Lunds Geologiska Fältklubb 1892- 1992

Lunds Geologiska Fältklubb 1892- 1992

LUND 1992 Omslagsbild J C Moberg

Lay-out och produktion: Sven Stridsberg

Lunds Geologiska Fältklubb Sölvegatan 13 223 62 LUND

ISBN 91-630-1267-7

Tryck Schmidts Boktryckeri A-8, Helsingborg 1992 FORORD..

Det hade varit mycket intressant att veta vad Lunds Vid ytterligare jämförelser mellan Fältklubben Geologiska Fältklubbs skapare, Johan Christian på 1890-talet och dagens fö rening så ser man också Moberg, 1892 skulle ge för svar på frågan : "Hur hur medlemsrekryteringen kraftigtfö rändrats. Till tror docenten att Fältklubben kommer att se ut om en början var nyrekryteringen mycket begränsad l 00 år?" Tyvärr finns inga sådana profetior och efter 10 års verksamhet var medlemsantalet nedtecknade, om nu frågan någonsin ställdes, men bara drygt ett dussin. Idag händer det att vi väljer vi hoppas att Moberg skulle vara tillfreds med in halva detta antal vid ett vanligt månadsmöte och dagens förening. säkerligen skulle han vara miss­ under jubileumsåret 1992 invaldes Lunds Geolo­ nöjd med den totala stagnation av fältarbete som giska Fältklubbs 800:e medlem. Det "aktiva" an­ utförs i föreningens regi, eftersom syftet med talet kan uppskattas till upp emot 100, en aktnings­ Fältklubben faktiskt var gemensamma fältstudier. värd siffra med tanke på det geologiska ämnesom­ Dessa skulle fö reträdesvis bedrivas i Fågelsångs­ rådets begränsning. Den gamla dominansen av dalen öster om Lund, ett område som beskrivs i lärare och forskare i föreningen har idag ändrats detalj av Per Ahlberg på sidan 27 och framåt. något och studenterna överväger i antal. Dock är Premissernaför fältarbete har emellertid kraf­ styrelsen, och har alltid varit, rekryterad ur lärar­ tigt fö rändrats och vi vågar hoppas att Moberg och fo rskargrupperna. skulle uppskatta att fö reningens medlemmar ge­ Förskjutningen mot en studentmajoritet i LGF nom anslag från Mobergs stipendiefond nu kan innebär på intet sätt att lärare och fo rskare vänt fältarbeta över hela Skandinavien. Jubileumsåret fö reningen ryggen. Tvärtom, med ytterst få un­ 1992 var det tillgängliga stipendiebeloppet närma­ dantag är samtliga dessa medlemmar och det är re 30.000 kr. En annan, vad vi hoppas är en istället det stora intresset för fö reningen hos stu­ förmildrande, ursäkt är den årliga exkursion som denterna som läser geologi som medfört fö ränd­ Fältklubben företar till mer eller mindre avlägsna ringen. Även om relationerna mellan lärare och mål, för att på plats studera och diskutera olika studenter idag är mycket otvungna så har Fältklub­ geologiska företeelser, helt i Mobergs anda. Som ben blivit ett populärt fo rum för alla slag av framgår i Gerhard Regnelis historiska tillbaka­ geologiska diskussioner, alla till fromma. Det är blick över Fältklubbens initiativtagare, som börjar trots allt kanske lite lättare att diskutera med sin på sidan 9, så fanns det inga hinder att bedriva ett lärare över en god middag än i en välfylld föreläs­ bra fältarbete varken under kyla, regn eller snö­ ningssal. glopp ... Även om Fältklubben vid sin början inriktade Målsättningen att ha månatliga möten där man sig på arbete i Sverige, speciellt i Skåne, så har de genom fö redrag och diskussioner belyser olika internationella kontaktema varit många underårens geologiska spörsmål klarar dagens förening helt lopp. Dessa inleddes redan under 1930-talet och enligt Mobergs intensioner. idag är det snarare regel än undantag att gästande

5 utländska forskare framträder med föredrag vid nära samarbete, men den stora omvälvning som föreningens månadsmöten, vanligen flera gånger skett under de senaste åren gör att vi ser fram emot om året. Vidare har exkursionsmålen blivit mera goda möjligheter till gemensammaaktiviteter, fram­ avlägsna och resan till Sardinien under böljan av för allt på exkursionsnivå. Kontakter har redan 1970-talet markerar Fältklubbens gränslösa geolo­ inletts med såväl lärare som elever vid universitetet giska nyfikenhet. Under jubileumsåret har styrel­ i Greifswald. sen dragit upp riktlinjerna för Fältklubbens andra Verksamheten inom Geologiska Fältklubben sekel genom att planera en exkursion till Solnhofen kan inte enbart bedrivas efter de premisser som och Holzmaden i sydtyskland våren 1993. gällde för l 00 år sedan utan vi måste även se framåt Närheten till Köpenhamn har medfört att vi och försöka anpassa arbetet så det återspeglar alltid haft nära kontakt med våra danska kolleger dagens förutsättningar. Som framgår ovan görs och ett gott samarbete har alltid funnitsmellan den detta framför allt med Mobergs stipendiefond som geologiska föreningen vid Köpenhamns universi­ hjälper forskarstuderanden med finansiering av tet, STENO, och LGF. Detta samarbete utmynna­ fältarbeten över hela landet, men med tanke på den de 1983 i ett årligen återkommande arrangemang allmåna internationaliseringen samt föreningens där studenter och forskarstuderanden från våra ständigt ökande avkastning för stipendier kommer båda universitet träffas och genomför ett symposi­ säkert snart även fältarbete utomlands att kunna um med föredrag och posters. Dessa möten alter­ finansierasmed fältklubbsmedeL Vi är förvissade nerar mellan Lund och Köpenhamn och under om att Johan Christian Moberg, samt de andra senare år har vi även haft glädjen att hälsa geolog­ stiftarna av Lunds Geologiska Fältklubb, skulle studeranden från Århus välkomna. Dessa tidiga godkänna denna anpassning. Det viktigaste är ju kontakter mellan studenter och forskarstuderanden trots allt att bidraga till ökad förståelse av olika bedömmer vi som mycket värdefullaoch de gagnar geologiska problem. redansamarbetet mellan fårdigutbildade geologer. Slutligen skulle det vara intressant att veta hur Kontakter med vårt södra grannland Tyskland Fältklubben kommer att gestalta sig om ytterligare böljade försiktigt redan under det kalla krigets l 00 år. Må vi hoppas att den år 2092 fortfarande är dagar med en exkursion till Riigenoch Greifswald. vid gott liv och minst lika verksam som idag. Det Tyvärr försvårade de politiska förhållanden ett är såväl föreningen som Moberg väl värda.

Lund oktober 1992

Sven Stridsberg /ordförande/

6 Innehållsförteckning

Förord Sven stridsberg 5

Ur Geologiska Fältklubbens historia - tidsbilder och porträtt Gerhard Regneli 9

Fågelsångsdalen- ett klassiskt exkursionsområde Per Ahlberg 27

Geologiska Institutionen, Sölvegatan13 Sven Stridsberg & Assar Hadding 38

Fältklubben på1920- och1930-talen Sven Hjelmqvist 49

Fältklubbens sextiotal- en subjektiv betraktelse Göran Bylund 52

Fältklubben på1970-talet - utan brådska mot nya tider Christian Hjort 54

Fältklubben efter100 år Sven stridsberg 57

Föredrag, referat och demonstrationer i Fältklubben1917-1922 59

Medlemsförteckning 78

Foto av några av Fältklubbens medlemmar1992 87

7 Litografi av Per Eklund föreställande Johan Christian Moberg.

8 UR GEOLOGISKA FÄLTKLUBBENs HISTORIA- .. TIDSBILDER OCH PORTRATT

Gerhard Regneli

När Geologiska Fältklubben 1942 fyllde femtio år notera Leonard Holmström (Åkarp) och Clas Kurck utkom en jubileumsskrift. I den skildrar Assar (Ystad). Efter förslag av Lundgren invaldes 1880 Hadding hur geologi småningomblev ett självstän­ "e.o. Amanuensen vid Lunds universitets geolo­ digt ämne i Lund. Länge hade dess skilda grenar giska museum Fil. Kand. Johan Christian Mo­ varit mer eller mindre sammanväxta med andra berg". Moberg blev en flitigmedarbetare i Geolo­ naturvetenskapliga discipliner. I det under 1800- giska Föreningens Förhandlingar under perioden talets senare hälft uppblomstrande föreningslivet 1886-1914 men torde haft ringa möjlighet att på tar sig detta uttryck i tillkomsten 1866 av Zoolo­ annat sätt delta i föreningens verksamhet. gisk-Geologiska Föreningen, en namnkombina­ Redan i den programförklaring, som avgavs tion som kvarstod ända till 1937, då Föreningen vid bildandet av Geologiska Föreningen, uttryck­ blev enbart Zoologisk. På liknande sätt stiftades tes ambitionen att utveckla denna till en nationell 1868 Kemisk-Mineralogiska Föreningen, en sym­ eller, än hellre, skandinavisk organisation. För­ bios som upplöstes 1919 i och med att "Mineralo­ handlingarna kom snabbt att närma sig detta mål, giska" utgick ur föreningens namn. Dessförinnan men i övrigt behöll föreningen - av förståeliga skäl hade det geovetenskapliga inslaget haft tillbörligt - längeen relativt lokal prägel. Säkert var detta en utrymme i de båda föreningarnasverksamhet. Som bidragande orsak till att man ute i periferin kände bevis för att så var förhållandet kan man ta det behov att skapa ett eget forum för föredrag, diskus­ godtyckligt valda året 1904. Då var geologidocen­ sioner och samvaro men i första hand för fåltstu­ ten Anders Hennig ordförande i Zoologisk-Geolo­ dier. I denna grogrund spirade fröet till Lunds giska Föreningen (professorerna Törnquist och Geologiska Fältklubb. Moberg var hedersledamöter), samtidigt som do­ Fältklubbens uppkomst och historia har tidiga­ centen i mineralogi Johannes Strandmark var vice re skildrats i tryck vid två tillfållen: Vid klubbens ordförande i Kemisk-Mineralogiska Föreningen. 25-årsjubileum (G. Ekström 1917; vice sekretera­ Det äldsta och i särklass största ännufortlevan­ re 1913-16, sekreterare 1916-20) och vid dess 50- de geologiska sällskapet i Sverige är Geologiska årsjubileum (G. Regneli 1942; sekreterare 1939- Föreningen i Stockholm, som bildades 1871 (se­ 45). Därav framgår på vilka grunder den nya dan 1976 är namnet Geologiska Föreningen). Dri­ sammanslutningens födelsedatum fastställdes till vande kraft och föreningens förste ordförande var den 26 oktober. Året var 1892. Otto Torell, då chef för Sveriges Geologiska Un­ dersökning men med rötter i Lunds universitet. Fältklubbens fader Det ligger i sakens natur att föreningens medlem­ Idegivare till och egentlig grundareav Fältklubben mar till att börja med rekryterades huvudsakligen var dåvarande docenten JOHAN CHRISTIAN MOBERG från Stockholmsregionen. I den första tryckta (1854-1915) - därom kan endast råda en mening. I medlemsförteckningen (GFF 3, 1876) finns fyra de minnesteckningaröver Moberg som finns(Ravn personer med Lund som hemort. Bland dessa var 1916, Grönwall 1917, Nordenskjöld 1922, Tro­ endast två geologer i egentlig mening, nämligen edsson 1949, Laufeld 1987) är det naturligtvis i Bernhard Lundgren och, i viss mån, C. W. Bloms­ första hand forskaren och läraren, som träder oss trand, främst känd som kemist. Vidare kan man till mötes. Den tydligaste bilden av Mobergs bland Geologiska Föreningens tidiga ledamöter särpräglade personlighet ger Nordenskjöld, som i

9 J.C. Moberg.Teckn ing av Edvard Wibeck, troligen 1898. ProfessorTryggve Troedsson har välvilligt ställt bilden av sin morfar till förfogande.

dessa stycken återger upplysningar erhållna från drevs vid seklets bötjan (vissa uteslutningar har Assar Hadding, vilken var den bland Mobergs gjorts liksom vissa smärrejusteringar; stavningen lärjungar som var högst betrodd och som lärde har moderniserats): känna honom bäst. "Strålande vackert väder. Äter frukost kl. halv Som student i Lund 1905 bötjadeRadding läsa 9 och går sen ner till stationen. Har fått matsäck geologi. Vid Geologiska institutionen bjöds då en med mig i en väska. Vid stationen stod redan prof. gedigen och ganska omfattande undervisning. Moberg resfärdig, märkvärdigt nog i lång över­ Universitetets katalog för höstterminen 1905 upp­ rock. Jag har 'lusakvävaren' (stickad undertröja) lyser därom. Moberg, ännu e. o. professor, förelä­ på och underbyxor och min �ocka vinteröverrock, ser offentligt månd., tisd. o. torsd. kl. 8 f. m. över så jag tror jag ska stå mig. Professom kom mot mig allmän geologi, leder kostnadsfria övningar tisd. och undrade var jag hade hammaren. Jag hade kl. l e. m. i paleontologi och kl. 5 e. m. i fältgeo­ förstås ingen och stod på vippen att springa och logi, handleder dem som utför självständiga arbe­ köpa en, då han upplyste mig om att hans jungfru ten samt leder i bötjan av terminen geologiska (d.v.s. hembiträde) var här med några sådana. Jag exkursioner. Anders Hennig, docent i geologi, frågade om jag skulle ta väskan med mig. 'Ja, bara håller offentliga föreläsningar och övningar torsd. för matsäcken. Där är väl matsäck i den?'. Han kl. l 0-12 f. m. i petrografi samt onsd. kl. 11-1 och lutade sig över den som för att vädra. Den var ju torsd. kl. 11,30-3,50 e.m. i mineralogi. ganska stor, och han tänkte sig kanskeåtskilligt i Ett långt men målande avsnitt ur Raddings den. Jag gick bort till biljettluckan och sa: 'Tur och bevarade dagboksanteckningar rörande en exkur­ retur Björnstorp'. Sen kom prof. som ej hört det sion den 14 november 1905, tydligen den första och sa till mig: 'Ja, vi tar enkel biljett 3:dje klass han deltog i, må citeras såsom belysande både för till Bjömstorp'. 'Jaha', sa jag, och så skrek bil­ Mobergs person och för de ganska avvikande jettören 'retur Björnstorp 1:25', jag betalte och förhållanden under vilka fältundervisningen be- fickmin biljett. Professom sa ingenting, men han

10 gjordestora ögon. Den konsten kan han ordentligt. vi kan följa. Så beger vi oss då iväg. Prof. och jag Jag går så och lämnar min väska i resgodsmottag­ kommer ifrån de andra och måste gå tillbaka en bit, ningen. Näste man som kom var Rydbeck [Otto vägledda av hallåropen. Vi kom så till uthuggning­ Rydbeck, sedermera professor i nordisk fornhisto­ en, som vi följde till den större klinten. Där var ria och medeltidsarkeologi i Lund]. Han kom bort mycket sumpigt att gå, och jag trampade flera till mig och presenterade sig. Lång drul i regnkrage gånger på falska tuvor och var snart genomvåt om och galoscher. Vi blev till sist en tio stycken, som fötterna, men med den starka fart vi hade höll man for åstad. Vid Staffanstorp fick vi vänta en 10 sig lätt nog varm ändå, nästan för varm. Snart bar minuter. Profeten är så pratsam och livad. Han det uppför. Vi hade funniten präktig stig, som gick berättade att han ibland fått gå och vänta på tåg i uppför med stark sluttning, 60-70°och mer på Staffanstorp så länge, att han till slut blivit förb-d somliga ställen, dock oftast något mindre. Även på stationen och tagit bort de 4 första bokstäverna här var planterat gran. Det kännsi ryggen att sträva i namnet. Med Malmötåget kom den lille puckel­ uppför dylika branter med en sådan fart som prof. ryggige Gyllenberg [Fabian Gyllenberg, sederme­ Mobergs. Han stöp också, då han kommit nästan ra fil. dr i kemi, känd i Lund som 'F:et']. Vid upp. Det var härligt när man märkte ljusningen Björnstorp stiger vi av. ovanför sig och anade att det snart var slut med att Det fyker lite, men det varar inte så länge. komma längre uppåt, eller rättare att få vila och Vägarna är gräsligt smorda, men framåt går det i pusta ut. Vi kastar oss så som geologer först med alla fall. Prof. halvspringer hela tiden. Vi stannar våra hammare på bergarten, som även här träder i en och annan gång för att beskåda jordarter, dagen, och konstaterar att det är diabas här också. rullstenslera, rullstensgrus, krosstensgrus, torv Betraktar sen från högsta punkten den härliga o.s.v. Kommer slutligen fram till en av de mindre utsikten över hela Lundaslätten. Ett ofantligt syn­ klintarna, som vi ger oss uppför. Det var alldeles fält. Vid sydvästra sidan är berget bart och bildar förfårligt blött att slå sig igenom granskogen, som en lodrät vägg med flera avsatser och tydliga växte så tätt att man knappast kunde komma gångar av gnejs och diabas omväxlande samt med emellan träden, som är planterade i rader. Uppe på glimmerskiffer. Jag tog några prover. Prof. skulle kullen finner vi bergarten träda i dagen, och snart hjälpa mig med att slå en stuff, men han fördärvade slår vi i den allesammans för att se på den. den istället. Det gjordehan med så många jag såg. Professorn går omkring och frågar vad de tror det Jag slog sen helst själv. Vi stannar här rätt länge är för någon bergart, samtidigt med att han ber få och undersöker noga gångarna". veta våra namn. Han börjar med de nykomna. Man söker sig ner längs en annan stig. "Följer Först Nilsson [senare Westergård] och Hermans­ den länge, innan vi äntligen kommer till stora son, som gissar på att det är en granit, Psilander­ vägen och går mot Björnstorp. Jag hade under hielm, Rydbeck, Paulson tror detsamma, Gyllen­ tiden gjortslut på mina plättar och en dubbelsmör­ berg m. fl.kunde inte säga det. Så kom han till mig. gås. Vi fick nu ganska långt att gå, och det dröjde Jag sa: 'Det är inte så lätt att säga, men jag tycker länge, innan vi kom till Björnstorps slott. Går sen det ser ut som sådan där s.k. svart granit'.- 'Ja, just längs parken med egendornliga bokhäckar kring det. Den heter annars?' -'Hyperit'. - 'Ja, diabas'. gångarna. Traskar sen tvärs över en gräsvall mot Sen skulle han lära oss slå stuffer. Sen skulle vi gå Björnstorps station. Jag gick rätt mot stationen, vidare för att komma till den egentliga klinten. Vi men de andra drog sig allt mer och mer åt vänster. går åt ett håll först, prof. i täten. Han tyckte De hade beslutat att gå till Dal by. Jag går med de emellertid att det bar för mycket nedför, så han andra. Kommer till slut långt före dem och går och svängde allt mer och mer åt höger, och till sist slår på en stuff. Prof. sprang emellertid fatt mig kommervi till sammaplats som vi nyss lämnat, fast och undrar ännu en gång vad jag heter. Säger att vi nu var åtskilligt våtare. Vi skickar amanuens han ska väl lära sig namnen till slut. Vi går först till [rättare: docent] Hennig ut att rekognoscera. Han Dal by stenkross. Den ligger vid järnvägenungefår kommer tillbaka och ser ut som om han blivit mitt emellan Dalby och Björnstorp. - Vi följde neddoppad i vatten, så rinner det av honom. Han sedan den lilla rälsbanan ned till stenbrottet. Vi har emellertid funniten uthuggning i skogen, som satte oss här nere, dumt nog i skuggan, för att äta

11 det ändå. Vi marscherade så mot Dalby . Profes­ som har nu så brått till Gästis, att han inte en gång vill se åt en sten. Vi marscherar fort och tar genvägen över fälten och kommer därför fram redan vid halv 4-tiden. Vi beställer tio kaffe, och när uppasserskan frågar vad det ska vara till, säger prof. : 'Punsch, två halvor'. Ett par av kamraterna och jag betackar oss fö rstås. Prof. tycker inte riktigt om den punsch de fått en hela av . Han vill ha Carlshamns istället. Så får de två halvor sådan i en kylare och skyndar sig därför att göra slut på den andra. Prof. tackar för idag, och så dricks det. Helan var slut, innan en kamrat ochjag gick, d. v .s. på ungefår en kvarts timme''. Omsider kom man tillbaka till Lund och går genom Klostergatan "trots att vi är mycket nedsmorda om benen. Vi litar på att den dåliga belysningen här i stan ska vara sådan som den brukar, och då är det ingen fara att någon ska se hurudana vi ser ut". I sitt mycket värdefullabidrag till Fältklubbens 50-årsskrift 1942 fo gade Hadding ytterligare drag till bilden av Moberg som person. Han återkom till detta, då han i ett anförande i det kortlivade J.C. Moberg 1914, på exkursion till Öland. Foto Akademiska Sällskapet i Lund den 22 april 1960 A. Hadding. gav "Några glimtar från seklets böljan". Det kan vara på sin plats att också här lyssna till Assar av våra matsäckar. Prof. tyckte på att Hylmö Hadding i ett utdrag ur hans bevarade koncept: [okänd för mig] nog skulle behöva något att värma "Johan Christian Moberg, chockerande, hän­ sig med och skölja ned maten. Han är SSUH-it, synslöst frispråkig. Som lärare oerhört stimuleran­ fö rstod meningen och sade därför: 'Nej, man ska de, levande intresserad av eget och elevers arbete, använda det bara som medicin'. - 'Ja, och nu är jag despotisk, hj älpsam, uppoffrande utan gräns och doktor', sa prof. , 'och nu ordinerar jag'. - 'Ja, men gästfri. Älskad av sina elever men ofta fö rbannad var ska professom få det ifrån? Här finnsju inget'. på dem. På sitt sätt strängt moralisk, renhjärtad, - 'J a, men när vi kommer till gästgivaregården då'. absolut hederlig och främmande för intriger. Han Vi gick sen och studerade bergväggama med smädade och fö rföljde allt slags översitteri och slintytor o. s. v. Profeten fick sen för sig att vi sj älvgodhet." skulle rätt uppför väggen. Det såg i mina ögon Moberg plågades hela sitt liv av ekonomiska alldeles omöjligt ut, men han gav sig uppför följ d bekymmer. Vi hör Hadding igen: "Han var fattig, av några andra. Ett par sökte upp ett bättre ställe och hur han kom att studera vet jag inte. Han strax intill, och där gick det bra, så jag gick den fö rsökte bli lärare men var så lomhörd att han inte vägen. Visserligen stod man ibland på ett litet kunde få godkänt provårsbetyg. Han sökte andra utsprång med händerna vid ett annat, och hade så platser men blev förbigången. Hela tiden arbetade ett bråddjup under sig. Hade man då fått svindel han vidare, och vid 30 års ålder kunde han trycka eller glattat, hade man säkerligen slagits i stycken sin gradualavhandling. Då hade han en skuld på av de skarpa kantema på de lösbrutna block, som 40 .000:-, en mycket stor summa vid början av låg dämedanför. Men det gick lyckligt och bra, 1880-talet". -"Då jag råkade honom hade han ochjag var tredje man uppe på fria fältet. Hade sen innehaft professuren i 5 år men hade inte hunnit att klättra upp för en l ,5 m hög lodrät grusvägg. amortera av mycket på sin skuld. För att kunna Det såg värre ut, men med hj älp av en annan gick möta katastroftillfållen, t.ex. en oväntad kontroll

12 av institutionens kassa, bar han .alltid på sig en Jag måste tycka om den mannen, som innerst inne fårdigskriven växelblankett på 1. 000 kr och med var så annorlunda än han syntes". fullgoda namn. Endast datum skulle ifyllas. Han behövde aldrig använda den. Ingen av borgenärer­ Övriga grundare na fö rlorade på honom, inte heller Geologiska Fältklubbens ursprungliga stadgar av 1892 under­ Fältklubbens kassa, fast han ofta lånade ur den tecknades - fö rutom av Moberg - av Hj almar genom att tömma dess sparbössa - grisen med Möller, Carl Otto Segerberg och Karl A. Grön­ punschkork mellan frambenen. wall. Av dessa tre skulle endast Grönwall stanna Då jag blivit hans amanuens 1907, ville han inom den geologiska professionen. alltid ha mig med på exkursioner. Han kände det HJALMAR MölLER (1866-1941) var egentligen kanske tryggt, eftersomjag då var absolutist. Alla botanist. I sin ungdom gjorde han en botanisk hans exkursioner avslutades på någon av Skånes fo rskningsresa till Java och Burma. Men han hade många gästgivaregårdar. Vad vi då fick uppleva intresse för geologi och står tillsammans med var något rent otroligt. Han var strålande glad, Moberg som författare till ett värdefullt arbete hans tal var fängslande, hans berättarkonst blom­ "Om Acerocarezonen" (1898), behandlande den made. Men fö rr eller senare kom det ögonblick då yngsta trilobitzonen inom Skånes kambrium. Vi­ han tystnade. Han såg på sitt fy llda glas och sa: 'Nu dare utförde han undersökningar över den fo ssila är jag på toppen. Nu skajag inte dricka mer'. lett floran i Fy ledalens mesozoikum, vilka resulterade drag tömde han glaset, sj önk tillbaka i stolen och i en avhandlingtill sammansmed T. G. Hall e ( 1913). viskade: 'Nu rutscharjag, oj vadjag rutschar'. Det Möller blev biologilektor men var länge ljänstle­ var ständigt nya upplevelser, oftast muntra men ej dig för vetenskapligt arbete vid Riksmuseet och sällan prövande. Han var stark men kunde falla gjorde sig ett namn som bryolog (Persson 1941). samman även utan sprit. I december ett år låg vi en CARL Orro SEGERBERG (1871-1952) fullföljde regnig, kall dag och grävde vid Tosterup. Då det sina geologiska studier med en licentiatavhandling mörknade och böljade snöa, drog vi oss till järn­ (1895) över ceratopygelagren vid Fågelsång. Den­ vägsstationen. Moberg hade då så ont i ryggen, att na trycktes inte, men Moberg omarbetade och han inte kunde räta upp sig. Så började han skaka utvidgade väsentligt manuskriptet, som i sin nya av köld. Han längtade att komma till Tornelilla och fo rm publicerades av Moberg och Segerberg under en rykande het toddy på hotellet. När vi äntligen titeln "Bidrag till kärinedomen om Ceratopygere­ kom dit, blev han inte serverad. Det var lördags­ gionen med särskild hänsyn till dess utveckling i kväll. Detta knäckte honom. Vi fo rtsatte hemåt Fogelsångstrakten" (1906), utgörande nr 2 i ser. B med tåget och skulle byta i Staffanstorp. 'Där vet av Meddelanden från Lunds Geologiska Fältklubb jag att jag kan få en toddy på gästgivaregården'. (som är särtryck ur Kungl. Fysiografiska Sällska­ När vi kom till Staffanstorp, fickjag släpa honom pets Handlingar). Dessförinnan hade Segerberg av tåget in i den kalla väntsalen och springa till framlagt sin doktorsavhandling inom ett helt annat gästgivaregården för att hämta toddyn. Men också område. Den behandlar nämligen krabbor och där blev det avslag. Så bad jag dem koka mj ölk och vissa andra kräftdjur, härrörande - med några sprang med den till stationen. Vi kom hem så undantag - från Skånes och Danmarks danien. småningom. Morgonen efter sökte Moberg upp Segerbergvar Fältklubbensförste sekreterare ( 1892- mig och frågade: 'Vad var det du gav mig i natt i 95) och kom som sådan att spela en viss roll i Staffanstorp? Det räddade livet på mig'. - 'Det var initialskedet, vartill jag återkommer. segerberg varm mj ölk'. -'Var det mjölk, det har jag inte övergick till läkaryrket, säkerligen välbetänkt från druckit sen jag var barn'. " ekonomisk synpunkt, och blev slutligen praktise­ "En gång - den sista jag såg honom - sökte rande läkare i Stockholm. Han är veterligen den Moberg upp mig strålande av lycka. Han hade just ende bland Fältklubbens ledamöter som produce­ gjorten amortering. 'Nästa år blir jag skuldfri', sa rat sig som kompositör. Bl.a. satte han musik till han, 'då skajag köpa en ny kappa till Carin'. Den dikter avKarlfeldt (Widstrand 1934, 1939). Seger­ glädjen unnades honom inte. Han dog några dagar berg kallades sent omsider ( 1951) till Fältklubbens därefter. Vilket lyckligt liv hade han inte fö rtjänat. hedersledamot.

