Värdväxters Betydelse För Andra Organismer – Med Fokus På Vedartade Värdväxter
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ArtDatabanken Rapporterar l 22 Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter Sebastian Sundberg, Tomas Carlberg, Jonas Sandström & Göran Thor (red.) Redaktörer Sebastian Sundberg, Tomas Carlberg, Jonas Sandström, Göran Thor Huvudansvarig för respektive del Karin Ahrné – Fjärilar Tomas Hallingbäck – Mossor Mari Jönsson – Figur 5, Invasiva trädskadegörare Tommy Knutsson, Michael Krikorev, Elisabet Ottosson – Svampar Artur Larsson – Steklar Håkan Ljungberg – Skalbaggar Jonas Sandström – Introduktion, resultat och diskussion, spindeldjur, halvvingar, tvåvingar, övriga organismgrupper Sebastian Sundberg – Sammanfattning, introduktion, metod vid klassningar, resultat och diskussion, övriga orga nismgrupper, sammanfattande diskussion Göran Thor – Introduktion, lavar Henrik Thurfjell – Fåglar, däggdjur Tack Tack till Karin Ahrné, Ulf Bjelke, Liselott Sjödin Skarp och Lena Tranvik som har granskat och kommenterat rapporten. Utöver flera av författarna har många experter klassat värdväxtrelationer utifrån publicerade källor och opublicerad fälterfarenhet. Bild Omslagsfoto: varglav Letharia vulpina på gammal torraka av tall Pinus sylvestris ute på en myr (Foto: Veera Tuovinen), bändelkorsnäbb Loxia bifasciata på någon art i släktet granar, troligtvis blågran Picea pungens. (Foto: Tomas Carlberg), almsnabbvinge Satyrium w-album på åkertistel Cirsium arvense (Foto: Tomas Carlberg). Övriga medverkande fotografer och illustratörer anges vid respektive bild. Layout Katarina Nyberg Språkgranskning Anna Lejfelt-Sahlén Utgivare ArtDatabanken SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala Rekommenderad citering Sundberg, S., Carlberg, T., Sandström, J. & Thor, G. (red.) 2019. Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter. ArtDatabanken Rapporterar 22. ArtDatabanken SLU, Uppsala. English title The importance of vascular plants (notably woody species) to other organisms. Distribution Rapporten kan kostnadsfritt laddas ner eller beställas från www.artdatabanken.se/vardvaxter Copyright © 2019 Förlag: ArtDatabanken SLU, Uppsala Tryck: Stibo Graphic A/S ISBN: 978-91-87853-41-8 (tryck) 978-91-87853-42-5 (pdf) ISSN: 1402-6090 Innehåll Viktiga slutsatser och rekommendationer . 3 Sammanfattning . 4 Summary . 5 Introduktion . 7 Bakgrund . 7 Växter som värdar för andra organismer . 7 Djur som använder värdväxter . 7 Arter med kärlväxter som livsrum: lavar, mossor och svampar . 9 Trädskadegörare och risken för samutdöenden . 10 Metod vid klassningar . 12 Gjorda värdväxtklassningar . 12 Klassningar på växtdelar och av stadier . 12 Underlag och säkerheter i bedömningarna . 13 Resultat och diskussion . 15 Generella mönster . 15 Antal värdväxtkopplingar . 15 Antal värdberoende arter i förhållande till värdväxters abundans i tid och rum . 15 Överrepresenterade värdtaxa . 16 Monospecifika värdväxtkopplingar . 18 Rödlistade värdberoende arters relation till värdväxter . 19 Växtgrupper med få värdberoende arter . 20 Skillnader mellan värdväxter i samma släkte . 21 Främmande värdväxter . 21 Geografisk spridning hos värdberoende arter . 22 Presentation av de viktigaste värdträden och värdbuskarna . 25 Gran . 25 Tall . 28 Ekar . 29 Björkar . 30 Bok . 30 Asp (popplar) . 30 Viden . 30 Hassel . 31 Alar . 31 Almar . 31 Ask . 31 Ur de värdberoende arternas perspektiv . 33 Storsvampar . 33 Vedlevande svampar . 33 Mykorrhizasvampar . 33 Lavar . 34 Lavar på bark . 34 Lavar på ved . 34 Mossor . 35 Skalbaggar . 36 Skalbaggar på icke vedartade växtdelar . 36 Skalbaggar som lever av ved och bark . 36 Skalbaggar som lever av svamp . 36 Skalbaggar som lever av eller med andra djur . 37 Svårigheter med att beskriva skalbaggars trädslagsberoenden . 37 Fjärilar . 38 Halvvingar . 