Hur mår svensk elithockey?

En analys av den finansiella ställningen i SHL 2 | Hur mår svensk elithockey? Innehåll

01 Förord ...... 4 02 Sammanfattning ...... 5 03 Analys av SHL ...... 6 04 Analys av SHL:s klubblag ...... 24 04 Luleå HF ...... 26 04 Linköping HC ...... 28 04 Frölunda HC ...... 30 04 Brynäs IF ...... 32 04 Färjestad BK ...... 34 04 HV71 ...... 36 04 Modo Hockey ...... 38 04 Skellefteå AIK ...... 40 04 Växjö Lakers ...... 42 04 Djurgårdens IF ...... 44 04 Rögle BK ...... 46 04 Örebro HK ...... 48 04 Malmö Redhawks ...... 50 04 Karlskrona HK ...... 52 05 Slutlig analys ...... 54

Appendix ...... 60

Hur mår svensk elithockey? 3 Förord

Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey Kim Wright och Joacim Eklund, revisorer på League) är den högsta serien i svensk ishockey. EY, som varit en viktig del i framtagandet av Många elitföreningar i SHL driver delar av årets SHL-rapport. sina verksamheter via ett eller fler aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. Stockholm den 21 december 2016

EY har analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Under arbetets gång blev det Carlos Esterling Mikael Bergsten tydligt att SHL-klubbarna står inför ett antal Ansvarig partner Ansvarig partner utmaningar. Vår förhoppning är att denna Sport Business Services Sport Business Services rapport ska fungera som ett beslutsunderlag Sverige Sverige i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt − både på kort och lång sikt.

Om Sport Business Services Sport Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. O1 4 | Hur mår svensk elithockey? O2 Sammanfattning

2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94 miljoner svårt att jämföra spelarlönerna. Spelarna har ett övertag, kronor, vilket är 6 procent högre än säsongen innan. Ligans eftersom de utgör en väldigt begränsad och icke-utbytbar totala nettoomsättning uppgick till 1 688 miljoner kronor. Inför arbetskraft. Barriärerna för att byta klubb inom ligan är inte säsongen utökades ligan med två lag och snittomsättningen heller speciellt höga. Tendensen i SHL är att lönekostnaderna per lag minskade med cirka 12 miljoner kronor. Minskningen utgör en allt större del av klubbarnas totala kostnader. Vi kan berodde dels på att ersättningen från SHL fördelades mellan också konstatera att lönekostnaderna historiskt sett har ökat i 14 klubbar i stället för 12, dels på att klubbarna spelade färre samma utsträckning som SHL:s ersättning för mediarättigheter. hemmamatcher då antalet omgångar i grundserien var färre Klubbarna skulle kunna få en mer stabil finansiell position om de trots fler lag. På totalnivå framgår det att klubbarna med fonderade en del av SHL-bidraget varje år. Dessa pengar skulle då högst omsättning – åtta stycken – är ligans mest etablerade, användas till annat än spelarlöner. Vi anser att konsekvenserna det vill säga de har spelat längst i SHL, utan att ramla ner i av allt högre lönekostnader, både relativt och i absoluta tal, samt Hockeyallsvenskan. möjligheterna att vända denna utveckling måste få en plats i diskussioner om svensk ishockeys framtid. Den största intäktsposten för klubbarna i SHL är reklam och sponsring som utgör nästan hälften av omsättningen. I den Ett problem för SHL-klubbarna kopplat till den relativa posten ingår den ersättning för kommersiella rättigheter som alla kostnadsökningen är licensnämndens allt hårdare krav. För att klubbar får från SHL. Ersättningen för kommersiella rättigheter beviljas elitlicens får det egna kapitalet i bolaget eller föreningen står i snitt för 21 procent av klubbarnas nettoomsättning. inte vara lägre än fyra miljoner kronor under två år i följd. Det 2015/2016 uppgick ersättningen till drygt 25 miljoner blir allt vanligare att elitlicensen överlåts från en förening till ett kronor per klubb. Då tv-avtalen har blivit allt mer lukrativa har aktiebolag. Att bedriva elitverksamhet i ett aktiebolag jämfört ersättningen ökat med 25 procent under de senaste fem åren. med i en förening skiljer sig dock åt. Aktiebolagsrättsliga lagar Ersättningen är därmed livsviktig för SHL-klubbarnas överlevnad. och regler är inte skrivna med hänsyn till idrottsklubbarnas syfte Det är också här vi ser den största skillnaden mellan SHL och och verksamhet. Värderingen av elitlicenser vid överlåtelser Hockeyallsvenskan. I Hockeyallsvenskan får klubbarna endast ett är komplicerad och baseras till stor del på den garantiintäkt par miljoner per säsong. Som en följd av detta tenderar klubbar som klubbarna får från SHL. Men vad är elitlicensen värd om i SHL att agera kortsiktigt under dåliga säsonger. De vill inte en klubb ramlar ur SHL och hamnar i Hockeyallsvenskan? riskera att ramla ur ligan och över en natt tappa en femtedel av Om en koncernintern försäljning ger en stor reavinst är det sin omsättning. möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget för att täcka förluster kortsiktigt. Ett alternativ för Kostnaderna har precis som intäkterna ökat under 2015/2016. att komma runt värderingsproblematiken är att klubbarna köper Den totala kostnadsökningen uppgick till 151 miljoner kronor en aktiepost i SHL till ett fast pris. Vid en eventuell degradering (10 procent). Ligans totala kostnader hamnade på 1 724 säljs aktieposten för samma pris till den uppflyttade klubben. miljoner kronor. Rörelsekostnaderna är alltså högre än Även detta är frågor som enligt vår mening måste diskuteras. rörelseintäkterna och på totalnivå visar SHL-klubbarna ett I slutändan handlar det om att klubbarna ska kunna bära sina negativt rörelseresultat när engångsintäkter inte räknas in. egna kostnader och göra positiva resultat för att överleva Drygt 60 procent av dessa kostnader är personalkostnader. ekonomiskt. Personalkostnader är därmed klubbarnas överlägset största kostnadspost. Det är också den kostnadspost som är svårast för klubbarna att påverka då spelarlöner inte är offentliga. Brist på transparens och samarbete mellan klubbarna gör det mycket

Hur mår svensk elithockey? | 5 6 | Hur mår svensk elithockey? Analys av SHL

På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. 03 Hur mår svensk elithockey? 7 03

Total nettoomsättning Total nettoomsättning (tkr) 1 2000000 Den totala nettoomsättningen i SHL säsongen 2015/2016 uppgick

till nästan 1,7 miljarder kronor. Som graf 1 visar har den totala 1 687 910 omsättningen för klubbarna ökat under de fyra senaste åren. 1 594 295 1 453 806

Ökningen mellan säsong 2014/2015 och 2015/2016 är dock 1500000 1 436 176 marginell och om vi beaktar att SHL utökades till 14 lag inför 1 376 170 2015/2016 är utvecklingen negativ. Detsamma visar snittet per klubb som minskade från 132 858 tusen kronor säsong 2014/2015 till 120 565 tusen kronor säsong 2015/2016. Den 1000000 främsta anledningen till att klubbarnas omsättning minskade var dels att SHL:s ersättning för kommersiella rättigheter delades mellan 14 lag i stället för 12, dels att intäkterna från SHL:s centrala

500000 132 858

avtal var något lägre. Läs mer på sidan 12 i rapporten. Trots fler lag 125 106 121 151 120 565 i ligan var antalet omgångar i grundserien tre färre. Det resulterade 119 681 i färre hemmamatcher per lag och ytterligare intäktsbortfall. Den totala omsättningen för klubbarna i SHL påverkas även av vilka 0 lag som spelar i serien respektive säsong. Ett exempel är Leksands ning ning ning ning ning IF som åkte ur SHL säsongen 2014/2015. Klubben hade då en tt tt tt tt tt Omsä Omsä Omsä Omsä Omsä total nettoomsättning på 108 321 tusen kronor. I stället lyckades 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Karlskrona avancera till SHL. De redovisade en nettoomsättning om Omsättning Snitt per lag 55 228 tusen kronor för säsong 2015/2016, vilket bidrog till att sänka den totala omsättningen.

Rörelseresultat

Totalt sett har klubbarna i SHL gjort ett positivt rörelseresultat de två senaste åren. Om inte engångsposter, till exempel Rörelseresultat (tkr) 2 realisationsvinster vid avyttring av tillgångar, räknas in är dock rörelseresultatet negativt för 2015/2016. Ersättningar för spelare redovisas vanligtvis som en del av nettoomsättningen och är inte en Total nettoomsättning engångspost i det här sammanhanget. Som vi tidigare nämnt har lagen gått miste om viss omsättning på grund av lägre ersättning från SHL. Klubbarna kände till att ersättningen för mediarättigheter skulle minska och kunde därför Totala kostnader budgetera för det. Däremot budgeterade klubbarna inte för en minskad ersättning kopplad till de centrala avtalen. Det kan vara en förklaring till att klubbarna inte lyckades minska sina kostnader i Rörelseresultat motsvarande mån. Ersättningen från de centrala avtalen minskade (ink. övriga rörelsekostnader) med totalt cirka 30 miljoner kronor. Det motsvarar nästan hela underskottet för året. Rörelseresultat (ex. övriga rörelsekostnader) På totalnivå kan vi konstatera att det finns en ganska bra balans mellan klubbarnas kostnader och intäkter. Totalen dras dock upp av att några klubbar gör ett högt resultat. På klubbnivå ser det annorlunda ut. 2015/2016 hade hela tio klubbar ett negativt rörelseresultat om övriga rörelseintäkter räknas bort. 2014/2015 2015/2016 2014/2015 var motsvarande siffra sex klubbar. Över hälften av SHL-klubbarna har alltså löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Det är inte en hållbar situation på sikt.

8 | Hur mår svensk elithockey? 03

Intäktsfördelning Kostnadsfördelning

Nästan hälften av omsättningen i SHL är intäkter från reklam Som diagram 5 visar är personalkostnader klubbarnas största och sponsring. Under 2015/2016 utgjorde dessa intäkter 42 kostnadspost. 2015/2016 stod personalkostnader för hela 61 procent (37 procent) av ligans totala nettoomsättning. Intäkter procent av klubbarnas totala kostnader. Det är en ökning med från reklam och sponsring är därmed klubbarnas viktigaste två procentenheter jämfört med 2014/2015. Snittet per klubb inkomstkälla. En stor del av dessa intäkter utgörs av SHL:s minskade däremot något 2015/2016 – från 77,4 miljoner kronor ersättning för mediarättigheter och centrala sponsoravtal. Intäkter till 75,1 miljoner kronor. Anledningen till att snittet per klubb för entrébiljetter är den näst största intäktsposten. 2015/2016 minskade i kronor räknat, men ökade i procent av ligans totala uppgick den till 29 procent (27 procent) av ligans totala intäkter. kostnader, är de nya lag som kom in i SHL. De nya lagen hade Intäkterna för försäljning av mat och souvenirer stod för 11 procent inte samma lönebudget som de redan etablerade SHL-klubbarna. (15 procent) av de totala intäkterna. Övriga intäkter − allt från Det handlar alltså inte om någon allmän löneminskning, utan om hyresintäkter till eventverksamhet – uppgick till 18 procent (21 effekten av att antalet lag utökades. Läs mer om personalkostnader procent). i förhållande till totala kostnader på sidan 17. Avskrivningar står för cirka 3 procent (4 procent) av klubbarnas totala kostnader. Det ska dock tilläggas att de klubbar som äger Intäktsfördelning 15/16 (tkr) 3 sina egna arenor, Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö, står för nästan hela denna post. Övriga klubbar har inga nämnvärt 18% stora tillgångar i sina balansräkningar som skrivs av, utan 29% kostnadsmassan utgörs nästan uteslutande av löpande kostnader. 11% Övriga kostnader, allt från arenahyror till resor, står 2015/2016 för 36 procent (37 procent) av klubbarnas totala kostnader.