13 Sammankomst i Fältklubben, sannolikt 1893. Personerna är fr v C.O. Segerberg, Hjalmar Mäller och J.C. Moberg, vidare troligen Anders Hennig och K.A. GrönwalL Med hänsyn till de exotiska suvenirerna i fonden antages sammanträdet ha ägt rum hemma hos Möller, som besökt Sydostasien. Fotot har ställts till förfogande av professor Tryggve Troedsson.

Den fjärdeav Fältklubbens grundare, KARLA. gen med andra arbetsuppgifter och missade där­ GRöNWALL( 1869-1944), hade börjatstudera redan med det unika tillfället att publicera ett arbete för BernhardLundgren, Mobergs företrädare som tillsammans med en av Fältklubbens grundare. e.o. professor i geologi, och blev själv (1917) Under en lång följd av år (1918-35) var Grön­ Mobergs efterträdare. Grönwall kom aldrig att wall Fältklubbens ledare - detta var en benämning medverka i undersökningarna i Fågelsångsområ­ och ett uppdrag som enligt de ursprungliga stad­ det, Fältklubbens speciella arbetsfält. Han dispu­ gama tillkom den som medlem i klubben äldste. terade 1895 med en avhandling om Skånes yngsta Han framträdde i klubben ett 50-tal gånger med siluriska bildningar. Detta i och för sig värdefulla föredrag, meddelanden och demonstrationer i men tämligen summariskaarbete helt utan fossilil­ mycket skilda ämnen. Hans intressen omfattade lustrationer kompletterades senare av Moberg i bl.a. botanik och naturskydd (som termen då monografin"Om Fyledalens gotlandium" (1909), lydde). på vars titelblad även Grönwalls namn återfinnes. Ännu flera år efter det att jag 1935 påbörjade Utan att sedermera sysselsätta sig med siluriska studier vid Geologiska institutionen fanns Grön­ faunor åtnjöt Grönwall ett visst anseende som wall där som professor emeritus. Som sådan dispo­ specialist på siluriska beyrichiider. Vid något till­ nerade han två stora rum, nämligen de, som tidiga­ fåile hade han för bearbetning mottagit ett material re betecknades som 220 och 221 men som nu ingår av sådana i lösa block från Nederländerna.Någon i det 1991-92 ombyggda biblioteket. Det först­ gång kring 1940 föreslog han mig att vi tillsam­ nämnda kom f.ö. att under några år bebos av mans skulle göra något åt detta, men så skedde direktören för Danmarks Geologiske Undersögel­ aldrig: Grönwall hade långt dessförinnan upphört se Hilmar 0dum (ledamot i Fältklubben sedan med vetenskaplig verksamhet, själv var jag uppta- 1933), vilken den 18 november 1943 tog sig som

14 flykting över Öresund efter att ha, blivit efterspa­ nad av Gestapo. Grönwalls gärning har tecknats av Radding 1944, Hanström 1944, Ravn 1944 och Regneli 1968a. Grönwalls egen sista publikation är en minnesteckning över den tidigare nämnde Clas Kurck (Grönwall 1937), en privatlärd, som gjort avsevärda insatser, främst som kvartärpaleonto­ log. Kurck hade nära förbindelse med geologerna i Lund men blev egendomligt nog inte ledamot av Fältklubben. På den gamla geologiska institutio­ nen vid Sandgatan (nu Psykologiska institutionen) sökte han gärna Grönwalls sällskap. Malicen på­ stod att Grönwall, liggande på en liten träsoffamed huvudändan mot en vintertid glödhet järnkamin, lät sig underhållas med mindre salongsfåhiga his­ torier av Kurck. Den gamle institutionsvaktmästa­ ren A. V. Nilsson hade av någon anledning ett horn i sidantill Kurck -ättling av en urgammal friherrlig ätt, som utslocknade med honom - och refererade till denne ädling som "Korkajäveln". Förvisso var A. V. Nilsson omedveten om att den ursprungligen finländska ätten Kurck i sitt medeltida förflutna alternativt skrev namnet såsom det uttalades: Kor­ ke, med långt o. K.A. Grönwall (t v) och Assar Hadding 1933, i Grönwall var en välvillig och jovialisk person Killeröd. Foto O.M.B. Bulman. men kunde ställa ganska besvärliga frågor i tenta­ men, har det berättats. Men problemet behövde ett som vi ser ytterst ambitiöst program, vartill inte vara så stort. Medan tentanden funderade på Fältklubben sedan länge ej lever upp. Det utsades svaret, kunde det inträffa att professom föll i särskilt att protokollsboken skulle vara tillgänglig slummer, och när han vaknade, hade den intrikata för ledamöterna. frågan också fallit bort. "I mitt minne skall Karl Under 1800-talets andra hälfthade viss känne­ Axel Grönwall bevaras såsom en rikt begåvad dom vunnits om den paleozoiska berggrunden man, som levde liksom vid sidan av tidens jäkt och öster om Lund och om dess fossilinnehåll genom oro, en man som hörde hemma mera i en stilla arbeten av N.P. Angelin, S.L. Tömquist, J.G. känslovärld än på livets hårda vädjobanor" (Rad­ Linnarsson och S.A. Tullberg. Med geologiska ding 1944, p. 4). kartbladet Lund (G. De Geer 1887) förelåg en modem beskrivning av berggrunden (som bekant Den första tiden ännuej ersatt och följaktligen avsevärt out of date). Fältklubbens syften var från bötjanklart definiera­ Moberg hade vid tiden för Fältklubbens bildande de: Att bereda sina medlemmar tillfålle till fältar­ sysslat föga med hithörande bildningar men hade bete och att bidra till ökad kännedom om Skånes, naturligtvis klart för sig, vilka möjligheter till nya och särskilt Lundatraktens, geologi. Under maj rön som skulle öppna sig genom en systematiskt och september skulle exkursioner företas, om genomförd forskningsinsats. möjligt en gång i veckan. Dessemellan skulle Det var dock till en början en liten skara, som möten hållas för genomgång av resultaten från stod inför en stor uppgift. Utom stiftarna tillkom närmast föregående exkursion och planering av under det första året endast en ledamot, Hans den kommande. Under läsårets övriga månader Wallengren. Denne lämnade klubben redan efter skulle klubben sammanträda en gång i månaden, sex år och blev senare professor i zoologi i Lund.

15 l Fågelsång 1912. Fr v Gunnar Ekström, troligen Sigvard Sjöberg (invald i Fältklubben 1912), J. Ernhold Hede. Foto A. Hadding.

Under 1893 invaldes ANDERS HENNIG (1864- 1899), som skulle kommaatt skapa sig ett interna­ 1918) och August Nilsson. Om den sistnämnde har tionellt känt namn, dock icke som Nilsson utan jag inga uppgifter. Hennig gjordeen beaktansvärd som A.H. WESTERGÅRD (1880-1968) (Regnell insats som geolog, fick professors namn och blev 1955). Hela sitt yrkesverksamma liv tillhörde han slutligen läroverksråd (Åhman 1970). I Fältklub­ Sveriges Geologiska Undersökning, då i Stock­ bens historia framstår han som en något omstridd holm. Han blev statsgeolog redan 191O och var figur, varom mera nedan. 1914-45 museiföreståndare, en befattning som De båda följ andeåren skedde inga inval. Under numera anses obehövlig. Åtminstone på äldre 1896 inregistrerades tre ledamöter, som dock alla dagar var Westergård något av en bitvarg och lämnade klubben efter ett fåtal år. 1897 invaldes enstöring, kanske som följ d av att han led av starkt EMIL OuN, som 1906 disputerade för doktorsgra­ nedsatt hörsel. När jag i slutet av 1940-talet var den på en avhandling "Om de chasmopskalken och anställd vid Riksmuseets paleozoologiska avdel­ trinucleusskiffern motsvarande bildniogame i Skå­ ning hade jag ofta anledning uppsöka Westergård ne", ett arbete som säkerligen inte hade kunnat på SGU, som var inrymd i samma byggnadskom­ fullbordasutan en stor personlig insats av Moberg. plex som Riksmuseet. Han var då vänligheten Olins egentliga intresse var nämligen växt- och i sj älv. I sitt sista arbete, som utk0m 1953, beskrev viss mån husdjursförädling. I fråga om odling av Westergård bl. a. ett problematicum, som sederme­ gräsfrö betecknas han som en föregångare (Lind­ ra fått namnet Westergaardodina (paraconodon­ man 1949). När0linavled (1915) var han ägare till tid). Efter pensioneringen upphörde han snart att Lönstorps gods, Källstorp. arbeta vetenskapligt och använde sin tid till att läsa Under de närmaste åren t.o.m. 1904 inräkna­ historiska verk. Han blev hedersledamot av Fält­ des inte mer än ytterligare tio ledamöter. Bland klubben 1932. Hans varma känslor för klubben tog dessa befann sig Anton Hilmer Nilsson (invald sig sedermera uttryck i ett frikostigt legat.

16 Ingen av sekelskiftesårens ledamöter utom Westergård gjorde sig mera bemärkt inom det geologiska området. AxEL TEliANDER är tillsam­ mans med Westergård fö rfattare till en uppsats om "Geologiska åldernaf skiffern med Clonograptus cf. jlexilis Hall vid Fogelsång" (1904). Tellander kvarstod som ledamot i Fältklubben till 1913. Han torde ha avlidit nämnda år, endast 33 år gammal. Nr 15 i Fältklubbens matrikel är JoHANNES EWERT STRANDMARK (1878-1952), invald 1899. Inom Fältklubbens program utförde han och publi­ cerade en undersökning över "Undre graptolitskif­ fer vid Fogelsång" (1901), motsvarande senare tiders Undre didymograptusskiffer. Detta blev Strandmarks enda men ännu beaktade bidrag till detta område. Han disputerade på en avhandling i mineralogi ("Celsian och andra barytfåltspater") och blev 1904 docent i ämnet för att redan året därpå lämna den akademiska banan och bli rektor vid Grimslövs folkhögskola och lantmannaskola. Sitt intresse för geologi bevarade han dock och ägnade sig på äldre dagar bl.a. åt fornsjöstudier i Värendsbygden, vilka publicerades i en hembygds­ bok. Fram till sekelskiftet hade alltså inte mer än 15 personer invalts i Fältklubben. Fyra av dessa kvarstod av olika skäl endast ett fåtal år. Men i den A. H. Westergård 1932. Foto A. Hadding. glesnande skaran var allt inte frid och fröj d. Anledninghär till var en exkursionsguide, "Fiihrer berigtigande, anser jag mig härmed berättigad durch Schonen" (1900), vilken med Anders Hennig afsluta det allt annatän angenäma värf, mig ålegat som fö rfattare utkom i den ansedda serien "Geolo­ i och för värnande af Fältklubbens existens". gische Fiihrer". Vissa uppgifterdäri om ceratopy­ Även i fo rtsättningen var klubben mycket spar­ gekalkstenen uppkallade c. o. segerberg till livlig smakad vid utseendet av nya ledamöter. Under sitt protest, eftersomhan menade att Hennig otillbör­ fö rsta kvartsekel, t.o.m. 1916, hade klubben inte ligt tillägnat sig och offentliggjort vissa ännu ej räknat in mer än 66 medlemmar, och av dessa hade publicerade, Fältklubben tillhöriga undersökning­ nära hälften tillkommit under åren 1910-14. Efter ar. Polemiken mellan Segerberg och Hennig kan hand invaldes även danska geologer, något som lämnas därhän. Den fö rdes, med viss hetta, i GFF, möjliggjordes genom ändrade bestämmelser för vars redaktör dock snart fö rklarade sig ej vilja ta in medlemskap, fastlagda i de stadgar, som antogs ytterligare genmälen från de båda kontrahenterna. vid möte den 30 mars 1909. Man skiljer däri på Striden avslutades om än ej bilades genom att aktiva och passiva ledamöter samt hedersledamö­ Moberg i egenskap av Fältklubbens ledare tog till ter. Orden lyder som fö ljer: "Till hedersledamöter orda och - likaledes i GFF (bd 23, 1901, p. 307- kunna endast om geologien högt fö rtjente veten­ 312)- meddelade "Några upplysningar om Lunds skapsmän inväljas. Passiva ledamöter äro dels Geologiska Fältklubb och dess verksamhet". Affä­ dertill särskilt valde personer, som på ett eller ren uppfattades alltså som ganska allvarlig, något annat sätt inlagt särskilda fö rtjenster om klubben, som framgår av de ord, med vilka Moberg avslutar dels äldre vid universitetet ej längre närvarande sitt inlägg: "- då jag med ofvanstående torde medlemmar, som genom erläggande af nedan stad­ tillräckligt ha visat det befogade i segerbergs gade terminsafgifter visa sig intresserade af att

17 would have been fruitless, indeed, impossible in the restless moments of the firstweeks of the war".

Tre ledare och några andra I det rika persongalleri, som det nya seklets leda­ möter bildar, kan jag dröja vid endast några få gestalter, som spelat en framträdande roll i Fält­ klubbens verksamhet, fleraav dem också i institu­ tionens. I särskilt hög grad gäller detta AssAR HADDING, som ju ovan bidragit med livfulla tids­ bilder från sina studieår. Assar Radding (1886-1962) invaldes redan 1906 i Fältklubben och blev dess genom åren kanske mest aktive ledamot. Hans doktorsavhand­ ling (1913), behandlande Undre dicellograptus­ skiffem, baserar sig till stor del på undersökningar i Fågelsångsområdet. Han efterträdde Moberg som klubbens ledare (1911-18) och verkade i samma egenskap under åren 1935-40. Han har varit en av klubbens flitigasteföredragshållare. Radding sök­ Assar Hadding 1946. te som mycket ung professur i Lund, den som Grönwall fick 1917, och måste vänta på tjänsten fortfarande räknas bland klubbens medlemmar. tills denne gick i pension 1934. Som forskare Aktiva ledamöter äro öfriga medlemmar, som efter gjordeAssar Radding delvis banbrytandeinsatser vederbörligt inval ställa sig klubbens stadgar till på flera områden (Hjelmqvist 1962, Regnell 1968 efterrättelse. Aktiva ledamöter erlägga en inskrif­ b). I planerandet av den nya institutionsbyggnad, ningsavgiftaf två (2) kronor och terminsafgiftaf en som stod fårdig 1930, tog Radding avgörande del. (l) krona". Han var inte endast en framstående vetenskaps­ Ett resultat av dessa liberaliserade stadgar var man, han hade även i hög grad administrativ att inte mindre än åtta danska geologer, de flesta förmåga och togs i anspråk för flera viktiga upp­ med sedermera välkända namn, invaldes i klubben drag. Bl.a. var han universitets rektor 1947-51. 1914, samma år också PERCY E. RAYMOND, fram­ Efter Radding blev J. ERNHOLD HEDE (1890- stående nordamerikansk paleootolog och geolog, 1977, invald 1911) Fältklubbens ordförande i nära under lång tid den ende icke-nordiske medbor­ elva år. Under denna period inföll klubbens 50- gare som tillhört klubben. Sommaren 1914 besök­ årsjubileum (1942), och Hede planerade tillsam­ te Raymond Sverige. De erfarenheter han därvid mans med dåvarande sekreteraren och dåvarande gjorderedovisas i arbetet "Expedition to the Baltic skattmästaren den jubileumsskrift, som då utkom provinces of Russia and Seandinavia", l, Cam­ trots krigs- och kristid. Högtidssammanträdehölls bridge, Mass., 1916. Jag citerar ur förordet (p. i Akademiska Föreningens Lilla sal. Liksom han 180): "Just as I write these acknowledgments hade gjort 25 år tidigare höll Assar Radding comes the sad news of the death of Professor Dr. huvudanförandet, denna gångom geologiska insti­ Johan Christian Moberg, but for whose kindly tutionens ursprung, tillkomst och utveckling. Ti­ assistance my visit to Sweden would have been of digare på dagen hade en krans nedlagts på J.C. little value. Cutting short his own field season, Mobergs grav. Professor Moberg devoted himself for almost three Hede var ingen spontan talare, och jag tror inte weeks to guiding me over the Cambrian and att han någonsin höll föredrag i Fältklubben -hans Silurian (=ordovicium + silur) deposits of Sca­ förtjänster om klubben låg på ett annat plan. Som nia. Without his intimate knowledge of the extre­ ung student hade Hede, den längst kvarlevande av me) y restricted outcrops in this region, my work Mobergs lärjungar, på sin lott fått silursystemet i

18 J. Ernhold Hede 1912 (foto A. Hadding) och 195 3 (foto Jarl v Feilitzen).

Skåne. Men sedan han blivit tj änsteman vid SGU kambrium till mellersta ordovicium sådant detvar var det karteringen och den stratigrafiska indel­ dokumenterat genom en borrning i Sularpsdalen ningen av Gotlands silurberggrund, varmed hans (Regnell 1979, 1980). namn kommit att förknippas. Återbördad till Lund Vid utgången av 1950 hade ordförandeposten i 1934 beträdde Hede Fältklubbens klassiska arbets­ Fältklubben innehaftsav endast fyra personer från fält, vilket resulterade i att han 1951 kunde fram­ det att klubben grundades. Därefter blev omsätt­ lägga en ingående undersökning av avsnittet övre ningen snabbare.

Till högtidlighållande av sitt 50-årsjubileum

sammanträder Lunds Geologiska Fältklubb

på Akademiska Föreningens lilla sal lördagen den 24 oktober 1942 kl. 18,30 (precis).

Hälsningsanförande av Docent J. E. HEDE.

Föredrag av Professor A. HADDING: Lunds universitets geologisk­ mineralogiska instiiuiion . Dess ursprung, tillkomst och utveckling.

Efter föredraget anordnas supe. Pris c:a 12:- kr. (smörgåsbord, varmrätt, dessert, öl el. vatten, vin, kaffe, servis). Klädsel: smoking el. mörk kavaj. Anmälan om deltagande i supen göres före den 18 oktober.

sekreteraren.

19 Deltagare i festen vid Fältklubbens 50-årsjubileum den 24/1 O 1942. Sittande på golvet, fr v: Gerhard Regnell, Erik Mohren, Nils Herman Brundin, civ.ing löwenhielm. 1 :a raden sittande, fr v: Fru Brundin, Ulla Hadding (-Regnell). fru Anna Norin, fru Ragnhild Hede, fru Visen Hadding, fru Eva Smith, fru Sonja Palmqvist, fru löwenhielm. 2:a raden, fr v: Sven Hjelmqvist. fr Hansson (fru Andersson). fru Carlsson, fru Mohren, Ingrid Nilsson (-Steneström). fru Anna-lisa Hanström, Assar Hadding, J. Ernhold Hede, Svante Sunesson, Olge Adamson, fru Berlin, Josef Carlsson. 3:e raden, fr v: Per Wessner, Malte Andersson, Sven Palmqvist, Karl Erik Bergsten, Per Adolf Herrlin, Erik Norin. 4:e raden, fr v: Herved Berlin, Bertil Hanström, Hans Brattström, Seth Nilsson (Steneström). Lennart Smith, Anders Ambolt, Folke Rengmark, Rolf Norin.

GusTAF TRoEnssoN (1891-1954) blev redan Liksom sin svärfar Johan Christian Moberg som nittonåring medlem i Fältklubben och följ an­ rycktes Gustaf Troedsson bort mitt uppe i en aktiv de år, 1911, dess sekreterare och kvarstod som gärningsom fo rskare och lärare. Han dog 1954 vid sådan till 1916. Efter doktorsdisputation 1918 var endast 63 års ålder men med en bestående insats i han docent till 1924 men hade därefter sin verk­ svensk geologi bakom sig (Hede 1955, Troelsen samhet förlagd utanför Lund, något som av natur­ 1955). liga skäl ledde till att hans engagemang i Fältklub­ När Fältklubben 1917 firade sitt 25-årsjubi­ ben upphörde. Det återupptogs sedan Troedsson leum var GUNNAREKSTRÖM (av den välkändaÖ lands­ 1949 återkommit till Lund som fö rste innehavare släkten) sekreterare. Såsom tidigare nämnts var det av professuren i geologi, särskilthistorisk geologi, han som tecknade klubbens historia under de vilken uppkommit genom delning av det geologis­ framfarna åren. Jubileet hugfåstes på årsdagen ka ämnesområdet, som Hadding tidigare fo rmellt genom kransnedläggning på grundarens grav och ensam svarat fö r. Troedsson var Fältklubbens genom högtidssammankomst på geologiska insti­ ord förande under 19 51 , den fö rste med ettårsman­ tutionen. Världen stod i brand och landet hade det dat, sedan han sj älv fö reslagit att detta skulle vara besvärligt med livsmedelsförsötjningen, men trots det normala. detta avslutades dagen med en opulent bankett på

20 Gustaf Troedsson 195 3 (foto Jarl v Feilitzen) och 19 1 4 (foto A. Hadding).

Industrirestauranten, ett sedan länge nedlagt eta­ publicera sina rön och om hans bana inte brutits i blissemang, dit Fältklubben gärna fö rlade sina förtid (Regnell 1961). Han arbetade med rastri tes­ eftersitsar. Matsedeln pryddes av en bild av J.C. skiffern i Röstånga och med en rik mellankambrisk Moberg, omgiven av elva fo ssil med art- eller fauna från en till fåll i g blottning vid Almbacken i S. släktnamn tillägnade honom. Sandby. Men framför allt gjorde han under en följ d Ekström (1892-1961), medlem av klubben av år viktiga undersökningar över de mesamiska 1912, är främst känd som pionjär inom agrogeolo­ bildningarna i Fyledalen och sammanbragte bety­ gi och hydrageologi (Lundqvist 196 1). Men som dande samlingar. ung student fick han av Moberg ett ämne inom Seth Steneström verkade i den ursprungliga ramen för Fågelsångsprojektet, nämligen Övre Fältklubbens anda: Han arbetade i fält, geolog- didymograptusskiffern. Fältarbetet gjordes mel­ lan 1913 och 1920, och ett manuskript fö relåg sistnämnda år. Men andra uppgifter gjorde att resultaten av hans undersökninglades på hyllan för att plockas fram först 1937, då de publicerades i SGU :s ser. C. Under arbete med de agrogeologis­ ka kartbladen i Skåne på 30- och 40-talen fö rekom Ekström ofta i Fältklubben. Han var ingen sprud­ lande natur, snarare präglades han av eftersinnande och jordnära saklighet. I raden av sekreterare under klubbens fö rsta fe mtio år och närmast däreftermöter man åtskilliga personer, som senare blivit kända eller relativt kända. Jag känner det angeläget att stanna inför en av dem, om vilken detta på grund av omständighe­ ternakanske inte kansägas : SETii (NILSSON)STENE­ STRÖM (1908-61), som blev sekreterare 1946. Ge­ nom sina personliga egenskaper vann han vänner överallt men nådde inte helt det allmänna erkän­ nande som geolog, som hans insatser skulle ha givit honom, om han hade kunnat fö rmå sig att Gunnar Ekström 195 3. Foto Jarl v Feilitzen.

21 Index ciborum.

Gustatorium.

jus tuberasurn boletis admixtum.

Salsamenta cum herbis variis.

Phasianus colchicum L. accedunt lactucce

oleatce.

Placenta Romeleclintica.

Poma mixta.

Vinum ex insula Madeira portugallicum. ;:;;:;;s iiii2: =·--� Vinum gallicum Chambertinum. �· v . �; �

l. Equisetites Mobergi. 7. Terebratula Mobergi. MOLL. LGN. 2. Boeckia 8. Phragmoceras ., W/MAN. ffEDSTR. 3. Obelella 9. Azygograptus ., WALCOTT. ffDG. 4. Fenestella 10. Didymograptus ., IfNG. TQT. 5. Te/ephus 11. Dalmaniles IfD G. HEDE. 6. Mobergia granulata. REDLIC /f.

Fältklubbens 25-årsjubileum 26/1 O 1917, ITiatsedel. hammare och spade var hans arbetsredskap, pen­ Posten som skattmästare, inrättad först 1935, nan inte i lika hög grad. Däremot var han ytterst bekläddes under många år av PER ADOLF HERRllN generös med att i samtal och vid exkursioner i (1904-80). Man kan lugnt påstå, att inget större Fyledalen och i andra sammanhangdela med sig av original kan upptäckas i Fältklubbens medlemska­ sina rön och tolkningar, inte minst rörande lager­ der. Han får därför här ett något utförligare om­ följden i övre jura och undre krita, bl.a. i ett nämnande än vad som i annat fall kan synas vara föredrag i Fältklubben i maj 1942 och genom ett motiverat. utförligt diskussionsinlägg vid ett möte i Dansk Per Adolfs pappa var major, men någon i sin Geologisk Forening 1955 (Meddelelser fra Dansk framtoning mindre militärisk än Adde kan man Geologisk Forening, 13, 1956, p. 140). En del av svårligen föreställa sig. Hanvar den evige studen­ hans material har kunnat tillgodogöras av senare ten, inskriven 110 terminer i Kristianstads nation författare, såsom helt nyligen i ett arbete om jura­ men för den skull på intet sätt en överliggare. Han kritlagerföljden vid ETiksdal av M. Erlström, samlade ihop massor med betyg i olika ämnen och Dorothy Guy-Ohlson och U. Sivhed (SGU, Ca 78, avlade akademiska examina i normal takt. Ännu 1991). som pensionär efter22 år som adjunkt vid småsko-

22 leseminariet, senare folkskoleseminariet, i Lands­ krona (man frågar sig hur han fungerade som sådan) ägnade han sig åt universitetsstudier, nu i genetik. Som assistent på Geologen sysslade han med röntgenundersökning av mineral i det av honom sj älv inrättade röntgenlaboratoriet - en i utomståendes ögon äventyrlig anläggning. Han hade en speciell form av teknisk begåvning, som gjorde honom till en lokal pionjär på radio- och TV -området, och det är betecknandeatt han var en av de första medlemmarnai Lunds Science-fiction fö rening. Hans bostad i gårdshuset på Bredgatan 24a -jag vill minnasatt månadshyran var 16 kronor - var utrustad med diverse faciliteter, exempelvis ett arrangemang som gjorde att kaffevattnet kokte upp, när tidningen kom i brevlådan, och ett trans­ portsystem för post därifrån direkt till sängen. Inne i rummet förvarades hans cykel. Den var en i staden känd sevärdhet på grund av alla de blinkljus och andra finesser såsom tuta, klocka, kompass och termometer, med vilka den var fö rsedd. I fråga om personliga utgifter var Adolf Herrlin ytterligt sparsam. Detta betydde ingalunda att han var Seth Steneström (invald i Fältklubben 1935). Foto mma barskrapad. Han ägde ett so rhus i Åhus, där Jarl v Feilitzen 1956. man efter hans bortgång hittade en plastkasse med tusenlappar. Då framkom också att han hade till­ antal sparbanker, därtill belopp i flera utländska gångar i form av kontanter, bl.a. stora högar av valutor. Av hans kvarlåtenskap bildades en stipen­ enkronesmynt och guldmynt, till ansenliga värden diefond, vars avkastning nu närmar sig 100.000 i bankfack samt småbelopp placerade i ett stort kronor, till glädje för medlemmar i hans gamla

Per Adolf Herrlin (invald i Fältklubben 1929) och Tage Nilsson (invald 1925). Foto Jarl v Feilitzen 1956.

23 Fältklubbens 50-års­ jubileum planeras i Herrlins bostad, Bred­ gatan 24a. Fr v: J.E. Hede (ledare). G. Reg­ neli (sekreterare). P.A. Herrlin (skattmästare). Foto Herrlin 1942.

studentnation. Där sökte han gemenskap liksom i de gemensamt: De tillhör alla historien. Jag vill Fältklubben och andra naturvetenskapliga säll­ sluta med att nämna några, som tillhör både histo­ skap. Men han var nog mycket ensam. rien och nuet. Den ene är SvEN HJELMQVIST, leda­ Drag till bilden av denne särling fo gas i artiklar mot 1926 och med en plats i klubbens annaler både av Ankarloo, Lundh, Nathell, Nyman och Stjern­ som sekreterare och ordförande. Den andre är ERIK quist (även personliga meddelanden) samt av sig­ MoHREN , invald 1929 och i olika perioder verksam naturen L i Lundagård 1980/5 och, osignerat, i som sekreterare resp. skattmästare. Dessa vetera­ Sydsvenska Dagbladet 13/8 1980. ner utgör en länk mellan dagens Fältklubb, som nu Alla de personer, som skymtat förbi, har var på går in i sitt andra sekel, och den som var en gång sitt sätt bidral!ittill att forma Fältklubben. Ett har för länge sedan.

Sven Hjelmqvist 1954. Foto Jarl v Feilitzen. Erik Mohren 1953. Foto Jarl v Feilitzen.

