Underlag För Åtgärder Av Akvatiska Livsmiljöer I Riddarfjärden Och Ulvsundasjön

UNDERLAG FÖR ÅTGÄRDER AV AKVATISKA LIVSMILJÖER I RIDDARFJÄRDEN OCH ULVSUNDASJÖN

DELRAPPORT 1 UPPDRAG 287723, Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i Uppdragsnamn: Riddarfjärden och Ulvsundasjön DELRAPPORT 1. Underlag för åtgärder av akvatiska Titel på rapport: livsmiljöer i Riddarfjärden och Ulvsundasjön. Påverkansanalys, statusklassificering och sjömätning. Version: Slutrapport Datum: 2020-01-31

MEDVERKANDE Beställare: Stockholms stad Kontaktperson: Jenny Pirard

Erika Landén, Daniel Nilsson, Henrik Schreiber, Mia Konsulter: Sklenar och Anne Thorén på Tyréns Christan Vinterhav, Clinton Uppdragsansvarig: Anders Larsson, Tyréns Kvalitetsgranskning: Anders Larsson, Tyréns

Tyréns AB

Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se

Säte Stockholm Org.Nr: 553194-7986 SAMMANFATTNING

Miljöförvaltningen i Stockholms stad har gett Utöver detta syns tecken på mekanisk påver- Tyréns i uppdrag att utarbeta ett förslag till lokalt kan i form av släpmärken, ankringsgropar och åtgärdsprogram för vattenförekomsterna Riddar- muddrade ytor i så gott som hela mätområdet. fjärden och Ulvsundasjön avseende hydromorfologi och akvatiska livsmiljöer. Det morfologiska En del i uppdraget är att för vattenförekomsterna tillståndet är idag dåligt i Ulvsundasjön och otill- bedöma status och föreslå en reviderad status- fredsställande i Riddarfjärden. I denna delrapport bedömning avseende morfologiskt tillstånd och redovisas de inledande skedena i arbetet med att konnektivitet. Morfologiskt tillstånd bedöms av identifiera lämpliga åtgärder, vilket är att beskriva Tyréns ha otillfredsställande status i både Riddar- nuvarande förhållanden, en sjömätning av bot- fjärden och Ulvsundasjön. Detta innebär en skill- tenförhållanden, en reviderad statusbedömning nad jämfört med gällande status då vattenmyndig- samt en analys av framtida påverkan som följd av hetens bedömning är dålig för Ulvsundasjön. För befintlig och ändrad mark- och vattenanvändning. Lillsjön saknas fastställd status då sjön inte utgör vattenförekomst. Tyréns förslag till bedömning av De hydromorfologiska förhållandena i Riddar- morfologiskt tillstånd för Lillsjön är god status. fjärden och Ulvsundasjön har förändrats över tid. En utbyggnad av kajer och andra hårdgjorda För kvalitetsfaktorn konnektivitet bedömer Tyréns ytor i strandnära läge har påverkat såväl stran- att statusen är dålig för Riddarfjärden och Ulvsun- dens naturliga flikighet som strandzonen. Stora dasjön, vilket kraftigt avviker från gällande status grundområden har fyllts ut vid Gamla stan, Barn- som av vattenmyndigheten bedömts vara hög. husviken, Klara sjö, Lilla Essingen, Liljeholmsvi- Konnektiviteten för Lillsjön bedöms vara otillfreds- ken, Hornsbergs strand, Norr mälarstrand och ställande. Bällstaviken. Delar av Riddarholmskanalen och I uppdraget har en preliminär och översiktlig Barnhusviken har byggts över med trafikled. Träd bedömning av påverkan från aktuella detaljplaner som skuggar vattenbrynen har också minskat i de och större projekt i anslutning till vattenförekom- strandnära lägen där marken har hårdgjorts. Detta sterna gjorts. Gemensamt för dessa detaljplaner gäller exempelvis Liljeholmsviken, Riddarfjärden är att de avser markområden som redan är ian- utmed Norr Mälarstrand, Tranebergs strand, språktagna. Att marken redan är påverkad gör att delar av Stora och Lilla Essingen samt Hornsbergs planerna inte bedöms leda till försämrad status strand ut mot Ulvsundasjön och runt omkring på kvalitetsfaktor- eller parameternivå. Däremot Bällstaviken. bedöms fyra av detaljplanerna riskera att medföra Den bottenundersökning som genomförts visar negativ påverkan på livsmiljöer för akvatiska arter. att Riddarfjärdens botten är hårt exploaterad När det gäller de två stora projekt som bedömts, med brofundament, ledningar, spår av muddring Getingmidjan och Slussen ligger de i ett område och deponerade massor i samband med olika som redan är påverkat av tidigare verksamhet. anläggningsarbeten. Många av de tidigare grunda Eftersom inte projekten innebär att ytterligare områdena är ersatta med kajer eller andra typer ytor påverkas i nämnvärd omfattning bedöms inte av hårdgjorda ytor, det gäller främst i de östra morfologiskt tillstånd påverkas på parameter- eller delarna av Riddarfjärden. Samma typ av påver- övergripande nivå. Slussenprojektet bedöms ha kan syns till viss del i, och utmed, strandlinjen positiv effekt på kvalitetsfaktorn konnektivitet till Ulvsundasjön. Avvikelser från ett opåverkat genom att en fiskvandringsväg byggs vid Söder- referensförhållande kopplas även till förändrad ström. Inom projektet planeras även en fiskvand- flödesdynamik i anslutning till båtklubbarna (ökad ringsväg vid Norrström. Då vattenmyndigheten energi genererad av propellerrörelser och vågbry- bedömt att statusen är hög i dagsläget erhålls tande effekter av flytbryggorna) samt till regle- emellertid inte någon förändring av statusklass. I ringen av Mälarens vattennivå. arbetsskedet bedöms båda projekten påverka livs- Dumpat material, såsom stockar och enstaka miljöerna för akvatiska arter lokalt genom framför objekt återfinns i båda vattenförekomsterna, men allt ökad grumling och buller. Eftersom dessa hittas mer frekvent i grundområden i Ulvsunda- störningar är lokala och övergående bedöms de sjön. Där ligger bland annat ett antal båtvrak. inte ha någon negativ effekt på den övergripande ekologiska statusen. Även om planförslagen och de stora projekten i denna utredning inte bedöms påverka status för morfologiskt tillstånd och konnektivitet negativt bör det poängteras att utformning och genomför- ande ofta har stor betydelse för möjligheterna att uppnå MKN.

De resultat som redovisas i denna delrapport används i Tyréns fortsatta arbete med att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra de fysiska förutsättningarna i Riddarfjärden och Ulvsunda- sjön. Målet med åtgärderna är att förbättra den fysiska livsmiljön och förutsättningarna för de arter och populationer som bedöms finnas enligt ett referenstillstånd.

2020-01-31 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP �� 6

1 BAKGRUND OCH SYFTE �� 7 1.1 HYDROMORFOLOGI – ETT STÖD FÖR BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS �� 7 1.2 AVGRÄNSNING �� 8

2 BESKRIVNING AV VATTENFÖREKOMSTERNA OCH LILLSJÖN �� 9 2.1 RIDDARFJÄRDEN �� 9 2.2 ULVSUNDASJÖN �� 9 2.3 LILLSJÖN �� 10 3 METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN �� 11 3.1 REVIDERING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS �� 11 3.2 ANALYS AV PLANERS FRAMTIDA PÅVERKAN �� 16

4 HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN �� 17 4.1 RIDDARFJÄRDEN �� 20 4.2 ULVSUNDASJÖN �� 23

5 VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG �� 24 5.1 RIDDARFJÄRDEN �� 28 5.2 ULVSUNDASJÖN �� 30 5.3 LILLSJÖN �� 31

6 FÖRSLAG TILL REVIDERAD STATUS �� 32 6.1 RIDDARFJÄRDEN OCH ULVSUNDASJÖN �� 33 6.2 LILLSJÖN �� 35

7 PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM �� 36 7.1 GENERELL PÅVERKAN FRÅN PLANER �� 36 7.2 DETALJPLANER �� 37 7.3 STORA PROJEKT �� 44

8 OSÄKERHETER I BEDÖMNINGARNA �� 46

9 BEHOV AV FORTSATTA UTREDNINGAR OCH UTVECKLING �� 47

10 SLUTSATSER �� 48

REFERENSER OCH UNDERLAG �� 49

BILAGOR �� 50 FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP

HYDROMORFOLOGI NÄROMRÅDE Kvalitetsfaktor som beskriver fysiska förändringar Markområde som ansluter till vattendrag, sjöar avseende kontinuitet, morfologi och hydrologisk och kustvatten och vatten i övergångszon. Mark- regim som kan leda till ändrade livsbetingelser för område från vattendragsfårans övre kant intill 30 såväl vattenlevande som landlevande organismer i meter i anslutande markområde för vattendrag. eller i närheten av vattenförekomster. Markområde som ansluter från ytvattenförekom- stens strandlinje intill 30 meter i omkringliggande KONNEKTIVITET markområde för sjöar. Beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt mate- PARAMETER rial i uppströms och nedströms riktning, samt från Del av en biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydro- vattenförekomsten till omgivande landområden. morfologisk kvalitetsfaktor för ekologiska bedöm- De parametrar som beskriver kvalitetsfaktorn i ningsgrunder, eller ett ämne eller en ämnesgrupp sjöar är längsgående konnektivitet och konnektivi- för kemiska bedömningsgrunder. tet till närområde och svämplan. REFERENSFÖRHÅLLANDE KVALITETSFAKTOR Tillstånd i form av biologiska, fysikalisk-kemiska biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfolo- och hydromorfologiska funktioner och strukturer gisk faktor. En kvalitetsfaktor består av en eller som en ytvattenförekomst uppvisar vid ingen eller flera parametrar. mycket liten mänsklig påverkan. Referensförhål- lande kan fastställas specifikt för ytvattenförekom- LIVSMILJÖ sten eller för typer av ytvattenförekomster. Livsmiljön för en art är den miljö där den kan leva. STATUSKLASS MILJÖKVALITETSNORM (MKN) Vattenmyndigheten bedömer och klassificerar Anger den status (miljökvalitet) som ska uppnås i vattenkvalitén i utpekade vattenförekomster. Sta- en vattenförekomst vid en angiven tidpunkt. Mil- tusen bestäms utifrån ett antal kriterier som är jökvalitetsnormer för vatten fastställs med stöd av reglerade i föreskrifter. Statusklassificeringen lig- 5 kap. MB, enligt vattenförvaltningsförordningen ger till grund för vattenmyndighetens beslut om och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift miljökvalitetsnormer för en vattenförekomst. Se HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Normerna även miljökvalitetsnormer ovan. är ett rättsligt verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt, till exempel ”god SVÄMPLAN status 2021”. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt Flacka ytor längs vattendrag som bildas genom bindande. återkommande översvämningar och som i de flesta fall avgränsas av en dalgång. I sjöar utgörs För ytvatten fastställer vattenmyndigheten miljö- svämplan av områden längs strandlinjen som kvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status. bildas genom återkommande översvämningar vid Klassificeringen av ekologisk status görs enligt höga vattenstånd. följande fem klasser:

•• hög •• god •• måttlig •• otillfredsställande •• dålig Klassificeringen av ekologisk status bygger på analyser av flera underliggande biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. 1 BAKGRUND OCH SYFTE

Stockholms stad beslutade år 2015 om en hand- De resultat som redovisas i denna delrapport lingsplan för att nå god ekologisk och kemisk sta- används i Tyréns fortsatta arbete med att identi- tus i stadens vattenförekomster senast år 2027. fiera möjliga åtgärder för att förbättra den fysiska Enligt handlingsplanen ska lokala åtgärdsprogram miljön och möjligheterna att uppnå MKN för god utarbetas för samtliga vattenförekomster i staden. ekologisk status (delrapport 2). Därefter görs Som en del i detta arbete har Tyréns i uppdrag en analys av genomförbarheten och nyttan med att ta fram underlag till ett lokalt åtgärdspro- åtgärderna vilket resulterar i en prioriterings- gram för vattenförekomsterna Riddarfjärden och ordning. Slutligen görs ett urval och fördjupad Ulvsundasjön med syfte att återställa de fysiska beskrivning av de åtgärder som ingår i Tyréns till förutsättningarna för god ekologisk status. I upp- underlag till lokalt åtgärdsprogram (delrapport 3). draget ingår att genomföra sjömätning av bot- tenförhållanden, att beskriva nuvarande påverkan och hydromorfologisk status, att analysera fram- 1.1 HYDROMORFOLOGI – ETT tida påverkan som följd av befintlig och planerad STÖD FÖR BEDÖMNING AV mark- och vattenanvändning samt att utarbeta EKOLOGISK STATUS åtgärdsförslag för att förbättra de fysiska förut- sättningarna för att uppnå god ekologisk status i Det finns tre hydromorfologiska kvalitetsfak- de båda vattenförekomsterna. Det övergripande torer; morfologiskt tillstånd, konnektivitet och målet för uppdraget är att förbättra de akvatiska hydrologisk regim. De hydromorfologiska kva- livsmiljöerna i Riddarfjärden, Ulvsundasjön och litetsfaktorerna bedöms utifrån fysisk påverkan Lillsjön. på miljön. Syftet med dessa är att vara ett stöd för den övergripande bedömningen av ekologisk Denna delrapport, som är den första av tre, syftar status. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna till att redovisa: väger relativt lätt vid bedömningen av ekologisk status och kan endast sänka den övergripande •• En beskrivning av nuvarande påverkan på den ekologiska statusen ett steg om såväl biologiska fysiska miljön i Riddarfjärden, Ulvsundasjön som fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer har hög och Lillsjön. status. Metodiken för bedömning av ekologisk •• Beslutad status för de hydromorfologiska status redovisas i Havs- och vattenmyndighetens kvalitetsfaktorerna. föreskrifter, HVMFS 2013:19. I Bilaga 4 finns en förenklad schematisk bild av hur bedömningarna •• Förslag till reviderad klassificering av den görs liksom sambanden mellan övergripande eko- befintliga statusen för kvalitetsfaktorerna logisk status och olika kvalitetsfaktorer. I avsnitt 3 morfologiskt tillstånd och konnektivitet. samt i HVMFS 2013:19 beskrivs tillvägagångssät- •• En analys av hur detaljplaner och större tet för klassificering av morfologiskt tillstånd och projekt kan komma att påverka den rådande konnektivitet. hydromorfologiska statusen och de akvatiska livsmiljöerna. •• Resultaten av den bottenkartering och sjömätning som genomförts som en del av projektet.

BAKGRUND OCH SYFTE 2020-01-31 7 1 1.2 AVGRÄNSNING Följande avgränsningar gäller för uppdraget:

•• Utredningsområdet består av vatten •• I denna utredning ingår förslag till reviderade förekomsterna Riddarfjärden och bedömningar av kvalitetsfaktorerna morfo Ulvsundasjön samt Lillsjön (Figur 1). De logiskt tillstånd och konnektivitet men inte av till dessa ytvatten anslutande svämplan, hydrologisk regim. närområden1 och tillrinnande vattendrag ingår i utredningsområdet. I Lillsjön har inte sjömätning utförts men väl en inventering av musslor och bottenvegetation (Bilaga 6).

