II. STATISTIK Sten Månsson

II. STATISTIK Sten Månsson Introduktion 193 Kulturstatistikens roll och utvecklingsbehov 194 Kulturens ekonomi 210 Kulturens sociologi 233 Teater och dans 253 Musik 261 Böcker 274 Bibliotek 286 Bild och form 296 Museer och utställningar 304 Kulturmiljö 314 Arkiv 321 Folkbildning 327 Barns och ungdomars kultur 336 Kulturarbete och konstnärspolitik 348 Film, video, biografer 362 Press och tidskrifter 369 Radio och tv 377 Internet 386 Det internationella perspektivet 393 Siffror i ett nötskal 431 Kulturens topplistor 436 Källförteckning för del II, Statistik 443 Introduktion Introduktion Statistiken i KulturSverige, del II, motsvarar till Flera aktuella internationella publikationer har väsentliga delar den kulturstatistiska årsbok som motiverat ett relativt omfattande avsnitt om In- publicerades av Kulturrådet med senaste utgåva ternationellt perspektiv som belyser förhållanden 2002. Statistiken grundar sig på tillgängliga käl- inom EU och kulturens globalisering. Svenska lor som återges i utdrag eller bearbetats. Det är folkets placering i kulturvanor är ett jämförande således tillgången på data som styrt urvalet, en- material som tagits fram genom bearbetning av dast undantagsvis har nya uppgifter begärts in färsk statistik från EU. och kompletterats. Så långt möjligt återges senast I ett avslutande block finns avsnittet Siffror i publicerade statistik, det är dock oundvikligt att ett nötskal som innehåller ett antal okommente- sekundärpublicering kan innebära en viss efter- rade material av övergripande siffror som vill ge släpning jämfört med primärdata. sammanfattande perspektiv på kultursektorn. En Ambitionen har varit att täcka hela det kultur- samling Topplistor illustrerar, i rankingform, kul- politiska området, även innefattande massmedier, turverksamhet inom kommuner och kulturinstitu- elektronisk kommunikation och Internet. Idrott, tioner liksom försäljning och konsumtion inom kyrka liksom föreningslivet (med undantag av mediebranscherna. Även kulturstatistiken har sina studieförbunden) har vi dock valt, bl.a. av utrym- ”hitlistor”. messkäl, att låta utgå. För arkitektur, som numera räknas till kulturpolitikens ansvarsområde, finns i dagsläget ingen meningsfull statistik att redovisa Del II inleds med en artikel, Kulturstatistikens roll och utvecklingsbehov, som ger en problem- analys av kulturstatistiken. Den vill också fungera som en inledande ram och ge bakgrund till statistiken. Artikeln innehåller först en historisk expo- sé, därefter följer analys av statistikbehoven som vill tillföra idéer och ge slutsatser om en framtida, förhoppningsvis, utbyggd och utvecklad statistik. I ett första statistikblock behandlas Kulturens ekonomi och Kulturens sociologi som får bilda en generell ram till den statistiska bilden av Kul- turSverige. Pengar och människor är här den statistiska storheten. I de efterföljande statistikavsnitten ges korta inledande introduktioner till resp. sakområde, dess organisation och ansvarsfördelning. I kommenta- rer finns statistiska förklaringar. Källhänvisningar finns angivna vid samtliga tabeller och diagram och dessa förtecknas avslutningsvis i källförteck- ning. Enskilda kultursektorer behandlas i de sju av- snitten om Teater och dans, Musik, Böcker, Bib- liotek, Bild och form, Museer och utställningar samt Kulturmiljön. Konstområdesövergripande avsnitt är Folkbildning, Barn- och ungdomskultur samt Kulturarbete och konstnärspolitik. Massmedierna behandlas översiktligt i avsnitt om Film, bio, video, Press och tidskrifter, Ra- dio och TV samt Internet (Böcker har placerats inom konstområdena men är givetvis samtidigt ett massmedium). KULTURSVERIGE 2009 193 Kulturstatistikens roll och utvecklingsbehov Att mäta det omätbara: Kulturstatistikens roll och utvecklingsbehov Kulturstatistiken är ett av de minsta områ- offentliga utgifter och resterande två tredjedelar dena i Sveriges officiella statistik. Samtidigt privat kulturkonsumtion. växer kultursektorn i betydelse, dess betydelse Föreningslivet rymmer såväl ett amatörkultu- för samhällsekonomin och sysselsättningen lik- rellt som professionellt utbud och räknas in i kul- som kulturens roll i människors liv. Statistiken turstatistiken. Musik- och kulturskolorna räknas utgör underlag för den kulturpolitiska debat- till den kommunala kultursektorn. Statistik om ten och beslutsfattandet. Den tillgängliga kul- idrott och spel behandlas som ett separat område, turstatistiken släpar alltmer efter behoven av i vissa länder ingår dock idrottsstatistik i kulturen adekvat statistik på området. Frågan ställs statistiken. Statistik om kyrkoliv och religiösa hur kultursektorns statistikförsörjning bör aktiviteter ingår i en del länders kulturstatistik. utformas och organiseras för att i framtiden Ibland inkluderas även statistik