Besökare På Gotland En Studie Av Relationen Mellan Förväntningar Och Upplevelser

Uppsala universitet Forskarskolan i Geografi

Gustaf Sjöberg

Besökare på Gotland En studie av relationen mellan förväntningar och upplevelser

Sjöberg, G. 2011: Besökare på Gotland. En studie av relationen mellan förväntningar och upplevelser. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Forskarskolan i Geografi. 86 pp. Uppsala. Swedish text.

Abstract A place becomes a place when it means something to someone. A place can simultaneously be experienced by many different visitors and from many different perspectives. Places can be produced and consumed and represent relationships between people or between people and places. This work focuses questions about the visitors’ experiences of a place as well as the intent of their visit. Place image is produced by authorities and tourist organizations in order to give a positive image of the place. Tourists are offered places to visit and base their expectations on the way in which these places are marketed. In addition, the visitors’ own self-images play a part when it comes to choosing places to visit. In an individual’s use of a place, processes are created that have to do with image, experience, and self-image. This work emphasizes primarily three different approaches regarding visitors´ explana- tions and stories related to their visits. The three approaches include the nature visitors who tell about their visits as a relationship between man and nature; the cultural visitors, to whom the origin of a place and man’s role in it are main elements; and the family visitors whose stories emphasize visits with their children’s wellbeing in mind. In the creation of self-image, it is not only the place where one lives that matters. The human as a visiting tourist with expectations of various sites is another factor that affects self-image. Building and transforming one’s own self-image is an ongoing process and through different approaches to places, a visitor processes his or her self-image.

Keywords: plats,image, självbild, förväntningar, turism

Gustaf Sjöberg, Department of Social and Economic Geography, Box 513, Uppsala University, SE-751 20 Uppsala, Sweden

ISBN 978-91-506-2234-8 urn:nbn:se:uu:diva-158489 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-158489)

Innehåll

Förord ...... 5 1. Inledning ...... 7 1.1 Syfte och frågeställningar ...... 8 1.2 Disposition ...... 9 2. Teori ...... 10 2.1 Den fysiska aspekten ...... 12 2.1.1 Produktion av en plats ...... 13 2.2 Den sociala aspekten ...... 14 2.2.1 Lokal förankring ...... 16 2.3 Destination, image och plats ...... 17 2.3.1 Image och besökarens upplevelse ...... 18 2.3.2 Gotlands image och besökarna ...... 20 2.4 Känslan för platsen ...... 22 2.5 Självbilden ...... 24 2.6 Turist på Gotland ...... 25 3. Metod ...... 27 3.1 Hermeneutik ...... 28 3.2 Urval och genomförande ...... 29 3.2.1 Analys av intervjuerna ...... 31 4. Gotland – kontinuitet inom turismen ...... 33 4.1 Traditionella besöksplatser ...... 34 4.2 Gotlandsturismen under efterkrigstiden ...... 35 4.3 Upplevelsen av det fysiska landskapet ...... 36 4.3.1 Fördjupad platsrelation ...... 37 5. Besökarnas berättelser ...... 39 5.1 Före besöket ...... 41 5.1.1 Förväntningarna på platserna ...... 41 5.1.2 Ankomsten och förväntningarna ...... 42 5.1.3 Förväntningarna på den gotländska imagen ...... 43 5.2 Under besöket ...... 44 5.2.1 Mötet med platsen ...... 45 5.2.2 Platsmötet ur flera perspektiv ...... 47

5.2.3 Den egna platsen ...... 49 5.2.4 Platsens atmosfär ...... 51 5.2.5 Platskänslan på Gotland ...... 52 5.2.6 Socialt samspel och platsupplevelse ...... 55 5.3 Reflektion över platsbesöket ...... 59 5.3.1 Vad vi bevarar och minns ...... 60 6. Platsers betydelse för självbilden ...... 63 6.1 Platsen, besökaren och naturintresset ...... 63 6.1.1 Autenticiteten påverkar besöket...... 64 6.2 Platsen, besökaren och kulturintresset ...... 66 6.3 Platsen, besökaren och familjen ...... 67 7. Analys och avslutande diskussion...... 71 7.1 Platsens attribut och besökarens förväntningar ...... 72 7.1.1 Platsens innehåll ...... 73 7.1.2 Platsen och självbilden ...... 74 7.1.3 Autenticitet och sociala möten ...... 77 7.1.4 Konfliktskapande förändringar ...... 78 7.1.5 Destinationens förändrade bild ...... 78 7.1.6 Slutord ...... 80 Källor och litteratur ...... 81 Opublicerade uppsatser ...... 83 Dagstidningar ...... 83 Muntliga källor ...... 83 Internetkällor ...... 84 Övrigt ...... 84 Bilaga - intervjuguide ...... 85

Förord

I det inledande tankearbetet kring min licentiatuppsats fanns det många aktuella infallsvinklar och frågeställningar men, för mig, bara ett geografiskt arbetsområde och det var Gotland. Det har känts naturligt att skriva om när- miljön och den näring som så starkt präglar Gotland nämligen besöksnäring- en. Jag visste inte då, för tre år sedan, hur mycket arbete och tid som dessa funderingar skulle ta. Nu när arbetet går mot sitt slut kan jag konstatera att det varit en lärorik och omväxlande skola. Jag har läst så mycket, träffat så många kunniga personer och deltagit i spännande kurser. Det har varit en fortbildning värd namnet och en resa för livet. Den kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet har under tre år varit en bra arbetsplats där ett otvunget socialt umgänge skapat stora möj- ligheter för kreativt tänkande. Jag vill med dessa ord rikta ett varmt tack till alla på kulturgeografen i Uppsala. Främst går tacket till Peeter Maandi och framlidna Jan Öhman som styrt Forskarskolan på ett tydligt och målmedve- tet sätt. Detta umgänge kommer jag att sakna. Även om jag ensam står som skribent av skriften så har det varit många inblandade som på sina sätt bidragit till att texten blivit klar. Bland dessa återfinns mina båda handledare Susanne Stenbacka, Uppsala universitet, och Susanna Heldt Cassel, Högskolan Dalarna. De har hela tiden haft textens koppling till forskningen i fokus och envist visat mig mot målet. Med deras hjälp har texten hela tiden utvecklats och blivit bättre. Jag är skyldig Er båda ett stort tack. Mina kollegor och kurskamrater på Forskarskolan, som alla är geografilä- rare från olika gymnasieskolor runt om i Sverige, har varit ett fantastiskt stöd och en källa till många vägledande och upplyftande samtal och glada skratt. Främst vill jag tacka Mattias Gradén, Falun och Sven Pettersson, Luleå. Era kunskaper och Er positiva inställning har varit mycket viktigt för mig. Min lärarkollega och vän Åsa Gunnarsson, Visby, har varit en mycket skicklig handledare på hemmaplan. Hon har, på ett metodiskt och pedago- giskt sätt, väglett mig genom vetenskapliga snårigheter och formuleringar. Hon har oblygt kritiserat, ifrågasatt och berömt där hon ansett det varit befo- gat och jag är oändligt tacksam för hennes varma engagemang och positiva energi.

Jag vill tacka min arbetsgivare, Region Gotland, men främst vill jag tacka min rektor Charlotte Lilja på Richard Steffengymnasiet för det stora förtro- endet som givits mig. Hon trodde på mina möjligheter att skriva och har under hela denna resa varit en viktig källa till positivt tänkande och att se möjligheter. Det varmaste och största tacket vill jag slutligen rikta till mina nära och kära. Min far, som alltid funnits till hands för att läsa och kommentera mina bristfälliga textförsök, bryta negativa tankar, ta en fika, morgonbada och uppmuntra. Du är viktig. Ett jättetack till mina fantastiska barn Hannes och Elin som under tiden blivit tre år äldre. Ni är så bra och jag är så otroligt stolt över er. Er blotta existens gör mig glad och får mig att vilja leva och arbeta. Men mitt slutliga och absolut största tack vill jag ge till min underbara Lotta som är klippan i mitt liv. Du stöttar när det blåser och knuffar på när det tar emot. Du bryr dig verkligen, vill mig väl och tror på mig. Jag förundras varje dag över hur lyckligt lottad jag är som har dig. Du är helt enkelt bäst.

Jag är så nöjd!

Gustaf Sjöberg Visby och Ardre den 3 september 2011

1. Inledning

Gotland är ett populärt resmål för många och därför kan det vara intressant att, med Gotland som exempel, studera hur människor bygger upp relationer till olika platser. De processer som ligger bakom människors förhållanden till olika platser och upplevelserna av dem kan handla om vilka förväntning- ar resenärerna har och vad besöksplatserna betyder för besökarna i relation till deras övriga liv och platsupplevelser. På följande sätt uttrycker sig en av uppsatsens respondenter om de gotländska kyrkorna inför sin resa till Got- land sommaren 2009.

/…/ och så är det något med kvalitén, de är så välbevarade och så rika på konstskatter. Så har de någonting av gotländsk kärvhet, kalksten och blomprakt också, allt det man gillar med Gotland. Det är lite som ur en film av Ingmar Bergman. Man kliver ut ur vardagen och in i nå- got annat.

Den bild av Gotland som målas upp hjälper till att skapa förväntningar inför besöket hos många av de resenärer som kommer till ön. Den gotländska imagen, som kan förstås som de positiva egenskaper som myndigheter och entreprenörer vill framhålla för att marknadsföra destinationen Gotland, bidrar till att bygga upp denna bild. Men bilden av Gotland är mer än så. Den är också den bild som besökarna har när de kommer till Gotland och när de reser från ön. Exempel på inslag i den bild som besökarna har kan vara gamla visstrofer som

/…/ Nordrets raukar, stup och hällar. Sudrets väna lövskogsprakt. Ha- vets glans i sommarkvällar, vinterstormars vilda makt /…/1

Men även inledningsorden i turisttidningen Gotlandsguiden tar fasta på och försöker klä denna image i ord:

“Det magiska Gotland, som vi gärna talar om möter dig redan då fär- jan styr in mot de branta kalkstensklipporna och världsarvsstaden Vis- by. Gotland är sin historia, men Gotland är inte bara historia.”2

1 Storm, Gösta Sång till Gotland 2 Gotlandsguiden 2010 7

Den officiella imagen finns i turistbroschyrerna och på affischer och visar vanligtvis upp glada människor på semester, lokala sevärdheter och besöks- värda platser. Imagen påverkar besökarna men skälen till besöken kan varie- ra hos resenärerna och den image som kännetecknar Gotland behöver inte alltid utgöra en del av dessa skäl. Individens relation till en plats kan bygga på besökarens egna erfarenheter av platsen men även på avsaknaden av tidigare besök. Vad jag menar är att jag som återbesökare till en plats är medveten om vad platsen erbjuder och att jag därmed har en uppfattning och en förväntan som bygger på erfarenhet av den. Men förväntningarna finns, även om jag inte besökt platsen tidigare, och kan då bygga på den information som resebroschyrer eller andra besöka- re givit. Resenärens beslut att resa kan vara påverkat av sådant som viljan att komma hemifrån på semestern och uppleva miljöombyte, eller viljan att träffa släkt och vänner. När han/hon sedan befinner sig på resmålet görs medvetna platsbesök som kommer av en önskan att få uppleva något, visa något för någon annan eller att få en bekräftelse på att något existerar. 3 Platser som besökare möter framkallar olika typer av känslor och reaktio- ner - platser berör och platser stör. Att besökare upplever platser på olika sätt är uppenbart. Men hur upplever vi platser som vi besöker som turister, hur väljer vi vilka platser vi ska besöka och hur påverkar dessa platser vår själv- bild? Besökarens självbild kan styra valet av besöksplats men även påverkas av platsbesöket. Självbilden är besökarens syn på sig själv och den bild som han/hon vill identifiera sig med och visa fram för andra. Den självbild jag som besökare vill visa fram bygger alltså på min syn på mig själv och det är därför intressant att se om gotlandsbesökares val av besöksplatser på något sätt påverkar självbilden.

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka turisters förväntningar på och upplevelser av besök på Gotland och att undersöka relationer mellan image, förväntningar och upplevelser. Jag vill även undersöka hur relationen mellan platsbesök och självbild ser ut och det är den enskilda besökaren som står i centrum av undersökningen och hur hon/han upplever sina platsmöten. I uppsatsen fokuserar jag på platser i deras egenskap av besöksplatser där besökarna gör frivilliga besök. Med frivilliga besök avser jag besök där be- sökaren själv tar initiativ till besöket eller blir inbjuden. Besökarna i under-

3Beerli, Acunción, Meneser, Gonzalo Diaz, Gil, Sergio Moreno Self congruity and destination choice. Annals of Tourism Research 2007, vol.34, nr.3, s.571 8 sökningen har inte en fast relation till Gotland, det vill säga att de inte är födda, uppvuxna eller äger fritidshus på Gotland. Den rumsliga avgränsningen är Gotland och några jämförelser med andra destinationer blir inte aktuella om det inte nämns särskilt i intervjuerna eller i litteraturen. Begreppet besöksplats kan i vissa resonemang representera hela Gotland men i flertalet fall rör det sig om enskilda platser på ön. Jag avser att, utifrån studiens syfte, försöka besvara följande frågeställ- ningar: Om vi utgår från att Gotland och enskilda platser på Gotland har en image som skapats av till exempel myndigheter och entreprenörer, påverkar då denna image besökarna på något sätt och i så fall hur? Hur beskriver och motiverar besökarna sina platsbesök och sina platsupplevelser? På vilket sätt använder individen platsbesöken som referens för sin självbild?

1.2 Disposition I det andra kapitlet behandlas teorierna kring och definitionen av platsbegreppet som jag arbetat med. Vidare innehåller teorikapitlet en redovisning av den teoretiska diskussion om platsbegreppet i litteraturen som influerat mitt arbete. I det tredje kapitlet för jag en diskussion kring den kvalitativa metod jag använt i undersökningen och som innebär att jag utgår från respondenternas berättelser. Här diskuteras också hur metodvalet och den teoretiska diskussionen är sammanflätade. Det fjärde kapitlet handlar om Gotland som turistdestination och besöks- plats. Kapitel fem innehåller huvudsakligen respondenternas berättelser, deras kopplingar till besöksplatserna och deras upplevelser. I de avslutande kapitlen, kapitel sex och sju, följer sedan analyser och en diskussion kring frågeställningarna i kapitel 1.1.

2. Teori

”Plats” är ett vardagligt begrepp som vi använder i många olika sammanhang och betydelser. Vi använder ord som ”rastplats”, ”förvaringsplats” och ”besöksplats” utan att reflektera så mycket på ordet ”plats”. Tar man som exempel ordet ”parkeringsplats” så syftar det på en väl avgränsad och mar- kerad yta att parkera bilar på. I ett annat sammanhang kan man tala om en ”mötesplats” som kan vara var som helst och då är det den sociala relationen mellan människor som avgränsar och bestämmer platsens lokalisering. En flygplats fungerar som ett kommunikativt centrum och en nod i ett nätverk av flera platser. Doreen Massey diskuterar ordet ”plats” bland annat som lokalisering (location), en bestämd plats med ett absolut läge. Vidare diskuterar hon ”plats” som en funktion (center of meaning), där platsen har en funktion och finns i ett sammanhang. Ett tredje exempel som Massey talar om är att platsen är som en social praktik (social practice) vilket innebär att platsen är lokaliserad till aktiviteten. Det kan exempelvis vara ”besöksplatsen”.4 Tim Cresswell diskuterar ”plats” på ytterligare flera sätt. ”Plats” kan vara angivet i longitud och latitud och påminner därmed om begreppet lokalisering. Om en plats är angiven på det sättet är den helt individuell och klart bestämt lokaliserad - ett absolut läge. En annan definition han gör benämns ”a meaningful location”. Det betyder att platsen och människan har en relation till varandra och platsen blir på det sättet meningsfull för människan.5 Jörgen Ole Bærenholdts dimensionsteori är en teoretisk modell som kan beskrivas som fem förhållningssätt till hur platser tolkas och upplevs av be- sökarna. 6 Tankar och teorier från flera författare går att finna i Bærenholdts indelningar. 7 Det teoretiska angreppssättet hos Bærenholdt går ut på att platsen blir till när människor observerar den, involverar sig i den och använder den och hans indelning utmynnar i i fem dimensioner. De fem dimensioner som Bærenholdt diskuterar är physical environment, embodiment, sociality, memory och image. Dimensionerna överlappar var-

4 Massey, Doreen. Space, place and gender. Polity Press, Oxford GB. 2004 5 Cresswell, Tim. Place – a short introduction. Blackwell Publishing, USA. 2008, s.7 6 Bærenholdt Jørgen Ole, Haldrup, Michael, Larsen, Jonas, Urry John (eds) Performing tourist places. Aldershot; Ashgate, 2003, s32ff 7 Field, Steven, Basso, Kieth H (eds). Senses of place. School of American Research Press 1996 och Tuan Yi-Fu, Space and Place, University of Minnesota Press, Minneapolis 2008 10 andra i sina gränsdragningar varför besökares platsupplevelse ofta kan härle- das till fler än en av dimensionerna. I Bærenholdts första dimension, den fysiska omgivningen, är det platsens naturliga förutsättningar som dominerar och besökaren konsumerar platsen utifrån hur platsen ser ut, hur den är uppbyggd och fungerar. Besökarens när- varo och den verksamhet som besökaren kan bedriva på platsen är väsentlig för hur besökaren tolkar platsen.8 Den andra dimensionen utgörs av hur besökaren förkroppsligar platsen. Översättningen från engelskans ”embodiment” är svår men det svenska ”för- kroppsliga” kan vara en rimlig översättning. Med ”embodiment” menas hur besökaren tar till sig platsen rent fysiskt och blir en aktör på platsen.9 I sin tredje dimension talar Bærenholdt om det sociala samspelet. Det sociala samspelet är de relationer som platsen erbjuder och som utspelas mellan människor och mellan människor och miljöer. Det kan vara sociala praktiker såsom olika aktiviteter, organiserade möten men även möten där man bara träffas och talas vid som utgör det sociala samspelet.10 Minnet, skriver Bærenholdt, är en fjärde tolkningsdimension och med detta menar han att besökaren skapar platsen när han/hon memorerar och i efterhand minns den igen. Platsen skapas och tolkas när individen reflekterar över besöket på platsen. I efterhand kan minnen av platsen struktureras via bilder; exempelvis vid sorterande av fotografier i ett fotoalbum. Minnet kan vara bundet till något vi gör eller ser på platsen och besökaren kan få ett mycket personligt förhållande till den, göra den till ”sin” och platsen blir därmed en del av besökarens biografi. Det är hur besöket bevaras i minnet och tolkas i framtiden som ger den framtida bilden av platsen. Den femte och sista dimensionen som Bærenholdt beskriver handlar om platsens image. Enligt Bærenholdt är platsens image en subjektiv uppfattning om en plats karaktär och den kan därmed vara positiv eller negativ. Men han nämner inget om det ”bagage” av egna erfarenheter, tankar, avsikter, känslor, förväntningar och iakttagelser som besökarna har med sig och som skapar förutsättningar för att uppfatta platsen på ett visst sätt. En plats blir en plats när den betyder något för någon, men det är ytterligare bara ett sätt att definiera plats på. Andra sätt att förklara begreppet ”plats” är att den skall uppfylla såväl gruppers som enskildas behov. En plats kan samtidigt upplevas av flera besökare och ur flera olika perspektiv.11 Platser kan produceras och konsumeras och enligt Holloway och Hubbard representerar platser relationer mellan människor eller mellan människor och platser. Sådana relationer kan vara positiva eller negativa för olika männi- skor beroende på vem som gynnas av platsens nyttjande. Denna vinkling av

8 Bærenholdt J O, Haldrup, M, Larsen, J & Urry J (eds) (2003) aa. s.36 9 Bærenholdt, J O, m.fl. ( 2003) aa. s.38 10Bærenholdt, J O, m.fl. ( 2003) aa. s.41 11Bærenholdt, J O, m.fl. ( 2003) aa. s.38 11 platsbegreppet väcker frågor kring besökarnas upplevelser av platsen och avsikt med besöket.12

2.1 Den fysiska aspekten Även om mitt intresse i föreliggande arbete är fokuserat på individer och sociala relationer, är det betydelsefullt att vara medveten om platsers fysiska egenskaper. Detta eftersom besökarnas berättelser ofta fokuserar på den fysiska miljön. Naturgeografiska förutsättningar liksom fysiskt byggd miljö påverkar vilka typer av verksamheter som kan bedrivas på en plats och, som exempel i detta arbete, vilka slags besök som genomförs. Besökarens närvaro och den verksamhet som besökaren kan bedriva på platsen är viktiga för hur besökaren tolkar den. Platsen erbjuder alltså vissa möjligheter men innehåller även begränsningar för människans handlingsut- rymme.13 Den fysiska omgivningen är ofta påtaglig och kan vara avgörande för vad en besökare får för första intryck av en plats. Besökaren uppfattar snabbt om platsen är kall, varm, ful, vacker, full med människor eller övergiven. Iaktta- gelserna är omedelbara och många av besökarna skapar sig därför snabbt en uppfattning. Den första uppfattningen om en plats får sedan vara referens för kommande modifieringar av uppfattningen och ju mer en besökare lär känna en plats, besöker och nyttjar den, desto mer komplext blir förhållandet till platsen.14 Tim Cresswell har skrivit om platsers fysiska miljö och deras dragningskraft och påverkan på besökare respektive besökarnas påverkan på platser. Hos Cresswell är det i första hand landskapets utformning som är det styrande i den processen. I hans beskrivning är landskapet något besökaren betrak- tar och kanske förundras över men inte upplever som en levande social miljö där invånare har dagliga sysslor och lever sina liv. Det är först när besöka- ren lever i landskapet och deltar i vardagen och skaffar sig erfarenhet och rutiner som landskapet blir en plats.15 I Cresswells beskrivning av landskapet och platsen är det betraktarens perspektiv som står i fokus vid ett besök. Men både landskapet och platsen kan upplevas inifrån i den meningen att besökaren återvänder till ett känt landskap och en känd plats och är social deltagare.16 Men möjligheten för

12 Holloway, Lewis. Hubbard, Phil. People and place. Dorset Press, GB. 2001, s.3 13 Bærenholdt, J O m.fl. (eds) (2003) aa. s.32 14 Bærenholdts J O m.fl. (eds) (2003 ) aa. s.32 15 Cresswell, Tim (2008) aa. s.5, 11 16 Cresswell, Tim (2008) aa. s.5, 11 Cresswell beskriver landskapet i Wales ur betraktarens ögon och Manhattans New York ur ett boendeperspektiv. Han har flera exempel som visar på landskapets fysiska egenskaper och de tillhörande livsbetingelserna. 12 besökaren att skaffa sig erfarenhet och få rutiner är större när landskapet är känt sedan tidigare. Återvändande besökare har större möjligheter att bygga upp bestående relationer med platser. Återvändandet till en känd plats kan även bygga på trygghet och en vetskap om hur platsen ser ut och vad besö- karen kan förvänta sig av platsen.17 De återvändande besökarna vet var information finns att hämta och vilket innehåll och vilken kvalitet en plats har. Samtliga respondenter i denna undersökning var återvändare och hade relativt god uppfattning om vad de ville se och uppleva.

2.1.1 Produktion av en plats Att producera en besöksplats kan vara en aktiv gärning av en grupp männi- skor, men även av organisationer i syfte att utveckla ett område. Myndighe- ter, organisationer, föreningar och enskilda personer engagerar sig i platsproduktion i den mening att det gemensamma målet är att få dit besökare.18 Exempelvis kan en plats som produceras vara en lekplats som byggs eller en uteservering som ställs i ordning för säsongen, men det kan också vara hela samhällen som utvecklas i en viss riktning, där målet är att skapa en image som skall locka och som därmed kommer att ge platsen ett ökat antal besökande. Platsen skapas och om behovet finns så nyttjas platsen av män- niskor. Platser som produceras ska fungera på ett visst sätt för att uppfylla aktörernas syften, men det är människans val som avgör om detta syfte upp- fylls eller om platsen används på något annat sätt, eller inte används alls.19 På Gotland finns många producerade platser som ställts i ordning för tu- ristnäringens behov. Gränsdragningen mellan turistnäringens och lokalbe- folkningens behov är svår att göra eftersom turistnäringens verksamheter ofta gynnar lokalbefolkningen. Flera producerade platser finns i anslutning till traditionella besöksmål såsom kyrkor, raukområden eller ängsområden och kan bestå av informationstavlor, rastplatser med bänkar, naturstigar eller grillplatser. De producerade platserna utövar en dragningskraft på besökarna, men även på lokalbefolkningen, i den meningen att det är naturliga utflykts- mål. Utöver den offentliga produktionen av platser till turister och lokalbefolkning förekommer att privatpersoner producerar platser för eget bruk. I varje sådant enskilt engagemang förstärks platsens betydelse för människan. En annan typ av platsproduktion sker på ett annat plan – det personliga. Varje människa kan producera sin egen plats, för sin egen skull och för sitt

17 Alegre, Joaquin. Juaneda,Catalina. Destination loyalty. Consumers Economic Behavior Annals of Tourism Research. (2006) vol.33 nr.3 18 Bodén, Bosse. I Bohlin, Magnus, Elbe, Jörgen (red). Utveckla turistdestinationer- Ett svenskt perspektiv. 08-tryck Stockholm 2007 s.89 19 Jmfr Åres tillkomst som turistdestination i Bohlin & Elbe (red) aa. 13 eget välbefinnande. Cresswell skriver om detta och menar att namngivandet av en plats är ett sätt att ge platsen en mening för människan och ett sätt att producera en plats.20 I detta fall behöver inte platsen skapas fysiskt utan platsen produceras med hjälp av en skapad image (se vidare kap.2.3).