Figur 1. Utredningsområdet består av vattenförekomsterna Riddarfjärden och Ulvsundasjön samt Lillsjön. 1 För begrepp, se Definitioner

BAKGRUND OCH SYFTE 1 2020-01-31 8 2 BESKRIVNING AV VATTEN FÖREKOMSTERNA OCH LILLSJÖN

2.1 RIDDARFJÄRDEN 2.2 ULVSUNDASJÖN Riddarfjärden (vattenförekomst SE 658020– Ulvsundasjön (Figur 1, vattenförekomst SE 162623) ligger i den östra delen av Mälaren (Figur 658229–162450) ligger norr om Riddarfjärden. 1). Gällande miljökvalitetsnorm är God ekologisk Gällande miljökvalitetsnorm är God ekologisk status 2021 med tidsundantag till 2027 för morfo- status 2021 med tidsundantag till 2027 för morfologiska förändringar (tekniskt omöjligt) och över- logiska förändringar (tekniskt omöjligt) och över- gödning (orimliga kostnader). gödning (orimliga kostnader).

Tillrinningsområdet för Riddarfjärden är förhållan- Ulvsundasjön är en vik av Mälaren och delas in i devis litet och ligger inom Stockholms stad. Det två vattenområden, Karlbergskanalen-Klara Sjö består främst av stadsmiljö med hårdgjorda ytor respektive Bällstaviken- Ulvsundasjön. Sjön står i och med ett anlagt dagvattennät som styr dag- förbindelse med Riddarfjärden via sundet vid Tra- vattenavledningen. Enligt Stockholms stad, miljö- neberg och Karlbergskanalen. barometern2, utgörs tillrinningsområdet av cirka 45 procent tät stadsbebyggelse medan 30 procent Tillrinningsområdet delas av tre kommuner, Stock- utgörs av vägar, spårområden och parkerings- holms stad (57 %), Solna stad (36 %), och Sundby- platser. Stränderna består av kajer och utbyggda bergs stad (7 %). Centrum-, flerfamiljsbebyggelse strandpromenader för rekreation. och industrimark upptar cirka 80 procent av hela tillrinningsområdet. Den norra stranden präglas Nästan hela Mälarens utflöde passerar genom till stor del av fordons- och spårbunden trafik. Riddarfjärden ut i Saltsjön. Utflödet kan regleras Inom Stockholms stad används 50 procent av till- på fyra ställen – via dammluckor i Norrström rinningsområdets yta för kommunikation. Cirka respektive Stallkanalen och i Söderström via Karl 70 % av tillrinningsområdet består av hårdgjorda Johanslussen och i den gamla slussen vid Karl ytor. Omkring 30 procent av den totala ytan Johan-statyn. Vattenomsättningen domineras helt upptas av park och öppen mark, huvudsakligen i av det genomströmmande Mälarvattnet. Omsätt- Solna. Längs hela södra stranden finns en strand- ningstiden varierar mellan några dagar upp till ett promenad. Cirka 20 procent av tillrinningsområ- par månader, beroende på hur stor tappningen är. det i Stockholms stad upptas av industriområde Vattnets uppehållstid är 1–2 dagar då dammluck- eller infrastruktur. orna är öppna. Under sommaren är dammluckorna normalt stängda, uppehållstiden är då ungefär 50 Det största tillflödet är Bällstaån, i övrigt kom- dagar. mer tillflöden främst via dagvattenledningar från bebyggda områden i Solna och Sundbyberg. Hela Bromma flygplats ingår i tillrinningsområdet. Till- HYDROLOGISKA FAKTA FÖR försel av vatten sker även via Tranebergssund i RIDDARFJÄRDEN samband med högt vattenstånd i Mälaren. •• Tillrinningsområde: 1,1 km2 Stockholms stad har bedömt att vattenförekom- •• Sjöyta: 3 km2 sten har ett lågt naturvärde men stort friluftsvärde 3 •• Sjövolym: 22 Mm3 vid Karlbergskanalen och Klara sjö . •• Omsättningstid: mellan några dagar upp till ett par månader beroende på hur stor tappningen är. HYDROLOGISKA FAKTA •• Största djup: 22 m •• Tillrinningsområdets yta: 13 km2 •• Medeldjup: 15 m •• Sjöyta: 2 km2 Uppgift över sjöyta är hämtad från VISS, övriga data •• Sjövolym: 11 Mm3 från Miljöbarometern1. •• Omsättningstid: svår att beräkna pga. vattenutbyte med Mälaren. •• Största djup: ca 16 m i Ulvsundasjön

2 http://miljobarometern.stockholm.se/vatten/sjoar/malaren-riddar- •• Medeldjup: 7,4 m fjarden/ Uppgift över sjöyta är hämtad från VISS, övriga data 3 Vattenprogram för Stockholms stad, Faktaunderlag Karlbergska- från Miljöbarometern1. nalen-Klara sjö.

BESKRIVNING AV VATTENFÖREKOMSTERNA OCH LILLSJÖN 2020-01-31 9 2 2.3 LILLSJÖN Lillsjön (Figur 1) är inte en vattenförekomst men den står i fri förbindelse med Ulvsundasjön via en kort kanal till Margretelundsviken. Stockholms stad hanterar därför Lillsjön som en del av vatten- förekomsten Ulvsundasjön.

Lillsjön ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av bebyggelse, trafikleder, koloniområden och mindre industrier. Drygt hälften av tillrinningsområdet består av skog och öppen mark. Vägar med hög trafikinten- sitet täcker 4 procent av området. Kolonistugeom- råden och flerfamiljshus utgör 20 procent av ytan. Större tillflöden saknas, två dagvattenledningar från Riksbyn och Lillsjönäs mynnar i den västra delen av sjön.

Lillsjön och omgivande parkområde, Lillsjöparken, har ett stort friluftsvärde och används av närbo- ende för rekreation. Den är en viktig reproduktionslokal för många av de fiskarter som lever i Mälaren4. Lillsjöns naturvärde bedöms som högt5.

HYDROLOGISKA FAKTA •• Tillrinningsområdets yta: 1,04 km2 •• Sjöyta: 0,11 km2 •• Sjövolym: 0,2 Mm3 •• Omsättningstid: svår att beräkna då vattenutbytet med Mälaren är okänt. •• Största djup: 3 m •• Medeldjup: 2 m Uppgifterna är hämtade från Miljöbarometern1.

4 Vattenprogram för Stockholm 2000 5 Inventering av naturvärden i Lillsjön (Tyréns 2018, in press).

BESKRIVNING AV VATTENFÖREKOMSTERNA OCH LILLSJÖN 2 2020-01-31 10 3 METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDRO MORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN

Status för kvalitetsfaktorerna konnektivitet och betyder att objekt, miljöer och strukturer i land- morfologiskt tillstånd har bedömts för såväl nulä- skapet kan förstärkas, tonas ner, utelämnas helt, get som för framtida mark- och vattenanvändning inte vara lika noga uppmätta eller ha olika detal- (se avsnitt 6). Underlag för analyserna har varit jeringsgrad beroende på vad kartan ska åskådlig- den sjömätning som genomförts som en del av göra. uppdraget, historiska kartor, flygbilder, GIS-analyser samt övrigt underlag som tillhandahållits av Med hjälp av kartor från tre olika tidsperioder Stockholms stad. Ett urval av vilka detaljplaner och (1861, 1901 och 1951) har en analys av föränd- projekt som ingår i analysen har gjorts av Stock- ring i markanvändning över tid genomförts (se holms stad. avsnitt 4). Vid analysen har följande aspekter stu- derats:

3.1 REVIDERING AV HYDRO •• Strandlinjeförskjutning MORFOLOGISK STATUS •• Strandlinjens flikighet/form En del i uppdraget är att ge förslag till reviderad •• Vattendrag bedömning av statusen för de hydromorfologiska • Våtmarker kvalitetsfaktorerna konnektivitet och morfologiskt • tillstånd. Bedömningen har gjorts enligt Havs- och •• Vattenanläggningar i form av sågar, vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19 vattenkvarnar, dämmen och kanaler och nedan beskrivna tillvägagångssätt. •• Bebyggelse •• Hårdgjord yta i anslutning till vatten 3.1.1 REFERENSTILLSTÅND OCH HISTORISKA KARTOR Följande kartserier har använts i analysen: Identifiering av ett referenstillstånd behövs för att formulera vilka målen och visionerna ska vara för •• Trakten omkring Stockholm, 1861 åtgärder. Referenstillståndet är också en utgångs- Kartan är uppmätt 1844–1850 och utgiven punkt vid bedömning av hydromorfologisk status. av Topografiska corpsen 1861. Området För att kunna beräkna påverkan på hydromorfo- omfattar en stor del av nuvarande Stockholms logiska kvalitetsfaktorer och parametrar behövs län och täcker in både vattenförekomsten information om miljösituationen från en tid då Riddarfjärden och Ulvsundasjön. Kartverket människan ännu inte förändrat den fysiska miljön. visar Stockholms naturlandskap på ett mycket Det är emellertid sällan möjligt att få tag på till- tydligt sätt. räckligt med underlagsdata för att få en klar bild •• Häradsekonomiska kartan, 1901–06 av referenstillståndet. I denna utredning har his- Häradsekonomiska kartan baserades toriska kartor använts för att identifiera referens- på laga skifteskartor och beskriver tillståndet. Men även de äldsta kartorna är upprät- markanvändning, vegetation, bebyggelse, tade efter att omfattande förändringar gjorts med kommunikationer och gränser. De påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. aktuella kartbladen gavs ut 1901–06. Den Gamla kartor har dessutom inte så hög precision karta som används i den här studien är då de handritats. Det har således inte varit möj- konceptkartan till den häradsekonomiska ligt att producera en korrekt karta över referens- kartan. Det är arbetskartan som föregick den tillståndet. Som utgångspunkt har istället ett så häradsekonomiska kartan. Fördelen med att tidigt kartmaterial som möjligt använts för jäm- använda den är att den är mer detaljerad förelse med dagens situation i syfte att skapa en eftersom den gavs ut i skala 1:20 000. Den bild av hydromorfologins förändringar. färdiga häradsekonomiska kartan gavs ut Genom att jämföra kartor från olika tider ser vi i skala 1:50 000 och har således en lägre tydligt hur staden och omkringliggande vatten har detaljeringsgrad. förändrats. Det är viktigt att komma ihåg att alla kartor ger en förenklad bild av verkligheten och att de tagits fram utifrån ett specifikt syfte. Det

METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN 2020-01-31 11 3 •• Äldre kartor 3.1.3 KONNEKTIVITET Äldre historiska kartor är upprättade med Kvalitetsfaktorn konnektivitet i sjöar beskrivs enkla mätinstrument och har därmed inte som möjligheten till spridning och fria passager samma precision som moderna kartor. En för djur, växter, sediment och organiskt material annan källa till avvikelse är de geometriska längs det grunda vattenområdet i sjöar samt från generaliseringarna som gjordes av sjön till omgivande landområden beroende av lantmätaren vid karteringstillfället. Särskilt i vattnet i ytvattenförekomsten, i relation till refe- det allra äldsta kartmaterialet, från 1600- och rensförhållandet. De parametrar som beskriver 1700-tal är det generellt så att de centrala kvalitetsfaktorn i sjöar är: produktionsmarkerna - åker och äng – är inmätta och karterade med högre precision •• Längsgående konnektivitet än t ex strandlinjer. •• Konnektivitet till närområde och svämplan 3.1.2 ÖVERGRIPANDE OM Den längsgående konnektiviteten bedöms i BEDÖMNINGARNA första hand utifrån vilka fiskarter med vandrings- Metodiken för bedömning av ekologisk status behov som finns i vattenförekomsten i förhållande redovisas i Havs- och vattenmyndighetens före- till vilka arter som borde finnas. I praktiken sak- skrifter, HVMFS 2013:19. I Bilaga 4 finns en för- nas ofta data som visar hur mycket fisk det finns enklad schematisk bild av hur bedömningarna i sjön. Då får en indirekt bedömning göras utifrån görs liksom sambanden mellan övergripande eko- hur passerbara de befintliga vandringshindren är, logisk status och olika kvalitetsfaktorer. vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskarternas beteenden. Hänsyn tas även till Hydromorfologisk status för sjöar och vattendrag förekomsten av eventuella vandringshinder i biflö- bedöms utifrån följande tre kvalitetsfaktorer: den. Utgångspunkten är i princip att ett definitivt vandringshinder medför att vattenförekomsten •• Konnektivitet direkt uppströms hindret bedöms ha dålig status. •• Hydrologisk regim Konnektivitet till närområde och svämplan •• Morfologiskt tillstånd beräknas som hur stor andel av ytvattenförekom- sten som är påverkad av en bristande konnektivi- Vattennivån i Mälaren är reglerad. I detta uppdrag tet relaterat till ett referensförhållande. Närområ- ingår därför inte kvalitetsfaktorn hydrologisk det är markområdet närmast en vattenförekomst, regim. 30 meter från strand-/vattenlinjen. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bil- Kvalitetsfaktorerna bedöms i regel utifrån vilken das genom återkommande översvämningar. påverkan som finns jämfört med ett opåverkat referenstillstånd. Status bedöms utifrån de tabeller med klassgränser som anges i HVMFS 2013:19. Klassgränserna är indelade enligt Tabell 1.

