträckning av dålig kvalitet, Anledningen till särbestämmelserna på med hänsyn till kvist och krokighet, men i Gotland var att det aldrig förekommit byar gengäld är den senvuxen. d.v.s årsrings-

- 17 - Endast tomma planteringsrutor så långt ögat ser!

•• Gränsfors Yxmuseum har mer än 1000 yxor, gamla och nya, GRANSFORS från i första hand Sverige. Museet ligger mellan Hudiks- vall och Sundsvall längs vägen mellan Gnarp och Bergsjö vid Gränsfors Bruks YXMUSEUM Yxsmedja. BERGSJÖ. TEL 0652-71090 Vardagar visas yxsmide.

- 18 - bredden är måttlig. Kämandelen är av den- bronsålder). Granpollen börjar förekomma na anledning förhållandevis stor och ca 15 mer allmänt. Under järnåldern ökar det i % av timmerfångsten klarar kraven för den frekvens liksom björkpollen. Från kvalitetsprodukt, som går under namnet vikingatid till nutid ökar tallpollenfre- "Gotländskt kärnvirke". Har den gotländ- kvensen, vanligen 85-90 %, granpollenfre- ska skogen alltid sett ut som den gör i dag? kvensen ökar till 5 å 10 % och ekbland- Svaret är nej. Den har varit både bättre och skogen går tillbaka till endast någon ensta- sämre. Det kommer att framgå av fortsätt- ka procent. Vi kan således konstatera att ningen av uppsatsen, som hittills utgjort en Gotland sedan istidens slut varit ett talldo- bakgrund till det skogshistoriska skeendet. minerat landskap och att granen sedan några tusen år, liksom nu, förekommit relativt sparsamt. Ekblandskog och björk Skogarna fram till 1600-talet har varit vanligare förr. Om skogstillståndet för tusen eller tusen- Det är inte svårt att tänka sig att skogs- tals år sedan finns naturligtvis ingen doku- tillgången varit god för Gotlands relativt mentation, men man kan på goda grunder lilla befolkning under gången tid. Den äld- anta. att Gotland varit mer skogrikt och att sta kända bebyggelsen var de s.k. kämp- skogen varit bättre då än nu. Viss informa- gravshusen från äldre järnåldern. De var tion om de äldsta skogarna får vi från pol- byggda av trä och torv på stengrund och lenanalyser. Här har Lennart von Post med agtak. Trä behövdes också för båt- gjort banbrytande insatser. Han redovisade byggen, till redskap, som bränsle och för sin metod 1916. Pollendiagram har gjorts inhägnad av odlingsmarken. Allt eftersom från ett flertal gotländska myrar varav t.ex. tiden gick förbättrades bostäderna, som Geistmyr på Lojsta hed representerar barr- fram till den äldre medeltiden regelmässigt skogstrakt och myr löv- och var trähus. Även Gotlands tidigare kyrkor ängstrakt. var byggda av trä. Rester av dem finns Oavsett var proven tagits och oavsett fortfarande bevarade. Den mest kända är tidsepok från arktisk (ca 10.000 år sedan) stavkyrkan i från början av 1100- till nutid dominerar tallpollen fullständigt talet. Den finns delvis rekonstruerad på med några få undantag under kortare tids- Statens historiska museum. Det finns fler rymder för sju åtta tusen år sedan, då på fynd av rester från träkyrkor från 1100- dessa provplatser björkpollen var i det när- talet och tidigt 1200-tal. Nämligen den i maste lika vanliga. Klimatet har under Eke och resp Silte. I Silte har 70 vägg- tiden från skogsträdens etablering till nu plankor återfunnits varav 26 av ek. Plan- växlat avsevärt, men likväl har tallen varit korna är bestrukna med tjära. En av kyr- öns helt dominerande trädslag. kans långhussyllar har också återfunnits. Pollen från ekbladskogar börjar mer tyd- Den var 8,5 m lång av ek. Vi kan således ligt dyka upp i lagerföljdema från tiden konstatera att ek användes som byggnads- närmast före Ancylusmaximet (för 8.000 virke och att det skyddades med tjära. år sedan ) med några procent, en nivå som Tjärbränning har gammal tradition på Got- ligger kvar till tidig Atlantisk tid (för 5.000 land. - 6.000 år sedan). Ekblandskogamas polle- Det största och bäst bevarade byggnads- frekvens kunde i dessa lagerföljder vara så minnet av trä från 1100-talet är bulverket i hög som 25-30 procent. Tingstäde träsk. Detta väldiga försvars- Ekpollenfrekvensen avtar när vi kom- verk, eller vad det nu har varit, ligger mitt mer in i mer historisk tid (gånggrifts- ute i sjön, nu mer eller mindre nersjunket i

- 19 - o o •t o

M s x> z c z z <

Sveriges naturligaste papperstillverkare

Kretsloppstänkandet går igen i hela vå r verksamhet. Vi var först i världen med klorfri pappersmassa och vi utvecklar stå ndigt våra anläggningar för att producera med största mö jliga miljöhänsyn. Aspa Bruk t ex, rä knas idag som som en av världens mest miljövä nliga massafabriker. Redan 1880 började Munksjö tillverka toalettpapper i Jön- köping. Då funderade man inte så mycket på att produk- terna skulle ingå i ett kretslopp. Idag tillverkar vi oblekta hygienprodukter, kuvert och förpackningar av returfiber. Det är resurssnåla och miljövänliga produkter som är en naturlig del av vår tids kretsloppstä nkande.

M U N K S J Ö A B M H u v u d k o n t o r : B o x 6 2 4 , S 5 I 1 8 J ö n k ö p i n g MUNK5IÖ

M U N K S J Ö P A P E R • A S P A B R U K • M U N K S J O F Ö R P A C K N I N G A R • C E R B O M U N K S J O H Y G I E N • L J U N G D A H L S - G R U P P E N • M I T C O M - G R U P P E N

