Årets på historik av Lennart Frediksson

Inför Rödakorskrets 50-årsjubi- de dock en stolthet över titeln och de tyckte leum 1990 planerade kretsstyrelsen för en att fler socknar på ön borde vara förtjänta stor fest med middag och många aktivite- av att känna samma stolthet. Det skulle ter. Allt skulle ske i Lokrume bygdegård i också kunna vara en sporre till utveckling början av juni under jubileumsåret. När framförallt av föreningslivet i socknarna. jubileet närmade sig var det ett flertal i sty- relsen som ansåg att man hade underlag för Statuter att samtidigt utse Lokrume till Årets socken Under hösten 1990 beslutade styrelsen i på Gotland. Som motivering hade man det Lokrume Röda Korskrets att man skulle förhållandevis rika föreningslivet och fö- påbörja ett arbete med statuter (regler) för retagsamheten i socknen. Begreppet Årets en årlig utnämning av Årets socken på Got- socken hade aldrig använts på Gotland, land. Man utsåg en jury med fem medlem- men innan 1971 – då Gotland bestod av fle- mar. Två medlemmar skulle företräda inne- ra kommuner – hade man under en period varande års Årets socken, två skulle komma brukat utse Årets kommun på ön. från Lokrume Rödakorskrets och en skulle Den 9 juni kom och Lokrume utsåg sig representera Lokrume föreningsliv. Den självt till Årets socken på Gotland. Tidiga- sistnämnde skulle i sin tur ta in underlag re ordföranden i Röda Korskretsen, Gösta och synpunkter för nomineringar från hela Mörrby, hade som bevis på utnämningen Gotlands föreningsliv. tillverkat en miniatyr av det gårdskors som Följande grundkriterier skulle gälla som finns vid gården Lauks i Lokrume (gårds- värdemätare för juryn: korset ägs av Gotlands Fornvänner). Alla de 40 närvarande i bygdegården • En aktiv fritidsverksamhet för såväl applåderade utmärkelsen och kände stolt- unga som gamla på ideell basis. het. Reportage från jubileet kom i Got- • Jubileumsår som aktiverar socknens landstidningarna men uppmärksamheten föreningsliv (25, 50, 75, 100 år etc.). blev ändå tämligen begränsad. Så här drygt • Särskilda positiva skäl som fokuse- 20 år efteråt kan man tycka att det var en rar på socknen under en längre tid. händelse mest innanför bygdegårdens väg- • Rekrytering och framgång med ung- gar. Ingen kan säga att Lokrume inte var domsverksamheten i föreningslivet. förtjänt av titeln, men utnämningen sköttes • Socknens ungdoms- och äldreverk- mycket internt och några utsocknes deltog samhet totalt är framgångsrik, det inte i bedömningen. Många sockenbor kän- vill säga ”en aktiv levande socken”.

från gutabygd 2012 91 • Övriga särskilda skäl som mo- tiveras av en enhällig jury.

När Lokrume utsåg sig själva hade nästan halva året gått och stoltheten kunde man bara njuta av fullt ut under årets resteran- de månader. Mot den bakgrunden beslu- tade man att utnämningen i fortsättningen skulle ske innan kalenderåret börjat. På så sätt kunde man vara Årets socken under hela året. En större kopia av gårdskorset tillverkades för att fungera som vandrings- pris samt ytterligare miniatyrer som skulle behållas av den aktuella socknen som ett minne av utnämningen. Varje kors fick en graverad platta och vandringspriset kom- pletterades varje år med en inskrift av den senaste socknens namn.

Stöd från kommunen och kyrkan Eftersom det inte blev så stort genomslag med utmärkelsen det första året insåg man att det fanns risker i projektet. Hur skulle utmärkelsen komma att uppfattas av utsedd socken? Hur kommer media att rapportera? Kommer allmänheten att respektera valet av socken? För att förankra hela projektet gick man först till Röda Korset på Gotland som direkt stödde idén och dessutom tog på sig att betala framtida kostnader för miniatyr- korsen, gravering av vandringspriset samt kungörelsekostnader. Man kontaktade även kommunstyrelsens dåvarande ordförande Eric Carlsson och biskop Tore Furberg och fick genom dem stöd både från kommunen och kyrkan.

En miniatyr av gårdskorset vid Lauks i Lokrume delas ut som vandringspris till Årets socken.