Tabell 1. Klassgränser för bedömning av status för flertalet hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

STATUS KLASS ANDEL YTA AV VATTENFÖREKOMST SOM AVVIKER FRÅN REFERENSFÖRHÅLLANDET Hög 5 <5 % God 4 5 - 15 % Måttlig 3 15 - 35 % Otillfredsställande 2 35 - 75 % Dålig 1 > 75 %

METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN 3 2020-01-31 12 För att beräkna påverkan utgår man från hela 3.1.4 MORFOLOGISKT TILLSTÅND ytvattenförekomstens strandlinje. Bristande kon- Kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd är en nektivitet uppstår t.ex. i samband med anläg- beskrivning av de fysiska förhållanden som råder gande av vallar eller andra strukturer som hindrar i en vattenförekomst och hur de avviker i förhål- djurs eller vattnets rörelser mellan sjön och när- lande till ett referenstillstånd med ingen eller område eller svämplan. mycket lite mänsklig påverkan. Det morfologiska I bedömningen av parametern närområde har tillståndet beräknas utifrån medelvärdet av statu- kommunens biotopklassade GIS-underlag använts sen för fem ingående parametrarna som var och för att avgöra vad som är artificiell respektive en bedöms med avseende på mänsklig påverkan. naturlig mark. Denna bedömning har gjorts enligt De parametrar som beskriver det morfologiska indelningen i Tabell 2. tillståndet i sjöar är:

1. Förändring av sjöars planform Tabell 2. Biotoper och markanvändning som ingick vid identifiering av påverkad mark. Kartunderlaget härrör 2. Bottensubstrat från Stockholms stads biotopkarta från 2009. 3. Strukturer på det grunda vattenområdet MARKANVÄNDNING OCH BEDÖMD 4. Närområdet runt sjön NATURTYP PÅVERKAN Hällmark Opåverkad 5. Svämplanets strukturer och funktion runt sjön Ädellövskog, tät (>=70% trädtäckning) Opåverkad Hällmarksbarrskog Opåverkad Barrskog, torr-frisk Opåverkad 3.1.5 SVÄMPLAN OCH NÄROMRÅDE Blandskog, torr-frisk Opåverkad Tyréns bedömning av påverkan för parametrarna ”närområde” och svämplan” under morfologiskt Lövskog, torr-frisk Opåverkad tillstånd har gjorts utifrån Stockholms stads karte- Lövskog, fuktig-våt Opåverkad ringar av naturtyper och mark som är redovisade Hällmarksädellövskog Opåverkad i ”biotopkartan” från 2009, se Bilaga 1. Biotoper Ädellövskog, gles (50–70% trädtäckning) Opåverkad och markanvändning som ingick vid identifiering av påverkad mark redovisas i Tabell 2. Sötvattensstrandäng - Opåverkad sedimentationsbetingad Gräsmark, intensiva skötselmetoder Påverkad Torr gräsmark, moderata-extensiva Påverkad skötselmetoder Frisk gräsmark, moderata-extensiva Påverkad skötselmetoder Fuktig gräsmark, moderata-extensiva Påverkad skötselmetoder Gles bebyggelse med 30–50% vegetation, Påverkad intensiva skötselmetoder Tät bebyggelse utan vegetation (0–10%) Påverkad Tät bebyggelse med inslag av vegetation Påverkad (10–30%) Gles bebyggelse med 30–50% vegetation, Påverkad moderata-extensiva skötselmetoder Hårdgjord obebyggd och ej Påverkad genomsläpplig mark Odlingslott Påverkad Övrig mark med avlägsnad vegetation Påverkad Blandad buskmark Påverkad

METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN 2020-01-31 13 3 3.1.6 KARTERING AV BOTTNARS 3.1.8 ÖVERVÄGANDEN VID SEDIMENT OCH STRUKTURER BEDÖMNING AV REVIDERAD STATUS För bedömning av parametrarna strukturer på Föreskrifterna lämnar i flera fall öppet för tolkning det grunda vattenområdet i sjöar samt botten- och egen bedömning. I de fall oklarheter råder substrat i sjöar har Clinton Marine Survey under eller underlag är bristfälliga har vattenmyndighe- juli och augusti 2018 genomfört en bottenscan- ten enligt 13 §, HVMFS 2013:19 möjlighet att fast- ning med hjälp av multistråle-ekolod (MBES). ställa statusen utifrån en så kallad expertbedöm- Resultatet redovisas i två dataset: backscatter och ning. I denna utredning ger Tyréns förslag till en batymetriska data. Backscatter återger intensite- expertbedömning i de fall det saknas underlag för ten (dB) för de returnerade ljudpulserna, där hög beräkning av status hos ingående parametrar. intensitet indikerar en hård yta och låg intensitet indikerar en mjuk yta. Informationen om sedi- I tabeller nedan redovisas de underlag som Tyréns mentens hårdhet har beskrivits och resultaten har använt i analysen samt vilka ställningstaganden sedan använts för att tolka vattenförekomsternas som gjorts i de fall föreskrifterna medgett olika bottensubstrat. Den batymetriska datan skapar en tillvägagångssätt för kvalitetsfaktorerna morfolo- högupplöst terrängmodell som återger djupförhål- giskt tillstånd (Tabell 3) respektive konnektivitet landena i vattenförekomsterna. Informationen har (Tabell 4). primärt använts för att identifiera hydromorfologiska strukturer på vattendjup ner till 2,5 meter (RH2000). Resultatet av sjömätningen används även för att bedöma behovet av åtgärder för att förbättra de fysiska livsmiljöerna i Riddarfjärden och Ulvsundasjön.

Bryggor, pirar och båttrafik kan beroende på platsspecifika förutsättningar som exponerings- grad, bottendjup och bottentyp påverka statusen med avseende på parametrarna strukturer på de grunda bottnarna respektive bottensubstrat i sjöar.

3.1.7 FÖRÄNDRING AV SJÖARS PLANFORM Sjöars planform beskrivs som förändring av sjö- ars strandutveckling relativt referensförhållandet uttryckt i procent. Förändring av planform beräk- nas enligt följande:

(SLp/(2*π*SAp))-(SLr/(2*π*SAr)) Förändring i planform [%]= *100 (SLr/(2*π*SAr))

Där SLp motsvarar nuvarande strandlinjens längd i meter, SAp är nuvarande sjöarea i kvadratmeter, SLr är strandlinjen längd i meter enligt referensförhållandet och SAr är motsvarande sjöarea i kvadratmeter.

Figur 2. Formel för beräkning av parametern förändring i planform. Innehållet i rutan är hämtat från HVMFS 2013:19.

METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN 3 2020-01-31 14 Tabell 3. Redovisning av oklarheter i underlag och bedömningsgrunder samt Tyréns ställningstaganden av kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. PARAMETER UNDERLAG OKLARHETER STÄLLNINGSTAGANDE

Förändring Historiska kartor. Gamla kartor har dålig En överslagsberäkning utifrån en överdriven av sjöars kvalitet, tex precision av påverkansbild visade att det inte var rimligt att planform strandlinjer, och kan inte förändringar i planformen kan påverka status. Ett användas för beräkningar. förslag till expertbedömning gavs utifrån denna överslagsberäkning. Botten- Bottenkartering Går ej att få en bild av Utifrån bottenkartering gjordes en bedömning substrat i (Clinton) referensförhållanden och av bottnar som påverkats av människan. Hit hör sjöar det kräver mycket stora områden som muddrats, områden där vattenrörelser insatser att få en korrekt från båtar ändrat bottensubstratet, eller där bild över nuläget. sedimentation ökat. (I analysen har inte områden som tidigare har fyllts ut ingått eftersom dessa är svåra att beräkna och får genomslag på flera parametrar). Areal över påverkan beräknades i GIS. Strukturer på Bottenkartering Definition av grunda vatten Ett förslag till expertbedömning gavs utifrån det grunda (Clinton) området saknas. Oklart hur antagande om att de stora arealer av grundområden vatten- områden som fyllts ut ska som försvunnit, t ex runt Gamla stan, Norr området i bedömas. Sannolikt har mälarstrand, Klara sjö, Hornsberg och runt sjöar strukturer försvunnit då Essingeöarna tidigare hyst strukturer i samma grundområden fyllts ut och omfattning som kvarvarande grundområden. kajer mm anlagts. Närområdet GIS-underlag Strandlinjen enligt karta Strandlinje enligt topografisk karta användes som runt sjöar över biotoper över vattenförekomst har utgångspunkt för avgränsning av 30 m närområde som klassats av dålig precision. på land. Bedömning av påverkan gjordes utifrån Stockholms stad de av Stockholms stad klassade biotoptyperna (se samt tolkning av I vissa fall svårt att utifrån Bilaga 1) samt m.h.a flygbildstolkning i Solna och flygbilder i Solna flygbild tolka vad som är Sundbyberg där biotoptypskartor saknas. och Sundbyberg. eller inte är påverkat. Svämplanets Historiska kartor. Historiska kartor har Vattenmyndigheten har framställt GIS-skikt över strukturer och stora osäkerheter och svämplan. Dessa utgick pga. dålig kvalitet. funktion runt det är problematiskt att Pga. Bristande underlag gjordes inte någon sjöar identifiera ett referens detaljerad analys av påverkan. Istället har historiska förhållande samt vilka ytor kartor analyserats okulärt och områden med stora som utgör ett svämplan i förändringar exemplifieras i text och figur. ett opåverkat tillstånd. Ett förslag till expertbedömning gavs.

Tabell 4. Redovisning av oklarheter i underlag och bedömningsgrunder samt Tyréns ställningstaganden vid bedömning av kvalitetsfaktorn konnektivitet.

PARAMETER UNDERLAG OKLARHETER STÄLLNINGSTAGANDE Längsgående Vattendrag Definition av ”grunda områden” Bedömningen tog inte hänsyn till vattendjupet. konnektivitet i enligt historiska saknas. Svårt bedöma hur fisk Den utgick från bedömningar av: sjöar. kartor referens- på det grunda området påver- • vandringshinders påverkan på sammansätt- förhållande). kas av vandringshinder. ningen av fiskarter. • vandringsbenägna arters möjligheter att vandra inom vattenförekomsten och till omkringliggande vatten. Analysen utgick till stor del från vilka vand- ringsmöjligheter som, utifrån historiska kartor, bedömdes finnas enligt ett referenstillstånd. Konnektivitet Tyréns analyse- Kvalitetsfaktorn utgår från när- Bedömningen utgick från att de delar av när- till närområde rade påverkan område och svämplan. Sväm- området som är påverkat saknar konnektivitet. och svämplan på parametern plan enligt referensför-hållande Analysen följer därför parametern ”närom- kring sjöar. närområde under har inte definierats vilket gör råde”. morfologiskt att bedömningen av konnekti- tillstånd. vitet mot svämplan endast kan göras mot närområdet.

METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN 2020-01-31 15 3 3.2 ANALYS AV PLANERS FRAMTIDA PÅVERKAN Framtida påverkan analyserades utifrån underlag •• Under kvalitetsfaktorn morfologiskt till de planerade och framtida detaljplaner/pro- tillstånd har en generell bedömning gram som fanns tillgängliga via Bygg- och plan- varit att parametern strukturer på det tjänsten, Stockholms stad under augusti-oktober grunda vattenområdet kan påverkas av 2018. Materialet är olika omfattande beroende på bryggor som anläggs i grundområden var i planprocessen respektive plan befinner sig. med mjuka bottnar genom förändrad För varje plan har en bedömning gjorts avseende kornstorlekssammansättning i påverkan på såväl kvalitetsfaktorerna konnektivi- bottensubstratet. Detta kan ske genom tet och morfologiskt tillstånd som livsmiljön för ökad erosion till följd av vattenrörelser akvatiska arter. Bedömningen har gjorts utifrån orsakade av propellrar och svallvågor från studier av planer, flygbilder samt nuvarande båtar eller minskad sedimentation till följd påverkan i planområdet. av minskad vegetationsutbredning i skuggan av bryggor och båtar. I bedömningen togs Generella ställningstaganden som bedömningarna även hänsyn till att sedimentationen på vissa utgått från: håll kan öka om anläggningar som minskar vattenrörelserna byggs. Bedömningen om •• I de fall där det mark- och vattenområde som vattenområdet har mjuka eller hårda bottnar ingår i en plan eller ett program redan är har gjorts med hjälp av bottenkartering6. påverkat av människan bedöms generellt sett

inte hydromorfologin kunna påverkas i någon Hur de planerade exploateringarna riktning om inte artificiella strukturer tas bort och planförslagen bedöms påverka och området lämnas för fri utveckling. hydromorfologin och livsmiljön inom •• Förändringar i hur mark- och vattenområden utredningsområdet beskrivs i avsnitt 7. används kan påverka livsmiljön både till det bättre och sämre (även om hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte påverkas). Exempelvis bedömdes en ökad andel hårdgjord mark i ett redan påverkat närområde ha en negativ inverkan medan en minskad andel hårdgjord mark i närområdet bedömdes ha en positiv inverkan vid bedömning av påverkan på akvatiska livsmiljöer.

6 Sjömätningsrapport Riddarfjärden och Ulvsundasjön 2018081-Stockholmsstad-CMS-Riddarfjärden-Surveyrep Revision 0.

METODIK FÖR BEDÖMNING AV HYDROMORFOLOGISK STATUS SAMT PÅVERKAN 3 2020-01-31 16 4 HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN

Människan har haft en betydande påverkan på gatorna. Därefter har utfyllnader längs stränderna Ulvsundasjöns och Riddarfjärdens strandlinjer i kombination med landhöjningen fördubblat sedan medeltiden. Det innebär att källmaterial för Stadsholmens storlek (Figur 3 och Figur 4). Effek- att finna tillstånd i form av biologiska, fysikalisk- ten av landhöjningen har succesivt minskat genom kemiska och hydromorfologiska funktioner och att Mälarens vattenstånd med tiden allt mer regle- strukturer som visar ingen eller mycket liten rades av den naturliga tröskeln vid sjöns utlopp. mänsklig påverkan är mycket begränsat. I takt När ett dämme anlades vid Mälarens utlopp 1943 med faktorer såsom industrialisering, befolknings- upphörde landhöjningens effekt på sjöns yta i det ökning och bebyggelsetillväxt har Stockholms närmaste helt. sjöar, vattendrag och våtmarker utsatts för ökat tryck och påverkan. Vid utloppet av Mälaren fanns sannolikt stora strömsatta grundområden med varierande bot- Det finns inga kartor bevarade över Stockholm tensubstrat. Området fungerade troligen som en från medeltiden. När Stockholm växte fram vid viktig rekryteringsmiljö för många fiskarter (t.ex. 1200-talets mitt vet man dock att exempelvis lake, nors, sik, siklöja). Fiskar och andra akvatiska Stadsholmen var betydligt mindre. Genom arkeo- djur hade fria vandringsvägar mellan Saltsjön och logiska utgrävningar vet man att strandlinjen låg Mälaren ända till 1943 när dämmet uppfördes och strax nedanför nuvarande Väster- och Österlång- Mälaren reglerades. Detta bidrog till att saltvat-

Figur 3. Stockholms äldsta bevarade karta är från ca 1625. Den är handritad och visar Gamla stan och malmarna innan regleringarna.

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 2020-01-31 17 4 teninträngningen från havet avtog. Tidigare hade saltvattnet lagt sig närmast bottnen och lett till en skiktad vattenmassa med syrgasbrist i bottenvatt- net7. Så därmed torde dämmet ha bidragit till en mer önskvärd vattenkemi i Mälaren. Trots dämmet så sker även efter anläggandet av dämmet saltvat- teninträngning vid höga havsvattenstånd.

Sammanfattningsvis har följande större föränd- ringar av vattenområdet som skett sedan år 1800:

•• I Klara sjö har stora utfyllnader gjorts vilket minskat förekomsten av grundområden. •• Vattenspegeln mellan Stora och Lilla Essingen har minskat genom utfyllnad vid Lilla Essingen. •• Hornsbergs strand, Norr mälarstrand och industriområde i Bällstaviken har byggts ut på gammal sjöbotten. •• Delar av Riddarholmskanalen och Barnhusviken har byggts över med trafikled. •• Liljeholmsvikens utbredning har krympt med utbyggnad av industri- och verksamhetsområdet.

7 Degerman 2004

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 4 2020-01-31 18 Figur 4. Utsnitt från Stockholmskartan, 1805 med dagens strandlinje markerad. En sluss mellan Södermalm och Gamla stan har funnits sedan mitten av 1650-talet. Mälarens vattennivå reglerades första gången på 1940-talet. Rörstrands- sjön som numera delas upp i Barnhusviken och Karlbergssjön har en större utbredning i början av 1800-talet. Med järn- vägens tillkomst på 1860-talet anlades ett spårområde som tog tidigare sjömark i anspråk. Vattendrag gick t ex igenom Rålambshovsparken, från Zinkensdamm, via Tantolunden ner i Årstaviken och i dalgången från Kristineberg mot Trane- bergsbron. Det fanns även en del diken i odlingslandskapet omkring stadsbebyggelsen.