- 20 - bottensedimenten. Det utforskades relativt talet var det gott om dem. Carl von Linné grundligt på 1930-talet av majoren Arvid skriver i sin Gotländska resa 1741, särskilt Zetterlind. Dagens mer detaljerade kun- i anteckningar från södra delen av ön, att skaper om bulverket har vi fått av marin- ” stenhus sågs vid bondgårdarna med valv arkeologen Johan Rönnby vid Riksantik- och tjocka murar så att det föreföll som om varieämbetet. Han började sina undervat- alla bondgårdar där på orten förr i världen tensundersökningar 1989 och de fortgick varit bebyggda med stenhus” . Linné reste till 1993. Undersökningarna har varit genom ett landskap som ännu i stor mycket omfattande. De har resulterat i en utsträckning bevarat sin karaktär från doktorsavhandling i juni 1995. Bulverket 1200-talet. Man kan ana att han var förun- har bestått av 170 m långa bryggor i kva- drad över de ståtliga stenhus han såg på drat med öppet vatten innanför. Bryggorna var och varannan gård även om många var vilade på stockkistor 8 x 8 ni. Pä bryggor- förfallna och låg i ruiner. na fanns byggnader av trä. Till bygget av Den rikliga förekomsten av stenhus stockkistorna har åtgått ca 20.000 stockar. skall inte tolkas så att det var ont om skog, De som ligger nedtill är mycket grova, ca utom möjligen på de sydligste delama av 50 cm i diamater medan de övre är 25-30 ön. Det är snarare ett tecken på att Gotland cm. var rikt och det fanns säkerligen gott om Genom dendrokronologi (årsringsstudi- skog och bra skog. Men det förhållandet er) har Rönnby kommit fram till att bul- skulle senare ändras i takt med befolk- verket i sin helhet byggdes 1124. Han ningens ökade behov av skogsprodukter i nämner i ett samtal med mig att de stockar kombination med bristande insikt om som legat inbäddade i bottensedimenten behovet av skogsvård. Även andra fakto- som färska tallstockar och vid torkning rer som skogsbränder, stormfällningar, krympte trät inte mer än färskt virke. utdikningar och inplantering av vildkanin Träden var normalt mellan 150 och 200 har påverkat utvecklingen. år gamla när de avverkades. Han bedömde att man från de grövre träden tog ut 2 Skogama från 1600-talet stockar å 8 ni. Till hela bygget gick det åt ca 25.000 träd. till nutid Det är fascinerande att veta att på botten Fortfarande under 1400- och 1500-talet av Tingstäde träsk och i sedimenten ligger var säkerligen trycket på de gotländska 10-tusentals stockar av väldiga dimensio- skogarna måttligt. Tjära brändes och trä- ner från tallskog, som uppkom under kol producerades men mest för lokala vikingatiden. Vi kan också konstatera att behov. Likadant var det med kalkbrän- det i Tingstädetrakten vid den tiden fanns ningen, som tog fart först undet 1600- gott om skog med gamla resliga träd. talets början liksom produktionen av virke Under Gotlands storhetstid, som inföll för export. under ll (K)- till slutet av 1300-talet blev sten ett allt vanligare byggnadsmaterial. Av Gotlands nuvarande 93 församlings- Kalkbränningen kyrkor är alla utom en från denna tid och Kalkbränning förekom givetvis redan då alla är byggda av sten och de flesta under de gotländska stenkyrkorna och profana 1200-talet. stenhusen byggdes under 1100-1200- och Det finns ännu rester av profana sten- 1300-talet men någon större kalkexport byggnader från denna tid och under 1700- förekom troligen inte då. Gotlands första.

- 21 - för sin tid moderna kalkugn, anlades 1634 produktionen, något som vi kommer att på S:t Olofsholm. Därefter uppfördes allt finna fler belägg för längre fram i histori- fler ugnar främst utefter öns kuster. År en. 1640 byggdes en kalkugn i Burgsvik på Att kalkbränningen gick hårt åt skogar- södra Gotland, men skogsbristen där med- na är uppenbart trots att bättre och bräns- förde att den inte var i bruk särskilt länge. lesnålare teknik infördes. I slutet av 1800- För att få anlägga kalkugn krävdes talet rådde stor skogsbrist. Situationen för licens. Den först kända utfärdades av kung kalkbränningen förbättrades dock genom Kristian IV (Gotland var ju danskt ) för att sjöfarten på England utvecklades och ugnen på S:t Olofsholm. Ett villkor för stenkol därifrån kunde användas som licens var att sten och skog skulle finnas i bränsle i ugnarna. tillräcklig mängd på den egendom, som ugnen tillhörde. Redan under 1600-talets senare del blev vedtillförseln till ugnarna Trävaruexport ett allvarligt problem. Ugnarna var naturli- Av ålder har export av trätjära och trävaror gen lokaliserade till områden där kalkste- varit av stor vikt för Gotland. Gamla tiders nen var lätt att bryta och inom dess områ- teknik med bilning eller kransågning av den var förutsättningarna för skogspro- virket tillät inte så stora volymer, att det duktion inte de bästa. Sålunda ängslades menligt påverkade skogstillgångarna. Men man vid den här tiden i Visby för stadens tekniken förbättrades och så småningom dagliga behov av ved. Till detta bidrog att blev vattendrivna sågverk vanliga även på ett järnbruk i krävde mycket Gotland. Detta kan te sig märkligt med träkol. tanke på öns flacka topografi och de i dag Att kalkbränningen tärde hårt på skogar- fåtaliga vattendragen. Men under vattenså- na finns det många vittnesbörd om. Carl garnas tid var myrarna inte utdikade. Där- von Linné skriver, när han den 27 juni för var säkerligen vattendragen då fler och 1741 besökte och dess kalk- vattenförsörjningen annorlunda. bruk, "att hela platsen låg full av kalkved” . År 1653 upprättades för skatteläggning Vidare:"Det är visst att skogarna här äro (Gotland hade nyligen blivit svenskt) Got- tämligen tillräckliga, dock lösa och ojäm- lands äldsta jordebok. Den täcker hela ön. na: så att om kalkbrukama får fritt dispo- I boken finns anteckningar om bl.a. befint- nera skogen, bliver väl Gotland även en liga sågar. Även protokollen från 1665 och gång här på orten uppröjt". På resan kom 1697 års kvamkommissioner ger upplys- Linné till Fårö. Om skogen skriver han att ningar om sågverk. År 1653 förefaller det "den var av tall och enbuskar ojämnt vux- ha funnits 45 sågverk på ön, koncentrera- en och tämligen uthuggen, men på norra de till klintehamnsområdet och östra Got- kanten av ön mer tillräcklig". Omdömet land i höjd med - och Krä- står sig även i dag. klingbo. Då liksom det är nu var dessa På resan söder ut från Bunge efter östra områden säkert de mer skogrika och med havssidan färdas Linné genom skog "som hygglig tillgång på vattendrag. Sågarna mest var uthuggen av kalkbrännare men låg på enskilda stora gårdar med god här och där hade tillräcklig gran”. Den 3 skogstillgång. Man sågade främst timmer juli besökte Linné , "som hade från egen skog eller åt andra skogsägare. föga skog (ty vådeld hade länge sedan för- Sågningsmöjlighetema var skiftande. tagit honom)” . Skogsbranden hade tydli- Några kunde såga höst och vår andra bara gen försämrat förutsättningarna för skogs- några veckor. Vattentillgången var som

- 22 - K visiren, långväxt tallskog vid Olleifs i Viklau, Gotland.

