Södertörns högskola | Institutionen för genus kultur och historia Kandidatuppsats 15 hp | Ämne Historia | vårterminen 2008 (Programmet för Kultur samhälle och historia)

Bilden av en stjärna

En jämförelseanalys om hur kända kvinnor framställs i tidskrifterna Bildjournalen 1956-57 och Hänt bild 2007

An analytical comparison of the way in which famous women are displayed in the journals, Bildjournalen 1956-57 and Hänt Bild 2007

Av: Tulin Sali Handledare: Kekke Stadin

INNEHÅLL

1. Inledning.………………………………………………………..………………...… 3 1.1.Syfte/Frågeställningar……………….………………....……………………………....… 5 1.2.Forskningsläge……………..………………………………………………...... … 5 1.3.Våra kulturella föreställningar i media……………………………………………...….... 5 2.Teoretiskt perspektiv………..……………………………………………………..... 7 2.1.Genus………………………………………………………...... 7 2.2.Den ideala kvinnan…………………………………………...... 8 2.3.Kontrasten till kvinnoidealet…………………………………...... 8 3.Källor och Metod.…..……..…………………………...... 9 3.1.Källor/källkritik.………………………………………………………………………..... 9 3.2.Metod/urval……………………………………………………………………………... 10 4. Presentation av artister………………….……..………………...... 12 5. Bilden av en stjärna……………………………………………...... 15 5.1.Kvinnligheter..…….…..……………………..………………...... 15 Den naturliga och fagra………………………………………….…………………….….. 15 Fresterskan och den manhaftiga………………………………….………………………. 16 Kroppen……………………………………………………………..…………………….. 21 Den respektabla medelklasskvinnan……………………………………………………..... 25 Den vulgära arbeterskan……………………………………………………………….….. 27 5.2.Karriären……………………………………………………...... 28 Vägen till artistyrket…………………………………………………………………...…... 28 Kompetens…………………………………………………………………...……………. 30 Den fortsatta karriären…………………………………………………………………...... 33 5.3.Kärleksrelationer………….…………………………………...... 35 Destruktiviteten och saknaden efter mannen…………………………………………...….. 35 Den vackra och lyckliga flickvännen och fästmön……………………………………...... 36 Den gifta och lyckliga kvinnan och modern……………………………………………..... 39 Utanför genusordningen………………………………………………………………..…. 42 5.4.Skandaler & Sensationer……………………………………...... 45 Skilsmässoskandaler………………………………………………………………………... 46 Otrohetsskandaler………………………………………………………………………….. 46 Sex och promiskuitet………………………………………………………………………. 47 6. Sammanfattandediskussion……….……………………...…………...... 49 7. Käll- och litteraturförteckning……………………………………...... 52 7.1. Källor…………………………………………………………………………………… 52 7.2.Litteratur……………………………………………………..…………………………. 53 7.3.Internet sidor……………………………………………………………………………. 54

2 1 Inledning Innan Charlotte Perelli vann schlagerfestivalen pratades det mycket i media om hennes nervositet inför tävlingen. En dag såg jag stora löpsedlar som basunerade ut att Charlotte Perelli hade drabbats av anorexi. Det sades att hon var för smal för att delta i schlagerfestivalen. Mängder av frågor väcktes i mitt huvud. Varför hade hon blivit så smal? Problem i äktenskapet? Hade hennes italienska svärföräldrar ställt till det? Eller hade hon fått komplex för sitt utseende? Varför är det så vanligt att ungdomar, tonårstjejer, men även äldre människor, intresserar sig för kändisar? Kan det vara så att vi tycker att vi har en nära relation till dem? Enligt Allers hemsida, Hänt bild , ökar intresset för artister, deras mål är att lyckas bättre med att fånga kändisars privata och offentliga liv. 1 Ett exempel är Britney Spears, som benämns ”skandaldrottningen” 2 i dagens veckopress. Läsaren får veta allt - från hennes inre tankar till offentliga misslyckanden. Men hur är det när det gäller skandaler och kända män? Uttryck som skandalkung, skandalherre eller skandalprins verkar inte vara lika vanliga som skandaldrottning, skandalprinsessa eller skandalkvinna. Kanske existerar inte begreppen alls. Hur kommer det sig att det är kvinnan och inte mannen som omfattas av begreppet skandal? Min uppsats kommer att handla om vilken bild media ger av kvinnliga artister 3. Jag kommer att ta reda på hur artisterna framställs, lyfta fram medias syfte och förhållande till konsumenten. Idag är vi omringade av skönhetsideal och kläder. Dessa framställer kvinnan som snygg, smal och sund men ändå kurvig, dvs kvinnlig. Detta ideal, som förmedlas av artister i media, verkar vara något som bör eftersträvas av många. Men hur har egentligen utvecklingen av kändismedier, film och musik sett ut? I början på 1900-talet skedde en modernisering i samhället. Eva Blomberg menar att senare forskning har kommit fram till att moderniseringen inte bara berodde på urbanisering utan främst på konsumtion och populärkultur. Dessutom hävdar författaren att fenomenet var den ”nya kvinnan”. 4 Hon fick en plats i offentligheten genom den framväxande stjärnkulturen, och teknologin. Hon syntes överallt, på biografer, på TV-skärmen, i litteratur

1Allers förlag , Datum 080609 http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default____34192.aspx?DataID=34272 2 Nationalencyklopedin sökord ”skandal” Datum: 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0317494&i_word=skandal . ”Skandal” är en känd person som gjort uppseendeväckande ting. Detta är händelser som oftast förknippas med avvikande beteenden, ”Skandaldrottning” en person som begår skandal konstant, alltså väcker ideligen uppmärksamhet, (egen tolkning). 3 Nationalencyklopedin sökord ”artist”, Datum: 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0107662&i_word=artist . ”Artist” är en person som är skicklig inom en viss gren, tex, konst och teater. Själv använder jag begreppet istället för kändis. Artist kan även sammankopplas med en skicklig person inom musik och film. 4 Blomberg Eva, Vill ni se en stjärna? Kön kropp och kläder i Filmjournalen 1919-1953 Nordic Academic Press, Lund, 2006, s 10-11

3 och veckopress.5 Köparna var unga, stjärnorna förebilder för det moderna i form av klädsel, levnadssätt och framgång. Filmen expanderade främst via Hollywoodstjärnorna till västvärlden på 1930-talet.6 På 1950-talet stod stora populära stjärnor 7 som bl a Marilyn Monroe, Greta Garbo, Grace Kelly, och Anita Ekberg i ljuset av Hollywood. Det var Hollywoods guldålder och utvecklingen gick snabbt framåt. 8 Under samma tid var den svenska filmexpansionen på topp.9 På 1960-70-talet började dock filmindustrin svalna. Samtidigt började rock- och pop- musiken att göra sig gällande. Artister och grupper som Beatles, Doors och Jimmie Hendrix tog plats på scenen.10 Knark började bli allt vanligare och tiden kallades för ”flower-power” och Gröna vågen. Björn Horgby hävdar att ungdomen ville frigöra sig.11 De var emot den kollektiva underordningen och 12 friheten, samhörigheten och kärleken var det mest betydande. 13 Musiken var dess forum. Musikens betydelse har ökat och har gett upphov till en blandad ungdomskultur som i hög grad påverkar samhället. Den vanligaste musiken bland tonåringar är bl a Rn`B, Hip Hop och hårdrock. Parallellt har filmstjärnekulturen i Hollywood blivit glesare. När stjärnor på 1940- 50 talet medverkade i ca 3-4 filmer per år, medverkar idag en världsstjärna i en film per år, enligt Bengt Forslund.14 Idag utgör populärkulturen en blandning av filmstjärnor och popartister. Dessutom har en ny ungdomskultur vuxit fram skriver Johan Fornäs. 15 En ytterligare modernisering har skett, och Blomberg menar att konsumtionen av tv, magasin och underhållning blivit större bland unga.16 Kändismedier säljs överallt. På 1950-talet fanns i stort sett bara Film - och Bildjournalen, idag finns magasin som Hänt bild, Se och hör , Frida och Veckans Nu.

5 Blomberg, s 10-11 6 Blomberg, s 10 7 Nationalencyklopedin sökord ”stjärna”, Datum: 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0342671&i_word=stj%4rna .”Stjär na” är en framgångsrik person inom ett visst yrke, tex, musik och film. 8 Gow Gordon, Hollywood in the fifties, The International Film guide serises, New york, London, 1971, s 7 9 Blomberg, s 20 10 Horgby Björn, Rock och uppror, Carlssons bokförlag, Stockholm, 2007, s 13-15, 37 11 Horgby, s 13 12 Horgby, s 54, 57 13 Horgby, s 57 14 Forslund Bengt, Filmstjärnor, en bok om svenska skådespelerskor i världen, Copyright, Alfabeta bokförlag, 1995, s 99 15 Fornäs Johan, Speglingar, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer , Carlsson Bokförlag, Stockholm, 1990, s 154-155 16 Blomberg, s 9

4 1.1 Syfte och frågeställningar Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka och jämföra över tid hur kvinnliga artister konstrueras i tidskrifterna Bildjournalen och Hänt Bild 1956-1957 och 2007. Därutöver gör jag en jämförelseanalys av den bild media ger av svenska respektive amerikanska artister. Mina frågeställningar är följande; vad är det för typ av information om artister som tas upp? Vilka sidor av kvinnor skildras och hur presenteras dessa i förhållande till kändisliv och privatliv? Hur skildras artisterna i förhållande till sina män? Finns det likheter i hur man framställer artister i media mellan 1956-57 och 2007? Och i så fall, vilka är de mest frekventa? Finns det skillnader i hur bilden av artister förmedlas mellan 1956-57 och 2007? Och hur kan detta förklaras? Finns någon skillnad i hur de svenska respektive amerikanska artisterna förmedlas? I så fall, vilken är denna och varför?

1.2 Forskningsläge 1.3 Våra kulturella föreställningar i media Ulf Hannerz, hävdar att människans kulturella värderingar och sinnen präglas i och av media. 17 Hannerz menar att våra liv avspeglas i media och ”medialiseras”. Dessutom konstaterar han att media har kommit allt närmare individen, då det genomsyrar dennes behov och tänkande.18 Det blir en s k ömsesidig förmedling av kulturella idéer och tankar. Makten står i medias händer, men styrs av efterfrågan, dvs konsumenten, enligt Hannerz. 19 De kulturella föreställningar som finns idag handlar om en sammanflätning av svensk och amerikansk kultur via svenska mediala förebilder som slog igenom på 1970-talet, menar Orvar Löfgren . Hollywoodiseringen tog fart på 1940-talet. Denna påverkade främst ungdomar bundna till amerikansk media vilka hotade den svenska kulturen. 20 Å andra sidan menar Scott Robert Olson att Hollywoodiseringen blivit en global kultur idag. 21 Eva Blomberg påstår att överflödet hos den amerikanska kulturen redan från 1900-talets början expanderat betydligt. 22 Olson befarar att detta drabbar ungdomen värst, då det representerar ytlighet och lyx.23 Madeleine Hurt och Tom Olsson betonar i antologin Iklädd Identitet , att media används

17 Hannerz Ulf Genomsyrade av medier , i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer, Carlssons bokförlag, Stockholm, 1990, s 7 18 Hannerz, s 7-8 19 Hannerz , s 9 20 Löfgren Orvar Medierna i nationsbygget, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer , Carlssons bokförlag, Stockholm, s 85 21 Olson Robert Scott, Hollywood Planet, Lawrence Erlbaun, Associates publishers, London, New Jersey, 1999, s vii, 2 22 Blomberg, s 24-25 23 Olson, s 2-3

5 som budskap och sätter gränser för hur människan ska vara. 24 Kläder och kroppsspråk formas och åberopas inom en viss kultur, identitet och hierarki. 25 Det finns även avvikande identiteter, och dessa motsatser visar hur normen och gemenskapen ska vara betingad. 26 Förebilder för klädsel, mode och beteende har alltid varit förbehållen de representativa, dvs furstar, präster och adel. 27 Offentligheten var enligt Jürgen Habermas tillägnad de representativa innan borgarna tog över offentligheten.28 Idag är det borgarna som är de representativa, alltså den förebild som ges ut av media, skriver Löfgren. 29 Förmodligen hamnar artisterna idag i de representativas kategori. Idag är vi enligt Blomberg genomsyrade av kändismedier och lever i ”kändisarnas tidevarv”.30 Therése Andersson hävdar i sin doktorsavhandling att bilden av filmstjärnor användes under tidigt 1900-tal som ”förebilder” och ”stilpedagoger”, då det via reklam gavs olika råd och tips till läsaren om hur man skulle efterlikna och uppnå ett visst kvinnligt ideal. Enligt författaren gäller detta även än idag. 31 Ann Frisell Ellburg menar att idealet i media var den vita heterosexuella medelklasskvinnan då det gällde sociala och strukturella beteendemönster. Det var ett sätt att förmedla hur kvinnor skulle förhålla sig till normen. 32 De var även förebilder då det gällde karriärslivet, hävdar Blomberg. Dock var det mannen som kom i första hand.33 Dessa normer gestaltade alltså den västerländska äktenskapsmodellen, menar Blomberg. Det var den ”normala” och ”sanna” bilden av genusrelationer. 34 Mannen var överordnad kvinnan, hävdar författaren.35 Dessa mediebilder blev gällande efter 1940-talet då många kändisar gifte sig och skaffade barn. 36 Anna Edin hävdar att det idag finns olika grupper som följer olika medier, men genomsyras av en gemensam kollektiv kultur. 37 Anja Hirdman poängterar i sin doktorsavhandling , att konkurrensen medier emellan försöker hålla olika grupper kvar genom

24 Hurt Madeleine och Olsson Tom, Identitet och Mode i Hurt Madeleine, Olsson Tom och Öberg Lisa, antologin Iklädd Identitet Historiska studier av kropp och kläder, Carlssons bokförlag, Stockholm, 2005, s 22 25 Hurt och Olsson, s 15 26 Hurt och Olsson, s 17 27 Hurt och Olsson, s 27 28 Habermas Jürgen Borgerlig offentlighet, kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället, Arkiv lund, 1984, s 16-17, 21, 23 29 Löfgren , s 85 30 Blomberg, s 9, 31 Andersson Therese, Beauty Box-Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige , Stockholm University, Stockholm, 2006, s 137 , 142 32 Frisell Ellburg Ann, Ett fåfängt arbete, Möten med modeller i den svenska modeindustrin, Makadam förlag, Göteborg & Stockholm, 2008, s 21, 22 33 Blomberg, s 248 34 Blomberg, s 145 35 Blomberg, s 142, 248 36 Blomberg, s 35 37 Edin Anna, Den föreställda publiken, programpolitik, publikationer och tilltalsformer I svensk public service-television, Brutus Östlings Bokförlag, Symposion AB Stockholm/Stehag, 2000, s 220-221

6 att locka dem och komma dem närmare kulturellt och emotionellt. Bl a syftar författaren på porrtidningar, alltså mannens behov av kvinnans sexualitet. 38 Författaren menar att det finns olika föreställningar hos män och kvinnor om kvinnor. 39

2 Teoretiskt perspektiv Utgångspunkten i mitt genusteoretiska perspektiv är den ”respektabla kvinnan” som skildras i förhållande till den ”ideala” kvinnan och den ”vulgära kvinnan”, dvs motsatsen till idealet. För att lyfta fram detta är det viktigt att kategorisera kvinnorna i förhållande till mannen, till sina sociala och kulturella roller, beteenden och kroppar och slutligen äktenskapets uppbyggnad. Inledningsvis förklarar jag kort innebörden av genus.

2.1 Genus Genus är enligt Yvonne Hirdman ett kontrakt som består av ett isärhållande. Detta baseras på mannen och kvinnans biologiska och sociala olikhet. Kontraktet - alltså genuskontraktet bygger på kvinnan som underordnad mannen. 40 Trots samhällsförändringar som gett kvinnan fler rättigheter, som bl. a 1970-talets Jämställdhetskontrakt, präglas det fortfarande av isärhållandet. 41 Kvinnans offentliga göranden utgörs av kvinnosysslor, och mannens av offentliga ting - just därför kvarstår kontraktet. Kvinnans underordning mannen framhävs främst av media enligt Yvonne Hirdman. 42 Mannen är alltså normen och det är äktenskapsplikterna som är en omedveten social och kulturell struktur, och är grunden till genusrelationer enligt författaren. 43 Kekke Stadin menar att kvinnor som överskrider normerna för vad som anses vara kvinnligt, betraktas som manliga, trots klasskillnader.44 För att äktenskapet ska kompletteras hävdar Kristina Fjelkestam att bilden av mannen och kvinnan har uppstått genom att två motpoler möts .45 Genom mannens överordnade position tillfredsställs kvinnan och blir hel. 46 Kvinnans ställning framträder via köttet, hon är betydelsefull genom kroppen betonar Simone De Beauvoir .47 Kroppen och kurvorna utgör

38 Hirdman Anja, Tilltalande bilder, Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Atlas, Stockholm, 2002, s 240, 277 39 Hirdman Anja, s 277 40 Hirdman Yvonne, Genus – Om de stabilas föränderliga former, Liber, Malmö, 2001, s 157 41 Hirdman Yvonne, s 94 42 Hirdman Yvonne, s 94, 184-185 43 Hirdman Yvonne, s 85,202 44 Stadin Kekke, Stånd och genus i stormaktsidens Sverige, Nordic academic press, Lund, 2004, s 11 45 Fjelkestam Kristina, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer, Brutus Östlings Bokförlag, Symposium, Stockholm/Stehag, 2002, s 29-30 46 Fjelkestam, s 31 47 DE Beauvoir Simone, Det andra Könet, Nordstedt förlag, Stockholm, 2002, s 677

7 hennes reproduktion och femininet. Dessutom har kvinnlighet respektive manlighet blivit mer begränsat idag hävdar Sara Arrhenius å andra sidan.48

2.2 Den ideala kvinnan ”Respektabilitet” är enligt Frisell Ellburg förmedlingen av den ideala, vita, heterosexuella medelklasskvinnan. En respektabel kvinna ska representera kvinnlig stabilitet, vara sexig, men ändå behärskad. 49 Therese Andersson menar att den ideala kvinnan är främst den smala tunna kvinnan som utstrålar kvinnlig ömhet och godhet. Även ”vampyrkvinnan” som representerar den ”glamourösa” kvinnan som lever i lyx, kan ha en kvinnlighet som består av yttre och inre skönhet. 50 Eva Blombergs bok handlar om framställningen av svenska filmstjärnors kön, kropp och klädsel i media. Min utgångspunkt är att lyfta fram den ideala svenska kvinnan. Blomberg hävdar att den utgjordes av en naturlig kvinnlig egenskap och skönhet. 51 Hon skulle balansera valet av kläder och kvinnlighet. Överskred hon gränserna kunde hon framställas som en vulgär kvinna. 52 En bra kvinna skulle även kunna kombinera det privata livet med arbetslivet skriver författaren. Att ta hand om hushållet, lyckas karriärsmässigt och samtidigt bevara kvinnligheten. 53 Kvinnans primära ansvar var hushållet. Detta mönster gällde för kvinnors sociala hållning i allmänhet. Ett av våra tiders kvinnoideal enligt Frisell Ellburg, anses vara fotomodellen och programledaren Emma Sjöberg. 54 Hon har lyckats balansera sundhet, skönhet, kvinnlighet och representativitet hos den heterosexuella gifta kvinnan och modern. 55 Generellt menar författarna att media sätter en gräns för hur kvinnor bör vara och se ut. Hon ska vara naturlig och kvinnlig men samtidigt sexig, hon ska vara behärskad och inte bete sig vulgärt. Hon ska kunna kombinera karriär med familj, men ändå prioritera man och familj.