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 2020-01-31 19 4 4.1 RIDDARFJÄRDEN ÅR 1861 Jämfört med äldre kartor har vattenspegeln idag Vattendrag mynnande vid Alvik, Äppelviken, i minskat på flera ställen. Lilla Essingen var 1861 dalgången norr om Fredhäll vid Tranebergsbron betydligt mindre än idag. Längs med sydöstra och i Gröndal. Ett mindre vattendrag förband sjön Kungsholmen har strandlinjen förskjutits ut i Trekanten med Mälaren. Inga våtmarker fanns i Riddarfjärden med dagens Norr Mälarstrand och anslutning till strandlinjen. Stadshuset/Stadshusparken på den gamla Eld- kvarnstomten. Däremot är Söder Mälarstrand Västra Kungsholmen kännetecknades av låg utbyggd med kaj och strandlinjen i stort sett bebyggelsetäthet och bestod i låglänta lägen till intakt sedan mitten av 1800-talet. Västra stam- stor del av odlingsmark och trädgårdar knutna till banan förbi Riddarholmen öppnad för trafik herrgårdar. Även Lilla och Stora Essingen var till 1860. Liljeholmsviken har krympt med utbyggnad stor del oexploaterade. Dagens Västerort utgjor- av industriområden. I mitten av 1800-talet har des av en tätortsnära landsbygd. Sammantaget var strandlinjen vid Gröndal och Liljeholmen en, i den hårdgjorda ytan vid stränderna betydligt min- huvudsak, naturlig karaktär med små vikar. dre i mitten av 1800-talet än idag (Figur 5).

Figur 5. Trakten omkring Stockholm, 1861. Kartan är uppmätt 1844–1850 och utgiven av Topografiska corpsen 1861.

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 4 2020-01-31 20 ÅR 1901 Vid 1900-talets början har Norr Mälarstrand fyllts av strandlinjen har skett i dessa områden, förutom ut och strandlinjen följer i stort den som finns för Lilla Essingen. I Gröndal och Liljeholmen har idag. Stadshuset med parken ut mot vattnet stod fabriker anlagts och tagit sjömark i Liljeholmsvi- färdigt 1923. Den stora bebyggelseexpansionen i ken i anspråk. Ett vattendrag mynnar fortsatt ut i Västerort och på Stora och Lilla Essingen har inte närheten av Färgfabriken (Figur 6). påbörjats vid tidpunkten. Inga stora förändringar

Figur 6. Häradsekonomiska kartan, 1901–06.

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 2020-01-31 21 4 ÅR 1951 I mitten av 1900-talet är Stockholms kajer och Liljeholmsviken utbredning har krympt med hamnar fullt utbyggda och strandlinjen motsva- utbyggnad av industri- och verksamhetsområdet rar i stort sett dagens. I centrala delar är strän- på den södra sidan av sjön. I Västerort har flerbo- dernas naturliga flikighet borta. Lilla Essingen stads- och villaområden vuxit fram, dock utan att är tätt bebyggd och har vuxit i storlek söderut, påverka strandformerna. Tidigare vattendrag har vilket smalnat av vattenpassagen. Riddarholms- kulverterats (Figur 7). kanalen är ännu inte överdäckad av Centralbron.

Figur 7. Ekonomiska kartan, 1951.

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 4 2020-01-31 22 4.2 ULVSUNDASJÖN ÅR 1861 ÅR 1901 Bällstaviken var bredare 1861 (Figur 5). Även vid År 1901 gick strandlinjen vid Hornsberg längre Hornsbergs strand har det skett en tydlig föränd- österut än vad den gör idag. Bällstaviken hade ring av strandlinjen. Karlbergs- och Rörstrandssjön 1901 en något större yta. Lillsjön, som är för- är tämligen intakta vad gäller form och utbred- bunden med Ulvsundasjön, har minskat i omfång ning. Ett vattendrag mynnar i Margaretelundsviken sedan 1901. I övrigt har det inte skett några större utanför Lillsjön. Ulvsundasjön hade även tillflöde strandlinjeförskjutningar inom vattenförekom- från Bällstaån och vid mynningen i dagens Sund- sten. Sundbyberg har sedan mitten av 1800-talet byberg låg ett träsk. Det finns inga kvarnar, sågar haft en kraftig bebyggelsetillväxt ner mot viken. eller andra vattenanknutna anläggningar i områ- Våtmarken söder om Duvbo (Dufvebol) finns kvar det. med avrinning i Bällstaån. Mindre vattendrag mynnar ut vid Ulvsunda slott och Ekelund. Förutom omkring Sundbyberg och Rörstrands- sjön är det glest med strandnära bebyggelse och ÅR 1951 hårdgjorda ytor. Slott och herrgårdsanläggningar I Ulvsundasjöns vattenförekomst har inga större såsom Ulvsunda, Karlberg och Huvudsta ligger i strandlinjeförskjutningar skett sedan 1950-talet. strandnära läge och deras storgårdsdrift präglar i Våtmarken vid Duvbo har dikats ut och blivit ett hög grad landskapet kring Ulvsundasjön. grönområde. Vattendragen utgjordes av Bällstaån och förbindelsen till Lillsjön. Tätortsexpansionen har fortsatt på Bällstaåns västra sida vid Marie- berg. Däremot har inte storskaliga bostadsområ- den som Huvudsta och Västra skogen ännu byggts ovanför Ulvsundasjöns västra strand.

HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN 2020-01-31 23 4 5 VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG

Totalt sett har inte mindre än 35 fiskarter noterats i Mälaren, som är landets artrikaste sjö. I detta VARFÖR ETT SÅDANT FOKUS PÅ FISK? antal ingår emellertid några arter som sporadiskt Fisk tilldrar sig intresse på många sätt. Dels utövar närmare två miljoner svenskar sportfiske på regel- vandrar upp från havet (skärkniv och skrubb- bunden basis. Dels utgör fiskförekomsten i sig ett skädda), liksom arter vars förekomst är en orsak bevarandevärde utifrån ett filosofiskt perspektiv av utsättningar, såsom regnbåge, mal och karp. som innebär att samhället sätter ett värde på dess Av de naturligt förekommande arterna är tre röd- existens. Exempelvis satsas resurser på att bevara listade, asp (nära hotad), lake (nära hotad) och ål arter. Men fiskarna innehar dessutom för ekosys- (akut hotad). Huruvida förekomsten av ål numera temet viktiga funktioner. På senare tid har allt fler är naturlig eller ett resultat av utsättningar är undersökningar visat att fiskförekomsten har avgö- emellertid oklart. rande effekter på förekomst av plankton och trå- dalger som normalt förknippas med övergödnings- De områden som bedöms vara av störst värde symptom. Ett sätt att minska övergödningssympto- utifrån fiskrekryteringssynpunkt är Lillsjön, men är därför att genomföra åtgärder i syfte att öka Årsta holmar i Årstaviken och triangeln mellan andelen rovfisk som abborre, gädda och gös. Långholmsbron och Reimersholmesbron (Figur 8). Även Karlbergssjön och passagen mellan Rid- darholmen och Gamla stan bedöms kunna utgöra -- vandringshinder och minskade rekryteringsområde för varmvattengynnade arter möjligheter för fiskars och akvatiska av fisk. djurs rörelser. Naturliga vattendrag med omgivande våtmarker -- minskade inflöden av saltvatten utgör normalt mycket viktiga rekryteringsområ- från Saltsjön vilket sannolikt höjt den för fisk. Majoriteten av alla sötvattensarter syrgasnivåerna i Östra Mälarens nyttjar rinnande vatten för lek. I ett naturtillstånd bottenvatten. hade sannolikt Bällstaån ett slingrande eller •• Utfyllnader av grundområden och meandrande lopp med omgivande svämplan och stränder vilket lett till brist på värdefulla våtmarker. Ån omgavs troligen i hög grada av reproduktionsområden för fisk, fågel och lövskog som försåg vattendraget med död ved groddjur. Hit hör Bällstaviken, Karlbergssjön, och löv. Detta gjorde att vattendraget var varia- Klara sjö och Norr Mälarstrand. tionsrikt med avseende på strömförhållanden, bottensubstrat och livsmiljöer samt att det fanns •• Utdikning och utfyllning av våtmarker som gott om föda för småkryp som utgör en bas för historiskt nyttjats av Mälarens fiskbestånd. fiskproduktionen i ett rinnande vatten. Bällstaån •• Kulvertering av Mälarmynnande vattendrag, bedöms därför ha potential att utgöra en mycket vilket sannolikt lett till en minskning av viktig rekryteringsmiljö för de flesta av Mälarens fiskars rekryteringsområden. fiskarter. Idag är emellertid Bällstaån så förorenad att fisk näst intill saknas och det finns ett stort •• Övergödning av Lillsjön (se avsnitt 5.3). behov av att förbättra såväl vattenkemin som den • Minskad förekomst av träd längs tidigare fysiska miljön i och kring Bällstaån. • branta stränder som idag är kajer m.m. Vid Övriga miljöförändringar som haft stor påverkan långgrunda stränder som tidigare kantades på ekologin i Riddarfjärden och Ulvsundasjön av bladvass men numera av parkmiljö har bedöms vara: mängden träd sannolikt ökat. Men där har träden ingen avgörande funktion eftersom •• Regleringen av Mälaren 1943 vilken orsakat: vegetation finns i form av bladvass och andra arter. -- brist på översvämningsområden/ svämplan med viktiga ekologiska •• Det finns numera ett stort antal båthamnar funktioner, exempelvis längs vattenförekomsternas stränder. I reproduktionsområden för fisk, groddjur Riddarfjärden finns 17 båtklubbar och i och fågel. Ulvsundasjön 19 båtklubbar8.

8 Stockholms stad

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 5 2020-01-31 24 Karteringen av bottnarna visar att det finns syn- Många grundområden har helt ersatts med kajer bara förändringar i deras hårdhet samt struktur eller andra typer av hårdlagda ytor, främst i öst. (Figur 9). Exempelvis har stora mängder artifi- Några exempel presenteras i Figur 10 med en ciella strukturer tillkommit i form av rörledningar, översiktsbild över områden i östra Riddarfjär- timmer, skrot, vrak och annat. Dessa strukturer den som bedöms vara påverkade jämfört med bedöms gynna den biologiska mångfalden genom ursprungliga förhållanden. ökad mängd och variationsrikedom av substratyta att fästa på för smådjur, samt ökad tillgång till gömsle för fisk och kräftor mm.

Figur 8. Områden som bedöms utgöra värdefulla rekryteringsområden för fisk.

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 2020-01-31 25 5 Figur 9. Bottenytor i Ulvsundasjön och Riddarfjärden som identifierats vara påverkade med avseende på bottensubstratets kornstorlekssammansättning. Kartan är upprättad efter den bottenkartering som Clinton Marine Survey gjort inom uppdraget.

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 5 2020-01-31 26 Figur 10. Artificiell mark inom närområdet till Riddarfjärden, Ulvsundasjön och Lillsjön. Med närområde avses 30 meter från stranden. 82 procent av vattenförekomsternas närområde är idag påverkat.

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 2020-01-31 27 5 5.1 RIDDARFJÄRDEN Sjömätningen visar att bottenförhållandena är kraftigt påverkade av pågående och/eller tidigare verksamheter. Riddarfjärden präglas av brofundament, ledningar, spår av muddring och deponerade massor i samband med olika anläggningsar- beten (Figur 11–13).

Figur 11. Detaljbild över dagvattenledning i nordöstra Riddarfjärden. Röd ring markerar mynningen på led- ningen framför vilken erosion och avvikande sediment- hårdhet framträder.

Figur 12. En detaljbild över avloppsledning med erode- rade bottensediment och ett snödumpningsområde där tydliga skred-strukturer framträder.

Dagvattenutlopp, figur 11 Exponerad berggrund Avloppsledning Snödumpning

Ledning

Söderledstunneln

Tryckbank erosion pga. av förändrad flödesdynamik

Figur 13. Översiktsbild med blå polygoner över områden som bedöms vara avvikande från ursprungs-förhållandet i östra Riddarfjärden och exempel på vad som bedöms vara orsaken till dess påverkan (Källa: Clinton).

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 5 2020-01-31 28 I Bilaga 3 redovisas den fullständiga rapporten närliggande Mälarviken som Ulvsundasjön och från sjömätningen. Rapporten fokuserar på resul- Årstaviken). Abborre dominerade både sett till tat och analys av uppmätt data med avseende på antal och vikt. Få små/unga individer av abborre bottensubstrat och bottenstrukturer. Mätningen och mört fångades. Författarna anger som tänkbar ger en heltäckande 3D-modell över sjöarnas bot- förklaring att småfisken uppehåller sig i områ- ten. den som av praktiska skäl inte provfiskades men påpekar att även att det kan råda brist på lämpliga Bottenvegetation och fiskfauna i Riddarfjärden rekryteringsmiljöer. undersöktes av Naturvatten i Roslagen AB9 2017. Vid undersökningarna var syrgashalten 8,4 mg/l En inventering av bottenvegetation med hjälp av i ytan och 0,7 mg/l vid botten på 12 m djup. Vid ekolod visade att bottnarna är i liten grad bevuxna syrgashalter <3 mg/l påverkas fisk och bottenle- av vegetation (Figur 14). Författarna anser att vande djur negativt. Siktdjupet vid provfisketillfäl- orsaken till detta är att merparten av de strand- let uppmättes till 4,7 m vilket är att betrakta som nära bottnarna är branta och inte erbjuder någon ett stort siktdjup. Ljusförhållandena var således lämplig miljö för högväxt undervattensvegetation. goda medan syrgasförhållandena i bottenvattnet Man menar även att förutsättningarna för botten- var mycket ansträngda. vegetation ytterligare försämras till följd av omfattande mänsklig påverkan. Nätprovfisket i Riddarfjärden visade att fiskbestån- det är artrikt med totalt 12 fångade arter (abborre, Det bör noteras att ytterligare en orsak till de små björkna, braxen, gers, gädda, gös, löja, mört, mängderna vegetation är att många av de grunda nissöga, nors, sutare, öring). Som nämnts finns områdena intill stadens stränder fyllts ut (Figur 4). ett stort antal fiskarter i sjön som helhet men fis- Detta bidrar sannolikt till brist på rekryteringsmil- kena indikerar att flera av dessa arter är ovanliga jöer och yngel/unga fiskar. Ett antagande är att i denna del av Mälaren. Poängteras bör dock att merparten av de vuxna fiskar som förekommer i många arter sällan eller aldrig fångas med hjälp Riddarfjärden har rekryterats från andra områden av provfiskenät. Biomassan var hög (högre än i som Lillsjön och Årsta holmar.

