Ivalfvesuiul ,x ic>
'norrisJ/iiH’udi 9 ¿Ó Ut./À' B e ri ni V Bx^v^
Jhnnit\s‘ h 2Sw7«»íi;?síflíwí, I*83»!\ - - __
S/,01 tí».
Sin thrpjmTc /< S . Å s t o l 0 Tolia /Ä? $ 4¡5 /g NoTUÏhobnM' p- . Statu ipp amies o»s "• &>? \s-7/ ottiï&b, KïuUhWm jrâiïu-sJc i'J ffll 'Cknspuiwp^ Redaktionellt Så kom den då äntligen. Länspumpen. Av telefon samtalen vet vi att många väntar. Detta inspirerar re daktionen. Kanske inte alltid till snabbhet, men till har moni. Bertil, som brukar se till att tidningen kommer i tid, har uppmärksammats av sin arbetsgivare och fått i uppdrag att skriva en bok om brandförsvaret i Göte borg. En gigantisk uppgift, inte minst tidsmässigt. Lennart fick hoppa in i stället för en kollega och dra Utgiven av Västra Kretsen av iväg på en månadslång expedition i Söderhavet. Kris Klubb Maritim ter har haft semester och åkt runt i Italien. Nu är han Förening för fartvgshistorisk forskning arbetslös och har mer tid för maritima spörsmål. Om någon har jobb, kontakta honom! Janne har haft ovan ligt mycket att göra denna höst. Han är ju bara hemma Utkommer med fyra nummer per år. på helgerna och då är det inte bara Länspumpen som skall göras. Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Krister Bång, tel 031-26 38 38 Så nästa nummer, vårt hundrade, kanske inte hinner distribueras i år. Vad vi ser nu blir det numret utökat så Övriga i redaktionen: det finns fortfarande saker att se fram mot även efter Lennart Bornmalm, tel 031-25 77 42 jul! Jan Johansson, tel 031-12 26 14 Bertil Söderberg, tel 031-45 91 98 Redaktörerna
Redaktionens adress: Årsavgift 1997:180 kr L ä n s p u m p e n Postgiro 81 57 68-7 Box 421,401 26 GÖTEBORG Lösnummerpris: 50 kr Innehållsförteckning
Tidningen får citeras om källan anges. För återgivande 3 Sommarseglaren...... Lennart Rydberg av signerade artiklar och illustrationer erfordras dock 10 Vykortshöman...... Robin Holmstedt författarens och redaktionens tillstånd. 13 Mässkalle på s/s Megaie...... 16 Några moderna trettiotalscoasters ...... Krister Bång Årgång 26. Nummer 99 från starten. 20 Minnen från Föreningen Sveriges ISSN 0281-4242 Mindre Varv...... Gustaf Gustafsson 22 Böcker på frivakten...... Lennart Bornmalm Tryckt hos Struves Vikings Tryckeri AB, Göteborg. Upplaga: 2 000 exemplar. 24 Första jobbet - Första båten...... Dan Lorentzon Färgrepro: Carlaförlaget, Lysekil 29 Nybvegen sedda i Rotterdam ...... Lennart Rydberg Layout: Lennart Bornmalm, Jan Johansson, Bertil Söderberg. 32 Zeus är ingen havsörn...... Anders på Elsa 34 Skärgårdsbåtarna som trafikerade Göteborg ocli norra
Sjökortet på framsidan är från Sjökort Nr 70, Marstrand. skärgården...... Ragnar Nodesjö Kartplåt 1891, utgåva 1 juni 1926. 36 Frågor och Svar Sjöfartsverkets publiceringstillstånd dnr 2905-9250589 40 Något om Nolsö från Väjern...... Krister Bång (t o m år 2002)
Omslagsbild: Den gamla fina passagerarångaren Frejahar nu kommit i trafik igen efter ett omfattande renoveringsarbete. Bra att veta om länspumpen
Länspumpen vill förmedla berättelser om fartyg, Du antingen skriva (Box 421, 401 26 Göteborg) el Bertil är huvudansvarig för layout. Han har ge varv och sjöliv från olika epoker. Vi lägger ner stor ler ringa. Telefon till redaktionen är 031-263838. Då digna kunskaper om Göteborgs hamn. Hans speci möda på att hitta illustrationer. Vi försöker ha hög kommer Du till Krister Bång. Det är han som be alintressen är bogserbåtar och göteborgsvarven. kvalitet även på text och tryck. Vi främjar våra skri svarar alla Dina frågor och önskemål. För Jan gäller kustsjöfart och fiske. Han ansva benter. Ofta väljer vi artiklar skrivna av läsekret Länspumpen är i högsta grad en ideell tidskrift. rar för Frågor och Svar. Han är vår kanske främste sen framför artiklar skrivna av redaktionens med Ingen av redaktörerna har något betalt för sitt ar korrekturläsare. lemmar. Vi vill på så sätt få fler bidragsgivare till bete. Tidningen görs på fritiden sedan arbete, fa Lennart hjälper till överallt. G ör m ycket research. tidningen genom att minska väntetiden. milj och annat fått sitt. Ofta under sena timmar el Intresserar sig för de mindre varven och för fiske. Länspumpen har inga fasta utgivningsdagar. Vi ler semesterdagar. Därför har tidningen ingen kon Årsavgiften till Länspumpen är 180 kr för bo vill inte stressa fram tidningen. Du som har haft torstid. ende inom Sverige. Hela beloppet används till pro tidningen länge vet att den kommer fyra gånger Länspumpen ges ut av Klubb Maritims västra duktion och distribution av tidningen. varje år. Det har den gjort i 25 år nu. krets. Det är kretsens årsmöte som utser huvudre Länspumpen anordnar då och då resor. Detta för Länspumpen försöker varken efterlikna eller daktör. Denne i sin tur väljer redaktion. En prenu att vi på redaktionen under trevliga former skall konkurrera med andra maritima tidskrifter. Vi väl meration på Länspumpen innebär inte medlems- komma i kontakt med läsekretsen. Ofta får vi tips jer vår egen väg. skap i Klubb Maritim. Om Du inte är medlem kan om förbättringar och önskemål om artiklar. Innehållet skall vara varierat och behandla Du sätta in 210 kr på postgiro 668887-5. Detta är lite grand om hur vi fungerar. Vi hop många olika typer av sjöfart. Efter mångas önske Redaktionen består av Krister Bång, Bertil Sö pas att Du förstår att vi är båtologer som vill ge lite mål har vi från och med i år några sidor om fiske derberg, Jan Johansson och Lennart Bornmalm. glädje och underhållning till andra båtologer. och fiskefartyg i varje nummer. En uppskattad ser Krister sköter bokföring, adressregister och dist vice är också registersidorna. ribution. Han skriver gärna om fiske och kustfartyg. Väl mött nu och i framtiden. Vi Du komma i kontakt med Länspumpen kan Dessutom reseberättelser. Fotograferar mycket. Krister Bång
2 Länspumpen 1997:3 M/s M innesota passerar sitt byggnadsvarv Götaverken på väg in i Lundbyhamnen. Foto: Krister Bång den 17 mars 1962.
Sommarseglaren (2) (eller upprustningen av M/S Minnesota)
Av Lennart Rydberg
ommaren 1964 gav jag mig ut på nade vi luckor och riggade bommar som get avgick från Stockholm sent på kvällen min fjärde odyssé på haven. Efter förberedelse för lossning och därefter fick och som färskast av däckspersonalen åkte att ha seglat i Nord-Östersjötrafik jag vakttjänst. Jag fick också inleda min del jag på "hundvakten" d.v.s. 00-04.Därför samtS till västra Medelhavet under tre tidi i upprustningen av Minnesotagenom att fick jag stå till rors vid utgången ur Stock gare sommarjobb (på Arabritt, Siciliaoch börja slipa på fördäck. På kvällen var det holms skärgård. Vi klarade oss trots detta Cam pania)var jag nu mogen för den självklart dags för en "sightseeingtur" i ifrån grundstötningar. transoceana sjöfarten. Följaktligen sökte Nyhavn som gjordes grundlig. Den 9/6 stävade vi söderut genom jag arbete på sjömansförmedlingen i Gö Påföljande dag fick jag ägna åt att slipa Östersjön varvid jag på dagvakten ägnade teborg och erbjöds omedelbart jobb som och måla på fördäck förutom vakttjänst mig åt att måla brädgången. Dagen efter jungman på Transatlantics m /s M inne och städning. Vi gick från Köpenhamn på anlände vi Lübeck vid 3-tiden på morgo sota. kvällen med destination Stockholm för nen, men gick ej till kaj förrän på natten Jag mönstrade på i Lundbyhamnen vidare lossning. Under gång till sjöss sli för lossning av kol. Under dagen gick jag måndagen den l:e juni tillsammans med pade och målade jag nästa dag på däcket iland med Göran och Charlie (Sven Rönn), en annan sommarseglande jungman, Gö vid 3:ans lucka. Sent på kvällen kom vi till jungman respektive lättmatros, lockade av ran Gustafsson. Fartyget var vid det här Frihamnen i kungliga huvudstaden. Påföl utbudet som inte enbart bestod av marsi- laget 15 år gammalt och inte i alldeles bästa jande dag ägnades åt skansrengöring samt pan. Tillbaka ombord åkte jag på vaktjänst skick. Hon var i behov av en hel del un att sopa i 5:ans lastrum. På lördag förmid på natten och hade långtråkigt från mid derhållsarbete som rostknackning och dag mönjade jag babords brädgång och natt till kl 7 på morgonen. Det mest intres målning, vilket vi skulle bli varse fram kunde sedan njuta välförtjänt (?) helgle santa bestod i att bedöma hur roligt mina över. Minnesota,som lossade i Göteborg, dighet. På måndagen blev min insats om arbetskamrater hade haft i land. Under gick redan på kvällen till Köpenhamn dit bord först att sitta vaktman i 5:ans lastrum dagen förhalade vi till annan plats. vi kom kl. 3 på natten. På morgonen öpp och sedan att sopa i 4:ans lastrum. Farty
Länspumpen 1997:3 3 Fredagen den 12:e sopade jag kol i 3:ans lastrum, ett varmt och smutsigt arbete. Vi gjorde sjöklart och gick från Lübeck vid 13-tiden med kurs mot Göteborg. Jag fick stå till rors ett par timmar under dag vakten. Under resan spolades däcket på hela fartyget rent från kol. Efter min hund vakt på natten kom vi till Göteborg vid 8- tiden på morgonen. Vi gick direkt till Erik- sbergs varv och förtöjde på utsidan av Sa léns från Lauritzen året innan inköpta kyl- fartyg Dolores (ex Brasilian Reeferpå 5235 t.dw byggd i Ålborg 1953). Under helgen var jag ledig och kunde umgås med mina sommarlediga kompisar. På månda gen förhalade vi till Eriksbergs flytdocka 3 och torrsattes för bottenmålning, ett un derhållsarbete som vi förstås inte kunde göra själva. Vid den här tiden stod ju den svenska varvsindustrin på sin höjdpunkt och under dagens arbete fick jag se den vid Öresundsvarvet för J. Lorentzen, Oslo, nybyggda tankern Belmajpå 48.000 ton, En kolorerad bild på M innesota i Lundbyhamnen, Göteborg 1964 gå ut på provtur efter dockning på Göta- verken. Hon levererades några dagar se nare, den 22/6. Under tiden på Eriksbergs varv, där varvspersonalen ägnade sig åt under- vattensdelen, fick Minnesotasdäcksman skap ägna sig åt underhåll av övervattens- delen. Måndagen ägnade jag åt att sopa kol i 4:ans lastrum praktiskt taget hela dagen. Tisdagen körde jag rostmaskin på däcket vid 4:ans lucka. Onsdag sopade jag rännstenar och körde rostmaskin. Torsdag körde jag rostmaskin hela dagen. Midsommaraftonens förmiddag var det dags för skansrent innan tredjestyrman bjöd på starkvaror som inledning på helg festligheterna. Midsommaraftonen firades bl.a. med att på Ramberget beskåda solens ned- och uppgång. I övrigt ägnades hel gen åt typiska göteborgska företeelser som Paddanåkning och besök på Liseberg. Ef ter helgen var det åter dags för målnings- arbeten (gången på babordssidan) och under tiden fick jag se EMV:s nybyggda tanker Austangerpå 20.000 ton dras ut till Middagsrast ombord i juni 1964 i Lundbyhamnen. Frv. Börje, undertecknad, Göran Gusbojar. Hon levererades till Westfal-Larsen, tavsson, Timmerman och matros "Peru" Bergen den 23/6. Under dagen kom m/1
Cunards Queen Mary såg jag i New Yorks hamn. Hon var på Lättmatros Sven Rönn ("Charlie") och till vänster undertecknad i 81000 ton. Vykort. Liibeck i juni 1964.
4 Länspumpen 1997:3 Flytdocka 3 vid Eriksbergs varv där M innesota dockades. Vid denna tid var det full verksamhet vid de göteborgska varven. Foto: Eriksberg.
Harwi in, en tanker på 58.000 ton byggd Mot Östersjön lade jag vidare nu på däcket vid treans vid Uddevallavarvet efter Eriksbergs rit Lördagen den 27/6 var vi äntligen klara lucka. I Östersjön gick vi ikapp bilfärjan ningar. Det var under den tid som varven vid varvet. Reveljen gick kl 4 och det blev Hansa Express(2.300 br. ton, byggd 1962 Eriksberg och Uddevalla samarbetade. avgång från Göteborg kl 6 med destina vid Hanseatische Werft) som vi passerade Harwi levererades 25/6 till Rolf Wigands tion Hangö i Finland. Under dagtid må- i god fart. Vi anlände till Hangö den 28/6 rederi i Bergen. På tisdag var det åter dags för rostmaskinkörning på styrbordssidan av 4:ans lucka. Nästa dag mönjade jag brädgången på fördäckets styrbordssida och fick också sopa i 5:ans lastrum.
Celebert storinternationellt på besök. Onsdagen den 2 4 /6 var det stor uppstån delse i hamnen. Sovjetunionens förste par tisekreterare och regeringschef Chrustjov var på besök och fick åka från Arendals- varvet in i hamnen med Stena nya passagerarfärja Poseidon, levererad från Ulsteinsvik i Norge så sent som 21/6. Vi spanade ivrigt för att försöka se den be römde potentaten, dock utan framgång. Resterande dagar på varvet ägnades åt målning av babordsgången och brädgången på fördäckets styrbordssida , målning av wirerullar, sopning av 5:ans Regeringschefen Chrustjov anländer till Göteborg med Stenas nybyggda Poseidon den 24 lastrum och l:ans lastrum. juni 1964. Foto: Lennart Rydberg
Länspumpen 1997:3 5 sommarsegling. Som vanligt fick jag hundvakten och stod till rors 00-04. Un der detta och många följande dygns natt liga timmar fick jag göra bekantskap med två unga styrmän (23 respektive 19 år gamla) som naturligtvis också tilldelats "favoritvakten". Båda gick och läste för att ta "skeppar"examen och den yngste hade tjänstgjort på Transatlantics skolfartyg G.D. Kennedy.Vi fick god kontakt och de invigde mig i en del av navigationens mys terier (detta långt innan satellitnavigering och datorer var aktuella). Vi mötte under första natten Norska Amerika Linjens Oslofjord på 16.800 br.ton byggd 1950 i Amsterdam samt östtyska V ölker- freundschaft (ex Stockholm). Dagarna blev ganska monotona med rostknackning och målningsarbeten som delades ut av vår koleriske danske båtsman, som pend lade mellan idel vänlighet och utfall där han betraktade alla i sin omgivning som M innesota lastar i Skutskär 1964. Foto: Lennart Rydberg. oduglingar (så småningom tog däcks personalen dessa utbrott med jämnmod). kl 18 för lastning. Nöjeslivet, som utfors sent på lördagskvällen 4/7 för komplette Bl.a. målade vi på främre masthuset, kades där, befanns vara tämligen begrän rande lastning. sandpapprade och målade skylightet ak sat. Efter att ha lastat papper under två På söndagen var jag åter ledig och ter om skorstenen, täckmålade trummorna dagar varvid jag målade under vinsch kunde slita på sommarlediga bekantska akter om skorstenen samt städade bryg arna vid treans lucka samt knackade rost per som tog mig med på nytt Lisebergs- gan. och mönjade babordssidan vid 4:ans lucka besök. Måndagen 6/7 fortsatte upprust Under flera dagar av resan mötte vi inga första dagen och körde rostmaskin och ningen och vi satte ut ställningar och bör fartyg alls men vi såg enstaka valar och mönjade på styrbordsidan vid 4:ans lucka jade måla runt ankarna. Tisdagen hajar. Eftersom vi gick med autopilot fick andra dagen samt vaskade skorstenen, knackade vi rost på relingen och backen. jag nattetid stå utkik ganska mycket på gick vi från Hangö och ställde kosan mot Den 8/7 bröts underhållsmonotonin av att bryggvingen. Klockan brassades på nät Nyhamn utanför Sundsvall. Dit kom vi för vi hade brandövning, men sedan var det terna och därmed blev vakterna också lastning den 1 /7 på förmiddagen. Nu var dags att knacka rost på reservankaret på längre för oss "nattfjärilar". Atlanten som det dags för mer rostknackning på 3:ans masthuset. martid ligger inte alltid spegelbank. Tid däck samt för målning av galler på skor vis hade vi ganska svår sjögång och farty stenen. Efter ett par timmar gick vi vidare get stampade ibland kraftigt. Någon av mot Holmsund dit vi anlände den 2/7 på Över Atlanten dagarna hade jag arbete framme i förrå natten. Vi kompletterade där lasten med Torsdag den 9 /7 ägnade jag åt att tillsam den under backen och det kändes då som mer pappersmassa. Nu knackade jag rost mans med timmerman stämpla i 4:ans och att åka hiss upp och ner i oändlighet. Det och mönjade i passagerargången. Vid last 5:ans lastrum och satt också vaktman vid frestade hårt på balanssinnet och det var kajen hade vi sällskap av ett annat lastning. Vi gjorde sjöklart och gick från inte långt ifrån att jag hade behövt offra göteborgsfartyg, Svenska Amerika Linjens Göteborg kl 17 med destination Boston, till havet. Sjögången gjorde också att vi tid Sagaholmpå 7.800 ton byggd 1962 i Fin USA. Ombord hade vi åtta passagerare, ett vis fick spänna rep mellan midskepps- land. Vi lämnade Holmsund på kvällen antal äldre herrar och damer som under överbyggnaden och överbyggnaden på och styrde nu åter mot Göteborg. På resan resan sällan kom att visa sig ute på däck. poopen för att besättningen skulle kunna dit körde jag slipmaskin samt mönjade i Flera av befälen hade med sig fruar och ta sig från sina hytter och till den livs passagerargången. Till Göteborg kom vi barn varför resan hade karaktären av nödvändiga och goda maten i mässen. Vi
6 Länspumpen 1997:3 jag bara en magasinsvägg. Underhållet fortsatte med rostknackning på treans luckkarm under förmiddagen och jag fick också hastigt och lustigt rycka in som skanskalle, vilket jag hade erfarenhet av sedan tiden på Arabritt. I egenskap av sommarseglare fick jag (och Göran) emel lertid ledigt under eftermiddagen och vi åkte till Broadway och Times Square. Gi vetvis måste ett besök uppe i Empire State Building också göras vilket skedde sent på kvällen. Det var en enorm upplevelse att se "the big apple" i neonljus.