2.3 Kontrasten till kvinnoidealet Den vulgära kvinnan är en kvinna som uppför sig för sexuellt utmanande och okvinnligt enligt Frisell Ellburgs studier och alltså kan utsätta kvinnligheten för fara. Hon bryter mot respektabiliteten och anses därför vara ”billig” och ”smaklös” .56 Vad gäller kvinnans kläder betonar Andersson att besynnerliga klädval som utmanande klädsel som drog till sig uppmärksamhet, ansågs oanständigt för en kvinna under tidigt 1900-tal. Detta var ett tecken på

48 Arrhenius Sara, En riktig kvinna, Pocky bokförlag, Stockholm, 1999, s 7 49 Frisell Ellburg, s 22 50 Andersson, s 137 51 Blomberg. s 245 52 Ibid 53 Blomberg, s 139, 141, 142 54 Frisell Ellburg, s 156 55 Ibid 56 Frisell Ellburg, s 22

8 att hon ville synas i offentligheten, och bröt mot uppfattningen om den respektabla kvinnan. 57 Andersson menar att valet av överdriven kosmetika i dagens läge även anses bryta mot sociala föreställningar om könskonstruktioner. 58 Man kan här anknyta till Kristina Fjelkestams bok som tar upp kvinnor som avvek i mellankrigstidens svenska moderna berättelser. Mitt fokus är ”ungkarlsflickan” och ”manhaftiga lesbianen” vilka hon skildrar. Dessa var ogifta och ville vara i offentligheten. 59 Manhaftiga lesbianen var okvinnlig och homosexuell, och ungkarlsflickan kopplades till ”frillan” och ”fresterskan”.

3 Källor och Metod 3.1 Källor/källkritik Mina källor är tidskrifterna Bildjournalen 1956-1957 och Hänt bild 2007. Anledningen till att jag valt dessa perioder, är som nämndes i inledningen kändismediers etablering idag liksom på 1950-talet. Även hur könsmotsättningen blivit tydligare i dagens media enligt Fornäs, 60 samt den ”nya kvinnan” på 1940, 50 talet som Blomberg lyfter fram. Just därför är det intressant att se och jämföra hur kvinnorna konstrueras i media 2007 och 1956-57. Bildjournalen utgavs från 1919 till 1969. Tidskriften har främst behandlat filmstjärnor, men också rockmusiker. Den hette från början Filmjournalen men bytte 1953 till Bildjournalen .61 Utgivare är Åhlén & Åkerlunds förlag. Hänt Bild ges ut av Allers Förlag, och gavs ut först 2003. 62 Under 2007 uppges enligt Allers hemsida att antal exemplar per nummer uppgått till 62800 stycken och antal köpare ökar för varje år. 63 Valet av tidskrifter baseras på att dessa hamnar under kategorin underhållning, kändisar och nöjen. Var och ett av magasinen utgör en typisk genre för sin tid vad gäller Hollywoodkändisar privat liksom offentligt. 64 Konsumenterna till bägge tidskrifter består främst av kvinnor. 65 Trots likheter mellan tidskrifterna, kan vissa källkritiska problem uppstå då de jämförs med varandra. Det finns vissa skillnader i dess stilart och innehåll. Skillnaden med Bildjournalen i förhållande till Hänt bild, är att Bildjournalens utbud syftar på artisternas filmroller och musik,

57 Andersson, 35 58 Andersson, s 35 59 Fjelkestam,, s 9, 14-16 60 Fornäs, s 155 61 Nationalencyklopedin, sökord: “Bildjournalen” Datum 080611 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=128839 62 Kungliga biblioteket, sökord ”Hänt Bild” Datum 080611 http://www.kb.se/soka/kataloger/regina/ 63 Allers förlag, Hänt bild, Datum 080611 http://www.mediefakta.se/3f7cc64e-c950-4abe-9143- 1100e1ed7b56.fodoc 64 Blomberg, s 64,och Allers förlag, Datum 080609 http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default____34192.aspx?DataID=34272 65 Blomberg, s 64 och Allers förlag, Datum 080609 http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default____34192.aspx?DataID=34272

9 vilket tar större plats i tidskriften.66 I Hänt bild handlar utbudet endast om kändisskvaller, vilket enligt tidskriften är deras sätt att tillmötesgå konsumentens efterfrågan.67 Även Bildjournalen representerar bla kändisskvaller för sin tid, 68 dock inte i lika stor utsträckning som Hänt bild. Detta faller även samman med tidningarnas innehåll. I Bildjournalen förekommer långa texter samt mindre och färre bilder, medan i Hänt bild syns flest bilder och mindre texter, oftast bildtexter, tidskriften hamnar därför även under kategorin ”bildgenre”. Enligt hemsidan handlar det om att fånga kändisarnas privata samt offentliga liv i ”närbild”,69 och de kan tendera att överdimensionerade artisternas olika egenskaper. Därför är det viktigt att se den tidsmässiga skillnaden i hur tidningarna är uppbyggda samt vad de representerar och vad de syftar på. Veckopressen är alltså inte känd för att förmedla fakta, vilket innebär att detta inte är ett källkritiskt problem. Mitt syfte är att endast undersöka om, på vilket sätt och varför tidskrifterna väljer att beskriva artister och vilka egenskaper man kan spåra fram genom skildringen av dessa, jag är alltså inte ute efter fakta. Vad gäller mina begrepp, vill jag även konstatera att det kan finnas skillnad hur begreppen tolkas över tid. Att vara vulgär 1956-57 är förmodligen inte samma sak som att vara vulgär 2007. Det som ansågs vara vulgärt 1956-57 anses inte lika vulgärt 2007, samma sak vad gäller begreppet respektabilitet, det kan finnas en skillnad i hur den respektabla kvinnan tolkas i de undersökta tidskrifterna. Således kan det vara en aning problematiskt i hur de egenskaper hos den vulgära samt respektabla kvinnan tolkas av de olika teoretiker som jag applicerar på min analys, då jag bla använder mig av olika begrepp som användes relativt långt tillbaka i tiden i förhållande till 1956-57- och 2007, samt nyare begrepp som används i Bildjournalens skildringar av kvinnor. Dock är mitt mål att finna samma mönster och funktion hos begreppen i respektive tidskrift trots förändringen av deras tolkning över tid.

3.2 Metod/Urval Min analys är kvalitativ och jämförande. Jag har gjort en närläsning med hjälp av mina teoretiska begrepp, då jag granskat texter, bildtexter, notiser, framsidor och även gjort bildanalyser. Jag har dessutom tittat igenom hela Film - och Bildjournalen samt olika magasin

66 Blomberg, s 63 67 Allers förlag, Datum 080609 http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default____34192.aspx?DataID=34272 68 Blomberg, s 65, Blomberg syftar på Filmjournalen. Men enligt Martin Frostberg, en av informatörerna på filminstitutet, var även Bildjournalen den enda 1950-tals kändispress som kunde erbjuda kändisskvaller, (datum, 080215) 69 Allers förlag, Datum 080609 http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default___34192.aspx?DataID=34272

10 från 1950-talet och olika tidningar från 2007. Mitt urval av tidskrifter har kretsat kring sex artister jag valt att ha med i min undersökning. Jag har därför begränsat mig till endast två tidskrifter. I Bildjournalen behandlar jag åren 1956-57 då information om de undersökta artisterna förekommer mest under denna period, likadant då det gäller valet av Hänt bild . Hänt bilds nummer under 2007 innehåller till skillnad från 1950-talet information i större utsträckning i form av både artiklar och bilder. Därmed räckte ett år som källa. På 1950-talet var det vanligare att en och samma artist omnämndes i endast ett fåtal nummer, varför jag valt 1956 och 1957. Av de båda tidningarna har jag undersökt alla nummer under 1956, -57 och 2007 där de aktuella artisterna omskrivs. Artisterna med deras kvinnlighet, kroppar, karriärer, levnadssätt och förhållanden till män har jag utifrån teorin kategoriserat under olika karaktärer och strukturer, där jag använder mig av mina begrepp . Mitt mål är att genom medias kulturella och närgångna relation till den västerländska människan, knyta an till mitt genusteoretiska perspektiv, dvs varför kvinnor skildras på ett speciellt sätt. Jag angriper tidskrifternas sätt att beskriva kvinnor. Jämförelsen över hur kvinnorna skildras över tid, samt jämförelsen i hur amerikanska och svenska kvinnor framställs, diskuterar jag resultaten vidare i ljuset av forskningsläget.

För att ta reda på vilka teman som är vanligt förekommande i tidskrifterna har jag gjort en kort kvantitativ bedömning genom titta på var femte tidskrift från de berörda åren. Tretton gånger introduceras artisterna i förhållande till karriären, tolv gånger handlar det om deras kärleksförhållanden och nitton gånger tar tidskrifterna upp sensationer och skandaler. Följaktligen utgår jag vid strukturering av min undersökning från följande teman: Kvinnligheter, dvs hur stjärnorna beskrivs som kvinnor, Karriären, Kärleksförhållanden , och Skandaler och Sensationer .

Min selektion av artister är Grace Kelly, Marilyn Monroe, Anita Ekberg, Madonna, Britney Spears och Victoria Silvstedt. Jag har gjort en indelning, i vilken kvinnorna är representanter för olika kvinnligheter. Urvalet av kändisar har baserats på tre kategorier, dvs femtiotalet, 2000-talet, samt det faktum att två kvinnor från respektive tidsperiod symboliserar samma sak. Exempelvis står både Madonnas och Grace Kellys livsstil för aristokrati och lyx. Likheten mellan Britney Spears och Marilyn Monroe är att nedgångarna i deras liv har väckt rejält med uppmärksamhet i media. Valet av jämförelse mellan Victoria Silvstedt och Anita Ekberg, grundas på svenskor som främst genom utseendet blivit kända i Hollywood. Den gemensamma

11 nämnaren för samtliga av de ovannämnda baseras på deras enorma berömmelse och att de tillhör de mest omskrivna av artister i vår tid.

4 Presentation av artisterna Här följer en kort presentation av artisterna. Marilyn Monroe, 1950-talets artist.70 blev känd igenom sin första film Niagara .71 Andra kända filmer är; Herrar föredrar blondiner , Hur man får en miljonär och. Bus-stop. 72 Hennes kändisskap blev uppmärksammat även via nakenbilder, som köptes av Hugh Hefner. Hon blev den första omslagsflickan i Playboy. 73 1956 lämnade Monroe tillfälligt Hollywood, och begav sig till New York för att starta ett eget filmproduktionsbolag, Marilyn Monroe Productions. 74 I samma veva gifte hon sig för tredje gången med dramatikern Arthur Miller. 75 Marilyn Monroe föddes som Norma Jean Mortenson 1926 i Los Angeles, Kalifornien. 76 Under hela sin uppväxt blev hon omhändertagen av fosterföräldrar. Hon lämnade maken 1961 och begav sig åter till Hollywood. 77 Ett år senare hittades artisten död i sin lägenhet. 78 Misstankarna leder till att det kan ha varit en överdos av sömnmedel, eller ha orsakats av ett självmord. 79 Monroe hyllas än idag för sin kvinnlighet och är förebilden för den sexiga blondinen. Grace Patricia Kelly föddes i Philadelphia 1926, och kom från en framgångsrik familj. Hennes rika fader skickade henne till American Academy of Dramatic arts. 80 där hon utvecklade sin skådespelartalang. 1982 omkom hon i en bilolycka i Monaco. 81 Kelly är känd genom sina filmer där hon spelade för Hitchcock.82 Sammanlagt har hon medverkat i elva filmer i Hollywood. De mest omtalade sägs vara Fönstret åt gården, Green fire, och High society .83 Det hävdas att Kelly hade många pojkvänner under sina glansdagar i Hollywood,

70 Nationalencyklopedin sökord ”ikon” Datum: 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0191324&i_word=ikon . ”Ikon”, en värdefull företeelse, något/någon som har blivit en symbol. Kan även anknytas till artister som har haft stor påverkan på omgivningen. 71 , Fakta/Citat Marilyn Monroe , faktabok om Marilyn Monroe (en sammanställd fakta från olika författare, författarnamn saknas), Nicotext, 2007, s 11 72 Fakta/Citat , s 13, 17 och Duncan Paul, Movie Icons, Monroe , Tashen, Los Angeles, 2006, s 12 73 Fakta/Citat Marilyn Monroe, s 11 74 Fakta/Citat Marilyn Monroe, s 14, 17 75 Fakta/Citat Marilyn Monroe, s 17 76 Fakta/Citat Marilyn Monroe , s 6 77 Duncan , s 12 78 Ibid 79 Ibid 80 Wayne Ellen Jane, The Golden girls of MGM, Caroll & Graf publisher, New York, 2002, s 280-281 81 Nationalencyklopedin sökord “Grace Kelly”, Datum 080430 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=223713 , 82 Ibid 83 Ibid

12 vilka varade fram till 1956 då hon lämnade Hollywood och gifte sig med prinsen av Monaco, Rainer III. Tillsammans fick paret tre barn.84 Enligt Waine Ellen Jane hade Kelly ett olyckligt äktenskap. Innan Rainer var hon förlovad med Oleg Cassini. 85 Anita Ekberg föddes 1931 i Malmö. 86 20 år gammal började hon sin karriär som fröken Sverige och kort därefter blev hon fotomodell och senare som filmstjärna känd i Hollywood. Enligt Bengt Forslund ansågs hon inte vara en bra skådespelerska, däremot genomlyste hennes karisma och skönhet filmerna. 87 Sammanlagt har hon spelat in femton amerikanska filmer och även en del italienska. Kända filmer är bl. a, Krig och fred , Fresterskan och La dolce vita.88 Anita Ekbergs första äktenskap var med Anthony Steel, 1956 till 1962, senare gifte hon om sig med Rick Van Nutter. Äktenskapet tog slut 1975 89 och Ekberg bor idag i Rom. Trots att hon nästan i hela sitt liv bott utomlands, framställs hon som ”svenskan” i utländska medier enligt Forslund. En av popvärldens största stjärnor anses vara Madonna. Hennes första kända internationella hit blev låten ”Hollyday”. Hon fick kontrakt med Warner Music och släppte senare albumet ”Madonna.90 Andra kända hitlåtar är ”Like a prayer”, ”Vouge” och ”Frozen”. Dessutom har Madonna spelat in en del filmer som bl. a, ”Dick Tracy”, ”Evita” och ”Four roms”. Dock är Madonna mest känd för att ha chockat omvärlden med sina sexskandaler och på 1990-talet gav hon ut boken ”SEX”. 91 Madonna föddes som Madonna Louise Veronica Ciccone 1958 i Michigan. Hon har italienskt påbrå, och en katolsk uppfostran. Numera är hon gift med den engelske filmregissören Guy Stuart Ritchie, och tillsammans har de sonen Rocco. Från ett tidigare förhållande har hon dottern Lourdres. Tillsammans med sin familj är hon bosatt i England. Hennes album som släpptes nyligen heter ”Hard Candy”. 92 Fortfarande är hon i topp vad gäller karriären. Britney Jean Spears föddes den 2 december 1981 i Kentwood, Louisiana. 1998 slog hon igenom med hiten ”Hit me baby one more time. 93 Artisten har gjort andra låtar som ”Oops… I did it again” och ”I´m a slave.. 4 you”. Dessutom har hon spelat med i en film, ”Crossroad”

84 Ibid och Wayne, s 140 85 Wayne, s 140 86 Forslund, s 187 87 Forslund, s 185-187 88 Forslund, s 188 89 Forslund, s 189 90 Hitmakarna.nu, sökord: ”Madonna”, Datum, 080609 (red, Shelberg Micael), http://www.hitmakarna.nu/artistbiografi_madonna.shtml , 91 Ibid 92 Nationalencyklopedin, sökord ”Madonna”, Datum, 080609 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=248177 93 Hitmakarna.nu, sökord: ”Britney Spears”, Datum, 080609 (red, Shelberg Mikael), http://www.hitmakarna.nu/artistbiografi_britney.shtml

13 och gett ut en självbiografi. Idag har hon två söner tillsammans med f.d maken Kevin Federline och nyligen släppte hon ut ett nytt album. Viktoria Silvstedt började sin kändiskarriär likt Ekberg som fröken Sverige, dock hamnade hon på andra plats. Hon började sin karriär som modell, och 1996 blev hon känd som ”Play mate of the month”. 94 Hon har medverkat i filmer som, ”Basketball”, ”Boat Trip” och ”Naken”. 95 Hon har modellat för bl. a märken som ”Chanel”, ”Christian Dior” och ”George Armani”. 96 Ursprungligen är hon ifrån Bollnäs, men har sedan karriären varit bosatt i Hollywood. Silvstedt föddes 1974 i Skelleftehamn. Hon har tidigare varit gift med Chris Wragge och 2007 separerade paret. Den film hon för närvarande spelar in i Italien är ”La routa della fortuna”. 97

94 Posh24, sökord: “Victoria Silvstedt”, Datum 080609 http://www.posh24.se/victoria_silvstedt 95 Ibid 96 Biography, Victoria Silvstedt, Datum 080609 http://victoriasilvstedt.com/Biography/tabid/53/Default.aspx 97 Ibid

14 5 Bilden av en stjärna 5.1 Kvinnligheter Vilken kvinnotyp beskrivs i tidskrifterna Bildjournalen och Hänt bild ? Hur beskrivs deras kroppar, stil, uppträdanden och klädsel?

Den Naturliga & Fagra Enligt Frisell Ellburgs studier av respektabiliteten beskrivs den respektabla kvinnan i Bildjournalen i förhållande till Grace Kelly. Kelly verkar vara en högt respekterad och ärofull kvinna enligt tidskriften. 98 Allt ifrån hennes uppföranden till hennes val av klädsel sammankopplas med den respektabla kvinnan, och kommenteras ljuvt.99 Hon verkar kunna sin sak och sin roll som kvinna. Detta genom sitt stilrena uppträdande såväl inom det offentliga som den privata sfären. 100 Under prisutdelningen i Hollywood är det enligt Bildjournalen förvånansvärt att vare sig Kelly eller Brandon tagit hem priset. Trots sin förlust är hennes utstrålning sig lik.101

Grace Kelly såg vid popularitetsfesten underbar ut i stor aftontoalett med långa vita handskar till armbågarna och tog det tappert att hon inte kom med i slutpurten. Alla hade väntat att hon och Marlon Brandon skulle bli valda till de populäraste. 102

Artisten förlorar alltså inte greppet om sin respektabilitet. Kelly beskrivs som blyg, naturlig och smart, vilket främst sammankopplas med hennes ärbarhet då det gäller förhållandet till män. 103 Hennes skönhet blommar upp i samband med det kvinnliga och respektabla uppförandet - då betraktas hon bl a som vacker. Anita Ekbergs respektabilitet passar bra in på Blombergs uppfattning av den naturliga svenska kvinnan. Blomberg menar att en bra kvinna kan balansera kvinnlighet och sexualitet i media.104 Ekbergs mor beskrivs som den tidens ideala kvinna vad gäller omhändertagandet av man och hushåll. Beträffande moraliska värderingar, verkar tidskriften förknippa Ekberg med mammans egenskaper. 105 När Ekberg är tillsammans med sin mor är hon naturlig, och ödmjuk. Hon är skönheten och Malmöflickan.