2.2 Den sociala aspekten Oavsett om platsen är producerad i syfte att marknadsföras för turism eller producerad i syfte att nyttjas för eget bruk i mindre skala, kan den vara resultatet av en social process. När platsen konstrueras genom en social process är det framförallt två saker som dominerar och det sociala och det materiella.21 Med den sociala aspekten menas det som människan säger och anser om en plats såsom uttalanden, berättelser och rykten. Media, politiker och lokalbefolkning har en central roll i detta och bidrar aktivt till att sprida kunskap om platsen. Cresswell menar att det materiella, som symboliserar platsen, är det av människan konstruerade, såsom byggnader, parker, planterade träd och vägar. Det har placerats där av olika anledningar – kanske ekonomiska eller sociala, av människor för människor. 22 Men det materiella kan även vara platsens natur, som nyttjas av besökarna på platsen. Stränder, raukområden, ängen och andra naturlokaler blir mötes- platser och skapar förutsättningar för sociala möten mellan människor. Platsen som social praktik är alltså när människan handlar eller skapar relationer och platser uppstår. Det är aktiviteter och sysselsättningar, som besöka- ren bedriver, som hjälper till att skapa platsen och ger den ett innehåll. Exem- pel på aktiviteter knutna till besöksplatsen kan vara att plocka blommor, bada, åka skidor eller dricka kaffe. Det är aktiviteter som har betydelse för männi- skor och som ger platsen en roll. För Gotland kan platser och platsers roller skifta över tid under året. Be- söksfrekvensen är som högst under sommarhalvåret och de aktiviteter och sysselsättningar som symboliserar platserna på Gotland förknippas ofta med denna del av året. Marknadsföringen domineras likaså av sommarsäsongens aktiviteter och möjligheter. Endast några få aktiviteter såsom julmarknad och en vintrig weekend-vistelse bryter mönstret.23 De olika aktiviteterna hjälper till att skapa platsen och ge den en mening. J-O Bærenholdt ger, som exempel på hur det sociala samspelet skapar platser, en beskrivning av hamnmiljön i Allinge på Bornholm, där människors möten skapar atmosfären på platsen. Den lokala hamnchefens agerande gentemot ankommande segelturister skapar en speciell atmosfär och denna

20 Cresswell, T (2008) aa. s.9 21 Cresswell, T (2008) aa. s.30-31 22 Cresswell, T (2008) aa. s.30-31 23 Intervju med Anders Murat, turistchef på Gotland april-2009 14 relation mellan segelturisterna, den lokala hamnchefen och åskådarna hjälper till att ge platsen en mening. Exemplet från Allinge är inte unikt utan mot- svarigheten går att finna på många platser som har en betydande turistverk- samhet. I Bærenholdts exempel från Allinge är besökarna ofta återvändare och vet därför vad de kan förvänta sig av hamnchefen. 24 Besöksindustrin är full av möten ansikte mot ansikte, vilka bygger upp sociala relationer som anknyter till platser.25 På vissa håll socialiseras besö- karna med lokalbefolkningen genom att delta i olika evenemang där lokalbefolkningen agerar och ger besökarna en upplevelse.26 I ett internationellt perspektiv kan den årligen återkommande karnevalen i Binche (i Belgien) som Morgane Terret beskriver, vara ett exempel på platsens betydelse grun- dad på social samvaro.27 Terrets beskrivning av Binche liknar vissa aktiviteter på Gotland där besökare deltar efter eget önskemål, autenticiteten skapar gemenskap kring temat och Visby utgör en levande arena där deltagarna är en blandning av besökare och lokalbefolkning.28 Alla dessa möten påverkar besökarna på något sätt. Relationen mellan boende och besökare är av särskild relevans i den sociala praktiken eftersom besökarnas möten med fastboende på platsen har en fördjupande effekt på platstolkningen. Det kan vara betydelsefullt för besö- kare att bekanta sig med och samtala med lokala personer och därmed uppleva en slags samhörighet med platsen. Autenticiteten är också en del i besökarens uppfattning om platsen och Kevin Meethan skriver att platsens autenticitet, så som den uppfattas av be- sökarna, hjälper både besökare och lokala invånare att bevara platsens särart och på det sättet ge den en mening.29 Lokalbefolkningen ger platsen en autentisk känsla som kan ha påverkan på platsmötet. Besökarens rörlighet och samverkan med andra platser är också en del av socialiseringsprocessen och där finner ofta besökaren nya kontaktzoner med lokalbefolkningen. 30 En egen reflektion över platsens autenticitet är att den spelar roll för uppfattningen om den besökta platsen. Kontakt med lokalbefolkningen kan vara meningsfullt men det kan även dialekter, lokala maträtter och lokal kultur

24 Bærenholdt, J O m.fl. (2003) aa. s.41 25 Knudsen Daniel, Metro-Roland, Michelle Soper, Anne Greer, Charles (red) Land- scape,Tuorism,and Meating MPG Books Ltd 2008 s.3 26 Coleman, Simon, Crang, Mike (eds) Tourism: between place and performance. Oxford: Berghahn Books, 2002 s.8 27 Terret, Morgane Cultural events in public open space. Masteruppsats vid Kulturgeografis- ka institutionen Uppsala Universitet. 2009 28 Nilsson, Marianne, Lindquist, Sven-Olof. Kulturisten Godrings Trycker AB 2006 s.129 29 Meethan, Kevin Tourism in global society Basingstoke, Palgrave MPG Books Group. 2001 s. 91 30 Bærenholdt J O m.fl (2003) aa. s.41-42 15 vara. Sådant som sång och musik har en betydelse för autenticiteten och kan ge besökaren en känsla för platsens särart. Om uppfattningen om hur en plats skall uppfattas finns i ett globalt besöksbeteende, kan åsikterna om vad som är autentiskt gå isär. Likaså kan uppfattningen om en plats eller perso- ners autenticitet bygga på gamla värderingar och gammal tradition. Semken och Freeman menar att människan utvecklar känslomässiga kontakter med meningsfulla platser och att platser blir meningsfulla för männi- skan när det finns en relation till platsen.31 Platser omskapas under lång tid, beroende på besökarnas sätt att socialiseras med platsen. Platserna utvecklas och förändras när de nyttjas av många och de som anses mer attraktiva görs mer lättillgängliga för alla.32 Informationen kring platserna sprids och återbe- sökare vet var informationen finns att hämta. Platser som görs lättillgängliga blir av naturliga skäl mer besökta och fler tillfällen att skapa känslomässiga kontakter med platsen skapas när fler individer besöker platsen. Tillgänglighet ses som ett redskap som samhället kan nyttja för att styra människors platsbesök. Samhällsplanering kan på det sättet styra besökarna till vissa platser och olika strömningar i samhället påverkar besökarnas val av plats. Exempel på det senare kan vara Almedalen i Visby, som under de senaste årtiondena utvecklats till en skapad besöksplats med stor medial genom- slagskraft. Den årligen återkommande Almedalsveckan är tydligt rumsligt avgränsad, noggrant schemalagd och ger deltagare och åhörare goda möjlig- heter att mötas och diskutera. Almedalen blir en politisk, social och ekono- misk mötesplats, samtidigt som den är en vanlig stadspark med flanörer och lekande barn. Människan utvecklar genom en socialiseringsprocess mellan människan och platsen, en egen känsla för platsens ”atmosfär”. Platsens ”atmosfär” (sense of place) är en känsla för platsen som upplevs av besökaren och som kan bekräftas men även omskapas av besökaren. Platskänslan är individuell och kan vara svår att förmedla och den knyter samman människan med för henne/honom meningsfulla platser.33 Omskapandet av en platskänsla kan ske om platsen vid ett återbesök inte motsvarar förväntningarna man har och därmed omformas ”sence of place”.

2.2.1 Lokal förankring Ur det gotlandsperspektiv som denna uppsats har är den lokala förankringen hos besökarna ofta att man varit på Gotland flera gånger och kanske under

31 Semken, Steven, Freeman, Carol B Sense of place in the practice and assessment of place- based science teaching. Wiley Interscience 27mars 2008 s.1043 32 Meethan, K. (2001) aa. s.18 33 Semken, S, Freeman, C B ( 2008) aa. s.1043 16 många år. Relationen till besöksplatserna löper över långa tidsintervall och går, i vissa fall, att koppla till barndomsupplevelser. Bertil Vilhelmsson talar om ”place attachment” som lokal förankring och menar att den är mycket betydelsefull för hur människans olika relationer med en plats uppkommer. I hans beskrivning framgår att de sociala relationerna, exempelvis de ovan nämnda, är mer betydelsefulla än själva platsen och dess fysiska gestaltning. Hur platsen ser ut är underordnat den sociala relationen.34 För den lokala förankringen har tiden stor betydelse då vissa livsskeden är av särskild vikt för lokala bindningar, till exempel barndomen eller regelbundet återkommande evenemang. När Vilhelmsson beskriver vilka egenskaper bindningen mellan person och plats har, talar han om platstillfredstäl- lelse, platstillhörighet och platsidentitet. Platstillfredställelsen och platstillhörigheten grundar sig på hur långvarigt förhållandet mellan platsen och individen har varit, samt hur högt personen värderar platsen där han/hon bor med avseende på livskvalitet - detta berör främst lokalbefolkning. Eftersom min undersökning omfattar besökare är platsidentitetsbegreppet mer intressant. Om platsen är en integrerad del av individens självbild (se 2.5) och själv- känsla (den insikt vi har om oss själva) så kan den förknippas med platsiden- titeten. Platsen har då en personlig och kulturell mening (våra värderingar och attityder) för människan, men även här har de sociala relationerna en stor betydelse i den meningen att den sociala acceptansen för människan är viktig och de sociala relationerna upplevs som unika.

2.3 Destination, image och plats Platsens i marknadsföringssyfte, producerade image symboliserar uppfattningar som kan vara oriktiga eller riktiga, underskattade eller överdrivna, positiva eller negativa, men det gemensamma för olika platsers image är att de ger uttryck för subjektiva uppfattningar.35 När en plats skall profileras för att kunna marknadsföras väljs ett fåtal aspekter på platsens egenskaper ut för att bilden skall bli så entydig och positiv som möjligt.36 Hur images skapas och byggs upp finns det olika teorier kring. Heldt Cas- sel beskriver destinationens producenter som de som arbetar fram imagen som innehåller de unika karaktärer som destinationen har och hur dessa lyfts

34 Huvuddelen av stycket 2.2.1 är från Vilhelmsson, Bertil. Rörlighet och förankring – Geo- grafiska aspekter på människors välfärd. Choros, Göteborgs Universitet. 2002:1 s.30ff 35 MacCannell, D The tourist, A new theory of the leisure class. Univ.of California Press, USA 1999. s.14ff och MacKay, Kelly J, Fesenmaier, Daniel R Pictoral element of destination in image formation. Annals of Tourism Research, vol. 24, nr. 3 1997 s.538 36 Heldt Cassel, S. i Bohlin, M. Elbe, J (red). (2007) aa. s.151 17 fram i konkurrensen med andra destinationer. Här råder det en skillnad mellan om avsikten med imagen är att locka företagsetableringar, då budskapets tyngdpunkt är företagsklimat, arbetskraft med mera, eller om budskapet rik- tar sig mot besöksnäringen, då innehållet istället blir destinationens attraktioner och unika miljö.37 Det som uppfattas som platsens positiva image förekommer som motiv på vykort eller affischer och är avsedd att attrahera besökare till platsen. Rese- broschyrer är fyllda av imageskapande bilder och texter, som besökaren kan ta till sig och som förstärker platsens image. 38 Destinationen uppfattar jag i detta sammanhang som ett avgränsat område med en upparbetad struktur för besöksnäringen Lars Aronsson refererar bland annat till Wolfgang Framke när det gäller diskussionen kring begreppet ”destination” och ”plats”. Framke menar att begreppet destination kan användas i flera sammanhang och kan ersättas av ”platsen där turismen inträffar”. Det innebär att besökaren är medverkande i uppbyggnaden av platsen och även i arbetet med platsens image.39 Image kan även vara smaker och färger som får symbolisera platsen och som är minnesskapande för besökaren och besökarens egna erfarenheter kan ofta förstärka den typen av image.40 Men bilderna i broschyrerna och på vykort presenterar inte enbart företeelser eller handlingar utan visar även destinationens karaktäristika likväl som värden (vad vi värdesätter), koncept (lös- ningar) och ideal (hur vi vill ha det). 41 Som exempel från Gotland kan man nämna vykortsmotiv som, förutom att visa raukar och ruiner, visar maträtter, stränder, cykelsemestrande turister, camping och glada barn i spännande och kreativa lekmiljöer.42 I diskussionen huruvida platsens image formas av producenter i mark- nadsföringssyfte eller av besökarna i sina förhållanden till attraktioner och aktiviteter på platsen konstaterar jag att det finns olika uppfattningar.

2.3.1 Image och besökarens upplevelse Hur en besökare uppfattar en plats image beror på hur han/hon tolkar platsen, vilka förväntningar som byggs upp och vilken självbild som besökaren har. Det har visat sig i undersökningar att platsens image är en nyckelfaktor i

37 Heldt Cassel, S. i Bohlin, M. Elbe, J (red). (2007) aa. s.150 38 MacKay, Kelly J. Smith, Malcolm. Destination advertising – age and formal effects on memory. Annals of Tourism Research 2006, vol. 33, nr. 1 s.8 39 Aronsson, Lars. i Bohlin, M. Elbe, J (red). (2007) aa. s.109 Framke, W. ”The destination”: A problematic concept 2001. Roskilde universitet 40 Bærenholdt J O, Haldrup, M, Larsen, J, Urry J (eds) aa. 41 MacKay, K J, Fesenmaier, D R (1997) aa. s.538 42 Gotlandsguiden 2009 18 besökarnas beslutsprocesser om vart de bestämmer sig för att resa och vad de skall besöka.43 Gotlands image återfinns som en slags kunskap hos resenärerna och syftar till att marknadsföra bilden av Gotland. Urry menar att besökarna blir plats- konsumenter på det sättet att de nyttjar platserna de besöker till olika saker. De tittar, handlar och vistas på platsen och producenternas marknadsföring av platser styr till en del förväntningarna som besökarna bygger upp och aktiviteterna som genomförs. 44 Platsens image påverkar besökarna och för att besöket skall bli lyckat bör platsen leva upp till sin image. Ett exempel på detta diskuteras av McKay och Fesenmaier i termer av en producerad image som, i marknadsföringssyf- te, visar en plats med en positiv atmosfär, god tillgänglighet och ett klimat som tilltalar besökaren. Besökaren uppfattar dock platsen helt annorlunda och kanske finner atmosfären negativ. Besökarna upplever att platsen inte lever upp till sin image och besöket blir negativt. Om besökaren är bekant med platsen, kanske bor där eller är där ofta och vet vad platsen innehåller, finns inte samma imageanknutna förväntan på platsen.45 Istället kan egna förväntningar infinna sig, vilka bygger på egen erfarenhet av platsen. Det kan alltså vara så att människan på den kända eller familjära platsen har ett annat förhållningssätt till den image som platsen har, än de som till- fälligt besöker en plats som turister och därmed inte har samma kännedom om den. De senare ser imagens innehåll som en lockvara och information medan de tidigare ser platsen ur andra aspekter och med andra ögon än turisten som har en ganska ytlig kännedom om platsen. Ytterligare ett exempel kan hämtas från Beerli, Meneser och Gil. De menar att det är besökarens egen självbild (se 2.5) som skall stämma överens med platsens image. Exempelvis kan besökaren vara miljömedveten och i platsens image lyfts just miljöaspekten fram. Vid besöket observerar besöka- ren att platsen inte lever upp till sina miljöideal och platsen värderas däref- ter.46 Eftersom image så ofta används i marknadsföringssyfte är det viktigt för platsens producenter att skapa en positiv image. Det finns dock platser som ibland i medietexter och bilder får en negativ image. Dessa platser kan vara städer eller områden som omskrivs i negativa ordalag och med bilder som avskräcker besökare. Det är dock läsaren eller betraktaren som bedömer huruvida imagen är positiv eller negativ och ifall platsen är värt ett besök. Ett exempel på en plats med negativ image är Tjernobyl som har en mycket negativ image men ändå kan vara en intressant och lockande besöksplats,

43 MacKay, K J, Fesenmaier, D R, (1997) aa. s.538 44 Urry, John. Consuming places Routhlege, London 1995 s. 2. 45 MacKay, K J, Fesenmaier, D R (1997) aa. s.538ff 46 Beerli, A, Meneser, G, Diaz, G, Sergio M (2007) aa.

19 beroende på besökets syfte. Den negativa imagen kan ha stor lockelse på besökare och forskningsfältet kallas dark tourism.47 Denna uppsats behandlar inte ”dark tourism” men jag väljer att nämna begreppet för att visa att image kan innehålla många dimensioner.

2.3.2 Gotlands image och besökarna En plats image är som en ”front page” eller en fasad att visa upp och är till- rättalagd för att, i Gotlands fall, passa ett kollektiv. Ingen image som produceras kan sägas vara objektiv eftersom den alltid vinklas och visar fram platsen ur ett visst perspektiv. Gotland är ett starkt varumärke och har en traditionsrik image som turistdestination för semesterlediga svenskar och andra. Den officiella logotyp som används i varumärket ”Gotland” innehåller de kända symbolerna för Gotland, nämligen havet och blommor (blått), kalkstenen (grått) och solen (gult). Därtill kommer liv och livskraft (rött). Annat som går att läsa in i de grafiska figurerna kan vara ringmur och rauk. Men det är en tolkning som ligger i betraktarens öga.48

För Gotlands del dominerar ett naturgeografiskt budskap i turistbroschyrerna och säsongsmässigt är tiden maj till september vanligast förekommande i den officiella imagen. Den image som Gotland visar upp har ändrats ganska litet de senaste decennierna, trots en ny logotyp och en pågående diskussion kring varumärket ”Gotland”. 50 Som exempel på att en viss image består över tiden följer några utdrag ur tidigare reseberättelser, handböcker och broschyrer, som beskriver en av de företeelser som ofta förknippas med Gotland, nämligen raukar. Raukar har funnits med i berättelser och i marknadsföringen av Gotland i långt över

47 Smith, Wayne William. College of Charleston, USA The darker side of travel: The theory and practice of dark tourism. Annals of Tourism Research 2010 vol.37. nr. 3 s.866-873 48 Gotlands Kommuns hemsida 2010-06-18 http://www.gotland.se/imcms/40155. På vilket sätt Gotland skulle vara magiskt är upp till betraktaren/besökaren. 49 Tillstånd för användande av logotype givet av Ulrika Holm, Gotlands kommun den 17/6- 2010 50 Intervju med Anders Murat, turistchef på Gotland april 2009 20 hundra år och denna geologiska företeelse har varit central i många beskrivningar. 51 Citaten är utdrag ur skildringar från 1740-talet fram till idag.

”De som stodo nedanför backen voro högre än de övre, så att allas hu- vud syntes lika höga. När man var ett stycke ifrån dem, sågo de ut som stoder, bröstbilder, hästar och jag vet inte vad för spöken.”52

”Af intresse för turisten är emellertid en väldig raukport uppe i backen straxt till höger om vägen”53

”Inget Fåröbesök är värt namnet utan en färd längs den västra kusten. Längst i norr står storslagna raukar, många meter höga, vid Lang- hammars och en bit söderut tar Sveriges största raukområde, Digerhu- vud, vid. Som gjort för en grillafton i solnedgången.”54

”Gotland är annorlunda. Naturen och kulturen skiljer sig i alla avseen- den från det svenska fastlandet. Man märker det redan på färjan då den smala strimman land reser sig ur havet till mäktiga klintar med martal- larna som segt och envist håller stånd mot vindarna.”55

Citaten härstammar från reseberättelser och informationsmaterial och visar på den centrala position som den fysiska omgivningen har i beskrivningen av Gotland. Raukar har varit vanliga symboler för Gotland under mer än ett sekel och raukar är dessutom vanligt förekommande i mina samtal med be- sökare. De är materiella ting, skapade av naturen och nyttjade av besökarna. I raukområdena samlas besökare, genomför aktiviteter och umgås, och på det sättet skapas en social relation till platsen. Ytterligare företeelser som levt kvar över långa tider och blivit en del av gotländsk image är pensionat och pensionatsboende. Marknadsföringen av pensionaten går att hitta i gotlandsskildringar från förra sekelskiftet och här

51 Se diskussion om marknadsföring av region med hjälp av kultur i Heldt Cassel, Susanna Att tillaga en region. Den regionala maten i representationer och praktik– exemplet Skärgårds- smak. Uppsala Universitet, Geografiska Regionstudier 2003, nr 56. s.82-83 52 Linnaeus, Carl Öländska och Gotländska resa år 1741 Redigerad av Carl-Otto von Sydow Wahlström&Widstrand Stockholm 1975. s.203 53 STF Resehandböcker ”Gotland” nr 15. Wahlström&Widstrand Stockholm. 1913 s.116 54 Gotlandsguiden 2010 55 Gotlandsguiden 2010 21 profilerar sig Gotland, som många andra perifera regioner, med långsamt tempo, tystnad och kontemplation. På 1880-talet startade turistverksamheter i större skala och en faktor som bidrog till detta var det pensionatsliv som sakta började växa fram. Framför- allt några orter på Gotland blev mycket populära och en av de första där pensionat öppnades var Ljugarn på östra Gotland.56 Där fanns som mest fem pensionat varav några har överlevt till våra dagar. På följande sätt marknads- fördes Pensionat Lövängen.

”Ölrättigheter, antal bäddar inom pensionatet är 5, i orten 70 st. Ten- nis, sällskapsrum, piano och radio. Utflykter i bil och segelbåt.”57

Ytterligare exempel är Pensionat Holmhällar som 2010 marknadsför sig på följande sätt;

”Lugnt beläget i tallskog intill den 3 km långa sandstranden med märkliga raukfigurer.”58

I citatet används både ”avstressande miljö” och ”raukar” som argument för positiva upplevelser.

2.4 Känslan för platsen

Studiet av platser är ett av många sätt att försöka förstå sammanhang i en komplicerad värld och att undersöka hur människan ser på platser och hennes relation till dem är grundläggande för kunskapen om hur människan uppfattar det omgivande rummet.59 En av platsens egenskaper är att den symboliserar en känsla och att den därigenom har betydelse för någon eller flera. Genom att studera platser kan man diskutera hur turism och platser kan kopplas samman och då förstå var- för vissa platser blir mer besökta än andra, hur människor bygger upp rela-

56 Hallin, Bo Den ljusa udden – Ljugarn under 100 år Hanseproduktion AB Visby 1991

57 STF-resehandbok Gotland Wahlström&Widstrand Stockholm. 1930 s.112 58 Gotlandsguiden 2010 s.129 59 Relph, Edward Place and placelessness. Page Bros, GB 1986 s7 och i Aldskogius, Hans Om studiet av platser: några anteckningar kring några bidrag till den aktuella diskussionen om fenomenologi och geografi. Forskningsrapporter från Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr.60, Uppsala 1979 22 tioner till olika platser och hur platser förändras för att möta turisternas behov och bli mer lättillgängliga.60 Plats är inte bara “var som helst”. Det är lokaliseringen och det som finns där som ger platsen ett innehåll.61 Platsens existens och människans förståel- se av platser kan vara oberoende av fysiska gränser. Det är det innehåll som platsen ger besökaren genom de praktiker på alltifrån global till lokal nivå som knyts samman och materialiseras i olika sammanhang.62 Ovanstående resonemang visar hur komplext platsbegreppet är och att det är många olika aspekter som till exempel känslor och praktiker som kan vara avgörande för vad en plats är och hur den uppfattas. För min undersökning är platsbegreppet väsentligt eftersom jag strävar efter att koppla ihop platsen och besökaren med hjälp av besökarens relation till platsen. Därtill tittar jag på om platsens image har någon betydelse för besökaren. För vissa besökare binder platsen tiden och lever med de händelser som den förknippas med, för andra gör den det inte. Den enskildes önskan att återvända till en plats kan vara detsamma som önskan att återvända till en tid. Tomas Mann skriver att ”platsens essens ligger inte i dess tidlöshet eller kontinuitet. Detta är enbart ytterligare dimensioner som ger oss platsens egenskaper”.63 Det kan tolkas som att plats och tid hänger intimt samman men att olika besökare har olika uppfattningar om vilken tid som platsen symboliserar. Många besökare försöker finna ”egna” platser men att finna dessa ”egna” platser kan vara svårt och platsforskare menar att det finns mer känsla att studera och ta del av på en plats än det man känner direkt och för att kunna ta del av detta måste man kanske stanna upp och känna in omgivningen.64 För vissa kan det räcka med att sätta sig på ett café och bara titta eller att våga bryta ett förväntat besöksmönster och ta en alternativ väg. Upplevelsen av en plats är individuell och det emotionella mottagandet av intryck från platsen hos varje individ är personligt och kan styras av det ”bagage” besökaren bär med sig vid besöket. ”Bagaget” består av tankar, värde- ringar och förkunskaper som besökaren har om platsen. Det är därför knap- past troligt att den egna upplevelsen kan överföras på någon annan med för- hoppningen att denne skall få exakt samma upplevelse. Platsen är alltså inte, den blir.65 Den skapas av våra ambitioner, förväntningar och förhoppningar.

