Bih. 1983:56B
11 KARLBERGSSJÖN - BARNHUSVIKEN - KLARA SJÖ
Ytan av vattenområdet mellan Ulvsundasjön och Rid- Halten av termostabila coliformer i ytvattnet har vid 30 darfjärden, Karlbergssjön - Barnhusviken - Klara Sjö, är % av va-verkets provtagningar under tiden 1 juni - 15 ca 250 000 m2 och volymen ca 700 000 m3. Maximidjupet september varit över 10 000 per liter. Endast i 15 % av är ca 4 m. proven har halten varit under 1 000 per liter ("tjänligt för friluftsbad"). Resultaten av de bakteriologiska analyser- Aktuell vattenbeskaffenhet na vid specialundersökningarna 1978 har sammanställts i nedanstående tabell. Underlaget för tabellen har häm- Va-verkets provpunkt i detta vattenområde vid reci- tats ur den rapport som utarbetats vid KTH. pientkontrollen är belägen i Barnhusviken nordnordväst om Norra Kungsbron (se kartskissen, fig 11:1). Djupet vid provpunkten är drygt 2 m. Antal prov (av totalt 22 st). Under 1978 utförde, såsom inledningsvis nämndes, Institutionen för vattenbyggnad vid KTH och va-verket Provpunkt 1 2 3 4 5 7 8 9 gemensamt undersökningar i området i syfte att studera Halt termostabila recipientpåverkan genom utsläpp av bräddat avloppsvat- coliformer per li- ten. Prov togs vid 10 provpunkter. Läget för dessa anges ter på kartskissen, fig 11:1. Provtagningen pågick under >10000 0 0 1 3 2 3 2 2 tiden 7 juni - 28 september, varvid prov togs vid 22 1 000 - 10 000 3 5 8 13 13 10 12 12 tillfällen. <1000 19 17 13 6 7 9 8 8 Följande redogörelse för det aktuella tillståndet i områ- det grundar sig på resultaten från va-verkets undersök- Av tabellen framgår att föroreningsgraden blir högre ningar under åren 1976-1980, då flertalet år prov togs en med ökat avstånd från Ulvsundasjön fram till provpunkt gång i månaden under tiden maj - oktober. Vattnet vid 4 (omedelbart uppströms S:t Eriksbron). På sträckan provpunkten har i regel inte varit temperaturskiktat. mellan provpunkterna 4 och 9 (nedströms Kungsbron) är Under sommaren stiger temperaturen vanligen till drygt föroreningen av samma storleksordning. Vid undersök- 18°C. Syrehalten har oftast varit hög från ytan till botten. ningarna förelåg ett tydligt samband mellan kraftig Vid samtliga undersökningar i maj och juni har ytvattnet nederbörd och höga bakteriehalter i området. varit övermättat med syre (fig 11:2a). Under juli och augusti har såväl syreövermättnad som syrebrist före- Om totalfosforhalt, kväve-fosforkvot och halt av termo- kommit. Under hösten, september - oktober, har vattnet stabila coliformer används som mått för föroreningsni- varit undermättat med syre vid samtliga provtagningstill- vån framgår det vid en jämförelse att Karlbergssjön - fällen utom ett. Den lägsta uppmätta syrehalten i Barnhusviken - Klara Sjö är mera förorenad än de båda bottenvattnet (2 m djup) är 6,7 mg/l. Detta värde delar av Mälaren med vilka området står i förbindelse, noterades i början av juli 1977 efter en period med riklig Ulvsundasjön och Riddarfjärden. nederbörd.
Nedan meddelas medelvärden för totalfosfor och total- Vattenomsättning kväve samt kvoten kväve:fosfor månaderna maj - oktober (se även fig 11:2b). Med hänsyn till att Karlbergskanalen är mycket smal och grund i förhållande till Tranebergssund, som förenar Totalfosfor, Totalkväve, Kväve: Ulvsundasjön med de söder om sjön belägna delarna av fosfor Mälaren, torde en mycket liten del av det vatten som tillförs Ulvsundasjön avrinna genom Karlbergskanalen. Maj 44 985 22:1 Genomströmningen av Karlbergssjön - Barnhusviken - Juni 53 910 17:1 Klara Sjö kan därför anses vara mycket liten under stora Juli 64 920 14:1 delar av året. I den sydligaste delen av området torde i Aug 62 750 12:1 samband med variationer i Mälarens vattenstånd ett Sept 66 1 030 16:1 vattenutbyte med Riddarfjärden äga rum. Okt 65 1 020 16:1 Föroreningstillskott och dessas effekt på vattenbeskaffen- Det högsta noterade totalfosforvärdet är 92 ig/1 (sep- heten tember 1978). Mycket kraftig nederbörd föll dagarna före provtagningstillfället. Totalkvävehalten har varierat Bräddavloppsvatten avbördas till området Karlbergs- mellan 650 och 1 400 1.1g/I. Kväve:fosfor-kvoten för juli sjön - Barnhusviken - Klara Sjö via 19 bräddavlopps- och augusti är låg. Vid några observationer under dessa brunnar. Antalet bräddtillfällen har beräknats till 20 per månader har praktiskt taget inget oorganiskt kväve sommarperiod. På kartskissen, figur 11:3 har strandav- funnits kvar i vattnet. snitt med utsläpp av dagvatten- och bräddavloppsvatten markerats. Siktdjupet är i regel mellan 1,5 och 2,5 m. Ett jämförel- sevis lågt värde, 0,8 m, noterades den 5 juni 1980. Utsläppen av dagvatten och bräddavloppsvatten samt de Sannolikt förorsakade skyfallet den 1-2 juni kraftig tillförda mängderna syreförbrukande material (COD), tillförsel av bräddavloppsvatten och dagvatten vari- totalfosfor (Tot-P) och termostabila cOliformer (TCB) genom vattnet i området fick en hög grumlighet. har beräknats till följande värden. Bih. 1983:56B
Tabell 11:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B)
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st
D per år 110 11 000 44 11 38 6 500 80 182 D 5 år 4,4 440 1,6 0,4 B 19 77 20,5 3 460 43,0 98 D 2 år 3,2 320 1,3 0,3 B 97 97 12,1 2 040 25,4 58 D 4 mån 1,3 130 0,5 0,1 B 99 99 3,1 530 6,5 15 D 1 mån 0,6 60 0,2 0,1 B 59 99 0,6 100 1,3 2,9
Utsläppet av syreförbrukande material under ett 2- I samband med specialundersökningarna i "Klara Sjö- årsregn medför en syreförlust av 1 mg/1 räknat på hela området" 1978 kontrollerades även vattenbeskaffenhe- vattenvolymen i recipientområdet. Såsom redovisats ten vid en provpunkt i Riddarfjärden i närheten av ovan är syrehalterna i regel höga och synes endast vid Stadshuset. I tabell 11:2 redovisas det geometriska kraftiga regn påverkas av utsläppen av dagvatten och medelvärdet av bakteriehalterna dels vid 6 platser bräddavloppsvatten. Tack vare att utbytet mellan ytvat- (provpunkterna 3-5 och 7-9) i "Klara Sjö-området", dels ten och bottenvatten är stort i den grunda sjön är vid Stadshuset. I tabellen redovisas även de regn som föll effekten av de stora utsläppen jämförelsevis små. närmast före provtagningstillfället. Haltvärdena för "Klara Sjö-området" redovisas i storleksordning och De mängder fosfor och termostabila coliformer som inte i tidsföljd. enligt tabell 11:1 tillförs detta recipientområde i sam- band med regn kan beräknas ge följande ökningar av De högsta bakteriehalterna noterades den 14 augusti. halterna i området. Tidigare samma dag föll ett 1-månads- å 4-månadersregn (beroende på varaktighet). Beräknad halt av termosta- bila coliformer stämmer väl med uppmätt halt omedel- Tot-P TCB bart efter regnet. Två dygn senare hade halten minskat ptg/1 st/1 betydligt och efter ytterligare 5 dygn var halten