98 Bildjournalen, nr 4 (1956), s 16 99 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36, Bildjournalen, nr 46 (1956), s 42, Bildjournalen, nr 25-26 (1957), s 35, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 8-9 100 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 12-13 101 Bildjournalen, nr 2 (1956), s 18 102 Bildjournalen, nr 2 (1956), s 18 103 Ibid, Bildjournalen, nr 16 (1956), s 8-9, 42 104 Blomberg, s 245 105 Bildjournalen, nr 22 (1957), s 32

15

Anita slog ut som en sagoprinsessa i vit batist och stor hatt med slöja, någon av oss sa det och mamma Alva skrattade. […] För oss var hon inte längre mamman till en berömd dotter, hon var mamma till Kerstin Anita Marianne bland sju andra ungar[…] Anita i Paris kunde lika gärna ha varit Anita i Malmö, långbent, ivrig, kattmjuk, kelen och tillgiven. 106

De attribut som ger artisten är av den naturliga varianten, det är hennes ”mjukhet” och svenskhet. Man kan även se att det ligger en svensk stolthet hos tidskriften vad gäller Ekbergs uppförande, vilket kan antydas då Bildjournalen hävdar ”någon av oss”. Artistens kläder återkopplas till den sexiga kvinnokroppen, ofta beskrivs hennes kläder i relation till kroppen och hennes rörelser kommenteras så som sexigt, snyggt men samtidigt behärskat, 107 vilket anknyter till Blombergs beskrivning av den naturliga sexiga kvinnan ”Och Anita böjde på huvudet, log […] mot de beundrande. La armen om mammas rygg, trippade försiktigt på skyhöga klackar i gruset.” 108 Hennes behärskning av den kvinnliga sexualiteten uppvisas av hennes förmåga i konsten att gå i ”gruset” i sina kolossalt höga klackar. Samtidigt kommer naturligheten fram då hon böjer på huvudet och ler, förmodligen är det blygheten tidskriften försöker lyfta fram, dvs det oskuldsfulla. Bildjournalens beskrivning av Ekberg passar även in på Frisell Ellburgs studier: ”[…] Respektabiliteten uppvisas även genom att utseendemässigt se feminina och sexiga ut, utan att framstå som vulgära eller ”billiga” via klädval eller överdriven make up.” 109 Dessa beskrivningar av Ekberg förkommer då hon är tillsammans med sin familj. Hon är naturlig, inte vulgär. 110

Fresterskan och den manhaftiga Vulgariteten uppvisas av vampyrkvinnan enligt Frisell Ellburg. Detta är den tillgjorda, överkonstruerade kvinnan.111 I sina filmroller beskrivs Ekberg enligt Bildjournalen som vampyrkvinnan, ”Anita Ekberg spelar ut hela sitt register som femme fatale i sin nya film ”Krig och fred” På bildens t .v. syns skön Anita i juveler och med förföriskt halvöppen mun.” 112 Det är juvelerna som beskriver hennes överkonstruerade klädsel, och den halvöppna munnen anknyter till Fjelkestams beskrivning av ungkarlsflickan. Ungkarlsflickan som var en typisk genre för ”frillan” och fresterskan, utspelades i svenska

106 Ibid 107 Bildjournalen, nr 37 (1956), s 16, Bildjournalen, nr 28 (1957), s 24 108 Bildjournalen, nr 28 (1957), s 24 109 Frisell Ellburg, s 22 110 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 16-17, Bildjournalen, nr 9 (1957), s 34 111 Frisell Ellburg, 156-157 112 Bildjournalen, nr 39 (1956), 6

16 filmer och konstnärsromaner gjorda av män enligt Fjelkestam. 113 Ekbergs ”halvöppna” mun kan kopplas till fresterskan dvs utmanandet av den kvinnliga sexualiteten. I Frisell Ellburgs studier ansågs Ekberg allmänt dra till sig bilden av den blonda Pinuppan. 114 I Bildjournalen verkar Ekberg relateras som pinuppan i sina filmroller, alltså inte allmänt, då hon omskrivs som smart och naturlig. I Hollywood är hon alltså fresterskan och skönheten och attributen hon beskrivs i förhållande till är, ”sexiga” ”sköna” och ”blonda kvinna”. 115 Dock gestaltas Madonna mer som vampyrkvinnan, hon är divan som är en aning krävande och tillsammans med sin familj lever hon i lyx i högsta grad. Hennes rekvisita är lyx, förmögenhet samt tjänare och tjänarinnor. Hon tycker om uppmärksamhet och berömmelse enligt Hänt Bild.116 Victoria Silvstedt är fresterskan 2007, både offentligt och privat. Allt hon gör, alla rörelser kopplar tidskriften till den behagliga och frestande kvinnokroppen, 117 ”Det är inte bara Anna Nicole Smiths kurvor som gör vägarna farliga. Vår egen Vickan Silvstedt får också en och annan trafikant att vrida på huvudet.”118 Skillnaden mot Ekberg är att Silvstedt ideligen beskrivs som vulgär. Susan Glenn, författaren till boken Female Spectacle, skriver om Bernhardts´ Camilles teaterskådespeleri under 1800-talets slut. En lättillgänglig kvinna, en prostituerad, kunde upptäckas genom sitt kroppsspråk, leenden och gester. 119 Silvstedts offentliga uppförande, hennes utmanande klädsel och blottade kroppsdelar som tidskriften skildrar, 120 verkar vara typiskt Glenns beskrivning av den prostituerade kvinnan, dock mer vulgär enligt 2000-talets mått mätt. Även Anderssons hävdande att en kvinna som ville synas i offentligheten, alltså genom utmanande klädval, var ingen bra kvinna och ansågs därför bryta mot respektabiliteten. 121 Silvstedts kropp och utseende i sin helhet kopplas till lusten. En artikel tar upp en välgörenhetsgala i Monaco som Silvstedt är med på, och rubriken lyder, ”Generösa stjärnor kom när Mandela kallade…” På bildens andra sida finns en stor bild av Silvstedt med en lång klänning och själv har hon en rätt lämplig position. Dock kommenteras hennes kropp, fast i förhållande till underkläderna. ”Viktoria Silvstedt

113 Fjelkestam, s 17 114 Frisell Ellburg, s 156-157, ”Pinuppan” är enligt Frisell Ellburt den tillgjorda kvinnan liksom kroppsligt och utseendemässigt. Oftast har dessa egenskaper anknytning till personens beteendemönster, bland annat egenskaper som ointelligent 115 Bildjournalen, nr 37 (1956), s 16, Bildjournalen, nr 10 (1956), s 41, Bildjournalen, nr 39 (1956), s 6 116 Hänt bild, nr 26 (2007), s 72 117 Hänt bild, nr 16 (2007), s 24 118 Hänt bild, nr 20 (2007), s 70 119 Glenn Susan, Female Spectacle, The theatrical roots of modern feminism , Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, and London, 2000, s 18-19 120 Hänt bild, nr 25 (2007), s 50 121 Andersson, s 35

17 skulle kunnat skänka sina trosor om hon hade några.”122 Hennes nakenhet, alltså troslöshet, kan vara tecken på sexuell tillgänglighet. I ett annat nummer kommenteras hennes ”nya påklädda look” och tidskriften hävdar att Silvstedt chockat alla med sin föga utmanande klädsel. 123 Fortfarande är det nakenheten tidskriften konstruerar klädernas förhållande till. Hennes kroppsspråk och klädsel är alltså motsatsen till den respektabla kvinnans, hon är vulgär och beter och klär sig billigt enligt tidskriftens beskrivningar. Yvonne Hirdman hävdar att kvinnokroppen och dess sexualitet har uppmärksammats mer i media idag. Den är ett sätt att påminna kvinnan om vem hon egentligen är och vilken ställning hon har via sin kropp och feminitet.124 Medias budskap om kvinnlighet är en kvinna med ett lockande, sexigt och förföriskt leende som är tillägnad mannen. Det ligger i hennes natur att behaga honom, men är även en bekräftelse på att mannen har sexuella begär. 125 Skildringen av Silvstedts kläder och uppförande verkar i det här fallet beskrivas i förhållande till mannen. Hon frestar då hon får ”trafikanterna” att vrida på huvudet genom sin utmanande klädsel och kvinnliga kropp. Det finns även vaga tendenser i hur kvinnor beskrivs i förhållande till sin sexualitet på 1950-talet. Dock inte lika vulgärt som 2007. Ungkarlsflickan attribueras till Marilyn Monroe, hon är ogift, sminkad och kortklippt som ungkarlsflickan. Hon syns i offentligheten. Likt Ekberg och Silvstedt, frestar hon männen ständigt. Allt hon gör beskrivs i relation till hennes kropp 126 såväl klädval som beteende. Hon är dock en smula klumpig och obehärskad och beter sig utmanande. 127

Marilyn Monroe har vid återkomsten till Hollywood givit en pressmottagning som varit hjärtevärmande för alla de närvarande journalisterna. Benen är desamma och sättet att omsorgsfullt låta bli att dölja dem. 128

Skillnaden mellan Hänt bild och Bildjournalen är att Bildjournalen lägger fokus på artistens blottade ben, då Hänt bild fokuserar på underliv, alltså underkläder. Att vara utmanande och visa benen, verkar vara avvikande och uppfattas som billigt 1956-57. Benen leder till underlivet, och underlivet är vägen till mannens sexuella lust, och 2007 är underlivet blottat. Benen visar alltså att hon är sexuellt tillgänglig.

122 Hänt bild, nr 23 (2007), s 17 123 Hänt bild, nr 6 (2007), s 32 124 Hirdman Yvonne, s 185 125 Ibid 126 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 8 (1957), s 24, Bildjournalen, nr 9 (1956), s 5, Bildjournalen, nr 28 (1956), s 9, Bildjournalen, nr 15-16 (1957), s 34 127 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 16 (1956), s 3 128 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7

18 En modernare version av ungkarlsflickan är Britney Spears, som nyligen skilt sig från maken Kevin Federline. Likt Monroe är hon också ogift. Hon har tidigare varit känd för sin kyskhet och verkar enligt tidskriften i alla anseenden ha brutit mot respektabiliteten. Hennes vilda festande, drogmissbruk och inte minst sexmissbruk med män och kvinnor debatteras ständig i tidskriften. 129 I de första numren av Hänt bild pratas det mycket om hennes festande tillsammans med singeltjejen och skandalprinsessan Paris Hilton, som är känd för sin sexvideo på Internet och ständiga byten av pojkvänner. Nu sägs det att hon fått Spears i hälarna. ”Paris Hilton har inte haft en vidare bra inverkan på bästisen Britney Spears. I synnerhet inte vad gäller klädvalen, eller bristen på dem. kommer One Night in Britney på nätet snart?” 130 Återigen är det nakenheten eller bristen på kläder, som beskrivs och kopplas till hennes sexualitet, likt Silvstedt och Monroe. Det vill säga - mannens begär efter kvinnokroppen - men även hennes sexuella tillgänglighet. I valet av kläder hamnar artisten i ”fashion flop” dvs bland de sämst klädda. ”Festgalningarna LINSAY LOHAN och BRITNEY SPEARS har äntligen hittat partyklänningar som inte behöver dras upp när de går på toaletten. Då kan de koncentrera sig på annat inne på damernas.” 131 Naturligtvis är det hennes sexuella beteende som står i fokus i förhållande till kläder. 132 Kläderna beskrivs i relation till hennes osedliga uppföranden, allt hon väljer att ha på sig är korta eller genomskinliga kläder. 133 Genom kläderna och sitt beteende verkar hon beskrivas som osexig och oattraktiv som kvinna, hon är ”vulgär” och ”billig som i Frisell Ellburgs beskrivning. Och hennes billighet attribuerar henne till den konstant strävande kvinnan efter sex dvs allt anknyts till den sexuella lusten.

ENLIGT VÄNNERNA är sex det enda som rör sig i Britneys huvud. – Britney är den kåtaste människa jag träffat! Hon är en riktig sexgalning och berättar ogenerat detaljer om sitt sexliv och sina fantasier. 134

Ungkarlsflickan i Spears anknyts då Fjelkestam talar om den ogifta kvinnan som horan som ville synas i offentligheten, alltså ta över flanörens skepnad,135 vilket Spears enligt tidskriften lyckats göra genom sina uppföranden och sina sexuellt utmanande kläder. Enligt Kekke Stadin var det ytterst viktigt att en kvinna skulle bevara sin dygd på 1600-talet.

129 Hänt bild, nr 25 (2007), s 43, Hänt bild, nr 21 (2007), s 50, Hänt bild, nr 26 (2007), s 4 130 Hänt bild, nr 4 (2007), s 69 131 Hänt bild, nr 7 (2007), s 69 132 Hänt bild, nr 17 (2007), s 9-10, Hänt bild, nr 18 (2007), s 4-5 133 Hänt bild, nr 17, s 9-10 134 Hänt bild, nr 25 (2007), s 6 135 Fjelkestam, 14-16, 50-51

19 Författaren hävdar att ända in på senare delen av 1900-talet kopplas dygden ihop med kyskheten och den sexuella kontrollen vilket främst varit kvinnans område 136 vilket Hänt Bild tydligt påpekar då det talas om artistens sexmissbruk och anknyter detta till ett onormalt beteende. Skillnaden med Spears i förhållande till Monroe, Silvstedt och Ekberg, är att hon beskrivs som oattraktiv, hon frestar inte mannen, däremot är hon sexuellt åtkomlig. Hon relateras därför också till den manhaftiga lesbianen vars typiska egenskap var att hon hade mannens sexuella drifter, eftersom hon var sexuellt aktiv och rökte enligt Fjelkestam. Likt Spears var hon också oattraktiv. 137 Därutöver konstaterar Frisell Ellburg att den homosexuella kvinnan sammankopplades med orenhet, perversitet och okvinnlighet. 138 Spears sexuella lust och samlag med både män och kvinnor förenar henne med lösaktiga och homosexuella kvinnor. Hennes drogmissbruk är ett annat okvinnligt beteende likt 1930-talets rökande lesbiska kvinna. En kvinna som drack öl på 1950-talet kunde också anses okvinnlig, då rökning var förbehållet mannen. Trots att Kelly omskrivs som den respektabla kvinnan, har hon vissa vulgära egenskaper som kopplar bort henne från kvinnlighet. Det är hennes kärlek till starkt danskt öl och långbyxor, dessutom tas hennes dominans över mannen upp ett fåtal gånger.

Furst Rainer valde ut en flaska av den bästa champagnen […] Mamma Grace fick ett helt glas. Annars dricker hon bara – öl! Sexhundra lådor öl har strömmat in bland presenterna. […] En halv vagnslast är på väg från Köpenhamn. 139

Sina ”kära långbyxor”, har hon svårt att överge, då hon blivit furstinna i Monaco, även hennes visslande efter hunden måste hon ändra på. 140 Fjelkestam hävdar att en avvikande kvinna, även ansågs vara en kvinna i manskläder, dvs bärande byxkjol. 141 På 1950-talet var det inte vanligt att kvinnor bar byxor. Enligt Hurt och Olsson har en manlig kvinna länge framstått som en kvinna iklädd i byxor. 142 I samband med artikeln om Kellys långbyxor, skildras hennes dominans, hennes vilja att bestämma över fursteparets ofödda barn. 143 Fjelkestam hävdar att en manhaftig kvinna även kunde bete sig aggressivt och dominant.144 I Bildjournalen, verkar

136 Stadin, s 30 137 Fjelkestam, s 94-95 138 Frisell Ellburg, s 22 139 Bildjournalen, nr 8 (1956), s 8 140 Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17-18 141 Fjelkestam, 14-16 142 Hurt och Olsson , s 23 143 Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17-18 144 Fjelkestam, s 94-95

20 Kellys dominans beskrivas i förhållande till långbyxorna. Ytterligare egenskaper som är märkliga beträffande artisten, är att hon betecknas som tystlåten och kylig som person. 145 Tidskriften hävdar att Kelly som liten var mycket tankspridd och inåtvänd.146 En manhaftig lesbian var alltså psykiskt labil. 147 Detta kan tolkas som att Kelly var en aning instabil. Således kopplar Hänt bild Spears starka sexuella drift samt drogproblem till hennes psykiska sjukdom. Sexmissbruk med både män och kvinnor utgör hennes onormala beteende. 148

Kroppen Kroppen har betydelse i förhållande till uppförande och klädsel. Det är kläderna som utmärker kroppen och genom dessa avgörs uppträdande och beteende. Den ideala kvinnokroppen markerades enligt Fjelkestam av breda höfter och runda bröst, vilket kännetecknade kvinnans reproduktionsförmåga i 1930-talets romaner.149 Den homosexuella kvinnan hade motsatta kroppsliga drag enligt Fjelkestams skildring. Hon var smal, saknade höfter och hade liten byst, dessutom var hon bredaxlad, muskulös och saknade också midja. 150 Dessa kvinnor ansågs inte reproduktiva och var därför inte kvinnliga. Gestaltningen av Kellys kroppsliga konturer verkar enligt tidskriften vara motsatsen till den kvinnliga kroppen. Hennes smala kropp kommenteras vid ett fåtal tillfällen. 151 I ett nummer beskrivs hennes kropp iklädd baddräkt, och detta då hon blir bemött av sin fader. ”Grace befann sig vid tillfället i ateljén för att filma ”High Society” iklädd en rät och slät baddräkt som på ett föga fördelaktigt sätt avslöjade hennes smala och tunna figur.” 152 Här kan det utifrån Fjelkestams forskning, tolkas att Kellys tunna kropp avviker från sin samtid, då kurvor verkar vara vad som ansågs vara kvinnligt. Dessutom avslöjas i en annan artikel att artisten har en stark och ”vältrimmad” fysik. Detta i samma artikel som hon beskrivs som dominant 153 vilket återigen knyter an till Fjelkestams homosexuella kvinna. 2007 lyfts den manliga kroppen fram, det är inte tunnheten utan musklerna som avskiljs från den kvinnliga kroppen, då muskler förmodligen inte var vanligt på 1950-talet. Madonna

145 Bildjournalen, nr 13 (1957), s 8-9, 33 146 Bildjournalen, nr 13 (1957), s 33 147 Fjelkestam, 94-95 148 Hänt bild, nr 20 (2007), s 22 149 Fjelkestam, s 100, 115-117 150 Fjelkestam, s 115-117 151 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 45 (1956), s 10, Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17, Bildjournalen, nr 8 (1957), s 8, Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 37 152 Bildjournalen nr 13 (1957), s 37 153 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17

