Varför Gör Vi Inte Som Vi Säger?

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Varför Gör Vi Inte Som Vi Säger? Varför gör vi inte som vi säger? Realitet, retorik och dialektik i svensk stadsutveckling med fokus på energi och fysiska strukturer S ∞ Doktorsavhandling Tony Svensson Kungliga Tekniska Högskolan Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Institutionen för samhällsplanering och miljö Avdelningen för urbana och regionala studier 1 Författare: Tony Svensson Titel: Varför gör vi inte som vi säger? Realitet, retorik och dialektik i svensk stadsutveckling med fokus på fysiska strukturer och energi Akademisk avhandling, 2015 PhD Dissertation 2015 TRITA-SoM 2015-04 ISSN 1654-2754 ISNR KTH/SoM/2015-04/SE ISBN 978-91-7595-508-4 KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad Institutionen för Samhällsplanering och miljö Kungliga Tekniska Högskolan SE-100 44 Stockholm Sweden www.kth.se Copyright © 2015 Tony Svensson All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, recording or any information storage or retrieval system, worthout permission in writing from the publisher. 2 Abstract In this doctoral thesis, case-studies on comprehensive planning and urban development in two Swedish municipalities reveals explanations and answers to how urban form that affects energy use and climate has changed between 1990-2010, how visions and goals are expressed in planning documents and what might cause the gap between the rhetoric of planning and the reality of urban development concerning energy and climate issues. Several methods are used under the canopy of case study methodology and an abductive research approach; time-series analysis with GIS-indicators to measure changes in urban structure; discourse analysis with a focus on rhetoric and interviews with responsible planning officials using a range of dialectics-based concepts as a framework to reveal hidden structures and mechanisms behind the gap. Findings indicate that the dynamics of planning and urban development in the last decades displays traits of behavior similar to complex adaptive systems in general, such as non- linearity, path-dependency, increasing diversity, emergent self-organized order and the influence of ‘internal models’. These traits are considered to be one part of the explanation to the gap, but the case-studies also show the importance of the dialectical interplay between structure and agency in terms of organisation, coalitions, institutional capacity and the local repertoire of manipulative strategies in the exercise of power. Parallel trajectories of development such as both densification and sprawl, hidden behind a rhetorical cloak of sustainability and attractiveness, indicates the existence of multiple worlds of conception in the perspectives of different actors. Actors´ cognitive limitations and the structuration of powerful figures of thought further points to a conclusion that planning is, to a large extent, entrapped within the deeply established figures of neo-liberal economic thought, preventing a synthesis of energy- and climate issues with urban development and pushing the systems perspective on energy in planning into ‘otherness’. Keywords: Complexity, Comprehensive planning, Dialectic, Indicators, Reality, Resilience, Rhetoric, Urban planning. 3 4 Innehåll INNEHÅLL 5 FIGURER 10 TABELLER 12 FÖRORD 13 SAMMANFATTNING 15 BAKGRUND, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR 17 FORSKNINGSANSATS 18 TEORI OCH METODER 18 Realitet 18 Retorik 18 Dialektik 19 EMPIRI OCH RESULTAT 19 Två fallstudier 19 Hur har stadsutvecklingen skett i praktiken i fråga om fysiska förändringar som kan antas påverka energianvändning och klimat? 20 Hur uttrycks visioner, mål och strategier i policys, program och planer vad gäller fysisk planering, energianvändning, klimatpåverkan och hållbar stadsutveckling? 20 Hur kan skillnader mellan visioner, mål och strategier å ena sidan och den verkliga stadsutvecklingen förklaras? 21 DISKUSSION 22 SLUTSATSER 23 SUMMARY 25 BACKGROUND, AIM AND RESEARCH QUESTIONS 27 RESEARCH APPROACH 28 THEORY AND METHODS 28 Reality 28 Rhetoric 28 Dialectics 29 EMPIRICS AND RESULTS 30 Two case-studies 30 How have urban development occurred in practice in terms of physical changes that are likely to impact energy and climate? 30 How are visions, goals and strategies in policies, programs and plans in terms of spatial planning, energy, climate change and sustainable urban development expressed? 