Vilka gästar morgon-tv under coronakrisen?

En kvantitativ innehållsanalys av könsfördelningen på två av Sveriges största morgonprogram

Elin Olofsson Handledare: Leif Lewin Uppsala Universitet, Statsvetenskapliga institutionen VT 20 Antal ord: 10778

1.Inledning 4 1.1 Syfte 4 1.2 Frågeställning? 5 1.3 Avgränsning 5

2. Bakgrund 5 2.1.Corona 5 2.2 Jämställdhet 5 2.3 SVT 1 6 2.3.1 Morgonstudion 6 2.4 TV4 7 2.4.1 TV4 Nyhetsmorgon 7 2.5 Mediekonsumtion 7 2.6 Förtroende under coronakrisen 8

3. Teori och tidigare forskning 9 3.1 Begrepp 9 3.2 Teori 10 3.3 Tidigare forskning 11 3.3.1. Representationen i media 11 3.3.2 Mediernas roll 12

4. Metod 13 4.1. Kvantitativ innehållsanalys 13 4.1.1 Kodschema 13 4.1.2 Kategorisering av ämnen 14 4.2 Tillvägagångssätt 14 4.3 Metodkritik 16 4.3.1 Val av vecka 16 4.3.2 Val av avgränsning 17 4.3.3 Val av tv-program 17 4.3.4 Kodschema och kategorisering 18

5. Resultat 19 5.1 SVT Morgonstudion 19 5.1.1 Kön 19 5.1.2 Egenskap 19 5.1.3 Ämne 20 5.2 TV4 Nyhetsmorgon 22 5.2.1 Kön 22 5.2.2. Egenskap 23 5.2.3 Ämne 24

2 5.3 Jämförelse Morgonstudion och Nyhetsmorgon 26 5.3.1 Kön 27 5.3.2 Egenskap 27 5.3.3 Ämne 28 5.4 Sammanfattning av resultat 28

6. Analys 28 6.1 Kön 29 6.2 Egenskap 29 6.3 Ämne 30

7. Slutdiskussion 31

8. Vidare forskning 33

9. Källor 34

10. Bilagor 36

3

1.Inledning

Att hela världen just nu påverkas av coronaviruset är inget som har gått någon förbi. Folk jobbar hemifrån och konsumerar nyheter som aldrig förr och vi har fått bekanta oss med många nya begrepp och nya ansikten i alla olika medier. Det är inte bara experter som vi ser, utan flera olika yrkesgrupper får utrymme i debatten att uttala sig om coronaviruset och dess påverkan på olika nivåer i samhället. Annars relativt anonyma Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell har fått mycket ljus på sitt arbete för att minska spridningen av viruset, vilket går återblicka dagligen på vilken nyhetskanal som helst. Experter är också oense om vilken väg som är den bästa att gå, vilket gör samtalen ännu hetare när tv-sofforna fylls med experter, forskare, sjukvårdspersonal, politiker och andra som anses ha något att tillföra i debatten. I tider som dessa när nyhetskonumtionen är stor ser vi många personer som tidigare inte exponerats i tv-rutan och tidigare forskning visar på en skev fördelning i nyhetsmedier mellan män och kvinnor sedan en lång tid tillbaka i tiden. Tros att medierna länge har arbetat med jämställdhetsfrågor menar jag att det fortfarande finns skillnader och mycket att göra innan vi har en rättvis fördelning som tv-kanalerna för fram. Min egna uppfattning är att kvinnor i större utsträckning får utrymme att tala om mjuka ämnen såsom sjukvård och fritidsaktiviteter medan männen talar i högre grad om hårda ämnen som politik och ekonomi och det ämnar jag i denna uppsats undersöka.

1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur könsfördelningen av gäster ser ut på två av sveriges mest populära morgon- tv-program under coronakrisen, utifrån en kanal som är kommersiell och en som är public service. Jag vill undersöka om det finns eventuella skillnader i val av ämne som personen i fråga ämnar tala om och huruvida gästen talar om “mjuka” eller “hårda” ämnen. Jag vill också undersöka i vilken egenskap gästen är där, alltså vilken egenskap gör att just denne person får utrymme i tv, är det utifrån personens yrkesroll, är personen expert i frågan eller är det en civil- eller talesperson. Jag anser att detta är ett viktigt forskningsämne då Sverige strävar efter att bli ett jämlikt land och till visso i en hög grad uppnått detta, att undersöka detta även i kristider när människor konsumerar nyheter till en större grad och det blir en mer naturlig del av vardagen. Jag menar att bilderna som medierna sänder ut kan ge folket en uppfattning om hur saker och ting ska vara samt hur könsrollerna ser ut. De flesta av de studier jag läst har fokuserat mer på själva nyhetssändningen och dess reportrar men jag vill istället undersöka de gäster morgon-tv bjuder in för att tala om nyheterna, dessutom upplever jag en större medvetenhet av val av reportrar och nyhetsankare snarare än gästerna de bjuder in.

4 1.2 Frågeställning? Hur ser könsfördelningen av gäster ut, baserat på titel och egenskap, i TV4 Nyhetsmorgon och SVT Morgonstudion ut under coronakrisen?

1.3 Avgränsning

Jag har valt att undersöka TV4 Nyhetsmorgon och SVT Morgonstudion då SVT dominerar listan med de program som har flest tittare och tätt därefter kommer TV4. Båda kanalerna har ett morgonprogram på SVT1 respektive TV4, vilket sänds varje morgon där båda återkommande har gäster för att tala om olika aktuella ämnen. Jag kommer inte att granska övriga nyhetssändningar då jag anser att gästerna representerar det urval produktionen gör av gäster snarare än förhållandena på arbetsplatsen. Totalt kommer jag granska fjorton program varav 81 gäster i SVT1 och 110 gäster i TV4. Anledningen att jag valt att studera detta under den rådande kris vi befinner oss i nu är för att min uppfattning är att de flesta konsumerar mer nyheter nu än de gjort tidigare och vi påverkas mycket av dessa, vilket gör att en granskning och eventuell kritik mot urvalet av gäster är befogat.

2. Bakgrund

2.1.Corona På nyårsafton i år rapporterade Kinas hälsomyndighet att flera människor i Wuhan, en stad i Hubeiprovinsen i centrala Kina, behandlas för lungproblem som härstammade från en än så länge okänd källa. Många av de insjuknade hade vistats på en marknad med levande djur men myndigheterna kunde ännu inte bekräfta att sjukdomen spred sig från människa till människa. Den elfte januari rapporterades det första dödsfallet från just Wuhan och tio dagar senare rapporterades det första smittofallet i USA. I slutet av januari klassade WHO, Världshälsoorganisationen, viruset som kallas Coronavirus som ett globalt hälsonödläge.1 Då viruset inte bara påverkar människors hälsa, utan också samhället i stort tar rapporteringen kring viruset upp en stor del av nyhetsrapporteringen.

2.2 Jämställdhet Sverige är ofta i topp på listor gällande jämställdhet och i den senaste mätningen fick Sverige full poäng i Världsbankens jämställdhetsskala, vilken jämför löner, arbetsvillkor och pensioner runt om i världens länder. Trots detta råder det fortfarande en stor skillnad i könsfördelningen på många yrken och arbetsplatser i Sverige. Av de tio yrken där flest antal

1 Schumaker. How corona-virus started. The outbreak spanning the globe began in December, in Wuhan, China. 2020.

5 svenskar arbetar, är det endast ett yrke som klarar den så kallande 60/40-regeln. Regeln innebär att yrket domineras av ett kön till högst 60 procent. Räknat istället på samtliga yrken är det endast 17 procent som är jämnt könsfördelade.2 Mellan åren 2015 och 2018 gjorde Rättviseförmedlingen varje år en mediegranskning i Sverige om representationen av människor gällande deras kön och bakgrund i svenska nyheter. Den senaste rapporten, som lanserades 2018 visar på att det endast är 32,1 procent av de som uttalar sig i medierna som är kvinnor.3

2.3 SVT 1 SVT1 är Sveriges största tv-kanal med en ambition av att ha program som passar alla.4 Kanalen är en av SVT:s public service-kanaler och finansieras via en public service-avgift på skattsedeln. SVT:s roll innebär ett utbud till för att berika, underhålla och engagera människor i alla olika åldrar och med olika intressen. SVT inte ägs av staten, utan av en stiftelse, som främjar att de inte agerar utifrån kommersiella syften är de oberoende och skyddade från påtryckningar i sitt arbete i att bland annat granska myndigheter. På listan med de 10 stycken tv-program som flest människor sett via linjär TV står SVT1 bakom sju av dessa, vilket gör SVT till en stor och viktig del inom TV-branschen.5 SVT uttrycket i sin rapport angående public service att de aktivt arbetar med att spegla hela Sverige vilket bedrivs i all deras verksamhet. De nämner också att representationen i media kan vara en bidragande faktor till människors fördomar och stereotyper som i sin tur kan leda till diskriminering. De belyser vikten av att medier ska spegla hela landet och dess befolkning i en demokrati och att de därför aktivt arbetar med att spegla mångfalden i landet, detta innefattar även fördelningen mellan kvinnor och män.6

2.3.1 Morgonstudion Den 28 augusti 2017 ersattes programmet Gomorron Sverige av Morgonstudion som nu ​ ​ ​ ​ sänds live varje vardagsmorgon mellan 06.00- 09.10.7 Programfokus är att rapportera aktuella inrikes- och utrikesnyheter men också sport, kultur och nöje. Efter förändringen har tittarsiffrorna ökat trots att broadcast-tittandet generellt sett minskar i landet.8 Från september 2017 till och med november samma år hade Morgonstudion en räckvidd på ca 590 000 tittare per dag i åldrarna 3-99 år. Dessa siffror var en marginell ökning från de tidigare tittasiffrorna

2 Skev könsfördelning i 9 av de 10 vanligaste yrkena i Sverige, 2019. ​ 3 Rättvisaren 2018, del 2. s 4. 4 SVT. Om oss, kanaler och tjänster. 5 Nilsson. Mest sedda programmen 2019 6 Sveriges Televisions Public Service-redovisning 2019. s 39 ff. 7 Haddad och Burström. De blir programledare för SVT:s nya satsning. 2017. 8 Hübinette. Morgonstudion större än någonsin. 2019. ​

6 gällande Gomorron Sverige där de låg på 587 000 tittare per dag som under en treminutersperiod tittat i sträck på programmet någon gång mellan 06.00 och 09.09. 9

2.4 TV4 Ända sedan starten i september 1990 har TV4:s mål varit att utmana public service-monopolet och har också lyckats med detta. De har haft uppskattat innehåll med många tittarsucceer och i slutet av 90-talet blev de också landets största tv-kanal. Till skillnad från SVT har de en mer specifik huvudmålgrupp, 15-64 år och därför är de i den målgruppen idag landets största tv-kanal. TV4 tillsammans med de andra TV4-kanalerna: sjuan, TV12, TV4 Fakta, TV4 Film samt TV4 Guld, står de för mer än en tredjedel av sveriges tv-tittande. I deras centrum står en vilja och förmåga att berätta starka historier, oavsett om det gäller svenskt drama, nyheter, underhållning eller sport. Detta gör också att TV4 samlar Sverige kring innehåll och tjänster som engagerar publiken samtidigt som de underhåller och informerar.10 TV4 menar, och arbetar för, att de generellt sett är de personer som berörs direkt av det som de rapporterar ska få komma till tals. Även personer med särskild kunskap i ämnet eller experter kan bidra med relevant fakta och därför få komma till tals på TV4.11 Jag har inte kunnat utläsa lika tydligt om TV4s arbete med representation eller mångfald i deras program, utan de grundar istället de som ska få komma till tals på kompetens eller de som berörs.

