DOCSLIB.ORG

11 Karlbergssjön - Barnhusviken - Klara Sjö

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
11 Karlbergssjön - Barnhusviken - Klara Sjö Bih. 1983:56B 11 KARLBERGSSJÖN - BARNHUSVIKEN - KLARA SJÖ Ytan av vattenområdet mellan Ulvsundasjön och Rid- Halten av termostabila coliformer i ytvattnet har vid 30 darfjärden, Karlbergssjön - Barnhusviken - Klara Sjö, är % av va-verkets provtagningar under tiden 1 juni - 15 ca 250 000 m2 och volymen ca 700 000 m3. Maximidjupet september varit över 10 000 per liter. Endast i 15 % av är ca 4 m. proven har halten varit under 1 000 per liter ("tjänligt för friluftsbad"). Resultaten av de bakteriologiska analyser- Aktuell vattenbeskaffenhet na vid specialundersökningarna 1978 har sammanställts i nedanstående tabell. Underlaget för tabellen har häm- Va-verkets provpunkt i detta vattenområde vid reci- tats ur den rapport som utarbetats vid KTH. pientkontrollen är belägen i Barnhusviken nordnordväst om Norra Kungsbron (se kartskissen, fig 11:1). Djupet vid provpunkten är drygt 2 m. Antal prov (av totalt 22 st). Under 1978 utförde, såsom inledningsvis nämndes, Institutionen för vattenbyggnad vid KTH och va-verket Provpunkt 1 2 3 4 5 7 8 9 gemensamt undersökningar i området i syfte att studera Halt termostabila recipientpåverkan genom utsläpp av bräddat avloppsvat- coliformer per li- ten. Prov togs vid 10 provpunkter. Läget för dessa anges ter på kartskissen, fig 11:1. Provtagningen pågick under >10000 0 0 1 3 2 3 2 2 tiden 7 juni - 28 september, varvid prov togs vid 22 1 000 - 10 000 3 5 8 13 13 10 12 12 tillfällen. <1000 19 17 13 6 7 9 8 8 Följande redogörelse för det aktuella tillståndet i områ- det grundar sig på resultaten från va-verkets undersök- Av tabellen framgår att föroreningsgraden blir högre ningar under åren 1976-1980, då flertalet år prov togs en med ökat avstånd från Ulvsundasjön fram till provpunkt gång i månaden under tiden maj - oktober. Vattnet vid 4 (omedelbart uppströms S:t Eriksbron). På sträckan provpunkten har i regel inte varit temperaturskiktat. mellan provpunkterna 4 och 9 (nedströms Kungsbron) är Under sommaren stiger temperaturen vanligen till drygt föroreningen av samma storleksordning. Vid undersök- 18°C. Syrehalten har oftast varit hög från ytan till botten. ningarna förelåg ett tydligt samband mellan kraftig Vid samtliga undersökningar i maj och juni har ytvattnet nederbörd och höga bakteriehalter i området. varit övermättat med syre (fig 11:2a). Under juli och augusti har såväl syreövermättnad som syrebrist före- Om totalfosforhalt, kväve-fosforkvot och halt av termo- kommit. Under hösten, september - oktober, har vattnet stabila coliformer används som mått för föroreningsni- varit undermättat med syre vid samtliga provtagningstill- vån framgår det vid en jämförelse att Karlbergssjön - fällen utom ett. Den lägsta uppmätta syrehalten i Barnhusviken - Klara Sjö är mera förorenad än de båda bottenvattnet (2 m djup) är 6,7 mg/l. Detta värde delar av Mälaren med vilka området står i förbindelse, noterades i början av juli 1977 efter en period med riklig Ulvsundasjön och Riddarfjärden. nederbörd. Nedan meddelas medelvärden för totalfosfor och total- Vattenomsättning kväve samt kvoten kväve:fosfor månaderna maj - oktober (se även fig 11:2b). Med hänsyn till att Karlbergskanalen är mycket smal och grund i förhållande till Tranebergssund, som förenar