mindre än 1 000 per liter i hela området. En snabb minskning av 5-årsregn 60 140 000 bakteriehalterna noterades även vid andra tillfällen 2-årsregn 40 85 000 under 1978. De kraftiga regnen den 5 augusti och 1 4-månadersregn 10 22 000 september (mer än 2-årsregn) medförde ca 3 gånger 1-månadsregn 2 4 300 större bräddning till recipientområdet än regnet den 14 augusti. Ändå var bakteriehalterna den 8 augusti och 4 Dessa halter tyder på att utsläppen till området är september — dvs efter 3 dygn — lägre än halterna mycket stora i förhållande till dess kapacitet. Vid ett visst omedelbart efter regnet den 14 augusti. Det är oftast de regn blir förhöjningen av halterna i detta vattenområde mycket höga bakteriehalterna (>10 000 termostabila 10 gånger större än i Riddarfjärden. Ett annat perspektiv coliformer per liter) som minskar snabbt, troligen på utsläppens betydelse ger en bedömning av den årliga beroende på sedimentering, medan den fortsatta minsk- fosfortillförseln, 115 kg/år. Denna innebär en ytbelast- ningen till halter lägre än 1 000 per liter går betydligt ning av 0,5 g fosfor per m2 och år vilket är en stor långsammare. Att halterna minskar långsammare med belastning med hänsyn till områdets näringsstandard. tiden kan möjligen bero på okontrollerad tillförsel av Vid undersökningarna 1976 av de för restaurering spillvatten till området. prioriterade 6 stockholmssjöarna var det bara Lillsjön De föroreningar som släpps ut i "Klara Sjö-området" med ett dominerande spillvattenutsläpp som hade en transporteras med västliga och nordliga vindar vidare till större fosforbelastning än "Klara Sjö-området". Riddarfjärden. De tillfällen då vattnet varit mer förore- Jämförs de samband som redovisas ovan mellan typ av nat vid Stadshuset än i "Klara Sjö-området" har nästan regn och föroreningstillskott med de halter som upp- alltid föregåtts av västliga och nordliga vindar. Samspelet mätts, föreligger en mycket god överensstämmelse i flera mellan bräddning och vindriktning samt bakteriehalten fall. Sålunda är den beräknade förhöjningen av fosfor- vid Stadshuset belyses också av förhållandena efter halten efter de kraftiga regnen i början av september regnet den 14 augusti. Trots höga bakteriehalter i "Klara 1978 i god överensstämmelse med den uppmätta fosfor- Sjö-området" förblev halten låg vid Stadshuset beroende halten. Vidare har halterna av termostabila coliformer på att ostliga och sydostliga vindar blåste flera dagar efter vid endast 15 % av va-verkets undersökningar varit regnet. Vid flera tillfällen 1978 minskade bakteriehalten mindre än 1 000 per liter. Redan bräddningen vid ett mellan Kungsbron och Stadshusbron för att sedan öka 1-månadsregn ger en förhöjning av halten termostabila markant ute i Riddarfjärden. Detta tyder på förekomst coliformer med 4 000 per liter. Eftersom bakteriehalter- av direkta spillvattenutsläpp i trakterna kring Stadshu- na i recipienten även en tid efter bräddningstillfället set. Dylika spillvattenutsläpp kan bero på ofullkomlig- kommer att vara högre är det rimligt att halten termo- heter i ledningsnätet. Bakterietillskott kan emellertid stabila coliformer sällan understiger 1 000 per liter. även ske i samband med hamnverksamheten vid Tegel-
11-2 Bih. 1983:56B
Tabe1111:2. Geometriska medelvärden för halten termostabila coliformer i "Klara Sjö-området" och vid Stadshuset år 1978, antal dagar före provtagningstillfället med uppehållsväder samt typ regn närmast före provtagning- en.
Datum TCB, st/1 Uppehåll Regn "Klara Sjö- Stads- dag Varaktighet/återkomsttid området" huset 10 min 1 tim 2 tim
08-14 >15 000 900 0 1 mån 3 mån 4 mån 09-04 >10 000 5 400 1 1 mån 4 mån 6 mån 3 1 år 2 år 3 år 07-07 5 000 8 600 1 <1 mån <1 mån 1 mån 09-25 4 400 1 700 1 <1 mån 1 mån 1 mån 08-08 3 600 7 900 3 2 år 2 år 08-16 2 600 900 2 1 mån 3 mån 4 mån 09-18 2 300 800 4 <1 mån 1 mån 1 mån 09-11 2 100 3 500 1 <1 mån <1 mån <1 mån 07-11 1 900 700 1 <1 mån <1 mån <1 mån 08-28 1 300 500 2 1 mån <1 mån 06-28 1 300 1 100 2 <1 mån 1 mån 1 mån 07-12 1 300 400 2 <1 mån <1 mån <1 mån 07-17 1 000 2 500 2 <1 mån <1 mån 07-26 1 000 1 100 11 <1 mån <1 mån 08-21 600 200 7 1 mån 3 mån 4 mån 07-31 500 300 16 <1 mån <1 mån 07-19 500 1 700 4 <1 mån <1 mån 07-24 200 1 100 9 <1 mån <1 mån backen genom utsläpp från båtarnas toaletter. Vilket raturskiktning i regel saknas medför föroreningen med föroreningstillskott som har störst betydelse för den organisk substans inte allvarlig syrebrist. relativt höga föroreningsgraden vid Stadshuset går för Recipientområdet är centralt beläget, men har ett närvarande inte att avgöra. jämförelsevis litet rekreativt värde. En total avlastning av området från spillvattentillförsel Användning är principiellt önskvärd men kan för närvarande ges låg Området Karlbergssjön - Barnhusviken - Klara Sjö är prioritet. Dock bör risken för förorening av vattnet i beläget i den centrala delen av Stockholm och överkorsas Riddarfjärden vid vattenutbyte mellan Klara sjö och av fem broar, S:t Eriksbron, Barnhusbron, Kungsbron, Riddarfjärden beaktas. Vid en total sanering av Riddar- Klarabergsviadukten och Stadshusbron. Såväl från dessa fjärden är det nödvändigt att begränsa tillförseln av broar som från den strandpromenad, som är anlagd längs föroreningar till Klara sjö för att nå fullgod vattenbe- områdets västra strand (se fig 11:3), kommer allmänhe- skaffenhet i Riddarfjärden. ten i kontakt med vattenområdet. Båtuppläggningsplat- Den ovan angivna prioriteringen av åtgärder tillgodoses ser finns anordnade vid tre avsnitt av stränderna. I genom förslagen i åtgärdsplanen. Genom byggandet av anslutning till dessa samt inom ytterligare ett par avsnitt två utjämningsmagasin minskar bräddningen med 7 000 - finns småbåtshamnar. Verksamheten vid dessa medför 8 000 m3 per år. Större delen av denna minskning hänför risk för förorening av vattnet med drivmedel och olja. sig till utsläppen till Klara Sjö. Duplicering av delar av Området kan anses ha ett tämligen litet rekreativt det kombinerade nätet medför att bräddningen minskar värde. med ytterligare 20 000 m3. Området närmast Riddarfjär- den befrias helt från bräddning. Totalt minskar den årliga bräddningen från 38 000 till 7 000 m 3. Åtgärderna Bedömning medför en liten ökning av dagvattentillförseln. Den Det direkta föroreningstillskottet till detta vattenområde totala effekten blir att belastningen på området med via framför allt bräddavloppsvatten är orsaken till de, totalfosfor minskar med ca 50 %. Den kvarstående jämfört med omgivande vattenområden, förhöjda fos- belastningen medför att näringsstandarden i området for- och bakteriehalterna samt den ökade grumligheten även i fortsättningen kommer att vara högre än i hos ytvattnet. Eftersom området är så grunt att tempe- angränsande vattenområden.