Kostnadsfördelning 15/16 (tkr) 5

61% 42% 36% Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt

Intäktsfördelning 14/15 (tkr) 4 3%

Personalkostnader 21% Avskrivningar 27% Övriga kostnader 15% Kostnadsfördelning 14/15 (tkr) 6 37% 59% 37%

Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt 4%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader

Hur mår svensk elithockey? 9 03

Publiksnitt

Publiksnittet i SHL har varit relativt oförändrat de senaste fyra åren. SHL-arenorna besöks av ungefär lika många personer under såväl grundserie som slutspel. 2011/2012 sticker ut som ett väldigt bra år publikmässigt. Jämfört med 2015/2016 kom ungefär 550 fler personer till varje grundseriematch. Omsättningsmässigt blir det mycket pengar räknat på 52 omgångar i grundserien. Det lägre publiksnittet 2015/2016 kan till viss del förklaras av att ligan har utökats och att både Rögle och Karlskrona ligger en bit under snittet. Den tredje nykomlingen, Malmö, ligger å andra sidan en bra bit över snittet. Om vi endast inkluderar de elva klubbar som spelat i SHL under de två senaste säsongerna noterar vi i stället en liten ökning. Publiksnittet i grundserien uppgår då till 6 062 personer per match (6 018 personer). För publiksnitt per lag se sidan 22. Graf 7 visar att publiksnittet ökar under slutspelet. De senaste fem säsongerna har publiksnittet ökat med 15 procent. Det handlar alltså om mycket pengar för de lag som kämpar om SHL-bucklan.

Publiksnitt 7

8000 7 247 6 954 6 775

7000 6 648 6 668 6 393 6 024 5 983 5 846 6000 5 706

5000

4000

3000

2000

1000

0

5

2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/201 2015/2016

Snitt per match grundserie Snitt per match slutspel

10 | Hur mår svensk elithockey? 03

Hur mår svensk elithockey? 11 03

Ersättning för kommersiella rättigheter Ersättningen från de centrala avtalen per klubb blev därmed drygt 2,5 miljoner kronor lägre än säsongen innan – något som klubbarna SHL-klubbarna får varje år en ersättning från SHL. Säsongen inte budgeterat för och som påverkade ekonomin negativt. 2015/2016 uppgick ersättningen till totalt 360 miljoner kronor Ersättningen från SHL står i snitt för 21 procent av klubbarnas eller drygt 25 miljoner kronor per klubb (1). Merparten av totala nettoomsättning. Spannet under 2015/2016 sträckte sig ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade från 18 procent (Luleå) till 36 procent (Karlskrona). Klubbarna tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala är helt beroende av denna ersättning för att kunna bedriva sin avtal med sponsorer och samarbetspartner. Dessa faktureras direkt verksamhet i samma omfattning som tidigare när det gäller av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde, vilket innebär att kostnader för spelartrupp och personal. Skillnaden i ersättningsnivå avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och klubbarna. mellan SHL och Hockeyallsvenskan är enorm. Vid spel i SHL får SHL:s totala ersättning har ökat stadigt de senaste fem åren. varje klubb drygt 25 miljoner kronor per säsong jämfört med 2015/2016 fick klubbarna totalt 25 procent mer jämfört med endast 2–3 miljoner kronor per säsong i Hockeyallsvenskan. 2011/2012. Dessutom blir förmodligen sponsor- och publikintäkterna lägre i Det senaste tv-avtalet med C More tecknades inför säsongen Hockeyallsvenskan. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll. Om 2014/2015. Avtalet var enligt uppgift värt drygt 325 miljoner en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kan det leda till kronor per säsong (2). Graf 8 visar att klubbarnas intäkter från att klubben värvar in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre SHL ökade när det nya avtalet trädde i kraft. Den senaste säsongen kostnad än budgeterat. Detta kan medföra att klubbar agerar minskade däremot snittet per klubb. Det finns två förklaringar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. till detta. SHL utökades till 14 lag, vilket gjorde att utbetalningen per klubb blev lägre. Dessutom misslyckades SHL med att sälja mittcirkeln på isen som tidigare sponsrats av Svenska Spel.

Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr) 8

370 000 30 000

29 000

350 000 28 000

27 000 330 000 26 000

310 000 25 000

24 000

290 000 23 000

22 000 270 000 21000

250 000 20 000

Säsong 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Totalt ink. centrala avtal Snitt per klubb totalt ink. centrala avtal

(1) Svenska Hockeyligan ABs senaste årsredovisning 12 | Hur mår svensk elithockey? (2) http://www.idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2013/03/elitserien-sald-for-13-miljarder 03

För att illustrera skillnaden har vi hämtat data från de klubbar sin ersättning för kommande säsong. Pengarna tillfaller i som flyttat upp eller ned i seriesystemet de fem senaste stället den klubb som degraderas från SHL. Bidraget ökar säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning klubbens möjligheter att behålla befintlig organisation och från ett år till ett annat. I snitt har omsättningen ökat med spelartrupp första året efter degradering. Första gången 30,1 miljoner kronor under den första säsongen i SHL. detta tillämpades var när AIK degraderades efter säsongen Motsvarande minskning är 34,4 miljoner kronor under det 2013/2014. Då avstod Djurgården som uppflyttat lag en del första året i Hockeyallsvenskan. Att klubbarna ökar eller av sin ersättning. Inför säsongen 2015/2016 degraderades minskar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på Leksand, medan Karlskrona, Malmö och Rögle tog klivet upp hur publiksnittet påverkas och hur sponsoravtalen är skrivna. i SHL. I samband med uppflyttningen avstod samtliga tre lag Ersättningen från SHL är dock den viktigaste förklaringen cirka sex miljoner vardera samtidigt som Leksand fick sex till att klubbarna tjänar mer pengar i SHL jämfört med miljoner kronor från SHL. Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad Den totala utbetalningen på 360 miljoner kronor inkluderar avgör spelartruppens kvalitet och verksamhetens omfattning även Leksands sex miljoner. Det innebär att ersättningen är väldigt tydligt. från SHL uppgick till 26,5 miljoner kronor per klubb, utom Alla klubbar får inte lika hög ersättning från SHL. SHL- för de tre uppflyttade klubbarna som fick 20,5 miljoner var. klubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat Av SHL-klubbarnas senaste årsredovisningar framgår att omställningsbidrag eller en fallskärm. Omställningsbidraget ersättningen från SHL 2016/2017 kommer att uppgå till gäller från och med 2014/2015 och syftet är att fallet ned 28,5 miljoner kronor per klubb. en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår cirka sex miljoner kronor av

9

Total utbetalning från SHL AB Centrala avtal Totalt ink. År avseende kommersiella rättigheter (tkr) Snitt per klubb per klubb Centrala avtal Snitt per klubb 2015/2016 348 850 24 918 797 360 008 25 715

2014/2015 308 280 25 690 3 438 349 536 29 128

2013/2014 282 770 23 564 3 428 323 906 26 992

2012/2013 282 024 23 502 3 483 323 820 26 985

2011/2012 279 540 23 295 3 577 322 464 26 872 källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år

1 0 1 1

Förändring nettoomsättning Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr) vid degradering Minskning (tkr) Djurgårdens IF 2014/2015 41 558 Djurgårdens IF 2012/2013 44 516

Örebro HK 2013/2014 39 930 AIK Hockey 2014/2015 32 430

Rögle BK 2012/2013 29 347 Rögle BK 2013/2014 31 158

Karlskrona HK 2015/2016 28 831 Leksands IF 2015/2016 29 398

Malmö Redhawks 2015/2016 28 787 Snitt 34 376

Rögle BK 2015/2016 23 882

Leksands IF 2013/2014 18 579

Snitt 30 131

Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL Källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år inför säsongen 2013/2014

Hur mår svensk elithockey? 13 03

Intäktsöversikt

2015/2016 var Luleå den största klubben omsättningsmässigt med en total nettoomsättning i koncernen på 147 341 tusen kronor. Klubben tog ett rejält kliv upp på omsättningslistan och avancerade från plats sju säsongen 2014/2015. Linköping var trots ett stort intäktsbortfall tvåa på listan med en omsättning på 146 937 tusen kronor. På tredje plats kom SM-vinnarna Frölunda som avancerade från åttonde plats. Mellan de åtta första lagen skiljer endast 14 miljoner kronor i omsättning. Att Skellefteås omsättning endast är 10 procent lägre än Luleås får i det här sammanhanget anses som en väldigt liten variation. En förklaring är att de åtta högst placerade lagen spelar i SHL sedan lång tid tillbaka. De har därmed haft tid att bygga upp verksamheter som är anpassade till SHL med sponsorer och stabil publikbas. Dessa åtta lag har spelat i SHL sedan säsongen 2005/2006. (1)

1 2

Position Position föregående år Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2015/2016 (tkr) 1 7 Luleå HF 4 147 341

2 1 Linköping HC 3 146 937

3 8 Frölunda HC 2 145 730

4 5 Brynäs IF 10 142 577

5 6 Färjestad BK 5 142 557

6 2 HV71 9 141 152

7 9 Modo Hockey 13 134 360

8 3 Skellefteå AIK 1 132 903

9 4 Växjö Lakers 6 113 577

10 11 Djurgårdens IF 7 105 854

11 * Rögle BK 11 100 325

12 12 Örebro HK 1) 8 99 274

13 * Malmö Redhawks 1) 12 80 095

14 * Karlskrona HK 2) 14 55 228

1) Avser nettoomsättning för aktiebolaget, ej koncern

2) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening

* Spelade i Hockeyallsvenskan säsongen 2014/2015

(1) Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö är de fem klubbar i SHL som äger sina egna arenor. Dessa klubbar får intäkter kopplat till ägandeskapet, exempelvis driftsbidrag 14 | Hur mår svensk elithockey? från kommunen, som ingår i nettoomsättningen. Detta måste beaktas i jämförelsen. 03

På platserna 1-9 finns samma lag som 2014/2015. De tre Flera klubbar minskade sin omsättning jämfört med 2014/2015. nykomlingarna Rögle, Malmö och Karlskrona hamnar längre ned En förklaring är att SHL utökades till 14 lag inför säsongen på listan tillsammans med Djurgården och Örebro. Karlskrona 2015/2016. I och med det fick varje klubb spela färre hade lägst nettoomsättning, endast 55 miljoner kronor. Det är en hemmamatcher, eftersom antalet omgångar i grundserien smärre bedrift att klubben har lyckats behålla sin plats i SHL givet minskade från 55 till 52. Ersättningen från SHL delades dessutom förutsättningarna. mellan fler lag. De största förlorarna placeringsmässigt jämfört med 2014/2015 På sidorna 26-53 går vi igenom respektive lags utveckling under är Skellefteå och Växjö. De passerades av fem lag vardera och 2014/2015 och 2015/2016 vad gäller intäkter, kostnader och rasade från tredje respektive fjärde plats. I Skellefteås fall berodde andra parametrar. minskningen av omsättningen på att 2014/2015 var ett rekordår för spelarintäkter från SHL och KHL (Kontinental Hockey League). För Växjös del var den lägre omsättningen ett resultat av att klubben sålde bolaget som skötte all servering på arenan. Det innebar 26 miljoner kronor i uteblivna intäkter, men också lägre kostnader.