På väg över Atlanten mötte vi m/s Oslofjord. Vykort.
drabbades också på resan av ett dimbälte om någon förpackning "gick sönder" vet som varade i 24 timmar vilket medförde jag inte. Under dagen fick jag också mönja utkik på backen och nedsatt fart från luckkarmen till 2:ans lucka. marschhastigheten på 16,5-17 knop. Efter 8 dagar till sjöss anlände vi till Bos ton. Jag hade det ansvarsfulla uppdraget Mot New York att stå till rors vid infarten vid 16-tiden fre Den 21 /7 lämnade vi Boston vid middags dagen den 17/7. Minnesotaankrade och tid och gick genom Cape Cod-kanalen sö gick till kaj först morgonen därpå. I Bos derut. Jag stod åter till rors när vi skulle in ton rådde rena bastuvärmen. Eftersom det i kanalen. På båda sidor om kanalen låg var lördag genomförde vi skansrengöring luxuösa villor. Värmen på bryggan var som skedde i 35"C värme. På söndagen som i en bastu och jag höll på att få en hade jag ledigt och ägnade mig då åt sight black-out och hängde nästan på ratten. seeing. Bl.a. beskådades museiskeppet Efter avlösning repade jag mig dock USS Constitution-även kallad "O ld snabbt, och temperaturen sjönk eftersom Ironsides", ett krigsskepp sjösatt i okto vi kom in i ett dimbälte. Underhållet fort ber 1797 och som deltog i strider mot fran satte med slipning av trädäcket på bryg USS Constitution byggd 1797 togs ur ska fribytare och engelska örlogsskepp gan. M innesota anlände till New York under Napoleonkrigen. Hon togs ur tjänst nästa morgon vid 7-tiden där vi gick till tjänst 1833 och är nu museiskepp i Boston. 1833 och har bevarats sedan dess. På mån kaj i Brooklyn. Eftersom jag haft min sed Vykort. dagen blev jag satt som vaktman i 5:ans vanliga hundvakt på natten fick jag inte lastrum bland riktiga "biffar" till stuvare uppleva infarten, utan när jag vaknade på Passagerarfartyg under lossningen och vad jag skulle gjort förmiddagen och tittade ut ur ventilen såg Nästa dag fick jag tillfälle att se de tre stora passagerarfartygen Queen Mary (tillhörande Cunard på 81.000 br.ton , byggd 1936 vid John Brown, Glasgow), Mauretania(tillhörande Cunard på 36.000 br.ton, byggd 1939 på Camell Laird, Birkenhead) och Leonardo da Vinci(till hörande Italia Line på 33.000 br.ton, byggd 1960 på Ansaldovarvet i Genua, för övrigt som ersättning till Andrea Doriasom sänktes efter kollisionen med Stockholm utanför New York 1956) på in och utgå ende. Delar av dagen var jag emellertid begravd som vaktman i 2:ans lastrum. Ef ter lossning avgick Minnesotafrån New York på kvällen den 23/7 kl för kort resa till Newark. Nästa dag knackade jag rost på 3:ans luckkarm och körde rostmaskin R. M. S M AURETANIA på babordsidans dävertar. Sopning och 35,677 tons i______slingning i 2:ans och 4:ans lastrum ingick Cunarás M auretania var på 36.000 bruttoton. Vykort. också i dagens arbetsuppgifter.
Länspumpen 1997:3 7 Vi lämnade Newark nästa kväll för resa till Philadelphia och under natten spola des babords och styrbordsgångarna. Vi anlöpte "Filli" lördagen 25/7 vid lunch tid för lossning. Eftersom det var helg, gick jag iland och beskådade de centrala de larna av staden. I övrigt tittade vi på den TV som tagits ombord i New York och ägnade kvällar och nätter att se på "pang- pang" och gangsterfilmer, naturligtvis frekvent abrutet av reklaminslag. I Phila delphia låg ett stort marint skeppsvarv där flera stora slagskepp och hangarfartyg re parerade. (Detta varv är numera nedlagt men fortfarande ligger många örlogsfar- tyg kvar och vid besök i april -97 låg där bl.a. hangarfartygen Forrestaloch Sara- I Neiv York låg bl.a. italienska Leonardo da Vinci. Vykort toga samt ett slagskepp av Iowa-klass). På söndagen mönjade jag på båtdäcket innan Världsutställning Teaken slipades och oljades. Mässingen vi lämnade Philadelphia den 25/7 på ef I New York fick jag ledigt en dag som putsades. Beslagen på solsegleställningen termiddagen och tog genvägen genom ka utnyttjades till besök på Manhattan. Statue knackades. Överhuvudtaget började Min nalen mellan Delaware och Chesapeake of Liberty ingick givetvis i repertoiren lik nesotanu att se riktigt prydlig ut (natur Bay till Baltimore, dit vi kom vid midnatt. som ett besök på den pågående välbesökta ligtvis inte enbart beroende på mina in Under resan putsade jag bl.a. maskin världsutställningen där den svenska pa satser). Eftersom klockorna brassades telegrafen. Det dröjde fram till morgonen viljongen inspekterades. Under tiden i framåt blev vakterna kortare på nätterna innan fartyget kom till kaj. Under dagen New York fick jag se tre större passagerar vilket gladde oss nattarbetare. Vi återkom slingade jag strö och sopade i tvåans last fartyg, nämligen Cunards Saxonia(22.000 till Göteborg söndagen den 9/8 och gick rum på mellandäck och arbetade också i br.ton, byggd 1954 vid John Brown, in till den speciella Transatlantichamnen, underrummet. Efter lastning avgick vi på Glasgow), Furness Whithys O cean Lundbyhamnen, på förmiddagen. Mån kvällen från Baltimore mot Newport News M onarch (14.000 br.ton byggd 1951 på dag morgon öppnade vi luckorna och för dit vi kom på tisdag morgon den 28/7. Jag Vickers Armstrong, Newcastle) och Grace beredde för lossning. Jag städade hytten arbetade i 4:ans lastrum på förmiddagen. Lines Santa Rosa(15.000 br.ton, byggd och mönstrade sedan av efter drygt två Minnesotaavgick Newport News mitt på 1958 på Newport News SB&DD). Under månaders hårt (?) och saltstänkt sjöliv. dagen för en timmes resa till Norfolk. vistelsen i New York fick jag sitta tallyman Under natten hade jag stopptörn mellan i 5:an och fick också måla dävertarna på Minnesota 00-05 och vi förhalade till kolpiren och las båtdäck. Transkoncernens (hon levererades till Red tade snabbt kol varefter vi avgick tidigt på Fredagen den 31 :e juli var vi färdig AB Transpacific) Minnesota(reg.nr 9115) onsdag morgon mot New York där vi ank lastade och gick från New York på kväl var på 7.260 ton dw och 5.908 br.ton. Far rade upp torsdag 30/7 kl 01. Under resan len. Riktningen ställdes österut tillbaka tyget byggdes 1949 vid Götaverken spolades däcket rent från koldamm. Efter över Atlanten med destination Göteborg. (byggnadsnummer 635) som en mindre som jag fått en inflammation i ögat av kol Solseglen, som vi haft framme under kaj- syster till de berömda molnbåtarna Nim partiklar fick jag uppsöka fartygets medi kandet på amerikanska ostkusten, stuva bus från 1947 och Stratus från 1948 samt cinman, andrestyrman, för utkvittering av des ner i tonnageluckan. Tiden ombord de senare tilkomna större Cirrus och medikamenter (borsyrelösning). ägnades åt underhåll på bryggdäck. Bl.a. Cumulus från 1950. Minnesotahade en sandpapprades och förnissades trädäcket. syster, som också byggdes 1949, vid namn Oklahoma.Hon bröts under dramatiska omständigheter i två delar under en atlant- storm den 26/12 1953 och sjönk. Aven på Minnesotahittades sprickor och hon blev därför förstärkt med längsgående järnbal kar s.k. vägare under shelterdäcket både i tvåans och treans lastrum samt i botten. Även däckshuset förstärktes. Dessa repa rationer utfördes på Götaverken. I februari 1960 upptäcktes en 75 cm lång spricka i en däcksplåt för om däckshuset på babords sida. Detta föranledde en större ombyggnad i juni 1960 vid Eriks-bergs varv. Exteriören kom därmed att föränd ras. Den långa poopen där ettans lucka låg togs bort och istället förlängdes överbygg naden förut över treans lucka. På detta sätt förstärktes fartyget midskepps. Minne sotas mått var längd ö.a. 144,29 m, längd pp 134,11 m, bredd 17,98 m, djup 11,43 m och djupgående 7,6 m. Maskineriet bestod USS Saratoga var dåtidens mäktigaste örlogsfartyg. Vykort. av två 6-cylindriga enkelverkande GV
8 Länspumpen 1997:3 dieslar på 6.600 IHK vardera som kopp lade till två propellrar gav fart på 19 knop. Hon hade fem luckor som betjänades av 18 bommar, varav 10 st 7,5 tons, 6 st. 5 tons samt en 15 tons vid aktre masten och en 25 tons vid främre masten. Efter 23 års tjänst hos Transatlantic såldes hon för 247.000 dollar till Panama i november/ december 1972 och blev Ever Healthhos Shin Shin Nav. Co SA. Namnet antyder att rederiet hade anknytning till det som idag är ett av världens största containerrederier, Evergreen. 1975 såldes hon till An Hwa Nav Co Ltd, Panama och döptes om till An H wa. Under hamnliggande i Kaohsiung kantrade hon 1977 och efter 'F^Tm»nmnM TT|l;pWWy ni. ^ n, ¡»'Vt. lyftning i februari 1978 skrotades hon i Kaohsiung med början i november samma år.
Källor: Egna anteckningar. Lloyds Register of Santa Rosa lämnar New York. Reklambild från Grace Line. Ships. De otursförföljda systrarna av Benny Carlsson, Länspumpen 1984:4; sid 8-9.
Länspumpen 1997:3 9 Angaren ‘•Viktoria*
Victoria på Fryken, vykort poststämplat i Härnösand 1911 och skickat till Marstrand. Samtliga vykort ur författarens samlingar. Vykortshörnan
Av Robin Holmstedt
Nu har Freja kommit igång med sina legat i 100 år på botten i Bössviken. Man filialateljé låg. Ateljéer fanns även i Västra turistturer på Fryken. Jag tänkte uppmärk har provsmakat några buteljer. Innehållet och Östra Ämtervik. Andra mindre samma sjöfarten på denna sjö som kanske smakade utmärkt har man låtit meddela. vykortsföretag runt Fryken tog även bil inte var så omfattande. Jag vill också passa Det har tidigare skrivits om Frejashis der och sålde i mindre affärer. Troligen var på att skicka en hyllning till Lennart toria och förlisning i Länspumpen 1996:4 det dock Myhrman Berner i Rottneros som Österwald och hans arbetsgrupp som så nu över till huvudämnet, vykort. var det första förlaget före Axel Aurelius lyckades bärga Frejaefter nästan hundra Fryken har haft en säregen ångbåtsflotta att ta närbilder av ångbåtarna. år på Frykens botten. med flera passagerarbåtar, från hjul Ett nytillskott i vykortens värld är mo Det har skrivits många spaltmeter om ångaren Esaias Tegnértill Selma Lager tivet med bärgningen a v Frej ai A6 format Frejasbärgning i både lokal- och rikspress. löf mellan 1851 och 1960. och färg från 1994, tillverkat av Skerek Projektet har också bevakats av tv. Man har Dessutom fanns det en bogserbåtsflotta Företagsprofilering och Arkivbild. Samma lyckats med det omöjliga. Dels att bärga och naturligtvis förekom några lastbåtar förlag var snabbt med att ta bilder med fartyget och dels att sätta henne i trafik och mycket lastpråmar men det är en an tre olika motiv från festligheterna i som igen på Fryken. Bakom detta enorma ar nan historia. ras. Det första visar transporten till bete ligger professionell marknadsföring Sammanlagt femton ångbåtar förde pas sjösättningen, det andra sjösättningen den och "blod, svett och tårar". sagerare med olika tidtabeller under åren. 15 juni 1997 och på det tredje står det på Vid sjösättningen den 15 juni fick hon Flera hade anslutning till tågtrafiken mel baksidan: "Frejaäntligen för egen maskin officiellt namnet Freja af Fryken.Premiär lan Fryksta och Kil. Det var egentligen i sitt rätta element". Det är förmodligen turen ägde rum redan den 23 juli vid bara Selma Lagerlöf, Gösta Berlingoch under provturen som bilden är tagen. De Fryksta. Man kan nu åka kortare turist Victoria som var riktigt populära objekt tre bilderna tillverkades omgående och turer med henne, men även längre till för vykortsfotograferna efter vykortets började snart säljas och jag köpte dessa Sunne och Torsby. genombrott år 1900. Särskilt ett vykorts- vykort i Fryksta. Vid varvet i Sunne finns en utställning förlag vid namn Axel Aurelius Fotografi och i den gamla järnvägsstationen vid ateljéer i Sunne, var en mycket känd foto hamnen i Fryksta visas föremål som plock firma som tog många vackra motiv från 1. Ett mycket elegant och maffigt hand- ats upp ur djupet. Populärt att beskåda är trakten runt frykenbygden och även långt kolorerat vykort med V ictoria, p o st de oöppnade vin- och spritflaskorna som ifrån sjön som i Gräsmark där även en stämplat den 15 september 1911 i Härnö-
10 Länspumpen 1997:3 sand och adresserat till Ebba Andrén i Marstrand. Gösta Berlingoch Selma La gerlöfvar med på liknande vykort, hand- kolorerade av Axel Aurelius Wykorts För lag liksom Victoria. Enligt mitt tycke är dessa tre vykort båtvykortens "Rolls Royce". Victoria var ett motalabygge från 1867 och gick först i Kalmarsund mellan Kal mar och Öland under namnet Kalmar sund n rl. Hon blev frykenbåt år 1888 som Victoria för Victoriabolaget och byggdes om två gånger under frykentiden. Gick hela tiden mellan Fryksta och Sunne. Vic
toria såldes 1915 och blev bogserbåt på Sångarfesten 27l? 02. Fryxéll vid Rottneros med Sångare o. m. b. norrlandskus-ten under tre olika namn; Husum Nestoroch Ane. Hon sjönk 1982 i Ä A ' - Hudiksvalls skärgård.
Mylirm.n Berner. Kottnero«.
2. Ovanligt vykort med Anders Fryxell, Anders Fryxellvid Rottneros den 27 juli 1902. som utgavs just av Myhrman Berner, Rottneros. Poststämplat 20 augusti 1902 i Sunne adresserat till Frykesund. Det var strax efter sekelskiftet populärt att anlita Anders Fryxelloch även Victoria vid sångfester. Som framgår av kortet förstår man att hon var abonnerad av sångarna på denna båt. Hur är det med Anders FryxelTshisto ria? Hon byggdes 1861 av Motala verkstad och monterades vid Fryksta. Ägare var ett nybildat bolag under ledning av brukspa tron Wejdling och ingenjör Dalman. Sedan övertog Ångbåts AB Fryksdalen henne 1885. Detta bolag var Frykens största re deri med ett flertal ångbåtar. Hon lämnade ■ q f c i u a i i Fryken år 1905 för Karlstad. Hon blev skrotad år 1910. Hon kunde ta med 125 personer jämte fraktgods.
3. På samma plats fann jag ett annat trev ligt vykort föreställande Tärnani färg. Det Tärnan som numera ligger i Fryksta. var ett kärt återseende av Tärnansom för närvarande ligger i Fryksta hamn. Jag åkte ofta med henne från Hjuvik till Bo-hus- Björkö under Göteborgs Trafik ABs tid. Turistångaren "Gösta Berling Hon byggdes vid Karlstad mek. Verk-stad år 1896 som Ägir avsedd för skärgårds- trafiken i Blekinge vilken hon blev trogen fram till 1951 då hon hamnade på västkus ten. Redan 1947 bytte hon namn till Tärnanoch 1950 blev hon motorfartyg. Hon gick under flera år i passagerartrafik mellan Hjuvik och norra skärgården. Nu mera ligger hon i Fryksta sedan några år STA (BERLING efter en kort sejour i Stockholm och däref ter på Siljan.
4. Ett vykort i ljustryck av Gösta Ber ling. Det är traditionellt att döpa passage rarfartyg på Fryken efter berömda förfat tare och skalder eller andra från Värmland. I Boken" Båtar på Fryken" (1979) skrevs att Gösta Berlingvar en mycket fin båt, en av de mest påkostade i den svenska insjö- Gösta Berling i juni 1908.