11-3 o Provpunktvidva-verketsrecipientkontroll KARLBERGSSJÖN -BARNHUSVIKEN-KLARASJÖ • Provpunktervidspecialundersökningen1978 Kartbergssjön Kungsholmen Barnhusviken RIDDARFJ RDEN 9
Klara sjö SKALA i:15000 0 100
500
9S :861 *q!fl Bih. 1983:56B
KLARA SJÖ 1976-1980 Fig.11:2a-P Intervall och medelvärden Inom parentes anges antalet värden
0 /0 Syremättnad, ytvatten Fig. a 140
130 120 1 110 100 1
90
80 i
70
60
50
0 MH' J'A'S ' O (3) (5) (5) (5) (5) (5)
pg/l Totalfosfor, 0-2 m djup Fig. b 100 -
90 -
80 -
70 -
60-
50- 40- 1 30-
20-
10-
0 M'J I J I A I S'O' (3) (5) (5) (5) (5) (5) a
KARLBER GSSJÖN BARNHUSVI KEN - KLARA SJÖ 'T
:£861 9S Båtupplägg- £1 ningsområde
0 100 500 1000 M Båtupp- -f- läggningsområde
Strandpro- menad
Strandpro- Kungsholmen menad
Hamnanlägg-
(5511305 område med utsläpp av bräddavloppsvatten GE11200 område med utsläpp av dagvatten RIDDARFJ ÄRO EN Bih. 1983:56B 12 LILJEHOLMSVIKEN - ÅRSTAVIKEN
Vattenområdet Liljeholmsviken - Årstaviken har en yta mum under augusti ökar halten betydligt under hösten. I av 1,3 milj. m2 och en volym av 7,8 milj. m3. I bottenvattnet vid Årstadal är fosfatfosforhalten låg Liljeholmsviken är största djupet 10 m. I Årstaviken är under hela perioden maj - oktober, vilket visar att den östligaste delen djupast och där är djupet inom ett fosfatfosfor inte läcker ut från bottensedimenten. Den mindre område 9 m. Djupförhållandena i området ökning av fosforhalten som sker på hösten i ytvattnet framgår av kartskissen i fig. 12:1. beror således inte på tillförsel av fosfor från djupare nivåer i området. Totalkvävehalten i ytvattnet varierar Aktuell vattenbeskaffenhet mellan 600 och 1 100 ktg/I. Under perioden juni - augusti har kväve-fosforkvoten varit 21:1. Det finns inte något aktuellt undersökningsmaterial från Liljeholmsviken. Va-verket utför emellertid vid reci- Det högsta värdet för klorofyl/halten i ytvattnet note- pientkontrollen undersökningar i Årstaviken vid två rades vid en undersökning i maj 1976. Värdena för juli provpunkter, Årstadal och Eriksdal, under perioden maj och augusti visar att växtplanktonbeståndet under dessa - oktober. Vid Årstadal tas en vertikal (0- gm djup) men månader i regel varit tämligen litet ( <10 mg klorofyll a vid Eriksdal endast ytprov. Med anledning av diskussio- per m3). Siktdjupet har samtidigt varit stort - över 3 m vid nerna inom kommunen angående anläggandet av ett 8 av 10 observationstillfällen. strandbad på Årstaholmar har miljö- och hälsovårdsför- Vid MHF:s undersökningar av den bakteriella förore- valtningen undersökt bakteriehalten i vattnet vid två ningen invid Årstaholmar har vattnet i drygt 70% av provpunkter vid denna ö. Läget för provpunkterna vid proven bedömts såsom tjänligt för friluftsbad. Enstaka va-verkets och MHF:s undersökningar framgår av kart- otjänliga prov förekom dock. Enligt va-verkets under- skissen i fig. 12:2. sökningar av den bakteriella föroreningen i Årstaviken Den följande redogörelsen för den aktuella vattenbe- är bakteriehalterna i regel något högre vid Årstadal än skaffenheten i Årstaviken är grundad på observations- vid Eriksdal. I drygt 10% av proven från Årstadal var materialet från åren 1976 - 1980. Vattnet i Årstaviken är halten termostabila coliformer över 10 000 per liter under den största delen av perioden maj - oktober inte (otjänligt för friluftsbad). Ofta har den bakteriella temperaturskiktat. Under juli och augusti finns dock i föroreningen varit högre på 4 och 8 m djup än i regel ett svagt utbildat temperaturspång kring 6 m nivån. ytvattnet. Tillförseln av vatten från Hammarby sjö i samband med slussningarna genom Hammarbyslussen medför tidvis Vattenomsättning att ett vatten med högre kloridhalt inlagras i bottenvatt- net. Detta åstadkommer densitetsdifferenser mellan Under vårfloden avrinner vid Hammarbyslussen flerta- ytvatten och bottenvatten. I diagrammet, fig. 12:3a, let år totalt 100 - 200 milj. m3 vatten. Vid denna redovisas intervall och medelvärden för syremättnaden i genomströmning är omsättningstiden för vattnet kort. ytvattnet vid Årstadal. Ett anmärkningsvärt lågt värde, Under sommaren, tiden juni - september, då vattenut- 51%, noterades den 4 september 1979. Sannolikt beror byte sker endast i samband med slussningarna torde den syrebristen i ytvattnet vid detta tillfälle på tillförsel av totala avrinningen från Årstaviken till Hammarby sjö förorenat vatten i samband med mycket stor nederbörd i vara i storleksordningen 1 miljon m3 per månad. månadsskiftet augusti-september. Vid Årstadal minskar syrehalten i bottenvattnet avsevärt mellan undersök- Föroreningstillskott och dessas effekt på vattenkvalite- ningarna i maj och juli. Vid fyra av tio provtagningstill- ten fällen under månaderna juli - augusti har syrehalten i bottenvattnet varit mindre än 4 mg/1. Det lägsta noterade De avsnitt av stränderna där dagvatten och bräddav- loppsvatten släpps ut har markerats på kartskissen i fig. värdet är 1,5 mg!! (jämför fig. 12:3b). 12:4. Antalet bräddningstillfällen per sommarperiod har I fig. 12:3c redovisas hur fosforhalten i ytvattnet vid beräknats till 15. I nedanstående två tabeller redovisas Årstadal varierat under 5-årsperioden. Efter ett mini- utsläppen vid områdets norra och södra stränder.
