Rapport 2015:65 Väg 25 Sjöatorp-Forsa

RAPPORT 2015:65

ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2015 Väg 25 Sjöatorp–Forsa

Kronobergs län, Småland, Alvesta kommun, Hjortsberga socken Kennet Stark

RAPPORT 2015:65

ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2015 Väg 25 Sjöatorp–Forsa

Kronobergs län, Småland, Alvesta kommun, Hjortsberga socken Dnr 5.1.1-00084-2015

Kennet Stark STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten

Odlarevägen 5 226 60 LUND Fax: 010-480 80 94 Tel: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: [email protected] www.shmm.se

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Väg 25 vid passagen över järnvägen. Foto: Kennet Stark.

Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015 Innehåll

Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Syfte och ambitionsnivå 6 Antikvariska och arkeologiska förutsättningar och bevarandeintressen 7 Metod 7 Resultat byråinventeringen 7 Topografi, naturgeografiska förutsättningar 9 Historisk bebyggelse 9 Äldre vägnät 12 Fornlämningsmiljö 14 Resultat inventeringen 18 Utvärdering, potentiella fornlämningsområden med förslag till åtgärd 20 Referenser 22 Ordlista 23 Administrativa uppgifter 26

Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning och slutundersökning. Processen syftar i första hand syftar till att bevara forn- lämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2), där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen.

Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en särskild undersökning, även kallad slutunder- sökning (SU). De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förunder- sökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av särskild undersökning (SU).

Mer information om den uppdragsarkeologiska processen kan hämtas under följande länk: http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och- fynd/den-uppdragsarkeologiska-processen/. Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter. Klockesjön Björnö Skärlen

Lången Lammhult Lammen Lyen Asasjön

Förhultasjön

Lången Stråken Bergsjön Tolgasjön Årån Kätteln Yasjön Öjaren Rymmen Övrasjö

Tjuredasjön Sörabysj.

Torpsbruk Åby Rottne

Moheda Innaren

Furen Helgasjön

Dansjön

Toftasjön Älganässjön Väg 25 Vikasjön Helge å Spånen Hjortsberga Alvesta Fenen Växjö

Tjurken Gemla Bergundasjön

Salen Furen

Tegnabysjön Salen Rinkabysjön Kölnen Vislanda

Vederslövssjön Målasjön Tävelsås Torsjön

Skatelöv . Grimslöv Ingelstad

Eneryda

Lidhemssjön

Liatorp Åkavik Julö . Jäta orden Diö Väckelsång Figur 1. Det aktuella utredningsområdet för Väg 25 strtäckan Sjöatorp–Forsa markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan. Övden Skala 1:250 000 Fiskestadsjön

Virestadsjön Aspö . 4 Väg 25 Sjöatorp–Forsa Sammanfattning • Trafikverket planerar att bygga om väg 25 mellan Sjöatorp och Forsa i Alvesta kommun. Exploateringsområdet för vägen är på drygt 85 hektar.

• Den arkeologiska utredningen steg 1 syftar till att fastställa om det finns under mark dolda fornlämningar inom utredningsområdet. Resultaten ska kunna användas som underlag för fortsatt planering och beslutsprocess.

• Den arkeologiska utredningen steg 1 utfördes med en byråinventering, följt av en fältinventering.

• Fornlämningar och förhistoriska lösfynd visar att området varit kon- tinuerligt bebott sedan neolitisk tid. Inga lämningar från mesolitikum har ännu påträffats i socknen.

• Större delen av utredningsområdet ligger i skogsmark och de få uppodlade områdena låg vid inventeringstillfället i vall, varför ingen avsökning efter ytfynd kunde göras.

• Vid fältinventeringen besiktigades tre berörda fornlämningar som sedan tidigare är registrerade i FMIS (Hjortsberga 127, 128 och 133).

• Ytterligare en fornlämning i form av ett röjningsröseområde som påverkas av exploateringsplanerna påträffades vid fältinventeringen.

• Fyra områden definierades vid fältinventeringen som topografiskt gynnsamma för under mark dolda fornlämningar.

• De totalt 8 definierade områdena föreslås bli föremål för arkeologisk utredning steg 2 alternativt arkeologisk förundersökning.

• Ur ett såväl arkeologiskt som kulturhistoriskt perspektiv borde man överväga att ansluta nydragningen av väg 727 till befintlig väg söder om Hjortsberga gamla by vid Knutsborg istället för att anlägga en ny väganslutning inne på den gamla bytomten.