2.4.1 TV4 Nyhetsmorgon Varje morgon sänder TV4 morgonprogrammet Nyhetsmorgon, på vardagar mellan 05.45-10.00 och på helgmorgnar mellan 07.55-11.30. Det är precis som Morgonstudion ett direktsänt morgonprogram med fokus på nyhetsrapportering varvat med bevakning av trender, intervjuer, kultur och sport.12 Till skillnad från Morgonstudion har Nyhetsmorgon även musikgäster, gäster som lagar mat eller visar klädtrender till exempel. Nyhetsmorgon hade en ljusare utveckling sett till tittarsiffrorna under samma period som mätningen på Morgonstudion. De hade istället ett en räckvidd på i medeltal 672 000 tittare vilket också var en ökning från föregående år med ca 39 000 tittare.13

2.5 Mediekonsumtion Myndigheten för press, radio och TV har i uppgift att följa svenskarnas medievanor och hur vi konsumerar media. I en rapport om våra medievanor under 2019 visar de att TV och

9 Lindkvist. Förändringar efter kritiken mot SVT:s “Morgonstudion”. 2018. 10TV4, Det här är TV4 och C More. 2019 11TV4Play, Frågor och svar om TV4:s nyhetsarbete 12 TV4Play. Nyhetsmorgon. 13 Lindkvist. Förändringar efter kritiken mot SVT:s “Morgonstudion”. 2018

7 sociala medier är de vi använder mest en vanlig dag. Det dagliga tv-tittandet har minskat från år 2010 då den genomsnittliga tiden vi lägger på tv-tittande var 166 minuter till att den idag är 133 minuter, alltså lite drygt två timmar. Ungdomar tittar minst och de äldre, 60 år och upp, är den grupp som tittar mest. Något som minskar med åren är räckvidden av tv-programmen och andelen befolkning som äger en tv. Det programtjänster som har flest tittare är bland annat SVT och TV4 med SVT som den kanal med störst tittartidsandel. För två år sedan, 2018 hade SVT1 en andel på 24,5 procent och tätt därefter kom TV4 med 23,6 procent. Dessa kanaler har ett överlägsen andel tittarskara i jämförsele med den andra kanalerna vars andel ligger på 6,3 procent som högst.14 Trots att siffrorna för tv-tittandet minskar spelar tv-tittandet en stor roll för många människor. Det är främst de äldre som konsumerar TV och de yngre andra medier, men totalt är det fortfarande en stor andel som tittar på TV dagligen.

2.6 Förtroende under coronakrisen Under de senaste veckorna och i ljuset av coronapandemin har frågor gällande sjukvård, landets ekonomi samt skola och utbildning blivit allt mer viktiga för väljarna. Andra frågor som rör invandring och lag och ordning har tappat i intresse, vilka är ämnen som tidigare präglat den politiska diskussionen till stor del.15 Gällande förtroendet för nyhetsrapporteringen har åttio procent av svenskarna ganska eller mycket stort förtroende för ​ ​ ​ ​ SVT:s rapportering under den rådande coronakrisen. Svenskar har störst förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal samt forskare bland de yrkesgrupper som uttalar sig om just corona i olika medier. I denna senaste mätning går det att tydligt se en ökning av förtroendet till myndighetspersoner, totalt har det ökat med tolv procentenheter och går att se i alla åldersgrupper, dock allra mest bland de som är 65 år och äldre. Dessutom har förtroendet ökat för både politiker och journalister, om än i en något mindre grad. Det förekommer en viss oenighet i olika yrkesgrupper i synen på hur Sverige hanterar pandemin men det är samtidigt 85 procent av svenskarna som upplever att läkare och sjukvårdspersonal är ganska eller mycket samstämmiga i sin syn på hur vi hanterar pandemin. Forskare anses ha en lite lägre grad av uppfattad samstämmighet än vad myndighetspersoner men det är däremot 20 procent som uppfattar forskare som inte särskilt eller inte alls samstämmiga. De som anses ​ ​ ​ ​ vara minst samstämmiga är journalister och journalistkåren.16

14 Myndigheten för press, radio och tv. Medieutveckling 2019, Mediekonsumtion. 2019. s 13. 15 Wennö. Allmänhetens tillit, tankar och bettende under coronakrisen. 2020. s 4. 16 Vetenskap & Allmänhet. Corona i svenska medier- ökat förtroende för myndighetspersoner. 2020. ​

8 3. Teori och tidigare forskning

3.1 Begrepp

Kris En kris kan betyda olika saker för olika människor men i denna uppsats utgår jag från Krisinformation.se och deras definition: “En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska”.17

Kön Då denna rapport undersöker representationen av kön och hur fördelningen mellan dessa ser ut samt att det ingår i mitt kodschema krävs en operationalisering av begreppen man och kvinna. Jag har tilldelat alla som ingår i studien ett kön om det finns tillräckligt med information som gör det möjligt för mig att dra slutsatser kring denne persons kön. Det är omöjligt att veta vad en person identifierar sig som och därför har jag utgått från vad jag som mediekonsument uppfattar som mest sannolikt utifrån de pronomen som används i programmet samt information om personen samt dennes förnamn.

Expert Denne person medverkar i TV i egenskap av sig själv och den kunskap hen besitter, det kan vara forskare eller någon med särskild kunskap inom ett visst område.

Talesperson Som talesperson uttalar sig gästen å någon eller någons vägnar. Exempelvis företrädare för parti, organisation eller företag.

Yrkesperson En yrkesperson representerar sig själv men i relation till sitt arbete och den yrkesroll yrkespersonen besitter. Några exempel kan vara programledare, musiker eller idrottare.

Civilperson Dessa är personer som är gäster och representerar sin personliga åsikt och där andra egenskaper, såsom yrkesroll saknar betydelse i sammanhanget. Några exempel på en civilperson kan vara någon som varit med om en specifik händelse eller som delar med sig av egna tips.

17 Krisinformation.se, Vad är en kris?

9 Mjuka ämnen Med mjuka ämnen menar jag ämnen som inte anses som livsviktiga men lättsamma och intressanta. Dessa ämnen är i större utsträckning relationella, alltså handlar om människor och bettende utifrån relationer till andra männiksor.

Hårda ämnen Motsatsen till mjuka ämnen; de hårda ämnena anses viktiga och ha ett större nyhetsvärde. Hårda ämnen är ofta sakliga och handlar inte om människor utan om sak.

3.2 Teori Under arbetets gång har jag läst mycket litteratur och många teorier som menar att kvinnor ska vara på ett sätt och män på ett annat. Då syftet med denna uppsats är att redogöra för könsfördelningen under en kris, i detta fall coronakrisen, vill jag utgå från en teori som har sitt avstamp i en krissituation. Forskare från Lehigh University och Queen’s University Belfast har skrivit en artikel där de menar på att kvinnligt ledarskap har fördelar när det kommer till tillit i en organisationskris. De menar att när en kris slår till i en organisation så litar anställda på ledare som uppför sig på relationella sätt, extra mycket när det dessutom är en kvinna samt om det finns en förutsägbar bana för krisen. Relationella beteenden är när en person tänker och agerar i relation till andra och dessa kunskaper och är till grund för att bygga och bevara förtroende, vilket i genomsnitt är mer utvecklat hos kvinnor än hos män. Forskarna tittade extra mycket i undersökningen på Interpersonal Emotion Management ​ (IEM), som reducerar känslor av hot i kriser genom att förutse och hantera andras känslor. ​ Detta IEM- beteende inkluderar en reducering av problemet för att på så sätt minska den emotionella påverkan, genom att fokusera på något annat och omvärdera situationen till något mer positivt. För att teoretisera detta, innebär det att IEM, alltså att förutse och hantera andras känslor, skulle vara en mekanism för det kvinnlig förtroendeargumentet och att de kvinnor som har ett brett IEM- beteende också har större förtroende.18

I en rapport från 2009 diskuteras kvinnor och mäns roll i medierna under 45 år, från år 1958 till 2003. I den lyfter författaren “hårda” och “mjuka” ämnen. Nyheter som anses vara hårda kan vara synonymt till de viktiga nyheterna som rör de viktiga man bör känna till som samhällsmedborgare för att sedan ha möjlighet att delta i samhällets demokratisk process. Dessa nyheter berör ofta strukturer, pengar eller politik. Dessa nyheter anses som viktiga och journalisterna har ofta en roll som granskare eller förklarare. I motsats till detta är istället de intressanta och mjuka nyheterna. Dessa nyheter berör istället vardagslivet i allmänhet och är saker av intresse för de flesta människor. Det handlar mer om relationer människor emellan än relationen mellan individ och det offentliga. Om man som individ vill ta del av eller bli berörd av en nyhet som individ snarare än samhällsmedborgare är det de mjuka nyheterna

18 Post, Latu och Belkin. A Female Leadership Trust Advantage in Times of Crisis: Under What Conditions? s. 216 ff.

10 man ska ta del av. I allmänhet är de mer lättsamma och av en mer underhållande karaktär samt i högre utsträckning positiva. Dessa nyheter präglas också ofta av ett berättande vardagsspråk. Denna dimensionen rör sig kring ämnen som är av vikt vs intresse, samhällsmedborgare vs individ, offentligt vs privat och seriöst vs lätt. I den första kategorin rapporteras det exempelvis om Brexit eller reporäntan medan i den andra rapporteras det om en ny diet eller ett boktips. Den andra dimensionen som går att tillämpa är manligt vs hårt och kvinnligt. I den manliga sfären placeras nyheter som anses vara manliga. Det kan vara att de tidigare dominerat tidigare, att de i huvudsak brukar intressera män i större utsträckning eller att de, om man ser till yrkesverksamheten, domineras av män. Några exempel är sport och försvarsfrågor. I motsats till detta finns det istället en kvinnlig sfär där ämnen som domineras av ett kvinnligt intresse eller yrken som till större del representeras av kvinnor. Dessa frågor handlar om exempelvis omsorg eller kultur. 19