21 kännetecknas som muskulös och en aning kraftig. 154 ”Lårmuskler stora som en manlig tyngdlyftares gav inte Madonna höga poäng.”155 Medan Kellys kropp inte anknyter direkt till manlighet, är Hänt bild mer explicit då Madonnas kropp beskrivs direkt som t.ex. ”manlig”. Ytterligare en iakttagelse som skiljer Kelly från kvinnlighet, är en artikel som tar upp vilket kön parets ofödda barn kommer att ha. (vilket diskuteras innan Kelly får dottern Caroline) ”Pojke eller flicka! Man gissar friskt i Monaco och Grace håller tummarna för en prins. Själv var hon rätt söt som liten.” 156 I vanliga fall tillskrivs Kelly olika attribut så som ”den vackra”, ”skönheten” osv. Det enda som nämns är: ”själv var hon rätt söt som liten”. Dessutom står det inget efter ”liten”, exempelvis kunde det ha stått ”som liten flicka”. Ovanför texten finns en bild på Kelly tillsammans med en nyfödd gosse med skrynkligt ansikte. På bilden har Kelly en basker och håret syns inte (troligtvis hade hon uppsatt hår). Nog hade det varit mer adekvat ifall det var en bild på en liten flicka tillsammans med Kelly. Denna bild finns med samtidigt som artistens dominanta egenskaper omskrivs. En manhaftig kvinna var redan som liten ful enligt Fjelkestams bok, ”Redan som nyfödd visar hon sig vara en ”smalhöftad, axelbred liten grodunge till baby”. 157 Vad Kelly själv anser om sitt utseende enligt Bildjournalen , är att hon betraktade sig själv som en ”ful ankunge” bland andra vackra Hollywoodkvinnor. 158 I en annan artikel beskrivs hennes ovanliga utseende som liten flicka av en av upptäckarna i Hollywood, ”- Det är den riktiga typen, litet ovanlig – och ful!” 159 Hur är det med den kurviga kvinnan? Glenn Susan hävdar att på 1800-talet upptäcktes den nya feminina kvinnan. Fysiskt kopplades hon till det djuriska, dvs lusten. 160 Vad som har betydelse är dock huruvida kläderna används i förhållande till kroppen. Om kläder utmanar kroppsdelar, dvs framhäver dem, anses kvinnan vulgär. Frisell Ellburg hävdar bl. a att Silvstedts bröstförstorning har fått henne att framstå som billig. Överkonstruktionen av kroppsliga ting kan även kopplas till vampyrkvinnan enligt Frisell Ellburg. 161 På 1950-talet, kunde en kvinna som visade sina behag, dvs höfter och ben också anses vulgär. Likt kläder och sexuellt uppförande nämns detta sporadiskt i förhållande till 2007. Då Anita Ekberg beskrivs i relation till sina kroppsliga drag, nämner Bildjournalen hennes figur. Det mest förekommande är hennes skönhet som drar till sig männen. ”Det är inte bara Anita Ekbergs ultrasnabba karriär som är en gåta för världen just nu. Hennes sagolika förmåga

154 Hänt bild, nr 14 (2007), s 18, 155 Hänt bild, nr 1 (2007), s 65 156 Bildjournalen, nr 45 (1956), s 10 157 Fjelkestam, s 97 158 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36 159 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36 160 Glenn, s 191 161 Frisell Ellburg, s 156-157, 165

22 att samla de legendariska filmhjältarna omkring sej är en minst lika förbryllande gåta.” 162 Den ”kurvsköna” är Marilyn Monroe. Hennes enorma höfter omtalas i högre grad i tidskriften än Ekbergs. 163 Hennes kurviga kropp kopplas till hennes sexualitet och ytlighet. Hon älskar den typen av uppmärksamhet och rekvisita. 164

Av Hollywoods yngre stjärnor är hon utan tvekan den mest fotograferade, och behåller än så länge sin position trots skarp konkurrens från bl. a. Anita Ekberg, med så är hon också onekligen ett tacksamt motiv för fotografier. 165

Tacksamheten handlar här om mannens tacksamhet till den frestande kvinnokroppen. Några exempel på hur tidskriften introducerar Monroe är bl a: ”Hennes välformade läppar yttrade: - Jag har växt upp! Hon måste ha menat konstnärligt, ty vad det övriga angår kan man ju säga att Marilyn länge varit väl växt.” 166 Det är köttet som konstruerar henne till kvinna, hennes läppar och välskapta kropp. Enligt en biografi om Monroe, förklarar tidskriften hur artisten utvecklades till en kvinna. ”Vid den här tiden började Marilyns kropp förändras. Hon började växa ut till en ung kvinna och hennes figur började få en helt annan rundning än förr.” 167 Monroe verkar enligt tidskriften vara som skapad för den sortens kvinnlighet, hon är vacker, hennes kropp anses fulländad liksom reproduktionsförmågan. Dock får hon en billighetsstämpel då hon beskrivs som den offentliga kvinnan, just därför verkar tidskriften lägga betydelse på hennes kurvor och byst som är som gjorda för att vara mannen till lags. 168 Under 2007 har kroppen samma betydelse. Dock förekommer mer sarkasm och köttet beskrivs även med slangord och tas på mindre allvar. Silvstedts bröst är vad som ideligen framhävs av tidskriften. ”För stora bomber! Att vara fodral åt Viktoria Silvstedt är ingen lätt match för någon klänning i världen. Den lila Gucci-stassen klarar sig knappt från att spricka i byst-sömmarna.” 169 Kläder spricker, och ordet bröst är inte lika vanligt, istället är det ”bomber”, smeknamn som ”tuttvickan” o d. Alltså är det köttet, dvs kvinnans sexualitet som har vuxit sig starkare idag, vilket Yvonne Hirdman konstaterar. Enligt De Beauvoir skapas en saknad inom kvinnan när hennes kropp åldras, hon kan inte längre fresta och behaga mannen, hon är inte kvinnlig nog. 170 För att dölja sitt åldrande, täcker

162 Bildjournalen, nr 10 (1956), s 29 163 Bildjournalen, nr 19 (1957), s 3, Bildjournalen, nr 41 (1956), s 23 164 Bildjournalen, nr 46 (1957), s 3, Bildjournalen, nr 9 (1956), s 2 165 Bildjournalen, nr 49 (1956), s 5 166 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7 167 Bildjournalen, nr 46 (1957), s 31 168 Bildjournalen, nr 19 (1957), s 3, Bildjournalen, nr 46 (1956), s31 169 Hänt bild, nr 4 (2007), s 48 170 De Beauvoir, s 678-679

23 framförallt den rika kvinnan detta med smink och kläder. 171 Skildringen av Madonna kan kopplas till den rika kvinnan i De Beauvoirs skildring. Här kan Madonnas tränande, användande av botox och diviga uppföranden anknytas till De Beauvoirs skildring då boken skrevs på 1950-talet och hade ett annat synsätt på den åldrande kvinnan. Enligt tidskriften verkar Madonna sträva efter ungdomlighetens skönhet. Förutom hennes manligt kroppsliga drag, är hon alltså enligt tidskriften i behov av att se yngre ut. 172

[…] Hänt bild har grävt fram den bittra sanningen om försvunna pösmagar, skrynklor och stabbiga ben. […] Inte ens en bebis har ett så slätt ansikte som Madonna fick på H&M-affischerna. Hennes ådriga händer fick också en extreme makeover. 173

Hennes åldrande är, hennes ådriga händer som är beviset för vad som gömmer sig under skalet. Det är vampyrkvinnan inom henne dvs hennes divighet, samt hennes ompysslande och omgjordhet. 174 En förvirring som skapas inom Spears enligt tidskriften är hennes övervikt. Då Spears uppföranden skildras som vulgära, beskrivs även hennes kropp ful och vulgär. Tidskriften lyfter fram artistens frosserier och den överviktiga kroppen. Dessutom är hon själv olycklig över kroppen. 175

NÅGOT SOM också håller henne vaken på nätterna är hennes kropp, som hon avskyr. Här om veckan fattade hon därför beslutet att låta plastikkirurgen rädda situationen. Förutom en fettsugning av både mage, rumpa och lår vill hon bland annat förstora brösten […] Dessutom har hon planer på att anlita en hel stab av dietister och tränare som ska hjälpa henne att återfå den kropp hon hade innan hon blev gravid. 176

Likt Madonna väljer Spears att dölja sin osunda kropp medan i Madonnas fall handlar det om döljandet av den åldrade kvinnokroppen, väljer Spears att förvandla sin fetma till en sund kvinnokropp vilket är vampyrkvinnans värld. 177 Britney Spears kropp omtalas mycket genom hennes val av kläder. Hennes kroppsliga drag ansluts till hennes oanständighet som kvinna. I ett nummer pratas det om huruvida Spears lyckats få sina bröst att se stora ut. ”Vad är hemligheten Britney? Är det en tejp av mirakeltyp?

171 De Beauvoir, s 678 172 Hänt bild, nr 6 (2007), s 72, Hänt bild, nr 5 (2007), s 29, Hänt bild, nr 23 (2007), s 40 173 Hänt bild, nr 5 (2007), s 29 174 Frisell Ellburg, s 156-157 175 Hänt bild, nr 23 (2007), s 6 176 Ibid 177 Frisell Ellburg, s 156-157

24 Eller har du gjort en Charlotte Perelli och hoppat över några amningar? Snälla, berätta för oss!” 178 Den ironi och sarkasm som uttrycks i citatet, och som har som syfte att skildra hennes stora och utmanande bröst, verkar ligga i att klandra moderliga brister i form av en ovilja att amma, som ju är en kvinnlig och moderlig plikt, vilket tidskriften tydligt påpekar. Enligt Stadin har en bra kvinna främst baserats på sin moderlighet, vilket är idealet. Fjelkestam hävdar att offentlighetens kvinnor blev beordrade att återgå till moderskapet. 179 I Spears fall är det alltså inte passande att hon i rollen av en moder tagit platsen i offentligheten, hon är därför en dålig mor vilket hennes bröst avslöjar och har enligt tidskriften misskött sina barn då hon inte ammat dem. Därutöver påstår Hänt Bild i flera artiklar att hon misslyckats som mor. 180 Hon omtalas som singelmamman, tvåbarnsmamman, eller nyskilda Britney i samband med sitt festande med singeltjejer. 181

Den respektabla medelklasskvinnan Stadin hävdar att förutom genus, har även klass betydelse i hur kvinnor representeras. En kvinnas status avgörs inte bara i förhållande till kvinnligheten, utan även av klass och familj. 182 Kvinnans uppföranden i tidskrifterna kopplas till hennes familjerelationer. I bägge fall verkar familj, ras och klass vara viktiga. Skildringen av Kellys respektabla familj verkar vara kärnan i hennes uppförande, levnadssätt och kyskhet . Enligt Bildjournalen har hon lyckats utomordentligt som kvinna speciellt då det gäller valet av man, kärleken till prins Rainer III av Monaco. ”Hon är ren, hon är blomlik hon har ras… […] I april gifter hon sig med prins Rainer av Monaco. […]” 183 Uttrycket ”ras” beskriver den vita medelklasskvinnan, vilket anknyter till hennes renhet och åskådliggör hennes framgång som kysk kvinna. Andersson hävdar att den borgerliga vita kvinnans abstrakta egenskaper även utgjordes av hennes ”godhet” och ”oskuldsfullhet”. Detta var ett sätt att uppvisa den hierarkiska ordningen, dvs kvinnans passiva och milda roll inom den privata sfären. 184 Kellys far, som är patriark, är mycket stolt över dotterns val av levnadssätt, dvs det kyska.185 Den patriarkala ordning som beskrivs, där Kelly attribueras i förhållande till sin faders respektabilitet, kallas hon bl a ”miljonärsdottern”. 186 I en kort biografi om hennes uppväxt och karriär, ges en idealiserad kvinnobild av henne. Familjen beskrivs i förhållande till

178 Hänt bild, nr 6 (2007), s 75 179 Stadin, s 82, Fjelkestam, s 43 180 Hänt bild, nr 1(2007), s 11, 43, Hänt bild, nr 18 (2007), s 7, Hänt bild, nr 6 (2007), s 70 181 Hänt bild, nr 2 (2007), s 29 182 Stadin, s 11 183 Bildjournalen, nr 5,(1956), s 13 184 Andersson, s 36-37 185 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36, Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17 186 Bildjournalen, nr 4 (1956), s 14

25 sin förmögenhet och respektabilitet. 187 Kort sagt är hon den vita medelklasskvinnan med klass och ras och hennes familj är idealet. Uttrycket ras kan alltså sammankopplas med en kvinnas dygd. När Bildjournalen skildrar Ekbergs framgångar försöker de konstant lyfta fram hennes oskuld. Mamman som används som bra komplement, får vara med i några interjuver då hon skildrar dotterns rakryggade karaktär som kvinna och artist. 188 Genom mamma Ekberg försöker tidskriften rentvå artisten från skvaller om Ekberg och hur man genom filmrollerna associerat henne till den oanständiga kvinnan.189 I ett nummer berättar mamman hur Ekberg tog till sig hennes ”moderliga” råd att inte gå emellan ett gift kändispar. Det ryktades att Ekberg var på väg att inleda ett förhållande med den gifte mannen, Tyrone Power. 190 Och Anita svarar: ”[…] mamma mitt huvud sitter där det ska”. Mamma Ekberg fortsätter sitt berättande: ”[…] Anita var sig lik. Hon har inte förändrat sig – självständig och rakt på sak”.191 Bildjournalens egen beskrivning av Ekberg som person är att hon har en ”korrekt väluppfostran” och är en kvinna som har båda fötterna på jorden. 192 Återigen är det den svenska stoltheten som gestaltas i beskrivningen av Ekberg. Hon relateras till sin anständiga moder och dugliga uppfostran. Man ser här att Stadins beskrivning av den kvinnliga dygden har stor betydelse, och hur tidskriften försöker bevara kvinnans oskuld. Blomberg hävdar att 1950-talets artister även var förebilder när det gällde levnadssätt, 193 och dessa förebilder kan således kopplas till bevarandet av oskulden. Enligt Frisell Ellburg kunde kvinnan åter inta respektabiliteten ifall hon gifte sig och skaffade barn. 194 Madonna har i sin tur lyckats bevara respektabiliteten Tidigare var även hon en ”stygg flicka” enligt tidskriften. 195 Madonna har förändrats och blivit en respektabel kvinna efter att ha gift sig och skaffat barn. Tidskriftens sätt att lyfta fram artistens lyxiga liv med tjänare och tjänarinnor medan hon själv ägnar sig åt familj och karriär, 196 passar även in på Blombergs skildring av den ideala vita medelklasskvinnan. Den ideala kvinnan kunde kombinera karriär och familjeliv, vilket presenterades i förhållande till ett liv i lyx. 197 Man kan hävda att Madonna tagit sig an rollen som den vita medelklasskvinnan.

187 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 12-13, 36 188 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 16-17, Bildjournalen, nr 9 (1957), s 10-11 189 Bildjournalen, nr 51-52 (1957), s 49, Bildjournalen, nr 9 (1957), s 11 190 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 16-17 191 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 16-17 192 Bildjournalen, nr 22 (1957), s 5 193 Blomberg, s 248 194 Frisell Ellburg, s 153 195 Hänt bild, nr 24 (2007), s 67, 196 Hänt bild, nr 15 (2007), s 39, Hänt bild, nr 5 (2007), s 48, Hänt bild, nr 26 (2007), s 72-73, Hänt bild, nr 8 (2007), s Saknas, Hänt bild, nr 2 (2007), s 72 197 Blomberg, s 139, 141-142

26 Den vulgära arbeterskan Vulgariteten anknyts även i förhållande till klass och familj. När det gäller Britney Spears familj, anses den enligt tidskriften ha misslyckats med dotterns uppfostran. Pappan är f d alkoholmissbrukare och mamman har ständigt strävat efter glamour och lyx. 198 Den tolkning som kan ges här är att hennes familj är från arbetarklassen, då tidskriften lyfter fram moderns längtan efter rikedom. Hennes psykiska störning som består av sex- och drogmissbruk, skylls på faderns missbruk och hennes sjukdom beror alltså på ärftlighet enligt tidskriften. 199 Frisell Ellburg hävdar att även den heterosexuella arbetarkvinnan kunde sammankopplas med orenhet och okvinnlighet. 200 Hennes fader är alltså en f.d alkoholist och själv är hon smutsig dvs osund. Även Marilyn Monroe kan anknytas till Frisell Ellburgs tolkning av synen på arbetarkvinnan, då Monroes uppföranden och beteenden kopplas sexuellt. Hon är från den lägre klassen, enligt tidskriften saknar hon familj och är ”En fattig liten flicka från slummen.” 201 Slummen är alltså hennes rekvisita. Hon är mycket ensam och längtar efter att finna mannen och kärleken, dvs en riktig familj, vilket hon haft otur i. 202 Moderns psykiska sjukdom omskrivs i tidskriften, vilket Monroe inte alls velat efterlikna. Hennes motto har varit att bli en bra kvinna. 203 Vad som kan uppmärksammas är att till skillnad från Hänt Bild, försöker Bildjournalen även rentvå Monroe, de försöker lyfta fram normaliteten hos medelklasskvinnan. Även Monroe som själv är från den undre klassen, vill förbättra sig. 2007, visas motsatsen tydligare, och klarare, då Spears orespektabla uppföranden har direkta kopplingar till familjen.

En kvinna som är respektabel definieras alltså inte bara i valet av kläder och uppförande, även familjen verkar ha stor betydelse. Kroppen har dessutom stor betydelse i detta. Bägge tidskrifterna konstruerar den kurviga kroppen i förhållande till sexuella beteenden och utifrån mannens perspektiv. 1956-57 är det inte lika utmärkt, där handlar det om blottande av ben, runda former och etc. 2007 talar man öppet om bröst, sex och underliv. Dessutom har dessa ersatts med smeknamn. Gemensamt är att i bägge fall leder köttet till mannens sexuella begär. Är man motsatsen till den ideala kvinnokroppen är man homosexuell eller gammal. Kelly och Madonna beskrivs som en aning dominanta, och detta tyder på den manliga kroppen. 1956-57 beskriver man den manliga kroppen indirekt, 2007 är det tvärtom. I Madonnas fall kopplas låren till manlighet. Spears vulgaritet i form av sexmissbruk, drogmissbruk och frosserier

198 Hänt bild, nr 6 (2007), s 11-12 199 Hänt bild, nr 20 (2007), s 22 200 Frisell Ellburg, s 22 201 Bildjournalen, nr 50 (1957), s 30 202 Bildjournalen, nr 50 (1957), s 30 203 Bildjournalen, nr 48 (1957), s 13

27 beskriver henne i förhållande till den homosexuella kvinnan. Kroppsligt är hon tjock och behöver göras om. Visar man kroppen och signalerar sex, är man i horans gestalt, 2007 liksom 1956-57. Skillnaden är dock att 1956- och 57 visar Bildjournalen tydligt hur en kvinna ska vara respektabel, även Monroes strävan efter respektabilitet visar hur normen är konturerad. Artisterna introduceras mer eller mindre i förhållande till respektabiliteten dvs den ideala kvinnan. 2007 är det inte denna som framhävs hos artisterna, endast Madonna har lyckats skapa sig en rik tillvaro med make och barn. Skillnaden är att respektabiliteten, som består av en kysk och anständig kvinna, framhävs skarpare genom beskrivningen av dess motsats. Spears är ett bra exempel. Hennes påstådda sexmissbruk, bisexualitet och drogmissbruk passar bra in på motsatsen till respektabilitet, dvs hur man inte får vara, vilket förklarar hur man bör vara. En kvinna som skildras som sexmissbrukare, visar enligt motsatsen att hon ska kunna kontrollera den sexuella lusten, beskrivning en dålig mor förklarar att man ska vara en bra mor, osv. Är man en dålig kvinna inombords, är man också ful utombords.