1 3

Position Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2014/2015 (tkr) 1 Linköping HC 4 164 587

2 HV71 5 151 107

3 Skellefteå AIK 1 147 186

4 Växjö Lakers 3 145 863

5 Brynäs IF 10 141 840

6 Färjestad BK 7 139 915

7 Luleå HF 8 137 219

8 Frölunda HC 2 135 442

9 Modo Hockey 6 134 333

10 Leksands IF 3) 11 108 321

11 Djurgårdens IF 9 98 448

12 Örebro HK 4) 6 90 034

3) Avser nettoomsättning för aktiebolaget med dess dotterbolag

4) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening

Hur mår svensk elithockey? 15 O5 03

Sponsorkrona per vunnen poäng Sponsorkrona per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 4

För att se vilken utväxling sponsorerna får på sina investerade Frölunda HC 392 pengar har vi valt att jämföra klubbarnas sponsorintäkter med antal Skellefteå AIK 473 vunna poäng under säsongen. På så sätt får vi ett mått på vad varje Färjestad BK 555 vunnen poäng kostar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan att bakgrunden till sponsringen kan Djurgårdens IF 572 vara allt från exponering av varumärket till möjlighet att utnyttja Växjö Lakers 595 affärsnätverk. Måttet ger ändå en intressant inblick i skillnader Luleå HF 621 mellan klubbarna (1). Malmö Redhawks 689 Graferna som presenterar klubbarna i fallande ordning Brynäs IF 726 speglar deras placering i ligan relativt bra. Frölunda toppar HV71 744 sammanställningen både 2015/2016 och 2014/2015. Deras Rögle BK 758 sponsorer betalade 392 tusen kronor (367 tusen kronor) för varje Örebro HK 902 vunnen poäng. För Skellefteås sponsorer var det något dyrare. De 911 betalade 473 tusen kronor (478 tusen kronor) för varje vunnen Modo Hockey 1 022 poäng. På sista plats i sammanställningen finns Karlskrona med Karlskrona HK 1 022 tusen kronor per vunnen poäng. Klubben hade lägst sponsorintäkter i ligan och knapp poängskörd under 2015/2016.

Vi har inte fått någon intäktsuppdelning för Linköping HC säsongen 2015/2016. Dessa Högst sponsorintäkter hade Örebro med 69 433 tusen kronor. siffror är därför inte med i tabellen. Det speglar dock inte klubbens sportsliga prestation. Örebro slutade på åttonde plats i ligan med 77 poäng och hamnar därför långt ner i denna sammanställning. Även Modo ligger långt ner i sammanställningen då deras sponsorer betalade 911 tusen kronor (905 tusen kronor) för varje vunnen poäng. Det var näst högst i Sponsorkrona per vunnen poäng 2014/2015 (tkr) 1 5 SHL under 2015/2016, men en placering bättre än 2014/2015.

Frölunda HC 367

Skellefteå AIK 478

Växjö Lakers 573

Färjestad BK 613

HV71 649

Djurgårdens IF 660

Luleå HF 707

Brynäs IF 797

Modo Hockey 905

För säsongen 2014/2015 saknar vi intäktsuppdelning för Linköping HC, Örebro HK och Leksands IF. Dessa siffror är därför inte med i tabellen.

(1) I denna analys har vi utgått från intäktsfördelningarna i klubbarnas årsredovisningar och från information som klubbarna har givit oss. I dessa belopp ingår även ersättning 16 | Hur mår svensk elithockey? från SHL som 2015/2016 uppgick till drygt 25 miljoner kronor per klubb. 03

Personalkostnader i förhållande till totala Högst personalkostnader 2015/2016 i förhållande till totala kostnader kostnader hade Karlskrona med 79 procent följt av Rögle med 72 procent. En förklaring till detta skulle kunna vara att Karlskrona och Tidigare i rapporten presenterades en kostnadsuppdelning för Rögle är mindre etablerade klubbar. De hade lägre administrativa hela SHL. Av den framgick att personalkostnaderna uppgick till 61 och fasta kostnader jämfört med övriga klubbar, men behövde procent (59 procent) av klubbarnas totala kostnader 2015/2016. spetsa till sina spelartrupper rejält när de tog klivet upp i SHL. I tabell 16 ser vi personalkostnader i förhållande till totala kostnader för varje SHL-klubb under 2014/2015 och 2015/2016. De klubbar som sticker ut i tabellen är framförallt nykomlingarna Rögle, Karlskrona och Malmö. Mellan säsongerna har deras personalkostnader ökat med 10 procent eller mer i relation till de totala kostnaderna. Personalkostnader tycks alltså utgöra en större andel av klubbarnas totala kostnader vid spel i SHL jämfört med spel i Hockeyallsvenskan. Detta styrks av Leksand som minskade sin procentuella andel av personalkostnader i förhållande till totala kostnader med 6 procent under 2015/2016 när de spelade i Hockeyallsvenskan.

1 6

2015/2016 2014/2015 Karlskrona HK 79% 69% Rögle BK 72% 58% Färjestad BK 65% 62% Örebro HK 64% 67% HV71 63% 63% Växjö Lakers 61% 59% Brynäs IF 61% 61% Malmö Redhawks 61% 51% Modo Hockey 59% 59% Djurgårdens IF 59% 57% Skellefteå AIK 57% 61% Frölunda HC 57% 55% Luleå HF 56% 55% Leksands IF 54% 60% Linköping HC 54% 53% Totalt SHL 61% 59%

Ej inräknat i summeringen “Totalt SHL” utan finns med i tabell för jämförelse mellan åren.

Hur mår svensk elithockey? 17 03

Lönekostnad och lönekostnad per vunnen poäng Malmö, hamnade långt ner i tabellen. Värt att notera är att det endast skiljer 4,5 miljoner kronor mellan de sju lägst placerade Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess lagen. Det innebär att Rögles lönekostnad endast var 15 procent avkastning i form av poäng i ligan. Detta har vi gjort genom att högre än Karlskronas under 2015/2016. jämföra antal poäng med lönekostnader i det elitlicenssökande bolaget eller föreningen. Lönekostnader avser samtliga anställda Lönekostnad per vunnen poäng exklusive styrelse och ledande befattningshavare samt sociala Linköping hade lägst lönekostnad per vunnen poäng både avgifter. Därmed isolerar vi kostnaderna så mycket det går till att 2014/2015 och 2015/2016. Det förklaras av att klubben trots främst omfatta ersättning till spelare och ledare. (1) en liten lönebudget placerade sig högt upp i SHL-tabellen. Under 2015/2016 var Karlskrona den enda klubben med en lägre Lönekostnad per klubb lönekostnad än Linköping. Linköping lyckades ändå spela sig till Under 2015/2016 hade Luleå högst lönekostnader i ligan med en tredjeplats i grundserien. Även säsongen innan placerade sig 48 135 tusen kronor, en ökning med nästan 7 miljoner från Linköping högt i sluttabellen – på fjärde plats – trots att klubben 2014/2015. I och med detta tog klubben ett rejält kliv upp i hade de näst lägsta lönekostnaderna i SHL. tabellen över lönekostnader. Luleå följs av Frölunda med en Strax efter Linköping hittar vi de senaste årens dominant Skellefteå. lönekostnad på 47 816 tusen kronor och därefter är det ett glapp Skellefteå hade näst lägst lönekostnad per vunnen poäng. Under till HV71 med 44 323 tusen kronor på tredjeplats. HV71 backade 2015/2016 betalade klubben 376 tusen kronor per vunnen poäng, därmed två placeringar i tabellen då de hade högst lönekostnader i vilket var något lägre än 2014/2015 då lönekostnaden per vunnen SHL säsongen 2014/2015. poäng låg på 411 tusen kronor. Även Färjestad och Djurgården Lägst lönekostnader hade nykomlingen Karlskrona med 32 212 presterade väl under 2015/2016 sett till kostnad för spelartrupp tusen kronor. Även Linköping och en annan nykomling i SHL, och övriga anställda.

1 7 1 8

Lönekostnad Antal poäng Lönekostnad Antal poäng 15/16 (tkr) grundserie 14/15 (tkr) grundserie Luleå HF 48 135 92 HV71 45 808 92

Frölunda HC 47 816 104 Skellefteå AIK 45 668 111

HV71 44 323 75 Frölunda HC 44 755 97

Brynäs IF 43 507 74 Växjö Lakers 43 697 96

Skellefteå AIK 41 722 111 Brynäs IF 43 142 68

Växjö Lakers 41 201 87 Färjestad BK 42 891 83

Örebro HK 40 072 77 Luleå HF 41 351 79

Rögle BK 36 894 62 Modo Hockey 40 149 53

Färjestad BK 36 648 89 Örebro HK 38 685 90

Djurgårdens IF 35 782 86 Leksands IF 38 580 57

Modo Hockey 35 003 49 Linköping HC 34 165 93

Malmö Redhawks 34 832 61 Djurgårdens IF 32 827 71

Linköping HC 33 220 94

Karlskrona HK 32 212 31 Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning.

Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning.

(1) I mars 2016 presenterade C More en genomgång av SHL-lagens spelarbudgetar för 2015/2016. Enligt denna hade Rögle (9 miljoner kronor), Frölunda (5 miljoner kronor) och Karlskrona (4 miljoner kronor) lägre 18 | Hur mår svensk elithockey? spelarbudget än vad som presenterades i årsredovisningen. Färjestad (7 miljoner kronor) och Djurgården (4 miljoner kronor) hade högre spelarbudget. För övriga klubbar är skillnaden 2 miljoner kronor eller mindre. 03

Luleå som hade högst lönekostnader i SHL 2015/2016 spelade sig Lönekostnad per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 9 till en femteplats i ligan. Resultatet blev en lönekostnad per vunnen poäng på 523 tusen kronor. Det är exakt lika mycket som säsongen Linköping HC 353 innan då Luleå hade lägre lönekostnader, men också färre antal Skellefteå AIK 376 poäng (13 poäng). SM-vinnarna Frölunda lyckades trots ligans näst Färjestad BK 412 högsta lönekostnad leva upp till förväntningarna poängmässigt och Djurgårdens IF 416 placerar sig på femteplats i sammanställningen. Frölunda HC 460 I botten hittar vi två lag som även kom sist och näst sist i Växjö Lakers 474 grundserien både 2015/2016 och 2014/2015. Karlskrona Örebro HK 520 hamnade i botten 2015/2016. De spelade endast ihop 31 poäng, Luleå HF 523 vilket är exceptionellt lite. Deras lönekostnad blev därför 1 039 Malmö Redhawks 571 tusen kronor per vunnen poäng. Modo har också underpresterat Brynäs IF 588 de senaste säsongerna sett till lönebudget. De hamnade näst sist i HV71 591 sammanställningen av lönekostnad per poäng för 2015/2016 och Rögle BK 595 sist säsongen 2014/2015. Modo Hockey 714 Karlskrona HK 1 039 0 200 400 600 800 1000 1200