24 Litteratur Ankarloo, B., 1983: Nationens 60-tal. Acta Chris­ Biografi. K. Svenska Vetenskapsakademiens tianstadensia, 3, 85-87. Årsbokför år 1922, 257-272. Anonymus, 1980: P. Adolf Herrlin avliden. Syd­ Nyman, U., 1980: Slutar aldrig vara student. svenska Dagbladet 1318 1980. Sydsvenska Dagbladet 2611 1980. Ekström, G., 1917: Lunds Geologiska Fältklubb Persson, H., 1941: Hj almar August Möller. Svensk och dess verksamhet 1892-1917. Kortfattad Botanisk Ti dskrift, 35, 371-375. redogörelse. Meddelande från Lunds Geolo­ Ravn, J.P.J., 1916: Joh. Chr. Moberg 11 Febr giska Fältklubb, 33, 15 pp. 1854-30 Decbr 1915. Meddelelser fra Dansk Grönwall, K.A., 1917: Joh. Christian Moberg. Geologisk Forening, 5 (4) , 3-8. Minnesteckningmed porträtt. GeologiskaFör­ Ravn, J.P.J., 1944: K.A. Grönwall 27 Febrnar eningens i Stockholm Förhandlingar, 39, 465- 1869-12 Marts 1944. Meddelelser fra Dansk 488 (=Meddelanden från Lunds Geologiska Geologisk Forening, 10(4) , 399-404. Fältklubb, 24). Regnell, G., 1942: Lunds Geologiska Fältklubb Grönwall, K.A., 1937: Clas Kurck in memoriam. 1892-1942. En konturteckning. Lunds Geolo­ GeologiskaFöreningens i Stockholm Förhand­ giska Fältklubb 1892-1942, 1-30. lingar, 59, 347-350. Regnell, G. (G. R-11) , 1955: Westergård, Anton Hadding, A., 1942: Lunds universitets geologisk­ Hilmer. Svenska män och kvinnor, 8, 292-293. mineralogiska institution. Dess ursprung, till­ Regnell, G., 1961: Seth Steneström avliden. syd­ komst och utveckling. Lunds Geologiska Fält­ svenska Dagbladet 8/3 1961. klubb 1892-1942, 31-68 (sep. 1-38). Regnell, G., 1968a: Grönwall, Karl Axel. Svenskt Hadding, A., 1944: Karl Anders Axel GrönwalL BiografisktLexikon, 17, 388-389. Kungl. FysiografiskaSällskapets Förhandlingar Regnell, G., 1968b: Hadding, Assar. Svenskt 1944, *37 -*40 (sep. 1-4). Biografiskt Lexikon. 17, 695-697. Hanström, B., 1944: Karl Grönwall 18 27/12 69- Regnell, G., 1979: J. ErnholdHede 6/12 1890-9/ 19 12/3 44 in memoriam. Skånes Natur, 31,9- 5 1977. Kungl, Fysiografiska Sällskapets Års­ 11. bok 1978, 61-71. Hede, J.E., 1955: Gustaf Troedsson 9/5 1891-12/ Regnell, G., 1980: J. ErnholdHede 1890-1977, in 12 1954. Kungl. Fysiografiska Sällskapets i memoriam. Geologiska Föreningens i Stock­ Lund Förhandlingar, 25, *39 -*46 (sep. 1-8). holm Förhandlingar, JOO(fö r 1978) , 404-406. Hj elmqvist, S., 1962: Assar Hadding 10/1 1886- Stjernquist, N., 1980: In Memoriam. Per Adolf 20/6 1962. Kungl. Fy siografiska Sällskapets Herrlin 1904-1980. Tuppluren 1980/4. Förhandlingar, 32, *69 -*75 (sep. 1-7). Troedsson, G., 1949 : Moberg, Johan Ch. Svenska Laufeld, S., 1986: Moberg, Johan Christian. män och kvinnor, 8, 306-307 . Svenskt Biografiskt Lexikon, 25, 548-55 1. Troelsen, J.C., 1955: Gustaf T. Troedsson 9/5 Lindman, S. (S.L.), 1949 : Olin, Emil Hj almar 1891-12/12 1954. Meddelelserfra Dansk Geo­ Fredrik. Svenska män och kvinnor, 5, 625. logisk Forening, 13(1), 53-55. Lundh, M., 1992: Herrbo badhytt rivs! Tu ppluren Widstrand, A. (red.), 1934: Segerberg, Carl Otto 2/92 , 13. Mauritz. Sveriges läkarehistoria, (I V) 4, 347- Lundqvist, G., 1961: Gunnar Ekström död. Sven­ 348. ska Dagbladet 1411 1961. Widstrand, A. (red.), 1939: Segerberg, Carl Otto. Nathell, 1., 1980: Efter Adolf Herrlin. Uppröj­ Svenska läkare i ord och bild, 639. ningen ger minst halv miljon. syds venska Dag­ Åhman, E., 1970: Hennig, Anders Hennig. Svenskt bladet 1211 2 1980. Biografiskt Lexikon, 18, 636-637. Nordenskjöld, O. , 1922: Johan Christian Moberg.

25 Pl. 1.

ODARSLÖFS f: r.

A

N

Verksamheten inom Lunds Geologiska Fältklubb syftade ursprungligen till att utreda Lundatraktens geologiska förhållanden och särskilt Fågelsångsområdets stratigrafi och paleontologi. För att underlätta arbetet och identifieringen av de olika berggrundsblottningarna utarbetade J C Moberg (1896) en "Geologisk vägvisare inom Fogelsångstrakten". l vägvisaren är Fågelsångsområdet indelat i 13 rutor betecknade med bokstäver, och inom varje ruta är berggrundsblottningarna numrerade från ett och framåt. En omarbetad och engelskspråkig version av vägvisaren utgavs av Moberg till den internatio­ nella geologkongressen 191O. Ovanstående karta är från detta arbete.

26 o o F AGELSANGSDALEN - ETT KLASSISKT o EXKURSIONSOMRADE

Per Ahlberg

Färdas man en vår- eller sommardag från Lund kan vara talrika), och Fågelsångsdalen med om­ österut mot Södra Sandby kan man, efter att ha nejd är ett klassiskt område för studiet av kambro­ passerat avtagsvägen mot Hardeberga, inte undgå silurisk stratigrafi. Numera är dock många av att på sin högra sida lägga märke till en dalgång skämingarnaigenrasade och övervuxna, men fort­ fylld av yppig vegetation och svällande trädkro­ farande är vissa profilertillgängliga. Den blottade nor. Det är Fågelsångsdalen, som ligger som en lagerföljden domineras av ordoviciska graptolit­ långsträckt oas i odlingslandskapet I botten på skiffrar och Fågelsångsdalen är ett nyckelområde dalen rinner Sularpsbäcken och den har på många förordovicisk graptolitstratigrafi. Vid SödraSan db y håll skurit sig ned i berggrunden. I höjd med finns emellertid även klassiska bäckskärningar Fågelsång mottar den från söder ett blygsammare genom överkambrisk alunskiffer med trilobiter. vattendrag, Fågelsångsbäcken (fig. 1). Dalgången De första beskrivningarna av graptoliter från och dess omgivningar uppvisar en mycket omväx­ Fågelsångsdalen gavs av Hisinger (1837, 1840), lande natur och ända sedan 1700-talet har Fågel­ men redan tidigare hade Stobaeus (1734; jfr Reg­ sångsdalen varit ett vallfartsmål för naturforskare. nell 1949, sid. 30) och Wahlenberg (1818) noterat Även för den naturintresserade allmänheten är förekomsten av dessa fossil vid Fågelsång. Även dalgången ett populärt utflyktsmål och för sina Sven Nilsson, professor i naturalhistoria i Lund geologiska, botaniska och zoologiska värden av­ 1832-1856, intresserade sig för de geologiska sattes Fågelsångsdalen som naturreservat 1963 (se förhållandena och fossilen vidFågelsång, som han Skånes Natur 1963:2). säkert besökte ett flertal gånger (Regnell 1983, Berggrunden i området består av kambrosilu­ 1991). Av särskilt intresse är hans dagboksanteck­ riska lager, som ofta är rika på fossil (särskilt ningar från 1825, eftersom de innehåller en enkel graptoliter, men även brachiopoder och trilobiter planskiss över Fågelsångsdalen samt en schema-

Fig. 1. Fågelsångsbäcken strax söder om dess myn­ ning i Sularpsbäcken. Foto Per Ahlberg 1992.

27 SPECI SH' SILURIAN ALONG THE RIVERS IN

•• o

\.,t! )��-=<== ��==-'-�-�-�---

O f G H

Fig. 2. Karta över Fågelsångsdalen. Kopia efter Moberg ( 191 O, pi. 2).

tisk profilgenom lagerserien (se Regneli 1991 , fig. quist (1875) och Linnarsson (1875, 1879) kunde l). I N ilssons dagbok 1825 finnsockså ett blad med ge en klarare bild över lagerföljden och åldersrela­ pennteckningar av fyra graptolitarter från Fågel­ tionerna mellan olika berggrundsskärningar i Få­ sång. Dessa teckningar har nyligen publicerats av gelsångsornrådet. Regneli (1991, fig. 2). Den fortsatta utforskningen av Fågelsångsom­ Den första mera utförliga beskrivningen av rådet är intimt förknippad med Lunds Geologiska geologin i Fågelsångsdalen återfinns i en gradual­ Fältklubb, instiftad 1892, och med Johan Christian avhandling 1865 av Sven Leonhard Törnquist Moberg, fältklubbens egentlige grundare och pro­ (1840-1920), vårt lands kanske mest kände grapto­ fessor i geologi och mineralogi vid Lunds univer­ litolog. Då avhandlingen skrevs visste man föga sitet 1900-1915. I sina tidigare arbeten behandlade om stratigrafin och åldersförhållandena i Sveriges Moberg Sveriges mesozoiska bildningar,men över­ kambrosilur, och några jämförelser med andra flyttade efterhand sitt huvudintresse till paleozoi­ likåldriga bildningar i landet lät sig knappast kum och från 1890 utgav han en mängd uppsatser göras. Det var först ett tiotal år senare som Törn- rörande den svenska kambrosiluren. Ganska snart

28 AL MAP OWING LOCALITIES o THE FOGELSANG DISTRICT

100

. ) .�-

j l

kastade Moberg sina blickar på det närbelägna Fågelsångsområdet indelat i 13 rutor betecknade Fågelsångsområdet, och aktiviteternainom Lunds med bokstäver (A-1 och K-N) och inom varje ruta GeologiskaFältklubb syftade ursprungligen till att är berggrundsblottningarnanumrerade från ett och utreda "Lundatraktens geologiska förhållanden och framåt. En lokal är alltså betecknad med en bokstav närmast Fågelsångslagrens stratigrafi och paleon­ plus en siffraoch detta kodsystem används än idag tologi" (Segerberg 1894). för att ange en geologisk lokal i Fågelsångsområ­ U n der de närmaste årtiondena eftertillkomsten deL En omarbetad, uppdaterad och engelskspråkig företog klubben omfattande fältarbeten i Fågel­ version av vägvisaren utgavs av Moberg till den sångsfältet och kännedomen om geologin ökade i internationella geologkongressen 191 O. rask takt. För att underlätta arbetet och identifie­ Med Fågelsångsområdet som nyckelområde ringen av de olika berggrundsblottningarna utar­ genomförde Moberg och hans elever ett flertal betade Moberg (1896) en "Geologisk vägvisare betydelsefulla undersökningar rörande den skån­ inom F o gelsångstrakten", som han kompletterade ska kambrosilurens utbildning, stratigrafioch fos­ några år senare (Moberg 1902). I vägvisaren är silinnehålL Bland dessa kan man framhålla Mo-

29 berg & Möllers (1898) detaljerade arbete över över den mellanordoviciska Sularpsskiffern(tidi­ Acerocare-zonen (kambriums allra yngsta del}, gare "Orthisskiffer") i Fågelsångsdalen. Dessut­ Westergårds (1909) och Moberg & segerbergs om har ett antal kärnborrningari högsta grad ökat (1906) studier av understa ordovicium ("Dictyo­ kunskapen om stratigrafin i Fågelsångsområdets nemaskiffern" resp. Ceratopygelagren}, Ekströms kambrosilur, nämligen Södra Sandbyborrningen (1937) arbete om övre Didymograptusskiffem(und­ (Westergård 1942, 1944), Fågelsångsborrningen re-mellersta ordovicium}, Raddings (1913) av­ (Hede 1951; Bergström & Nilsson 1974}, Koäng­ handling om undre Dicellograptusskiffern (mel­ enborrningenväster omFågelsångsdalen (Nilsson lersta ordovicium}, samt Olins (1906) arbete om 1960, 1977; Bergström & Nilsson 1974) samt trilobiterna och stratigrafin i mellan- och överor­ Lindegårdborrningarna norr om Fågelsångsdalen dovicium. (Giimberg 1961; Grahn 1978; Nilsson 1980). Efter Mobergs frånfälle 1915 har Lunds Geo­ Även om många av berggrundsskärningarna logiska Fältklubb ändrat karaktär från en numera är igenrasade och övervuxna är Fågel­ (fält)arbetande sammanslutning till en förening sångsdalen fortfarande värd ett besök. Nedan be­ där föredrag kommit att bilda tyngdpunkten. Klub­ skrivs några av de lokaler som fortfarande är bens geologiskaaktiviteter iFågelsångsdalen mins­ tillgängliga (jfrfig. 2). Först behandlas de lokaler kade efterhand och de undersökningar som utförts som är belägna vid Fågelsångsbäcken norr om efter den "Mobergska perioden" har genomförts cykel- och vandringsleden (E20, E21a-b, E22a utanför fältklubbens regi. Bland dessa märks Nils­ och E 18a-c), därefternågra lokaler utefterSularps­ sons (1953) arbete om undre och mellersta Dicel­ bäckens södra vägg i den mellersta delen avFågel­ lograptusskiffernvid Sularps kvarn(strax norr om sångsdalen(E23, E 14a-c och E 15) och slutligen tre gården Annelund) och Lindströms (1953) studier lokaler vid Södra Sandby i den östligaste delen av Fågelsångsdalen (F 5-F7). Lokalerna är beteckna­ de i enlighet med Moberg (1910).

Lokalerna E20 och E21a-b Strax norr om cykelstigen (gamla järnvägsbanken) och väster om Fågelsångsbäcken ligger tre hålor som i Mobergs( 191 O) vägvisare har beteckningar­ na E20, E21a och E21b. Här har underordovicisk Komstadkalksten brutits genom århundraden fram till 1860 (för gravstenar och byggnadsändamål). Då verksamheten fortfarande pågick under 1800- talets förra hälft besöktes brotten säkert flitigt av Nils Peter Angelin (1805-1876}, då student i Lund och anseddsom överliggare och stort original, men sedermera professor och intendent vid Naturhisto­ riska riksmuseet i Stockholm. I hans numera klas­ siska arbeten "Palaeontologia Svecica" (1851) och "Palaeontologia Scandinavica" (1854) beskrivs nämligen åtskilliga trilobiter från Komstadkalkste­ nen vid Fågelsång. Kalkstenen och delar av den rika faunan, som förutom trilobiter (fig. 3) och "orthoceratiter" Fig. 3. Cyclopyge umbonata (Angelin 1854), en även innehåller många brachiopoder, ostracoder liten och förmodligen pelagisk trilobit från Komstadkalkstenen vid Fågelsång. Exemplaret och condodonter, har senare behandlats av bl. a. (nr LO 1987b t) har tidigare avbildats av Moberg Moberg (1907), Funkquist (1919, sid. 44}, Ek­ (1907, pi. 3, fig. 2) och kommer från en mycket ström (1937, sid. 13-16), Poulsen (1969}, Stouge fossilrik nivå i det sydligaste brottet (E21b). x6. (1975) och Owen (1987, sid. 94-96). Den mest

30 Graptolitzoner E14b E14a

Nemagraptus

gracilis

Hustedograptus

teretiusculus

bäckens yta

Fig. 4. Profiler från lokalerna E14a och E14b vid Sularpsbäcken. Skala 1 :20. 1. Band med fosforit-bollar. 2. Grå kalksten (i E14b ca 1,8 m och i E14a ca 0,5 m över bäckens yta). 3. Fosforitband som upptill övergår i en grå kalksten. Omritat efter Hadding (1913, fig. 4). detaljerade beskrivningen finns emellertid i ett Lokal E18a-c opublicerat arbete av Nielsen (1989), vilkens un­ I Fågelsångsbäckens botten och västra sida, 50- dersökningar visat att Komstadkalkstenen vid Få­ 100 m söder om dess mynning i Sularpsbäcken, gelsång troligen är ca 6 m mäktig - man har länge finns en del smärre blottningar av en mörkgrå­ trott att den bara var omkring 2 m tjock (Ekström svart skiffer ("Dictyonemaskiffer") med graptoli­ 1947, sid. 21). ter och fosfatskaliga brachiopoder (se Nilsson & Brotten är sedan länge vattenfyllda och svårtill­ Tellander 1900 och Westergård 1909, sid. 20-22 gängliga, men fortfarande är delar av kalkstenen för en utförlig beskrivning). Graptoliterna är ofta blottade, t.ex. närmast cykelstigen i det sydligaste välbevarade och representeras av Adelograptus brottet (E21 b). tenellus och Rhabdinoporajlabelliformis norvegi­ ca, vilka visar att lagerföljden tillhör understa LokalE22a ordovicium, närmarebestämt undre-mellersta tre­ Under en trädrot i Fågelsångsbäckens östra sida, madoc. Förutom dessa två graptoliter har Wester­ omkring l 00 m norr om cykel- och vandringsleden gård (1909) noterat förekomsten av Bryograptus (gamla järnvägsbanken), finns en liten skärning hunnebergensis, men nyare undersökningar(Ma­ genom en ca 20 cm mäktig, hård och mörkgrå letz & Erdtmann 1987) har visat att B. hunneber­ kalksten, som under- och överlagras av graptolit­ gensis bör inkluderas i A. tenellus. förande skiffrar. Lokalenhar behandlats av Strand­ mark (1902) och Nielsen (1989), vilka visat att Lokal E23 lagerföljden representerar den översta delen av den I Sularpsbäckens södra vägg, några tiotal meter underordoviciska Töyenskiffern (eller undre Di­ öster om sammanflödet med Fågelsångsbäcken, dymograptusskiffern)i Fågelsångsområdet (Didy­ finns en brant skärning genom graptolitförande mograptus hirundo-zonen). Från den skiffer som skiffrar. Skärningen är en klassisk lokal för övre överlagrar kalkstenen beskrev Strandmark (1902) Didymograptusskiffern. Den har behandlats av en ny graptolitart som han kallade Phyllograptus Törnquist (1865, sid. 7, 1875, sid. 52), Linnars­ cor. Den har nyligen reviderats och förts till släktet son (1875, sid. 264-265, 1879, sid. 233-237), Pseudophyllograptus av Cooper & Lindholm Tullberg (1880) och Ekström (1937). I arbetet av

(1985). Linnarsson (1879) är profilenbetecknad lokal "O ".

31 Fig. 5. Några graptoliter från undre Dicellograptusskiffern vid Sularpsbäcken. A. Nemagraptus gracilis (Hall 1847) från lokal E14a. Haddings (1913, pi. 4, tig. 24) original (LO 2448 t). x3. B. Pseudoclimacograptus scharenbergi (Lapworth 1876) från lokal E14a. Haddings (1913, pi. 3, tig. 25) original (LO 2418t). x2. C. Glossograptus hincksi (Hopkinson 1872) från lokal E15. Haddings (1913, pi. 2, tig. 4) original (LO 2368t). x1,5.

Tidigare var drygt 5 m med skifferblottad, men fosforitbollar. stratigrafin och fossilinnehållet har numera är större delen av profilen igenrasad och i detalj beskrivits av Hadding (1913), vilkens endast den översta delen är tillgänglig. Graptolit­ resultat visar att profilerna omfattar graptolitzo­ faunan är mycket rik och förutom diplograptider nernamed Hustedograptus teretiusculus (underst) har Ekström (1937, appendix l) bl.a. noterat och Nemagraptus gracilis (överst). Gränsen mel­ förekomsten av Pterograptus elegans, Didymo­ lan zonerna bör enligt Nilsson (1977, sid. 36) graptus murchisoni och Phyllograptus? glosso­ placeras vid basen av det dm-mäktiga fosforitband graptoides. Dessa graptoliter visar att den idag som finnsi profilernaEl 4a och El4b (fig.4). Vid blottade lagerföljden tillhör zonen med Didymo­ E14c och El5 är endast Hustedograptus tereti­ graptus murchisoni (den understa graptolitzonen i usculus-zonen representerad. mellanordovicium). Skiffern är ofta rik på fossil, i synnerhet grap­ toliter och fosfatskaliga brachiopoder, men i den Lokalerna E14a-c och ElS övre delen av profilE15 finnsdessutom lager som Utmed Sularpsbäckens södra vägg, 400-600 m är rika på ostracoder och conodonter (Hadding väster omFågelsångsbäckens mynning,finns fyra 1913; Lindström 1955). Graptolitfaunan i Huste­ utmärkta skärningar genom undre Dicellograptus­ dograptus teretiusculus-zonen är mycket artrik skiffern(mellersta ordovicium). Varje profil om­ och inkluderar bl.a. Glossograptus hincksi (fig. fattar 4-6 m med skiffer, som stupar mycket svagt 5C), Hustedograptus teretiusculus, Pseudoclima­ mot sydväst. De äldsta lagren finns sålunda i den cograptus scharenbergi (tig.5B) ochDicellograp­ östligaste profilen (El5) och de yngsta i den tus vagus. I Nemagraptus gracilis-zonen är grap­ västligaste (El4a strax öster om en diabasgång). tolitfaunan betydligt artfattigare och dominerasav Lagerföljden består av en mörkgrå, nästan svart zonfossilet (fig. 5A). skiffer som ofta är rik på pyritkonkretioner, men särskilt i den övre delen (lokalernaE 14a och E 14b) Södra Sandby (lokalerna FS-F7) finns även inslag av bentoniter och tunna kalk­ 1854 beskrev Angelin två nya trilobitarter från stensskikt samt ett par nivåer som är mycket rika på olenidskiffern vid ''Sand by'', nämligen Aceroca-

32 Fig. 6. Flygbild mot norr över sydvästra delen av Södra Sandby, med Almbackens gård i förgrunden och Fågelsångsdalens östligaste del i bakgrunden. Mellan ekonomibyggnaderna på Almbackens gård upptogs 1936 en 2m djup grop, som gick ned i mellankambrisk exsulanskalksten. Det är för övrigt första gången som mellankambrium i fast klyft påträffats inom "rutan F". Lagerföljden och det mycket rika fossilmaterialet (huvudsakligen trilobiter och fosfatskaliga brachiopoder) har behandlats av Seth Nilsson (sedermera Steneström) i en opublicerad licentiatavhandling från 1940 ("Om Fågelsångsområdets mellankambriska bildningar", 52 sid. , Geologiska institutionen, Lunds universitet). Tegelbyggnaden med den höga skorstenen i bakgrunden är "gamla spritfabriken", som nu uttjänat sina syften men alltjämt står kvar. 150-200 m nordväst om spritfabriken finns utefter Sularpsbäckens norra sida en lång skärning genom alunskiffer och orsten (Mobergs 1896, 191 O, lokal F5). l undre delen av sekvensen förekommer trilobiterna Acerocare ecorne och Parabalina acanthura, vilka indikerar att lagerföljden tillhör den översta delen av överkambrium (Acerocare-zonen). Fälten i förgrunden är numera täckta av villabebyggelse. Foto Aktiebolaget Flygtrafik, troligen 1930-talet. re ecorne och Olenus? acanthurus (den senare beteckningen F5, medan den i arbetet av Moberg numera Parabalina acanthura). De exemplar som & Möller (1898) anges som "lokal c". låg till grund för beskrivningarnainsamlades med Den blottade lagerföljden har en mäktighet av all säkerhet från den långa bäckskärning som är ca 2,5 m och består till övervägande delen av belägen 150-200 m nordväst om "gamla spritfa­ alunskiffer, men särskilt i den undre delen utgör briken" i Södra Sandby (fig. 6). Utefter Sularps­ band och linser av orsten ett markant inslag. bäckens nordsida anstår här en brant vägg genom Orstenarna kan ofta nå en ansenlig storlek (mer än horisontellt liggande alunskiffer med orsten. La­ en meter i diameter; fig.7) och de är i regel lättast gerföljden och dess fossilinnehåll har i detalj åtkomliga som lösa block i bäckfåran. Acerocare beskrivits av Moberg & Möller (1898) och senare ecorne(fig. 8A-D) och Parabalina acanthura(fig. av Westergård (1922, sid. 26-27). I Mobergs 8E-H) har endast påträffats i den understa delen av (1896, 1910) geologiska vägvisare har lokalen sekvensen, där de förekommer i såväl orsten som

33 Fig. 7. Överkambrisk alunskif­ fer med en stor orstenslins i Sularpsbäckens norra vägg vid Södra Sandby (lokal F5). Lagerföljden tillhör överkam­ briums allra yngsta del (sub­ zonen medAcerocareecorne, dvs. den översta subzonen i Acerocare-zonen). Foto Per Ahlberg 1992.

i skiffer (med de bäst bevarade exemplaren i av överkambrisk alunskiffer med linser av ganska orsten). A. ecorneär i regel mycket talrik och vissa ljus orsten(Mobergs 1896, 1910, lokalF6). Loka­ skiktytor kan vara nästan översållade av denna art. len och dess trilobitfauna har behandlats av Mo­ P. acanthura uppträder däremot mera sparsamt. berg & Möller (1898, sid. 216-217), men redan F örekomsten av Acerocare ecorneoch Parabo­ några år tidigare beskrevs den kortfattat av seger­ lina acanthura indikerar att åtminstone den undre berg (1894) och Moberg (1896). Trilobitfaunan delen av lagerföljden tillhör överkambriums allra representeras av Parabolina heres heres Brögger yngsta del ( subzonen med Acerocare ecorne, dvs. 1882 och Acerocarina granulara (Moberg & M öl­ den översta av de fyra subzonerna i Acerocare­ ler 1898), och lagerföljden i kvarnrännan tillhör zonen). Det bör noteras att Moberg & Möller förmodligen den näst understa subzonen i Ace­ (1898) förmodade att subzonen med Acerocare rocare-zonen (subzonen med Peltura costata). ecornebildar basen av Acerocare-zonen. En kärn­ Kvarnrännan är typlokal för A. granulata, men borrning omkring 300 m söder om Södra Sandby tyvärr är den nu delvis igenrasad och blottningarna kyrka visade emellertid att så inte är fallet, utan är idag ej tillgängliga. tvärtom bildar denna subzon toppen av Acerocare­ Även vid Sularpsbäckens och kvarnrännans zonen (Westergård 1942, 1944). sammanflöde(Mobergs 1896, 1910, lokalF7) har Högre upp i skärningen vid lokal FS är fossil det funnits blottningar av alunskiffer med inlag­ mycket sällsynta, men l ,O-l ,2 m över avsnittet ringar av orsten. Dessa har behandlats av bl.a. med A. ecorne och P.- acanthura förekommer Moberg & Möller(1898, sid. 210) och Westergård trilobitfragment som enligt Moberg & Möller (1909, sid. 18-21). Förekomsten av graptoliten (1898, sid. 215) hör till Parabolina megalops Rhabdinoporaflabelliformisi såväl skiffernsom i Moberg & Möller. Westergård (1942, sid. 14-15, orstenen visar att det här rör sig om underordovi­ 1944, sid. 18-19) har emellertid visat att denna cisk ''Dictyonemaskiffer''. Från ett orstensband i bestämning knappast kan vara riktig, eftersom skiffern har Moberg (1898) och Moberg & seger­ förekomsten av P. megalops (eller P. heres mega­ berg (1906) beskrivit trilobiter av släktet Hystero­ lops) verkar att vara begränsad till lager som ligger lenus Moberg 1898, ett släkte som är karakteris­ under Acerocare-zonen (översta delen av Peltura- tiskt för understa ordovicium (tremadoc) och vik­ . zonen). tigt för korrelationer. "Dictyonemaskiffern" vid I den gamla kvarnrännans botten och södra lokal F7 ligger på en topografiskt lägre nivå än vägg, några l O-tal m öster om resternaav ''Sand by Acerocare-zonen vid lokalFS, och mellan lokaler­ östra kvarn" (endast grunden återstår) och drygt na finns säkert en förkastning, en tanke som 50 m sydost om lokalFS, fanns tidigare blottningar framfördes av Törnquist redan 1875.

