Ökad Tillgänglighet I Slite,Klintehamn Och Hemse

Ökad tillgänglighet i Slite,Klintehamn och Hemse

Inventering och åtgärdsplan av enkelt avhjälpta hinder

Dokumentinformation

Titel Ökad tillgänglighet i Slite, Klintehamn och Hemse – Inventering och åtgärds- plan av enkelt avhjälpta hinder

Datum Oktober 2009

Upphovsrätt kartor Gotlands kommun, © Copyright Tekniska förvaltningen

Beställare

Lennart Klintbom (projektansvarig)

Konsult

Morteza Ghoreishi (uppdragsansvarig) Jenny Carlsson (biträdande uppdragsansvarig) Jenny Sirland Martin Larbo

Sammanfattning

Boverket har utarbetat föreskrifter till en lag och allmänna råd om undanröjan- de av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser som trädde i kraft den 1 december 2003.

Enligt Boverkets föreskrifter avses med enkelt avhjälpta hinder sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen, kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för kommunen.

De stråk som inventerades i Slite omfattades av ca 8 km, i Klintehamn av 3,1 km och i Hemse av 4,4 km gångvägar som är framtagen av ansvariga tjäns- temän på Gotlands kommun.

Inventeringen skedde enligt den checklista Boverket har gett ut. I samråd med kommunen minskades och modifierades kontrollpunkterna i Boverkets checklista för att den ska vara mer relevant för inventering av enkelt avhjälpta hinder i gatumiljö längs med de redan bestämda stråken.

Inventeringarna genomfördes med handdatorer. Databasen från inventeringen gjordes sökbara i en GIS-miljö med illustrativa kartor där inventeringsobjekten finns markerade.

Inventeringsmaterial analyserades och åtgärdslistor med grova kostnadsupp- skattningar upprättades.

De objekt som inventerades var lutningar, vilplatser, handikapplatser, gångpassager, trappor, hinder och busshållplatser.

Förord

Sverige har förbundit sig att följa de standardregler om delaktighet och jämlik- het för människor med funktionsnedsättningar som FN:s generalförsamling antog 1993. Den femte standardregeln behandlar ämnet tillgänglighet och innebär att den fysiska miljön ska göras tillgänglig för alla. Ett annat viktigt dokument från FN är konventionen om barns rättigheter. Barnkonventionen påpekar särskilt att varje barn med handikapp har rätt att till individuell utveck- ling för att få ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva delta- gande i samhället

Trots alla lagar och reformer finns det många brister i den fysiska miljön, brister som medför att människor hindras i det dagliga livet. Det finns målpunkter som inte kan nås utan hjälpinsatser och oberoendet minskar.

Arbetet med att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder i Gotlands kommun utgår från dessa grundprinciper. Alla har rätt till och ska ges möjlighet till att delta i det dagliga samhällslivet på jämlika villkor. Detta dokument ska vara en hjälp i arbetet med att nå detta.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 3

FÖRORD 5

1 INLEDNING 9 1.1 BAKGRUND 9 1.2 SYFTE 9 1.3 METOD 10 1.4 AVGRÄNSNING 10 1.6 BEGREPPSFÖRKLARINGAR 11

2 RESBEHOV OCH PRIMÄRA STRÅK 13 2.1 START- OCH MÅLPUNKTER 13 2.2 PRIMÄRA STRÅK 13

3 INVENTERING AV STRÅKENS ANVÄNDBARHET 17 3.1 METOD FÖR INVENTERING 17 3.2 METOD FÖR ANALYS AV STRÅKENS NUVARANDE ANVÄNDBARHET 17

4 STRÅKENS ANVÄNDBARHET I SLITE, KLINTEHAMN OCH HEMSE 18 4.1 LUTNINGAR 18 4.2 VILPLATSER 21 4.3 HANDIKAPPARKERINGAR 25 4.4 GÅNGPASSAGER 29 4.5 TRAPPOR 29 4.6 HINDER 29 4.7 HÅLLPLATSER 30

5 ÅTGÄRDSANALYS OCH ÅTGÄRDSPROGRAM 32 5.1 ANALYS AV MÖJLIGA ÅTGÄRDER 32 5.2 KOSTNADER 41

6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 42

7 FORTSATT ARBETE 43

8 REFERENSER 44

Bilagor

Bilaga 1 Åtgärdsprogram för Slite Bilaga 2 Åtgärdsprogram för Klintehamn Bilaga 3 Åtgärdsprogram för Hemse

1 Inledning

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till detta arbete, och vad som är arbetets syfte. Dessutom klargörs vilken metod som använts och de geografiska av- gränsningarna.

1.1 Bakgrund I många kommuner som arbetat för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade har arbetet främst koncentrerats till lokaler av olika slag, och att för- bättra möjligheterna att ta sig tagit in och ut ur dessa. Att ta sig till och från dessa start- och målpunkter har inte diskuterats i samma omfattning.

Av alla fotgängare i olika åldrar finns det funktionshindrade som har särskilda behov för att kunna ta sig fram. I Sverige bedöms enligt Hjälpmedelsinstitutet minst 1,2 miljoner personer ha någon form av permanent funktionsnedsättning. En tredjedel av dessa personer hade i december 2002 kommunalt färdtjänsttillstånd1.