Länspumpen 1997:3 11 vykort med motiv av henne och jag valde detta, enligt min smak en riktig pärla i en vykortssamlares ögon. Liksom systerbåten Gösta Berling t < 1 monterades Selma Lagerlöfår 1904 vid Torsby av Karlstads mek. verkstads arbe £ tare. Det var en tävling mellan de två ång båtarna i fråga om elegans, komfort och hur påkostade de var. Selma Lagerlöf hade goda isegenskaper vilket Gösta Ber ling saknade. Efter de gyllene åren under fjU U E ja lrii ii ii ii in i i l Ångbåts AB Frykdalens ledning startades en ny verksamhet efter viloperioden un - • ' • • • •---i- der kriget i Trafik AB Frykensjöarnas regi men det blev inte som man tänkt sig. Den - : .. : Zii ., nya tiden med bilismen kom och rörelsen hade svårigheter att gå ihop. Hon fick sin (Virraland) Uriståajarjn £ag«?5f\ nya Penta dieselmotor på 135 hk. 1957. Med ny ägare i Sunne Rederi AB fortsatte A1*- yrnoixTsriktKa, Sanna (ttoptamno rö / anslutning till Vykortshömans frykenbåtar passar vi pä att visa dessa nytagtia foton av Freja. De två bilderna till vänster får illustrera det stora intresset vid Frejas sjösättning den 15 juni i år. Foto: Mikael Simonsson. Till höger Freja när trafiken kommit igång. Foto: Robin Holmstedt. 12 Länspumpen 1997:3 Upplagda fartyg i väntan på frakter. Troligen i Helsingborg i början av 1930-talet. Den yttre skutan längst till höger är förmodligen Iris. Samtliga foton ur Klubb Maritim Västra Kretsens fotoarkiv. Mässkalle på s/s Meggie Möjligen kommer någon äldre sailor stilla och lugnt. Vi gick på lätten (utan last). som inte tidigare sett något större vatten att le igenkännande om han tar delResans mål var Trångsund i Finland där än en kvarndamm plus den lilla Odensjön av mina ihågkomster av de första vi skulle lasta trä destinerat till Bordeaux hemma i Röstånga trodde förstås att så där ser sjön ut. Följaktligen skrev jag hem i stapplande stegen på sjömansbanan i Frankrike. När vi gled ut från Öresund och kom in i Östersjön visade sig också ganska övermodiga ordalag att det där att i början av 30-talet. Kanske tycker detta hav från sin vackraste sida och jag bli sjöman kan väl inte vara så märkvär även dagens nybörjare till sjöss att det kan vara trevligt med lite jämfö relser. Att jag kom ut på havet be rodde nog mest på en slump. På en frisérsalong i Landskrona där jag var lärpojke hade vi många sjöfarande kunder och deras mustiga, ofta färg starka skildringar från besök i exo tiska hamnar gjorde väl sitt till för att påskynda arbetsbytet. Lärlings lönen i land gick ju inte att leva på. Min första hyra som mässpojke var ju visserligen bara 30 kronor i måna den men det tillkom mat och logi. På så sätt kunde jag försörja mig själv och det betydde mycket på den tiden. en första spännande avfärden från Landskrona med s/s Meggie från Nyhamnsläge, an träddesD en strålande junidag. Öresund låg Skeppsbron i Göteborg utanför Lloyd-huset. Länspumpen 1997:3 13 digt. Men från de angenäma fantasierna om sjömanslivet blev jag snart förpassad till den bistra verkligheten. Efter att ha fått trälasten stuvad ombord satte vi kurs sö derut och färden skulle gå via Kielkanalen över Biscaya, inom parentes ett av värl dens mest beryktade s.k. "blåshål", och där fick jag äntligen veta vad som menas med sjögång. Vid mognare ålder har jag ibland lidit av sviter efter s.k. sjögång, men det är bara en bagatell i förhållande till de första dusterna med det mäktiga havet. Arbetet var mycket slitsamt och som ett extra gissel frodades fortfarande pennalis- men. Ofta blev man handgripligen tillrät tavisad när man gjorde sina misstag. Hyt ten som jag fick dela med kocken kryllade av vägglöss men det var tydligen bara min blodgrupp som de rara små djuren fattat tycke för. Jag lärde mig snart att det var bäst att lida i tysthet ty ju mer jag rev och kliade mig desto mer skrattade mina kom Kollossning i Sannegårdshamnen den 9 mars 1929. Bild: Fotopumpen. pisar. Vidare hade man ju sjösjukan att dras med. Kockens välmenta råd att bara äta och spy tills maten stannar kvar lät ju Frankrike. Under resan hade jag lovat mig men trots den nämnda vintestningen kom mycket förnuftigt, men tyvärr lite svårt att själv att rymma där. Aldrig mer skulle jag jag snart underfund med att orkestern spe följa i praktiken. Mitt huvudsakligaste ar sätta min fot på ett gungande fartygsdäck, lade misstänkt många svenska sjöman- bete bestod ju i att servera befälet samt men ack dessa löften i ungdomen. Redan svalser vilket jag påpekade för en gammal städa deras hytter. Eftersom alla dessa ut efter några timmar vid den lugna kajen var garvad sailor. Han skrattade gott när han rymmen var placerade under däck måste alla ledsamheter som bortblåsta. Tarm upplyste mig om att det ingick i program jag ständigt släpa med mig en extra pyts slingorna hade tydligen kommit i rätt läge met. Den lurige krögaren räknade helt var jag än befann mig om magen skulle igen och efter arbetets slut var jag liksom cyniskt med att få oss gröngölingar lagom göra uppror. Problemet med sjösjukan är dom stora pojkarna i full fart med sentimentala för att lätta på plånboken. naturligtvis individuellt. Som väl är finns vattenkamningen och pressning av Ack där brast en illusion och det skulle bli det många som sluppit lindrigt undan landgångskostymen. Nu var man förstås många med åren. För att återgå till klav men jag led hemska kval första tiden, vil sjöman på nytt. Nu skulle fransoserna få ertrampen ombord, det skulle bli en hel ket jag dock teg med i breven hem. För att se på vikingar. När vi nu kommit till vi del, alltför många att relatera i det här i någon mån försöka förklara hur det kän nets hemland måste naturligtvis druvans spaltutrymmet men en liten episod vill jag des kan jag försäkra att om någon hade saft avsmakas och stan göras osäker. Som dock nämna. Matordningen hölls ju kommit på idén att slänga mig i sjön hade väl var blev det inte bara bardisken som strängt militäriskt efter bestämda klock jag inte rört ett finger för att hindra det. drog till sig intresset. Restaurangen som slag men en morgon efter frukost säger en Men som det heter, allting har en övergång vi hamnat på hade även en liten dans- styrman till mig: "Mässkalle, ordna en och i sinom tid anlände vi lyckligt till rotunda. Som sagt var jag ju ganska grön, kopp kaffe till mig om en timma". Avsik Trelleborgs Ångfartygs AB:s ångare Isa lossar sitt svarta guld vid samma kaj som ovan. Dock några år in på 1930-talet. 14 Länspumpen 1997:3 TrelleborgsångarenFrans vid Masthuggskajens östra ände. En tidstypisk hamnmiljö på 1930-talet. ten var ju att han skulle smyga sig in i kö cerat ringen i näsan. Det blev förstås all våldsdåd som många ungdomar gör sig ket och dricka den. Men i min enfald du mänt jubel bland mina skeppskamrater skyldiga till, blir man faktiskt fundersam kade jag en elegant bricka och spatserade och resten av min tid ombord, ungefär ett och misstänker att borttagande av skola- fram till styrman på fördäck. Till råga på år, så gnolades brottstycket av Ernst Rolfs gan var ett misstag. Men framtiden får väl eländet stod kapten på komandobryggan gamla "örhänge", "M ed en ring i näsan på utvisa vilka uppfostringsmetoder som är och blev vittne till fadäsen, och så var det Zuluvis". bäst. ■ hela igång. Först fick styrman en utskäll ning. Sedan var det min tur att få en lek tion i sjömansvett plus ett par rejäla örfil e/i ar. Det kan väl råda delade meningar om en sådan form av uppfostran men en sak är klar, en liknande tabbe gjorde jag ald Ja det är som sagt en liten jämförelse Fotnot: Redaktionen efterlyser författaren rig om. Givetvis förstår jag att även lär med nuvarande förhållanden. Givetvis är till denna artikel eller den soni sänt in den. pojkar i vilket yrke som helst på land det skönt att det blivit humanare på alla Samtliga bilder utom nedanstående, har backen kunde bli både hunsade och miss områden men tyvärr är det svårt att finna inget annat samband med artikeln än att handlade men i land fick dom åtminstone måttan. När man läser om övergrepp och ge en tidstypisk miljö åt den. vara ifred efter arbetstidens slut. Till sjöss däremot var man dygnet runt utlämnad till de äldres godtycke och som yngste man ombord allas passopp och driftkuku. Dess utom som sagt ingen närstående att söka skydd hos. Allt fick man svälja och ta emot efter bästa förmåga. Hade man gjort sig skyldig till något löjeväckande blev man ständigt påmind om det. Som t.ex. föl jande: Efter en tid hade jag mönstrat över på en båt som gick mellan Frankrike och Västafrika. Med den gjorde jag flera resor, ofta till samma hamnar. Där hade jag med hjälp av min bristfälliga engelska samt en del teckenspråk skapat lite kontakt med en svart flicka. Hon var förresten inte bara svart, hon var söt också. Detta föranledde inköp av en ring i Frankrike vilken jag sände genom en matros på en norsk båt som besökte samma platser. När vi efter ett par månader anlände stod hon på ka jen för att välkomna men då hade hon ty värr följt sina förfäders traditioner och pla S/s Meggie av Nyhamnsläge. Ur boken Svenskt sjöfolk i krig och fred. Länspumpen 1997:3 15 Några moderna trettiotalscoasters Av Krister Bång mitten av 1930-talet utvecklade man i Holland en ny typ av kustfartyg. Ut seendet växlade från bakladdare till midskeppsbyggen.I Dödvikten låg på 400 till 500 ton. Några hade to m kylrum för transport av apelsiner. När 1930-talet gick mot sitt slut blev det alltmer oroligt i Europa. Holländarna kände sig med rätta hotade av Tyskland. Man ville inte att den moderna kustflottan skulle komma i tyskarnas besittning och man bjöd därför ut många av sina nybyg gen till försäljning. Svenska storrederier som Sveabolaget och Broströms passade på att inhandla ett knippe av dessa kust fartyg. Totalt inköptes till Sverige från Hol land under 1939 och 1940 fjorton coasters av denna typ. Vi skall här titta närmare på tre av dessa. I Svensk Sjöfarts Tidning nr 44,1939 kan man läsa: "Ångfartygs AB Tirfing i Göte borg har i dagarna inköpt holländska kust- Ert leveransbild av Karanan år 1936. Hon blev stilbildare för den inte alltför stora gruppen motorfartyget Karananav Rotterdam om midskeppsbyggda coasters. 380 dw tons. Fartyget, som är byggt i Groningen 1936, får det i Broströms anna ler välkända namnet Inland. Till befälha vare å fartyget har antagits H W Hillstedt, Rexbolagets ägo som Vindö. Hon var f ö net Gladan. Malmö. Sveriges sista turretångare när hon i maj Gladankom att tillhöra hallandsbolaget Karanankan sägas utgöra urtypen för 1958 skrotades i Ystad. under många år. Hon såldes inte förrän i de holländska kustmotorfartyg med shel- Efter fyra år hos Tirfing avyttrades In juni 1957. Då tog Rune Johansson på terdäck och maskin midskepps, som man land i december 1943 till Hallands Klädesholmen hand om henne och hon re började bygga för några år sedan. Genom Ångbåts AB i Göteborg. Hon hade då hela gistrerades på Rederi AB Glimfjord som stor kubik och dödvikt mot litet tiden trafikerat hallandsbolagets linjer. 1 Santoni. avgiftspliktigt tonnage blev "the Karanan samband med försäljningen fick hon nam Sitt nya namn hade hon ärvt från ett i type" även en god exportartikel för sin upphovsman, J Koster Hzn, skeppsvarv Gideon, Groningen och fartyget blev mycket uppmärksammat i den utländska fackpressen. Fartyget har en längd av 143', en mal- lad bredd av 25'3" och ett djup av 8'4". Det är byggt efter British Corporations bestäm melser. Skrovet är uppdelat i tre lastrum och det finns två lastluckor föröver och en akter om överbyggnaden midskepps. Bruttotonnaget utgör 256 och nettot 69 tons enligt internationell mätning. Huvudmaskineriet består av en 6- cylindrig, enkelverkande Deutz dieselmo tor utvecklande 300 hkr. Farten utgjorde vid provturen 10,4 knop. Fartyget är ut rustat med Oertz patentroder och Melcher patenterade bronspropeller. För lastningen finns en 10 hkrs motorvinsch." Namnet Inland hade fartyget ärvt efter Tirfings turretångare Inland som 1934 sålts till Stockholm och som senare kom i Inland i "krigsmålning". Foto genom Tomas Johannesson. 16 Länspumpen 1997:3 Sverige är motorfartyget Pegasussom in köpts av Rederi AB Staffan i Gävle och tidsbefraktats av Sveabolaget. Fartyget, som lastar 450 ton och har en kubik av 26.000 fot, levererades i augusti i år under namnet Avanti till kapten R Holwerda i Gasselternijveen från Bodewes Scheeps- werven i Martenshoek. Det är av raised quarter deck type med förluckan i trunk över hela brunnens längd. Fartyget har två bommar och motordrivna vinschar för 2,5 tons lyft. Huvudmaskineriet består av en 300 hkrs holländsk Bolnes dieselmotor försedd med backapparat. Motorn kan sålunda manövreras även direkt från styrhytten. Farten utgör 10 knop. I övrigt är fartyget modernt utrustat med bl a Oertz patent roder med genomgående hjärtstock till båtdäcket och roderstången verkande på Under många år seglade hon som Gladan. Foto: C.G. Nyström. Bildarkiv: KMVK hjärtstocken medelst kuggdrev. Fartyget har tätspantat förskepp, radiopejl- februari samma år sålt fartyg. Detta var förtöjningsplats under en storm och kunde anläggning samt högtalaranläggning för byggt i Alblasserdam 1909 som San An senare inte upptäckas varför man förmo styrhytt och mäss. tonio och Santoni var säkerligen en för dar att hon sjunkit. Strax efter leveransen inköptes fartyget kortning av detta namn. Ett fartyg av helt annan typ men med av kapten Poppel Dekker i Groningen och Santoni blev dock inte långvarig på samma uppgift inköptes under november omdöptes till Pegasus.Kapten Dekker har Klädesholmen. Redan i augusti 1958 sål 1939. Återigen läser vi i Svensk Sjöfarts nu i sin tur sålt fartyget till Rederi AB Staf des hon vidare. De nya ägarna bestod av Tidning som lämnar både en tidsbild och fan, i vars ägo fartyget, som f n ligger vid Claes Witte, Askim 2/3 och Knut Olsson fakta om fartyget: Öresundsvarvet för en del utrustningsar- och A W Werkander, båda Slite med 1/6 "Den för Rederi-Sveas kusttrafik förli- beten, fått namnet Sigfors." var. Olsson utsågs till ny befälhavare. Nu den sommar redan före krigets utbrott Sigfors kom att segla på Sveabolagets fick hon heta Zerooch fick hemort i Klinte- påbörjade rationaliseringen av tonnaget linjer till 1951. I april detta år avyttrades hamn på Gotland. För att krångla till det pågår alltjämt genom befraktning av till hon till Rederi AS Vitus Bering i Horsens, ytterligare utsågs Bo Valfrid Jean Sörman Sverige inköpta moderna holländska kust- Danmark och fick namnet Vitus Beringef Zandén i Göteborg till huvudredare men motorfartyg." (Smaka på den meningen! ter den berömde ryske sjöfararen (1681- redan 1959 övertog Witte denna post. Red. anm). "Genom sina många fördelar 1741). Under sin gotlandstid gick Zero ofta i och ekonomiska drift ha dessa fartyg ut I april 1954 återkom fartyget till Sverige. charter för Gotlandsbolaget. sikt att icke blott nu utan även vid en gång Hon hade då inköpts av Sören Pettersson 1965 utbjöds fartyget till försäljning men åter inträdande normala förhållanden i Skärhamn. Namnet, som blev Sydfors, när ingen tillräckligt stark intressent an framgångsrikt försvara kustsjöfartens blev stilbildande för Sörens kommande mälde sig beslutade man sig för att ta ner ställning och konkurrens med andra tra fartyg. Senare fanns det såväl Östanfors, Zero till Medelhavet under svensk flagg fikmedel. Den tid torde icke vara avläg Nordanfors som Westfors. och försöka sälja henne där. Och detta sen, då de vita båtarna av 1800-talssnitt Den 28 februari 1959 anlände Sydfors lyckades. I februari 1966 såldes hon för helt spelat ut sin roll i kustfarten. till Nya AB Göteborgs Varv. Ärendet var 20.500 pund till Saadallah Toufic Chebaro Det senaste holländska nyförvärvet till förlängning med 6,35 m och efter opera i Beirut, Libanon och fick ägarens namn (i förkortning), Saad. Två år senare såldes hon till en annan beirutbo, Ahmed Mohamed Adel Orfali. Nu ändrades namnet till Lassi. 1969 uppges fartyget ha sålts till Khaled Taher Manasterli i Beirut och året därpå till Wagfic Begdasche i den libanesiska hu vudstaden. Nu fick hon sitt sista namn, Omar. Naturligtvis är uppgifterna om fartyget under sin tid i Libanon knapphändiga. Landet stod i brand. Smuggling av både vapen och annat var vanligt och då kunde det vara riskabelt att stå som ägare om man ertappades. Nästa notis om henne är daterad 1980. Den 29 februari detta år sjönk hon vid den krigsförstörda Pier 4 i Beiruts hamn. Hon togs upp och förtöjdes åter vid Pier 4 en ligt ett meddelande den 28 maj 1980.1 de cember samma år försvann hon från sin Zero av Klintehamn i Malmö den 12 december 1964. Foto: Tomas Johannesson. Länspumpen 1997:3 17 tionen kunde hon ta ytterligare 100 ton med sig. 1960 flyttade Sören till Göteborg och även Sydfors mantalsskrevs där. 1 november 1966 avyttrades hon till skepparen Karl Wilhelm Christensson i Kungälv. Han behöll namnet Sydfors men ändrade hemorten till Visby! I oktober 1974 var det slutseglat under svensk flagg. Då såldes hon till Sunrise Shipping Inc, St Thomas, USA. Namnet Sydfors behöll man, men ändrade 1976 flagg till Anguilla (Br). Den 17 augusti 1985 sprang hon läck då hon var på en resa mellan Haiti och Rio Haina och måste dagen därpå sättas på land nära Paraiso för att inte gå till botten. Besättningen räddades av US Coast Guards helikopter. Sydfors blev troligen vrak. S lam at byggdes 1939 av NV Scheepswerft Gebr van der Werft i Deest utanför Nijmegen i Holland. Beställare var En leveransbild av Avanti som nästan direkt efter provturen fick namnet Pegasus. kapten R J Kunst i Groningen. I februari 1940 inköptes hon av Rederi AB Erling i Göteborg med Ivar Galeen i spetsen och omdöptes till Monica. Även detta fartyg Troligen ingick namnbyte som en del av Else-Marie, som vid denna tid var 26 år, beskriver Svensk Sjöfarts Tidning, dock försäljningen så nu blev det Ellinora i stäl hade tidigare loggern Ketty tillsammans något mer kortfattat: let. med Anders Holm i Bromma men hon "Slamatär av raised quarter deck type För Davidsson innebar nyförvärvet ett stod som ensam ägare till Ellinor. och byggt till högsta klass i Engelska uppbyte. Han hade just sålt sin Knapetill Redan i september 1979 inköptes Hamn Lloyd. Fartyget, som lastar ca 470 ton dw Danmark. Hon var en gammal holländsk fjord som ersättare och Ellinor såldes till på ett djupgående av 9'9", har två luckor fiskelogger byggd redan 1916 i Rederi AB Bysen på samma ort. Även med dim 34x16 fot och ett gemensamt last Vlaardingen och lastande 160 ton. bakom detta rederi dolde sig en kvinna, rum om ca 25.000 kubikfot. Huvud 1972 gick Davidsson i land och fartyget Anita Hägg. Det nya namnet blev förstås maskineriet består av en 300 hkrs M AN- såldes nu till Per Ivar Pettersson i Ellös. Bysen. motor, som ger en fart av 10,5 knop i bar Han hade just sålt sin M alö, som var Försäljningarna kom nu allt tätare. I juli last och 10 knop på last. Vidare kan näm byggd som motorseglare i Karlstad 1938 1982 såldes hon till Karlshamn där Sune nas att fartyget har dubbelbotten, för- och och som lastade 245 ton. Nu fick han ett och Rosemarie Edenius blev nya redare för akterpik, utrymme för 145 ton vatten mycket större fartyg som naturligtvis fick henne. Det officiella namnet blev Rose- barlast, två vinschar, centralvärme och ärva namnet Malö. Marie Karlshamnvilket dock 1983 "änd elektriskt ljus. Masterna äro fällbara. 