3.3 Tidigare forskning

3.3.1. Representationen i media Tidigare forskning från Rättvisaren visar att det i svenska nyhetsmedier finns en underrepresentation av kvinnor med 32,1 procent av de som uttalar sig anses vara kvinnor. I denna granskning är kvinnor underrepresenterade i alla roller men det är betydligt mer jämställt bland de som uttalar sig som civilpersoner. Den kategori som är minst jämställd är i nyheter om sport där det endast är 20,9 procent kvinnor. Denna undersökning grundar sig i 2475 stycken slumpmässigt utvalda artiklar som publicerats i de största svenska nyhetssajterna. Vikten av att ha en bred representation av olika grupper i samhället beskrivs som en del i att belysa en skev representation av samhället olika grupper, såsom kön, ålder eller klassbakgrund samt förstå de stereotypa skildringar som ibland framställs. I en demokrati finns förutsättningar om att alla röster ska höras och också bli lyssnade på och medierna är en plattform för just detta. Utifrån detta är det alltså ur ett demokratiskt perspektiv fundamentalt att det finns medier som speglar hela landets befolkning. 20

I en studie 2004, granskades under två veckor två länstäckande dagstidningar, SVT Norrbotten, TV4 Norrbotten samt Sveriges Radio Norrbotten för att undersöka hur män och kvinnor skildras i massmedia. Resultatet de fick var att det fanns en grov överrepresentation av män i alla olika typer av medierapporteringar. 21

Att “vanliga” människor uttalar sig i medier har alltid varit en betydelsefull del i tv-nyheterna och under 70-talet ökade andelen politiker som fick komma till tals i nyheterna kraftigt. Även

19 Löfgren Nilsson, Kvinnor, män och nyheter i televisionen – en innehållsstudie av ämnen och källor under 45 år. s. 5 ff. ​ 20 Rättvisaren del . s.8. 21Abrahamsson och Waara. Många manliga män. s 17

11 andelen kvinnliga intervjupersoner är något som ökat över tid och i och med att det idag finns fler kvinnliga politiker finns det därför fler att intervjua. Dock är det fortfarande så att kvinnor har en mycket mindre andel i intervjukategorin “experter” och de får istället representera “vanliga” människor. Som kvinna har du större chans att komma till tals i tv-nyheterna om du representerar en vanlig medborgare eller om du anses vara en känd person. Kvinnor anses också vara mindre intressanta intervjuobjekt när de gäller exempelvis politik. Trots att kvinnorepresentationen har ökat fram till år 1995 så gäller dock fortfarande det faktum att det är männen som i större utsträckning representerar andra grupper än en vanlig medborgare och talar istället mer ofta som en företrädare för en organisation, näringslivet eller ett politiskt parti. Det går att utläsa en ökning av andelen kvinnor i nyheterna under 1990-talet som sedan följdes av en minskning på 2000-talet med den största representationen bland vanligt folk som intervjuas och mindre andel bland officiella uttolkare av offentligheten.22

3.3.2 Mediernas roll Nyhetsmedierna har olika roller i samhället, men det handlar i grund och botten om en envägskommunikation till en stor och allmän publik. Medierna själva vill ofta ses som obundna, neutrala och opartiska i sin rapportering, som en spegel av verkligheten och utan värderingar berätta vad som händer i omvärlden. Vilka som har inflytande i det offentliga rummet är därför viktigt i ett demokratiskt samhälle. Medierna kan också starkt påverka samhället och den kultur de är verksamma i. Då det är komplext att mäta utfallet av detta är det inte helt lätt att utläsa några enkla samband mellan mediebudskapen och hur vi påverkas av de. Medierna är en viktig spelare i den kritiska granskningen av samhället och de får också, kanske omedvetet, en roll som att definiera vad som är viktigt just nu. Den verklighetsuppfattning vi har grundar sig till stor del av den information vi får av medierna. Enorma mängder information konsumeras varje dag och det går därför att anta att mycket av den världsbild vi har är utifrån just denna information. Medierna bekräftar ofta de värderingar som finns i samhället och i många fall till och med förstärker de men de fungerar också ofta som ett redskap för att förändra värderingar. I frågan om vad som skapar genus sker det på alla nivåer i samhället, alltså också i medierna. Medvetet eller omedvetet skapar medierna skildringar av vad som anses manligt och kvinnligt. Oftast är det omedvetet men bibehåller skildringar av könen och detta är inte endast från det ena könet, utan görs av både kvinnor och män. 23

22 Löfgren Nilsson, Kvinnor, män och nyheter i televisionen – en innehållsstudie av ämnen och källor under 45 år. s. 19. 23A​brahamsson och Waara. Många manliga män. s 2.

12 4. Metod

4.1. Kvantitativ innehållsanalys I denna uppsats har jag främst använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att undersöka innehåll i antingen skriftlig, muntlig, eller bildmässig framställning och den kvantitativ delen innebär att undersökningen baseras på uppgifter som är likvärdiga och därmed jämförbara. Analysenheterna ska vara så pass många att dessa går att uttryckas och analyseras med siffror. Denna metod är effektiv när svar söks på frågor om förekomsten av olika typer av innehåll, antingen hur ofta en kategori förekommer, eller hur stort utrymme en kategori får. En kvantitativ innehållsanalys kräver att de innehållsliga enheterna först och främst tolkas för att sedan kunna placeras i rätt kategori. Då jag ämnar att beskriva en rådande situation är mina frågeställningar är av beskrivande karaktär. 24 Gällande frekvensen vill jag i denna studie ha svar på hur många gånger kvinnor vs män gästas i morgon-tv och gällande utrymme ska jag besvara frågan om den egenskap män och kvinnor ges utrymme för. Fördelen med denna metod är att det är relativt sett möjligt att på kort tid samla och undersöka en stor mängd data och material och då registrera förekomsten av innehållskategorier, detta kan kallas mekaniskt räknande och är i många fall en mycket värdefull metod.25

Något som är viktigt för forskningsresultat i allmänhet är att forskaren i så hög grad som möjligt ska vara intersubjektiv, vilket innebär att resultatet ska vara oberoende av vem som utför forskningen. Om samma fråga ställs av en annan forskare ska denne komma fram till likvärdigt resultat som jag.26 Detta är såklart alltid en utmaning och krasst sagt svårt att uppnå till fullo då jag inte kan bortse från min förförståelse. En nackdel men att göra en kvalitativ innehållsanalys är att jag riskerar att bara studera vissa delar av innehållet istället för att granska helheten och få ett helhetsperspektiv på situationen.

4.1.1 Kodschema För att tydliggöra resultatet har jag gjort ett kodschema, vilket är en mycket viktig del av den kvantitativa innehållsanalysen. Detta för att på ett lättare sätt kunna strukturera det material jag undersöker då jag har sorterat de olika variablerna jag undersökt och därefter mäta frekvensen av gäster och deras egenskap. Nedan är det kodschema jag använt mig av i studien. Jag har också valt att inkukdera en mätning av frekvensen av både hårda och mjuka ämnen som rapporteras av kvinnor eller män.

24 Metodpraktikan s 197 25 Metodpraktikan s 198 26 Metodpraktikan s 25

13 Tabell 1. Kodschema jag använt mig av när jag sammanställde resultatet. ​

TV-kanal Kvinna Hårt Mjukt Man Hårt Mjukt

Civilperson

Yrkesperson

Expert

Talesperson

Totalt:

4.1.2 Kategorisering av ämnen För att på ett tydligt sätt kunna sammanställa resultatet i mitt kodschema krävs en kategorisering av de ämnen som det rapporteras om och därefter ett beslut om huruvida det anses som ett mjukt eller hårt ämne. Därför har jag nedan delat upp alla nyhetsområden i olika kategorier, för att sedan i kodschemat se och analysera vilka ämnen manliga respektive kvinnliga gäster har fått tala om. Alla ämnen har jag sedan delat upp i två kategorier vilket sedan gör det möjligt att utläsa huruvida kvinnor i större utsträckning rapporterar om mjuka ämnen eller tvärtom.

4.2 Tillvägagångssätt Jag granskade under en veckas tid totalt fjorton program, sju program var från Nyhetsmorgon och Morgonstudion samt deras gäster. Med gäster menar jag speciellt inbjudna gäster till programmet som är med på plats eller via länk för att prata med programledarna. Jag har inte valt att räkna med kanalens egna utrikeskorrespondenter då jag menar att de är anställda av kanalen och ingår i deras policy kring jämställdhet. På Morgonstudion visar de ibland samma inslag flera gånger om även när de har gäster och dessa räknade jag då bara en gång. Jag valde en vecka i april då jag anser att corona är fortfarande ett hett ämne på varje tv-kanal. Eftersom Morgonstudion inte sänds på helgen valde jag inte heller att undersöka Nyhetsmorgon på helgen utan valde istället sju vardagar, dessa är 16/4, 17/4, 20/4, 21/4, 22/4, 23/4 samt 24/4. Min huvudsakliga metod var en kvantitativ innehållsanalys och jag genomförde studien genom att se på ett program från början till slut och för varje gäst notera kön, ämne och i vilken egenskap de hade blivit inbjudna. Detta beslutades utifrån de bestämmelser jag gjort för hur jag skulle kategorisera de olika titlarna gästerna hade. I de situationer med fler än en gäst i samma inslag har jag valt att räkna alla gäster var och en för sig och denne personens titel men däremot har jag valt att behålla samma ämne trots att de kanske väljer att prata om olika aspekter av ämnet. I och med corona-situationen är det

14 många som isolerat sig och väljer att inte vara med på plats fysiskt i studion men är istället med på länk. Dessa gäster har jag också valt att räkna med. Jag har valt att inte inkludera trisskrapare i Nyhetsmorgon då dessa inte väljs ut av redaktionen.

För att kunna få ut ett trovärdigt resultat har jag kategoriserat de övergripande och mest förekommande titlar gästerna har. Då corona är ett ämne många rapporterar om i nuläget finns vissa svårigheter i hur kategoriseringen ska ske. Exempelvis klassar Morgonstudion deras inslag om corona alltid med just “Corona” i ämnesraden, fastän det kan handla om en känd person och hur denne hanterar sin karantän likväl som en analytiker som talar om oljepriserna och dess påverkan av viruset. Detta gjorde att jag fick noga granska vad som faktisk sas i varje intervju och varför just ämnen som corona kan vara både ett mjukt och ett hårt ämne.

Då jag ämnar undersöka i vilken egenskap personen i fråga är inbjuden har jag valt att kategorisera dessa olika grupper. Detta för att förtydliga om de experter som är inbjudna är av kvinnligt eller manligt kön för att därefter undersöka i vilket ämne de är expert inom. De kategorier jag valt är civilperson, yrkesperson, expert och talesperson och nedan är även dessa egenskaper kategoriserade.

Tabell 2. Redogörelse för vilka titlas som tillhör vilken kategori. Under varje kategori har jag samlat ​ de olika titlar gästerna har haft.