60 Meethan, K. (2001) aa. s.18 61 Relph, E (1986) aa. s.3 62 Massey, D (1994) aa. 63 Större delen hämtat från Relph, E (1986) aa. s.11och s.33 64 Crang, Mike Cultural geography. London: Routledge 1998 s.108 65 Ek, Richard, Hultman, Johan (red) Plats som produkt. Studentlitteratur, Polen 2007, s.15 23

Holloway och Hubbard menar att ju närmare relation till och erfarenhet av en plats människan har, desto mer kan platsen påverka personen. Betydelsen av interaktionen mellan människor och platser speglas i uttrycket ”/.../people are their place and a place is its people/…/”.66 Olikheterna i upplevelsen av platser kan vara stora och grundar sig mycket på mänskliga känslor och mänskligt agerande. Den enklaste förklaringen kan vara att människan faktiskt tycker olika om platser och att vi har olika åsikter om vad som är vackert, fult, roligt, tråkigt och liknande. Men det kan även vara personliga kopplingar till platsen och händelser liksom personlig bakgrund, sällskap och ålder som avgör vad vi tycker om platser.67 Dessa olikheter gör att kopplingen mellan platsen och människan respektive förstå- elsen för känslan för platsen blir individberoende. Platskänsla bör kunna vara sådant som trygghet, trivsel och avslappning då besökaren känner sig som en del av platsen. Platsens fysiska och sociala aspekter har även del i uppbyggandet av platskänslan.

2.5 Självbilden Besökarens bild av platsen är beroende av den självbild, som besökaren har och kan vara av olika slag. Beerli, Meneser och Gil talar om fyra typer av självbilder; ideal social self-concept eller hur människor skulle vilja att andra såg dem; real self-image eller hur människor ser sig själva; social self- concept eller hur de tror att andra ser dem; ideal social-identity eller hur de skulle vilja se sig själva.68 Den idealsociala självbilden ideal social self-concept är bilden av hur besökaren vill att andra skall se honom/henne och där spelar besöket en roll som en markör för hur besökaren vill uppfattas och har därmed en betydelse vid valet av plats. Ett besök på en speciell plats kan göras i avsikt att identi- fieras med platsen. Besöket kan alltså förstärka eller bekräfta en besökares självbild.69 Men det finns även den ”verkliga” självbilden, real self-image, hur besö- karen uppfattar sig själv, som inte är oviktig eftersom även den styr en del av platsuppfattningen. Dessa självbilder avgör, till en del, hur man blir bemött på platsen. Det egna agerandet kan vara betydelsefullt om platsmötet erbjuder en social interaktion med lokalbefolkningen och det egna agerandet och mottagandet kan styras av vilken typ av självbild som dominerar.70

66 Relph, E (1986) aa. s.34 67 Tuan, Yi-Fu Tophophilia and environment. Columbia University Press 1990 s.97 68 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. 69 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. 70 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. s.572-573 24

Den självbild som Beerli, Meneser och Gil talar om när det gäller hur man tror att andra ser och uppfattar sig själva (social self-concept)bygger en del på självförtroende och antaganden. Besökaren utgår från sin egen person när han/hon planerar besöket och i valet av besöksplats kan besökarens social self-concept vara en bidragande faktor.71 Den fjärde beskrivningen av självbild hos Beerli, Meneser och Gil utgår från hur besökaren skulle vilja se sig själv (ideal social-identity). Även här finns ett önsketänkande kring den egna personen och en önskan om att vara på ett annat sätt eller att försöka nå ett mål. Kanske kan det handla om att vara mer äventyrlig, kunnig, omhändertagande av familjen eller mer spontan.72 Självbilden och platskänslan har ett starkt samband eftersom summan av platsintrycken skapar en platskänsla för besökaren. Man köper produkter eller söker sig till platser som man tror stämmer med den verkliga självbil- den (hur man uppfattar sig själv) eller den idealsociala självbilden (hur man vill bli uppfattad av andra) eftersom platserna bekräftar de egna uppfattningarna.73

2.6 Turist på Gotland Anledningarna till att turister beger sig till vissa platser kan naturligtvis vara lika många som besökarna själva. Människor reser med olika syften och av olika anledningar. Men det gemensamma för alla besök är att turister förvän- tar sig att besöksplatsen erbjuder något som de vill ha, vare sig det är rekreation eller affärer. Turism erbjuder en känsla av flykt och frihet och ger människan ett livs- innehåll med en annan rytm och ett annat tempo än i vardagen.74 Jag gör ingen definitionsskillnad på turister och besökare i min text eftersom alla besökare som jag talar om även är turister. Turism och semester är för många njutningsfullt; i turistandet blandas fantasin med verkligheten och för de allra flesta infinner sig en positiv känsla.75 Respondenterna i denna uppsats är inga undantag. Samtliga hade semester när de befann sig på Gotland. Till skillnad mot förr, då resandet inte var något som flertalet kunde ägna sig åt är dagens människor beresta och känner till mer om fler platser. Att resa, informera och berätta om resor har blivit en integrerad del av väster-

71 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. s.572-573 72 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. s.572-573 73 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. s.578f 74 Coleman, S, Crang, M (eds) (2002) aa. preface 75 Gilbert, David, Abdullah, Junaida Holidaytaking and the sense of well-being. Annals of Tourism Research 2004, vol 31, nr 1 s.104 25 ländskt vardagligt liv.76 Orsaken till att besökaren vill besöka en plats kan vara att man, text- eller bildmässigt, fått en positiv känsla av platsen. Men det kan även vara att man hört bekanta berätta om platsen och att den därför lockar till besök. Texter, bilder och berättelser ger oss uppfattningar om besöksmålet och bygger upp förväntningar som blir våra referenser i mötet med platsen. För återvändande besökare, som gång efter annan återvänder till samma plats, byggs en förtrogenhet och en platsrelation upp, som kan liknas vid lokal förankring.77 Besökarnas efterfrågan kan komma att förändras snabbt och om lokala aktörer och marknadsförare vill fortsätta erbjuda attraktiva platser krävs flexibilitet och snabba omställningar. Ett förändrat och flexibelt utbud kan vara producenternas metod för att möta besökarnas efterfrågan och resultatet kan bli en objektifiering av kulturen på platser, som öppnas mot en global marknad. 78 Följderna skulle i så fall också kunna bli att den lokala kulturen blir en handelsvara som sakta men säkert likriktas i den internationella konkurrensen och att den lokala imagen förändras. Huruvida detta riskerar att ske på Gotland och hur den förändringen kan komma att påverka besökarna på nå- got sätt återkommer jag till.

76 Decrop, Alain, Snelders, Dirk Planning the summer vacation – anadaptable process. An- nals of Tourism Research 2004, vol 31, nr 4 s.1009 77 Vilhelmsson, B. (2002) aa. jmfr kap 2.2.1 78 Meethan, K (2001) aa. s.5 26

3. Metod

För att kunna studera platsers betydelse för människan och dess koppling till besökarens självbild menar jag att det är betydelsefullt att betona individer- nas egna upplevelser och berättelser. Jag har därför valt att fokusera på respondenternas perspektiv i min undersökning. Med det menar jag att det är vad respondenterna säger och säger sig uppleva som står i centrum. Det innebär att jag utgår från respondenternas ob- servationer, lyssnar till deras berättelser och på det sättet anlägger ett in- ifrånperspektiv på mitt arbete.79 Inifrånperspektivet betyder i det här fallet att jag behandlar frågeställning- ar om hur det sociala livet är sammansatt, till exempel människors relationer till en plats. Tolkningen av människans relationer till en plats underlättas av inifrånperspektivet därför att det speglar människans egna livserfarenheter och erfarenheter av en plats.80 Fördelen med inifrånperspektivet är att jag som forskare kommer aktörerna ”inpå livet” och på det sättet kommer när- mare deras förklaring och beskrivning av världen. Eftersom arbetet utgår från respondenternas perspektiv och uppfattningar om sina besök anser jag att en kvalitativ metodik lämpar sig bäst.81 För att komma åt individers upplevelser av platser och för att försöka förstå hur platsbesöken påverkat besökarens självbild har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju utgår från en intervjuguide med förberedda intervjufrågor men med möjlighet att styra intervjun mot ett samtal. Jag har, som intervjuare, inte varit låst vid dessa frågor utan kunnat låta respondenten berätta och associera relativt fritt kring frågeställningarna. Det gör att en semistrukturerad intervju blir mycket av ett samtal kring vissa teman eller områden och att respondenten själv kan styra delar av detta samtal. Intervjuformens fördel är att jag kan nyansera frågorna, diskutera svar och tillåta mig att analysera berättelser. Intervjuerna har varit något olika till

79 Bryman, Alan. Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning Studentlittertur Lund. Originaltitel: Quantity and Quality in Social Research. 1995 s.169 80 Stenbacka, Susanne. Landbygdsboende i inflyttarnas perspektiv Akademisk avhandling. Geografiska Regionsstudier nr.43, Uppsala 2001 s.60 81 Alvesson, Mats, Sköldberg, Kaj Tolkning och reflektion –vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur, Danmark 2008. s.17-20 27 omfång och innehåll men alla har haft samma grundstruktur i enlighet med en intervjuguide. I de semistrukturerade intervjuerna får jag respondenternas upplevelser och det är sedan tolkningen av upplevelserna vid besöken som är det bärande i undersökningen.82 Metoden ger möjligheter att undersöka sociala fenomen och detaljer som kommer fram genom associationer och nyanser i samtalet.83 Det kan vara personliga detaljer och reflektioner som kommer fram i ett samtal men som inte kommer fram i ett ifyllt formulär. David Silverman menar att det i intervjuer i samtalsform finns möjligheter att finna andra nyanser och uppslag än de från början förutsatta och att allt detta sammantaget ger den kvalitativa metoden fördelar, som gör att jag har valt den för den typ av undersökning som jag genomfört.84 Svårigheterna med att anlägga inifrånperspektiv blir just tolkningen. Re- spondenternas berättelse blir filtrerade genom mina erfarenheter och min förförståelse och det är då ofrånkomligt att en viss infärgning av min förförs- tåelse påverkar tolkningen.

3.1 Hermeneutik Med utgångspunkt i det insamlade materialet har jag, utifrån ett hermeneu- tiskt förhållningssätt, tolkat informationen genom att gå från helheten till delarna och tillbaka till helheten. Det är genom att se delarna och sätta in dessa i sitt sammanhang som helheten kan studeras och det blir möjligt att nå en djupare förståelse. Jag har hela tiden studerat materialet med insikten att all förståelse bygger på förförståelse. Tolkningar och förståelse färgas där- med av tidigare erfarenheter och förväntningar.85 Helhetsbilden av en besökares upplevelser, känslor vid platsbesöket och bakomliggande orsaker till ett besök kan vara mycket komplex. Lägg därtill besökarens egen självbild så blir bilden än mer komplex. Vid en intervju får jag bara tillgång till den mängd fakta som respondenten vill berätta om och de erfarenheter han/hon vill dela med sig av. Detta utgör delarna i den helhet som jag försöker skapa och i den processen spelar min egen erfarenhet en viss roll. Att jag accepterat att min egen förförståelse påverkat mitt förhållningssätt har varit ett bra sätt för mig att närma mig problemställningarna. Kunskapen att förförståelsen kan leda mig åt olika håll, men att jag utan densamma inte

82 Alvesson,M, Sköldberg, K (2008) aa. s.20 83 Stenbacka, S (2001) aa. s.63 84 Silverman. David Doing qualitative research; a practical handbook. Los Angeles 2005. s. 99 85 Alvesson. M, Sköldberg. K ( 2008) aa. s.190ff 28 kan förstå alls, har varit en viktig utgångspunkt.86 Med detta menar jag att respondenternas berättelser om upplevelser av platser och relationer till platser skulle vara svåra att foga samman utan förförståelse av berättelsernas miljö och innehåll. Hermeneutiken menar att mänskligt handlande har en avsikt och att det är när vi känner till avsikten som vi kan förstå handlingen.87 Därför söker her- meneutikern efter avsikterna med handlingarna och i intervjuerna finns en möjlighet att få fram avsikten med de planerade och genomförda besöken och tillsammans med upplevelsen av besöken kan jag använda respondenternas berättelser i arbetet med mina frågeställningar.

3.2 Urval och genomförande I första hand är det den besökande turisten som jag är intresserad av i studien och det görs ingen begreppsskillnad på besökare och turist. Urvalet av respondenter har skett genom att jag letat efter presumtiva gotlandsbesökare bland boknings- och transportföretag, liksom hos mina bekantas bekanta, som planerat sin resa inför sommaren 2009. Målsättningen har varit att finna okända personer med ingen eller liten relation till Gotland och med detta menar jag alltså att besökarna inte bor, är födda eller äger hus på Gotland. Boende, födsel och ägande ger vissa förut- sättningar för upplevelser av platser, men eftersom det mer är den tillfälliga besökarens erfarenheter jag är ute efter, faller de tre nämnda kategorierna bort. I det brev jag skickade ut till ”respondentförmedlarna” angav jag mina skäl till intervjuerna samt något litet om intervjuernas innehåll. I de förslag som jag fick på respondenter gjorde jag ett aktivt urval, där jag försökte få viss variation av respondenter gällande bakgrund, geografisk spridning, vari- erad hushållssammansättning och ålder. Huruvida personerna varit på Got- land tidigare eller var förstagångsbesökare fanns inte med som kriterier i mitt urval. Samtliga respondenter i undersökningen var återvändare till Gotland, någ- ra med stor regelbundenhet och andra med mera sporadiska besök. Visserli- gen fanns det de som inte varit på Gotland på många år, men en viss plats- kännedom fanns bland alla respondenterna. Jag kan därför inte göra någon jämförande analys om skillnader mellan förstagångsbesökare och återvända- re med avseende på hur platsens image påverkade besöket. I ett förberedande telefonsamtal till de presumtiva respondenterna presen- terade jag mig själv samt frågade om intresse fanns för medverkan i min

86 Thurén. Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö 2003. s.59 87 Persson. Ulf. Filosofi, frågor och argument. Uppsala 2003. s.145 29 undersökning. Ingen av de tio som jag valde ut nekade att medverka. De tio respondenterna intervjuades var och en vid två tillfällen och det empiriska materialet består således av tjugo intervjuer samt anteckningar gjorda i samband med intervjuerna. Den första intervjun genomfördes på telefon före avresan och den andra, personliga, intervjun skedde på Gotland före återresan. I den första intervjun kom jag att lägga störst vikt vid frågor som rörde planeringen av den kommande resan, om respondenterna hade några tilltänkta besöksplatser och vilka förväntningar de hade på platserna. Jag frågade respondenten varför vissa platser skulle besökas och om det var ett personligt val eller om någon annan varit inblandad i beslutet. Genom att ställa frågorna och lyssna på respondenten försökte jag uppfatta på vilket sätt den egna självbilden kunde knytas till platsen. Med det senare avsåg jag att få en uppfattning om hur respondenten uppfattade sin egen person i för- hållande till platsen han/hon besökte. Begreppet ”självbild” har jag tidigare talat om i kap 2.5 och de två typerna av självbilder som har betydelse för min undersökning är den verkliga och den idealsociala självbilden.88 Detta definieras som hur man uppfattar sig själv och hur man vill uppfattas av andra. Den första intervjun innehöll även ett faktablock med namn, adress och ålder. Vid det tillfället satt respondenten hemma och hela resan var i plane- ringsstadiet. Samtalet kretsade mycket kring förväntningar och en viss läng- tan från respondenternas sida. Den positiva känslan av en annalkande semester var påtaglig och respondenterna berättade gärna och utan påtryckning om sina planer för vistelsen på Gotland. Jag upplevde kontakten med respondenterna i den första intervjun som mycket öppen och positiv. I den andra intervjun, på plats på Gotland, var respondenterna fortfarande positiva men mer eftertänksamma och fundersamma. Den andra intervjun fokuserade på besökarnas relationer till olika platser och kopplingen till självbilden och genomfördes alldeles före besökarens hemresa. Intervju nummer två förutsatte ett personligt möte, vilket innebar att jag träffade nio av de tio respondenterna personligen på olika överenskomna platser, för att genomföra den. En av respondenterna fick akuta åtaganden och reste tillbaka i förtid, vilket resulterade i en andra telefonintervju. Mitt syfte med intervjuerna var också att fånga variationer av platsupplevelser och platsmöten. Jag förväntade mig att det bland respondenternas valda platser skulle finnas ovanliga besöksmål likväl som synnerligen vanliga besöksplatser samt platser som Field och Basso betecknar som platser med ”särskild känsla” - sense of place.89 Platser med den särskilda känslan kan i princip vara vilka platser som helst, eftersom det är individens upple-

88 Beerli, A Meneser,G Diaz, Gil, Sergio,M (2007) aa. 89 Field, S, Basso K H (1996) aa. s.3-13 30 velse av platsen som skapar känslan och den är alltid individuell. Dock kan flera ha samma positiva eller negativa känslor för samma eller olika platser.90 Alla intervjuer har transkriberats och respondentens ”pausord” och direkta repeteringar är borttagna och finns inte med i transkriberingen. Alla intervjuer bandades med digital teknik och finns sparade i ljudfiler.

3.2.1 Analys av intervjuerna Efter intervjuerna och efter att respondenternas berättelser transkriberats har jag sett att diskussionerna med respondenterna gett ytterligare information utöver den som jag efterfrågade. När jag i efterhand analyserat det transkri- berade materialet kan jag se att det finns material för ytterligare studier kring frågor om besökare och besöksplatser. Jag har inte eftersträvat att kategorisera människor och gruppera dessa utan mer få en uppfattning om attityder och förhållningssätt som, i min un- dersökning, har med självbilden att göra. Det är en målsättning som jag sett hos andra forskare, vilket jag ansett eftersträvansvärd och som fått bli det mål som jag försökt att nå.91 Konkret har analysen av det empiriska materialet gått till så att jag lyssnat på och läst igenom intervjuerna och letat efter respondenternas platsbeskrivningar och deras upplevelser av de beskrivna platserna. Deras förväntningar inför besöken har jag därefter relaterat till deras upplevelser och erfarenheter efter besöken, vilkaS de berättat om i den andra intervjun. I empiri- och analysdelen av uppsatsen använder jag citat för att exemplifiera och göra mina tolkningar av intervjupersonernas berättelser. Alla respondenter har starkt bidragit till helheten genom sin medverkan och även om inte alla respondenter är lika representerade i citaten finns de ändå med i helheten och i värderingen av citaten. Alla namnen på respondenterna i uppsatsen är fingerade. Ingen av respondenterna bad särskilt om det och de uppgav sig inte uppleva någon fråga som särskilt känslig. Det finns ändå skäl att vara återhållsam med identifie- ringen. Även om frågorna inte upplevs som känsliga kan min tolkning sätta dem i ett sammanhang som skulle kunna uppfattas som känsligt.

90 Field, S, Basso K (1996) aa. s.3-13 91 Stenbacka, S (2001) aa. s39 31

INTERVJUPERSONER Sommaren 2009

Namn Ålder Hemort

Birgitta 39 Åby

Magnus 43 Täby

Lotta 55 Östervåla

Åke 40 Uppsala

Mattias 38 Uppsala

Elin 39 Stockholm

Charlotte 64 Göteborg

Åsa 82 Göteborg

Sven 26 Sundsvall

Bernt 64 Örebro

4. Gotland – kontinuitet inom turismen

Min undersöknings geografiska centrum är Gotland som med sina 3000 kva- dratkilometer och drygt 57 000 invånare är Sveriges största ö och en populär turistdestination. De traditionella näringarna jordbruk och skogsbruk är fortfarande vanligt förekommande medan fisket är en alltmer sällsynt sysselsätt- ning. Hela Gotland är en kommun där den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren. Gotland har en egen högskola som bedriver utbildning, i sam- arbete med Stockholms universitet, inom främst arkeologi, byggnadsvård, ekologi och historia. Besöksnäringen är mycket betydelsefull för inkomster och service. Anta- let besökare uppgår till ca:1 miljon/år och besöksnäringen omsatte år 2009 1,4 miljarder kr exklusive resor. Den överväldigande delen av besökarna kommer till Gotland under tiden maj till september. 92 En betydande del av arbetskraften på Gotland arbetar inom servicesek- torn, där en stor del av företagen har mycket eller något med besöksnäringen att göra. I Svensk Handels och Sveriges Hotell och Restaurangföretagares undersökning 2009 om högst ranking för olika län, vad gäller besöksnäring- en, låg Gotland i topp med bland annat flest båtnätter i riket. Gotland har dessutom ett stort antal fritidshus, ett stort antal gästnätter på både hotell och camping samt en väl utvecklad restaurangnäring. 93 Det fanns cirka 1400 helårsarbeten inom besöksnäringen på Gotland 2008, en ökning med 30st/år mellan 2006 och 2008. Det är en ekonomiskt snabbt växande näring, fortfarande mycket säsongsbunden, men allt fler turister söker sig till ön under andra tider än juni-september. Gotland kommun spår en stark turismutveckling de kommande tio åren och flera stora samarbetsprojekt mellan kommunen, Länsstyrelsen, Högskolan på Gotland och Almi Företagspartner är påbörjade.94

92 Mats Jansson, chef Gotlands turistförening. Gotlands Tidningar 2010-03-26 93 Kommunsiffror 2009/Gotland 94 Översiktsplan för Gotland 2010-2025, Gotlands kommun 33

4.1 Traditionella besöksplatser Turistdestinationen Gotland har några av de kriterier man kan kräva av en turistdestination såsom attraktioner, infrastruktur och stödjande tjänster och har under lång tid utvecklat sitt turistkoncept.95 De grundläggande symbolerna och marknadsföringen av Gotland har knappt förändrats under de senaste decennierna och vissa har varit aktuella i över ett sekel. I guideböcker från förra sekelskiftet framhålls de fysiska egenskaperna som hav, raukar, ängen, flora och fauna tillsammans med kultursymboler såsom medeltidskyrkor och historia. Det är samma symboler och attraktioner som framhålls idag med ett visst tillägg av barnaktiviteter och ett utökat nöjesutbud. De ovan nämnda fysiska egenskaperna är självklara orsaker till besök men de är även kataly- satorer för övrig turism och har så varit i många år. 96 Även om symbolerna är desamma märks förändringarna på hur mark- nadsföringen av Gotland genomförs och vilka medier som används. Detta påverkar, till en del, besökarnas platsval men även besökets tid på året. Nu som då är det symbolerna som förekommer på bilderna och i texterna men till skillnad mot förr så påtalas Gotland som en möjlig destination året runt i allt högre utsträckning och det ligger helt i linje med Gotlands kommuns Vision 2025 och satsningarna på fler åretruntturister, utan att sommarintensi- teten avtar. 97 Det är naturligtvis så, att det fortfarande är sommarhalvåret som det mesta handlar om, även om allt fler aktiviteter bedrivs som åretruntkoncept. Mark- nadsföringen riktas även i allt större utsträckning mot information kring hur man kan bosätta sig permanent på Gotland. 98 Bilden nedan är ett reklambudskap från Gotlands kommun och färjerederi- et Destination Gotland, där man just påtalar möjligheten att besöka Gotland alla årstider eller att bosätta sig där permanent.