1 februari 1977 kom så fartyget till Got rades" till Rose-Marie. Brutto mäter fartyget 397 regton och las land. Hon hade inköpts av Else-Marie Den 5 april 1984 sprang fartyget läck i tar 160 standards." Hartzell i Ronehamn och fartyget återfick Kattegatt på en resa mellan Danmark och Den 26 januari 1946 strandade Monica nu namnet Ellinor. Drammen med 450 ton kalk. Fartyget togs i Engelska Kanalen. Det tog åtskillig tid innan hon kunde bärgas. Hon iståndsat- tes hos Navals Jos Boel & Fils i Tamise. Reparationen var klar i juni 1946. Hon övertogs i samband med leveransen av Stockholms Rederi AB Svea som behöll namnet Monica. I oktober samma år överfördes fartyget på Sveas nybildade dotterbolag i Malmö som fått namnet Rederi AB Malmö. I januari 1958 flyttade Monica till Bleket på Tjörn där Lennart Pettersson tog hand om henne och registrerade henne på Re deri AB Björnö som Ellinor. Redan i mars 1960 såldes Ellinor vidare. Köpare var ett partrederi i Skärhamn med Elon Gösta Johansson som huvudredare. Skärhamnarna var tydligen nöjda med sitt fartyg, ty då fartyget såldes i april 1965 kunde man köpa en modernare holländare som fick överta namnet Ellinor. Vår Ellinor vandrade norrut och ham nade i Hamburgsund hos Tage Davidsson. Foto ur Jan Johanssons samlingar. 18 Länspumpen 1997:3 Ellinora av Hamburg- sund vällastad och under god gäng. Foto: Jan-Crister Hnll. under bogsering mot Varberg men sjönk endast en distansminut från land på 13 meters djup. Besättningen räddades. Rose-Mariebärgades senare och an lände till Falkenberg omkring den 15 de cember 1984 för upphuggning. Befälhava ren blev åtalad för att avsiktligt ha sänkt fartyget. Ja, detta var tre av de moderna coasters som inköptes under början av kriget. Mer parten kom att segla för Stockholms Re deri AB Svea. Detta bolag placerade sina fartyg i dotterbolaget Rederi AB Staffan i Gävle. De övriga Sveakassarna var Sig- borg, Sigbritt, Sigurd, Sigvard och Sigyn. I ett kommande nummer kommer vi att följa även dessa fartygs historia. Broströms moderbolag inköpte några mindre coasters som under svensk flagg fick heta Ettan, Tvåanoch Trean.Det var lätt att döpa båtar på den tiden. Alla utom en överlevde kriget. Oscar av Grisslehamn torpederades den 8 april 1945 Malö av EUös på lätten utanför Långedrag. Foto: Bertil Söderberg. utanför Libau. I onödan kan tyckas för då var ju redan kriget avgjort. B Välkommen med ditt manus till Länspumpen Rose-Marie sjunker utanför Varberg med 450 ton kalk den 5 april 1984. Foto: Börje Försäter/Hallandsbild. Länspumpen 1997:3 19 Fotografi av medlemmar tillhörande Föreningen Sveriges Mindre Varv -Båtbyggareförening, Stående från vänster:2?, 3 ?, 1 4 1, Patrik Anders son, Ringens varv, Marstrand. 5 Albert Svensson, Pukaviks Skeppsvarv. 67 ?,?, 8 Åke Groth, Sjötorps varv, 9 Alfred Andersson, Ringens varv, Marstrand, 10 Jan-Olof Traung AB Sverre. 11 Sigvard Carlsson, AB Knippla Skeppsvarv. 12 Verner Olsson, Bröderna Olssons Båtvarv AB, Skredsvik. 13 Oscar Svenningsson, Knippla skeppsvarv, 14 Wilhelm Oscarsson, Helleviksstrands slip & varv. 15 Åke Holm, Holms Skeppsvarv, Råå. 16 Gustaf Gustafsson och 17 Martin Gustafsson, Gustafsson & Söners Skeppsvarv, Landskrona. 18 Per Pettersson, Petter Pettersson varv, Hälsö. 19 Einar Johansson, Djupviks varv, Fagerfjäll, ordf. Svenska Båtbyggareföreningen. Sittande från vänster: 1 Peter Petterson, Peter Pet tersson varv, Hälsö. 2 Ryel, Islänska deligationen 3 Olafur Sigurdsson, Chef kontrollant (senare direktör på Kockums varv). 4 Olof Traung, Museichef Sjöfartsmuséet, direktör Sverre AB. 5 Edmund Andersson, sekreterare ombudsman Sveriges Mindre Varv 6 Nils Ljungqvist, ordfö rande Sveriges Mindre Varv. 7 Nils Jacobsson, direktör AB Förande Båtvarv. 8 W. J. Berg, J. W. Bergs varv & mek. verkstad, Hälsö 9 ?,10? Några deltagare frän Sveriges Mindre Varv samlade pä sjöfartsmuséet i anslutning till den stora beställningen av isländska fiskefartyg 1944. Vänligast meddela namn pä ej identifierade personer för att göra detta historiska foto än mera värdefullt. Minnen från föreningen "Sveriges Mindre Varv" Av Gustaf Gustafsson åtar och fartyg har alltid byggts längs Sveriges långa kuststräcka, både på små och större skepps varv.B Själv är jag uppvuxen på det gamla varvet AB Gustafsson & Söners Skepps varv i Landskrona, som har varit ett av Sveriges större skeppsvarv för träfartyg enligt citat av professor Olof Hasslöf vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Det var år 1879 som skeppsbyggmästaren A.K. Gustafsson började sin rörelse i Lands krona, och efter att dennes söner blev delä gare i rörelsen 1922 ändrades varvets namn till Gustafsson & Söners Skepps varv. Det var på detta varv som jag från början fick lära mig det mesta om båtbyg- geri och vidare i större sammanhang skeppsbyggeri. Bland annat praktiserade jag vid Oresundsvarvet och ett år i Dan mark. Därefter studerade jag skeppsbyg- Fraktfartyg upptaget på slip för översyn vid Gustafsson & Söners skeppsvarv, Landskrona den geri vid Marinens Skeppsbyggnadsskola. 24 juli 1947. Foto: Curt S Ohlsson. 20 Länspumpen 1997:3 Kamrer Gustaf Gustafsson, Gustafsson & Fiskefartyget Fylkir byggdes till Västmannaöarna på Island 1928. Foto från Gustaf Gustafs söners Skeppsvarv, Landskrona. Foto Curt S son. Ohlsson 1947. Efter denna period blev det studier i Gö teborg och anställning vid Eriksbergs mek. verkstad. En gång skeppsbyggare alltid skeppsbyggare Anledningen till att jag vill berätta något om alla Sveriges mindre varv, är att jag en dag fann ett fotografi av alla skepps byggmästare då de hade samlats på Sjöfartsmuséet, Göteborg i samband med den stora beställningen av isländska fis kefartyg 1944. De varv jag kommer ihåg bäst är bland annat Holms Skeppsvarv i Råå, samt Vikens varv, Sjötorps varv, Södra Garns varv, Halmstad varv, Ystads Skeppsvarv och Ernst Davidssons varv i Simrishamn. Dessutom ett antal mindre varv längs bohuslänska kusten. Exempel M/s Olga från Ven byggdes vid Gustafssons & Söners varv, Landskrona 1931. Foto från på dessa var Bröderna Olssons Båtvarv i Gustaf Gustafsson. Skredsvik, Hälleviksstrands Slip & Varv, Djupviks varv, Ringens varv i Marstrand, J.W. Bergs varv, Hälsö m.fl. Ett varv som jag har ett svagt minne av är även "Livbåt- svarvet" Bröderna Arvidsson, som byggde livbåtar (trä) till bl. a. de större varven som t.ex. Eriksberg, Lindholmen och Götaver- ken. Vid de mindre varven byggdes från början till mitten av seklet mest jakter, galeaser och skonare, samt fiskebåtar. Kan nämnas att vid Gustafsson & Söners varv i Landskrona byggdes inte mindre än 90 stycken fiskebåtar under perioden mellan 1923 och 1965. Vidare byggdes mellan 1890 och 1930 ca 37 stycken segelskutor (för teckningen är upprättad av professor Olof Hasslöf 1964 efter varvets nybyggnads- journal och byggnads-kontrakt) Både Vi kens, Holm's och Sjötorps varv m.fl. har också byggt segelfartyg av olika typer med den äran. Av alla dessa i minnet vackra och välbyggda fartyg är det flesta borta, GG 151 Wolma från Fiskebäck är en god representant för alla fiskefartyg som byggdes vid tyvärr, -ett minne blott. Idag byggs nya fis Gustafsson & söners skeppsvarv, Landskrona. Hon ingick i den serie vackra fiskefartyg som kefartyg av stål med effektiva och mo- varvet byggde under 1950-talet. Foto från Göran Ohlsson. Länspumpen 1997:3 21 derna möjligheter för modernt och ekono miskt fiske. Så här på äldre dar, kan jag se och påminna mig om en del av alla dessa gamla fina och gedigna varvsägare, som verkligen kunde sitt yrke. Man skulle kunna fortsätta och skriva en hel bok om allt som varit i både ord och bild. Person ligen kom jag tidigt till Eriksbergs varv som ung ingenjör, där jag verkade ända tills jag gick i pension som varvsingenjör 1978. Jag är därför mycket tacksam för att jag fått vara med det mesta av utveck lingen inom skeppsbyggeriet. Vidare kan jag tillägga att Gustafsson & Söners Skeppsvarv i Landskrona alltid var känt, inte minst i Bohuslän som varit en stor beställare av speciellt fiskebåtar, för sina mycket vackra och sjövärdiga fiskefartyg. Det var min farfrar A.K. Gustafsson som på sin tid konstruerade den första trä- byggda fiskebåten med kryssarakter, näm ligen Beltanafrån Hönö, som byggdes vid varvet 1924. B Motorseglaren Aina från Hovenäset byggdes vid Sjötorps varv 1910 och är en av de många vackra fraktfartyg som byggdes vid Sveriges mindre varv under första hälften av detta sekel. Foto frän Krister Bång. • • veta mer om våra isbrytare. BOCKE Lennart Bornmalm Motortorpedbåtarna Krönika över svenska på frivakten flottans M TB 1919-1978. B o N y m a n . Illustrerad, 233 sidor, häftad. Is b r y ta r e . avgörande roll genom att förlänga skeppnings- Förlag C B M arinlitteratur AB, Falkenberg 1997 Staffan Fischerström säsongen så att denna även innefattar vinter ISBN 91 970700 76 Rikt illustrerad, 320 sidor, inbunden. Förlag C perioden. I början av 1970-talet beställdes hos Tel. och fax: 0346-123 33 B Marinlitteratur AB, Falkenberg 1997 W ärtsiläs Helsingforsvarv (numera Kvaerner e-mail: [email protected] ISBN 91 970700 92 Masa Yards) tre stora isbrytare, vilka bidragit Tel. och fax: 0346-123 33 till att de stora norrlandshamnarna kan hållas Motortorpedbåtar är väl för många förknip e-mail: [email protected] öppna utan avbrott under vintertid allt sedan pade med snabbgående linjesköna militära dess. Boken inleds med en historisk identifie racerbåtar. Till en början ansågs motor Äntligen har den kommit - boken vi saknat i ring av namnen på de olika isbrytarna, vilka är torpedbåtarna, och speciellt mtb-folket vilket vår bokhylla, nämligen ett samlat verk över de hämtade från den nordiska mytologin. Fortsätt tjänstgjorde ombord på farkosterna, som något svenska statsisbrytarna. Det sägs att räddnings ningen är en historik och bakgrund av främmande inom militära kretsar. Mtb-folket tjänsten är en av de mest uppskattade organi anskaffandet av statsisbrytare Atle, inköpt för betraktades som en samling fartgalningar som sationerna hos folk i allmänhet. Utan överdrift statens räkning. Vidare beskrivs samtliga isbry for omkring på havet så länge grejorna höll. De kan detta även avse isbrytartjänsten för handels- tare som finns/funnits i statens ägo. Även ett var fjärran från den militära disciplin, pompa sjöfarten i nordliga farvatten. Då isbrytarna ge kapitel om hjälpisbrytare ingår. Därutöver be och ståt som vanligen kännetecknar verksam nom sina insatser skapat ett stort good-will skrivs bland annat på ett intressant och lättill heten ombord på ett kungligt fartyg. inom handelssjöfarten. Boken "Isbrytare" ger en gängligt sätt livet ombord, isbrytarvardagen, Bland pansarskeppens prydliga officerare be mycket bred och i många avseenden heltäck framtidens isbrytare m.m. Författaren Staffan klagade man allt som oftast motortorped ande bild av isbrytarna, vilka nu tjänat handels Fischerström har en god och gedigen kunskap båtarnas existens vilken man i många fall också sjöfarten i m er än 70 år. Det är främ st för skogs- om de svenska statsisbrytarna. Han har nämli ifrågasatte. M otortorpedbåtarna spåddes att ha och stålindustrin som isbrytarna har spelat en gen varit med om isbrytning under fyra decen en livslängd på högst tio år när de introducera nier, allt från att ha varit den siste des efter första världskriget. De överlevde dock fartygschefen på vår första isbrytare - till och med de stora skeppen genom utveck gamla Atle - till att avsluta sitt yrkes ling av avancerad teknik och ett effektivt vapen liv som fartygschef på den moderna system. Idag är motortorpedbåtarnas efterföl norrlandsisbrytaren Frej. Den rikliga il jare, den moderna ytattacken, flottans ryggrad. lustrationen med både bilder, skisser Detta var det säkert få som anade från början. och ritningar förhöjer värdet av boken. Genom att krönikan är återgiven genom ett åt För bearbetningen av alla fina ritningar tiotal personliga berättelser om livet ombord och har vår kände klubbmedlem Curt S iland, av vilka många är såväl roliga som fyn Ohlsson svarat, vilket borgar för hög diga, gör detta boken både lättillgänglig och un och god kvalitet. Efter bilagorna avslu derhållande även för dem som tidigare inte har tas boken med ett utförligt engelskt någon insikt i mtb-livet. Trots att boken verkar summary över våra isbrytare. Boken ha kryddats med en del skrönor, är dock det "Isbrytare" är skriven med stor känsla mesta hämtat ur verkligheten. Isbrytaren Tor under gång i is vid leveransprovturen från och omfattande kunskap, vilken gör Wärtsiläs helsingforsvarv 1964. den mycket intressant att läsa. Den re Foto: Wärtsilä. kommenderas varmt till dem som vill Lennart Bornmalm 22 Länspumpen 1997:3 Turbinia, världens första ångturbinf artyg på provtur. Turbinia - världens första ångturbinf artyg Av Holger Magnusson O r 1897 firade man i England drott och på detta sätt minska belastningen på Sina första praktiska erfarenheter fick han ning Victorias diamantjubileum varje propeller. Turbinia var 30 meter lång hos Sir William Armstrong & Co:s Elswick som regent med en stor flott och 2,7 meter bred och hade ett déplace fabriker. År 1884 anställdes han vid parad.A Bland alla fartyg fanns även ment på 44 ton. Ångpannan levererade Clarke, Chapman & Co i Gateshead-on ångslupen Turbinia som väckte allas för ånga med ett tryck av 11 kp/cm2. Tyne som chef för elektronikavdelningen. våning, där hon rusade fram med den Framdrivningsmaskineriet på hela 2 000 År 1889 var det tid att starta eget företag, otroliga hastigheten av 34.5 knop. Bland hk bestod av en högtrycks- en mellan- som fick namnet C. A. Parsons & Co Ltd i de många berömda åskådarna, som sam trycks- och en lågtrycksturbin, vilka var Heaton. Här tillverkades ångturbiner och lats vid Spithead för flottrevyn, fanns den kopplade till var sin propelleraxel. Sir elektriska motorer. År 1894 startade han tyske kejsaren Wilhelm. Turbinia firman The Parsons Marine Steam hade byggts på Wallsend on Tyne Turbine Co Ltd i Wallsend-on Tyne. och sjösattes 1894 med ( ★ FÖR 100 ÅR SEDAN Det var här han bl a konstruerade ångturbiner konstruerade av Sir Turbinia. Framgångarna med att Charles Parsons. I hemlighet hade farty Charles Algernon Parsons, engelsk ingen använda ångturbiner i nästan alla typer get förts till Cowes för att överraska flott jör och uppfinnare föddes 13 juni, 1854. av fartyg kom sedan slag i slag. Som ex paradens åskådare. Många misslyckade Parsons är mest känd som uppfinnare av empel kan nämnas, att år 1901 gick King prov hade företagits innan succén infann ångturbinen, som han fick patent på redan Edward, världens första turbindrivna sig 1897. Bl a hade sju olika propeller 1884. passagerarfartyg, på jungfruresa. Charles konstruktioner vid mer än trettio prov Han var son till William Parsons earl av Parsons erhöll knightvärdighet år 1911. turer prövats. Rosse. Fadern var bl a president i The Han dog år 1931, 77 år gammal. Det största problemet var att få bukt Royal Society, där han själv senare skulle Spithead är en vik av Engelska kanalen med kavitationsproblemen från de hög- överta denna hedervärda syssla. Under i södra England mellan Portsmouth och varviga propellrarna. Det löstes till slut ge skoltiden gick Charles bl a i Trinity Col ön Wight. Här var Engelska flottans hu nom att på varje axel placera tre propellrar lege, Dublin och Cambridge Universities. vudstation. | Länspumpen 1997:3 23 Eva Jeanette lämnar New York. Manhattan i bakgrunden. Foto från författaren. Första jobbet - Första båten Av Dan Loren t zon edanstående är till största för det snart stod klart att det var på så England var för mig -som knappt hade delen tecknat ur minnet och dana chansen att få jobb fanns. På grund varit utanför Göteborgs stadsgräns- ett beskriver hur det kunde gå av svår skoltrötthet samt påverkan av jätteäventyr. Mamma följde med ner till äldre bror som seglat i ett år, var det ej så Londonterminalen och sade adjö då jag tillN att börja till sjöss i början av 60- svårt att ändra inställning. Så då det sök klev ombord på Svenska Lloyds S/S talet. Berättelsen är inte på något sätt tes ett ekonomibiträde till M /S Eva Britannia. Resan över Nordsjön till Til- sensationell eller märkvärdig utan Jeanette,som närmast skulle gå från Li bury, som tog 36 timmar, var lugn. Från tvärtom mycket alldaglig. Förhopp verpool till New York, anmälde jag efter Tilbury blev det tåg in till London där jag ningsvis är det många som kan läsa en stunds tvekan mitt intresse. Tyckte det fick ta en taxi till Euston Station, varifrån denna med ett igenkännande smålevar lite konstigt att det inte var någon mer tåget till Liverpool skulle avgå. Hade ende på läpparna. som sökte, trots många i väntrummet, men några timmar på mig innan tåget skulle fick snart nog annat att tänka på. Visades gå varför jag traskade runt lite på gatorna. Drygt 15 år gammal, försommaren 1962, in till förmedlarens kontor där den-nes Höll mig dock i närheten av stationen då satte jag för första gången upp mig på sjö- första fråga löd: "Sökte inte du sommar jag var rädd att villa bort mig. Resan till mansförmedlingen i Göteborg. Sökte jobb jobb?" "Har ändrat mig", svarade jag. Liverpool har jag för mig tog omkring fem som ekonomibiträde och tanken var till en Denna korta förklaring godtogs varefter timmar, så sent på eftermiddagen rullade början att det bara skulle vara ett sommar det började ordnas med alla praktiska de tåget in på Lime Street Station. Fick tag i jobb. Det var dock många unga pojkar som taljer, bl.a. skulle sjöfartsbok utfärdas. en taxi, dessa engelska taxibilar som är de hade samma tanke och det var få jobb för Avresan skulle ske redan ett par dagar enda vettiga i världen, bagaget surrades i så kort tid som ropades ut. Däremot ropa senare så det blev bråttom att ordna allt, det öppna utrymmet bredvid chauffören des det då och då ut arbeten på båtar som handla det nödvändigaste, packa m.m. Så och själv satt jag i ensamt majestät i bak gick på långfart eller på "uteliggare", var var den stora dagen inne. Resa ensam till sätet. Efter 15-20 minuter var vi vid Hus- 24 Länspumpen 1997:3 kisson Dock och efter att ha visat mina papper för polisen i porten, eller "gaten" som jag senare fick lära mig att det heter på sjömansspråk, fick taxin köra in varpå jag genast fick syn på fartyget som skulle bli min arbetsplats och hem i ett år framö ver. Skrovet var blåmålat och i aktern stod det EVA JEANETTE STOCKHOLM med vita bokstäver. Hon var en "akterladdare" -fast sådana konstiga sjömanstermer kunde jag ej då, det var sådant man lärde ! *' i------* ■ IU it l ...... 