StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6
Arbetspendling till och från Västerås år 2013
Konsult och Service, Utredning och Statistik 721 87 Västerås [Skriv text] 021-39 00 00, StatistikInfo produceras av Konsult och Service på www.vasteras.se uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för Teresia Götlin, 021-39 45 24 avtalet om kommungemensam basstatistik. VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Sammanfattning I Sverige var det år 2013 totalt drygt 1 520 000 personer som pendlade från sin bostadskommun för arbete, vilket är en ökning med en halv miljon sedan år 1993. Arbetspendling är idag vanligt och inte minst i mälardalsregionen. I länen Västmanland, Stockholm, Uppsala, Örebro och Södermanland var det år 2013 närmare 682 000 personer som pendlade över sin över kommungräns för sitt arbete.
De personer som pendlar in till ett arbete i Västerås kan i viss mån anses som potentiella inflyttare, medan utpendlarna kan ses som potentiella utflyttare från kommunen. Infrastrukturen och förutsättningarna att snabbt och smidigt ta sig till arbete i annan kommun har betydelse för människors val att pendla eller inte.
I det här Statistiska Info:t redovisas omfattningen och utvecklingen av den arbetspendling som sker till och från Västerås. Det är endast pendling förknippad med arbete, det vill säga arbetspendling, som redovisas i statistiken. Pendlare definieras därmed som förvärvsarbetande vars arbetsställe är registrerat i en annan kommun än bostaden. Det innebär att de som bor utanför Västerås kommun och som studerar på Mälardalens högskola i Västerås eller på någon av stadens gymnasieskolor, inte ingår i redovisningen.
Utpendlare 2013 Inpendlare 2013
Antal Andel Antal Andel Utpendlare 10 654 varav män 6 553 62 % Inpendlare 14 239 varav kvinnor 4 101 38 % varav män 8 587 60 % varav kvinnor 5 652 40 % Pendlar till... Stockholms län 3 663 34 % Pendlar från... Västmanlands län 2 882 27 % Västmanlands län 7 658 54 % Övriga Sverige 4 003 38 % Övriga Sverige 6 581 46 % utomlands 106 1 %
Största utpendlingskommun Största inpendlingskommun Stockholm 2 218 21 % Hallstahammar 2 226 15 %
Vanligaste åldersgruppen Vanligaste åldersgruppen 35-44 år 2 569 24 % 45-54 år 3 480 24 %
Vanligaste näringsgren Vanligaste näringsgren Tillverkning och utvinning 1 615 15 % Tillverkning och utvinning 2 504 18 %
Vanligaste utbildningsnivå Vanligaste utbildningsnivå Eftergymnasial utbildning 5 502 52 % Gymnasial utbildning 7 148 48 %
2 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Definitioner Förvärvsarbetande = Enligt RAMS räknas en person som förvärvsarbetande om de genomfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november månad
Utpendlare = Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun
Inpendlare = Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun
Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare Inpendlare 2011
Pendlingens omfattning och utveckling Antalet arbetspendlare har ökat de senaste decennierna. Vissa enskilda år har det varit upp- respektive nedgångar i pendlingen men trenden är uppåtgående för åren 1985-2013. Inpendlingen har stigit varje år sedan år 2003. Utpendlingen har ökat sedan 1996, med undantag för år 2009. Ökningen av utpendlare dock inte lika stor som ökningen av inpendlare, vilket ger Västerås ett ökande pendlingsnetto sedan år 2007. Totalt hade Västerås 3 585 fler inpendlare än utpendlare år 2013. Antalet personer som arbetspendlade till Västerås var 14 239 medan 10 654 arbetspendlade i motsatt riktning.
Figur 1 | Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år 1985-2013
Antal personer
16 000
14 000
12 000
10 000 Pendlingsnetto
8 000 Antal inpendlare Antal utpendlare 6 000
4 000
2 000
0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År
År 2013 minskade andelen utpendlare något bland förvärvsarbetande västeråsarna. Sedan år 2007 har andelen legat runt 16 procent, med små variationer mellan åren.