Efterreformatorisk tid Äldre bronsålderYngre bronsålder Äldre stenålder Yngre stenålder Äldre järnålderYngre järnålder

VikingatidMedeltid Nyare tid

STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 5 Väg 25

Sjöatorpsjön

Alvesta

Salen

Figur 2. Vägutredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:50 000

Bakgrund Trafikverket planerar att bygga om väg 25 mellan Sjöatorp och Forsa väster om Alvesta i Kronobergs län. Bakgrund är att man vill förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på den aktuella sträckan. Den ca 4 km långa sträckan är den sista delen mellan Växjö och Ljungby som inte är mötesseparerad. Förutom en breddning av befintlig väg, planeras två nya trafikplatser samt byggnation av parallellvägnät. Syfte och ambitionsnivå Den arkeologiska utredningen steg 1 syftar till att klargöra fornlämningssi- tuationen och värdera kända fornlämningar samt visa på potentiella områden för fornlämningar dolda under mark inom området. Ambitionsnivån i utredningen ska enligt Länsstyrelsen vara begränsad och i paritet med dess syfte, samt anpassas så att den utgör ett fullgott underlag inför en eventuell arkeologisk utredning steg 2.

6 Väg 25 Sjöatorp–Forsa Antikvariska och arkeologiska förutsättningar och bevarandeintressen Det stora och varierade fornlämningsbeståndet i denna del av Kronobergs län ger goda förutsättningar att påträffa fornlämningar från samtliga arkeologiska tidsperioder inom utredningsområdet. Frånvaron av kända lämningar från mesolitisk tid betyder sannolikt inte att de inte finns i området, utan att man ännu inte påträffat dem. Utmed det forna kärret längs Skaddeån som idag är en uppodlad mad finns miljöer där boplatser från äldre stenålder kan påträffas. Möjligheten att utföra arkeologiska undersökningar inom ramen för den planerade vägutbyggnaden kan påtagligt förbättra det låga kunskapsläget om traktens förhistoria Metod Utredningen har genomförts genom en byråinventering och en fältinven- tering av det planerade exploateringsområdet. Den inledande byråinvente- ringen omfattade studier av följande källmaterial;

• Registrerade forn- och kulturlämningar i FMIS • Historiska kartor, lantmäteriakter och allmänna kartor med avse- ende på tidigare markanvändning • Jordartskartor för att bl.a. lokalisera områden med sandig jord • Höjddata för lokalisering av topografiska lägen som kan vara antingen bra bebyggelselägen eller bra bevarandelägen (krön, platåer, sluttningar, terrasser). • Excerpering av tidigare undersökningsresultat i rapporter och regis- ter i utredningsområdets närhet. • Kontroll om det finns riksintressen för kulturmiljövården eller andra upprättade kulturmiljöprogram i eller i närheten av området • Terränggranskning med identifiering, inmätning och beskrivning av gynnsamma topografiska lägen • Allmän fotodokumentation över området

Samtliga iakttagelser mättes in med DGPS och beskrevs. All information har lagrats i dokumentationsprogrammet Intrasis. Den arkeologiska utredningens resultat baseras på en sammanvägning av byrå- och fältin- venteringen. Resultat byråinventeringen Området omfattas inte av några riksintressen för kulturmiljövården. Det finns inte heller några kommunalt utpekade särskilt värdefulla kulturmiljöer i eller i anslutning till området. Ett par kilometer öster om utredningsområdet återfinns emellertid två riksintresseområden. Hjärtanäs–Dansjö–Gåvetorp– Spåningslanda i nordost som är bevarandevärt för sin odlingshistorik och välbevarade bebyggelse från såväl frälse som allmoge. I sydost finns området Benestad–Blädinge–Oby–Näs som är bevarandevärt för sina många och komplexa fornlämningar samt välvbevarade bystrukturer.

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 7 Sandig morän

Sand

Vatten

Torv

Kärrtorv Silt Urberg Isälvssediment

Figur 3. Utsnitt ur jordartskartan med vägutredningsområdet markerat (Källa: SGU:s digitala jordartskarta). Skala: 1:20 000. Topografi, naturgeografiska förutsättningar Utredningsområdet ligger över högsta kustlinjen inom sydöstra Smålands skogs- och sjörika slättområden och uppvisar en flack topografi med nivåer över havet kring 160 m. Jordarterna domineras av morän med områden av glacialt avsatta sediment i västra delen vid Sjöatorp och i form av ryggad ås längs västra sidan av maden vid Skaddeån. Jordarten i den idag uppodlade maden består av kärrtorv. Mindre partier av sandig mark finns inom området för Trafikplats Alvesta väster. Öppen mark i form av åker och hagmark finns inom den gamla inägomarken vid Hjortsberga kyrkby och Sjöatorp, nyare dito vid Forsa och på maden vid Skaddeån. Övriga delar av utredningsområdet är bevuxet med granskog.