Andelen funktionshindrade för olika ålderskatego- rier uppgår till mellan 9 och 61 %2, som dia- grammet till höger visar. Andelen personer med funktionsnedsättningar samt nedsättningens svå- righetsgrad ökar även med åldern.

Källa: Tillgänglig stad, Svenska kommunförbundet, 2003

Exakt hur många med funktionshinder som det finns i Gotlands kommun är svårt att säga, och än svårare att systematisera dem i lika grupper. Vissa har fler funktionshinder och andra är inte registrerade. Antalet personer med rörel- sehinder som har beviljats parkeringstillstånd i kommunen är cirka 400 per år.

1.2 Syfte Syftet med arbetet är att identifiera och åskådliggöra befintliga brister för olika grupper av funktionshindrade längs utpekade stråk i de centrala delarna av Slite, Klintehamn och Hemse. Syftet är även att ta fram typåtgärder som för- bättrar villkoren och ge en uppskattning om kostnaderna för dessa.

1 Färdtjänst och Riksfärdtjänst 2002, SIKA, 2003 2 Tillgänglig stad, Svenska Kommunförbundet, 2003

1.3 Metod Boverket har utarbetat föreskrifter till en lag och allmänna råd om undanröjan- de av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19), HIN, som trädde i kraft den 1 december 2003.

En ny paragraf i plan- och bygglagen om enkelt avhjälpta hinder trädde även i kraft den 1 juli 2001 (17 kap 21 a § PBL).

”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på all- männa platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas till- gänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienter- ingsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddela- de med stöd av denna lag.” Lag (2001:146)

De stråk som inventerades i Slite omfattades av ca 8 km, i Klintehamn av 3,1 km och i Hemse av 4,4 km gångvägar som är framtagen av ansvariga tjäns- temän på Gotlands kommun.

Inventeringen skedde enligt den checklista Boverket har gett ut. Checklistan är en sammanställning av de hinder som avses enligt föreskrifterna om enkelt avhjälpta (BFS 2003:19 HIN). I samråd med kommunen minskades och modifierades kontrollpunkterna i Boverkets checklista för att den ska vara mer relevant för inventering av enkelt avhjälpta hinder i gatumiljö längs med de redan bestämda stråken.

Inventeringarna genomfördes med handdatorer. Databasen från inventeringen gjordes sökbara i en GIS-miljö med illustrativa kartor där inventeringsobjekten finns markerade.

Inventeringsmaterial analyserades och åtgärdslistor med grova kostnadsupp- skattningar upprättades.

1.4 Avgränsning I denna studie har arbetet begränsats till lokala gångstråk mellan ett antal start- och målpunkter i de centrala delarna av orterna. Mellan dessa rör sig många människor och det finns ett stort antal andra målpunkter i utrednings- områdets närhet. Det är viktigt att påpeka att avgränsningen inte innebär att resterande delar av dessa orter lämnas utan åtgärder, men de ingår inte i denna etapp av arbetet.

1.6 Begreppsförklaringar Funktionsnedsättning - Det uttryck som används i rapporten för att ange en nedsättning i en persons förmåga att förflytta sig i trafiknäten och att använda trafikinformation på det sätt eller i den omfattning som hon eller han önskar. Nedsättningen orsakas av skada, medfött tillstånd eller sjukdom och kan vara bestående eller av övergående natur. I idéskriften beaktas även nedsatt funk- tionsförmåga i samband med hög ålder, samt den ännu inte färdigutvecklade funktionsförmågan hos barn.

Handikapp - Syftar på förhållandet mellan omgivande miljö och individ. Han- dikapp är den begränsning i det dagliga livet som en funktionsnedsättning in- nebär.

Dimensionerande förmåga - Varje individ har en unik förmåga att förflytta sig i trafiken. När det gäller planering och utformning av trafiknät och informa- tionssystem är det emellertid inte möjligt att utgå från enskilda individers trafik- förmåga. Därför föreslås att man först identifierar ett antal grupper som har likartade funktionsbegränsningar och sedan beskriver den kombination av funktionsnedsättningar som är mest hindrande inom respektive grupp. Ut- trycket ”dimensionerande förmåga” används för denna kombination. I Kom- munförbundets idéskrift ”Tillgänglig stad” beskrivs fyra olika kategorier funktionshindrade som i sin tur delas upp i åtta dimensionerade förmågor. Dessa dimensionerande förmågor är: - personer som använder manuell rullstol, - personer som använder elrullstol, - personer som använder rollator, käpp eller kryckkäppar, - personer med nedsatt syn, - personer som är gravt synskadade eller blinda, - personer med nedsatt hörsel, - personer med kognitiv funktionsnedsättning samt - personer med allergi eller överkänslighet.

Personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga Boverkets föreskrifter gäller personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga. Det kan vara personer som har ett eller flera av nedanstående funktionshinder. Här nedan är definitioner enligt Boverkets skrift, Enklare utan hinder, 2005.