Civilperson Yrkesperson Expert Talesperson

tipsare läkare smittskyddsexpert partiledare anhörig vårdpersonal forskare minister kollega ekonom professor ordförande vän idrottare modeexpert ledamot student programledare träningsexpert Big brother- journalist konstexpert deltagare tv-kritiker retorikexpert hemlös reporter kommunikationsans varig analytiker psykolog kock arkeolog

15 Jag har utgått från Monica Löfgren Nilsson och hennes rapport 27 i min kategorisering men också adderat ämnen som dykt upp under tiden jag stött på andra ämnen som rapporterats om.

Tabell 3. Redogörelse för vilka ämnen som jag klassat som hårt eller mjukt. De mjuka ämnen som jag ​ stött på är kategoriserade till höger och de hårda till vänster.

Mjuka ämnen Hårda ämnen

● sjukvård ● politik ● äldreomsorg ● näringsliv ● hälsa ● ekonomi ● nöje ● konflikter ● musik och nöje ● corona ● skola ● lag och ordning ● mode ● IT ● fritid ● kändisar ● sport ● livsstil

4.3 Metodkritik

4.3.1 Val av vecka Då jag valde att genomföra denna studie under endast sju dagars tid är jag medveten av att det kan hända något oförutsägbart som gör att en nyhetsbyrå påverkas av en händelse till den grad att detta ämne tar upp en stor del av rapporteringen. Detta skulle kunna infalla under de dagar jag valt. I detta fall tog nyheter om corona upp det mesta av rapporteringen men då det inkluderas i min syfte med undersökningen var det inte till någon nackdel för denna studie. Däremot kan det vara svårt att dra slutsatser utifrån detta som gäller generella mönster för en längre period, och i detta fall vet vi inte hur länge denna kris kommer fortgå. Anledningen att jag valde sju dagar var att jag ansåg mig få tillräckligt med data och tillräckligt med gäster för att kunna dra slutsatser gällande krisen vid just denna tidpunkten. Jag valde samma dagar för båda kanalerna vilket gör det enklare ur ett jämförelseperspektiv då de till stor del då rapporterar om samma nyheter. En annan faktor till varför jag valde en aktuell vecka är att SVT:s program bara ligger ute i en veckas tid på deras play-tjänst i och med olika upphovsrättsliga bestämmelser. Det går däremot att kontakta Svensk mediedatabas för att få tillgång till essa program i efterhand.

27 Löfgren Nilsson, Kvinnor, män och nyheter i televisionen – en innehållsstudie av ämnen och källor under 45 år. s.5. ​

16 4.3.2 Val av avgränsning I studien har jag valt att utgå från morgon-tv, Nyhetsmorgon och Morgonstudion och inte specifika nyhetssändningar under en viss tidsperiod. Ett problem med att undersöka något under en pågående kris som denna pandemi faktisk är, är att det endast blir specifika händelser som det rapporteras om. De ämne som dominerar just nu är helt klart coronapandemin och utbudet av gäster som har kunskap inom detta kan vara begränsad vilket gör att kanalerna inte har lika stort utbud av gäster att välja mellan. En annan aspekt är att det är svårt att dra några stora slutsatser om huruvida en tv-kanal är jämställd eller inte då begreppet “jämställt” kan operationaliseras på många olika sätt. Är det jämställt om det är hälften kvinnor och hälften män, eller krävs det en undersökning om vad de rapporterar om osv. Därför har jag istället valt att undersöka hur det ser ut med könsfördelningen och fördelningen av ämnen och inte dra slutsatser i huruvida detta anses som jämställt eller inte. En annan aspekt kan vara att de gäster som är i studion av naturliga skäl får längre tid och andra frågor när de samtalar med programledarna än de som är med via länk. Det kan bero på att man inte har samma dynamik när personen i fråga inte är i studion.

Då det finns skillnader i hur programmen är disponerade fann jag vissa svårigheter, främst gällande SVT Morgonstudion, att finna tydliga gränser kring den klassiska nyhetssändningen och de andra delarna av programmet. Programledarna är på ett annat sätt mer involverade i även de andra inslagen vilket gjorde det svårare att på ett tydligt sätt utläsa vilka som var “gäster” och vilka som rapporterade i den uttalade nyhetssändningen. De hade ibland gäster som var inkluderade i nyhetsrapporteringen, vilket inte Nyhetsmorgon har på samma sätt; de har en nyhetsrapportering, det är det reklam och sedan återgår de till programledarna. TV4 har också reklam vilket gör ramarna för varje inslag något enklare att tolka. Vidare finns vissa svårigheter i att utläsa det specifika ämne var och en talar om då det är mycket som överlappar med varandra. I de fallen valde jag det ämne som rubriceringen av gästen antydde.

4.3.3 Val av tv-program Jag har valt ett program från en kommersiell tv-kanal samt ett program från en med public service. Dels för att jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader kanalerna emellan ​ ​ men också för att dessa två program liknar varandra innehållsmässigt samt båda sänds på morgonen. Dessutom är det två program som ses av många människor och är en viktig del av respektive kanal. De har däremot olika långa sändningar och är inte helt lika innehållsmässigt heller, Morgonstudion är mer nyhetscentrerat och Nyhetsmorgon är utöver det, även fokuserat på andra ämnen såsom livsstil och nöje. Nyhetsmorgon har också därför fler antalet gäster i sitt program, detta också på grund av Morgonstudions kortare sändning samt att vissa inslag med gäster återkommer flera gånger under morgonen. En anledning till att jag valde bort helger från nyhetsmorgon var också att dessa sändningar är ännu längre än på vardagarna och i flera fall mer fokuserat på nöje istället för klassiska nyheter.

17

På grund av upphovsrättsliga regler har SVT avtal rörande alla sina program. Alla program påverkas av lagen om upphovsrätt och begränsar därför utbudet på ett eller annat sätt. 28 Av denna anledning har jag tillgång till Morgonstudions material endast en vecka tillbaka i tiden, vilket kan försvåra en framtida återblick av programmen.

4.3.4 Kodschema och kategorisering I ett kodschema finns mycket att ta hänsyn till när jag analyserar resultatet. Dels hur jag har valt att kategorisera nyheter som antingen mjuka elle hårda och dels hur jag valt att kategorisera i vilken egenskap personen gästade programmet. Då jag hela tiden strävar efter att ha så hög validitet som möjligt, alltså att jag mäter det jag ska är kodschemat en viktig faktor. Precis som jag tidigare nämnt kan en total intersubjektivitet vara svåruppnåeligt då jag har en förförståelse i ämnet och mest troligt har jag tydliga tankar om i vilken kategori något ska placeras. Därför är det viktigt för mig att verkligen noggrant gå igenom definitionen av varje variabel innan jag gör kategoriseringen för att resultatet ska bli så trovärdigt som möjligt. I och med coronans överrepresentation av allas våran vardag så hade nästan alla inslag jag granskade någon aspekt som var kopplad till corona. Handlade det om träning var det träning i karantän, var det nyheter om ekonomi handlade de om hur corona påverkat samhällsekonomin osv. Detta gjorde att det i vissa fall var diffust i vilken kategori jag skulle placera ämnet i. I de flesta fall anser jag att gästerna talade i enlighet med sin titel, att om de hade en expert inom smittskydd talade denne om just detta. Däremot hade båda programmen en sk. panel i flera olika ämnen där de som satt i panelen titulerade sig som författare, poddare eller exempelvis advokat. Detta gjorde att titeln denne gäst hade kanske inte i högsta grad stämmer överens med det ämne som de talade om. Ett tydligt exempel på detta är radioprofilen Adam Alsings död, när flera programledare talade om sin sorg för en vän som gått bort istället för sin roll som programledare. Detta är något jag själv tolkat vilket, som alltid vad gäller tolkningar, kan få olika utfall beroende vem som utgör den. Detta är ett exempel där det finns risk att intersubjektiviteten brister då jag i dessa fall utgått från min egen förförståelse. Därför har jag försökt att lyssna på gästen och göra kategoriseringen utifrån en så objektiv bedömning som möjligt.

En annan aspekt i kategoriseringen är att det var nästan i varje intervju oundvikligt att nämna corona vilket gör att viss kategorisering blir svår att besluta om. En musikgala som har uppstått i syfte att samla in penga till sjukvården som arbetar med coronapatienter kändes inte helt självklar att placera i varken kategorin “corona” eller “musik och nöje”. Nästan alla inslag grundade sig i coronavirusets spridning och ämnen såsom träning och mode var också i kombination till corona och blev då anpassningsbar till hur man kan göra om man är i karantän exempelvis.

28 https://kontakt.svt.se/guide/sa-arbetar-vi-med-public-service

18 5. Resultat

I denna studie granskades totalt 14 morgonprogram, sju från SVT Morgonstudion och sju från TV4 Nyhetsmorgon. Min studie visar att uppdelningen mellan könen i Morgonstudion respektive Nyhetsmorgon visar två olika resultat. På Morgonstudion finns en överrepresentation av män som gäster medan jag kan se en tydligare jämn fördelning mellan de olika ämnena de får tala om. På Nyhetsmorgon är det istället tvärtom, där är det en större andel kvinnor men dessa är i större utsträckning civilpersoner eller yrkespersoner som talar om mjuka ämnen och de män som får plats är i högre grad experter eller yrkespersoner och talar om hårda ämnen.

5.1 SVT Morgonstudion

Under den vecka med sju stycken program som jag valde att undersöka hade SVTs Morgonstudion totalt 81 stycken gäster i och runt dryga 10 i varje program.

5.1.1 Kön

I detta avsnitt redogör jag för hur könsfördelningen av gäster såg ut under sju dagars sändningar på SVT Morgonstudion. Av de 81 gästerna var 35 stycken kvinnor, vilket motsvarar en andel på ca 43 procent. De andra 57 procenten var män och det var ingen som i min mening hade en oklar könstillhörighet då de tilltalades på ett sådant sätt samt baserat på namnet.

Figur 1. Andel manliga och kvinnliga gäster på Morgonstudion. ​ 5.1.2 Egenskap Av de 35 kvinnor som gästade Morgonstudion var fyra stycken civilpersoner, 23 stycken yrkespersoner, fyra experter och fyra talespersoner. Bland männen var också yrkespersoner den grupp som var störst med ett antal på 23 av 46 stycken, följt av tolv experter, åtta civilpersoner och tre talespersoner. Det går alltså att utläsa en överrepresentation av gruppen

19 yrkespersoner både bland män och kvinnor. Talespersoner var den titel som förekom minst antal gånger bland männen och för kvinnor lika många gånger som både civilpersoner och experter. Mellan könen skiljer det mycket mellan andelarna experter som har gästat. Det är på ett ungefär 15 procentenheter fler experter bland männen men också en större andel civilpersoner bland männen.

Figur 2. Kvinnliga gästers egenskap de Figur 3. Manliga gästers egenskap de ​ ​ gästade programmet för. gästade programmet för.