5.2 Karriären Hur ser tidskrifterna på artisternas framgångar inom karriären? Hur presenteras dessa kvinnligheter i förhållande till kändislivet? 1956-57 har karriären större betydelse än 2007, då karriären nämns vagt, presentationerna av artisterna är mer privata än yrkesmässiga.

Vägen till artistyrket Som jag nämnde i föregående tema om Stadins skildring av kvinnans förmåga att bevara dygden, 204 är det märkbart att denna tar stor plats i hur kvinnor lyckats ta sig igenom artistyrket 1956-57. Beskrivningen av alla tre artisters väg till karriären har med bevarandet av oskulden att göra, de har lyckats kontrollera den sexuella driften. Ekberg och Monroe har i ett farligt land fylld av ”vargar” dvs män som vill åt kvinnokroppen lyckats bekämpa, de har bevarat sin ära trots motgångar. 205

Det är bilden av hårdnackat arbete, svåra nervpärser, gått humör, fighting spirit och envishet. Anita Ekberg slog sej i backen på att hon skulle göra karriär i Hollywood, och hon gjorde det trots att filmbolagen ryckte på axlarna åt henne, trots att vulgärpressens vargar nafsade henne i hälarna. […] man döpte henne till Anita Iceberg och jämställde hennes chanser med en skjutfärdig ankunges.

204 Stadin, s 30 205 Bildjournalen, nr 48 (1957), s 13, Bildjournalen, nr 8 (1956), s 21

28 Utan stöd i ett stort, kallhamrat land skapade hon sej ändå en blixtsnabb karriär och blev en legend på fyra år. 206

Här beskrivs Ekbergs ärorika och kämpiga väg till framgången. Man kan återigen tolka detta som svensk stolthet. Det är envisheten och hennes arbetsamhet. Envishet är även lyckan att stöta ifrån sig ”vargarna” dvs bevarandet av dygden. Och stoltheten kan även ligga i att hon lyckats som kvinna i ett land som anses vara riskfullt för en ”flickunge”. 207 Ekberg har själv som liten haft drömmen och ambitionen att en vacker dag lyckas som världsstjärna enligt tidskriften. 208 Även Monroe har haft ambitionen att bli Hollywoodstjärna, men vägen dit har för henne varit betydligt mer komplicerad än Monroe.209 ”Det är en verklig askungesaga. En fattig liten flicka från slummen som lagt världen för sina fötter. Men vägen till världsberömmelsen och lyckan har gått genom helvetet.” 210 Medan Ekberg har haft moraliskt stöd från en familj med klass och heder, har Monroe från den lägre klassen, klättrat upp i karriären genom ekonomisk och professionellt hjälp ifrån olika män. Dock har artisten bevarat sin kyskhet under resans gång. 211 ”Vargarna strök också omkring Marilyn Monroe men något utbyte hade de inte av henne.” 212 Även Kelly har i behållandet av sin dygd lyckats att göra karriär självmant. Dock har hennes anständige, rike och beryktade far hjälpt till vid sidan om, vilket gjort det lättare för henne än för andra Hollywoodstjärnor. 213

Inte för att mamma och pappa Kelly direkt gillade dotterns val och yrke och intressen […] I stället såg pappa Kelly, som alltid stått säkert på jorden med båda benen, till att hans dotter placerades i de bästa dramatiska utbildningsanstalter som New York kunde bjuda. Den hjälpen accepterade Kelly gärna, […] 214

Man kan också här se tendenser till att livet i Hollywood inte beskrivs som bra i förhållande till en kvinnas ära, då pappa Kelly ser till att dottern hamnar i bra och trygga händer. Tonvikten lägger alltså tidskriften på att Kellys mål har varit att inte vara männens begär till lags. 215 Själv

206 Bildjournalen, nr 8 (1956), s 21 207 Ibid, Bildjournalen, nr 7 (1956), s 22-23 208 Bildjournalen, nr 9 (1957), s 10-11, 209 Bildjournalen, nr 49 (1957), s 38, Bildjournalen, nr 50 (1957), s 16-17 210 Bildjournalen, nr 46 (1957), s 3 211 Bildjournalen, nr 49 (1957), s 38 212 Biljournalen, nr 48 (1957), s 13 213 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 8-9 214 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36 215 Ibid, Bildjournalen, nr 14 (1957), s 33

29 har hon inte velat betraktas som offentlighetens kvinna.216 Vad som verkar vara angeläget är att hennes klass och umgänge avgör hennes karriärsliv, vilket utgörs av stabilitet, lyx och förmögenhet. 217 Man kan även se att Bildjournalen lyfter fram respektabiliteten, dvs beskriver det normativa. De vill även visa att kvinnan lever i ett manssamhälle, då det kryllar av farliga män som vill åt kvinnans oskuld, men även att kvinnornas heder kan räddas genom mannens hjälp. Kelly blir hjälpt av sin fader, och Monroe får sin ekonomiska hjälp av olika män. Alltså kan kvinnorna inte klara sig utan mannen. Som jag nämnde tidigare, är det inte så mycket tal om vägen till karriären 2007. För sångartisten Madonna benämns vägen till karriären mer när det gäller Spears och Silvstedt. Likt Monroe har således Madonna börjat sin karriär som ung och fattig flicka enligt Hänt Bild .218 Karriär, publicitet, uppmärksamhet och berömmelse har varit huvudmålet för artisten sedan ung ålder. 219 Men enligt tidskriften började hon den motsatta vägen, då hon visade sin kropp och betedde sig sexuellt utmanande.220 Några ynka gånger omtalas även Silvstedts framgångar vilka handlar om när hon blev känd som playboymodell. 221 Spears väg till yrkeslivet nämns också vagt och betraktas som misslyckat redan från början, då hennes mor tvingat in henne i kändisskapet. 222 ”Britneys kändistokiga mamma drillade Britney till stjärna i unga år. ”En massa barn skulle bli förstörda av det, men jag tror att Britney blir en bättre människa”[…].”223 Enligt tidskriften skulle detta alltså förbättra Spears tillvaro, vilket blev tvärtom. Till skillnad från Bildjournalen, har artisterna 2007 inte bevarat dygden då de klättrat upp i karriären. De har istället använt kroppen och sexualiteten för att uppnå drömmen. Här kopplas det återigen till motsatsen till respektabiliteten som är bevarandet av oskulden som artisterna 1956-57 beskrivs i förhållande till och 2007 är det tvärtom, då artisterna utmanar kropp och sexualitet, vilket tolkas hur man inte får vara.

Kompetens Skickligheten som artist, beskrivs mycket i förhållande till vilken typ av kvinnlighet artisterna representerar. Den respektabla kvinnan är även en skicklig skådespelerska, dessutom är hon en bra affärskvinna. Kelly beskrivs som en skicklig skådespelerska, 224 vilket inte lyfts fram när

216 Ibid, Bildjournalen, nr 14 (1957), s 16, 33 217 Bildjournalen, nr 16 (1956), s 5, Bildjournalen, nr 5 (1956), s 12-13 218 Hänt bild, nr 24 (2007), s 67, Hänt bild, nr 26 (2007), s 72 219 Hänt bild, nr 26 (2007), s 72, Hänt bild, nr 24 (2007), s 67, Hänt bild, nr 5 (2007), s 67 220 Hänt bild, nr 24 (2007), s 67 221 Hänt bild, nr 20 (2007), s 64 222 Hänt bild, nr 6 (2007), s 12, Hänt bild, nr 22 (2007), s 53 223 Hänt bild, nr 6 (2007), s 12 224 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 29, Bildjournalen, nr 11 (1956), s 8, Bildjournalen, nr 5 (1956), s 12- 13, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 8-9

30 det gäller Ekberg och Monroe. De beskrivs framförallt i relation till sitt utseende och sin kropp. Som skådespelerska beskrivs Kelly med begrepp som Hollywoods ”blonda drottning” 225 , eller ”skönhetsdrottning” 226 Som affärskvinna anses hon vara skicklig och sparsam. 227 Begreppen kan tolkas som att det lyfter fram hennes respektabilitet i förhållande till karriäryrket. Sättet att presentera Ekberg nästan i varje nummer hon är med i, är som Hollywoods utsökta, legendariska och sexiga filmstjärna. 228 Dessutom tas hennes förmögenhet upp några enstaka gånger. 229

Nu lyser hennes namn från jättelika affischer i storstäderna på kontinenten, hela världen känner hennes namn […] En stjärna – omtalad och förtalad, beundrad och avundad, men för mig är hon rätt och slätt min dotter Anita. 230

Återigen är det mamman som får vara med och beskriva dotterns yrkesliv. Beskrivningen av hennes kändisskap visar också på stoltheten. Som skådespelerska är hon mycket skicklig och kreativ enligt tidskriften och arbetet tar hon på högsta allvar och är målinriktad 231 vilket är genom sina roller där hennes utseende spelar störst roll. Då benämns hon med begrepp som ”sköna”, ”tilldragande” ”sexiga” ”kurviga” och etc.

Den nya rollen heter ”Den ambitiösa Anita” och hittills har hon gjort succé i den. Men det som är viktigast för alla hennes beundrare och avunderskor är att hennes utseende i den nya rollen är minst lika förförisk som i hennes tidigare roll som ”nöjeslystna Anlita”. 232

Ekberg jämförs även med andra Hollywoodstjärnor, bland annat Marilyn Monroe som hon är på väg att konkurrera ut enligt Bildjournalen .233 Då det gäller hennes kompetens som skådespelerska, avslöjar en artikel att hennes engelska i själva verket inte är så bra, då hon mimat till en annan engelsktalande röst. 234 Detta visar på att det är utseendet och sättet att visa den på som utgör hennes kompetens, men även hennes brist på kompetens utmärker detta. Monroes karriärsliv verkar presenteras i skuggan av Ekbergs framgångar. 235 Vad som

225 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 29 226 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 29 227 Bildjournalen, nr 1 (1956), s 24 228 Bildjournalen, nr 10 (1956), s 3, Bildjournalen, nr 6 (1956), s 16-17, Bildjournalen, nr 39 (1956), s 6, Bildjournalen, nr 11 (1956), s 8, Bildjournalen, nr 51-52 (1957), s 46 229 Bildjournalen, nr 50 (1956), s 5 230 Ibid 231 Bildjournalen, nr 41 (1956), s 6, Bildjournalen, nr 37 (1956), s 17 232 Bildjournalen, nr 37 (1956),s 16 233 Bildjournalen, nr 7 (1956), s 6, Bildjournalen, nr 49 (1956), s 5 234 Bildjournalen, nr 38 (1956), s 5 235 Bildjournalen, nr 7 (1956), s 6, Bildjournalen, nr 48 (1956), s 7

31 emellertid anges mer om artisten i förhållande till Ekberg, är hennes förmögenhet som hon tjänar under sina inspelningar. 236 Som skådespelerska kallas hon vid några tillfällen bl. a, ”filmdrottningen” 237 Till skillnad från Ekberg beskrivs Monroe mer genom utseendet. Hon är filmdukens eller rättare sagt männens, sexgudinna och drömkvinna. Icke desto mindre den som frestar männen genom sin rundhyllta kropp och sin snäva klädsel i sina filmroller. 238 Även här utgörs kompetensen av hennes kropp och sättet att visa den i filmrollerna, det finns inget tal om hennes skicklighet inom skådespeleriet som i Kellys fall. De enstaka gånger Victoria Silvstedts karriär nämns, är då tidskriften återigen kopplar ihop henne med hennes kropp och sexuellt laddade uppföranden. 239 Hennes filmroller nämns inte en enda gång, istället är det olika galor hon presenteras kort i. Fortfarande är det hennes kropp, klädsel och hållning hennes kändisskap introduceras i förhållande till. Hon anses vara van vid att förhålla sig till kändisattributet 240 ”Vår svenska stolthet Viktoria Silvstedt hade pressat ner sig i ett supertajt fodral och poserade vant på röda mattan tillsammans med sina glamourkollegor.” 241 Likheten med Bildjournalen är att kroppen och kläderna kommer i fokus i olika galor, medan 1956-57 är det i förhållande till filmerna. Genom sitt yrke kallas hon för ”galagumma”, ”Modellen” och ”playboystjärnan”. 242 Madonna är en av de mest framgångsrika stjärnorna vilket framgår av hennes förmögenhet.243 Detta är också en skillnad från 1950-talet, då framgång och det materiella blivit vanligare. Som jag tog upp i förra temat om artistens liv i lyx, hennes diviga beteende, är detta vad som utmärker hennes privata liv. I kontrast till Spears och Silvstedt är Madonna den som omtalas mest som artist. Madonna verkar beskrivas som legenden i förhållande till dem och andra unga stjärnor. 244 Kort kan artisten presenteras bl a som ”pop- diva” 245 , ”popstjärna” 246 ”världsberömda” 247 , ”superstjärna”248 Spears fortsatta yrkesliv tillkommer, då det talas om hennes misslyckanden som kvinna och även som artist. Man kopplar hennes oanständighet till hennes brist på kompetens. Hennes förmögenhet nämns vid ett tillfälle, men hon hamnar långt bakom Madonna i listan. 249 Detta säger även något

236 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 4, Bildjournalen, nr 8 (1957), s 4, Bildjournalen, nr 10 (1956), s 6 237 Bildjournalen, nr 49 (1956), s 5, Bildjournalen, nr 50 (1957), s 17 238 Bildjournalen, nr 50 (1957), s 30, Bildjournalen, nr 41 (1956), s 23 239 Hänt bild, nr 1 (2007), s 40, Hänt bild, nr 20 (2007), s 65 240 Hänt bild, nr 24 (2007), s 48, Hänt bild, nr 25 (2007), s 50 241 Hänt bild, nr 24 (2007), s 48 242 Hänt bild, nr 26, (2007), s 69, Hänt bild, nr 20 (2007), s 65 243 Hänt bild, nr 5 (2007), s 67 Hänt bild, nr 5 (2007), s 48 244 Hänt bild, nr 4 (2007), s 47 245 Hänt bild, nr 13 (2007), s 21, Hänt bild, nr 21 (2007), s 53, Hänt bild, nr 24 (2007), s 67 246 Hänt bild, nr 3 (2007), s 24, Hänt bild, nr, 11 (2007), s 25 247 Hänt bild, nr 5 (2007), s 48 248 Hänt bild, nr 1 (2007), s 75 249 Hänt bild, nr 5 (2007), s 66

32 om hennes vulgaritet, dvs motsatsen till respektabilitet.

Den fortsatta karriären 1956-57 och 2007 förutspår tidskrifterna artisternas framtida karriär. Deras kompetens, och vägen till yrkeslivet gestaltar den fortsatta karriären. Det som också är betydelsefullt är de olika kvinnligheter artisterna förhåller sig till, samt det liv de valt att leva. Fortfarande tar karriären större plats i Bildjournalen än i Hänt bild . Anita Ekberg beskrivs som Bildjournalens nya och utopiska framtidsideal vad gäller kändislivet. Hon har uppnått mycket på kort tid och har en lång och ljus framtid framför sig enligt tidskriften. 250 Det är hennes envishet och styrka som fått henne att lyckas på kort tid, vilket kommer få henne att lyckas ännu mer.

Anita Ekberg har idag en hel världs ögon riktade mot sin rundhylta person. […] Hur ska det gå för Anita? Håller hennes nerver? Har hon verkligen den talang som Mel Ferrer häromdagen tillskrev henne när han sa: ”Den blondinen är ingen dumbom, hon har framtiden för sej”? 251

Förutom envisheten lyfts hennes intelligens fram, tidskriftens beskrivning av henne som person motbevisar ännu en gång Frisell Ellburgs förklaring om Ekberg som ”Pinuppan” samt hur hon jämförs med Silvstedt, som idag betraktas som ”bimbo”. 252 Dock är det hennes kurvor som är avgörande för henne som karriärskvinna, och som kan tolkas som hennes kompetens, vilket är det som skiljer henne från privatpersonen. Artister för vilka kändisskapet verkar vara över är Monroe som blivit känd via sin kropp och håller på att bli utkonkurrerad av Ekberg. Vid ett tillfälle jämförs artisten även med en nykomlig från Jugoslavien. Det hävdas att denna håller på att ta över Monroes plats i Hollywood. 253 ”Marilyn Monroe har fått jugoslavisk konkurrens. 22-åriga Tania Velia, som flytt genom järnridån. Imponerar i Hollywood.” 254 Den tolkning som kan ges av detta citat, är att tidskriften överhuvudtaget jämför den jugoslaviska artisten med Monroe. Liksom Monroe har även Velia haft en kämpig väg genom karriären. Därutöver verkar tidskriften antyda att Velia främst lyckats locka Hollywood genom sitt utseende då citatet framför ”Imponerar i Hollywood”, liksom Monroe vars utseende varit det enda som haft betydelse för karriären. Alltså verkar tidskriften placera dessa i samma klass. Medan Ekbergs kompetens i att röra sig

250 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 29 251 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 43 252 Frisell Ellburg, s 156-157 253 Bildjournalen, nr 33 (1957), s 13 254 Ibid

33 sexigt och utöva sin kvinnlighet, beskrivs Monroes kompetens endast kroppsligt, det är kroppen som gör henne till artist. En annan artist som är på väg att konkurreras ut är Madonna, vars dotter Lourdres tar över uppmärksamheten. Redan som liten betraktas hon som van vid den typen av uppmärksamhet och rekvisita. 255 Hon går i mammans fotspår och har hennes egenskaper enligt Hänt Bild .256 Detta kan förmodligen tolkas som att Madonnas åldrande som kvinnan i De Beauvoir tar över artistens liv, då dottern är med ett antal gånger, och uppmärksamheten riktas mer mot henne än Madonna. Spears, som utvecklat ”usla” vanor kommer enligt tidskriften inte heller att lyckas. Trots att hon gett löften till sina svikna fans om att hon kommer att ta tag i musiken. 257 Trots att hon påbörjat sin karriär genom att spela in en ny skiva med hjälp av ex-pojkvännen Justin Timberlake, 258 är hon svår att samarbeta med enligt tidskriften. Kändisskapet har alltså förstört henne och artistens karriär är över för gott. 259 Även Kellys karriär verkar vara över efter att hon gift sig med mannen. Hon lägger ner filmandet ett tag, och i ett antal nummer ryktas det om att hon lägger ner karriären fullständigt, och frågan ställs om hon överhuvudtaget kommer att återvända till filmandet. 260 Här handlar det inte om brist på kompetens, utan om hennes prioriteringar, där hon väljer mannen före karriären, vilket jag kommer att utveckla vidare i följande tema - ”Kärleksrelationer”.