95 Bohlin, M, Elbe, J. (Red). (2007) aa. s.13 96 Linnaeus, C. (1890) aa. s9 Även i Wennersten, O.W En ny bok om Visby Gotlänningens boktryckeri 1913 s.7 och STF Resehandböcker. nr 15 Gotland Wahlström&Widstrand Stock- holm. 1913 97 Gotlands kommun Vision 2025. Måldokument över samhällsutvecklingen fram till 2025. 98 Gotlandsguiden 2010 34

Foto: G.Sjöberg.99

4.2 Gotlandsturismen under efterkrigstiden Under 1950- och 60-talen förändrades turismen i Sverige bland annat genom ny semesterlagstiftning och bättre ekonomi för många enskilda individer. På Gotland utvecklades semesterbyar och campingplatser. Kooperationens rese- arrangör RESO hade semesteranläggningar på Gotland och dessa befolkades sommartid av tillresande fastlänningar, men även av gotlänningar. Bilen gav möjligheter till att resa runt på annat sätt än med tåg och 1960 lades järnvä- gen ned på Gotland och möjligheten att transportera sig runt Gotlands kust- hamnar med båt hade upphört långt före det. Cykelturismen fortsatte dock att utvecklas under hela perioden och att hyra cykel är fortfarande en populär semesterform. De senare decenniernas turism har präglats av fortsatt ”sol- och badtu- rism”, men med ett ökat inslag av tematurism. Under de tre sommarmåna- derna infaller, sedan många år, flera temaveckor då vissa kategorier av turister är mer förekommande än annars. I juni infaller stiftets kyrkvecka då re- presentanter från Svenska kyrkan samlas och diskuterar aktuella frågor. I juli ligger både Almedalsveckan och Stockholmsveckan. I augusti, vecka 32, infaller Medeltidsveckan. Dessa veckor har ”sina egna” besökare och mark- nadsföringen har sina egna målgrupper men utöver och under dessa temaveckor pågår en ”vanlig” turism inriktad på sol, bad och rekreation. Över hela sommaren ligger även en mängd anlöp av kryssningsfartyg som dagli-

99 Tillstånd att använda bilden givet av marknadschef Per-Erling Evensen, Destination Got- land 30 augusti 2010 35 gen levererar promenerande besökare, vilka företrädesvis stannar i Visby under dagen.100 Dagens turism är på många sätt lik den turism som startade för 150 år sedan. Fortfarande vill människor komma och titta på Gotland och Visby och man gör det företrädesvis sommartid. Det är fortfarande så, att merparten av besökarna kommer från Stockholm och Mälardalsregionen och de flesta kommer med båt. Även om många besökare fortfarande ”bara” stannar och tittar, som se- kelskiftesturisterna gjorde, så är det allt fler besökare, som efterfrågar aktiviteter av olika former. De ovan nämnda temaveckorna innehåller många aktiviteter, men även övrigt turistutbud går mot ett mer aktivitetsgrundat inne- håll.101

4.3 Upplevelsen av det fysiska landskapet Platsens egenskaper, som ger underlag för platstolkningarna, finns naturligt i naturlandskapet eller skapas av människan i kulturlandskapet. Några upplever klintkusterna som dramatiska, stränderna som överbefolkade, vägarna som cykelvänliga eller ängena som lugna och sköna. Listan kan göras lång. Men en viktig sak är att besöket skapar upplevelser och upplevelser skapar känslor vilka är en spegling av hur vi uppfattar landskapet. Den fysiska miljön på Gotland domineras av närheten till havet. I resebroschyrer, på vykort och affischer är det ofta mötet mellan land och hav som presenteras. Raukarna på Fårö nyttjas ofta som motiv och raukområde- na besöks också av både turister och bofasta. Dessa landskapstyper används i filmer och litteratur och är då igenkänningsbara. En annan fysisk symbol för Gotland är änget och ängsmarken. Här finns ordnade besöksstigar, vilka nyttjas till kursverksamheter och besöksturism. Ofta är ängets naturtyp och växtinnehåll viktigare än den geografiska platsen och det är vanligt med specialriktad turisminformation i form av handböcker och expertguider och det ordnas specialresor för just ängsbesök. Då turismen är synnerligen viktig för Gotland och besökarnas upplevelse av besöket är avgörande för destinationens framgång är det alltså viktigt att varje besök blir positivt för besökaren. Uppgiften för producenterna blir att erbjuda platser och tjänster som lockar alla och man specialiserar sig därför i olika segment. Respondenterna i min undersökning kom att använda sig av flera av dessa turistsegment. Ett exempel som kan nämnas är ett sommar- och vattenland som är ett nöjesområde 5 km söder om Visby där det fram- förallt ordnas barnaktiviteter. Andra segment som respondenterna kom att använda sig av var bland annat naturstigar, gårdsbutiker och stadsvandringar.

100 Intervju med Anders Murat, turistchef på Gotland april 2009 101 Intervju med Anders Murat, turistchef på Gotland april 2009 36

Alla är exempel på platsbundna aktiviteter, vilka skapar en image och påver- kar besökarnas upplevelser och eftersom turister kan agera på olika sätt på samma plats, så kan turistandet vara synnerligen individuellt, liksom upplevelsen av vistelsen. Det som för en besökare vanligtvis och tydligast symboliserar en plats är platsens fysiska och visuella former såsom naturformationer och byggnader.102 Man kan även se turistlandskapet som ett av producenter medvetet uppbyggt landskap, färdigt att serveras till besökare.103 Naturlandskapet till- rättaläggs för besökare och kulturlandskapet byggs upp. I 1800-talets natio- nalromantiska litteratur skrivs om Visby som ”rosornas och ruinernas stad” och ruinerna i Visby lockar fortfarande med sin historia. Genom åren har många beskrivningar av Visby dominerats av det faktum att staden innehål- ler flera stora kyrko- och klosterruiner.

4.3.1 Fördjupad platsrelation Kontaktytor där lokalbefolkningen och besökarna kan mötas är viktiga för att åstadkomma en djupare och mer personlig platsrelation. Några exempel från Gotland kan vara aktiviteter såsom körsångsvecka och andra ordnade aktiviteter där besökare och lokalbefolkning möts och miljön får betydelse. Vidare är medeltidsveckans alla arrangemang som bygger på aktivt deltagande av besökare populära. Det är även gårdsförsäljning av grönsaker där besökare och lokalbefolkning möts och samtalar i lokalmiljön och hamnför- säljning av fisk kan ha stor betydelse för platsupplevelsen.104 Även tillfälliga besökare, såsom mina respondenter, kunde nå en djupare form av platsrelation men detta krävde engagemang på platsen såsom deltagande i aktiviteter och lokal verksamhet. På det sättet kom besökarna närma- re platsen och fick en naturlig anknytning till den. Återbesök kan också skapa en fördjupad relation med platsen eftersom minnet kan konservera platsens egenskaper och bevara de händelser och personliga möten som platsen givit besökaren. De djupare platsrelationerna påverkar besökarens val av besöksplats och är också viktiga för att besökar- na skall få sina självbilder bekräftade. Gotland erbjuder besökarna platser som är attraktiva ur olika perspektiv vilka jag menar är delaktiga i uppbyggandet av självbilden. Jag har försökt att undersöka om något eller några dominerande perspektiv går att koppla till besöken.

102 Relph, E (1986) aa. s.30 103 Meethan, K, Anderson, A, Miles, S (red.) Tourism, consumption and representation: Nar- ratives of place and self. Wallingford 2006 CABI s.46 104 Intervju med Anders Murat, Turistchef, april 2009 37

Besökande turister erbjuds platser att besöka och genom det sätt på vilket dessa platser marknadsförs bygger besökarna upp förväntningar inför sina besök. Därtill har besökarnas egna självbilder betydelse när det gäller val av besöksplatser. I individens nyttjande av platsen skapas processer, som har att göra med image, upplevelse och självbild. Det är innehållet i dessa begrepp, som jag diskuterar i min uppsats.

5. Besökarnas berättelser

Min plats

Stigen är blott femtio meter lång, men den kändes som flera hundra. Den upptrampade stigen skapade en genväg över ängen. Gräset, som växte midjehögt, omslöt kroppen och det kändes som man gick på en hemlig väg. Jag gick ofta barfota eftersom det nedtrampade gräset var mjukt under fötterna och tidigt på kvällen fortfarande torrt. Lite senare skulle det bli daggfuktigt, men fortfarande vara mjukt. Syrsor tickade och hoppade framför fötterna och fjärilar flyttade på sig när jag kom längs stigen. Om jag gick senare på kvällen skulle syrsorna vara tysta och nattviolen dofta. I slutet av stigen tog grusvägen vid. Då åkte sandalerna på och jag fick ta några steg till vänster förbi den stora myrstacken som låg till höger. Nu var det bara femtio meter kvar till kiosken.

Det ovan beskrivna är en plats i mitt hjärta. Det är en liten pojkes upplevelse av en plats och när jag idag återvänder till platsen infinner sig en trygghets- känsla. Känslan finns alltid kvar i sinnet och jag kan när som helst plocka fram den och den är alltid förknippad med platsen. Platsen har bundit tiden och minnet och jag är tio år. Relationen till platsen är starkt individuell och mycket svår att överföra på någon utomstående person. Platsen är numera mer ett minne än en verklig plats. Det är en plats man alltid kan hitta tillbaka till och dit man alltid kan återvända i tanken. Det är tankar som dessa som gör att jag intresserat mig för varför vissa platser blir speciella för oss män- niskor. Lawrence Durell skriver att ”The spirit of the place lies in its landscape”.105 Det är ett citat som beskriver att landskapets karaktär har betydelse för besökarens uppfattning om platsen och jag återknyter till detta genom att konstatera att flera respondenter har skildrat just detta. Exempelvis gäller det en sådan detalj som ankomsten till Visby med båt. Det är inte någon ovanlig infallsvinkel till en diskussion om besök på Gotland, i litteraturen finns exempel på just detta106 och att det gotländska landskapet diskuteras i positiva ordalag.

105 Durell, Lawrence The spirit of place. Marlow & Company USA 1969 s.157 även i Relph, E (1986) aa. s. 30 106 Linnaeus, C. (1890) aa. s.9 Även i Wennersten, O.W En ny bok om Visby Gotlänningens boktryckeri 1913 s.7 39

Kontentan är att den fysiska miljön möjliggör olika relationer mellan människan och platsen, relationer som ger upphov till känslor hos männi- skan. Sådana relationer går lätt att återfinna hos besökarna på Gotland i form av att man uttrycker många känslor om gotländska platser och att man tagit till sig dessa platser på olika sätt - några av besökarna ser sig själva som en del av platserna. De flesta människor jag talat med om saken, inklusive mina respondenter i detta arbete, instämmer i att det finns platser som ger speciella känslor. Det är dock svårt att exakt tala om vad det är som gör platsen speciell. Jag tror dock att de flesta människor har platsrelationer av samma typ som beskrivs ovan och ofta har man flera olika platsrelationer. Varför man har platsrelationerna och hur de ser ut kan i detalj säkert vara lika olika som människorna eftersom upplevelsen av en plats är synnerligen individuell men påverkbar av hur platsen framställs i marknadsföringen, berättelser och i olika medier. Mina respondenter var alla tillresta besökare på Gotland under sommaren 2009. De hade besökt Gotland tidigare men förkunskaperna om olika be- söksplatser varierade kraftigt bland dem. Några hade mycket bestämda uppfattningar om vad de ville se och varför de ville besöka just de utvalda platserna medan en del av besökarna hade en mer diffus planering av sin vistelse med några få önskemål om besöksplatser. Uppfattningarna om vad man ville se grundade sig på olika skäl som individuellt skiljde sig åt. Dock fann jag redan i inledande samtal med respondenterna att deras uppfattningar om Gotland som besöksplats hade många likheter, likheter som ganska tydligt kunde avspegla marknadsföringen av Gotland. De naturgeografiska företeelserna såsom raukar och stränder var väl representerade. Intervjusituationerna varierade även de. Som tidigare nämnts genomfördes den första intervjun på telefon medan den andra genomfördes genom att jag träffade respondenten på en plats och en tid som han/hon valde. Det innebar att jag reste runt en hel del på Gotland för att möta respondenterna på deras valda platser och dessa varierade. Några intervjuer genomfördes i parkområ- den, andra på någon strand och en tredje kunde göras i ett kök. Endast en av respondenterna besökte Gotland för annat än enbart rekreation och i detta fall var resan förknippad med några dagars arbete under den så kallade Almedalsveckan. Jag uppfattade inte heller att denna respondent stördes av det faktum att hans tid på Gotland splittrades mellan rekreation och arbete utan där fanns en stark fokusering på olika platsbesök under både rekreations- och arbetstiden. Övriga respondenter tillbringade sin tid på Gotland med att resa runt och se på olika saker, träffa människor och bada och sola. Några hade hyrt fritidshus eller lägenhet medan andra bodde hos bekanta. Ingen av respondenterna campade och ingen ägde, som tidigare påpekats, något boende på Got- land.

5.1 Före besöket För många är planering och inläsning på ett kommande besöksmål en del av resan, för andra är den oplanerade resan och överraskningar en del av upplevelsen. Bland mina respondenter fanns båda grupperna representerade och deras platsupplevelse blev till viss del påverkad av deras planering eller av- saknad av planering. Några hade ganska god kännedom om Gotland och utgick från den kunskapen medan andra hade mindre, men ändå någon, kän- nedom och byggde flera av sina platsbesök på infall och överraskningar. Därav blev det skillnad på förväntningarna eftersom det är svårt att ha för- väntningar på något man inte känner till så bra. Förväntningarna på gotlandsvistelsen var baserade på uppgifter funna i informationsmaterial eller i det bagage av erfarenhet som några besökare hade sedan tidigare besök. Autenticiteten, så som den beskrivs hos Cresswell, var också viktig. Autenticitet beskrivs där som det genuina och det opåverkade, det som inte låtit sig påverkas av nationell och internationell likformighet.107 Samtidigt som tankarna fanns hos besökarna att möta autenticitet i sina be- sök, förväntade de sig också att möta broschyrernas alltid vackra väder och övriga perfekta förhållanden.

5.1.1 Förväntningarna på platserna Förväntningarna på besöket kan påverka tolkningen och uppfattningen om platsen. Respondenternas förväntningar var något som diskuterades under den första intervjun och som jag senare återkom till, efter besöket, i den andra intervjun. Under intervjuerna framkom att respondenterna hade likartade förväntningar på sin vistelse och på sina besöksplatser på Gotland och alla respondenter uppgav en positiv förväntan inför besöken. Dock var ut- gångspunkterna för förväntningarna olika på så sätt att vissa respondenter byggde sina förväntningar på egna erfarenheter och egen kunskap, medan andra byggde sina förväntningar på den image som Gotland har och annat som besökarna hört från anhöriga och bekanta. Hos några respondenter fanns en önskan om att medföljande barn skulle få en positiv upplevelse av platsen, en känsla som respondenten redan hade och ville förmedla till barnen. Under intervjuerna diskuterades besökarnas förhållande till Gotland, orsaker till resan och förväntningar. De olika förhållningssätten till besöksplat- serna identifierades inte omedelbart, utan framkom senare i analysprocessen. Inom de tre förhållningssätten gick att finna anledningar till vissa av be- söken och respondenterna diskuterade gärna dessa anledningar utan att vi i det läget hade specificerat dem. Naturbesökarna talade mycket om besöken som ett förhållande mellan människan och naturen. Hos kulturbesökarna var platsens ursprung och människans roll ett tydligt inslag och, slutligen, hos de

107 Cresswell, T (2008) aa. s.44, 96 41 respondenter som tydligast representerade familjebesökarna var det besök med hänsynen till barnens välbefinnande som var det bärande i berättelserna. Identifikationen av de tre förhållningssätten blev viktig eftersom de representerar, var och en för sig, en gotländsk besökargrupp och en teoretisering och en gruppering av besökarna borde vara intressant för turismforskningen både lokalt och nationellt.

5.1.2 Ankomsten och förväntningarna Båtens ankomst till Visby utgjorde för flera respondenter starten på semestern på Gotland. För några gav hamninfarten och vyn över Visby en upplevelse. Att se Visby utifrån havet vid infart till hamnen väckte för flera besö- kare mycket positiva känslor och positiva förväntningar. Dessa känslor och förväntningar var naturligtvis beroende på vilket ”bagage” besökaren hade med sig i form av tankar, värderingar och erfarenheter. I intervjuerna berättade respondenterna om hur det kändes att embarkera båten i Nynäshamn och veta att vistelsen på Gotland låg framför dem. För flera var det lättnad och avslappning, och för några var det spänning och förväntan. Gemensamt för alla var att känslan var positiv.

”Det är mer när man sätter sig på färjan och sen landar, då är man framme. Den känslan jag har för den ön den kommer redan där. Var man är där spelar ingen roll för mig. /…/ känslan kommer i samma ögonblick man lämnar bilen på bildäck och sätter sig uppe i stolen och skall åka iväg”

Här beskriver Mattias den positiva känslan av att vara ledig och att ha besö- ket framför sig och känslan infinner sig redan när bilen lämnas på bildäcket – före ankomsten till Gotland. De positiva förväntningarna på vistelsen på Gotland är tydliga och i Mattias fall grundar de sig, i huvudsak, på egen erfarenhet från tidigare besök. Att förväntningar är just förväntningar och inga garantier gav en av respondenterna ett tydligt exempel på just när det gäller ankomsten till Visby. Birgitta har rest till Gotland regelbundet de senaste 10 åren och i den första intervjun framkom tydliga förväntningar på att få se vyn över Visby vid in- farten från havet.

”Det är vyn över Visby när man kommer med färjan. Det är det första jag ser som kommer i huvudet. Känslan är glädje. Att komma hem och sen så att träffa släktingar”

Förväntningarna bygger mycket på egna erfarenheter från tidigare besök. Men platsupplevelsen blev inte den önskade som nedanstående uttalande visar och som framkom i den andra intervjun.

”Vi åkte med fel båt. Det var den här 500- eller 700-båten. Det fanns inget fönster. Jag var jättebesviken och kände mig nästan bestulen på känslan. Det var en miss, så den båten skall vi aldrig åka med mer. Vi brukar alla se då och stå uppe på och titta. Det var en miss. Vi fick inte det där välkomnandet då.”108

Birgittas besvikelse går inte att ta miste på och enligt Decrop styrs våra för- väntningar på platsen av tidigare bilder och uppfattningar om platsen.109 I citatet framgår att förväntningarna på hur ankomsten till Visby skulle bli övergick till besvikelse när upplevelsen uteblev.

5.1.3 Förväntningarna på den gotländska imagen Förväntningarna på ankomsten är dels uppbyggda av den enskildes egna erfarenheter och dels av den image som producenter och turistorganisationer för fram. För Gotlands del innefattar detta, förutom Visbys silhuett exempelvis strandlandskap med sandstränder eller raukar, jordbrukslandskap, medeltidskyrkor och gutniska lekar (idrott). Motiven är inte ovanliga på vykorten som säljs på Gotland och som skickas från besökare hem till släkt och vän- ner, vilket på det sättet blir effektiva imagespridare. Eftersom en plats image inte anknyter till alla besökares uppfattning om platsen men ändå skall anses trovärdig, bör den innehålla väl kända och attraktiva egenskaper.110 Ofta vill turistorganisationer och företag visa upp en bild av en besöksplats som lockande och tillgänglig. Det vinner alla ekonomiskt på. Men för den enskilda besökaren kan platsen te sig annorlunda och om imagen och besökarens upplevelser skiljer sig åt för mycket märker be- sökaren detta, vilket kan upplevas som negativt. Gotland är ett väletablerat och mycket känt varumärke i Sverige. Närings- livet på Gotland arbetar ständigt med att komplettera det befintliga utbudet med nya produkter och positionera sig för nya marknader. Mina intervjuer har dock givit vid handen att de ovan nämnda gamla och etablerade got- ländska egenskaperna fortfarande gäller som referenser för mina respondenter. Mina intervjufrågor till respondenterna har inte varit preciserade i denna fråga men av svaren att döma så tyder mycket på att respondenterna påver- kats mycket i sina val av besöksplatser av den image som marknadsför Got- land. Förutom imagen har mycket av de egna erfarenheterna spelat in när det gäller att planera de olika besöken. I teoriavsnittet hänvisades till Decrop och

108 Intervju efter resan 109 Decrop m.fl (2004) aa. 110 Heldt Cassel. S i Bohlin,M, Elbe, J (red) (2007) aa. s.149 43

Snelders samt till Semken och Freeman när det gäller hur besökare väljer sina platser och mycket i deras teorier stämmer överens med mina respondenters berättelser. Man ser till sina egna erfarenheter, lyssnar på vänner och bekanta när de berättar reseminnen och väljer platser som känns betydelsefulla.111 Ett citat kan exemplifiera hur image och erfarenhet kan påverka och ta plats i medvetandet. Ett citat från respondenten Mattias beskriver hur han såg på sin kommande vistelse på Gotland tillsammans med familjen i ett hyrt hus.

”Ja, men man går sakta, läser mycket och åker och handlar god mat och grillar och umgås med familjen. /…/ Att vara där, det är trevligt. /…/ det är semester…gå och strosa innanför murarna. Ledigt, avslappnad. /…/ ta en glass och så nere vid Almedalen är det så jäkla mysigt att bara sitta”.

”Ja vad skall jag säga. Ledig, avslappnad tror jag är ett bra ord. Rofull och lite lycklig i själen och bara gå med gräs mellan tårna. Tempot är lugnt där känns det, tycker jag. I varje fall där jag har varit! Vilket sä- kert gör sitt till. Sedan är det fantastiskt vackert också. Man översköljs av en miljö som är helt underbar”.

Ovanstående citat från Mattias visar att förväntningar på och bilden av en plats skapas av människor och kan delges andra. Men bilden av en plats är inte lika för alla och en besökare får en egen individuell bild beroende på hur relationen till platsen ser ut och hur besökarens mentala karta över platsen ser ut. 112 I ovanstående citat visar respondenten vad han har för mental karta av Gotland och vilka medvetna val han gjort i planeringen av besök. I Mattias mentala karta över landskapet och staden är det känslan av ledighet som är dominerande. Spontaniteten som respondenten redovisar och det öppna sinnet styr besöken och besökarens uppfattning om platserna är övervägande positiv. Mattias besök är mer av en livsstil och ett förhållnings- sätt till platsen som besöks. Platsen blir, för honom, en arena för en inre upplevelse eller sinnesstämning.

5.2 Under besöket

Man ser platsen när man kommit över krönet i passet mellan de högre topparna, då har man överblicken. Man når passet efter 5 dagars vand- ring i bitvis oländig, bitvis lättvandrad terräng och hela tiden med det hägrande målet i huvudet. Min överväldigande känsla när jag såg platsen var att den var oändligt mycket vackrare i verkligheten än på den

111 Decrop m.fl (2004) aa. Semken. S, Freeman.C B (2008) aa. 112 Holloway, L, Hubbard, P (2001) aa. s.48-49 44

bild jag såg i boken jag fick av min pappa när jag var 12 år. Men gläd- jen över att få uppleva målet och platsen blandades samtidigt med en sorg över att min starka längtan att komma dit nu var över.

5.2.1 Mötet med platsen Relationen, som är min egen, till den ovan angivna platsen skiljer sig till en del från relationen till andra platser i det att vissa platser kan ses som en- gångsbesöksplatser. Besöket på platsen ovan är som en slags bekräftelse över platsens existens och motsvaras av en avprickning på en önskelista. Bekräftelsen att platsen ser ut som på alla bilder är även ett mål i sig och detta kan bara upplevas en gång. När väl målet är uppnått styr man mot nästa och känslan över att äntligen vara vid målet är tillfällig. I respondenternas berättelser var platsens fysiska egenskaper viktiga men kom att skapa konflikt med upplevelsen av platsen, eftersom upplevelsen inte alltid motsvarade de förväntningar, som byggts upp med hjälp av platsens image. Det framkom hos flera respondenter under den andra intervjun att mötet med platsen ibland överträffat förväntningarna men vid några till- fällen blivit en besvikelse. Det är då intressant att se vad som orsakat denna positiva eller - som ibland - negativa upplevelse. De fysiska egenskaperna hos platserna, som så ofta poängterades av respondenterna, symboliseras för Gotlands del ofta av de naturgeografiska attributen. Hos respondenterna fanns en tydlig sammankoppling mellan platsernas fysiska egenskaper och platsupplevelserna, vilket framgick under intervjuerna. Ett exempel på detta har jag hämtat från 26-åriga Sven som var på Got- land tillsammans med sin bror och dennes familj. I Svens exempel är det inte mötet mellan människor utan mötet mellan människan och platsen som blev en besvikelse på grund av höga förväntningar på platsen. När jag talade med Sven första gången framgick att hans förväntningar på besöket vid Hoburgen och att se Hoburgsgubben var höga. Hans förväntningar var uppbyggda av den image som platsen har i olika broschyrer och resebeskrivningar. Octavia Carlén är en av dem som skrivit om Hoburgen och hjälpt till att bygga imagen kring Hoburgsgubben.113 Här citeras Sven;

”Och det är en sak som jag inte sett och som vi skall se i år och det är Hoburgsgubben, så dit skall vi.”

Sven är mycket bestämd på att han vill se Hoburgsgubben och Hoburgen. Det är en plats han hört mycket om och bildat sig en uppfattning om. Man får räkna med att respondenten har skaffat sig positiv förhandsinformation, sett bilder och kanske fått berättat för sig hur det skulle se ut på Hoburgen och eftersom Hoburgen dessutom är den sydligaste udden på Gotland är det

113 Carlén.O Gotland och dess fornminnen. Sigfrid Flodins förlag, Stockholm 1862 s.250ff 45 ett naturligt utflyktsmål. Efter besöket vid Hoburgen och under den andra intervjun reflekterade Sven över besöket på följande sätt:

”Egentligen har vi varit på en riktig utflykt och då var vi till Hoburgs- gubben. Stor besvikelse! Det var ju ingenting! Det var ju egentligen en stor sten som de målat näsa och ögon på. Jag trodde att det mer skulle se ut som en gubbe. /…/ första anblicken när man stod från sidan, sedan när man såg den framifrån, men när man gick upp på höjden där man kunde stå såg det mer ut som en gubbe, tyckte jag i alla fall. Det var inte en sån´ jättestor besvikelse men det var inte så häftigt som jag trodde att det skulle vara”.