Lönekostnad per vunnen poäng 2014/2015 (tkr) 2 0

Linköping HC 367

Skellefteå AIK 411

Örebro HK 430

Växjö Lakers 455

Frölunda HC 461

Djurgårdens IF 462

HV71 498

Färjestad BK 517

Luleå HF 523

Brynäs IF 634

Leksands IF 677

Modo Hockey 758 01 00 2003 00 4005 00 600 700 800

Hur mår svensk elithockey? 19 03

Lönekostnad versus placering (grundserien) HV71 och Brynäs är klubbarna som underpresterat mest de senaste åren. Det kan till viss del förklaras av att de är väletablerade Graf 21 visar lönekostnader i klubbarna som spelade i SHL SHL-klubbar med mer administrativ personal, vilket belastar 2015/2016 i förhållande till deras genomsnittliga tabellplacering lönekostnaderna. Sett över en längre period än tre år skulle dessa de senaste tre åren. Lönekostnaderna avser samtliga anställda i klubbar sannolikt ha en högre snittplacering i tabellen. den elitlicenserade föreningen eller bolaget exklusive styrelse och ledning samt sociala kostnader. I grafen kan vi se en koppling mellan Eget kapital lönekostnader och slutplacering i grundserien. Graf 22 är en sammanställning av SHL-klubbarnas egna kapital per Klubbar som ligger på eller nära linjen presterar enligt förväntan 30 april 2016. Eget kapital speglar klubbarnas finansiella ställning sett till deras lönekostnad. Tre lag hamnar i princip mitt på linjen då det visar totala tillgångar minus totala skulder. Det egna kapitalet – Örebro, Växjö och Frölunda. Klubbar som ligger under linjen består av tidigare års upparbetade vinster och förluster, externa presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Här är Linköping kapitaltillskott och uppskrivningar av tillgångar (vanligtvis arenor). den klubb som fått ut mest av sitt lag sett till lönekostnader, Sveriges rikaste klubb är Skellefteå med ett eget kapital på 71 men även Karlskrona, Malmö, Djurgården och Skellefteå har miljoner kronor tätt följt av Färjestad. Sedan är det ett hopp ned presterat över förväntan de senaste åren. Det ska dock tilläggas till Växjö på tredje plats. En SHL-klubb har i snitt (median) ett eget att Karlskrona och Malmö har spelat och placerat sig högt i kapital på 7 576 tusen kronor. Modo är den enda klubben med ett Hockeyallsvenskan under något eller några av åren. Där kan lagen negativt eget kapital, men Linköping ligger också nära nollgränsen. inte ha lika stora spelar- och personalbudgetar, eftersom intäkterna För att bevilja elitlicens kräver licensnämnden att det egna kapitalet för kommersiella rättigheter är lägre. Detta har vi skrivit om på i den licenssökande föreningen eller aktiebolaget inte får vara lägre sidan 12 i rapporten. Skillnaden i lönekostnad mellan en sistaplats i än fyra miljoner kronor två år i följd. Tabellen visar dock finansiell SHL och en topplacering i Hockeyallsvenskan är betydligt större än nettoställning i koncernen. Alla klubbar utom Linköping och Modo mellan exempelvis en fjärde och en åttonde plats i SHL. Det innebär har ett eget kapital som är högre än fyra miljoner kronor även på att snittplaceringen inte dras ned lika mycket som förändringen i koncernnivå. lönekostnad mellan ligorna. Det är då till viss del naturligt att en klubb hamnar under trendlinjen.

Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering (tkr) 2 1

50 000

Frölunda HC 45 000 HV71 Luleå HF Brynäs IF 40 000 Färjestad BK Växjö Lakers Örebro HK Skellefteå AIK Modo Hockey 35 000

Linköping HC

30 000 Rögle BK Djurgårdens IF Karlskrona HK 25 000 Malmö Redhawks

20 000

För Karlskrona och Rögle är siffrorna endast baserade på de två senaste åren 20 | Hur mår svensk elithockey? 03

Två klubbar sticker ut i sammanhanget – Skellefteå och Karlskrona Eget kapital (tkr) 2015/2016 2 2 med en soliditet på 51 respektive 40 procent. I Skellefteås fall har 80 000 positiva resultat många år i följd byggt upp det egna kapitalet. I Karlskronas fall beror siffran enbart på att klubben gjorde ett 70 000 positivt resultat 2015/2016 tack vare överlåtelsen av elitlicensen 60 000 till ett aktiebolag. Karlskrona upprättar ingen koncernredovisning, vilket innebär att realisationsvinsten från denna transaktion 50 000 påverkar föreningens egna kapital som innan dess var nästintill noll. Dessutom har Karlskrona den lägsta balansomslutningen i 40 000 hela SHL, dels för att klubben har en mindre organisation, dels för 30 000 att klubben inte behövde göra avsättningar för pensioner förrän säsongen 2015/2016 när de avancerade till SHL. 20 000 Två av klubbarna i grafens (23) vänstra del är nykomlingarna Malmö 10 000 och Rögle. Precis som Karlskrona har de en låg balansomslutning, vilket gör att soliditeten blir hög trots ett relativt lågt eget kapital. 0 1 rs 1) 2) ey d BK ks eå AIK HV7 ens IF HK 3) ta aw ögle BK Luleå HF Brynäs IF R öping HC Soliditet 2015/2016 2 3 rjes ölunda HC ona HKdh gård ebro elleft äxjö Lake Fr Fä V Ör Link Modo Hock Sk rlskr Djur Ka Malmö Re 0,5

Soliditet 0,4

Soliditet definieras som eget kapital delat med balansomslutningen, 0,3 det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som finansieras via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna finansieras därmed via korta 0,2 eller långa skulder. I både ishockeyklubbar och andra idrottsklubbar utgör dock avsättningar för framtida pensionsutfästelser en stor 0,1 del av balansräkningen. Avsättningarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. En 0,0 K 1 C sund rekommendation för företag generellt är att ha en soliditet 1) rs 2) ey d BK ks eå AIK gle B HK 3) HV7 runt 30 procent. Men eftersom det finns grundläggande skillnader ta aw dens IF Rö Luleå HF Brynäsöping IF H ona HKrjes dh ebro ölunda HC går elleft äxjö Lake Fr mellan idrottsklubbar och vinstdrivande bolag är detta inte Fä V Ör Link Modo Hock Sk rlskr Djur tillämpligt på klubbarna i SHL. Många andra faktorer måste beaktas Ka Malmö Re innan det går att säga om en klubb har för hög eller låg soliditet.

Soliditeten visar ett bolags långsiktiga förmåga att klara av förluster 1) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i den licenssökande föreningen. Överlåtelse av elitverksamheten till ett aktiebolag per balansdagen påverkade det enskilda år, utan att förmågan att återbetala externa lån och egna kapitalet positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. skulder påverkas. Det huvudsakliga syftet med verksamheten i 2) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolag är vanligtvis att generera avkastning till ägarna. Därför aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor från moderföreningen bör soliditeten inte vara allt för hög. Ägarnas avkastningskrav kan under räkenskapsåret. ofta vara högre procentuellt sätt jämfört med vad exempelvis ett 3) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande banklån kostar i ränta per år. I idrottsklubbar är det lite annorlunda. aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 3,5 miljoner kronor från moderföreningen Idrottsklubbar är majoritetsägda av en förening med medlemmar under räkenskapsåret. som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare att SHL-klubbar överlåter elitlicensen från föreningen till ett aktiebolag. Det gör det möjligt för klubben att ta in externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget. Resterande 51 procent måste innehas av föreningen. De externa finansiärerna kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen.

Hur mår svensk elithockey? 21 03

Publiksnitt per SHL-klubb Entréintäkter står för nästan 1/3 av SHL-klubbarnas totala intäkter. Om vi lägger till servering som står för ungefär 10 procent av På sidan 10 redogjorde vi för det totala publiksnittet i SHL de intäkterna blir det tydligt att detta är en mycket viktig inkomstkälla senaste fem åren. I denna del har vi jämfört publiksnittet per lag för klubbarna. i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat Klubbar med lägre beläggningsgrad kan med olika medel öka sina beläggningsgraden på arenan för respektive lag. publiksnitt och matchdagsintäkter. Det kan till exempel ske genom Frölunda hade det högsta publiksnittet och vann publikligan att locka nya åskådare till arenan med hjälp av kampanjer eller 2015/2016 följt av Malmö och Djurgården. Frölunda hade även genom att få fler i publiken att köpa säsongskort. Det kan också det bästa publiksnittet 2014/2015 följt av Djurgården och HV71. handla om mer triviala saker som korta köer och gratis wifi eller Malmö hade det fjärde högsta publiksnittet 2015/2016. Värt att att se över matcharrangemang, serveringsutbud och besökarnas notera är att Malmö hade samma publiksnitt även under sitt sista år möjligheter att ta sig till och från arenan. i Hockeyallsvenskan. Klubbar med en beläggningsgrad på nära 100 procent skulle kunna Rögle och Karlskrona hade lägst publiksnitt under såväl 2015/2016 öka sina intäkter genom att differentiera sin prissättning – både när som 2014/2015. Båda lagen spelade i Hockeyallsvenskan det gäller säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Vissa 2014/2015. Under första året med spel i SHL ökade lagens supportrar går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan publiksnitt. Procentuellt sett ökade Rögle sitt publiksnitt mest – andra är mer priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera publiksnittet 2015/2016 var hela 43 procent högre än föregående så många olika kundsegment som möjligt och hitta trösklarna i säsong. Näst störst ökning procentuellt sett och störst ökning i respektive segment. absoluta tal hade Malmö. De lockade 1 468 fler personer per match första året efter sin återkomst till SHL. Modo och Djurgården är de lag som tappat mest, både i antal och procentuellt sett, jämfört med säsongen 2014/2015. Det är tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar till SHL. En bra säsong tenderar också att locka fler personer till arenan och vice versa. Ett exempel är Luleå som kom på fjärde plats 2015/2016 jämfört med åttonde plats säsongen innan och som ökade sitt publiksnitt med 7 procent. Andra exempel är Färjestad och Linköping. Det finns även exempel på det omvända förhållandet, det vill säga klubbar som ökat sitt publiksnitt trots samma eller sämre tabellplacering jämfört med året innan. Under 2015/2016 gällde detta för bland annat Örebro och Brynäs. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men uppgick i snitt till 79 procent 2015/2016. Det främsta skälet till den stora variationen är lagens arenakapacitet. Malmö hade seriens näst bästa publiksnitt 2015/2016 med 7 725 personer per match. Samtidigt uppgick beläggningsgraden till 61 procent, vilket var seriens lägsta. För Karlskrona gällde det omvända. Deras beläggningsgrad var 90 procent samtidigt som de hade seriens lägsta publiksnitt med 3 127 personer per match. Malmö spelar sina hemmamatcher i Malmö Arena som har en kapacitet på 12 600 åskådare, medan Karlskrona spelar sina hemmamatcher i ABB Arena som har en kapacitet på 3 464 åskådare. Anmärkningsvärt är att Örebro för andra säsongen i rad hade en beläggningsgrad på 99 procent. Det var bäst i ligan följt av HV71 med 93 procent och Djurgården med 91 procent. Lagen med högst publiksnitt, Frölunda och Malmö, spelar inte på arenor som är byggda primärt för ishockey. Arenornas kapacitet är alltså inte anpassad endast för detta ändamål.

22 | Hur mår svensk elithockey? 03

Publiksnitt och beläggningsgrad 15/16 2 4 Publiksnitt och beläggningsgrad 14/15 2 5

10 000 100% 120%

9 312 10 000 9 087

7 924 100% 8 000 7 725 80%

7 335 8 000 6 784 6 537

6 258 80% 6 125 6 122 5 992 5 850

6 000 5 610 60% 5 446 5 383

5 354 6 000 5 148 5 030 4 999 5 042 5 021 4 980 4 947 4 857 60% 4 305 4 000 40% 4 000 4 127 3 008

2 820 40%

2 000 20% 2 000 20%

0 0 0% 0 ks 1 K rs ey K H F s aw ks ey K K ens IF HV7 ad BK eå AIK H er dh ebro ögle BKona H öping HC Brynäs IF Luleå HF R ens IFHV71 ad BK eå AIK ölunda HC gård rjest Ör ebro ögle BKona H Fr elleft äxjö Lake rlskr edhaw öping HC Luleå BrynäsH IF R Link Fä V Modo Hock ölundagå HCrd rjest Ör Djur Sk Ka Fr elleft äxjö Lak rlskr Fä Link Modo Hock V Malmö Re Djur Sk Ka Malmö R Beläggningsgrad Beläggningsgrad Publiksnitt Publiksnitt

Hur mår svensk elithockey? 23 24 | Hur mår svensk elithockey? Analys av SHL:s klubblag

På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 04 Hur mår svensk elithockey? 25 Publiksnitt och tabellplacering 5 354 5 155 5 184 5 090 5 021 O1 1 3 6 8 4 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Luleå HF Grundseriefyran Luleå slutade som ett av Sveriges fyra bästa För andra året i rad sålde klubben bostadsrätter med vinst, 4,3 lag även i slutspelet. Efter att ha åkt ut i kvartsfinalen säsongen miljoner kronor (6 miljoner kronor), vilket gjorde att resultatet 2014/2015 tog sig laget återigen till kvartsfinal 2015/2016. Luleå förbättrades. 2015/2016 uppgick resultat efter skatt till -1 596 slog ut Färjestad med 4-1 i matcher. Men i semifinalen tog det stopp tusen kronor (2 029 tusen kronor). Försämringen jämfört med året då Luleå förlorade mot Frölunda. Publikmässigt var det ett bra år innan förklaras främst av stora kostnadsökningar för personalen för Luleå. Publiksnittet låg på 5 354 personer (5 021 personer), och lägre vinst vid försäljning av bostadsrätter. Det egna kapitalet vilket är en ökning av beläggningsgraden med 5 procent. var fortfarande stabilt och uppgick till 13 588 tusen kronor (15 185 tusen kronor). Framgångarna sportsligt och på läktaren syns även ekonomiskt. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 2,8 miljoner kronor motsvarande 10 procent. Intäkterna från servering, kiosker och souvenirer ökade procentuellt lika mycket, i absoluta tal med 2,3 miljoner kronor. Luleå ökade även sina övriga intäktsflöden. Den totala nettoomsättningen ökade med 7 procent säsongen 2015/2016. Klubben ådrog sig även högre kostnader. Framför allt var det personalkostnaderna som ökade – cirka 9 miljoner kronor jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna var 9 procent högre än 2014/2015. Klubben hade likt föregående år ett stort underskott i driften, -6,8 miljoner kronor (-4,1 miljoner kronor).