I ett längre tidsperspektiv har dock arbetspendlingens betydelse för västeråsarnas förvärvsarbete ökat. År 1985 var det 6,9 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlade till arbete i annan kommun, medan motsvarande siffra under de senaste tio åren
3 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013 legat på 14 procent eller mer. Andelen har ökat med drygt 9 procentenheter under perioden 1985-2013.
Figur 2 | Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, 2000-2013
Andel (%)
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
År
För att få en uppfattning om de data som presenterats kan det underlätta att jämföra data med andra kommuners data. Det urval av kommuner som gjorts baseras på likheten med Västerås avseende antalet invånare och geografisk placering. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central tar det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central.
Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm. Jämförs andelen utpendlare så är andelen störst i Uppsala, vilket eventuellt kan förklaras med närheten till Stockholm i jämförelse med övriga kommuner i urvalet. Andelen utpendlare i Västerås ligger i nivå med andelen utpendlare i Eskilstuna, Linköping och Örebro. Norrköping har en något större andel utpendlare.
Jämför man andelen inpendlare mellan kommunerna ligger Västerås i nivå med Uppsala och Norrköping. Linköping har störst andel inpendlare vilket kan bero på att en så stor stad som Norrköping ligger förhållandevis nära samt att Östergötland som län har många fler tätorter än övriga län för städerna i urvalet. Östergötland hade år 2010 93 tätorter och totaltbefolkningen var närmare 430 000, att jämföra med Uppsala län, vilket ligger närmast Östergötlands siffror, som år 2010 hade 68 tätorter och en totalbefolkning på 336 000 invånare. Eskilstuna har minst andel inpendlare vilket kan antas bero på att det i jämförelse med de andra kommunerna har en mindre arbetsmarknad.
4 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Figur 3 | Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2013
Andel utpendlare Förändring Förändring Förändring mellan år mellan år mellan år 2008-2013 2003-2013 1998-2013 Kommun år 2013 år 2008 år 2003 år 1998 Uppsala 22% 23% 21% 22% -1,1% 1,4% 0,4% Eskilstuna 17% 16% 14% 11% 1,5% 2,8% 5,7% Linköping 15% 15% 13% 13% 0,2% 2,6% 2,7% Norrköping 19% 18% 15% 13% 0,6% 3,3% 6,1% Örebro 16% 16% 14% 14% 0,8% 2,1% 1,9% Västerås 16% 16% 14% 12% -0,2% 2,2% 4,3%
Andel inpendlare Förändring Förändring Förändring mellan år mellan år mellan år 2008-2013 2003-2013 1998-2013 Kommun år 2013 år 2008 år 2003 år 1998 Uppsala 20% 20% 19% 14% 0,8% 1,4% 6,1% Eskilstuna 15% 15% 14% 12% 0,6% 1,5% 3,6% Linköping 23% 22% 21% 19% 0,7% 2,5% 4,5% Norrköping 20% 19% 17% 16% 0,9% 2,1% 3,1% Örebro 22% 23% 21% 20% -0,3% 1,1% 2,5% Västerås 20% 18% 17% 18% 1,9% 3,1% 2,7%
Det finns ett negativt samband mellan människors pendlingsbenägenhet och pendlingens restid. Det innebär ju längre pendlingstid desto färre är villiga att pendla. Följaktligen är infrastrukturen och snabb kommunikation av stor vikt för människors val att pendla.
Figur 4 | Relationen mellan pendlingsbenägenhet och pendlingens restid
Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
5 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Varifrån och vart pendlingen sker I figur 4 visas in- och utpendlingsströmmarna till och från Västerås år 2013. Totalt var det nästan 56 200 personer som både bodde och arbetade i Västerås år 2013. Drygt 10 650 västeråsare pendlade till ett arbete utanför kommunen, varav 34 procent pendlade till kommun i Stockholms län och 27 procent pendlade till kommun inom Västmanlands län. Totalt var det cirka 84 procent av pendlarna som åkte till en kommun i Västmanland, Stockholms Uppsala eller Södermanlands län.