Norra stranden Tabell 12:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B)
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st
D per år 144 14 400 58 14,4 0,7 119 1,5 3,4 D 5 år 5,4 540 2,2 0,5 B 57 27 0,8 136 1,7 3,8 D 2 år 3,9 390 1,6 0,4 B 77 27 0,40 68 0,8 1,9 D 4 mån 1,5 150 0,6 0,2 B 52 27 0,03 5 0,1 0,1
12-1 Bih. 1983:56B
Södra stranden
Tabell 12:2 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B)
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st
D per år 555 55 500 222 55,5 24 4 080 50,4 115,2 D 5 år 25,2 2 500 10,1 2,5 B 13 3, 8,7 1 480 18,3 41,8 D 2 år 17,6 1 760 7,0 1,8 B 5,7 970 12,0 27,4 D 4 mån 8,3 830 3,3 0,8 B 1,6 270 3,4 7,7
Den totala årliga tillförseln av totalfosfor är ca 330 kg. och fritidsbåtar, går norr om Årsta holmar. Man kan Tack vare den tidvis mycket goda omsättningen av räkna med att föroreningar (framför allt drivmedel och vattnet i området påverkas vattenbeskaffenheten ej olja) tillförs vattenområdet från hamnanläggningarna påtagligt av fosfortillskottet. och de fartyg som passerar området. Tillförseln av föroreningar är betydligt större vid den Såsom nämnts finns planer på att anlägga ett strandbad södra stranden än vid den norra. på Årsta holmar. Jämfört med övriga diskuterade platser för strandbad har dock denna plats hittills haft låg Beräkningsmässigt kan ett 4-månaders regn sommartid prioritet. medföra att vattnet i recipientområdet blir med tvekan tjänligt för friluftsbad. Lokalt kan givetvis otjänligt Bedömning vatten erhållas. Strandpromenader finns anlagda längs långa avsnitt av Såsom framgår av redogörelsen för resultaten av utförda både den norra och södra stranden. Det är med hänsyn bakteriologiska undersökningar i området är den bakte- härtill önskvärt att flytande förorening av vattenytorna riella föroreningen tidvis hög. Det är uppenbart att med undviks. I övrigt finns för närvarande inte anledning att nuvarande utsläppssituation kan inte garanteras ett för ställa stränga krav på vattenbeskaffenheten. Åtgärder i friluftsbad tillfredsställande vatten i recipientområdet. fråga om avloppsutsläppen vid den södra stranden kan trots sin relativt sett större betydelse tills vidare ges låg Användning prioritet. Inom området finns hamnanläggningar såsom kajerna Såsom resultat av de föreslagna åtgärderna kommer den vid Liljeholmsviken, Årstadalshamnen och Hammarby- avledda volymen bräddavloppsvatten per år att minska slussen samt småbåtshamnar med båtuppläggningsområ- med ca 2 000 m 3 . Den lilla minskningen erhålles främst den (se fig. 12:4). Genom Liljeholmsviken och Årstavi- genom att utsläppet av bräddavloppsvatten vid den norra ken passerar 15 - 20 större fartyg per dag. Dessa fartyg stranden praktiskt taget helt upphör (bräddning först vid går söder om Årsta holmar. Övrig trafik, mindre fartyg regn större än 5-årsregn).
°In LILJEHOLMSVIKEN - ÅRSTAVIKEN :£861 1195
Raymeraholmen HarialiKa g d kyrka.
311.ökt,21%
••••• ...... ••• ...... Lilj eh ......
Lövh olm° n
b Allhel gona kyrka.
VIKEN
• ..... • ......
......
6 • -• ...... • I\T ...... : • . . • • • • • ...... ;;;.••••• R B Y 1fi '11 LILJEHOLMSVIKEN- ÅRSTAVI KEN
Provpunkter :£861 1199
MO 100 500 1000 M I ' 1 , i Bih. 1983:56B
Fig:12:3 a _c ARSTADAL 1976-1980 Syremättnad och totalfosfor i ytvattnet Syrehatt i bottenvattnet Intervall och medelvärden Inom parentes anges antalet värden
SYREMÄTTNAD Fig. a SYRE Fig. b 130 mg/l 120 16
110 14
100 12
90 10
80
70 6
60
50
0 M J JA S 0 (4) (5) (5) (5) (5) (5) (4) (5) (5) (5) (5) (5)
lugil TOTALFOSFOR Fig. c. 80 -
70 -
60 -
50 -
40 -
30 -
20 -
10 -
MJ J ASO (4) (5) (5) (5) (5) (5) ll *q!