5.1.3 Ämne Av alla de 141 inslag jag har granskat så stod SVT för 54 av de, vilket visar att TV4 Nyhetsmorgon generellt sett har fler med sina 87 inslag. Morgonstudions fördelning mellan mjuka och hårda ämnen påvisar en större andel av mjuka ämnen bland kvinnor. Som dessa cirkeldiagram visar så finns det vissa skillnader i hur fördelningen mellan hårda och mjuka ämnen könen emellan. Bland kvinnorna är andelen mjuka ämnen mer påtaglig medan den för männen är nästintill lika för båda ämnen.

Figur 4. Kvinnors andel hårda och mjuka Figur 5. Mäns andel hårda och mjuka ​ ​ ämnen. ämnen.

20

Figur 6: Kvinnors andel hårda och mjuka ämnen baserar på egenskap i Morgonstudion. ​

Figur 7: Mäns andel hårda och mjuka ämnen baserar på egenskap i Morgonstudion. ​

21

Figur 8: Alla gästers andel hårda och mjuka ämnen baserar på egenskap i Morgonstudion. ​ Figur 6,7 och 8 visar andelarna hårda respektive mjuka ämnen baserat på vilket titel gästen tilldelats. Vad som går att tyda utifrån dessa är att männen har en större andel yrkespersoner som pratar om hårda ämnen än kvinnliga yrkespersoner, de talar mer om mjuka ämnen. Den största skillnaden är dock för experter. Där ser vi en skillnad i andel av de som talar om hårda respektive mjuka ämnen. Kvinnorna talar i egenskap av expert i högre utsträckning om mjuka ämnen medan männen är experter i de hårda. Det är däremot lika mellan könen i det faktum att experter och talespersoner är de yrkestitlar som i störst utsträckning talar om hårda ämnen och civilpersoner mest om mjuka.

5.2 TV4 Nyhetsmorgon

Under de sju dagar jag granskat Nyhetsmorgon har de totalt haft 87 inslag och 110 inbjudna gäster.

5.2.1 Kön Nyhetsmorgon hade totalt 60 kvinnor och 50 män som gäster, alltså var kvinnor något överrepresenterade men skillnaden var i detta fall också marginellt. Precis som på Morgonstudion var de gäster jag granskade ej svårtydda i vilken könskategori jag skulle placera de i.

22

Figur 9: Andel manliga och kvinnliga gäster på Nyhetsmorgon. ​ 5.2.2. Egenskap Av de 50 kvinnor som gästade Nyhetsmorgon var den största kategorin yrkespersoner. Därefter civilpersoner, experter och den minsta andelen bestod av talespersoner. Av alla kvinnor var 38 stycken där i egenskap av sin yrkesposition, vilket utgör den röda, största tårtbiten.

Figur 10: Kvinnliga gästers egenskap de Figur 11: Manliga gästers egenskap de ​ ​ gästade programmet för. gästade programmet för.

Bland de 60 män som gästade var istället 40 av dessa yrkespersoner, vilket motsvarar en andel på 80 procent, alltså en stor överrepresentation gentemot de andra kategorierna. Det var endast en talesperson, fyra civilpersoner och fem experter. Det går alltså att utläsa att den största gruppen män som gästar är där i egenskap av sitt yrke. För båda könen var talespersoner den kategori som utgjorde den minsta andelen gäster. För kvinnorna var det en större andel civilpersoner än vad det var experter vilket så inte var fallet bland männen, utan tvärt om.

23 5.2.3 Ämne Bland kvinnorna som gästade kan jag se en tydlig överrepresentation av att kvinnor gästar för att tala om mjuka ämnen gentemot att tala om hårda. Det var 48 kvinnor som talade om mjuka och tolv som talade om hårda ämnen medan det för männen inte alls var samma fördelning. Där var det istället jämt fördelat med 25 respektive 26 om varje ämne.

Figur 12: Kvinnors andel hårda och mjuka Figur 13: Mäns andel hårda och mjuka ​ ​ ämnen. ämnen.

Figurerna 14, 15 och 16 visar hur fördelningen ser ut mellan hårda och mjuka ämnen uppdelat i vilken kategori gästen tillhör. Jag kan utläsa att bland kvinnorna som gästat nyhetsmorgon under min studie har för civilpersoner, yrkespersoner och experter till störst del bestått av mjuka ämnen. Det är endast för talespersoner som fler rapporterar om hårda ämnen, dock var det bara totalt tre stycken talespersoner under denna period vilket gör att jag inte kan dra några större slutsatser om detta.

24 Figur 14: Kvinnors andel hårda och mjuka ämnen baserar på egenskap i Nyhetsmorgon. ​

Figur 15: Mäns andel hårda och mjuka ämnen baserar på egenskap i Nyhetsmorgon. ​

25 För männen är det tydligt för de gäster som är experter och talespersoner att inte någon har talat om ett mjukt ämne. Ser man däremot på de två andra grupper av personer, civilpersoner och yrkespersoner är det istället mjuka ämnen som dominerat. Det är hela 75 procent av de manliga civilpersonerna som gästat har talat om mjuka ämnen och för yrkespersoner är det 17 respektive 23 personer, med fördel mjuka ämnen som rapporterats.

Figur 16: Alla gästers andel hårda och mjuka ämnen baserar på egenskap i Nyhetsmorgon. ​

5.3 Jämförelse Morgonstudion och Nyhetsmorgon Totalt sett har jag sett 182 avsnitt av morgonprogram och det jag kan konstatera är att de flesta inslagen med gäster rör antingen coronaviruset eller musik och nöje. Trots att en gäst var i studion för att tala om ett ämne var det uppenbart att det inte gick att undvika att tala om corona. TV4 har fler inslag och programmet har ett bredare fokus än Morgonstudion på SVT. Detta ser man tydligt i antalet inslag gällande exempelvis livsstil och fritid, där TV4 står för

26 den klart största andelen.

Figur 17: Totala antalet inslag om respektive ämne på både Nyhetsmorgon och Morgonstudion där ​ antalet inslag är på y-axeln.

5.3.1 Kön I en jämförelse av andelen kvinnor respektive män kan jag se att i Morgonstudions fall har de en mer jämn könsfördelning än Nyhetsmorgon. Båda hade en relativt jämn fördelning och på SVT var kvinnorna snäppet underrepresenterade och i Nyhetsmorgon var det istället tvärtom. Resultatet var dock inte tydligt åt något håll då båda programmen hade en någorlunda liknande fördelning.

5.3.2 Egenskap Vad gäller i vilka egenskaper de gästade programmen går det att utlysa desto större skillnader. I Morgonstudion var den största gruppen yrkespersoner och precis samma gäller för Nyhetsmorgon, den gruppen var överrepresenterad i båda kanalerna. Den grupp som var minst representerad i båda fallen var talespersoner. Totalt på Morgonstudion så var det ca 57 procent av gästerna som är yrkespersoner medan det på Nyhetsmorgon var lite över 70 procent vilket visar att denna grupp är störst i båda fallen, med marginal. Andelen civilpersoner var på båda kanalerna runt 15 procent, experter stod på Morgonstudion för nästan en femtedel av gästerna och på Nyhetsmorgon en tiondel. Gällande talespersonerna utgjorde de i Morgonstudion också runt tio procent av fallen medan på Nyhetsmorgon stod de bara för ca fyra procent.

27

5.3.3 Ämne På Morgonstudion talade 38 av de 81 gästerna om hårda ämnen vilket motsvarar 47 procent och betyder att de resterande 53 procenten talade om mjuka ämnen. Denna fördelning är också hyfsat jämn vilket inte riktigt är fallet i Nyhetsmorgon. Där rapporterar istället 33 procent av gästerna om hårda ämnen och 67 om mjuka. Det är en mer tydlig uppdelning av vilka ämnen som får plats. Vad som däremot är fallet på SVT är att bland civilpersoner på SVT är det en liten andel bland både män och kvinnor som talar om hårda ämnen. På Nyhetsmorgon är det bland manliga civilpersoner en större andel, 3 av 4, som talar om mjuka ämnen, alltså en större andel än bland kvinnorna. En annan viktig del som skiljer kanalerna åt är rörande experterna. På SVT talade experterna mest om hårda ämnen och detta gällde både för kvinnor och män. De kvinnliga experterna på TV4 talar dock i högre utsträckning om mjuka ämnen och de manliga är, precis som på SVT, till störst del om hårda ämnen. På TV4 diskuterades inte ett enda mjukt ämne av en manlig talesperson, vilket det gjorde i SVT.

5.4 Sammanfattning av resultat Sammanfattningsvis kan jag konstatera att både SVT och TV4 har en relativt jämn könsfördelning vad gäller de personer som gästar morgonprogrammen, TV4 har en lite större andel kvinnor. Båda kanalernas största andel av gäster består av yrkespersoner och av dessa finns det tydliga uppdelningar mellan vilket kön som får tala om vilket ämne. Bland de yrkespersoner som är kvinnor så talar de både på SVT och TV4 mer om mjuka än hårda ämnen. Även totalt sett så presenterar kvinnorna i båda kanalerna en större andel mjuka än hårda nyheter. Detta är dock mer påtagligt för TV4s gäster, där endast 20 procent av det kvinnorna talar om är hårda ämnen. På SVT är skillnaden inte lika stor, då är det 40 procent av kvinnorna som talar om hårda ämnen. För männen är det i båda fallen jämt fördelat. En annan viktig del att poängtera är att det i Nyhetsmorgon är totalt elva experter, varav sex är kvinnor där fyra av de talar om mjuka ämnen. I SVT är det istället fyra kvinnliga experter med tre av dom talade om ett hårt ämne. Detta innebär alltså att TV4 har fler kvinnliga experter men att de i större grad är experter i ett mjukt ämne.

6. Analys För att kunna göra en rättvis bedömning av det som rapporteras i svenska nyhetsmedier krävs en korrekt bild av Sveriges sammansättning av befolkningen just nu och hur fördelningen ser ut. Den 31 december 2019 var ca 49,7 procent av sveriges befolkning kvinnor och 50,3 procent män, denna mätning utgår från en befolkningsmängd på 10 327 589 människor. Då det idag inte är möjligt att folkbokföra sig som icke-binär så finns det heller ingen statistisk

28 data kring antalet icke-binära i befolkningen.29 Detta innebär alltså att om man, som SVT strävar efter, vill spegla befolkningen bör fördelningen mellan könen vara nästintill lika. Detta är förstås endast utifrån en aspekt av de alla olika egenskaper de bör ta hänsyn till i arbetet mot att spegla befolkningen.