- 23 - regel mycket knapp. Där vattendrag sak- kommit sedan 1658 men också att en del nades anlades vinddrivna sågverk. Ett av de då verksamma nedlagts. De nytill- sådant kan beskådas på Bungemuséet. Vir- komna sågarna fanns mest på mellersta ket användes mest för lokala behov, men och södra Gotland, dock inte på den sydli- export förekom också. Utförseln av sågade gaste delen, som var mer eller mindre trävaror under 1600-talets första hälft gick skoglös. Det anfördes 1697 att skogen var främst till Danmark, som Gotland ju var uthuggen på åtskilliga av de gårdar som en del av. Senare exporterades trävaror hade sågverk. Vi ser att man redan vid slu- även till nordtyska hamnar. tet av 1600-talet konstaterade eller frukta- Till en början bestod utförseln mest av de skogsbrist som följd av kalkbränning sparrar, bjälkar och ved, men i någon mån och trävaruexport. Om den senare uttalar även av brädor huggna eller sågade. Ande- Carl von Linné vid det tidigare omtalade len brädor ökade dock drastiskt vid 1600- besöket i Kappelshamn den 27 juni 1741 talets mitt som framgår av följande tabell. följande: ” Bjälkar lågo i stora hopar vid stranden, som merendcles försålts till tys- Utförsel av brädor och ved kar och danskar. En del voro 14 å 16 alnar långa 7 tum breda 7 1/2 tum höga och kos- från Gotland tade vardera 16 styver, men de av andra År Tolfter brädor Famnar ved sorten, som ej voro mer än 12 alnar långa, 1633 490 6 tum breda 5 1/2 tum höga, såldes av bon- 1637 500 den för 8 styver: De flesta av dessa bjälkar 1647 740 voro spruckna, vilket sker därav, att bön- 1648 1.376 5.345 derna, så snart de dem huggit om våren låta strax såga dem till rätt storlek” . 1656 3.623 (43.476 st) 4.377 (ca 15.000 m') När Linné den 14 juli kommer till Klin- tehamn konstaterar han att ” hamnen hade 1 tolft 12 st.l gotländsk aln 0.5493 m = = de mesta fartyg man sett i någon gotländsk 3 gotländska alnar 1 famn 1.6479 m = = hamn, som där intogo kalk, bjälkar och 1 1 famn ved troligen 3 å 4 m brädor”. Att skogsbruk hade en stor betydelse för Av de förda journalerna framgår att de Gotland framgår klart av vad landshöv- exporterade bjälkarna kunde ha ansenliga ding Psilander skrev år 1726. ” Skogame dimensioner. De längsta var 20 alnar = 11 äro den dyrbaraste skatten och det förnäm- m. Den vanligen största längden var 16 sta medlet, varigenom handeln här på alnar = 8,8 m. orten upprätthålles, så att trähandeln och År 1697 tillsattes en särskild kommis- kalkbränningen intager allt det, som skat- sion, som skulle utreda tillstånds- och ter och utlagor årligen i penningar utgår” . skatteförhållandena för kvarnarna på Got- Med hänsyn till skogsbrukets betydelse land. Till kvarnarna räknades även vatten- för ön såg landshövdingen med oblida sågverken. Kommissionen tillkom inte ögon att yngre skog upphöggs till ” billiga endast av skatteskäl utan även på grund av exportsparrar” . Han till och med förbjöd alla de klagomål, som framförts av gran- sådan export genom en författning 1739, nar, som fått sina marker översvämmade men den hade liten effekt. Oron över att och den rädsla för skogsbrist som började skogarna skattades för hårt, eller inte fick breda ut sig. den behövliga skötseln, återspeglas i Kommissionen fann att 68 sågar till- landshövding von Segebadens klagan

- 24 - 1769 ” att 2 å 3 gånger för mycket gärds- ställe. På det svårföryngrade Gotland gårdsstängsel alldeles utdödar den pä Got- kommer sällan ny skog av sig själv. land redan nog medtagna skogen” . Trots alla klagomål över skogsbrist och Klagomålen över slöseriet med de stän- dålig skötsel fanns det likväl tämligen gott digt minskade skogstillgångarna fortsatte om avverkningsbar skog inom de större under resten av 1700-talet och in på 1800- och bättre skogsområdena. Den skulle talet. Uppmaningar framfördes att begrän- emellertid falla i rask takt i och med att sa förbrukningen av husbehovsvirke, sär- modernare sågteknik kunde svälja avse- skilt till stängsel. Några decennier in på värt större timmermängder än vattensågar- 1800-talet var skogstillståndet verkligen na. Det hela började med att skotten Peter inte tillfredsställande. Landshövding Ce- Graham med början 1855 köpte upp går- derström skrev 1832 bl.a. ” att i barrskogen darna Gullauser i och Austris i hade under de sista tjugo åren stora fält Tingstäde och Halls socknar. År 1861 köp- upphuggits, andra buro blott glesa läm- tes Vestöös i Hall socken och ungefär sam- ningar efter stor skog men inga plantering- tidigt Munkebos i Norrlanda socken, som ar”. på den tiden var en av de skogrikaste på Landshövdingen hade uppenbarligen Gotland. Peter Graham blev en stor skogs- klart för sig att skogen på Gotland var svår ägare. att självföryngra, att plantering måste till- Vid Gullauser uppfördes 1857 en ång- gripas, en kunskap som står sig än i dag. såg. den första på ön och i och med det Vid den här tiden började mer ansvars- började en ny sågverksepok på Gotland. kännande personer inse att skogarna Peter Graham drog sig 1866 tillbaka från behövde skötas. Kungl. Maj:t utfärdade en affärerna på Gotland. De övertogs av befallning till länsstyrelsen på Gotland att sönerna Alexander och Patrik och bedrevs själv eller genom Hushållningssällskapet under firmanamnet Graham Brothers (i söka förmå skogsägarna att bättre vårda folkmun Brödema Grim). Bröderna fort- sina skogar. Som uppmuntran härtill upp- satte att köpa fastigheter men också satte Hushållningssällskapet år 1843 ett avverkningsrätter. De anlade nya ångså- premium att tilldelas den som kunde upp- gar, som var så mobila att de kunde flyttas visa största området planterad vacker och till platser för köp av avverkningsrätter. växtlig, minst femårig tallskog samt två Brödema kom så småningom att bli ägare premier för hägnader av vällagad stenmur till sammanlagt 14 gårdar i Tingstäde. Lär- eller levande häck. bro, Hall. Hangvar, , Boge, Norrlan- I Hushållningssällskapets årsberättelse da och socknar. Ångsågar uppfördes 1845 klagades det över att varken förma- på lastageplatserna vid Flenvike, Kappels- ningar eller premier syntes hjälpa. Den hamn. Barlast vid Vägumeviken och vid tilltagande upphuggningen av björk för S:t Olofsholm. Minst fem sågar till ingick utskeppning av ved blev ett nytt bekym- i verksamheten. mer för skoghushållningen. Bröderna Grahams sågverksrörelse, som Tydligt är att skogstillståndet vid mitten bedrevs till 1874, krävde stora mängder av 1800-talet var allt annat än gott. Man timmer. En våldsam exploatering av Got- skördade stora mängder skog, ofta ung och lands skogar inleddes nu. Men länsjäg- växtlig, till kalkbränning, husbehovsved mästare Ragnar Melin (länsjägmästare och virke, gärdsgårdar och till export av 1908-1948) skriver i sin opublicerade brädor, bjälkar och sparrar, utan att sörja skrift ” Spridda blad ur de gotländska sko- för att ny skog skulle komma i den gamlas garnas historia” följande: ” Emellertid har

