BITS & BYTES UR DATASAABs HISTORIA TEMA BANKDATASAAB OCH BANKERNA Datasaab var tio år gammalt och hade instal- lerat bortåt hundra stora datorer på markna- den, när verksamheten tog en helt ny vänd- ning. 1969 gick man tillsammans med Facit in i det nordiska terminalprojektet, sparban- kernas satsning på datoriserade bankkassor, då ett av världens största terminal- och datakom- munikationssystem med ca 5 200 bankkontor och 6 000 kassaterminaler. Datasaab leverera- de bortåt 2 500 minidatorer i projektet och förvandlades från enstyckstillverkare till mass- producent av datorer. I Tema Bank berättas hela historien, från nordiska terminalprojektets start till de rester av bankverksamhet som än i dag faktiskt finns kvar inom världskoncernen ICL. 19 96 Redaktion Bertil Knutsson (ordförande) Tord Jöran Hallberg (redaktör) Nils Göran Gath (formgivning och original) Bengt Jiewertz Bernt Magnusson Ulla-Greta Malmqvist Viggo Wentzel Sven Yngvell Författarna ansvarar själva för innehållet i sina tex- ter, som med varsam hand redigerats av Tord Jöran Hallberg. Flertalet bilder är hämtade från Datasaabarkivet i Vadstena. Redaktionen tackar för bidragen och för all hjälp med korrekturläsningen. Biografier har enbart införts för nya författare. För övrigt hänvisas till Tema D21 och Tema Flyg. Våra sponsorer Andrén-Verken AB, Smålandsstenar. Candor Sweden AB, Norrköping. Dynamokonsult AB, Stockholm. Exodata AB, Solna. Hallins Verkstäder AB, Ödeshög. Hedbergs Mekaniska AB, Habo. K-A Wiking AB, Skänninge. Kraftdata AB, Stockholm. Lagercrantz Communication AB, Sollentuna. Linköpings Tekniska Högskola, Linköping. Lovsjö Bruk AB, Jönköping. Luxor AB, Motala. Motorola Semiconductor AB, Solna. Owell Svenska AB, Växjö. Saab AB, Linköping. SMHI, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Norrköping. Svenska Arkivator AB, Falköping. Termoregulator AB, Motala. Unisys AB, Stockholm. Westman-Wernerska Fonden, Linköping. Östgöta-Correspondenten AB, Linköping. Tema Bank är tryckt hos Tryckeriet Erik Larsson AB i Linköping i november 1996 Redaktionen och Datasaabs Vänner © 1996 Resp. författare och Datasaabs Vänner tackar hjärtligt för stödet, utan vilket detta bokprojekt ISBN 91-972464-25 knappast hade kunnat genomföras. serien om Datasaabs historia har vi i denna ter organisera och starta masstillverkning av mate- tredje bok valt att berätta om hur de första rielen i bankterminalerna och sedan leverera dessa i I bankterminalerna med minidatorn D5/20 kom beställarunika konfigurationer på pall. Låt dig med till. Från början, dvs. från 1967 till de första åren på rätta imponeras av serviceavdelningens organisa- 1970-talet, var tanken att produktområdet Bank skul- tion av servicearbetet i Skandinavien, av sättet att le vara ett komplement till den s. k. tunga linjen lösa driftsättning och överlämnande till kunden och med D20-datorerna. Historien skulle dock bli en av hur serviceavdelningen utvecklades till företa- annan. gets verkliga och respekterade ansikte utåt. Dessa I samband med produktstrategistudierna hade man skeenden i produktion och service hade på ett så börjat styra in på minidatorområdet. 1974 utökades litet företag varit omöjliga utan personalens hel- produktsortimentet genom att Datasaab övertog det hjärtade och djupa engagemang. av Facit utvecklade datorsystemet 6501. Därmed Historien tar oss via E2100, den sista egenut- breddades Datasaabs sortiment för administrativa vecklade produkten, fram till bankterminaler i PC- tillämpningar och basen för området Affärssystem världen med Nokia Data AB och senare ICL. cementerades. 1975 övertogs den tunga linjen av Den handlar vidare om den stora uttagsautomat- det av Saab-Scania majoritetsägda företaget Saab- verksamheten, lärorik läsning för blivande projekt- Univac. Datasaab skulle i fortsättningen helt base- ledare, och betalkortsprodukterna. Dessa senare be- ras på den lätta linjen. rättelser vittnar om den bredd verksamheten och Vid den tiden var Bank helt baserad på Nordiska sortimentet fick. Uttagsautomaterna är i drift ännu i terminalprojektet (NTP). 1975 startade den interna- dag och betalkortsprodukterna lever och utvecklas tionella marknadsföringen på allvar och 1976 utö- vidare inom ICL. kades sortimentet med D16/10-systemet med sin Läs om den dramatiska övergången från egenut- större funktionalitet. D16 vidareutvecklades 1983 vecklade system till PC-världen och finn ut vad under Ericssontiden till E2100 för Bank och E2500 som hände sedan. Jag kan bara säga: det blev så för Affärssystem. stort och så mycket. Boken berättar om NTPs vedermödor och slutli- ga framgång, om skapandet av en tidig objektorien- Trevlig läsning, terad programprodukt DIL (Datasaab Interpretive Language) och om hur bankskrivaren 5808 föddes Linköping i oktober 1996 ur ett behov vi inte trodde existerade. En produkt som lever vidare ännu i dag. Föreställ dig produktionens omställning från att samtidigt med enstyckstillverkning av D20-produk- Bertil Knutsson 1 2 INNEHÅLL Nordiska terminalprojektet – Erik Forslund . 