Positiva bilder av, och höga förväntningar på, en plats, kan innebära att besvikelsen blir större än om man inte haft några förväntningar alls på platsen.114 I marknadsföringen av Gotlands sydligare delar förekommer just Hoburgsgubben som ett besöksmål. Fysiskt är det en kalkstensklippa som ligger 50m från havet och kan uppfattas som ett manshuvud från vissa vinklar. Sagor och sägner förknippas med Hoburgsgubben och hjälper till att bygga upp höga förväntningar på besöksplatsen. Platsen är ofta ett delmål för en resa till södra Gotland och fungerar som en vändplats för många rese- närer. Om Sven uttryckte besvikelse över själva Hoburgsgubben så var han desto nöjdare över mötet med naturen på vägen dit. Besvikelsen över att klippan inte erbjöd det han förväntade sig uppvägdes till viss del av den natur som han fick se på vägen dit och på vägen tillbaka till Visby och som han beskrev som ”filmnatur” och mycket vacker. Han drog även paralleller till sin egen hembygd i norra Sverige och hur vackert det kunde vara där. I sin hembygd saknade han dock det öppna och låga landskapet med stenlagda murar, vilket gav ett intryck av människans historia. I mötet med en annan plats, Högklint, hade Sven inga förväntningar eftersom han varken sett platsen på bild, hört talas om den eller planerat besöket och då visade det sig att platsens fysiska egenskaper överraskade honom positivt.

”Det var en magisk upplevelse och jag sa till brorsan att när jag blir miljonär så skall jag ha ett hus här! Man såg allt därifrån, stan, hus som man bara kan drömma om att bo i. Fridas pappa är snickare och han har byggt ett hus åt en kille där. Det var jättefint. Det låg där innan man stannar på höger sida. Så låg det där med terrasser och trappa ner mot vattnet.”

Svens möte med en plats där förväntningarna inte var höga, eller ens fanns gav ett starkt positivt gensvar. Det förhållningssätt som präglades av ett na-

114 Decrop m.fl (2004) aa. 46 turintresse och som han i sitt möte med Hoburgsgubben kunde få bekräftat blev inte bekräftat, men i hans möte med Högklint stärktes det betydligt. I resebroschyrer och informationsmaterial har besöksplatsernas förträff- lighet en tendens att överdrivas och även om besökarna är medvetna om detta låter de sig påverkas av texterna och försöker se besöksplatserna utifrån det beskrivna perspektivet i resebroschyrerna. Men detta skapar förväntning- ar på platsen och platsen riskerar att tolkas utifrån broschyrernas perspektiv. Stämmer inte detta med det faktiska mötet kan en negativ platsupplevelse uppstå. Besökarens första avsikt är dock att försöka att se besöksplatsen ut- ifrån ett positivt perspektiv och passa in sin egen person på platsen.115

5.2.2 Platsmötet ur flera perspektiv

J-O Bærenholdt skriver att vissa platser erbjuder möten för många männi- skor och därmed kan platsen upplevas ur flera olika perpektiv. Därmed blir upplevelsen av platsen differentierad, med många individer inblandade. I Bærenholdts exempel gäller det ett hamnområde på Bornholm och han kallar dessa platser för ”embodied places”.116 Även här kan Svens möte med Högklint vara ett bra exempel, då han i den andra intervjun berättar om viljan att återvända och ligga där på marken en hel dag och på det sättet ”ta in platsen”. Det är hans sätt att uppleva den medan andra besökare nyttjar samma plats som rastplats för sig själva eller hunden, vigselplats, lunchställe eller naturgeografisk studielokal. I detta sammanhang kan man nämna att forskare som McGibbon nämner att turism är ett interaktivt fenomen, som inkluderar hela kroppen och inte bara det visuella117. Sven använder hela kroppen, när han upplever platsen och det ovan nämnda stämmer in på hans beskrivning av sig själv, som en person som kan njuta av en naturupplevelse. Ett annat exempel, där flera perspektiv framkom, var i en fascinerande be- rättelse där en av respondenterna, Birgitta, redogjorde för mötet med en plats, som hon fysiskt aldrig tidigare besökt, även om hon mentalt har besökt platsen flera gånger. Av hennes berättelse framgick att platsen som en kroppslig upplevelse kräver ett djupt känslomässigt engagemang av besöka- ren. Det var vid ett besök på Tofta skjutfält som Birgitta kom till den plats som en gång varit hennes föräldrahem, ett hem som hon bara sett bilder på. Byggnaderna fanns inte längre kvar, eftersom försvaret köpt in hela området och omvandlat det till övningsområde. Dock fanns några träd kvar som visa-

115 MacKay, K, Smith, M.C (1997) aa. s.20 116 Bærenholdt J.O m.fl (2003) aa. s.38 117 McGibbon, J i Meethan, K, Anderson, A, Miles, S (2006) aa. s.143 47 de var gården hade legat och på detta sätt kunde platsen återskapas i minnesbilder och berättelser. En sådan återskapelse är bara möjlig under besöket och i mötet med platsen där varje iakttagelse sätts in i ett, för besökaren, personligt historiskt sammanhang. Platstolkningen blir mycket svår att över- föra på någon utomstående och blir istället en tolkning som är djupt personlig och som kräver speciell kännedom om platsen. Citatet är från hennes berättelse:

”Men något som vi var på som jag inte visste när jag pratade med dig då, var att vi var på Tofta skjutfält. Där var vi, för min släkt hade haft hus där. Det fanns inget kvar av huset men platsen fick jag visad för mig då. Det var första gången, men jag har alltid hört historier om den här platsen eftersom min mamma och många av hennes syskon är uppväxta där då, det var en väldigt häftig upplevelse. Det var nästan en sådan där andlig upplevelse känner jag. Det var liksom alla historier man hört och så fick man komma dit. Det var känslosamt. Inget hus (fanns kvar) men en stor kastanj, som ett stort vårdträd som stod på tomten. Kronan köpte upp allt och sedan bombade dom allt. Jag vet inte när det revs så att säga. Men så hittade dom bilder på hur huset hade sett ut. Det var höjdpunkten”.

För Birgitta kom besöket som en överraskning och det var inte förberett. Hon anger inte heller att hon hade förväntningar på platsen, utan hela upplevelsen uppstår under besöket. För henne blev mötet med platsen en bekräf- telse på de mentala bilder hon hade och den upplevdes både i tid och rum. Detta sker när platsen är speciellt viktig för den enskilda besökaren.118 En av många intressanta iakttagelser när det gäller detta exempel är att platsen inte existerar som boplats för någon annan än den som har samma information som Birgitta. På detta sätt kan alltså platser existera som avtryck från en annan tid och besökaren behöver speciella ”glasögon” (information) för att kunna se den. För Birgitta gav besöket en historisk kulturell förank- ring. Hennes minne och viljan att få veta mer om sin familj och sin historia var präglande för tolkningen av platsen. Birgittas platsmöte med Tofta skjutfält är ett exempel på det som Bæren- holdt beskriver som minnets tolkningsdimension och med detta menar han att besökaren skapar platsen när han/hon memorerar och i efterhand minns platsen igen eller får dess existens berättad för sig och sedan upplever den vid ett besök. 119 Eftersom minnesdimensionen handlar om att återse en plats är besökaren här redan bekant med den på något sätt. Men det behöver inte innebära att besökaren varit på platsen personligen. Han/hon kan ha sett den på bild eller fått den beskriven i text. Den kan även vara återgiven i berättelser eller sång-

118 Bærenholdt, J.O m.fl (2003) aa. s.33 119 Bærenholdt, J.O m.fl (2003) aa. s.43f 48 er. Minnet kan också vara bundet till något vi gör eller ser på platsen och besökaren kan då få ett mycket personligt förhållande till den och göra platsen till ”sin” och den blir därmed en del av besökarens biografi. För Birgitta blev upplevelsen en bekräftelse på platsens existens och det visar även på att det inte är platsens innehåll utan tolkningen som gör den. Att återse en plats kan ibland jämföras med hemkänsla. Det vill säga en retrospektiv fiktion. Det är en nostalgisk tillbakablick, som ger en positiv känsla över något saknat eller förlorat.120 Birgittas platsmöte med den icke befintliga gården i Tofta kan vara ett exempel på sådan tillbakablick. Hennes förhållningssätt till platsen kom naturligtvis att präglas av familjekänsla vilket för övrigt var genomgående i hennes berättelser.

5.2.3 Den egna platsen För att koppla platsupplevelser till besökarnas självbild frågade jag respondenterna om de själva hade en plats som låg dem mycket varmt om hjärtat och som de själva kunde känna en djup relation till. På frågan svarade flera positivt och hänvisade till tidiga platsupplevelser långt bak i det egna minnet. Platstolkningarna fungerar som en slags meditativ innebörd för respondenterna och var minnesmärken över en gången tid. Samma tankar diskuterar Tuan och Relph, när de beskriver det mänskliga behovet av att ursprungsmässigt tillhöra en plats, en plats där man har sina rötter.121 Hos respondenterna fanns platserna latent i minnet och de tycktes mycket lätta att plocka fram. Relphs resonemang om att den egna fysiska platsens rötter är där man kan sitta och titta på världen och samtidigt känna igen sig, ligger mycket nära respondenternas svar.122 Ett tillägg till det senare bör vara att känslan för den egna platsen inte per automatik innebär att den är trygg. Huruvida min fråga gav någon hjälp till att beskriva kopplingen mellan plats och självbild är osäkert eftersom jag fick likartade svar från respondenterna. Respondenternas beskrivningar över de egna platserna handlade om speciella stenar och parker och liknande platser. Ett utdrag ur några respondenters berättelser kring de egna platserna återges här:

”Det är inte många som känner till den, det är en speciell klippa i Kolmårdsskogarna. En tänkarsten som jag inte besökt på 20 år! Jag var i scouterna i de trakterna och vi hade mycket kvällsaktiviteter. Men den platsen kunde man gå undan till och sitta och fundera lite. Den platsen har jag åkt ut till bara för att åka till den platsen när jag bodde i Norrköping. Det är i varje fall tre mil ut dit. Bara för att kom-

120 Crang, M (1998) aa. s.48 121 Relph, E (1986) aa. kap 3. och Tuan, Yi-Fu (2008) aa. kap.3 122 Relph, E (1986) aa. s.37 49

ma till den platsen. Den ligger ganska isolerat och man ser ut över Bråviken.”

Magnus beskriver en plats för meditation och en plats som erbjuder en naturupplevelse, där han kan samla tankarna och söka ro. Platsens fysiska egenskaper tillsammans med minnet har fått den att bli en upplevelse för respondenten. Den subjektiva känsla som besökaren har för platsen skapar dess själ för Magnus och hans uppfattning om platsen kan svårligen överfö- ras på någon annan som inte besökt den. Respondenten Sven beskriver sin plats på följande sätt:

”Jag har ett ställe som är i Hudiksvall. Vi brukar fira midsommar vid skärgården i Hudiksvall där jag har några bekanta som har sommar- stugor och så där. Där finns ingen el eller vatten eller någonting. Man har inget när man åker dit. Man har släppt mobiltelefon och allt vad man har. Så där brukar jag gå runt mycket själv och där har jag hittat en ganska stor sten som jag brukar sätta mig på och titta ut över vattnet, helt själv och jag brukar sitta där ganska länge faktiskt. Den ger allt det som jag sagt. Lugnet! Jag vet inte i efterhand vad jag tänkt på eller gjort där. Det känns som om man är i sin egen lilla bubbla när man sitter där. Det är skönt att ha sådana platser.”

I likhet med föregående respondent har Sven hittat en plats där han kan finna ro. Platsens utformning och läge ger platsen dess atmosfär och skapar dess själ där besökaren finner ett eget mentalt rum. Respondenten Lotta hade en gotländsk plats;:

”Jag har en som jag jobbar lite med. Det är en ute i Grynge. Det är några år sedan som jag var där en kväll det var sånt där månsken. Det var den stunden då det är mörkt, för det var i slutet på juni och början på juli. Den där stunden det var mörkt och det var magiskt ljus. Jag tror inte jag varit med om det och så var det havsklucket då. /…/ Ja det var fint. /…/ och hamnade i det där speciella månskenet. Det som är lite kraftgivande! Det har med energi att göra. Jag brukar tänka in. När jag känner mig energilös kan jag försöka tänka mig in /…/ Havsdoft och stranden och sand mellan tårna. Och sedan var det lagom tempera- tur. Man frös inte och blev inte svettig. Det var precis anpassat för ens kropp och tanke.”

Lotta använder yoga, som avslappning och stunden på stranden vid Grynge är en tanke hon plockar fram i sin yoga. Lotta känner sig stärkt av tanken på platsen och tillfället har blivit en del av hennes medvetande. Bland de platser som beskrevs av respondenterna var Grynge (strand på östra Gotland) den enda som återfinns på Gotland och minnet är bara några år gammalt. Varför Lotta valde en gotlandsplats är svårt att säga. Det kan ha berott på att hon trodde att ett sådant svar förväntades, eller att det faktiskt var det som låg mest latent. Till skillnad från de övriga tänkte hon till en

50 stund innan hon svarade, vilket tyder på att svaret inte var givet. Slutligen hade Åsa en berättelse;

”Ja det måste jag säga om Botaniska trädgården här i Göteborg. Den har en viss dragningskraft på mig. Att kunna gå igenom den och upp i Änggårdsbergen! Det gör jag gärna. Det är växtligheten! Det är det. Man ser ända ut till Vinga fyr. Jag har gått där, minst sedan 50-talet.”

Åsa ger en tydlig koppling tillbaka i tiden i sin berättelse om Änggårdsber- gen och den fria sikten till Vinga. Den personliga reflektionen över och erfa- renheten av landskapet är tydlig.123 Hennes beskrivning över sin egen plats kan ses som exempel på djupare relationer med vissa platser och starkt personlig koppling till dessa platser.124 De fyra beskrivningarna av hur respondenterna uppfattar de egna platserna visar på en medvetenhet över att bedöma och värdera platser. Av de platser som beskrivs ovan ligger tre av fyra utanför Gotland och de flesta av respondenternas minnen ligger långt tillbaka i tiden. De angivna platserna är intressanta på det sättet att de flesta respondenterna inte hade några som helst problem att svara på frågan utan svarade mycket snabbt och entusiastiskt. Det bör tyda på att svaren var ganska lättåtkomliga för de tillfrågade.

5.2.4 Platsens atmosfär Platsens atmosfär är den framtoning som platsen har tillsammans med det som människorna på platsen bidrar med. Semken och Freeman menar att lokalbefolkningen har känslan för atmosfären lättare tillgänglig än besöka- ren, eftersom de lever på platsen hela tiden och det är bland annat i det sociala samspelet mellan människor och mellan människor och platsen som atmo- sfären byggs upp.125 Troligtvis är det dock upplevelsen av atmosfären som är annorlunda beroende på om man är bofast eller ej. Under intervjusituationerna var många av respondenterna påtagligt nöjda över att få prata om sina känslor inför och upplevelserna efter och i samband med besöken på Gotland. Även om inte alla kunde sätta ord på sina känslor upplevde jag det som att de ändå var mycket positiva till att få berätta och att

123 Holloway, L, Hubbard, P (2001) aa. s.85 124 Ett annat sätt att se på dessa platser kan vara att beskriva dem som ”thin places”. M.J Borg talar om ”thin places”( i The heart of christianity HarperCollins Publisher.Ltd 2003) i olika former med det gemensamma att det är platser där det andliga och det världsliga möts och skillnaden mellan de två världarna blir transperent. Uttrycket är intressant och ger en beskrivning av hur just vissa platser blir mycket personliga och nästan meditativa. De ovan beskrivna platserna liksom pilgrimsplatser kan vara exempel på vissa typer av ”thin places”. I Borgs beskrivningar förknippas dock alltid ”thin places” med positiva upplevelser och ofta med religiösa traditioner där alla sinnen öppnas och man som besökare blir mycket mottaglig för platsens egenskaper. 125 Semken, S, Freeman, C B (2008) aa. s.1042-1044 51 någon lyssnade. Jag tror att besökaren behöver bearbeta sina upplevelser och bearbeta intrycken innan en egen, mer beständiga, bild av platsen som be- sökts kan skapas.

5.2.5 Platskänslan på Gotland Turistdestinationen Gotland marknadsförs inte sällan som en destination med en annorlunda känsla som exempelvis; ”Gotland – ett annorlunda land” eller ”Gotland – en kort resa långt bort”. I Gotlands kommuns egen mark- nadsföring menar man att Gotland är magiskt men överlåter åt besökaren att tolka ordet magiskt. Endast en av mina respondenter använde ordet magiskt i sina egna berättelser och då handlade det om smaken på en glass. Lockelsen av platsens atmosfär har varit en återkommande detalj hos många av respondenterna och flera menar att det är genom atmosfären och upplevelserna som platsen förmedlar och tillskrivs en själ eller besjälas av besökaren. Det som kan beskrivas som ”platsens själ” har bland mina respondenter visat sig vara kopplat till platsupplevelser. Ett exempel på detta kan vara nedanstående citat från Åke som var den respondent som delvis arbetade under sin vistelse på Gotland. Han genomförde intervjuer under Almedalsveckan med partiledare och använde Visby Domkyrka som lokal. Hans val av intervjuplats hade en tydlig koppling till platsens själ och platsens atmosfär.

”Ett enkelt sätt att studera det är här i Almedalen där det är sånt flöde, debatt och festande. Och den här väldiga kyrkan står för någonting annat. En sorts fredad zon! /…/ Mer annorlunda än om vi satt i en sporthall”.

Respondenten Åke talade om kyrkorummets atmosfär och att han njuter av tillvaron i kulturmiljöer. Hans självbild som kulturperson stärks i kyrko- rummet som för honom är en bekant miljö. Hans val av Visby Domkyrka som intervjuplats, en plats med en stark ”sense of place”, har ett syfte. Han vill få sina intervjuer mer avslappnade och lugna. Även andra respondenter sökte upp vissa platser i syfte att dessa platser skulle förmedla känslor av lugn och harmoni. Platserna kunde i de fallen vara grusvägar att springa på, strandpartier att vandra på eller den botaniska trädgårdens grönskande lummighet. I jämförelserna mellan respondenternas berättelser om vilka platser de sökte upp för att finna harmoni och lugn och de platser och bilder som marknadsföringen av destinationen Gotland visar upp, finns en klar sam- stämmighet. Utan att ha gjort någon separat undersökning över bildutbudet i marknadsföringen av Gotland konstaterar jag ändå, med utgångspunkt i vad jag sett, att bilderna i marknadsföringen ofta innehåller samma motiv som besökarna målar upp i sina redogörelser över platser de vill besöka eller har 52 besökt och där de lagt betydande del av den totala tid de tillbringat på Got- land. Respondenten Bernt berättar om den gotländska atmosfären.

”Den kan ge en känsla av trygghet, frihet – som att gå längs klapper- stensstranden och får den där speciella ökänslan. Jag har alltid varit intresserad av att komma ut på öar, titta på fåglar, fotografera och uppleva den stämningen som skapas i den miljön. Och det tycker jag är rätt unikt, men om det kan definieras som om platsen har en själ och att människan kan uppleva den här… Okey då, men det ligger utanför mitt personliga definitionssätt. Men att känslan, upplevelsen som skapas, är otroligt viktig – det tycker jag. Och då är det ökänslan och det här att få vara nära havet. Och det är ju ingen tillfällighet att man sö- ker sig till sådana platser då. Vi har varit vid S:t Olofsholm där klap- perstensstranden går ut i havet. Vi har åkt på södra delen av Furillen. Det är också det här att man går i skärningspunkten mellan himmel och hav. Det är den här speciella ökänslan. På så sätt så skapar det en upplevelse för oss när vi kommer hit.”

Bernt har beskrivit flera platser på Gotland där vissa känslor får stor betydelse och alla beskrivningar bygger på individuella upplevelser. Dock finns flera gemensamma nämnare i de olika känslobeskrivningarna. Ofta åter- kommer närheten till havet, känslan av frihet och avkoppling, som naturligtvis bör kopplas samman med att besökarna ofta har ledigt och semester. Men även känslor som lugn och harmoni förekommer i flera fall och ofta åter- kopplat till hur naturlandskapet är utformat. De naturgeografiska egenskaperna för Gotland, stranden och raukarna återkommer i respondenternas berättelser. Det är detta som ger den gotländska ö-känslan. Ö-känslan återkommer hos Bernt vid flera tillfällen och Bernts naturupplevelser och hans kontakt med naturen får stort utrymme i hans berättelser. Det är det enkla livet, den rena miljön och den fysiska miljön han förknippar sin semester med. Respondenterna delade med sig av sina mest personliga besökserfarenhe- ter och diskuterade även sina uppfattningar om platsernas förändring över tid. Förändringar som kunde skapa konflikter med de egna upplevelserna och de egna förväntningarna. På de mest personliga platser är återbesök förknippade med bekräftelser och trygghet. Besökarna hoppas att platsen är och förblir så som den upplevdes första gången och att den inte har förändrats. Men om platsen förändrats kan återbesök där man tidigare fått positiva platsupplevelser vara riskfyllt på det sättet att den nya platstolkningen kan bli negativ. Om platsen har föränd- rats mycket, beror det nya intrycket på om nyttjandet av platsen kan föränd- ras och hur. Nedanstående citat av Lotta vid ett besök vid sin barndoms strand kan kanske belysa problemet.

”Neej, nja men jag kanske inte söker upp Björkhaga nästa gång jag är här. Det vet jag inte, men Björkhaga. Det var där jag bodde när jag var ung. Det var där jag bodde på andra sidan vägen där och så gick man till det där Björkhagabadet, /…/ och nu såg ju vi helt andra…annorlunda. Men jag har inte varit där på ganska många år. Men det var när jag hade barn och så och de var sådär halvstora, så det kan vara 20 år eller nåt. Så var vi ju där och badade. Jag kom ihåg hur det såg ut innan han hade byggt nu då. Jag hade inte den bilden som det var nu alls”.

Lottas förväntningar på besöket på Björkhaga byggde på barndomens upplevelser, som var i huvudsak positiva. Den nya upplevelsen av Björkhaga var att platsen hade förändrats, att förändringen var negativ och att platsen inte längre var ett besöksmål. Den nya bilden kan lätt bli en besvikelse, om för- väntningarna bygger på gamla upplevelser och platstolkningar och att tidigare möte med platsen bidragit till en redan positiv bild. Ytterligare en av respondenterna berörde problematiken kring återbesök genom att berätta om ett av familjens besök i Lummelundagrottorna. Mattias gjorde ett återbesök tillsammans med familjen eftersom en familjemedlem ville dit och alla följde med. Dock var det inget som han hade gjort om han varit ensam. Han menade att vissa platser inte ger mer vid det andra besöket än vid det första och Lummelundagrottorna är en sådan plats. På frågan om vilka platser han ansåg vara värda återbesök svarade han utan betänketid ”Visby”. Jag tolkar det som att Lummelundagrottorna är en besöksplats med ett slags innehåll och att allt upplevs under besöket medan Visby är en be- söksplats som kan upplevas flera gånger och alltid kan upplevas utifrån flera olika aspekter. Aspekter som är beroende av besökarens intressen. Lottas ovanstående tolkningar av och relationer med Björkhagastranden, hör samman med starka platsupplevelser som stannat kvar i minnet och symboliserar platsen. Den negativa platsupplevelsen kan man känna igen från många reseberättelser, när saker och ting gått på tok och man uppfattar att någon person är ansvarig för detta. Denna person blir då synonym med platsen och representativ för den. Denna platstolkning går närmast att relate- ra till det sociala samspelet mellan människor. Ett exempel på detta är Matti- as som gjorde ett restaurangbesök, där mötet med människor på platsen och dess innehåll resulterade i att den inte kommer att återbesökas.

”Vi var på Creperiet i Hablingbo med högt ställda förväntningar. De kom tyvärr på skam. Servicen var riktigt dålig. Det kändes som om de inte ville ha några gäster, utan att vi var mest till besvär. Sedan när vi fick vår mat så hade de tappat ett saltkar i smeten för den gick nästan inte att äta. Vi lämnade alla massor av den dyra rätten. Inget ställe vi kommer att återvända till”

Mattias säger ingenting om platsen som sådan och den har alltså inget med den negativa platsupplevelsen att göra. Det är det personliga mötet mellan

54 människorna som skapar upplevelsen. Det negativa mötet överskuggar helt platsens möjligheter att attrahera besökaren. Det omvända förhållandet upplevs då besökaren får en positiv uppfattning om personer på platsen och platsens innehåll vilket resulterar i en positiv upplevelse. Ett exempel på detta lämnades av Sven vid den andra intervjun.