 Rullstolsburen – nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben

 Rullstolsburen – nedsatt funktion i armar och bål och ben och har på- tagliga balansproblem

 Rörelsenedsättning – nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem

 Rörelsenedsättning – nedsatt funktion i armar och/eller hand, begrän- sad räckvidd, kortvuxen

 Rörelsenedsättning – nedsatt ork och balansproblem

 Synnedsättning – kan orientera med del av synen, balansproblem

 Synnedsättning – kan orientera med hjälp av teknikkäpp/ledarhund, balansproblem

 Hörselnedsättning – gravt hörselskadad eller döv

 Kognitiv funktionsnedsättning – utvecklingsstörning

 Kognitiv funktionsnedsättning – förvärvad hjärnskada

 Kognitiv funktionsnedsättning – autism och autismliknande tillstånd (definition enligt Riksföreningen Autism)

Stråk - En sammanhängande förbindelse mellan en startpunkt och en mål- punkt. Ett stråk kan sålunda vara en gångväg som utgör en direkt förbindelse mellan en startpunkt och ett närliggande mål. Men det kan också vara en mer långväga förbindelse bestående av länkar i gång- och cykelnätet kombinerade med förflyttningar med buss, tåg eller taxi.

Tillgänglighet - Möjligheterna att nå målpunkter i samhället.

Användbarhet - Anger om stråk eller delar av stråk, kan användas av personer med viss angiven (dimensionerande) funktionsförmåga. Bedömningen omfattar väg och fordon samt den information som behövs för att genomföra förflyttningen.

Hinder – Kan vara både på detalj- och på övergripande nivå. På detaljnivå kan det vara en utformning, anordning eller annat som omöjliggör eller försvå- rar en förflyttning eller minskar säkerhet och trygghet längs ett stråk – det vill säga begränsar stråkets användbarhet. Som hinder betraktas även brister – exempelvis att det saknas ledstråk över öppna ytor, gångbana längs körbana, läsbar trafikinformation för planering av resor med kollektivtrafik eller fastsätt- ningsanordning för rullstol i kollektivtrafikens fordon. På övergripande nivå kan exempelvis avsaknad av en busslinje till ett viktigt resmål vara ett avgörande hinder för tillgänglighet.

Kedjeresa - En resa som innehåller flera typer av förflyttningar, exempelvis en kombination av förflyttning till fots och med buss eller en kombination av för- flyttning med rullstol och med en anpassad bil. Varje delförflyttning kan ses som en ”reslänk” i kedjeresan.

Primära stråk - De stråk som binder samman de viktigaste start- och mål- punkterna inom kommunen.

Taktil – Avser beröring eller känsel. Taktila plattor är plattor som är kännbara med fötterna eller med käpp.

Visuell – Avser något som uppfattas genom syn.

2 Resbehov och primära stråk

I detta kapitel beskrivs hur gångstråken identifierats och vilka start- och målpunkter som tagits fram för Slite, Klintehamn och Hemse.

2.1 Start- och målpunkter Att ta fram befintliga start- och målpunkter för resenärerna är nödvändigt för att kunna gå vidare och se var det är effektivast att satsa sina resurser. En startpunkt kan vara enstaka större bostadshus eller del av ett större bostads- område. Målpunkter kan vara en specifik byggnad eller en anläggning, som apotek, bibliotek eller idrottsanläggningar. Parkeringsplatser och hållplatser, är egentligen inte ett mål utan mer en bytespunkt i kedjeresan.

2.2 Primära stråk De primära stråken är de stråk som har de största resbehoven eller har andra stora värden. Dessa andra värden kan vara att stråket är ett attraktivt prome- nadstråk eller att målpunkten har en särskild betydelse för personer med nedsatt funktionsförmåga av något slag. Stråken har tagits fram i samråd med kommunen i tidigare studier.

Karta 2.1 Målpunkter och de inventerade stråken i Slite

Karta 2.2 Målpunkter och de inventerade stråken i Klintehamn

Karta 2.3 Målpunkter och de inventerade stråken i Hemse

3 Inventering av stråkens användbarhet

I detta kapitel beskrivs inventeringen och vilka hjälpmedel som använts. Däref- ter beskrivs hur informationen från fältinventeringen hanteras, och kapitlet av- slutas med en redovisning av en del av resultaten från inventeringen i Slite, Klintehamn och Hemse. I databasen som levereras tillsammans med rapporten finns de kompletta resultaten från inventeringen.

3.1 Metod för inventering Inventering på karta Inventeringen på karta sker med fördel innan inventeringen i fält, då den kan fungera som ett underlag för fältinventeringen. Kartinventeringen inriktas på att undersöka saker som stora avstånd eller höjdskillnader, barriärer i form av vattendrag eller järnvägsspår och starkt trafikerade gator. I det aktuella fallet är denna inventering inte särskilt omfattande, då området är begränsat.

Inventering i fält Det finns många saker i den fysiska utemiljön som kan vara ett hinder för de funktionshindrade, vilket medför att fältinventeringen blir omfattande. Lutning- ar, vilplan, sittplatser, taktila markeringar, kantstenshöjder, belysning, ytbe- läggning; allt ska inventeras. För att underlätta denna inventering finns det hjälpmedel att ta till. Handdator, som kopplas till en GPS, är det primära hjälp- medlet.