LILJEHOLMSVIKEN-ÅRSTAVIKEN :£861 195 £ Gränslinje för recipientområde
Båtupplägg- Båtupplägg- nin område ningsområde. Hamnanlägg- nin Strandpromenad
Båtupplägg- nin område
Båtupplägg- nin sområde
Hamnanlägg- Båtupplägg- nin nin sområde
Båtupplägg- Hamnan- ningsområde läggning Strand
-n (:12, R5 '1 Område med utsläpp av Båtupplägg- MO 100 500 ""- bräddavloppsvatten ningsområde. 1000 M iS1'? C r3 o) Område med utsläpp av r- dagvatten Bih. 1983:56B
13 HAMMARBY SJÖ
Den del av området Hammarbyleden - Hammarby sjö fig. 13:2). Ytterligare hamnanläggningar är planerade som är utformad som kanal för båttrafiken har mellan vid den norra stranden av Hammarby sjö. I den inre Hammarbyslussen och Danvikskanalen en bredd av 100 delen av Hammarby sjö finns en småbåtshamn. Båtupp- m. I Danvikskanalen är bredden blott ca 50 in. Djupet är läggningsområden finns anordnade på ett par platser. i hela kanalens sträckning 6,6 m. I Hammarby sjö i övrigt är djupet mindre än 3 m (se fig. 13:1). Nedan redovisas beräknade utsläppta volymer och föroreningstillskott. Bräddning beräknas ske 10 gånger Va-verket utför inte några vattenundersökningar i detta per sommarperiod. recipientavsnitt. Under de perioder då tappning från Mälaren sker genom Till området förs med dagvatten och bräddavloppsvatten Hammarbyslussen - framför allt i samband med vårflod - ca 200 kg totalfosfor per år. är genomströmningen av området stor. Sommartid då Med hänsyn till den dominerande hamnverksamheten vattenutbytet sker främst vid slussningarna och i sam- inom detta recipientområde kan åtgärder i fråga om band med vattenståndsändringar i Saltsjön är omsätt- utsläppen ges låg prioritet. Såsom resultat av de före- ningen av vattnet däremot liten. slagna åtgärderna kommer den avledda volymen brädd- avloppsvatten per år att minska från för närvarande Längs med Hammarbyledens samt Hammarby sjös och 42 000 till 32 000 m3 . Danvikskanalens stränder finns hamnanläggningar (se
Norra stranden Tabell 13:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B)
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st
D per år 115 11 500 46 11,5 5,0 850 10,5 24,0 D 5 år 4,2 420 1,7 0,4 B 5,6 950 11,8 26,9 D 2 år 3,0 300 1,2 0,3 B 79 77 2,8 476 5,9 13,4 D 4 månader 1,3 130 0,5 0,1 B 79 57 0,3 51 0,6 1,4
Södra stranden
Tabell 13:2 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B)
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1000 m3 kg kg 1012 st
D per år 150 15 000 60 15,0 37 6 300 78 178 D 5 år 6,9 690 2,8 0,7 B 57 77 12,5 2 125 26,3 60,0 D 2 år 4,8 480 1,9 0,5 B 77 77 7,6 1 290 16,0 36,4 D 4 mån 2,3 230 0,9 0,2 B 59 75 1,2 204 2,5 5,8
13-1 7 Bih. 1983:84 B Bih. 1983:56B
Fig.13:1
HAMMA RBY LEDEN - HAMMA RBY SJÖ - DANV LK SKA N AL EN (J5 p) (37 0
-- 100 1r)
områdemedutsläppavbrädd- områdemedutsläppavdagvatten avloppsvatten HAMMARBYLEDEN-HAMMARBY SJÖ-DANVIKSKANALEN 500 1000 M p ing Hamnanlägg- Hamnanläggning Båtupplägg- ningsområdq Båtupplägg- nin sområde
•q!fl
Bih. 1983:56B
14 HAMNBASSÄNGEN VÄSTER OM DANVIKSKANALEN
Detta recipientavsnitt är den del av Hamnbassängen som totalfosfor i ytvattnet var under tiden 27 maj - 27 juni ligger mellan Norrbro och en linje mellan Danvikskana- 1977-1980 29:1. Värdet för kvoten minskade till 23:1 i lens mynning och Valdemarsudde, se kartskissen fig augusti och var i september och oktober endast 20:1. 14:1. Vid specialundersökningarna under åren 1975-1979 mät- Volymen av denna innersta del av Hamnbassängen är ca tes även siktdjupet. Nedan redovisas medelvärden för de 26 milj m3. Största djupet är 34 m. En karta med mätningar som utförts under perioden 1 juni - 15 djuplinjer finns i fig 14:2. september.
Aktuell vattenbeskaffenhet Ström- Slussen Saltsjö- I samband med recipientkontrollen utför va-verket bron kvarn undersökningar vid provpunkten Slussen. Fr o m 1977 har undersökningarna begränsats till månaderna maj, 1975-07-07-09-02 2,5 2,6 2,3 juni, augusti, september och oktober. Under åren 1976-06-23-09-13 3,0 2,9 2,4 1973-1979 utförde va-verket specialundersökningar över 1977-06-27-09-12 3,5 3,3 2,9 skiktningsförhållandena i de inre delarna av innerskär- 1978-08-16-09-04 3,3 2,8 1,9 gården under perioder med liten avrinning från Mälaren 1979-07-09-08-20 4,0 4,0 3,2 (10-15 m3/s + läckvatten). Såsom ett mått på graden av inblandning av spillvatten bestämdes härvid halten av termostabila coliformer. I det aktuella recipientområdet Såsom framgår av sammanställningen har grumligheten togs prov vid provpunkterna Strömbron, Slussen och hos ytvattnet ökat under vattnets transport utåt. Saltsjökvarn. Provpunkternas läge anges på kartskissen Under perioden 1975-1979 utfördes mätningar av halten fig 14:1. I föreliggande sammanhang har bearbetats termostabila coliformer under tiden 27 juni - 25 novem- mätvärden från åren 1975-1979. ber. Vid provpunkten Strömbron var halten i regel högre Det utströmmande mälarvattnet medför att vattnet i på 2 och 4 m djup än i ytvattnet. Medelvärdet för halten regel är markant densitetsskiktat. Ytskiktets mäktighet bakterier inom djupintervallet 0-4 m vid varje undersök- och densitetssprångets läge beror i hög grad på avrin- ningstillfälle har beräknats. Nedan redovisas hur de ningens storlek, samt givetvis också på temperaturen. I därvid erhållna värdena fördelar sig på olika bakterie- fig 14:3 redovisas densitetens förändring vid Slussen haltsklasser. mellan ytan och botten vid situationer med olika avrinning och olika temperatur i ytvattnet. Vid endast ett av 65 observationstillfällen var halten under 1 000 per liter. I regel översteg halten 10 000 per Ytvattnet vid Slussen har under perioden 1976-1980 i liter. Vid provpunkterna Slussen och Saltsjökvarn var regel varit övermättat med syre vid undersökningarna halten termostabila coliformer i ytvattnet (0,5 m) likale- under maj och juni (vid 9 tillfällen av 10). I augusti har en des vid ca 70 % av mättillfällena över 10 000 per liter. svag övermättnad noterats men också markant syrebrist Halter under 1 000 noterades inte. (mättnadsvärde 76 %). I september och oktober har mättnadsvärdena varierat mellan 71 och 88 % (se fig Vattenomsättning 14:4a). I denna innersta del av hamnbassängen är omsättningen av djupvattnet liten under framför allt I redogörelsen för recipientområde 10 har lämnats september och oktober. Under dessa månader har uppgifter om avrinningen från Mälaren. Av totalvoly- syrehalten varje år minskat till mindre än 1 mg/1 i hela men i hamnbassängen - området mellan Strömbron och volymen under ca 10 m djup. I bottenvattnet har uppträtt Blockhusudden - hänför sig ca 13,5 milj m3 till ytskiktet, svavelväte under korta perioder. 0-6 m. Vid liten avrinning från Mälaren - i storleksord- ningen 3 milj m3/dygn - är den teoretiska uppehållstiden Fosforhalten i ytvattnet uppvisar tämligen stora variatio- för mälarvattnet i hamnbassängens ytskikt drygt 4 dygn. ner. Medelvärdena för undersökningsmånaderna visar Även vid liten avrinning kan således omsättningen av att fosforhalten ökar under observationsperioden - från ytvattnet anses vara god. Under mälarvattnets transport 28 ,ug/1 i maj till 66 pg/1 i oktober (se fig 14:4b). Jämfört utåt sker en inblandning av saltvatten i ytskiktet. Graden med avrinningen från Mälaren är totalfosforhalten i av saltvatteninblandning är beroende av densitetsskikt- ytvattnet vid Slussen högre under månaderna augusti - ningens stabilitet och vindförhållanden. I den innersta oktober. Mätningar av totalkvävehalten i ytvattnet vid delen av hamnbassängen är inblandningen av saltvatten i Slussen utfördes inte under 1976. Åren 1977-1980 har ytskiktet störst vid kraftig västlig vind eftersom denna ytvattnets halt av totalkväve varierat mellan 650 och medför att ytvattnet förs österut och att djupvatten 1 400 ,ug/1 (se fig 14:4c). Kvoten mellan totalkväve och pressas upp till ytan.