Figur 14. Färggranna områden i rött, gult och ljusgrönt visar undervattensvegetationens utbredning och biovolym (%). Biovolym (BV) anges som den andel av vattenpelaren som tas upp av vattenvegetation (rött=100 %, gult=50 %, blått=0 %). Figuren är hämtad från Lindqvist & Gustafsson 2017.

9 Lindqvist & Gustafsson 2017

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 2020-01-31 29 5 5.2 ULVSUNDASJÖN Den sjömätning som genomförts visar att botten- lande kopplas även till förändrad flödesdynamik förhållandena är kraftigt påverkade av pågående i anslutning till båtklubbarna i områdena, dag- och/eller tidigare verksamheter. Samma typ av vattenutlopp och regleringen av Mälarens vatten- påverkan som återfinns i Riddarfjärden syns till nivå. Dumpat material, som stockar, och enstaka viss del i, och utmed, strandlinjen till Ulvsunda- objekt återfinns i båda vattenförekomsterna, men sjön. Avvikelser från ett opåverkat referensförhål- hittas mer frekvent i de identifierade grundområ-

Figur 15. Grunda vattenområden i Ulvsundasjön (gula polygoner) och områdesindelning 39–56 (gröna områden). Numre- ringen refererar till områden som redovisas i Bilaga 3.

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 5 2020-01-31 30 5.3 LILLSJÖN dena i Ulvsundasjön. Där ligger bland annat ett Lillsjön är kraftigt påverkad av övergödning vilket antal vrak. Utöver detta syns tecken på mekanisk uttryckts i en hög klorofyllhalt och ett siktdjup på påverkan på sedimenten i så gott som hela mät- omkring 0,6 meter10. Under vintern är syrgashal- området. terna ofta låga och svavelväte kan förekomma. Sedimenten innehåller höga halter av PCB, koppar I Ulvsundasjön utförde Sportfiskarna ett standardi- och nickel. Halterna av PAH och ett flertal metaller serat nätprovfiske i början av september 2015. Vid är måttligt höga11. provfisket fångades nio olika fiskarter; abborre, löja, björkna, braxen, gers, gös, mört, nors och Lillsjön är förbunden med Ulvsundasjön genom sarv. I likhet med Riddarfjärden var abborre den en cirka 200 m lång och dryga metern djup kanal vanligaste arten, sett både till antal och vikt. Men som möjliggör fiskvandring mellan de båda bas- till skillnad mot Riddarfjärden var fångsten av alla sängerna. Lillsjön har provfiskats vid fyra tillfällen arter spridd över olika djup och individ-storlekar. (1997, 1998, 2006 samt 2014) och har visats vara Det visar att syrgasförhållandena var goda även en viktig reproduktionslokal för fisk. Vid provfis- på större djup och att fiskarnas lek och uppväxt kena 1997 och 1998 fångades totalt tolv arter12; fungerar kring viken. Noterbart är att Ulvsunda- abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, sjön angränsar till den dokumenterat goda rekry- gös, mört, nors, ruda, sutare och ål. Totalt fånga- teringsmiljön Lillsjön. des 275 fiskar respektive drygt 13 kg per nätan- strängning. Detta är mycket fisk i förhållande till andra sjöar. Fångsten dominerades både i antal och vikt av mört, men i vikt per ansträngning utgjorde både gädda och gös relativt stor andel. Vid provfisken därefter, 2006 och 2014, fångades tio respektive nio arter.

Lillsjön inventerades med avseende på vattenvegetation, stormusslor och naturvärden i oktober 201813. Sjön är cirka tre meter djup och bottnen består uteslutande av mjuka sediment. Vid inven- teringen var siktdjupet 0,6 meter. Det begränsade ljusklimatet i sjön är sannolikt orsaken till att sjöns botten saknar undervattensvegetation. I strandkanterna växte emellertid stor igelknopp, bladvass och smalkaveldun. Ut till cirka två meters djup växte på flera ställen gul näckros. Enstaka individer av större dammussla noterades. Lill- sjöns stränder är näst intill fria från mänsklig påverkan och det bedöms framför allt vara längs dessa som fisk finner lämplig miljö att leka i. Sjön bedöms vara en mycket viktig reproduktions- och födosöksmiljö för såväl fisk som fågel och tillsam- mans med den relativt höga graden av naturlighet bedöms biotopvärdet som högt. Lillsjön bedöms ha ett visst artvärde. I enlighet med standard för naturvärdesinventering (SS199000) bedöms det Figur 16. Ett exempel på hårdgjord strand längs sammantagna naturvärdet som högt. Det bör Ulvsundasjön. dock påpekas att sjön inte lever upp till sin fulla naturvärdespotential på grund av övergödningsef- 10 Sportfiskarna 2015 fekterna. 11 Stockholms miljöbarometer 12 Andersson opublicerat 13 Tyréns. Naturvärdesinventering av Lillsjön, opublicerat

VATTENMILJÖ OCH NATURVÄRDEN IDAG 2020-01-31 31 5 6 FÖRSLAG TILL REVIDERAD STATUS

I detta avsnitt redovisar Tyréns förslag till reviderad status för två av de kvalitetsfaktorer som ingår i den hydromorfologiska statusbedömningen. Nuvarande status återges i Bilaga 5 samt övergri- pande i Tabell 5 där även förslag till revidering redovisas.

Tabell 5. Vattenmyndighetens bedömning enligt arbetsmaterial (2018-10-15) i VISS samt Tyréns förslag till reviderad bedömning. I de fallen det finns tillgång till beräkningsunderlag anges bedömningen i procent.

KVALITETSFAKTOR/ ULVSUNDASJÖN RIDDARFJÄRDEN LILLSJÖN PARAMETER (SE658229-162450) (SE658020-162623) VISS NYTT VISS NYTT NYTT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG MORFOLOGISKT Dålig Otillfreds- Otillfreds- Otillfreds- God TILLSTÅND ställande ställande ställande Förändring av sjöars Ej bedömd Hög Ej bedömd Hög Hög planform Bottensubstrat i Ej bedömd Måttlig (25%) Ej bedömd God (12%) Hög sjöar Strukturer på det grunda Ej bedömd Dålig Ej bedömd Dålig Hög vattenområdet i sjöar Närområdet runt sjöar Dålig (93%) Dålig (85%) Otillfreds- Dålig (81%) Otillfreds- ställande (51%) ställande Svämplanets strukturer Dålig (96%) Dålig Dålig (95%) Dålig Otillfreds- och funktion runt sjöar ställande KONNEKTIVITET Hög Dålig Hög Dålig Otillfreds- ställande Längsgående Hög Måttlig Hög Måttlig Måttlig konnektivitet Konnektivitet till när- Ej bedömd Dålig Ej bedömd Dålig Otillfreds- område och svämplan ställande

FÖRSLAG TILL REVIDERAD STATUS 6 2020-01-31 32 6.1 RIDDARFJÄRDEN OCH ULVSUNDASJÖN

6.1.1 MORFOLOGISKT TILLSTÅND BOTTENSUBSTRAT I SJÖAR Statusen för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd Bottensubstratets kornstorlek bedöms framförallt beräknas utifrån medelvärdet av parametrarnas vara påverkad på platser där det skett muddring, poäng. För vattenförekomsterna Ulvsundasjön och snödumpning, utfyllnader eller vid angöringsplat- Riddarfjärden föreslår Tyréns en expertbedömning ser för större båtar vars propellrar medför erosion för den övergripande kvalitetsfaktorn eftersom och partikeltransport. Enligt den bottenkartering adekvata underlag (som möjliggör beräkningarna som gjorts inom uppdraget är andelarna av dessa av status) saknas för tre av de underliggande para- ytor relativt begränsade (12 % i Riddarfjärden och metrarna. Föreslagen expertbedömning avseende 25 % i Ulvsundasjön)14. De ytor som bedöms vara morfologiskt tillstånd i båda vattenförekomsterna påverkade redovisas i Figur 9. Bottensubstratet utgår från bedömningarna av underliggande para- bedöms även påverkas av ökad sedimentation metrar och resulterar i otillfredsställande status som följd av ökad primärproduktion och övergöd- (se motiveringar nedan). Som jämförelse är gäl- ningsproblem. Sammantaget bedöms emellertid lande status enligt vattenmyndighetens bedöm- påverkan vara begränsad och statusen som god ning otillfredsställande status för Riddarfjärden i Riddarfjärden och måttlig i Ulvsundasjön. Vat- och dålig för Ulvsundasjön. tenmyndigheten har inte gjort någon bedömning avseende bottensubstrat för Riddarfjärden och FÖRÄNDRING AV SJÖARS PLANFORM Ulvsundasjön. En exakt siffra över påverkan på parametern planform har inte varit möjlig att beräkna på grund av STRUKTURER PÅ DET GRUNDA VATTENOMRÅ att det saknas tillräckligt bra historiskt kartmate- DET I SJÖAR rial. För att kunna bedöma om förändringarna av Det är okänt vilka strukturer som fanns på de vattenförekomsternas stränder är i en storleksord- grunda bottnarna i ett referenstillstånd. Vid stu- ning som kan påverka statusen gjordes en över- dier av djupkartor och historiska kartor framgår slagsberäkning för Ulvsundasjön som genomgått dock att ytterst få av de tidigare grundområdena störst förändringar i enlighet med de genomförda inte fyllts ut. Den absoluta merparten (uppskatt- beräkningarna. Följande värden användes i den ningsvis över 90 procent) bedöms ha försvunnit formel som redovisas i Figur 2: SLp=30 000, till följd av utfyllnader mm. Man kan därför utgå SAp=6 720 000, SLr=30 500, SAr=6 750 000. från att motsvarande andel av de strukturer som Beräkningen gav ett värde avseende förändring i skulle ha funnits i ett opåverkat tillstånd numera planform (%) om -1,2, vilket visar att de föränd- är borta. Ett förslag till expertbedömning är att ringar som ägt rum i de båda vattenförekomsterna parametern har dålig status i båda vattenförekom- inte av sådan omfattning att de mer än marginellt sterna. Vattenmyndigheten har inte gjort någon påverkar parametern. Bedömningen är därför att bedömning avseende parametern. statusen är hög i båda vattenförekomsterna. Vat- tenmyndigheten saknar en bedömning avseende NÄROMRÅDET RUNT SJÖAR planform för både Riddarfjärden och Ulvsunda- Den procentuella andelen påverkad mark inom sjön. Resultatet kan tyckas förvånande eftersom närområdet har i denna utredning beräknats till en övergripande jämförelse mellan historiska och 81 procent för Riddarfjärden och 85 procent för aktuella kartor visar att stora förändringar skett Ulvsundasjön (Tabell 5). Det innebär att statusen lokalt (se avsitt 4). Men parametern är utformad så för parametern bedöms som dålig för båda vatten- att endast storskaliga förändringar, exempelvis en förekomsterna. Vattenmyndigheten har bedömt kraftig nivåsänkning av en sjö, ger utslag. närområdet för Riddarfjärden till otillfredsstäl- lande och för Ulvsundasjön till dålig status.

14 Se Bilaga 3, Sjömätning.

FÖRSLAG TILL REVIDERAD STATUS 2020-01-31 33 6 SVÄMPLANETS STRUKTURER OCH FUNKTION Även om förekommande fiskarter sannolikt inte RUNT SJÖAR skiljer sig nämnvärt från ett referenstillstånd Någon detaljerad analys av procentuell påverkan bedöms dock populationerna av många arter kraf- på svämplan var inte möjligt att göra eftersom det tigt påverkas av de försämrade möjligheterna till saknas tillräckligt bra kartor från historisk tid. De vandring mellan miljöer som utnyttjas i olika sta- historiska kartorna visar dock tydligt att grunda dier av livscykeln. I ett naturtillstånd hade många eller flacka land- och vattenstrandområden saknas fiskarter kunnat vandra mellan havet och vatten- till följd av utfyllnader. Vidare är Mälaren relativt förekomsterna och inte minst hade många arter hårt reglerad vilket gör att det saknas höga vatten- kunnat leka i många av de små vattendrag som nivåer som svämmar över de få lågt belägna områ- mynnade i vattenförekomsterna. Sannolikt hade den som alltjämt finns kvar intill vattenförekom- därigenom rekryteringen av öring, abborre, gädda sterna Ulvsundasjön och Riddarfjärden. Ett förslag och cyprinider varit bättre i ett referenstillstånd till expertbedömning är att statusen för denna och bestånden av dessa arter större. Parametern parameter är dålig i båda vattenförekomsterna. längsgående konnektivitet bedöms därigenom Vattenmyndigheten har gjort samma bedömning. vara påverkad och Tyréns förslag till expertbe- dömning är måttlig status. Som jämförelse har vattenmyndigheten bedömt den längsgående sta- 6.1.2 KONNEKTIVITET tusen som hög. Kvalitetsfaktorn konnektivitet klassas utifrån den KONNEKTIVITET TILL NÄROMRÅDE OCH SVÄM sämsta bedömningen avseende parametrarna PLAN längsgående konnektivitet samt konnektivitet till närområde och svämplan. I detta fall föreslås en Såväl svämplan som närområden runt sjön är kraf- expertbedömning om dålig status för båda vat- tigt påverkade och de viktiga funktionerna i form tenförekomsterna. Vattenmyndigheten bedömde av rekryteringsmiljöer som anslutande våtmarker att båda vattenförekomsterna har en hög status normalt har är i det närmaste helt försvunna. avseende konnektivitet. Tyréns förslag till expertbedömning är dålig status. Vattenmyndigheten har inte gjort någon LÄNGSGÅENDE KONNEKTIVITET bedömning av parametern. I Mälaren finns ett stort antal fiskarter och en lista över förekommande arter i de båda vat- tenförekomsterna skulle sannolikt inte skilja sig nämnvärt mot en upprättad i ett naturtillstånd. Tätheterna av dessa arter bedöms däremot ha starkt påverkats av antropogena förändringar i de båda vattenförekomsterna. Dessutom har vissa arter som regelbundet förekommer i området inte etablerat självreproducerande bestånd. Exempel- vis noteras emellanåt enstaka öringar och laxar som sannolikt satts ut i Norrström och passerat Mälarens utflöden. Det bör dock betonas att dessa numera inte är naturligt förekommande, vilket åtminstone öringen skulle vara i ett naturtillstånd.

