NR 2 april/juni 2011 S-regeringens realpolitik under det kalla kriget av Bengt Gustafsson

i min bok Ubåtsfrågan – sanningen finns landers memoarer att metallkonflikten för i betraktarens öga1 frågar jag i ett avsnitt hans del innebar att ”riskerna för arbe- (s 91–95) om inte Erlanders ”neutralitets- tarklassens splittring framstod i ännu tyd- politik” var till för icke-kriget? För han var ligare dager än tidigare”. Han anger däref- nog medveten om att Natoflyget (som vi se- ter att han – då han tog över efter Per-Albin dan några år nu vet att de planerade) skulle Hansson i oktober 1946, ”skulle sträva ef- ta vägen över Sverige mot mål i DDR, Polen ter att förvandla det kommunistiska partiet och Sovjetunionen och att vi därför omedel- till en betydelselös sekt”. bart skulle dras in i varje krig mellan super- Det var sålunda i första hand omsorgen maktsallianserna i Europa. Det var därför om det egna partiet som var motivet bak- han i hemlighet uppmanade Försvarsmak- om den särskilda uppföljningen av kom- ten att förbereda samarbete med Nato och munisterna inom facket. Den påbörjades då också med USA, Storbritannien och Väst- också efter kommunistpartiets framgång tyskland. Det borde vara intressant för varje i andrakammarvalet hösten 1944 och den forskare i statsvetenskap att försöka beläg- efterföljande kommuniststyrda metallstrej- ga eller avfärda ett sådant påstående. ken 1945.5 I början på 1950-talet anställ- I förarbetet till boken framkom det ock- des socialdemokraten Birger Elmér på För- så att jag haft fel i häftet Det ”kalla kri- svarsstabens underrättelsesektion. Ett par get” – Några reflexioner,2 där det påstås av de första åren arbetade han där parallellt att samarbetet mellan LO och försvarets med Olof Palme, som han var bekant med underrättelsetjänst vad avser uppföljning sedan tidigare. Genom sin bekantskap med av kommunister i facket började först efter ombudsmän på partikansliet, bland annat Prag-kuppen. Det fick mig så intresserad av Arne Pettersson, fick Elmér (enligt Lam- frågan att det krävde studium av Lars Olof pers utredning) också kännedom om soci- Lampers tjocka utredningsrapport Det grå aldemokratins övervaknings- och påver- brödraskapet – en berättelse om IB,3 som kansverksamhet av kommunisterna inom är en del av Säkerhetstjänstkommissionens fackföreningarna i landet. Efter Elmérs fö- redovisning. I det följande ska vad som redragning för en ny chef, översten Filip framkommit kortfattat redovisas, då det är Grudemark, övertog Försvarsstaben med ett annat exempel på Tage Erlanders prag- Elmér den centrala registreringen av rap- matiska ledning av landet och ”dess stats- porterna från de nu 22 000 rapportörerna. bärande parti”. Enligt Lampers innehöll då registret ungefär I utredningen citerar Lampers4 från Er- 5 000 personer. Två av partistyrelsens om-

