Bild Och Text I Astrid Lindgrens Värld
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bild och text i Astrid Lindgrens värld Ehriander, Helene; Hedén, Birger 1997 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Ehriander, H., & Hedén, B. (Red.) (1997). Bild och text i Astrid Lindgrens värld. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 13). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Bild och text i Astrid Lindgrens värld Redaktörer Birger Hedén och Helene Ehriander 1 Tryckt med bidrag från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Helgonabacken 12 223 62 LUND Författarna och Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 1997 Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 91-88396-12-6 Tryck: Reprocentralen vid Lunds universitet LUND 1997 Innehåll Förord 5 MARTIN HARRIS: ”Det är ingen ordning på allting, och man hittar inte vartenda dugg.” En läsar- och kontextorienterad studie av text och bild i Pippi Långstrump under tre perioder 7 BIRGER HEDÉN: Pippi e’ crazy! 45 THOMAS STORN: Från bok till serie. Transmedieringen av Pippi Långstrump 57 ANNA CARLSSON: Landet som Icke Är och Landet i Fjärran – det är en världslig sak. De fantastiska intertexterna i Astrid Lindgrens Karlsson-böcker 85 HELENE EHRIANDER: Exotisk vardag 111 MARIA HULTMAN & PERNILLA TEJERA: Bilden av Emil 125 TITTI PERSSON: Mamm- och pappläsning. Astrid Lindgrens ge- staltning av föräldrar granskad ur genusperspektiv 141 Förord Förord Astrid Lindgrens texter har sina rötter i världar som den muntliga berättel- sen, barnlitteraturtraditionen, konstsagan eller vuxenlitteraturen och film- komedin. Samtidigt har den i sin tur blivit en del av sådana sinsemellan skilda världar som den tecknade serien och den fotografiska bilderboken eller barnfilmen och TV-serierna. Astrid Lindgrens textvärld har dessutom alltid stått i direkt kontakt med olika bilderbokskonstnärers världar, såsom konstnärerna Ingrid Vang Ny- mans, Ilon Wiklands, Björn Bergs och fotografen Anna Riwkins. Uppsatserna i Bild och text i Astrid Lindgrens värld ger sju perspektiv på förbindelserna mellan de här världarna, något annorlunda än de oftast åter- kommande när det gäller analys och tolkning av Astrid Lindgrens verk. De har sitt ursprung i två kurser som hållits vid Litteraturvetenskapliga institu- tionen i Lund i ämnet Barns och ungdoms läsning. Den första kursen, ”Astrid Lindgren och hennes illustratörer”, gick vå- ren 1995 med Birger Hedén som lärare. Ur de studierna föddes idén till Martin Harris’ analys av den betydelse också senare representationer av Pippi än text och bilder de tre första böckerna, kan ha haft för barns motta- gande och upplevelse av Pippi. I uppsatsen görs nedslag vid tre betydelse- fulla tidpunkter från originalutgivningen 1945 fram till den tecknade filmversionen hösten 1997. Från samma kurs härstammar också Maria Hultmans och Pernilla Teje- ras analys av Björn Bergs illustrationer till böckerna om Emil i Lönneber- ga. Den är inriktad på teckningarnas samspel med texten både innehålls- och layoutmässigt, samt på illustrationerna uppfattade som ”kommentarer” till texten med utgångspunkt i Ulla Rhedins teorier i Bilderboken. På väg mot en teori (1992)om den expanderade texten. Den andra kursen från vintern 1996 hette kort och gott ”Astrid Lind- gren” och hade Birger Hedén och Helene Ehriander som lärare. Ur arbetet med den kommer Thomas Storns studie av hur Pippi Långstrump av sin första tecknare, Ingrid Vang Nyman, flyttades ur bokillustrationernas värld 5 Förord in i seriernas, nämligen i barntidningen Klumpe Dumpe på 1950-talet och vilka förändringar som därvid inträffade med både Pippi, Tommy och An- nika. Anna Carlsson ägnade sig åt att undersöka hur Karlsson på Taket förhål- ler sig intertextuellt till andra, tidigare figurer ur den fantastiska berättel- sens stora värld, men också hur han kan tänkas fungera i det intressanta spänningsfältet mellan realism och fantasi, som ofta utgör grunden för barnlitteratur i allmänhet och Astrid Lindgrens berättelser i synnerhet. Titti Persson tog sig före att granska gestaltningen av föräldrarna i Lind- grens författarskap ur genusperspektiv med