Tidningsartiklar Om Utrikes Förhållanden 12 Juni
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Dagens Nyheter har ett brett utbud, har många medarbetere och är Sven Wimnell 10 september 2015: Sveriges största morgontidning. Den har sedan många år nästan mono- Tidningsartiklar om utrikes förhållanden pol på debattartiklar. Genom att inte ta med artiklar från andra tid- ningar missar man en del, men Dagens Nyheter har ändå så mycket att 12 juni - 24 juli 2015. det kan räcka. Ibland kan tidningen ha för stark borgerlig vinkling, men är mestadels tämligen neutral. http://wimnell.com/omr36-39zzzf.pdf I två dokument citeras tidningsartiklar i Dagens Nyheter under perio- den 12 juni - 24 juli 2015, Perioden är viktig i både världshistorien och svenska historien. Artiklarna ligger i ett dokument för utrikes förhål- landen och ett för inrikes förhållanden. Några ariklar kan ha hamnat i fel kategori. Artiklarna är hämtade från tidningens digitala versioner och är här återgivna i stilformatet Times med rubriker i storlek 18 och övrig text i storlek 12. Denna gång är artiklarna inte redigerade så att de blir snygga utan är av tidsskäl återgivna i det skick de kommer i vid kopieringen från tidningen. Artiklarna är huvudsakligen hämtade från tidningens avdelningar för ledare och utländska medarbetare, debattartiklar, nyheter, världen, ekonomi, kultur och Stockholm. De kan vara med för att de innehåller bra eller avskräckande politik. De är både för många och för få. Det har gällt att ge en bild av situationen i världen och ge bild av situatio- nen i Sverige. Artiklarna från avdelningara kultur och Stockholm är ofta av enklare slag för att belysa svenskarnas tycken. Artiklara är angivna i kronologisk ordning, att ordna dem efter politikområden hade tagit för lång tid. USA vill engagera sunniterna i kampen, och i grunden låta irakierna “Obama på spaning efter en strategi sköta sitt eget krig. Det har hittills gått trögt. Shiiterna i Bagdad ser sunniterna som förklädda terrorister, medan sunniterna är mer rädda DN FREDAG 12 JUNI 2015 för shiiterna än för IS. Under tiden lockar IS fler rekryter. Ett år efter att Mosul föll i Islamiska statens händer har USA:s presi- Republikanerna i USA säger att dent Barack Obama nu beslutat att skicka fler soldater till Irak. IS Obama inte har någon ordning på strategin, vilket stämmer. Ingen kontrollerar fortfarande en tredjedel av landet plus en stor yta i Syrien. föreslår dock någon radikal förändring. Presidenten drogs tillbaka in i Särskilt framgångsrika har amerikanerna inte varit. Irak mot sin vilja, och balanserar mellan duvor och relativa hökar. Men vad ska han göra härnäst, om den irakiska armén helt faller ihop? Syftet är nu att förstärka övning och assistans för irakiska regerings- trupper. Framför allt sker ett försök att integrera fler sunniter i den Att blunda och hoppas är ingen övertygande plan. Inte en upptrapp- shiitiskt dominerade armén. Antalet amerikaner ökar med 450 till ning som i Vietnam på 60-talet heller. Återerövringen av Mosul ser ut drygt 3 500, men egentligen tillkommer bara 110 militära utbildare. att dröja. Det är ingenting jämfört med när George W Bush 2007 skickade 20 000 nya soldater för att förbättra säkerhetsläget. Gunnar Jonsson Iraks armé har visat sig oduglig i striden mot IS, trots allt tidigare [email protected] “ amerikanskt bistånd. USA:s försvarsminister anser att den inte ens har någon vilja att slåss. När Ramadi intogs av numerärt underlägsna IS- styrkor i maj flydde försvararna i panik. IS-krigarna är inga över- människor, men regeringstrupperna saknar förmåga. Kurderna håller sig på sin kant. Obama fortsätter att säga nej till andra idéer, som amerikaner på marken som kan vägleda bombplanen, instruktörer direkt på slagfältet eller attackhelikoptrar. Problemet med sådana förslag är risken att soldater dödas. Men genom att avstå får Obama inte heller så mycket att hända. Piloterna kan inte identifiera målen, och luftanfallen mot IS är ofta ineffektiva. tre internerna heter Richard Glossip, en av Oklahomas företrädare “Dödssprutor kan strida mot grundlagen heter Kevin Gross, därför kallas fallet Glossip mot Gross. DN FREDAG 12 JUNI 2015 Ifrågasättandet väcktes i fjol sedan utdragna avrättningar genomförts på flera håll; mest uppmärksamhet fick avrättningen av Clayton Inom kort avgör USA:s högsta domstol om de läkemedel som Lockett i april förra året. Hans död är utförligt dokumenterad. används vid många avrättningar förorsakar så stort lidande att den strider mot konstitutionen. Fallet har öppnat dörren för en Efter att personalen först hade stora besvär med att hitta en fungerande debatt om dödsstraffet – men också för nygamla avrättnings- ven blev det tydligt att de medel som injicerades inte fungerade som metoder. avsett. Lockett visade smärtan med hela sin fastspända kropp. Till slut gjordes försök att stoppa avrättningen, men medan den förvirrade Det blev en mycket ovanlig domstolssession. Sällan har de nio personalen övervägde alternativen (skulle man plötsligt påbörja hjärt- domarna i USA:s Högsta domstol så öppet kommenterat både och lungräddning?) avled den dömde av en hjärtattack. motparterna och varandra