11 sig efter hand. Då jag tagit mig ombord visade någon mig till steward, eller "hökarn" som han kallades, och som var min chef. Denne hälsade mig välkommen och visade mig till min hytt, en rätt stor tvåmanshytt, som jag dock fick ha för mig själv. Hökarn rådde mig att packa upp och komma i ord ning så fort som möjligt och att jag borde "binga in" tidigt då jag skulle "törna till" klockan sex nästa morgon. Jag fattade ing Britannia lämnar Göteborg på en av sina otaliga resor till England. enting, men det ville man ju inte avslöja, Foto: Krister Bång den 1 augusti 1964 och rätt snart tog reströttheten överhand varför jag gick och lade mig och sov gott lämnade vid Bar. Därpå sattes kursen upp längre tid att vänja sig vid sjön om man första natten ombord. Blev "purrad" vid genom Irländska Sjön mot North Channel, låg ner. Hans välmenande råd var istället halvsextiden nästa morgon och en halv då färden mot New York skulle gå norr att jag skulle äta knäckebröd och ta så timme senare började arbetet med att an om Irland. Påföljande dag, som var en lör mycket frisk luft jag kunde. Detta elände dre kocken, eller "second" som han pre dag, skulle bli lite extra jobbig då det skulle pågick i fem dagar. Hade någon kommit senterade sig som, visade mig mina arbets göras veckostädning, eller "skans på tanken att slänga mig på utsidan hade uppgifter. Då det saknats "mässkalle" i rengöring" som termen löd, i mäss, dag jag antagligen enbart varit tacksam, men några dagar fanns det hur mycket som rum, pentry samt i de hytter som jag hade sedan gav mitt balanssinne upp och accep helst att göra, så det var bara att sätta igång hand om. Vaknade tidigt då båten, i mitt terade den omilda behandlingen. Har se med diskandet. Efter en stund började tycke, rörde sig -eller rullade- lite väl dan efter detta aldrig varit sjösjuk. Då jag manskapet droppa in i mässen för en kopp mycket. Hade bara varit uppe en kort efter dessa fem hemska dygn började bli kaffe innan dagens arbete började. Några stund innan jag började må dåligt - sjösju människa igen kunde jag se mig om lite hade jag träffat kvällen innan men de flesta kan började göra sig påmind. mer på båten och även börja umgås med fick jag tillfälle att hälsa på nu. Förutom Den lördagen blev inte rolig. Blev inte det övriga manskapet ombord. De flesta svenskar var det engelsmän, Liverpool- så mycket gjort av skansrengöringen. De hade varit rätt hyggliga och förstående norrmän, en ålänning, en holländare och sto mer tid fick läggas på att torka upp de dessa dagar, men visst fick man en hel del en jugoslav. Fick nu klart för mig att farty egna spyorna. Försökte smita ner och pikar. Gick även på de traditionella skäm get var chartrat av det engelska rederiet lägga mig i hytten, men hökarn som höll ten med nybörjare som att spara mat Cunard och gick i linjetrafik fram och till ett öga på mig, var genast och ryckte upp avfallet till kölsvinet och att ta fram no baka mellan Liverpool och New York. mig, då han menade att det bara skulle ta terna till ankarspelet. Efter nio sjödygn Detta var naturligt-vis lite av en besvi kom vi fram till New York. Fick dock ej kelse, likaså var det nog förklaringen till genast gå till kaj utan vi fick ankra strax varför ingen hade varit intresserad vid innanför nuvarande Verrazano-bron, vil "ropet" på förmedlingen i Göteborg. ken då höll på att byggas, och där invänta Förmedlaren hade även aktat sig för att kontroll av läkare och "Immigration". nämna något om denna lite tråkiga trade. Denna sistnämnda myndighet skulle ju Senare samma dag skedde mönstringen bl.a. utfärda landgångspass. Då detta var varvid jag anställdes till en lön av 370 kr. avklarat fortsatte färden uppför Hudson per månad, vilket så gott som genast höj floden mot Cunards kajplatser på Manhat des till 409 kronor, samt med en uppsäg tan, där vi förtöjde på sydsidan av pir 92 ningstid av sju dagar i svensk hamn. Då vid 52:a gatan. Nordsidan av pir 90 var fartyget ej gick till svensk hamn innebar ordinarie kajplats för rederiets passarger- detta att man i praktiken var låst för 12 arejättar Queen Mary och Queen Elisa månader ombord, då avtalet sade att om beth, men ingen av dessa låg inne denna man slutade innan denna tid så fick man min första resa. betala ersättarens utresa. För att få fri hem Hände dock ett flertal gånger kom resa var man tvungen att stanna i 18 må mande resor att något av dessa klassiska nader. passargerarefartyg låg inne samtidigt , Nästa dags eftermiddag var det dags för varvid vi kände oss som varande ombord avgång och med hjälp av ett par bogser- på en liten livbåt, där vi låg nästan allde båtar togs Eva Jeanette genom slussen - les intill. Eftersom vi hade Cunards färger nivåskillnaden p.g.a. tidvattnet är rätt så i skorstenen hörde det även till att hälsa stor i Liverpool- varefter vi var ute på Ri Jungman Lorentzon vaskar räckverket pä med både flagga och sirén vid möte ute ver Merseys smutsbruna vatten. Lotsen bryggan. på Atlanten, en hälsning som alltid besva- Länspumpen 1997:3 25 rades. av New York fick jag följa med "Gnisten" Var naturligtvis oerhört spänd på att få till ett Immigration-kontor för fotografe komma iland för att med egna ögon se allt ring. Detta för utfärdande av ett inplastat som man hört talas om, varför det gick landgångspass, eller "Yankee-pass", som med ett huj att få undan middagsdisken. jag fick påföljande resa. Detta "Yankee- Min ekonomi var inte så stark eftersom jag pass" duger fortfarande och används än tagit ut ett förskott på 75 kronor i samband idag vid varje anlöp av USA. med resan till England, varför mitt första Efter att ha lossat och lastat i fem dagar uttag i utländsk valuta endast blev 5 dol lämnade vi New York för en 9-dygns resa lar å 5:18 d.v.s. 26 kronor. Detta gjorde nu tillbaka till Liverpool för att där likaledes inte så mycket, eftersom våran kajplats låg lossa och lasta under fem dagar. Rund så bra till så var det gångavstånd till det resan tog således 28 dygn och Cunard mesta, och bara förundrat titta på alla sky upprätthöll en veckoservice på denna linje skrapor, för att inte tala om alla, i mina genom att ha inchartrat fyra svenska far ögon, underliga människor var ju gratis. tyg varav Eva Jeanettesålunda var ett av En del av denna första amerikanska va dessa. luta spenderades senare på bio på 42:a Två av de övriga var Nordia och Maro- gatan samt på lite mat på hamburger- nia, som hette Marion innan denna char restaurangen "Market Diner" alldeles ut ter. Vilket det fjärde fartyget var kommer anför pir-"gaten". Vid denna tid visade de jag dessvärre ej ihåg. Liverpool var en rätt flesta biografer på 42:a gatan vanliga fil så trist och smutsig stad där det var långt mer, ofta kunde man se två filmer i följd ifrån lika mycket att se på som i New York. till ett lågt pris. Det fanns dock några bio Visserligen hade stan så smått börjat bli grafer redan då som visade, i amerikan känt som något av pop-musikens huvud ska ögon, sexfilmer som t.ex. den stad, i alla fall i England, till stor del bero "syndiga" svenska filmen "Hon dansade ende på fyra grabbar som kallade sig The en sommar" med Ulla Jacobsson! Beatles. Dessa hade emellertid ännu ej bli Jag upplevde det aldrig som speciellt vit kända i USA och för de flesta av oss obehagligt att traska runt på Manhattan, ombord var det amerikansk musik som var till och med i Harlem, vilket ju är en gällde, så för oss var The Beatles vid denna Empire State Building var ett naturligt mål stor skillnad mot idag. Intill "Market tid inte speciellt stora eller ens särskilt för mina vandringar. Diner" låg en bar, som jag -trots för låg kända. Klubben The Cavern, där dessa ålder, men troligen p.g.a. min längd- lycka spelat, var otroligt populär bland des komma in på då och då för en kall öl. Liverpools ungdomar, så där var det i stort och Everton. Matcherna spelas ju för det Dock lärde man sig snart att inte gå dit då sett omöjligt att komma in. Har istället mesta på lördagar, men då vi normalt an någon av "Drottningarna" låg inne. Det minne av en låt som hette "From a Jack to kom Liverpool på måndag och avgick på var alldeles för många bland dessa besätt a King" med Ned Miller som var mycket fredag var det inte många chanser man ningar som hade ett snedvridet intresse av omtyckt ombord. Huruvida detta berodde fick att se någon match. Dock lyckades det unga pojkar. på att kortleken ofta kom fram för ett parti en gång, då vi låg fel i turlistan, att få se Så småningom fick man se de flesta poker vet jag dock ej. Insatsen vid detta Liverpool FC spela på anrika Anfield Road turistmålen som Empire State Building, spelande var oftast cigaretter varvid grun och detta mot självaste Manchester Uni Radio City Music Hall, Frihetsgudinnan, den för nyttjandet av dessa giftpinnar ted. En mäktig upplevelse med de glada, FN-skrapan m.m. Då jag för övrigt första dessvärre då lades, en last som man först sjungande och rätt så ölstinna gången var uppe i Empire State Building på senare tid något så när lyckats ta sig ur. supportrarna. träffade jag där på en klasskamrat - värl Fotboll var, och är, en stor sak i denna Den Svenska Sjömanskyrkan i Liverpool den är liten ibland. Vid detta första anlöp stad med sina två stora lag Liverpool FC besöktes rätt ofta och vid varje anlöp kom det personal därifrån ombord för en prat stund och med några svenska tidningar. Av alla ställen var det på kyrkan i Liver pool som jag för första gången åt den norr ländska så kallade delikatessen surström ming. Det sades att prästen, som var norr länning, hade fått smuggla in burkarna i landet, eftersom brittiska myndigheter klassade innehållet som rutten fisk och ej tjänligt som människoföda! Även i Liverpool blev det rätt många biobesök men även en och annan s.k. klubb med dansanta och en del "galanta" damer blev föremål för ett nyfiket intresse. En ung grabb kan ju ibland behöva ha hjälp och lite vägledande i livets myste rium. Ävenså blev det säkerligen en del "Pint of Bitter" på pubarna längs The Dock Road. Jobbet som mässkalle var inte det man drömt om precis, så redan på ett ti Även Åke Högbergs M aronia gick för Cunards. Foto ur Krister Bångs samlingar. digt stadium hörde jag mig för om möj 26 Länspumpen 1997:3 ligheten att få komma ner i maskin. Den svenske motoreleven var dock i samma situation som jag själv och eftersom han hade mönstrat på bara några resor före mig hade han lång tid kvar innan de tolv månaderna hade gått. Fler än en motor elev var det inte plats för. Efter två resor lyckades jag istället få jobb på däck som jungman vilket var be tydligt bättre än att diska. Jag blev då den enda svensken bland manskapet på däck, dock talade den jugoslaviske båsen god svenska och timmerman var ålänning. Två av matroserna var norrmän bosatta i Li verpool medans resten var engelsmän från samma stad, så med anledning av detta var engelskan arbetsspråket. Dessa "Scousies" (Liverpoolbor) talade en för mig i början nästan obegriplig dialekt. V.***' Man fick kämpa på med sin skolengelska Eva Jeanettes fotbollslag som den 5 september 1962 spelade 3-3 mot Skeldervik. I laget men det visade sig att dessa engelsmän ingick bl.a. överstyrman Janérus, bakre raden nr. 3 f.v. Motormän Curt, bakre raden nr 4 f.v. tyckte att man -trots det lilla ordförrådet- och jungman Lorentzon stående längst till vänster. talade en bättre engelska än de själva, var för jag snabbt fick smeknamnet "Oxford". cellofanpapper. Östgående var karamelle blivit akterseglad på Kuba. Efter ett litet Detta epitet förvann efter ett tag då jag rna röda, i övrigt var de förpackade på tag hade han lyckats få hyra på en annan snart hade "pickat upp" en hel del exakt samma sätt och de smakade även li norsk båt som han medföljde till Polen där dialektala ord och uttryck. kadant. Ibland är handelns vägar out han mönstrade av och åkte hem. Efter att Då jag började på däck fick jag gå 4-8 grundliga. varit hemma ett tag fick han således jobb vakten ihop med överstyrman. De första Vad gäller spriten i lastrum fem minns på Eva Jeanette. Dessa, för engelsmannen, resorna på sensommaren - hösten gick det jag att en holländare ombord slog vad med olyckliga omständigheter verkade vara för att utföra en del underhållsarbete på vak oss att han, då fartyget var till sjöss, skulle amerikanska myndigheter ett säkert terna, men då vädret blev sämre var det i lyckas norpa en flaska utan att bli upp tecken på kubanskt spioneri eller dylikt, stort sett bara utkik på bryggvingen -inne täckt. Vadet antogs med en viss tvekan då för oss andra ombord framstod den ame på bryggan fick man ej stå- som gällde. Vid vi visste att han skulle få sparken om han rikanska kommunistskräcken som näst in tjocka dubblerades vakten varvid man al blev avslöjad. Nu hör det till saken att till löjlig. Det hela slutade dock lyckligt för ternerade som utkik på backen och lucka fem låg precis för om överbyggna då vi återkom till Liverpool ordnade eng bryggvingen. Detta var mördande tråkigt den, mellan lucka fyra och fem fanns ak- elsmannen via engelska myndigheter och tiden gick vid dessa tillfällen mycket tra masthuset och på akterkant på detta och/eller amerikanska ambassaden någon långsamt. Vid riktigt dåligt väder hände fanns den enda nergången till rummet. form av papper, varefter det nästkom det ibland att det var handstyrning, då Från bryggan hade man således perfekt mande resa ej längre var något problem. hade man i alla fall något att göra. uppsyn över dörren som även var låst med Den extra bevakningen torde dock ha kos I hamn utfördes en hel del underhålls ett rejält hänglås, varför vi tyckte att före tat rederiet en del. Eva Jeanette ägdes av arbete som rostknackning och målning. taget skulle vara omöjligt att utföra. Vi som Lion Steamship Co. AB vars kontor jag har Man kan nog säga att fartyget var välskött. gick vakt höll även extra noga koll på för mig låg i Halmstad. Rederiet ingick i Ett arbete som vi då och då fick utföra i denna dörr. Trots detta lyckades han med Bonnierkoncernen i Stockholm. Rederiet hamn var att vara vakt i femmans lastrum. sitt uppsått. Hur det gick till vet jag ej ännu hade ytterligare två fartyg, vilka var Anledningen till detta var att vi rätt ofta i denna dag. Jacqueline och Charlotte, den sistnämnda detta rum i Liverpool lastade whisky och Mig veterligt var det den enda gången tror jag var en f.d. Thordénare och som jag gin, vilket stuvades kartong för kartong. som någon ur besättningen tillskansade har för mig såldes under 1963 eftersom vi Detta gods var naturligtvis väldigt stöld- sig en flaska ur lasten. Förhoppningsvis vid ett tillfälle i New York fick överta en begärligt och i New York kompletterades är både detta och smakkontrollen av del proviant m.m. från detta fartyg. Bon vi ofta av en pistolbeväpnad vakt. Trots karamellerna nu, efter 35 år, preskriberat. nier ägde även färjan Prins Bertil. Dagens detta försvann säkerligen en del iland med En annan episod som jag minns rätt väl Lion Ferry inom Stenakoncernen är såle stuvarna. var då ytterligare en engelsman hade des en kvarleva från denna tid. De engelska stuveriarbetarna skulle mönstrat ombord. Första resan han gjorde De första tre resorna jag gjorde med Eva egentligen ha ett eget kapitel. De var hände ingenting, men den andra resan Jeanette var det vikarierande befälhavare mycket konservativa och jag kunde inte blev det ett förfärligt liv då vi kom till New och överstyrman ombord, dessa seglade förstå hur de kunde utföra sitt arbete York. Då vi förtöjt kom det flera poliser normalt i Prins Bertil, vilket märktes på klädda i långrock, skjorta och slips. De ombord. Den här engelsmannen låstes in att de var mycket strikta och noga med att hade ju ofta "tea time" varvid de kom ak- i sin hytt med pistolbeväpnad vakt utan bära uniform. Omkring