6.1 Kön Vad gäller könsfördelningen i de båda kanalerna är jag inte särskilt förvånad över resultatet. Det resultat jag kommit fram till stämmer till viss del överens med tidigare forskning som visar att kvinnor är underrepresenterade i alla kategorier förutom civilpersoner. För SVT stämmer det att männen är något överrepresenterade medan kvinnorna är fler i Nyhetsmorgon. Då SVT har en mer tydligt formulerad policy om att spegla befolkningen anser jag att de lyckas relativt bra även i tider där en kris har uppstått. Det råder dock en viss snedfördelning på SVT med några procentenheter med fördel för männen, vilket gör att de inte till fullo uppnår den policy de beslutat om. Eftersom TV4 inte har en tydlig policy kring mångfald finns skäl att tro att SVT skulle ha en mer jämt fördelad lista av gäster. Däremot kan jag inte dra några slutsatser kring detta då jag endast granskat gästerna under en vecka, hur det ser ut de andra 51 veckorna kan jag därför inte uttala mig om. Gällande TV4 och Nyhetsmorgon har det istället en lite större andel kvinnliga gäster men utgår man från den såkallade 60/40 regeln är både Morgonstudion och Nyhetsmorgon jämställt vad gällande just könsfördelningen. Ingen av kanalerna har en fördelning där andelen av ett kön överstiger 60%. Hur fördelningen ser ut en vecka där inte rapporteringen om corona dominerat kan jag heller inte uttala mig om, utan jag kan konstatera att detta är fallet just denna vecka.

6.2 Egenskap I Morgonstudion på SVT och TV4 Nyhetsmorgon var yrkespersoner den egenskap som dominerade hos gästerna. Detta är i mina ögon rimligt då de flesta besökte studion för att tala om det som de ägnar varje dag åt; sitt yrke. Det är också många som är där för att diskutera vår ekonomi eller samhället vilket är sektorer med många stora arbetsgivare. Även de gäster som arbetar som journalister eller artister faller under denna kategori vilket gör att den är betydande stor. De civila personer som gästade var främst anhöriga, smittade eller barn vilket gör att den kategorin blir av en mindre storlek. Jag anser därför att denna fördelning inte går att anmärka på något unikt. Jag kan tänka mig i dessa tider att det är fler experter än vanligtvis som gästar, då många som har frågor som rör ämnen där experter krävs för att kunna bidra med sin kunskap och svara. Även på grund av att denna pandemi är något många inte upplevt förut eller har så bred kunskap kring. Med anledning av viruset som dominerar agendan kan jag tänka mig att det lett till att färre talespersoner får plats i tv-soffan. Vanligtvis är det många politiker som gästar programmen men nu ersätts de med största sannolikhet av antingen experter inom området eller de personer som arbetar med sjukvård eller ekonomi som vi har större nytta att lyssna på. En annan intressant aspekt av denna uppdelning är ämnet varje expert är där för att tala om. De kvinnliga experterna var i de flesta

29Statistiska Centralbyrån, Sveriges befolkning. 2020.

29 fall experter inom mjuka områden såsom mode, konst och träning medan fler män var experter inom hårda ämnen. Detta visar på att vi som tv-tittare mottar ett budskap av att kvinnor rapporterar om mjuka ämnen och män om hårda. Extra tydligt är det i Nyhetsmorgon där de dessutom inte har en enda manlig expert eller talesperson som talar om ett mjukt ämne.

6.3 Ämne Detta är nog den kategorin som jag anser säger mest om hur fördelningen ligger till mellan könen på dessa två morgonprogram. Det är tydligt att SVT fokuserat mycket på att ha en jämn könsfördelning i vad gäller deras gäster och utifrån mitt resultat anser jag även att de lyckats bra med fördelningen mellan könen. Även fördelningen gällande hårda och mjuka ämnen som presenteras lyckas de bra med. Det finns en skillnad i att kvinnor i större utsträckning talar om mjuka nyheter men då det är 60/40 procent, alltså ingen tydlig överrepresentation åt något håll kan jag inte med min studie som grund säga att de inte lyckas.Vad som talar för denna jämna representation är förstås att de inte på samma sätt som TV4 delar tips om hur man ska sköta trädgården eller vilket mode som är trendigt, utan de fokuserar mer på ämnen som är “rena nyheter” och generellt sett av en hård karaktär. Lyckas de då med att ha en jämn könsfördelning lyckas de per automatik även bättre att fördela hårda och mjuka ämnen lika mellan kvinnor och män då de kort och gott inte rapporterar lika mycket om mjuka ämnen. Denna uppdelning mellan mjuka och hårda ämnen är ett användbart verktyg i analyssituationer likt denna för att få en djupare förståelse i rådande strukturer som inte bara tydliggör fördelningen mellan andelen kön, utan också vad de får utrymme att tala om.

Utifrån uppsatsens teori har kvinnor större förtroende i kristider då de i högre grad uppför sig på ett relationellt sätt och kan hantera de känslor deras omgivning har. I den situation som råder idag och i ett nyhetsklimat där experter och talespersoner är den grupp som mer ofta talar om hårda ämnen är den verkligheten inte i linje med studiens teori. Nyhetsprogrammen bör ha detta i åtanke när de bjuder in experter och talespersoner som i nuläget mest talar om coronaviruset. Eftersom det på många sätt går att likställa denna coronakris med en organisationskris skulle kvinnliga ledare mest troligt ha en mer lugnande effekt på befolkningen. Å ena sidan skiljer sig kriserna åt storleksmässigt men å andra sidan finns många likheter i det faktum att något oväntat kommer utifrån och ställer till verksamheten och ingen kan 100 procent förutspå den framtida riktningen. Jag tror däremot inte att det fullt ut går att likställa detta med en kris i en organisation just på grund av coronakrisens storlek. Vi har inte på samma sätt en ledare som kan förutse och hantera alla våras känslor och på så sätt reducera problemet och flytta fokus till något mer positivt. Möjligtvis skulle det vara statsministern, statschefen eller statsepidemiologen som skulle vara ansiktet utåt för detta. Däremot menar jag att i kristider så behöver vi lyssna på någon som vi tror vet bättre än oss själva, när vi är osäkra på något vill vi ha svar. Det är därför också många som skickar in frågor till båda morgonprogrammen när de har en expert på plats för att svara på dessa frågor

30 och lugna publiken. På flera av de frågor som ställs till experter finns en underliggande ton av förhoppning att experten ska ha alla svar. De flesta är nog medvetna om att så inte är fallet, just nu vet ingen framtidens riktning. Detta syns också på den ökning av förtroendet för våra myndigheter som har visats på senare tid. Vi hyser respekt för dessa då vi gärna vill ha svar som vi tror att våra myndigheter kan ge.

7. Slutdiskussion För att föra en slutdiskussion om vad jag kommit fram till i denna studie så vill jag lyfta några anmärkningsvärda aspekter. För det första har jag efter denna studie blivit mer medveten om vikten av vilka gäster som bjuds in. Processen av valen sker bakom kameran, vilket gör att jag inte vet hur dessa väljs ut och vilka som är ansvariga. Gästerna spelar i sin tur stor roll i hur vi som tv-tittare uppfattar rapporteringen. För det andra anser jag att media har en enormt viktig roll i hur de framför och rapporterar nyheter, inte minst i tider som dessa när vi konsumerar nyheter i en utsträckning som aldrig förr. Vid insamling av nyhetsrapporteringar och liknande information är det många intryck att ta in. Jag tror att alla de variabler jag undersökt; kön, egenskap och ämne spelar in i hur vi uppfattar informationen vi tar del av. Vid en återkommande rapportering av ekonomi med en manlig gäst lär vi oss undermedvetet att så alltid är fallet, att det är ett ämne som män i första hand rapporterar om. Samma sak med kvinnor. Om de alltid endast närvarar i inslag gällande mjuka nyheter är det av naturliga själ vi förväntar oss att det ska fortsätta vara så i framtiden. Det är en av anledningarna till varför jag anser att detta är fundamentalt i det arbete som förs i att öka sveriges jämställdhet.

Något som vidare kan diskuteras är att i flera av inslagen med både en kvinnlig och manlig gäst så tilldelas de olika roller eller bidrog med olika fakta trots att de talade om samma ämne. Några exempel på detta är ett inslag som handlar om att människor under karantän ​ ​ börjar använda sexleksaker i större utsträckning. De talade om hur vi historiskt sett varit i behov av närhet och samliv i kristider. Den kvinna som var med i inslaget var i egenskap av butiksbiträde och den man som var med titulerades som arkeolog. Denna uppdelning av ett mjukt ämne såsom vår livsstil under karantän gen ändå mannen utrymme att ändå tala om de hårda aspekterna av det, faktabaserat och ur ett historiskt perspektiv trots bådas roll som yrkesperson får mannen tala som en form av historieexpert och kvinnan som en civilperson då hon talar om sina egna upplevelser i butiken. Det går att koppla samman i en viss utsträckning med att den relationella aspekten utmärker mjuka ämnen i den mening att de mjuka ämnena ofta går att formulera på ett sätt i relation till andra personer och deras känslor. De hårda ämnena är mer sakliga och faktabaserade. Ett annat exempel är ett inslag gällde personer som sprider coronaviruset. De talade med en manlig läkare samt en kvinnlig forskare men istället för att prata om spridningen så talade de med kvinnan om spridning och sociala medier. Jag fick en känsla om att detta var återkommande, att kvinnan antingen var underlägsen i vilken egenskap hon fick utrymme eller det faktum att hon pratade om något ämne som var under hennes kapacitet eller mjuka ämnen fastän det var ett hårt ämne i

31 grunden. Jag vill belysa att detta inte är något jag undersökt utan kan grundas i en konfirmeringsbias, att det är något jag tror ska vara fallet och då jag uppfattar det en gång känns det automatiskt att det infaller fler gånger.

Eftersom Nyhetsmorgon når ut till en stor tittarskala bör de också ha i åtanke vilka gäster de bjuder in och vilka ämnen de talar om. På ytan ser det positivt ut med större andel kvinnor än män men ser man istället på vilka ämnen kvinnorna talar om anser jag att de nästan är en mindre jämn fördelning könen emellan. Precis som tidigare studier visar har kvinnorna därför på TV4 lättare att komma till tals som civilpersoner eller representanter för ett mjukt ämne. Skulle de istället besluta att fler kvinnor ska tala om hårda ämnen kan det i vissa fall likställas med en form av kvotering, vilket är en diskussion värt att ta upp men är utanför ramarna för denna uppsats. Generellt så rapporterar ju SVT om hårda ämnen och TV4 om hårda men ​ ​ också mjuka vilket också gör att Morgonstudion inger en känsla av ett mer seriöst program än Nyhetsmorgon. SVT har också under denna kris ett högt förtroende för deras nyhetsrapportering. Kanske är det en större efterfrågan på Nyhetsmorgon just för att de har en mer avslappnad känsla och att det roar mer än de hårda nyheterna.