Med utgångspunkt från Boverkets föreskrifter har SWECO tagit fram formulär för handdatorer och utvecklat en koppling mellan databasen som tas fram av inventeringen till kartprogrammet ArcMap. Kopplingen gör det möjligt att an- vända sig av handdatorer vid inventeringen och att göra sökningar efter brister i resultatet. Analysen blir bättre och kan redovisas enklare, och det underlättar också för kommunens fortsatta arbete där uppdateringar och nya sökningar kan göras lättare.

Vid inmätningen är även andra verktyg till stor hjälp. Ett digitalt vattenpass som ger lutningsprocent, kontrastmätare och vanliga tumstockar är alla viktiga hjälpmedel vid inventeringen.

3.2 Metod för analys av stråkens nuvarande användbarhet När inventeringen är klar förs informationen över från handdatorerna till en gemensam databas. Via databasen, som är kopplad till en karta för att över- skådligt kunna redovisa resultaten, går det att göra sökningar efter brister på stråken. Vad som är en brist varierar beroende från person till person.

Det finns ett antal grupper med olika grader av handikapp. Dessa grupper är personer som använder manuell rullstol, personer som använder elrullstol, personer som använder rollator, käpp eller kryckkäpp, personer med nedsatt syn, personer som är gravt synsvaga eller blinda, personer med nedsatt hör- sel, personer med kognitiv funktionsnedsättning.

De gränsvärden som använts för dessa grupper återfinns i Boverkets föreskrif- ter vilka är implementerade i inventeringsformulären.

4 Stråkens användbarhet i Slite, Klintehamn och Hemse

De barriärer som finns inne i de aktuella områdena på orterna består mesta- dels av vägar. Dessa vägar korsas av övergångsställen/passager längs strå- ken. Fältmätningarna på orterna ligger till grund för beskrivningarna nedan av de olika objekten. Hållplatserna inom kollektivtrafiken har dokumenterats och utgör målpunkter.

4.1 Lutningar För starka lutningar är ett stort hinder för vissa funktionshindrade. En i övrigt bra gångväg kan göras omöjlig för vissa grupper att använda på grund av för stora nivåskillnader. Lutningar över åtta procent är ett problem även om det bara rör sig om en kort sträcka, som en nedsänkt gångbana vid utfart eller liknade. Även mindre lutningar på längre sträckor kan bli ett problem om det inte finns vilplan som möjliggör paus. Dessutom kan tvärlutningen, det vill säga lutningen i sidled, bli ett hinder för vissa grupper av funktionshindrade om den är för stor. Kartorna 4.1 och 4.2 visar var och hur mycket de inventerade gångbanorna lutar i Slite och Hemse. I Klintehamn fanns ingen sträcka med kraftig lutning.

På kartorna redovisas de platser som lutar mellan två och åtta respektive över åtta procent på en sträcka om sex meter eller mer. Dessutom redovisas punktvisa lutningar över åtta procent, vilket ofta är i anslutning till utfarter eller gångpassager där trottoaren blivit avfasad ner mot vägbanan. Personer med elrullstol klarar att ta sig fram där lutningar är mellan 2 och 8 % på sträckor längre än 6 meter. Dessa punkter är markerade med blått i karta nedan. De punkter som är markerade med rött innebär att lutningen är för kraftig för alla rörelsehindrade.

Bilder 1 0ch 2. Exempel på kraftiga lutningar i Slite

Karta 4.1 Inventerade längslutningar i Slite. Lutningar markerade i rött lutar mer än 8 % på en stäcka längre än 6 meter.

Karta 4.2 Inventerade lutningar i Hemse

4.2 Vilplatser Vilplatser i form av bänkar är viktiga längs gångstråken. Möjligheten att stanna upp en stund för att vila kan vara avgörande för om en funktionshindrad ska kunna ta en promenad eller inte. Avstånden mellan bänkarna beror delvis på vilken miljö det är. Några riktvärden på avstånd från varandra kan vara följan- de, som återfinns i skriften ”Stockholm – en stad för alla”;  25 meter i starkt frekventerade områden  100 meter inom bostäders närområden  250 meter i större park- och friluftsområden

Kartorna 4.3 – 4.5 visar hur väl de befintliga sittplatserna täcker det behov som finns idag, och att det finns områden i anslutning till länkarna som saknar bänkar. Förslag till nya bänkar framgår av kapitel 4.

Sammantaget har 109 bänkar inventerats. Flertalet av dessa är sittplatser i anslutning till busshållplatser. Armstöd, som är viktigt för att kunna ta sig upp från bänken, saknas på tre fjärdedelar (78) av bänkarna. Alla bänkar står på en hårdgjord yta, men knappt en tredjedel (26) har inte en hårdgjord yta fram till bänken.

Bild 2 och 3. Exempel på felutformade och vilplatser med bra utformning i aktuella orter

Karta 4.3 Avståndskarta mellan befintliga bänkar i dagsläget i Slite.

Karta 4.4 Avståndskarta mellan befintliga bänkar i dagsläget i Klintehamn.

Karta 4.5 Avståndskarta mellan befintliga bänkar i dagsläget i Hemse.

