Anna Maria FINAL J.Indd
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
¢¡¤£¦¥¨§ © ©¥© © ¢ ! "§#%$&¤'¢()§¤ *(+ Objektivitet och liturgisk förankring Strävanden att införa ny saklighet inom kyrkomusik och gudstjänstliv i Borgå stift åren 1923–1943 Anna Maria Böckerman-Peitsalo ÅBO 2005 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS ¢¡¤£¥ ¢¦¨§©¦ £ ¦§© ! #"%$ &('*),+#-./0&%132546+87 9#:<;>=#=@?BAC?*D5E? FGIHIJ*K8L LJILPOQSRUT LWV KU[Y\ K ENM@E E DYX#EWZ D5?¤= D]E3=^X`_ L J LcL [\ K^T R¨J¤L O8f Z D]aSM#?*=@b =¢? EN= D5?!=^deZ6? EcX EN= K K^O<f¢V KUO#Q¤R V L H L T O L [L d<D Z©E X b^Z aS=@Z EgMhE@i DYX#j>Z E J \#QSK^J f jSD =lk%m8n^o(pk*m8q#o>r;s=#=@?BAt?SD5E?!i D ?S=@u J L TOw G@O G^O K JSf w v E Z©? p¢x _yx ; ?(b EW:8n#zz@{ w G@O K JSf w Vf¢f w |}EZ6Z _<x ; ?%b E pl~ ?SDd ~#im^{k*u# ^{u n@mn^u{ ~#i0m#{k*u# ^{u n@mn^u{ L Tc ~#i0m^{k*u^ ^{u n^m^o#uoe5bEcX#E ? G@O K JSf L QSK^J x ; ?%b EZ Dd D]E G¨O x n^zz#{ Innehåll Förord 11 1 Inledning 13 1.1 Forskningsuppgift och avgränsningar 14 1.2 Forskningsmaterial 16 1.3 Metod och uppläggning 19 1.4 Begrepp 22 1.5 Disposition 27 2 Bakgrund 29 2.1 Den nya sakligheten och dess rötter 29 2.2 Nysakligt tänkande i Danmark och Sverige 40 2.2.1 Thomas Laubs gudstjänstsyn 40 2.2.2 Reformsträvanden i Sverige – Kyrkosångens Vänner 46 2.3 Orgelrörelsen 50 2.4 Det nysakliga programmet 55 2.5 Borgå stift blir till 60 3 Kyrkomusikalisk samling (1923–1931) 69 3.1 Musik och gudstjänst i det nygrundade stiftet 69 3.1.1 Inre organisation 69 3.1.2 De första nysakliga impulserna 78 3.1.2.1 Stormönstring med nysakliga inslag 79 3.1.2.2 Nytt ljus över musiken i gudstjänst- och församlingsliv 95 3.1.2.3 Organisatoriska aspekter på förnyelsearbetet 97 3.2 Gudstjänstliv 99 3.2.1 Liturgiskt bruk 99 3.2.2 Högmässan 100 3.2.2.1 Högmässoordningen 100 3.2.2.2 Mässmusiken 103 3.2.2.3 Diskussion om högmässan 106 3.2.3 Tidebönen 111 3.3 Körverksamhet 121 3.4 Psalmer och församlingssång 129 3.4.1 Tillägg till psalmboken 129 3.4.2 Församlingens sång 133 3.5 Orgelspel 136 3.6 Publikationsverksamhet 144 3.6.1 Serien Ur kyrkokörernas repertoar 145 3.6.2 Publikationer inför den första allmänna svenska kyrkomusikfesten 1931 148 3.7 Sammanfattning 151 4 Nysaklig väckelse (1932–1936) 153 4.1 Verksamhet och impulser 154 4.1.1 Nya verksamhetsformer och påverkningsmetoder 155 4.1.1.1 Radioandakter 155 4.1.1.2 Repertoarplanering 157 4.1.2 Nordisk kyrkomusikalisk mönstring som inspiration 164 4.1.3 Nysaklig omvändelse 175 4.1.4 Förändrat synsätt och nytt tempo 180 4.1.5 Den nordiska diskussionen förtydligar 183 4.1.5.1 Det andra nordiska kyrkomusikermötet i Helsingfors 1936 183 4.1.5.2 Musica sacra 185 4.1.5.3 Motsättningar inom Finlands svenska kyrkosångsutskott 194 4.2 Gudstjänstlivet 198 4.2.1 Från vesperfråga till tidegärd 198 4.2.2 Högmässans förnyelse – framsteg eller ett hot mot Ordets plats? 