Gotländsk Skogshistoria
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Skogshistorisk Tidskrift 1997, sidan 14-36 Gotländsk skogshistoria Av Ingemar Linné Jägmästare 1957. Verksam inom Skogsvårdsorganisationen hela den yrkesverk- samma tiden 1957 - 1994. Skilda befattningar på Skogsstyrelsen 1958 - 1971 Ingemar Linné bl a inom frö- och plantverksamheten och bidrags- och beredskapsverksamheten. Länsjägmästare på Gotland 1971 - 1981 och i Södermanlands län 1982 - 1994. Adress: Gruvvägen 27. 611 65 Nyköping. enna uppsats bygger på On studier av litteratur, som Gotland den 304.000 ha stora ön mitt i anges i slutet av uppsat- D Östersjön, skiljer sig från övriga Sverige sen. Den inleds med en allmän inte bara genom vattnet utan även på flera beskrivning av ön Gotland, dess andra sätt. Berggrunden består av sedi gamla historia, något om befolk- - mentära bergarter, uppkomna under silur- ningsutvecklingen och skogarna av perioden för drygt 400 milj år sedan, då i dag. Detta som en bakgrund till vår del av världen genom kontinentaldrif- det skogshistoriska. Den som är ten närmade sig ekvatorn söder ifrån. mer intresserad av skogshistorien Berglagren med en mäktighet av ca 500 m kan börja läsningen på sid 18 med består främst av mer eller mindre hård ” skogarna fram till 1600-talet". kalksten och av de kalk- och lerhaltiga bergarterna märgelsten, märgelskiffer och märgellera. I de södra delarna av ön finns även sandsten. Jordtäcket är tunt och består mest av kalkhaltig moränlera, men torvjordar och sand förekommer också. Berggrundens varierande motstånds- kraft mot nedbrytning gör att skiftningen mellan högre och lägre terräng ofta är skarp. Höjdpartierna, som sträcker sig tvärs över ön i SV-NO riktning med utgångspunkt från Tofta resp. Klinte, lig- ger på nivån 40-70 m medan Gotland i övrigt är betydligt lägre. Öns högsta punkt, 80 m återfinns i Lojsta. Gotland är flackt. Det och berggrundens genomsläpplighet bidrar till att större sjöar och vattendrag i stort sett saknas. Däremot har det lätt bildats myrar, som delvis varit som sjöar under de nederbördsrika årsti- - 14 - dema. Myrarna är numera i stort sett utdi- delen av 1200-talet och alla kyrkoruinerna kade. i staden visar att rikedomen även där varit Klimatet är maritimt med milda höstar, stor. Visby ökade f.ö. sin betydelse på kalla vårar och utpräglad försommartorka. farmanböndernas bekostnad. Ett öppet Nederbörden är som årsgenomsnittet i krig mellan staden och landsbygdsbefolk- medeltal så låg som 525 mm. ningen utbröt 1288. Bönderna blev förlo- rare. Kung Magnus Ladulås genomdrev en Den historiska bakgrunden fredsuppgörelse och knöt samtidigt Got- land närmare Sverige. Bondeköpmännens Människor har bott på Gotland sedan handel avtog i betydelse under 1300-talet. urminnes tid. De äldsta fornläinningarna Den fick sin avgörande knäck då Valdemar är över 7.000 år. Gotland har över 42.000 Atterdag sommaren 1361 invaderade ön kända fasta fomlämningar spridda över och införlivade den med sitt rike. Gotland nästan hela ön. Drygt 10.000 är lämningar förblev danskt under Valdemars tid. När efter bebyggelse. Från yngre bronsåldern han dog 1376 godtog gotlänningarna fri och äldre järnåldern finns bevarade stora - villigt hans dotterson Olav som kung. Got- system av åkerparceller i blockform för land erövrades emellertid 1394 av meck extensivt långträdesbruk. Från tiden 200 - - lenburgska kapare, de s.k. fataliebrödema, 600 år e.Kr. härstammar ca 1.800 husgrun - men de besegrades redan 1398 av Tyska der, på Gotland kallade kämpgravar. I orden, som överlämnade ön 1408 till uni- anslutning till dem finns resterna av 370 onsdrottningen Margareta. km stensträngar, som varit hägnadsmurar Under hela 1400-talet och långt in på mellan inägo och utmark. - 1500-talet växlade överheten över Gotland Gotlands centrala läge i förhållande till mellan danska unionskungar, svenska handelsvägarna medförde att ett relativt regenter och självständiga danska länsher- högt välstånd skapades på ön. Detta visar rar. Kyrkligt tillhörde ön Linköpings stift gravfynd och funna skatter, särskilt från till 1530-talet. trots att den i praktiken vikingatiden. Över 140.000 arabiska och mest varit dansk. Först 1570 erkände Sve- västeuropeiska mynt, bitsilver och tusen - rige att Gotland tillhörde Danmark. Så för- tals smycken ingår i fynden. Handeln blev det till freden i Brömsebro 1645 då bedrevs sannolikt av bondeköpmännen, Gotland ånyo införlivades med Sverige. s.k. farmanbönder. Den vikingatida hög - Där har ön förblivit med undantag av åren konjunkturen stod sig in i tidig medeltid, 1676-79. då danskarna ockuperade den i då Gotland fortfarande dominerade öster - samband med det skånska kriget. sjöhandeln. Ön hade svag anknytning till Under våren 1808, då ön var försvarslös, sveaväldet. Det fanns en bonderepublik, eftersom den svenska krigsmakten var som tog aktiv del i östersjöhandeln redan engagerad i det finska kriget, ockuperade före Visbys grundande och Hansans fram - ryssarna Gotland och förklarade att ön var växt. en rysk provins. När en