34 Fig. 8. Trilobiter från överkambrium (subzonen med Acerocare ecorne) vid Södra Sandby (lokal F5). A­ D. Acerocare ecorne Angelin 1854. A. Lös kind. Original till Moberg & Mäller (1 898, pi. 1 O, fig. 1). LO 1308t. x6. B. Cranidium. Original till Moberg & Mäller (1 898, pi. 1 O, fig. 2). LO 1 309t. x6. C. Cranidium. Original till Moberg & Mäller (1 898, pi. 1 O, fig. 6). LO 1 31 3t. x6. D. Pygidium. Original till Moberg & Mäller (1898, pi. 1 O, fig. 8). LO 1315t. x5. E-H. Parabalina acanthura (Angelin 1854). E. Lös kind. Original till Moberg & Mäller (1 898, pi. 12, fig. 2). LO 1345t. x3. F. Cranidium. Original till Moberg & Mäller (1898, pi. 12, fig. 1). LO 1 344t. x8. G. Pygidium. Original till Moberg & Mäller (1898, pi. 12, fig. 4). LO 1 347t. x9. H. Nästan komplett exemplar. Original till Moberg & Mäller (1 898, pi. 12, fig. 6). LO 1 349t. x3.

Litteratur

Angelin, N. P. 1851: Palaeontologia Svecica. 1: 2, 21-92. T. O. Weigel, Lipsiae. lconographia crustaceorum formationis trans­ Bergström, S. M. & Nilsson, R. 1974: Age and itionis. Fase. l, 1-24. Lund. earrelation of the Middle Ordavieian bentooi­ Angelin,N. P. 1854: Palaeontologia Scandinavi­ tes on Bornholm. Bulletin of the Geological ca. 1: Crustacea formationis transitionis. Fase Society of Denmark 23, 27-48.

35 Cooper, R. A. & Lindholm, K. 1985: The phylo­ eningens i Stockholm Förhandlingar 4, 227- genetic relationships of the graptolites Tetra­ 238, 241-257. graptus phyllograptoides and Pseudophyllo­ Maletz, J. &Erdtmann, B.-D. 1987: Adelograptus graptus cor. Geologiska Föreningens i Stock­ tenellus(Linnarsson 1871): its astogenetic de­ holm Förhandlingar 106, 279-291. velopment and its stratigraphical distribution. Ekström, G. 1937: Upper Didymograptus Shale in Bulletin of the Geological Society of Denmark Scania. Sveriges geologiska undersökning C 35, 179-190. 403, 1-53. Moberg, J. C. 1896: Geologisk vägvisare inom Ekström, G. 1947: Beskrivning till kartbladet Fogelsångstrakten. Meddelande från Lunds Hardeberga. Sveriges geologiskaundersökning GeologiskaFältklubb 2, 1-36. Ad l, 1-91. Moberg, J. C. 1898: En trilobit från Skånes Funkquist, H. P. 1919: Asaphusregionens omfatt­ Dictyograptusskiffer.Geologiska Föreningens ning i sydöstra Skåne och på Bornholm.Lunds i StockholmFörhandlingar 20, 317-324. Universitets Årsskrift, N.F. 2, 16(1), 1-55. Moberg, J. C. 1902: Om Sularpsbäckens dalgång. Glimberg, C.F. 1961: Middle and Upper Ordovi­ GeologiskaFöreningens i StockholmFörhand­ cian strata at Lindegård in the Fågelsång di­ lingar 24, 303-308. strict, Scania, S. Sweden. GeologiskaFören­ Moberg, J. C. 1907: Aeglina umbonata Angelin ingens i StockholmFörhandlingar 83, 79-85. sp. Geologiska Föreningens i StockholmFör­ Grahn, Y. 1978: Chitinozoan stratigraphy and handlingar 29, 257-264. palaeoecology at the Ordovician-Silurian boun­ Moberg, J. C. 1910: Guide for the principal dary in Skåne, southernmostSweden. Sveriges Silurian districts of Scania (with notes on some geologiska undersökning C 744, 1-16. localities of Mesozoic beds). 2. Fogelsång. Hadding, A. 1913: Undre Dicellograptusskiffern GeologiskaFöreningens i StockholmFörhand­ i Skåne jämte några därmed ekvivalenta bild­ lingar 32, 63-84. ningar. Lunds Universitets Årsskrift, N.F. 2, Moberg, J. C. & Möller, H. 1898: Om Aceroca­ 9(15), 1-90. rezonen. Geologiska Föreningens i Stockholm Hede, J. E. 1951: Boring through Middle Ordovi­ Förhandlingar 20, 198-290. cian-Upper Cambrian strata in the Fågelsång Moberg, J. C. & Segerberg, C. O. 1906: Bidrag district, Scania (Sweden). 1: Succession en­ till kännedomen om Ceratopygeregionen med countered in the core. Lunds Universitets Års­ särskild hänsyn till dess utveckling i Fogel­ skrift, N.F. 2, 46(7), 1-84. sångstrakten.Lunds Universitets Årsskrift, N. F. Hisinger, W. 1837: Lethaea Svecica seupetrifica­ 2, 2(7), 1-113. ta Sveciae iconibus et characteribus illustrata. Nielsen, A. T. 1989: Trilobite stratigraphy and 124 sid. Norstedt et Filii, Holmiae. palaeoecology of the Lower Ordavieian Kom­ Hisinger, W. 1840: Lethaea Svecica se u petrifica­ stad LimestoneF ormation, s outhem Scandina­ ta Sveciae, supplementum secundum. 11 sid. P. via. 999 sid. Opublicerad avhandling (Köpen­ A. Norstedt et Filii, Holmiae. hamns universitet). Lindström, M. 1953: On the Lower Chasmops Nilsson, A. & Tellander, A. 1900: Geologiska beds in the Fågelsång district (Scania). Geolo­ åldern af skiffern med C/onograptus cfr. jlex­ giska Föreningens i StockholmFörhandlingar ilis Hall vid Fogelsång. Geologiska Förening­ 75, 125-148. ens i StockholmFörhandlingar 22, 421-426. Lindström, M. 1955: The conodonts described by Nilsson, R. 1953: Några iakttagelser rörande und­ A. R. Hadding, 1913. Journal of Paleontology re och mellersta Dicellograptusskifferni västra 29, 105-111. Skåne. Geologiska Föreningens i Stockholm Linnarsson, G. 1875: Anteckningar från en resa i Förhandlingar 75, 43-48. Skånes silurtrakter 1874. Geologiska Fören­ Nilsson, R. 1977: A boring through Middle and ingens i Stockholm Förhandlingar2, 260-284. Upper Ordovician strata at Koängen in western Linnarsson, G. 1879: Iakttagelser öfver de grapto­ Scania, southernSweden. Sveriges geologiska litförande skiffrarne i Skåne. GeologiskaFör- undersökning C 733, 1-58.

36 Nilsson, R. 1980: A boring through the Ordovici­ ved Fågelsång. Dansk Geologisk Forening an-Silurian boundary in westernScania, South Årsskrift 1974, 32-38. Sweden. Sveriges geologiska undersökning C Strandmark, J. E. 1902: Undre graptolitskiffervid 766, 1-18. Fågelsång. Geologiska Föreningens i Stock­ Olin, E. 1906: Om de Chasmopskalken och Trinu­ holm Förhandlingar 23, 548-556. cleusskiffem motsvarande bildniogame i Skå­ Tullberg, S. A. 1880: Tvenne nya graptolitsläg­ ne. Lunds Universitets Årsskrift, N.F. 2, 2(3), ten. Geologiska Föreningens i StockholmFör­ 1-79. handlingar 5, 313-315. Owen, A. W. 1987: The Scandinavian Middle Tömqvist, S. L. 1865: Geologiska iakttagelser Ordovician trinucleid trilobites. Palaeontolo­ öfverFågelsångstraktens undersiluriska lager. gy 30, 75-103. Lunds Universitets Årsskrift l. 24 sid. Lund. Poulsen, V. 1969: The types of Raymorulaspis Tömquist, S. L. 1875: Berättelse om en geologisk limhata (Angelin, 1854), class Trilobita. Geo­ resa genom Skånes och Östergötlands paleozo­ logiska Föreningens i StockholmFörhandling­ iska trakter,so mmaren 1875. Öfversigt afKong­ ar 91, 407-416. liga Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar Regnell, G. 1949: On the position of palaeontolo­ 1875(10), 43-70. gy and historical geology in Sweden before Wahlenberg, G. 1818: Petrificata telluris Sveca­ 1800. Arkiv för Mineralogi och Geologi utgivet nae. Nova Acta Regiae Societatis Scientiarum av Kungl. Svenska Vetenskapsakademien l: l, Upsaliensis 8, 1-116. 1-64. Westergård, A. H. 1909: Studier öfver Dictyo­ Regnell, G. (red.) 1983: Sven Nilsson. En lärd i graptusskiffem och dess gränslager med sär­ 1800-talets Lund. Studier utgivna av Kungl. skild hänsyn till i Skåne förekommande bild­ FysiografiskaSällskapet i Lund. 219 sid. Lund. ningar. Lunds Universitets Årsskrift, N.F. 2, Regnell, G. 1991: Sven Nilsson (1787-1883) on 5(3), 1-79. graptolites. Geologiska Föreningens i Stock­ Westergård, A. H. 1922: Sveriges olenidskiffer. holm Förhandlingar 113, 25-33. Sveriges geologiska undersökning Ca 18, 1- Segerberg, K. O. 1894: Iakttagelser från gemen­ 205. samma exkursioner i Fågelsångstrakten. Geo­ Westergård, A. H. 1942: Stratigraphic results of logiska Föreningens i StockholmFörhandling­ the borings through the alum shales of Scania ar 15, 691-694. made in 1941-1942. 1: Lunds Geologiska Fält­ Stobaeus, K. 1734: Historia natura/is dendritae klubb 1892-1942, 185-204. Lund. lapidumque cognatorum. 39 sid. Londini Go­ Westergård, A. H. 1944: Borrningar genom Skå­ thorum. nes alunskiffer 1941-42. Sveriges geologiska Stouge, S. 1975: Conodontzoneme i orthoceratit­ undersökning C 459, 1-45. kalken (Nedre Ordovicium) på Bornholm og

37 GEOLOGISKA INSTITUTIONEN Sölvegatan 13

Sven stridsberg

Geologiska Institutionens vara eller inte vara på bord in. Rum som tidigare hyste en person blev nu Sölvegatan 13 har varit ett vanligt samtalsämne tre-manna moduler och professoroa fick minska under de senaste 20 åren. Genom den ständiga sina domäner med sina små entrerum. På fjärdeoch expansionen av verksamheten har ett antal lokaler femte våningarnabyggdes de stora södra rummen utanför institutionen måst tagas i anspråk, bl a om för att hysa forskarutrymmen och en lektions­ några villor på andra sidan Sölvegatan. Avdelning­ sal. Rummen blev flermen dessvärre mycket små. en för Kvartärgeologi tog nya lokaler i besittning I de båda källarplanen byggdes nya laboratorier, vid Tornavägen redan under 1960-talet, även om bättre anpassade för dagens krav. Tyvärr kunde den grusologiska delen stannade kvar i "huset". emellertid inte all !ab-verksamhet genomföras i Under mitten av 1970-talet hade man på uni­ huset utan vissa delar var utlokaliserade till Kemi­ versitetet långt gångna planer på att bygga ett centrum. geocentrum och vi som arbetade i huset fick Det enda utrymme som expanderadevar biblio­ planera vår framtid i modul format. Många detalje­ teket som fickmer ändamålsenliga lokaler samlade rade skisser gjordesupp om hur vi skulle disponera på andra våningen. Den gamla smala spiraltrappan vårt nya hus och på författarens lott föll att planera mellan första och andra våningen försvann. Geolo­ en omfattande fotoavdelning, men snart försvann gens bibliotek kom 1991-1992 att slås samman hela geocentrat i ett töcken. Geologen halkade med geografens bibliotek på tredje våningen och tillbaka på prioritetslistan, varefterlugn och träng­ bilda ett stort och välplanerat Geobibliotek, omfat­ sel åter rådde. 1980-talet kännetecknades av stän­ tande husets södra delar på andra och tredje vå­ diga kompakteringar, skåp och samlingarut, skriv- ntngarna.

38 Västra gaveln på Kungshuset i Lundagård, där "Musaeum Stobaeanum" inrymdes på andra våningen.

Ungefår samtidigt med att Geobiblioteket får­ bok som utkom vid Lunds Geologiska Fältklubbs digställdes kom nya signaler om att geologen 50 -årsjubileum 19 42, och eftersom denna skrift skulle flytta till större och mer ändamålsenliga svårligen går att komma över idag har jag valt att lokaler. Man hade från institutionens sida länge nedan återge detta avsnitt in extenso. Bortsett från framfört önskemålom att kunna expandera labora­ bilderna av "Kuggis" och Sölvegatan 13 under torieverksamheten. Bland de olika alternativ som byggnad, är fotografiernaav de olika byggnaderna presenterades var Ekologen det hus som såg mest inte tidstypiska utan fotograferade av författaren lovande ut. Där fanns volym men dessvärre var (Sven Stridsberg) sommaren 199 2. byggnaden starkt sliten. Vidare visade det sig att en flygelbyggnad måste byggas, vilket ficktill resul­ tat att kostnadernasköt i höjden. F riden lägrade sig åter över Sölvegatan 13 . Geologiska och mineralogiska När man ser denna ständiga kamp om utrym­ institutionernas samlingar och men bör man veta att det geologiska ämnet alltifrån sina första år i Lund fört en ambulerande tillvaro, lokalfrågor innan det 1930 fick ro för ganska lång tid på Sölvegatan 13 . Hur lång denna ro blir vet vi ej, Assar Badding men det kan vara på sin plats att blicka tillbaka på tiden före "Sölvegatan 13 ", samt tillkomsten av Universitetets första mineral- och fossilsarnligar "vårt hus". Visserligen är det inte Fältklubbens hade skänkts av KluAN STOBAEUS och bevarades i hus, men trots allt är det svårt att dra någon klar "Musaeum Stobaeanum". De voro under 1700- gräns mellan institutionen och Fältklubben, såväl talet inrymda i Kungshuset vid Lundagård, i de människor som lokaler är de samma. västra rummen på andra våningen, men flyttades Assar Radding gjorde en sammanställning om 180 4 till konsistoriehuset i nordöstra hörnet av institutionens samlingar och lokalfrågor för den Lundagård. Då Zoologiska institutionen 1844 er-

39 Konsistoriehuset, även kallat "Kuggis", låg ungefär mellan dagens AF och Kungshuset, i Sandgatans förlängning. Byggnaden, som revs 1897, inrymde förutom geologiska samlingar, även sessionssal, administration och föreläsningssalar. Foto Per Bagge.

höll sin nya byggnad vid Sandgatan, nuvarande museet stort intresse, och BLOMSTRANDomordnade biskopshuset, följde även de geologiska och mine­ och katalogiserade samlingarna. BLOMSTRAND för­ ralogiska samlingarna med dit, men de torde inte sökte skaffa mineralogien en självständig ställning ha blivit uppackade. Då zoologerna tre år senare men lyckades endast delvis. Han erhöll 1892, utbytte den erhållna byggnaden mot det nyuppför­ såsom förut omnämnts, en assistent i mineralogi, da biskopshuset vid Kraftstorg, nuvarande histo­ vilken fick inte endast meddela undervisning i riska museet, blevo de geologiska och mineralo­ ämnet utan även taga hand om det mineralogiska giska samlingarna inrymda där. Det dröjde emel­ museet. lertid innan de kunde ordnas. Först sedan mineral­ Trångbodda voro geologien och mineralogien, samlingarna jämte kemin överflyttats till den ke­ båda i hög grad, liksom även deras värdar, zoolo­ misk-mineralogiska institutionen, då denna 1862 gien och kemien. För alla var det en lättnad då de erhållit sin nybyggnad vid Magle Kyrkogator kun­ geologiska och mineralogiska samlingarna 1900 de även de geologiska samlingarna avskiljas från kunde överflyttastill den förutvarande anatomiska de zoologiska (1867/68). Genom TROELLS ingri­ institutionen vid Sandgatan (se sid. 48, red anm). pande samt LuNDGRENs och hans medhjälpares MoBERG, som fick leda flyttningen och samlingar­ uppoffrande arbete åstadkoms en första mera sys­ nas ordnande på den nya platsen, hade på förhand tematisk uppställning och sortering av dem. Som klart för sig att utrymmet inte på långt när var lokal tjänade främst källarvåningen i institutions­ tillfyllest. Redan från början blevo samlingarna byggnaden vid Kraftstorg. Även sedan geologin hopträngda så att deras handhavande för undervis­ såsom ett särskilt läroämne brutits ut från zoologin ningen och forskningen var i hög grad försvårat. kvarstannade de geologiska samlingarna i den Än sämre ställt var det med arbetsutrymmena. zoologiska institutionens byggnad. Institutionschefen hade inte något eget arbetsrum, N.J. BERUN och framför allt C.W. BLOMS­ han fick sitta i biblioteket, vilket var så mycket TRAND, vilka efter varandra innehade professuren i mindre tillfredsställande som han ofta var syssel­ kemi och mineralogi, ägnade det mineralogiska satt med dammande prepareringsarbeten och där-

40 Denna byggnad vid Sandgatans norra ände byggdes primärt för Zoologiska institutionen, men byttes 1847 mot det nyuppförda biskopshuset (nuvarande Historiska museet) vid Krafts torg. Biskopen föredrog ett "mindre" hus och zoologerna välkomnade naturligtvis ett större.

Biskopshuset som blev Zoologiska institutionen 184 7 (i dag Historiska museet) och därmed fick hysa de geologiska och mineralogiska samlingarna. MineralSamlingarna kom senare att flyttas vidare till kemisk-mineralogiska institutionen vid Magle Kyrkogator.

41 Den Kemisk-mineralogiska institutionen placerades mellan Magle kyrkagator och invigdes 1862 . Här förvarades de mineralogiska samlingarna fram till sekelsskiftet. till var stark rökare. Övriga institutionstjänstemän byggnadsförslaget måtte ändras, så att det omfatta­ fingo söka sig arbetsplatser var de kunde mellan de enbart den geologiska institutionen. Medel för museimontrar och skåp. När helst några nya sam­ ritningar beviljades ånyo, och i september 19 13 lingar tillfördes institutionen fingo de gamla flyt­ voro dessa färdiga, utarbetade av arkitekt WÅHUN. tas om eller packas samman för att bereda plats. Byggnaden var i flera hänseenden bättre. Den Det var därför helt naturligt, att MoBERG redan få tillstyrktes också i alla förberedande instanser men år efter inflyttningenbötjade planlägga och arbeta framlades inte av regeringen vid 19 14 års riksdag. för en nybyggnad. Våren 19 12 upptogs hans tid till Om inte kriget kommitemellan hade den sannolikt stor del av diskussioner om byggnadsfrågan, be­ blivit beviljad följande år. räkning av behövliga utrymmen och uppgörandet Förf. hade ingående diskuterat de olika bygg­ av planritningar. I juni 19 12 beviljades ett anslag nadsprojekten med MoBERG och hade inte endast ur reservfonden för ritningar och kostnadsberäk­ fått en klar uppfattning om behovet av ökade och ningar, och i september samma år framlade dom­ mera tidsenliga arbetslokaler, laboratorier och kyrkoarkitekten TH. WÅHUN ett första förslag till museisalar, han hade även märkt hur MoBERG levt en geologisk-geografiskinstitutionsbyggnad. Den sig in i tanken att få ägna sina sista tjänsteår åt var planerad i två våningar jämte inredd källare omskapandet av institutionen. Det blev honom en och vind; den bestod av en huvudlänga och två bitter missräkning då han måste avstå från tanken med den sammanbyggda flyglar, den ena avsedd på att aktivt deltaga i institutionsfrågans slutliga för den geografiska institutionen. Byggnaden till­ lösning. styrktes av universitetsmyndigheterna men upp­ Då kriget var slut och byggnadsfrågan kunde togs inte i statsverkspropositionen. tagas upp på nytt, var behovet av ökat utrymme I december 1912 dog professom i geografi, större än någonsin förut. Geologisk-mineralogiska H.H. VON ScHWERIN, och MoBERG begärde då att institutionen hade visserligen fått den ena hjälplo-

42 Wåhlins första förslag till en geologisk-geografisk institutionsbyggnad 19 12.

43 �� ___,. _L, A.��

! l r l

Wåhlins förslag till geologisk institutionsbyggnad 19 13 . Som framgår av situationsplanen så var byggnaden placerad på Sölvegatan 13 , samma plats som dagens institution.

44 Wåhlins förslag till institutionsbyggnad 1919. Lägg märke till de många hörnen på byggnaden. kalen efter den andra, men bristen på arbetsrum anspråkslöst skådemuseum av mineral, bergarter, och plats för de växande samlingama hade blivit fossil etc. nyordnas samt ett mindre reservutrym­ allt mera kännbar. Utom huvudbyggnaden vid me skapas krävdes ytterligare 1.500 m2• Med Sandgatan disponerade institutionen lokaler på ledning av dessa beräkningar utförde arkitekten fyra andra ställen i staden. Så förhyrdes redan 19 13 WAHuN 19 19 nya ritningar till en byggnad, i en våning på 7 rum i fastigheten Sandgatan 2, vilken även den geografiska institutionen skulle senare ersatt med en fil av rum i gamla medicinsk­ inrymmas. Byggnaden var enligt förslag böjd i kemiska institutionen vid Magle L:a Kyrkogata trubbig vinkel och svårt tillkrånglad. Den hade inte (nuvarande limnologiska institutionen) (dennapa­ mindre än 34 hörn. Den upptogs emellertid bland rentes äger ej sin riktighet 1992, red anm). De universitetets petita men kom inte med i statsverks­ utländska fossilsamlingama, Tömquistska museet propositionen. Den framfördes även under de och samlingama av fossila växter voro inrymda i närmaste följande åren, men förslaget fickvila hos dessa lokaler. En del samlingar voro magasinerade regeringen. Då universitetsmyndigheterna ansägo på patologiska institutionens vind, och en del, det omöjligt att genomdriva det framlagda bygg­ framför allt borrkärnorna, hade placerats i univer­ nadsförslaget krävde de en nedskärningav utrym­ sitetshusets källarvåning. För den mineralogiska mena och en förenkling av byggnadsstilen. Läns­ institutionens stora röntgeninstrumentarium hade arkitekten A. BLANCK fick (på byggnadsstyrelsens rum upplåtits på fysiska institutionen. förslag) i uppdrag att uppgöra nya ritningar. Hans Geologisk-mineralogiska institutionen dispo­ första skisser visa en i spetsig vinkel bruten bygg­ nerade 1919 en golvyta på 1. 235 m2• För att ordna nad. Utgående från den nedskärning i utrymmen bibliotek, museum, laboratorier och arbetsrum så som föreskrivits gjorde förf. en beräkning av de att dessa blev o normalt utnyttjade, d. v. s. utan att omedelbart behövliga utrymmena samt uppgjorde vara överfyllda dock voro tagna helt i anspråk, med ledning härav ett förslag med detaljskisser skulle enligt en av förf. gjordberäkning krävas ett över våningarna. Förslaget byggde på följande golvutrymme på c:a 2.500 m2 • Skulle därjämte ett principer: Byggnaden utföres i en enkel, rektang-

45 De första varven av murningen av det sydvästra hörnet på Sölvegatan 13 den 23 maj 1929. "Tornet" i bakgrunden är hisschaktet. ulär plan. De tre institutionerna, den mineralogis­ Det skisserade förslaget lades till grund för de ka, den geologiska och den geografiska placeras nya ritningar som uppgjordes av arkitekt BlANCK över varandra, inte jämsides, framför allt därför att och som jämte . kostnadsberäkningar framfördes det vid arbetet på en institution är av vikt att få så bland universitetets petita till 1927 års riksdag. mycket som möjligt av arbetsrum, bibliotek och Först följandeår medtogs ärendet i statsverkspro­ arbetssamlingar i samma plan. Likartade lokaler positionen, och vid riksdagen1928 beslöts bygg­ inom de skilda institutionerna böra å andra sidan nadens uppförande för· en summa av 726.200 kr. förläggas över varandra, bl.a. för att förenkla På nyåret 1929 påbörjades grundgrävningen, installationen av elektricitet, gas vatten och av­ men stark frost vållade snart ett avbrott till mitten lopp. Sålunda böra laboratoriernakoncentreras till av mars. Därefter fortskredarbetet raskt och redan byggnadens ena ända, biblioteken till den andra i slutet av juni hade man hunnit uppföra källarvå­ och mittpartiet reserveras för föreläsningssalar, ningen och bottenvåningen. Den 17 augusti firades seminarielokaler, föreståndarerummen och andra taklagsöl och i oktober 1929 stod byggnaden under enskilda arbetsrum. Eftersom den mineralogiska tak. Byggmästare var byggnadsingenjör J.E. LIL­ institutionen i högre grad än de övriga äger tunga JEGREN, Malmö. maskiner och tunga samlingar bör denna institu­ Utmärkande för byggnadens yttre är dess enkla tion förläggas till bottenvåningen och källaren, stil och för dess inre en enkel plan och soliditet. den geologiska institutionen bör då disponera vå­ Alla bärande konstruktioner äro överdimensione­ ningen l tr. upp samt geografiska institutionen rade och extra förstärkta. Byggnaden har en längd våningen 2 tr. upp. Våningen 3 tr. upp delas mellan av 47 m och en bredd av 15 112 m. de geologiska och geografiska institutionerna, och Inflyttningen av de geologiska och mineralo­ dit förläggas specialsamlingar samt en del arbets­ giska samlingarna påbörjades i oktober 1930 och rum, bl.a. amanuensernas rum. Vinden slutligen var slutförd före terminens avslutning. Undervis­ får rymma de minst använda samlingarna, bl.a. ningen flyttades i november från den gamla insti­ alla de magasinerade. tutionen till den nya.

46 Den 4 juni 1929 hade man nått upp till andra våningen. l bakgrunden skymtar Zootis.

Den 1 september 1 92 9 var huset klart till det yttre och inredningsarbetet kunde påbörjas.

47 Huset på Sandgatan 1 blev den första egentliga Geologiska Institutionen i Lund, och verkade som sådan tills den nuvarande institutionsbyggnaden på Sölvegatan 13 blev byggd 1929- 1930. Foto Sven Stridsberg.