Förutom de som både bor och arbetar i Västerås, var det ytterligare cirka 14 240 personer som hade sin arbetsplats i Västerås. Störst andel inpendlare, 54 procent, kom från Västmanlands län. Totalt kom 86 procent av inpendlarna från Västmanlands, Uppsalas, Stockholms eller Södermanlands län.
Figur 4 | In- och utpendling till och från Västerås kommun, år 2013
Sveriges län, 2007-
Västmanlands län
■Vanligaste 6 581 pendlingslänen 56 234 7 772 Västerås kommun
Grundkarta: SCB
6 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
År 2013 hade närmare 70 500 personer sin arbetsplats i Västerås. Cirka var femte av de som har sin arbetsplats i Västerås pendlar till Västerås för sitt arbete. Bland de som pendlade till Västerås bodde något fler i länet, cirka 7 660 personer, jämfört med antalet inpendlare bosatta utanför länsgränsen som var drygt 6 580 personer.
Det län, bortsett från Västmanlands län, som störst andel inpendlare kom från var Uppsala län då cirka var åttonde inpendlare kom därifrån. Från Stockholms län, liksom Södermanlands län, kommer tio procent av de som pendlar till Västerås.
Figur 5 | Förvärvsarbetande inpendlare efter bostadens belägenhet, län, år 2013
Västmanlands län exkl. Västerås 3% 11% Uppsala län
10% Stockholms län
Södermanlands län 10% 54%
Örebro län
12% Övriga Sverige/Utomlands
Totalt förvärvsarbetade 66 888 västeråsare år 2013, av vilka drygt 84 procent bodde och arbetade i Västerås. Av de förvärvsarbetande i Västerås var det följaktligen 16 procent som pendlar till sitt arbete i annan kommun. Störst andel av utpendlarna, 34 procent, har sitt arbete i Stockholms län. En stor andel, 27 procent, pendlade inom Västmanlands län.
Figur 6 | Förvärvsarbetande västeråsare efter var de har sin arbetsplats, år 2013
Västmanlands län exkl. 13% 3% Västerås 27% Stockholms län
Uppsala län 11%
Södermanlands län
12% Örebro län
34% Övriga Sverige/Utomlands
7 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Till vilka kommuner pendlar västeråsarna? Den relativa närheten till Stockholm med dess större arbetsmarknad, gör att Stockholm län är det största utpendlingslänet och Stockholms kommun är den största utpendlingskommunen. År 2013 arbetspendlade 3 663 västeråsare till ett arbete i Stockholms län varav 2218 (61 %) arbetade i Stockholms kommun. Av utpendlarna totalt var det cirka en tredjedel som utpendlade till Stockholms län och var fjärde pendlade till Stockholms kommun.
Figur 7 | Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år 1994-2013
Antal personer
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2010 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011 2012 2013 År Utpendling Stockholms län Utpendling Stockholms kommun
8 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Topp fem när det gäller utpendlingskommuner för västeråsare är i fallande ordning Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar, Enköping och Köping. Det är en förändring sedan år 2012 då Sala kom på en femte plats, vilken år 2013 istället innehas av Köping. Utpendlingens andel till dessa kommuner fördelas så att 21 procent pendlade till Stockholm, 10 procent till Eskilstuna, 8 procent till Hallstahammar, 7 procent till Enköping och 5 procent till Köping. Skillnaden är dock hårfin mellan Köpings femteplats med andelen 5,5 procent av utpendlarna och Sala sjätteplats med andelen 5,3 procent av utpendlarna. I nedanstående figur visas utpendlingen från Västerås till grannkommunerna sett över tid.