- 25 - jag under min långa tjänstetid trott mig 50.000 famnar (ca 150.000 mJ). Dagens finna, att Grahams. särskilt på egna sko- tillväxt är 400.000 nfsk på samma areal. gar, icke farit fram utan all hänsyn till åter- Avverkningarna uppskattade Sylvan till växten, åtminstone icke i samma grad som dubbla tillväxten. deras många efterföljare på skogsexploate- Landstinget reagerade resolut på rappor- ringens område” . ten och beslöt omedelbart att begära att År 1868 utskeppades från Gotland Kungl. Maj:t skulle utfärda en förordning 800.000 svenska kubikfot (21.000 m5) "till förekommande av skogsförödelse på sågade varor och under perioden 1880- Gotland” enligt riktlinjer som utarbetats i •• 1885 årligen i genomsnitt ca 1,2 milj Sylvans utredning. Aven Hushållnings- kubikfot (31.500 m'). Motsvarande siffra sällskapet ställde sig bakom landstingets för perioden 1930-35 var 4.500 m\ Sko- begäran, som bifölls och 1869 utfärdade garna exploaterades således under senare Kungl. Maj:t förordningen om förekom- delen av 1800-talet utan att något nämn- mande av skogsförödelse på Gotland. Det värt lämnades tillbaka i form av skogsvård var en för denna tid märklig åtgärd med och återväxtåtgärder. ingrepp i den enskildes förfoganderätt över sin egendom. Förordningen stadgade Insatser för att återväxtskyldighet. Både landstinget och Hushållningssäll- förbättra skogsti11ståndet skapet hade uttalat önskemål om att det Den fortgående försämringen av skogstill- borde bildas kronoparker på Gotland. Så ståndet sågs vid mitten av 1800-talet med blev det också 1880, då kronoparken stor oro av dem, som kände ansvar för Skogsholm bildades av f.d. hospitalsjor- Gotlands framtid. En av dem var forstcan- dar. Några år senare tillkom kronoparken didaten Fritz Schiiberg, som var skogsin- Lojsta hed om 3.045 ha skogsmark genom tresserad ledamot av Hushållningssällska- uppköp från ett stort antal hemman. Kro- pet. Han föreslog att skogliga mönsteran- noparkema kom så småningom att uppgå läggningar skulle uppföras på ett antal går- till ca 10.000 ha. De avvecklades dock helt dar. Genom Länsstyrelsen utverkades ett på slutet av 1980-talet. statsbidrag på 400 riksdaler banco i tre år Trots undervisning, kostnadsfri hjälp för anställning av en undervisare. Det blev med frö, plantor och plantörer fortsatte jägmästaren Otto Lidman, Böda, som fick misshushållningen av skogarna. Detta uppdraget. framtvingade skärpt lagstiftning. Den nya Han skulle besöka Gotland tre-fyra lagen kom 1894. Nu skärptes bestämmel- gånger per år och då stå till länsstyrelsens. serna om återväxtskyldighet. Lagen skulle Hushållningssällskapets och de enskilda också hindra avverkning av klen skog. skogsägarnas förfogande. Arrangemanget Uppsikten över skogens vård och sköt- med en tillresande konsult blev inte lyck- sel ankom på kommunalnämnderna, som at. Då nytt statsbidrag erhölls anställdes skulle anmäla lagöverträdelser till länssty- jägmästaren J.O. Sylvan, med villkor att relsen. Den skulle företa syn och kunde han bosatte sig på ön. Han skulle snarast utfärda avverkningsförbud. genomföra en undersökning av öns skogar Landstinget och Hushållningssällskapet och redovisa för landstinget. Det gjordes utsåg en gemensam skogskommitté om 30 1868. Sylvan uppskattade den produktiva personer, som inom sig utsåg en skogs- skogsmarksarealen till 270.000 t.l.d. (ca vårdsstyrelse. En centralplantskola anla- 135.000 ha) och den årliga tillväxten till des och skolorna uppmanades att odla

- 26 - plantor i skolträdgårdarna. En överplantör År 1912 skrev Melin. ” De skogsvårdsar- och plantörer tillsattes. Rätt snart riktades beten av annan art än avverkning, som hit- kritik mot verksamheten. Intresset för tills utförts å enskilda skogar på Gotland, skogsvård hade inte väckts bland skogsä- äro som synes av ringa omfattning och garna och planteringarna och sådderna måste betraktas som första stegen på en misslyckades i stor utsträckning p.g.a. tor- riktig, men svårarbetad och föga känd ka, bristande betesfred och andra orsaker. väg” . Skogskommittén och dess skogsvårdssty- Sakta men säkert förbättrades dock relse hade, liksom tidigare Hushållnings- markägarnas förståelse för behovet av sällskapet. hoppats på att man genom upp- skogsvård och Melin skrev i början av lysning och fritt utlämnat skogsodlings- 1930-talet ” att den gotländska bonden material skulle uppnå de uppställda skogs- numera i regel var mycket sparsam och vårdsmålen. Kommittén fick lov att ge kri- hushållsaktig med sin skog” . Men gärdes- tikerna rätt. Den erkände att en annan gårdama slukade fortfarande mycket vir- organisation och kraftfullare åtgärder ke. År 1928 uppskattades deras längd till behövdes. 1.200 mil och till dem förbrukades årligen Efter utredningar och överläggningar i 20.000 m 3 virke. landstinget och Hushållningssällskapet År 1925 upphävdes särlagstiftningen för utfärdade Kungl. Maj:t 1908 års lag angå- gotlandsskogama och 1923 års skogs- ende vård av enskilda skogar inom Got- vårdslag kom att gälla även för dem. Då de lands län. Samtidigt utfärdades förord- i sin helhet kom att klassas som svårför- ningen om skogsvårdsstyrelse inom länet. yngrade gällde samma skydds- och kon- För landet i övrigt, med vissa undantag i trollföreskrifter som tidigare. Även i de Norrland, gällde redan 1903 års skogs- efterföljande skogsvårdslagama gäller för vårdslag. Gotlands skogar särbestämmelserna för Uppbyggnaden svårföryngrad skog. De gotländska skogarnas utveckling En milstolpe i det gotländska skogsbrukets efter 1925 kan illustreras av följande tabel- historia blev 1908 års skogsvårdslag och ler. tillkomsten av skogsvårdsstyrelsen. Ett uppbyggnadsskede kunde börja. Hugg- 1. Skogsmarksarealen fördelad efter skogens ålder. ningarna hölls tillbaka genom utsynings- Taxeringsår 1928 1950 1970 1980 1990 tvånget, återväxtåtgärder krävdes och den Åldersklasser^ yngre skogen skyddades. Men det gick Kalmark 12 6 7 8 5 trögt i böljan. Ragnar Melin skrev i 1909 3-20 år 12 7 8 13 17 40 års styrelseberättelse bl.a. ” Intresset för 21- 16 8 10 6 10 41-60 17 18 8 8 18 skogsodlingar har emellertid varit synner- 61-80 16 21 19 13 12 ligen ringa. Härtill torde hava bidragit dels 81-100 15 18 22 20 17 det sannolikt mest på grund av klimatiska 101- 12 22 26 32 28 förhållanden ofta misslyckade resultat av föregående skogsodlingar, dels skogsäga- 2. V irkesförrådets fördelning på trädslag. rens obenägenhet att avstänga någon del Taxeringsår 1928 1950 1970 1980 1990 av skogsmarken för betande kreatur, även Tall milj m sk 6 8 8 10 10 där inkomsten av betet var obetydligt i Gran 2 2 3 2 2 jämförelse med den avkastning ett slutet Löv I 1 2 skogsbestånd skulle lämna.” . Summa 8 10 12 13 14