48 FÄLTKLUBBEN P Å 1920- OCH 1930-T ALEN

Sven Hjehnqvist

I Fältklubbens ursprungliga stadgar angavs geolo­ Fältklubbens tidigare historia var nära förbun­ giskt fältarbete och exkursioner som huvudända­ den med geologiska institutionen, varför det kan mål, men detta hade efter hand upphört, och på vara lämpligt att dröja ett tag vid förhållandena 1920-talet var Fältklubben en geologisk förening där. av mera ordinärt slag med föredrag och diskussio­ Under tiden 1900-1930 var geologiska institu­ ner som viktigaste programpunkter. Det dröjde tionens adress Sandgatan l, den röda byggnad nära dock ändatill 1935 års stadga, innan bestämmelsen Lundagård som tidigare varit anatomiska institu­ om exkursioner ströks, men ordförandens benäm­ tionen och som eftergeologernas avflyttning över­ ning som ledare bibehölls. Enligt stadgama var togs av först jurister, sedan teologer och nu på den äldste medlemmen i klubben dess ledare, sistone av psykologer. vilket i praktiken betydde, att professom i geologi På första våningen låg föreläsningssalen, där även blev Fältklubbens ledare. Det fanns på 1920- en betydande del av golvet upptogs av ett stort, och 1930-talen endast en professor i ämnet, Karl A specialtillverkat bord, kring vilket fältklubbsmed­ Grönwall, som var Fältklubbens ledare mellan lemmarnabänkade sig vid sammanträdena. Bordet 1918 och 1935. var avsmalnande mot ena ändan, för att åhörarna Förutom ledaren bestod styrelsen av endast en inte skulle skymma varandra, när de lyssnade på person, som var sekreterare och tillika skattmästa­ föredragen. Bordet står nu i rum 113 på första re. Denna post innehades av Sven Holgersson våningen i den nuvarande institutionsbyggnaden. 1920-1930 och av mig 1930-1935. Dessutom fanns De deltagande fältklubbsmedlemmarna var i regel en vice sekreterare, som vid behov tillträdde och inte så många. Förutom ordföranden och sekrete­ ersatte den ordinarie sekreteraren. Vice sekretera­ raren var det ofta inte mer än 5, 6 stycken, vid re var 1926-1933 Tage Nilsson och därefter Sven årshögtiden dock flera. Palmqvist till 1935, då han blev ordinarie sekrete­ Till höger, när man kom in, fanns biblioteket rare. Han efterträddes följande år av Rolf Norin och utanför detta ett mindre rum, där biblioteksam­ och senare Erik Mohren. Revisor var under många anuensen delade institutionens enda skrivmaskin år lektor Otto Gertz. Styrelsen på två personer med baronen Clas Kurck, som såg dåligt och bibehölls till 1935, då Fältklubben fick en styrelse hanterade maskinen med stort eftertryck med ett på fem personer, i vilken professom i geologi inte finger. Han skrev ofta fel och tvangs till ständiga längre var självskriven. raderingar, allt medan baronen rökte och strödde En viss exklusiv karaktär bibehöll Fältklubben ut aska i maskinens inre tillsammans med sudd­ länge. Sålunda krävdes för att bli medlem, att gummit. Med fönster mot den mörka bakgården vederbörande hade tenterat i geologi, och invals­ mellan institutionen och Palestra fanns professor förslag skulle inges skriftligt av två medlemmar Grönwalls rum, där en bekväm skinnfåtölji fören­ och föredragas vid ett möte, varvid det bordlades. ing med det rådande dunklet inbjöd till en tupplur Vid följande möte kunde inval därefterske genom då och då. acklamation. På andra våningen fanns ett större rum för Vid inträdet betalades en särskild inskrivnings­ samlingar, vilka var inrymda i skåp med glasdör­ avgift, som var en krona. Sedan var årsavgiftentvå rar. Elektrisk belysning saknades lika väl som kronor. Medlem som inte betalade årsavgiften värmeledning. Det fanns emellertid gasljus och en uteslöts ur klubben men kunde åter inväljas, "om järnkamin för uppvärmningen. Utanför detta rum synnerligen talande skäl därför finnas ". hade tre amanuenser ett gemensamt "arbetsrum",

49 vilket utgjordes av en lång fönsterbänk mot Sand­ mötet skedde på Danmarks geologiska Undersö­ gatan, där var och en förfogade över c:a l ,5 meter, gelse, då även ett tiotal danska medlemmar deltog. lagom mycket för ett mikroskop och ett anteck­ Föredrag hölls av Hilmar Ödum om den själländ­ ningsblock samt den nödvändigaste litteraturen. ska berggrundens tektonik. Ödum vistades senare På andra våningen fanns också rum för praktiska - under kriget - som flykting i Lund, innan han övningar. återvände till Danmark och blev chef för DgU. Dr På vinden hade dåvarande docenten Assar Harl­ V Nordmann visade Undersögelsens skådesam­ ding sitt arbetsrum på södra gaveln tillsammans lingar, varefter sällskapet samlades till lunch på med schäfernJ im. På andra gaveln bodde vaktmäs­ restaurang Phönix, då ytterligare ett antal danska tare Nilsson och hans fru. geologer kom tillstädes. Efter lunchen samrnan­ När institutionen flyttade till sina nuvarande trädde Fältklubben på Mineralogisk Museum, var­ lokaler vid Sölvegatan, betydde detta att Fältklub­ vid docent Alfred Rosencrantz höll föredrag om ben ficken större föreläsningssal till sitt förfogan­ "Köbenhavns Kridt-Undergrund". de. Antalet medlemmar, som bevistade mötena, Rosencrantz tillhörde en av Danmarks äldsta steg också till ibland 15, 16 stycken. och mest blåblodiga adelsätter. Han hade i sin Klubbens ledare svarade för de flesta föredra­ ungdom bedrivit fältarbete i Skåne tillsammans gen. Undantagsvis togs en föreläsare utifrån. 1930 med sedermera professom Christian Poulsen och gästades Fältklubben av den danske forskningsre­ därvid råkat slå sig med hammaren på tummen så sanden Lauge Koch, som talade om Grönlands att blodet stänkte, varvid Poulsen snabbt fiskade geologiska utveckling. Professor Grönwall bjöd upp en flaska med jodsprit och hällde över såret, vid det tillfället Lauge Koch på middag hemmahos vilket sved våldsamt och Rosencrantz svimmade. sig, och som jag var sekreterare i Fältklubben, blev Poulsen berättade senare historien så, att Rosen­ jag medbjuden. Lauge Koch gav mig då ett halvt crantz svimmade, när han såg att blodet var rött. löfte att få följa med på hans nästa Grönlands­ Han hade trott att det var blått. expedition. Det blev emellertid inte av tråkigt nog Ä ven utanför Fältklubben uppehölls förbindel­ - och det dröjde 44 år, innan jag kom att sätta min se med geologernai Köpenhamn. På trettiotalet var fot på Grönland. det en yngre grupp, tämligen jämnåriga geologer Ett annat föredrag av en person utifrån hölls på båda sidor sundet, som höll nära kontakt med 1931 av dåvarande statsgeologen Nils Harald varandra och träffades i Köpenhamn och .j Lund. Magnusson, som talade om metamorfosen i det EfterFältklubbens möten hörde det till, att en mellansvenska urberget. mindre stamtrupp samlades till en enkel supe i I april 1935 sammanträdde Fältklubben till­ Grands kafe. Assar Hadding deltog gärna. Han var sammans med kemiska föreningen, varvid den tjugo år äldre än vi andra, men det var uppenbart norske geokemisten V M Goldscmidt talade om att han trivdes i vårt sällskap. Det var långt innan "Kristalstrukturer og kemisk sammensaetning". han blev universitetets rektot. I stamtruppen in­ Årshögtiden den 26 oktober firades på 1920- gick Rolf Norin, sedermera laboratoriechef i Hö­ talet i regel på restaurang Norden vid Bredgatan. ganäs, Sven Palmqvist, blivande laboratoriechef i V id årshögtiden 1928, som ägde rum i Akademis­ Fagersta, Folke Rengmark, sedermera avdelnings­ ka föreningens lilla festvåning, deltog även damer. direktör vid Statens vä'ginstitut,Nils Herman Brun­ Tidigare hade årsmötesprotokollen år efter år av­ din, som tillsammans med Sven Palmqvist utarbe­ slutats med "avåts en enkel supe åtföljd av ett tade en metod för geokemisk malmletning, och animerat samkväm". Efter 1928 ersattes det ani­ Josef Carlsson, geograf och slagruteman och ut­ merade samkvämet med "supe med dans". omordentlig kart- och bildredaktör i Svensk upp­ Fältklubben hade sedan gammalt nära förbin­ slagsbok. I egenskap av sekreterare brukade jag delser med geologerna i Köpenhamn, och många ringa till Grand och beställa bord. Man hade danska geologer var medlemmar i Fältklubben. De möj !igen svårt att stava till fältklubb och skrev kort behövde dock inte betala årsavgift. Den 7 februari och gott på den röda bokningslappen "docenter­ 1935 hade Fältklubben ett förberedande möte på na", vilket var mycket överdrivet med undantag av båten Malmö - Köpenhamn, varefter det egentliga docent Hadding, men samtidigt något framsynt, då

50 Vid årsmötet den 23 oktober 1935 avåts supen på Grand och bilden visar stämningen efter "supe med dans". Fr v Erik Norin, Erik Rytterberg, Sven Hjelmqvist, Ingrid Nils­ son, Alice Olsson, Seth Nils­ son (senare Stene-ström). Gösta Sjöström, Birgit Pers­ son, Leif Störmer (föredrags­ hållaren). Josef Carlsson, Sven Palmqvist och Ernhold Hede.

Ett dämpat men kanske "ani­ merad samkväm" utan da­ mer vid eftersitsen årsmötet den 26 oktober 1938 . Fr v Sven Palmqvist, Josef Ek­ lund, Per Adolf Herrlin, Nils Herman Brundin, Arne Sand­ eli, Josef Carlsson, Ernhold Hede, Malte Andersson och Arne Klementsson.

tre av de övriga i sinom tid även de kom att bli 1934, efter det ordinarie mötet och under ordföran­ docenter. deskap av Assar Hadding, föredrogs en skrivelse, Fältklubben var ursprungligen en utpräglat undertecknad av Rolf Norin och mig med förslag manlig förening - det var ytterst få kvinnliga om inval av Sole Munck, en käck och glad danska, studerande som ägnade sig åt geologi. Den första som vid följande möte invaldes med acklamation. kvinna som blev medlem i Fältklubben, var docen­ Hon efterträddeflera år senare Karen Callisen som ten Karen Callisen i Köpenhamn, utforskare av museumsinspektör, som hon för övrigt inte hade Bomholms äldre berggrund. Hon blev medlem några likheter med. Vid Soles bortgång skrev redan 1914. Hennes något manligt betonade kläd­ professor Arne Noe-Nygaard(N oe) om tiden i sel och den omständigheten, att hon ofta sågs med böljanpå 1930-talet, att det kunde inte undgås, att en stor cigarr i munnen, gjorde att hon lättare hennes manliga geologkamrater, som dagligen smälte in i omgivningen. Den andra kvinnan i umgicks med denna "ualmindelig tiltraekkende, Fältklubbens historia var också en danska. Vid ett unge pi ge" blev förälskade i henne, och det gällde extra sammanträde på Grand hotell(!) i december nog på båda sidor sundet.

51 .. FALTKLUBBENs SEXTIOTAL - EN SUBJEKTIV BETRAKTELSE

Göran Bylund

Den geologiska grundkursen 1959 var stor, före­ var ganska lätt för geologer att få arbete utomlands, läsningssalen var full när föreläsaren inledde med antingen i FN-tjänst eller i privata gruvföretag. en lång litania över geologernas arbetsmarknad i Och hade man varit ute skulle det rapporteras och Sverige; känns det igen? Trots detta var det många berättas vid ett fåltklubbsmöte. Så det blev många av oss som fortsatte inom ämnet och som fortfaran­ intressanta reseberättelser med inslag av geologi de arbetar med geologi. En anledning var kanske och ibland geologi med inslag av reseberättelse. att efteren veckas föreläsningar började fåttkursen Själv talade jag om Liberia och LAMCO och den och den tillbringades i och omkring Brösarps kommentar jag bäst kommer ihåg var att det var bra Gästgiveri med fri mat och logi och med en god att föredraget var så kort så maten var varm vid introduktion till det skånska smörgåsbordet. Vi eftersitsen. Detta är något som t1era föredragshål­ trodde att detta var geologens vardag. Det var fel, lare bör tänka på, det är en lika stor försyndelse att märkte vi senare, men då var det så dags. (För dra ut på föredraget som att hålla tal vid varmrätten ordningens skull kan nämnas att vi gjorde kartor i på ett skånskt gästabud. bl a Andrarum för 1960 års geologiska världskon­ Fältklubben hade och har en stor ämnesbredd i gress i Köpenhamn, därav denna unika frikostig­ sina föreläsningar, dels inom geologi naturligtvis, het.) Ganska snart fickvi också ryktesvis höra om men även med utblickar i teknologi, biologi, fåttklubben och dess verksamhet, men vi fick astronomi m m. Något som dock slår en nu är också veta att det var en klubb med klass och vem bristen på diskussion under sextiotalet om de som helst kunde minsann inte komma med. Men omvälvande nya teorier om kontinentaldrift och redan första läsåret var vi invalda medlemmar och plattektonik som då växte fram. Det kan bero på att med i verksamheten. dessa teorier framfördes av geologer och geofysi­ Vid mitt första möte höll professor Regneli ett ker som arbetade med havsbottnamas geologi intressant föredrag om det famösa Mohole projek­ medan vi härhemma satt säkert inne på vår sköld tet och inledde föredraget med att citera H G Wells och hade svårt att anamma de nya ideema. Så höll novell: När jorden skrek. Sedan på eftersitsen t ex professor C H Lindroth ett lysande föredrag märkte vi en viss vördnad för formernaoch aukto­ om de landbryggor som måste funnitsmellan olika riteterna, vi var t ex några stycken som djärvdes ta områden, detta för att förklara spridningen av t1ora av oss kavajerna och sitta i skjortärmarna vid och fauna mellan olika kontinenter på en statisk kaffet och det medförde några höjda ögonbryn. jordyta. Detta kontrades dock i ett senare föredrag Men vi förläts och fick sitta med och lyssna när av professor ErnstKrauss, M unehen, om Alpernas professor Hadding, docent Hede m t1 berättade uppkomst där kontinentaldrift presenterades som skrönor om den goda tiden då fåttklubben var en en möjlig orsak till bergskedjebildning. När det riktig fåttklubb med strapatsrika vandringar i Få­ gäller föredrag måste en eloge ges till Stig M gelsångsdalen och inte bara en diskussionsklubb Bergström, som var sekreterare under en stor del för veka studenter. av sextiotalet, för de utförliga och elegant skrivna Fältklubben och dess möten blev en fast punkt föredragsreferat han presterade. Det bör påpekas i tillvaron och även om man läste andra ämneneller att fåttklubbens protokollsböcker och andra hand­ var borta från Lund försökte man följa med vad lingar har ett stort vetenskapshistoriskt värde. som hände. sextiotalet var en tid då det fortfarande Fältklubbens eftersitsar var en mycket viktig

52 del av verksamheten, då som nu, med julfesten i topp. De flesta festema hölls på institutionen, endast någrajubileumsfester hölls på lokal. sextio­ talets eftersitsar skiljer sig kanske inte så mycket från nutidens, punschen och kaptenlöjtnanten är desamma och diskussionerna lika högtstående. Men nutidens sexmästeri slipper ordna dansmusik genom att släpa den regneliska radiogrammofonen uppför Sölvegatan till korridoren på andra våning­ en. Och de får aldrig njuta av Per Adolf Herrlins solon på dragspel. Denne mycket lärde man var också ett vandrande laboratorium med fickorna fulla av termometrar, höjdmätare, filmkameror och andra apparater, som villigt demonstrerades på eftersitsarna. Fältklubben kanske inte var så mycket en fält­ klubb under sextiotalet men exkursioner var ett regelbundet inslag. De flesta turerna gjordes i Skåne men så småningom vågade vi oss över sundet ända bort till Jylland för att sedan inleda sjuttiotalet med ett stort språng ända till Sardini en. En exkursion gick till sydöstra Skåne där Sigge Holmberg med sin erfarenhet från det av honom startade brunnsarkivet gav nya data om vad som döljer sig under de kvartära lagren. Sedan guidade Maurits Lindström längs kusten, bl a besökte vi Tre av deltagarna på Jyllandsexkursionen 1968. den spektakulära formationen Prästens badkar i Fr v Eva Marie Widmark, Sven Laufeld och Ann­ Sofi Jeppsson. Vik. Dess uppkomst diskuterades livligt och ett meteoritnedslag antyddes som en trolig orsak. Vad gäller idag? Exkursionen avslutades på Målarhu­ båt till Cagliari där vi inkvarterades på ett turistho­ sens restaurang där vi noviser fick en ordentlig tell utanför staden. Exkursionen skedde med buss lektion i konsten att äta ål och dricka punsch, dock och vi fickse unga vulkanrester med vackra pelar­ inte samtidigt. Fältklubben har alltid haft en fost­ strukturer, olika sedimentära bergarter med fossil rande funktion. och vi gjordeäven besök i några gruvor. Sardini en Jyllandsexkursionen leddes av Helge Gry från är Italiens största malmprovins och en av de äldsta Köpenhamn och den gick tvärs över Jylland där i· världen. Här var det första gången jag var med vi fickstudera kvartärgeologi i trakten av Viborg, om att använda karbidlampor nere i en gruva. Det saltgruvor samt det för mig mest spektakulära, de var kanske tur att belysningen var dålig för då kraftigt tektoniserade asklagren i moleret utanför kunde vi inte närmare studera gruvstöttornas kon­ Nyköbing-Mors vid Limfjorden. Länge trodde dition. Vi gjorde även vådliga bussfårder på ser­ man att dessa asklager härrörde från de mesozoiska pentinvägar i bergen och de som satt längst bak i skånska vulkanerna men senare dateringar har bussen kunde ibland njuta av ett par hundra meters visat att de är betydligt yngre. Troligen kom de vertikal utsikt, men inte så länge, då fården gick från vulkaner på Skageracks botten. snabbt. Det kulturella missades inte, vi fick se de Fältklubbens sjuttiotal inleddes med den längs­ berömda försvars tomen, nuhraghema och den för­ ta exkursionen hittills, till Sardini en. Kontakt hade sta maj fickvi inne i Cagliari följa en procession till etablerats med sardiska geologer och genom dem St. Efisiosära. Det var ett folkloristiskt skådespel fick vi tillfälle att exkurera på öns södra del med med grannt klädda oxdragna vagnar följda av lokala guider. Vi flög till Rom och sedan blev det grupper dansande livliga sardiska danser.

53 FÄLTKLUBBEN P Å 1970-TALET - UTAN BRÅDSKA MOT NY A TIDER

Christian Hjort

Efter det avslappnat glada 1960-talet, det sista Erik Mohren inleder decenniet av den gamla akademiska tiden, kom Decenniets förstamöte hölls den 13 februari 1970, eftertankens197 0-tal. Detta årtionde började för­ kl19 .15, som vanligt på Geologiska Institutionen. stås i realiteten redan 1968 och ledde, trots alla sina Ordförande var Inge Tell och närvarande 32 perso­ felslagna revolutioner, fram till omfattande refor­ ner. Föredraget hölls av den i Fältklubbssamman­ mer på universiteten. Dessa och deras institutio­ hang välbekante statsgeologen Erik Mohren och ners idag ganska demokratiska styrelseskick är ju handlade om kvartäranivåförändringar i Frankri­ en produkt av de åren, liksom dagens sätt att inom ke. Enligt protokollet illustrerades det med "ett forskningsvärldentänka och arbeta mer på tvären flertalinstruktiva färgbilder" och i anslutning till än strikt uppifrån och ner. Hierarkierna mjukades det "yttrade sig biträdande professorn Tage Nils­ alltså upp och denna liberalisering blev en viktig son". Grisen innehöll 11 :50 kr, vilket var lite även grund för vår idag avsevärt mångsidigare och på den tiden! relativt sett ganska effektiva forskning. På hösten sammaår, den 25 september, höll en Men geologerna var knappast några barrikad­ Mr Dick Julian ett föredrag där han bl a förklarade kämpar i dessa avseenden. Kanske var det så att varför man "mer och mer började intressera sig för många av oss inte direkt brydde sig, eller kanske möjligheternaatt hitta olja i Europa". Detta var för var det så att vårt yrkesmässigt långsiktiga per­ bara 22 år sedan! spektiv gjorde oss för smarta för att dras med i en Inge Tell följdes så 1971 som ordförande av vågrörelse som- självfallet- snart måste brytas och författaren till det här kapitlet, vilket ledde till en ersättas av sin antites? Vad vet jag, men faktum var viss slagsida mot föredrag om Grönland(3 av totalt att Lunds Geologiska Fältklubb utan större diskus­ 7 det året)! Serlan kom Kennert Röshoff 1972, sion lät ett glatt 1960-tal följas av ett lika glatt Björn Sundquist 1973-74 och Ronnie Liljegren 1970-tal, osv. Dom s k samhällstillvända föredra­ som ordförande 1975-76. Alla utmärkta män! En gen blev knappast fler än förr och medan man på märkesdag var så den 17 december 1976, då Anita andra institutioner ofta övergick till att dricka vin Löfgren som andra kvinna någonsin valdes till och the på sina samkväm, och där diskuterades ordförande (första kvinnliga ordförande var Ulla reellt eller förment allvarliga frågor, så var på Regnell). Anita följdes 1978 av Erik Lagerlund Fältklubbenseftersitsar de starkagroggarnas mång­ och när, inför 1979, den mångsidige men ej helt fald helt obruten - trots att centrala påbud utifrån okontroversielle Leif Carserud valdes till ordfö­ försökte verka i annan riktning. Kort sagt, en lång rande, ja då hade så att säga Fältklubbens moder­ följd intressanta föredrag, framförda av lokala niseringsprocess nått långt. Då hade också, fleraår eller tillresta förmågor och handlande om allt från tidigare (24/9 1971), stadgarna revideratsfrån att smaragdbrytning i Colombia, över astrologi och "endast svenska medlemmar äger rösträtt" till att jordvärme till svenskarnasrelationer med Atlantis, endast "fullt betalande medlemmar" hade denna följdes av glada tillställningar där - som det hette rättighet. Världen bankade på dörren och såväl - studenternai en avspänd atmosfär ficktillfälle att institutionens invånare som Fältklubbens medlem­ lära känna sina lärare och andra något eller mycket mar var ju efterhand till inte oväsentlig del s k äldre kolleger. utlänningar.

54 LGF 80 år Den 29 september 1972 var en märkesdag i Den 28 oktober 1972 firades klubbens80 -årsjubi­ Skånes geologihistoria. Då höll tvenne hitresta leum, med nyskjuten hare till middagpå Dackegår­ danskar, Ole Larsen och Ivan Printzlau, föredrag den. Dessförinnan hade en av klubbens veteraner, om de skånska basaltemas ålder - av dem då Sven Laufeld, hållit föredrag om Silur-Devon nyligen med hjälp av isotopstudier fastställd till kornmittens vedermödori Marockanska Antiatlas. huvudsakligen jurassisk, dvs väsentligt äldre än Vi hade dessutom beskådat en jubileumsutställ­ som tidigare antagits. Vid mötet deltog också deras ning. I denna ingick ett tema betitlat "Och några mentor, geologiprofessorn m m Arne Noe-Ny­ blevo odödliga". De flesta av dessa odödliga var gaard och presentationen följdes upp med en ba­ klubbmedlemmar som fått äran att låna sitt namnåt saltexkursion den 28 oktober med Printzlau som något - ofta ganska litet - fossil. Ett undantag var ledare. dock Tage Nilsson, dåvarande professorn i Kvar­ Den 2 mars 1973 höll den från såväl radio & tärgeologi, vars namn åsatts ett fjäll på norra TV, som i hela den relevanta vetenskapliga världen Spetsbergen. Det hade redan på 1950-talet namn­ välkände lundensiske entomologiprofessorn, gla­ givits av brittiska geologer, som tack för Nilssons de sällskapsmänniskan och flitigeFältklubbsbesö­ arbete med devonska vertebrater därifrån, men karen Carl H Lindroth föredrag om "Den biologis­ märkligt nog hade ingen meddelat Tage Nilsson ka invandringen på ön Surtsey" - den nybildade själv vilken ära som vederfarits honom. Detta fick vulkanön söder om Island. Bland mycket annat han till sin häpnad veta först efternästan 20 år - vid berättade han om hur 11 dristiga kvalster av en art Fältklubbens jubileum! som närmast förekom på Färöarna anlänt till ön gömda i en sprucken grindstolpe, om hur en tornatplantaväxt med god fart i jordvärmen bakom Andra minnesvärda möten en sanddyn där någon forskare uträttat sitt s k större Går man igenom mötesprotokollen slås man av behov, osv. Även denna afton dröjde Carl H sig föredragsutbudets mångsidighet, med inslag av som sedvanligt länge kvar - dock ej så länge som både strikt fackgeologi inom olika sfärer, veten­ några år senare då det hände som gav upphov till skapshistoria, mer eller mindre rena reseberättel­ den så berömda historien om Carl H Lindroths ser och åtskilligt annat. Vill man notera sig några strapatsfyllda hemfärd från Fältklubben! särskilt minnesvärda aftnar kan man t ex välja Till julfesten den 17 december 1976 höll en följande: annan Fältklubbsveteran, filosofie doktorn, flad-

Fältklubbens vinkypare, och tillika sexmästare, Carl-Olof Eriksson hjälper Gonzalo Vidal med val av dryck un­ der en eftersits.

55 Per Adolf Herrlin med sitt dragspel under jul­ festen den 15 decem­ ber 1973.

dermusspecialisten, vetenskapshistorikern, Lun­ och Sundquist att hävda att ett av dem uppspelat densiasamlaren, historieberättaren m m Olof Ry­ band härrörde från en ännu äldre fonografrulle, berg föredrag. Det handlade om överliggaren och med Otto Torelis berömda tal om nedisningen av paleootologen Nils-Petter Angelin - till IDO-års­ Nordeuropa, vid geologkongressen i Berlin 1875. minnet av dennes död. Ry berg, välkänd bl a för sin Efter vissa initialframgångar avslöjades dock be­ skröna om hur han under en audiens lyckats klippa drägeriet, när den allvetandeOlofRyberg påpeka­ en bit av skägget på patriarken av Konstantinopel de att fonografen uppfanns först ett par år efterden utan att denne märkte det, som del i något vad eller kongressen! liknande, höll vid middagen t o m tal till Angelin Så gick decenniet mot sitt slut och avslutades på latin. Under årsmötesförhandlingarna före själ­ med julfesten den 15 december 1979, då den fd va föredraget hade ordföranden Liljegren, vilket lundapaleontologen Stig M Bergström, mannen inte var ovanligt på den tiden, läst upp namnen på med norra halvklotets mest karakteristiska skratt, de medlemmar som inte betalt medlemsavgiften återvände till sina gamla jaktmarker med ett före­ (Lena Adrielsson, Arne Hillden, Maurits Lind­ drag om "Ordovicium som jag upplevde det" - 100 ström, Ove Palmer, Gon:zaloVidal och Max Åmark) år efter att Charles Lapworth uppställde systemet. - på det att de innan middagen måtte få en sista Det följande julbordet avåts på Helsingkrona na­ chans. Medlemsavgiften då var 10:-. tion, av 68 personer. Grisen innehöll31 :25 och Den 16 december 1978, likaledes en julfest, som vanligt kördes väl Per Adolf Herrlin fram på höll tidigare nämnde Sven Laufeld åter föredrag, småtimmarna hem i taxi för att hämta dragspelet. nu kring gamla geologer och liknande personer - Därmed får vi lämna Fältklubbens 1970-tal, med filmvisning och ljudillustrationer. Bakgrun­ om vilket mycket mer kunde sägas - om exkursio­ den var ett dokumentationsprojekt han drev som ner till Dalarna och Simrishamn, om temadagen del i SGU: s museala verksamhet. Det äldsta ljudet kring Sand, Grus & Vatten, om styrelsemedlem­ kom från Sven Hedin, från en i London inspelad men som själv drack upp större delen av klubbens fonografrulle där den store resenären berättade om spritförråd, om de julfester där matrestema auktio­ den berömda Taklamakan-expeditionen tre år tidi­ nerades bort till fantasipriser, osv. Men tillräckligt gare, den då halva expeditionen omkom av törst! är nog! Efter föredraget gjordes ett försök av herrar Hjort

56 FÄLTKLUBBEN EFTER 100 ÅR

Sven stridsberg

Som redan framgått i Förordet så bedrivs dagens det stora deltagarantalet, 70-80 personer. Utöver verksamhet inom Fältklubben genom föredrag och den lekarnliga spisen serveras andlig dito i form av exkursioner. Målsättningen är att genomföra ett allsång och i ljusa stunder även solosång. Det möte med föredrag vatje månad under terminstid senare har vår sekreterare Oskar, med isländsk men detta kan inte alltid hållas, huvudsakligen på bakgrund, ofta visat lysande prov på. Han har grund av att fältarbete ofta påbötjas under maj emellanåt fått draghjälp av andra Atlanter och månad och avslutas i slutet av september. Detta sjungaodet har då nått odrömbara höjder. medför att många medlemmar är borta från Lund Varje vårtermin avslutas med en exkursion där under denna tid vilket är skäl nog för att vänta med exkursionsmästaren Jonas tar oss ut till exotiska aktiviterna. Under maj månad har vi dessutom mål, vanligen i Skåne. Under jubileumsåret (1992) problem med eftersitsen eftersom sexmästeriet drog vi mot nordväst till Oskarshamn för att där rekryteras bland studenterna och dessa vanligen studera en provtunnel som drivs för kärnbränsle­ har exkursioner under denna tid. Vanligen löser vi förvaring. Som extranummer hedrades den Blå detta genom att förlägga majmötet i fålt i form av Jungfrun med en fransysk visit dagen därpå. Året en exkursion, ett inslag som inte bara uppskattas av innan ( 1991) ställdes också fården mot nordväst då hemmavarande medlemmar utan även av deras vi under två dagar studerade urberg i Blekinge och familjer som inbjuds att deltaga. ordovicium och kvartär på Öland. Deltagarantalet För att "driva verksamheten" har en styrelse vid dessa resor var omkring 20 personer och valts med undertecknad (docent vid paleontolo­ färdmedlet var minibussar. gen) som ordförande, Oskar Sigurdsson (forskar­ Om vi fortsätter "vandringen" bakåt så omfat­ studerande vid mineralogen) som sekreterare, Fred­ tade 1980-talet även exkursioner till Söderåsen, rik Jerre (forskarstuderande vid paleontologen) Hovs hallar och Österlen i Skåne (tre olika exkur­ som kassör och Jonas Ising ( forskarstuderande vid sioner), Riigen och Greifswald i Tyskland (dåva­ kvartären) som exkursions mästare. Till denna sty­ rande Östtyskland vilket orsakade vissa problem, relse finns knutet ett sexmästeri bestående av pekunjära såväl som praktiska) samt Bornholmoch studenter, vanligen från andra och tredje årskur­ Stevns Klint. Som redan nämnts i Förordet plane­ serna. Sexmästeriets sammansättning kan ibland ras en resa till Solnhofen i Tyskland våren 1993. vara oförändrad under fleraår men under senare tid har den tenderat att bytas nästan varje läsår. Da­ stipendiefonder gens studenter är hårt bundna vid olika studielinjer En viktig uppgiftför Fältklubben är att årligen dela vilket medför att de tillbringar mycket varierande ut Johan Christian Mobergs resestipendier, samt tid på institutionen. vart annat år dela ut resebidrag ur Per Jonassons Arbetet med arrangeraodet av eftersitsar är minnesfond. förvisso roligt men kräver å andra sidan stora Johan Christian Mobergs resestipendiefond har insatser. Ett vanligt deltagarantal vid föredragen, sitt ursprung från två fältklubbsmöten den 12 april som hålls på Sölvegatan 13, brukar vara 40-5 0 och den 5 maj 1902, då man beslöt att grunda en personer och de flesta av dessa stannar på eftersit­ fond benämnd Resestipendiefonden. Dennas av­ sen. Julfesten är en större apparat vars eftersits kastning skulle utdelas som ett eller flerastipendier normalt förläggs utanför institutionen beroende på i syfte att understödja geologiska fältarbeten. Fon-

57 Studium av en antigeologskylt vid Byrums raukfält under Ölandsexkursionen 1991. Fr v Magnus Friberg, Agneta Månsson, Olaf Svenningsen och Sven Stridsberg. Foto Lena Hagin. den tillkom dels genom kontanta bidrag av klub­ sat men genom kloka placeringar av Fältklubbens bens medlemmar, dels genom bidrag på listor som värdepapper lyckades klubben under 197 0- och utfårdats av klubben. 1980-talen avsevärt höja avkastningen. Det var Vid möten den 27 januari och den 10mars 1914 framför allt Sven Hjelmqvists framsynta förvalt­ beslöt man att bilda ytterligare en fond, benämnd ning som gjorde att Fältklubbens ekonomi kom att Exkursionsfonden. Denna skulle främja de geolo­ blomstra. giska studierna vid Lunds universitet genom att För att kapitalet, och därmed avkastningen, helt eller delvis bestrida kostnaderna för studiere­ hela tiden skall öka utdelas endast 3/ 5 av årsavkast­ sor som arrangerades av och för Fältklubbens ningen till stipendiater. 115 återinvesteras och 115 medlemmar. Fonden tillkom genom överförande används som exkursionsfond. Exkursionsfondens av medel ur "lilla kassan". Efter Johan Christian kapital kan sparas max 5 år vilket innebär att Mobergs bortgång 1915 fick fonden hans namn. klubben efter några billiga exkursioner kan kosta Mobergs fond tillfördes 1968 genom testamen­ på sig mer vidlyftiga resmål. tering av A H Westergård aktier till ett sådant värde Under 1992 var det för utdelning lediga stipen­ att kapitalet mer än fördubblades, vilket medförde diebeloppet 29. 95 0 kr, vilket för en gångs skull att den årliga avkastningen kom att uppgå till ett överskred den totalt sökta summan. Detta medför­ par tusen kronor. Fonden har dessutom under de att en liten del kunde återinvesteras. årens lopp tillförts intäkter från auktioner på litte­ Per Jonassons minnesfond tillkom genom do­ ratur som skänkts av klubbens medlemmar. nation av Pers familj 1981, efter det att Per, som Genom sammanslagning av Mobergs fond och var studerande vid geologiska institutionen, avli­ den äldre Resestipendiefonden till en fond, be­ dit efter sjukdom. Avkastningen av denna fond nämnd Johan Christian Mobergs resestipendie­ utdelas till sökande från avdelningen för Mineralo­ fond, kunde meningsfulla belopp stimulera och gi och Petrologi (Pers avdelning) och till en böljan aktivt understödja geologisk forskning, vilket var gjordes detta årligen. För att öka stipendiebeloppet de båda fondernas mål. stadgama för denna nya sker efter 1991 utdelning vart annat år. Per Jo­ fond antogs den 18 december 1974. nassons minnesfond förvaltas och sköts av Fält­ storleken på det utdelade beloppet från Mo­ klubben enligt samma normer som Mobergs rese­ bergs resestipendiefond var länge ganska begrän- stipendiefond.

