BILAGA 3.

BEBYGGELSEHISTORISKT UNDERLAG Södra Butängen och nytt resecentrum, Norrköping 2010-10-22 Rev. 2010-12-22

INNEHÅLL

INLEDNING…………………………………………………………………….3

SÖDRA BUTÄNGEN………………………………………………………..4

RANDOMRÅDEN………………………………………………………….11

SKYDDAD BEBYGGELSE OCH PARKER…………………………..17

INLEDNING

Detta dokument utgör ett bebyggelsehistoriskt underlag till ”Resecentrum och södra Butängen - en antikvarisk konsekvensbeskrivning”, upprättad av NIRAS AB Byggnadsantikvariska tjänster 2010-10-22.

Dokumentet är uppbyggt kring två huvuddelar. Den första delen är en sammanställning över hur bebyggelsen på området södra Butängen har uppkommit och i korta drag hur den förändrats fram tills idag. I denna del beskrivs två av Översiktsplanens randområden mer ingående, Kv. Vulkan och Johannisborgs Slottsruin. Den andra delen utgör en sammanställning över den skyddade bebyggelsen och parker inom och i direkt anslutning till den aktuella Översiktsplanen. Bebyggelsen redovisas under respektive lagrum som gett dem deras skydd, dvs. Byggnadsminnen för sig och kommunalt klassificerade byggnader för sig.

3 (35) www.niras.se SÖDRA BUTÄNGEN Butängen var tidigare ett utmarksområde strax norr om staden. På en stadskarta från 1769, se nedan, står antecknat norr om Nordan Qvarteret ”Butängen här utom”, öster härom ligger Slottsängen och norr om denna, ruinerna efter Johannisborgs slott.

Karta ovan: Norrköping 1769. Notera rutnästplanen, Saltängstorget i Drottninggatans förlängning och stadens tre stora infartsvägar väster om Butängen.

Fyra gårdar har funnit i området; Fredriksdal, Ståthöga och längre bort Ingelstad och Marieborg. Namnet Butängen har flera förklaringar, den mest förekommande förklaringen är att namnet kommer från ”butar ” – vilket var namnet på de kuskar som skötte transporterna från de kringliggande bruken. Kuskarna hade sina bostäder vid nuvarande Butgatan och under lång tid var det på Butängen som hästarna betade. En annan förklaring är att ordet”bute” skulla ha en koppling till Vallonerna och franskans ”bouti”, vilket i såfall skulle innebära att det från början inte alls var kuskar utan en ”oxkörare” som lät sina djur beta på Butängen.

Bostadsområdet Fredriksdal växer fram Fredriksdal, Sandby och Marielund inom Östra Eneby socken var arbetarområden som kallades Norra förstäderna. Dessa förstäder började växa fram på 1860-talet och Fredriksdal på Butängen var ett av de första områdena att bebyggas. Inledningsvis bestod områdena av kåkbebyggelse, men senare tillkom ”riktiga hyreshus” av enklare slag. På 1880-talet bodde mellan 3000 och 4000 personer i de Norra förstäderna.

Fredriksdal (även kallat Frisko) fick sitt namn av Fredriksdals gård som tidigare låg på platsen. De första tomterna styckades av från Ståthöga gård under 1860-talet på initiativ av ägarinnan fru Asker. Inledningsvis såldes små tomter, avsedda för kolonistugor, men som snart kom att bebyggas med permanentbostäder. Området växte successivt, utan kommunal planering och betraktades som ett slumområde. Tio år senare började grosshandlare att stycka av tomter på den s.k. Ståhlbomska jorden, norr om fabriken. Arbetarbostäder uppfördes, syftet var att förbättra bostadsförhållandena.

Bild ovan: Flygfoto över Kvarteret Vulkan i förgrunden med Harvesterfabriken. Bortanför industribyggnaderna ligger Fredriksdalskvarteren med arbetarbebyggelse. Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum, fotograf Karl Werngren, fotoår okänt.

5 (35) www.niras.se Fredriksdal beboddes av arbetare, ofta från landsbygden, som sökt sig till Norrköpings industrier. Vissa arbetade på Holmens bruk, andra inom textilindutrin, eller i hamnen, de flesta på Harvester. Vanligen byggde arbetarna husen själva. Byggnaderna var ofta enkelt utförda, utan isolering. Vulcan uppförde senare mer välbyggda bostäder, tyvärr utan ordentlig grundläggning och sättningar uppstod. Detta medförde en bebyggelsestruktur där flerfamiljshus varvades med mindre hus och utedass. Ett rum och kök med tambur var en vanlig bostad. Det var inte ovanligt 7-8 personer trängdes i ett rum. I köken fanns vedspis, annars lagade man mat i kakelugnen. Sammanlagt bodde ca 800 personer i Fredriksdal.

1885 hade Östra Eneby kommun med Fredriksdal blivit municipalsamhälle. I början av 1900-talet var de sanitära förhållandena i Fredriksdal under all kritik, sjukdomar spreds. De sanitära förhållandena var undermåliga, kloakerna rann i öppna diken. Förstädernas befolkning bad Norrköpings stad om hjälp med vatten, avlopp och gas, men stadens styrande menade att man inte hade någon skyldighet att hjälpa dem som bodde utanför stadsgränsen. Förstäder som företeelse skulle bekämpas.