- 27 - 3. Virkesförråd per ha. Vildkaninen Taxeringsår 1928 1950 1970 1980 1990 Gotlands fauna ansågs vid sekelskiftet vara m'sk 60 73 92 94 101 tämligen artfattig, när det gällde jaktbart vilt. Utöver sjöfågel och säl var det främst 4 rlig tillväxt . Å . skogsfågel, rapphöns, fasan, hare och räv m’sk 250.000320.000 310.000 380.000 410.000 som kunde jagas. Det tyckte ryttmästaren per ha 1.8 2.3 2,4 2.8 3.3 Gottlief Brunnström var magert och beslöt att 1903 plantera ut sju vildkaniner. Dessa djur har som bekant en otrolig förmåga att Den totala årliga avverkningen inkl. hus - föröka sig i en för dem lämplig miljö. Det behovsvirke och självdöd skog varierar visade sig den gotländska vara. Efter något med konjunkturerna men torde i genom - 10-tal år började kaninen bli en betydande snitt för de senaste 20 åren ligga runt skadegörare på plantskog och grödor. 250.000 m sk. Ungefär 50.000 m sk skog ’ Redan i slutet av 20-talet ansåg sig Hus- har sparats i genomsnitt under de aktuella hållningssällskapet tvunget att ingripa för åren, vilket stämmer väl överens med den att intensifiera åtgärderna för att utrota ska- totala virkesförrådsökningen. degöraren. Landstinget beviljade medel till Man kan gott påstå att uppbyggnaden av skottpengar och kampanjer för intensifie Gotlands skogar kommit långt på väg, - rad jakt. Det hade emellertid endast en men allt är inte frid och fröjd. Kalmarks - temporär effekt och kaninstammen ökade arealen är fortfarande väl stor liksom kontinuerligt. När hyggesbruket på nytt andelen gammal skog. Bristen på yngre började tillämpas omöjliggjorde kaninerna och medelålders skog är uppenbar. Varför i stort sett lyckade återväxter. är det så? Svaret är att gotlandsskogen är Sommartid bet de systematiskt av plan- svårföryngrad. Kulturer misslyckas lätt. torna och vintertid åt de upp dem eller Man drar sig för att föryngringshugga. gnagde barken av de plantor som hunnit Om vi studerar tabellens första punkt bli litet större. För att kulturer skulle lyck om åldersfördelningen ser vi att allt för - as behövde de inhägnas med stängsel, som litet ny skog skapades från 1910-talet och måste grävas ner i marken, så att kaniner- fram till 1970-80-talet, säkerligen främst na inte kunde ta sig in under nätet. De ofta p.g.a föryngringssvårigheterna. De beror glesa och kvalitativt dåliga slutavverk- främst på torka, grunda steniga marker, ningama kunde inte bära en sådan kost vattenöverskott under höst och vinter på - nad. Följden blev litet slutavverkning, de flacka markerna, ovanligt gott om snyt - mycket gallring - plockhuggning i den bagge, vildkaninen och åtminstone tidiga - redan glesa skogen. re skogsarbetet. Allt detta bidrager också Trots allt mer desperata åtgärder i kam- till att det är mycket svårt att åstadkomma pen mot kaninerna, alla metoder var tillåt- självföryngring. Att man under 20-30- och na, fällor, gifter, gas och jakt, ökade stam- 40-talet trodde att luckblädning var en men. År 1962 sköts inte mindre än lämplig huggningsform var olyckligt. 400.000 kaniner. Blädningen misslyckades ofta med lucki- ga bestånd som följd. När så trakthygges- År 1963 kraschade kaninstammen. Den bruket fick sin renässans i slutet av 40- mycket smittsamma virussjukdomen myx- början av 50-talet blev det vildkaninen omatos nådde ön. På mycket kort tid var (rabbisen )), som kom att sätta sin prägel kaninerna nära nog utslagna. Nu kunde på skogsbruket. hyggen tas upp och planteringar göras utan

- 28 - Del har hänt mycket i skogen under de senaste åren. Karva villkor har drivit på utvecklingen. Metoderna har förändrats. Mekaniseringsgraden har höjts. Allt för att effektivisera,spara

0V9 kostnader, höja kvaliteten 0^0^0 / V 0.0 0. 0 0 0 0 il | 0 •• 0 och förbättra naturvården. |f 0 9 0 0 0 4 ^^^ • • • • • / V AVXV .« Skogsbruk lönar sig I x x x xx ••••••• • Iv/.v/.v.v.v. V.V.V.V.V.V -* - 0 0 v- v- w v : 0 0 0 0 0 0 0 0 0 * . . .^- - *.‘.V.V.Vi*’ även idag. >>>+:'• A .••••••••v.J - - \\ V.W.V, /XvX»:/ 0 0 0 0 0 Hör av dig till oss » VW.VJ W m • • • 0 i V V V _ ^ • 0 0 0 . . . .i m •••••• • • iXvXv/ B •#•0 1 ••• • • H r • • på MoDo Skog B ••• ••••••« ^H • • ••• • • • • • • • ^ I ••••••••••• ^ L 0 * 0 0 * 0 0 / / •0•1 0•0•0•0 # .v.v .vXvXv. 0 0 0 0 0 0 « så berättar vi mer! # v.v.v.v.v.w.v, r . • .w. . .v.j « x0x0 0 0 i 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 • • ••• L 0 0 0 t « » * * \ * • VAVtNVÄ^ .v.v.v.v? ^ ky v w MoDo Skog är köpare alla J XwÄäl A 0.0 0.0 0 0.« av • •.• •.• • .•Bi . . ..- * v v v % sortiment - sågtimmer, massaved ^ .•!v!vXv!*Xj . . . \ .v.v.v.v.y» .vXvXvM• • • »••••v vr och specialsortiment. • • ••• ••••••• •.v•.•v•.v..v _ vv.vv.vv.vv. •• • • • • • • BagSgfeaMM . . . . Leveransformen • • ljer du sj lv. 0 0 0 0 0 0 0 0 v v v v. ä ä 0 v J 0 0.0 0.0 0. • •• • ••• ••••« • •••J 0 0 0 0 0 0 - 0 0 0 0• 0 0 0• 0 0•0• •0•0• 0•« B K 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0• 0 0•0 0 0 0 0 * 0 0 # 0 • • 0 0 0 0 0 0 Vi har resurser att bistå S 0 0 0 0 0 0 9 0 I^ ^ 0 0 0 0 0 0 0 0 * 0 0 0 * 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 v 0 0^ 0 0 0 0 0 0 \ . 0 0 0 0 0 0 0 0 0 med allt från plantor, 0 0 0 0 0 0 0 0 % XWXWT• • « « • 0 0 B p 0 0 0 0 0 0 0 0 • 0 0 0 0 0 0 0 0 skogsvård och avverkning 0• 0•v 0 0.v 0 0.v 0 0.v 0 0 0 0 0 0 0 0 0 « • « 0 0 0 0 0 0 0 0 * • • • • • • • • • 0 0 0 0 0 0 * 0 0 0 •Å 0[ 0• 0v 0 0v 0 0v 0 0v. . V V« V VA . . . « . till rådgivning. •• •.* .• •.0 0 0 1 ./ v f Bifcv0v 0 0 0.v 0 0. 0 0 0 • • • • . .. 9 0 0• 0• 0 0 0• 0• 0• 0 0 0 0 0 0 0 0 0 # .0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 « 0 0 9 0 ’ * 0 0 0 0 0 0 0 0 • B 0 0 0 0 0 0 0 0 M ^A 0 0 0 0 0 0 0 0^^ MoDo Skog Huvudkontor: 891 80 ÖRNSKÖLDSVIK. Telefon 0660-750 00

Förvaltningskontor: LYCKSELE tel. 0950-121 45. ROBERTSFORS tel. 0954-10500 ÖRNSKÖLDSVIK tel. 0660-10520. IGGESUND tel. 0650-28000 STRÄNGNÄS tel. 0152-241 00. NORRKÖPING tel. 011-235000