som när de injektioner som används vid avrättningar i Oklahoma var uppe i slutet av april. Den laddade stämningen har flera skäl. Proceduren tog 43 minuter. På ytan handlar rättsfallet Glossip mot Gross, som HD nu ska avgöra, Problemen med att verkställa avrättningarna beror dels på att medi- om huruvida de läkemedel som används vid avrättningar i Oklahoma cinskt utbildade – till exempel läkare – av princip inte befattar sig med och en rad andra delstater ska förbjudas. Kombinationen har visat sig verksamheten, dels på att europeiska läkemedelsbolag inte längre opålitlig och tycks inte göra den dömde medvetslös snabbt nog, utan säljer substanser till den amerikanska kriminalvården, bland annat orsakar i stället stort lidande. Bedömer Högsta domstolen att straffet efter kraftfulla påtryckningar av människorättsorganisationer. I dag på grund av detta är ”grymt och ovanligt” är det konstitutionsvidrigt. sätter också EU-kommissionens regler stopp för export av läkemedel i avrättningssyfte. Men samtidigt pyr en underliggande diskussion som snuddar vid dödsstraffet som sådant. Bristen på leveranser har lett till en desperat jakt på alternativ och i vissa fall ren smugglingsverksamhet, där den amerikanska kriminalvården har köpt läkemedel illegalt för tiotusentals dollar i Den ena parten i rättsfallet är tre dödsdömda interner från Oklahoma, kontanter av mindre nogräknade apotek. Det har lett till lokala som har stämt delstaten om användningen av substanserna. En av de experiment och mixturer som saknar vetenskaplig grund och till avrättningar som har beskrivits som katastrofala. Det som hände avskaffat sedan länge, men på grund av brottets art dömdes Tsarnajev Clayton Lockett i fjol är ett exempel på detta. enligt federal lag. Uppmärksamheten kring dessa avrättningar har sannolikt bidragit till Få jublade över domen, tvärtom uttryckte många sin förvåning. Robert att stödet för dödsstraffet i USA i dag är det lägsta på över 40 år; dock Dunham, som själv har lång erfarenhet som advokat och företrädare har det alltjämt stöd av en majoritet amerikaner. för dödsdömda, jämför reaktionerna med det välkomnande som domen mot Oklahomabombaren Timothy McVeigh fick 1997. Bristen på läkemedel (i Texas finns i dag endast preparat för ytterligare en avrättning) har också lett till att flera delstater ser sig om efter andra Men alla är inte lika övertygade: metoder. I mars godkände Utah arkebusering som standardmetod för de fall då dödlig injektion inte är möjlig. Några veckor senare antog – Visst sjunker stödet för dödsstraffet, men man ska inte överdriva lagstiftarna i Oklahoma gas som alternativ. detta. Så dramatisk är inte förändringen, säger Adam Liptak, som bevakar Högsta domstolen för The New York Times. Men skälen för det långsamt vikande stödet för det stränga straffet är fler. De handlar dock sällan om moral: snarare ser allt fler kostnaderna Han håller dock med om att förändringen bland konservativa är som oproportionerligt höga – en avrättning föregås vanligen av anmärkningsvärd. Där finns det i dag en rörelse som är skeptisk till mångåriga rättsprocesser och överklaganden. Många anser att riskerna dödsstraffet, i hög grad av ekonomiska skäl. för att oskyldiga döms är för stora (över 140 dödsdömda har hittills genom framför allt dna-teknik visat sig vara oskyldiga), och man pekar på rättssystemets diskriminering av afroamerikaner. Och när Nebraska helt nyligen avskaffade dödsstraffet var det den första konservativt styrda delstat som gjorde så på över fyra decennier. Det skedde inte utan konvulsioner – en första omröstning stoppades av – Jag ser en långsam söndervittring av dödsstraffet. För tjugo år sedan den republikanske guvernörens upprörda veto. fick man frågan ”varför?” om man var motståndare till det. I dag är det snarare tvärtom, säger Robert Dunham, chef för det dödsstraffskritiska Death penalty information center med säte i Washington. – Om den politik man har valt inte, som avsett, ökar allmänhetens säkerhet, då är det dålig politik. Om den inte är avskräckande, om den är dyrare än alla andra metoder, om den inte är rättssäker – då är det en Samma förändring märks också i reaktionerna på dödsdomen mot misslyckad politik. Om den är omgärdad med ett hemlighetsmakeri Dzhokhar Tsarnajev för bombdådet mot Boston marathon, som som vi aldrig annars skulle tillåta i frågor som handlar om liv och död, meddelades av en enhällig jury i maj. I Massachusetts är dödsstraffet då är politiken ett haveri. Filosofiska frågor reses nu på ett sätt som Sanna Torén Björling inte skett på många år, säger Robert Dunham. [email protected] Med dagens sammansättning i Högsta domstolen, där de konservativa dominerar, tycks det troligare att dödsstraffet sakta fasas ut på Fakta. Arkebusering, elektriska stolen och gas kan ersätta sprutorna delstatlig nivå, snarare än på federal. Vad Högsta domstolen nu beslutar handlar alltså inte heller om dödsstraffet som sådant – ändå är Dödsstraffet har i dag stöd av 56 procent av USA:s befolkning, enligt det tydligt att domarnas vitt skilda syn på just denna fråga är Pew research institute. Bland afroamerikaner är för första gången närvarande i fallet Glossip mot Gross.