Figur 8 | Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år 1996-2013 Antal personer
1 200
1 000
Eskilstuna 800 Hallstahammar
600 Sala Enköping 400 Köping Surahammar 200
0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 År
9 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Från vilka kommuner kommer inpendlarna? När det gäller vilka kommuner inpendlarna till Västerås kommer ifrån ligger fyra av de fem största inpendlingskommunerna i Västmanlands län. Totalt kom 54 procent av inpendlarna från Västmanlands län. De fem vanligaste inpendlingskommunerna var i fallande ordning Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna och Köping. Av all inpendling till Västerås år 2013 kom totalt 60 procent från grannkommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna, Köping och Enköping och Kungsör. Inpendlingen från grannkommunerna har ökat i jämförelse med år 2012. Störst inpendling har Västerås från Hallstahammar, som 2 220 personer pendlade från. Det motsvarade ungefär närmare 16 procent av inpendlarna. Hallstahammar har en stor andel av sin förvärvsarbetande nattbefolkning som arbetspendlar sett ur ett nationellt perspektiv. I Sveriges kommuner och landstings rapport Pendling till och från arbetet hade Hallstahammar år 2011 den näst största andelen utpendlare, av sin förvärvsarbetande nattbefolkning, i riket.
Figur 9 | Inpendling till Västerås från grannkommunerna, år 1996-2013 Antal personer 2 500
2 000 Hallstahammar Sala 1 500 Surahammar
1 000 Eskilstuna Köping 500 Enköping
0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 År
10 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Pendlingsnettot gentemot Stockholms kommun är negativt då inpendlingen av stockholmare till Västerås år 2013 var 716 personer att jämföra med de 2 218 personer som pendlade från Västerås till Stockholm. Av inpendlarna totalt sett kom 5 procent från Stockholms kommun och 10 procent från Stockholms län.
Figur 10 | Inpendlingen till Västerås från Stockholms län respektive Stockholms kommun, år 1996-2013
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Stockholms kommun Stockholms län
11 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Vilka är det som pendlar? Det var fler män än kvinnor både bland utpendlarna och bland inpendlarna. Av utpendlarna var 62 procent män och 38 procent kvinnor. Ungefär samma fördelning fanns bland inpendlarna där 60 procent var män och 40 procent kvinnor. Nästan hälften av både ut- och inpendlarna återfanns i åldersintervallet 35-54 år. Det vanligaste åldersintervallet för utpendlande kvinnor var 25-34 år, och för inpendlande kvinnor 35-54 år. För utpendlande män återfanns flest i ålderintervallet 35-54 år och för inpendlande män 45-54 år.
Figur 11 | Utpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år 2013
16-19 år
20-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-59 år
60-64 år
65- år
0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 2 250
Män Kvinnor
Figur 12 | Inpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år 2013
16-19 år
20-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-59 år
60-64 år
65- år
0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 2 250
Män Kvinnor
12 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Branscher De branscher som var störst bland de som både bor och arbetar i Västerås är ”vård och omsorg”, följt av ”tillverkning och utvinning” och därefter ”företagstjänster”. Bland både utpendlare och inpendlare var däremot ”tillverkning och utvinning” den största branschen. De därefter största branscherna för utpendlarna var ”handel” följt av ”företagstjänster” medan bland branscherna för inpendlarna var ”vård och omsorg” och därefter ”företagstjänster”. Vad gäller branschtillhörigheten skiljer det inte så mycket i jämförelse med år 2012. Den enda förändring som skett sedan dess är att en större andel av de som bor och arbetar i Västerås återfanns inom ”företagstjänster” än inom ”handel”, som år 2012 var den tredje största branschen men som år 2013 var den fjärde största branschen.
Figur 13 | Branschtillhörighet för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2013
Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i V-ås
Tillverkning och utvinning
Vård och omsorg
Företagstjänster
Handel
Byggverksamhet
Utbildning
Civila myndigheter och försvaret
Transport
Information och kommunikation
Personliga och kulturella tjänster
Hotell och restauranger
Energi och miljö
Fastighetsverksamhet
Kreditinstitut och försäkringsbolag
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Okänd bransch
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
13 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Utbildning
Vanligaste utbildningsnivån för både in- och utpendlarna och den som bor och arbetar i Västerås var gymnasial utbildning. Bland inpendlarna och de som bor och arbetar i Västerås ser fördelningen av utbildningsnivå förhållandevis lika ut. Bland utpendlarna däremot hade en något högre andel eftergymnasiala utbildningar och följaktligen en något lägre andel förgymnasial eller gymnasial utbildning i jämförelse med de som bor och arbetar i Västerås eller pendlar till Västerås. Pendlingsnettot var endast negativt för Västerås för utbildningsnivån eftergymnasial utbildning om minst tre år.