126 DISKUSSION & DEBATT budsmän, bland annat den ovan nämnde av objekten. Bland annat Östersjöveckorna Pettersson samt Ingvar Paues, anställdes på i DDR användes för sådan skolning. Från Informationsbyrån, IB, för denna uppgift. 1952 hade Erlander också efter ett besök Den senare skulle komma att bli Elmér tro- hos president Truman lovat att Sverige skul- gen i dennes skiftande roller fram till slu- le förhindra att den militära teknik som han tet av 1970-talet, medan Pettersson skul- utlovats från USA skulle komma Sovjetu- le ersättas av två andra därför att han var nionen eller andra kommuniststater till del. ”alltför politisk i sin verksamhet”. Även En särskild amerikansk delegation skulle se- om försvaret tjänade på att få hjälp med nare granska vårt system för detta skydd. sin redan tidigare bedrivna uppföljning av LO hade för övrigt använts redan under säkerhetsrisker – vilket Elmér anställts för andra världskriget av det mellan försvaret bland annat på grund av de många invand- och statspolisen samordnade kontraspiona- rare som kommit in i landet i slutet av och get, så tanken var inte ny för Tage Erlander, efter kriget – så var inte alla bekväma med som var statssekreterare hos ”polisminis- detta i den lilla militära krets som kände tern” Gustav Möller. Förekomsten av den till det nya samarbetet. Sålunda bröt den så kallade Säkerhetstjänsten med arbets- dåvarande försvarsstabschefen Curt Gö- platsrapportörer, telefonavlysning och post- ransson ut IB ur Försvarsstabens organi- läsning m m var på tillskyndan av Möller sation, dock fortfarande rapporterande till i sin helhet hemlig under hela kriget. Alla chefen för sektion II, som var sammanhål- involverade var ”edsvurna män och kvin- lande för den militära underrättelse- och nor”, dolda i lämpligt samhällsorgan el- säkerhetstjänsten, det som idag förkortas ler i företag. Oviljan mot nödvändiga men MUST. Elmérs enhet flyttades också ut till hemliga organisationer och verksamheter i en villa på Lidingö och doldes bakom täck- demokratin ledde också till att organisatio- företaget Collector. nen och personalen egentligen förbereddes Syftet med uppföljningen av ”säkerhets- för sent. Översten Carlos Adlercreutz, som risker” – av alla typer, kommunister eller ej var tillskyndare till denna inre säkerhets- – är i första hand att förhindra att sådana tjänst, lyckades6 våren 1937 vinna byråche- personer får anställning i försvaret, i varje fen vid Justitiedepartementet Ernst Leche fall inte på befattningar där de kan komma för sin sak, och denne hade från 1938 en åt hemligheter eller åstadkomma skada, ett lagrådsremiss och kungörelse klar för reger- syfte som får betraktas som angeläget för ingens beslut. Vissa personella förberedel- statens säkerhet. Genom att ha ett centralt ser vidtogs efter krigsutbrottet 1939, men register på sådana som säkerhetsrisker be- först med det tyska angreppet på Danmark traktade personer förvarat hos Elmér kunde och Norge den 9 april 1940 togs beslut om försvaret bland annat bättre följa upp dem nödvändig lagstiftning. Innan dess hade en som åkte till öststaterna på olika misstänk- som besvärlig man betraktad Leche, förfat- ta kommunistiska utbildningar. Man hade tare till ”förtryckarelagen” som det sades, nämligen lagt märke till att flera av dem som blivit befordrad till landsbygden. Som en bi- varit på sådana besök därefter ofta sökte sig dragande orsak till LO:s beredvillighet kan till arbetsplatser som arbetade för försvaret, nämnas att efter Sovjets angrepp på Finland t ex industrier och byggföretag, och där till hade kommunistiska värnpliktiga i Norr- befattningar som fackliga mätare med till- botten inkallats till försvaret och internerats gång till ritningar eller andra beskrivningar i särskilda läger. Den senare landshövdingen

127 NR 2 april/juni 2011

Ragnar Lassinantti reagerade på att förfa- men att Elmér jämväl skulle rapportera till randet var alltför omfattande och okänsligt statspolisen. samt föreslog att pålitliga socialdemokratis- Sedan Carl-Eric Almgren efterträtt Gö- ka arbetskamrater skulle få tipsa om vilka ransson förbättrades relationerna med för- som verkligen kunde betraktas som säker- svarsstabschefen. Grp B, som enheten vid hetsrisker. denna tid egentligen hette, fick egen budget Elmér hade flera för försvaret nyttiga be- och rapporterade hädanefter också direkt kantskaper. Förutom vänskapen med Olof till Almgren. Yngre framträdande medlem- Palme, som efter det att denna flyttat över mar av SSU fick göra sin värnplikt i Grp B, till Erlander och statsrådsberedningen, El- bland annat den senare försvarsministern mér i regel begränsade sina kontakter till Anders Thunborg samt Ingmar Engman. telefonsamtal, hade han direktkontakt med Den senare skulle bli trogen partiman på försvarsminister Torsten Nilsson och den- Försvarsdepartementet under lång tid. Som- nes efterträdare från 1957, Sven Andersson. maren 1963 flyttade Grp B från Lidingö till Torsten Nilsson hade redan tidigare rekry- Solna. Senare skulle man på nytt flytta in till terat Elmér som kurir för sekreta medde- , med det centrala kansliet för- landen mellan det svenska partiet och de i lagt till Valhallavägen. Sedan kriget fanns Västtyskland och Österrike. (Här fanns ju en annan hemlig enhet, kallad T-kontoret gamla kopplingar med Willy Brandt respek- efter sin chef Thede Palm, och som syss- tive Bruno Kreisky från kriget.) Liknande lade med inhämtning av underrättelser om förbindelser upprättades med de socialde- yttre hot. Kontoret hade i samarbete med mokratiska partierna i Finland, Norge och främst den engelska underrättelseorgani- Danmark. Ska man beskriva Birger Elmér sationen hjälpt exilbalter att återvända för som partiets europeiska ”go between” i se- att delta i de baltiska motståndsrörelserna kreta ärenden? I så fall berikade det säkert mot Sovjets återockupation av deras länder också försvarets underrättelsebedömanden. – skogsbröderna. I utbyte skulle balterna Han hade tidigare fått liknande uppdrag inhämta underrättelser åt Sverige om för- också inom försvaret. Bland annat sändes hållanden i hemländerna. Det visade sig så han efter nedskjutningen 1952 i Östersjön småningom att exilbalterna i Sverige infil- av ett svenskt signalspaningsflygplan – ”DC trerats av sovjetiska agenter och att de som 3-affären” – med ett ”plott” till Wiesbaden, landsattes på den baltiska kusten antingen varifrån den amerikanska flygande signal- dödades direkt, fängslades eller övergick spaningen mot Sovjetunionen i Östersjön i sovjetisk sold samt skickade tillbaka av leddes. KGB fabricerade eller i varje fall godkända Den inhemska verksamheten kom natur- ”underrättelser” till Sverige. Mellan Bir- ligtvis i konflikt med dåvarande Statspoli- ger Elmér och Thede Palm verkar det ha sens. Det var legitimt för försvaret att försö- uppkommit motsättningar och en intern ka upprätthålla säkerheten inom sig självt, maktstrid, som vanns av Elmér med hans men det var Statspolisens uppgift att skydda politiska förankr­ing. Misslyckandet med demokratin från politiska säkerhetsrisker, balterna kunde också åberopas. I varje fall det så kallade författningsskyddet. Konflik- slogs T-kontoret och Grp B ihop 1965 och ten löstes vintern 1959/60 i ett chefssam- Birger Elmér blev den sammanslagna enhe- manträde mellan myndigheterna, då det be- tens chef, medan Thede Palm förpassades slutades att verksamheten skulle fortsätta, till Miltärhögskolans historiska avdelning.

