Bih. 1983:56B 11 KARLBERGSSJÖN - BARNHUSVIKEN - KLARA SJÖ Ytan av vattenområdet mellan Ulvsundasjön och Rid- Halten av termostabila coliformer i ytvattnet har vid 30 darfjärden, Karlbergssjön - Barnhusviken - Klara Sjö, är % av va-verkets provtagningar under tiden 1 juni - 15 ca 250 000 m2 och volymen ca 700 000 m3. Maximidjupet september varit över 10 000 per liter. Endast i 15 % av är ca 4 m. proven har halten varit under 1 000 per liter ("tjänligt för friluftsbad"). Resultaten av de bakteriologiska analyser- Aktuell vattenbeskaffenhet na vid specialundersökningarna 1978 har sammanställts i nedanstående tabell. Underlaget för tabellen har häm- Va-verkets provpunkt i detta vattenområde vid reci- tats ur den rapport som utarbetats vid KTH. pientkontrollen är belägen i Barnhusviken nordnordväst om Norra Kungsbron (se kartskissen, fig 11:1). Djupet vid provpunkten är drygt 2 m. Antal prov (av totalt 22 st). Under 1978 utförde, såsom inledningsvis nämndes, Institutionen för vattenbyggnad vid KTH och va-verket Provpunkt 1 2 3 4 5 7 8 9 gemensamt undersökningar i området i syfte att studera Halt termostabila recipientpåverkan genom utsläpp av bräddat avloppsvat- coliformer per li- ten. Prov togs vid 10 provpunkter. Läget för dessa anges ter på kartskissen, fig 11:1. Provtagningen pågick under >10000 0 0 1 3 2 3 2 2 tiden 7 juni - 28 september, varvid prov togs vid 22 1 000 - 10 000 3 5 8 13 13 10 12 12 tillfällen. <1000 19 17 13 6 7 9 8 8 Följande redogörelse för det aktuella tillståndet i områ- det grundar sig på resultaten från va-verkets undersök- Av tabellen framgår att föroreningsgraden blir högre ningar under åren 1976-1980, då flertalet år prov togs en med ökat avstånd från Ulvsundasjön fram till provpunkt gång i månaden under tiden maj - oktober. Vattnet vid 4 (omedelbart uppströms S:t Eriksbron). På sträckan provpunkten har i regel inte varit temperaturskiktat. mellan provpunkterna 4 och 9 (nedströms Kungsbron) är Under sommaren stiger temperaturen vanligen till drygt föroreningen av samma storleksordning. Vid undersök- 18°C. Syrehalten har oftast varit hög från ytan till botten. ningarna förelåg ett tydligt samband mellan kraftig Vid samtliga undersökningar i maj och juni har ytvattnet nederbörd och höga bakteriehalter i området. varit övermättat med syre (fig 11:2a). Under juli och augusti har såväl syreövermättnad som syrebrist före- Om totalfosforhalt, kväve-fosforkvot och halt av termo- kommit. Under hösten, september - oktober, har vattnet stabila coliformer används som mått för föroreningsni- varit undermättat med syre vid samtliga provtagningstill- vån framgår det vid en jämförelse att Karlbergssjön - fällen utom ett. Den lägsta uppmätta syrehalten i Barnhusviken - Klara Sjö är mera förorenad än de båda bottenvattnet (2 m djup) är 6,7 mg/l. Detta värde delar av Mälaren med vilka området står i förbindelse, noterades i början av juli 1977 efter en period med riklig Ulvsundasjön och Riddarfjärden. nederbörd. Nedan meddelas medelvärden för totalfosfor och total- Vattenomsättning kväve samt kvoten kväve:fosfor månaderna maj - oktober (se även fig 11:2b). Med hänsyn till att Karlbergskanalen är mycket smal och grund i förhållande till Tranebergssund, som förenar Totalfosfor, Totalkväve, Kväve: Ulvsundasjön med de söder om sjön belägna delarna av fosfor Mälaren, torde en mycket