Historisk bebyggelse Sjöatorp Byn Sjöatorp består i jordeboken år 1545 av fyra skattegårdar. Sjöatorps inägor och madängar storskiftas år 1812 och hela byn laga skiftas åren 1863–67. Storskiftesakten över Sjöatorp redovisar, liksom jordeboken, fyra gårdar, Postgården, Brorsgården, Södregården och Västregården. Byns åkerareal uppgår till knappt 39 tunnland, det vill säga ungefär 20 hektar. Vid tiden för laga skiftet ett halvt sekel senare har åkerarealen fördubblats och uppgår till ca 75 tunnland. Vid storskiftet är ängsarealen relativt liten i förhållande till åkern, endast160 tunnland. Därtill kommer madängama om ca 64 tunnland. Vid storskiftet ligger Södregården och Västregården i sina respektive väderstreck och Postgården och Brorsgården bredvid varandra på en udde I Sjöatorpasjön. Vid laga skiftet flyttas flera brukningsdelar ut från gårdstomterna. Ett antal torp och bostadshus har under senare tid också tillkommit. Byn är bebyggd i betydligt större utsträckning idag än vid 1800-talets början och ett flertal ekonomibyggnader har tillkommit, vilket får till följd att den äldre strukturen med de fyra gårdarna inte längre är avläsbar. Detta förstärks ytterligare av att Sjöatorps by idag klyvs av väg 25 som lämnar Södregården söder om vägen medan de övriga tre gårdarna är belägna norr om vägen. Det som håller ihop byns struktur är den gamla landsvägen norr om väg 25 som slingrar sig genom byn i samma sträckning som i det historiska kartmaterialet. De planerade utbyggnadsplanerna för Väg 25 berör marginellt södra delen av byns gamla inägomark där förhistoriska lämningar påträffades i samband med arkeologiska undersökningar inför anläggandet av en vattenledning år 2001. I övrigt löper vägen genom byns utmarker där inga indikationer på fornlämningar står att finna i det historiska kartmaterialet. (fig. 4)

Hjortsberga Det äldsta belägget för Hjortsberga är i ett medeltida diplom från år 1287. Hjortsberga är idag beläget på två platser. Det gamla Hjortsberga, kyrkbyn, är beläget ca 2 km nordost om det nyare stationssamhället som ligger på Brändekvarns marker. Fenomenet är typiskt för tiden då järnvägen byggdes ut och platser flyttade ut till järnvägen där ett stationshus uppfördes och

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 9 Figur 4. Storskifteskarta 1810. Sjöatorp och Vret. Skala 1:6000. 0 100 200 300 m Figur 5. Storskifteskarta 1795. Hjortsberga och Forsa. Skala 1:10 000. ett samhälle växte fram, men det gamla by- eller gårdsnamnet behölls. Det gamla stationshuset av trä brann år 1904, och ersattes av ett nytt i sten. Hjortsberga gamla kyrka, liksom i närliggande Kvenneberga, utgjordes av en medeltida träkyrka med stenkor. Kyrkan dömdes ut vid biskop Esaias Tegnérs visitation år 1828 och revs strax efter det att den nuvarande kyrkan hade uppförts. Vid Hjortsberga kyrka fanns vid tiden för storskiftet endast ett stomhem- man och några torp till Forsa. Dessa enheter utgör kärnan i det som idag upplevs som en liten kyrkby. De planerade utbyggnadsplanerna för Väg 727 berör byns gamla inägo- mark där förhistoriska och medeltida lämningar kan finnas bevarade. I övrigt löper nydragningen av vägen genom byns utmarker där inga indikationer på fornlämningar står att finna i det historiska kartmaterialet (fig. 5).

Forsa säteri Forsa säteri (även Forssa och Forsum) ligger något söder om utredningsom- rådet Äldsta belägg som gård år 1287. Forsa utgjorde under 1600-talet ett frälsesäteri om 7 mantal och ägdes omkring år 1670 av assessor N Lindgren och år 1750 av häradshövding Dahlström. Senare har säteriet innehavts av släkterna Gyllensköld och Mörner. Under 1800-talets andra hälft var ägarna Hamilton. Forsa omtalas vid Rannsakningarna efter antikviteter åren 1667-90 då fornlämningar för första gången systematiskt inventerades och beskrevs i Sverige. Forsa säteris utmark storskiftades samtidigt som Brändekvarns utmark, beläget nordväst om Forsa, mellan åren 1791-96. Forsa laga skiftas åren 1878-80. Forsa finns belagt i medeltida diplom från år 1287, men fornlämningsbilden i områdets närhet talar för att byn har för- historiskt ursprung. År 1545 finns det fyra skattehemman två frälsehemman och ett kyrkohemman i byn. På 1640-talet blir Forsa säteri och vid tiden för storskiftet år 1791 ingår alla sju gårdarna i säteriet. Det som är utmärkande för Forsa är mängden torp som vid slutet av 1700-talet är tolv till antalet för att sedan öka i antal. Forsa säteri bestod år 1791 av säteribyggnaden med två flyglar. Dessa byggnader finns kvar idag och utgör hembygdsgård. Byggnaderna är klädda med rödfärgad locklistpanel. Huvudbyggnaden har valmat tak, medan flygelbyggnaderna har sadeltak. De planerade utbyggnadsplanerna för Väg 25 löper i byns utmarker i en båge norr om inägomarken och i det äldre kartmaterialet finns inga indikationer på att fornlämningar berörs (fig. 5).