128 DISKUSSION & DEBATT

”IB” var fött med verksamhet både inom de Säkerhetspolisen (Säpo). Han kunde ju och utom landet. dessutom åberopa de nya bestämmelserna Ungefär samtidigt hade Elmér börjat byg- för registrerig av ”säkerhetsrisker”. Varför ga upp en krigsorganisation inom IB, den skulle Försvarsmakten få ha kvar ett – vis- så kallade ”personalreserven”, som i själva serligen ännu för offentligheten hemligt – verket också var ett embryo till en socialde- register som inte Säpo fick ha? En av IB:s mokratisk motståndsrörelse vid en eventuell mest framgångsrika infiltratörer hos bok- ockupation. Den tidigare UD-tjänsteman- stavskommunisterna i Göteborg, Gunnar nen Anders Grafström, då tydligen verksam Ekberg, fick dock behållas av IB under för- på kansliet för Lindencronas embryo till utsättning att hans rapporter också delgavs motståndsrörelse, hade nämligen sökt upp Säpo. Det varade emellertid inte så länge Elmér och påstått att denna organisation till, för han blev avslöjad 1973 i och med var alltför borgerligt sammansatt. Elmér den så kallade IB-affären. Över huvud ta- organiserade då sin komplettering efter ett get var det socialdemokratiska partiet – samtal med LO-ordföranden Arne Geijer. och försvaret – inne i en period av problem I vilken omfattning den militära ledningen med allt aktivare kommunister, som red på hade kännedom om denna extra motstånds- 1960-talets vänstervåg, uppkommen vid de rörelse är mig obekant, men i varje fall kän- amerikanska och franska universiteten. De de ÖB Stig Synnergren till organisationen. unga kommunisterna vägrade inte längre Han såg nämligen till att denna nya organi- att göra värnplikt, utan försökte tvärtom sation inte försökte rekrytera dem som re- bli valda till förtroendemän och skapa bråk dan ingick i Lindencronas eller var under under grundutbildningen. Lampers påstår rekrytering­ till denna. (Var han inte rädd för också att registreringen vid IB ska ha åter- ”kollisioner” vid krigsutbrott?) Rekrytera- upptagits i slutet av 1971. Vem som skulle re var enligt uppgift den tidigare nämnde ha varit beslutsfattare, någon politiker eller Engman. De nya enheterna hade emellertid Synnergren, är enligt honom oklart. också ett annat och mer ljusskyggt syfte. I 1972 skulle så rabalder uppstå när sä- ”personalreserven” såg nämligen Elmér, en- kerhetsfolk från försvaret vid den årliga ligt Lampers, också till att krigsplacera soci- värnpliktskonferensen avslöjades med att aldemokrater av betydelse för valrörelserna, förteckna de ombud vars yttrande visade bland annat chefredaktörerna för partiets att de tillhörde vad som kallades ”extrem- tidningar. Härigenom riskerade de inte att vänstern”. Från vilken del av försvarssta- hamna i förband som inkallades till höstar- ben de antecknande tjänstemännen kom är nas repetitionsövningar under valår. En för för mig oklart. I varje fall sägs det att Bir- ”det statsbärande partiet” praktisk lösning ger Elmér fick gå i pension från försvarssta- på pliktproblemet, som de andra partierna ben den första januari 1973. (Detta berod- inte på samma sätt kunde räkna med. de nog inte på värnpliktskonferensen, utan Om slutet på 1960-talet var Elmérs stor- kanske mer på att varnat Olof hetstid skulle 1970-talet bli ett avveckling- Palme genom Pierre Schori för det kom- ens årtionde. När Carl Persson tillträtt som mande IB-avslöjandet, vilket kommit fram i rikspolischef 1969 krävde han, under visst förra sommarens debatt om Guillous KGB- hot om avslöjande, att IB:s inrikesverk- kontakter.) Det visar sig emellertid att Elmér samhet skulle avbrytas och kontraspiona- även därefter uppbar lön från staben eller get i sin helhet skötas av den 1965 nybilda- möjligen konsultarvode. I varje fall har för-