FÖRSLAG TILL REVIDERAD STATUS 6 2020-01-31 34 6.2 LILLSJÖN SVÄMPLANETS STRUKTURER OCH FUNKTION RUNT SJÖAR Lillsjön utgör inte någon vattenförekomst och har därför inte statusbedömts av vattenmyndigheten. Mälarens vattenstånd är reglerat vilket gör att endast begränsade vattenståndsfluktuationer före- 6.2.1MORFOLOGISKT TILLSTÅND kommer. Vidare har stora delar av Lillsjöns omgivande mark omvandlats till parkmiljö mm, vilket Föreslagen expertbedömning avseende morfo- gör att återstående svämplan är begränsat. Tyréns logiskt tillstånd i Lillsjön är att statusen är god. förslag till expertbedömning är att svämplanet har Bedömningen utgår från en sammanvägning av otillfredsställande status. underliggande parametrar. Dessa har statusbe- dömts enlig nedan. 6.2.2 KONNEKTIVITET FÖRÄNDRING AV SJÖARS PLANFORM Med utgångspunkten att konnektiviteten till när- Beräkning av parametern har på grund av bris- område och svämplan bedömts som otillfredsstäl- tande underlags¬material inte kunnat göras. Men lande bedömer Tyréns den övergripande statusen en översiktlig bedömning av de historiska kar- för kvalitetsfaktorn som otillfredsställande. torna (Figur 5–7) visar att förändringen i Lillsjön är relativt liten. Tyréns förslag till expertbedömning LÄNGSGÅENDE KONNEKTIVITET I SJÖAR är därför att statusen för parametern är hög. Det finns inget vandringshinder mellan Lillsjön och Ulvsunda sjön. I ett naturtillstånd bedöms BOTTENSUBSTRAT I SJÖAR emellertid Lillsjön ha nyttjats för lek av fiskbe- På grund av bristande underlag ges ett förslag till stånd i Saltsjön, vilket i befintligt tillstånd kraftigt expertbedömning avseende parametern. Detta försvåras av befintliga vandringshinder i Norr- res- utgår från att det inte finns några kända verk- pektive Söderström. Tyréns förslag till expertbe- samheter som påverkat bottenmaterialets korn- dömning avseende parametern längsgående kon- storlekssammansättning. Övergödningen kan ha nektivitet är måttlig status. påskyndat sedimentationsprocessen, men sannolikt har inte detta förändrat kornstorlekssamman- KONNEKTIVITET TILL NÄROMRÅDE OCH SVÄM sättningen. Tyréns förslag till expertbedömning är PLAN KRING SJÖAR därför att statusen för parametern är hög. Bedömningen av denna parameter utgår från att STRUKTURER PÅ DET GRUNDA VATTENOMRÅ en stor del av Lillsjöns närområde är påverkat (60 %) och att denna påverkansbild även gäller möjlig- DET I SJÖAR heterna för djur att förflytta sig mellan vattenföre- Utifrån historiska kartor bedöms inga omfattande komsten och omgivande mark. Tyréns förslag till förändringar ha skett avseende vattenförekomsten expertbedömning är otillfredsställande status. som i sin helhet ingår i ”det grunda vattenområ- det”. Tyréns bedömning är därför att de strukturer som skulle finnas i ett referensförhållande även finns i nuvarande tillstånd. Tyréns bedömer därför att parametern har hög status.

NÄROMRÅDET RUNT SJÖAR Utifrån en flygbildsanalys har 60 procent av när- området bedömts vara påverkat. Tyréns bedömer därmed statusen som otillfredsställande.

FÖRSLAG TILL REVIDERAD STATUS 2020-01-31 35 6 7 PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM

En del i uppdraget är att bedöma hur pågående En plan som kan riskera att påverka akvatiska och planerade exploateringar och större projekt livsmiljöer och hydromorfologin negativt och mot- kan förändra den framtida användningen av mark- verka möjligheterna att uppnå MKN karakteriseras och vattenområden och därmed påverka de hydro- av att: morfologiska förhållandena och livsmiljöerna i vattenförekomsterna. En övergripande bedömning •• Ökad mänsklig aktivitet som kan störa av elva pågående detaljplaneområden och två djurlivet. stora projekt beskrivs nedan. •• Strandmiljöer med träd, buskar och vattenvegetation ianspråktas. 7.1 GENERELL PÅVERKAN •• Värdefulla vattenområden (såsom grunda FRÅN PLANER miljöer) påverkas av utfyllnader, bryggor, båtar, mänskliga aktiviteter, buller eller Detaljplaner kan påverka vattenmiljön i både onaturligt höga vattenrörelser. positiv och negativ riktning beroende på planens utformning och vilka hänsyn som tas. En plan som kan gynna växt- och djurlivet samt på sikt öka Möjligheterna att genom detaljplaner förbättra förutsättningarna att nå MKN: hydromorfologiska kvalitetsfaktorer kan ofta vara begränsade eftersom en förbättring först kan räk- •• Lämnar land- och vattenstrand naturlig nas hem när tillståndet för den tidigare påverkade med beväxning av träd, buskar och ytan förbättrats så att det överensstämmer med vattenvegetation. referenstillståndet. Det finns dock en stor risk för försämrad hydromorfologi enligt stycket ovan. •• Anlägger gång-, cykelvägar, annan infrastruktur och hårdgjorda ytor på sådant avstånd från vattnet att djurlivet inte störs. •• Återställer vattenmiljön med avseende på fysiska, hydrologiska och vattenkemiska förhållanden. •• Medför att eventuell negativ påverkan kompenseras genom restaureringsåtgärder inom vattenförekomsten.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 7 2020-01-31 36 7.2 DETALJPLANER sen och det är därför viktigt att belysa dessa frå- gor under hela processen. Den föreslagna användningen av mark- och vatten- området inom de berörda planområdena har gran- Vid ett genomförande av de berörda detaljpla- skats. Figur 17 visar vilka pågående detaljplaner nerna i utredningsområdet kommer de fysiska och program som har analyserats. Detaljplanepro- förutsättningarna förändras i olika grad vilket cessen fortskrider enligt följande: Program/Förstu- även kan påverka de hydromorfologiska kvalitets- die - Start - Plan - Antagande – Tid för överklagan faktorerna i Riddarfjärden och Ulvsundasjön. - Laga Kraft. För åtgärder som har betydelse för en plans påverkan på livsmiljöer finns dock ofta Planerade exploateringar och planförslag liksom handlingsutrymme under hela planprocessen. deras effekter på hydromorfologin och livsmiljöer Många åtgärder kan kopplas till genomförandefa- sammanfattas i Tabell 6.

Figur 17. Pågående detaljplanering inom utredningsområdet.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 2020-01-31 37 7 Tabell 6. Pågående detaljplaner i anslutning till Ulvsundasjön och Riddarfjärden. Tabellen visar vilket skede respektive detaljplan är i samt preliminär bedömning av påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och underliggande parametrar samt akvatiska livsmiljöer. ”Liten neg.” innebär att påverkan inte är så omfattande att parameterns status riskerar att sänkas.

PRELIMINÄR PÅVERKAN NR I PLAN KOMMUN VATTEN- SKEDE KARTA FÖREKOMST KVAL. PARA- LIVSMILJÖER FAKTOR METER 1 Archimedes Stockholm Ulvsundasjön Överklagad Ingen Ingen Ingen 1 och del av Mariehäll 1:10 vid Karlsbodavägen 2 Masugnen 5 och 7 Stockholm Ulvsundasjön Plan Ingen Ingen Ingen 3 Bällstahamn Stockholm Ulvsundasjön Start Ingen Ingen Positiv 4 Centrala Bromma Stockholm Ulvsundasjön Program Ingen Ingen Ingen 5 Alvik Stockholm Riddarfjärden Program Ingen Liten neg. Liten neg. 6 Primus Stockholm Riddarfjärden Laga kraft Ingen Liten neg. Negativ 7 Ångtvätten Stockholm Riddarfjärden Start Ingen Ingen Ingen 8 Lövholmen Stockholm Riddarfjärden Tidig plan Ingen Ingen Liten neg. 9 Program för City Stockholm Riddarfjärden Antagande Ingen Ingen Ingen 10 Stadshagen Stockholm Ulvsundasjön Överklagad Ingen Ingen Ingen 11 Huvudsta 3:1 och Solna Ulvsundasjön Plan Ingen Ingen Liten neg. Krukmakaren 12 Ekelund (Huvudsta Solna Ulvsundasjön Start Ingen Ingen Ingen 4:28 m.fl.) 13 Strandpromenaden Sundbyberg Ulvsundasjön Förstudie Ingen Ingen Positiv 14 Stuvaren 1 m.fl. Stockholm Riddarfjärden Plan Ingen Ingen Ingen Hamnområde, restaurang och bensinstation.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 7 2020-01-31 38 Nedan beskrivs Tyréns bedömningsmotivering och BÄLLSTAHAMN analys av detaljplanernas påverkan på hydromor- Detaljplanen befinner sig i startskede. En strand- fologi och livsmiljöer i Riddarfjärden och Ulvsun- park föreslås längs med Bällstaviken. Enligt plan- dasjön. Observera att planernas eventuella påver- beskrivningen ska nya sollägen och vistelseytor kan på vattenkemin inte ingår i bedömningen av via längsgående bryggor, solbryggor och utsikts- effekterna på livsmiljöer. platser skapas vid vattnet. Miljöförbättrande åtgär- der i form av vattenvegetation och flytande öar ARCHIMEDES 1 OCH DEL AV MARIEHÄLL 1:10 kan bidra med ekologiska och rekreativa värden. VID KARLSBODAVÄGEN Träd längs stranden ska bevaras i största möjliga Detaljplanen är antagen men överklagad. Planen mån. En hållplats för pendelbåt kan även göras omfattar ett område väster om Karlsbodavägen. möjlig i vattenområdet. I nuläget tar en industri- Planområdet ligger som närmast 40 m från strand- hamn upp en stor del av vattenområdet, men delar linjen15 . av stranden i söder har viss naturlighet. Bottenkar- teringen indikerar muddring, märken genererade av mekanisk påverkan på sedimenten alt propel- Fysiska miljöförändringar till följd av planen leralstrad erosion, samt att området förmodligen bedöms inte påverka livsmiljön eller kvalitetsfak- har mjuka bottnar20. torerna konnektivitet och morfologiskt tillstånd på grund av avståndet till vattenförekomsten.

Den kommande planen innebär en ändring av markanvändningen i närområdet från industri MASUGNEN 5 OCH 7 till bostäder. Att hamnområdet ska avvecklas Detaljplanen befinner sig i planskede. Planområ- och försök med flytande öar och vattenvegetation ska införas bedöms skapa ökad tillgång det är som närmast beläget ca 6 m från strandlin- till akvatiska livsmiljöer. Hållplats för pendelbåt jen. Enligt planförslaget tillåts brygga samt en bro kommer påverka vattenområdet vid byggnation 161718 i vattenområdet . I nuläget finns industribygg- och i driftsskedet med störningar i form av buller nader inom 30 m från stranden i detaljplaneområ- och vågor. Detta bedöms ha en marginell nega- det, men inte några bryggor eller andra strukturer tiv effekt jämfört med nuvarande tillstånd som i vattnet. Bottenkarteringen visar artificiella struk- också innebär frekvent båttrafik. Hydromorfolo- turer i närheten av planområdet, samt att vatten- gin bedöms inte påverkas av bryggor och bro/ området förmodligen har mjuka bottnar19. brostöd eftersom parametern bottensubstrat i sjöar under morfologiskt tillstånd sannolikt redan är påverkad genom ökad erosion. Konnektivitet bedöms inte påverkas. Den kommande planen innebär en ändring av markanvändningen i närområdet från industri till bostäder och park. Brygga och bro i vatten- området bedöms få en obetydlig påverkan på vattenförekomstens livsmiljö jämfört med nulä- get. Park i närområdet bedöms vara positivt för akvatisk livsmiljö jämfört med dagens hårdgjorda industriområde. För hydromorfologin bedöms inte bryggor och bro/brostöd påverka parametern bottensubstrat i sjöar under morfologiskt tillstånd eftersom bottnarna bedöms som påverkade i 15 Plankarta Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 m.m., 2017- nuläget. Kvalitetsfaktorn konnektivitet bedöms 06-27, reviderad 2018-05-08. inte påverkas. 16 Plankarta Masugnen 5 och 7 m.fl., 2018-09-18.Stockholms stad. 17 Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Masugnen 5 och 7, version för detaljplanens granskningsskede 2018-09-18. 18 Planbeskrivning detaljplan för Masugnen 5 och 7 m.fl. i stadsdelarna Mariehäll och Ulvsunda industriområde, Dp 2011–04316 19 Sjömätningsrapport Riddarfjärden och Ulvsundasjön 2018081-Stockholmsstad-CMS-Riddarfjärden-Surveyrep Revision 0. 20 Sjömätningsrapport Riddarfjärden och Ulvsundasjön 2018081-Stockholmsstad-CMS-Riddarfjärden-Surveyrep Revision 0.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 2020-01-31 39 7 CENTRALA BROMMA ALVIK Detaljplanen befinner sig i programskede. Pro- Detaljplanen befinner sig i programskede. Strand- gramområdet innefattar Lillsjön. Ingen bebyggelse promenaden nämns som viktig både ur rekrea- ska uppföras invid Lillsjön, endast norr om Kvarn- tions- och naturhänseende. Cirka 1500–3000 nya backsvägen (ca 600 m från Ulvsundasjön och ca lägenheter bedöms möjliga på platsen22. Utfyllnad 140 m från Lillsjön)21. I nuläget finns strandpro- längst in i viken och bryggor planeras längs med menad och kolonilottsområde utmed Lillsjön. Min- stranden23 24. Enligt en naturvärdesinventering av dre delar av Lillsjöns strand är påverkade av utfyll- Alviks strand finns områden med högt naturvärde nader. I öster går Ulvsundavägen (väg 279) över samt rödlistade arter inom programområdet25. I förbindelsen med Ulvsundasjön och en bensinsta- nuläget finns strandpromenad, väg, kontorsbygg- tion ligger vid vägen, ca 30 m från strandlinjen. nader och bostäder längs med hela programmets strand. Tre småbåtshamnar finns också inom pro- gramområdet. Bottenkarteringen visar nedsänkta Planen bedöms på grund av avståndet inte fundament, spår efter båtklubb, ledning och påverka hydromorfologin eller livsmiljön i Ulvsun- muddring, samt hårda bottnar. dasjön. Planförslaget bedöms inte heller påverka hydromorfologin och livsmiljön i Lillsjön. Ändringen av markanvändningen i närområdet till bostäder ger en obetydlig förändring då byggnaderna idag är kontor. Om utfyllnad och flytt av bryggor realiseras bedöms planen ge en negativ påverkan på ett område med högt naturvärde samt försämra akvatiska arters livsmiljö. Den planerade utfyllnaden längst in i viken bedöms påverka parametern strukturer på det grunda vattenområdet. Anläggande av bryggor och små- båtshamnar i vattenområdet bedöms inte påverka hydromorfologin genom erosions- eller sedimen- tationsprocesser eftersom bottnarna är hårda och redan påverkade. Konnektivitet bedöms inte påverkas.

En del av stranden i söder är opåverkad, denna bör bevaras för att undvika negativ påverkan på akvatiska livsmiljöer.