1911 bestod Fredriksdal av sju kvarter: Hagen, Ängen, Rönnen, Kastanjen, Poppeln, Hästhoven och Vårlöken. Gatorna hette Vestra Storgatan, Östra Storgatan, Verskadsgatan och Pilgatan. Tvärgator var Nygatan och Änggatan. Det stora antalet boende medförde att det fanns flera speceriaffärer i området, åtta speceriaffärer, fem mjölk-och brödbutiker, tre bagerier, ett plåtslageri, två cigarraffärer, samt skomakeri, vedaffär, frisör och hotell. Den stora arbetsgivaren International Harvester hade en egen kooperativbutik med köttavdelning, specerier och sybehör. Föreningslivet var rikt i arbetarkvarteren. I Fredriksdal fanns nykterhetsloge, söndagsskola och sex fotbollslag. Idrottsplatsen ”Bollspelaren” finns fortfarande kvar.

Östra Eneby kommun införlivas med Norrköping 1916 inkorporerades Östra Eneby församling med Norrköpings stad och levnadsförhållandena förbättrades.När Norrköpings stad tagit över ändrades efter hand fler gatunamn. På en karta från 1947 ser man att Änggatan heter Ingelstavägen. Vestra och Östra storgatorna heter Fredriksdalsgatan. Nygatan har blivit Ståhlbomsgatan. Även kvarteren bytte namn vid detta tillfälle. Hagen heter Gjutmästaren, Ängen Löparen, Rönnen Svetsaren och Kastanjen heter Nitaren. Poppeln har delats i två: Filaren och Montören. Hästhoven heter Bindgarnet och Vårlöken Maskinisten. Söder om Maskinisten går Vulkangatan och här ligger kvarteren Eldaren och Växeln.

6 (35) www.niras.se I nordväst har ett antal nya kvarter tillkommit som Plåtslagaren, Kopparslagaren och Svarvaren, m.fl . Norr om Filaren och Montören ligger kvarteren Kulstötaren och Spjutkastaren samt Hejareplan. Norr därom ligger Hejaregatan och idrottsplatsen Bollspelaren. För att ta sig från staden till Fredriksdal fick man länge köra över en järnvägsövergång, något som kritiserats under lång tid. Först 1919 uppfördes en bro över järnvägen vid Harvester. Fredriksdal blev i samband med detta området ”på andra sidan bron”. 1974 byggdes en ny, bredare bro på samma plats.

Karta ovan: Norrköping 1908. Den röda streckade linjen markerar gränsen för Norrköpings stad. Endast de lyckorna vid Norrtull och de sydligaste delarna av Butängen ingår i stadsägan. Lägg märket till den organiska parkformen mellan Järnvägsstationen och Pihlska skolan. Karta nedan: Norrköping 1947. På kartan framgår de nya gatunamnen och kvartersnamnen som Fredriksdalsområdet fick efter införlivandet med Norrköping stad.

FD. KASTANJEN FD. POPPELN FD. RÖNNEN

FD. HÄSTHOVEN

FD.VÅRLÖKEN

7 (35) www.niras.se Karta ovan: Kartan från 1947 visar den begynnande strukturen för industriområdet på södra Butängen. Notera även hur Johannisborgs slottsruin delvis grävts bort.

I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet började man riva bostadshusen i Fredriksdal, som ersattes av mindre industrier. Det var första steget i omvandlingen från bostadsområde till industriområde. Rivningen av husen tog fart under 1960-talet, det sista revs på 1970-talet.

Butängen blir industriområde Förvandlingen av Butängen från ängsmark och arbetarbebyggelse till industriområde började i större omfattning under 1940-talet. Läget var idealiskt, nära järnvägen, hamnen och Europaväg 4. Kontakten med staden var också bra efter tillkomsten av en tunnel under bangårdsområdet. På en karta från 1947 finns bebyggda kvarter i nordväst, norr om Fredriksdalsgatan. I öster har industrikvarter tillkommit: Ritsaren, Drejaren, Lämparen, Kaparen, Borraren, Sliparen, Stansaren, Sågaren och Hyvlaren, m fl. Nya tvärgator är Industrigatan och Fabriksgatan m fl. Eldaren är på denna karta bebyggd med industribyggnader. De övriga industrikvarteren verkar i det närmaste obebyggda.

Först på 1960-talet är övervägande delen av industrikvarteren på södra Butängen bebyggda. Norr om Fredriksdalsgatan har kvarteren Spolaren, Ritsaren, Drejaren och Lämparen tillkommit. Nya vägsträckningar och ändrade gatunamn återfinns på 60- talskartorna. Exempelvis har Ingelstavägen har åter bytt namn och benämns nu

8 (35) www.niras.se Karta ovan: Norrköping 1964. Utvidgningen av Kv. Vulkan har ännu inte gjorts utan Verkstadsgatan finns kvar. Ingelstagatan och gatan mellan kv. Sågaren och de gamla Fredriksdalskvarteren heter nu Kronängsgatan. Genom utökning av Harvesters fabriksområde 1965 försvann Verkstadsgatan och den del som blev kvar längst i söder döptes om till Verkmästargatan.

I tidningen Spiralen 1966 beskrivs det norra industriområdet, som bestod av Butängen, Karlsro och Ingelsta. Den nya Ståthögaleden hade nyligen öppnats för lokaltrafik. 65 företag hade slagit sig ner på Butängen, mellan Harvester och Superfosfaten, varav ett 20-tal inom motorbranschen. Fredriksdals bostadsområde var i det närmaste raderat öster om Ingelstavägen. ”De nya anläggningarna har en tilltalande arkitektur och smälter väl in i det flacka landskapet, där tre gamla gårdar ligger som öar i landskapet.1” sägs det i tidningen. De tre gårdarna var Ståthöga, Ingelstad och Marieborg. Ståthöga var ett stenhus med trappgavlar och en pittoresk flygelbyggnad. Här fanns kranskötareskolan. De två andra gårdarna låg längre bort omgivna av gamla ekar. I artikeln omnämns också Lugnet som naggats i kanten, egnahemsvillorna ligger klämda mellan järnvägen och den blivande riksvägen.