Totalfosfor, Totalkväve, Kväve: Ulvsundasjön med de söder om sjön belägna delarna av fosfor Mälaren, torde en mycket liten del av det vatten som tillförs Ulvsundasjön avrinna genom Karlbergskanalen. Maj 44 985 22:1 Genomströmningen av Karlbergssjön - Barnhusviken - Juni 53 910 17:1 Klara Sjö kan därför anses vara mycket liten under stora Juli 64 920 14:1 delar av året. I den sydligaste delen av området torde i Aug 62 750 12:1 samband med variationer i Mälarens vattenstånd ett Sept 66 1 030 16:1 vattenutbyte med Riddarfjärden äga rum. Okt 65 1 020 16:1 Föroreningstillskott och dessas effekt på vattenbeskaffen- Det högsta noterade totalfosforvärdet är 92 ig/1 (sep- heten tember 1978). Mycket kraftig nederbörd föll dagarna före provtagningstillfället. Totalkvävehalten har varierat Bräddavloppsvatten avbördas till området Karlbergs- mellan 650 och 1 400 1.1g/I. Kväve:fosfor-kvoten för juli sjön - Barnhusviken - Klara Sjö via 19 bräddavlopps- och augusti är låg. Vid några observationer under dessa brunnar. Antalet bräddtillfällen har beräknats till 20 per månader har praktiskt taget inget oorganiskt kväve sommarperiod. På kartskissen, figur 11:3 har strandav- funnits kvar i vattnet. snitt med utsläpp av dagvatten- och bräddavloppsvatten markerats. Siktdjupet är i regel mellan 1,5 och 2,5 m. Ett jämförel- sevis lågt värde, 0,8 m, noterades den 5 juni 1980. Utsläppen av dagvatten och bräddavloppsvatten samt de Sannolikt förorsakade skyfallet den 1-2 juni kraftig tillförda mängderna syreförbrukande material (COD), tillförsel av bräddavloppsvatten och dagvatten vari- totalfosfor (Tot-P) och termostabila cOliformer (TCB) genom vattnet i området fick en hög grumlighet. har beräknats till följande värden. Bih. 1983:56B Tabell 11:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B) Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st D per år 110 11 000 44 11 38 6 500 80 182 D 5 år 4,4 440 1,6 0,4 B 19 77 20,5 3 460 43,0 98 D 2 år 3,2 320 1,3 0,3 B 97 97 12,1 2 040 25,4 58 D 4 mån 1,3 130 0,5 0,1 B 99 99 3,1 530 6,5 15 D 1 mån 0,6 60 0,2 0,1 B 59 99 0,6 100 1,3 2,9 Utsläppet av syreförbrukande material under ett 2- I samband med specialundersökningarna i "Klara Sjö- årsregn medför en syreförlust av 1 mg/1 räknat på hela området" 1978 kontrollerades även vattenbeskaffenhe- vattenvolymen i recipientområdet. Såsom redovisats ten vid en provpunkt i Riddarfjärden i närheten av ovan är syrehalterna i regel höga och synes endast vid Stadshuset. I tabell 11:2 redovisas det geometriska kraftiga regn påverkas av utsläppen av dagvatten och medelvärdet av bakteriehalterna dels vid 6 platser bräddavloppsvatten. Tack vare att utbytet mellan ytvat- (provpunkterna 3-5 och 7-9) i "Klara Sjö-området", dels ten och bottenvatten är stort i den grunda sjön är vid Stadshuset. I tabellen redovisas även de regn som föll effekten av de stora utsläppen jämförelsevis små. närmast före provtagningstillfället. Haltvärdena för "Klara Sjö-området" redovisas i storleksordning och De mängder fosfor och termostabila coliformer som inte i tidsföljd. enligt tabell 11:1 tillförs detta recipientområde i sam- band med regn kan beräknas ge följande ökningar av De högsta bakteriehalterna noterades den 14 augusti. halterna i området. Tidigare samma dag föll ett 1-månads- å 4-månadersregn (beroende på varaktighet). Beräknad halt av termosta- bila coliformer stämmer väl med