30 How can differences between visions, goals and strategies on the one hand and the real urban development on the other hand be explained? 31 DISCUSSION 32 CONCLUSIONS 33 INLEDNING 35 STADSUTVECKLINGEN – PÅ VÄG MOT UTOPIA ELLER ENTROPIA? 37 Det varma kriget 37 En komplex stadsutveckling 37 Det hållbara medvetandet 42 Energi- och klimatfrågornas utveckling 44 Bebyggelsens och transportsektorns energianvändning 46 Spelar stadens form någon roll? 47 Fysisk planering av städer och transportsystem 48 Fysisk planering och sektorsplanering för energi och transporter 49 Gapet mellan den fysiska planeringens retorik och energi- och klimatfrågans realitet 51 Konklusion 53 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR 54 A: Faktisk bebyggelse- och befolkningsutveckling 54 5 B: Klimat och energiperspektiv i kommunala policys, program och planer 55 C: Orsaker till skillnader mellan kommunala intentioner och faktisk utveckling 55 Syftet och forskningsfrågornas utformning och avgränsning 56 FORSKNINGSANSATS 57 57 VETENSKAPSFILOSOFISK UTGÅNGSPUNKT 59 Kunskap; sanning, tro och förförståelse 59 Tolkning, reflektion och kunskapens kvalitet 59 METATEORETISKT RAMVERK 61 Kunskapsparadigm och diskurser 61 Perspektivistiskt seende 62 Systemteori som metateori 63 Metodgrundande teori 63 META-METODIK 64 Kunskap på och under ytan – induktion, deduktion och abduktion 64 Fallstudiemetod som meta-metodik 65 SAMMANFATTANDE TEORI- OCH METODSYNTES 67 A: REALITET 69 OM REALITET 71 PERSPEKTIV PÅ STADSUTVECKLING OCH ENERGI 72 Energi, entropi och fysisk form 72 Komplexa adaptiva system 74 STADSSYSTEMETS FÖRÄNDRINGSDYNAMIK 77 Panarki och resiliens 77 Universella kraftlagar och lokal kontext 78 Stabila tillstånd och kriser 78 Panarki som systemmodell 79 EN URBANMORFOLOGISK BEGREPPSAPPARAT 81 Rum 82 Skala 84 Form 85 Tid 86 RUMSLIG KONFIGURATION 86 En väv av rum, skala, form och tid 86 Konfiguration som samlande begrepp 88 Arketypiska stadskonfigurationer 88 Stadstypologi på stadsdels- och kvartersnivå 89 Konfigurationens entropi och resiliens 90 Syntes: stadsvävens rumsliga konfiguration 91 ENTROPI, HABITATION OCH CIRKULATION 92 Stadskonfiguration, bebyggelse och energianvändning 92 Stadskonfiguration, transporter och energianvändning 93 NYCKELFAKTORER FÖR ENERGIANVÄNDNING I DEN RUMSLIGA KONFIGURATIONEN 97 Täthet av befolkning och arbetsplatser 98 Bebyggelsetäthet; stadstyper 100 Centralitet 100 Nuklearitet, koncentration och stadsdelscentra 102 Förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik 104 Funktionsblandning 105 Gatunätets utformning 106 Försörjningsnät för värme- och kyldistribution 108 Konklusion 109 METOD FÖR ATT STUDERA DEN RUMSLIGA KONFIGURATIONENS DYNAMIK 109 Modellorienterade beskrivningssätt 109 Riktningsanalys med indikatorer 111 6 B: RETORIK 117 OM RETORIK 119 PERSPEKTIV PÅ DISKURSER I POLITIK, PLANERING OCH STADSUTVECKLING 120 Från välfärdsstat till postpolitisk nyliberalism 120 Rationalism, post-positivism och glappet mellan planeringens teori och praktik 123 Urbanismens diskurser och tankefigurer 125 Konklusion 127 RETORIK I PLANER OCH BESLUT 128 Retorik och planering 128 Retoriska uttrycksformer i planeringen 130 Utopia och entropia i planeringsretoriken 133 Osäkerhet som retoriskt maktmedel 134 METOD FÖR RETORISK ANALYS AV POLICYS, PROGRAM OCH PLANER 136 Att läsa planer 136 Metodsyntes 138 C: DIALEKTIK 141 OM DIALEKTIK 143 Retorikens och realitetens dialektik 143 Dialektik och makt 145 ATT FÖRÄNDRA VERKLIGHETEN GENOM PLANERING 147 Förändringsprocessens egenskaper och mekanismer 150 Förändringsprocessernas karaktär 152 AKTÖRER OCH MAKT I FÖRÄNDRINGSPROCESSEN 156 Olika typer av aktörer 156 Aktörernas och beslutssystemens institutionella regler 157 Maktfördelning och interaktion 159 Maktstrategier för och emot förändring – aktörernas sociala interaktionsregler 161 FÖRMÅGA ATT HANTERA FÖRÄNDRING 164 Institutionell kapacitet – kommunens förmåga att förändra 164 Framtidsstudier och visioner som generativa verktyg 167 KONKLUSION 168 Syntes av teoretiska koncept 168 Begreppsapparat för analys av dokumentstudier och intervjuer 169 METODER FÖR TEMA C 170 Tidsanalys 170 Gapanalys av urban form-indikatorernas utveckling 171 Intervjuer 171 Problem vid intervjuer 172 EMPIRI 173 VAL AV FALL 175 Huvudmoment i datainsamlingsarbetet 177 Fallstudiernas och resultatens redovisning och hantering 