Antal termostabila coliformer per liter
Mätvärdenas procentuella <1 000 1 000 - 10 000 10 100 - 100 000 >100 000 fördelning 1 25 68 6
14-1 Bih. 1983:56B
Tabell 14:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott till Hamnbassängen med dagvatten (D), bräddavloppsvatten (B) och renat avloppsvatten (A) från Henriksdal
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st
D per år 145 14 500 60 14 138 23 500 290 662 A" 55 101 000 4 650 000 62 000 81 000 D 5 år 6,1 610 2 0,6 B 59 79 68,1 11 580 144 326 D 2 år 4,2 420 1 0,4 B 55 55 42,1 7 150 89 201 D 4 mån 1,6 160 0,6 0,1 B 97 95 7,9 1 340 16 38 D 1 mån 0,7 70 0,3 0,1 B 55 79 0,9 140 2 4 A per dygn 277 12 700 170 220
Föroreningstillskott och dessas effekt på vattenbeskaffen- Följande ökningar av halterna av fosfor och termostabila heten coliformer i ytvattnet (0-6 m djup) inom den aktuella delen av Hamnbassängen kan förväntas i samband med Bräddavloppsvatten leds ut i Hamnbassängen via 5 regn till följd av de direkta utsläppen av dagvatten och bräddavloppsbrunnar. På fig 14:1 har strandavsnitt med bräddavloppsvatten till området. utloppsledningar för dagvatten och bräddavloppsvatten angetts. Ledningarna mynnar inom djupintervallet 0-5 m. Antalet bräddtillfällen per sommarperiod har beräk- Total-P TCB nats till i genomsnitt 25. En av bräddavloppsbrunnarna ugn st/1 ligger intill Karl XII:s torg. Via denna brunn avbördas vid Strömbron 1/4 av den totala bräddningen från 5-årsregn 22 49 000 innerstadens ledningsnät. 2-årsregn 14 30 000 4-mån adersregn 2 5 700 Utsläppet frän Henriksdals reningsverk ligger i omedel- 1-månadersregn 1 600 bar anslutning till detta recipientområde och diskuteras därför i föreliggande sammanhang. Enligt denna beräkning skulle tillskotten till Hamnbas- Utsläppen av dag- och bräddavloppsvatten samt de sängens ytvatten med dag- och bräddavloppsvatten vara därmed tillförda mängderna syreförbrukande material ungefär desamma som till Riddarfjärdens ytvatten. (COD), totalfosfor (Tot-P) och termostabila coliformer Undersökningarna av vattenbeskaffenheten visar emel- (TCB) redovisas i tabell 14:1. För jämförelse meddelas lertid att totalfosforhalten är ca 10 ,ug och halten även årsutsläppet och utsläppet under ett medeldygn termostabila coliformer ca 10 gånger högre i Hamnbas- från Henriksdal (1976-1980). sängens än i Riddarfjärdens ytvatten. Såsom framgår av sammanställningen ovan är dag- och Vad gäller den bakteriella föroreningen kan noteras bräddavloppsvattnets årliga tillskott av syreförbrukande följande. material och fosfor till Hamnbassängen storleksmässigt mycket litet jämfört med utsläppet från Henriksdal. Förhöjningar av bakteriehalterna i Hamnbassängen har förekommit vid flera tillfällen då regn ej fallit före Förutom de direkta utsläppen torde Hamnbassängens provtagningen. vatten påverkas av utsläppen på mälarsidan till Norr- Vid regntillfällen har bakteriehalterna ofta varit ström. Vid Tegelbacken och vid Rödbodtorget avleds mycket högre än vad som motiverats av tillförseln av jämförelsevis stora volymer dagvatten och bräddav- bräddavloppsvatten. loppsvatten. Sannolikt förs de utsläppta föroreningarna i Vid undersökningarna 1973-1975, då prov togs vid 4 stor utsträckning med Norrströms vatten ut i Hamnbas- provpunkter i den innersta delen av Hamnbassängen, sängen. Nedan meddelas de volymer dagvatten och var den bakteriella föroreningen inom djupintervallet bräddavloppsvatten soni avleds vid dessa platser per 0-6 m i regel högst inom ett parti mellan Skeppshol- år. men och Slussen.
Volym, 1 000-tals in3 per Förorening av ytvattnet i Hamnbassängen kan förutom genom utsläpp av dagvatten och bräddavloppsvatten ske år genom okontrollerade spillvattenutsläpp och genom inblandning i ytvattnet av vatten från djupare nivåer, Dagvatten 85 som förorenats av det avloppsvatten som släpps ut från Bräddavloppsvatten 17 Henriksdals reningsverk.
14-2 Bih. 1983:56B
Följande omständigheter talar för att okontrollerade Beckholmen (se fig 14:1). Båttrafiken inom området är spillvattenutsläpp har stor betydelse för den bakteriella mycket livlig. Detta innebär risk för tillförsel av olja och föroreningen i Hamnbassängens ytvatten. drivmedel till vattnet samt även flytande förorening. Om ytströmmen uppgår till 50 m3/s krävs endast ett Kajerna längs Södra Blasieholmen och Skeppsbron samt spillvattenflöde av 10 lis för att halten termostabila vägarna längs stränderna av Skeppsholmen och Kastell- coliformer i ytvattnet skall uppgå till 10 000 per liter. holmen är populära promenadvägar som flitigt nyttjas av Det kan nämnas att flödet 10 lis är 1 % av såväl Stockholms invånare som turister. Vid den norra normalflödet till pumpstationen vid Karl XII:s stranden av recipientavsnittet ligger ett av Djurgårdens torg. mest populära utflyktsmål - Valdemarsudde. Trots att den förbättrade reningen vid Henriksdal medfört en betydande minskning av bakteriehalterna i Hamnbassängens djupvatten har inte bakteriehal- Bedömning tema i ytvattnet minskat i proportion härtill. Jämfört med avrinningen från Mälaren har ytvattnet i Avloppsvattnet från Henriksdal som släpps ut på ca 30 m detta recipientområde en betydligt högre förorenings- djup i Hamnbassängen stiger uppåt och späds samtidigt grad. Detta illustreras mest markant genom den jämfö- med ca 25 delar djupvatten. Avloppsvatten-djupvatten- relsevis mycket höga bakteriella föroreningen. Den blandningen transporteras inom djupintervallet 7-15 m hygieniska betydelsen härav är emellertid liten eftersom väsentligen utåt men en del går in mot den innersta delen det framför allt på grund av den livliga båttrafiken inte är av Hamnbassängen. I vilken utsträckning djupvatten lämpligt att anordna strandbad inom detta