Med utgångspunkt i teorin om att kvinnor har större förtroende i krissituationer vad gäller relationella beteenden kan skillnaden mellan de relationella aspekterna vs de mer sakliga diskuteras och klargöras. Om befolkningen i större utsträckning litar på en person som uppför sig på ett mer relationellt sätt, vilket kvinnor mer ofta gör, bör också hårda ämnen kunna omformuleras och på så sätt bli mer mjuka frågor och därmed kan relationer mellan människor gå från att handla om ett hårt område som corona gör, till att istället bli en mjuk fråga. Att en person har ett relationellt beteende innebär ju att denne tänker och agerar i relation till andra och att fler kvinnor agerar så styrker det även min tes om att det är relationer med andra människor som också är mer vanligt bland mjuka ämnen. Att ha en expert som gäst i morgonprogrammen har som syfte att upplysa men jag skulle också tro för att de har ett stort förtroende. Vi vet ju att Folkhälsomyndighetens förtroende ökat sedan denna kris bröt ut och om det är på grund av att de reducerat känslan av hot kan jag inte svara på men det kan ligga en sanning i att de på förhand försökt förutspå känslor och låtit fokusera på de positiva aspekterna istället för de negativa.

Slutsatserna jag drar är att trots att Nyhetsmorgon gästas av fler kvinnor än män har SVT en mer jämn fördelning mellan könen. De kvinnor som gästar SVT rapporterar också om hårda ämnen vilket det inte är lika många som gör i Nyhetsmorgon. Det kan vara problematiskt att Nyhetsmorgon till en början ser ut att vara jämställt men efter en snabb granskning så är de flesta kvinnor där och rapporterar om mjuka ämnen vilket är en förlängning av gamla stereotyper.

32 8. Vidare forskning Jag anser att detta ämne är extremt intressant för i många fall pratar man mycket om vem som får tid i vilket forum osv men det finns andra aspekter i hur man presenteras och i vilken egenskap man för fram det som finns att säga. Är det alltid en strävan att ha en jämn könsfördelning eller ska man istället undersöka huruvida det är en jämn fördelning om vad de rapporterar, varför de är inbjudna eller tiden de får på sig att tala. Denna studie är som en start och det skulle vara intressant att fortsätta att utöka studien med under en längre tidsperiod för att kunna dra ännu fler och med valida slutsatser. På grund av tidsbegränsning fanns ingen möjlighet att undersöka detta under en längre period. Då vore det också intressant att göra en jämförelse i hur fördelningen ser ut en period präglat av en kris samt en period som inte styrs av en kris, utan när normala omständigheter råder och om det då går att se eventuella skillnader. Det finns mycket att studera i ämnet och en annan aspekt kan vara att studera den tid som varje gäst får. Är det så att manliga experter får mer TV-tid än kvinnliga experter eller hur ligger det till?

33 9. Källor

Abrahamsson, Lena., & Waara, Peter. Många manliga män – en studie om hur kvinnor och män skildras i norrbottnisk massmedia (Arbetsrapport från Länsstyrelsen i Norrbotten, nr 10) Luleå: Länsstyrelsen i Norrbotten. 2005. http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:996225/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-04-23) ​ Corinne, Post, Ioana M. Latu, och Liuba Y. Belkin. A Female Leadership Trust Advantage in Times of Crisis: Under What Conditions? Psychology of Women Quarterly. Vol 43 (2), ​ ​ 2019. 215-231. https://journals-sagepub-com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1177/0361684319828292 (Hämtad ​ 2020-04-19)

Haddad, Prescilia och Burström, Hasse. De blir programledare för SVT:s nya storsatsning. SVT Nyheter. 2017-05-17 ​ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-blir-programledare-for-svt-s-nya-storsatsning (Hämtad ​ 2020-04-27)

Hübinette, Marit. Morgonstudion större än någonsin. SVT Nyheter. 2019- 04-19) ​ ​ ​ ​ https://www.svt.se/nyheter/morgonstudion-storre-an-nagonsin (Hämtad 2020-04-17) ​

Jonathan, Wennö. Allmänhetens tillit, tankar och bettende under coronakrisen. Kantar SIFO. 2020-04-17. https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/allmanhetens_tillit_tankar_oc h_beteende_under_coronakrisen_17apr2020_kantar_sifo.pdf (Hämtad 2020-04-24) ​

Krisinformation.se, Vad är en kris? 2017-01-16 https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/va d-ar-en-kris (Hämtad 2020-04-21) ​

Lindkvist, Hugo. Förändringar efter kritiken mot SVT:s “Morgonstudion”. Dagens Nyheter. 2018-01-17. Uppdaterad 2018-01-19. https://www.dn.se/kultur-noje/svts-morgonstudion-gors-om-efter-kritiken/ (Hämtad ​ 2020-04-23)

Löfgren Nilsson, Monica. Kvinnor, män och nyheter i televisionen – en innehållsstudie av ämnen och källor under 45 år (Arbetsrapport från institutionen för Journalistik och Masskommunikation, nr 61). Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för Journalistik och Masskommunikation. 2005. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40127/1/gupea_2077_40127_1.pdf (Hämtad ​ 2020-04-17)

Myndigheten för press, radio och tv. Medieutveckling 2019, Mediekonsumtion. 2019. https://www.mprt.se/Documents/Publikationer/Medieutveckling/Mediekonsumtion/Medieko nsumtion%202019-webb.pdf (Hämtad 2020-05-04) ​

34

Nilsson, Madeleine. Mest sedda programmen 2019. Dagens Media. 2020-01-13. ​ ​ https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/mest-sedda-programmen-2019/ (Hämtad ​ 2020-04-21)

Rättviseförmedlingen, Rättvisaren 2018 del 1, 2018.

Rättviseförmedlingen. Rättvisaren 2018 del 2, 2018.

Schumaker, Erin. How corona-virus started. The outbreak spanning the globe began in December, in Wuhan, China. abc NEWS. 2020-04-23. ​ ​ https://abcnews.go.com/Health/timeline-coronavirus-started/story?id=69435165 (Hämtad ​ 2020-04-25)

Skev könsfördelning i 9 av de 10 vanligaste yrkena i Sverige, Du & Jobbet. 2019-06-07. ​ ​ https://www.duochjobbet.se/nyhet/skev-konsfordelning-i-9-av-de-10-vanligaste-yrkena-i-sver ige/ (Hämtad 2020-04-15) ​

Statistiska Centralbyrån. Sveriges Befolkning. 2020-03-30 https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ (Hämtad 2020-04-21)

Sveriges Television, Sveriges Televisions Public Service-redovisning 2019. Stockholm, 2019. https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/39/a9/39a9b1f7-58e4-4414-9e53-945718fa4770 /psredovisningen_19_digital.pdf (Hämtad 2020-04-21) ​

SVT. Om oss, kanaler och tjänster. https://www.svt.se/omoss/kanaler-tjanster/ (Hämtad ​ ​ 2020-04-20)

TV4, Det här är TV4 och C More. 2019-11-28. https://www.tv4.se/tv4/artiklar/det-här-är-tv4-och-c-more-5ddf92d324bc62818c3c516f (Hämtad 2020-04-24)

TV4Play, Frågor och svar om TV4:s nyhetsarbete. https://www.tv4play.se/support#humany-tv4play=/2085/fragor-och-svar-om-tv4-s-nyhetsarbe te/;phrase:mångfald (Hämtad 2020-04-21) ​

TV4Play, Nyhetsmorgon. https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon (Hämtad 2020-04-23) ​ ​

Vetenskap & Allmänhet. CORONA I SVENSKA MEDIER – ÖKAT FÖRTROENDE FÖR MYNDIGHETSPERSONER. 2020-04-20. https://v-a.se/2020/04/corona-i-svenska-medier-okat-fortroende-for-myndighetspersoner/ (Hämtad 2020-04-22)

35

10. Bilagor

Bilaga 1. Förteckning över program och dess gäster

Morgonstudion Program: 16/4, 17/4, 20/4, 21/4, 22/4, 23/4, 24/4 ------16/4- 16 gäster 17/4- 11 gäster Coronapolitiken i Norden- CORONA Lady Gaga och Live-aid Gala- CORONA Hasse Svens Korrespondent Christina Jeurling Birro, journalist Micke Nilsson reporter Joakim Reigstad Redaktör NRK1. Viruset slår mot hemlösa- CORONA Elisabeth Politikreporter Marika Markovits, Talesperson Stockholms stadsmission Adam Alsing- CORONA Anders, Hemlös Anders Timell- Kollega och vän Agneta sjödin- programledare, Summering, Boris Johnson, Adam Alsing Jan olov Journalist Aftonbladet. FREDAG Linus Fremin, Tv kritiker James Savage grundare the Local Klara Dorokow, programledare Elsa Westerstad Redaktör svd, Jan Scherman FD chef tv4 och vän Carin da Silva kollega och vän Cororna mot utsatta områden - CORONA Ahmed Abdirihman, VD och grundare Abortlag i Polen- POLEN järvaveckan, Hans Linde orf RFSU Tant strul invalda i hall of fame - MUSIK Coronasiffror-CORONA Kajsa Grytt, artist Johan Von Schreeb Professor KI Big brother- CORONA FOTBOLL Alex Manizizila, FD BB-deltagare Thomas Ravelli “VM-hjälte”,. Daniel Glasman fd BB-deltagare Marcus Leifby Sportjournalist Frågor om Corona Frågor om Corona- CORONA Emma Frans, (Expert) och forskare Jan Albert professor i smittskydd. Rymdfärd av Jessica Meir- RYMDEN ​ ​ Johan Marcopoulus, Kommunikationsansvarig på Rymdstyrelsen

36

20/4- 10 gäster 21/4- 11 gäster Tv Serier- STREAMING Måste se-filmer i karantän- FILM ​ ​ Linus Fremin, tv-kritiker Christina görlign Birro

Appar- CORONA Bedragare när du jobbar hemifrån- IT Alexander Noren, tech-korrespondent Ann- Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef internetstiftelsen Avicii- MUSIK ​ ​ Tina Mehrafzoon programledare och Pressfrihet- PRESS musikournalist p3 Erik Halkjaer, Ordförande reportrar utan gränser Film myntkuppen- SVT Åsa Blank, dokumentärfilmare Hantera ensamhet under coronatider- LIVSSTIL Senaste nytt om Corona Markus Torgeby, föreläsare (inte i egenskap Anders Wallensten biträdande av föreläsare utan erfarenhet) statsepidemiolog Corona Skjutning i Kanada- KANADA Johan Giesecke, smittskyddsexpert och Ludvig Drevfjäll, journalist rådgivare WHO

Musikgala- CORONA Skolor i Norge öppnat- CORONA Tali da Silva, Musikkritiker JOakim Reigstad, redaktör NRK Gustav Ledstam, beonde i NOrge Corona Therese Bergfeldt, vetenskapsreporter Zoo under corona- CORONA Niklas ARnberg, Professor Anita Burkevica, djurparschef parken zoo Jenny Almquist, anhörig Jens Larsson, Orf svenska djurparksföreingnen Corona Emma Frans, forskare CORONA