uppmätt halt omedel- Tot-P TCB bart efter regnet. Två dygn senare hade halten minskat ptg/1 st/1 betydligt och efter ytterligare 5 dygn var halten mindre än 1 000 per liter i hela området. En snabb minskning av 5-årsregn 60 140 000 bakteriehalterna noterades även vid andra tillfällen 2-årsregn 40 85 000 under 1978. De kraftiga regnen den 5 augusti och 1 4-månadersregn 10 22 000 september (mer än 2-årsregn) medförde ca 3 gånger 1-månadsregn 2 4 300 större bräddning till recipientområdet än regnet den 14 augusti. Ändå var bakteriehalterna den 8 augusti och 4 Dessa halter tyder på att utsläppen till området är september — dvs efter 3 dygn — lägre än halterna mycket stora i förhållande till dess kapacitet. Vid ett visst omedelbart efter regnet den 14 augusti. Det är oftast de regn blir förhöjningen av halterna i detta vattenområde mycket höga bakteriehalterna (>10 000 termostabila 10 gånger större än i Riddarfjärden. Ett annat perspektiv coliformer per liter) som minskar snabbt, troligen på utsläppens betydelse ger en bedömning av den årliga beroende på sedimentering, medan den fortsatta minsk- fosfortillförseln, 115 kg/år. Denna innebär en ytbelast- ningen till halter lägre än 1 000 per liter går betydligt ning av 0,5 g fosfor per m2 och år vilket är en stor långsammare. Att halterna minskar långsammare med belastning med hänsyn till områdets näringsstandard. tiden kan möjligen bero på okontrollerad tillförsel av Vid undersökningarna 1976 av de för restaurering spillvatten till området. prioriterade 6 stockholmssjöarna var det bara Lillsjön De föroreningar som släpps ut i "Klara Sjö-området" med ett dominerande spillvattenutsläpp som hade en transporteras med västliga och nordliga vindar vidare till större fosforbelastning än "Klara Sjö-området". Riddarfjärden. De tillfällen då vattnet varit mer förore- Jämförs de samband som redovisas ovan mellan typ av nat vid Stadshuset än i "Klara Sjö-området" har nästan regn och föroreningstillskott med de halter som upp- alltid föregåtts av västliga och nordliga vindar. Samspelet mätts, föreligger en mycket god överensstämmelse i flera mellan bräddning och vindriktning samt bakteriehalten fall. Sålunda är den beräknade förhöjningen av fosfor- vid Stadshuset belyses också av förhållandena efter halten efter de kraftiga regnen i början av september regnet den 14 augusti. Trots höga bakteriehalter i "Klara 1978 i god överensstämmelse med den uppmätta fosfor- Sjö-området" förblev halten låg vid Stadshuset beroende halten. Vidare har halterna av termostabila coliformer på att ostliga och sydostliga vindar blåste flera dagar efter vid endast 15 % av va-verkets undersökningar varit regnet. Vid flera tillfällen 1978 minskade bakteriehalten mindre än 1 000 per liter. Redan bräddningen vid ett mellan Kungsbron och Stadshusbron för att sedan öka 1-månadsregn ger en förhöjning av halten termostabila markant ute i Riddarfjärden. Detta tyder på förekomst coliformer med 4 000 per liter. Eftersom bakteriehalter- av direkta spillvattenutsläpp i trakterna kring Stadshu- na i recipienten även en tid efter bräddningstillfället set. Dylika spillvattenutsläpp kan bero på ofullkomlig- kommer att vara högre är det rimligt att halten termo- heter i ledningsnätet. Bakterietillskott kan emellertid stabila coliformer sällan understiger 1 000 per liter. även ske i samband med hamnverksamheten vid Tegel- 11-2 Bih.