Figur 14 | Utbildningsnivå för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2013 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift saknas
Bor och arbetar i V-ås
Inpendlare
Utpendlare
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Andel (%)
Det negativa pendlingsnettot för gruppen med eftergymnasial utbildning om minst tre år Västerås har dock minskat markant sedan år 2011, då 276 fler utpendlade från Västerås än inpendlade till Västerås med den utbildningsnivån att jämföra med år 2013 då 20 fler utpendlade från Västerås än inpendlade till Västerås med den utbildningsnivån.
Figur 14 | Pendlingsnetto per utbildningsnivå, år 2013
År 2012 År 2013
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial mindre än 3 år
Eftergymnasial minst 3 år
-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
14 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Bilaga. Pendling Tabell 8 | Inpendling, utpendling och nettopendling, Västerås år 1985-2013
Antal Antal Pendlings- År inpendlare utpendlare netto 1985 7 363 4 276 3 087 1986 7 487 4 601 2 886 1987 8 139 4 787 3 352 1988 8 739 5 141 3 598 1989 8 954 5 410 3 544 1990 8 398 5 178 3 220 1991 9 633 5 434 4 199 1992 8 755 5 205 3 550 1993 8 269 4 932 3 337 1994 8 758 5 201 3 557 1995 9 142 5 477 3 665 1996 9 688 5 420 4 268 1997 8 981 5 638 3 343 1998 10 331 6 287 4 044 1999 10 165 6 972 3 193 2000 10 965 7 365 3 600 2001 10 198 7 475 2 723 2002 10 881 7 767 3 114 2003 10 374 7 934 2 440 2004 10 876 8 406 2 470 2005 10 936 8 927 2 009 2006 11 205 9 371 1 834 2007 11 592 9 983 1 609 2008 11 873 10 159 1 714 2009 12 065 9 925 2 140 2010 12 948 10 259 2 689 2011 13 273 10 269 3 004 2012 13 732 10 650 3 082 2013 14 239 10 654 3 585
1) Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare
15 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Tabell 9 | De största utpendlingskommunerna och utpendlingslänen för arbetspendlande västeråsare, år 2013
Antal Utpendling från Båda Västerås till Män Kvinnor könen
Kommun
Stockholm 1436 782 2218 Eskilstuna 562 460 1022 Hallstahammar 436 413 849 Enköping 404 326 730 Köping 341 241 582 Sala 292 270 562 Surahammar 253 171 424 Solna 273 138 411 Uppsala 229 150 379 Örebro 181 98 279 Fagersta 125 64 189 Göteborg 98 61 159 Arboga 82 59 141 Sigtuna 90 28 118 Sundbyberg 69 35 104 Järfälla 73 20 93 Sollentuna 63 21 84 Ludvika 62 18 80 Malmö 36 35 71 Övriga 1383 670 2053
Län
Stockholms län 2464 1199 3663 Västmanlands län 1606 1276 2882 Uppsala län 710 529 1239 Södermanlands län 665 509 1174 Örebro län 226 127 353 Övriga 1043 547 1590
Totalt 6553 4101 10654 varav till utlandet 65 41 106
16 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Tabell 10 | De största inpendlingskommunerna och inpendlingslänen för personer som arbetspendlar till Västerås, år 2013
Antal Inpendling till Båda Västerås från Män Kvinnor könen
Kommun