”Vi har varit på Trossen och JODA (restauranger) i hamnen och suttit och käkat och tagit någon pilsner, och det är livskvalitet för mig. Att sitta och snacka i solen och käka och så där! Det skall vara lugnt och skönt runtomkring och man skall inte stressa. På JODA var det riktigt bra för där var personalen riktigt bra. Dom var snabba och dom var tydliga. Det tog inte en halvtimme innan man fick beställa utan dom kom ganska snabbt och maten kom ganska snabbt så man hann aldrig komma upp i det där stressmomentet då man börjar känna att nu vill jag ha min mat. Och så börjar man stressa över sådana saker, för då kommer man ur den där zonen som man byggt upp på något sätt. Så det gjorde att man njöt av det.”

Den positiva upplevelse som mötet med personalen på JODA utgjorde hjälp- te alltså Sven att skapa en positiv platstolkning. I exemplet med Sven var förväntningarna inte höga, vilket kan ha bidragit till att upplevelsen blev positiv. Men även att hans inställning möjliggjorde alternativa iakttagelser som inte var förväntade eller planerade hjälpte till att skapa en positiv plats- tolkning126. Även platsens utformning, läget och hur besökaren satt hade betydelse för platstolkningen. Bærenholdt och Crang berör liknande aspekter och menar att besöksplat- ser måste ha den typen av viloställen, där man som besökare kan slå sig ner och bara iaktta.127 På det sättet får besökaren en möjlighet att långsamt närma sig platsen, observera detaljerna och känna dess atmosfär. Det är när vi, som besökare öppnar sinnena för omgivningen, som oplanerade bedömningar görs och nya platsupplevelser skapas.

5.2.6 Socialt samspel och platsupplevelse Att nyttja viloställen eller att delta i någon aktivitet är olika sätt att uppleva närvaro på platsen, men upplevelsen är personlig och det ena behöver inte öka upplevelsen mer än det andra. I några intervjuer framkom dock att besökarnas upplevelse av platsen och känslan av närvaro där ökade vid besökarens deltagande i valda aktiviteter. Det kan vara aktiviteter som hjälper till att bygga upp besökarens platstolkning och de olika aktiviteterna kan mycket väl vara beroende av varandra och bidra till platsupplevelsen.

126 Crang, M (1998) aa. s.108 127 Bærenholdt J.O m.fl. (2003) aa. s.41-43 55

Endast en av respondenterna var aktiv i någon av de temaveckor som jag tidigare nämnt, men för flera av respondenterna förstärktes platskänslan vid deltagande i en mindre grupp som upplevde samma sak eller utövade samma aktivitet. Det var då flera som delade på upplevelsen. Även detta nämner Bærenholdt och han menar att i vissa fall kan gruppen vara en förutsättning för att besökaren finns på platsen och upplever den.128 Ett exempel kan häm- tas från Magnus när han berättar om sin vistelse på Gotland och hur hans familj besökte en annan familj.

”Det är väl lite Bullerbykänsla då vi umgås med andra familjer där och dom har lite andra kompisar där då. Dom har tre barn och vi har två barn och dom har hund och det blir mycket. Åka runt på lite loppi- sar och så. Det blir pippihuset gissar jag. Det är positivt och vi kan umgås hela familjen och med goda vänners hela familjer.”

Även om gruppen i exemplet ovan är begränsad till några familjer, är grupp- känslan viktig och knuten till besöket. Det positiva med att vara i grupp åter- kommer hos flera respondenter och det är inte sällan som familjen spelar en betydande roll. Det upplevs som positivt att kunna visa och berätta om en plats för barnen, där man själv haft positiva upplevelser. Men eftersom jag inte undersökt barnens upplevelser och intryck, kan jag inte uttala mig om huruvida man lyckades i sin förmedling eller inte. Jag återkommer till ovan- stående i kapitel 5.3 och diskussionen om huruvida platsen har betydelse för stärkandet av självbilden. Det sociala samspelet är av olika slag, men betydelsefullt i det direkta mötet med platsen och hjälper besökaren att tolka den. I några fall är den sociala kontakten med platsen så stark att den skapar en självuppfattad tillhö- righet hos besökaren. Bland några av respondenterna går det att finna uttalanden som anknyter till detta. En av mina respondenter som gärna tolkar platsen med hjälp av det sociala samspelet och i och med detta känner tillhö- righet är Bernt. Bernt är i 64-årsåldern, bosatt i Mellansverige och semestrar ibland på Gotland. För honom är Gotland en plats han besökt tidigare och som han anser sig ha god kännedom om. Han har hållit föreläsningar om Gotland bland annat för interner på fängelser och på äldreboenden runt om i Mellan- sverige. I dessa föreläsningar har han lyft fram naturgeografiskt och historiskt intressanta drag och skeden på Gotland och platsvalen har haft en direkt anknytning till hans egna intressen. Bernt kallar sig inte själv för turist utan snarare som en ”vanlig besökare” eftersom hans vistelser på Gotland inte alltid infaller sommartid. Dessutom har han god lokalkännedom om ön och hans vistelse på Gotland innehåller specifika intresseaktiviteter.

128 Bærenholdt J O m.fl. (2003) aa. kap 1 56

”Det är fler intresserade naturskyddsföreningar och naturvårdsföre- ningar där jag varit och visat mycket bilder och berättat om mina naturupplevelser. Men även inom vården när jag åkt ikring med föreläs- ningsserier och så. Då har jag haft ett bildprogram med Gotlands natur och kultur när jag besöker. Då är nog intresset större för växterna och Gotlands orkidéer än vad kanske intresset är för de fåglar som kanske både finns på Gotland och hemma.”

Bernt är en återkommande besökare på Gotland och det gotländska landskapet är för honom en känd miljö. Genom att arrangera egna föreläsningar och presentationer utanför Gotland kopplar han sin egen person till platsen och gör platsen till sin egen. I Bernts uttalanden kan spåras en skillnad mellan att vara turist respektive återkommande besökare och finns den skillnaden, blir det intressant när det gäller turistdestinationen Gotland. Diskussionen på Gotland om vem som är turist, besökare, tillfälligt boende, sommarboende eller bofast förekommer ofta i media. Det är en diskussion som jag inte djupare berör här, utan jag konstaterar bara att Bernt inte uppfattar sig själv som turist och på det sättet ger han sig själv en större tyngd. Bernt sätter även egna namn på utvalda platser och förstärker därmed sin egen persons tillhörighet med platsen. Tim Cresswell har diskuterat teorier kring namngivande och tillhörighet129 och Bernts agerande berör teorin att namngivande av platser ökar känslan av egen tillhörighet och personlig legitimitet på platsen. Det kan vara ett sätt att ytterligare förstärka kopplingen till platsen och att, som besökare, betona sin kännedom om och koppling till personer på platsen. I nedanstående citat av Bernt framkommer det något tydligare.

”Ibland har vi åkt ner till Sudret och varit i Vamlingbo och tittat på Lasse Jonssons anläggningar där nere och vi har varit på Körsbärsgår- den i Sundre hos Marita Jonsson och tittat på hennes där. Vi har inte uppfattat att det hänt något nytt i den regionen som gjort att vi har velat åka så pass långt”.

De namngivna personerna är välkända på Gotland och de syns ofta i mark- nadsföringen av södra Gotland och dess natur. I marknadsföringen används dock inte smeknamn (Lasse) så som Bernt gör. Användandet av smeknamn förtydligar respondentens koppling och närhet till personen och platsen. Bernts självbild som en person med starkt naturintresse stärks i och med de besök han genomför. De i citatet namngivna platserna förekommer ofta bland besökare med konstintressen och naturintressen och det är bland dessa Bernt återfinns. Ytterligare ett citat från Bernt visar på att han har lokalkännedom och är bekant med besöksplatserna. Detta bekräftar inte enbart den egna personens

129 Cresswell. T (2008) aa. s.9 57 delaktighet och samhörighet med platsen, utan även att kopplingen mellan lokalproducerad mat och plats stärker platsens autenticitet.

”Och sedan så har vi besökt Röcklinger i Lärbro som är lite mer väl- sorterat. Vi köper ost, vi var på Stafvas butik häromdagen och prövade en ny sorts ost som dom gör där och som vi inte prövat tidigare. Vi besöker även små fiskebutiker. I Lergrav köpte vi och tog med oss av deras rökta och inlagda och hade fikakorg och åt på Furillen. Härom- dagen var vi Ljugarn och hade tänkt åka hem och äta men det sken upp på kvällen och blev fint och då åkte vi till Sysne och deras fiske- butik där. Många gotlänningar säger ju själva att det är en av de bättre på ön.”

Besöksplatsens grad av autenticitet har stor vikt för besökare och ovanståen- de exempel visar att Bernt uppfattar vissa platser som autentiska och som en del av det vardagliga livet på Gotland. Hans värdering av platsen som mer genuin och därmed värd ett besök passar in i hans självbild som naturintresserad konsument.130 Bernt fortsätter att vara nära naturen genom att äta lo- kalproducerat och närodlat. Han vill på inget sätt vara en ekologisk belast- ning för det gotländska landskapet. Den självbild han visar fram passar in i det ekologiska tänkandet. Märk här kopplingen att Bernt anser att fiskebuti- ken i Sysne är bra, eftersom han upplever att många gotlänningar tycker det. I detta sammanhang är alltså begreppet ”gotlänning” synonymt med att veta vad som är bra. Jag har i teoriavsnittet talat om kopplingen mellan besökare och bofasta och hur den förstärker upplevelsen av platsen.131 Flera respondenter berätta- de att de träffat bofasta gotlänningar och hur agerandet från dem fått respondenten att uppleva platsen på ett starkare sätt. Ett citat från Sven:

”Jag har tur som har en bror som bor med en inföding – om man säger så då, så att man får se allt som ingen annan ser. Jag har kompisars föräldrar som har varit här trettio gånger och dom har inte sett det som jag har sett. Jag har ju verkligen tur så.”

Sven ansåg att kontakten med bofasta gav ett mervärde för besöket och be- dömde att utan den kontakten hade besöket tappat i attraktion. Som konse- kvens av detta borde det omvända perspektivet också vara giltigt, alltså att bra mottagande och en visad omsorg om besökarna från de bofastas sida resulterar i nöjdare besökare och ökade möjligheter till återbesök. I och med detta förstärks den positiva upplevelsen av platsen hos besökaren.

130 Se vidare MacCannell, D (1999) aa. s.91ff och Heldt Cassel, S (2003) aa. s.69 131 Bærenholdt J O m.fl. (2003) aa. s62 58

5.3 Reflektion över platsbesöket There are places I'll remember All my life, though some have changed Some forever, not for better Some have gone and some remain All these places had their moments With lovers and friends, I still can recall Some are dead and some are living In my life, I've loved them all

John Lennon

Flertalet av respondenterna talade i efterhand om besöken på ett positivt sätt, som speglade en vilja att återkomma, men jag nämnde också tidigare några möten som för vissa respondenter var negativa och där framkom med tydlig- het att ett återbesök inte var troligt. Orsakerna var både mötet med männi- skor och mötet med naturen. Att relationer skapar platser har jag ovan beskrivit, med avseende på re- staurangbesök. En annan typ av relation, som en av respondenterna mycket tydligt beskrev, och som direkt går att härleda till det sociala samspelet, kan exemplifieras med respondentens berättelse om hur hon mötte nya vänner och hur den sociala samvaron skapade nya kontakter och formade platstolkningen. Denna typ av platsupplevelse syns inte i marknadsföringen av platser och jag har inte sett den som vanligt förekommande i litteraturen. Det är en aspekt av turismen och platstolkningen som drunknar i berättelser och bilder över platsernas egenskaper, framförallt de fysiska, och när det gäller de egenskaper som respondenterna hänvisar till så är det de tidigare nämnda. Det handlar om stränder, raukar, Visby innerstad, havet och ängena. Men Charlotte hade en annan platsupplevelse, en som skiljde sig lite från flera andra och utspelade sig på östra Gotland. Charlotte är i 60-årsåldern bosatt i västra Sverige och vistades på Gotland en långweekend i juni. Hon bodde hos bekanta på en plats som hon under intervjun beskrev som ”ett jättefint ställe”. Den plats som Charlotte besökte sommaren 2009 var samma plats som hon besökt tidigare och hennes vistelse innehöll inga längre utflykter. Hon nyttjade platsen under en kort period och iakttog den utan att fysiskt aktivera sig i den, hon bara befann sig på den. De människor hon mötte under sin vistelse fick stor betydelse för hennes tolkning av platsen. De två nedanstående citaten är exempel på det.

”Jo! Men det är ju också väldigt berikande. För när jag åker härifrån har jag alltid mycket att reflektera över som de här människorna som jag har träffat och som jag inte ens räknade med att träffa. Och dom har berättat hur dom lever för livet och det kan man reflektera över länge då. Det är ju väldigt annorlunda mot den där vanliga vardagen”. 59

Charlottes berättelse påminner en del om tidigare redovisade berättelser men skiljer sig ändå på en väsentlig punkt, nämligen att hennes reflektion över platsen kommer efter det att hon funderat över de sociala möten hon upplevt under sin gotlandsvistelse, och reflektionen har skett efter det att hon kommit tillbaka hem. Platsen blir en plats i ett socialt sammanhang och skapas när människan interagerar med andra människor eller med platsen.132 Att platsen kan vara en socialt betingad företeelse har jag nämnt tidigare och i ett fortsatt citat talar hon mer om detta.

”Här tar man med sig sina gäster, alla har ju gäster så tar man med sig dom i olika sammanhang. Där jag kommer från säger man när nån´ skall komma eller om man är bortbjuden: Nej! Det går inte för jag har gäster! Men här tar man med sig sina gäster då! Jag har ju varit på 50- årsuppvaktning. /…/ Det var några som gifte sig här nere på stranden, vid havet här borta. Så nu så träffade jag en kvinna som jag aldrig har träffat förut och som var en god vän till Torsten och Anki. Hon hette Dagny och var en intressant människa att lyssna på.”

Jag tolkar hennes berättelse så att de sociala mötena är centrala för hennes platsupplevelse och även om platsen är en förutsättning för mötena så sker reflektionen över platsen i efterhand. Mötet med de nämnda personerna var inget som Charlotte hade planerat eller räknade med skulle inträffa. Det fanns alltså inga förväntningar som behövde infrias för att besöket skulle anses lyckat. Ett positivt möte blev sålunda en bonus som kom platsen till- godo.

5.3.1 Vad vi bevarar och minns Platsen tolkas och skapas när man i minnet reflekterar över besöket. Reflek- tionen kan göras under pågående besök eller i efterhand och den platsrelation som minnet skapar ligger förmodligen mycket djupt hos människan. Inför sin resa till Gotland refererade flera av respondenterna till sina minnen när de talade om de kommande besöken. Efter resan återkom flera av dem till detta, när de summerade vad de upplevt och vilka platser de besökt. Kopplingen till den tidigare intervjun var lätt att göra. I de flesta fall hade respondenterna följt de på förhand uppgjorda planerna, men i några fall hade man ändrat sig och genomfört andra besök än de planerade. Inte sällan var dessa ändrade planer en följd av att vädret inte var det förväntade. Åke var mycket tydlig med att påpeka att han upplevt mer än vad han trodde sig kunna minnas och återberätta direkt. Han menade att de fotografier och de minnesbilder vi sparar av våra besöksplatser kan ses som minnes- bärande förstärkare när vi senare återkopplar till vårt besök på en plats, men egentligen har vi upplevt mycket mer. Inte sällan är fotografier av platsen

132 Massey, D (2003) aa. kap.2 60 kopplade till personer och till en viss tidpunkt. Han menade att våra familje- fotoalbum innehåller semesterbilder och fotografier över skolavslutningar, födelsedagar och festliga begivenheter. Det är sådant som vi vill minnas och föra vidare, men i själva verket har vi upplevt så mycket mer av dessa platser. De bilder vi sparar och väljer att visa andra är som visitkort vi lämnar efter oss och som utgör vår idealsociala självbild. Det är de bilder som visar oss så som vi vill bli uppfattade av andra och det vi vill förknippas med. Frånvaron av kameran i vår vardagliga miljö och när vi gör vardagliga saker under semestern är ett aktivt bortsorterande av en mängd aktiviteter och be- sök vi genomför men som inte tillmäts något bestående värde, och som vi inte finner behov av att bevara i minnet eller visa för andra. Det är därför dessa platser aldrig hamnar på fotografier. Det är platser där människor strå- lar samman med samma typ av ärende och alla agerar efter samma regler på samma arena.133 Dessa platser finns i våra semestermiljöer, såväl som i våra vardagsmiljöer. Behovet av att berätta om sådana platser var, bland mina respondenter, inte särskilt stort. Åke beskrev en sådan plats på följande sätt:

”Vid Willys exempelvis, utanför världsarvet. /…/ de rummen värderas ju ingenting, Willyslokalerna. Dom är oerhört besjälade av männi- skors liv. Många barn får stora delar av sin uppväxt där. Många får sina starkaste upplevelser där men de berättelserna berättas sällan. Bläddrar man i ett familjealbum finns det sällan bilder därifrån. Det är inget Fårö. Det är inga högstatusberättelser. /…/ Där fick barnen sina första tänder. Allt det där som vi gärna förlägger till de fina platserna, sommarstället, barndomsgården. Men allt sker även där eftersom vi är där så ofta.”

Åkes iakttagelse sätter fokus på vad besökare värderar och berättar för andra. Respondenten menar att det vi vill berätta för andra och föra vidare har en tendens att fotograferas och kommas ihåg. Tidigare har jag refererat till Bernt och de berättelser han framfört påminner en hel del om de berät- telser Åke talar om. Bernt ser till att fotografera platser och föra intrycken vidare genom sina föreläsningar. Efter ett besök kan platsen omtolkas av besökaren och bilden av platsen förändras positivt eller negativt. Men tydligt är att vissa platsers image be- står under lång tid. I reflektionerna efter besöket går tankarna tillbaka till vad man upplevde och hur besöket kändes. För respondenternas del gjordes en del av denna reflektion under den andra intervjun (se modell i kapitel 7.1.5). Eftersom respondenterna under den andra intervjun var oförberedda på att reflektera över sina upplevelser på platsen, är det osäkert om berättelserna om och reflektionerna över besöken blev heltäckande. Jag hade inte förberett

133 Relph. E (1986) aa. kap 6 61 respondenterna på vad exakt innehållet i den andra intervjun skulle bli, eftersom jag inte ville ha några tillrättalagda svar. Reflektionerna innefattade ofta ett värderande av besöket och i värderandet fanns jämförelsen mellan syftet med besöket, förväntningarna, genomförandet och upplevelsen. Reflekterandet över de olika besöken anknyter också till besökarens själv- bild och besökaren har ofta ett syfte med besöken utifrån vem man är och hur man uppfattar sig själv, vill bli uppfattad och vilka intressen man har för tillfället. Om jag exempelvis som förälder beslutat mig för att ta barnen till Sommarland, har syftet med besöket varit barnens välbefinnande. Mina respondenter redovisade olika syften med olika besök och utifrån dessa kunde jag efter intervjuerna finna något mönster i respondenternas berättelser. Platser förändras över tiden och blir något nytt.134 De platser som ofta beskrivs i reseföretagens broschyrer och kommuners och regioners mark- nadsföring och vilkas attribut även förekommer på vykort, vänjer oss vid att se på ett visst sätt och minnas, men innehållsligt kan platserna förändras. Exempel på innehållsliga förändringar kan vara sådant som gästfrihet, attityder och andra relationer mellan besökare och bofasta. Den innehållsliga för- ändringen kan man läsa om eller få berättad för sig, men inte själv uppleva om man inte besöker platsen, och för att uppleva en innehållslig förändring krävs minst ett återbesök. Det minne man då bär med sig vid ett återbesök bidrar till platsupplevelsen.

134 Bærneholdt, J.O m.fl (2003) aa. s.6 62

6. Platsers betydelse för självbilden

I detta kapitel skall jag diskutera vilka slutsatser som kan dras av undersök- ningen. Jag nämnde i mitt syfte att jag skulle undersöka om platsen kunde kopplas till besökaren på flera sätt och om de platser som människan besöker speglar och i någon mån förstärker de självbilder som besökarna har. Det gäller dels de självbilder de har av sig själva (verkliga) och dels de självbil- der som besökarna vill visa upp inför andra (idealsociala). Platsen kan an- vändas för att ge den egna självbilden legitimitet och därmed skapas en roll för besökaren i tillvaron. Förutom självbildens koppling till platsen, har jag tolkat tre olika förhållningssätt till platsen som framträtt i intervjuerna. De tre förhållningssätten är naturen (naturintresset), kulturen (kulturintresset) och familjen (önskan att vara en god förälder). Eftersom olika besökare på samma plats kan nyttja platsen på olika sätt, beroende på vad man som besökare har för syfte med besöket135, har det betydelse hur besökaren motiverar sitt besök och hur han/hon berättar om det.

6.1 Platsen, besökaren och naturintresset Några respondenter gav i intervjuerna intrycket av att resan till Gotland syftade till att ge en naturupplevelse. De sökte inte i första hand upp befolkade eller exploaterade platser, och de var inlästa på gotländsk natur och hade god kännedom om naturlokaler. Exempel på hur en naturintresserad besökare stärkte sin självbild fann jag hos Bernt som inte bara nyttjade besöksplatserna för egen rekreation, utan även som material och inspiration till sitt arbete. Av Bernts berättelser framgick att han regelbundet besökt Gotland och att han förlägger sina besök till olika årstider. På det sättet får han se många olika naturtyper, växtarter och olika fågelarter, och han är noggrann i valet av naturlokal och selektiv i sina val av besöksplatser. Av hans berättelser går att utläsa att han dels uppfattar dessa besök som mycket betydelsefulla och positiva, dels att han bygger upp sin egen självbild genom att vara en person som dras till dessa naturplatser. Bernt fotograferar och dokumenterar sina besök och använder materialet i de föreläsningar han håller för många olika grupper och organisationer som

135 Meethan, K (2001) aa. s.5, 12 63 inte har samma erfarenhet av gotlandsbesök som han själv har. Med sin naturvetenskapliga detaljkunskap om Gotland och sin besökserfarenhet, kopplar han sin person till de besökta platserna (naturlokalerna) på ett tydligt sätt och genom besök på platsen förstärker han sin roll som en person med lokalkännedom och kunskap om naturen. Han nyttjar naturen både genom att befinna sig i den och vara en del av den men även genom att iaktta naturen, dokumentera och betrakta den. Bernts stora naturintresse gör att han söker sig till Gotland, och de got- ländska kustområdena i synnerhet, för att komma närmare havet. Ett hav han inte har i sin närhet under övriga året. I hans berättelse ingår målande natur- beskrivningar som tyder på stor naturkännedom. Bernt blir i detta en positiv ambassadör för platserna han besöker och föreläser om.136 Även om Bernts besök blir offentliga i föreläsningens form är hans för- hållande till besöksplatserna fortfarande personligt och ibland privat. Inte någon gång under intervjuerna framkommer det att Bernt fungerar som gui- de eller liknande utan alla platsupplevelser som han förmedlar till andra är upplevda i enskildhet eller med familjen. Detta förhållningssätt till besök förstärker den idealsociala självbilden – den självbild som beskriver hur vi vill bli betraktade av andra, hur vi vill framstå i andras ögon. Den självbilden bekräftas och stärks i föreläsningssituationerna, men även den verkliga självbilden och identiteten som naturmänniska stärks, i det att han ofta upplever naturen ensam, utan påverkan av någon annan.