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

20% 20% 42% 44% 24% 23% 56% 55% 17% 16%

39% 41% 2% 2%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

26 | Hur mår svensk elithockey? Luleå HF 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 147 341 137 219 Tabellplacering 4 8 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Kvartsfinal

Arenakapacitet 6 300 6 300

Publiksnitt 5 354 5 021

Beläggningsgrad 85% 80%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 523 523

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 621 707

Hur mår svensk elithockey? 27 Publiksnitt och tabellplacering 6 125 6 904 6 287 6 697 5 850 O2 10 5 9 4 3 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Linköping HC Linköping tog ett steg uppåt i tabellen och placerade sig på På grund av ett negativt resultat och en återbetalning av tredjeplats i grundserien. 2014/2015 nådde klubben semifinal, aktieägartillskott på en miljon kronor uppgick koncernens egna men 2015/2016 tog det stopp redan i kvartsfinalen då laget kapital per den 30 april 2016 till 605 tusen kronor (2 685 förlorade med 4-2 i matcher mot Växjö. Linköping ökade tusen kronor). Samma datum överläts elitverksamheten till ett sitt publiksnitt i grundserien med nästan 300 personer och idrottsaktiebolag, Linköping Hockey Club AB. Detta bolag innehar beläggningsgraden i Saab Arena ökade till 72 procent (69 procent). elitlicensen från och med innevarande säsong, 2016/2017. Överlåtelsen påverkade dock inte koncernsiffrorna för 2015/2016, Finansiellt gjorde klubben ett bättre resultat 2015/2016 jämfört utan endast moderföreningen som gjorde en stor reavinst. med året innan, men redovisade ändå ett resultat efter skatt om -1 085 tusen kronor (-2 216 tusen kronor). Mycket hände både på intäktssidan och kostnadssidan. Intäkterna minskade med hela 11 procent eller 18 miljoner kronor. Trots det var Linköping fortfarande klubben med näst störst nettoomsättning i SHL. Kostnaderna minskade med 12 procent tack vare stora kostnadsbesparingar gällande både personal och övriga externa kostnader. De uteblivna intäkterna berodde till viss del på lägre intäkter än budgeterat från samarbetspartner. Vi inte fått någon intäktsfördelning från klubben och kan därför inte analysera förändringen ytterligare. På kostnadssidan kan besparingarna främst förklaras av att klubben förhandlade fram ett nytt avtal med Linköping Kommun. Avtalet gav flera miljoner i besparing och de årliga hyreskostnaderna minskade med nästan 50 procent. Det är dock inte osannolikt att det nya avtalet även innebär något lägre årliga intäkter från kommunen eller bolag som ägs av kommunen.

Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015

45% 46% 54% 53%

1% 1%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader

28 | Hur mår svensk elithockey? Vi har ej erhållit någon intäktsfördelning från Linköping HC för varken året eller jämförelseåret.

Linköping HC 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 146 937 164 587 Tabellplacering 3 4 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Semifinal

Arenakapacitet 8 500 8 500

Publiksnitt 6 125 5 850

Beläggningsgrad 72% 69%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 353 367

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) * *

Hur mår svensk elithockey? 29 Publiksnitt och tabellplacering 9 312 10 482 8 588 9 362 9 087 O3 5 6 2 2 2

2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Frölunda HC 2015/2016 lyckades Frölunda vinna SM-guld. För tredje året i rad Till skillnad från många andra klubbar gjorde Frölunda ett positivt slutade klubben på en andraplats i grundserien, men i finalen vann resultat både 2014/2015 och 2015/2016. Resultat efter skatt de över Skellefteå med 4-1 i matcher. Frölunda har under flera uppgick till 895 tusen kronor (1 309 tusen kronor). Eget kapital var år haft SHL:s högsta publiksnitt och 2015/2016 höjdes snittet stabilt och uppgick till 22 787 tusen kronor (21 892 tusen kronor). ytterligare till 9 312 personer (9 087 personer). Beläggningsgraden på arenan ökade till 77 procent (75 procent). Omsättningen ökade med 10 miljoner kronor eller 8 procent och uppgick till 146 miljoner kronor. Ökningen utgjordes i första hand av högre intäkter från försäljning av entrébiljetter, 3,5 miljoner kronor, samt reklam och sponsring, drygt 5 miljoner kronor. Kostnaderna ökade dock i samma utsträckning, det vill säga med 10 miljoner kronor. Det berodde framförallt på personalkostnaderna som var drygt 10 procent eller 8 miljoner kronor högre jämfört med 2014/2015.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

44% 45% 43% 44% 26% 28% 57% 55% 1% 1%

26% 0% 0% 28%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

30 | Hur mår svensk elithockey? Frölunda HC 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 145 730 135 442 Tabellplacering 2 2 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) SM-guld Semifinal

Arenakapacitet 12 044 12 044

Publiksnitt 9 312 9 087

Beläggningsgrad 77% 75%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 460 461

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 392 367

Hur mår svensk elithockey? 31 Publiksnitt och tabellplacering 5 610 6 268 6 229 5 701 4 999 O4 4 8 4 10 10 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Brynäs IF Brynäs slutade på tionde plats säsongen 2015/2016 och fick spela Intäkterna låg i nivå med föregående år, men vi noterar att play-in mot Djurgården. Djurgården vann med 2-1 i matcher och intäkterna för servering, kiosker och souvenirer ökade med nästan därmed var säsongen slut för Brynäs. Positivt var dock att laget 3 miljoner jämfört med 2014/2015. Övriga intäktsströmmar ökade sitt publiksnitt i grundserien med hela 11 procent – från 4 minskade dock ungefär lika mycket. Även kostnaderna låg i stort 999 personer till 5 610 personer. Detta ökade beläggningsgraden sett på samma nivå som tidigare år. Personalkostnaderna utgjorde i Läkerol Arena – från 63 procent 2014/2015 till 71 procent 61 procent (61 procent) av de totala kostnaderna, vilket var något 2015/2016. Trots att publiken strömmade till förbättrades inte under snittet i SHL. klubbens finansiella ställning. Brynäs redovisade ett resultat efter skatt på -8 272 tusen kronor (-7 644 tusen kronor). Klubbens dåliga resultat, framförallt under de senaste tre räkenskapsåren, har minskat det egna kapitalet från 26 283 tusen kronor 2012/2013 till 5 127 tusen kronor 2015/2016. Säsongen 2016/2017 är en viktig säsong för Brynäs ekonomiskt, då det egna kapitalet blir negativt även i den licenssökande moderföreningen om verksamheten visar motsvarande underskott som de senaste åren.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

17% 18% 18% 18% 33% 33% 61% 61% 27% 25% 38%

6% 6% 38%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

32 | Hur mår svensk elithockey? Brynäs IF 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 142 577 141 840 Tabellplacering 10 10 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Play in Kvartsfinal

Arenakapacitet 7 909 7 909

Publiksnitt 5 610 4 999

Beläggningsgrad 71% 63%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 588 634

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 726 797

Hur mår svensk elithockey? 33 Publiksnitt och tabellplacering 6 122 6 603 6 209 5 963 5 992 O5 6 2 5 7 5 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Färjestad BK 2015/2016 placerade sig Färjestad på femte plats i grundserien och mötte Luleå i kvartsfinalen. Där tog det stopp då Luleå vann med 4-1 i matcher. Publikmässigt var det en något bättre säsong än 2014/2015. Färjestad hade ett publiksnitt på 6 122 personer (5 992 personer) och en beläggningsgrad på 74 procent (73 procent). Klubbens totala kostnader låg i linje med 2014/2015 – personalkostnaderna var något högre samtidigt som det övriga kostnaderna var något lägre. Färjestad höjde sina intäkter, främst genom att öka försäljningen i arenans restauranger och butiker. Tack vare intäktsökningen lyckades Färjestad vända den negativa trend som klubben haft resultatmässigt under de senaste åren. Färjestad redovisade ett resultat efter skatt om 59 tusen kronor (-2 496 tusen kronor). Färjestad hade, tillsammans med Skellefteå, det överlägset högsta egna kapitalet på koncernnivå. 2015/2016 uppgick det egna kapitalet till 69 751 tusen kronor (69 692 tusen kronor).

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

26% 16% 26% 16% 30% 33% 65% 62% 22% 23% 35%

5% 5% 36%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

34 | Hur mår svensk elithockey? Färjestad BK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 142 557 139 915 Tabellplacering 5 7 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in

Arenakapacitet 8 250 8 250

Publiksnitt 6 122 5 992

Beläggningsgrad 74% 73%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 412 517

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 555 613

Hur mår svensk elithockey? 35 Publiksnitt och tabellplacering 6 537 7 230 6 770 6 587 6 784 O6 3 4 10 5 9 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

HV71 För HV71 slutade säsongen 2015/2016 med uttåg i kvartsfinalen Minskningen av kostnader bidrog till att säsongen 2015/2016 efter förlust i fyra raka matcher mot grundseriesegrarna Skellefteå. resultatmässigt blev ett bättre år än tidigare. Klubben redovisade Publikmässigt var året relativt likt tidigare säsong. Publiksnittet ett resultat efter skatt på -607 tusen kronor (-4 938 tusen kronor). i grundserien slutade på 6 537 personer (6 784 personer). HV71 är en av klubbarna i SHL med högst eget kapital – på Beläggningsgraden var därför fortsatt hög och uppgick till 93 koncernnivå 25 310 tusen kronor (25 917 tusen kronor). Det gör procent (97 procent). Det var näst bäst i hela SHL. att klubben klarar negativa siffror enstaka år. HV71 är sedan länge ett stabilt SHL-lag och fördelningen av intäkter och kostnader var i paritet med tidigare år. Intäkterna minskade med 7 procent eller 9 955 tusen kronor jämfört med 2014/2015. Det förklaras dels av lägre intäkter från entrébiljetter (-3,7 miljoner kronor), dels lägre sponsorintäkter (-3,9 miljoner kronor). Minskningen av sponsorintäkter berodde främst på lägre SHL-ersättning. Klubben parerade intäktstappet genom att minska det totala kostnaderna med 9 procent. Det var främst personalkostnaderna som minskade. De minskade med nästan 10 miljoner kronor till 86 759 tusen kronor (96 213 tusen kronor). Personalkostnaderna utgjorde 63 procent (63 procent) av de totala kostnaderna, vilket var nära medelvärdet för SHL.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

17% 32% 17% 32% 31% 31% 11% 63% 63% 11%

6% 6% 40% 40%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

36 | Hur mår svensk elithockey? HV71 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 141 152 151 107 Tabellplacering 9 7 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal

Arenakapacitet 7 000 7 000

Publiksnitt 6 537 6 784

Beläggningsgrad 93% 97%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 591 498

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 744 649

Hur mår svensk elithockey? 37 Publiksnitt och tabellplacering 4 857 6 119 5 884 5 701 5 383 O7 8 7 8 12 13 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Modo Hockey Modo hade ett tungt år i SHL och slutade på plats 13 efter Modo redovisade ett resultat efter skatt på -3 798 tusen kronor grundserien. Modo tvingades därför kvala mot Leksand om fortsatt (2 288 tusen kronor). Det negativa resultatet medförde att spel i SHL. Matchserien utvecklades till en riktig rysare och slutade koncernens egna kapital förbrukades. Det egna kapitalet uppgick till med att Leksand vann den sjunde och avgörande matchen. Modo -1 441 tusen kronor (2 351 tusen kronor). degraderades från spel i den högsta serien för första gången sedan 1983. Utöver det sportsliga nederlaget var säsongen inte någon ekonomisk succé för Modo. Publiksnittet minskade med nästan 11 procent jämfört med 2014/2015, från 5 383 personer till 4 857 personer. Beläggningsgraden minskade till 64 procent (71 procent). En jämförelse av intäkter från entrébiljetter 2015/2016 och 2014/2015 visar att publiktappet kostade Modo cirka 2 miljoner kronor. Totalt sett låg dock intäkterna i nivå med 2014/2015. Klubben mötte intäktsförlusten på biljettsidan genom att öka intäkterna från servering, kiosker och souvenirer. Övriga intäkter ökade också. Samtidigt ökade de totala kostnaderna, främst till följd av att personalkostnaderna ökade med nästan 3 miljoner kronor eller 5 procent.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

16% 29% 30% 17% 37% 37% 59% 59%

21% 18%

33% 4% 4% 36%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

38 | Hur mår svensk elithockey? Degraderade från SHL efter kval

Modo Hockey 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 134 360 134 333 Tabellplacering 13 12 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvalserie

Arenakapacitet 7 600 7 600

Publiksnitt 4 857 5 383

Beläggningsgrad 64% 71%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 714 758

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 911 905

Hur mår svensk elithockey? 39 Publiksnitt och tabellplacering 5 042 5 078 5 196 5 225 5 030 O8 2 1 1 1 1 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Skellefteå AIK Skellefteå vann grundserien i SHL för fjärde året i rad och spelade Skellefteå, även om klubben inte hamnade i närheten av det SM-final för sjätte året i rad. I finalen mötte klubben Frölunda som fantastiska resultatet från 2014/2015. 2015/2016 redovisade till slut segrade med 4-1 i matcher. Skellefteå har historiskt sett klubben ett resultat på 4 244 tusen kronor (23 313 tusen kronor). en bra beläggningskapacitet och det gällde även 2015/2016 − Skellefteå hade högst eget kapital i SHL. 2015/2016 uppgick 87 procent jämfört med 84 procent föregående år. Publiksnittet kapitlet till 70 918 tusen kronor (65 364 tusen kronor). i grundserien landade på 5 042 personer (5 030 personer). Höjningen av beläggningsgraden förklaras av att arenakapaciteten minskade något. Omsättningsmässigt var Skellefteå åttonde klubb i SHL med en nettoomsättning på 132 903 tusen kronor (147 186 tusen kronor). Anledningen till att nettoomsättningen minskade med 10 procent var att de övriga intäkterna minskade med 13 miljoner kronor. Under 2014/2015 fick klubben stora utbildningsersättningar för spelare som gick till NHL och KHL. I övrigt var intäkterna i nivå med 2014/2015. Tack vare sin sportsliga dominans under de senaste åren och en relativt låg personalkostnad hade Skellefteå lägst lönekostnad per poäng i ligan. Lönekostnaden per poäng uppgick till 342 tusen kronor (379 tusen kronor). Även på koncernnivå minskade personalkostnaderna något jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna ökade dock med 4 procent på grund av högre övriga kostnader. Resultatmässigt var 2015/2016 en bra säsong för

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

13% 21% 28% 41% 41% 32% 57% 61% 16% 15%

2% 40% 36% 2%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

40 | Hur mår svensk elithockey? Skellefteå AIK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 132 903 147 186 Tabellplacering 1 1 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Final SM-guld

Arenakapacitet 5 801 6 001

Publiksnitt 5 042 5 030

Beläggningsgrad 87% 84%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 342 379

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 473 478

Hur mår svensk elithockey? 41 Publiksnitt och tabellplacering 4 947 5 099 5 044 5 021 4 980 O9 9 10 3 3 6 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Växjö Lakers De regerande mästarna Växjö lyckades inte upprepa bedriften från Vinsten stärkte klubbens egna kapital avsevärt. Eget kapital uppgick säsongen 2014/2015. 2015/2016 slutade deras resa i semifinalen till 45 815 tusen kronor (22 608 tusen kronor), vilket var den tredje där de mötte Skellefteå och förlorade. Växjö lyckades hålla högsta siffran i hela SHL. beläggningsgraden på en lika hög nivå, 86 procent (87 procent), och publiksnittet i grundserien uppgick till 4 947 personer (4 980 personer). Vad gäller omsättning var säsongen inte lika framgångsrik som guldåret 2014/2015. Detta förklaras av att Växjö sålde bolaget som bedriver restaurang- och cateringverksamhet på arenan. Försäljningen ledde till att klubbens intäkter minskade med 26 miljoner kronor, vilket motsvarade nästan hela förändringen av klubbens nettoomsättning på 32,2 miljoner kronor. Försäljningen påverkade även kostnadssidan i form av lägre personal- och inköpskostnader, totalt cirka 16 miljoner kronor. I övrigt var kostnaderna i stort sett oförändrade. Det som utmärkte Växjö 2015/2016 var klubbens resultat efter skatt. Verksamheten har visserligen gått med vinst tidigare, men denna säsong var vinsten exceptionellt hög – 28,9 miljoner kronor (10,3 miljoner kronor). Förklaringen är den reavinst som uppstod vid försäljningen av restaurang- och cateringverksamheten och som påverkade resultatet med cirka 29 miljoner kronor.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

19% 13% 41% 34% 0% 35% 32% 57% 59% 18%

2% 7% 46% 38%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

42 | Hur mår svensk elithockey? Växjö Lakers 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 113 577 145 863 Tabellplacering 6 3 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Final

Arenakapacitet 5 750 5 750

Publiksnitt 4 947 4 980

Beläggningsgrad 86% 87%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 474 455

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 595 573

Hur mår svensk elithockey? 43 Publiksnitt och tabellplacering 7 335 7 724 6 184 6 142 7 924 10 11 17 15 9 7 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Djurgårdens IF Djurgårdens säsong slutade med en sjundeplats i grundserien. Det nedskrivningar var klubbens resultat inte lika bra som året innan. resulterade i play in till slutspelet där laget segrade mot Brynäs. I Klubben hade dock ett fortsatt positivt resultat om 816 tusen kvartsfinalen tog dock säsongen slut då Djurgården förlorade mot kronor (6 878 tusen kronor). De två senaste årens goda resultat Frölunda. Trots förlusten var 2015/2016 ett framsteg jämfört har stärkt klubbens egna kapital som 2015/2016 uppgick till 5 279 med förgående år. Djurgården placerade sig bättre i grundserien tusen kronor (4 783 tusen kronor). och avancerade ett steg i slutspelet. Tack vare fler poäng sänkte klubben både lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng. Detta skedde trots att lönekostnaderna (se sidan 18) och sponsorintäkterna ökade. Klubben lyckades däremot inte fylla Hovet lika framgångsrikt som under 2014/2015. Publiksnittet slutade på 7 335 personer (7 924 personer) och beläggningsgraden på 91 procent (98 procent). Ekonomiskt var 2015/2016 ett relativt bra år för Djurgården. De ökade sin nettoomsättning med nästan 8 procent, vilket främst förklaras av att klubben fick full ersättning från SHL. 2014/2015 var Djurgården nykomlingar i ligan. De avstod då en del av sin ersättning till den så kallade fallskärmen som beskrivs på sidan 13. Under 2015/2016 ökade intäkterna, men också kostnaderna för souvenirer jämfört med föregående år. På kostnadssidan i övrigt ökade framför allt personalkostnader med drygt 17 procent. Personalkostnaderna stod för 59 procent (57 procent) av de totala kostnaderna. Djurgården låg därmed fortfarande under snittet för SHL. På grund av ökade kostnader och engångsposter i form av

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

12% 14% 7% 3% 38% 41% 34% 35% 59% 57%

3% 2% 47% 48%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt

44 | Hur mår svensk elithockey? Djurgårdens IF 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 105 854 98 448 Tabellplacering 7 9 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in

Arenakapacitet 8 094 8 094

Publiksnitt 7 335 7 924

Beläggningsgrad 91% 98%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 416 462

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 572 660

Hur mår svensk elithockey? 45 Publiksnitt och tabellplacering 4 305 2 974 3 886 2 971 5 610 11 17 12 19 16 11 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Rögle BK Rögles första säsong som återvändare till SHL slutade med en Under sin första SHL-säsong förbättrade Rögle resultatet jämfört elfte plats. Säsongen tog alltså slut redan efter grundserien. med föregående år. Resultatet efter skatt uppgick till 2 523 tusen Uppflyttningen till SHL 2015/2016 resulterade i en markant kronor (-460 tusen kronor). Som en följd av det positiva resultatet ökning av klubbens nettoomsättning. Nettoomsättningen slutade förbättrades det egna kapitalet och uppgick till 4 114 tusen kronor på 100 325 tusen kronor (76 443 tusen kronor), det vill säga 31 (1 590 tusen kronor). procent högre än föregående säsong. Den ökade omsättningen förklaras främst av högre reklam- och sponsorintäkter. De ökade med 85 procent och stod säsongen 2015/2016 för 47 procent (33 procent) av klubbens nettoomsättning. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL som är mycket högre än ersättningen i Hockeyallsvenskan. Som nykomlingar fick dock Rögle mindre ersättning än övriga SHL-klubbar på grund av fallskärmen, se sidan 13. Publiksnittet fick sig en ordentlig skjuts tack vare uppflyttningen. Klubbens publiksnitt låg på 4 305 personer (3 008 personer) och beläggningsgraden i grundserien uppgick till 85 procent (60 procent). Som en konsekvens av uppflyttningen ökade Rögles personal- kostnader. Det är naturligt då spelartruppen förbättrades för att klara av nivån i SHL. Totalt ökade klubbens kostnader med 32 procent och personalkostnaderna stod i princip för hela ökningen. Detta syntes tydligt när vi jämförde klubbens fördelning av kostnader 2014/2015 med 2015/2016. 2015/2016 stod personalkostnaderna för 72 procent av klubbens totala kostnader jämfört med 58 procent året innan.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015

14% 27% 28% 41% 39% 40% 72% 58%

1%

1% 47% 33%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer

46 | Hur mår svensk elithockey? Ej kvalificerade för slutspel

Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong

Rögle BK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 100 325 76 443 Tabellplacering 11 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) *

Arenakapacitet 5 051 5 051

Publiksnitt 4 305 3 008

Beläggningsgrad 85% 60%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 595 *