Load more

Recommended publications
  • Gator, Allmänna Platser Kvarter I Stockholm
    STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH -MEMORIAL BIHANG 1939 Ni 15 GATOR, ALLMÄNNA PLATSER OCH KVARTER I STOCKHOLM OFFICIELL FÖRTECKNING Å 1 4) G Å V 7. K. L. Beckmans Boktryckeri Stockholm 194.0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Förord 3 Förklaringar 5 Stockholms indelning i församlingar och stadsdelar (karta). Gator och allmänna platser : Alfabetisk förteckning 11 Förteckning stadsdelsvis 45 Kvarter: Alfabetisk förteckning 79 Förteckning stadsdelsvis 113 D EN HÄR FÖRELIGGANDE sjunde upplagan av den officiella förteck- ningen över gator, allmänna platser och kvarter i Stockholm avser för- hållandena den 31 december 1939. I densamma har emellertid även (med särskild markering) medtagits de namn, som intill nämnda datum blivit av stadsfullmäktige antagna, men som icke hunnit fastställas av överståthållarämbetet. Beträffande namnformer och stavning har i den nya upplagan tillämpats de principer för vilka redogjorts i förordet till 1933 års förteckning. Några väsentliga förändringar vid utredigerandet av denna upplaga ha i övrigt icke vidtagits. Stockholm den 31 december 1939. För namnberedningen: PAUL MAGNUSON Adolf Schiick 3 FÖRKLARINGAR. * betecknar, att motsvarande namn antagits av stadsfullmäktige men ej ännu hunnit fastställas av överståthållarämbetet. t betecknar, att motsvarande kvarter, gata eller allmän plats skall utgå enligt fastställd stadsplan. x betecknar gängse, men icke officiellt antaget eller fastställt namn på väg eller gata inom icke stadsplanelagt område. Parentes ( ) efter stadsdelsbeteckningen angiver den församling inom vilken gata eller kvarter är belägen. Församlingarnas och stadsdelarnas beteckningssätt inom Stockholms stad: Abrbg = Abrahamsberg (Hed. El. förs.) = Hedvig Eleonora för- (Ad. Fr. förs.) = Adolf Fredriks försam- samling ling Hjh. = Hjorthagen Alvik = Alvik Hräng. = Herrängen Aspu. = Aspudden Häg. = Hägersten Beckob. = Beckomberga (Hög. förs.) = Högalids församling Broky. = Bromma Kyrka Högl.
    [Show full text]
  • Program För City
    PROGRAM FÖR CITY 2018-02-22 Godkänt dokument - Thomas Stoll, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2018-02-08, Dnr 2017-06022 Dnr 2018-02-08, stadsbyggnadskontor, Stockholms Stoll, Thomas - dokument Godkänt Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad Projektgrupp Catarina Holdar, projektledare (fr.o.m. nov. 2016) Louise Heimler, projektledare (t.o.m. okt. 2016) David Essinger Matt ias Olsson Daniel Sjöborg Referenspersoner Torleif Falk, stadsarkitekt Thomas Stoll, planchef Martin Schröder, enhetschef Underlag kulturmiljö Anna Birath, Nyréns arkitekter AB Markus Ängeby, Nyréns arkitekter AB Grafi sk form och kartor Anna Bernmark, White arkitekter AB Tove Jägerhök, White arkitekter AB Viktoria Arvidsson, White arkitekter AB Bilder och fotografi er Bilder: Stadsbyggnadskontoret om inte annat anges. Fotografi er: Lennart Johansson, om inte annat anges. Tryck XXX 2018 Omslag. Båtar på Nybroviken. 2 Godkänt dokument - Thomas Stoll, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2018-02-08, Dnr 2017-06022 Dnr 2018-02-08, stadsbyggnadskontor, Stockholms Stoll, Thomas - dokument Godkänt Uppdraget Kommunfullmäktige gav 2012-10-15 (§ 14) stadsbygg- nads-, trafi k- och exploateringsnämnderna i uppdrag att implementera Stockholms stads vision för City 2030. Trafi knämnden fi ck i uppdrag att ta fram en trafi k- och gatumiljöplan, stadsbyggnadsnämnden att påbörja utred- ningsarbete avseende program- och strategifrågor och exploateringsnämnden att leda det operativa arbetet med stadsutvecklingsområdet City. Beslut om uppdragen fat- tades i stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och trafi knämnden i december 2012. Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden tagit fram detta program som svar på kommunfullmäktiges beslut. I budget för 2016 fi ck stadsbyggnadsnämnden ett särskilt uppdrag att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen i City, inte minst vad gäller höjder och taklandskap. I budget för 2017 fi ck stadsbyggnadsnämnden tillsammans med exploate- ringsnämnden och trafi knämnden i uppdrag att utveckla City.