liten del av det vatten som tillförs Ulvsundasjön avrinna genom Karlbergskanalen. Maj 44 985 22:1 Genomströmningen av Karlbergssjön - Barnhusviken - Juni 53 910 17:1 Klara Sjö kan därför anses vara mycket liten under stora Juli 64 920 14:1 delar av året. I den sydligaste delen av området torde i Aug 62 750 12:1 samband med variationer i Mälarens vattenstånd ett Sept 66 1 030 16:1 vattenutbyte med Riddarfjärden äga rum. Okt 65 1 020 16:1 Föroreningstillskott och dessas effekt på vattenbeskaffen- Det högsta noterade totalfosforvärdet är 92 ig/1 (sep- heten tember 1978). Mycket kraftig nederbörd föll dagarna före provtagningstillfället. Totalkvävehalten har varierat Bräddavloppsvatten avbördas till området Karlbergs- mellan 650 och 1 400 1.1g/I. Kväve:fosfor-kvoten för juli sjön - Barnhusviken - Klara Sjö via 19 bräddavlopps- och augusti är låg. Vid några observationer under dessa brunnar. Antalet bräddtillfällen har beräknats till 20 per månader har praktiskt taget inget oorganiskt kväve sommarperiod. På kartskissen, figur 11:3 har strandav- funnits kvar i vattnet. snitt med utsläpp av dagvatten- och bräddavloppsvatten markerats. Siktdjupet är i regel mellan 1,5 och 2,5 m. Ett jämförel- sevis lågt värde, 0,8 m, noterades den 5 juni 1980. Utsläppen av dagvatten och bräddavloppsvatten samt de Sannolikt förorsakade skyfallet den 1-2 juni kraftig tillförda mängderna syreförbrukande material (COD), tillförsel av bräddavloppsvatten och dagvatten vari- totalfosfor (Tot-P) och termostabila cOliformer (TCB) genom vattnet i området fick en hög grumlighet. har beräknats till följande värden. Bih. 1983:56B Tabell 11:1 Utsläppta volymer och föroreningstillskott med dagvatten (D) och bräddavloppsvatten (B) Regn, åter- Volym COD Tot-P TCB komsttid 1 000 m3 kg kg 1012 st D per år 110 11 000 44 11 38 6 500 80 182 D 5 år 4,4 440 1,6 0,4 B 19 77 20,5 3 460 43,0 98 D 2 år 3,2 320 1,3 0,3 B 97 97 12,1 2 040 25,4 58 D 4 mån 1,3 130 0,5 0,1 B 99 99 3,1 530 6,5 15 D 1 mån 0,6 60 0,2 0,1 B 59 99 0,6 100 1,3 2,9 Utsläppet av syreförbrukande material under ett 2- I samband med specialundersökningarna i "Klara Sjö- årsregn medför en syreförlust av 1 mg/1 räknat på hela området" 1978 kontrollerades även vattenbeskaffenhe- vattenvolymen i recipientområdet. Såsom redovisats ten vid en provpunkt i Riddarfjärden i närheten av ovan är syrehalterna i regel höga och synes endast vid Stadshuset. I tabell 11:2 redovisas det geometriska kraftiga regn påverkas av utsläppen av dagvatten och medelvärdet av bakteriehalterna dels vid 6 platser bräddavloppsvatten. Tack vare att utbytet mellan ytvat- (provpunkterna 3-5 och 7-9) i "Klara Sjö-området", dels ten och bottenvatten är stort i den grunda sjön är vid Stadshuset. I tabellen redovisas även de regn som föll effekten av de stora utsläppen jämförelsevis små. närmast före provtagningstillfället. Haltvärdena för "Klara Sjö-området" redovisas i storleksordning och De mängder fosfor och termostabila coliformer som inte i tidsföljd. enligt tabell 11:1 tillförs detta recipientområde i sam- band med regn kan beräknas ge följande ökningar av De högsta bakteriehalterna noterades den 14 augusti. halterna i området. Tidigare samma dag föll ett 1-månads- å 4-månadersregn (beroende på varaktighet). Beräknad halt av termosta- bila coliformer stämmer väl med uppmätt halt omedel- Tot-P TCB bart