sikte och fann paradoxen ”att Astrid Lindgrens samlade produktion kan vara så radikal och så konserva- tiv samtidigt”. Birger Hedéns bidrag påvisar något av bakgrunden till det crazybetona- de hos Pippi, som återfinns inom film och teater vid tiden före och under Pippis tillblivelse, medan Helene Ehriander uppmärksammar samarbetet mellan Astrid Lindgren och Anna Riwkin i deras fotografiska bilderböcker om barn i främmande länder. Helene Ehriander Birger Hedén 6 ”Det är ingen ordning på allting” ”Det är ingen ordning på allting, och man hittar inte vartenda dugg.” En läsar- och kontextorienterad studie av text och bild i Pippi Långstrump under tre perioder Martin Harris Inledning Vid analyser av barnlitteratur borde en av de mer relevanta frågeställning- arna vara hur man når fram till barns läsning och upplevelse av litteraturen. Ett problem som jag tror hindrat många barnlitteraturvetare från att under- söka hur barn tolkar böckerna är, att de antar att man måste göra intervjuer med barn som läst böckerna eller låta dem skriva om hur de upplever dem. Jag vill påstå att man med icke-empiriska läsarorienterade metoder kan nå fram till trovärdiga antaganden om läsarnas tolkningar. Läsarorienterade litteraturstudier utgår från att läsaren utifrån vissa förutsättningar gör tolk- ningsval i texten. Dessa förutsättningar består bland annat av den samhälle- liga kontexten, men också av personliga särdrag. I enlighet med detta borde alltså tolkningar av böcker förändras i samband med att samhället föränd- ras, de blir på så vis historiskt bundna. Barn har speciella förutsättningar och en alldeles egen litterär kontext. Kan man beskriva den kan man för- modligen också ge generella svar på hur en speciell text med stor sannolik- het tolkades under ett visst historiskt skede. I mitt fall rör det sig om Pippi Långstrump och tre perioder i hennes liv som fiktiv figur. Den fråga jag ämnar försöka besvara i den här uppsatsen är om kontex- ten och läsarna förändrats så pass mycket mellan de olika perioderna, att läsningarna av Pippi kommit att avsevärt förändras och/eller om de nya ut- gåvorna och medierna gett Pippi Långstrump nya karaktärsdrag. Syftet är således att undersöka hur unga läsare under tre tidsperioder tolkat och iden- tifierat sig med olika karaktärer i Pippiböckerna beroende på hur de är av- bildade (som illustrationer, i skrift eller på annat sätt). 7 Martin Harris Att jag valde just Pippi beror på att böckerna om Pippi Långstrump än idag är nästan lika populära som de var för 50 år sedan; få andra barnböck- er har haft en livslängd och popularitet som kan jämföras med Pippis. Livs- längden avgjorde i första hand valet av analysobjekt. Sedan 1945, då första boken om Pippi Långstrump kom ut, har många litteraturvetare analyserat böckerna, men få har analyserat den visuella framställningen av Pippi och hur illustrationer, fotografier, filmbilder, da- torbilder m.m. relaterar till texterna. Periodindelningen Under Pippi Långstrumps 50-åriga historia har hon, som jag ser det, varit mer aktuell under tre perioder än under övrig tid. Hos barnen har Pippi un- der hela sitt 50-åriga liv varit mycket populär, men de perioder jag funnit vara av särskild aktualitet och valt att närmare studera har varit sådana när nya utgåvor, filmer m.m. om Pippi Långstrump kommit ut. Mellanrummen mellan perioderna är omkring 15 år, vilket jag tror är tillräckligt för att sig- nifikanta förändringar skall ha kunnat ske i samhället, som i sin tur kan ha haft någon större effekt på barns läsningar av Pippi Långstrump. Pippifebern 1945–1952 Pippi Långstrump blev för Astrid Lindgren och Rabén & Sjögren omedel- bart en bästsäljare, vars uppföljning inte lät vänta på sig. Fram till 1952 hade inte mindre än tio olika trycksaker om Pippi kommit ut, en film haft premiär, en teaterpjäs spelats på scener runt om i landet och en radioupp- läsning ägt rum (1946). Att jag valt 1952 som slutår för den här perioden är dels för att den inte skulle bli för lång och ogripbar (jag kunde ha fortsatt fram till 1959 då Ingrid Vang Nyman dog och nyproduktionen för ett tag upphörde), dels därför att huvuddelen av det nyskrivna materialet om Pippi