    [Show full text]
  • Läs Rapporten
    Sedimentkonsult HB Metaller och organiska miljöföroreningar i Ulvsundasjön, Karlbergskanalen och Bällstaviken 2017 av Per Jonsson Mottagare: Miljöförvaltningen Stockholms Stad Sollenkroka den 10 oktober 2018 JP Sedimentkonsult Rapport 2018:7. Adress Telefon Postgiro Bankgiro Org.nr JP Sedimentkonsult HB 08-57163744 219638-4 5943-4704 969720-0815 Västernäsvägen 17 070-5208057 130 40 Djurhamn [email protected] www.jpsedimentkonsult.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 1 UPPDRAG OCH SYFTE 8 1.1 Beställare 8 1.2 Syfte 8 1.3 Arbetsmoment 8 1.4 Rapportens uppläggning 9 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 10 2.1 Bedömningsgrunder metaller 10 2.2 Bedömningsgrunder organiska miljögifter 11 3 ULVSUNDASJÖN/BÄLLSTAVIKEN 13 3.1 Områdesbeskrivning 13 3.2 Djupkartering 14 3.3 Kartering med side scan sonar 14 3.1.3.1 Iakttagelser från sonarunderlaget 15 3.1.3.1.1 Översiktligt 16 3.1.3.1.2 Detaljer 17 3.1.3.1.2.1 Rörledningar 17 3.1.3.1.2.2 Rad av ekon 19 3.1.3.1.2.3 Vrak 20 3.1.4 Sedimentprovtagning 23 3.1.5 Sedimentkärnor 25 3.1.6 Torrsubstanshalt och organisk halt 26 3.1.7 Bottendynamik 28 3.1.8 Föroreningar 30 3.1.8.1 Areell fördelning 30 3.1.8.1.1 Metaller 30 3.1.8.1.2 Organiska föroreningar 32 3.1.8.1.2.1 Polycykliska aromatiska kolväten – PAH 32 3.1.8.1.2.2 Organiska tennföreningar 32 3.1.8.1.2.3 Polyklorerade bifenyler – PCB 35 3.1.8.1.2.4 Polybromerade flamskyddsmedel 36 3.1.8.1.2.5 Perfluoroktansulfonsyra – PFOS 36 3.1.8.2 Föroreningshistorik 37 3.1.8.2.1 Metaller 37 3.1.8.2.2 Organiska föroreningar 39 3.1.8.2.2.1 Polyaromatiska kolväten – PAH 39 3.1.8.2.2.2 Organiska tennföreningar 40 3.1.8.2.2.3 Polyklorerade bifenyler - PCB 41 3.1.8.2.2.4 Bromerade flamskyddsmedel 42 3.1.9 Datering 42 4 KARLBERGSKANALEN 45 4.1 Områdesbeskrivning 45 4.2 Djupkartering 45 4.3 Kartering med side scan sonar 46 4.3.1 Översiktligt 46 4.3.1.1 Iakttagelser från sonarunderlaget 46 4.3.1.2.1 Rörledningar 46 4.3.1.2.2 Brofästen, vrak etc.