Äldre vägnät Det äldre kartmaterialet från sent 1700-tal uppvisar ett vägnät som är i det närmaste identiskt med det som återfinns på Ekonomiska kartan 200 år senare. Förmodligen har dessa vägsträckningar gamla anor då de förbinder byar som etablerats under yngre järnålder. Fram till våra dagar har man således färdats på medeltida eller t.o.m. vikingatida vägar om man skulle ta sig från Sjöatorp i väster till Alvesta i öster. En bra illustration av dessa vägar ger Generalstabskartan från 1870 (fig. 6)

12 Väg 25 Sjöatorp–Forsa Figur 6. Generalstabskartan 1873. Skala 1:30 000. Figur 7a. Täthetskarta (densitet) av registrerade fornlämningar i Kronobergs län. Skala 1:1 000 000.

Fornlämningsmiljö Utredningsområdet ligger i nordvästra delen av folklandet Värends central- bygd vars fornlämningsbestånd är rikt och varierat (fig.7). Värend omtalas i de skriftliga källorna så tidigt som under 1100-talet men omnämns redan hundra år tidigare på runstenen invid Aringsås kyrka i Alvesta vilket är det första kända skriftliga belägget för folklandet. I trakten återfinns hällkistor från neolitisk tid, monumentala bronsåldersrösen och gravfält från såväl äldre som yngre järnålder. Det finns ofta ett tydligt samband mellan de historiska byarna och järnålderns gravfält.

Registrerade fornlämningar Fornlämningar inom utredningsområdet är fossil åker med röjningsrösen och en stensättning. Även delar av Hjortsberga kyrkby som är ett bevakningsobjekt berörs (tabell 1). I utredningsområdets närhet ligger två hällkistor och ett bronsåldersröse strax norr om den planerade trafikplatsen Alvesta väster och i närheten ett flertal stensättningar från järnålder. Vid Forsa säteri, som är den enda bevarade herrgården från Karolinsk tid i Kronobergs län, belägen ett par hundra meter söder om utredningsområdet återfinns ett gravfält från yngre järnåldern med bl.a. skeppsättningar. Vid Transjö ett par km norr om utred- ningsområdet finns invid ett höggravfält en runsten, rest över Kettil som slutade sina dagar i England.

14 Väg 25 Sjöatorp–Forsa Figur 7b. Täthetskarta (densitet) av registrerade fornlämningar i Hjorts- berga socken. Skala 1:100 000

Tabell 1. Registrerade FMIS-objekt inom utredningsområdet.

Fornlämningsnr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Hjortsberga 26:1 Naturbildning med tradition Kampens källa, borttagen Övrig kulturhistorisk lämning Hjortsberga 58:1 Vägmärke Milstolpe Uppgift om Hjortsberga 79:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning Hjortsberga 125:1 Bytomt/gårdstomt Hjortsberga stom Bevakningsobjekt Hjortsberga 127:1 Stensättning Grav Fornlämning Hjortsberga 128:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning Hjortsberga 133:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning Hjortsberga 134:1 Fossil åker Röjningsröse-område Fornlämning Hjortsberga 154:1 Kolningsanläggning Kolbotten av resmila Övrig kulturhistorisk lämning Hjortsberga 329:1 Fossil åker Röjningsröse-område Fornlämning

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 15 Sibbastuga Kyrkgölen Slottet Hårestorp Flinkens Hjortsdal Fornåkrar Fornåkrar Fornåkrar Hjortsberga kyrka Djupabäcken

Gravanäs Lilla Brände Fridhem Kalvudden Skogshyddan

Fornåkrar

Knutsborg Fornåkrar Ormakällan Brände Väktartorp Losviken Djuragården Sjöanäs Berghem Högebacken

Gravanäsudden Hjortsberga Sjöatorpasjön

Skogslund Norregården Skedamakarudden Norrefåll Hälleberg

Oset Västragården Djuratorpet

Stockholm Kilan Fridhem Fornåker Forsa Forsdala Nabben Brorsgården Norra Råsen Sjöbo