204 4.3 Koralfrågor, kör- och församlingssång 211 4.3.1 Psalm och församlingssång 211 4.3.2 Kören i gudstjänsten 222 4.4 Orglar och liturgiskt orgelspel 226 4.5 Publikationsverksamhet 235 4.6 Sammanfattning 242 5 Nysakliga idéer konsolideras (1937–1943) 247 5.1 Det nysakliga budskapet sprids 247 5.1.1 Blockfl öjt och liturgisk sång 247 5.1.2 Kyrkokören – en väg för nysaklig påverkan 250 5.1.3 Nysakligheten inåt: gudstjänstmusiken, utåt: budskap till folket 258 5.1.4 Nysakligheten under krigstiden 261 5.1.4.1 Liturgiska frågor i fokus 263 5.1.4.2 Koraldagar år 1942 268 5.2 Gudstjänsten 270 5.2.1 Konstnären i mötet mellan församlingen och Gud 270 5.2.2 Kyrkoåret i färg, ord och ton 275 5.2.2.1 Kyrkoåret och gudstjänstordningen 276 5.2.2.2 Kyrkorummets utsmyckning och kyrklig skrud 281 5.2.2.3 Musiken i gudstjänsten 284 5.3 Församlingssångens förnyelse 295 5.3.1 Gregoriansk sång 295 5.3.2 Koraler 299 5.4 Liturgiskt orgelspel 305 5.5 Publikationsverksamhet 311 5.5.1 Serien Kyrkokörernas repertoar 312 5.5.2 Tidskriften Kyrkomusik 316 5.5.3 Boken Vår högmässa 321 5.6 Sammanfattning 329 6 Sammanfattande slutsatser 333 6.1 Nysaklighet som fenomen 333 6.2 Objektivitet och liturgisk förankring 334 6.3 Samling, samarbete och kontakter 336 6.4 Liturgi 339 6.5 Körverksamhet 342 6.6 Psalmer och församlingssång 344 6.7 Gregorianik 345 6.8 Orgelkonst 346 6.9 Publikationsverksamhet 347 6.10 Påverkningsmetoder och helhetsutveckling 349 6.11 Det nysakliga programmet i Borgå stift 351 Förkortningar 357 Källor och litteratur 359 Personregister 381 Summary 393 Förord Den nya sakligheten kan i hög grad karakteriseras av en strävan ”tillbaka till källorna”. Jag har personligen haft ett behov av att gå tillbaka till käl- lorna i fråga om min yrkesidentitet som kyrkomusiker i Borgå stift och i fråga om den gudstjänst som jag genom mitt arbete är med om att utforma. Det fi nns en orsak till att ifrågavarande forskning känts angelägen. Från och med 1950-talet var min far aktivt med om att inom den evangelisk- lutherska kyrkan i Finland utveckla den liturgiska och kyrkomusikaliska förnyelse som jag här redogjort för. Jag har vuxit upp med berättelser om viktiga möten och stora personligheter som har bidragit till förståelsen för kyrkomusikens plats i liturgin. Det ledde till att jag också ville förstå. Till hjälp har jag haft min fars bibliotek, en guldgruva som visat sig innehålla största delen av den litteratur jag har behövt för min forskning. Jag vill rikta mitt djupt kända tack till en rad personer som har bistått mig i mitt arbete: min handledare professor Sixten Ekstrand för all prak- tisk hjälp, framlidne professor Harald Andersén för visat intresse, material, synpunkter och goda diskussioner samt deltagarna i det högre seminariet i praktisk teologi vid Åbo Akademi för gott och inspirerande samarbete. Vidare vill jag tacka Gustav Petterssons dotter Kerstin Heikkilä för det material och de minnen hon delat med sig av och Dag-Ulrik Almqvist för samtal, stöd och arkivfynd. Den som jag alldeles speciellt vill lyfta fram i detta sammanhang är pro- fessor Karl-Johan Hansson. Utan hans hjälp, sakkunskap, klarsynthet och målmedvetenhet hade jag inte kunnat utföra detta arbete. Det fi nns lärare som undervisar i ett bestämt ämne och det fi nns lärare som undervisar för livet. Jocke hör till den sistnämnda kategorin. Tack för att Du lotsat mig under dessa år och tack för de redskap Du givit! 