BITS & BYTES UR DATASAABs HISTORIA TEMA D22-D23 TUNGA LINJENS UPPGÅNG OCH FALL Datasaabs första civila dator D21 hade funnits på marknaden i två år då man 1964 började fundera på efterföljaren. Den döptes så småningom till D22, var tre gånger så snabb som D21, hade utökad instruktionslista, skivminnen, Cobol och Fortran och blev mycket framgångsrik på marknaden. Sedan kom D23, en mikroprogrammerbar avancerad dator, vars potential dock aldrig uthyttjades annat än som säljargu- ment då Saab Univac bildades och D22-D23 i många fall ersattes med Univac-datorer. I Tema D22-D23 berättar Datasaabs medarbetare hela denna historia om ”tunga linjens” uppgång och fall. 19 97 Redaktion Sven Yngvell (ordförande) Tord Jöran Hallberg (redaktör) Nils Göran Gath (formgivning och original) Bengt Jiewertz Bertil Knutsson Bernt Magnusson Ulla-Greta Malmqvist Viggo Wentzel Författarna ansvarar själva för innehållet i sina tex- ter, som med varsam hand redigerats av Tord Jöran Hallberg, som även skrivit omslagstext, bildtexter, faktarutor och författarbiografier. Anekdoterna har, om inget annat anges, inlämnats av resp. författare. De flesta bilder är hämtade från Datasaabarkivet i Vadstena. Redaktionen tackar för bidragen och för all hjälp med korrekturläsningen. Biografier har enbart införts för nya författare. För övrigt hänvisas till Tema D21, Tema Bank och Tema Flyg. Bidrag till böckerna om Datasaabs historia har läm- nats av landshövding Per Eckerbergs fond och den Westman-Wernerska fonden. Tema Flyg är tryckt hos Tryckeriet Erik Larsson AB i Linköping oktober–november 1997 © 1997 Resp. författare och Datasaabs Vänner ISBN 91-972464-33 etta är den fjärde boken i serien om Data- Kompatibiliteten mellan olika leverantörers datorer saabs historia. Bokens titel TEMA D22- var i stort sett obefintlig, även om det fanns en del D D23 beskriver de stordatorer, som följde leverantörer som tog fram modeller som var kom- på D21, Datasaabs första civila dator. Om man skall patibla med IBM 360-serie. Sättet att åstadkomma skriva svensk datorhistoria så rör vi oss inom ett portabilitet mellan leverantörer var i stället att tidsspann på knappt 50 år. Starten kan räknas till utveckla sina programvaror i de internationellt stan- 1948 då svenska staten inrättade Matematikmaskin- dardiserade programspråken Fortran, Cobol och Al- nämnden med uppgift att utveckla en svensk mate- gol. Men leverantörerna införde ofta egna ”förbätt- matikmaskin. Startåret för Datasaabs civila sats- ringar”, som därigenom försvårade att flytta prog- ning var 1960 och 1975 blev slutåret för stordator- rammen till en annan leverantörs dator. Algol- ena i och med att denna verksamhet överfördes till Genius, som ju var unikt för Datasaab, hjälpte ju till det nybildade bolaget Saab Univac. att binda våra kunder till oss. Under denna period kom den internationella och Dagens datorvärld ser helt annorlunda ut än den svenska datormarknaden att i hög grad domineras som beskrives i boken. Det var nog få människor, av IBM, inte för att IBMs produkter var tekniskt som då förutsåg persondatorn och datakommunika- överlägsna konkurrenternas, men på grund av sina tionens explosiva utveckling med bl. a. Internet. överlägsna resurser. Bl. a. visade ju Datasaab att Liksom att så gott som varje människa skulle ha våra länsdatorer för skatte- och folkbokföring var ekonomiska möjligheter att skaffa en dator för pri- bättre än IBMs. Men IBM var ett utomordentligt vat bruk hemma. Utan detta förträffliga hjälpmedel vinstrikt företag, som kunde satsa på bred front hade det varit väsentligt svårare för författarna i inom teknisk utveckling men framför allt mark- denna bok att producera sina alster. nadsföring. Att vi trots detta kunde snuva IBM på konfekten i ett antal stora affärer kan man läsa om i Trevlig läsning! denna bok. IBMs huvudprodukt under denna period var 360-serien med ett stort modellutbud från stora Linköping i oktober 1997 till små datorer. I kraft av sin dominerande ställning kom IBM också att diktera den standard, som de facto kom att gälla på marknaden. Det innebar att Datasaab fick byta från en- till halvtums band och Sven Yngvell införa skivminnen och hålort. Under denna period började sättet att kommuni- cera med datorerna att förändras. Hittills hade hål- kort och i någon mindre grad hålremsa varit de media som kom till användning. Men nu kunde man ansluta datorerna till telelinjer med terminaler i andra änden av tråden. Jämfört med läget idag gick det dock både långsamt och osäkert. 1 2 Innehåll Gunnar Lindström – Datasaabs grundare, Viggo Wentzel .............................................................. 5 Från D21 Modell 2 till D23, Bernt Magnusson ............................................................................. 