1 Tidningen Spiralen från 1966

9 (35) www.niras.se Bild ovan: Byggnad från 1944 i kvarteret Eldaren, Södra Butängen. Bild höger: Skjul från 1950-tal uppfört i sinuskorrugerad plåt. Byggnaden är belägen i kvarteret Hyvlaren, södra Butängen. Bild nedan: Inom kvarteret Fräsaren ligger en av de större byggnaderna inom området. Den uppfördes redan 1949, men genomgick omfattande ombyggnationer mellan åren 1964-1972.

Idag karaktäriseras Butängen av en blandad småindustri.

10 (35) www.niras.se RANDOMRÅDEN

JOHANNISBORGS SLOTTSRUIN

GAMLA HARVESTER NORRA PROMMENADEN

BEFINTLIGT STATIONSOMRÅDE OCH JÄRNVÄGSPARK

Bild ovan: Rödmarkerade områden är de delar som analysen behandlar. Den tunna gröna linjen visar det aktuella planområdet. De med cirklar markerade områdena är de randområden som beskrivs i detta kapitel.

Gamla Harvesterfabriken Inom kvarteret Vulkan finns det som sannolikt är södra Butängens äldsta industritomt. Här grundades Norrköpings Mekaniska Verkstads Aktiebolag 18722, vilket är samtida med flera av de stora industrianläggningarna inne i Industrilandskapet. En stor skillnad är dock att Kv. Vulkan har varit i bruk kontinuerligt sedan dess. Företaget lokaliserades strax utanför Norrköpings stadsgräns i området Fredriksdal i Östra Eneby kommun. Området norr om fabriken var ren landsbygd, öster om området fanns en del hus. Anläggandet av fabriksbyggnaderna pågick under 1970-talet och byggnaderna restes i anslutning till Östra stambanan för att underlätta transporter till och från fabrikerna. När fabriken var klar började Östra Eneby kommun stadsplanera området med gator och vägar. Mellan stambanan och fabriken fanns dock länge en remsa mark som tillhörde Norrköpings stad, vilket kallades för ”Lyckorna vid Norr Tull”. Först 1915 integrerades även denna del i fabriksområdet.

2 Bostadsförhållandena vid Fredriksdal under Norrköpings Mekaniska Verkstads, Vulcans och International Harvesters tid 1870-1969.

11 (35) www.niras.se Bild ovan: Norrköpings mekaniska Werkstad avbildad innan 1880-tal då företaget bytte namn till Mekaniska verkstaden Vulcan. Bildkälla: Norrköpings stadsarkiv, Gamle Swartzens minne vol K 48 nr 649.

Norrköpings Mekaniska Verkstad tillverkade järnvägsmaterial. Trots att detta borde ha varit en lukrativ bransch under en period då det svenska järnvägsnätet expanderade mycket snabbt, gick företaget i konkurs 1879. Vid en rekonstruktion bildades i stället Aktiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulkan. Det nya företaget tillverkade ångpannor, ångmaskiner och ånglokomobiler samt ångdrivna pumpar för industrin. Verksamheten startades i liten skala för att inte hamna i samma läge som föregångaren. År 1886 minskades arbetsstyrkan avsevärt och endast de skickligaste arbetarna och specialisterna fick vara kvar. Efter sekelskiftet 1800/1900 satsades även på tillverkning av fotogenmotorer. Aktiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulkan var i drift fram till och med 1905 då verksamheten upphörde.

”Aktiebolaget Mek. Verkstaden Vulcan har i dagarna försålt sin egendom i Norrköping till det stora amerikanska bolaget för tillverkning af skördemaskiner Harvester & Co., som dirigeras af mr Mc Cormick. I köpet ingår egendom, tomter och verkstad samt delvis äfven inventarier. 3”

3 Teknisk Tidskrift av den 7 oktober 1905

12 (35) www.niras.se Aktiebolaget International Harvester Company började därefter tillverka skörde- och slåttermaskiner av märkena Deering och McCormick i Norrköping4. I verkstadsanläggningen genomfördes omfattande om och tillbyggnader. Företaget blev det första exemplet i staden på ”den andra industrialiseringsprocessen”, som kännetecknas av massproduktion, utbytbara delar och standardisering. Något år senare utökades tillverkningen till att även omfatta Mc Cormicks räfsor och Deering slåttermaskiner och räfsor samt skördeverk. Därefter fortsatte omsättningen och produktutbudet att växa. 1912 investerades bland annat i en ny skördegarnsfabrik. 1915 härjades verkstadsområdet av en svår brand. Smidesfabrikshuset och de intilliggande träbyggnaderna brann ned, tillika ett antal cisterner med olika slags brännbara oljor5. 1927 invigdes ett affärs- och kontorshus samt en garagebyggnad utmed Ingelstagatan. Byggnaderna uppfördes i 20-tals klassicism efter ritningar av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. I de nya lokalerna inrymdes även en stor utställningshall där bolagets produkter, lantbruksmaskiner och lastbilar visades upp. I mitten av 1930-talet arbetade ca 600 personer på International Harvester i Norrköping6.

År 1965 utvidgas fabriksområdet ytterligare varigenom Verkstadsgatan försvann som en del av industriområdet. Bara tre år senare lades dock verksamheten ned och fabriksbyggnaderna såldes till NOSS A-B.

Kvar finns kontors och industribyggnader som uppfördes för Harvester. Numera ägs byggnaderna av Noss AB.

4 Ur Norrköpings Näringsliv, 1921. Aktiebolaget International Harvester Company. 5 Brand på Harvester. Ur Norrköpings brandväsendes årsrapport 1915. 6 Folkbladet 1987-08-08. ”Då låg fabriken ute på landet” Återblick Norrköping förr.