58 FÖREDRAG, REFERAT OCH DEMONSTRATIO- .. NER I FALTKLUBBEN 1917-1992

Verksamheten inom Fältklubben bedrevs under de tokallsböckerna fram till jubileet 1992, och i det första 25 åren nästan enbart genom fåltarbete. Från följande kan man studera bredden av de ämnen och med 1917 kom även inomhusaktiviteter såsom som tagits upp under 100 års verksamhet. föredrag, referat och diskussioner med i program­ Utö v er föredragsaktiviteternahar åtskilliga ex­ met. Till 50-årsskriften gjorde Gerhard Regneli en kursianer och studiebesök genomförts, men efter­ sammanställning av de föredrag, referat och dis­ som dessa mycket sällan relaterats i protokolls­ kussioner som ägt rum fram till 1942, och denna böckernahar de inte medtagits nedan. För att ändå förteckning återges nedan. För att göra samman­ belysa exkurerandet har några exkursionsbilder ställningen dagsaktuell har Gina Christodoulou lagts in i texten, ungefår där de kronologiskt hör (paleontologistuderande) arbetat sig igenom pro- hemma

dens kronologi. A. HADDING: Ett analcirnliknande mineral meJafyren vid Tolånga. 7 dec. H. FUNKQUIST: Främre extremiteterna hos fos­ sila vertebrater. 1918 12 febr. E. NAUMANN: Limniskt- litorala bildningar. O. GERTZ: En torvbank ovan leran i den s. k. gamla tegelbruksgraven i Lomma. 21 mars A. HADDING: Lauediagram över fåltspaterna. 12 april O. ISBERG: Leptaenakalken och dess ålder. G. EKSTRÖM: Några nya observationspunkter för fasta berggrunden inom Fågelsångsområdet 26 okt. E. NAUMANN: Förna och ävja (i anslutning till Johan Christian Moberg klättrar på basalten vid R. Sernandersarbete med samma namn i G. F. F. bd Allebergsände under Västgötaexkursionen 1915. 40). Foto E Lindahl. K. A. GRÖNW ALL: Huvuddragen av Geologiska Institutionens historia. 1917 19 nov. 27 okt. K. A. GRÖNWALL: Arbetena i Landskrona hamn. A. HADDING: Återblick på L. G. F:s tjugofem­ A. HADDING: Demonstration av bergarter från åriga verksamhet. sparagmitområdet vid Mjösen. K. A. GRÖNWALL: Djupborrningen i Engel­ M. WEIBULL: Demonstration av växtfossil från holmsfåltet. undre devon vid Röragen. 23 nov. 14 dec. K. A. GRÖNWALL: Karbonbildningar i nord­ K. A. GRÖNWALL: Ref. av O. Haltedahl ,.Bi­ östra Grönland och deras betydelse för karbonti- drag til Finnmarkens Geologi».

59 1919 A. HADDING: Röntgenkristallografiska under­ 11 febr. sökningar över de olika kiselsyremodifikationer­ K. A. GRÖNWALL: Tysklands naturtillgångar, na. kol, järnmalm och kali. 1921 8 april 28 jan. H. NELSON: De landskapsbildande faktorerna K. A. GRÖNW ALL: A. G. Nathorsts vetenskap­ inom Säveåns flodområde. liga verksamhet och produktion. 29 april O. GERTZ: Demonstration av kloritskiffer och A. HADDING: Röntgenkristallografiska under­ kalkstensbreccia från trakten av Innsbruck. sökningsmetoder. G. TROEDSSON: Bidrag till kännedomen om 19 maj Västergötlands yngsta ordovicium (autoref. ). De­ S. L. TÖRNQUIST: Reflexioner över Leptaena­ monstration av stuffer med Acidaspis centrina från kalken sedd i ny belysning. Västergötland. 25 okt. 28 febr. K. A. GRÖNW ALL: Skifferoljekommissionens K. A. GRÖNW ALL: Demonstration av stuffer utlåtande (ref. ) med växtfossiL A. HADDING: Demonstration på Fysiska Institu­ A. HADDING: Om meteoriter. tionen av kristallografisk röntgenapparatur. 5 april 9 dec. K. A. GRÖNWALL: Gränsen mellan krita och K. A. GRÖNWALL: Djupborrningen vid Klappe paJeocen i Danmark. 1919. 28 maj 1920 A. HADDING: Vesuvmineralens paragenes. 30 jan. 28 sept. A. HADDING: Ref av E. M. Kindle »Inaequali­ K. A. GRÖNWALL: Kåsebergaåsen. ties of sedimentation». 31 okt. G. TROEDSSON: Ny fyndort i Röstånga för A. HADDING: Röstångafåltets tektonik och pet­ Staurocephalusskiffer och brachiopodskiffer. rografi. A. HADDING: Demonstration av apparat för 1922 slipning av bergartsprov. 24 febr. 27 april K. A. GRÖNWALL: Solnhofen och Holzrnaden. K. A. GRÖNWALL: Ref. av kartbladen Sövde­ Ur vertebratpaleontologiens historia. borg, Mässvik och Värmlandsnäs. A. HADDING: Röstångafåltets bergarter. K. A. GRÖNWALL: Nya fyndorter för alunskif­ 27 april fer med orsten från Hammenhög. A. HADDING: Röntgenagrafisk mineralanalys. O. ISBERG: Demonstration av kiselspongier från K. A. GRÖNWALL: Demonstration av Hedesko­ övre kritan i NV Tyskland. gameteori ten. 28 sept. 9 juni K. A. GRÖNW ALL: S. L. Törnquists geologiska K. A. GRÖNWALL: Kalkbrotten vid lgnaberga arbeten. och Tykarp. G. TROEDSSON: Den geologiska byggnaden av 3 okt. Rauhe Alb och trakten av Tiibingen. G. TROEDSSON: Den gavialartade krokodilen 26 okt. från kalkstenen vid Limhamn. M. WEIBULL: Markstudier i norra Sverige ( i K. A. GRÖNWALL: Demonstration av brända anslutning till O. Tamms arbete »Markstudier i grundstenar från en brandtomt i Örkelljunga. nordsvenska barrskogsområdet»). 26 okt. A. HADDING: Skånes diabaser. A. HADDING: Hedeskogameteoriten. 7 dec. 1923 K. A. GRÖNWALL: Ref. av N. v. Hofsten 9 febr. »Planaria alpina som glacialrelikt på Bornholm». G. TROEDSSON: Diabastäckenas kontaktförhål-

60 landen i Västergötland. 1925 K. A. GRÖNWALL: Nebular- och planetesimal­ 19 febr. teori. K. A. GRÖNW ALL: Järnets naturliga förekomst 9 april på jorden och dess tidigaste framställning. A. HADDING: Röntgenkristallografisk lerana­ A. HADDING: Demonstration av en systematisk lys. samling eruptiva djupbergarter. K. A. GRÖNWALL: Fårstigarna på backslutt­ 6 april ningar och jordflytningen. K. A. GRÖNWALL: Ref. av P. E. Miiller»Bidrag G. TROEDSSON: Isälvserosion på Ålleberg. til de jydske Hedesletters Naturhistorie,. . 25 maj A. HADDING: Demonstration av nyförvärv till O. TAMM: Ref. av V. M. GaJdschmidt »Giim­ mineralsamlingen samt av ett nyinköpt universal­ mermineralens Betydning som Kalikil de,.. mikroskop. O. TAMM: Kemiska processer vid den glaciala 29 april lerbildningen. A. HADDING: Demonstration av nyförvärv till K. A. GRÖNWALL: Meddelande om avslip­ mineralsamlin gen. ningsfenomen på Hardebergasandstenen. N. STÅLBERG: Svavelbakteriers och blågröna 26 okt algers geologiska betydelse. A. HADDING: Några sedimentpetrografiska pro­ 5 okt. blem. K. A. GRÖNW ALL: Gränsen mellan krita och 6 dec. tertiär i Norden. K. A. GRÖNW ALL: Inom paleontologien på 31 okt. senare tid framställda åsikter om fåglarnas ur­ K. A. GRÖNWALL: Sandstensgångarnas på Bom­ sprung och härstamning. holm geologi. 1924 A. HADDING: De bornholmska sandstensgång­ 28 febr. amas petrografi. G. TROEDSSON: Nyare riktningar inom ameri­ S. HOLGERSSON: Resa till östra Sveriges samt kansk stratigrafi. mellersta Finlands prekambrium. 4 april 27 nov. K. A. GRÖNWALL: Nyare biologiska data till K. A. GRÖNWALL: Några nya exempel på be­ · förklaringen av kokkolitkalkens bildning. byggelse i Skåne under Ancylustiden. O. GERTZ: Om en i kolloidala guldlösningar S. HOLGERSSON: Korrektioner vid röntgeno­ vegeterande mögelsvamp. grafiska upptagningar enl. Debyemetoden. N. STÅLBERG: Några ord om Vätterns bottenav­ 15 dec. lagringar. H. ENGDAHL: Tabergsområdets geologi. 29 april 1926 K. A. GRÖNWALL: Ref. av C. Wiman »Aus dem 16 febr. Leben der Flugsarier». A. HADDING: Betingelserna för konglomeratets A. HADDING: Locknefåltet. bildningar. S. HOLGERSSON: Demonstration av kontaktmi­ 26 april neral från Kristianiafåltet. K. A. GRÖNWALL: Prehistoriska grottmålning­ 27 okt. ar. K. A. GRÖNWALL: Nya profiler vid Höganäs. S. HOLGERSSON: Några oxiders struktur. S. HOLGERSSON: Undersökning av kristall­ 18 nov. strukturer med användande av röntgenstrålar. R. NORIN: Huvuddragen av Sydafrikas geologi 8 dec. (referat av boken: Hatch »Geology of South Afri­ K. A. GRÖNW ALL: Flak av äldre sedimentära ca»). bergarter inom Nordtysklands diluvium. K. A. GRÖNW ALL: Submarina torvmossar vid A. HADDING: Exkursionen till F inse- U sta- Oset Skånes kuster. okt. 1924. 29 nov.

61 A. HADDING: Några intryck från Spanien under A. HADDING: Tolkningen av spår och märken i geologkongressen 1926. de sedimentära bergarterna. K. A. GRÖNWALL: Exkursionen till Asturien 10 okt. under geologkongressen 1926. S. HJELMQVIST: Några mellansvenska gruvors 8 dec. geologi. A. HADDING: Derorne fältspatbrott 26 okt. F. HANSSON (RENGMARK): Marsken vid Ar­ K. A. GRÖNWALL: Nya fyndorter för platina löv. och andra platinametaller i Sydafrika. 1927 S. HOLGERSSON: Ispressningen på Ven 1929. 28 febr. A. HADDING: Den blivande nya institutions­ S. HOLGERSSON: Blandkristallers fysiska egen­ byggnaden. skaper. Il dec. 3 nov. S. PALMQVIST: Nyare metoder inom bergarts­ A. HADDING: Glaukonitens uppträdande i de analysen. svenska sedimenten. 1930 K. A. GRÖNWALL: Fynd av sköldpadda i kritan 4 mars vid Maltesholm samt av en furustampå 80m:s djup S. HJELMQVIST: En egendomlig bergart från utanför Hällevik. Dalby. 7 dec. 28 april K. A. GRÖNWALL: Gerhard Holms betydelse R. NORIN: Magnetiska och elektriska metoder för den svenska paleontologien. vid malmletning. 1928 S. HJELMQVIST: Gravimetriska och seismiska 8 mars metoder i geologins tjänst. K. A. GRÖNW ALL: Nya undersökningar över S. HOLGERSSON: Demonstration av en serie graptoliter. kristallstrukturmodeller. O. GERTZ: Mikrokemiska undersökningar av 12 maj fossila kitinsubstanser. A. HADDING: Skånes liasbergarter. 3 april 31 okt. O. RYDBECK: Litorina- Tapeshavets transgres­ L. KOCH: Grönlands geologiske Udvikling. sionsmaxirna och bebyggelseproblemet under den 12 dec. nordiska stenåldern. K. A. GRÖNWALL: Jordskalv i Sverige. 14 maj 1931 K. A. GRÖNW ALL: Naturliga byggnadsmaterial 4 mars i Skåne och dess användning tiderna igenom. S. HJELMQVIST: Geologisk exkursion till södra S. HOLGERSSON: De nya sulfidmalmfyndighe­ och östra Finland. terna i Västerbotten. 15 april 25 nov R. NORIN: Några skånska basalttyper. F. HANSSON (RENGMARK), S. HJELMQVIST 12 maj och T. NILSSON: Gotlands geologi. J. CARLSSON: Black hills och Big badlands i 1929 Syd-Dakota. Il mars 30 okt. K. A. GRÖNW ALL: Olika åsikter om jordens N. H. MAGNUSSON: Metamorfosen i det mel­ ålder. lansvenska urberget. T. NILSSON: Översikt av Australiens geologi 15 dec. med demonstration av fossil från Tasmaniens per­ K. A. GRÖNW ALL: Blockfynd av geologisk mo-karbon. betydelse från årets exkursioner. A. HAD DIN G: Den fossilförande tasmaniskaberg­ 1932 artens petrografiska beskaffenhet. Il febr. 29 april A. HADDING: De sedimentära malmernai Skåne.

62 17mars Skånes basaltområde. K. A. GRÖNWALL: Nyare undersökningar av 21 nov. Jyllands hedar och möjligheterna för deras uppod­ A. H. WESTERGÅRD: En interstadial stromato­ ling. litkalksten från Bohuslän. 4 april 11 dec. G. TROEDSSON: Nautiloidea, nyare undersök­ L. FORSEN: Portlandcementklinkerns kemi. ningar och klassifikation. 1934 23 april 24 jan. G. EKSTRÖM: Slagruta och grundvatten. O. HOLTEDAHL: Nyere studier over den norske 5 okt. landmasses historie. S. PALMQVIST: Undersökningar över järnsili­ 8 febr. kater från Fyledalen. T. NILSSON: Ett stegocephalfynd från Skånes S. HJELMQVIST: Demonstration av malmer och stenkolsformation. bergarter från Kantorps järngruva. 26 febr. 29 okt. E. NORIN: Några geologiska profiler i Central­ K. A. GRÖNWALL: Några drag ur den lundensis­ asien. ka geologiens historia under två sekler. 20 april 18 nov. K. A. GRÖNWALL: Nyare modifikationer av G. EKSTRÖM: Svalövsområdets geologi. landbryggeteorien. 13 dec. S. HJELMQVIST: Den sydvästsvenska gnejsfor­ R. NORIN: Demonstration av ett nyinköpt univer­ mationen som geologisk enhet. salmikroskop. 11 maj A. HADDING: Demonstration av ett par stuffer ur S. HJELMQVIST: Romeleåsens geologiska bygg­ inst:s äldre samlingar av en kalkstensbergart från nad. »Stångenäs» i Bohuslän. 26 okt K. A. GRÖNWALL: Ref. av J. Niblen ,.studier G. EKSTRÖM: Mark och klimat i Malmöhus län. rörande äldre svensk järnhantering med särskild 16 nov. hänsyn till Småland,.. R. NORIN: Demonstration av en nyinköpt refrak­ 1933 tometer. 9 febr. P. A. HERRLIN: Demonstration av en nyanskaf­ K. CALLISEN: Kryolitforekornsten ved Ivigtut fad apparat för bestämning av radioaktivitet. paa Grönland (möte i Mineralogisk Museum, Kö­ 7 dec. benhavn). S. PALMQVIST: Bildningen av marina jämkar­ 16 mars bonat. A. HADDING: De kalkstensbildande organismer­ 1935 na. 7 febr. 10 april H. 0DUM: Oversigt over Forholdene i Sjrellands T. NILSSON: Devontidens Ichtyostega, en mel­ Undergrund (möte å D. G. U. Kebenhavn). lanform mellan fiskar och landdjur. A. ROSENKRANTZ: Kebenhavns Kridt-Under­ R. NORIN: Demonstration av bergarter från Ta­ grund (möte i Mineralogisk Museum, Keben­ berg. havn). 15 maj 28 febr. S. HOLGERSSON: Produktionen av mineraliska E. MOHREN: Postglaciala transgressioner på råämnen. svenska västkusten. 13 sept. 27mars S. PALMQVIST: Sorptionens geokemiska bety­ G. BJURSTRÖM: Skelleftefåltets geologi i histo­ delse. risk belysning. 26 okt. 25 april R. NORIN: Magnetometriska observationer inom V. M. GOLDSCHMIDT: Kristalstrukturer og

63 kemisk sammensretning (möte tillsammans med 1937 Kemiska Föreningen). 29 jan. 25 sept. K. A. GRÖNWALL: Människans vandring till R. NORIN: En exkursion till några lokaler för Norden (i anslutning till V. Nordmann »Men­ vulkanisk aska inom Danmarks molerområde. neskets Invandring til Norden»). 23 okt. 17 febr. L. ST0RMER: Rombeporfyr- konglomerat langs A. SANDELL: Några drag ur Dalformationens Oslofjordens ostside, dets dannelse og tektonik. tektonik och morfologi. 13 nov. 31 mars S. PALMQVIST: Kvantitativ bestämning av fos­ R. NORIN: Nyare undersökningar över de vulka­ forsyra genom utfällning som uranylammonium­ niska asklagren i Limfjordsområdet fosfat i starkt myrsyr lösning. 20 april P. A. HERRLIN: Demonstration av institutionens G. REGNELL: Några drag ur Jämtlands kambro­ röntgenanläggning. silur. 4 dec. 7 maj G. BJURSTRÖM: Jörngranitens intrusionsmeka­ K. HANSEN: Sammenligning mellem nedre Kam­ nik och differentiation. brium i Skaane og paa Bornholm. K. A. GRÖNWALL: Nyare undersökningar av 30 sept. marsken och sedimentbildningen i denna. T. NILSSON: Om stegocephalfynden i Bjuv. 1936 15 okt. 17 jan. G. EKSTRÖM och H. BERLIN: Fynd av istids­ E. NORIN: De kambriska sedimentens stratigrafi häst vid Svalöv. inom östra Tien-shan i det centrala Asien. 26 okt. 6 mars A. HADDING: Intryck från en fem veckors exkur­ C. POULSEN: Oversigt over Ostgmnlands reldste sion i Ryssland i anslutning till den 17:e Interna­ palreozoiske Dannelser. tinella Geologkongressen i Moskva. V. MADSEN: De nyeste Resultater af den magne­ 10 dec. tiske Kortlregning af Danmark (möte i Mineralo­ S. NILSSON: Ref. av David and Tillyard »Memo­ gisk Museum, K0benhavn). ry on fossils of the late pre- Cambrian from South 17 april Australia» . R. NORIN: Iakttagelser inom västra Blekinges P. A. HERRLIN: Demonstration av en nyinköpt urberg. fotometer. 6 maj 1938 A. HADDING: Raslån gen, en sjö med två avlopp. 28 jan. 30 sept. K. A. GRÖNWALL: Levnadsteckning av N. P. G. EKSTRÖM: Skånes moränområden. Angelin. 2 okt. H. BERLIN: Demonstration av horn av jättehjort W. H. HOBBS: The glacial anticyclone (möte från Ö. Grevie. tillsammans med Geografiska Föreningen). R. NORIN: Demonstration av stuffer av kromhal­ 26 okt. tig amfibol. A. NOE-NYGAARD: Nyare rön angående Is­ 23 febr. lands geologi. Y. LÖWEGREN: Adelsbergergrottan. 25 nov. E. MOHREN: Bidrag till kännedomen om Skånes E. SORG E: Ergebnisse und Geschichte der Wege­ berggrund. ner Grönland-Expediton. 8 april 14 dec. K. A. GRÖNW ALL: Demonstration av mammut­ E. MOHREN: Några drag ur Göteborgstraktens bete från Arrie. senglaciala historia. V. MADSEN: Geofysiske Unders0gelser i Dan­ mark og deres geologiske Resultater.

64 17 maj N. H. BRUNDIN: Geokemisk prospektering. J. C. TROELSEN: Om Stratigrafien i det Danske 26 okt. Skrivekridt, baseret paa palreontologiske Un­ E. MOHREN: Några nyare resultat rörande Syd­ ders0gelser. västskånes geologi. K. DREYER JÖRGENSEN: Giinz Nedisningen i 20 nov. NV Europa (möte i Mineralogisk Museum, K0- A. SANDELL: Tektonik och morfologi mom benhavn). Dal formationen. 21 sept. 11dec . K. HANSEN: strukturen i nogle bornholmske A. NOE-NYGAARD: Den geologiske Kortlreg­ kalksten og deres oprindelse. ning af Freröeme. 26 okt. 1941 H. V. ECKERMANN: Alkali problemet. - Bergar­ 19 febr. temas genesis ur synpunkten av nya erfarenheter J. CARLSSON: Demonstration av Malmö Karto­ från Alnö. grafiska Anstalt (möte i Malmö). 29nov . 24 april N. AMBOLT: De geofysikaliska instrumenten F. BROTZEN: Uber die Visingsöfonnation. och metoderna vid S.G.U:s skånearbeten somma­ 19maj ren 1938. J. EKLUND: De senaste årens undersökningar av 7dec . alunskiffern i Sverige. J. EKLUND: Resultaten av den geofysikaliska 26 sept. undersökningen av Skåne. F. BROTZEN: Demonstration av S.G.U:s djup­ 1939 borrningi Höllviken (möte i Höllviken). 27jan 25 okt. A. SANDELL: Några intryck från Harz-exkur­ A. HADDING: Korallrev och andra revbildningar sionen sommaren 1938. i Sverige. E. MOHREN: Demonstration av bergolja från 11dec . Hammenhög. R. NORIN: Termiskanalys av leror och vattenhal­ 27 febr. tiga mineral. H. FREBOLD: Neue Forschungen zur Tektonik 1942 und Entwicklungsgeschichte des nördlichen Sibi­ 20 febr. nen. E. NORIN: Klimatzonernaunder yngre paleozoi­ 31mars kum. H. BERLIN: Ett nytt fynd av stenålderskatt från 22 april Skåne. G. REGNELL: Svensk paleontologi och historisk E. NORIN: Tarimbäckenets geologi. geolog i före 1800. 29sept . 28 maj G. REGNELL: Variation och artavgränsning hos S. NILSSON: Yngre delen av den uppresta lager­ paleozoiska koraller. serien inom Kurremölla-området. A. HADDING, E. MOHREN och G. REGNELL: 24 okt Demonstration av nyförvärv till inst:s samlingar. A. HADDING: Lunds universitets geologisk­ 26 okt. mineralogiskainstitut ion. Dess ursprung, tillkomst M. ANDERSSON: Ett år på Nordostgrönland. och utveckling. 14 dec. 14 dec. R. NORIN: Om lermineraL G. WENNBERG: Om isströmrnarna under den 1940 sista istiden. 28 febr. 1943 A. HADDING: Ekeby- och Lundsgårdsmeteori­ 28 jan. tema. E. NORIN: Senpaleozoikum inom Gondwana­ 28 mars regionens norra randzon.

65 18 mars 1946 C. E. NORDENSKJÖLD: Kustpeneplanet i östra 15 febr. Småland. A. HADDING: Hallingeberg-meteoriten och sten­ l april meteoritemas bildning. G. BURG: Afrikas urberg och deras pegmatiter. 4 mars 10 maj O. HOLTEDAHL: Kaledonidema i Norge. P. GEIJER: Från Sveriges Geologiska Undersök­ 26 okt. nings malmletningsarbeten inom Västerbottens län. R. NORIN: Geologisk prospektering vid Höga­ 14okt. näsbolageL K. M. STRÖM: U odersöketser over innlandsisens 14dec. avsmeltning i det centralnorske höifjell. T. SORGENFREI: Om Alnarpsdalens struktur. 30 okt. 1947 A. SANDELL: Tektoniken inom västra Dalamas 27febr. sandstensområde. S. NILSSON: Referat av A. H. Westergårds upp­ 15 dec. sats »Agnostidea of the Middle Cambrian of Swe­ E. MOHREN: Nya borrningar i södra Skåne. den. 1944 26 april 16 febr. K. HANSEN: Geologiske Unders0gelser i Prrest H. 0DUM: Brunkul og andet fossilt Brrendsel i Fjord 1940- 1946. Danmark. 25 okt. 25 april C. POULSEN: Nogle Hovedtraek af Nord0st­ N. H. BRUNDIN: Om förekomsten av vanadin i grönlands Naturforhold. organogena sediment och deras derivat. 22 nov. 19maj G. N0RGAARD: Några resultat av tyngdkrafts­ R. NORIN: Några mineralkemiska problem. mätningar i Danmark och Sverige. 10 okt. 12 dec. R. NORIN: Några nya metoder för klassificering G. WENNBERG: Några problem i samband med av leror och lersubstanser. sista nedisningen i Skåne och Danmark. 25 okt. 1948 A. HADDING: Från Skottlandtill Kaukasus -med 16 febr. geologer i skilda länder. A. HADDING: Sedimentationsproblem rörande 14dec. Gotlands silur. E. NORIN: Orogenes och magmatism inom Kara­ 18 mars koram - Himalaya. A.- G. NILSSON: Demonstration av en elektrisk 1945 ugn för termoanalys. 27febr. L. VELD: Demonstration av det nya röntgen­ E. MOHREN: Sölvesborgs slott - en pollenanaly­ aggregatet. tisk studie. H. TULLSTRÖM: Redogörelse för Geiger- Miil­ 27okt. lerräknarens konstruktion. A. NOE-NYGAARD: Den nordatlantiske Höj­ L. VELDI: Om gedigen vismut i pegmatiter från derygs Geologi. Bohuslän. 9nov. 20 april G. EKSTRÖM: Agrogeologiska kartbladet Har­ A. NOE-NYGAARD: Heklas Udbrud 1947- 48. deberga - förslag till ny serie jordartskartor. 26 okt. 12 dec. E. NIELSEN: Några egendornliga fotspår från G. WENNBERG: Isavsmältningen i södra och Östgrönlands trias. mellersta Skåne. 20 nov. T. TROEDSSON: Demonstration av den nya jordartskartan över södra och mellersta Sverige.