11 Ull-Britt Gustafsson-Pensar har språkgranskat manuskriptet och Cynthia Sandström har översatt summeringen. Jag vill också tacka rektor Gustav Björkstrand för erhållet stipendium. För utgivning av boken tackar jag Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut och Åbo Akademis förlag. Slutligen vill jag tacka min mor Elisabet Böckerman och min man Peter Peitsalo. Denna bok tillägnar jag min framlidne far Geo Böckerman, min man Peter och min son Johan. Grankulla i oktober 2005 Anna Maria Böckerman-Peitsalo 12 1 Inledning Innan Borgå stift grundades år 1923 kan man knappast tala om ett spe- cifi kt fi nlandssvenskt kyrkomusikaliskt arbete. Den svenskspråkiga och den fi nskspråkiga kyrkliga verksamheten i Finland utgjorde en helhet där språkliga och kulturella faktorer inte utgjorde någon skiljelinje. Den svenskspråkiga minoriteten och den fi nskspråkiga majoriteten inom den evangelisk-lutherska kyrkan var en organisatorisk enhet som i nästan alla avseenden följde samma tillvägagångssätt och beslut. Så var 1913 års kyr- kohandbok och 1923 års missale parallella böcker på olika språk, fi nska och svenska.1 De två psalmböcker, den fi nska och den svenska som hade antagits av kyrkomötet år 1886 var dock olika utformade trots att de hade en gemensam koralbok. Efter Borgå stifts tillkomst kunde det svenskspråkiga kyrkliga arbetet profi lera sig bättre än tidigare. För detta ändamål uttalades behovet av en ledning för arbetet och av svenskspråkiga organ som kunde ta ansvar för och utveckla stiftets kyrkomusikaliska och liturgiska verksamhet. Den offi - ciella ledning som efterlystes blev verklighet då Finlands svenska kyrko- sångsutskott tillsattes fem år senare, år 1928. Det blev kyrkosångsutskottet och dess uppdragsgivande organisationer som i praktiken fi ck leda detta arbete på stiftsnivå. Utskottet fi ck offi ciell status inom Borgå stift trots att det inte var ett offi ciellt, dvs. av någon stiftsorganisation tillsatt, organ.2 Även om arbetet för den kyrkomusikaliska och liturgiska utvecklingen för det mesta utfördes i någon organisations namn var det några få perso- 1 Kyrkohandbok för den Evangelisk-lutherska kyrkan i Storfurstendömet Finland. Antagen av sjunde All- männa Finska Kyrkomötet 1913, 1915; Missale 1923. Se även Cleve och Carlsson 1931, 8, 17–18. 2 Böckerman-Peitsalo 2001, 16–19. 13 ner som stod bakom verksamheten. Tack vare dessa aktiva kyrkomusikers och prästers insats kom Borgå stifts gudstjänst- och musikliv att påverkas av den kyrkliga förnyelse som samtidigt pågick i Tyskland, i de anglosaxiska länderna och i det övriga Norden.3 Den liturgiska och kyrkomusikaliska väckelse som kallas den nya sakligheten vann fotfäste i landets svensksprå- kiga församlingar. 1.1 Forskningsuppgift och avgränsningar I och med att Borgå stift hade grundats år 1923 fanns ett behov av att bygga upp en svenskspråkig kyrklig identitet i det både geografi skt och andligt splittrade stiftet. Frågan om förnyelse av gudstjänstliv och kyrkomusik aktualiserades.