    [Show full text]
  • Kungsholms Strandstig - Ett Gestaltningsförslag För En Vattennära Promenad
    Kungsholms strandstig - Ett gestaltningsförslag för en vattennära promenad Julia Hedman Självständigt arbete ∙ 30 hp Landscape Architecture - Master’s programme Alnarp 2019 Kungsholms strandstig - A design proposal for a promenade close to water Julia Hedman Handledare: Christine Haaland, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Bitr.handledare: Arne Nordius, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och för- valtning Examinator: Karl Lövrie, SLU Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Biträdande examinator: Kristin Wegren, SLU Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Independent Project in Landscape Architecture Kurskod: EX0814 Program: Landscape Architecture - Master’s programme Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2019 Omslagsbild: Julia Hedman (2018) Elektroniskkälla: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: landskapsarkitektur, gestaltning, vattenmiljö, promenadstråk, park, vatten SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Jag vill tacka mina båda handledare Christine Haaland och Arne Nordius för deras engagemang, värdefulla råd och för det stöd de gett mig under arbetet. Jag vill också tacka Amanda, Joakim, Per och Dennis för deras stöd och uppmuntran. TACK! Abstract Sammanfattning The water in Stockholm as well as it’s parks and green areas are important Vattnet
    [Show full text]
  • Underlag För Åtgärder Av Akvatiska Livsmiljöer I Riddarfjärden Och Ulvsundasjön
    UNDERLAG FÖR ÅTGÄRDER AV AKVATISKA LIVSMILJÖER I RIDDARFJÄRDEN OCH ULVSUNDASJÖN DELRAPPORT 1 UPPDRAG 287723, Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i Uppdragsnamn: Riddarfjärden och Ulvsundasjön DELRAPPORT 1. Underlag för åtgärder av akvatiska Titel på rapport: livsmiljöer i Riddarfjärden och Ulvsundasjön. Påverkansanalys, statusklassificering och sjömätning. Version: Slutrapport Datum: 2020-01-31 MEDVERKANDE Beställare: Stockholms stad Kontaktperson: Jenny Pirard Erika Landén, Daniel Nilsson, Henrik Schreiber, Mia Konsulter: Sklenar och Anne Thorén på Tyréns Christan Vinterhav, Clinton Uppdragsansvarig: Anders Larsson, Tyréns Kvalitetsgranskning: Anders Larsson, Tyréns Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 553194-7986 SAMMANFATTNING Miljöförvaltningen i Stockholms stad har gett Utöver detta syns tecken på mekanisk påver- Tyréns i uppdrag att utarbeta ett förslag till lokalt kan i form av släpmärken, ankringsgropar och åtgärdsprogram för vattenförekomsterna Riddar- muddrade ytor i så gott som hela mätområdet. fjärden och Ulvsundasjön avseende hydromorfo- logi och akvatiska livsmiljöer. Det morfologiska En del i uppdraget är att för vattenförekomsterna tillståndet är idag dåligt i Ulvsundasjön och otill- bedöma status och föreslå en reviderad status- fredsställande i Riddarfjärden. I denna delrapport bedömning avseende morfologiskt tillstånd och redovisas de inledande skedena i arbetet med att konnektivitet. Morfologiskt tillstånd bedöms av identifiera lämpliga åtgärder, vilket är att beskriva Tyréns ha otillfredsställande status i både Riddar- nuvarande förhållanden, en sjömätning av bot- fjärden och Ulvsundasjön. Detta innebär en skill- tenförhållanden, en reviderad statusbedömning nad jämfört med gällande status då vattenmyndig- samt en analys av framtida påverkan som följd av hetens bedömning är dålig för Ulvsundasjön. För befintlig och ändrad mark- och vattenanvändning. Lillsjön saknas fastställd status då sjön inte utgör vattenförekomst.