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 758 *

Hur mår svensk elithockey? 47 Publiksnitt och tabellplacering 5 446 3 618 5 027 5 148 2 445 12 13 18 11 6 8 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Örebro HK 2015/2016 gjorde Örebro sin tredje raka säsong i SHL och slutade Kostnadssidan ökade dock mer än intäkterna, på totalnivå med som nia i grundserien. Örebro spelade play in till slutspelet mot 16 miljoner kronor eller 18 procent. Personalkostnaderna ökade HV71, vilket slutade med förlust i två raka matcher. För andra med 8 miljoner kronor och avskrivningarna med 5 miljoner kronor. säsongen i rad hade Örebro seriens bästa beläggningsgrad med Avskrivningarna gjordes främst på den goodwill som uppkom i 99 procent (99 procent) Publiksnittet låg på 5 446 personer (5 samband med att aktiebolaget tog över elitlicensen. Örebro visade 148 personer). Ökningen möjliggjordes av att arenan byggdes en förlust efter skatt på 3 545 tusen kronor. Aktiebolagets egna om och fick ytterligare 300 platser. Örebro upprättar inte någon kapital uppgick till 4 213 tusen kronor, det vill säga strax över de koncernredovisning. Det innebär att siffrorna som analyserats fyra miljoner kronor som licensnämnden kräver av licenssökande för Örebros räkning är något lägre än de koncernsiffror som bolag. analyserats för övriga klubbar. Örebro har ett managementbolag för all försäljning på arenan och lite övrig verksamhet. Det bolaget omsatte cirka 10 miljoner kronor. Inför säsongen 2015/2016 flyttades elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag. Därför analyserade vi aktiebolaget 2015/2016 och föreningen 2014/2015. Omsättningen ökade med 10 procent och uppgick 2015/2016 till knappt 100 miljoner kronor. Vi fick ingen intäktsfördelning för säsongen 2014/2015 och kunde därför inte se vad ökningen berodde på. En förklaring kan vara att högre publiksiffror inneburit högre biljettintäkter. Örebro spelade sin tredje säsong i SHL och mer etablerade klubbar har i allmänhet lättare att attrahera sponsorer.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 7% 23% 30% 33% 64% 67%

5% 0% 70%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer

48 | Hur mår svensk elithockey? Ej erhållit uppdelning av intäkterna för säsongen 2014/2015

Örebro HK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 99 274 90 034 Tabellplacering 8 6 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Ut i Play in Kvartsfinal

Arenakapacitet 5 500 5 200

Publiksnitt 5 446 5 148

Beläggningsgrad 99% 99%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 520 430

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 902 *

Hur mår svensk elithockey? 49 Publiksnitt och tabellplacering 7 725 6 258 6 114 5 794 5 667 13 19 21 13 15 12 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Malmö Redhawks 2015/2016 var Malmö tillbaka i svensk hockeys finrum för första Den stora ökningen av personalkostnader och det faktum att gången sedan uttåget säsongen 2004/2005. Klubben slutade på klubben fick lägre ersättning från SHL under sitt första år i ligan en tolfte plats och höll sig kvar i SHL utan kval. Ekonomiskt innebar innebar ett underskott i driften. Klubben redovisade ett resultat uppflyttningen att omsättningen ökade med hela 44 procent. Den efter skatt på -7 850 tusen kronor (133 tusen kronor). Det egna totala nettoomsättningen uppgick till 80 095 tusen kronor (55 636 kapitalet i klubben uppgick till 5 758 tusen kronor (4 608 tusen tusen kronor). kronor). Trots en stor förlust var det egna kapitalet högre jämfört med 2014/2015. Förklaringen är ett aktieägartillskott om Den största ökningen kom från reklam- och sponsorintäkterna som 9 miljoner kronor. Notera att siffrorna ovan avser aktiebolaget ökade med hela 17 miljoner kronor eller 71 procent. En stor del av som har elitlicensen, då föreningen inte har upprättat någon ökningen utgjordes av ersättningen från SHL. Avancemanget till koncernredovisning. SHL lockade malmöiterna till hockeyrinken och publiksnittet ökade från 6 258 personer 2014/2015 till 7 725 personer 2015/2016. Därigenom ökade beläggningsgraden till 61 procent (50 procent). Intäkterna från entrébiljetter ökade med 7 879 tusen kronor eller 26 procent jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna ökade med 55 procent jämfört med 2014/2015. Den största förändringen noterades för personalkostnader som ökade med hela 83 procent jämfört med förgående säsong i Hockeyallsvenskan. Även klubbens övriga kostnader ökade under året med totalt cirka 26 procent.

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 1% 2% 30% 48% 47% 53% 64% 51%

44%

5% 52% 1%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer

50 | Hur mår svensk elithockey? Ej kvalificerade för slutspel

Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong

Malmö Redhawks 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 80 095 51 308 Tabellplacering 12 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) *

Arenakapacitet 12 600 12 600

Publiksnitt 7 725 6 258

Beläggningsgrad 61% 50%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 571 *

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 689 *

Hur mår svensk elithockey? 51 Publiksnitt och tabellplacering 3 127 2 820 2 880 2 890 3 018 14 26 17 14 14 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Div.1

Karlskrona HK Genom att slå Västerås i direktkvalet 2014/2015 lyckades uppgick till 79 procent (69 procent). Det var högst i hela SHL Karlskrona avancera till SHL för första gången i klubbens historia. relativt sett. Publiksnittet ökade bara med 11 procent trots Lagets första säsong i Sveriges högsta hockeyliga var ingen uppflyttningen till SHL. Publiksnittet låg på 3 127 personer (2 820 framgång poängmässigt. Klubben spelade bara ihop 31 poäng, personer) och beläggningsgraden på 87 procent (81 procent). Den vilket gav en sista plats i ligan. Karlskrona fick kvalspela för att blygsamma ökningen kan förklaras av att beläggningsgraden var stanna kvar i SHL och i ett playoff-möte mot AIK vann Karlskrona hög redan i Hockeyallsvenskan året innan. med 4-1 i matcher. På grund av den dåliga poängskörden blev För säsongen 2015/2016 redovisade Karlskrona en vinst om klubbens lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per 9 242 tusen kronor (41 tusen kronor). Den 30 april 2016 överläts vunnen poäng väldigt höga 2015/2016. Karlskrona behöver inte elitverksamheten till ett aktiebolag. Det påverkade klubbens resultat upprätta någon koncernredovisning och siffrorna nedan avser positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. Om överlåtelsen räknas därför endast moderföreningen som hade elitlicensen 2015/2016. bort var 2015/2016 ett tungt år med ett resultat på -4,5 miljoner Det finns ett dotterbolag (KHK Försäljning AB) med en omsättning kronor. Flytten av elitverksamheten till ett aktiebolag gjorde att till extern part på 8 miljoner kronor som inte inkluderats nedan. föreningens egna kapital ökade kraftigt. Per balansdagen uppgick Omsättningsmässigt var 2015/2016 ett stort lyft för klubben kapitalet till 9 393 tusen kronor. Om överlåtelsen inte hade skett som ökade nettoomsättningen med hela 87 procent. Liksom skulle föreningens egna kapital ha varit förbrukat. för övriga nykomlingar förklaras ökningen främst av den högre SHL-ersättningen. Intäkterna för reklam och sponsring ökade med 233 procent och stod 2015/2016 för 57 procent (32 procent) av klubbens totala nettoomsättning. Kostnadsmässigt sköt Karlskronas lönekostnader i höjden och ökade med totalt 128 procent. En förklaring är att det krävs andra spelarlöner och spelarmaterial för att kunna stanna kvar i SHL. Personalkostnaderna stod för en väldigt hög procentuell del av klubbens totala kostnader och

Fördelning av Fördelning av Fördelning av Fördelning av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 13% 20% 20% 30% 1% 29% 35% 79% 1% 69% 12% 1%

57% 32%

Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer

52 | Hur mår svensk elithockey? Fortsatt spel i SHL via kval

Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong

Karlskrona HK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 55 228 29 580 Tabellplacering 14 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) *

Arenakapacitet 3 464 3 464

Publiksnitt 3 127 2 820

Beläggningsgrad 90% 81%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 039 *

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 022 *

Hur mår svensk elithockey? 53 Slutlig analys

54 | Hur mår svensk elithockey? 05 Hur mår svensk elithockey? 55 05

Vikten av bolagsstruktur Som tidigare nämnts är den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan att SHL-klubbarna får över 20 miljoner kronor För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens mer per säsong. Dessa intäkter är det mest handfasta att beakta måste bolaget eller föreningen som ansöker ha stabil ekonomi, när en elitlicens ska värderas. god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt Det överenskomna värdet är vanligtvis väsentligt högre än en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi vad tillgången är värderad till i föreningens balansräkning. menas att det egna kapitalet i den förening eller det aktiebolag Föreningen får en stor realisationsvinst i resultaträkningen som söker licens inte får understiga fyra miljoner kronor under det år som elitlicensen överlåts och det egna kapitalet ökar till två år i följd. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga följd av ett positivt resultat. Detta gör att föreningen kan skicka inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. aktieägartillskott till aktiebolaget under kommande år för att Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med täcka eventuella förluster. Om förlusten i aktiebolaget är större än degradering från SHL. (1) avskrivningen av goodwill (2) går det alltså att täcka förlusten med 14 klubbar spelade i SHL säsongen 2015/2016. Under 2016/2017 aktieägartillskott. kommer sju klubbar att bedriva sin elitverksamhet i aktiebolag som är dotterbolag till huvudföreningen. Fyra av dessa har Första året görs ingen avskrivning på den goodwill som uppkommit överlåtit elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag under i aktiebolagets balansräkning under förutsättning att överlåtelsen räkenskapsåret 2015/2016. Övriga sju klubbar har fortfarande sin skedde på räkenskapsårets sista dag. Föreningen kan dock skicka elitverksamhet registrerad i huvudföreningen. ett aktieägartillskott till dotterbolaget redan samma år, vilket gör att föreningens egna kapital minskar och dotterbolagets egna Skillnaden mellan aktiebolag och förening kapital ökar. Det innebär att det hela tiden kommer att vara ett års Den största skillnaden mellan att driva en verksamhet i aktiebolag förskjutning. Det år som föreningen inte har något eget kapital jämfört med i en förening är möjligheten att sprida ägandet och kvar, det vill säga när möjligheten till aktieägartillskott saknas, ta in externt kapital. Föreningen måste dock äga minst 51 procent behöver aktiebolaget ändå göra en avskrivning på goodwillposten. av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt möjliggör detta att kapital Med andra ord – detta specifika år går det inte att täcka en förlust i tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den ekonomiska effekten mer aktiebolaget med ett aktieägartillskott. osäker, då externa investerare kan kräva avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan påverka bolagets egna Om det går att visa att elitlicensens marknadsvärde överstiger kapital negativt. noll när den är fullt avskriven finns det möjlighet till omvärdering/ uppskrivning. I annat fall förutsätter överlåtelsen att aktiebolaget Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten i ett bolag jämfört med i en förening – aktiebolaget blir momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får klubben dra av ingående moms på inköp. En stor del av bolagets kostnader utgörs av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Det innebär en övervikt på utgående moms. När utgående moms ska betalas på försäljning blir effekten något av följande: • Om motparten är en privatperson får denne stå för momsdelen, vilket innebär ett högre pris för kunden. Om motparten är ett företag (exempelvis sponsring och reklam) har företaget i fråga avdragsrätt för momsen. Det gör att effekten blir noll i slutändan trots ett högre försäljningspris. • Klubben får stå för denna del, vilket innebär lägre marginal på sålda produkter och tjänster. Komplicerat att värdera elitlicenser Vid själva överlåtelsen av elitlicensen får flytten av elitverksamheten också en bokföringsmässig konsekvens. Elitlicensen överlåts från föreningen till aktiebolaget till ett överenskommet värde. För klubbarna som senast överlät sina licenser har värdet motsvarat ungefär ett års intäkter för mediarättigheter plus exempelvis balanserade spelarutgifter. Ersättningen från SHL är garanterad så länge klubben spelar i ligan.