- 29 - stängsel. Det visade sig emellertid att Det framgick dels av skatteläggningshand- kaninerna ganska snart utvecklade en viss lingama för gårdarna i dels av de immunitet mot viruset och efter en tid blev uppgrävningar av stubbar, som Melin gjor- de åter en plåga för skogsbrukarna inom de 1950 ur en av vallarna. Dessa var då de områden där förhållandena för kaniner- helt utan marktäcke. Elden hade förstört na är särskilt gynnsamma. I dag kan man det och sedan dess har marken varit i det säga att det råder balans mellan viruset och närmaste helt vegetationsfri. Markerna på kaninerna och att det lokalt finns kaninko- norra Gotland är i dag ofta grunda och kar- lonier, som bidrar till att göra återväxtar- ga och med tunt markskift, särskilt där betet vanskligt. elden gått fram. I skatteläggningsaktema talas om balkskog och om stor och grov skog på sina ställen. Man har anledning Skogsbränder förmoda att branden utarmat marken och Att skogsbränder har ett stort ekologiskt gjort den ännu mer svåryngrad. Det fram- värde är vi medvetna om i dag. De kan går av beskrivningarna i akterna, att grun- under vissa förhållanden även vara till da marker under lång tid varit skoglösa fromma för skogens förnyelse och utveck- och att "ännu intet grönt träd varit att fin- ling. Så är det normalt inte på Gotland. na*’ och det 30 år efter branden. Även Här kan skogsbranden få en förödande senare bränder visar att svår markförstö- effekt, när det ofta mycket tunna mark- ring och stora återväxtsvårigheter uppstår. täcket brinner upp. De kortvuxna tallarna Nästa stora 1600-talsbrand var Gothem- får eld i kronorna och de ytligt liggande Norrlanda branden, som daterats till 1666. trädrötterna brinner av. Det torra klimatet Nu drabbades ca 2.500 ha skog. Markför- och det gräs- och örtrika markskiktet, som hållandena var bättre än i Fleringe-Bunge. på våren och vid torrsommar är torrt och Av beskrivningarna framgår, att när kar- eldfängt, för att gotlandsskogama är torna upprättades, 35 år efter branden, brandkänsliga. hade på vissa områden ” smått björk och Länsjägmästare Ragnar Melin har i sin tall” uppkommit medan det sägs om de tidigare nämnda skrift ” spridda blad ur de flesta skiftena i Gothem att ” ännu inget gotländska skogarnas historia” beskrivit igenvuxit”. tre stora bränder under 1600-talet. Melin Den tredje stora 1600-talsbranden in- grundar sina slutsatser om bränderna på träffade 1655 inom ett 5.500 ha stort studier av skatteläggningsmaterial inklusi- skogsområde i Buttle, , Ardre, Kxä- ve kartor, som utarbetats under åren 1696- klingbo och Ala socknar. Beskrivningarna 1703. Då hade länets 1.289 gårdar upp- till kartorna visar att det även inom detta mätts och kartlagts. Skatteläggningshand- brandområde tog lång tid innan ny skog lingama med tillhörande beskrivningar infann sig. Efter 30-40 år var det fortfaran- visar att en omfattande brand drabbade de på sina håll så att återväxten var klen skogarna i Fleringe och Bunge socknar eller som det står i beskrivningarna "nu omkring 1660. Även Lärbro och Rute endast med unggröna beväxt” eller socknar var delvis berörda. Totalt drabba- ” avbränt för 45 år sedan, börjar växa igen des ca 7.000 ha skog av branden, som på med ung tall”. de grunda och karga markerna fick en del- På 1900-talets böljan förekom på Got- vis förödande effekt. Melin fann att de land, som på så många andra håll, bränder trädlösa litorinastrandvallama väster om förorsakade av gnistor från ångloken eller Fleringe kyrka tidigare varit skogbärande. tågbromsama. En sådan brand var den

- 30 - som härjade i 1901, då 100 ha svårigheterna att jaga av ett så stort områ- mest ung och på sina ställen gles skog för- de som 100 ha från kaniner medförde att stördes. På ett flygfoto från 1933/34 ser återväxtåtgärderna misslyckades o . Så gjor- området fortfarande kalt ut. Ar 1951 gör de också den 1959 gjorda hjälpplantering- Melin en studie över återväxten på brand- en. Det året var ju sommaren lika torr och fältet. Han konstaterar att ingen nämnvärd besvärlig som 1955. återväxt infunnit sig under de första 20 Nio år efter branden var man således åren. Efter 25 år hade en gles, ojämn tall- tvungen att börja om från början. Detta var föryngring kommit på de bättre delarna. mycket betungande för markägarna. I det Föryngringen var tätast i fältets kanter och läget beslöt den på Gotland verksamma den bestod av endast tall. Både björk och Liljevalchska skogsfonden att köpa in en gran saknades således. På de fuktiga stäl- del av fältet, om markägarna så önskade, lena var återväxten god. Efter så lång tid och överta återväxtskyldigheten. (Fondens som 50 år var 30 % av fältet fortfarande verksamhet beskrivs längre fram ). Fonden kalt. köpte i några etapper 246 ha varav 30 var År 1914 brann ca 100 ha i Buttle-Got- impediment. Fram till början av 1970-talet hem, ett område som också utsattes för hade fonden planterat 1,7 milj plantor på 1655 års brand. Melin kunde år 1951 kon- sin del av brandfältet, dvs 216 ha produk- statera. att det blivit återväxt efter ca 25 år tiv mark. Det betyder att i genomsnitt pä de bättre partierna av fältet medan de 7.870 plantor satts ut per ha i form av ny- sämre var kala ännu 1959. dvs 45 år efter och hjälpplantering. Tack vare de väldiga branden. insatser som gjorts var större delen av En förödande brand drabbade skogen i brandfältet tillfredsställande föryngrat vid Bringes i Norrlanda i maj 1933, då 110 ha mitten av 70-talet, dvs efter ca 25 år, utom förstördes. Vid besiktning 1950 fann de områden som helt förlorat humustäcket Melin att humustäcket i det närmaste brun- och därigenom blivit impediment. nit upp. Vid besiktning 1959 uttalar han att Den 9 juli 1992 drabbades Gotland åter brandfältet ” i stort sett ger ett bedrövligt av en våldsam skogsbrand. Den började på intryck”. Torsburgen och spred sig snabbt i de Den 5 juni 1950 bröt en brand ut i sam- mycket torra markerna och övergick snart band med risbränning på Aurungs i Norr- till toppbrand. Det uppstod en eldstorm landa. Den fick ett våldsamt förlopp och med en front på 2 km, som arbetade sig varade i tre dagar. Då hade 370 ha skog norr ut i riktning mot Kräklingbo kyrka. och skogsmarker mer eller mindre för- Till den snabba spridningen bidrog, förut- störts. På vissa områden brändes humus- om den starka vinden, de flygbränder, som täcket bort så att endast en stenrik klapper- tände 100 - 200 m framför fronten. Rädd- stensmark återstod. Efter branden sattes ningschefen på Gotland, Jan Bejrum, omedelbart återväxtåtgärder in i form av berättade att branden hade tre fronter. Två försök med sådd av tall och björk och med flanker på vardera 6 km, som sakta åt sig tallplantering. Brandfältet invaderades utåt och en 2,5 km bred front i norr, som emellertid av kaniner, som grusade alla spred sig mycket snabbt. På kvällen den 11 förhoppningar om lyckosam skogsåter- juli var branden under kontroll. Man hade växt. År 1954 inhägnades 100 ha med säkrat brandgatoma runt området, men det kaninstängsel sedan statsbidrag erhållits. brann fortfarande intensivt innanför. Plantering skedde på hösten och den kom- Totalt berörde branden drygt 1.000 ha i mande våren. Torrsommaren 1955 och främst Kräklingbo och och