Karins sten Östregården Maden Södregården Moasjön

Nabbaskogen Hästhagen Mogården Forsdala Vretstorp Kullen Skaddeån Skrikåsen Bevakningsobjekt Österstu Ej kulturhistorisk lämning Mo Fornlämning Södregården Förstörd Västregården Spelarens Resesten Geofysisk observation Motorpet Lindsberg Undersökt och borttagen Figur 8. Fornlämningsbilden i vägutredningsområdets Uppgift om Södra Råsen Vret närområde. Underlag FMIS. Skala 1: 20000. Övrig kulturhistorisk lämning Slättatorp Stavragöl 2 cm

Figur 9. Bronsåldershalskragen från Hult. Foto Jenny Nyberg, Statens historiska museer.

Lösfynd De få lösfynd som finns registrerade från Hjortsberga socken förstärker fornlämningsbilden av en bygd med kontinuerlig bosättning från neolitisk tid (tabell 2). Frånvaron av fynd från mesolitisk tid är påtaglig. Ett unikt fynd från socknen är den praktfulla halsring från bronsåldern vilken påträffades i början på 1900-talet i byn Hult, ett par km nordväst om utredningsområdet (fig. 9)

Tabell 2. Förteckning över registrerade förhistoriska lösfynd från Hjortsberga socken.

Samling Inventarienr. Fyndplats Kategori Datering Smålands museum M1131 Sjöatorp Trindyxa Neolitikum Smålands museum M3802 Transjö Tunnbladig bergartsyxa Neolitikum Smålands museum L516 Forsa Skafthålsyxa Neolitikum Smålands museum M5312 Forsa Spännbuckla Vikingatid Smålands museum M3908 Hultekvarn Malsten/löpare kvartsit Bronsålder Smålands museum M16311 Vret Stenring Neolitikum Historiska museet 9870 Hjortsberga Holkyxa Bronsålder Historiska museet 9041 Forsa Ringspänne Vikingatid Historiska museet 12951 Hult Halsring Bronsålder Historiska museet 16057 Mo Eldslagningssten Järnålder

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 17 Tidigare undersökningar i närområdet I modern tid har i området två mindre arkeologiska undersökningar gjorts i nära anslutning till väg 25 vid Sjöatorp. Inför anläggandet av ny vattenledning mellan Hallsjö i Ljungby kommun och Växjö genomförde Smålands museum 2001 sökschaktningar på ömse sidor av det grävda dike som idag förbinder Moasjön med Sjöatorpssjön. Här påträffades spridda boplatsläm- ningar som inte daterades och resultatet resulterade inte till fortsatta under- sökningar. På en udde i Moasjön, strax söder om Väg 25 där Trafikverket anlägger en rastplats, genomförde Arkeologicentrum 2012 sökschaktningar inom en arkeologisk utredning vilket resulterade i enstaka boplatslämningar i form av härdar vilka daterades till äldre bronsålder respektive äldre romersk järnålder. Inte heller detta resulterade i fortsatta arkeologiska insatser. Resultat inventeringen Fältinventeringen utfördes 10–11 mars 2015. Större delen av utrednings- området är skogsbevuxet och de få uppodlade ytorna var bevuxna med vall varför ingen ytavsökning efter lösfynd kunde utföras. Påträffade lämningar och bra boplatslägen mättes in med DGPS. Då utbyggnaden av Väg 25 huvudsakligen ska ske i befintlig sträckning där ingreppen i orörd mark blir marginella utfördes fältinventeringen i begränsad omfattning längs bredd- ningen. Dessutom drogs för ett par år sedan en stor vattenledning utmed vägens norra sida som påtagligt försämrat möjligheterna att påträffa äldre lämningar där. På stora delar av vattenledningens sträckning löper idag en grusväg. Längs en dryg km lång sträcka förbi järnvägen norr om Forsa skall dock vägen få en ny sträckning där större arealer av orörd mark kommer att explo- ateras och denna sträcka inventerades därför mer intensivt. Tyvärr visade det sig att östra delen av nydragningen löper i ett skogsbevuxet kuperat område med storblockig morän utan några spår av äldre lämningar. Det är inte heller möjligt att med någon större trovärdighet peka ut möjliga boplatslägen i området. Västra delen av nydragningen löper däremot över Skaddeåmaden som bör ha varit en sjö under äldre stenålder och vars stränder ger mer sannolika platser för bosättning än uppe bland de storblockiga moränkullarna. På madens östsida skär nydragningen genom en grusig moränbacke och dess forna strand som idag är uppodlad åkermark. Platsen utgör ett möjligt läge för boplats under stenåldern. Tyvärr är platsen delvis störd av grustäkt men rymmer ändå en viss arkeologisk potential. I östra delen av utredningsområdet planeras en utbyggnad av Trafikplats Alvesta väster vilket omfattar ett flera hektar stort område. Vid inventeringen kunde det dock konstateras att de markområden som planeras att tas i anspråk för trafikplatsen ligger inom redan exploaterad mark och därmed är möjligheten att där påträffa fornlämningar omöjliggjord. Från Trafikplats Alvesta väster planeras en nydragning av Väg 727 norrut till Hjortsberga kyrkby. Den planerade sträckingen berör södra delarna av fornlämningen Hjortsberga 128 som är ett stort område med röjningsrösen med inslag av gravar i form av bronsåldersröse och hällkistor. Inom det