92 Årets socken på Gotland historik önskat få förhandsinformation om aktuell När 1992 socken för sin planering. Tiden gick och att utse någon socken för Sedan 2010 har Lokrume Rödakorskrets 1991 var för sent utan nu var siktet inställt bytt namn till Lokrume- d:o då både på 1992. Första jurymötet hölls den 13 no- medlemmar och styrelseledamöter fördelar vember 1991 och då beslutade man enhälligt sig tämligen jämnt mellan dessa två sock- att utse När till Årets socken 1992. I moti- nar. Beslut om kommande Årets socken fat- veringen nämns bland annat Närs rika för- tas på ett jurymöte under hösten då en av eningsliv, äldreprojektet »Närhet« och ge- representanterna från innevarande Årets nomförandet av Varpa-SM som skedde på socken i regel är ordförande. Varje jurymed- ett förtjänstfullt sätt. lem får nominera en eller två socknar samt Uppmärksamheten blev dock inte sär- motivera sitt val. Alla gotländska socknar skilt stor och det gällde under flera år har möjlighet att nomineras även de som framåt. Undan för undan ökade emellertid tidigare innehaft titeln. Ordföranden har kunskapen och intresset för utmärkelsen. sedan att leda mötet så att en socken blir ut- Socknarna skapade nya evenemang under sedd. Hittills har utnämningen skett enhäl- parollen Årets socken. Man satte klister- ligt varje år. Genom att en representant för märken på sina bilar för att visa stoltheten innevarande Årets socken leder mötet och och gick omkring i kepsar och tröjor och dessutom har utslagsröst säkerställs att ny med kassar i händerna – stoltheten var kunskap och nya perspektiv tillförs nomi- översatt till textiltryck. neringsarbetet. Rödakorskretsen svarar för Nu under 2000-talet har uppmärksam- kontinuiteten i arbetet, något som har fört heten blivit betydligt större både från me- med sig att man uppmuntrat de bästa insat- dia och gotlänningar i gemen. Detta har serna hos föreningar, företag och enskilda gjort att utnämningen blivit en möjlighet i sin hemsocken – likt en stafettpinne som för socknen att stärka sina föreningar, öka går över ön. samverkan mellan föreningarna och mel- Följande socknar har haft denna stafett- lan det lokala näringslivet och föreningarna pinne: för att på så sätt få fler i socknen att enga- gera sig lokalt och tänka lokalt i dess bästa 1990 Lokrume innebörd. Senaste åren har ett mindre EU- 1991 Ingen utnämning bidrag varit möjligt att få för att genom- 1992 När föra vissa aktiviteter och för att med sock- 1993 Väskinde engränsskyltar tala om vilken bemärkt ort 1994 Rone besökaren för tillfället befinner sig i. Under 1995 ett antal år har Årets socken stått som värd 1996 för PrimörPremiären (den gotländska mat- 1997 Vallstena festivalen som anordnas i maj varje år) vil- 1998 Östergarn ket ytterligare stärkt socknen. Intresset från 1999 Burs media har till och med varit så stort att de 2000 Fårö

92 Årets socken på Gotland historik från gutabygd 2012 93 2001 Dalhem 2002 Levide Länsbygderådet i juryn 2003 Länsbygderåden, som finns i alla Sveriges 2004 län och lyder under organisationen Hela 2005 Rute Sverige skall leva, har infört utmärkelserna 2006 Bunge Årets kommun och Årets lokala utveck- 2007 lingsgrupp. Dessa utmärkelser har syften 2008 Ardre som i stort sett överensstämmer med dem 2009 Fole som på Gotland gäller för Årets socken. 2010 Under 2011 ändrades statuterna och i fort- 2011 Sanda sättningen ingår förutom två representan- 2012 Stånga ter från innevarande Årets socken, två från Lokrume-Fole Röda Korskrets och två från I utmärkelsen ligger inte alltid att man lyck- Länsbygderådet på Gotland. Länsbygderå- ats bäst med allt utan det kan lika gärna det förlägger sedan ett antal år tillbaka sina vara att man utifrån sina förutsättningar vi- årsmöten i Årets socken. Genom detta utö- sar prov på kollektiv framtidstro och vilja. kade samarbete blir det förhoppningsvis yt- terligare genomslag för utmärkelsen Årets socken och därmed ett starkare stöd till alla som arbetar för en positiv utveckling av den gotländska landsbygden.

94 Årets socken på Gotland historik