augusti/septem terut till byssan med sina kannor för att för, dessutom en extra vakt vid landgån ber återkom den ordinarie befälhavaren "bomma" varmvatten. De skiljde sig mar gen förutom den ordinarie polisen i som var kapten Olof Lilja, en lite butter kant från sina amerikanska kollegor, vilka "gaten". Då han skulle gå ut ur hytten, till men mycket snäll man, som tidigare länge ofta hade en betydligt tuffare attityd. Då toaletten eller till mässen för att äta, för varit i Bratt-rederierna. Ordinarie över det gäller lasten så lastade vi allehanda sågs han med handbojor. Anledningen till styrman, som jag således gick vakt tillsam styckegods. Kommer ihåg att vi ibland detta agerande från de amerikanska myn mans med i många månader, var Kaj Jané västgående hade syrliga karameller vilka digheternas sida var att denne engelsman rus, långt senare mer känd som general var gula och där varje karamell låg i ett tidigare, då han var på en norsk båt, hade direktör för Sjöfartsverket. Länspumpen 1997:3 27 Det skulle egentligen ha blivit tretton re sor men vi låg strejkbundna i New York hela den smällkalla januari 1963. I början av februari gick vi till Newport News och lastade tobak och sedan tillbaka till New York då stuveriarbetarstrejken upphört. På ett år besöktes således endast tre olika hamnar, att vi var på Halifax redd en gång för att lämna av andre kocken som fått blindtarmsinflamation, räknas ju inte. Resan hem gick samma väg som ut, med den skillnaden att färden över Nordsjön denna gång skedde med S/S Suecia.Man var ju inte så lite stor i korken bland kom pisar vid hemkomsten och skrävlade nog rätt så friskt både om det ena och det an dra. Att man inte varit i mer än två länder gjorde inte så mycket. Det ena var ju det stora landet i väster vilket som alltid hade en stor lockelse bland ungdomen. Var se Juldagen 1962. Ett glatt gäng i manskapsmässen på Eva Jeanette, som låg i Liverpool. dan hemma i en dryg månad innan det var dags att mönstra ut på nästa båt. Denna gång dock i maskin, men det är en annan Andre och tredje styrmännen var span taget att sätta mig på timmermans stol. historia. jorer och såvitt jag kommer ihåg var de Detta gjorde en jungman bara inte och ab ombord hela min period. Det föll ju sig solut inte en nybörjare, inte ens mitt i nat c/a naturligt att man drogs till övriga svenskar ten. bland manskapet, varav de flesta jobbade Nästa dag var dock alltihop glömt och i maskin, så vi var några stycken som höll timmerman och jag jobbade framledes M /S Eva Jeanette,9808/SKBA, 4680 ihop, både på fritiden ombord och vid mycket bra ihop. dwt, B&W 3800 ehk. Levererades 1958 från landgång. En av dessa var motorman Curt Då och då lyckades det samlas ihop till Ekensbergs Varv till Lion Steamship Co. som efter avmönstring slutade till sjöss och räckligt med folk för att spela fotboll mot (Bonnierkoncernen). Senare såld till Trans- istället studerade till maskiningenjör. andra fartygslag. Vid ett tillfälle spelade marin i Helsingborg och omdöpt till Denne man kom jag att träffa på igen i kor vi en vänskapsmatch mot ett av SAL:s Wanja,efter ett tag troligen utflaggad till eanska Ulsan, av alla ställen, 24 år senare. passargerarefartyg -tror det var Grips- Nederländska Antillerna. Känner ej till Detta i samband med förlängning av ACL- holm- som vi vann med 2-1. Gripsholms- fartygets vidare öde men någon i den kun fartygen då han var där som representant gänget blev rätt sura över denna förlust. niga läsekretsen kan kanske komplettera. för Götaverken Motor. Numera träffas vi Hade väl räknat med att det skulle vara rätt ofta då Ciserv, vilket företag han nu en lätt match att klå den lilla lastpesen. jobbar på, utför service ombord på I början av juni 1963, under min tolfte nämnda fartyg. resa, lämnade jag in "den blå", d.v.s. jag Samtliga foton från författaren där ej Trots att besättningen bestod av ett fler sade upp mig, så då vi kom till Liverpool annat anges. tal olika nationaliteter var sammanhåll lämnade jag Eva Jeanetteefter att ha varit ningen ändå rätt så god och något allvar mönstrad ombord exakt på dagen ett år. ligare bråk förekom inte vad jag kommer ihåg. Precis som på de flesta fartyg vid denna tid var det rätt stor skillnad mellan befäl och manskap och något större um gänge mellan dessa grupper förekom inte. Det var även en viss hierarki bland man skapet, där förhandsmän som båsen och timmerman var lite högre upp på rangska lan. En liten incident inträffade mellan mig och timmerman en natt då vi låg i Liver pool. Vi var några stycken som hade varit iland och då vi kom ombord omkring mid natt satte vi oss i mässen och tog en kopp kaffe samt ventilerade kvällens "äventyr". Strax därpå kom timmerman ombord. Han hade som vanligt gått iland ensam samt blivit något rund under fotterna. Då han kom in i mässen gick han raka vägen fram till mig och gav mig en dagsedel så jag roterade med snurrstolen. Jag blev na turligtvis paff och lite förbannad men fick Eva Jeanette, fortsatte att gå för Cunard. Senare överfördes hon till trafiken pä stora sjöarna. snart klart för mig att jag hade gjort miss Foto: Alex Duncan. 28 Länspumpen 1997:3 Nybyggen sedda i Rotterdam 1997 Av Lennart Rydberg ör femte året i rad åkte två båtologer (Lennart och Anders Rydberg) på en båtsafarivecka till Rotterdam. Den 6:eF juli tog vi bussen till Landvetter och flög iväg vid den okristliga tiden 7 på morgonen. På Schiphol hämtade vi vår hyrbil, en Hyundai Lantra och fräste iväg söderut. Precis när vi körde ut på motor vägen söderut började det ösregna och det var ju ingen bra start. Vi kunde redan vid 11-tiden konstatera att Europoort var täm ligen tomt på stora tankfartyg. I regnet skymtade vi dock något stort som tycktes på väg in varför vi fortsatte ut mot Mississippihaven. Där fick vi se en gam mal grekisk bulker gå ut och in kom en fullastad capesizebulker, nämligen Gol den Poterne. Vi försökte ta bilder på henne i regnet. Hon är på 151.000 ton dw, byggd 1996 på Nippon Kokan, Tsu. Bättre bilder fick vi av henne då hon efter två dagar gick Nippon Kosan byggda capesizebulkern Golden Potem e på väg in i Mississippihaven. ut dellossad för vidare lossning i Antwer- pen. Golden Poterne ägs av Golden Ocean bred och gör 26 knop. Tillhör Neptune bany). Hon är byggd 1997 vid Samsung, och är registrerad i Philippinerna. Så små Orient Lines i Singapore. Den 11/7 fick vi Koje, på 35.000 ton dw, tar 2.700 contai ningom under dagen upphörde regnet och se ytterligare en postpanamaxare, nämli ners och ägs av tyska intressen. Hon till solen lyste fram och gav möjligheter till gen Hyundai Merchant Marines Hyundai hör en ny serie "Compact Class" utveck bra fotografering och under resten av Highness gå in i Europahaven. Hon är lad vid Bremer Vulcan. Längd 193 m, veckan föll inte en droppe regn. Under byggd 1996, på 68.000 ton dw, 275 m lång, bredd 32 m, fart 22 knop. Också till de våra nio dagar i Rotterdam, under vilken 40 m bred och gör 26 knop. Hon tar 5550 något mindre containerfartygen hör tid vi som vanligt hade förmånen att bo containers och tillhör en serie på sju far Maersk Curitiba (ex CCNI Chiloe) leve på Svenska Kyrkan, blev det taget c:a 270 tyg byggda av Hyundai, Ulsan. Till kate rerad i december 1996 från Flensburger kort på c:a 120 fartyg. Nedan tänkte jag gorin panamaxfartyg räknas OOCL Schiffbau-Gesellschaft till tyska intressen. inskränka mig till att beskriva en del ak France som vi såg gå ut från Amazone- Hon är på 32.000 ton dw tar 2.000 contai tuella fartyg byggda under 1996-97 som haven den 13/7. Hon är på 60.000 ton dw, ners och går i charter för Maersk. Längd vi fotograferade. 294 m lång , 32 m bred , tar 4200 contai 174 m, bredd 31m, fart 20 knop. Ser egent ners och gör 24 knop. Hon ägs egentligen ligen förfärlig ut. Maersk har också chart- Containerfartyg av Nedlloyd och byggdes 1996 på rat det stora feederfartyget Maersk Rotterdam är världens tredje största hamn Daewoo, Okpo. Störst i världen av contai Helsinki (ex Husky Runner) på 13.000 när det gäller omsättning av containers (c:a nerfartyg är f.n. Maersks 15 fartyg långa ton levererad i januari 1997 från Sietas- 5 milj TEU:s/år) vilket märks i fartygs serie från Odenses Lindövarv av vilka hit varvet till tyska intressen. Hon är 139 m trafiken. De flesta stora container tills sex levererats (juli -97). Den 13/7 fick lång, 24 m bred och gör 19 knop. Hon tar rederierna trafikerar Rotterdam och nu vi se Kate Maersk gå in i Europahaven. 950 containers. också med post-panamaxfartyg. Ett sådant Hon levererades 1996 som nummer tre i fick vi se gå in redan första dagen, nämli raden, är på 82.000 ton dw, längd 318 m, Bilfartyg gen OOCL Britain, tillhörande Orient bredd 42 m, tar minst 6.000 containers och På morgonen den 9/7 fick vi se Maersk gör 25 knop. Tyska intressen bygger Overseas Container Line (C.Y. Tung). Hon Tide gå in i Brittaniehaven. Hon är leve är byggd 1996, på 68.000 ton dw, är 275 m många containerfartyg för utchartring. Ett rerad i år från Hashihama i Tadotsu till lång och 39 m bred, tar 5.000 containers sådant är Sea-Land Mistral på 45.000 ton A.P Möllers rederi i Singapore. Hon är på och gör 25 knop. Hon tillhör en serie far dw byggt 1996 vid Daewoo, Okpo. Hon 44.000 bruttoton, tar 4350 bilar och går f.n. tyg som OOCL bygger vid Mitsubishi och är 241 m lång, 32 m bred, gör 24 knop och i charter för Wallenius. Samsung. Ett annat postpanamaxfartyg tar 3700 containers. Vi fick se henne på utgående från Europahaven den 10/7. fick vi se gå in i Europahaven 8/7 och RoRo-fartyg lämna dagen efter, nämligen mitsu- Hon chartras förtås av Sea-Land och en Den klassiska observationsplatsen, radar bishibyggda Nol Iolite som var ute på sin syster har besökt Skandiahamnen i Göte post 8 vid Nieuwe Waterweg, besökte vi jungfruresa. Hon är på 54.000 ton dw, tar borg. Ett något mindre containerfartyg fick egentligen bara vid ett tillfälle. Vi hade då 4.900 containers. Hon är 275 m lång, 40 m vi se gå in i Nieuwe Waterweg 8/7, näm ligen Contship Optimism (ex Conti Al- turen att få se två fartyg med svensk an- Länspumpen 1997:3 29 knytning. Först kom Trans Chemicaex Kihlbergs kalmarbyggda kemikalietanker Corallafrån 1977 på 3.400 ton. Tätt efter följde Obbola, på 9.200 ton dw, byggd i Spanien 1996 och ägd av B&N. Produkttankers I september 1996 levererade Lindenau- varvet i Kiel dubbelskroviga kemikalietankern Seadevilpå 33.000 ton dw till Carl Büttner i Bremen. Vi fick se henne gå in i Europoort den 13/7. Flera av Büttners tankbåtar har sedermera ham nat under svensk flagg, så vem vet, om ett antal år kanske Seadevilåterfinns i svenska handelsflottan. Malaysia Interna tional Shipping Corporation (MISC) är ett rederi som driver en diversifierad flotta omfattande ett femtiotal fartyg på 2,25 milj. ton dw. Den 7/7 fick vi se tankern Bunga Melati Satu,levererad i år från M xrsk Curitiba på väg in till Europahaven. Hyundai, Ulsan gå in i Nieuwe Waterweg. Hon är på 30.000 ton dw. Khersonvarvet vid Svarta havet är fram gångsrikt när det gäller byggande av produkttankers. En representant för dessa fick vi se gå ut från Petroleumhaven 6 den 12/7. Det var spanska Marpetrols tanker Mar Nuria (ex Nord Asiatic Sea),ur sprungligen byggd för Fram Shipping Ltd, Hamilton och DIS-registrerad) byggd i år och på 29.500 ton dw. En annan nybyggd tanker gick in i Nieuwe Waterweg den 7/ 7. Det var Midnight Sun på 45.000 ton byggd i år i Usuki för Fresco Shipping SA, Panama. Bojlastare Tankers utrustade för bojlastning är hu vudsakligen en norsk specialitet och en rad norska bojlastare förevigades. Emel lertid fick vi den 7/7 se Bahamas- registrerade tankern Aberdeenpå 87.500 Postpanamaxcontainerfartyget Hyundai Highness också på väg in i Europahaven. ton dw gå ut ur Nieuwe Waterweg. Hon byggdes 1996 för Texaco vid Astilleros Espanoles de Sestao i Bilbao, ett varv som tidigare byggt flera bojlastare för Knutsen i Haugesund. Bulkfartyg Under veckan fick vi se flera capesizebulkers gå in och ut ur Missisippihaven (Golden Poternetidigare nämnd). Den 8/7 blev det riktigt drama tiskt när COSCO-ägda Tianyanghaipå 170.000 ton skulle dras in. För att från Maasmond komma in i Beerkanaal som leder till bulkhamnen krävs en nästan 90- gradig gir. Tianyanghaisom hade två bog- serbåtar kopplade föröver och en akterö ver kom in med för hög fart i svängen. Det 200.000 ton tunga ekipaget fick "sladd". Vi stod på stranden och skulle ta bilder när stäven närmade sig mer och mer. Bog- serbåtarna förut kämpade förgäves för att hindra fartyget att gå in mot stranden och Hypermodernt svenskt tonnage. B & Ns Obbola i Niezue Waterweg. hon gick på grund i sanden. Missödet gav 30 Länspumpen 1997:3 möjlighet till fina "close ups". Efter en del trixande lyckades man dock få loss henne och kunde fortsätta inbogserandet till Missisippihaven. Tianyanghai leverera des i maj 1997 från Daewoo i Okpo och är tillsammans med en syster COSCO:s största bulkfartyg. Redan andra dagen fo tograferade vi en alldeles ny capesizebulker vid malmkajen. Det var Aquafaith på 170.000 ton dw, levererad från Halla i Korea till Coronis Sh. Co. Ltd, Piraeus. Vid malmkajen fick vi också den 10/7 fotografera Thalassini Axia på 165.000 ton dw, levererad 1996 från China Shipbuilding, Kaohsiung till Capewave Sh. Co. Ltd, Limassol. Ovan beskrivna fartyg ger ett tvärsnitt av dagens moderna fartyg. Några VLCC:s byggda senaste året fick vi inte se men ändå fem äldre plus två gamla VLOOC (very large ore/oil carriers) och världens Carl Biittners dubbelskroviva Seadevil på ingång. största rena bulkfartyg (Athesis Ore på 260.000 ton). Vi missade dock VLCC:n Stena Comfort (ex Wisteria) med två da gar. Denna tanker är ju chartrad av Stena Bulk/Concordia Maritime och hade varit intressant att se med Stena-skorsten. Till missade fartyg hörde också Bergesens nya malmfartyg Berge Nord på 220.000 ton dw levererad 25 april från Hyundai, Ulsan. Berge Nord stod som väntad i flera dagar men kom inte. Till alldeles nya "fartyg" som inte hamnade på "plåt" hörde HSS- färjan Stena Discovery som dagligen gjorde två turer. Som vanligt var arbetsschemat tufft. Revelj före 6 på morgonen och tapto vid 20-21-tiden. Körsträckan varje dag blev c:a 20 mil med resorna till Europoort och ut till Maasvlakte och Maasmond. Vi hann emellertid med en grillkväll på Kyrkan samt en pubsväng tillsammans med vik arierande prästparet i Holland-Amerika linjens gamla byggnad mitt i Maas. Som COSCOs 170.000 tons bulkfartyg Tienyanghai fast i sanden i Beerkanaal. vanligt inträffade en del missöden. An ders, som hanterade inte mindre än tre kameror, tappade naturligtvis linsskyddet till en av dem. I jakten på den perfekta fotovinkeln råkade han i år åter ut för att bli anfallen av ilskna måsar och fick ge upp företaget. En skuffelse var att vår traditio nella obseravtionspost på förmiddagarna ute vid malmkajen inte längre var tillgäng lig. Eastman Chemicals håller på och byg ger en stor anläggning med tillhörande hamn vilket utestänger oss båtologer. Samanfattningsvis känns en rotterdamresa alltid som ett lyft för en båtolog intresse rad av det stora tonnaget. ■ Samtliga foton i artikeln frän författaren Oocl France, panamaxcontainerfartyg ägt av Nedlloyd. Länspumpen 1997:3 31 Zens i någon skånehamn. Foto: C.G. Nyström. Bildarkiv: KMVK. Zeus är ingen havsörn Av Anders på Elsa O ter ett välfyllt nummer av platser upptagna så vi förtöjdes långsides brakade löst. Två patroner i Skandian och Länspumpen. Det är bara attmed Zeus. Gubbarna var uppe i ottan och pojkarna ville (eftersom vi låg på utsidan) tacka och ta emot. Den fina skulle upp på Parapeten (hamnpiren) och vi skulle hjälpas åt så att de kunde komma titta på vädret. Det blåste fortfarande ut. Enklast för oss var att starta "Sput- artikelnA om varven Klingeröd och friskt, men det såg ändå ut som om han nikken" (kärt namn på lättviktsdieslarna, Studseröd har dock kommit att illus börjat stillna. Man var dock överens om som började sättas in i de gamla skutorna treras med ett fel foto. Den f d skonaatt vänta på dagningen för att bättre kunna vid den tiden) och att kasta loss. När vi då ren som på sidan 27 uppgives vara se på vädret. Vilket gav oss ungdomar till låg ute på hamnen lyckades vi övertala Havsörn från Ulebergshamn är sjö- fälle till att få några timmars extra sömn. farsgubben att vi skulle slå följe med Zeus. torpsbyggda Zeus, då hemmahö Åttarapporten på radion var dock inte så Vi följdes åt ut ur hamnen, satte gaffelfock rande i Hallsbäck på Tjörn. Detta uppmuntrande. Avtagande västlig frisk och en klyvare och ropade till dem på Zeus misstag, ger mig istället chansen attbris, sedan vridande till syd, men tillta att vi håller oss i närheten av varandra. få skriva och berätta om omständig gande till storm och regn. Alla var uppe Det blev bara dessa två skutor som läm på kajen när det börjat ljusna. Någon på nade hamnen den dagen. Strömmen gick heterna när detta foto togs. På sen pekade att vinden avtagit betydligt. med god fart norrut och snart var vi uppe hösten för snart 40 år sedan, troligen Man tittade på hur "Lappen" vid Kullen. Stark medström och med gam 1960, men årtalet är lite osäkert, hade(Lappegrunds fyrskepp under Helsingör) mal grov västlig sjö blev det ett väldigt vi med Elsa från Rågårdsvik i Lands låg för att se hur strömmen gick. Himlen slingrande. Gubben murrade om att vi krona lastat full last (175 ton) gödoch dess tecken studerades noggrant och också kunde legat kvar, men snart kom ning i säckar till Uddevalla. alla var överens om att den tydde på kom sunnanvinden och sjön strök samma väg mande oväder. Alla var tveksamma inför som vår, d v s kurs på Nidingen. När nu Efter att i kvällningen gjort sjöklart gick eventuell avfärd. Någon tyckte att man vinden kom rakt akterifrån strök både vi vi norrut genom Öresund. Blåste frisk skulle invänta den danska väderrapporten och Zeus klyvaren, men behöll gaffel- västlig kuling så det var bara att göra som strax före nio innan man bestämde sig. På focken på. Vinden ökade stadigt och fram vanligt: gå in till Hälsingborg och Zeus, med sin yngre generation ombord, vid middagstid var den uppe i en halv "Sövarekajen" i Norra hamnen. Eftersom bestämde man sig dock för att försöka storm. Innan regnet kom lyckades jag då det blåst en hel del i veckan var alla kaj komma upp genom Kattegatt innan det ta några kort på Zeus. På detta publice 32 Länspumpen 1997:3 rade, det mest lyckade, ser man tydligt gå in till Varberg. man mer begära? Så var åter en dag i en hur den tungt lastade Zeus, i den korta Vi lät Zeus komma ikapp oss och vin gammal skutas liv till ända. ■ sjön, surfar in i en medgående sjö. kade åt dem om vår avsikt. Vi föll av några Middagsrapporten lovade den vanliga streck åt styrbord och tydligen tyckte de fortsättningen på ett höstoväder. Mot också att det var ett klokt beslut för de kvällen åter vridande mot väst och följde efter oss. Väl inne i hamnen lovades Redaktionen beklagar det felaktiga fotot ökande till full storm. Nu klarade vi inte det till och seglen togs ned. Snart låg vi gott men tackar naturligtvis Anders Olsson av att stå emot gubben längre. Inte upp förtöjda vid kaj långsides varandra. Vi var för sin livfulla skildring om hur fotot förbi Nidingen i kväll med denna rapport ändå komna en god bit på vår väg mot togs. Nu undrar vi bara: Vem har ett foto var hans bestämda åsikt. Och för lossehamnen. God fyr i kaminerna och vi av Havsörn? "husfridens" skull bestämdes att vi skulle låg tryggt i en god hamn. Vad kan en sjö Här nedan kan vi presentera Anders på Elsas fina bildsvit på hur Zeus banar sig väg i den grova sjön. —1 ■v - Länspumpen 1997:3 33 0 ret 1947 var vädermässigt ett sta bilt är. Jag tjänstgjorde ombord på skärgårdsbåtarna som gick mel lanA Göteborg och norra skärgården. Un der sommarsäsongen var många båtar i trafik, men under vintertid var det endast tre: Öckerö, Falkenoch Turisten. Öckerö var byggd för att gå i is och den var dess utom ångdriven. Januari och början av fe bruari 1947 var kalla med mycket isbelägg ning i skärgården och som en följd av detta stora störningar i båttrafiken. I början av mars blev trafiken till de norra öarna stop pad på grund av de svåra isförhållandena, vilket resulterade i att godstrafiken fick gå med lastbil från Träpiren i Göteborg till Hästvik, Hjuvik. 