”Den Nye Zlatan”?
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
EXAMENSARBETE Vem kan bli "den nye Zlatan"? Fredrik Scherman Filosofie kandidatexamen Medie- och kommunikationsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Vem kan bli ”den nye Zlatan”? Examensarbete MKV Kandidat Fredrik Scherman, Journalistik i nya medier, vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande i Piteå, Luleå Tekniska Universitet. Vårterminen 2011 Handledare: Seppo Luoma-Keturi SAMMANFATTNING Jag har i det här arbetet undersökt vilka fotbollsspelare som har blivit utsedda till ”den nye Zlatan” från 2002 och till idag, 2011. Detta har jag gjort genom att efter givna sökord i givna sökfunktioner avgränsa mig till tidningsartiklar och webbartiklar. Därefter har jag undersökt deras bakgrund och tittat efter värdeladdade ord i artiklarna och dessutom tittat på namnen till artikelförfattarna. Sedan har jag jämfört mina resultat med tidigare forskning och andra i det här arbetet refererade teorier angående svenskhet, hur invandrare beskrivs i media, skribenters roll, hjältar och idrott och diskursanalys. Dessa teorier har jag redovisat i den teoretiska delen av detta arbete, och därefter diskuterat detta i en essädel som bifogas som en bilaga. Där har jag slagit fast att det går att se stora likheter mellan de diskurser som tidigare forskning har visat existerar i tidningsartiklar rörande Zlatan Ibrahimovic även gör det när det kommer till de spelare som har blivit utsedda till ”den nye Zlatan”. Detta i form av beskrivande ord som på det stora hela gör att stigmatiseringen i förhållandet ”vi” och ”dom” snarare förstärks än försvagas. Av de 17 spelare jag hittade efter mina angivna sökmetoder hade bara en spelare två föräldrar som var födda i Sverige, vilket gör det motiverat att å ena sidan fråga sig om en fotbollsspelare måste ha en utländsk bakgrund för att kunna bli utsedd till ”den nye Zlatan” – samtidigt om det å andra sidan är möjligt för ”Peter Larsson” att, oavsett potential och förmåga, bli kallad samma sak. Dessutom visade min undersökning att den allra största majoriteten av artikelförfattarna till de totalt 37 artiklarna jag undersökte var män med typiskt vanliga svenska förnamn, vilket också var något som tidigare forskning har visat och som mitt resultat alltså bekräftade. Vidare menar jag att då Zlatan Ibrahimovic har uppnått den hjältestatus han har gjort – ”trots” sin utländska bakgrund och att han anses som en individualist i en lagsport – så är det en väldigt talande bild av Sverige av idag. Det är mer accepterat att vara en individ i dagens samhälle och då nästan 19 procent av invånarna i Sverige 2010 hade utländsk bakgrund är det självklart att alla som är att betrakta som svenskar ska ha möjligheten att bli en svensk hjälte. Innehåll 1 INLEDNING 5 1:1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7 1:2 DISPOSITION 7 2 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA RAMAR 8 2:1 ZLATAN IBRAHIMOVIC 8 2:2 FRAMSTÄLLNING AV ”INVANDRARE” I MEDIA 11 2:3 SVENSKHET 13 2:4 SKRIBENTERS ROLL 14 2:5 HJÄLTAR, IDROTT OCH MEDIA 16 2:6 DISKURSANALYS 18 3 MATERIAL OCH METOD 20 3:1 HUR HITTA ”DEN NYE ZLATAN”? 21 3:2 DISKUSSION OM SÖKORD OCH URVAL 21 3:3 AVGRÄNSNINGAR I MATERIALET 22 3:4 AVGRÄNSNINGAR I DISKURSANALYSEN 23 3:5 MOTIVERING TILL AVGRÄNSNINGARNA I DISKURSANALYSEN 23 4 RESULTAT 24 4:1 REDOVISNING AV SPELARNA 24 4:2 BETYDELSEBÄRANDE ORD I ARTIKLARNA 25 4:3 SKRIBENTER I ARTIKLARNA 26 5 INGÅNG TILL DEN GESTALTANDE DELEN 26 5:1 VARFÖR EN ESSÄ? 26 5:2 FÖRFÖRSTÅELSE 27 6 REFERENSER 28 6:1 LITTERATUR 28 6:2 ELEKTRONISKA KÄLLOR 30 7 BILAGA – DEN GESTALTANDE DELEN, ESSÄN ”VEM KAN BLI DEN NYE ZLATAN?” 32 1 INLEDNING Zlatan Ibrahimovic är svensk fotbolls stora affischnamn. Inte bara för att han är lagkapten för det svenska A-landslaget. Han har, vid dags dato, vunnit Guldbollen – det pris som sedan 1946 har delats ut av Svenska fotbollförbundet (mellan 1946 och 1965 tillsammans med Stockholms-Tidningen, därefter med Aftonbladet) till årets bästa svenska fotbollsspelare – fem gånger; 2005, 2007, 2008, 2009 och 2010 (svenskfotboll.se). Ingen annan har mottagit detta pris så många gånger, vilket gör det rimligt att bara utifrån detta kunna argumentera för att Zlatan Ibrahimovic är Sveriges kanske allra främsta fotbollsspelare genom tiderna. Även internationellt är Zlatan Ibrahimovic ett respekterat namn, då han efter att ha lämnat Malmö FF 2001, i tur och ordning, har representerat holländska AFC Ajax, italienska Juventus FC och FC Internazionale, spanska FC Barcelona och, när detta skrivs, italienska AC Milan. Samtliga klubbar hör till de allra största ur såväl ett inhemskt som europeiskt perspektiv. Och med de fyra förstnämnda har Zlatan Ibrahimovic vunnit den inhemska ligan och i slutet på den, när det här skrivs, aktuella säsongen, 