177 UPPSALA 179 REALITET 181 Huvuddrag i tätortsutvecklingen 181 Befolkningstäthet 181 Bebyggelsetäthet 186 Centralitet 188 Koncentrationer, kärnbildningar och stadsdelscentra 190 Kollektivtrafikens täckning och relation till ny befolkning och bebyggelse 193 Tätortens form som förutsättning för effektiv kollektivtrafik 195 Funktionsblandning 195 Trafiknätens uppbyggnad, korsningstäthet och integration 198 Stadstyper 199 7 Fjärrvärmenätets relation till bebyggelsen 200 RETORIK 200 Planeringens utveckling 200 Planeringsdokumentens form 203 Planeringsdokumentens innehåll 205 Aktörer i och bakom planeringsdokumenten 208 DIALEKTIK 210 Gap-analys 210 Täthetsförändringarnas orsaker 213 Minskad centralitet trots förtätning 217 Nya koncentrationer, kärnbildningar och stadsdelscentra 219 Kollektivtrafikens effektivitet och täckningsgrad 221 Funktionsblandning
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Summary Report on Urban Energy Planning: Potentials and Barriers in Six Cities
    Deliverable 4.4 Summary report on urban energy planning: Potentials and barriers in six cities 3 November 2015 Authors UCPH: Christian Fertner*, Juliane Große, Niels Boje Groth TU Delft: Evert J. Meijers, Arie Romein, Ana Maria Fernandez Maldonado, Roberto Rocco, Stephen Read * Contact: [email protected] www.pleecproject.eu Abstract Main aim of report This is the final report (Delivera‐ ble 4.4) of PLEEC’s work package 4, dealing with urban / spatial planning and energy. It focuses on the (potential) application of measures and policies in urban planning to improve the energy performance of cities. Summaries and recommendations for each of the six PLEEC cities are given. WP4 location in PLEEC project Target group The main addressees are the PLEEC partner cities, Eskilstuna (SE), Jyväskylä (FI), Santi‐ ago de Compostela (ES), Stoke‐on‐Trent (UK), Tartu (EE) and Turku (FI). However, con‐ cepts and ideas discussed here are also relevant for many other cities and this is also emphasized in the report. The Deliverable is therefor also a direct input to Deliverable 6.1, which will provide a general model for the Energy‐Smart City. The report can also be used as a more general reference for planning practitioners, researchers and the inter‐ ested public. Main findings/conclusions Based on the case study (Deliverables 4.2) as well as the thematic (Deliverable 4.3) work, a list of 29 spatial planning measures and policies was elaborated. The measures can increase energy efficiency, reduce energy use or increasing the share of renewable energy in a city. The table shows the four sectors, as used in the Thematic Report, and nine related goals.
    [Show full text]
  • Download PDF Document
    Summary report on urban energy planning Potentials and barriers in six European medium-sized cities. [Deliverable 4.4] Fertner, Christian; Große, Juliane; Groth, Niels Boje; Meijers, Evert; Romein, Arie; Fernandez Maldonado, Ana Maria; Rocco, Roberto; Read, Stephen Publication date: 2015 Document version Publisher's PDF, also known as Version of record Citation for published version (APA): Fertner, C., Große, J., Groth, N. B., Meijers, E., Romein, A., Fernandez Maldonado, A. M., ... Read, S. (2015). Summary report on urban energy planning: Potentials and barriers in six European medium-sized cities. [Deliverable 4.4]. EU-FP7 project PLEEC. PLEEC Report, Vol.. 4.4 Download date: 14. Oct. 2020 Deliverable 4.4 Summary report on urban energy planning: Potentials and barriers in six cities 3 November 2015 Authors UCPH: Christian Fertner*, Juliane Große, Niels Boje Groth TU Delft: Evert J. Meijers, Arie Romein, Ana Maria Fernandez Maldonado, Roberto Rocco, Stephen Read * Contact: [email protected] www.pleecproject.eu Abstract Main aim of report This is the final report (Delivera‐ ble 4.4) of PLEEC’s work package 4, dealing with urban / spatial planning and energy. It focuses on the (potential) application of measures and policies in urban planning to improve the energy performance of cities. Summaries WP4 location in PLEEC project and recommendations for each Targetof the six PLEEC cities are given. group The main addressees are the PLEEC partner cities, Eskilstuna (SE), Jyväskylä (FI), Santi‐ ago de Compostela (ES), Stoke‐on‐Trent (UK), Tartu (EE) and Turku (FI). However, con‐ cepts and ideas discussed here are also relevant for many other cities and this is also emphasized in the report.