4.3 Handikapparkeringar Avståndet från en handikapparkering till målpunkt ska inte överstiga 25 meter. Är avståndet större är det en brist för personer med manuell rullstol och personer med rollator, käpp eller kryckkäppar. På de aktuella orterna finns ett flertal handikapparkeringar, men det finns målpunkter där det saknas handikapplatser.

Kartorna 4.6 – 4.8 visar befintliga handikapparkeringar i Slite och Hemse. I Klintehamn fanns inga p-platser för funktionshindrade i anslutning till stråken. Ringarna på karan för innerstan anger gångavståndet 25 meter från målpunk- ter. Det framgår dock av kartan att det saknas handikapplatser vid målpunkter vid de fall de inventerade stråken går förbi eller i närheten målpunkterna. Det är mycket möjligt att det finns handikapplatser i direkt anslutning till målpunk- terna men eftersom stråken i vissa fall gick en bit utanför målpunkterna har dessa handikapplatser inte kunnat lokaliseras.

En handikapparkering måste dessutom vara rätt utformad för att kunna fungera fullt ut för alla brukare. Bredd och längd måste vara tillräckliga och lutningen får inte vara för stor. Dessutom måste ytan vara jämn för att inte försvåra för personer med exempelvis rullstol. Endast de parkeringsplatser som ligger i direkt närhet med stråken har inventerats. Bland dessa är kvaliteten på plat- serna överlag godtagbar.

Karta 4.6 Handikapparkeringar i norra Slite, ringarna markerar 25 meter från målpunkterna.

Karta 4.7 Handikapparkeringar i södra Slite, ringarna markerar 25 meter från målpunkterna.

Karta 4.8 Handikapparkeringar i Hemse, ringarna markerar 25 meter från målpunkterna.

4.4 Gångpassager Längs med stråken avsedda för funktionshindrade bör det i en tillgänglig stad finnas något som uppmärksammar användarna inför exempelvis passager av gator/utfarter med biltrafik. För att få kontinuitet i stråken bör dessa passagers utformning vara likartade.

Nästan samtliga gångpassager har en eller flera brister för funktionshindrade. Kontrastmarkeringar och taktila plattor saknas, och kantstenar som i vissa fall är för höga och i andra fall för låga.

Samtliga övergångsställens placering och åtgärder redovisas i bilagorna under respektive ort.

Bild 4 och 5. Exempel på dålig och bra utformade gångpassager i de aktuella orterna

4.5 Trappor Vid höjdskillnader är trappor ibland ofrånkomliga. Många funktionshindrade kan använda trappor, förutsatt att de är rätt utformade.

För att kunna utnyttjas till fullo bör ledstången börja 30 centimeter innan / efter trappa. Ingen av de inventerade trapporna har kontrastmarkerade steg. Steg- höjderna är överlag godtagbara.

Längs med de primära stråken i Slite, Klintehamn och Hemse finns inga trappor.

4.6 Hinder Till hinder räknas punktföreteelser i gångbanan som kan upplevas som hinder för en dimensionerande förmåga, till exempel nedsatt syn eller rullstolsburen i manuell rullstol. Det kan vidare vara en företeelse som hindrar framkomligheten, men även hinder som kan medföra låg säkerhet eller känsla av osäkerhet.

Vid inventeringen studerades bland annat om hindret var kontrastmarkerat och om det var markerat i marknivå, det vill säga om det hade en sarg runt sig eller en rak kännbar underkant. Fria bredden förbi ett hinder ska vara minst

0,9 meter och fria höjden, under till exempel ett utstickande träd, ska vara större än 2 meter. Även ojämnheter i gångbanan och uppstickande brunnar räknas som hinder. Uteserveringar kan vara ett problem för både synskadade och rullstolsburna om de inte är avgränsade samt saknar ramp.

Bild 6 och7. Några hinder längs med stråken

Samtliga hinders placering och åtgärder redovisas i bilagorna under respektive ort.

4.7 Hållplatser Längs med de inventerade stråken i de aktuella orterna påträffades endast två hållplatser i Slite. Av de två hållplatser som har inventerats saknar den ena signalyta vid påstigning, taktila plattor samt att kantstenen inte är tillräcklig hög. Vid den andra hållplatsen finns endast en hållplatsstolpe. Utgångspunk- ten är att de hållplatser som inte inventerades har också stora brister. Hur dessa hållplatser bör åtgärdas redovisas under kapitel 5.

Bild 8 och 9 Busshållplatser med olika standard

De två inventerade busshållplatsers placering, brister och åtgärder redovisas i bilagan gällande orten Slite.

5 Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram

I detta kapitel görs först en generell genomgång med exempel på möjligheter att förbättra tillgängligheten för olika problem och brister. I kapitlet finns även förslag till åtgärdsprogram för de inventerade områdena i Slite, Klintehamn och Hemse med några utvalda platser som behöver beskrivas mer ingående. Mera omfattande åtgärdslistor för alla brister återfinns i bilagorna.