5 Ett nytt produktområde skapas – Bertil Knutsson . 10 Produktstrategier för minidatorer – Bernt Magnusson . 12 Från Helan och Halvan till D5 – Tord Jöran Hallberg . 15 Nordiska terminalprojektet – månghundramiljonbeställning till Saab-Facit – Ur Spadab-Nytt . 20 Nordiska terminalprojektet – Datasaabs perspektiv – Rolf Bergström . 24 D5/20 – minidator och terminaldator – Roland Mellbring . 30 Nordiska terminalnätet – Stig Sjöstrand . 33 DIL – seglivat språk – Stig Johansson . 36 En bankskrivare föds – Gunde Schullström . 41 Produktionen förändras – Kaj Malmgren . 45 Marknaden vidgas – Bertil Knutsson . 50 Installation och underhåll – Lennart Pettersson . 52 Ergonomin kommer till Datasaab – Ingvar Freijd . 58 Datasaab etablerar sig i Spanien – Bengt Senneberg . 63 Datasaab i USA – Owe Holmberg . 66 Sortimentet förnyas – Bertil Knutsson . 71 Samdata, Norge – Tøger Lien . 74 Pengar på Minuten – Viggo Wentzel m. fl. 77 Stella-projektet – Bengt Eric Johansson . 86 Beagle – Kjell-Åke Larsson . 91 Att satsa på säkra kort – Owe Holmberg . 94 Så ser det ut idag – Arnold Norman . 101 3 4 Nordiska terminalprojektet Erik Forslund Förr var jag några siffror, sen blev jag ett hål i ett kort, nu är jag ett minne blott. Luttrad kund i den så kallade dataålderns början. är man i början av 1960-talet på allvar nande. En annan kontrollmetod som kom till under drog igång utvecklingen av databehand- denna period var användandet av checksiffra för att N ling inom bank- och försäkringsvärlden, kontrollera att identifikationsbegrepp av olika slag var datafångsten ett stort problem. Enda sättet att få var rätt registrerade. Ett försök att med hjälp av ett ekonomi i en ”elektronisk databearbetning” var att kretskort styra en skrivmaskin, försedd med in- centralisera bearbetningen. Detta innebar att data byggd hålremsstans för registrering av alfanumeris- om transaktionerna måste komma in till den centra- ka transaktioner slutade i ett ekonomiskt fiasko för la dataanläggningen på ett lämpligt sätt. Insamlan- leverantören. det och registreringen av transaktioner var ofta tids- Under samma period började Postgirot, en affärs- ödande och behäftat med felaktigheter. bank och ett svenskt elektronikföretag att utveckla Det kunde ta flera dagar innan en transaktion på utrustning för optisk läsning (OCR, Optical Cha- ett mindre bankkontor registrerats i det centrala racter Recognition) av numeriska masstransaktio- datasystemet. Olika metoder och tekniker prövades ner. OCR-tekniken gjorde det möjligt att använda för att komma till rätta med dessa problem. Utrust- små och billiga utrustningar för registrering av nu- ningar för att registrera numeriska och alfanumeris- meriska transaktioner på små kontor med låga trans- ka transaktioner i hålkort eller hålremsa utveckla- aktionsvolymer. des. Kraven på en minskad felfrekvens i den regist- Bakom alla dessa projekt låg hela tiden en strävan rerade informationen resulterade i olika tekniker för att minska behandlingstiderna för transaktionerna att styra och kontrollera registreringen, som exem- och att bättre kunna tillgodose kundernas krav på pelvis stansade programkort, styrhålremsor och lik- snabb och tillförlitlig information om sina försäk- 5 ringar och bankkonton. Förutom rent ekonomiska (elektroniken antogs hålla längre än mekaniken), så fördelar såg företagen konkurrensmässiga fördelar i kom man runt det problemet. en sådan utveckling. On-line Den ”större affärsbank”, som Erik Fors- Allt eftersom tekniken utvecklades började man lund nämner i samband med travbanor, var studera möjligheterna till överföring av transaktio- Svenska Handelsbanken. ”Kontorsmaskinle- ner via telenätet. Hela tiden ställde dock teknik, verantören” var Addo. Företaget som syssla- kapacitet och kostnader hinder i vägen. ”On-line” de med elektronik för travbanor hette Swe- var målet, men ofta fick man försöka nå upp till dish Computer, ägdes av Arenco och fanns i begreppet ”in-time” vad avsåg informationsåtkoms- Göteborg. Sedan Swedish Computer tecknat ten. I mitten av 60-talet presenterade IBM en bank- samarbets- och leveransavtal med Svenska terminal, speciellt framtagen för en stor amerikansk Handelsbanken om ett elektroniskt system för affärsbank, belägen i New York och med alla sina dataregistrering och dataöverföring, blev fö- kontor inom staden. Den begränsade spridningen retaget guld värt och köptes av Philips 1969. av kontor möjliggjorde ett on-linesystem. Uppbygg- Ordern från Handelsbanken var på i runt tal naden och kostnaden var dock inte sådan att syste- 50 miljoner kronor. Då Philips köpte