6.1.1 Autenticiteten påverkar besöket Det autentiska och det lokala i konsumtionen av både platser och produkter har betydelse för upplevelsen av besöket. Detta diskuteras av Ning Wang som menar att produkter som tillverkas och saluförs lokalt och som bygger på traditioner ger en genuin känsla och skapar autenticitet hos platsen.137 För Bernts del innebär detta att han gärna handlar lokalt producerade livsmedel, helst direkt från gårdarna eftersom produkterna ger genuin platskänsla och stärker hans självbild som medveten konsument med lokalkännedom. Han är dessutom påläst och informerad om produkterna och kommer på det sättet närmare den lokala miljön.138 Bernt är långt från den kategori av turister som präglas av självbedrägeri, som författaren Jennifer Craik beskriver. Hon karaktäriserar turismen som

136 Ek, R och Hultman, J aa. s.28. Dock bör här påpekas att Bernt, till skillnad från de av Ek och Hultmans beskrivna ambassadörerna inte strävar efter att kommersialisera platserna utan bara förmedla deras skönhet. 137 Wang, N Rethinking authenticity in tourism experience. Annals of Tourism Research 1999. Vol 26. nr.2. s.350

138 Wang, N (1999) aa. s.351 64 likformig och bortvänd från det genuina och autentiska när alla besökare ägnar sig åt samma aktiviteter och ser samma saker.139 Charterturismen och sällskapsresor är reseformer som Craik beskriver på detta sätt. För Bernts del är det närheten till det autentiska och det genuina som stärker hans självbild, som en naturintresserad besökare med gotlandskunskaper. Ytterligare exempel på hur autenticiteten påverkar besöken kom fram under intervjun med en annan respondent. Sven kopplade samman autenticiteten under sin gotlandsvistelse med det faktum att han i sitt resesällskap hade en person som bodde permanent på Gotland och dessutom talade gotländsk dialekt. Hans känsla var att han fått uppleva mycket som inte andra besökare upplevt och sett platser som inte andra fått se. Detta tack vare att han hade sällskap av en person från Gotland. Det fick honom att uppfatta besöksplat- serna som extra sevärda och sig själv som privilegierad. I och med detta upplevde han sina besök som mer genuina. Huisman och Moore hävdar att språket, och i detta fall dialekter, ger autenticitet åt platsen och menar att besökaren upplever platsen intensivare och mer outforskad om det språk som talas på platsen upplevs som främmande eller exotiskt för besökaren.140 Att naturupplevelserna under besöken inte enbart setts som positiva, be- rättade Sven, som upplevde en besvikelse i samband med ett besök. Han menade helt enkelt att platsen inte nådde upp till de förväntningar han hade på det gotländska landskapet och som han själv byggt upp. Han ansåg därför att platsen inte kunde bli föremål för några återbesök, eftersom autenticiteten i landskapet var viktigt för Sven Diskrepansen mellan förväntan och upplevelse blev en omedelbar faktor till missnöje i det här fallet. Det innebär också att Sven inte tillhör den gemensamma referensgrupp som han trodde sig tillhöra och som bestod av de bekanta, som gett honom tipset om besökslokalen och verifierat platsen. Huruvida den negativa upplevelsen påverkade självbilden och identiteten hos Sven går inte att fastställa. Men händelsen upplevdes tillräckligt starkt för att muntligt återberättas. Susanne Stenbacka menar att om platsen uppfyller besökarens förvänt- ningar så tar han/hon platsen till sig och delar med sig av sina erfarenheter om den till andra. Om sedan andra besökare finner preferenserna överens- stämmande, kan det bero på att de tillhör samma kulturella grupp eller delar samma gemensamma värderingar.141

139 Craik, J The culture of tourism i Rojek,K Urry, J (red) Touring Cultures, Routhledge, NY, USA 2000 s.115 140 Huisman, S Moore, K Natural language and that of tourism, Annals of Tourism Research 1999, vol. 26, nr 2 s.449 141 Stenbacka, S (2001) aa. s.67 65

6.2 Platsen, besökaren och kulturintresset De respondenter, vars platsbesök gav uttryck för ett kulturintresse, gav i intervjuerna intrycket av att resan till Gotland syftade till att ge en kulturupp- levelse. Kulturbesökaren präglas av att de främst söker kulturella upplevelser och platser som ger kulturellt utbyte. Kultur är konsterna, medierna, bild- ningssträvandena och kulturarven142 och bland mina respondenter fanns flera som berörde detta i sina berättelser om besöken på Gotland 2009. Sökandet efter och förmedlandet av kunskap är en viktig del av turism- upplevelser, framförallt i det som benämns kulturturismen. Detta diskuteras av Robert A. Stebbing som menar att kulturturism, där man söker kunskap och delaktighet i andra och för en själv nya kulturer, präglas av mer seriositet och allvar, till skillnad mot tillfällig och ytlig turism. Till den senare hör besök och aktiviteter, som inte kräver kunskap eller större förberedelser. Stebbing menar att kulturturister anstränger sig mer och därmed får ut mer av sitt besök i form av stärkt självbild samt berikande kunskap.143 Kunskapen måste inte delges andra för att vara berikande och självbildsstärkande, men kan förstärkas om det sker. Respondenten Åke var på besök i Visby och kombinerade sin semester- vistelse med några dagars arbete i anslutning till Almedalsveckan. Åke talar om sig själv som en kulturnyttjare och de platser han besöker när han är på Gotland har alla någon form av kulturförankring. De flesta av sina besök förlägger han till kyrkor och kyrkoområden, eftersom detta intresserar honom främst. I sin berättelse om besöken påpekar Åke det seriösa i denna typ av besök och allvaret i kyrkokonsten. Enligt Åke har kyrkobyggnaden ett budskap och en historia som förtjänar respekt. Han illustrerar därmed Stebbins påstående om att kulturturisternas seriositet speglar sig i deras val av besöksplatser. Genom att besöka got- ländska kyrkor, stärker Åke självbilden av en kulturperson med ett menat allvar i sina besök. Han kan genom detta legitimera sitt deltagande i diskus- sioner kring kyrkobyggnader och kyrkokonst samt skapa sig en roll i tillvaron och även om hans kunskaper ibland blir offentliga i debatter och diskus- sioner, måste de inte delges andra utan har ett egenvärde. Precis som Bernt ser Åke det autentiska och genuina som viktigt. Men Åke menar dessutom att det autentiska och genuina i djupare mening är kul- turbärande och kyrkorna på Gotland och Visby ringmur är för Åke symboler för detta som ger besöket ett mervärde. Av hans beskrivning av kyrkornas glasmålningar, altarskåp, trä- och stenskulpturer framgår att han har den kunskap om kyrkokonst som gör att besöket får kulturkvalitet och stärker

142 SOU 1995/96:84, s.40 143 Stebbins, Robert A. Identity and cultural tourism. Annals of Tourism Research, vol. 24, nr. 2, 1997, s.450-452 66 hans självbild som kulturbesökare. Det framgår av Åkes berättelser att han anser att kulturbevarandet är rikt på Gotland och viktigt för turismen. Åkes självbild som kulturintresserad besökare stärktes av hans besök på platser på Gotland. Den verkliga självbilden bekräftades både genom besö- ken, men även i arbetet under Almedalsveckan, där han intervjuade partiledare i Visby Domkyrka. I den kulturmiljön blev även identiteten bekräftad och hans tillfredställelse över att vara på platsen var tydlig.

”De har blivit hjärtats byggnader. Man går inte dit för att de är mötes- platser eller för att man skall höra nyheter/…/, det har släppt. Man går dit för att man vill känna att det är vackert med vacker musik. Och det skall vi inte underskatta kraften i.”

Jag nämnde i teorikapitlet att platser blir meningsfulla för människan, när det finns en relation till platsen.144 Åke har en relation till de platser han besöker och i hans verkliga självbild framstår kyrkobyggnaderna som en viktig del av den relationen. För andra gotlandsbesökare skulle deltagande i olika kulturella arrangemang kunna skapa en relation, som förstärker självbilder och identitet. I detta finns det dock en pågående förändringsprocess, eftersom det i informa- tionssamhället finns tillgång till kultur bara några knapptryck bort. Risken är då att kulturutbudet homogeniseras och den autenticitet, som symboliseras av det lokalt producerade och de lokalt anknutna verksamheterna, försvinner. Man skulle då kunna tänka sig att fler orter och områden i Sverige startar medeltidsveckor och andra liknande aktiviteter, som gör att konkurrensen om besökarna tilltar. Ur ett gotländskt perspektiv skulle resultatet kunna bli att lokala kulturella egenheter och specialiteter försvinner i massturismen. Därmed blir också platsens image förändrad och besökarnas förväntningar annorlunda. Balan- sen mellan att bevara och förändra utbudet är dilemmat för producenter, turistorganisationer och, i förlängningen, lokalbefolkningen. Turismen är den stora ekonomiska motorn som driver många serviceinrättningar så moti- vationen att möta turisternas efterfrågan är stark.

6.3 Platsen, besökaren och familjen Den gode föräldern representeras bland mina respondenter av dem som i sin planering ofta tog hänsyn till barnens önskemål i valet av besöksplatser. De egna barnens behov av att upptäcka saker och att leka och umgås med andra barn var viktiga inslag i dessa respondenters vistelse på Gotland och i deras berättelser. Familjeintresset har gått att finna hos flera av respondenterna,

144 Semken, S, Freeman,C B (2008) aa. 67 som också ofta har försökt att återuppleva sin egen tidigare vistelse på Got- land, när de själva var barn, genom de egna barnens upplevelser idag. Ett exempel på detta är när Elin berättade för sina barn om hur hon lekt på samma stränder och i samma område som hennes barn nu lekte på och hur bra detta kändes för henne. Hennes självbild som företagsam och god föräl- der stärktes och bekräftades i och med detta. Elin kopplar även barnens lek till hur Pippi Långstrump lekt på samma plats, och ger därmed platsen ytterligare en dimension som innefattar leken.

”Vi var och grillade uppe vid Folhammar (raukfält) här i går kväll. Och talade om för barnen att här är Pippifilmen inspelad. Här springer dom omkring och här har jag sprungit omkring å det är jättebra att klättra här.”

”Vi är så nöjda med att vara här. Å så just det att man hittar det som vi gjorde nu då, när vi bodde hos Gunilla inne i stan, som jag känner innan hon hade barn och barnen som är i samma ålder har lekt så jätte- bra ihop, så det funkade också. Att ha några sommarkompisar att kunna åka ner till. Så det är praktiskt.”

Elin planerar sina besök till stor del med tanke på hur barnen kommer att uppfatta platsen och att det skall vara praktiskt för familjen. Ett besök på ett krukmakeri bör inkludera barndrejning och ett museibesök bör vara barntill- vänt, men hon väljer också avsiktligt bort klassiska besöksmål, där det är mycket folk och trängsel till förmån för mer udda platser med större ytor. Enligt Decrop och Snelders är sådana aktiva val ett tecken på att besöken är välplanerade och selektiva. Det är något som stärker självbilden av att vara en god förälder som värnar om livskvalitet för barnen.145 Även besökaren med familjeperspektivet fäster vikt vid autenticitet. Ett tecken på detta är när Elin påpekar för barnen att fisken de äter på strandre- staurangen är fiskad i viken intill, vilket skapar en känsla av autenticitet hos platsen, genom att lunchen får en naturlig koppling till den. Lokalt producerad mat ger, precis som lokal dialekt, en känsla av att platsen är genuin.

”Det var faktiskt över förväntan att sitta där på stranden på uteserve- ringen och käka flundror fiskade i viken, väldigt mysigt!”

Ett annat exempel på hur självbild och plats hänger ihop är när Magnus be- rättar om hur han besökt barnaktiviteterna Sommarland och Pippihuset med sina barn. Det är en beskrivning som inte faller in under Stebbins kriterier för kulturell turism, som jag beskrivit dem ovan, men som exemplifierar hur man inte bara kopplar sin egen person till platserna, utan även ser besöket i ett större socialt sammanhang. Respondenten såg på sin egen situation som

145 Decrop, A, Snelders, D (2004) aa. s.1018ff

68 förälder i Sverige och vilka möjligheter vi har som bor i ett land där dessa barnanpassade platser finns. Utifrån hans redogörelse gick det att förstå att hans självbild som positiv förälder förstärktes när han kunde ta barnen till en sådan plats och erbjuda barnen en positiv upplevelse.

”Igår var vi på Kneippby hela dagen, Pippi var där, vi badade, Det var en form av lyxgrej. Man skall vara glad att man kan det, jämfört med andra länder.”

Hos Magnus finns en vilja att låta barnens behov styra en hel del av planeringen och besöken. Att få göra saker tillsammans med barnen såg Magnus som en viktig del av besöken, eftersom det innebär att vuxna och barn får samma minnen av platsen. Gilbert och Abdullah beskriver val av resmål och syftet med turistresor som ett sätt att skapa positiva minnen och lycka hos barnen och att konstrue- ra familjens gemensamma identitet.146 Flera sammanhängande kvalitativa och positiva upplevelser skapar tillsammans lycka för hela familjen och Dec- rop och Snelders menar att trots att det krävs mer planering och förarbete för att resa med barn ger det föräldrarna en möjlighet att vara den gode föräldern och få semesterresan att bli ett gemensamt minne för både barn och vuxna.147 Hos flera av respondenterna fanns en återkommande strävan att kunna erbjuda barnen en positiv upplevelse av besöken. Synen på sig själv som en bra förälder förstärktes både genom barnens upplevelser och genom att barn och vuxna kunde berätta om besöken vid hemkomsten. Valet av destination och specifikt besöksmål är komplexa beslut som inte bara har att göra med den egna identiteten, utan också med ett socialt sammanhang som till exempel övriga medlemmar i hushållet och familjen. Att barnens ålder inte behöver vara styrande för valet av besöksplats visade Lotta som har ett vuxet barn (28år). Hon anpassade besöksmålet efter dotterns önskemål och det som styrde beslutet var tacksamheten över att få resa tillsammans med ett vuxet barn och också att det fanns släkt på platsen. Här finns ytterligare ett incitament till att känna sig som en god förälder, nämligen att inte enbart erbjuda barnen en upplevelse tillsammans med för- äldrarna, utan även ett återseende med släkten.

”Just i år var det dottern som sa att vi inte hade varit till Gotland på länge så vi måste åka dit. Hon har inte varit med. Hon är ju gammal, hon är 28 år. Jag tycker det är jätteroligt om barnen vill åka med mig.”

Lottas berättelse antyder att vistelsen på besöksplatsen naturligtvis kan skilja sig åt beroende på om man reser med vuxna eller små barn. Uppdelningen av familjen i olika aktiviteter är lättare om barnen är vuxna och inte inskränker så mycket på den egna friheten. Men för Lottas del är känslan av att vara tillsammans på Gotland det viktiga. Det är även så att den positiva upplevel-

146 Gilbert, D, Abdullah, J (2003) aa. s.107 147 Decrop, A, Snelders, D (2004) aa. s.1020 69 sen av att vara med sitt/sina barn inte blir mindre stark för att barnen är vuxna, man umgås bara på ett annat sätt. Av respondenternas berättelser har det framgått, att det funnits en medvetenhet om vad de önskade få se, uppleva och vart de ville resa när de befann sig på Gotland. Det har även framgått av berättelserna att besöksplatsen och självbilden som natur-, kultur- och/eller familjebesökare har ett samband och att valet av besöksplats ofta kunde stärka självbilden. När det gäller platsupplevelsen så har jag tidigare i uppsatsen talat om förväntningarnas betydelse148 och i mina respondenters fall fanns det hos samtliga en förväntan på besöket och hos dem som reste med barn fanns viljan att förmedla en upplevelse till barnen som kunde delas med föräldrar- na. Detta gemensamma gav känslan av att vara en god förälder. När Mattias berättar om sin kommande gotlandsvistelse tillsammans med familjen märks en tydlig önskan om att få uppleva ledighet och viss bekväm- lighet. Hushållsarbetet skall gå lätt så att känslan av att vara ledig blir större. Han väljer därför att hyra två moderna hus. Det ena huset är lite större eftersom familjen väntar gäster första veckan, medan det andra är lite mindre och passar bättre när de är ensamma. Även om naturintresset hos Mattias märks tydligt, dominerar föräldrarol- len och viljan att barnen skall må bra under semestern i berättelsen. Därför är valet av hus viktigt. Av den andra intervjun framgår att Mattias är nöjd med sina platsval och exemplifierar således det som Beerli m.fl. hävdar, att ju mer platsen stämmer överens med besökarens egen självbild desto nöjdare blir han/hon med besöket.149

148 se 5.1.1 149 Beerli m.fl (2007) aa. s.571 70

7. Analys och avslutande diskussion

Kulturen och naturen på Gotland kan ses som två stora resurser som, för besökarna, kan omvandlas till upplevelser. Upplevelserna kan vara beroende av de förväntningar besökaren har på Gotland och besökarnas självbild har del i valet av besöksplats. I skapandet av självbilden är det inte bara den plats man bor på eller växt upp på som har betydelse. En mängd andra faktorer har betydelse och bland annat människans roll som besökande turist med förväntningar på de olika besöksmålen är en faktor som påverkar självbilden. Att bygga och omforma den egna självbilden är en pågående process och genom olika förhållnings- sätt till platserna bearbetar besökaren sin självbild. I intervjuerna har några förhållningssätt särskilt betonats och varit kännetecknande för delar av dessa självbilder. Därmed inte sagt att en och samma person bara kan förhålla sig på ett vis, tvärtom förändras förhållningssättet beroende vart resan går och vilka platser som besöks. De tre förhållningssätt som framträtt i min undersökning är, natur; där naturintresset varit det mest framträdande i respondentens berättelse. Kultur; där kulturella besök och nyfikenhet på den gotländska kulturen stått i besö- karens fokus och, slutligen, familj; där barnens intressen varit vägledande för vilka platser som besökts. Inför resan till Gotland fanns en förväntan att de gotländska platserna skulle erbjuda det besökaren efterfrågade och då alla respondenter var åter- besökare på Gotland hade de därför ganska klart för sig vad de kunde för- vänta sig av sina besök. Då blev det intressant att veta om förväntningarna uppfylldes och på vilket sätt besöken blir en del av den egna självbilden. Att återvända till en semesterplats kan handla om sökandet efter trygghet, tryggheten med att återvända till något man känner sig bekant med och då har känslor som hör ihop med platsen betydelse. Det kan handla om känslor som grundar sig på återseende och som kan finnas kvar även om platsen förändras.150 Men platser som förändrats kan orsaka besvikelser hos besökaren om för- väntningarna är grundade på synintryck och upplevelser som inte längre kan återskapas. Det kan vara på grund av fysiska förändringar eller att sociala kontakter inte längre finns kvar på platsen.

150 Alegre, J, Juaneda, C (2006) aa. s.686 samt i Repeat Visitation in Mature Sun and Sand Holiday Destinations. Journals of Travel Research, 2006 nr. 44 s.289 71

7.1 Platsens attribut och besökarens förväntningar Dagens gotlandsturism bygger till stor del på en 150-årig turismtradition, som visat vägen och skapat bilden av Gotland. Genom att studera den ut- präglade natur- och kulturturism som växte fram under senare delen av 1800-talet och fortsatte under 1900-talet kan man se kopplingen till dagens turism och de egenskaper som destinationen Gotland visar upp. Carl von Linné nämner företeelserna redan på 1700-talet151 och i STF´s resehandböck- er från tidigt 1900-tal återfinns liknande redogörelser.152 I det sena 1900- talets guideböcker och resebeskrivningar finns också likartade beskrivningar och de redan på 1800-talet omskrivna landskapselementen, flora och fauna, raukar och hav, är fortfarande gångbara153, liksom Visby innerstad med ringmuren och ruinerna. Det är de egenskaper som visas på affischerna och i resebroschyrerna och det är de som är vanliga i filmad reklam och de som ofta förekommer på spelfilm och i litteraturen. Med denna bakgrund kan man förstå att de natur- och kulturattraktioner som respondenterna i min undersökning tagit del av är till viss del ett arv från Linné, som via nationalromantikens författare förts fram som besöksob- jekt till våra dagar. Nya inslag i form av ett ökat nöjesutbud och barnaktiviteter syns också i marknadsföringen av Gotland, ändå fokuserar besökarna på de naturgeografiska lokalerna. Dessa platser erbjuder begränsat med aktiviteter och istället vänder de sig till besökarnas behov av att bara få vara och iaktta. Flera av respondenterna återvänder därför till dessa platser år efter år för att få uppleva lugnet och strosandet, på ungefär samma sätt som några av respondenterna upplever Visby innerstad. En plats uppfattas i realtid. Med det menar jag att platsen upplevs i samma ögonblick som man befinner sig på den. Men den bedömningen kan komma att förändras med tiden och jag vill hävda att denna detalj är synnerligen viktig. Många besöksplatser kan i efterhand komma att bedömas betydligt mer positivt då man ser tillbaka på besöket. Före och under besöket kan iakttagelsen av platsen ”skymmas” av oro och funderingar över själva vistelsen. Exemplet med den semestrande familjen som stannar på en ny plats och som funderar på parkering, boende och om det finns någon strand, kan kanske vara symbolen för detta resonemang, då det finns massor av anledningar för en besökare att känna oro och fundera över tillvaron istället för att bedö- ma platsen.

151 Linnaeus, C. (1890) aa. s.9 Även i Wennersten, O.W En ny bok om Visby Gotlänningens boktryckeri 1913 s.7 152 STF Resehandböcker. nr 15 Gotland Wahlström&Widstrand Stockholm. 1913 153 Jonsson,M, Lindquist, S-O Vägen till kulturen på Gotland Gotländskt arkiv, Almqvist & Wiksell, Uppsala 1987

Vissa platser har så starka kopplingar till besökarnas minnen, och i vissa fall till den egna barndomen, att platserna blir symboler för en tid som varit. I det fallet är besökaren en tidsresenär, som söker sig tillbaka till en tid kopp- lad till en plats. Önskan att återuppleva en plats – med eller utan familj - och bli påmind om en positiv tid förekommer i intervjuerna. Och det är platser där känslan av tillhörighet och trygghet som präglar besöket.154 Om platser förändras och, ur besökarens perspektiv, dessutom förändras till det negativa, kan besökaren berövas ett besöksmål och kanske även en känsla som funnits hos besökaren mycket länge. För respondenterna i denna undersökning spelade minnesbilden från tidigare besök en viktig roll. Ibland var det tidigare cykelsemestrar som återkom i berättelserna men nu hade cykeln bytts mot bil och man ville återse ”gamla” besöksplatser och på det sättet återuppleva känslor från förr. Det finns mycket nostalgi i berättelserna och samtidigt en vilja att dela med sig av erfarenheter – inte minst till sina barn. De förväntningar vi bygger upp inför ett besök styr mycket av vår uppfattning om platsen, och de positiva förväntningar vi har på en plats måste därför uppfyllas för att vi skall anse besöket meningsfullt. I det ögonblick vi som besökare inser att våra förväntningar inte kommer att uppfyllas bedömer vi platsen på ett negativt sätt och känner kanske besvikelse.

7.1.1 Platsens innehåll Platser har ingen egen själ eftersom platsen får betydelse för besökaren när han/hon har ett utbyte med den och finns då i ett sammanhang och får ett innehåll. Respondenterna gav uttryck för tanken att platsens innehåll byggs upp av besökarna. Det är när besökaren kommer till platsen med sina förväntningar och gör personliga reflektioner som platsens fysiska egenskaper bidrar till att ge be- sökaren en känsla för platsen. Känslan kan sedan finnas kvar hos besökaren fast han/hon inte längre befinner sig på platsen. Exempelvis kan besökaren använda platsen genom att nyttja den som yogaprojektion. På detta sätt be- själas platsen och besökaren upplever att platsen har en själ som är personlig för varje besökare. Känslan för platsen i förhållande till dess fysiska egenskaper kom fram under intervjuerna och respondenterna pekade på karaktärsdrag som finns i den fysiska omgivningen, som varit viktiga för gotlandsbesökarna. Det rör sig om det karga landskapet med stränder och obruten horisont, men även lummiga trädgårdar och skogsvägar som skapat tillfälle till avskildhet. Vissa besökare dokumenterade sina besök och bevarade dem på det viset i minnet. Genom att dokumentera kan känslan bevaras och plockas fram av besökaren vid andra tillfällen och tillsammans med andra personer.

154 Massey, D, Jess, P (2003) aa. s.89-90 73

Numera är de flesta besökare sina egna regissörer, när det gäller att dokumentera besök. Många har tillgång till en kamera och kan därför snabbt pub- licera sina bilder till alla via nya medier. Många populära besöksplatser har skyltar eller markeringar som visar var man skall stå för att fotografera, och ju fler som följer dessa uppmaningar, desto större blir likheterna mellan de dokumenterade materialen som publiceras. Fotografier kan snabbt bli allas egendom på nätet och innebära en marknadsföring av platser till många människor. De egna minnena blir därför även andras minnen och andras bilder av samma plats. Återberättandet ger ytterligare ringar på vattnet och medvetenheten om olika platsers karaktärsdrag kan öka bland människor. Det betyder att även om personliga upplevelser är viktiga finns det andra utvecklingsten- denser som kan exemplifiera att det personliga och individuella snarare kan ses som kollektivt. Idag har turism och platsbeskrivningar blivit en integrerad del av vardagligt liv och människor har, inte minst genom media och IT, fått allt större möjligheter till platsinformation och interaktiva besök. Det blir en kombination av att man då kan få bekräftelse av andra som besökt samma plats och av längtan att uppleva den egna platsen. Respondenternas gemensamma länk mellan berättelserna och funderingar kring sina besök har ofta haft känslor för platsen och platsens själ som genomgående tema. För hur än besökarna uppfattar en plats och vilken avsikt man än har med besöket, så påverkas tolkningen av platsen utifrån vilken känsla besökaren får av den och vilken förväntan som fanns inför besö- ket. Platser som människan besjälar och som inger känsla måste inte vara omskrivna och iögonfallande. Eftersom platsrelationer är personliga och individuella, men även socialt kollektiva, kan platserna vara relativt okända och anonyma.

7.1.2 Platsen och självbilden Ett sätt att tolka det material som respondenterna bidragit med är att diskutera platsupplevelsen i relation till självbilden. Den verkliga självbilden (real self-concept) beskriver hur besökaren uppfattar sig själv och den idealsociala självbilden (ideal social self-concept) beskriver hur besökaren vill bli uppfattad av andra.155 I intervjuerna framkommer olika sätt att förhålla sig till de platser som besöks. Det har inte varit fruktbart att dela in besökarna i olika kategorier, beroende på besöksplatser. Inte heller är det fruktbart att göra en åtskillnad mellan den idealsociala och den verkliga självbilden. Snarare kan man säga att de ständigt interagerar med varandra.