21 Program för centrala Bromma 2017-06-29 Dnr 2010–20840. 22 Alvik -programarbete för stadsutveckling i Alvik- Reviderat utredningsbeslut. Tjänsteutlåtande 2013-02-25. 23 PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alviks strand. Stockholms stad. Structor. 2017-10-25. 24 Alvik östra, programområde. Situationsplan 1:3000. 18-10-26. Stockholms stad. 25 Naturvärdesinventering av vattenmiljöer vid Alviks strand. Ekolo- gigruppen 2017-10-20.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 7 2020-01-31 40 PRIMUS, LILLA ESSINGEN ÅNGTVÄTTEN, STORA ESSINGEN Detaljplanen befinner sig i laga kraftskede. Pla- Detaljplanen befinner sig i startskede. I nuläget nen innebär bland annat att nuvarande industri- finns verksamhet i form av kontor och två bryg- byggnad rivs och tre flerbostadshus byggs upp gor på platsen. Planen ska möjliggöra omvandling i dess ställe. Dessa kommer att ligga inom 30 m till bostäder. I start-PM anges att syftet även är från strandlinje. Primushamnen fylls igen för att att stärka befintliga kvalitéer genom att skapa lämna plats för byggnaderna, två pirar byggs och attraktiva stråk, bättre möjlighet till rekreation vid park och promenadstråk skapas längs vattnet26. vattnet och förslag på ny sträckning pendelbåt. Bestämmelser i vattenområdet möjliggör allmänna Befintlig strandpromenad ska vidareutvecklas29. bryggor, större område med småbåtshamn än idag och strandpromenad27. Lutning och bot- Bottenkarteringen visar att det finns erosions- tenkontur kommer att förändras något utanför skydd på botten i planens vattenområde samt nordvästra stranden. Ett stort område kommer hårda bottnar. att muddras och en grund bottenyta fyllas ut. Strandzonen blir marginellt kortare än idag och Livsmiljön kan påverkas i positiv riktning bero- den grunda bottenarealen minskar. Lutning och ende på utformningen av planen. För hydromor- bottenkontur kommer att förändras något utanför fologin bedöms pendelbåt, pendelbåtsbrygga/pir nordvästra stranden. och gångbryggor i vattenområdet inte påverka morfologiskt tillstånd då bottnarna är hårda och Bottenkarteringen visar spår av muddring och till viss del redan påverkade. Konnektiviteten märken genererade av mekanisk påverkan på bedöms inte påverkas. sedimentet. Att den grunda bottenarealen minskar kan innebära att området blir mindre värdefullt för fisk. Tidigare i planarbetet har det bedömts att LÖVHOLMEN, LILJEHOLMEN effekterna inte blir så stora eftersom bottnarna är Detaljplanen befinner sig i tidigt planskede. I exponerade konstgjorda (utfyllnader) och saknar- nuläge är området bebyggt ut till strandlinjen med vegetation28. Bottnar i vattenområdet är hårda. industrimark. Utspritt finns små ytor med träd och annan vegetation. Vattendjupet är stort utanför kajerna. I naturvärdesinventeringen bedöms ett Livsmiljön bedöms påverkas negativt då stora område längs strandlinjen ha påtagligt natur- förändringar sker både i närområdet och i vatten- värde, och träd längs stranden bedöms ha ett visst området. Trots att planen innebär relativt stora naturvärde30. Planen innebär 1500–2000 bostäder, fysiska förändringar bedöms inte morfologiskt skola, förskolor och lokaler för centrumändamål. tillstånd eller underliggande parametrar påverkas negativt eftersom området redan i dagsläget är Kajerna öppnas upp och binder samman kajstrå- påverkat. ket mellan Gröndal och Marievik. På kajen samsas gående och biltrafik. Utbyggnad av en del av kajen Piranläggningen kommer dock innebära en mar- är nödvändig för att klara angöring av kvarter i ginellt försämrad konnektivitet. den västra delen. Den nya kajen bedöms ha en potential att bli ett attraktivt stråk med många besökare. Kajen är i den tidiga strukturskissen 26 Planbeskrivning Detaljplan för Primus 1 m.m. i stadsdelen Lilla föreslagen att kompletteras med brygg- och Essingen, Dp 2006–05021. badanläggningar31. Bottenkarteringen visar en 27 Plankarta Primus 1 m.m. Dp 2006-05021-54-Laga kraft 2018- eventuell tryckbank utmed kajområdet och hårda 06-29 bottnar. 28 Begäran om upphävande av strandskydd för berörda delar av Primus 1 mm i stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm, dnr 2006- 0521-54. Påverkan på livsmiljön bedöms bli något negativ 29 Startpromemoria för planläggning av Ångtvätten 22 m- fl. på på grund av att utbyggnad av kajerna förmodli- Stora Essingen i stadsdelen Kungsholmen (ca 700 bostäder, verk- gen gör att värdefulla träd i strandlinjen försvin- samheter och förskolor), 2017-11-21, Dnr 2017–09622. ner. För hydromorfologin bedöms kaj och bryg- 30 Naturvärden på Lövholmen 12 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen. gor i vattenområdet inte påverka morfologiskt 2018-10-17. Firman Ekologikonsult AB. Conec, konsulterande ekologer. tillstånd då bottnarna är hårda och redan påver- kade. Konnektiviteten bedöms inte påverkas. 31 Ställningstagande inför tidigt samråd Lövholmen 12 m fl. i stadsdelen Liljeholmen, tjänsteutlåtande, 2018-01-31, Dnr 2017–1357.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 2020-01-31 41 7 PROGRAM FÖR CITY HUVUDSTA 3:1 OCH KRUKMAKAREN Programmet är i antagandeskedet. Programmet Detaljplanen för Solnaverket (kv. Krukmakaren ska möjliggöra att stadsmiljön längs vattenrum- m.fl.) och Bostäder i Huvudsta (del av Huvudsta men tillgängliggörs. I samband med utveckling av 3:1) befinner sig i planskede. Detaljplanerna inne- västra city kan ett kontinuerligt rekreationsstråk bär att grönstråket och strandpromenaden längs skapas längs Klara sjö och Barnhusviken där det Ulvsundasjön och Bällstaviken ska bevaras och blir fler möjligheter att vistas och röra sig nära utvecklas. Det innebär fler och tydligare stråk, nya vattnet32. En detaljplan inom programområdet träbryggor, samlings- och grillplatser och insatser möjliggör strandpromenad och bostäder som för att gynna den biologiska mångfalden i form av ersätter väg33 34. I nuläget finns kajer och/eller väg röjning m.m. kommer att utredas. Befintlig angö- och järnväg längst med hela programmets strand- ringskaj till Solnaverket ska utökas för att kunna linje. ta emot pellets. Kajen behöver breddas och den större bryggan i vattnet behöver förankras med Bottenkarteringen visar spontad yta, tecken på kättingar som fäster i betongfundament som står muddring, ledningar och brofundament. Bottnarna på land vid strandkanten. är hårda. I dagsläget är det svårt att avgöra hur programmet kan påverka hydromorfologin då det Med sjötransporter av pellets kan antalet last- är på en sådan övergripande nivå. bilstransporter till Solnaverket minimeras, vilket skulle vara positivt ur miljösynpunkt. Förutsätt- ningar för en ny sopsugsanläggning ska skapas Ändrad markanvändning eller förtätning i områ- under Huvudstaledens bro. Planbeskrivningen det medför oförändrad påverkan på morfologiskt anger att allmänhetens tillgång till strandområdet tillstånd, då området redan är kraftigt exploaterat eller villkoren för djur- och växtliv inte på något och bottnarna hårda. Livsmiljön bedöms få oför- ändrad påverkan. avgörande sätt påverkas jämfört med nuvarande förhållanden38 39 40 41. Bottenkarteringen visar brofundament och en skredlik struktur som kan vara kopplad till dagvattenutlopp. Bottnarna är hårda. STADSHAGEN, KUNGSHOLMEN Detaljplanen är antagen men överklagad. Planen innefattar Mariedals gård och del av befintlig Livsmiljön bedöms få en negativ påverkan på strandpromenad invid strandlinjen mot Karlbergs- grund av fler bryggor och fler fartygsrörelser i kanalen/Karlbergssjön35. Stranden är reglerad som vattenområdet. Morfologiskt tillstånd bedöms inte park, vilket överensstämmer med ytans befintliga påverkas då bottnarna är hårda och redan påver- markanvändning36. kade. Konnektivitet bedöms inte påverkas.

Bottenkarteringen visar flödesrelaterad erosion och kornstorlekssortering genererad av båttrafik 32 Program för city, 2018-02-22, Stockholms stad. samt spår av muddring, dagvattenledningar, bro- 33 Startpromemoria för planläggning del av Norrmalm 4:41 m. fundament och kajer. Bottnarna är hårda. I framta- fl., Norra Klarastrandskopplet, i stadsdelen Norrmalm (kontor, gen dagvattenutredning37 bedöms ett genomför- bostäder, centrumanvändning och handel), 2017-09-25, Dnr ande av planen inte innebära någon förändring 2017–02604. vid Karlbergssjöns strand. Dagvattenutredningen 34 Startpromemoria för planläggning av Norrström 2 m.m. i stadsdelen Norrmalm, 2018-02-16, Dnr 2018–00426. bedömer att planen inte påverkar recipientens 35 Planbeskrivning Detaljplan för Stadshagen i stadsdelen Stads- hydromorfologiska kvalitetsfaktorer konnektivitet hagen, DP 2013–08100. rev 2018-02-12. och morfologiskt tillstånd. 36 Plankarta Detaljplan för del av Stadshagen i stadsdelen Stads- hagen i Stockholm, rev 2018-02-12. 37 Stadshagen. Dagvattenutredning. 2017-03-31. WSP Sverige AB. Livsmiljön bedöms inte påverkas. Inte heller mor- 38 Plankarta Detaljplan för del av Huvudsta 3:1 Stadsdelen Huvud- fologiskt tillstånd bedöms påverkas då bottnarna sta i Solna stad. är hårda och redan påverkade. Konnektivitet 39 Program för Huvudsta 3:1 och kv. Krukmakaren 2016-10-11, bedöms inte påverkas. Solna Stad. 40 Plankarta detaljplanför Krukmakaren m. fl. ej daterad. 41 Planbeskrivning Detaljplan för kv Krukmakaren m. fl. 2018-02-14 BND 2017:506.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 7 2020-01-31 42 EKELUND (HUVUDSTA 4:28 M.FL.), SOLNA STUVAREN 1 M.FL., NORR MÄLARSTRAND, Detaljplanen befinner sig i startskede. Planområ- KUNGSHOLMEN det har idag en varierad användning av hamnverk- Detaljplanen befinner sig i planskede. Syftet med samhet (Pampas marina), naturmark och vägar. planen är att möjliggöra för befintliga verksamhe- Området ska nu även utvecklas med bostadsbe- ter att ligga kvar. Det möjliggjordes också att driv- byggelse. Upprustning av strandpromenaden mel- medelstationen kan utveckla verksamheten med lan Ekelundsbron och Huvudsta gård ska genom- en så kallad ”sjömack” på en ponton vid kajen. Det föras för att säkerställa natur för rekreation samt ska även tillkomma anläggningar för att erbjuda ekosystemtjänster. Pampas marina kommer att biogas till både fordon och båtar. Vid den västra finnas kvar och fortsätta bedriva sin verksamhet42. delen av kajen utvidgas småbåtshamnen för att Bottenkarteringen visar förändrad flödesdynamik möjliggöra en mindre gästhamn med tillhörande och strukturer kopplade till båtklubb och marina. byggnad för hamnkontor och restaurang på kajen. Bottnarna är mjuka. Planen ska generellt möjliggöra fler sjönära aktiviteter. Platsen har använts som snödumpningsplats och även denna verksamhet ska fortsätta här45 46. Livsmiljön bedöms inte påverkas. Morfologiskt Bottenkarteringen visar spår efter snödumpningen tillstånd bedöms inte påverkas av nya gångbryg- gor då dessa inte orsakar erosion på mjukbott- i form av skredstrukturer. Bottnarna är hårda. narna. Konnektivitet bedöms inte påverkas då inga större förändringar kommer att ske i vatten- området. Detaljplanen bedöms inte påverka det morfologiska tillståndet i någon riktning då platsen redan är kraftigt påverkad och bottnarna hårda. STRANDPROMENADEN, SUNDBYBERG Förstudie för området är framtagen, plan för Konnektivitet bedöms inte påverkas. Livsmiljön fortsatt arbete och tidplan ska tas fram. På Sund- bedöms inte påverkas. bybergs sida av Bällstaviken löper Strandprome- naden cirka 1,2 kilometer från Marabouparken till Solnagränsen. Den fortsätter sedan genom Solna, förbi bland annat Huvudsta gård till Karl- berg och Kungsholmen, ända fram till Stockholms stadshus – totalt cirka åtta kilometer. Planen för Sundbybergs del av sträckan ska möjliggöra bryggor eller vegetation längs strandlinjen. Vidare ska dialog föras med SL för att se om det är möjligt att öppna en pendelbåtlinje mellan Sundbyberg och Stockholm43 44. Bottenkarteringen visar märken genererade av mekanisk påverkan på sedimenten. Bottnarna är mjuka.

Att möjliggöra för ytterligare vegetation längs strandlinjen är positivt för livsmiljön. Morfologiskt tillstånd bedöms inte påverkas av nya gångbryg- gor då dessa inte orsakar erosion på mjukbott- 42 Solna stad https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/stads- narna. Bedömningen är därför positiv för livs- utveckling/stadsutvecklingsprojekt/utvecklingsomraden/huvudsta/ miljön och oförändrad för morfologiskt tillstånd. Hämtad 2018-11-15. Konnektivitet bedöms inte påverkas. 43 Strandparken Sundbyberg, Sundbyberg stad, (nod) C-O-M-B-I- N-E ej daterad. 44 https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplanering-byggprojekt/pagaende-byggarbeten/strandpromenaden.html Hämtad 2018-11-15. 45 Planbeskrivning Detaljplan för Stuvaren 1 m.m. stadsdelen Kungsholmen, S-Dp 2011–17670. 46 Plankarta Detaljplan för Stuvaren 1 m.m. 2015-05-05.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 2020-01-31 43 7 7.3 STORA PROJEKT den för att renovera Getingmidjan. Arbetena inne- bär en väsentlig påverkan på bottenförhållandena Två stora projekt pågår i de västra delarna av Rid- och skulle normalt påverka de hydromorfologiska darfjärden. Det ena är en ombyggnation av Slus- förutsättningarna i och i anslutning till arbetsom- sen och det andra en renovering av Getingmidjan. rådet (se Figur 18). Men eftersom arbetsområdena De båda arbetsområdena ligger i anslutning till för projekten Getingmidjan och Slussen i hög varandra. Figur 18 visar arbetsområdena för de grad sammanfaller med områden som redan är båda projekten. Erosionsskydd planeras i Slussen- påverkade av tidigare verksamhet innebär projek- projektet. ten inte att ytterligare ytor påverkas i nämnvärd Ombyggnaden av Slussen innebär rivning och omfattning. Därmed bedöms inte kvalitetsfaktorn nybyggnad av kajer, byggande av två nya avtapp- morfologiskt tillstånd påverkas på parameter- eller ningskanaler, byte av slussluckor, byggande av övergripande nivå. brostöd, muddring, utfyllnad, nedläggande av en Slussenprojektet bedöms ha positiv effekt på kva- sjökulvert samt byggande av litetsfaktorn konnektivitet genom att en fiskvand- erosionsskydd. Under arbetstiden planeras pon- ringsväg byggs vid Söderström. Inom projektet toner, flottar, pråmar, stödbenspontoner, arbets- utreds även en fiskvandringsväg vid Norrström. plattformar samt eventuellt tillfälliga broar. Då vattenmyndigheten bedömt att statusen är hög i dagsläget erhålls emellertid inte någon för- Som en del av Slussenprojektet planeras även en ändrad statusklass. I arbetsskedet bedöms båda fiskvandringsväg i Söderström. Fiskvägen kommer projekten påverka livsmiljöerna för akvatiska arter göra det möjligt för alla fiskarter att ta sig mellan lokalt genom framför allt ökad grumling och bul- Saltsjön och Mälaren, vilket innebär en förbättring ler. Eftersom dessa störningar är lokala och över- jämfört med idag. I domen för vattenarbeten för gående bedöms de inte ha någon negativ effekt ombyggnad av Slussen förordar Mark- och miljöö- på den övergripande ekologiska statusen. I Tabell verdomstolen47 om prövotid, P5 Stockholms kom- 7 sammanfattas de stora projektens bedömda mun ska under 5 år efter idrifttagandet av fisk- påverkan på kvalitetsfaktorerna morfologiskt till- vandringsvägen i Söderström följa upp och utvär- stånd och konnektivitet. dera dess funktion. Utredningen ska även omfatta möjligheterna till faunapassage vid befintlig damm i Norrström och förslag på miljömässigt Tabell 7. Bedömning av de stora projektens påverkan på motiverade och ekonomiskt rimliga åtgärder för morfologiskt tillstånd och konnektivitet. att underlätta passage. Utredningen ska göras i KVALITERSFAKTOR/ SLUSSEN GETINGMIDJAN samråd med Länsstyrelsen i Västernorrlands län PARAMETER och eventuella förslag till ytterligare villkor ska Morfologiskt tillstån Ingen Ingen redovisas till mark- och miljödomstolen inom 6 år efter idrifttagandet av fiskvandringsvägen i Söder- Förändring av sjöars Ingen Ingen ström. Tidpunkten för idrifttagandet ska anmälas planform till mark- och miljödomstolen Bottensubstrat i sjöar Ingen Liten neg.