    [Show full text]
  • Kungsholms Strandstig Programhandling
    Kungsholms Strandstig Programhandling KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING 2 Kungsholms Strandstig | Stockholm | Programhandling | 2012-03-31 3 Inledning SOLNA Kungsholms strandstig är en del av ett promenadstråk som löper runt hela Kungsholmen. Området har tidigare en tradition av att vara industriområde. Redan på 1600-talet fanns lastbryggor Vasaparken NORRMALM och upplag längs stränderna. Under 1800-talets senare hälft kulminerade industriverksamheten då AB Separator flyttade hit med sin mjölkhantering och mejeriproduktion. St Eriksbron Kungsholmens strandpromenader började byggas ut på 1920-talet i samband med att stadshuset Essingeleden Barnhusbron Norra Bantorget byggdes. Under 1930-talet byggdes sedan Kungsbrokajen ut och promenaden utformades där med Tekniska Inedalsgatan nämndehuset rumsbildande låga granitmurar och ett växlande trädgårdsmotiv. En betydande del av stråket anlades under 1950-talet då Stockholmsskolan var den härskande gestaltningsprincipen. Stockholmsskolan arbetade utifrån platsens förutsättningar och behöll och förstärkte dess naturliga karaktärsdrag. I den Pipersgatan förfinade naturen inrymde man sedan bänkar, lekplatser och perennplanteringar som ”pärlor” här och var. En viktig del inom Stockholmsskolan var att skapa möjligheter till aktiviteter i parkerna och att Stadshuset parkerna skulle användas av medborgarna. Parken nedanför Grubbensringen tillkom i samband med utbyggnaden av St Eriksområdet i slutet på LILLA ESSINGEN RIDDARFJÄRDEN 1990-talet. LÅNGHOLMEN Idag är Kungsholms strandstig ett populärt promenadstråk. Här samsas joggare, cykelpendlare, lunchflanörer och hundägare tillsammans med dagisgrupper och pensionärer. Stadsdelsförvaltningen har under de senaste åren sett hur behovet av reinvesteringar och upprustning av parkstråket har ökat. År 2010 gav stadsdelsnämnden förvaltningen i uppdrag att ta fram ett program för Kungsholms strandstig. Programhandlingen ger en målbild för hur stråket kan utvecklas. Del 4 Del 3 Arbetsområde Del 2 Vårt arbetsområde sträcker sig från Kungsbron i öster till Hornsberg i väster.
    [Show full text]
  • Stockholms Läns Författningssamling
    Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen 01FS 2001:138 Utkom från trycket Länsstyrelsens i Stockholms län föreskrifter den 21 juni 2001 om sjötrafiken m.m., utom vissa ankringsförbud, inom Stockholms län; beslutade den 6 april 2001 och den 22 maj 2001 (dnr 1231-2001-17194 och 1231-2001-27282). Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar följande föreskrifter med stöd av 2 kap. 2 och 6 §§ sjötrafikförordningen (1986:300), 2 § andra stycket förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga an- läggningar m.m. och 2 kap. 9 § lagen om kulturminnen m.m. (1988:950). Föreskrifterna är i respektive kapitel ordnade kommunvis och inom kommunerna i huvudsak från norr till söder. Positionerna är angivna enligt WGS-84. Bestämmelserna inbegriper de permanenta föreskrifter Länsstyrelsen meddelat fram till dagen för ikraftträdande. Några föreskrifter är beslu- tade av annan myndighet vilket framgår av rubriken. Beträffande dessa beslutar Länsstyrelsen inte annat än att de skall medtagas för att största möjliga överskådlighet av nu gällande lokala sjötrafikföreskrifter för länet skall erhållas. Föreskrifterna kommer även att noteras i Underrättelser för sjöfarande. Kapitel 1. Fartbegränsningar i saltsjön och Mälaren Inom vattenområdena enligt detta kapitel gäller förbud för envar att framföra maskindriven farkost med högre fart än vad som anges i varje särskilt fall. Som villkor för tillämpningen av varje förbud gäller, om inte annat särskilt anges, att sjövägmärken (benämns alternativt anslag, tavlor Utgivare Lst, Stockholm Lars-Eric Anderfjärd, Länsstyrelsen ISSN 0347-1632 eller skyltar) med tillkännagivande av förbudet skall finnas uppsatta. Enligt huvudregeln i sjötrafikförordningen gäller att berörd kommun svarar för att ett sjövägmärke som Länsstyrelsen föreskrivit om sätts upp och underhålls.