Kortfattat kan man se ett mönster i hur artisterna som kvinnor gestaltas i förhållande till yrkeslivet. Spears, som är den mest vulgära kvinnan, har börjat dåligt, hon är oduglig som artist och har en dyster framtid. Monroe, vars utseende har störst betydelse, liksom klasstillhörighet, visar att vem som helst kan ta över hennes plats, så länge man har kurvorna på rätt ställe och kan visa dom. Madonnas åldrande påverkar även karriären, då dottern håller på att ta över. Och slutligen Kelly som väljer mannen framför karriären. Den enda som förutspås en ljus framtid, är Ekberg. Skillnaden är hennes intelligens och envishet. Det kan även vara den svenska stoltheten som vill lyfta fram en idealbild av en kvinna och artist, som Blomberg hävdar var som förebilder. Vägen till karriären har för alla artister varit en dröm att uppnå. 1956-57, har kvinnorna lyckats bevara sin ära. 2007 är det tvärtom, kändisskapet har börjat med sexuella utmananden. Ytterligare en skillnad är att karriären tar den största platsen 1956-57, medan det 2007 handlar mer om rikedomar och materiella ting.

255 Hänt bild, nr 5 (2007), s 48, Hänt bild, nr 26 (2007), s 72-73 256 Hänt bild, nr 26 (2007), s 72-73 257 Hänt bild, nr 1 (2007), s 11, Hänt bild, nr 2 (2007), s 67 258 Hänt bild, nr 8 (2007), s 4, Hänt bild, nr 9 (2007), s 18-19 259 Hänt bild, nr 8 (2007), s 4, Hänt bild, nr 22 (2007), s 53 260 Bildjournalen, nr 40 (1957), s 26

34 5.3 Kärleksrelationer Hur är det med kärleksrelationerna, och artisternas relationer till män? Kan man genom tidskrifterna kategorisera artisterna i Fjelkestams beskrivning av ”könskomplementäradoxan”? Eller kan man se ett ”isärhållande” som Yvonne Hirdman talar om? Efter att ha återgett hur artisterna skildras som kvinnor och stjärnor i tidskrifterna, är bilden av kärleksrelationer intresseväckande. Då menar jag tidskrifternas sätt att utifrån artisternas karaktärer gestalta dem som singel, hustru, fästmö och flickvän. Icke desto mindre lägger jag tonvikten på hur artisterna påverkar och påverkas av sina män. 1956 och 1957 återger jag Bildjournalens gestaltning av artisternas förhållanden till sina blivande män, på väg att ingå äktenskap. 2007 är annorlunda, endast Madonna är gift. Viktoria Silvstedt är också gift, några nummer senare skiljer hon sig. Britney Spears är skild, men inleder enligt tidskriften förhållanden med några män och kvinnor.

Destruktiviteten och saknaden efter mannen Skildringen av den ogifta kvinnan skiljer sig avsevärt från den gifta kvinnan i bägge tidskrifter. Dessutom verkar den skilda kvinnan utmålas i sämre dager. Enligt Bildjournalen är kvinnans prioritering mannen, som är den största lyckan i livet. Ekberg själv påstår enligt tidskriften, att hennes saknad efter kärleken och mannen är viktigare än karriären. 261 I flera nummer tas Monroes längtan efter lyckan och mannen upp. Hela hennes sökande har enligt tidskriften handlat om att en vacker dag möta mannen och kärleken, där hon som andra kvinnor kan vara sin man till lags, föda barn och underordna sig honom. 262 Fjelkestam hävdar att under mellankrigstidens romaner gestaltades den bättre kvinnan, den som offrade karriären för sin man. 263 Även Kelly som tidigare haft allt ifrån pengar till en bra karriär, har dock en enorm saknad efter mannen enligt tidskriften. Detta för att hon ska kunna bli en bättre och lyckligare kvinna. 264 Här kan man lyfta fram Fjelkestams begrepp av kvinnan som ”det negativt laddade ledet”, utan den positiva biten alltså mannen är den ofunktionell, den måste kompletteras för att bli hel. 265 Saknaden verkar handla om en verklighet tidskriften försöker förmedla, vilket är giftemål, som består av den hierarkiska ordning som Blomberg hävdar - kvinnans underordning mannen. 266 Utan honom verkar hon beskrivas som en halv människa.

261 Bildjournalen, nr 10 (1956), s 38 262 Bildjournalen, nr 46 (1957), s 4-5, 31, Bildjournalen, nr 47 (1957), s 12-13, Bildjournalen, nr 50 (1957), s 16-17, 30, Bildjournalen, nr 51-52 (1957), s 23, 63 263 Fjelkestam, s 89 264 Bildjournalen, nr 13 (1957), s 33, Bildjournalen, nr 14 (1957), s 16-17, 38 265 Fjelkestam, s 29-30, 42-43, 47, 55 266 Blomberg, s 142, 248

35 2007 förklaras konsekvenserna för en ogift och skild kvinna. Spears som nyligen skilt sig, har i ensamheten blivit förstörd som kvinna. Vårdnadstvisten mellan Spears och Federline debatteras i tidskriften ett antal gånger, i en artikel jämförs kändisarnas kapacitet vad gäller omhändertagandet om barnen. Efter en lista av negativa egenskaper, förlorar Spears enligt tidskriften och anses vara inkapabel som mor till sina barn. Då Bildjournalen tydligt visar saknaden efter mannen, dvs den respektabla kvinnans egenskaper, visar Hänt bild motsatsen till respektabiliteten, alltså förgörelsen av detta. Efter Spears ideliga misslyckanden, får hon sin psykiska kollaps. Till hennes räddning kommer Federline som ska hjälpa henne känslomässigt. Den andre mannen som räcker ut handen är ex-pojkvännen, Timberlake som ska hjälpa henne med karriären. 267 Syftet är att männen ska se till att Spears blir lycklig och frisk. Hon kan inte längre klara sig själv och behöver hjälp av dem bägge enligt Hänt bild . Här skildras hon som den mindre bra, hon är psykiskt störd, medan männen är friska och sunda, och deras positiva laddning ska komma att komplettera henne. ”Med stödet från Kevin och Justin ser Britney ut att ha alla förutsättningar att lyckas reda ut sina problem.” 268 Man kan dessutom se gestaltningen av den ideala kvinnan i Blombergs skildring, kombinationen av karriär och familj som artisten ska lyckas behärska. 269

Den vackra och lyckliga flickvännen och fästmön Kärleken har alltid beskrivits som något vackert. När man säger kärlek kopplar man den idag till jämlikhet mellan könen. Enligt svenska akademins ordbok grundar sig kärleken på ”könsmotsättningen” dvs den naturliga ordningen inom äktenskapet, både känslomässigt och sexuellt. 270 Jag är endast ute efter det känslomässiga, alltså kvinnans positiva och lyckliga förvandlig genom kärleken. Oftast hävdar man i tidskrifterna att det är kärleken som förbättrat kvinnan, då kärleken egentligen är mannen. Då föregående tema visar hur kvinnorna är ensamma och lever i saknad och destruktivitet, handlar detta tema om hur de förbättras genom kärleken dvs mannens erotiska laddning vilket Fjelkestam hävdar. ”Bilden av mannen som härskare och tyrann var erotiskt laddade och betecknade en ”manlighet” som förstärkte kvinnors ”kvinnlighet.”271 Det är inte mannens sexuella överhet jag lyfter fram, då detta inte ordagrant nämns i tidskrifterna, istället försöker jag skildra de egenskaper kvinnorna får då de möter kärleken, bl. a egenskaper som vacker, kvinnlig och

267 Hänt bild, nr 7 (2007), s 10,12 268 Ibid 269 Blomberg, s 139 270 Svensk akademisk ordbok, sökord ”kärlek”, Datim: 080513 http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ , 271 Fjelkestam, s 88

36 lycklig. Mannens erotiska laddning är alltså den positiva laddningen. Trots klassmässiga skillnader och olika kvinnligheter finns alltså denna gemenskap hos alla kvinnor, de blir bättre och kvinnligare genom mannen. Enligt Stadin kan man först se vari kvinnans gränser sätts då man utgår ifrån klasskillnader. Stadin menar att kvinnan som överskrider sina gränser kan anses okvinnlig, dvs manlig.272 Utifrån denna tolkning vill jag därför lyfta fram det gemensamma i det här fallet, alltså kvinnornas förvandling till det bättre genom mannen. Grace Kelly som är nyförlovad med prinsen av Monaco, frågar sig Bildjournalen varför fursten som är en f.d Don Juan valde just Kelly framför många andra beundrarinnor. 273 Enligt tidskriften är hon en av världens vackraste och oskuldsfulla kvinnor, och därför består förhållandet av äkta kärlek.274 Här beskrivs underordningen i förhållande till kärleken, dvs hennes kyskhet och passivitet. Hon beskrivs som den ideala flickan enligt tidskriften. 275 Skildringen av henne är mycket positiv, då hon beskrivs i förhållande till mannen och kärleken vilket kan tolkas som att det är mannen som gör henne vackrare. Kellys tilltalsnamn som ”filmstjärnan”, börjar allt mer blekna bort, då hon presenteras vid sidan av sin blivande make och kallas blivande furstinna. 276 Parallellt med Graces förvandlig till kvinna, sker en positiv förvandling av Ekberg:

Det var en ny Anita som kom på Sverigebesök: mjuk, kvinnlig och påklädd! Berodde det på mannen vid hennes sida, Anthony Steel, engelsk filmhjälte och heman? Har Anita mött kärleken? 277

Ekberg har alltså träffat mannen och utstrålar mjukhet och är otroligt kvinnlig, hon är vackrare än någonsin enligt tidskriften, förutom detta utstrålar artisten lycka vid sidan av pojkvännen. 278 Det är alltså pojkvännens positiva laddning som förvandlat henne till det bättre. Fjelkestam hävdar att vägen till ungkarlsflickans förvandling till kvinna, inträffade då ensamheten och konsten förvandlades till tomhet och till en konstant längtan efter kärleken. Det var sanningen som viskade om återvändandet till sin naturliga plats. 279 I Monroes fall överträffar kärleken berömmelsens lycka. Hennes berättelse om sin första träff med mannen är enligt Bildjournalen:

272 Stadin, s 11 273 Bildjournalen, nr 17 (1956), s 20 274 Bildjournalen, nr 3 (1956), s 28, Bildjournalen, nr 4 (1956), s 14 275 Bildjournalen, nr 3 (1956), s 28, Bildjournalen, nr 4 (1956), s 14, Bildjournalen, nr 19 (1956), s 7 276 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 5 277 Bildjournalen, nr 9 (1956), 16-17 278 Ibid, Bildjournalen, nr 10 (1956), s 10, Bildjournalen, nr 9 (1957), s 34 279 Fjelkestam, s 114

37

Jag glömmer aldrig när jag bara råkade snudda vid honom på ett party för fem år sedan. Det var en av de lyckligaste stunderna i mitt liv…[---] Hon är lycklig för första gången, trots att hon under en följd av år varit världens mest eftersökta kvinna med miljongager för varje film. 280

Enligt tidskriften verkar artisten bli lycklig bara hon snuddar vid mannen, tolkningen är att hans positiva energi förvandlar henne likt Ekberg, till en lycklig kvinna, och lyckan består av hennes naturliga plats dvs den intima sfären. Även den manhaftiga lesbianen blev kvinnlig då hon blev ”frisk” från sin homosexualitet, enligt mellankrigstidens skildringar som Fjelkestam skriver om. Det blev en kroppslig och själslig omvandling. Det var mannens erotiserade blick som fick henne att känna sig kvinnlig eftersom hon tidigare inte haft bekräftelse av detta, vilket var pga hennes dåliga fadersgestalt. 281 I Hänt bild beskrivs Spears förhållande till sin fader som liten negativt. Denna relation har förvandlat henne till en ”bitter”, ”hatisk” och ”arg” person. Numera hatar hon män, 282 och dessutom har hon blivit sviken av sin f d man. Att Spears blivit sviken av sin man kan även kopplas till Fjelkestams tolkning i romanerna där kvinnan blev homosexuell på grund av avvisandet av den man hon älskade. 283 ”När önskedrömmen spräckts antas den sublimeras i ”karlhat[…]” 284 Önskedrömmen består alltså av kärleken till mannen. Otroligt nog bättrar sig även Spears ett fåtal gånger, både utseendemässigt och som kvinna. Dessa gånger är då hon bli kär och hennes lycka är när hon träffar en basketspelare samt den äldre mannen John Sundal. Artisten är enligt tidskriften i bättre skick, hon har blivit smalare och sundare och likt Monroe har hon även blivit lyckligare tack vare mannen.285 ”Sedan Britney träffade Luke har hon tillbringat mycket tid på läktaren där hon sitter och strålar med hela ansiktet över sin nyvunna lycka.” 286 Hon har också blivit kvinnlig och detta genom den positiva laddningen, alltså genom den erotiska manliga blicken. Denna man är enligt tidskriften en riktig karl som hon behöver för att hon ska hålla sig i god form. 287 Dessutom har artisten börjat med sin musikkarriär. Hennes ytterliga omvandlig sker åter igen och detta genom den betydligt äldre mannen John Sundahl. 288 Även hans förhållande till henne gör henne lyckligare och kvinnligare

280 Bildjournalen, nr 28 (1956), s 8 281 Fjelkestam, s 114, 126-127 282 Hänt bild, nr 10 (2007), s 5-6 283 Fjelkestam, s 128 284 Fjelkestam, s 129 285 Hänt bild, nr 9 (2007), s 19 286 Ibid 287 Ibid 288 Hänt bild, nr 16 (2007), s 4-5

38 enligt tidskriften. Första raden i första stycket lyder: ”Är han mannen som äntligen ska få Britney Spears, 25 att må bra?” Man kan även se en koppling till Ekbergs omvandlig till kvinna ”Berodde det på mannen vid hennes sida” Kvinnornas omvandling till lycka och mjukhet visar att det är mannen som förbättrar dem.

Den gifta och lyckliga kvinnan & Modern I samband med förvandlingen till kvinna, skildras artisterna ännu bättre och lyckligare som hustru och mor. Här vill jag främst lyfta fram Yvonne Hirdmans ”isärhållande” och Fjelkestams ”könskomplementaritet” dvs kvinnans olikhet mannen, och hennes primära roll som är hushållet och moderligheten. 289 Samtidigt applicerar jag in lyckan i dessa begrepp, alltså tidskrifternas sätt att beskriva artisternas lycka i förhållande till sina män och den naturliga ordningen, och detta genom att lyfta fram ”respektabiliteten”.290 När Kellys respektabilitet lyfts fram i förhållande till sin man, beskrivs hennes roll redan som liten vara kodad i intimitetens värld, dvs den naturliga ordningen. Som liten samlade och lekte hon med dockor, 291 denna skildring anknyter till ideologen ur Rosseaus bok, Èmilie , där kvinnan som liten blev uppfostrad att leka med dockor och lyda sin man, och mannen uppfostrad till en förnuftig medborgare. 292 Och Rainers beskrivning som den perfekta maken är hans manliga intressen som han i fritiden sysslar med, dvs båtar, bilar och sina tigerbarn. 293 Här beskrivs paret bra in på beskrivningen av ”isärhållandet”, hon den passiva och milda, och han den aktiva och starke. Hennes moderliga roll dvs inom det privata, samlandet av dockor och han i det offentliga, som består av hans förmögenhet, och fritidsysslandet av båtar och bilar. Den positiva bild som lyfts fram, är att paret kompletterar varandra. Artisten är nu på väg att lämna karriären för att endast ägna sig åt sin man och framtida barn enligt tidskriften.294 Hon är alltså idealet i Fjelkestams beskrivning, kvinnan som offrar karriären för mannen. Innan Kellys giftermål, ställer tidskriften upp med en tävling som går ut på att hon som liknar Kelly mest, vinner en resa till Monaco, och får delta i bröllopet.295 Vinnaren blir Mary Nihlén. Förutom till utseendet, beskrivs hon även i relation till sin kvinnliga roll. Nilén är en lycklig hemmafru, utbildad sjuksköterska, och en strålande moder. 296 Hennes man är löjtnant

289 Hirdman Yvonne, s 94-95, 161, Fjelkestam, s 29-30 290 Blomberg, s 139, 141, Frisell Ellburg, s 155-156 291 Bildjournalen, nr 4 (1956), s 16, Bildjournalen, nr 5, (1956), s 12, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 33 292 Gemzöe Lena, Feminism, Bilda förlag, Stockholm, 2006, s 33 293 Bildjournalen, nr 4 (1956), s 16, Bildjournalen, nr 14 (1957), s 38 294 Bildjournalen, nr 8 (1956), s 7 295 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 13 296 Bildjournalen, nr 13-14 (1956), s 22

39 vid kavalleriet, som fick Marys hjärta att ”klappa hastigt” då de sågs för första gången. 297 Marys likhet Kelly till utseendet, verkar inte vara endast gällande, även hennes roll som kvinna, och rollen till sin man. Hon och han kompletterar varandra med sina olikheter, hon passiv inom hemmets vrår, och han den aktiva och det världsliga. Här beskrivs det utopiska, som Blomberg hävdar hur man försökte framställa genusrelationer. 298 ”Hemmafru lyckan” och moderligheten, är vad som kompletterar henne till en bra och idealisk kvinna. I en annan artikel lyder rubriken ”DET HÄR ÄR DET BÄSTA VI VET”, där ger Monroe ut sitt recept på hennes hemmagjorda franska löksoppa, och det hävdas att maken får ”tårar” i ögonen av ”hennes matlagningskonst.” 299 Detta är ytterligare modellen för ”könskomlementariet”, dvs hennes roll inom det intima. Tidskriften hävdar också att Monroe sätter mannens karriär i första hand, och ser till att han klarar sitt arbete. 300 Hon har lyckats också fullborda sin kvinnliga passiva roll och är ”lycklig” över detta.301 2007 kan man också se likheter av den utopiska bilden av kvinnan. Här är det inte giftermålet utan det är det ideala genuskonstruktionen som lyfts fram. Den äldre mannen som Spears träffat beskriver henne på följande sätt enligt tidskriften, ”Jag älskar att vara med henne. Hon är en rar, omtänksam flicka och en bra mamma.”302 Sundahl beskrivs som en stark man med båda fötterna på jorden. Enligt tidskriften är han bra för Spears som är en bra ”flicka”. Ytterligare goda egenskaper som lyfts fram är Sundals berättelse om hur Spears en gång tog hand om honom då han var sjuk, ”- Hon satt hos mig och höll min hand natten lång. Hon till och med nynnade och sjöng för mig medan jag låg halvt medvetslös.” 303 Här beskrivs hon i förhållande till honom som utgörs av hennes goda och passiva egenskaper. Hon tar hand om honom och ger honom av sin kvinnliga och passiva kärlek. Genom mannen utstrålas hennes moderlighet. Som tidigare nämnts, har den moderliga rollen varit kärnan i kvinnans liv. Madonna som tidigare var en stygg flicka har enligt tidskriften blivit anständig och bättre som kvinna sedan hon gift sig samt skaffat barn.