Låga oljepriser- VÄRLDEN Christian Kopfer, oljenalytiker Nordea

37 22/4 - 11 gäster 23/4- 8 gäster Politisk anti-feministisk ikon och Skjutningen i Kanada- KANADA tv-serie-USA Ludvig Drevfjäll, journalist Birgitta Ohlsson, tillträdande chef National Democratic Institute Så skulle väljarna rösta- POLITIK Andreas Utterström, journalist och Elisabeth Marmorstein, politikreporter USA-kännare Ramadan- CORONA Norges oljeindustri-ekonomi Sara Delshad, grundare Muslimska feminister Thina Saltvedt, oljeanalytiker på nordea Samuel Ciszuk, analytikes ELS analytics Jakten på vaccin-CORONA Matti Sällberg, professor och biomedicinsk Så hanterar vi sex i kristider- KARANTÄN analytiker KI Evelina Odle, sexleksaksexpert Mshop Jonathan Lindström, arkeolog och författare. Kvartalsrapporter, CORONA Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Corona Partners Johan Giesecke, smittskyddsexpert och rådgivare WHO Iran har skjutit upp satelit- VÄRLDEN Ann Linde, utrikesminister Rouzbeh Parsi, programchef utrikespolitiska institutionen Självmord- OHÄLSA Klas Bergling, Tims pappa, Tim Bergling 15 år sedan första Youtubeklippet lades Foundation upp-INTERNET Richard Bracken, generalsekreterare Suicide Sara Kinberg, Journalist och programledare Zero CORONA kvartal för företag- EKONOMI Jan Albert Professor i smittskydd Frida Bratt, sparekonom Nordnet

24/4-14 gäster

Drömmar om Corona- SÖMN Ulf Karl Olov Nilsson, poet och psykoanalytiker

Pekades ut som superspridare- CORONA Kjell Johansson, distriktsläkare Emma Ricknell, forskare Linneuniversitetet, klimatet sociala medier

Summering, FREDAG, DIGITALA MÖTEN,CORONA, Panel Christoffer Garplind, programledare Tove Nordström Poddare och manusförfattare

38 Vårdpersonalens tuffa villkor- CORONA TV4 Nyhetsmorgon Sineva Ribeiro, Ordförande vårdförbundet Jeanette Hedberg, bitr, förhandlingschef SKR Program: 16/4, 17/4, 20/4, 21/4, 22/4, 23/4, Lena Hallengren, Socialminister S 24/4 ------Live Takeaway, livespelning-KONSERT 16/4- 20 gäster Regina Lund artist Adam Alsing Agneta Sjödin, programledare The Sounds återförenas, MUSIK Gry forsell, programledare och radioprofil Maja Ivarsson, sångare The SOunds Carolin Björnerhag, vän och kollega

Experten svarar- CORONA Coronaspråk Emma Frans, forskare Patrik Hadenius, språkvetare Sara Lövestam, författare Unik inblick i fotbollen- FOTBOLL Benjamin Kimpioka, fotbollsspelare Så flyttar du en huggorm sunderland Jonas Wahlström, chef skansen-akvariet Niklar Tunrer Olovzon, varumärkesstrateg Våga sjunga Ikväll på Göteborgsoperan, Musikal Caroline af Ugglas, artist och konstnär Micaela SJöstedt, musikalartist Yvonne af Ugglas, sångpedagog och körledare

Skovård Dennis Boström, Skomakarmästare

Forskar-SM Lucas Dow, student Anna Hedlund generalsekreterare Unga forskare

Streamingstips Wanda Bendjelloul, filmrecensent

Corona i världen Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin

Din arbetsrätt Donna Hariri, jurist

Corona-retorik Elinor Falkman, retorikexpert

Vårbudget Anders Pihlblad, politisk kommentator

39 17/4- 17 gäster Hjärtproblem Stefan James, professor i kardiologi vid Hemtjänsten Uppsala universitet och överläkare vid Pernilla Andersson, artist och producent Akademiska sjukhusets hjärtklinik, Vit sparris Studentfirande Anna Broms, kock och krögare Mina Asp Ronefors student Maya Samuelsson, sommelier Tora Rutz, student Isabel Smedberg Palmqvist, statsborgarråd Julias Pappa har vaknat stockholm Julia Ljungqvist, dotter och undersköterska

Relationsakuten Anna Bennich, psykolog Nisse Edwall, poddare och skribent

Karantän Lill Lindfors, artist

Popprofessorn Jan Gradvall, journalist

Nyhetspanelen Göran Greider, chefredaktör på Dalademokraten Carolin Dahlman, politisk redaktör Kristianstadsbladet Amanda Sokolnicki, politisk redaktör Dagens Nyheter

Coronapandemin Lars Engstrand, Professor i smittskydd

Rymden, Jessica Meir har landat Christer Fuglesang, astronaut

Sjuka militärer från Wuhan Anders Nystedt, smittskyddsläkare region Norrbotten

Adam Alsing och döden Björn Hedensjö, psykolog och författare

Prinsessan Sofia och vården Claes-Johan Larsson, Hovexpert

40 Corona och EU Lisa Grenfors, utrikeskommentator Lisa Grenfors, utrikeskommentator

21/4- 17 gäster 20/4- 15 gäster Kärlek i karantän Mobil Lättakut Emelie Roslund, singelrådet pod Alexander Åström, läkare Mat och baljväxter Efterfrågan på hundvalpar Sara Begner, kokboksförfattare Ingrid Lundqvist, hunduppfödare Odla bönor och ärtor på balkongen SÅ bäddar du sängen som på hotell Linda Schilén, trädgårdsmästare Andrea Brodin, inredare Hasses karantänsråd Träna sittandes Hasse Kvinnaböske Andersson, artist Leila Söderholm, träningsexpert Hudens påverkan av stress Föräldrars corona-oro Petra Kjellman, hudläkare Kajsa Kaijser, barnläkare Coronaläget Avicii Mikael Sandström, överläkare Sara Kinberg, programledare och nöjesjournalist Att plugga på distans Alva Ullstrand, Stockholms hotell- och Sportsnackisar restaurangsskola Mattias Tjernström, TV4 sporten Alexandra Ferraro, mattelärare, Solna Jesper Karlström, spelare gymnasium Amanda Hurst, rektor Viktor Rydbergs Opinion i Kristider gymnasium. Marcus Oscarsson, politisk expert Lågt oljepris Digitalt fritids Jens B Nordström, ekonomikommentator Isabelle Thorngren, går på fritids Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Immunitet barnen Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi Volvo rullar igen Jens B NOrdström, ekonomikommentator SAS personal i vården Rasmus Saveman, Kabinpersonal till Corona och statistik sjukvårdsbiträde Tom Britton, professor matematisk statistik Världens äldsta monark Restriktioner i Norge Hovreporter Sara Ericsson Øystein Bogen, reporter TV2 Norge Stilla sängliggande farligt vid COVID-19 Utrikeskollen, Trump och Kina Katinka Siesage, fysioterapeut Södersjukhuset

41 Kent Härstedt, Sveriges särskilda sändebud för Självmord koreanska halvön. Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero Appar och integration Johan Öbrink, digital strateg Uteserveringar Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd Stockholm 23/4- 14 gäster

WHO Bästa Coronaministrarna Peter Lindgren, TV4 Anders Pihlblad, politisk kommentator

Östersjötumlaren hotad 22/4- 12 gäster Julia Carlström, Tumlarforskare Alla mot alla Naturhistoriska Riksmuseet Fredrik Wikingsson- Programledare Omfattande sexbrott mot barn Funkistalang Maria Dufva, Kriminolog och författare Pa Modou Badjie, artist Blev smittad av Corona Laga dina egna jeans Fredrik Rogberg, smittad Kerstin Neumüller, skräddare Frågor om Corona Fixa vardagssnacket Jan Albert, överläkare klinisk mikrobiologi KI Eleine Eksvärd, retorikexpert Årets majblomma säljs digitalt Strage tipsar Hanna Fehric, säljare Fredrik Strage, popkritiker Izabella Bergquist, säljare Tove lindahl Greve, generalsekreterare Vällingbymordet Majblommans Riksförbund Leif GW Persson, kriminolog och författare Äldre och Corona Coronavaccin Maria Eriksdotter, professor och överläkare Jonas Vikman, samhällspolitisk chef LIF kliniks geratrik KI

Löpträning Veckans filmer och serier Lovisa Sandström, tränigsexpert Wanda Bendjelloul, filmrecensent

Guldkavlen Politikerns Coronaresa Andreas Sundberg, reporter Fotbollskanalen Urban Persson, Ledamot i Kommunfullmäktige Storforsdemokraterna Rödlistan hur djurarter påverkas Ulf Bjelke, sakkunnig på SLU Artdatabanken Katter och andningsbesvär Christophe Bujon, veterinär Kim Jong Un Trendiga Solglasögon

42 Emilia De Poret, modeexpert

Världsbokdagen Johan Anderblad, läsinspiratör

24/4- 15 gäster

Mat på svenska råvaror, Filip Fastén, kock Maya Samuelsson, Sommelier

Relationsakuten Anna Bennich Nisse Edwall

Syskon Shima Niavarani, skådespelare Shelby Niavarani, skådespelare

Nyhetspanelen Hanne Kjöller, frilansjournalist och krönikör Per Schlingmann, Författare Thomas Bodström, advokat

Comeback i politiken Annika Strandhäll, talesperson jämställdhetsfrågor

Konstverk Anna-Karin Pusic , Konstexpert

Jakt på vaccin Matti Sällberg, smittskyddsexpert

Hjärnhinneinflammation Olof Hertting, barninfektionsläkare Christine Bennborn, mamma

Bestiger hammarbybacken Emma Svensson, fotograf och äventyrare

43

Bilaga 2- Förklaring till vilka nyheter jag placerat under respektive kategori sjukvård Livsstil Vårdpersonalens tuffa villkor, ensamhet, relationer, karantän, plantera, ​ ​ ​ ​ ​ ​ superspridare, Julias pappa har vaknat, uteserveringar, världsboksdagen, konstverk äldreomsorg Hemtjänsten, politik Coronapolitiken i Norden, abortlagen i hälsa Polen, corona slår mot utsatta områden, Viruset slår mot hemlösa, sex i karantän, pressfrihet, så skulle vi rösta idag, självmord, träna sittandes, fysioterapi, vårbudget, corona och EU nöje näringsliv Big Brother, tv-serier, appar, filmer, Kvartalsrapporter, företag matlagning, majblomma, ekonomi musik Oljepriser, Live-aid gala, Tant Strul invalda i Hall of Fame, liveinspelningar, konflikter

Militärer i Wuhan, skjutningar, ​ ​ skola Studenten, att studera på distans, krig

Iran har skjutit upp satellit utbildning Corona-språk corona mode Coronasiffror, frågor om corona, Skovård, trendiga solglasögon, hjärtproblem, fritid lagar och regler Djur, zoo, Emma bestiger Din arbetsrätt, vällingbymordet, sexbrott hammarbybacken, mot barn, kändisar IT Adam Alsings bortgång, Bedragare på nätet,

sport

Fotboll

övrigt Rymden,

44

Bilaga 3- Studiens resultat, utifrån kön, titel och egenskap.

45