18 Väg 25 Sjöatorp–Forsa planerade arbetsområdet påträffades ett 15-tal röjningsrösen och det kunde konstateras att fornlämningen har en något större utbredning söderut än vad som anges enligt FMIS. Ungefär 300 m längre västerut återfinns den registrerade fornlämningen Hjortsberga 127 som är en grav i form av en stensättning vilken förerfaller ligga inom vägområdet för den planerade nydragningen. Stensättningen ligger invid en befintlig markväg på ett platåliknande läge ca 500 m från Hjortsberga gamla bytomt. På platån påträffades vid fältinventeringen ytterligare en förmodad stensättning och två mindre rösen vilket leder tanken till att det kan röra sig om ett mindre gårds- eller bygravfält till Hjortsberga by. Placeringen i landskapet stämmer på många sätt in med denna typ av gravfält som är vanliga i Värend. Nedanför platån ett hundratal meter närmare Hjortsberga by påträffades längs nydragningen ett 10-tal röjningsrösen inom ett ej tidigare registrerat röjningsröseområde. Rösena är till sin karaktär små och övertorvade och härrör sannolikt från ett förhistoriskt eller medeltida jordbruk. Norra delen av nydragningen av Väg 727 berör inägomark till Hjorts- berga by med sin sannolika etablering under yngre järnålder vilket gör det möjligt att här påträffa lämningar från denna tid. Fältinventeringen gav inga konkreta upptäckter, men området bör betraktas som en potentiell fornlämning. I sammanhanget borde man överväga att låta nydragningen ansluta till befintlig Väg 727 söder om byn vid Knutsborg istället för att dra in den i den gamla bystrukturen. Utbyggnadsplanerna omfattar ytterligaren nydragning av en lokalväg väster om Skaddeån mellan Fridhem och Norra Råsen. Även här berör nydragningen en fornlämning i form av ett röjningsröseområde som har en större utbredning än vad som anges i FMIS. Strax söder om Väg 25 påträf- fades längs den planerade vägen ett flertal stora röjningsrösen och tydligt stenröjda ytor i den annars så blockiga moränen. Röjningsröseområdet med sina stora rösen bestående av stora stenar är av ett avvikande slag, varför det kan antas att dessa är från en annan tidsperiod än övriga berörda röj- ningsröseområden. I den Sydöstra delen av nydragningen är marken kraftigt skadat av täkt- verksamhet inom det område med isälvsmaterial som återfinns på denna sida av Skaddeåmaden. Möjligheten att påträffa bevarade lämningar inom detta område får anses små, trots goda ursprungliga topografiska lägen och markförhållanden. Norr om Väg 25 löper nydragningen genom ett område med äldre betesmark på norra änden av en nord-sydlig höjdrygg vilken omges av Skaddeån i norr och öster samt Sjöatorpsjön och Moasjön i väster. Krönläget bör ha utgjort ett ypperligt boplatsläge under förhistorisk tid. Över Skaddeåmaden längs södra sidan av Väg 25 planeras en parallell- väg vars östra del förläggs i nuvarande sträckning av Väg 25. I den västra delen sker en nydragning över ett åkerparti intill Skaddeåmaden och som ligger inom det nord-sydliga stråket av isälvsediment. Platsen på den forna stranden utgör ett mycket bra boplatsläge under mesolitisk tid.

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 19 Utvärdering, potentiella fornlämningsområden med förslag till åtgärd Utvärderingen av inventeringen baseras på en sammanvägning av iakttagelser av jordart och topografi, satta i förhållande till tidigare erfarenheter och undersökningsresultat från närliggande områden. Det är framför allt förhistoriska lämningar som kan förväntas i utred- ningsområdet, företrädesvis i form av agrara lämningar och boplatsspår men även gravar. Mindre sannolikt är det att området skulle inneha bebyggel- selämningar från medeltid och tidig historisk tid förutom inslag av agrara lämningar. Nedan följer en sammanställning över åtta lokaler med föreslagen åtgärd vars lägen presenteras på karta (tabell 3, fig. 10).

Tabell 3. Sammanställning över åtta lokaler med förslagen åtgärd.