155 Beerli, A Meneser,G Diaz, G, Sergio,M (2007) aa. 74

Det går inte, utifrån denna undersökning, att dra en gräns mellan den man ”är” och den man ”vill vara”. Däremot kan självbild, intentioner med besö- ket och besöksplatsen formuleras i tre förhållningssätt, nära knutna till fysiska och sociala miljöer. I det första förhållningssättet är det är mötet mellan människa och natur som står i centrum. Många aktiviteter som symboliserar naturbesökarens platsval är starkt knutna till naturupplevelser där medvetenheten och kunskapen om de besökta naturplatserna är hög. Att ha naturupplevelsen som ett förhållningssätt till platsen bygger mycket på erfarenheter av besök i naturområden. Naturbesökaren är receptiv när det gäller information om besöksplatser och nyttjar informationen i sin planering. I intervjuerna förekom exempel på att intresserade besökare använ- der databaser för ornitologisk information och för att få upplysning om intressanta fågellokaler. Vidare framkom att besökare bilddokumenterar sina besöksplatser och enstaka besökare använder bilderna från den gotländska naturen i egna före- läsningar. Detta tolkar jag som ett sätt att förstärka den idealsociala självbil- den, bli uppfattad som påläst och kunnig, men även att bevara platsens image.156 Den känsla för platsen som naturbesökaren beskriver är en stark frihets- känsla. Ofta är det känslan av att vistas i det öppna landskapet som är särskilt påtaglig, och det tycks vara en åtråvärd känsla bland de semestrande respondenterna. I det andra förhållningssättet, kulturbesökarens, är det kulturaktiviteterna som står i centrum för besöket och som styr platsvalet. Ett sätt för kulturbe- sökaren att ta till sig platser kan vara att samla på sig platsens egenskaper för att visa, sig själv eller andra, att man hör dit, varit där eller bara känner till platsen. Det kan vara saker såsom souvenirer, foton eller litteratur om platsen eller dess geografi. Men det kan även vara mer immateriella saker som personkännedom, att känna till kulturella seder och bruk på platsen eller känna till lokala personer. Kulturbesökaren vill söka sig bort från det alldagliga för att söka förståel- se om den plats han/hon besöker och för att kunna återvända med kunskap om platsens människor och innehåll. Detta förhållningssätt liknar naturbesö- karens, med den skillnaden att kulturbesökaren aktivt söker efter traditioner, byggnader, människor och berättelser.157 I intervjuerna framkommer hur besökare förhåller sig till kulturella plats- besök såsom kyrkor, museer och guidade turer. Under kulturbesöken är be- sökaren aktiv med att ta in berättelser, synintryck och platsens historia för att kunna sätta in platsen i ett historisk och kulturellt sammanhang.

156 McKay, K, Smith, M (2006) aa. s.8 157 Meethan, K (2001) aa. s.128 75

Här skapar det sociala mötet ett mervärde för platsen och mötet mellan människor hjälper till och skapar möjligheter för fler upplevelser.158 Det är många aktiviteter som bidrar till att bygga upp självbilden och som hjälper till att stärka den, exempelvis deltagandet i olika kulturevenemang. Dessa aktiviteter är ofta kopplade till någon plats som anknyter till verksamheten och många är aktiviteter med stort upplevelseinnehåll. I det tredje förhållningssättet, besökaren med familjen i centrum, är det viljan att erbjuda barnen en rolig och samtidigt meningsfull tillvaro som står i fokus. Interaktionen mellan människa och plats kan ske genom ett aktivt deltagande i aktiviteter som erbjuds på platsen. Det s.k. upplevelseimperativet, där man använder verkliga eller påhittade historiska händelser för att aktivera besökare och därmed skapa emotionella upplevelser, är ett exempel på hur vuxna och barn interagerar med platsen. Man kan få uppfattningen att det är viktigare att uppleva än att förstå. Det är alltså inte, i första hand, förståelsen som eftersträvas utan aktiviteten och upplevelsen av aktiviteten. Upplevelseimperativet kommer in som en naturlig del av besöket hos den gode föräldern, eftersom många upplevelser och aktiviteter vänder sig till barn och barnfamiljer.159 Föräldrar som engageras i dessa aktiviteter har sina barns bästa för ögonen och genom att genomföra aktiviteter tillsammans med sina barn stärker de samtidigt bilden av sig själva som goda föräldrar. Att, som förälder, delge de egna barnen ens egna erfarenheter och upplevelser av en plats, och därmed få gemensamma referensramar med barnen, kan vara ett exempel på att få en social och kollektiv upplevelse av platsen. I intervjuerna framkom att platsbesök hade genomförts i syfte att ge barnen en positiv upplevelse av en, för föräldrarna, känd plats. Kravet på att platsen skall leva upp till de ställda förväntningar som föräldrarna har är högt. Platsen förväntas ge barnen samma upplevelse som en gång givits för- äldrarna. Om detta inte sker, om platsen förändrats eller upplevelsen uteblir blir besöket istället en negativ upplevelse. Den uppfattning som besökaren då har av att vara del av platsen kan för- ändras och självbilden som god förälder, som visar sina barn de egna positiva platserna där hon varit som liten, stärks inte. Även barnens önskemål kan vara styrande för besöket. Det framkom under intervjuerna att vuxna gärna velat avstå från vissa platsbesök men ändå genomfört dessa eftersom man ansåg att det sociala värdet av besöket, tillsammans med familjen, var högt. Den familjegemenskap som besöket på krukmakeriet skapade förstärktes av gemensamma aktiviteter på platsen såsom drejning. Ingen var nöjd med resultatet men alla var nöjda med den gemenskap som platsen erbjöd familjen.

158 Massey, D (2004) aa. s.154 159 Braunerhielm, L (2006) aa. s.65 76

7.1.3 Autenticitet och sociala möten Föräldern, som reser med barnens upplevelser i fokus, ser mer till barnens välbefinnande och om de är nöjda är besöket bra. Platsens innehåll och image är viktiga men barnens uppfattning är ett viktigt mellanled i upplevelsen av platsbesöket. Utgår man från respondenternas berättelser, har platsupplevelsen en tendens att förstärkas och innefatta flera nyanser, om den bygger på en familjeupplevelse. En möjlig slutsats kan vara att platsen då uppfattas ur flera familjemedlemmars perspektiv och dessutom att upplevelsen diskuteras och delas med flera och att platsen skapar gemensamma minnen. I litteraturen finns belägg för att kravet på autenticitet i aktiviteterna och besöken är högre hos natur- och kulturbesökarna än hos dem som reser med barnaktiviteter som prioriterat mål.160 Skulle det vara på det viset kan orsaken vara att natur- och kulturbesökarna lägger mer tid på kopplingen mellan platsens innehåll (natur och kultur) och det mervärde som autenticiteten ger. Respondenternas svar i den andra intervjun innefattade ofta ett värderande av besöket med en jämförelse mellan syftet med besöket, förväntningarna, genomförandet och upplevelsen. Respondenterna berörde även autenticite- tens betydelse för upplevelsen av besöket vid ett flertal tillfällen. De respondenter som betonar kultur och natur lägger stor vikt vid vad de bedömer som platser med hög autenticitet. Vad som är hög respektive låg autenticitet är alltså subjektivt och utgår från besökarens uppfattning om hur platsen bör upplevas.161 Det sociala samspelet mellan människor kan, med hjälp av platser, skapa möten med mycket stort personligt värde. Därmed kopplas kontakten ihop med platsen. Denna effekt av människor i kombination med platser syns sällan i marknadsföringen av Gotland. Det kan gälla besökarnas möten med bekanta, men även besökarnas möten med lokalbefolkningen eller andra besökare. Detta behov av att uppleva möten med andra människor hamnar ofta i skymundan när individer talar om sin upplevelse av en plats. Kanske tror man att omgivningen förväntar sig en berättelse om historia och natur När det gäller lokalbefolkningen betonas autenticiteten och det bärande i de positiva mötena har ofta varit platsens och människornas autenticitet. Autenticiteten har bestått i den lokala verksamheten (fiskbutik och gårdsför- säljning), dialekten och händelser (midsommar och bröllop). Detta är exempel på aspekter som spelat stor roll i platsmötena och som gett besökarna mervärde. Utan denna autenticitet hade platserna tappat i attraktion. Det sociala samspelets effekter ligger på ett djupt personligt plan och dit når inte reklambyråer och marknadsförare, men lyssnar man på mina respondenter var detta något de reflekterade över i efterhand, efter besöket. Platsen var viktig för mötet och mötet skapade ett mervärde för platsen och

160 Stebbins, R A (1996) aa. s.450ff 161 Meethan, K (2005) aa. s.91 77 besökaren. Kontakten värdesattes högt och upplevelsen kändes genuin och speciell. En form av socialt möte som fått en ökad uppmärksamhet under de senare åren är Almedalsveckan. Eftersom endast en av mina respondenter var del- aktig i Almedalsveckan och då bara under en begränsad del av veckan, har mitt material inte lämnat så mycket att analysera kring detta fenomen. Dock är det ett evenemang som vuxit i omfång och säkert kan bli föremål för kommande platsstudier på Gotland eftersom Almedalen är en sådan plats som under samma tid innehåller politisk debatt, solbadande besökare, kulturella guideturer och barns lek.

7.1.4 Konfliktskapande förändringar I marknadsföringen av Gotland talas om det genuina landskapet och bland undersökningens respondenter var det något man reflekterade över. Det genuina och det autentiska i besöket gav ett mervärde vilket framkom under intervjuerna. Men åsikterna gick isär huruvida moderniseringar och föränd- ringar störde platsen autenticitet eller inte. Eftersom viljan att utveckla ibland kan gå tvärs mot synen på bevarande, kan förändringar och nya planer inkräkta på någon annans syn och förvänt- ningar. I intervjuerna framkom att modernisering av stugbyar och campingplatser, cykelvägar som iordningställs, uteserveringar som etableras och kommersialisering av tidigare besökta platser, stört en del besökare. Platser- nas genuina innehåll har ändrats och upplevelsen har förändrats. Tolkningen av detta blir att varje utbyggnad, omformning och förändring av en besöksplats riskerar att störa någon annans förväntade upplevelse av platsen. Det innebär att när den gemensamma nämnaren för besökarna är platsupplevelsen kan förändringar vara ett frö till konflikter mellan olika intressen. Men i intervjuerna har även framgått att man har mottagit vissa föränd- ringar positivt. Det kan röra sig om skyltningar och informationstavlor som upplyser om omgivningens kulturella och naturgeografiska sevärdheter, ökad tillgänglighet. bänkar, grillmöjligheter och ordnade gångstigar.

7.1.5 Destinationens förändrade bild Återkommande i respondenternas berättelser har varit relationen mellan platsens image och de egna förväntningarna på platsen. I nedanstående modell vill jag visa på hur man kan tolka förhållandet mellan besökarens initiala förväntan på besöksplatsen, den slutliga tolkningen av platsen och en even- tuellt förändrad bild av platsen för besökarna. Utgångspunkten i resone- manget är att besökande turister skapar sin bild av platsen, när de tar del av platsens image och när de nyttjar och reflekterar över platsen.

Besökaren (eller besökarna) kan med tiden få en förändrad bild av platsen och förändringen kan ske på olika sätt. För det första kan bilden av platsen förändras om besökarnas förväntningar och upplevelser stämmer dåligt med den image som platsen har. Besökarens platstolkning står då i konflikt med de förväntningar besökaren hade. En spridning av den förändrade platsbilden sker då genom att besökarna sprider informationen om sina upplevelser till andra. För det andra kan bilden av platsen förändras av besökarnas agerande. Platsen kan på det sättet bli förknippad med en livsstil, ett sätt att vara eller arrangemang som hänger samman med detta. I både det första och det andra exemplet krävs att besökarna är så pass många att deras information kommer fram och blir offentlig eller att de är så pass profilbärande att de kan sätta trender. De sistnämnda kan vara journalister som skriver artiklar eller personer som representerar stora besöksgrupper och som får ut sitt budskap. Ytterligare en gemensam faktor för de båda exemplen är att det är i mötet mellan människan och platsen och i den dynamik som där uppstår, som platsupplevelsen sker. Men det är när människor diskuterar platsupplevelser, förväntningar och image med varandra och reflekterar över dessa som för- ändringar sker och det sociala samspelet har stor betydelse i denna process.162 En modell som schematiskt skulle kunna visa på den ovan beskrivna för- hållandet mellan upplevelse och förväntan och en eventuell förändring av platsbilden kan se ut som modellen nedan.

5. Besökarnas 4. Besökare åsikter skapas skapar och delges platstolkning andra. och får nya Reflektion intryck

ild ild

1 Besökare med 2. Besökaren information om kommer till andras åsikter och platsen med om platsens image sina förvänt- ningar 3.Besökaren nyttjar Förväntan platsen

Modell: Besökaren påverkas av andras åsikter och platsens image, bestämmer besöksplats och har en förväntan (1). Besöket genomförs och gör intryck på besöka- ren som jämför det med den information han/hon hade initialt (2-4). Besökaren reflekterar över sina egna iakttagelser av den ursprungliga imagen och gör en platstolkning (5). Om besökarnas initiala information kommer i konflikt med bilden av platsen förändras den efter hand, i annat fall bekräftas den.

162 Bærenholdt, J O (2003) aa. s.41 79

Producenter satsar på att bygga upp en viss image av en plats, men besökar- na själva är viktiga aktörer i processen att bekräfta den.

7.1.6 Slutord Besökarna kan nyttja samma plats på olika sätt men därmed inte sagt att upplevelsen av platsen måste skilja sig åt mellan besökarna även om nyttjandet gör det. Samma platser kan efterfrågas även om förväntningar är anting- en gemenskap eller ensamhet och kontemplation. Den som önskar politisk debatt och information kan söka upp Almedalen vecka 27. Samma plats kan vara aktuell för någon annan besökare som söker rekreation eller en lekplats för barnen. Hur man än ser på platser finns det ofta flera användningsområ- den och flera möjliga kopplingar till den egna personen. Respondenterna har ofta kopplat samman platser med naturupplevelser, familjeaktiviteter och/eller kultur. I exempel på naturupplevelser är land och hav ofta återkommande i berättelserna och inte sällan gränsområdet mellan dessa. Det är då det fysiska Gotland som beskrivs och upplevs. Flera har nämnt just stranden och att röra sig i strandlinjen som ett sätt att uppleva platsen. Man har även talat om att platsen erbjuder sand och gräs under fötterna och besökaren har kopplat detta till en ledighetskänsla. En respondent blev så intensiv med platsen att han ville återvända för att kunna ligga på marken och fysiskt ta in platsen i medvetandet. Att platsen är en social process som utvecklas i mötet mellan människor och att det är människan som fyller platsen med innehåll har varit vanligt förekommande i intervjuerna. Respondenter har angivit sällskapet med andra som en faktor i platsupplevelsen och de sociala relationerna som besökarna byggt upp har haft en betydelse för besöket på platsen. För några har de sociala relationerna varit knutna till lokalbefolkningen och på det sättet har platsen upplevts som autentisk och givit en känsla av ökad tillhörighet med platsen.

Källor och litteratur

Aldskogius, Hans Om studiet av platser: några anteckningar kring några bidrag till den aktuella diskussionen om fenomenologi och geografi. Forskningsrappor- ter från Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr60, Uppsala 1979 Alegre, Joaquin & Cladera, Magdalena Repeat Visitation in Mature Sun and Sand Holiday Destinations. Journals of Travel Research, 2006 Alegre, Joaquin & Juaneda, Catalina Destination Loyalty Consumers Economic Behavior. Annals of Tourism Research, 2006 Alvesson,M & Deetz, S Kritisk samhällsvetenskaplig metod, Lund 2000 Alvesson. Mats & Sköldberg. Kaj Tolkning och reflektion. Studentlitteartur, Dan- mark 2008 Bærenholdt Jørgen Ole, Haldrup, Michael, Larsen, Jonas & Urry John [eds] Per- forming tourist places. Aldershot; Ashgate, 2003. Beerli, Acunción, Meneser, Gonzalo Diaz, Gil & Sergio Moreno Self congruity and destination choise. Annals of Tourism Research 2007, vol 34, nr 3 Bohlin, Magnus, Elbe, Jörgen (Red). Utveckla turistdestinationer- Ett svenskt perspektiv 08-tryck Stockholm 2007 Borg. Marcus .J The heart of christianity. Harper Collins Publisher Ltd 2003 Braunerhielm, Lotta Plats för kulturarv och turism: Grythyttan : en fallstudie av upplevelser, värderingar och intressen. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006 Carlén. Octavia Gotland och dess fornminnen. Sigfid Flodins förlag, Stockholm 1862 Coleman, Simon, Crang, Mike (eds) Tourism: between place and performance. Oxford: Berghahn Books, 2002 Crang, Mike Cultural geography. London: Routledge 1998 Cresswell, Tim Place – a short introduction. Blackwell Publishing, Ma, USA 2008 Decrop, Alain & Snelders, Dirk Planning the summer vacation – an adaptable process. Annals of Tourism Research 2004, vol 31, nr 4 Durell, Lawrence. The spirit of places Marlow& Company USA 1969 Ek, Richard & Hultman, Johan (red) Plats som produkt. Studentlitteratur, Lund (2007) Field, Steven, Basso & Kieth H (eds). Senses of place. School of American Research Press (1996) Gilbert, David, Abdullah, Junaida Holidaytaking and the sense of well-being. Annals of Tourism Research 2004, vol 31, nr 1 Gotlands turistförening, Gotlandsguiden 2010 Gruenewald, David A Foundation of place! A multidisciplinary framework for place-conscious education. Annals of Tourism Research 2003, vol 40, nr 3

Hallin, Bo Den ljusa udden – Ljugarn under 100 år Hanseproduktion AB Visby 1991 Hay, Ian Qualitative Research Methods in Human Geography Oxford University Press, Australia 2008 Heldt Cassel, Susanna Att tillaga en region. Den regionala maten i representationer och praktik– exemplet Skärgårdssmak. Uppsala universitet, Geografiska Re- gionstudier 2003, nr 56. Holloway, Lewis. & Hubbard, Phil. People and place. Dorset Press GB 2001 Huisman, Suzanne & Moore, Kevin Natural language and that of tourism, Annals of Tourism Research 1999, vol 26, nr 2 Jönmark, Jan Övergivna platser, Historiska media 2007 Knudsen, Daniel C Metro-Roland, Michelle M Soper, Anne K & Greer, Charles E (red) Landscape,Tuorism,and Meating MPG Books Ltd 2008 Kvarnstedt, John Gotlands järnvägar Gotlandica nr15. Barry Press Förlag, Visby 1978 Linnaeus, Carl Öländska och Gotländska resa år 1741 Redigerad av Carl-Otto von Sydow Wahlström&Widstrand Stockholm 1975 MacCabe, Scott & Stokoe, Elizabeth H Place and identity in tourists´ accounts. Annals of Tourism Research 2004, vol 31, nr 3 MacCannell, Dean The Tourist – a new theory of the leisure class University of California Press 1999 MacKay, Kelly J & Fesenmaier, Daniel R Pictoral element of destination in image formation. Annals of Tourism Research 1997, vol 24, nr 3 MacKay, Kelly J & Smith, Malcolm Destination advertising – age and formal effects on memory. Annals of Tourism Research 2006, vol 33, nr 1 Massey, Doreen & Jess, Pat (eds). A place in the world. Oxford University Press 2003 Massey, Doreen Space, place and gender Oxford, England 2004 Meethan, Kevin, Anderson, Alison & Miles, Steve (red.). Tourism, consumption and representation: narratives of place and self. Wallingford: CABI 2006 Meethan, Kevin Tourism in global society: place, culture, consumption. Ba- singstoke: Palgrave 2001 Nadeau, John, Heslop, Louise, O´Reilly, Norm & Luk, Peter Destination in a coun- try image context. Annals of Tourism Research 2008, vol 35, nr 1 Nilsson, Marianne & Lindquist, Sven-Olof Kulturisten. Gotland University Press 2006 Persson. Ulf. Filosofi, frågor och argument. Uppsala 2003 Press, Barry Prinsessan Eugenie och Fridhem Nyköping 1975 Rehnberg, Mats Från fars och farfars tid Gotlandskonst AB Visby 1973 Relph, Edward Place and placelessness. Page Bros, GB 1986 Relph, Edward The modern urban landscape. London, Pion. GB 1987 Rojek, Chris & Urry, John (ed.) Touring cultures. Ruthledge, USA 2000 Semken, Steven, Freeman, Carol B Sense of place in the practice and assessment of place-based science teaching. Wiley Interscience 27mars 2008 Smith, Wayne William. College of Charleston, USA The darker side of travel: The theory and practice of dark tourism. Annals of Tourism Research 2010 vol 37nr 3

Silverman. David Doing qualitative research; a practical handbook. Los Angeles 2005. s 99 Stebbing, Robert A. Identity and cultural tourism. Annals of Tourism Research, Volume 24, Issue 2, 1997 Stedman, Richard C It is really just a social construction – the contribution of the physical environment to sense of place. Society and Natural Resources nr16 2003 Stenbacka, Susanne Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv. Uppsala Universi- tet, Geografiska Regionstudier 2001 nr 42 STF resehandbok Gotland Wahlström&Widstrand Stockholm 1930 STF resehandböcker nr15 Gotland Wahlström&Widstrand Stockholm 1913 Söderberg, Bengt.G Konst på Gotland 1800-1920 Gotlandskonst AB Visby 1978 Thurén. Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö 2003 Tuan, Yi-Fu (1990) Topophilia and environment Columbia University Press (1990) Tuan, Yi-Fu. Space and Place, University of Minnesota Press, Minneapolis 2008 Wang, Ning. Rethinking authenticity in tourism experience. Annals of Tourism Research. Vol 26. nr.2. 1999 Wennersten OW En ny bok om Visby Gotlänningens tryckeri 1913 Wearing, B & Wearing, S. Refocussing the tourist experience: The Flaneur and the Choraster. Leisure Studies 15 1996 Vilhelmsson, Bertil. Rörlighet och förankring – Geografiska aspekter på männi- skors välfärd. Choros, Göteborgs Universitet. 2002:1 Öhrman, Roger Vägen till Gotlands historia Gotländskt Arkiv 1994 Uddevalla 1994

Opublicerade uppsatser Terret, Morgane Cultural events in public open space. Masteruppsats vid Kultur- geografiska institutionen Uppsala Universitet. 2009

Dagstidningar Gotlands Tidningar 2010-03-26. Intervju med Mats Jansson, chef Gotlands Turist- förening

Muntliga källor Peeter Maandi, F.D. Kulturgeografiska institutionen, 10/9 2008-10-09 Anders Murat, Turistchef, Gotland 2009-04

Internetkällor Gotlands Kommuns hemsida: 2010-06-18 www.gotland.se

Kommunsiffror 2010/ Gotland www.scb.se www.gotland.net 2010-10-28

Gotlands Turistförening (GTF) www.gotland.info

Övrigt SOU 95/96

Bilaga - intervjuguide

Semistrukturerad intervjuguide inför resan ”Gotlandsbesökare”

Vad heter du? Hur gammal är du? Vad har du för civilstånd? Var bor du?

När reser du till Gotland? Hur reser du till Gotland? Reser du ensam, vem reser du med? Om du reser med familj, hur många är ni? Hur länge tänker du stanna på Gotland? Var kommer du att bo på Gotland? När började du planera resan? Var det du eller någon annan som bestämde att du skulle semestra på Got- land?

Om du tänker på din kommande vistelse på Gotland, vilken spontan bild ser du då framför dig? Beskriv bilden så mycket du kan (Finns koppling till image?) Har du i förväg tänkt ut några platser som du tänker besöka och som inte är din ”boplats”? Försök att specificera platsen så tydligt som möjligt. (Finns koppling till platsernas image?) Berätta varför du vill besöka just dessa platser. Beskriv en plats i taget. Vad gör platsen speciell för dig? Hur skaffade du dig information om platserna? (Vilken image marknads- förs?)

Beskriv dina förväntningar på platsen/platserna/platsbesöket, Vad erbjuder platsen dig? Beskriva besöksplatserna med en känsla (atmosfär). Har du någon egen plats som är speciell för dig?

Hur ser relationen mellan besökarens förväntningar och platsen ut? Besöka- ren/platsen/image Finns det några självbilder att identifiera?

Intervju nr 2.

(Repetera de angivna platserna från intervju nr.1 för dig själv) Genomförde du dina planerade besök? Varför inte? Hur skulle du beskriva känslan du får när du tänker på platserna du besökte? Ta en plats i taget! I förra intervjun gav du följande beskrivningar av dina planerade platsbesök. (transkribering från intervju nr.1) Vad stämmer med din uppfattning om platsbesöket och vad stämmer inte? Uppfyller platsen några personliga behov hos dig? Har platsen en själ? (Vad är en själ? / Frågan kan diskuteras i intervju 1)