    [Show full text]
  • Detaljerad Information Om Varje Gångstråk 2020
    Gångstråk 2 (40) Vill du gå långt eller kort, en lång helgpromenad till museet eller en kortare tur från jobbet? Välj bland 26 gångstråk i och runt Stockholms stad. Stråken går utmed de kollektiva spårförbindelserna så att du lätt kan hoppa på tåget, tunnelbanan eller spårvagnen om du vill avsluta promenaden. Ambitionen är att finna gena, trevliga och säkra gångstråk i lugna miljöer utan bilbuller, om möjligt i parker och grönområden, samt utmed vatten och gärna förbi intressanta hus och platser. Gångstråk Stockholm är ett projekt som sammanlänkar de yttre och inre delarna av staden och dess omgivningar samtidigt som det befrämjar folkhälsan genom att inspirera och underlätta vardagsmotion. I den här foldern finns information om de olika stråken, att använda tillsammans med den gångstråkskarta som finns på webbplatsen motionera.stockholm/gangstrak. Gångstråk 3 (40) Sammanfattning ....................................................................................... 2 1 Hässelbystråket ..................................................................................... 5 Ett pärlband av mälarbad ........................................................................... 5 2 och 2A Vällingbystråket ....................................................................... 6 Från 50-talets stadsdelsvision till nationalromantiskt stadshus ................. 6 3 Spångastråket........................................................................................ 8 Förbi hästar i trav mot Pampas och innerstad ..........................................
    [Show full text]
  • Program För City
    PROGRAM FÖR CITY Samrådshandling 2017-05-08 Stadsbyggnadskontoret Uppdraget Stockholms stad Kommunfullmäktige gav 2012-10-15 (§ 14) stadsbygg- Projektgrupp nads-, trafik- och exploateringsnämnderna i uppdrag att Catarina Holdar, projektledare (fr.o.m. nov. 2016) implementera Stockholms stads vision för City 2030. Louise Heimler, projektledare (t.o.m. okt. 2016) David Essinger Trafiknämnden fick i uppdrag att ta fram en trafik- och Mattias Olsson gatumiljöplan, stadsbyggnadsnämnden att påbörja utred- Daniel Sjöborg ningsarbete avseende program- och strategifrågor och Referenspersoner exploateringsnämnden att leda det operativa arbetet med Torleif Falk stadsutvecklingsområdet City. Beslut om uppdragen fat- Thomas Stoll tades i stadsbyggnadsnämnden, expoateringsnämnden och Martin Schröder trafiknämnden i december 2012. Stadsbyggnadskontoret Underlag kulturmiljö har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden tagt fram detta Anna Birath, Nyréns program som svar på kommunfullmäktiges beslut. Markus Ängeby, Nyréns Grafisk form och kartor I budget för 2016 fick stadsbyggnadsnämnden ett särskilt Anna Bernmark, White arkitekter AB uppdrag att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen i City, inte Tove Jägerhök, White arkitekter AB minst vad gäller höjder och taklandskap. I budget för 2017 Viktoria Arvidsson, White arkitekter AB får stadsbyggnadsnämnden tillsammans med exploate- Bilder och fotografier ringsnämnden och trafiknämnden i uppdrag att utveckla Bilder: Stadsbyggnadskontoret om inte annat anges. City. Ett av områdena som ska prioriteras i det fortsatta Fotografier: Lennart Johansson, om inte annat anges. arbetet är Tegelbacken och Järnvägsparken i Södra Klara. Tryck Framkomligheten för prioriterade trafikslag ska särskilt x, månad 2017 beaktas. Program för City är framtaget och beslutat av stads­ byggnadsnämnden XXXX. Omslag. Båtar på Nybroviken. Samråd Läsanvisning Program för City är uppdelat i två huvuddelar: Del 1 som beskriver riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen i City och Del 2 som beskriver förutsättningarna för riktlin- jerna.
    [Show full text]