svensk fiottstyrka Gotland kristnades troligen under 1000- med trupper sändes till Gotland gav sig talet. De ännu i dag bevarade 92 landsorts- ryssarna iväg utan att några krigshandling- kyrkorna 1100 , från - 1200- och 1300-talet ar uppstod. vittnar om den gotländska bondebefolk- ningens ekonomiska resurser och om dess internationella kontakter. Befolkningen och gårdarna Visbys ringmur, byggd under senare Gotlands befolkning år 1720 uppgick till - 15 - Även den som är liten och ful har rätt att leva n VILL ALLA SE ÖRNEN SEGLA över sko- gen och vi vill alla kunna hitta guckuskor på Vvår skogsvandring. Vi kittlas av tanken att det finnsbjörnoch vargiskogen,åven omen del kanske inte vill möta dem, åtminstone inte öga mot öga. Det ar latt att hitta skal till varför vi ska skydda vackra blommor och sallsynta rovfåglar. I skogs- bruket har vi sedan länge tagit hänsyn till dessa sr*" arter. Men skogen har också mer okanda invånare. * Tickor som växer under murkna stockar,lavar som man behover lupp för an kanna igen och insekter som inte ens har ett svenskt namn. En del av dess " ' • arter svårt att samsas skogsmaskinerna om 'V : har med « r* ..t ’! skogen. De behöver skog som stått orörd av brand - eller avverkningunder långtid.Eller också behöver de bränd ved som svartbaggen på bilden, gamla murkna lövträd eller andra mil|öcr som ar sällsynta i den skötta skogen. SCA Skogstår för ettlångsiktigt skogsbruk.Det innebär att vi sköter skogen så att den ger virke för all framtid.Idecennier har tillväxteni skogen varit större än avverkningen. För varje träd som falls planterar vi två. Men med ett långsiktigt skogsbruk menar vi att skogen inte bara ska vara hemvist for alg och timmertallar, utan for alla dess övriga djur- och växtarter. SCAs skogsinnehav är lika stort som Värmland.Just nu inventerar vi våra skogar för att finna stora och små miljöer som är viktiga for växt- och djurliv. Sen ska vi se till att dessa miljöer finns kvar iskogslandskapet.Därför avstår viien del fall från att bruka skogen helt och hållet,i andra fall använder vi alternativa metoder. Det händer till och med an vi sätter eld på skogen. Bränd mark och bränd ved är nämligen viktigt för många d|ur och vä xter. Vi ska leva av vad skogen ger. Men det ska mtc vara till priset av skogens djur och vä xter. Inte ens de små och fula. SCA SKOG SCA SKOG AB 851 88 Sundsvall Telefon 060-19 30 00 - 16 - 18.873 personer. Hundra år senare var den som på fastlandet. Här var det den enskil- nästan fördubblad för att 1920 vara tre- da gården som kluvits i parter. Ägosplitt- dubblad, 56.134. ringen blev emellertid så stor att den för- År 1940 var invånarantalet 58.532 och svårade att markerna brukades rationellt. idag ca 57.000. Det är framförallt tätorter- Gotlands läns hushållningssällskap, lan- na och då särskilt Visby som svarar för till- dets äldsta bildat 1791, engagerade sig växten. Den gotländska bondebefolkning- stort i skiftesfrågan och lyckades tillsam- en visade under 1800-talets senare del och mans med berörda myndigheter få de got- en bit in på 1900-talet en utveckling i frå- ländska särbestämmelserna upphävda ga om födelseöverskott, som markant skil- 1875. Laga skifte kunde därefter ske i stor de sig från det vanliga vid den tiden. Men skala. traditionen från äldre tider överläts redan under livstiden fädernegården ofta odelad Gotlands skogar av i dag till en son eller måg. Gården taxerades vid överlåtelsen mycket lågt, varför medar- Den som inte varit på Gotland, men hört vingamas arvslotter blev små i förhållande talas om de fagra gotlandsängama, den till huvudarvingens. På så sätt kunde går- stora blomsterprakten och de bördiga darna gå i arv odelade. Detta förfarande åkrarna kanske tänker sig, att Gotland har kunde dock inte fortsätta under nyare tid. vackra skogar med stort inslag av ädellöv- År 1845 lagstadgades om dotters lika arvs- träd. Den som varit på Gotland och färdats rätt som sons. För att ändå kunna föra går- endast på kustvägarna till de nordliga darna vidare odelade började man begrän- respektive sydliga alvarsmarkema, d.v.s. sa barnantalet i familjerna, särskilt hos de Fårö och Sudret undrar om det överhuvud- mer förmögna. Tvåbamsfamiljer blev van- taget finns skog på ön värd namnet. Det liga. Födelsetalen blev t.o.m. lägre än finns det. Av öns totala landareal 304.000 dödstalen. ha. är 125.000 ha eller 41 % skogsmark. Trots alla ansträngningar att hålla går- Den är emellertid svag, ofta grund, darna intakta hade under årens lopp de bemängd med kalksten och tämligen ursprungliga gårdarna delats upp i parter, näringsfattig. Fältskiktet består oftast av som i sin tur delades vid arvsskiften. gräs och örter. Medelboniteten är endast Genom partsdelning och genom köp och 3,9 m'sk/år och ha. Skogsmarken bär ett arv blev till sist ägosplittringen stor liksom virkesförräd om 103 m'sk/ha eller 14 milj den var i övriga Sverige. Där ägde emel- m’sk totalt. Man får dra sig upp till övre lertid enskifte och storskifte rum med bör- Norrlands kustområden för att finna lika jan vid mitten av 1700-talet.