5.1 Analys av möjliga åtgärder Att åtgärda en brist är aldrig fel. Men det är mycket mera värt om en sträcka som helhet förbättras. För som alltid är inte kedjan starkare än sin svagaste länk. Det räcker med en otillgänglig punkt för att omöjliggöra en förflyttning längs en hel sträcka för vissa funktionshindrade.

För att möjliggöra att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig fram och fullt ut ta del av samhällslivet krävs att miljön görs tillgänglig för samtliga. Det finns många exempel på mer eller mindre lyckade försök att göra detta. Ett grundläggande problem är att en åtgärd som underlättar för en grupp funktionshindrade kan göra det svårare för en annan, som avsaknad av kantsten vid en gångpassage som är en förutsättning för vissa rullstolsburna men som försvårar passagen för de synsvaga. Därför är det viktigt att ha med representanter från olika grupper när åtgärdsförslagen läggs fram, för att kunna föra en öppen dialog och se till att det blir bra utformat från början.

Lutningar Med kuperade områden följer mer eller mindre kraftiga lutningar. För att mins- ka lutningen kan höjdskillnaden tas ut på en längre sträcka, det vill säga låta gång- och cykelbanan ta en omväg för att få ner lutningen så mycket som möj- ligt, med rimliga omvägar. Denna lösning kan ofta fungera som ett komple- ment till en mer rakare dragning, som också behövs. Människor tar ofta den väg som är den närmaste, iordninggjord eller inte.

Om det inte går att undvika lutningar över åtta procent skall sådana sträckor ha ledstång. De som återfinns vid gångpassager över bilvägar ska inte förses med räcken utan istället göras mindre branta. I bilaga 1 redovisas brister och åtgärder på lutningar längs de inventerade stråken.

Vid längre sträckor måste vilplan finnas. Vilplanen ska vara utrustade med väl utformade bänkar eller dylikt, som gör det möjligt att sätta sig en stund och ta igen sig. Även före och efter backar är vilplatser viktiga.

På kartorna i bilagorna under respektive ort som berör vilplatser visas även var nya bänkar i anslutning till lutningar bör placeras ut längs stråken.

Att anlägga ramper med lägre lutning kan ibland vara det enda alternativet för att göra gångbanan tillgänglig för alla. Ett trappalternativ bör då också finnas, se exempel på bild 10.

Bild 10 Vilplatser är viktigt vid backar, exemplet från Stockholm (www.stockholm.se/gfk).

Vilplatser Bänkens utformning är också viktig för att den ska kunna användas av alla, rätt sitthöjd, armstöd och bra utformad sittyta, ryggstöd och armstöd är alla viktiga. Bänkarna bör även dras in från gångytan och ha plats för en rullstol eller rollator bredvid. För synsvaga personer är det viktigt att bänken har en kontrasterande färg mot omgivningen. Åtgärder på befintliga bänkar återfinns i åtgärdslistan i bilagorna under respektive ort. Det är alltid förhållandena på platsen som avgör hur placering av vilplatser kan anordnas. Vid kraftiga lutningar kan inte en horisontell bänk och en plats för rullstol anordnas utan ombyggnad.

Illustration 1 Exempel på en bra utformad bänk (Källa: Stockholm – en stad för alla).

På kartorna i bilagorna under respektive ort redogörs de befintliga bänkarna, nya bänkar som uppfyller behovet att vila i anslutning till lutning och nya bän- kar utöver dessa samt åtgärder på de vilplatser det finns brister på.

Handikapparkeringar Parkeringsplatser för personer med rörelsehinder ska finnas där behov finns, det vill säga i anslutning till de flesta utpekade målpunkter. Det innebär att vid de målpunkter som saknar en handikapparkering enligt kartorna 4.6 – 4.8 ska en sådan anläggas. I bilagorna under respektive ort redovisas brister och åt- gärder på befintliga handikapplatser. Eftersom längs med stråken och i anslutning till målpunkterna i Klintehamn inga p-platser för funktionshindrade på träffades bör nya p-platser vid dessa punkter anläggas.

Gångpassager När länkarna passerar bilvägar är utformningen av passagerna viktig. Beroen- de på passagernas läge bör tre typer av åtgärder av passager tillämpas;  Tillgänglighetsanpassning av passager med övergångsställe.  Tillgänglighetsanpassning av passager vid allmän väg (heldragen kant- stenlinje).  Tillgänglighetsanpassning av passager vid parkerings- och fastighetsutfarter.

På grund av tidigare studier om övergångsställe och trafiksäkerhet och den nya regleringsformen föreslås i den här rapporten inga nya övergångsställen. Däremot ska de som finns utformas på ett för alla brukare fungerande sätt. I Stockholm stad används en modell som kallas Stockholmsmodellen, och den är utformad för att passa både rörelsehindrade och synskadade. Passagen ska ha en meter bred ramp med en nollad kantstenshöjd som möjliggör passage för personer med rullstol. Resterande del av passagen ska ha en kant- stenshöjd på 5 cm för att synskadade ska kunna känna var passagen börjar och slutar. Trottoaren vid övergångsstället ska ha en visuell och taktil ledning fram till passagen. Det ska också finnas en tydlig vit bård vid kantstenen. Om trottoaren är smalare än 3 meter utformas den lite annorlunda. Gångbanan lutas på en bredd av en meter ner mot körbanan. Kantstenshöjden vid rampen ska vara 3 cm och 3 – 7 cm på resterande del av passagen. Stolpen placeras mot fasaden vid denna typ av passage.