66 G. N0RGAARD: Kommentarer om några geolo­ ren och några med den besläktade gångbergarter. giska kartor över NV-Tyskland. 26 april 16 dec. R. FLORIN: De äldsta barrträden och deras ut­ C. MÅRTENSSON: Några pegmatitförekomster bredning i tid och rum. kring norra Vättern. 26 okt. 1949 C. F. GLIMBERG: Glimtar från exkursionen till 5 febr. Bornholm i samband med somrnarens Nordiska B. BOHLIN: Ortocerkalkstenen på norra Öland. geologmöte. 22 mars G. WENNBERG: Intryck från exkursionen på S. BJÖRNSSON: Studier över deumlins på Syrl­ Själland och Jylland. svenska höglandet. 29nov. 24april G. TROEDSSON: Om grundvatten i berggrun­ A. ROSENKRANTZ kommenterade film från en den. dansk geologisk expedition till Nordvästgrönland 14dec. sommaren 1948. G. REGNELL: Palaeontologia Suecica - ett hund­ 8 nov. ra-årsminne. E. UUNGGREN: Geologiska studier i Syd-An­ 1952 derna. 15 febr. 23 nov. E. UUNGGREN: Den glaciala hällanalysen. C. A. ALTHIN: Fyra års studier i Ageröds mosse. 28 mars 12 dec. l. LARSSON: Struktur och landskap. Tektoniska R. NORIN: Något om bearbetningen av borrmate­ undersökningar av Blekinges kustgnejsområde. rialet från den s.k. Jonstorpskoncessionen. 24april 1950 R. C. MOORE: Sedimentary facies. 18 febr. 14maj G. TROEDSSON: En nyupptäckt fossilförekomst S. LANDERGREN: Undersökningar över koliso­ vid Katslösa söder om Hälsingborg. topernas ymnighetsvariationer i naturen. 30 mars 25 okt. G. WENNBERG: Några synpunkter på Magnus­ G. TROEDSSON, T. NILSSON och G. REG­ son- Granlund - Lundqvists lärobok: Sveriges NELL: Glimtar från den internationella geolog­ geologi. kongressen i Alger och exkursioner i Nordafrika 14april och Sahara ordnade i samband med kongressen. S. HJELMQVIST: Tabergs titanjärnmalm. 25 nov. 26 okt. J. C. TROELSEN: Geologiska unders0gelser i N. NIELSEN och B. JAKOBSEN: Marskdannel­ Peary Land og Ellesmere Island. sen i det danske vadehav. 15 dec. 8 nov. G. WENNBERG: Helhetssyn på glacialgeologi- N. H. MAGNUSSON: Det svenska urbergets en. åldersschema-utvecklingslinjer och problem. 1953 12 dec. 9mars H. TULLSTRÖM, C. ÅBERG och C. -Å . GLIM­ O. H. SCHINDEWOLF: Geologische Reisebilder BERG: Redogörelse för lerskredet i Surte den 29 aus Marokko und Indien. september 195 0. 10 april 1951 S. HJELMQVIST: En geologisk exkursion till det 9 febr. inre av Sahara. G. WENNBERG: Sambandet mellan undergrun­ 25 april dens och isytans topografi. A. ROSENKRANTZ: Kridt-tertiär- gränsen i Ska­ 21mars no-dania. L. VELDI: Undersökningen över Övedsmelafy-

67 Exkurerande geologer framför Trollstenen i Trolle-ljungby den 12 maj 1 954. Fr v Åke Mattson, Mosbach, Hans Möller, Rustan Knutsson, Gunnar Digerfeldt och Sven Björk.

l okt. 1955 O. HOLTEDAHL: Noen nyere resultat i Norges 21 jan. berggrunnsgeologi. O. PERSSON: Bland araber och kabyler i Nordaf­ 26 okt. rika. S. NILSSON: Glimtar från INQUA- kongressen i 23 febr. Italien hösten 195 3. H. S0RENSEN: Nogle resuttater af de geologiske 25 nov. unders0gelser i det vestgmnlandske grundfjeld. N. H. MAGNUSSON: Sveriges tillgångar av 24 mars användbara mineral och bergarter. E. KÖSTER: Diluviale und alluviale Kiistean der 12 dec. sudwestlichen Ostsee. G. TROEDSSON: Meddelande om de problema­ 22 april tiska fossilen i Dalasandstenen. M. LINDSTRÖM: En tektonisk detaljstudie vid M. LINDSTRÖM: Conodonter i underordovici­ Torneträsk. um. 5 okt. G. REGNELL: Om paleobiologiska dioramer. E. VOIGT: Wirbeltierausgrabungen in der eozä­ 1954 nen Braunkohle. 27jan. 26 okt. T. TRYGGVASON: Några drag ur Islands geolo­ E. NORIN: Den kvartära vulkanismen och sedi­ gi. mentationen inom det tyrrenska bäckenet. 12 april 17nov. G. TROEDSSON: Skånes naturtillgångar. S. MATTSSON: Högmossens geokemi. 12 okt. 14 dec. N.- H. KOLDERUP: Fjellskred i Vest-Norge. S. HJELMQVIST:En geologisk studieresa till ön 12 nov. Ponza. S. HJELMQVIST: Exkursionen till sydvästra Fin­ 1956 land och Åland vid det Nordiska Geologmötet 9 febr. 1954. P. UUNGGREN: Grönstenar inom ett porfyrom-

68 Norr om Krefeld under den tyska exkursionen i juni 1 956. Fr v Jan Davidsson, Sven Hjelmqvist, Gerhard Regnell, Steeger, Rustan Knutsson, Paul Woldstedt, C G Wenner, Ivar Hessland, Kaj Nilsson, Gregers Olsen, Arne Dinesen, Sven Björk och Einar Jacobsson. råde i norra Värmland. skoglig markkartering i Sverige. 26 mars 25 okt. J. C. TROELSEN: Principeme for stratigrafisk P. UUNGGREN: Som geolog i Centralamerika. indelling og Nomenklatur. 13 dec. 29okt . O. ÖDMAN: Järnmalmer i Västafrika. B. COLLINI: Några synpunkter på frågan om 1958 kvartärlerornas uppkomst. 3 febr. 13 nov. T. DETTER: Ädelstenamas väg från fyndort till K. HANSEN: Danska sj ösediment. smycke. 4 dec. 20 febr. B. ASKLUND: Nyare undersökningar över den P. H. LUNDEGÅRDH: stratigrafi och metaso­ mellersta delen av fjällkedjan. matos i södra Norrlands urberg. 1957 14 mars 15 febr. C. MÅRTENSSON: Uranprospektering. A. HADDING: Kalkstenamas struktur och diage­ 17april nes. D. T. DONOVAN: Facies in the European Trias­ 25 febr. stc. E. MAGNUSSON: Sveriges Geologiska Under­ 19maj söknings nuvarande verksamhet och framtida pla­ E. GRIP: Blymalmer i fjällranden. ner. 9okt. 12 april H. S0RENSEN: Nogle trrek af Sydestgmnlands G. EKSTRÖM: Kvartärgeologiska undersökning­ geologi, specielt kryolitforekomster og nefelinsy­ ar vid kraftstationsbyggen och sj öregleringar. eniteme. 11okt . 3 nov. T. TROEDSSON: Mål, medel och möjligheter för A. C. BLANC: Neanderthal Man in Italy.

69 Deltagare i Norgeexkursionen i maj 1959 under studiet av Semdre Bjerkåsholmen. Fr v H Merker, Gert Knutsson, Pernamaa, Åke Mattson, Alf Sigling, Nils Spjeldnes och Gerhard Regnell.

18 dec. ens botten. K. UUNGGREN: Radioaktiva spårelement. 25 okt. G. KNUTSSON: Grundvattenrörelser och radio­ B. ASKLUND: Vattenreglering och erosion aktiva spårelement. Norrland. 1959 7nov . 13 febr. M. KA Y: Relations between volcanic and non­ O. PERSSON: Paleontologiska strövtåg i Austra­ volcanic geosynclines. lien. 13dec . 20 mars T. NILSSON: C 14 - metoden. P. GRAFF-PETERSEN: Til U.S.A. med bom­ 1961 holmsk ler i kufferten. 23jan. 10 april N. H. BRUNDIN: NO-Brasilien - dess mineral­ Å. LUNDBERG: Erosionsundersökningar i Norr­ fyndigheter och deras utnyttjande. land och Götaälvdalen. 21 mars 13nov . J. RASMUSSEN: Översikt av Fåröarnas geologi. A. BERTHELSEN: Trrekav lvigtutomr. geologi. 5 maj 11 dec. A. EISENACK: Fossile Hystrichosphären und L. BERGSTRÖM: Lövsvedsgruvans geologi. Dinaflagellaten - geologisches Vorkommen und 1960 systematische Beziehungen. 26 febr. 26 okt. M. LINDSTRÖM: Beaumont- Suess- Bertrand, en FILMVISNING: Challenge of the Oceans. liten idehistoria. 23 nov. 23mars J. BOURCART: l 'Histoire de la Mediterranee. G. REGNELL: Mohole-projektet. 14 dec. 8 april S. BERGSTRÖM: Från Ohio State till Bryce P. H. LUNDEGÅRDH: Bergarterna i Hämöseri- Can yon .

70 Grävarbete i Ancylusvallen vid Långlöt på Öland den 24 maj 1 962. Fr v Gert Knutsson, Per Wedel och Bertil Junker.

1962 L.- K. KÖNIGSSON: Kvartärgeologiska under­ 8 febr. sökningar på Öland. M. LINDSTRÖM: Struktur vid Jurabergens syd­ 4 april ända. H. KOARK: Synpunkter på de mellansvenska 6 mars sulfidmalmernas genesis. N. LINNERMARK: Sydsvenska jordmåner. 11okt. 5 april C.- E. JOHANSSON: Transport och avlagring i E. HÖGBERG: Mineralogi och geologi inom rinnande vatten. cementindustrin. 21nov. 7 sept. G. EHRENSV ÄRD: Organiska reaktioner under M. FRIES: Kvartärbotaniska undersökningar prebiotisk tid. Minnesota. 13 dec. 4 okt. K. JOHANSSON: Från Pampas till Cordilleran. R. SKOGLUND: Tretaspislagren i Västergötland. Ett år som geolog i Argentina. stratigrafi och fauna. 1964 30 okt. 11jan. A. NOE-NYGAARD: Jordskalv och vulkanism i l. LARSSON: Tektonik och grundvatten i svenskt jordskorpan. urberg. 14dec. 24 febr. G. KNUTSSON: Bland vulkaner och jöklar på Å. HÖRNSTEN: Ångermanlandskustområde un­ Island. der isavsrnältningsskedet. 1963 10 april 6 febr. C. H. LINDROTH: Den biologiska betydelsen av O. PERSSON: Om en nyupptäckt grotta vid Hör­ nivåförändringar inom det cirkumpolära området. vik i västra Blekinge. 16 okt. G. RASMUSSEN: Om grottorna vid Torneträsk. B. FREDSKILD: Den arktiske örken. Indtryk fra 21febr. den II danske Peary Land Ekspedition 196 3. E. DAHL: Utvecklingslinjer bland kräftdjuren. 20 nov. 19mars S. LAUFELD: Lavabäddar och kolflötser. Glim-

71 tar från en resa till Färöarna. get i sydvästra Norrland. 11dec . 14 april G. KNUTSSON: Geologiska reseintryck från Ja­ H. TRALAU: Botaniska och stratigrafiskaunder­ pan. sökningar rörande ETiksdals-floran i Fyledalen. 1965 22 sept. 19febr . E. WELIN: Geokronologiska bestämningar i G. REGNELL: Intryck från Indien. Sverige. 5 mars 26 okt. S. T. ANDERSEN: Interglacialer og interstadialer S. HJELMQVIST: Några drag ur Lunds Geologis­ i Danmarks K vartrer. ka Fältklubbs historia. 24 mars l dec. P. H. LUNDEGÅRDH: Resa i Rajasthan. A.- M. ASKLUND: Nyare undersökningar röran­ 9april de fjällkedjans överskjutningstektonik. R. FOSTER FLINT: Pleistocene coastal strati­ 15 dec. graphy in Virginia and its significance. S. BERGSTRÖM: Från Loch Mark till Karniska 29 okt. Alperna. G. LARSEN: Geologiske resultater af bundenun­ 1968 ders0gelserna i 0resund. 9 febr. 19nov . S. HÅKANSSON: C 14 -dateringsteknik. E. KRAUS: Allgemeine Falgerungen aus der Ent­ 8 mars wicklungsgeschichte der Alpen. B. BERGLUND: Exkursionsintryck från Island. 17dec . 22 mars S. HJELMQVIST: Resa till Hawaii. G. BYLUND: Geologiska intryck från Liberia. 1966 5 april 4 febr. E. L. MERTZ: Geotekniken i geologins tjänst. A. VOGEL: Geofysikens tillämpningar på geolo­ 4 okt. giska problem, dess möjligheter och begränsning­ R. HALLBER G: Något om de geomikrobiologis­ ar. ka processerna. 18 mars 30okt . P. H. LUNDEGÅRDH: Resa genom urbergsom­ R. LINDBORG: Utvecklingstankens födelse. råden i Storbritannien. 18dec. 29april P. UUNGGREN: Malmletning i Anderna. B. BOUCEK: Paleogeography and Relations of 1969 the BohemianLower Paleozoic to other Paleozoic 14 febr. areas. U. LETTEV ALL: Sj öarnas förstöring och restau­ 23 sept. renng. O. STEPHANSSON: Tektoniska modellförsök. 14 mars 29nov . K. NILSSON: Synpunkterpå Skånesgrundvatten­ H. SVENSSON: Jordskalvet vid Hallandsåsen i förhållanden. februari 1966. 28 mars 16 dec. L. BERGSTRÖM: Institutet för tillämpad geologi T. NILSSON: Bilder från en resa Amerika - ett FN-projekt på Filippinerna. sommaren 1965. 24 okt. 1967 R. SKOGLUND: Kolväte-prospektering och geo­ 10 febr. logi på Gotland och i Skåne. O. MELLIS: Iridescensfenomenet hos labradori­ 14 nov. ten och dess tolkning. S. LAUFELD: Leningrad- Moskva- Novosibirsk 3 mars - Salayr - Ukraina. Geologiska intryck från en P. H. LUNDEGÅRDH: Nya synpunkter på urber- 180 0-milaresa.

72 18 dec. 7april J. LUNDQVIST: Issjöar och issjösediment i Jämt­ G. KNUTSSON. Geologi och anläggningsverk­ land. samheL 1970 28 april 13 febr. P. H. LUNDEGÅRDH: Teneriffas geologi. E. MOHREN: Kvartära nivåförändringar i NW 29sept. Frankrike. O. LARSEN: Försök med datering av de skånska 13mars basalterna. P. H. LUNDEGÅRDH: Berggrundskarteringen i l. PRINTZLAU: Petrologisk översikt av basalter Sverige. och peridotitinklusioner från Skåne. 10 april 28 okt. T. LUNDQVIST: Den prekambriska berggrunden S. LAUFELD: Sol och svett, sand och sten. i Västernorrlands län. 17nov. 25 sept. V. SCHYTT: Wiirm-isens utbredningi europeiska D. JULIAN: Oljeprospektering i Europa. Arktis. 6 nov. 15 dec. C. HJORT. Utforskningen av Nordostgrönland. G. REGNELL: En geologisk resa i Kanada och 20 nov. USA. J. BERGSTRÖM: Trilobiternas levnad. 1973 18 dec. 26 jan. S. HOLMBERG. Hydrageologi i Tanzania. O. STEPHANSSON: Synpunkter på Ölands tekto­ 1971 nik och hydrogeologi. 29jan. 2mars Å. HILLEFORS. Polenexkursionen 1970. C. H. LINDROTH: Den biologiska invandringen 19mars på ön Surtsey. P. THORSLUND. Dalälvens preglaciala fåra. 30 mars 23april F. E. HECHT: The Sahara-strueture and Scenery R. GORBATSCHEV: Profet hos profeten. of a desert. 24sept. 27april G. VIDAL: Prekambriska mikrofossil och deras E. NORLING: Nya fynd av paJeocen och eocen i stratigrafiska betydelse. Skåne. 29okt. 5 okt. DANSGAARD: 018/016- profiler gennem Grön­ T. ALEXANDERSSON: Biokemiska och kemis­ lands og Antarktis iskapper. ka aspekter på recent kalkbildning i havet. 19nov. 19okt. B. FREDSKILD: Det holocena klimatet och vege­ K. RÖSHOFF: Det svenska geodynamikprojek­ tationsutvecklingen på Grönland. tet. 17dec. 30 nov. N. HENRIKSEN: GGU:s Scorebysundexpedition. A. PHILIP: Gotland sticker upp. 1972 19dec. 21 jan. S. BERGSTRÖM: Lushs Bight and Dildo run. S. HJELMQVIST: Resa till Japan. 1974 18 febr. 25 jan. W. KEGEL-CHRISTENSEN: Belemniternai Kris­ J. PEEL: Fossil snails. tianstadsregionen och deras stratigrafiska betydel­ 15 febr. se. L. BJELM: Deglaciationen över det Sydsvenska 24mars Höglandet. A. WIKSTRÖM: Geologisk kartering i datorål­ 8 mars dern. H. SVENSSON: Några intryck från resor i Lenas

73 flodsystem och besök i Indigirkas guldgrävardi­ 1976 strikt. 13 febr. 5 april J. SANDBERG: Grustäkt under grundvattenytan ­ A. RADWANSKI: Dansk-polska sänkan en meso­ ett miljöproblem? zoik struktur vid randen av fenno-sarmatiska sköl­ 5 mars den. R. FEYLING- HANSEN: Clyde Foreland forma­ 26 april tion, BaffinIsland- en mikropaleootologisk studie W. ZAGWIJN: Nederländemas paleogeografiska i kvartär stratigrafi. utveckling under kvartär tid. 26 mars 4 okt. G. LINDH: Jordvärme. R. GORBATSCHEV: En översikt över nya och 23 april aktuella synpunkter på vår berggrund från söder M. BJERRESKOV: Siluriska graptolitfaunor från till norr och från öster till väster. En översikt över Bornholm. de aktuella projekten vid Lunds mineralogisk­ 24sept. petrologiska avdelning. S. LAUFELD: Du, det ligger en mammut i vår l nov. köksträdgård. G. BYLUND och G. VIDAL: I den varegiska 22 okt. isens spår, om geologi och annat på Varanger­ U. v. BRÖMSEN: Upplevelser under Afrikaår halvön. med inslag av geologi. 22 nov. 19nov. T. BARTHOLIN: Dendrokronologi. G. VIDAL: Naturintryck från Nya Zeeland. 18 dec. 17dec. O. PERSSON: På jakt efterpungdjävlar i Tasma­ O. RYBERG: Stenpetter, - överliggaren som blev nien och plesiosaurier i Queensland. världsberömd paleontolog. 1975 1977 7 febr. 11febr. P.-G. ANDREASSON: Arabien i rörelse. Om S. STRIDSBERG: Geologi ur min kameravinkel. berg, jord och vatten på en plattkant. 18 mars 28 febr. R. FAIRBRIDGE: Gondwanaland and Lineament G. KNUTSSON: Byggnadsgeologi och hydrogeo­ Tectonics. logi i Kanada. Intryck från en exkursion. l april 21 mars C. FRANZEN- BENGTSON: Sjöliljor. B. KURTEN: Människan och björnen under isti­ 22 april den. Å. BRUUN: Granbystrukturen - en ovanlig geo­ 25 april logisk bildning inom Östergötlands paleoroiska D. DRAVINS: Astrogeologi - hur ser det ut på berggrund. andra planeter. 30 sept. 3 okt. C. HJORT: Sommar utan kräftor - kring den J. BERGSTRÖM: Newfoundland - bland kaledo­ Svensk -Danska Nordöstgrönlands-expeditionen nider i förskingringen. 1976. 23 okt. 21 okt. G. B YL UND: Paleomagnetisörens vandring- vad H. HÅKANSSON: Diatomeer - viktiga och vack­ han mäter och vad han får ut. ra. 28 nov. 18 nov. T. FLODEN: Maringeologins metoder och resul­ N. SPJELDNJES:Livet på lerbotten - paleoekolo­ tat. giska studier av gotländska silurmärglar. 18 dec. 15 dec. A. MARTINSSON: Indonesien i regntid. G. REGNELL: Läste på jorden Stenar, Wäxter, Djur, som uti en bok.

74 1978 in reefs and lagoons. 24febr . 7nov . P. UUNGGREN: Smaragdletning i Colombia. A. MARTINSSON: Geologi och annan natur i 7 april Tibet. A. RHODE: Orientering om karteringsarbete i 12dec . Almesåkragruppen. O. RYBERG: Skånsk geologihistoria och geolog­ 29sept . historier. J. BERGSTRÖM: Kräftdjurskompott. Ingredien­ 1981 ser: mytologi, historia, biologi och tillsatser. 13 febr. 27okt . S. STRIDSBERG: Nyttan och nöjet av fotografe­ L. BJELM och O. ANDERSSON: Skånsk geoter­ ring från modellflygplan inom geologin. mi ur geologisk synvinkel. 27mars 16 dec. P. THORSLUND: Astroblem i Sverige. S. LAUFELD: Och Henrik Munthe åt på ett dygn 18 sept. 18 flundror och jag åt två. C- J. HARDENBY: Korea! Yes! Maybel 1979 16 okt. 9febr . R. COOPE: Insects as Iee Age Thermometers. B. FALK: Atlantis och svenskarna. Il dec. A. PAPAGEORGIOU: Atlantis. U. HELLDEN: satellitdata för naturresursstudier 16 mars i Afrika. S. EK: Metalljakt i Skåne sedan 15 0 0- talet. 1982 20 april 19febr. O. MELANDER: Geomorfologisk kartering- en G. VIDAL: Kina- intryck och resultat från jakten metod för landskapsbeskrivning. på den kambriska explosionen. 7 sept. 19mars N. A. MÖRNER: Avfallsfrågan är ju inte löst. T. BARTHOLIN: Trädens årsringar - ett biolo­ 12 okt. giskt arkiv över gångna tiders händelser från Skåne A. RAPP: Den ordoviciska nedisningen i Sahara. till Lappland. 16 nov. 20 april Filmvisning: H. HENKEL: Pratoginzonen och Geofysiken. l) Volcano- The birth of a Mountain. 17 sept. 2) Glacier on the move. P. SANDGREN, B. RINGBERG och M. RE­ 3) Whydo we still have mountains. BRAND: Ryska turer - Moskva-Sibirien ur kvar­ 4) Rocks that form on the earths surface. tärgeologisk synvinkel. 5) 75 miljoner år gamla bläckfiskar, hajaroch 30 okt. svanödlor i NO Skåne, en filmgjo rd och presente­ S. HJELMQVIST: Lunds Geologiska Fältklubb, rad av S- E. Magnusson. en återblick. 15 dec. 12 dec. S. BERGSTRÖM: Ordovicium som jag upplevt P. G. ANDREASSON: Berg sjunken - Djup stån det. opp. 1980 1983 l febr. 4febr . A. BERTHELSEN: Sprick-, förkastnings- och L. MARTIN: Geologi och vattenkraft, erfarenhe­ förskjutningstektonik. ter ifrån tredje världen. 14mars 18 mars. A. ERIKSSON: Geoenergi- energilagring och O. GUSTAFSSON: Skånes Grundvatten. energiutvinning i ytliga jord- och berglager. 15 april 18 april K. LARSSON: Prospektering efter platser i Skå­ R. BATHURST: Modem carbonate sedimentation ne, där man skulle kunna lagra gas i berggrunden.

75 7okt. från puckeln på en dromedar och med vatten över Y. GRAHN: Tio veckor i Kina. huvudet. 11 nov. 21mars G. SCHÖNHARTING: Djupborrningar i ocean­ L. ST ARKEL: Mountain landscapes of Eurasia­ skorpa. palaeogeographical studies in the Alps, in the 16 dec. Caucasus,Y akutia, Mongoliaand Himalaya Moun­ G. DIGERFELDT: Bland krokodiler och ganja på tains. Jamaica. 18 april 1984 J. BIRKS: Revegetation of deglaciated areas, Klut­ 24febr. lan Glacier, Yukon, Canada. G. LIND: Geotermisk energi ur torrt varmt berg. 14nov. 30 mars J. BERGSTRÖM: Forntida Geologi. Å . HESSELBOM och A. STEENFELT: Guldlet­ 12 dec. ning i Nicaragua. D. GEE: Djupa borrhål. 24maj 1987 G. VIDAL: Lake Vätterns sedimentära bergarter. 13febr. P. AHLBERG: The lower Cambrian sequence of A. RAPP: Markvård och markförstöring i torrkli­ Skåne. maL J. GABRIELSON: Foraminiferids and their hea­ 10 april ring on late Cretaceous sea levels in southern R. THOMPSON: GeologicaJ and environmental Sweden. applications of geomagnetism and mineral magne­ 19okt. tism. C. HJORT: Natur, geologi och politik på Spets­ 15 maj bergen. R. PUSCH: Smektitleror; deras fysikaliska egen­ 23 nov. skaper och kemiska stabilitet. F. WITSCHARD: Circular, arcuate and linear 16okt. structures in the Baltic Shield- possible control of B. LAGERBLAD: Malmbildning -en vetenskap ore deposits and ore provinces. under omdaning. 15 dec. 20 nov. G. VIDAL: Microfossilhunter goes west - om G. WAHLBERG: Krommalmer - förekomst och stenar och annat i National Glacier Park och Grand användning. Can y on. 17dec. 1985 G. DIGERFELDT: Bland torvmarker och tibeta­ 15 febr. ner på världens tak. B. BERGLUND: Från urskog till kulturstäpp - 1988 forskning kring kulturlandskapet under 6000år i 26 febr. Sydsverige. R. GORBATSCHEV: Den Baltiska Skölden. 12april 25 mars K.- A. KORNFÄLT: SGU i Lund. D. GEE: The Himalayan orogen of north Pakistan. 11 okt. 22 april G. MARI RIPOL: Geotermiprojektet i Lund. E. LAGERLUND: Mot en ny glaciationsmodell 15 nov. för Skåne. H. WRIGHT: Glaciation and vegetational History 16sept. of Highland Peru. F. - E. WICKMAN: Om den fossila stenmeteoriten 14dec. från Bruntlo, den enda kända fossila stenmeteori­ M. LINDSTRÖM: En fä ltgeologs bekännelser. ten. 1986 18nov. 21 febr. C. KOCH CLAUSEN: Terrnisk mognad av under­ S. STRIDSBERG: Sinai och området öster därom paleozoiska lager i Danmark och Skåne.