2010/2011, har hans nuvarande klubblag, AC Milan, säkrat den italienska ligatiteln. Ett annat mått på Zlatan Ibrahimovics status ges vid en sökning (110428) på sökmotorn ”Google”. Sökningen ”Zlatan Ibrahimovic” ger ”ungefär 8 340 000 resultat”, en förfining som bara gäller internetsidor som är skrivna på svenska ger motsvarande ”ungefär 2 070 000 resultat”. Som jämförelse går att ta Henrik Larsson, som också anses höra till en av Sveriges bästa fotbollsspelare genom åren, och som fram tills för några år sedan var aktiv i lag som skotska Celtic FC, spanska FC Barcelona och engelska Manchester United FC. Motsvarande sökningar på ”Henrik Larsson” ger ”ungefär 875 000 resultat” och på sidor skrivna på svenska ”ungefär 292 000 resultat”. I svensk media har Zlatan Ibrahimovic, sedan han slog igenom i början på 2000-talet, varit flitigt omskriven och omnämnd. Då han, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har det som definieras som ”utländsk bakgrund”1 – Zlatan Ibrahimovics föräldrar kommer från dåvarande Jugoslavien, nuvarande Kroatien och Bosnien-Hercegovina – har många uttryck och 1 Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ska personer med ”utländsk bakgrund” definieras som personer som är; utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Värt att notera är att definitionen av begreppet ändrades 2003. Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet. 5 beskrivningar handlat om Zlatan Ibrahimovic som ”invandrarkille” och att han är ”osvensk” och ”kaxig”. Vidare har Furvik (2004) refererat till bland annat Venhagen & Andersson (2003) som visat på att i artiklar mellan mars 2001 och april 2003 så nämndes Zlatan Ibrahimovic och Rosengård (Malmö-stadsdelen där han delvis är uppvuxen) mer än dubbelt så ofta i jämförelse med Kim Källström och Partille (centralort i Partille kommun, ingår i tätorten Göteborg, där Kim Källström, som är en fotbollsspelare som slog igenom ungefär samtidigt som Zlatan Ibrahimovic, växte upp). Det har skrivits mängder av uppsatser och avhandlingar om hur ”invandrare”/personer med ”utländsk bakgrund/härkomst” beskrivs i medier. Därutöver om Zlatan Ibrahimovic. Dessa kommer jag kort knyta an till nedan och sedan återkomma till fylligare under avsnittet Tidigare forskning. Jag som skriver det här har ända sedan sommaren 1994, då Sverige sensationellt tog ett VM- brons i fotboll, varit väldigt fotbollsintresserad och har med stor fascination följt Zlatan Ibrahimovic uppgång, från lovande yngling till etablerad världsstjärna – såväl hans fotbollsmässiga prestationer som sättet han blivit rapporterad i svensk media. Då jag även är journaliststuderande är jag – förutom det spännande i faktorn att förkovra mig i ett stort intresseområde i och med det här som är mitt examensarbete – självklart intresserad av det sättet medier rapporterar, då media får anses skapa och förstärka bilder och beskrivningar av och om människor och händelser. Furvik (2004) har visat att medier i stort konstruerar bilden av Zlatan Ibrahimovic som ”en Annan” och att det går att jämföra med hur medier generellt beskriver invandrare. Lundbjörk & Wessberg (2009) har därutöver gjort en kvalitativ undersökning av TV-programmet I Zlatans fotspår, som sändes i Sveriges Television hösten 2009. De visar på att programmet dels förstärker medias behov av hjältar, men även att ungdomarna i programmet framställs på ett diskriminerande sätt och att programmakarna utgår från Zlatan Ibrahimovic som en sorts mall när de ska hitta ”den nye Zlatan”. Dessutom att programmakarna verkar ha en helt annan bakgrund än ungdomarna och att det bidrar till ovanstående resultat. Just det uttrycket, ”den nye Zlatan”, är något som har funnits sedan Zlatan Ibrahimovic slog igenom. En mängd olika spelare har genom åren, av media, blivit kallade för det och det intresserar mig mycket. För hjältar och mytologiseringen av hjältar är återkommande teman i 6 media. Det innebär av naturliga skäl att det hela tiden måste komma fram nya hjältar. Vilket leder mig till det här arbetets syfte och frågeställningar. 1:1 Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka som genom åren har utsetts till ”den nye Zlatan”. Jag har en tes som utgår från att det bara är spelare med invandrarbakgrund som det berör – därför vill jag se om det stämmer, och därefter försöka ge tänkbara förklaringar till det. Jag är även nyfiken på att se vilka artikelförfattarna är och hur det kan påverka. Det mynnar ut i följande frågeställningar som kommer vara ledstjärnor genom arbetet. Vilka har målats upp som ”den nye Zlatan”? Vad beror det på? Är det en liknande diskurs som tidigare forskning om tidningsartiklar rörande Zlatan Ibrahimovic har visat? Vilka har skrivit dessa artiklar? Spelar bakgrund och kön någon roll? Varför behövs ”en ny Zlatan”? Varför finns hjältars mytologisering