Illustration 2 och 3 Exempel på en bra utformad gångpassage vid trottoarer bredare respektive. smalare än 3m (Källa: Stockholm – en stad för alla).

Passager över allmän väg där övergångsställe saknas måste också utformas för att underlätta/möjliggöra passage. För personer med rullstol eller rollator måste trottoarkanten sänkas. För att personer med synskada inte ovetande ska gå ut i körbanan placeras nedsänkningen innanför förlängningen av husli- vet eller annan gräns mot trottoaren (t ex gräskant). Nedsänkningen måste dock ligga inom 10 meter från korsningen, där det är förbjudet att parkera, för att undvika att bilar parkerar före passagen.

Illustration 4 och 5 Utformning då trottoaren är bredare respektive smalare än 3 m (Källa: Stock- holm – en stad för alla).

Precis som vid övergångsställen är kantstenshöjden beroende av bredden på trottoaren. Den ena höjden används då trottoaren är 3 meter eller bredare och den andra när trottoaren är smalare än 3 meter. I båda fallen lutas gångbanan på en bredd av 1 meter ner mot körbanan. Kantstenshöjden vid rampen ska vara 0 respektive 3 cm. Runt radien görs kantstenen 5-7 centimeter hög och på andra sidan rampen anpassas höjden till befintlig kantstenshöjd.

Dessa platser kan kompletteras med pollare med pictogram för riktningsgiv- ning, eventuellt ny refug, kupolplattor, en väl synlig vit bård intill kantstödet samt ledstråk fram till gångpassagen. Eftersom antalet passager utan över- gångsställe är många samt att dessa åtgärder är kostnadskrävande föreslås

inte i rapporten sådana åtgärder. Ett rätt utformat kantstöd är tillräcklig som riktningsgivare vid passage där övergångsställe saknas.

Vid fastighetsutfarter, infarter till parkeringsplatser och liknande föreslås en tredje utformning av gångpassagen. Tvärs gångbanan anläggs kupolplattor där bilvägen korsar gångbanan. Den korsande bilvägen bör ligga med en ni- våskillnad på 3 centimeter för att synskadade ska känna kanten. Ingen ut- märkning av övergångsställe föreslås.

Bild 11 Exempel på utformning av passage vid genomgående gångbana.

Placering och åtgärder på de inventerade passagerna redovisas i bilagorna under respektive ort.

Trappor Hur trappor ska utformas finns bland annat beskrivet i Boverkets byggregler och i Stockholm – en stad för alla. Parametrarna finns även inlagda i databasen för Tillgänglig stad. Räcke ska finnas på varje sida om en trappa och i trappor med vilplan ska räcket fortsätta oavbrutet förbi. Räckena ska vara greppvänliga och ska placeras på 0,9 m höjd och vara förlängda 0,3 m före och efter det sista trappsteget. Förlängningen behövs både för att personer med synskada ska veta när trappan tar slut och för att personer med rörelsehinder eller balanssvårigheter ska kunna hålla i räcket när sista trappsteget tas. Räcken ska dessutom vara greppvänliga med en diameter på 40 millimeter. Illustration 6 visar en principutformning för trappor.

Illustration 6 Principutformning av trappa (Stockholm – en stad för alla).

Om trappan är lång ska det finnas vilplan, där en soffa med fördel kan placeras. Det ska inte vara fler än åtta steg per trapplopp då många trappsteg i en följd kan vara ett problem för till exempel astmatiker. Trappor ska även ha bra belysning. Det ska finnas en alternativ ramp eller ett likvärdigt alternativ, som exempelvis hiss, på alla platser där det finns trappor. Det är viktigt att kontrollera att den alternativa rampen inte har större lutning än 8 % om sträckan är kortare än 6 meter och mindre än 2 % om sträckan är längre än 6 meter för att rullstolsburna och personer med rollator och barnvagn ska kunna ta sig utmed länken. Vid utformning av trappor är det viktigt att trappstegen har samma höjd och djup på alla trappsteg. Steghöjden ska vara under 15 cm och helst 13 cm för att trappan ska vara lättare att gå i. Första och sista steget i varje trapplopp ska vara kontrastmarkerade. Helst bör kontrastmarkeringen byggas in i trappsteget, se bild nedan. På befintliga trappor kan trappstegen målas i ett första skede och sedan efter hand som medel finns att tillgå byta ut detta mot in- byggda markeringar, som är ett mer kostsamt alternativ. Exempel på hur nya och gamla trappor kan kontrastmarkeras presenteras på bild 12-15. Längs de inventerade stråken finns endast två mindre trappor. Båda bör förses med kontrastmarkeringar på första och sista trappsteg.