”[…] som för de flesta förändrades dock livet för divan […] – Jag har mina vackra barn, min fantastiska make, mitt jobb och min tro. Om det låter tråkigt för vissa bryr jag mig inte om, menar den 49-åriga sångerskan nu. 304

297 Bildjournalen, nr 13-14 (1956), s 49 298 Blomberg, s 142, 144 299 Bildjournalen, nr 38 (1957), s 44 300 Bildjournalen, nr 39 (1957), s 10 301 Ibid 302 Hänt bild, nr 16 (2007), s 7 303 Ibid 304 Hänt bild, nr 24 (2007), s 67

40 På bilden står hon och ser lycklig ut tillsammans med sin man och sina barn där hon har en naturlig hållning och ett naturligt leende. 305 Oftast innehåller artiklarna i Hänt bild en del sarkasm, vilket denna gång saknas. Madonna har alltså blivit en respektabel kvinna. Även Monroe har blivit räddad från sin stämpel av ”ungkarlsflickan” efter att ha gift sig med Steel.306 När Kelly blir furstinna dyker det upp ett visst problem som jag nämnde i temat ”Kvinnligheter” då hon har svårt att underkasta sig maken och Monaco, och vill vara med och bestämma om sitt barn. 307 Följaktligen börjar hennes lilla dominans att avta, även hennes avvikande egenskaper i form av ”kylighet” och ”stelhet” då hon allt mer är vid sin makes sida och då hon blir mor. Hon förvandlas till en kvinna som utstrålar värme, och är vackrare än någonsin. 308 Hennes inåtvända personlighet avtar och hon blir öppen. Enligt tidskriften hävdar Kelly själv: ”Nu däremot när jag har en man att tänka på och ett barn att ta hand om, kommer jag att bli en helt annan människa, en lycklig, harmonisk människa, som har funnit en mening i livet.” 309 Det är alltså hennes roll som mor och maka som är den största lyckan, vilket tidskriften försöker förmedla. Tidskriften hävdar att den största skönheten kommer inifrån vilket Kelly lyckats fullborda. Genom sitt respektabla uppförande kan artisten i genom sin smala kropp även sammankopplas med Anderssons tes om den smala borgerliga kvinnans egenskaper vad gäller oskuldsfullhet och godhet. 310 Ekberg är också lyckligare och vackrare än någonsin då hon som gift kvinna står bredvid sin man, även hennes passivitet och mildhet blommar upp. ”När ceremonin var över strålade Anitas ögon. Hon var märkbart rörd. Den vackraste bruden i Florens.”311 Monroe som väljer mannen framför karriären i Hollywood, har sedan hon gift sig med mannen vuxit och blivit mognare enligt tidskriften.312 Vad som även uppmärksammas är att Monroes passiva kvinnliga egenskaper tar sig form, då hon beskrivs i relation till sin man. Hennes underordning och beundran av maken förtydligas. 313 Monroe berättar själv enligt tidskriften:

305 Ibid 306 Bildjournalen, nr 50 (1957), s 17, Bildjournalen, nr 50-51 (1957), s 22-23 307 Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17, 42 308 Bildjournalen, nr 18 (1956), 17-18, Bildjournalen, nr 25-26 (1957), s 34, Bildjournalen, nr 27 (1956), s 10-11, Bildjournalen, nr 28 (1956), s 21, Bildjournalen, nr 47 (1956), s 21, 40 309 Bildjournalen, nr 14 (1957), s 38 310 Andersson, s 137 311 Bildjournalen, nr 23 (1956), s 12 312 Bildjournalen, nr 51-52 (1957), s 23, Bildjournalen, nr 28 (1956), s 8-9 313 Bildjournalen, nr 51-52 (1957), s 23

41 Han introducerade mig i sin krets av litterära och kulturella vänner, han tog mig med på museer och skrattade inte ut mig när jag gjorde dumma reflexioner om det vi såg och han blev aldrig otålig när jag bad om förklaringar på saker jag inte förstod. Varligt och försiktigt lotsade han mig in i sin värld, […] Han var just en sådan man jag ville ha, en man jag kunde beundra och se upp till. […] började jag på nytt våga hoppas att den lycka jag drömt om så länge skulle bli verklighet. 314

Hennes förhållande till mannen lyfts fram, hon ser upp till honom för hans intellektualitet. Han är mannen som genom sin positiva energi förvandlat henne till en bättre kvinna och uppfostrat henne till en smartare person. Trots hennes klumpighet, har han introducerat henne i sin själsliga värld. Hon är alltså den sämre sorten och han den bättre, och räddad av honom fullbordas hon. Hon har alltså gett upp Hollywood och vunnit kärleken. Även Ekberg har blivit mer seriös sedan giftermålet. Hon funderar på att studera drama enligt tidskriften. 315 Nu är kvinnorna enligt tidskriften kompletta och lyckliga. 316 Fjelkestam menar att i romanerna var den ideala kvinnan hon som såg upp till sin man, ”Jag måste älska någon som är mig överlägsen, det är väl kvinnligt” 317 Det hävdas även att Kellys man Rainers dominanta egenskap är vad som kompletterar henne som kvinna. 318 Även Spears förhållande till den äldre mannen, som hon själv kallar för ”min klippa”319 kan tolkas som den större och mäktigare. Det gemensamma för kvinnorna är att genusordningen uppfattas på ett positivt sätt, hon ser upp till mannen och han förbättrar henne. Isärhållandet präglas konstant dvs kvinnans olikhet samt mindre värde än mannen och detta visar en utopi som är den ”Könskomplementära doxan”, dvs olikheterna som blir kompletta på ett positivt sätt. 320

Utanför genusordningen Hur beskrivs kvinnan som väljer att stå utanför genusordningen. Är hon lika lycklig, och lika respektabel? När Ekbergs giftermål äger rum, hävdar Bildjournalen att förutom kärleken har hon karriären att tänka på. Nu måste hon och maken avbryta lyckan och återvända till filmandet. 321 Den ideala kvinnan som Blomberg skildrar, dvs kvinnans förmåga att prestera

314 Ibid 315 Bildjournalen, nr 37 (1956), s 16 316 Bildjournalen, nr 51-52 (1957), s 63 317 Fjelkestam, s 89 318 Bildjournalen, nr 40 (1957), s 27 319 Hänt bild, nr 16 (2007), s 5 320 Fjelkestam, s 30-33 321 Bildjournalen, nr 23 (1956), s 12-13, Bildjournaeln, nr 31 (1956), s 5

42 hushåll och karriär lyfts fram genom skildringen av Ekbergs naturliga kvinnlighet, och hennes ambition dvs karriären. Hon har två saker i livet att hålla igång, äktenskapet och arbetet. 322 Dock blir detta problematiskt när Ekberg gift sig och fortsätter göra karriär, hon skildras som ensam och blaserad. Här kan det tolkas att tidskriften försöker visa hennes naturliga plats, som i första hand är mannen och hushållet. ”Nu är Anita Ekberg tillbaka i filmateljéerna och den grå vardagen i Hollywood efter sitt hektiska Italienbröllop med Anthony Steel.” 323 Den ”grå vardagen” är alltså arbetet, som förvandlas till tristhet, och börda. 324 Blomberg menar att äktenskapsbilden kunde problematiseras i mån om att uppvisa förhållanden jämställt, fortfarande ville man förmedla den hierarkiska ordningen, dvs mannen som familjens överhuvud. 325 Och i Ekbergs fall kan man tolka att äktenskapet verkar fördärvas eftersom hon låter karriären komma före mannen och hushållet. Således kan man se likheten med kvinnan som övergav kärleken framför konsten i Fjelkestams skildring, hon blev ensam och olycklig. 326 2007 är kontrasten till respektabiliteten skarpare och mer vulgär. Artikeln som tar upp vårdnadstvisten mellan Spears och Federline, är då Hänt bild klargör vem som är mest kapabel att ta hand om barnen. Artikeln börjar med Federlines otrohet med en porrstjärna. Efteråt tas Spears brister upp och hon överträffar Federline då det gäller otrohet enligt tidskriften. Hon har haft samlag med flera män och kvinnor och inte minst hade hon även drogproblem under äktenskapet. 327 Enligt tidskriften är det nu synd om Federline. ”Världen har nu förstått att Kevin Federline fick stå ut med en hel del under äktenskapet med Britney.” 328 Här står Spears långt bort ifrån genusordningen, det är hennes vulgaritet som består av otrohet med män och kvinnor och hennes drogproblem. Återigen är det hennes homosexualitet som lyfts fram. Hon och han passar inte varandra. De är två av samma sort, vilket inte går ihop. Dessutom är hon den sämre arten, det är också ”isärhållandet” som präglas, då Spears som skild kvinna utmålas som sämre än den skilda mannen. Att hon är skild kan vara anledningen varför tidskriften skildrar henne som vulgär, liksom Frisell Ellburgs hävdanden om den skilda kvinnan. Likaså gäller detta även idag, då jag i temat kvinnligheter nämnde den ideala kvinnan som Frisell Ellburg lyfter fram, där det hävdas att respektabilitetens egenskaper, är att vara gift. 329 Madonna som beskrivs som den respektabla gifta kvinnan och modern, har avvikande

322 Bildjournalen, nr 23 (1956), s 12-13, Bildjournalen, nr 31 (1956), s 5, Bildjournalen, nr 37 (1956), s17 323 Bildjournalen, nr 28 (1956), s 3 324 Bildjournalen, nr 28 (1956), s 3, Bildjournalen, nr 31 (1956), s 5 325 Blomberg, s 142 326 Fjelkestam, s 73, 75 327 Hänt bild, nr 2 (2007), s 64-67 328 Hänt bild nr 2 (2007), s 67 329 Frisell Ellburg, s 153, 156

43 egenskaper i förhållande till sin man. I en artikel antyder hon att äktenskap är något gammalmodigt och ett ”fånigt påhitt”. 330 Trots detta håller artisten enligt tidskriften sig fortfarande ung och fräsch tillsammans med sin tio år yngre man. I ett annat nummer presenteras kändisarna tillsammans med sina män, där hävdas det att kvinnorna klär sina partner i matchande kläder.331 Madonna beskrivs som den dominanta kvinnan, det lyfts fram att under adoptionen av sonen David fick hennes make inte vara med och bestämma. 332 Dominansen kan också utmärkas i att hon är äldre än mannen, då det överhuvudtaget tas upp liksom hennes divighet. Hon klär honom, och bestämmer över honom. Men enligt tidskriften ger sig inte maken Ritchie då hustrun ställer krav. ”Guy är inte mannen man kör med i första taget. Han vägrar foga sig och göra allt som Madonna kräver.”333 Richie beskrivs också som dominant och hans manlighet rubbas inte. Även här beskrivs två av samma sort som står utanför genusordningen. Men vad som skiljer dem åt, är att Madonna är manlig, gammal och divig. Alltså beskrivs hon som den sämre sorten, medan mannen skildras som ung och behåller sin manlighet, då han vägrar ”foga sig” i hustruns dominans. Redan under 1930-talet avbildades emanciperade kvinnor som män skriver Fjelkestam. 334 Dessa kvinnor ville styra över sina egna liv och som tidigare i temat ”kvinnligheter” kopplas kvinnans dominanta egenskaper till manlighet. Madonna blir dock inte helt bra i förhållande till mannen, vilket kan tyda på att det är framgångar hon själv skapat vilket hon identifieras med. Silvstedt vägrar också foga sig efter mannen. Hon blir lämnad av maken Chris Wragge som har tröttnat på hennes utvik och otrohetsskandaler.335 ”Han vill få sin fru att sluta vika ut sig.” 336 Ordet ”sin fru”, kan tolkas som sin ägodel, dessutom när han hävdar ”sluta vika ut sig”, kan också tolkas som om han ställer krav på sin fru. Silvstedt hävdar enligt tidskriften att hennes karriär kommer i första hand, och att hon måste följa sitt hjärta framför hans och kommer inte att ändra sig för honom. 337 Hon lyder inte sin man. Hon är motsatsen till kvinnan som offrar karriären för sin man. Chris har också varit otrogen med sin kollega Alycia. Henne är han dock kär i och kommer att gifta sig med efter skilsmässan från Silvstedt. ”De har till och med pratat om äktenskap.[…] De kommande

330 Hänt bild, nr 6 (2007), s 72 331 Hänt bild, nr 1 (2007), s 23 332 Hänt bild, nr 11 (2007), s 22-23 333 Hänt bild nr 11 (2007), s 23 334 Fjelkestam, s 92 335 Hänt bild, nr 20 (2007), s 64,66 336 Hänt bild, nr 20 (2007), s 66 337 Ibid

44 helgerna planerar de att besöka hennes familj i North Carolina[…]” 338 Trots att Wragge också varit otrogen, verkar tidskriften inte göra en vidare sak av denna tillskillnad från Silvstedt, där i princip hela artikeln handlar om hennes otrohetsaffärer. Han är alltså den bättre sorten, då han väljer att fullfölja genusordningen, han ska gifta sig med sin flickvän. Silvstedt väljer att gå sin väg och fortsätta med sin frihet, enligt henne själv är hennes utvik och skandaler en del av hennes stilart och det vill hon inte överge för mannen. I nästa nummer är hon den ”nyseparerade” kvinnan som är fräsch och snygg. 339 Återigen som jag nämnde i temat ”kvinnligheter” beskrivs Silvstedt som 1800-talets offentliga kvinna, dock mer vulgärt, då 1800-talets offentliga kvinna betraktades mindre vulgärt. Hon är fresterskan det djuriska och passar inte in som gift kvinna.

Trots tidsmässiga skillnader, klasskillnader, och olika typer av kvinnlighet, verkar en gemensam egenskap hos kvinnan skildras. Isärhållandet, av könen, dvs olikheterna, präglas konstant. Olikheterna utgörs av kvinnans mindre värde, vilket Yvonne Hirdman hävdar då hon menar att mannen är normen. Den utopiska bilden är hur olikheterna framställs på ett positivt sätt, dvs ett ideal. I alla fall är paret komplett, hon den lilla flickan och han den store, äldre mannen som ger henne sin positiva energi. Hennes skönhet som består av passivitet och mildhet, det vill säga den naturliga egenskapen, lyfts fram - och detta genom kärleken. Skildringen av kvinnors ensamhet och destruktivitet verkar handla om saknaden efter kärlek, dvs mannen. Kvinnor som väljer att stå utanför genusordningen, behåller sin oanständighet och fortsätter med sitt promiskuösa och okvinnliga uppföranden.

5.4 Skandaler & Sensationer Idag möts vi ideligen av otrohet, sex- och drogskandaler. Vi får ta del av det mesta, allt från privata till offentliga företeelser. Oftast är det kvinnor som utmålas i förhållande till skandal. Skillnaden från 1950-talet är att ordet skandal inte nämns. När Bildjournalen pratar om uppseendeväckande händelser, kallas det för sensation. Sensationer används i sammanhang till dåliga och bra ting. Jag kommer endast att utgå ifrån dåliga sensationer och kallar dessa sensationer. 1950-talet handlar sensationerna om då artisterna sagt något tvetydigt under offentliga vistanden, eller uppfört sig dåligt under filminspelningar. De största sensationerna är dock när ordet skilsmässa tas upp, vilket var högst oacceptabelt under 1950-talet skriver Frisell Ellburg. 340

338 Ibid 339 Hänt bild, nr 21 (2007), s 33 340 Frisell Ellburg, s 153

45 Skilsmässoskandaler Anita Ekbergs sensationer har oftast anknytning till hennes underliga tal och otrevliga beteende under arbetets gång vilket skylls på hennes trassel i äktenskapet. 341 Dessutom skvallras det om att hon är på väg att skilja sig. 342 Anledningen till detta är makens svartsjuka gentemot Ekberg skriver Bildjournalen .343 Grace Kellys uppseendeväckande händelser är obetydligare. Några gånger hävdas det att artisten inte förmått släppa karriären, då maken inte gått med på hennes skådespeleri, och inte vill dela henne med andra män. 344 Dessutom tar tidskriften upp i en artikel att Kelly inte går med på makens krav. 345 Även här tisslas det om att en skilsmässa kan inträffa. Vad som är angenämt är att skilsmässan handlar i det här fallet om artisternas vilja att stå på egna ben, dvs då de inte underkastar sig sina män. Även Madonnas dominans och hennes konstiga rutiner håller på att sära på förhållandet. 346 Man kan se en likhet 2007 liksom 1956-57 om orsaken till skandaler om skilsmässa. Paret Ritchie sover i skilda sängar, och pratar inte med varandra enligt Hänt bild och är därför på väg att skilja sig. 347

Otrohetsskandaler På 1950-talet verkar det inte finnas otrohetsskandaler i förhållande till 2007 då otrohet är vanligt. Spears otrohetsaffärer med män samt tjugo kvinnor förekommer då man talar om hennes sexmissbruk. 348 Texten är stor och väcker givetvis uppmärksamhet. Även Silvstedt benämns i relation till otrohetsskandaler. I ett av numren hävdas det att hon blivit lämnad av sin make på grund av hennes otrohetsaffärer. 349 ”Viktorias älskare Maurice ger henne foten och antagligen hel del annat också… […]”350 Maurice, är mannen som det ryktats att hon varit otrogen med. 351 Här förutspår Hänt bild att hon är otrogen, då citatet bokstavligt hävdar att dessa haft samlag undertiden hon varit gift. När det gäller Madonnas otrohetsaffärer hävdar endast en artikel om artistens ”påstådda” otrohet. 352 I förhållande till Spears och Silvstedt, låter detta mindre trovärt, då bl. a Spears otroheter beskrivs som ”har varit”, ”är” och etc. Här beskrivs det som ”påstådda”, och till skillnad från Spears, är denna text liten och

341 Bildjournalen, nr 4 (1957), s 5, Bildjournalen, nr 8 (1957), s 5 342 Bildjournalen, nr 15-16 (1957), s 34 343 Ibid 344 Bildjournalen, nr 48 (1956), s 19, 40 345 Bildjournalen, nr 28 (1956), s 35 346 Hänt bild, nr 11 (2007), s 22-24 347 Hänt bild, nr 11 (2007), s 23 348 Hänt bild, nr 5 (2007), s 10-11 349 Hänt bild, nr 20 (2007), s 64, 66 350 Hänt bild, nr 20 (007), s 65 351 Hänt bild, nr 20 (2007), s 65, Hänt bild, nr 3 (2007), s 49 352 Hänt bild, nr 11 (2007), s 43

46 står gömd längst ner i artikeln, och inte speciellt uppmärksammad. Till skillnad från Bildjournalen , handlar alltså skilsmässor 2007 om kvinnans otrohet.