76 På väg ner i provtunneln på Äspö under exkursionen i maj 1992 . Foto Lena Hagin.

17dec. 19okt. G. BYLUND: Med bandvagn och snöskoter i C. HJORT: Jameson land - promise land. Antarktis, strapatserna under 198 8 års Antarktis­ 23nov. expedition. S. STRIDSBERG: Karstlandskap och pärlodling i 1989 södra Thailand. 10 febr. 15 dec. L. JEPPSSON: Den senaste modellen - Klimat­ Utställning: Dinosauriemas återkomst. cykler med globala oceana effekter. 1991 3 mars 22 febr. K. LIDMAR- BERGSTRÖM: Berggrundens for­ O. ZELLMAN: Äspölaboratoriet - en länk i ked­ mer i Sverige. jan runt forskningen om ett framtida slutförvar för 14april högaktivt avfall. R. COOPER: Living on a P late Boundary. 16 mars 13 okt. Symposium för geologistudenter från Köpenhamn P. G. ANDREASSON: Vad såg Linne i Vallevag­ och Lund. ge och Västanå? 25 okt. 17nov. R. GORBATSCHEV: Gammalt och ungt, djupt L. FLOBERG: The Big Splash. och ytnära. Strövtåg i berggrundsgeologi på olika 16 dec. kontinenter. C. BERGMAN: Intryck från ett år som postdoctar 15 nov. i USA. V. V AJDA: Geologi i Anderna. 1990 14 dec. 26 jan. O. SVENNINGSEN: Kollision på Sidenvägen. B. LIEDBERG-JÖNSSON, K. KOCKUM, N. 1992 ENGLESSON och N. KUMPULA: Geologen som 7febr. miljövårdare i kommunal och enskild tjänst. B. A. LINDBLAD: Meteorer, meteoriter och 9 mars nedslagskratrar. J. ALMENDINGER: The changing landscape in 27mars Glacier Bay National Park, Alaska, U. S. A. : La­ P. MÖLLER och O. INGOLFSSON: På jakt efter kes, land and vegetation in a recently deglaciated Barentshavs-isen. en v ironmen t. 24 april 20april A. HJARTARSON: Holocene volcanism in lee­ L. CARSERUD: Turistisk, militär och biblisk land and the great Thjorsa lava eruption 78 00 14C geologi. years BP.

77 .. MEDLEMsFORTECKNING 1892-1992

Lunds Geologiska Fältklubb har under sina första följande är korrekt stavade, vilket vi mycket bekla­ 10 0 år valt in 810 medlemmar. Under de första 25 gar. Dock hoppas vi att denna lista skall vara till åren blev antalet 71medlemmar. 25 år senare var hjälp för framtida medlemssammanställningar. siffran 15 2 och när dagens ordförande valdes in Den observante läsaren noterar kanske att fyra 1972blev han den 40 4medlemmen genom tiderna. nummer (91, 92, 96 och l 02) saknasi listan. Detta Detta innebär att lika många medlemmar som beror på att de medlemmar som fickdessa nummer valdes in under de första 80 åren har tillkommit inte deltog i verksamheten och ej heller betalde under de senaste 20 åren. Vad innebär detta för årsavgiften. Möjligen kan detta även ha inträffat föreningens framtid? senare under föreningens historia men vi hoppas i En komplett medlemsförteckning har genom så fall att detta varit ytterst ovanligt. åren förts i en fin gammal läderbunden bok. Där Listans första 15 2namn är med säkerhet kor­ har de olika sekreterarnamed blyerts försiktigt och rekta eftersom sekreteraren 1942, Gerhard Reg­ kort markerat platsen där nya medlemmar skulle nell, då gjordeen sammanställning som trycktes i skriva sina namn. Tyvärr har inte alla gjort detta jubileumsskriften. För att nå samrna status på de och kvar finnsbara den lilla ofta otydliga radnote­ sista 65 8 namnen har vi låtit listan cirkulera bland ringen. Denna återspeglar ett antal olika sekrete­ personer som varit med i föreningen samt har rares handstilar, vilka många gånger inte är så lätta utmärkt sig för god personkännedom, framfor allt att tolka. I de fall som medlemmen skrivit sitt namn hur olika människor stavar sitt namn. Till dessa har detta ofta också varit svårt att tyda, eftersom granskare framför vi ett varmt tack och till de många har en vad man kallar driven handstil. (ytterst få hoppas vi) som fått sina namn felstavade Därför kan vi inte garantera att alla namn i det framför vi våra ursäkter.

l Johan Christian Moberg 21 Anton Holmqvist 2 Hjalmar Möller 22 E M Nörregaard 3 Karl A Grönwall 23 Ture Hemming 4 Carl Otto Segerberg 24 Fabian Gyllenberg 5 Hans Wallengren 25 Hjalmar Sandstedt 6 Anders Hennig 26 Olof Bobeck 7 August Nilsson 27 Carl Roseli 8 Anders Wahlbom 28 M O Malte 9 Jacob Petren 29 Assar Hadding 10 Lännart Ribbing 30 Gunnar Stadler 11 Emil Olin 31 Sten Kallenberg 12 Johan A Jakobsson 32 A N Willner 13 Axel Tellander 33 Einar Niblen 14 A H (Nilsson) Westergård 34 Gustaf T Troedsson 15 J E Strandmark 35 Hugo Fredriksson 16 Sven Karlstrand 36 Björn (Ursing) Johansson 17 P E Persson 37 J Ernhold Hede 18 Otto Gertz 38 Woldemar Toppelius 19 Herman Nilsson-Ehle 39 Sigvard Sjöberg 20 Edvard Edgren 40 Åke Tiberg

78 41 Gunnar Ekström 90 Sven Palmqvist 42 Hervid Vallin 93 Malte Persson 43 Orvar Isberg 94 Per Adolf Herrlin 44 Anders Larsson 95 Nils Herman Brundin 45 Carl Jönsson-Allgen 97 Sven Bodforss 46 Carl P G Persson 98 Erik Mohren 47 John Frödin 99 Gösta Bjurström 48 Carl Malting 10 0 Josef Svensson 49 J P J Ravn 101 Per Magnus Loven 50 Emil Kofoed 10 3 Gösta Nordholm 51 O B Böggild 104 Sigurd Hansen 52 H P Steensby 105 David Larsson 53 Valdemar Nordmann 106 Hilmar Ödum 54 Karen Callisen 107 Alfred Rosenkrantz 55 Percy E Raymond 108 Helge Gry 56 Herman Funkquist 10 9 Kaj Hansen 57 Victor Madsen 11 0 Arne Noe-Nygaard 58 Oscar Andersson 111 Bertil Hanström 59 Erik Kuylenstierna 112 Torsten Gislen 60 Erik Lindahl 113 Ossian Larsen 61 Ragnar Hallqvist 11 4 C G A Klingberg 62 Birger Platon 115 Sole Munck 63 Sven Holgersson 116 Alice Elgqvist 64 Vilhelm Milthers 11 7 Gösta Sjöström 65 Einar Naumann 118 Richard Bögvad 66 Anders Bendz 119 Keld Milthers 67 Helge Nelson 12 0 Seth (Nilsson) Steneström 68 Mats Weibull 12 1 Gunnar W J önsson 69 Erik Troeli 122 Nils Ambolt 70 Anders Ambolt 123 Erik Norin 71 Erik Ohlsson 12 4 Erik R ytterberg 72 Sidney Hagman 125 Harald Vrethammar 73 Nils Ertandsson 12 6 Ellen Louise Mertz 74 Göte Turesson 12 7 Nils (Nilsson) Linnermark 75 Georges Stålberg 12 8 Hans Brattström 76 Nils Stålberg 12 9 Arne Sandeli 77 Lars Ryberg 130 Carl Erik Nordenskjöld 78 Lennart Smith 131 Sven Björnsson 79 Olof Tamm 132 Karl Erik Bergsten 80 Ernst logelsson 133 Maxwell Overton 81 H Engdahl 134 Gustaf Rudebeck 82 Fredrik Nilsson 135 Malte Andersson 83 Tage Nilsson 136 Gerhard Regneli 84 Rolf Norin 137 Gunnar Nordqvist 85 Folke Rengmark 138 Ulla Hadding 86 Sven Hjelmqvist 139 Ingrid Steneström 87 Christian Poulsen 14 0 Arne Klementsson 88 Arvid Bergdahl 141 Herved Berlin 89 Josef Carlsson 142 Josef Eklund

79 143 Carl-Axel Moberg 192 Knud Eriksen 144 J Troelsen 193 Eigil Nielsen 145 Knud Dreyer Jörgensen 194 Carl-Axel Althin 146 Per Wessner 195 Britta Lundblad 147 Brit Hofseth 196 Folke Björkman 148 Olge Adamson 197 Sune Libertsson 149 Johan Malmström 198 Birger Bohlin 15 0 Sigvard Lillieroth 199 Edmund Bölau 151 Ann-Mari Yhland 20 0 Bertil Ahlgren 152 Gunnar Wennberg 201 Carl Mårtensson 15 3 P E Gummeson 202 Curt Åberg 15 4 Niels Bech 20 3 Erik Ljungner 155 Ragnar N ilsson 20 4 Tycho Norlindh 15 6 Löwenhielm 205 Lars Olof Assarsson 15 7 Karin Hellberg 20 6 Eric Olausson 15 8 Märta Hjalmarsson 20 7 Fritz Brotzen 159 Helmuth Benedy 20 8 Poul Graff-Petersen 160 Erik Bengtsson 20 9 Ella Johansson 161 Carl-Fredrik Glimberg 21 0 Gerd Vogt 162 Gunny Larsson 21 1 Allan Nilsson 163 Berta Danielsson 21 2 Hmar Meritz 164 Inga-Britt Sagner 21 3 Martin Markgren 165 Helge Tullström 21 4 Paul Ardö 166 Bruno Hyrosen 21 5 Gunnar Malmborg 167 Ove Persson 21 6 David Hannerberg 168 Gerd Larson 21 7 Hans Göransson 169 Gunnar Nörgaard 21 8 Barbro Åkesson 170 Christian Halkier 21 9 Sven Asker 171 Hans Clausen 22 0 Tom Flensburg 172 Ingemar Larsson 221 J G Carlsson 173 Ove Holmgren 222 Knud H Larsen 174 L Veldi 22 3 Johansson 175 Paul Forsell 22 4 Olav H J Christie 176 Per-Gunnar Hjern 225 Åke Mattsson 177 Jan Wennhagen 22 6 Gertrud Hagnell 178 Bötje Georg Ask 22 7 Sigurd Holmberg 179 Karin Månsson 22 8 Maurits Lindström 180 Anna-Greta Nilsson 22 9 Hans Möller 181 Sven Erik Behrens 230 Kaj Nilsson 182 Tryggve Troedsson 231 Ernest Magnusson 183 Jarl von Feilitzen 232 Bengt Salomonsson 184 Kjell Gadö 233 Erhard Köster 185 Anna-Lena Holm 234 Anna-Stina Wrambo 186 Karin Lindblad 235 Gerd Sarnäs 187 Torgny Lindblad 236 Ulla Liljenqvist 188 Evald Uggla 237 Gunnar Troilius 189 Theodor Sorgenfrei 238 Anna-Lisa Hjelmqvist 190 Rune Gandahl 239 K-A Norin 191 Hans Werner Christensen 240 Harald Svensson

80 241 Olof Ängeby 290 Karl-Axel Kornfålt 242 Ingeborg Björnberg 291 Lars E F åhraeus 243 Ingemar Forsberg 292 Gösta Persson 244 H Ledung 293 Ove Gustafsson 245 Inga Svenby 294 Bertil Ringberg 246 Sven Björk 295 Robert Lilljequist 247 Gunnar Digerfeldt 296 Hans Mårtensson 248 Marianne Vegelius-Johansson 297 Le i f Ramberg 249 Einar Jacobsson 298 Kjell Johansson 25 0 Karin Tengberg 299 Bertil Persson 25 1 Elsabet Perslow 30 0 Tore Karlsson 25 2 Martin Beyer 30 1 Ingalill Wallentin 25 3 Gunnilla Larsson 302 Göran Bylund 25 4 G Assarsson 30 3 Claes-Göran Thulin 25 5 H Sörensen 304 Ingrid Winkvist 25 6 Björn Berglund 30 5 Erik Högberg 25 7 Mimi Honegger 30 6 Lars W Eurenius 25 8 Pontus Ljunggren 30 7 Rune Larsson 25 9 R Lesmo 30 8 Bo Lundberg 26 0 Olof Ryberg 30 9 Sven Stjernkvist 26 1 Henning Weimarck 310 Lennart Svensson 262 Carl H Lindroth 311 Ingrid Peterson 26 3 Gert Knutsson 312 Ingvar Edenwall 26 4 Malte Johansson 313 Björn Kjellström 265 G Forsberg 314 Jens Tornberg 26 6 G Samuelsson 315 Bengt Hagel torn 26 7 Jan Davidsson 316 Torbjörn Andersson 26 8 Stig Bergström 31 7 Henn Möttus 269 Bror Asklund 318 Björn Nilsson 270 Margit Berglund 31 9 Bengt Sjöstrand 271 Enn Pärnamaa 32 0 Sören Håkansson 272 Roy Stanfors 32 1 Sven Laufeld 273 Göran Åqvist 322 Christina Sjöblom 274 Carl-Axel Lareke 32 3 Barbro Jacobsson 275 Torsten Tjernvik 32 4 Folke Persson 276 Arvid Bergdahl 32 5 Lars Hagerman 277 Lars Bergström 326 Anders Holmgren 278 Ingrid Lineke 327 Kjell Oredsson 279 Hannelore Håkansson 328 Anders Martinsson 28 0 Alf Siegling 329 Roland Skoglund 28 1 Thure Detter 33 0 Per-Gunnar Andreasson 282 Ingeborg Tilander 331 Hugo Wikman 28 3 Helmut Merker 33 2 Richard Åhman 28 4 Per O Wedel 33 3 Hans Koark 285 Bertil Junker 334 Gunilla Sköld 28 6 Carl Erik Johansson 33 5 Inge Tell 28 7 Sture Rydström 33 6 Valeri Thurow 28 8 Jan Hedelin 33 7 Arne Strömberg 28 9 J an Bergström 338 Lars-König Königsson

81 33 9 Ann Mari Gröne 388 Anna Karin Horndahl 34 0 Ole Bruun Christensen 38 9 Lena Adrielsson 34 1 Tomas Sjöstrand 390 Olof Andersson 342 Barbro (Johansson) Lindahl 391 Leif Bjelm 343 Jan Berglund 392 Krister Carlsson 344 Håkan Henriksson 393 Per Klingspor 34 5 Eva Berg 394 Erik Lagerlund 34 6 Hugo Wihlborg 395 Börje Rydenheim 34 7 Nils Malmer 396 Inger Klingspor 34 8 Maud Engblom 397 Ulf Alenius 34 9 Nils Åke Andersson 398 Birger Fogdestam 35 0 Bertil Mårlid 399 Tom Lundgren 351 Maija Vadzis 400 Sören Scherman 352 Lars Nilsson 401 Alf Kåre 353 Eric Neufville 402 Claes Gauffin 354 Gunnar Larsen 403 Lizzie von Rosen 355 Anita Löfgren 404 Sven Stridsberg 356 Maud Brink 405 Lars Ljungberg 357 Robert Russeli 406 Gabriel Ripol Mari 358 Christin Andreasson 407 Karin Appelqvist 359 Kai Palmqvist 408 Hans Bruch 360 Lars Mauritzon 409 Per Hedström 361 Karl Manfred Ehrenberg 410 Lars Mårtensson 362 Wiking Andersson 411 Siv Olsson 363 Christer Johansson 412 Göte Lindau 364 Arnulf Merker 413 Erik Norting 365 Elke Ahlmann 414 Ingrid Andersson 366 Bodil Persson 415 Kent Larsson 367 Esko Daniel 416 Polli Grubelic 368 Christian Hjort 417 Sten Rydberg 369 Lars Nordberg 418 Roger Marcus 370 Lennart J eppsson 419 Ronnie Liljegren 371 Ingrid Johansson 420 Marita Bengtsson 372 Stig Welinder 421 Siri Bergström 373 Zoltan Solyom 422 Christina Liljegren 374 Kennert Röshoff 423 Lars stenpil 375 Christina Ullman 424 Bo Andersson 376 Karl Eric Hagström 425 Freddie Linder 377 Lennart Falk 426 David Roberts-Jones 378 Bo Larsson 427 Thor Wrambo 379 Olof Häggbom 428 Ingrid Ahrland 38 0 Eva Marie Widmark 429 Charlotte Claesson 38 1 Sven-Åke Svensson 43 0 Karin Kroon 382 Christer Gedda 43 1 Walter Vartisch 383 Gonzalo Vidal 432 Åke Hillefors 384 Lars Persson 433 Ulf Lindemark 38 5 Ulf Wiklander 434 Andor Nyers 38 6 Kerstin Bengtsson 43 5 Torbjörn Widmark 38 7 Arne Hillden 43 6 Torbjörn Hugo-Persson

82 437 Walter Kegel-Christensen 486 Agneta Dahl 438 Margery Palmgren 48 7 Marianne Stenberg 439 Ada de Marino 48 8 Roland Gorbatschev 440 Tarso de Oliviera 48 9 Jan Bida 441 Martin Dahl 490 Björn Halfen 442 Elisabeth Lyhagen 491 Juliusz Sandecki 443 Bengt Karlgren 492 Olle Zellman 444 Nils-Erik Zetterström 493 Roger Holm 445 Svante Björck 494 Stellan Ahlin 446 H. Chr. Steiner 495 Göran Svensson 447 Ole Larsen 496 Per Ahlberg 448 Ivan Printzlau 497 Lars Malmström 449 Birger Larsen 498 Anna-Greta Strönne 45 0 Jörn Thiede 499 Sven-Erik Magnusson 45 1 Ann-Christine Arvidsson 500 Carl-Henric Wahlgren 45 2 Carl-Johan Hardenby 501 Louis Liljedahl 45 3 Hans Uddenberg 502 Harald Agrell 45 4 Arne Viilurosen 503 Jan Mikaelsson 45 5 Susanne Boutard 504 Lars Andersson 45 6 Inga Pettersson 505 Ulf Edvardsson 45 7 Leif Carserud 506 Håkan Österberg 45 8 Jan Gabrielson 507 Ingvar Ekholm 45 9 Jan Lindberg 508 Thomas Österberg 46 0 Magnus Persson 509 Apostolos Papageorgiou 46 1 Anders Thörn 51 0 Thomas Kisiel 462 Tina Thoreli 511 Magdaline Kanari 46 3 Björn Lagerblad 512 Bo Malmström 46 4 Krystyna Bron 513 Ove Palmer 465 Felixs (Margulies) Ebner 514 Mats Hebrand 46 6 Monica Sundström 515 Dan Waldermansson 46 7 Carl-Olof Ericsson 516 Thomas Terne 46 8 Stefan Bååth 517 Anders Lindh 46 9 Agnes Rodhe 518 Per Möller 470 Björn Lindgren 51 9 Thomas Persson 471 Johan Sandwall 520 Per Sandgren 472 Björn Sundquist 521 Anna Orrling 473 Anja Lund 522 Thomas Bartbolin 474 Stefan Bengtson 523 Yngve Grahn 475 Ann-Charlott Magnusson 524 Per Jonasson 476 Kerstin Emmelin 525 Maria Lindahl 477 Lars-Olof Jönsson 526 Hreggvidur Norddahl 478 Ulf Sivhed 527 Joanne Robison 479 Brian Holland 528 Kärstin Malmberg-Person 48 0 Takamura Tsuchiga 529 Tommy Wikberg 48 1 Hans Mideus 530 Hallveig Thordarson 48 2 Claes Bergman 531 Lars-Erik Carlstein 48 3 Inna Mathiesen 532 Per-Olof Persson 48 4 Sophus von Rosen 533 Max Åhmark 48 5 Andres A vasoo 534 Johan Landberg

83 535 Merete Bjerreskov 584 Ulf Lagerström 536 Leif Åbo-Rasmusen 585 Agneta Herlitz 537 Mervi Hjelmroos 586 Peter Schl y ter 538 Kirsten Holme 587 Joachim Regneli 539 Theresa Geijer 588 Peter Bengtson 54 0 Leif Johansson 589 Håkan Ledje 54 1 Nils Dahlberg 590 Peter Abrahamson 542 Mats Påhlsson 591 Maria Jeppsson 54 3 Kristina Lindholm 592 Ewa Säll 544 Christian Irhammar 593 Sara Nyman 54 5 Lars Akervall 594 Pia Lundquist 54 6 Arne Philip 595 Nikolaos Solakius 54 7 Christina Franzen-Bengtson 596 Olaf Svenningsen 54 8 Åke Bruun 597 Sven Larsson 54 9 Margareta Tunbjer 598 Assen Sirneonov 550 Finn Bertelsen 599 Maria Nordgren 551 Awni Aqil 600 Carina Hellström 552 Krister Eklund 601 Jan-Olof Westergaard 553 Urve Miller 602 Lesley Chems 554 Eva Mannerfeldt 603 Le i f Andersson 555 Mats Andersson 604 Ronni Thomasson 556 Anestis Filippidis 605 Jan Thomas Johansson 557 Stergios Valsamidis 606 Tommy Stenberg 558 Peter Mileson 607 Kaj sa Persson 559 Egon Ekberg-Andersen 608 Sysse Hardenby 560 Örjan Arneoff 609 Anders Johnsson 561 Lutz Kubler 610 Mikael Nilsson 562 Ragnar Hedvall 611 Jan Lundqvist 563 Robert Gildersson 612 Björn-Olof Gustavsson 564 Elisabeth Arvidsson 613 Ole Winther Christensen 565 Mikael Jönsson 614 Claus Andersen 566 Bodil Liedberg-Jönsson 615 Arne Dinesen 567 Magnus Thelaus 616 Erik Freyn 568 Jan Edvardsen 617 Michael Kumpas 569 Per-Olof Blomberg 61 8 Karin Magnusson 570 Gunnar Thuning 619 Lennart Sorby 571 Geoffrey Lemdal 620 Lena F ranzen 572 Mark Frye 621 Charlotte Mäller 573 Lena Bamekow 622 Jonas !sing 574 Göran Banck 623 Peter Flyhammar 575 Doris Fredholm 624 Anja Rosenberg 576 Karin Melkersson 625 Staffan Ralfsson 577 Andromachi Marinou 626 Mikael Erlström 578 Karin Ericsson 627 Kjell Frisk 579 Nils-Olof Svensson 628 Ingulf Flarnbom 580 Conny Svensson 629 Kristian Annertz 581 Rolf Nyberg 630 Claes Sandström 582 Leif Engh 631 Ulf Nyberg 583 Gösta Regneli 632 Gunvor Eriksson

84 633 Björn Schouenborg 682 Torbjörn Kalm 634 Magnus Nilsson 68 3 Kenneth Spetz 635 Magnus Ripa 684 Henrik Ask 636 Carl-Owe Markholm 685 Eva Öhman 637 Maria Åkeson 68 6 Stefan Hansson 638 Lars Lind 68 7 Henrik Sköld 639 Anders Helgesson 688 Per Wändel 640 Glenn Holmberg 68 9 Paris Kommatopolous 641 Lars-Olof Martin 690 Sofie Lindström 642 Peter Swanberg 691 Birgitta Elofsson 643 Jonas Ekström 692 Leo Akola 644 Fredrik Hermander 693 Fredrik Jerre 645 Claus Koch Clausen 694 Björn Skole 646 Dick Claesson 695 Annika Nilsson 647 Karin Ryde 696 Ann-Karin Thoren 648 Johan Hellden 697 Audur Andresdottir 649 Pia Nilsson 698 Amost Rusek 65 0 Kristian Möller 699 Hans J eppsson 65 1 Catarina Hjort 70 0 Bodil Rosberg 652 Cecilia Borg 70 1 Ingrid Lineke 65 3 Hans Lindersson 70 2 Jan Trägårdh 65 4 Helena Westin 70 3 Erik Svensson 655 Anna-Lena Lövkvist 70 4 Embaie Ferrow 65 6 Lena Mathiasson 70 5 Ema Hansson 65 7 Karin Hemborg 70 6 Stefan Kriig 658 Alfredo Pernio 70 7 Per Lagerås 65 9 Ingrid Sandberg 70 8 Åsa Olsson 660 Anders Ahlberg 70 9 Birgitta Ihse 661 Takeshi Miyazu 71 0 Jan-Erik Lindqvist 662 Päivi Jokela 711 Peter Hylander 663 Olafur Ingolfsson 71 2 Sara Blomberg 664 Harald Olerup 71 3 Frans Erik Wickman 665 Karin Kockum 71 4 Jan Wennbro 666 Leif Amdorff 71 5 Judith Lindskog 667 Katarina Nimar 71 6 Eva Wamebring 668 Kersti Rågfeldt 71 7 Mats Regneli 669 Mats Sjöman 71 8 Karolina Johnsson 670 Thomas segerlund 719 Sophia Lundquist 671 Hans Sjöberg 720 Titti Fendin 672 Bengt Wedding 721 Tina Jokinen 673 Lars Henriksson 722 Malgorzata Moczydlowska 674 Caroline Jansson 723 Patrich Holmström 675 Vivi Vajda 724 Lena Lindberg 676 Marianne Björk 72 5 Agneta Månsson 677 Dan Hammarlund 726 Roland Pusch 678 Björn Åstedt 727 N i kl as Svenningsen 679 Svante Lundgren 72 8 Helmi Risku-Norja 68 0 Anders Tengberg 72 9 Patrik Nilsson 68 1 Stefan Eriksson 73 0 Gina Christodoulou

85 731 Maria Mannerstrand 771 Magnus Friberg 732 Anders Hagberg 772 Laila Martinsson 733 Erik Bergstedt 773 Patric Carlsson 734 Mats Rundgren 774 Mia Lindhqvist 735 Rikard Ask 775 Gunilla Persson 736 Lena Hagin 776 Ian Snowball 737 Mats Arup 777 Mika Remelin 738 Karin Eken Södergård 778 Mikael Jacobsson 739 Oskar Berg Sigurdsson 779 Karin Öberg 74 0 Mona Hammar 78 0 Sven Kjellström 74 1 Bertil Hanquist 78 1 Ulf Söderlund 74 2 Peter Kuiper 782 Eva Eklund 74 3 Arne Lööf 78 3 Cecilia Richardson 74 4 Ylva Nilsson 784 Björn Holmqvist 74 5 Magnus Olsson 78 5 Laurence Page 74 6 Åke Olsson 78 6 Claire Gronemeyer 74 7 Anna Ylva Rockström 78 7 Johan Johansson 74 8 Bo Sevelin 78 8 Malin Pihlsgård 74 9 Mats Sj ögreen 78 9 Fredrik Hellman 75 0 Henrik Uhlhorn 790 Joachim Albrecht 75 1 Eva Ohlsson 791 Sophia Gregou 752 MaljorieBushnell 792 Boguslaw Baginski 75 3 Maj-Lena Lindersson 793 Martin Magnusson 754 Bengt Thuning 794 Tore Torngren 75 5 Lars Kristian Stölen 795 Christian Pälsson 75 6 Anders Lindahl 796 Olof Sandström 75 7 Charlotte Persson 797 Patrik Klintenberg 75 8 Anna Nielsen 798 Bodil Svensson 75 9 Lena Björk 799 Anna Samehus 76 0 Git Klintvik 800 Bj örn Gedda 76 1 Per Leander 801 Per Johansson 762 Rick scherstein 802 Ulf Sandnes 76 3 Åsa Fex 803 Anders Hoff 764 Hussam Alkoblawi 804 Torsten Svensson 76 5 Thorsteinn Saemundsson 805 Melissa Goicoechea 76 6 Rolf Ivarsson 806 Björn Holmström 76 7 Olafur Eggertsson 807 Mikael Jönson 76 8 Kristina Börebäck 808 Kaj Lyngaee Olsen 76 9 Torbjörn Andersson 809 Alf Revnio 770 Gabriella Kovacs 81 0 Mikael Siverson

86 De medlemmar i Fältklubben som befann sig i Lund den 11 september 1992 . Tyvärr var några kurser på exkursion och flera forskarstuderande var fortfarande i fält. Stående från vänster, uppifrån och ner: Anders Ahlberg, Per Ahlberg, Juliusz Sandecki, Magnus Nilsson, Olof Sandström, Sven Stridsberg (ordf LGF), Christian Pålsson, Johan Nilsson, Lars Kristian St11Jien, Lennart Sorby, Lena Adrielsson, Dan Hammarlund, Leif Arndorff, Sophia Lundqvist, Eva Brante, David Gee, Louis Liljedahl, Gina Christodoulou, Christian Hjort, Lena Hagin (Albrecht), Kaj Olsen Lyngsaae, Mia Lindhquist, Thorsteinn Saemundsson, Rickard Ask, Joachim Albrecht, Ove Gustafsson, Kärstin Malmberg-Person, Maria Mannerstrand, Claes Bergman, Oskar Sigurdsen (representerad av stand in)(sekr LGF), Leif Carserud, Olat Svenningsen, Sophia Gregou, Ragnar Nilsson (hedersmedlem i LGF), Leif Andersson, Anita Löfgren, Erik Lagerlund, Olof Ryberg, Mikael Siverson och Fredrik Jerre (kassör LGF). Sittande fr v: Magnus Friberg, Patric Carlsson, Fredrik Hellman, Ulf Söderlund, lan Snowball och Hans Linderson. Foto Sven Stridsberg.

87