Hallstahammar 1272 954 2226 Sala 1061 818 1879 Surahammar 855 657 1512 Eskilstuna 786 430 1216 Köping 630 507 1137 Enköping 564 495 1059 Stockholm 451 265 716 Uppsala 261 140 401 Örebro 211 121 332 Arboga 170 113 283 Fagersta 103 111 214 Kungsör 118 80 198 Heby 86 51 137 Skinnskatteberg 64 52 116 Håbo 62 50 112 Göteborg 84 24 108 Strängnäs 81 23 104 Avesta 43 52 95 Norberg 44 49 93 Linköping 49 27 76 Övriga kommuner 1592 633 2225
Län
Västmanlands län 4317 3341 7658 Uppsala län 998 742 1740 Stockholms län 944 473 1417 Södermanlands län 935 482 1417 Örebro län 310 166 476 Övriga län 1083 448 1531
Totalt 8587 5652 14239
17 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Tabell 11 | In- och utpendlare (16- år) efter kön och ålder, Västerås år 2013
Antal Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt 16-19 år 89 81 170 118 117 235 440 603 1043 20-24 år 566 456 1022 743 592 1335 2532 2534 5066 25-34 år 1426 1033 2459 1720 1164 2884 5918 5164 11082 35-44 år 1602 967 2569 1959 1332 3291 6529 6493 13022 45-54 år 1595 912 2507 2130 1350 3480 6760 6853 13613 55-59 år 606 324 930 830 548 1378 2710 2707 5417 60-64 år 437 248 685 743 428 1171 2296 2268 4564 65- år 232 80 312 344 121 465 1539 888 2427 Totalt 6553 4101 10654 8587 5652 14239 28724 27510 56234
Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt 16-19 år 1% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 2% 2% 20-24 år 9% 11% 10% 9% 10% 9% 9% 9% 9% 25-34 år 22% 25% 23% 20% 21% 20% 21% 19% 20% 35-44 år 24% 24% 24% 23% 24% 23% 23% 24% 23% 45-54 år 24% 22% 24% 25% 24% 24% 24% 25% 24% 55-59 år 9% 8% 9% 10% 10% 10% 9% 10% 10% 60-64 år 7% 6% 6% 9% 8% 8% 8% 8% 8% 65- år 4% 2% 3% 4% 2% 3% 5% 3% 4% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
18 VÄSTERÅS STAD Utredning och Statistik Västerås arbetsmarknad år 2013
Tabell 12 | In- och utpendlare samt de som bor och arbetar i kommunen (16- år) efter i vilken näringsgren de arbetar, Västerås år 2013
Antal Andel (%)
Bor och Bor och Näringsgren arbetar i Utpendlare Inpendlare arbetar i Utpendlare Inpendlare Västerås Västerås Jordbruk, skogsbruk och fiske 491 73 70 0,87% 0,7% 0,5% Tillverkning och utvinning 8 733 1 615 2 504 15,53% 15,2% 17,6% Energi och miljö 710 137 208 1,26% 1,3% 1,5% Byggverksamhet 3 482 695 1 266 6,19% 6,5% 8,9% Handel 7 228 1 439 1 892 12,85% 13,5% 13,3% Transport 2 901 549 892 5,16% 5,2% 6,3% Hotell och restauranger 1 687 316 227 3,00% 3,0% 1,6% Information och kommunikation 1 433 639 589 2,55% 6,0% 4,1% Kreditinstitut och försäkringsbolag 537 280 175 0,95% 2,6% 1,2% Fastighetsverksamhet 867 143 194 1,54% 1,3% 1,4% Företagstjänster 7 251 1 349 1 895 12,89% 12,7% 13,3% Civila myndigheter och försvaret 2 741 1 050 906 4,87% 9,9% 6,4% Utbildning 5 879 757 952 10,45% 7,1% 6,7% Vård och omsorg 9 796 1 160 1 945 17,42% 10,9% 13,7% Personliga och kulturella tjänster 2 096 421 498 3,73% 4,0% 3,5% Okänd bransch 402 31 26 0,71% 0,3% 0,2% Samtliga näringsgrenar 56 234 10 654 14 239 100% 100,0% 100%
Källor: Statistiska centralbyrån (SCB), Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) Sveriges kommuner och landsting, Pendling till och från arbetet Internationella handelshögskolan i Jönköping, Framtidens Götaland
19