    [Show full text]
  • Assessing the Potential for Improving Public Transport in Rural Areas by Using Driverless Vehicles
    UPTEC STS 19003 Examensarbete 30 hp September 2019 Assessing the potential for improving public transport in rural areas by using driverless vehicles Joel Norman Abstract Assessing the potential for improving public transport in rural areas by using driverless vehicles Joel Norman Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Driverless vehicles might fundamentally change the transport system in multiple ways. Reducing driver costs in mobility services could create Besöksadress: opportunities for new mobility concepts. Research on driverless Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 vehicles have previously concentrated on urban areas, though driverless Hus 4, Plan 0 vehicles in rural areas could have greater positive effects. Hence, the aim of the study is to see how driverless vehicles can be used in rural Postadress: areas to contribute to a more sustainable transport system. Three rural Box 536 751 21 Uppsala mobility concepts for driverless vehicles are developed and by applying these to different case locations, the feasibility of the concepts is Telefon: discussed. Interviews with local actors in Sweden were conducted to 018 – 471 30 03 learn about general and local challenges with specific case locations. Telefax: What rural mobility concept for driverless vehicles to use depends on 018 – 471 30 00 access to public transport, distance to main roads and spatial density of travel demand. A modelling approach of a first and last mile feeder Hemsida: service is used to evaluate the feasibility of this mobility concept http://www.teknat.uu.se/student further. Model results show that driverless shuttles can feed travel demands of 100-150 passengers daily and still perform alternative tasks. Even though rural areas have general challenges, local issues also need consideration to optimize the benefits of the services.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Urban Energy Planning in Eskilstuna [PLEEC Report D4.2 / Eskilstuna] Groth, Niels Boje; Große, Juliane; Fertner, Christian
    Urban energy planning in Eskilstuna [PLEEC Report D4.2 / Eskilstuna] Groth, Niels Boje; Große, Juliane; Fertner, Christian Publication date: 2015 Document version Publisher's PDF, also known as Version of record Citation for published version (APA): Groth, N. B., Große, J., & Fertner, C. (2015). Urban energy planning in Eskilstuna: [PLEEC Report D4.2 / Eskilstuna]. EU-FP7 project PLEEC. http://pleecproject.eu/results/documents/viewdownload/131-work-package- 4/583-d4-2-urban-energy-planning-in-eskilstuna.html Download date: 24. Sep. 2021 Deliverable 4.2 / Eskilstuna Urban energy planning in Eskilstuna 14 September 2014 05 marts 2015 rev. Niels Boje Groth (UCPH) Juliane Grosse (UCPH) Christian Fertner (UCPH) Abstract Main aim of report The purpose of Deliverable 4.2 is to give an overview of urban energy planning in the 6 PLEEC partner cities. The 6 reports illustrate how cities deal with different challenges of the urban energy transformation from a structural perspective including issues of urban governance and spatial planning. The 6 reports will provide input for the following WP4 location in PLEEC project cross-thematic report (D4.3). Target group The main addressee is the WP4-team (universities and cities) who will work on the cross- thematic report (D4.3). The reports will also support a learning process between the cities. Further, they are relevant for a wider group of PLEEC partners to discuss the relationship between the three pillars (technology, structure, behaviour) in each of the cities. Main findings/conclusions Eskilstuna has introduced energy and climate policies in most sectors, enterprise and planning. It thus offers an excellent study field.