Lokal Fornlämningsnr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Åtgärd bedömning

1 Hjortsberga 128:1 Fossil åker Skogsmark. Fornlämningsområdet har större ut- Fast fornlämning Arkeologisk bredning åt söder än i FMIS. Flera röjningsrösen förundersökning berörs av den planerade vägdragningen.

2 Hjortsberga 133:1 Fossil åker Skogsmark. Fornlämningsområdet har större ut- Fast fornlämning Arkeologisk bredning än i FMIS. Flera röjningsrösen berörs av förundersökning den planerade vägdragningen. 3 - Stensättning och Skogsmark. Belägna i platåläge sydost om Fast fornlämning Arkeologisk rösen Hjortsberga by invid registrerad stensättning förundersökning Hjortsberga 127. Möjligen gravfält. Bra läge. 4 - Fossil åker Skogsmark. Område med röjningsröse, ej tidigare Fast fornlämning Arkeologisk registrerat i FMIS. förundersökning

5 - Boplatsområde Åkermark. Äldre inägomark till Hjortsberga by Bevakningsobjekt Arkeologisk med anor sedan vikingatid. utredning steg 2 6 - Boplatsområde Åkermark och skogsmark. Forntida strandområde Bevakningsobjekt Arkeologisk med isälvsavlagringar på östra sidan av maden utredning steg 2 längs Skaddeån. Bra boplatsläge under äldre stenålder. Skadad av grustäkt.

7 - Boplatsområde Åkermark. Forntida strandområde med isälv- Bevakningsobjekt Arkeologisk savlagringar på västra sidan av maden längs utredning steg 2 Skaddeån. Bra boplatsläge under äldre stenålder 8 - Boplatsområde Igenväxt betesmark. Krönläge omfluten av Bevakningsobjekt Arkeologisk Skaddeån. Bra boplatsläge utredning steg 2

20 Väg 25 Sjöatorp–Forsa 5

4 3

8 7 2

Figur 10. Karta med lokaler föreslagna för fortsatta antikvariska åtgärder. Skala 1:20 000. Referenser Högrell L. 1999. Inför vattenledningsutbyggnad Hallsjö – Växjö. Kultur- miljöutredning. Smålands Museum Rapport 1999:28. Högrell L. 2001. Hallsjö – Växjö. Arkeologisk utredning II. Smålands Museum Rapport 2001:26. Ternström C. 2015. Kulturmiljöanalys Väg 25, sträckan Sjöatorp –Forsa. Rapport SWECO uppdragsnummer 229311000. Wennerstedt Edvinger B. & Stenhols M. 2013. Sjöatorp. Särskild arkeologisk utredning. Rapport från Arkeologicentrum 2013:02. Trafikverket 2015. Planläggningsbeskrivning 2015-01-08. Väg 25, Sjöa- torp – Forsa.

Digitala arkiv Riksantikvarieämbetet FMIS. Sökväg: http://www.fmis.raa.se/

Kartunderlag Ekonomiska Kartan, blad: 5E1d, 5E1e, 5E2d, 5E2e. Förenklad Jordartskarta, SGU

22 Väg 25 Sjöatorp–Forsa Ordlista Boplats – plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken.

Bytomt/gårdstomt – lämningar efter skattlagd eller mantalssatt bebyggelseenhet. Indikeras av kulturlager, husgrunder eller andra lämningar.

Depåfynd – fyndplats för ett eller flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ned på platsen. Gäller inte sentida fynd.

Fossil åker – varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder. Med ”fossil” avses en i terrängen synlig övergiven fas i odlingslandskapets framväxt. Åkermarken kan begränsas av t.ex. hak, terrasskanter eller diken.

Frälse/frälsegods – samhällsgrupp/egendom som var befriad från vissa grundskatter och andra pålagor. De frälsta grupperna var adeln (det världsliga frälset) och kyrkan (det andliga frälset). Med frälsegods avses här jord/gård som tillhörde adeln.

Fyndplats – fyndplats för enstaka eller fåtal föremål/artefakter från för- historisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. Avser plats för fynd som man kan anta inte medvetet deponerats på platsen och/eller där det påträffats för få fynd för att området ska kunna bedömas som boplats.

Färdväg – äldre stig, väg eller järnväg.

Geometrisk avmätning – typ av storskalig lantmäterikarta med tillhörande beskrivning och arealredovisning som framställdes under perioden från 1630-talet till skiftesperioden under 1800-talets början. Kartorna visar ofta inägornas faktiska ägoindelning i tegskifte och vilka tegar som tillhörde byns olika hemman.

Gravfält – lokal med minst fem förhistoriska gravanläggningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter.

Gränsmärke – markering som utmärker gräns, t ex sten eller röse.