(1) Källa: Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet (2) Det övervärde som uppstår vid förvärvet av elitverksamheten. Det pris som aktiebolaget betalar överstiger värdet på de materiella 56 | Hur mår svensk elithockey? tillgångarna kopplade till elitverksamheten, exempelvis balanserade spelarutgifter, och mellanskillnaden behandlas som goodwill. 05

kan bära sina egna kostnader för att över tid, bibehålla ett eget Hur undvika värderingsproblematik? kapital om fyra miljoner kronor. Kortsiktigt går det alltså att ”flytta” Det finns exempel från andra högstaligor, bland annat den finska, eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget, men i slutändan är där klubbarna köper en aktiepost i ligan till ett fast pris. När en det ett nollsummespel. ny klubb avancerar till ligan köper denna klubb den degraderade klubbens aktier till ett värde som redan är förutbestämt. På så sätt En frågeställning som uppstår när elitlicensen överlåts till ett uppstår ingen värderingsproblematik när spelrättigheten överlåts fastställt marknadsvärde är följande: Om klubben ramlar ur SHL från en förening till ett dotterbolag inom samma klubb. – går det då att visa att elitlicensen fortfarande är värd så mycket som den var när klubben spelade i SHL? Detta är något som Vi anser att värderingen av elitlicenser, konsekvenserna av klubben och aktiebolagets revisor måste ta ställning till. Kommer överlåtelser och effekterna av att driva elitverksamhet i aktiebolag man fram till att elitlicensen är övervärderad när klubben ramlat respektive förening är områden som måste belysas i diskussioner ur SHL kan det bli aktuellt med en omvärdering/nedskrivning. Det om svensk hockeys utveckling. Det finns grundläggande skillnader påverkar i så fall resultatet negativt. Det egna kapitalet skulle också vad gäller syftet med verksamheten i en idrottsklubb kontra minska i motsvarande mån och sannolikt vara förbrukat. ett vinstdrivande bolag. Det kan vara problematiskt att lagar och regler för aktiebolag inte är anpassade till den verksamhet Resonemanget ovan visar på skillnaderna mellan att bedriva som elitidrottslag bedriver. Trots detta driver allt fler klubbar elitverksamheten i ett aktiebolag jämfört med i en förening. Att sina elitverksamheter i aktiebolag. Kanske är framtiden en ny driva verksamheten i aktiebolag möjliggör extern finansiering associationsform som är anpassad till idrottsklubbarnas paradox – samtidigt som aktiebolaget blir momspliktigt. Extern finansiering sportslig framgång kontra finansiell stabilitet och lönsamhet. kan vara av godo på lång sikt, men det beror till stor del på motpartens syfte med investeringen. Att värdera elitlicenser vid överlåtelser är komplicerat – framförallt om klubben skulle ramla ur SHL. Då kan det bli aktuellt med en nedskrivning som kan eliminera det egna kapitalet helt. En koncernintern försäljning med stor reavinst som följd gör det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan förening och aktiebolaget. Oavsett vilken väg man väljer att gå handlar det om att klubben ska kunna bära sina egna kostnader på lång sikt och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt.

Hur mår svensk elithockey? 57 05

Ökad SHL-ersättning – ökade personalkostnader för sändningsrättigheterna. Vi tror att denna utveckling kommer fortsätta under kommande år och att personalkostnaderna kommer Den främsta anledningen till att klubbarna i SHL kämpar ekonomiskt att följa efter. är de höga personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för För att följa upp problemet med ökade personalkostnader har vi 62 procent av de totala kostnaderna i SHL. Då rörelseresultatet varit i kontakt med representanter från de olika SHL-klubbarna och i princip är plus/minus noll för ligan som helhet (se sidan 8) personer med stor insyn i svensk elitishockey. Vi har då noterat att uppgår personalkostnaderna till mer än hälften av SHL:s totala det inte finns något samarbete mellan klubbarna i SHL vad gäller nettoomsättning. En trend under de senaste säsongerna har varit spelartransfers. Det finns inte heller någon transparens avseende att lönekostnaderna ökar i relation till de totala kostnaderna. lönenivåer som i NHL där spelarlönerna är offentliga. Spelarfacket Lönenivån har ökat i ungefär samma takt som SHL:s ersättning ville bli av med problemet att varken spelare eller klubbar visste till klubbarna. Tv-avtalet som tecknades inför säsongen vilken lönenivå som var marknadsmässig, då det inte fanns 2010/2011 gav klubbarna 70 procent mer i ersättning jämfört något att jämföra med. Samma problem ser vi i svensk hockey. med säsongen innan. Under de följande två säsongerna ökade Offentliga löner är dock inte ett alternativ för SHL på grund av den personalkostnaderna med i snitt 8,5 miljoner kronor (12 procent) arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige och fackets starka ställning. per klubb (1). Under samma period ökade intäkterna lika mycket, Samma hinder finns för ett eventuellt lönetak. Därmed blir det det vill säga med 12 procent. I absoluta tal ökade intäkterna med också svårt för klubbarna att öka transparensen och föra en dialog 14 miljoner kronor, varav intäkter kopplade till kommersiella om spelarlöner vid potentiella transfers. rättigheter stod för 10 miljoner kronor. Även om ökningen av SHL- bidraget inte har varit lika stor som 2010/2011 fortsätter bidraget att öka. Trenden att lönekostnaderna ökar i ungefär samma takt som SHL-bidraget har också hållit i sig. Högre lönekostnader ökar inte ligans kvalitet Vår slutsats är att när klubbarnas intäkter ökar på grund av högre ersättning från SHL ökar klubbarnas lönekostnader i motsvarande mån. Alla klubbar får lika hög ersättning, vilket innebär att klubbarnas köpkraft ökar lika mycket. Konsekvensen av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader i ligan. Det är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort sikt då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat. Snarare är det så att de som redan spelar i ligan får högre lön – antingen av sitt nuvarande lag eller av ett nytt lag som i och med ökad ersättning kan betala högre lön. Om ett lag väljer att lägga dessa pengar på något annat riskerar de en sämre spelartrupp än sina konkurrenter. Den högre ersättningsnivån är dock inte bara av ondo – den kan bidra till att spelare stannar längre i SHL än de annars skulle ha gjort. Den högre ersättningsnivån innebär även att utländska spelare kan värvas till ligan. Ersättningen kommer dock aldrig vara så stor att SHL kan konkurrera med KHL eller NHL. Därför anser vi att en ökad lönebudget på några miljoner inte kommer att ge någon märkbar kvalitetshöjning på ligan som helhet. Om enskilda klubbar skulle öka sina intäkter genom bättre sponsoravtal eller högre publiksiffror skulle de kunna välja att använda pengarna till annat än högre löner. Men när alla klubbar får en lika stor del av kakan blir det ett nollsummespel. Detta gynnar främst spelare och agenter i stället för att stärka klubbarnas finansiella ställning. Under de senaste fem säsongerna har ersättningen från SHL ökat med cirka 25 procent. Ersättningen fortsätter att öka när ligans marknadsvärde ökar och varumärket SHL stärks – tv-bolagen är därmed beredda att betala allt mer

58 | Hur mår svensk elithockey? 05

Det finns dock undantag och det är rookiekontrakten som SHL SHL och ökade löner i ligan. Ersättningen för mediarättigheter har förhandlat fram för alla spelare i SHL mellan 18-21 år. kommer troligen också att öka framöver. Vi menar att klubbarna Rookiekontrakten innebär att det finns en minimilön som baseras skulle kunna ta ansvar för utvecklingen av svensk hockey genom på rookiespelarens ålder och fastställda bonusar som baseras att tillsammans komma överens om att fondera en bestämd på olika prestationer. Rookielönerna ligger på cirka 18 000–50 procentsats av ersättningen. 000 i månaden. Klubbarna i SHL använder sig uteslutande av Säsongen 2016/2017 kommer ersättningen till varje SHL-klubb rookiekontrakt när de kontrakterar spelare mellan 18-21 år, även inklusive centrala avtal att uppgå till 28 500 tusen kronor. Det är fast det skulle vara möjligt att teckna andra avtal. Dessa avtal ger en ökning på cirka 11 procent jämfört med förgående säsong. Vårt SHL-klubbarna möjligheten att ha flera talangfulla rookiespelare förslag skulle innebära att 11 procent av ersättningen fonderas i truppen till en relativt låg lönenivå. Avtalen ger även ytterligare med en öronmärkning. Exakt vad pengarna ska öronmärkas för incitament för att satsa på unga spelare. får klubbarna diskutera, men pengarna får inte användas för att Även om dessa kontrakt är ett steg åt rätt håll behövs ytterligare värva nya spelare eller öka lönerna för befintliga spelare. På kort åtgärder för att SHL-klubbarna ska kunna förändra trenden sikt kan förslaget leda till att enstaka spelare lämnar SHL eller att avseende spelarlönerna. potentiella värvningar förloras. Vi tror dock inte att ligans kvalitet skulle påverkas nämnvärt då arbetsmarknaden är begränsad både Fondera del av SHL-ersättningen gällande utbud och efterfrågan. På lång sikt kan förslaget leda Ett alternativ för svensk ishockey mot bakgrund av rådande lagar till en bättre och stabilare ekonomi för klubbarna i SHL, vilket i och regler är att fondera en del av SHL-ersättningen. Som vi förlängningen bidrar till att utveckla svensk ishockey i rätt riktning. förklarat ovan finns det ett samband mellan ökad ersättning från

(1) Siffran avser de fem klubbar som spelade i ligan alla tre säsonger och där vi haft tillgång till tillförlitlig data. Hur mår svensk elithockey? 59 Appendix – upplysningar

Vi har valt att i så hög utsträckning som möjligt basera vår analys på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att visa lagens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att inkludera koncerninterna transaktioner. I de flesta fall finns också flera bolag kopplade till en klubb utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att stödja elitverksamheten och generera intäkter och vinster. Flera klubbar bedriver elitverksamheten i ett aktiebolag, medan exempelvis juniorverksamhet drivs i föreningen. Föreningens huvudsakliga syfte är att slussa in talanger till elitverksamheten och generera framtida intäkter alternativt hålla lönekostnaderna på lägre nivå jämfört med externa spelarrekryteringar.

60 | Hur mår svensk elithockey? Siffrorna i rapporten har hämtats från följande Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers källor vilket måste beaktas när jämförelser görs. Hockey, VLH 2015/2016 respektive 2014/2015. Siffrorna återkommer på flera ställen i rapporten. Örebro HK: Årsredovisning Örebro Elithockey AB 2015/2016 och Årsredovisning Örebro Hockey Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF Klubb 2014/2015. 2015/2016 respektive 2014/2015. Karlskrona och Malmö behöver inte upprätta Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens någon koncernredovisning givet sin storlek. IF Ishockeyförening 2015/2016 respektive Örebro har inte heller behövt upprätta någon 2014/2015. koncernredovisning. I Örebros fall gäller också Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda att de legala enheterna skiljer sig åt mellan Hockey Club 2015/2016 respektive 2014/2015. åren då elitlicensen överläts till ett aktiebolag Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad inför säsongen 2015/2016. Vad gäller Bollklubb Ideell Förening 2015/2016 respektive Leksand har vi inte haft tillgång till föreningens 2014/2015. koncernredovisning. Detta borde dock inte påverka siffrorna nämnvärt i de avsnitt av HV71: Koncernredovisning HV71 (ideell rapporten där klubben inkluderas. förening) 2015/2016 respektive 2014/2015. I granskningen har vi jämfört de senaste Karlskrona HK: Årsredovisning Karlskrona säsongerna på totalnivå och då utgått från de Hockeyklubb 2015/2016 respektive 2014/2015. klubbar som spelade i SHL respektive säsong. Leksands IF: Koncernredovisning Leksands Vid jämförelser på klubbnivå har vi däremot IF Ishockey AB (publ) 2015/2016 respektive utgått från de lag som spelade i SHL säsongen 2014/2015. 2015/2016. Föregående års siffror redovisas inom parantes. Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening 2015/2016 respektive 2014/2015. Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015. Malmö Redhawks: Årsredovisning Malmö Redhawks Ishockey AB 2015/2016 respektive 2014/2015. Modo Hockey: Koncernredovisning Modo Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015. Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK 2015/2016 respektive 2014/2015. Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015.

Hur mår svensk elithockey? 61 Anteckningar

EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory

Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.

EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.

© 2017 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se

EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.