om fritidsanvänd- optimalt tillfredsställa behoven. En bred ge- ning i en bred kulturstatistik. Arkitektur ingår i det nomlysning av kulturområdets statistiksystem kulturpolitiska området sedan 1990-talets kultur- behövs. proposition, men har ännu inte fått något avtryck I denna uppsats diskuteras statistikbehoven i kulturstatistiken. som en del av kulturpolitikens kunskapsbehov, I vissa statistiska redovisningar krävs en ex- men artikeln är också tänkt att ge en inledande akt och entydig definition av ”kultur”, t. ex. vid ram till statistiken som följer i rapporten. Re- beräkning av kulturutgifter. Kulturutgifternas av- sonemangen vill, delvis på detaljnivå, ge läsa- gränsning i svensk kulturstatistik har en grund i de ren en ingång och bruksanvisning till de olika båda kulturpolitiska utredningarna på 1970- och statistikavsnitten. 90-talen. Genom internationellt samarbete har en alltmer enhetlig syn kommit att utkristalliseras då det gäller kulturstatistikens innehåll och avgränsning. Kulturstatistik – ett I samarbetet fastställs definitioner och klassifice- ringar. Ett grundläggande dokument är Unescos mångtydigt begrepp kulturstatistiska begreppssystem, Framework for Det finns olika kulturbegrepp, forskarna utgår Cultural Statistics (FCS), som utvecklades under vanligen från ett brett synsätt medan det kultur- 1970-talet och som f.n. genomgår en revidering. politiska området är snävare. I 1970-talets kulturpolitiska beslut definierades kulturpolitiken att omfatta de områden där samhället engagerar sig genom olika åtgärder, t.ex. genom lagstiftning el- Kulturstatistik – verktyg ler offentliga bidrag. Departementsorganisation för analys, utvärdering och kulturbudget skulle kunna ge en innehålls- mässig ram för kulturstatistiken, men organisation och planering och budgetindelning kan förändras. I statistiken Statistikens viktigaste uppgift är att tjäna som söker man efter logiska begrepp och definitioner kompass och visa på färdriktning. Insatt i histo- som kan ge kontinuitet och internationell jämför- riska sifferserier ger den oss kunskap om utveck- barhet. lingen. Från en ofta omfattande statistik kan indi- I svensk kulturstatistik inkluderas enligt ved- katorer och nyckeltal brytas ner för att samman- ertagen internationell syn statistik om massme- fatta komplexa trender eller strukturer. dier, t.ex. böcker, film, tidskrifter och Internet. Kulturstatistiken är historiskt ett litet statis- Medieforskarna ser ibland mediestatistiken som tikområde, men har senaste decenniet visats ett ett självständigt område. Medierna bekostas till växande intresse. Det finns i dag en ökad insikt största delen av hushållen medan samhällets kul- om den ekonomiska betydelsen av kultur- och turansvar omfattar bl. a. teatrar, museer, konsert- mediesektorn. Kultur och massmedier är en stor hus, bibliotek, arkiv och kulturmiljön. Den sam- del av vår fritid. Internet har inneburit nya dist- lade kulturkonsumtionen i Sverige kan uppskattas ributionsformer för kultur. Besöksnäringen är en till ungefär 65 miljarder kr, varav en tredjedel är 194 KULTURSVERIGE 2009 Kulturstatistikens roll och utvecklingsbehov ekonomiskt snabbväxande sektor. Kulturen har Kulturstatistikens blivit en del av den regionala tillväxtpolitiken och bland Europapolitiker ses kulturen som instru- organisation och regelverk ment i Lissabonprocessen för utveckling av eko- Efter decennier av centralisering inom svensk sta- nomi och välfärd. tistik genomfördes 1994 den s.k. statistikreformen Mål- och resultatstyrning infördes i den of- som innebar en decentralisering av statistikorgani- fentliga sektorn under 1990-talet. Politikernas ti- sationen. Statistikansvar med resp. budgetresurser digare detaljstyrning ersattes med generella mål överflyttades från Statistiska centralbyrån, SCB, och riktlinjer. Myndigheternas och förvaltning- till drygt tjugotalet sektorsmyndigheter. Beslutet arnas tjänstemän fick i uppgift att utvärdera de var ett resultat av 1990 års statistikutredning och kulturpolitiska insatserna, t.ex. genom att ta fram Genomförandekommittén (1993) som båda före- nyckeltal som indikerar måluppfyllelse. slog en ny statistikorganisation. Statistikutredar- Behoven av uppföljning och utvärdering har na ansåg att en ny konkurrensutsatt organisation också ökat genom besparingar och effektivisering skulle ge ett effektivare produktionssystem men i offentliga verksamheter. Det ställs allt oftare krav också att en decentralisering skulle leda till bättre på prioriteringar och statistiska underlag blir nöd- användaranpassning av statistiken. vändiga. I kärnan av en utvärdering ligger analys Bland en del fackstatistiker fanns tveksamhet av insatta offentliga resurser, verksamhetsresultat inför reformen. Riksdagsbeslutet togs med knap- och andra effekter som relateras till

Load more