Sex & Promiskuitet I Hänt bild förknippas främst Spears i förhållande till sexskandaler, Silvstedt intar andraplats. Anmärkningsvärt är att den kvinnlighet artisterna representerar, blir uppseendeväckande och en skandal. Då jag förklarat hur hennes kropp, uppförande och klädsel skildras, kommer jag exemplifiera på vilket sätt dessa skandaler lyfts fram. För ytterligare avgränsning håller jag mig endast då det gäller Spears, till framsidorna av tidskriften. På en framsida, står följande: ”Sexmissbrukaren BRITNEY GRAVID – men vem är pappan?” 353 Här finns fem bilder på män som hon påstås ha haft sexuellt umgänge med, texten lyder: ”Hon hade vilda sexfester hemma i villan” 354 På en annan framsida poängteras ännu en gång att artisten är gravid, 355 Ytterligare skandaler gällande utmanande klädsel tas upp, liksom matvanor och personlighet.356 En annan framsida visar bilder på hennes stripshow och ger en mörk bild då hon suger på en klubba. I texten står att hon är på väg att förlora sina barn pga sex- och drogskandaler.357 Artisten jämförs med den kända och bortgångna skandalkvinnan Anna Nicole Smith, där det betonas att hon likt Smith kan sluta i samma tragedi. 358 I magasinet finns bilder då artisterna visar underlivet och kysser kvinnor. Bilden är då Spears kysser Madonna på MTV Musik Video Awards, 2003. ”Det är ingen hemlighet att Britney älskar både män och kvinnor. Britney slätade av Madonna på MTV[…]” 359 Denna skandal belastar inte Madonna. En anledning kan vara att Madonna trots sina avvikande egenskaper är en gift kvinna. Tidigare har även Madonna varit känd för sina sexskandaler enligt tidskriften. Då Spears och Silvstedt är mer ”frigjorda kvinnor” verkar sex och otrohetsskandaler passa mer in på dem. Slutligen vill jag betona att efter Spears sexskandaler i de första numren, dyker hennes första psykiska kollaps upp. Hennes uppträdanden skylls på sjukdomen. 360 Silvstedt sexskandaler dyker främst upp då skilsmässan kommer på tal. Detta visar att hon inte uppfyller respektabiliteten och blir därför lämnad av maken. Likt Spears har hon visat

353 Hänt bild, nr 5 (2007), framsidan 354 Ibid 355 Hänt bild, nr 10 (2007), framsidan 356 Hänt bild, nr 17 (2007), framsidan 357 Hänt bild, nr 18 (2007), framsidan 358 Hänt bild, nr 20 (2007), framsidan och s 20 359 Hänt bild, nr 20 (2007), s 20-21 360 Hänt bild, nr 6 (2007), framsidan

47 underlivet för offentligheten, 361 ””Viktoria leder ”kliva ut ur en taxi utan trosor”-ligan.””362 Samma artikel tar upp hennes blottade bröst. I en artikel, finns en bild då Silvstedt kysser playboymodellen Carmen Electra, och texten lyder, ”Vickan Silvstedt och Carmen Electra vet hur man ger sin karriär en nytändning!” 363 Detta visar på Silvstedts djuriska egenskaper och manhaftiga drag. Men hon är kvinnan som inte verkar bry sig och märker av sina bortgöranden enligt tidskriften. 364 Hennes negligering visar åter igen att hon är kvinnan som är skapad att fresta mannen. Som jag nämnde tidigare är det utifrån mannens ögon kvinnorna skildras i förhållande till. Att visa kropp och kött är vad som väcker mannens sexuella lust som Yvonne Hirdman hävdar, och detta har växt till sig starkare i media idag, kvinnan har blivit mer sexuell och köttslig. Detta är alltså motsatsen i hur man inte bör vara, då motsatsen väcker uppmärksamhet och blir skandal. Hur är det med sensationer i förhållande till sex och promiskuitet 1956-57? I temat ”kvinnligheter” konstaterades att Monroes kropp och beteenden har likheter med Silvstedts. Likheten syns främst i att hon förknippas med sensationer 1956-57 i förhållande till Ekberg och Kelly. Det som lyfts fram är oftast hennes egendomliga yttranden, eller så handlar det om sensationer om hennes utseende, kropp och gång. 365 En sensation handlar om Monroes underliga beteende i ett sammanträffande med Englands drottning och rubriken till artikeln följer ”FLICKORNA SOM FÅR SLUTKYSSEN”

[…] allra senaste är att hon blivit impopulär i England. När hon skulle presenteras för drottningen sa hon näbbigt: Jag måste fråga min manager först! Sen kom hon i en urringning som fick den kungliga uppvaktningen att hosta diskret. 366

Även här kan det uppmärksammas att sensationer har samma koppling som skandaler på 2000- talet. Här förknippas hennes urringning med uppvisandet av bröst 2007. Dessutom skriver tidskriften att hon gillar att bli uppmärksammad som föremål för fotografer. 367 Även här ser man likheter med tex Silvstedt som inte bryr sig om sexskandaler, och Monroe, vars sexuella kropp och sätt att röra sig, är hon.

361 Hänt bild, nr 1 (2007), s 41 362 Hänt bild, nr 20 (2007), s 65 363 Ibid 364 Hänt bild, nr 1 (2007), s 40, Hänt bild, nr 20 (2007), s 66 365 Bildjournalen, nr 16 (1956), s 3, Bildjournalen, nr 25-26 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 46 (1957),s 4 366 Bildjournalen, nr 15-16 (1957), s 34 367 Bildjournalen, nr 49 (1956), s 5, Bildjournalen, nr 15-16 (1957), s 34

48 När artisterna beskrivs i förhållande till giftermål, försvinner negativ uppmärksamhet. I artikeln där Monroes giftermål till Miller uppmärksammas, hävdas att när hon hittat mannen kommer uppmärksamheten på nakenbilderna av henne försvinna. (nakenbilder som artisten tog innan hon blev känd)368 En gammal sensation om Kelly tas upp, då det ryktats om artistens förhållande till en man som hennes far ogillade, här verkar tidskriften rentvå henne då dessa var falska rykten, och artisten räddade sin kyskhet. 369

Skandaler väcker givetvis uppmärksamhet, som jag nämnde inledningsvis är tidskriftens mål att etablera sig genom att skaffa så mycket information om kändisar som möjligt. Visst är det många som köper dessa, visst ökar konsumtionen. Det finns alltså kulturella förhållanden till kvinnans sätt att vara enligt medieforskare. Kvinnan som visar kropp väcker mannens sexuella lust. Och en kvinna som utmanar kroppen anses vara vulgär. Och detta är skandaler som blivit mer uppmärksammade än 1950-talets sensationer, då sensationer ansågs vara skilsmässa, medan 2007 är skandaler sexmissbruk, otrohet, homosexualitet och promiskuitet. Gemensamt är att i båda fallen handlar det om att bryta mot respektabiliteten.

6 Sammanfattandediskussion Mitt syfte med uppsatsen var att jämföra hur kvinnliga artister konstruerades ur ett genusperspektiv 1956-57 och 2007. Källorna jag har använt mig av är Bildjournalen och Hänt bild. Jag har gjort en kvalitativ och en kvantitativ analys. Mina frågeställningar var vilken typ av information som gavs ut om artisterna och hur de beskrevs i förhållande till begreppen respektabilitet och vulgaritet. I första temat Kvinnligheter lyfts främst kvinnans respektabilitet fram.1956-57 beskrivs kvinnorna främst som oskuldsfulla. Deras uppträdanden skildras naturligt, sexigt men ändå behärskat. Dock finns vissa egenskaper som är en aning vulgära hos artisterna och detta gestaltas främst i förhållande till kropp och beteende. Den smala kvinnan skildras som okvinnlig, dominant och iklädd i långbyxor, och den kurviga kvinnokroppen beskrivs sexuellt tillgänglig då hon blottar lite kött och ben. Men tonvikten lägger tidskriften på artisternas bevaranden av kyskheten och dess längtan efter att inta respektabilitetens roll. Enligt Blomberg, Frisell Ellburg och Andersson beskrivs den ideala kvinnan i media främst i förhållande till den vita medelklasskvinnan vilket Bildjournalen främst lyfter fram. 2007 beskrivs artisterna mer som den vulgära kvinnan. Kvinnokroppen och dess beteende anknyts mer till sexuella beteenden. Kroppen förlöjligas, exponeras mer och används med ord

368 Bildjournalen, nr 28 (1956), s 9, Bildjournalen, nr 50 (1957), s 30 369 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 37

49 som SEX, underliv och bomber. Det är inte kyskheten som lyfts fram, utan motsatsen, dvs promiskuitet. Den homosexuella kvinnans gestalt anknyter direkt till manlighet, då 1956-57 anknyts detta sporadiskt. Kvinnans sexualitet har som Yvonne Hirdman hävdar under senare decennier förtydligats i media. Budskapet till mannen dvs den förförande sexuella gesten, som också är ett tecken på mannens sexuella lust. I anknytning till Andersson och Frisell Ellburg förlorar kvinnan sin respektabilitet ifall hon visar kropp och kött och intar horans gestalt vilket förtydligas mer 2007. Idag har mannen och kvinnans roller blivit skarpare enligt Arrhenius vilket man kan se i Bildjournalen. Under bägge perioder är det kvinnornas kyskhet som lyfts fram. 1956-57 är kvinnorna kyska dvs ideala, och 2007 är de motsatsen till idealet alltså billiga. Deras roller är deras relationer till klass och familj som är avgörande. I förhållande till filmrollerna beskrivs artisterna 1956-57 som vulgära. De är sexiga, kurviga och sköna. Fortfarande är det bevarandet av oskulden som sätts i fokus då kvinnornas väg till karriären skildras. 2007 har de slagit igenom via den sexuella och exponerade kvinnokroppen. I Bildjournalen tar karriären stor plats i artisternas liv, vilket anknyts till Blombergs skildring om 1930, 40 och 50-talet expansion av filmstjärnekulturen. Skillnaden med 2007 är att artisternas rikedomar omskrivs, karriären är inte lika uppmärksammad som på Bildjournalen. Detta kan knytas till Olsons hävdanden om samhällets Hollywodisering idag, som i högre grad än förr påverkats, består alltså främst av lyx och förmögenhet. Främst är det kändisar som enligt Blomberg är förebilder liksom på 1950-talet. Skillnaden är att kändismedier har ökat avsevärt idag och som Blomberg menar lever man i dess tidevarv. Man kan även se hur den svenska stoltheten svalnat i Hänt bild . Då svenskheten i Bildjournalen lyfts fram i skildringen av kända svenska kvinnor som naturliga, vackra och arbetsamma vilket kan anknytas till 1940- talets försök att bevara svenskheten i media som Löfgren hävdar . Trots den vulgära och respektabla kvinnan i bägge tidskrifter, har de en gemensam skildring i förhållande till mannen. I båda fallen utmålas kvinnans underordning mannen utopiskt vilket Yvonne Hirdmans ”isärhållande” visar, dvs kvinnans olikhet mannen och han normen. I hans närhet blir hon kvinnligare, smartare och vackrare. Han kompletterar henne med sin manlighet och hon återupptar och bevarar sin kyskhet. Det tenderar i båda tidskrifter att bevara äktenskapsmodellen, alltså den patriarkala ordningen, genom Bildjournalens sätt att lyfta fram idealet, och Hänt Bilds sätt att förklara motsatsen till idealet. I bägge fall är att kvinnan kan återuppta respektabiliteten som Blomberg och Frisell Ellburg lyfter fram om hon gifter sig och skaffar barn.

50 2007 skildras alltså artisterna generellt som sexuellt okontrollerbara. Dessa blir skandal i nästan varje nummer. Främst är det ogifta kvinnan som relateras till skandal, vilka handlar om otrohet, promiskuitet, homosexualitet och psykiska störningar. 1956-57 finns inte ordet skandal, istället är det sensationer. Den största sensationen handlar om skilsmässa. Gemensamt med 2007, blir kvinnornas liv sensationer då de beter sig dominant, väljer karriär före äktenskap och slutligen då de skiljer sig. Återigen visar detta på ”isärhållandets” existens. Varför köper vi idag skandaler? Konkurrensen medier emellan har ökat drastiskt enligt Edin, Anja Hirdman och Hannerz. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom medias närmanden oss enligt Hannerz. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust enligt Anja Hirdman och andra sidan ger media budskap om hur man inte ska vara vulgär, dvs väcka mannens sexuella lust. Vad man kan komma fram till är att kvinnan i Hänt bild är i fokus. Alla hennes göranden som anknyts till kvinnlighet uppmärksammas liksom kvinnan i Bildjournalen då Blomberg lyfter fram moderniseringen och ”den nya kvinnan”. Kan man hävda att detta är modernisering, då Fornäs menar att dagens modernisering orsakat en social splittring mellan könen. Då kvinnan i Bildjournalen kopplas till dygden då hon vill vara i offentligheten? Slutsatsen är att kvinnan i de undersökta tidskrifterna, visar hur en kvinna som strävar efter att ta över offentligheten kan förstöras som kvinna, liksom ”Nya kvinnan” som tog plats i offentligheten.

Min slutsats är att bägge tidskrifter ger koppling till genuskonstruktioner, dvs kvinnan som passiv, sexuell och köttslig. Jag vill konstatera att jag håller med Yvonne Hirdman om att även kvinnor är med och skapar skillnad genom att behålla sin roll. Både mannen och kvinnan måste hjälpas åt för att skapa ett mänskligt samhälle. Slutligen vill jag återknyta till Olsons Hollywoodisering. Eftersom det är svårt att relatera ifall det är samhällets amerikanisering som skapat mer skillnad mellan mannen och kvinnan, hoppas man att detta ska komma att undersökas av vidare forskning.

51 7 käll- och litteraturförteckning 7.1 Källor Bildjournalen 1956 Bildjournalen, nr 1 Bildjournalen, nr 2 Bildjournalen, nr 3 Bildjournalen, nr 4 Bildjournalen, nr 5 Bildjournalen, nr 6 Bildjournalen, nr 7 Bildjournalen, nr 8 Bildjournalen, nr 9 Bildjournalen, nr 10 Bildjournalen, nr 11 Bildjournalen, nr 12 Bildjournalen, nr 13-14 Bildjournalen, nr 16 Bildjournalen, nr 17 Bildjournalen, nr 18 Bildjournalen, nr 19 Bildjournalen, nr 23 Bildjournalen, nr 25-26 Bildjournalen, nr 27 Bildjournalen, nr 28 Bildjournalen, nr 31 Bildjournalen, nr 37 Bildjournalen, nr 38 Bildjournalen, nr 39 Bildjournalen, nr 41 Bildjournalen, nr 45 Bildjournalen, nr 46 Bildjournalen, nr 47 Bildjournalen, nr 48 Bildjournalen, nr 49 Bildjournalen, nr 50

Bildjournalen 1957 Bildjournalen, nr 4 Bildjournalen, nr 8 Bildjournalen, nr 9 Bildjournalen, nr 13 Bildjournalen, nr 14 Bildjournalen, nr 15-16 Bildjournalen, nr 19 Bildjournalen, nr 22 Bildjournalen, nr 25-26 Bildjournalen, nr 28 Bildjournalen, nr 33 Bildjournalen, nr 38 Bildjournalen, nr 39 Bildjournalen, nr 40 Bildjournalen, nr 46 Bildjournalen, nr 47 Bildjournalen, nr 48 Bildjournalen, nr 49

52 Bildjournalen, nr 50 Bildjournalen, nr 51-52

Hänt Bild 2007 Hänt bild, nr 1 Hänt bild, nr 2 Hänt bild, nr 3 Hänt bild, nr 4 Hänt bild, nr 5 Hänt bild, nr 6 Hänt bild, nr 7 Hänt bild, nr 8 Hänt bild, nr 9 Hänt bild, nr 10 Hänt bild, nr 11 Hänt bild, nr 13 Hänt bild, nr 14 Hänt bild, nr 15 Hänt bild, nr 16 Hänt bild, nr 17 Hänt bild, nr 18 Hänt bild, nr 20 Hänt bild, nr 21 Hänt bild, nr 22 Hänt bild, nr 23 Hänt bild, nr 24 Hänt bild, nr 25 Hänt bild, nr 26

7.2 Litteratur Andersson Therése, Beauty Box – Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige , Stockholm University, Stockholm 2006 Arhenius Sara, En riktig kvinna , Om biologism och könsskillnad, Pocky bokförlag, Stockholm, 1999 Blomberg Eva, Vill ni se en stjärna? Kön kropp och kläder i Filmjournalen 1919- 1953, Nordic Academic Press, Lund 2006 DE Beauvoir Simone, Det andra Könet, Nordstedt förlag, Stockholm 2002 Duncan Paul Movie Icons, Monroe , Taschen, LosAngeles 2006 Edin Anna, Den föreställda publiken, Programpolitik, publikationer och tilltalsformer i svensk public service-television, Brutus Östlings Bokförlag, Symposion AB, Stockholm/Stehag 2000 Fjelkestam Kristina, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2002 Fornäs Johan, Speglingar, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer, Carlssons bokförlag, Stockholm 1990 Forslund Bengt, Filmstjärnor, en bok om svenska skådespelerskor i världen. Copyright, Alfabeta Bokförlag 1995 Frisell Ellburg Ann, Ett fåfängt arbete. Möten med modeller i den svenska modeindustrin, Makadam förlag, Göteborg & Stockholm 2008 Gemzöe Lena, Feminism, Bilda Förlag, Stockholm, 2006 Glenn Susan, Female Spectacle, The theatrical roots of modern feminism , Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, and London, 2000

53 Gow Gordon, Hollywood in the fifties, The International Film guide series, New York, London 1971 Habermas Jürgen, Borgerlig offentlighet, kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället, Arkiv Lund 1984 Hannerz Ulf, Genomsyrade av medier, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer , Carlssons bokförlag, Stockholm 1990 Hirdman Anja, Tilltalade bilder, Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Atlas Stockholm 2002 Hirdman Yvonne, Genus – Om de stabilas föränderliga former, Liber Malmö, 2001 Horgby Björn, Rock och uppror, Carlssons bokförlag, Stockholm 2007 Hurd Madeleine, Olsson Tom, Identitet och mode i Hurt Madeleine, Olsson Tom och Öberg Lisa, antologin Iklädd identitet, Historiska studier av kropp och kläder, Carlssons bokförlag, Stockholm 2005 Löfgren Orvar, Medier i nationsbygget i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer, Carlssons bokförlag, Stockholm 1990 Olson Scott Robert, Hollywood Planet, Global media and the competitive advantage of narrative transparency, Lawrence Erlbaun Associates publishers, London, New Jersey, 1999 Stadin Kekke Stånd och genus I stormaktstidens Sverige, Nordic academic press, Lund 2004 Wayne Ellen Jane, The Golden girls of MGM, Carroll & Graf Publisher, New York 2002

Faktabok Fakta/Citat, Marilyn Monroe , fakta bok om Marilyn Monroe, Nicotext 2007

7.3 Internet sidor Allers förlag, Datum 080609, http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default____34192.aspx?DataID=34272 Allers förlag, Hänt bild, Datum 080611, http:// www mediefakta.se/3f7cc64e-c950-4abe9143-1100eled7b56.fodoc Hitmakarna.nu, sökord: ”Madonna”, Datum 080609 (red, Shelberg Micael), http://www.hitmakarna.nu/artistbiografi_madonna.shtml Hitmakarna.nu, sökord: ”Britney Spears”, Datum 080609 (red, Shelberg Mikael), http://www.hitmakarna.nu/artistbiografi_britney.shtml Posh24, sökord: ”Victoria Silvstedt”, Datum 080609, http://www.posh24.se/victoria_silvstedt Biography, Victoria Silvstedt, Datum 080609, http://victoriasilvstedt.com/Biography/tabid/53/Default.aspx Kungligabiblioteket, sökord: ”Hänt bild”, Datum 080611, http://www.kv.se/soka/kataloger/regina/ Svensk akademisk ordbok, sökord, ”kärlek”, Datum 080513, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Nationalencyklopedin Sökord: ”skandal” Datum 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0317494&i_word=skandal Sökord: ”artist” Datum 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0107662&i_word=artist Sökord: ”stjärna” Datum 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0342671&i_word=stj%4rna Sökord: ”Bildjournalen” Datum 080611 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=128839 Sökord ”ikon” Datum 080613 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0191324&i_word=ikon Sökord: ”Grace Kelly” Datum 080430 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=223713 Sökord: “Madonna” Datum 080609 http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=248177

54

55