7 Mjukdatorn D23, Bengt Magnhagen ........................................................................................... 15 D23’s Central Processing Unit – Arrival of the FCPU, Harold W. Lawson, Jr ........................... 19 Yttre minnen, Kurt Widin............................................................................................................. 24 In- och utenheter, Gunnar Boström ............................................................................................. 33 Datakommunikation, Kjell Hagström.......................................................................................... 38 Operativsystemet MK-Dirigent, Jan Nordling ............................................................................ 42 Programspråk, Bengt Asker ......................................................................................................... 49 Utbildning och dokumentation, Rolf Danielsson, Per Ekholm och Stig Johansson .................... 53 Medela och medicinsk databehandling, Sven-Olof Tuvlind......................................................... 57 Tillämpningssystem inom handel och distribution, Birger Olsson ............................................. 61 De första orderna på D22, Sven Ingelsson................................................................................... 66 Datasaabs fortsatta Öststatshandel, Bengt Åsenius ...................................................................... 70 Oslo Kommune – succé och fiasko, Gösta Fredin ...................................................................... 77 En säljares liv med D23, Sven-Olof Petersson ............................................................................ 81 Kundernas syn på saken 1: Internkunden Saab, Curt Murhed .................................................... 90 Kundernas syn på saken 2: Stockholms Enskilda Bank, Ivan Ekebrink...................................... 96 Kundernas syn på saken 3: Volvo Flygmotor, Axel Leissner ....................................................... 98 Samarbetet med Sperry Univac, Rune Nyman ........................................................................... 102 3 4 Gunnar Lindström – Datasaabs grundare Viggo Wentzel unnar Lindström kom till Saab första gång- miljö där sådana idéer kunde slå rot och frodas. en 1954 som en del av det forskarteam Saab var förstås rätt företag för detta, teknikoriente- GSaab höll på att bygga upp under dessa år. rat som det var, och Gunnar hade i hög grad före- Då hade han en akademisk karriär bakom sig som tagsledningens öra (VD Tryggve Holm: ”Vem kan kröntes med en docentur i kärnfysik. Detta var tek- säga nej då Gunnar lägger huvudet på sned”). nikens guldålder på Saab då det gick bra att syssla med precis allt som hade en anknytning till framti- Redan 1960 stod det klart för en liten krets inom dens flygvapensystem. Flygförvaltningen betalade, Flygförvaltningen och Saab att digitaltekniken i all- och självklart var den nya digitaltekniken tillräck- mänhet och datamaskintekniken i synnerhet skulle ligt intressant och fantasieggande för att platsa i den komma att spela en avgörande roll i framtida strids- här massiva satsningen på ny teknik. flygplan. Arbetet inriktades målmedvetet mot stu- dier av funktionaliteten i en tänkt central flygburen Efter ett tvåårigt mellanspel som chef för det kalkylator, baserad på principerna för en generell nybildade Atomkraftkonsortiet var Gunnar tillbaka digital matematikmaskin samt den nya halvledar- på Saab 1959 och fick då ta hand om elektronikav- tekniken. delningen, där utvecklingen av datorer kom att bli Några år tidigare hade Matematikmaskinnämn- alltmer dominerande. Det skulle visa sig vara ett den introducerat datatekniken i Sverige, och på Saab lyckat chefsval. Gunnar älskade djärva idéer om var man inte sena att haka på, eftersom man därige- bara dessa idéer gav löfte om något stort och ban- nom fick tillgång till ett kraftfullt beräkningsinstru- brytande, och han såg till att skapa en utvecklings- ment. Samtidigt hade främst IBM börjat marknads- 5 Det var dock inte alltid Gunnar fick gehör för sina visioner. Han såg klart att i framtiden skulle alltmer utvecklingsarbete flyttas över från konventionell elektronikkonstruktion till konstruktion på kisel, en förutsägelse där han förvisso blivit sannspådd. Gunnar ville skapa en utvecklingsenhet för konst- ruktion av integrerad elektronik på kisel genom samarbete med en halvledarleverantör, och förhand- lingar fördes med bl. a. Motorola. Varken den egna organisationen eller Saab-ledningen ville dock stödja honom i detta projekt, emedan basen för en sådan verksamhet ansågs för liten. Gunnar Lindström vid D21 Ännu en gång skulle emellertid Gunnars förmåga att ta till vara banbrytande idéer komma att fira föra maskiner som var specialiserade på administ- triumfer.