1 trafiken mellan Ockerö, Hönö, Foto och Göteborg sattes skärgårdsbåtarna Ockerö och Falkenin, för att bland annat trans portera gods och tomma fisklådor från Gö teborg till Hönö, Fotö och Ockerö och där Öckerö i isen i Kalvsund söndagen 9 februari 1947. Hon hade gått från stan kl 9.30 ochefter kom dagens fångst från fiskebåtarna i till Hålsö kl 14.50 - efter 5 timmar 20 minuter gång i isen. Foto: Klas Kleveström. Hönö Klåva i retur. Besättningen på Skärgårdsbåtarna som trafikerade Göteborg och norra skärgården (★ FÖR 50 ÅR SEDAN " 7 ) Av Ragnar Nodesjö Falken utgjordes av kapten Algot Ricksand som sommartid var kapten om bord på de gamlas båt, Regent.Maskinist var den starke Arvid Johansson från Kalv sund samt jag, min bror och en man till. Öckerö var inte lika besvärlig att lasta och lossa fisklådor som i Falken.Vi bru kade lasta in 500 lådor fisk, så att akter däck, mellandäck och backen var fullsatta. Genom att bänkraden midskepps på ak terdäck monterades ned möjliggjordes lastning genom ett fönster på varje sida. Detta gick någorlunda bra, men när vi los sade i fiskhamnen var det jobbigt att skjuta upp lådorna på landgången. Kajen var hög och båten var låg. Det blev långa dagar och hårt arbete. Vanligen blev det bara två till tre timmars sömn per dygn. Dessutom var det svårt att vistas i skansen vid gång i isen, då denna förde sådant oväsen mot bogen. Falkenvar gammal och de vibra tioner som orsakades av gång i den hårda isen medförde att inredningen i skansen började lossna och dörrarna gick inte att Falken under god gång den 18 juli 1964. Foto: Krister Bång. stänga. En natt när vi skulle gå och lägga 34 Länspumpen 1997:3 oss föll blicken på den röda mattan på durken. Den såg mörkare ut i aktern vid skottet, vilket tydde på att den var våt och vattnet började tränga upp på durken. Det var bara att ta på sig kläderna igen och gå upp på mellandäck där maskinisten hade sin hytt. Denne kom snabbt i kläderna så vi kunde påbörja länspumpningen. Detta medförde att det inte blev någon sömn den natten. Klockan fem påföljande morgonen skulle vi lossa fisken i Göteborgs Fisk hamn. Den kalla vintem 1947 höll i sig och vi gick vår vinterträd till omkring 25 mars. Då gick vi ut Böttö, Vinga och in Oset till Hälsö, Björkö och Öckerö Björnhuvud med gods och några passagerare. När vi kom till Björkö på återvägen mönstrade jag av. Den 27 mars åkte jag till Karlskrona för att tjäna kung och fosterland. Vintern var enveten! Omkring den 10 april var jag hemma på permission över påskhelgen. Göteborgs isbrytare Göta Lejon passerar sockerbruket pä väg in mot stan 1947. När jag reste tillbaka till Karlskrona på Copyright: Bertil Söderberg annandag påsk var det endast Öckerö som var i trafik. Det var en frisk sydvästlig vind, så det blev en lång resa och jag kom flera timmar försenad till Göteborg och Styrman Plate var mycket orolig, för han velat synas alls. Mina år ombord på som en följd därav en dag försent till Karls var nämligen rädd att han skulle få agera skärgårdsbåtarna var mycket trevliga. Ar krona. Jag hade dock intyg från trafik barnmorska. På morgonen när det börjat betstiden var dock lång, 15 till 16 timmar kontoret så allt gick bra. Som många kän ljusna vandrade Sigurd och jag över isen om dagen sex dagar i veckan plus en fri ner till som var med på den tiden, blev till Knippelholmen, som då var beman dag. Ingen övertidsersättning utgick för sommaren 1947 en av de hetaste och tor nad. Fyrvaktare var då mor och dotter. Vi rän det sista året, men då skulle man göra raste vi haft hitintills under 1900-talet. Den fick lov att ringa till trafikkontoret och blev två turer, tur och retur. Idag finns bara en började i maj och varade till in i septem dessutom bjudna på kaffe. Därefter gick av båtarna kvar, nämligen Turisten som ber, så om vintern var lång och kall blev vi tillbaka till båten. går i trafik i Stockholm med ett nytt namn. vi väl kompenserade med en mycket fin Vid tiotiden kom Göta Lejonoch bröt Vidare fanns där original bland skeppare sommar detta år. oss loss. Kapten Strömberg var en kort- och maskinister, som varit berikande och vuxen man och när isbrytaren Göta Le roliga att vara tillsammans med - men det jon kom långsides med oss syntes inte mer är en annan historia. g En episod från vintertrafiken än kullen på pälsmössan över på Hönö Klåva bryggräcket, men helst hade han nog inte En fredag i mars fick jag gå över som be sättningsman ombord på Ö ckerö. På utresan mötte vi isbrytaren Göta Lejonvid Älvsborgs fästning. Hon stannade och frå gade vart vi var på väg, och då vi medde lade att vi skulle till Hönö, uppmanade kaptenen ombord på Göta Lejon att vi skulle återvända till Göteborg - eftersom det var mycket svåra isförhållanden med risk för packis. Kapten Strömberg ombord på Öckerö ville inte vända utan vi fort satte till Hönö Klåva. Under kvällen las tade vi in en del fisk och vid niotiden på började vi återresan till Göteborg. Isen hade nu packat sig - så det gick trögt. Öck erö gick visserligen bra i isen, men vi fick börja backa och satsa. Vid tolvtiden på natten var det stopp. Vi hade en passage rare med oss. Det var en kvinna som var på väg till staden för att föda barn. Nu låg vi fast mellan Skalkorgarna och Knippelholmen. Styrman ombord var Plate, en gammal trotjänare. Rorgängare var Sigurd från Björkö och Teodor från S/s Öckerö i isrännan mellan Norra Skärgärden och Göteborg. Troligen i början av 1940- Öckerö och jag själv som däckspersonal. talet. Foto: Svensk Sjöfarts Tidning. Länspumpen 1997:3 35 Eftersökta fartyg kapten Edvin Edsmark sin sjömansbana som befälha I Länspumpen (1997:2) vare i Minnesotaoch gick i eftersöker Sigge Berg infor pension. I februari 1960 mation om följande fartyg: kallades Minnesotahem m /s Minnesotaoch m /1 efter det att man upptäckt en Pegasus(2). 75 cm lång spricka i en däcksplåt för om däckshuset Minnesota(reg-nr 9115) på BB sida. Reparation kontrakterades med Götaver- utfördes av Götaverken (läs ken 1946. Fartygstypen var vidare om detta i Göteborgs- maskinchef. Såldes den 9 mässuppassare. Twin-Screw Passenger- and Tidningen GT, den 16 oktober för USD 247.000 och M /t Pegasus(2) (reg-nr 9542) Cargo Motorship. Minnesota februari 1960). Den 28 levererades den 23 november kontrakterades i juni 1951 sjösattes den 2 augusti 1949 februari 1960 förövades ett 1972, kl. 13.00, i Göteborg, till mellan Red. AB Transoil och och gudmor var Aino Prytz. inbrott ombord på väg till Shin Shin Navigation Co., Uddevallavarvet med Provtur och levererans ägde New York. Vid detta tillfälle S.A., Panama, och omdöptes utlovad levererans under 4:e rum den 5 november 1949 till stals ca 10.000 cigarretter och till Ever Healthunder kvartalet 1954. Fartygstyp: Rederi AB Transpacific och en del kläder. De båda Panama-flagg. Såldes 1975 Motortankfartyg. Pegasus(2) Götaverkens nybyggnads förövarna blev arresterade (övertogs möjligen under kölsträcktes 26/4 1954 och nummer var 635. På jungfru vid ankomsten till Göteborg. 1976?) till An Lee Nav. Co., sjösattes den 11 december resan var E.B. Persson I juni 1960 genomgick S.A., Panama. Omdöptes till samma år. Provtur och befälhavare och Klas fartyget en omfattande An Hwa (Pa). Dwt anges nu levererans ägde först rum Williamsson maskinchef. ombyggnad vid Eriksbergs till 7.376 tons. Under hamn den 17 mars 1955 till beställa Tekniska data: Loa: 144,29 m; mek. verkstad. Backen liggande i Kaohsiung, ren med varvets nybyggnads Bm: 17.98 m. DW: Summer: kortades så att Formosa den 22 augusti 1977 nummer 134. Tekniska data: 7.260 tons at draft 25'5 1/82. väderdäckssluckan för rum utsattes hon för tyfonen Loa: 165.21 m; Br: 21.28 m; dr: Speed loaded 19 knots, light nr 1 kom ner under shelter "Amy", men tycks ha klarat 12.08 m. Dwt: 19.100; Brt: 20 knots. Main engines: Two däck från backdäck och ett sig oskadd. Den 29 augusti 12.447; Nrt: 7.157. Maskineri: 6-cylinders, Diesel motors, masthus byggdes mellan 1977 kantrade hon dock 1 st. 7-cyl. enkelverkande type DM 760/1300 VG-6, lucka 1 och lucka 2. under lastning vid kaj nr 8 i tvåtakts dieselmotor om 6.550 Nos. 2129, 2130 built by Bryggdäck förlängdes förut Kaohsiung och blev liggande bhp av Götaverkens fabrikat, Götaverken. IF1K: 2 x 6.600 = ihop med masthuset mellan krängd i 90 grader på SBs tillverkad vid Uddevalla 13.200, AHK: 2x5.400 = rum 2 och 3, så att väder- sida. Lasten om 6.221 ton varvet. I januari 1966 säljs 10.800, vid 130 revs/min. däcksluckan för rum 3 kom bestod av asfalt, papper, trä fartyget till Petroleos Förbrukning: 45 ton/24h. 2 upp på bryggdäck. Hytterna och annat styckegods för Mexicanos i Tampico, Mexico st. 4-bladiga propellrar, belägna i förkant på shelter hamnar i Indonesien. En och lämnade Göteborg den D=4.500 mm. Trader/ däck fick då sina ventiler uppgift uppger att hon sjönk 16 februari 1966 med namnet Hamnar/Laster: Sverige - förbyggda varför maskin efter brand (kanske någon av Pemex66. Senare under 1966 Nordamerika fram till chefen och överstyrman våra läsare kan bekräfta ändrades namnet till oktober-november 1967. flyttades upp i passagerar- detta). Lyftes i februari 1978 Presidente Juan Alvarez,ett Västafrika 1967-1972. Intres hytter. Passagerarantalet och skrotning påbörjades av namn hon behöll till 1969 då santa händelser/episoder/ minskades från 12 till 9 st. Nan Tai Stell Works i det kortades till Juan kuriosa 1952: Överfördes Den 29 november 1961 gick Kaohsiung i november 1978 Alvarezägd av Petroleos fartyget till Transatlantic fartyget på grund vid och var avslutad i april/maj Mexicanos SA. Mexico City. (från Transpacific) Tistlarna på resa Göteborg- 1979. (Annan uppgift säger Den 13 maj 1977 blev fartyget Efter systerfartyget Köpenhamn. Återvände att hon skrotades i Hong upplagt i Coatzacoalcos i Oklahoma'sförlisning i under bogsering till Göteborg Kong 1978 efter brand). Mexico och blev kvar där till december 1953, utfördes en för reparation. Lasten lyftes Fartygsnamnet: Minnesota: augusti 1983 då hon bogsera del förstärkningsarbeten på över till den just levererade Delstat i norra delen av des till Tampico dit hon Minnesotaför att ej samma Arizonasom skulle göra sin centrala USA, 225.182 km2, ankom den 31 augusti 1983. sak skulle ske med henne. jungfruresa. År 1966 slår 4.4 miljoner invånare, varav Såldes där till Sociedad Civil. Trots detta upptäcktes, vid ett Minnesotarekord och en stor del av dessa är av Upphuggningen påbörjades varvsbesök på Finnboda varf, avverkar sträckan Göteborg- svensk här komst. kort därefter och var fullbor sprickor i shelterdäck, vilka Boston på 7 dygn och 23 Eftersom det gäller början dad under 1984. krävde ganska omfattande timmar. På sista resan för eller mitten av 1950-talet reparationer som utfördes av Transatlantic var R. Krämer torde det ha varit i m /t Götaverken. 1955 slutade befälhavare och B. Ljones Pegasus(2) som din vän var Rolf Lindahl, Transatlantic Club 36 Länspumpen 1997:3 Mer om bogserarna på Dalslands kanal I sin artikel om detta i Länspumpen 1996:4 hade Robin Holmstedt fått med mycket nytt om dessa små fartyg, och kompletteringa rna i Länspumpen 1997:1 fyllde i ytterligare några luckor om vart en del av dem tog vägen. Här är några fler äldre uppgifter om ett par av dem. Ebba var först passagerar- ångslup och byggdes 1885 vid Eriksbergs mek. verkstad för Göteborgs Nya Ångslups AB. Hon var 52 fot lång, 11 fot 4 tum bred och 5 fot 8 tum djupgående samt hade en maskin om 35 ihk och kunde ta 74 passagerare, detta enligt den annons som infördes 21 Necken på en lusttur. mars 1916 när rederiets hela flotta utbjöds till salu. Ebba övertogs därefter 1917 av Silva var den första ångbåt mekaniska verkstad. Silva såldes därifrån, men enligt Göteborgs hamnstyrelse, men som byggdes i Västervik, skulle både befordra passage Mellersta och Norra Sveriges såldes rätt snart till O Beck i vilket ägde rum 1901. Hon rare och användas för Ångpanneförenings arkiv var Lennartsfors (som kanske hade beställts av kapten bogsering. Eftersom verksta det 1924 som Silva köptes av hade något med Billingsfors- Gust. Andersson i Verkebäck. den inte låg vid vattnet måste Nordmarksälvarnas flott- Långeds AB att göra?). Hon var 50 fot lång och 11 fot hon rullas några hundra ningsförening. Därefter tillhörde hon Karl bred, allt enligt ett stort meter på land, vilket kanske Ek på samma ort och sedan reportage i Vesterviks medverkade till att verkstad Arne Sundström bröderna Gustafsson i Veckoblad. Hennes panna ens fartygsepok blev ganska Arvika, som lät motorisera och maskin kom från Vulcans kort. Jag vet inte när hon Ebba. Necken hette först Gråen och byggdes 1896 vid Ljunggrens mek. verkstad i Kristianstad för Konstgödningsfabriken på ön Gråen, Landskrona. Hon såldes därifrån 1901, och fick Långed som hemort. Namnet ändrades till Necken, enligt anteckningar i Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings arkiv. Hon lär enligt samma källa ha slopats 1928. Oscar byggdes vid Lindhol men 1874-75 för Göteborgs Bogserings AB som efterträ Fisktransportbåten MD 301 Arne Skutan Agnes dare till sin två år äldre, Axel Arne, tidigare efterfrågad, Skutan på sidan 40 i Läns- större namne från Motala m I Länspumpen 1993:4 registrerads den 28 sep. 1916 pumpen 1997:2, som uppgavs v, som man då sålt. Våren efterlyser Eskil Sewerinsson med A. Hermansson, Skär vara Agnes (reg-nr 5562) är 1897 inköpte sedan kol ett fotografi på fisktransport hamn, som huvudredare. identisk med Agnes från handlarna Olaus Olsson och båten Axel. Jag har här funnit Den 16 november 1942 blev Rodvig på Själland. C O Altrichter i Stockholm ett fotografi av fartyget fartyget LL 323 Arne av bogserarna Hugo, Axel och ifråga. Käringön med E. Westerberg Knrl-Erik Andersson Oscar från Göteborg. Av dem som huvudredare och hade Olaus Olsson kvar Henry Jansson, Knllekärr O. Berlin som skeppare. Oscar 1914 men inte 1916 - kanske var det då hon kom Edmond Bäck till Dalslands kanal? Länspumpen 1997:2 37 Okänd kutter MD 227 Den okända kuttern på sidan Jakten MD 227 som Tore Strandning vid Torekov 41 i Länspumpen 1997:2 är Olsson efterhörde på sidan 42 identisk med Acacia från i Länspumpen 1997:2, kan Hälleviksstrand. Bilden var vara motorjakten Vikingen med i Båtologen för några år från Klädesholmen. Då sedan och identifierades då fartyget inskrevs i Mar av Georg Skansebo. Acacia strands tullkammare den 2 blev senare Henny och var december 1912 stod August bland annat hemmahörande i Andersson som skeppare. Kungsviken Egon Haglund Egon Haglund □ □ Jakten MD 227 på sidan 42 (Länspumpen 1997:2) är Den okända kuttern på sidan identisk med Viking från 41 i Länspumpen 1997:2 är Klädesholmen som byggdes Acacia från Gullholmen (reg- på Orust 1912. Första skeppa nr 5028). Bilden finns publice ren var August Andersson. Är det någon som kan identifiera denna haverist vid Torekov? rad i Eric Damberts fina verk Jakten användes då till Som synes en stor skuta. Bertil Söderberg. Kutterepoken i Sverige, del 2. sillfiske. Senare övertogs Redaktionen vill härmed Viking av Klockbojens tacka alla som vänligen ringt konservfabrik, Klädes och/eller skrivit och medde holmen. Skeppare var Axel Kristensson. Jakten användes lat detta. Passagerarbåten till inomskärsfart mellan Halden då för handel med sill Syd-Långö och Havstenssund. Norskt konserver i olika hamnar, Redaktionen territorium får ej anlöpas. t.ex. under åren 1928-31 i bl.a. I Länspumpen 1996:3 fanns Inom Strömstads hamnom Sundsvall, Hudiksvall och en bild på sidan 43 på en Havsörn var Zeus råde samt innanför Norra och Stockholm. Dessa resor "okänd passagerarbåt". I LP Bilden på sidan 27 i Läns Södra Långö, Oddö, Tjärnö började tidigt på våren och 1996:4 rapporterar Göran pumpen 1997:2 föreställer Fhager att båten ifråga och Rundö intill Rossöhamn varade till sommarens slut. inte Havsörn från får medföras högst 30 Det blev dryga resor med en trafikerar Syd-Långö och Ulebergshamn utan Zeus passagerare. Sedan 1980 är liten jakt. Under sommaren saknar namn. Jag noterade från Hallsbäck. Bättre ägaren Stiftelsen Svenskt Stål skickade fabriken på Klädes inte utmaningen när den var Semesteranläggning Syd- kännedom om detta har holmen konserver per aktuell. Emellertid gick jag in Långö, Oxelösund. Före Anders Olsson (Anders i järnväg beroende på hur i Sjöfartsinspektionens arkiv gångaren med samma namn Wiga), som tog bildsviten försäljningen artade sig. och plockade fram dossiern byggdes 1953 vid Nestor (det finns flera kort) i slutet V iking såldes ca 1938 till för SFB-6576 Syd Långö. Den Nilssons Båtvarv i Strömstad. av 1950-talet. Härliga bilder Bohus-Malmön för att åter bli eftersökta båten heter alltså Den var av trä, 7.30 m lång från varvet i Skredsvik och en fiskebåt. Hon var försedd Syd Långö, hemorten är Syd- och 2.65 m bred. Den hade fin artikel dessutom. (Läns med en 35 hkr Avance-motor. Långö. Namnet stavas av pumpen 1997:2) någon anledning utan certifikat för 21 passagerare i ett begränsat område (jämför Leif Lundgren, Rönnäng bindestreck. Båten byggdes Egon Haglund 1966 vid AB Åbo Båtvarf i ovan). □ Finland för stiftelsen □ Vidare meddelar Edmond Grängesbergs-koncernens Ingvar Kronhamn Bäck att MD 227 Vikingen Semesterhem (tjänstemän På sidan 27 i Länspumpen registrerades vid tull nen). Materialet är glasfiber- 1997:2 är galeasen med kammaren i Marstrand den 2 armerad plast, största längd storseglet Zeus från Halls december 1912 och ägdes av 10.63 m, mallad bredd 3.17 m, OBS ! bäck (reg.nr. 4484) och inte August Andersson, Klädes mallat djup 1.70 m. År 1993 Stoppdag för ma holmen. Han efterfrågar om som anges i artikeln Havs byttes den ursprungliga nus till Frågor och örn. någon kan berätta mer om Volvo Pentamotorn, en MD fartygets historia, utöver vad 19, till en MD 22 A på 43 KW. Svar den Leif Lundgren, Rönnäng som nämnts ovan. Syd Långö har 25 november □ passagerarfartygscertifikat Redaktionen för 18 passagerare i Alla kanske inte känner till att Havsörn varit med på bild tidigare i Länspumpen. På Är haveristen Ingemar? omslagsbilden från Fisk hamnen i Göteborg Läns Bilden på den halvsjunkna Väderö, där hon blev vrak 1952 tjänstgjorde jag pumpen 1996:1 är det hon tremast skutan på sid 42 den 20 november 1948. ombord i Nordia och hade som går på tvärs i älven på (Länspumpen 1997:2) tror Ingemarsmotor vilken var nöjet av att sköta motorn. väg in mot fiskhamnen. jag är Ingemar(reg-nr 4810) en 100 hkrs Seffle, bärgades Den gick för övrigt mycket från Halmstad. Haveri och blev installerad i bra! Alex Persson platsen är troligen Hallands Nordia (reg-nr 7662). År Leif Lundgren, Rönnäng 38 Länspumpen 1997 Lustenbåtarna Namnet på MD 291 Vet inte om ni skrivit något I Länspumpen 1997:2 på om de små bogserbåtarna sidan 38 finns en bild på en som bogserat timmer etc. fiskebåt med distrikts- Undertecknad fick detta kort beteckningen MD 291 av Rune Eriksson i Karlstad upptagen på slip vid Mar och han skriver följande: strands mek. verkstad, vilken "På kortet ser Du en båt påstås vara Roland. Det skall som dragit eller styrt vara Argo från Åstol och hon timmermosor på Klarälven. registrerades vid tull Det fanns under min barn kammaren i Marstrand den dom Lusten 1-12 vilka vi 29 maj 1916 som MD 291 rimmade ramsor till, t.ex. Argo. Ägare var O. Kjellberg, 'Lusten ett har inget vett' Åstol. etc". Kanske någon kan berätta mer om dessa båtar? Lusten 8. Foto: Bertil LudvigssonIVärmlands Museum. Henry Jansson, Källekärr Edmond Bäck Sigge Bergh □ Med anledning av ovanstå ende uppgifter om Argo Historik över ek undrar jag om hon är identisk snipa med 8158 Argo som den 1 mars 1937 såldes av Linus, Eksnipan Gladan med Erik och Arne Olsson samt dimensionerna 7.66 x 2.55 x Rudolf Lorentsson på Dyrön 1.00 m, byggdes i slutet av till Linus Agder, Niklas 1950-talet på västkusten. Hon Lennart och Jonas Lorentsson såldes till Mälaren för ca 10 år på Dyrön med 1/3 vardera? sedan och har idag Åbo som Denna Argo befann sig den hemmahamn. Under den 15 januari 1940 på fiske två sista vintern hon var hemma nautiska mil NO Pater Noster hörande i Sverige renovera då hon i snötjocka sprang des hela båten, till och med läck och sjönk. Besättningen motorn vilken är en Volvo Känner någon igen eksnipan Gladan? Foto: Th Norling. räddades av Dalia från Åstol. Penta MD 6. Denna är dock inte den ursprungliga. Jag är Krister Bång nämligen intresserad av byggnadsort, varv och liga motortypen? hennes bakgrund och skulle kanske även själva båt därför uppskatta om någon byggaren. Kan hon vara en Th Norling Mariegatan 12 kunde identifiera snipans orustsnipa? Den ursprung SF-201 00 ÅBO Efterfrågat passage rarfartyg Passagerarfartyget som ligger tillsammans med R/V Skagerak i De okändas bildkavalkad (Länspumpen 1997:2) är pilgrimsfartyget Najd II. Hon byggdes 1957 som den belgiska Ostende- Dover färjan Koningin Elizabeth av Cockerill. Fartyget hade två systrar, Roi Leopold III och Reine Astrid. Koningin Elizabeth såldes 1978 till Cypern och döptes om till Abha. Hon sattes i tjänst som pilgrims- fartyg i Röda havet. Efter en tid ändrades namnet till Najd II. År 1984 blev hon skrot i Grekland. Richard Areschoug, Stockholm Okänd skuta Vilken är skutan som ligger i Västerviks hamn? En okänd tremastare i Västervik på 1910-talet. T. Karlsson och P.G. Winnestad Länspumpen 1997 39 LL 635 N olsö i hemmahamnen den 16 augusti 1997. Observera att distriktsbeteckningen (LL) är två uppochnervända sjuor. Foto: Terje Fredh. Något om Nolsö från Vajern Av Krister Bång et händer just nu händer det Den Nolsö som här beskrivits var byggd var redare och Folke befälhavare. De an mycket på fiskefartygs- av ek på Ekenäs Skeppsvarv en bit söder dra var Karl Erik, Ingvar och Lennart. Alla marknaden. Nästan varje dag om Kalmar i Småland. Detta varv har väl hette de Johansson i efternamn. hörD man om nya eller planerade affärer. mest sysslat med skutor, men en och an Med åren skedde en del förändringar Många rykten är i svang. En affär som nan fiskebåt har man också hunnit med. inom rederiet. 1984 utsågs Ingvar Johans nyligen genomförts är bytet av Nolsö på Beställare var ett partrederi på Donsö son till ny huvudredare. Väjern. med Justus Karlsson i spetsen. Fartyget 1989 ansåg man Ziva uttjänt. Man sålde Det kan tyckas underligt att man döper levererades som Åsa (GG 36). I samband henne då för 286.000 kr till Ö-Varvet AB en båt till Nolsö, som ju är en känd ö med med att man tog emot nybygget såldes den på Öckerö och i augusti samma år anmäl fyr på Färöarna, långt från de fiskevatten gamla Asa (9308) till Simrishamn. Hon des att hon var upphuggen. båten Nolsö nu fiskar i. Det finns dock en finns f ö ännu kvar som Saltö (VG 44) av Fast det var inte riktigt sant. Mycket tradition av dylika namn. Det finns fiske Bua. hade visserligen avlägsnats men Stefan båtar som hetat t ex Jan Mayen, 1965 var dags för en kedjeaffär. Rättvik och Gilbert Olsson i Väjern var på jakt ef Shamrock, Rockall och Ryvingen. på Donsö hade beställt en ståltrålare i Mar ter en ny fiskebåt, med sig hade man också Det var i våras som Nolsö blev i sådant strand. Därför sålde man sin gamla Rätt John Hansen. Och man fastnade för Ziva. skick att man beslutade sig för att hugga vik, som ju inte var så gammal (byggd i Man köpte henne för 465.000 kr och gav upp henne. Den stora styrhytten lyftes av Rönnäng 1962), till AB Helge Olssons henne namnet Nolsö (LL 635). Det var på hemorten. Det finns planer på att an Fartygsagentur i Marstrand. Därifrån mycket krångel med myndigheterna vända den som kiosk. På midsommarda köpte Justus Karlsson denna Rättvik (som innan man kunde börja fiska med Nolsö, gen bogserades Nolsö ner till Lysekil där förstås blev Åsa) och lämnade Ekenäs-Åsa som enligt byråkratin inte längre fanns. Stiftelsen Lars Laurin tog hand om i utbyte. Denna Åsa attraherade folket på Fartyget fick till sist några "nådeår" innan Skandiamotorn. Därefter bogserades skro Ziva I från Vrångö. Så man lämnade sin klockan klämtade sommaren 1997. vet upp till Hunnebostrand och Lök nyinköpta Ziva 1 (9478) till Helge Olsson Som ersättning för den skrotade Nolsö holmens industriområde. Där tog danske och fick med sig hem nya Ziva (ex Åsa) köpte Stefan Olsson i juli Solvåg av Rörö. Bent emot och skrotade resten. (GG 264). Det var fem delägare i Ziva. Axel Vid övertagandet på Öckerö fick hon för- 40 Länspumpen 1997:3 N olsö (3) under full gång ut mot fiskeplatsen. Foto: Roland Olsson N olsö (3) lämnar hemmahamnen midsommardagen 1997. N olsö (2) på väg in i Väjern. Foto: Roland Olsson Foto: Roland Olsson N olsö (2) som glassbåt i Åhus. Foto: Roland Olsson N olsö (4) på väg att landa en av sina första fångster på Smögen den 6 augusti 1997. Foto: Per Karlsson. Länspumpen 1997:3 41 stås namnet Nolsö (LL 635). Detta fartyg är en liten ståltrålare på 46 bruttoton. Hon byggdes 1979 av Rönnängs Svets AB i Rönnäng för Johan Albertsson m fl i Bua som Helgoland af Bua(VG 50). Hon användes till kustfiske. I februari 1989 såldes hon till Handels bolaget Solvåg på Rörö. Namnföränd ringen var självklar, Solvåg av Rörö(GG 124). 1996 i februari inköptes hon av Nils Ryberg på Rörö och Gunnar Hansson på Hyppeln. I maj samma år löste Hansson ut Ryberg och blev därmed ensam ägare till Solvåg. Hemorten blev därför Hyppeln men fartygets officiella namn ändrades inte. Och det var alltså Gunnar som sålde sitt fartyg till Stefan. Den första N olsö som inköptes till Väjern var Judith av Fisketången. Detta Ziva av Vrångö någonstans i Göteborgs södra skärgård den 19 juli 1971. Foto: Krister Bång. Ture), dennes son Raymond samt bror sonen Gilbert Olsson. Namnet blev Nolsö. Mellan jul och nyår 1965 gjordes en by tesaffär med Vilgot Johansson m fl i Skär hamn (se nedan för närmare detaljer) och Nolsö hamnade nu på Tjörn med namnet Oregon. Vilgot var ju oljehandlare och inte fis kare så Oregon hyrdes ut till en dansk fis kare bosatt i Lysekil. Vid landning av fisk i Lysekil hösten 1967 råkade han köra in i piren och Oregon sprang läck. Hon tog sig snabbt till Lyckans Slip i Fiskebäckskil. Där konstaterades att skadorna var så stora att en reparation inte skulle löna sig. Så Oregon skrotades. Motorn togs till vara och sattes in i Munktell från Smögen. Den 1965 inbytta Nolsö var byggd av ek och fur 1948 av Knippla Skeppsvarv på Källö Knippla. Hon var troligen ett av de sista fiskefartygen som byggdes "från N olsö (ex Ziva) på ingång till Väjern i augusti 1993. Foto: Jan Johansson. stock tm ieverans" vid varvet. Skepps- fartyg var byggt 1932 av Hälleviksstrands slip & varv på Orust. Beställare var brö derna Hylow, David och Nils Bengtsson i Gravarne. Även Bengt Bengtsson hade del i fartyget. Men efternamnet till trots var Bengt inte släkt med brödratrion. I januari 1949 inköptes hon av ett nytt fiskelag med bas på Fisketången. Även nu var det fyra delägare. Valdemar Anders son och dennes svåger Harry "på Sunt", d v s Harry Andersson på Hasselösund. Vidare Valdemars halvbröder Rune och Lennart Pettersson. Man behöll namnet Judith och även fiskenumret LL 635. Detta nummer övertogs senare också av Nolsö och man har sedan dess använt det på sina båtar. I samband med en ombildning av rede riet utsågs i juli 1959 Rune Pettersson till ny huvudredare. Hösten 1963 såldes Judith till Väjern. Köpare var Torild Olsson (kallades för Den första N olsö frän Väjern (1963-65). Foto från Roland Olsson. 42 Länspumpen 1997:3 byggmästare var Alvar "i Sjöhagen" (egentligen Karlsson) med förflutet på Skredsviks Varv. Beställare var bröderna Eskil och Stefan Magnusson i Onnered. Nybygget ersatte Roxen (8563) som sålts till Fiskebäck och fått namnet Rossvik. Även nybygget fick namnet Roxen. I slutet av 50-talet började man bygga ståltrålare i snabb takt. Fiskarna på Roxen hängde med på den vågen och beställde en ståltrålare vid Nya AB Göteborgs Varv. Lagom till leveransen av denna i juli 1960 såldes knipplabygget till Oskar Bernhard Uno Kornerliusson m fl på Hönö. Nam net ändrades samtidigt till Klondyke (GG 305). Även hönöfiskarna beställde efter ett tag ett nytt fartyg. Valet föll på Hälleviks- strands Slip och 1963 levererades den nya Klondyke I (10362). Då hade man redan sålt sitt gamla far GG 305 Klondyke av Hönö blev sedemera N olsö (2). Foto: Göran Johansson. tyg till Sigward Carlsson på Knippla. Detta ägde rum i maj 1963. Den 5 oktober samma år såldes hon vidare till bröderna Alfred och John Sandberg i Bleket på Tjörn var vid namnet ändrades till Oregon (LL 479). Något gick emellertid snett och ett år senare gick man i konkurs. Oregon över togs i januari 1965 av fordringsägarna. Vil- got Johansson i Skärhamn, som hade sålt olja, blev huvudredare. Övriga delägare var Erik Edman, som sålt is, och Henry Wärnhamn i Skandinaviska Fartygs- agenturen. Fartyget lades upp i väntan på försäljning. I december 1965 blev affären klar med Torild, Raymond och Gilbert Olsson i Väjern. Kontraktet skrevs under på nyårs afton 1965. Väjern-fiskarna hade fått en nyare båt och fordringsägarna en lägre kapitalskuld att förränta. Nyförvärvet fick förstås namnet Nolsö (LL 635). På hösten 1968 gick Ture iland. Ray N olsö (2) passerar Roparebacken den 15 juli 1968. Foto Krister Bång. mond och Gilbert övertog nu hans del och blev således hälftenägare i Nolsö. Gilbert utsågs till huvudredare. 1978 köpte Gilberts söner Roland och Stefan ut Raymond och man fortsatte fis ket "inom familjen". Raymond köpte sam tidigt en egen båt, Florön. Tre år senare köpte Roland ut sin bror Stefan. 1988 köpte så Stefan Rolands hälft i Nolsö då Roland och hans son Mikael köpte Svanvik. Under hösten 1989 slutade man fiska med Nolsö. Hon avrustades på Smögen och såldes sedan till Åhus för att bli glass båt. Och i Åhus ligger hon fortfarande. Numera har hon fått konkurrens av den gamla smögentrålaren Tryggö. Om någon saknar den Nolsö som i mit ten av 50-talet hörde hemma på Hasselö- sund beror det på att det inte finns någon koppling mellan dessa olika Nolsö. Hasselösundsbåten kommer dock att be handlas i ett kommande nummer av Läns- N olsö (2) som "isbrytare" den stränga vintern 1970. Foto i februari 1970 av Lennart pumpen. g Samuelsson. Länspumpen 1997:3 43 Länspumpen • Box 421 • 401 26 Götebore NYHET ISBRYTARE “It0"""16' Historik om svenska isbrytartjänsten under 100 år och med statsisbrytarna under 80 år Ett stort källforskningsarbete ligger bakom denna bok. Resultatet är en bred redovisning av bakomliggande planering och beslut. Gamla och nya isbrytartyper beskrivs med egen skaper, utrustning, data och prestanda. Om verksamheten under svåra vinterförhållanden berättas, med den dramatik och spänning som alltid kännetecknat isbrytning. Om livet ombord berättas i krönikeform av dem som varit med. Här visas på arbetsglädje och gemenskap. Författare är Staffan Fischerström - mångårig befälhavare på isbrytare. Verk samheten är i boken presenterad som ett uppslagsverk, med tabeller och ritningar. Inbunden, 320 sid, 275 ill. Summary in English. Pris 390:- MINSVEPARE Historik om svenska flottans minsvepare - på vakt och i arbete under 100 år Boken belyser den riskfyllda och farliga minröjningsverksamheten som blev följden av två världs krig. Det är främst minsvepning och röjning i allvarstider som här får sin beskrivning, men det ingår också lättsammare historier. Även den fredstida utbildningen är belyst liksom verksamhe ten som stödfartyg åt fisket. Därutöver redovisas historiken över minsveparna och materielens utveckling som ett uppslagsverk, samt tabeller och ritningar. I tabellverket finns 181 minsvepare redovisade. Innehållet är på 288 sidor illustrerat av mer än 200 bilder, planscher och skisser i färg och svartvitt. Inbunden, hård pärm, skyddsomslag. Av Hans Bergström och Paul Swan. Pris 3 8 0 :- VASAORDEN En historik om den svenska kungliga slupen - en riksklenod ”Vasorden är en glimt, en av de vackraste, inte alltigenom äkta, men den enda sjövärdiga från Elias Martins, Bellmans och af Chapmans stolta vattenstad, en stad som alltjämt lever och som älskas som bild och dikt, men som bara styckvis finns kvar i verkligheten”. Var gång denna i vår tid unika roddfarkost tas fram och visar sig på Stockholms vatten får varje betraktare en glädje känsla. Historiken innefattar en jämförelse med andra nationers ceremonislupar, om den ursprung liga Vasaordens byggande och utnyttjande, samt den ny slupens byggande och utnyttjande fram till våra dagar. Av Bo Nyman och Bror Hallång. Inbunden, 112 sidor, rikt illustrerad med omkring 100 bilder, de flesta i färg. Svensk och engelsk text. Pris 325:- MOTORTORPEDBÅTARNA Krönika över svenska flottans MTB 1919-1978 Mtb-folket betraktades länge som ett främmande släkte, en samling fartgalna bohemer och sjörö vare, som rusade omkring på havet så länge grejorna höll. De ansågs befinna sig fjärran från den militära disciplin, pompa och ståt, skrivna och oskrivna lagar, som sedan urminnes tider reglerat verksamheten ombord på ett kungligt fartyg. De var början till utvecklingen mot visserligen små men avancerade stridsfartyg, med effektiv vapenutrustning, den lätta ytattack som i dag är flot tans ryggrad. Krönikan består av ett åttiotal berättelser om mtb-livet ombord och iland. Det är mtb-chapparna själva som berättar. En del är kanske skrönor, men det mesta är alldeles sant. Pocketformat med ill, 233 sid. Av Bo Nyman. Pris 175:— Angivna priser är för Klubb Maritims medlemmar. Böckerna finns i bokhandel eller kan beställas direkt från: CB Marinlitteratur Bengt Horns väg 28 311 37 Falkenberg tel och fax 0346 - 123 33 [e-post: [email protected]]