13 (35) www.niras.se Johannisborgs slottsruin Slottsruinen är fornlämning och skyddas av kulturminneslagen 7. Slottet började byggas efter ritningar av Hans Fleming 1613 på Saltängen norr om Motala ström, dels som residens till hertig Johan (senare Johan III), dels som befästning för staden. Johannisborg kom aldrig att färdigställas helt och redan vid slutet av 1600-talet lämnades anläggningen att förfalla.

1719 brände ryssarna ned stora delar av staden och året därefter fick Norrköpings borgare rätt att ta sten från det förfallna slottet för att kunna bygga upp staden på nytt.

Bild ovan: Gravyr med Norrköping och Johannisborgs slottsruin innan den omfattande branden 1719. Bildkälla: Norrköpings stadsarkiv. Ur boken Norrköpings Minne av Hans Olof Sundelius, utgiven 1798. Gravyren utförd av Joh. P. Cumelin

I samband med järnvägens utbyggnad mellan 1915 och 1921 flyttades lokstallet från området väster om stationshuset till Johannsiborgs slottsruin. Detta innebar stora ingrepp i ruinen, som då var helt förfallen. Ungefär en tredjedel av anläggningens västra del med två bastioner och en del av gårdsytan är totalt förstörda av lokstall och bangården. Samtidigt med lokstallet anlades en rangerbangård mellan huvudjärnvägen och det nya lokstallet. Rangerbangården byggdes ut 1930. I mitten av 1940-talet utvidgades spåranläggningarna ytterligare, bl.a. fick Fosfatfabriken spårförbindelse 1946-47. 1954-55 förlängdes rangerbangården till Karlsro. Johannisborg hade ursprungligen en regelbunden femuddig stjärnform. Lämningarna består idag av befästningsvall, omgivande vallgrav, bevarat porttorn, jordkulle,

7 FMIS, RAÄ Sankt Johannes 51:1

14 (35) www.niras.se husgrund samt överplöjda husgrunder. Vallen är uppförd av lera och klädd med grästorv. Porttornet är uppfört i två plan, det nedre i sten med putsstrukna fogar, det övre i tegel med grå kalkputs. Tornets insida har två framspringande flyglar av gråsten. Tornet är senare försett med tak och kampanil av koppar, träportar, trägolv i andra planet samt järngaller åt insidan.

Arkeologiska undersökningar har utförts under 1930-talet, 1970 samt 2007 i samband med att en gasledning skulle dras förbi slottsruinen. Inga lämningar framkom.

Karta ovan vänster: Norrköping 1635.En av de tidigaste kartorna över Johannisborgs Slott. Karta ovan höger: Norrköping 1719. Slottet inritat som det såg ut året då ryssarna brände staden. Karta nedan: Norrköping 1923. Det nya lokstallet har skurit in i Slottsruinen.

15 (35) www.niras.se

Bild ovan vänster: Lokstallet som uppfördes inom Johannisborgs slottsruin. Bild ovan höger: Idag är det bevarade porttornet den tydligaste lämningen inom ruinen. Bild nedan vänster: Enklare skjul uppfört i sinuskorrugerad plåt och beläget i anslutning till Lokstallet vid Johannisborgs slottsruin. Bild nedan höger: Den yttre fasaden på lokstallet som uppfördes inom Johannisborgs slottsruin.

16 (35) www.niras.se SKYDDAD BEBYGGELSE OCH PARKER

BYGGNADSMINNEN

GAMLA STADSHUSET, KV. VETT OCH VAPEN 1.

Korta fakta

Uppförd: 1802 Arkitekt: C. Fr. Sundvall. Ritningsnummer fasad: - Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar med putsad fasad och sadeltak. Funktion vid uppförande: Stadshus. Funktion idag?

Bild ovan. Gamla Stadshuset.

SKYDDSBESTÄMMELSER Övrigt – Byggnadsminne sedan 1978-04-28 På platsen låg tidigare ett gästgiveri och en – RÖD i kommunens klassificering av skjutsstation. Bakom stadshuset fanns tidigare en kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. trädgård formgiven av trädgårdsmästare Broberg. högsta värde. Stadshusträdgården förblev som sådan fram till och med 1850 då den raserades för att ge plats åt en teaterbyggnad. 1800-tals teatern revs i sin tur och ersattes av dagens teater uppförd 1908 av arkitekt Anderberg8.

8 Landskap och Parker i Norrköping

17 (35) www.niras.se NORRA PROMENADEN

Korta fakta

Uppförd: 1855 - 1914 Trädgårdsarkitekt: Knut Forssberg. Ritningsnummer fasad: - Byggnadsbeskrivning: Allé med dubbla rader parklindar. Funktion vid uppförande: Ursprungligen körbana i mitten och promenadstråk mellan träden. Bild ovan. Norra promenaden. Funktion idag: 1962-63 breddades allékörbanan SKYDDSBESTÄMMELSER och togs i bruk som tvåfilig ”enkelriktad” gata. – Byggnadsminne 1994-12-02 – RÖD i kommunens klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. Historik högsta värde. Norrköpings promenader anlades i enlighet med tidens rådande stadsideal. Ute i Europa förändrades de stora städerna genom att nya breda trädkantade avenyer och boulevarder drogs fram genom de redan befintliga stadsstrukturerna. Förändringarna kom av en allmän strävan att förbättra hälsotillståndet i städerna och detta ville man uppnå genom mer luft och ljus. I Sverige går det att se genomslaget av de kontinentala idealen bland annat i den svenska byggnadsstadgan för rikets städer från 1874, där det föreskrevs att alla städer inom riket skulle planera för att inrätta esplanader och översända planerna till regeringen för godkännande9.