129 NR 2 april/juni 2011 re försvarsministern Eric Krönmark berättat min sagesman, ha medfört att IB:s väst- att Elmér avfördes från lönelistan först när svenska krigsorganisation lades ner i slutet han tillträdde som försvarsminister 1976. på 1970-talet, medan det skånska kansliet, Vad sysslade då Elmér och Paues med från som var det enda kvarvarande, slutligt la- den förste januari 1973? Kanske fortsatte de des ner först cirka tio år senare. Några fler med att för partiledningen och försvarssta- regionala organisationer kände inte min ben sammanställa rapporter från ombuds- talesman till, men jag skulle bli förvånad männen ute i de fackliga organisationerna, om inte sådana funnits också i Norrbotten men nu kanske formellt utanför försvarsor- och Östra mellansverige, eftersom båda re- ganisationen. I varje fall fortsatte de med att gionerna också ansågs vara aktuella för en rekrytera och öva folk till det som kallats möjlig ockupation tidigt vid ett angrepp IB:s krigsorganisation, som vi finner spår från Sovjetunionen. När avvecklades de i av i Lampers utredning, spår som också var så fall? Enligt uppgift från en senare sages- ute i offentligheten redan när det begav sig, man självdog denna landsomfattande regi- nämligen en övning för den regionala IB-or- onala IB-organisation successivt av brist på ganisationen i Västsverige. understöd från Försvarsstaben med början Den händelse jag tänker på är den utbild- 1976. ning som 1975 ägde rum med några senare Min granne Stig Synnergren ville i slu- välkända socialdemokrater inom den regio- tet av sin levnad ”få upprättelse” vad gäll- nala IB-krigsorganisationen på västkusten. de hans roll i IB-affären, men det framgick Bland annat Göteborgs blivande ”starke aldrig riktigt klart för vad. Han var fortfa- man” Göran Johansson deltog. Övningen rande hemlighetsfull. Det var kanske både hamnade senare i tidningen därför att den från ”sjukhusaffären”, som vid den tiden dåvarande partisekreteraren Sten Anders- inte behövde ha något med försvaret att son besökte övningen. Om jag minns rätt, göra, eller också från beslutet att återupp- avslöjades det först i samband med 1977 ta registreringen 1971, som han nekat till års ”sjukhusaffär”, då journalister, som att ha deltagit i inför Lampers, och mycket anade en ny IB-skandal, började gräva ock- väl kan ha varit politiskt initierad. Det hade så i gamla händelser. I själva verket torde nämligen varit en ny storstrejk 1969/70 det vara till Säpo som fackföreningsmannen med kommunister inblandade. Denna gång rapporterade om KFML(r)-are på Sahlgren- i gruvfacket. ska sjukhuset. De hade väl 1970 övertagit delar av IB:s kontakter ute i fackförening- Författaren är förutvarande ÖB och arna? I varje fall skulle händelsen, enligt ledamot av KKrVA.

130 DISKUSSION & DEBATT

Noter

1. Gustafsson, Bengt: Ubåtsfrågan – sanningen finns i betraktarens öga, FOKK nr 4, FHS/Cris- mart, Stockholm 2005. 2. Gustafsson, Bengt: Det ”kalla kriget” – Några reflexioner, FOKK nr 9, 2006. 3. Lampers, Lars Olof: Det grå brödraskapet – en berättelse om IB, SOU 2002:92. 4. Ibid s 272. 5. Se Kanger, Thomas och Gummesson, Jonas: Kommunistjägarna, Ordfront, 1990. 6. Enligt Björkman, Leif: Säkerhetstjänstens egen berättelse om spionjakten krigsåren 1939– 1942. Så gick det till när säkerhetstjänsten skapades, Hjalmarson & Högberg, 2006.

131