    [Show full text]
  • Kortfattad Beskrivning Till Berggrundskartan Eskilstuna Kommun
    K 275 Kortfattad beskrivning till berggrundskartan Eskilstuna kommun Lars Persson, Ildikó Antal Lundin & Helge Reginiussen ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-012-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Övergivet marmorbrott. Kalkstensudden, nordväst om Hedtorp. Abandoned marble quarry, NW Hedtorp. © Sveriges geologiska undersökning, 2010 Layout: Agneta Ek, SGU INNEHÅLL Inledning .................................................................................................................................................................................... 5 Berggrundsgeologisk översikt .................................................................................................................................... 5 Geofysisk översikt ............................................................................................................................................................... 7 Bergarterna inom Eskilstuna kommun .................................................................................................................. 12 Ytbergarter .................................................................................................................................................................................. 12 Metavulkaniska bergarter ..........................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Funktionsrätt Eskilstunas Remissvar På Föreslagen Översiktsplan 2030
    Funktionsrätt Eskilstunas remissvar på föreslagen Översiktsplan 2030 ORIGINALTEXT: ”Översiktsplan 2030-var med och tyck till” https://stadsutveckling.eskilstuna.se/stadsutveckling/oversiktlig-planering/granskning- oversiktsplan-2030 FLIK 3. BOSTÄDER Vi trivs där vi bor Året är 2030. Våra hållbara städer har vuxit. I våra sammanflätade, trivsamma, trygga stadsdelar och samhällen skapar vi tillsammans upplevelser för alla sinnen – från myllrande gatuliv till platser för lekfullhet, rekreation och bildning – där alla kan mötas, glädjas och utvecklas som människor. I städerna binds stadsdelarna samman av rekreationsområden, mötesplatser och nya bostäder tillgängliga för alla. Landsbygden erbjuder också alla trivsamma samhällen och attraktiva boendemiljöer, vid Mälaren, Hjälmaren och Eskilstunaån. Eskilstuna är platsen där det är lätt att leva klimatsmart och ha en medveten, lustfylld livsstil. Utblick 2050 Bortom 2030, mot 2050, kommer Eskilstunas befolkning fortsätta att öka. Eskilstuna ligger centralt i en sammanflätad Stockholm–Mälardalsregion, med nära kopplingar till närliggande städer. Bebyggelsen ger inte upphov till negativ klimatpåverkan, men klimatförändringarnas effekter börjar göra sig kännbara. Nybyggda hus och områden klarar förändringarna bra, men en del äldre bostäder och hela områden, har fått anpassas för det nya klimatet. Mot tidshorisonten 2050 kan några större infrastrukturprojekt ha aktualiserats. Det handlar bland annat om en flytt av järnvägen mot Flen och Norrköping, som frigör byggbar mark längs med Eskilstunaån, motsvarande ungefär 2 000–3 600 bostäder. En flytt av värmeverket från centrum innebär att stadsdelen Väster kan rymma upp till 2 500 bostäder och samhällsservice utöver pågående omvandling. Dessa långsiktiga möjligheter är inte inräknade i det totala antalet bostäder som ryms inom föreslagen Översiktsplan 2030. Tack vare digital teknik och distansarbete har arbetsmarknaden förstorats.
    [Show full text]
  • D4.2 Eskilstuna 2015 03 05 Final
    Urban energy planning in Eskilstuna [PLEEC Report D4.2 / Eskilstuna] Groth, Niels Boje; Große, Juliane; Fertner, Christian Publication date: 2015 Document version Publisher's PDF, also known as Version of record Citation for published version (APA): Groth, N. B., Große, J., & Fertner, C. (2015). Urban energy planning in Eskilstuna: [PLEEC Report D4.2 / Eskilstuna]. EU-FP7 project PLEEC. http://pleecproject.eu/results/documents/viewdownload/131-work-package- 4/583-d4-2-urban-energy-planning-in-eskilstuna.html Download date: 28. sep.. 2021 Deliverable 4.2 / Eskilstuna Urban energy planning in Eskilstuna 14 September 2014 05 marts 2015 rev. Niels Boje Groth (UCPH) Juliane Grosse (UCPH) Christian Fertner (UCPH) Abstract Main aim of report The purpose of Deliverable 4.2 is to give an overview of urban energy planning in the 6 PLEEC partner cities. The 6 reports illustrate how cities deal with different challenges of the urban energy transformation from a structural perspective including issues of urban governance and spatial planning. The 6 reports will provide input for the following WP4 location in PLEEC project cross-thematic report (D4.3). Target group The main addressee is the WP4-team (universities and cities) who will work on the cross- thematic report (D4.3). The reports will also support a learning process between the cities. Further, they are relevant for a wider group of PLEEC partners to discuss the relationship between the three pillars (technology, structure, behaviour) in each of the cities. Main findings/conclusions Eskilstuna has introduced energy and climate policies in most sectors, enterprise and planning. It thus offers an excellent study field.
    [Show full text]