Norrköping var dock före sin tid. Anläggandet av Norrköpings promenader, eller Nya allén som den även kallades, hade påbörjats redan 1855. Snusfabrikören Erik Swartz (1817-1881) bekostade upprättandet av ett planförslag för ” ...anläggning af promenader, parker och trädgårdar i och omkring staden Norrköping”. Ansvarig för formgivningen var trädgårdsarkitekten och direktören för Kongl. Majestäts slottsträdgårdar Knut Forssberg.

Förslaget accepterades och en första omgång med träd, mestadels tyska och holländska plantor, planterades i Norra Promenaden 1857. Dessa träd dog och allén återplanterades redan 1858.

9 Landskap och parker i Norrköping

18 (35) www.niras.se Norra promenadens första etapp var 1,5 km lång och löpte mellan Norrtull och Västra Kronomagasinet. Körbanan låg i mitten av allén och flankerades med dubbla rader parklindar. Mellan de båda raderna med lindar gick gångbanor. Mellan de två inre trädraderna var avståndet 12 meter och mellan de yttre raderna av träden så var det fem meter, totalt 22 meter. Norr om allén planterades en hagtornshäck. Den andra utbyggnadsfasen skedde 1889 och drog ut promenaden åt väster och 1899 färdigställdes den åt öster.

Norra promenaden var färdig 1914 och då var den 3,5 km lång och bestod av 1216 lindar och var då norra Europas längsta helt raka boulevard. Den sista sträckan av norra promenaden kallades för ”Nya Promenaden” och svängde av söderut ned mot nuvarande krematoriet. Träden på denna sträcka flyttades till platsen från allén som funnits till utställningen på Sylten 1906 .

Hur nyttjades de färdiga promenaderna? Allt eftersom träden växte upp blev promenaderna populära rekreationsområden i staden, både för promenerande och häståkande. Under söndagarna var det ett vanligt nöje hos de mer välställda Norrköpingsborna att åka fram och tillbaka längs promenaden med sina hästdragna ekipage och visa upp sig.

Bild ovan: Under första hälften av 1900-talet var Norra Promenaden, i synnerhet kring stationen och järnvägsparken, ett välbesökt flanerings- och nöjesområde. Bilden visar ute- serveringen ”Kakahuset” på Norra Promenaden. Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum. Fotograf: C. Werngren. Fotoår: Okänt.

19 (35) www.niras.se I den östra änden av promenaden, vid strömmen, fanns en buskplanterad rundel där hästskjutsarna vände. Även arbetarna promenerade i allén och hälsade på sina arbetsgivare i hästskjutsarna10.

Förändring av Norra promenaden under 1900-talet Under 1940-talet ökade biltrafiken i staden och så även i Norra promenaden. Bilismens stora genombrott under 1950-talet medförde att en stor undersökning genomfördes av trädens status och vad den ökade trafiken skulle medföra i form av förändringsbehov etc. I samband med denna utredning vidtogs inga trafikmässiga åtgärder eller förändringar.

1962-63 byggdes Norra promenaden om, allékörbanan breddades och togs i bruk som tvåfilig enkelriktad gata.

10 Landskap och parker i Norrköping

20 (35) www.niras.se RINGBORGSKA HUSET, KV. ENVÄLDET 5

Korta fakta

Uppförd: 1784 Arkitekt: E. J. Cederhielm. Ritningsnummer fasad: 110509, 328064 Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar med putsad fasad indelad av pilastrar. Taket är brutet med avvalmade gavelspetsar och täckning av glaserat tegel. Funktion vid uppförande: Bostadshus. Funktion idag: Bild ovan: Ringborgska huset. SKYDDSBESTÄMMELSER

– Byggnadsminne 1978-04-28 Övrigt – RÖD i kommunens klassificering av E. J. Cederhielm som uppförde byggnaden var chef kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. för Östgöta kavalleriregemente. Huset kallades högsta värde. tidigare för ”lyktan”, men fick har på senare tid fått populärnamnet Ringborgska huset. Detta namn kommer av att Ringborgs speditionsfirma varit stationerad i huset under många år. I byggnaden har bland annat Kronprins Oscar övernattat 1835 då han som sjuåring invigde Oskar Fredriks bro.

21 (35) www.niras.se Stationsbyggnaden

Korta fakta

Uppförd: 1866 Arkitekt: Adolf Wilhelm Edelswärd. Ritningsnummer fasad: - Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar med putsad fasad utformad med sido- och mitt risalit, tak- och gördelgesims samt centralt placerad lanternin. Centralt i bottenvåningen utskjutande vindfång/balkong. Takkonstruktionen är plåttäckt sadeltak med avvalmade partier. Bild ovan: Norrköpings stationsbyggnad. Funktion vid uppförande: Stationsbyggnad Funktion idag: Stationsbyggnad, sentida SKYDDSBESTÄMMELSER flygelbyggnad finns åt öster där expedition, – Byggnadsminne 2001-01-01 kontor samt pressbyrå är inrymd. – Stora ”Q” i detaljplan. – RÖD i kommunens klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. Övrigt högsta värde. Norrköpings stationsbyggnad är uppförd efter ritningar av Sj:s första chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelswärd.

Edelsvärd formgav inte enbart järnvägsstationen utan hade även arbetat fram en idealplan för hur de nya stationsmiljöerna på bästa sätt kunde integreras i städerna. Ett viktigt elementen i idealplanen var att det skulle anläggas ”trädskärmar” utmed järnvägen för att skydda stadens hus från ånglokens gnistor. En viktig del av planen var även att det skulle finnas en vacker järnvägspark för de resande att spatsera i. I Norrköping omformades en redan befintlig park för att passa idealen. Idag är Norrköpings imponerande och välbevarade parkanläggningar en av landets bäst bevarade järnvägsmiljöer.