recipientom- blandas in i ytvattnet beror av densitetsskiktningen och råde. Djupvattnet inom området är känsligt för tillförsel vindförhållandena. Västliga vindar för bort ytvatten och av sedimenterbar organisk substans. Även om det djupvatten pressas upp mot ytan. rekreativa värdet är tämligen litet har dock detta vattenområde och huvudparten av dess stränder mycket Bakteriehalterna i ytvattnet varierar under sommarmå- stor rekreativ betydelse. naderna på ett sätt som synes bäst kunna förklaras av att skiftande meteorologiska förhållanden medför en varie- Det är uppenbart att utsläpp från ledningsnätet i rad uppdrift av förorenat djupvatten. Mot ett antagande samband med regn inte ens kortvarigt bestämmer att inblandning av djupvatten skulle ha stor betydelse för vattenbeskaffenheten i Hamnbassängen i stort. Risken ytvattnets bakteriella förorening talar dock att det skulle för störande förorening genom utsläppet av bräddav- erfordras en mycket stor andel av den från Henriksdal loppsvatten nära ytan vid Södra Blasieholmskajen är avledda bakteriella föroreningen för att täcka de bakte- lokalt dock stor. Åtgärder vid detta bräddavlopp bör rietillskott till ytvattnet som sker i Hamnbassängen - vid därför ges hög prioritet. Övriga utsläpp från ledningsnä- ett flöde om ca 50 m3/s i ytströmmen ungefär en fjärdedel tet kan tillsvidare ges låg prioritet. En utredning om av den mängd termostabila coliformer som släpps ut från betydelsen av övriga föroreningskällor - okontrollerade Henriksd al. utsläpp och utsläppet från Henriksdal - för ytvattnets beskaffenhet är angelägen. Utan tvekan bidrar inblandningen av förorenat djupvat- ten till den bakteriella föroreningen av ytvattnet i De åtgärder som föreslås i åtgärdsplanen för utsläppen Hamnbassängens inre delar. Det fordras emellertid en invid Blasieholmen - minskning av bräddavloppsvatten- mera detaljerad analys - eventuellt kompletterad med mängderna samt förlängning av bräddavloppet vid Karl undersökningar av ytvattnet - för att kunna bedöma olika XII:s Torg - torde vara tillfyllest för att nå godtagbara föroreningskällors betydelse för ytvattnets beskaffen- förhållanden. het. Genom vidtagandet av de mycket angelägna åtgärderna Användning för att minska föroreningstillförseln vid Söder Mälar- strand till Riddarfjärden kommer tilloppsledningen till Stränderna längs den innersta delen av hamnbassängen Henriksdal att belastas hårdare. Detta medför ett ökat nyttjas i stor utsträckning för hamnanläggningar - Södra utsläpp vid Tegelviken. Med hänsyn till detta områdes Blasieholmskajen, Skeppsbron, Stadsgårdshamnen och karaktär av hamnområde synes denna ökning kunna Masthamnen samt kajer vid Djurgårdsstaden och på accepteras.
14-3 a 'Ill Strömbron Hamnan - läggning :£861 9S a HAMN BASSANGEN Området mellan Norrström och Danvikskanalens mynning Provpunkter
Hamnanläggning
Hamnanläggning/
Hamnanläggning
Salts fökvarn 0/
område med utsläpp av brädclavbppsvatten ( g 8) (15—D-7 område med utsläpp av dagvatten
■■■■ tlEENO. ■•••••• gräns för recipientområde
Horn= läggning 100 10 00 M
'Ta HAMN BASSAN GEN Området mellan Norrström :£861 och Danvikskanalens mynning U9S Bih. 1983:56B
SLUSSEN Fig14:3 Densitet, 6't
1977-06-01 1976-06-15
Djup, m -1 0 1 2 3 4 5 m -1 0 1 2 3 4 5 1 I 1 1 1 1 1 1 6 0 1 G' 0
4 - 4 -
8 - 8 -
12 - 12 -
16 - 16 -
20 - Avrinning 20 - Avrinning 05-01-- 31 05-01-06-15 24 - ca 55 milj rn3/d 24 - ca 5 milj m3/d 26 - 26 -
1976-07-12 1978-08-29 Djup, m-1 0 1 2 3 4 5 m-1 0 1 2 3 4 5 0 i 6. 0 i 1
4 - 4 -
8 8 -
12 - Avrinning 12 - Avrinning 07-01--12 08-01--29 , 16 - ca 3,2 milj.rn"/d 16 - Ca 1,5 milj. ni-Vd
20 - 20 -
24 - 24 - 26 - 26
1975-10-09 1980-10-15 Djup, m- 0 1 2 3 4 5 m-1 0 1 2 3 4 0 '6' 0
4 -
8 - 8
12 - 12 Avrinning 16 - Avrinning 16 09-09-- 10-09 10-01--is 3/d ca 13 milj m3/d 20 - ca 1,5 milj m 20
24 - 24 26 - 26
Bih. 1983:56B
SLUSSEN Fig.14:4 Ytvatten Syremättnad och totalfosfor 1976-1980 Totalkväve 1977-1980, Intervall och medelvärden.
Syremätt- nad, 0/0 Fig. a 130
120
110
100
90
80
70 Totat- fosfor 60 Fig. b /ugn 0 120 - 05-19' 'A I S I 0 1 (5) (5) 06-27 110 - (10) 100-
90 - Total- kväve Fig.c 80 - iugA 1400 - 70-
1200 - 60 -
1000 50 -
BOO - 40 -
600 - 30 -
400- 20-
200- 10-
0 i i 0 i i i I 05-271 A 5 0 05-19 A S 06:27 (4) (4) 06-27 (5) (5) (6) (8) (10)
Bih. 1983:56B
15 HAMNBASSÄNGEN ÖSTER OM DANVIKSKANALEN
Den aktuella delen av Hamnbassängen har en volym av 30 miljoner m3. En karta som visar djupförhållandena Maj Juni Juli Aug Sept inom området finns i fig 15:1. Kväve-fosforkvot 30:1 26:1 25:1 23:1 19:1
Aktuell vattenbeskaffenhet Beräknas kvoten för perioden maj-september de olika Va-verket har inte någon provpunkt inom detta reci- observationsåren framgår att det lägsta värdet förelåg pientområde. Omedelbart väster om linjen mellan 1979 (20:1) och det högsta värdet 1977 (26:1). Kvotvär- Danvikskanalens mynning och Valdemarsudde ligger dena var lägre än för Mälarens avrinning. provpunkten Saltsjökvarn, från vilken mätvärden redo- Liksom i den inre delen av Hamnbassängen var ytvattnet visades i redogörelsen för recipientområde 14. Ca 2 km vid Blockhusudden påtagligt bakteriellt förorenat. öster om utsläppspunkten för bräddavloppsvatten och Under perioden juni-september översteg halten termo- dagvatten ligger provpunkten Blockhusudden (se fig stabila coliformer 10 000 per liter i nära 40% av proven. I 15:2 och 15:5). Material från denna provpunkt användes endast 5 % av proven var halten mindre än 1 000 per i det följande för att illustrera beskaffenheten hos det liter. vatten som lämnar hamnbassängen. Föroreningstillskott och dessas effekt på vattenbeskaffen- I fig 15:3 redovisas syremättnadsgraden i ytvattnet vid heten provpunkten Blockhusudden under