Hemman – äldre benämning för mantalssatt jordbruksfastighet.

Husgrund, förhistorisk/medeltida – lämning efter förhistoriskt eller medeltida hus.

Huvudgård – en adlig huvudgård var säte för en väpnare eller en riddare.

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 23 Hägnad – anordning för att hägna in och avskilja ett område eller för att binda samman det med andra, t ex en gärdesgård.

Hägnadssystem – lokal med minst två hägnader med ett inbördes avstånd av mindre än 20 meter eller en hägnad med minst en förgrening.

Hällristning – yta, på fast berg eller block, med en eller flera ristade, huggna, knackade eller slipade figurer eller linjer.

Hög – förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil och övertor- vad yta som till större delen är uppbyggd av sand eller jord.

Inäga – den del av marken till en bebyggelseenhet som hägnades in för odling och/eller höskörd. De huvudsakliga markslagen inom inägorna var åker och äng.

Koncept – de äldre lantmäterikartorna finns ofta bevarade i minst två versioner, ett arbetsunderlag eller koncept som lantmätaren skapade vid själva lantmäteriförrättningen och som normalt arkiverades i de regionala lantmäterimyndigheternas arkiv och minst en renritning eller renovation som hamnade i lantmäteriets centrala arkiv.

Kolningsanläggning – lämning efter framställning av träkol.

Lycka – mindre, särhägnat inägoområde med åker och/eller äng. Mark i lycka tillhörde ofta endast ett eller ett fåtal av byns hemman.

Lägenhetsbebyggelse – lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jord- bruksenhet), som inte skattlagts. T ex torp eller backstuga.

Mantal – beräkningsenhet för skatten på jord och andra resurser som kunde tillhöra ett hemman.

Mesolitikum – äldre stenålder, jägar-/samlarstenålder.

Neolitikum – yngre stenålder, bondestenålder.

Område med fossil åkermark – lokal med olika typer av åkerbrukets läm- ningar såsom röjningsröse, hägnad, fossil åker.

Romersk järnålder – senare delen av äldre järnåldern.

Rågång – äldre benämning på en gräns mellan ägoområden till byar eller enstaka hemman.

Råmärke – äldre benämning på fysisk gränsmarkering. Ofta belägen i punkter där rågången ändrade riktning.

24 Väg 25 Sjöatorp–Forsa Röjningsröse – stensamling som uppkommit genom röjning, i regel för odling men ibland även för annan verksamhet.

Röse – förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil, uppbyggd av stenar utan synlig inblandning av sand eller jord.

Skifte – enskifte (sent 1700-tal/tidigt 1800-tal) och laga skifte (1827 och framåt): reformer som syftade till att varje gårds ägor samlades till ett eller ett fåtal sammanhängande områden (skiften), och att gårdsbe- byggelsen skulle placeras på det tilldelade området. Solskifte: ett sedan medeltiden tillämpat system för fördelning av inägomark mellan hem- manen i en by.

Stenkammargrav – förhistorisk gravanläggning (megalitgrav) bestående av en gravkammare med väggar och tak av hällar eller block.

Stensättning – förhistorisk gravanläggning, uppbyggd av stenar, med flack eller svagt välvd profil.

Toft – på äldre kartmaterial finns ofta markstycken som har namn där ”toft” ingår. För det mesta är det mindre åkerstycken nära bykärnan. Ordet toft har samma betydelse som tomt, alltså det för bebyggelse avsedda område som tillkommer varje enskild gård. Det är ofta inom toftmarkerna som de historiska byarnas tidigaste bebyggelselämningar påträffas.

Utmark – markområde utanför inägorna. Utmarken nyttjades främst som betesmark och om den var skogsbeväxt även som källa för diverse skogsprodukter. Till skillnad mot inägorna som var fördelade på byns olika hemman nyttjades utmarken normalt gemensamt av byn. Ofta var utmarksområden till närliggande byar och enstaka hemman inte hägnade mot varandra, utan hela utmarksområdet fungerade som en gemensam betesmark.

Vång – större inhägnat inägoområde med åker och/eller äng. Vanligtvis hade en bys alla hemman tillhörande ägor i samtliga byns vångar. Ter- men vång är sydsvensk (dansk) och motsvaras norrut i landet av gärde.

Väg 25 Sjöatorp–Forsa 25 Administrativa uppgifter SHMM dnr: 511-00084-2015. Länsstyrelsens dnr: 431-5162-2014. SHMM projektnr: A13014. Intrasisprojekt: SHMM2015:001. Undersökningstid: 10–11 mars 2015. Projektgrupp: Kennet Stark. Exploateringsyta: 855 000 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 2C 6h. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Fynd: Inga fynd

26 Väg 25 Sjöatorp–Forsa