Till järnvägsmiljön hör även ett expressgodsmagasin vilket, liksom som stationsbyggnaden, byggdes om 1990. Öster om stationsbyggnaden fanns tidigare ett fraktgodsmagasin som förstördes vid en brand 1995.

22 (35) www.niras.se TEATERN, TEATERN 1

Korta fakta

Uppförd: 1908 Arkitekt: Axel Anderberg. Ritningsnummer fasad: Byggnadsbeskrivning: Teaterbyggnad i utpräglad Jugendstil med putsade fasader och enkel utsmyckning så som takgesims och tunna band av granit. Teatern är uppförd på en T- formad plan med påkostad entréfasad, Bild ovan: Norrköpings teater. halvcirkelformad trappa och portik. Taket är täckt med rött lertegel med en kupol över SKYDDSBESTÄMMELSER scenpartiet. – Byggnadsminne 1990-12-07 Funktion vid uppförande: Teater. – RÖD i kommunens klassificering av Funktion idag: Teater. kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. högsta värde.

Övrigt Norrköpings teaterbyggnad uppfördes under början av 1900-talet på samma plats som föregående teater, men med något större tomt. Årtiondena direkt innan och direkt efter sekelskiftet 1800/1900 var en period då ett flertal städer i Sverige lät uppföra nya teaterbyggnader. En bidragande orsak till detta var att teaterbränder förekommit runt om i Europa och Nordamerika med stort antal döda som följd. De gamla träteatrarna med bristande brandsäkerhet och begränsade utrymningsmöjligheter klassades som rena dödsfällor.

En av de mer betydande arkitekterna för det svenska teaterbyggandet var arkitekten Axel Anderberg. Han ritade ett stort antal av sekelskiftets teatrar, bland annat Operan och Oscarsteatern i , Teatern i , , Linköping och Norrköping.

23 (35) www.niras.se W6-HUSET, KV. RENSTRÖMMEN 7

Korta fakta

Uppförd: 1760 Byggmästare: J. F. Fehmer. Ritningsnummer fasad: - Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar med spritputsad fasad och slätputsade detaljer såsom fönsteromfattningar, hörnkedjor, gördel- och takgesims. Taket är brutet med avvalmade gavelspetsar och tegeltäckning. Taket har även ett flertal takkupor av olika utseende och ursprung. Bild ovan: W6-huset. Funktion vid uppförande: Sannolikt bostadshus. SKYDDSBESTÄMMELSER Funktion idag: Lägenheter. – Byggnadsminne 1995-05-15 enligt Länsstyrelsens beslut med Dnr 221-314/95 – RÖD i kommunens klassificering av Övrigt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. Byggnaden har haft olika namn genom åren. högsta värde. Gripenwaldtska huset efter överstelöjtnant Jan Gripenwaldt som ägde huset under tidigt 1800-tal. Idag kallas byggnaden för W6- huset vilket kommer av att byggnaden från och med 1861 användes som Ordenshus för Ordenssällskapet W6 i Norrköping.

Ursprungligen fanns en stor trädgård till byggnaden med lusthus och gårdsbyggnader. Trädgårdsanläggningen sträckte sig ända fram till Slottsgatan. I trädgården fanns under en period en servering och tivoli.

Byggnadskroppen har genomgått ett antal förändringar under århundradena för anpassning till diverse olika funktioner, bland annat har byggnaden inrymt biograf Stjärnan, Norrköpings första biograf. 1921 inreddes lägenheter i byggnaden efter ritningar av arkitekt Werner Northun. Vid detta tillfälle togs takkupor upp och putsdekoren förenklades.

24 (35) www.niras.se ÖVRIG KULTURHISTORISK BEBYGGELSE

DRUVAN, KV. MÄSSINGEN

Korta fakta

Uppförd: 1927-29 Arkitekt: Kjell Westin. Ritningsnummer fasad: 1205391 Byggnadsbeskrivning: U-formad byggnadskropp i två våningar med putsad fasad med dekorativa inslag av 1920-tals klassicism så som reliefdekorerade tempelgavlar mot gatan. Funktion vid uppförande: Restaurang och systembolagsbutik samt bostäder. Bild ovan: Byggnaden Druvan.

Funktion idag: Folktandvård. SKYDDSBESTÄMMELSER RÖD i kommunens klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. Övrigt högsta värde. Druvan uppfördes på en plats med lång krogtradition. Föregångaren var ett ökänt kroghak, Bror Nyter även kallat Skuljons. Ursprungligen var den nya byggnaden avsedd för restaurang, butik och bostäder. Restaurangen, som invigdes 1929, är det som gjort byggnaden mest känd. Den var indelad i en finare, så kallad Klass II - matsal eller festvåning, en trappa upp. I denna lokal var väggarna dekorerade med målningar av konstnären Einar Forseth. I nedervåningen fanns en Klass III - restaurang med enklare utbud. På denna våning var väggarna dekorerade av konstnär Yngve Lundström. Granne till restaurang Druvan låg en systembolagsbutik.

1938 köptes Druvan av Ösara, senare Sara-restaurangerna. 1955 avvecklades motbokssystemet i Sverige och Druvan behövde förnyas. Tredjeklassrestaurangen döptes om till Galejan och förvandlades till en ”Bierstube”. Efter detta följde ett försök med ändrat inredningstema ”High Chaparall”. Restaurangverksamheten slog igen på nyårsafton 1978. Därefter stod byggnaden tom och förföll under lång tid. Först 14 oktober 2004 var byggnaden renoverad och klar för invigning med ny verksamhet. Folktandvården finns i dag i lokalerna.