Järnvägsbron mellan Riddarholmen och Söder- Strukturer på det Ingen Liten neg. malm, Getingmidjan håller på att renoveras. Delar grunda vattenområdet av åtgärderna medför arbeten som innebär krav i sjöar på tillstånd för vattenverksamhet vilket Mark- och Närområdet runt sjöar Ingen Ingen 48 miljödomstolen har meddelat . Renoveringen Svämplanets Ingen Ingen omfattar åtgärder i vattenområde som pålning, strukturer och spontning, schaktning, åtgärder vid brostöd, funktion runt sjöar anläggande av pråmar, bryggor och pontoner som Konnektivitet Positiv Ingen förankras i sjöbotten. Arbetet i vattenområdet innebär även rensning, schaktning och muddring, Längsgående Positiv Ingen byggande av erosionsskydd och etableringsområ- konnektivitet Konnektivitet till när- Ingen Ingen 47 M 2008–14, 2015-01-21. område och svämplan 48 M 2942–16, 2017-03-17.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 7 2020-01-31 44 Figur 18. Översiktlig bild av arbetsområdena för ombyggnad av Slussen samt renovering av Getingmidjan.

PÅVERKAN FRÅN PLANER OCH PROGRAM 2020-01-31 45 7 8 OSÄKERHETER I BEDÖMNINGARNA

Bedömningsgrunderna för hydromorfologisk sta- Otydligheten av vad som är ett referensförhållande tus är otydliga och näst intill helt obeprövade. får även följder vid bedömningen av påverkan från Många begrepp i bedömningsgrunderna är hittills ny exploatering i ett redan exploaterat område. odefinierade, exempelvis vilket djupintervall som Vår tolkning av bedömningsgrunderna är att sta- ska inkluderas i begreppet ”grunda vattenområ- tusen på parametrar under morfologiskt tillstånd den”. Inom uppdraget har vi tolkat grunda bottnar inte kan förbättras om inte artificiella strukturer som områden grundare än tre meter49. En annan tas bort både på land och i vatten och området oklar men för bedömningarna avgörande fråga lämnas för fri utveckling. För att återfå god status är vad ett referensförhållande innebär. I de allra efter åtgärdernas genomförande krävs således en flesta fall saknas kunskap om referensförhållan- lång tidsperiod för naturens återhämtning. det vilket gör att statusbedömningen kan vara variera beroende på hur referensförhållandet tol- Oklarheterna ovan innebär stor risk att bedöm- kas. Dessa oklarheter leder till stora osäkerheter ningarna av status och påverkan på status skiljer i bedömningen av status samt av vilken påverkan sig mellan olika personer och organisationer. olika åtgärder har på befintlig status. Bristen på Eftersom åtgärdsarbetet inom detta uppdrag inrik- kunskap om referensförhållandet gör även att det tas på att återskapa fungerande livsmiljöer för är problematiskt att definiera en målbild för åtgär- vattenlevande arter och inte att uppnå hydromor- der i syfte att återfå god ekologisk status. fologisk status får inte denna typ av oklarheter någon effekt på resultatet.

49 WSP och Clinton har angivit 3,3 meter. Av praktiska skäl är tre meter en lämplig avgränsning då den nivån visas på sjökort.

OSÄKERHETER I BEDÖMNINGARNA 8 2020-01-31 46 9 BEHOV AV FORTSATTA UTREDNINGAR OCH UTVECKLING

Som underlag för detaljplanering och prioritering samt uppföljning av åtgärder är det angeläget att undersöka naturvärden och miljöers funktion för fisk. Med detta syfte föreslås inventering av fisk- rom och yngel, stormusslor samt vattenvegetation i Lillsjön, Karlbergssjön, vattenområdet mellan Gamla stan och Riddarholmen, Mörtviken, vatten vid Reimers holme och Pålsundet samt vissa strandpartier längs Ulvsundasjön och Norr Mälar- strand.

BEHOV AV FORTSATTA UTREDNINGAR OCH UTVECKLING 2020-01-31 47 9 10 SLUTSATSER

De hydrologiska och fysiska förhållandena i När det gäller de två stora projekt som bedömts, Ulvsundasjön och Riddarfjärden har påverkats Getingmidjan och Slussen, ligger de i ett område kraftigt av människan. Merparten av de grund- som redan är påverkat av tidigare verksamhet. områden och våtmarker som fanns historiskt har Eftersom inte projekten innebär att ytterligare fyllts ut och är numera borta. Många stränder och ytor påverkas i nämnvärd omfattning bedöms inte före detta grundområden har bebyggts, gjorts om morfologiskt tillstånd påverkas på parameter- eller till kajer och brygganläggningar eller försetts med övergripande nivå. Slussenprojektet bedöms ha erosionsskydd för att minimera erosionen som positiv effekt på kvalitetsfaktorn konnektivitet uppkommer till följd av den frekventa båttrafiken genom att en fiskvandringsväg byggs vid Söder- i fjärdarna. Samtliga tillrinnande vattendrag har ström. Inom projektet utreds även en fiskvand- kulverterats eller uträtats och försetts med däm- ringsväg vid Norrström. Då vattenmyndigheten men eller andra anläggningar som hindrar fisk- bedömt att statusen är hög i dagsläget erhålls vandring. Mälaren är numera reglerad vilket hin- emellertid inte någon förändring av statusklass. I drar många arter från att vandra mellan havet och arbetsskedet bedöms båda projekten påverka livs- Mälaren. Regleringen har även lett till att vatten- miljöerna för akvatiska arter lokalt genom framför ståndsfluktuationerna i sjön minskat och numera allt ökad grumling och buller. Eftersom dessa svämmar sällan strandområden över under våren. störningar är lokala och övergående bedöms de Med den nya, framtida regleringen kommer detta inte ha någon negativ effekt på den övergripande att bli vanligare. Till dessa fysiska förändringar ekologiska statusen. kommer även en vattenkemisk påverkan vilket inte ingår i detta uppdrag. Ovan nämnda förändringar Även om planförslagen och de stora projekten i bedöms sammantaget ha stora negativa effekter denna utredning inte bedöms påverka status för på vattenförekomsternas biologiska mångfald och morfologiskt tillstånd och konnektivitet negativt fiskbestånd. bör det poängteras att utformning och genomför- ande ofta har stor betydelse för möjligheterna att Utredningen analyserar och föreslår en reviderad uppnå MKN. bedömning av status för kvalitetsfaktorerna morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Förslaget För att uppnå miljökvalitetsnormen om god ekolo- innebär att morfologiskt tillstånd bedöms som gisk status krävs att de fysiska förutsättningarna otillfredsställande och konnektivitet som dålig för för förekommande arter förbättras genom att livs- båda vattenförekomsterna. Vad gäller konnektivi- miljöer återställs. I delrapport 2 och 3 analyseras tet innebär förslaget en stor skillnad jämfört med och föreslås relevanta åtgärder för att minimera beslutad status som är hög status. pågående detaljplaners negativa miljöeffekter samt för att restaurera historisk påverkan. Det I uppdraget har en preliminär och översiktlig övergripande syftet med åtgärderna är att uppnå bedömning av påverkan från aktuella detaljplaner miljökvalitetsnormen om god ekologisk status. och större projekt i anslutning till vattenförekom- sterna gjorts. Gemensamt för dessa detaljplaner Som underlag för detaljplanering och prioritering är att de avser markområden som redan är ian- samt uppföljning av åtgärder är det angeläget att språktagna. Att marken redan är påverkad gör att undersöka naturvärden och miljöers funktion för planerna inte bedöms leda till försämrad status fisk. Med detta syfte föreslås inventering av fisk- på kvalitetsfaktor- eller parameternivå. Däremot rom och yngel, stormusslor samt vattenvegetation bedöms fyra av detaljplanerna riskera att medföra i Lillsjön, Karlbergssjön, vattenområdet mellan negativ påverkan på livsmiljöer för akvatiska arter. Gamla stan och Riddarholmen, vatten vid Reimers holme och Pålsundet, Mörtviken samt delar av Ulvsundasjön och Norr Mälarstrand.

SLUTSATSER 10 2020-01-31 48 REFERENSER OCH UNDERLAG

UNDERLAG FRÅN STOCKHOLMS STAD Startpromemoria för planläggning del av Norrmalm 4:41 Lantmäteriet/Stockholm Stad. Biotopkartan kommer m. fl., Norra data från biotopkarteringen 2009. Klarastrandskopplet, i stadsdelen Norrmalm (kontor, Plankarta Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 m.m. bostäder, centrumanvändning och handel), 2017-09-25, 2017-06-27, reviderad 2018-05-08. Dnr 2017–02604.

Plankarta Masugnen 5 och 7 m.fl. 2018-09-18. Stock- Startpromemoria för planläggning av Norrström 2 m.m. holms stad. i stadsdelen Norrmalm, 2018-02-16, Dnr 2018–00426.

Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Masugnen 5 och Planbeskrivning Detaljplan för Stadshagen i stadsdelen 7, version för detaljplanens granskningskede 2018-09- Stadshagen, DP 2013–08100. rev 2018-02-12. 18. Plankarta Detaljplan för del av Stadshagen i stadsdelen Planbeskrivning detaljplan för Masugnen 5 och 7 m.fl. Stadshagen i Stockholm, rev 2018-02-12. i stadsdelarna Mariehäll och Ulvsunda industriområde, SIS SS 199000: 2014. Naturvärdesinventering avse- Dp 2011–04316 ende biologisk mångfald (NVI) – genomförande, natur- Sjömätningsrapport Riddarfjärden och Ulvsundasjön värdesbedömning och redovisning. 2018081-Stockholmsstad-CMS-Riddarfjärden-Survey- Stadshagen. Dagvattenutredning. 2017-03-31. WSP rep Revision 0. Sverige AB. Program för centrala Bromma 2017-06-29 Dnr 2010– Planbeskrivning Detaljplan för Stuvaren 1 m.m. i stads- 20840. delen Kungsholmen, S-Dp 2011–17670. Alvik - programarbete för stadsutveckling i Alvik- Revi- Plankarta Detaljplan för Stuvaren 1 m.m. 2015-05-05. derat utredningsbeslut. Tjänsteutlåtande 2013-02-25.

PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid UNDERLAG FÖR SOLNA STAD Alviks strand. Stockholms stad. Structor. 2017-10-25. Plankarta Detaljplan för del av Huvudsta 3:1 Stadsde- len Huvudsta i Solna stad. Alvik östra, programområde. Situationsplan 1:3000. 18-10-26. Stockholms stad. Program för Huvudsta 3:1 och kv. Krukmakaren 2016- 10-11, Solna Stad. Naturvärdesinventering av vattenmiljöer vid Alviks strand. Ekologigruppen 2017-10-20. Plankarta detaljplanför Krukmakaren m. fl. ej daterad.

Planbeskrivning Detaljplan för Primus 1 m.m. i stadsde- Planbeskrivning Detaljplan för kv Krukmakaren m. fl. len Lilla Essingen, Dp 2006–05021. 2018-02-14 BND 2017:506.

Plankarta Primus 1 m.m. Dp 2006-05021-54-Laga kraft Solna stad https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/ 2018-06-29 stadsutveckling/stadsutvecklingsprojekt/utvecklingsomraden/huvudsta/ Hämtad 2018-11-15. Begäran om upphävande av strandskydd för berörda delar av Primus 1 mm i stadsdelen Lilla Essingen i UNDERLAG FÖR SUNDBYBERGS STAD Stockholm, dnr 2006-0521-54. Strandparken Sundbyberg, Sundbyberg stad, (nod) C-O-M-B-I-N-E ej daterad. Startpromemoria för planläggning av Ångtvätten 22 https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplane- m- fl. på Stora Essingen i stadsdelen Kungsholmen (ca ring-byggprojekt/pagaende-byggarbeten/strandprome- 700 bostäder, verksamheter och förskolor), 2017-11-21, naden.html Hämtad 2018-11-15. Dnr 2017–09622.

Ställningstagande inför tidigt samråd Lövholmen 12 m ÖVRIGA UNDERLAG fl. i stadsdelen Liljeholmen, tjänsteutlåtande, 2018-01- Andersson, HC. 1998. Undersökning angående Lill- 31, Dnr 2017–1357. sjöns (658205–162264) betydelse som reproduktionslokal för fisk. Opublicerat. Naturvärden på Lövholmen 12 m.fl. i stadsdelen Lilje- holmen. 2018-10-17. Firman Ekologikonsult AB. Conec, Tyréns 2018. Inventering av naturvärden i Lillsjön, in konsulterande ekologer. press.

Program för city, 2018-02-22, Stockholms stad. Dom M 2008–14, 2015-01-21 Dom M 2942–16, 2017-03-17

REFERENSER OCH UNDERLAG 2020-01-31 49 BILAGOR

BILAGA 1. BIOTOPKARTA

BILAGA 2. MARKANVÄNDNING INOM STRANDZONEN

BILAGA 3. RAPPORT SJÖMÄTNING

BILAGA 4. SCHEMATISK BESKRIVNING AV STATUSKLASSIFICERING

BILAGA 5. NUVARANDE STATUS ENLIGT VISS

BILAGA 6. NATURVÄRDESINVENTERING AV LILLSJÖN

BILAGOR 2020-01-31 50 Tyréns AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.se