- 31 - 41 markägare drabbades. Här som vid alla länsstyrelsens 5-årsberättelse för 1881-85 tidigare beskrivna bränder blev det torra uppskattades värdet av den stormhärjade och grunda humustäcket svårt skadat, med skogen till nära en milj kronor, förutom bonitetsförsämring som följd. På 215 ha värdet av 94.100 träd, som inte uppskatta- har ståndortsindex bedömts behöva sänkas des i pengar, huvudsakligen ekar och barr- minst en enhet och 50 ha klassades ome- träd, kullblåsta på allmänna hemman. Ska- delbart som impediment. Framtiden får dorna på byggnader, hägnader och båtar visa om inte denna areal kommer att öka. uppskattades till 57.000 kronor. Ur en Återväxten inom brandfältet blir säkert tabell över markegångstaxor för Gotlands lika besvärlig och tidskrävande att åstad- län 1791-1940 i medeltal för 5-årsperioden komma som vid tidigare bränder. kan man finna, att ett mansdagsverke Sammanfattningsvis kan man dra den 1881-1885 kostade 1 kr och 28 öre. Den slutsatsen, att skogsbränder utarmat åtskil- stormfällda skogens värde motsvarade liga 1.000-tal ha skogsmark på Gotland således drygt 780.000 mansdagsverken. och bidragit till att ofta gles och dålig Nästa stormkatastrof inträffade den 15 skog. efter mycket lång föryngringsfas, december 1931. Ragnar Melin skriver i sin uppkommit på brandfälten. förut nämnda uppsats: ” Marken var ofru- sen, ett snöblandat regn föll. Vinden, förut Stormskador styv. drog sig från sydväst till nordväst, hårdnade allt mer, övergick vid 12-tiden Med Gotlands läge mitt i Östersjön är det till storm och uppnådde på kvällen orkan- tt att t nka sig att skogen där ofta drab lä ä - styrka, 30-37 sekundmeter för nordlig bas av stormskador. Så är det inte. Den är vind. samtidigt som temperaturen sjönk , främst genom att relativt stormfast kanske under 0-strecket, och regnet övergick i den är kortvuxen. men också genom att snöyra”. Som bäddat för katastrof. En den blivit härdad genom den så vanliga inventering visade att ca 1,2 milj träd till blåsten. Riktigt hårda vindar är emellertid en volym av ca 280.000 nfsk stormfällts, ganska ovanliga, men några gånger har ön vilket torde motsvara ca 2 årsavverkningar drabbats av svåra stormar eller orkaner vid den tiden. Den här gången var det under den tid vi nu överblickar. Den 16 främst norra och mellersta Gotland som februari 1882 stod det att läsa i tidningen härjades. Södra delarna av ön hade knap- Gotlands Allehanda: ” En väldig orkan, past någon känning av ovädret. vars like i styrka ej i mannaminne rasat År 1931 rådde en djup depression i Sve- härstädes, for på eftematten till torsdag rige med hög arbetslöshet. Gotland var fram över Visby och Gotland samt anställ- inget undantag. Virkesprisema var låga de många och stora förödelser Från och lockade spekulanter från fastlandet till landsbygden ingå underrättelser om en ön. Det fanns gott om arbetskraft, som mängd svåra härjningar. Så har delar av erbjöds 4 kr för ett dagsverke. Virket blev taken på Sanda och Hemse kyrkor, en stor i stort sett upparbetat till sommaren 1932. ladugård vid Lillåkra i och den De stormar som drog fram över Sverige vackra allén vid Hallfreda i blåst 1967 och 69 drabbade inte Gotland särskilt ner, varjämte skogen på långa stäckor lik- hårt och inte heller de stormar som före- som sopats ned efter marken ” . kommit på senare tid. Liknande rapporter inkom från stora delar av södra och mellersta Gotland men också i viss mån från norra Gotland. Enligt

- 32 - Sparad "urskog" vid Bosarve i Lye.

- 33 - Ekskogarna sagor” 1877: ” Eken var av Gotlands löv- träd fordom det allmännaste samt prun- Vart tog Gotlands ek- och blandskogar kande inne uti ön med präktiga skogsväl- vägen? Det har ju bevisligen funnits en hel den genom sträckor av flera mil” . del sådana tidigare. Den 16 juli 1741 läm- En inventering 1833 visade att det på nade Carl von Linné Roma i riktning Fol- Gotland då fanns 258.000 ekar. Som en del ” lingbo-Visby. Han skriver: Lantmannen av ekskogens historia har den speciella skyndar sin höbärgning, som redan avsla- ekskogslagstiftningen intresse. Redan i git de mesta ängar. De komåkrar grönska- landskaps- och landslagarna gjordes, i vis- de nu fläckvis efter regnet, som ej alldeles sa avseenden, skillnad mellan ekskogar om v voro förtorkade. På bägge sidor ägen (ollonskogar) och övrig skog. På 1500- såg man vackra ängen och sköna eklun- och 1600-talet tillerkände sig kronan rät- dar” . tigheten till ekskogen på skatte- och kro- I ” utkast til ekonomisk beskrifning nohemman. dvs de fria böndernas och kro- ö ” fwer Gottland skrivet ac Comministern i noarrendatoremas gårdar, men också på Dalhem Georg Westphal och daterat den 6 allmänningama. År 1789 fick ägare till ” juni 1793 kan man läsa följande: De här skattejord dock fri dispositionsrätt över de nnu befintliga wackra skogsparker, särde ä - ekar, som inte var tjänliga för kronans les af furu och gran, bära lika opåtagligt behov. Men i 1805 års skogsordning stad- wittne om landets fruktbärande lynne. gades att ägare av sådan jord fick avverka Häraf tages wirke icke allenast til de ek endast till husbehov och efter utsyning. mångfaldiga här inrättade skogsödande År 1830 fick ägarna till skattejord mot hanteringar, til widlyftigt och ofta onödigt lösen fri rätt till den ekskog, som ej var gärdsgårdsbyggande; utan och til en årlig tjänlig för kronans behov. Först 1875 fick ansenlig, fast kan hända mindre förmonlig den enskilde markägaren rätt att fritt dis- skogshandel med utlänningar. Löfskogen ponera all den ekskog, som växte på hans wexer merändels på åker och äng, samt ägor. nyttjas allenast til enskilte slögder, löftägt På Gotland fanns som nämnts tämligen och wedbrand, undantagande den för stora ek- och ekblandskogar, men också ek Kungl. Maj:ts och Kronans behof tjänlige i anslutning till ängena. Eken växte på den Ekskogar, för all oloflig åwerkan är som allra bästa skogsmarken, som oftast läm- ”. Westphal skriver senare i utkas fridlyst - pade sig väl för uppodling. Gotlands åker- tet, efter det att han först berört den got- areal bedöms ha varit ganska konstant, ca ländska handelns och ekonomins tidigare 15.000 ha. under hela 1700-talet och en bit " tillbakagång, följande: Så otroligt förföll in på 1800-talet. Ökande befolkning ställ- Wisby gamla florerande handel, och de emellertid krav på ökad jordbrukspro- sådant var tillståndet för 60 å 70 år sedan, duktion. som på den tiden var liktydligt då folker begynte afskudda sig den inkom- med ökad odlingsareal. Vid mitten av ne fattigdomen, samt med gemensamma 1800-talet hade den stigit till 25.000 ha för händer uppå handelns återupplifande. Der- att vid sekelskiftet vara 65.000 ha. Till til gjordes nu begynnelsen med tilräckligt 1950 hade ytterligare 20.000 ha tillkommit fartygsbyggande. hvartil ock något wirke och 1990 var arealen 90.000 ha. Nyodling bewiljades af den här befintliga kronans har alltså skett. Under 1800-talets första ekeskog”. hälft blev det många planer på utdikning Hävdatecknaren, fornforskaren m.m. av myrar och viss dikning skedde men rik- P.A. Säve skriver i sin bok ” Skogens tig fart tog den först under seklets sista