25 (35) www.niras.se F D RIKSBANKSHUSET, KV. RENSTRÖMMEN 7

Korta fakta

Uppförd: 1914 Arkitekt: Werner Bodin, en ofta anlitad arkitekt av Kungliga Byggnadsstyrelsen. Ritningsnummer fasad: 1184277 Byggnadsbeskrivning: Byggnad i tre våningar med putsad fasad och fasaddetaljer och sockelvåning i huggen kalksten och granit. Fasaden mot Drottninggatan har kalkstenspilastrar i kolossalordning och en frontespis med Bild ovan: F.d. Riksbankshuset. Riksbanksvapnet. Taket är ett sadeltak med SKYDDSBESTÄMMELSER plåttäckning och små runda takfönster. RÖD i kommunens klassificering av Funktion vid uppförande: Riksbankens hus kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. högsta Funktion idag: Östgöta Enskilda Bank värde.

Övrigt På tomten låg tidigare ett stort ullmagasin från 1830-talet, vilket hade byggts om och anpassats för verksamhet som postkontor och telegrafstation. Det gamla ullmagasinet var i bruk fram till 1914 då byggnaden revs för att ge plats för det nya Riksbankshuset.

Efter Riksbanken övertog Postverket fastigheten. Sedan början av 2000-talet är bankverksamhet åter inrymd i fastigheten i form av Östgöta Enskilda Bank.

26 (35) www.niras.se F D STORA HOTELLET, KV. VETT OCH VAPEN

Korta fakta

Uppförd: 1854-57 Arkitekt: Karl Theodor Malm Ritningsnummer fasad: - Byggnadsbeskrivning: Byggnaden i tre våningar med slätputsade fasader och listverk så som fönsteromfattningar, gesimser, pilastrar. Bottenvåningen är rusticerad och mellanvåningen har ristade kvadrar. Taket är ett valmat sadeltak med plåttäckning. Bild ovan: F.d. Stora hotellet. Funktion vid uppförande: Hotell med 26 rum, biljardrum, sal, café och kök. SKYDDSBESTÄMMELSER RÖD i kommunens klassificering av Funktion idag: TV 4 kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. högsta värde.

Övrigt På samma tomt uppfördes en stallbyggnad samtidigt med hotellet. Byggnaderna är uppförda på en rektangulär plan i en våning med ett högre mittparti i två våningar. Taket är ett sadeltak med tegeltäckning på de lägre sidopartierna och plåttäckning på den tvärställda högdelens sadeltak.

Den södra flygeln uppfördes med stallplatser för åtta hästar, bod samt ovanliggande foderskulle. Norra flygeln uppfördes med vagnshus, bod samt ovanliggande foderskulle. I mittpartiet fanns brygg- och bagarstuga samt drängrum i bottenvåning och tre bostadsrum en trappa upp.

27 (35) www.niras.se PIHLSKA SKOLAN, KV LAMMET

Korta fakta

Uppförd: 1902 Arkitekt: Lövgren och Paulsson Ritningsnummer fasad: - Byggnadsbeskrivning: Asymmetrisk byggnadskropp i två våningar samt vindsvåning. Byggnaden är uppförd i tegel med dekorativa inslag av formtegel och glaserat tegel. Takfallen är sadeltak med plåttäckning. Bild ovan: Pihlska skolan. Funktion vid uppförande: Läroverk för flickor. SKYDDSBESTÄMMELSER Funktion idag: Kontorslokal. – Lilla ”q” i detaljplan. RÖD i kommunens klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. högsta värde. Övrigt Byggnaden uppfördes som ny lokal till Norrköpings läroverk för flickor. Läroverket hade påbörjat sin verksamhet redan 1880.

Namnet Pihlska skolan har byggnaden fått efter föreståndarinnan Aurore Pihl. Skolan bedrevs i privat regi fram till och med 1939 då flickskolan kommunaliserades.

28 (35) www.niras.se PARKER

KARL JOHANS PARK

Korta fakta

Uppförd: 1887 Trädgårdsarkitekt: Oklart Byggnadsbeskrivning: Parkanläggning i tysk stil likt Järnvägsparken med gångvägar och gräsytor i symmetriska mönster och kulissartade yttre trädgrupper. SKYDDSBESTÄMMELSER Funktion vid uppförande: Park Skyddad i detaljplan. Funktion idag: Park

Historik Det område som idag utgörs av Karl Johans park var tidigare ett torg där det bedrevs försäljning av ull mm. Genom århundradena har torget haft olika namn. Mest kända är namnen Nystadstorget och Saltängstorget. Efter att kungastatyn hade rests på torget byttes namnet till Karl Johans torg. På initiativ från bankdirektör John Philipson, tillika

Bild överst: Karl Johns Park. 2010. Bild ovan: Karl Johans park är skyddad i detaljplan med lilla ”q”. Detaljplan för del av NORDANTILL 1:1, (Hotellgatan) inom Nordantill Norrköping. Bild vänster: Karl Johans torg under 1870-talet innan torget gjordes om till parkanläggning. Bakom kungastatyn av Karl XIV Johan skymtar järnvägsparken. Bildkälla: Norrköpings stadsmuseum, fotograf: A. E. Hjertsäll, fotoår: 1870-1880.

29 (35) www.niras.se stadsfullmäktiges ordförande, byggdes torget om till park 1887. Vem som utformat ritningen till parken är oklart. Den nya parken utformades i tysk stil likt Järnvägsparken med gångvägar och gräsytor i symmetriska mönster och kulissartade yttre trädgrupper.

Bild ovan: Norrköping 1904. Karl Johans torg har formats om till en förlängning av Järnvägsparken. Notera även den anlagda parken mellan Stationsbyggnaden och Pihlska skolan samt parkanläggningen öster om stationsbyggnaden.