årets månader perioden 1976-1980. Medelvärdet för syremättnaden har Utledningen av bräddavloppsvatten och dagvatten sker varit över 100 % månaderna april-augusti. Enstaka genom en kort ledning som mynnar på ca 6 m djup intill värden under 100 % har dock förekommit samtliga dessa utloppsledningen från Henriksdals reningsverk (se fig månader. Under hösten, då det vertikala vattenutbytet 15:5). Nedan meddelas en beräkning av föroreningstill- är större, minskar ytvattnets syremättnad. Lägst har den skotten via detta utsläpp. För jämförelse anges även varit under november (medelvärdet 70 %). årsutsläppet och utsläppet under ett medeldygn från Henriksdal (1976-1980). Intervall och medelvärden för ytvattnets totalfosforhalt vid Blockhusudden under perioden 1976- 1980 redovisas De årliga föroreningstillskotten med dagvatten och i fig 15:4. Under månaderna februari-augusti har medel- bräddavloppsvatten är ungefär lika stora som motsva- värdena legat under 50g/l. Det lägsta medelvärdet - 35 rande tillskott till den inre delen av Hamnbassängen. Det mg/1 - förelåg i juli. Jämföres medelvärdena för Block- totala årliga utsläppet till Hamnbassängen är jämfört husudden under perioden februari-augusti med motsva- med det årliga utsläppet från Henriksdals reningsverk rande värden för Mälarens avrinning framgår det att litet. Beräkningsmässigt medför utsläppen nära vatteny- ökningen i ytvattnets fosforhalt varierade mellan 2 och tan i samband med regn en förhöjning av ytvattnets 11 ,u,g/l. Under den övriga delen av året var ökningen halter av totalfosfor och termostabila coliformer. En större, 9-27 yg/1 med maximum i november. Halten av granskning av mätvärdena visar emellertid att samban- totalkväve i ytvattnet vid Blockhusudden varierade det mellan höga föroreningshalter och stora regnmäng- mellan 550 och 1 950/2g/1. Månadsmedelvärdet var lägst i der är svagt. Såsom framhölls vid diskussionen av juli och högst i november (se fig 15:4). Kvoten mellan vattenbeskaffenheten hos ytvattnet i den inre delen av totalkväve och totalfosfor under perioden maj-septem- Hamnbassängen bidrar säkerligen flera källor till föro- ber anges nedan. reningen av Hamnbassängens ytvatten.
Tabell 15:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott till Hamnbassängen (öster om Danvikskanalen) med dagvatten (D), bräddavloppsvatten (B) och renat avloppsvatten (A) från Henriksdal
Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st
D per år 160 16 000 64 16 135 22 900 284 648 A" 101 000 4 650 000 62 000 81 000 D 5 år 7,3 730 2,9 0,7 " " B 30,3 5 150 64 145 D 2 år 5,1 510 2,0 0,5 B 20,3 3 470 43 98 D 4 mån 2,4 240 1,0 0,2 B " " 7,5 1 280 15,8 36 D 1 mån 1,3 130 0,5 0,1 B Y, 1, 1,3 220 2,7 6,2 A per dygn 277 12 700 170 220
15-1 Bih. 1983:56B
Användning stor betydelse. Tillskottet av totalfosfor till ytvattnet i samband med häftiga regn under vegetationsperioden är Det är endast den norra stranden av det aktuella vattenområdet som är belägen inom Stockholms kom- beräkningsmässigt så stort att det temporärt och lokalt skulle kunna medföra en ökad algproduktion i ytvatt- mun. Hela strandavsnittet ligger inom Djurgården och har ett mycket stort rekreativt värde. En promenadväg net. finns anlagd längs praktiskt taget hela stranden (se fig Det är i princip önskvärt att minska utsläppet av 15:5). Inom Hamnbassängen är trafiken med turistbåtar föroreningar till innerskärgården. För skärgården i stort och fritidsbåtar livlig. Det är med hänsyn till områdets medför emellertid en förbättrad rening vid Henriksdals nyttjande angeläget att vattenytorna hålls fria från reningsverk större effekt än åtgärder att minska de flytande förorening. Några strandbad är ej anlagda och befintliga utsläppen till Hamnbassängen av dagvatten är ej heller planerade. och bräddavloppsvatten. Bedömning Den ökning av utsläppet av bräddavloppsvatten till den Ytvattnet inom Hamnbassängen har en jämförelsevis aktuella delen av Hamnbassängen som erhålles genom hög föroreningsgrad, framför allt bakteriellt. Eftersom de föreslagna åtgärderna är relativt sett liten. Med det inte finns några strandbad inom området behöver hänsyn till de vinster som i andra hänseenden erhålls är den bakteriella föroreningen emellertid ej tillmätas så åtgärderna motiverade.
15-2 I '11K HAMNBASSÄNGEN
Området mellan Danvikskanalens mynning och Blockhusudden :£861 5 (Tippningsområde varför linjerna för djup >25 m är osäkra) 119
D JURGÅRDEN
144 2fartilla.
------_
liaubod a vm,
...... Henriksdals 3 ". S vinders viken 4 reningsverk
1.1 .,...,...?...... ,; .„.., - -,,,,, ....,..» -- — • _ • id . . Cong, 4 -t' e■ Q____4g, vg e 0 \ .- il ""•,_ , _' • - "'-'''-' 'V` 13årn.41; n_ \ , i, 4.),,,,' ./(22.:.•' t" *q! . ' . • N,
. , mnr, t p „„9,1111,1\ ,13' - "P ,, • __, c> ..,_ ■ r - .:»P_AN1- (k7'. . P=U_. 1111k ' N- t 14:-....,;;;;;Årk...... , r ' I 3 \ 04110. A. yickla ; r,X, 7P, ., “ _ 1 ,. j.>--....(.:s.4■; - 14 j Incluatno,,å41 " i -"-- ""------■ ....-;." 'SÖDT/ ' '-.. 9 • hh.l,ta)b -N\N. ----, d ,4 5 11. t:,„ 00.-.... „.." N.„,-_.- •
h'.11%, 3 0(11, •, Sy■ ■M1SrA, Bih. 1983:56B
Fig.15 :3 BLOCKHUSUDDEN 1976-1980 SYREMÄTTNAD I YTVATTNET Intervall och medelvärden
Syremättnad
140 130
120
110 100
90 80
70 60 50
0 im im Im F MA MJ J AS OND
8 Bih. 1983:84 8 Utloppsledning från Henriksdal G ugtal.• i Bräddavlopps- • vatten- och i dagvatten- le
ul NACKA
Bih. 1983:56B
Fig.15: 4 BLOCKHUSUDDEN 1976-1980 TOTALFOSFOR OCH TOTALKVAVE 1 YTVATTNET Intervall och medelvärden
Totalfosfor, P Fosforvärdena för okt. 1976- feb. 1977 har ej medtagits lug/l 100 -
90 -
80 -
70 -
60 -
SO -
40 -
30 -
20 -
10-
0 JF MAMJ J ASOND
Total kväve, N Aig/l 2000 -
1800-
1600-
1400-
1200-
1000-
800-
600-
400-
200-
0 Iii i i i i i J F MAMJ J A SOND