- 34 - decennium och en bit in på 1900-talet. konsthall i Stockholm kunde byggas. Vem Sammanlagt har uppemot 20.000 ha myr- var nu denne Liljevalch? Hans far. som mark dikats och huvuddelen av arealen har också hette Carl Fredrik fick benämningen blivit odlingsbar. 1 samband med dikning- Norrlands välgörare bl a därför att han en kunde angränsande fastmark ofta torr- genom spannmålsleveranser lindrade läggas och förbättras för jordbruksända- nöden i övre Norrland under missväxtåren mål. Aven skogsdikningen underlättades under slutet av 1820-talet. Han drog även genom att stora avloppsdiken togs upp. igång industriell verksamhet där, bl a det Den största potentialen för nyodling fanns kända Baggböle sågverk. På slutet av sin dock i ekblandskogarna och ängena. Den verksamhet var han disponent i Myrod- sämre eken var ju fri att hugga sedan 1830 lingsbolaget på Gotland. och all ek blev fri 1875. Carl Fredrik Liljevalch junior tjänade Riktigt stor fart tog uppodlingen då sina pengar bl a genom att vara disponent Roma sockerbruk startade 1894. Ek och vid Bergvik och Ala AB, VD för Klotens ekbladsskogarna fick ge vika och inte AB och VD för Grängesberg - Oxelösund. minst ängena. Det är svårt att skatta änge- Han hade två bröder, som bl a tog initiati- nas ursprungliga areal, men professor Lars vet till det kända bärgnings- och dykeribo- Gunnar Romell har bedömt ( 1930) den till laget Neptun. En av bröderna hade en ca 30.000 ha vid böljan av 1700-talet och grosshandels- och rederifirma i Visby. att minskningen varit obetydlig fram till Carl Fredrik Liljevalch junior hade även sockerbrukets tillkomst. I dag är ängesare- två systrar. Nina och Frances. Nina var gift alen ca 300 ha. med Alexander Graham och Frances med Svaret på frågan vart Gotlands ek- och Patrik Graham. Dessa två bröder var de ekblandskogar tagit vägen, liksom ängena, tidigare nämnda skogsexploatörerna, som har vi nu. De har fått ge vika för ett expan- skattade gotlandsskogen hårt under 1860- derande jordbruk. och 70-talet. Man kan ana anledningen till Liljevalchs donation till landstinget. I tes- tamentet stadgades att halva räntan på Liljevalchska skogsfonden kapitalet skulle användas till befordran av Den i samband med Gothemsbranden skogskulturen inom Gotlands län och den nämnda Liljevalchska skogsfonden har andra halvan till lidande av nöd bland fat- spelat en viktig roll i den mer närliggande tiga sjömän, lotsar och fiskare jämte deras gotländska skogshistorien. Fonden förtjä- familjer med företräde för de familjer, som nar därför att uppmärksammas. förlorat sitt stöd genom olyckshändelser Den 12 maj 1909 överlämnades 200.000 till sjön. kr i form av aktier i Grängesbergsbolaget Landstinget sålde efter en tid aktierna, till Gotlands läns landsting i enlighet med som stigit från 400 till 900 kr styck. Över- Carl Fredrik Liljevalchs testamente. Lilj- skottet från dödsboet ökade ytterligare valch. som dog den 24 april 1909 var ogift. värdet av donationen till 565.000 kr. För Hans sammanlagda testamentariska dispo- den skogliga verksamheten bildades en sitioner uppgick till 1,5 milj kr, förutom skogsfond med egen styrelse, som sam- betydande egendomar i Norrland. Då manträdde första gången 21 sept 1910. dödsboets tillgångar visade sig vara betyd- Sedan dess har fonden stöttat det gotländ- ligt större än vad Liljevalch beräknat utö- ska skogsbruket genom bidrag till markä- kades donationen väsentligt. Överskottet gare för skogskulturer men också till från dödsboet möjliggjorde, att Liljevalchs skogsvårdsstyrelsens plantskola för att

- 35 - möjliggöra låga plantpriser. Fonden har också genom åren köpt in skogsfastighe- ter, dels som kapitalplacering, dels för att sätta den i stånd, t ex som skedde efter got- hemsbranden. Fonden äger i dag totalt O *t* 2.834 ha skogsmark, varav 2.316 är pro- X Z duktiv. Liljevalchska skogsfonden har genom sin verksamhet bidragit till att det SKOGSMUSEET vid fondens tillkomst dåliga skogstil Istån- 5 X det avsevärt förbättrats, vilket säkerligen V H j var syftet med donationen. sT v 4- 1 N E * Reportagebyrån Skogsmuseet i Lycksele p Gammplatsen, 921 23 LYCKSELE edaktören Tel 0950-379 45, fax 0950-132 60 Sidney Jämthagen Öppettider: Dagl året om, 063-51 09 72, 010-268 63 37 sommartid 10-18 Gör det möjligt Kontaktperson: Gerd Töverud

Källor Englund, Seved 1973. Historik över Lilje- Olofsson, AG 1945. Gotlands läns hushåll- valchska skogsfondens skogar. Stencil. ningssällskap 1791-1941. Minnesskrift. Eskeröd, Albert 1962. Gotländska stränder. Press, Barry 1974. Gotländska släkter och går- LT:s förlag. dar. Förlag: Gotlands Allehanda. Frisk-Bånge, Torgny 1976. Gotlandsänget Sjöberg, Å.G. 1973. De gotländska sågverken förr och nu. vid 1600-talets mitt. En inovationsstudie. Got- Lagerlöf, Erland - Svanström, Gunnar 1966. ländskt Arkiv. XLV 1973. Gotlands kyrkor. En vägledning. Rabén och Skogsdata 1994. Sveriges Lantbruksuniversi- Sjögren. tetet. Institutionen för skogstaxering, Umeå Linné, Carl von. Gotländsk resa 1741, utgiven 1995. och kommenterad av Bertil Molde. Skogsvårdsstyrelscn i Gotlands län. Skogs- branden ä Linné, Ingemar 1972. Gotlands skogar då, nu i Kr klinge-Gammelgam 1992. Sten- cil. och i framtiden. Tidningsartikel, Gotlands Alle- handa. Jubileumsnummer. Söderberg, Bengt G. 1968. Gotland i histori- Mclin, Ragnar 1959. Spridda blad ur de got- en. Gotlands Turistförening. ländska skogarnas historia. Opublicerad upp- Söderberg, Bengt G. Strövtåg i Gotlands his- sats. toria. Gotlandskonst, Visby. Munthe, Henrik - Hede, J Ernhold - von Trot/ig, Gustaf 1973. Dendrokronologi på Post, Lennart 1925. Gotlands geologi, en Gotland. Gotländskt arkiv XLV 1973. översikt. Sveriges geologiska undersökningar. Muntliga uppgifter. Årsbok 3. Rönnby, Johan 1996. Marinarkeolog Riksan- Nordisk Familjebok 1907. Andra upplagan. tikvarieämbetet.

- 36 -