40 Steklar . 41 Tvåvingar . 43 Spindeldjur . 44 Fåglar . 45 Däggdjur . 46 Övriga organismgrupper . 46 Sammanfattande diskussion . 48 Invasiva trädskadegörare . 48 Åtgärder och hänsyn . 49 Referenser . 50 Bilagor . 52 2 Foto: Michael Krikorev Michael Foto: Den här rapporten visar att om vi inte bekämpar invasiva arter som kan angripa vedartade växter i Sverige kommer det att få drastiska konsekven ser för resten av den biologiska mångfalden. Även om de flesta av oss vuxna har slutat klättra i träd är det aldrig för sent att bli trädkramare. Träden är värdar för en mycket stor del av vår biologiska mångfald – de är väl värda en kram! 3 Viktiga slutsatser och rekommendationer • Många vanliga växter, särskilt träd, är viktiga för en lång rad andra arter, där gran, tall och ek har vardera omkring 1 000 andra arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslösa djur knutna till sig. • Även följande växter hyser hundratals arter: viden, björkar, popplar och bok. Ljung, blåbär, röllika, starrar och malörter har omkring 100 värdberoende arter vardera. • En dryg femtedel av alla Sveriges landlevande arter är beroende av en enda värdväxt (en art eller ett släkte). • Invasiva främmande växter har generellt få anknutna arter (och därmed få växtätare eller parasiter), vilket kan ha underlättat deras expansion, exempelvis: blomsterlupin, jättebalsamin och vresros. • Klimatförändringar och ökad handel riskerar att leda till att fler allvarliga växtskadegörare når Sverige. Det är viktigt med väl fung- erande handlingsberedskap och tydliga ansvarsroller. Tidiga insatser kan göra stor skillnad, medan frånvaro av dem kan göra att nya invasiva främmande arter får fotfäste i landet. • Växtskadegörare som drabbar en värdväxt kan få svåra konsekvenser för en rad andra arter. Almsjukan och askskottsjukan är två sentida och allvarliga exempel på detta. • Europa är betydligt artfattigare på träd än Nordamerika och Ostasien. Detta faktum gör vår region och dess värdberoende arter särskilt sårbara för nya trädskadegörare. • Olikåldriga blandskogar med äldre träd, öppna ytor och bryn samt gamla gräsmarker med ett artrikt fält- och buskskikt kan hysa sär- skilt många värdberoende arter. Sådana miljöer är viktiga att värna. • Alla värdväxtklassningar kommer snart att vara sökbara i Artfakta. 4 Sammanfattning Träd och andra växter är viktiga för en rad andra arter, där värdväxtspecificitet hos de värdberoende arterna förklaras av gran, tall och ek vardera hyser omkring 1 000 arter av svampar, vilka delar av värdväxten som nyttjas. Arter som nyttjar mjuka lavar, mossor och ryggradslösa djur. Även mindre växter hyser växtdelar (t.ex. blad och finrötter) är mer specialiserade än ar- många arter, exempelvis blåbär med närmare 100. Denna rap- ter som nyttjar ved och bark av levande vedartade växter, och port analyserar värdväxtberoenden för svenska träd och andra minst specialiserade är de arter som nyttjar död ved. På mot- växter i syfte att peka ut de som är särskilt viktiga. Sentida svarande sätt faller graden av specialisering på en viss värdväxt trädskadegörare, som alm- och askskottsjukan, påverkar ett i ordningen: örter och stråväxter (50–80 % av de värdberoende stort antal arter utöver själva träden. Klimatförändringar och arterna är specialiserade på ett växtsläkte) > buskar och ris ökad handel riskerar att leda till att fler allvarliga växtskade- (30–70 %) > barrträd (30–60 %) > lövträd (20–50 %). görare når Sverige. Miljöer med en mångfald av trädarter Hos almar och ask är drygt 50 % av de värdberoende ar- och andra växter innebär oftast en mycket stor rikedom av terna (varav många lavar och mossor) rödlistade, vilket delvis anknutna arter, varav flera är viktiga för att upprätthålla eko- förklaras av att träden själva är rödlistade. Även bok, ekar, systemtjänster av olika slag. Invasiva växtarter har.