efter regnet. Två dygn senare hade halten minskat ptg/1 st/1 betydligt och efter ytterligare 5 dygn var halten mindre än 1 000 per liter i hela området. En snabb minskning av 5-årsregn 60 140 000 bakteriehalterna noterades även vid andra tillfällen 2-årsregn 40 85 000 under 1978. De kraftiga regnen den 5 augusti och 1 4-månadersregn 10 22 000 september (mer än 2-årsregn) medförde ca 3 gånger 1-månadsregn 2 4 300 större bräddning till recipientområdet än regnet den 14 augusti. Ändå var bakteriehalterna den 8 augusti och 4 Dessa halter tyder på att utsläppen till området är september — dvs efter 3 dygn — lägre än halterna mycket stora i förhållande till dess kapacitet. Vid ett visst omedelbart efter regnet den 14 augusti. Det är oftast de regn blir förhöjningen av halterna i detta vattenområde mycket höga bakteriehalterna (>10 000 termostabila 10 gånger större än i Riddarfjärden. Ett annat perspektiv coliformer per liter) som minskar snabbt, troligen på utsläppens betydelse ger en bedömning av den årliga beroende på sedimentering, medan den fortsatta minsk- fosfortillförseln, 115 kg/år. Denna innebär en ytbelast- ningen till halter lägre än 1 000 per liter går betydligt ning av 0,5 g fosfor per m2 och år vilket är en stor långsammare. Att halterna minskar långsammare med belastning med hänsyn till områdets näringsstandard. tiden kan möjligen bero på okontrollerad tillförsel av Vid undersökningarna 1976 av de för restaurering spillvatten till området. prioriterade 6 stockholmssjöarna var det bara Lillsjön De föroreningar som släpps ut i "Klara Sjö-området" med ett dominerande spillvattenutsläpp som hade en transporteras med västliga och nordliga vindar vidare till större fosforbelastning än "Klara Sjö-området". Riddarfjärden. De tillfällen då vattnet varit mer förore- Jämförs de samband som redovisas ovan mellan typ av nat vid Stadshuset än i "Klara Sjö-området" har nästan regn och föroreningstillskott med de halter som upp- alltid föregåtts av västliga och nordliga vindar. Samspelet mätts, föreligger en mycket god överensstämmelse i flera mellan bräddning och vindriktning samt bakteriehalten fall. Sålunda är den beräknade förhöjningen av fosfor- vid Stadshuset belyses också av förhållandena efter halten efter de kraftiga regnen i början av september regnet den 14 augusti. Trots höga bakteriehalter i "Klara 1978 i god överensstämmelse med den uppmätta fosfor- Sjö-området" förblev halten låg vid Stadshuset beroende halten. Vidare har halterna av termostabila coliformer på att ostliga och sydostliga vindar blåste flera dagar efter vid endast 15 % av va-verkets undersökningar varit regnet. Vid flera tillfällen 1978 minskade bakteriehalten mindre än 1 000 per liter. Redan bräddningen vid ett mellan Kungsbron och Stadshusbron för att sedan öka 1-månadsregn ger en förhöjning av halten termostabila markant ute i Riddarfjärden. Detta tyder på förekomst coliformer med 4 000 per liter. Eftersom bakteriehalter- av direkta spillvattenutsläpp i trakterna kring Stadshu- na i recipienten även en tid efter bräddningstillfället set. Dylika spillvattenutsläpp kan bero på ofullkomlig- kommer att vara högre är det rimligt att halten termo- heter i ledningsnätet. Bakterietillskott kan emellertid stabila coliformer sällan understiger 1 000 per liter. även ske i samband med hamnverksamheten vid Tegel- 11-2 Bih.