När Oscar Fredriks bro byggdes om breddades Drottninggatan, vilket gav parken slagsida. Statyn stod efter detta inte längre i mitten och symmetrin försvann. För att återskapa ett symmetriskt rum gjordes rundeln kring statyn oval och pyramidformade avenbokar planterades på lika avstånd från statyn.

Parken har mycket av sin originalkaraktär kvar. Statyn omgavs tidigare av ett gjutjärnsstaket och fyra gasljus-kandelabrar, ritade av Karl Theodor Malm. Kandelabrarna byttes ut under 1940-talet till raka stolpar med runda lampkupor. Nyproducerade kopior återmonterades dock till Norrköpings 600-årsjubileum11.

Samarien På utrymmet mellan Karl Johans park och Strömmen fanns två vattenpumpar för hämtning av vatten. År 1888 utformades även detta område så att det fick mer av

11 Landskap och parker i Norrköping

30 (35) www.niras.se parkkaraktär. I och med detta började platsen kallas Samarien. När Oscar Fredriks bro byggdes om 1980 smalnades även Bråddgatan, vilket gjorde att Samarien blev större till ytan. Vid detta tillfälle återfördes även här den äldre belysningen. År 2007 ändrades hela parken med nya murar, parksofforna lyftes till en central gradängdel och övriga ytor gräsbesåddes.

Bild vänster: Stadskartan från 1964 visar Drottninggatan

efter breddnings med förändrade symmetri i parken som

påföljd. Bild nedan: Den senast tillkomna parkdelen Samarien med sin nya utformning från 2007. Bild underst: Karl Johans park under tidigt 1900-tal. På denna bild syns den äldsta utformningen av parkdelen Samarien. Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum. Fotograf: Okänd. Fotoår: Okänt. Bilden är beskuren.

31 (35) www.niras.se JÄRNVÄGSPARKEN

Korta fakta

Uppförd: 1855, 1867 Trädgårdsarkitekt: Knut Forssberg, N J Eriksson. Byggnadsbeskrivning: En parkanläggning i nära samverkan med den monumentala stationsbyggnaden, mönsterlagd utifrån stationsbyggnadens mittaxel. Funktion vid uppförande: Stadspark. Funktion idag: F.d. Järnvägspark.

Bild ovan: F.d. Järnvägsparken hösten 2010.

Historik Parkanläggningen norr om Karl Johans torg anlades samtidigt som den första sträckan av Norra promenaden 1855. Ansvarig för formgivningen, även av denna anläggning, var trädgårdsarkitekten och direktören för Kongl. Majestäts slottsträdgårdar Knut Forssberg.

Den nya parken var avgränsad mot Slottsgatan med ett gjutjärnsstaket och grindar. Staketet var formgivet av C. T. Malm. Parken invigdes 1860 och har haft olika namn sedan dess: Stadsträdgården, Stadsparken, Oscarsparken, Oskuldsparken, Mittenparken, Järnvägsparken och senast Karl Johans Park12.

När järnvägsstationen invigdes 1867, stramades formspråket i parken upp för att passa arkitekt A. W. Edelswärds ideal. Edelsvärd var noga med hur hans stationsbyggnader anslöt till de städer de placerades i och han ansåg att det var mycket viktigt att resenärerna möttes av en vacker park, samt att parkens vegetation och träd skulle skydda städernas bebyggelse från ånglokens rök och gnistor. Uppgiften att omforma den befintliga parken till ”järnvägspark” föll på trädgårdsdirektören N J Eriksson vid Haga Kongl. Lustslott.

Resultatet blev en parkanläggning i nära samverkan med den monumentala stationsbyggnaden. Parken var mönsterlagd utifrån stationsbyggnadens mittaxel, vilken förlängdes i och med anläggandet av Karl Johansparken 1887.

12 Landskap och parker i Norrköping

32 (35) www.niras.se Järnvägsparken i Norrköping anses vara en av Sveriges bäst bevarade parker från denna tid.

Bild ovan: Norrköping 1879. Järnvägsparkens utformning med den uppstramade formen samt Svea- och Götaparken. Bild nedan vänster: Planteringar i Järnvägsparken 2010 med stationsbyggnaden i bakgrunden. Bild nedan höger: Järnvägsparkens fontän 2010.

33 (35) www.niras.se Svea- och Götaparkerna

Bild ovan vänster: Sveaparken 2010. Bild ovan höger: Götaparken 2010.

Korta fakta

Uppförd: 1874 Trädgårdsarkitekt: N J Eriksson. Byggnadsbeskrivning: - Funktion vid uppförande: Parkanläggning liknande Järnvägsparken och Karl Johans park. Funktion idag: Sveaparken har mer karaktär av ett torg medan Götaparken fått ny gestaltning under sent 1900-tal.

Historik På vardera sidan om järnvägsparken låg de så kallade ”Ängsplanerna”. År 1874 beslutades att ängsplanerna skulle planteras. Götaparken var belägen väster om Järnvägsparken och Sveaparken öster därom. Stadsfullmäktige beslutade att trädgårdsdirektör N J Eriksson skulle få uppdraget att gestalta de nya parkerna med liknande läggningar som de i Järnvägsparken och Karl Johans park. Dessa båda områden kallades senare för Svea- och Götaparkerna och har genomgått ett flertal förändringsfaser under 1900-talet.

Sveaparken rymde under en period en busstation vilket innebar att resterande parkyta omvandlades till torg med blomsterrabatter. Götaparken omstrukturerades i

34 (35) www.niras.se samband med utbyggnaden av Folkets hus. I samband med detta restes glasobelisken Prisma 1967. År 1990 omformades planteringarna. Trädgårdsarkitekt Anders Johansson, White arkitekter skapade en nygammal park med vågformade blomsterrabatter. Parken har på senare tid fått namnet Olof Palmes plats13.

13 Landskap och parker i Norrköping

35 (35) www.niras.se