Bild 12 Runda markeringar i avvikande färg som Bild 13 Målning - ett enkelt sätt att markera men fräses ner i trappsteget. Om runda markeringar markeringen slits snabbt bort. (www.stockholm.se/gfk) ska användas måste de sitta tätt. (www.stockholm.se/gfk)

Bild 14 Vid nya trappor kan hela steg få avvi- Bild 15 Massa som fräses ner i trappsteget. kande färg. (www.stockholm.se/gfk) (www.stockholm.se/gfk)

Inga trappor inventerades i de aktuella orterna på Gotland. Annat fast hinder Många hinder på gångbanan ska helt enkelt tas bort. Andra hinder kan eller bör inte tas bort, exempelvis sopkorgar och postlådor. Dessa ska istället tyd- liggöras för att hindra personer att gå in i dem. På bredare gångbanor och torg kan ledstråk och möbleringszoner användas.

Fritt stående reklamskyltar utmed fasad är ett exempel på hinder som kan innebära en framkomlighets- och olycksrisk. Placeringen av föremål bör vara konsekvent och samordnad så att framkomligheten inte hindras. Riktlinjer eller ett konsekvent system för hur möbler, skyltar, stolpar mm ska placeras ut i gaturummet bör finnas.

Gotlands kommun har tagit fram riktlinjer för upplåtelse av offentligplats där bl a anges att butiker inte får använda större yta än max en meter från fasad. Enligt dessa riktlinjer tillåts inga så kallade ”vippskyltar”. Dessa riktlinjer är bra och föreslås vidareutvecklas i en handbok för affärsidkare med bl a illustratio- ner om hur t ex så kallade möbleringszoner kan se ut (se illustration 7 och 8). Dessa kan enligt Stockholm – en stad för alla användas på gångbanor bredare än 4 meter. Genom möbleringszoner kan zonen intill fasad hållas fri från möbler, skyltar mm och dessa placeras istället i möbleringszonen. Åtgärden

med möbleringszoner bör diskuteras med polis och butiksägare och regleras i den lokala ordningsstadgan.

Illustration 7 Reklamskyltar, möbler mm bör inte Illustration 8 Möbleringszon placeras utmed fasaden

En viktig faktor för både framkomlighet och säkerhet är drift och underhåll. Hål, gropar och vattensamlingar bör snarast möjligt repareras och vinterväg- hållning ska ske vintertid. Buskar och träd som växer ut i gångbanan ska be- skäras.

Inventerade hinder och åtgärder på dessa redovisas i bilagorna under respektive ort.

Hållplatser Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik har riktlinjer för hur busshållplatser bör se ut. Tre klasser finns, och utformningen beror på antalet påstigande på respektive hållplats. För hållplatser med mer än 100 påstigande per dygn gäll- er klass 1, klass 2 innebär 20-100 påstigande per dygn och klass 3 hållplatser med färre än 20 påstigande per dygn.

Illustration 9 Klass 1, utformning av busshållplats med fler än 100 påstigande

Illustration 10 Klass 2, utformning av busshållplats med 20 - 100 påstigande

Illustration 11 Klass 3, utformning av busshållplats med färre än 20 påstigan- de

Kostnaden för att bygga om en hållplats så att standarden överensstämmer med riktlinjerna beror till stor del på hur den nuvarande utformningen ser ut, med väderskydd, kantsten och så vidare. Kostnaden kan variera från 25 000 till 50 000 kronor.

I åtgärdsprogrammet föreslås att hållplatser med flest påstigande passagerare (klass 1) prioriteras först. Därefter byggs klass 2 och klass 1 hållplatserna om.

Placering och åtgärder på de inventerade hållplatserna redovisas i bilagorna under respektive ort. Övriga åtgärder Viktiga faktorer för både framkomlighet och säkerhet är kommunens regler och anvisningar angående drift och underhåll och schakttillstånd. Kommunens ”lokala ordningsstadgar” reglerar markupplåtelser för exempelvis uteserveringar och utplacering av fasta och rörliga föremål. I de lokala ordningsstad- garna kan även torghandeln regleras. Framtagning och beslut av dessa dokument är viktiga instrument bland annat för kommunens strävan att göra kommunen mer tillgänglig.

5.2 Kostnader I bilagorna finns en kostnadsuppskattning för de föreslagna åtgärderna. Kost- naden för en åtgärd kan variera beroende på materialval och hur omfattande lokala ingrepp som måste göras. Den översiktliga kostnadsbedömningen ger dock en bild och en uppfattning om hur mycket det kostar att åtgärda de brister som finns. Kostnaderna kan blir betydlig lägre om det genomförs i samband med andra byggprojekt i direkt anslutning till den aktuella platsen, det så kallade ”passa på-åtgärder”. Även beställning av större entreprenadsvolymer kan påverka kostnadsbilden.

6 Förväntade konsekvenser

Detta kapitel redovisar de bedömda konsekvenserna av att genomföra de åt- gärder som föreslås i kapitel 5 och i bilagorna.

Det är svårt att mäta alla förändringar med objektiva mätetal. Vissa direkta åtgärder som att åtgärda hinder är enkelt att mäta, men ibland kan endast subjektiva bedömningar göras som uttrycker om det blivit bättre eller sämre.

Om alla påtalade brister åtgärdas kommer tillgängligheten att påtagligt förbätt- ras för samtliga grupper av funktionshindrade. I den kommunala verkligheten är dock resurserna begränsade, och innan en prioritering med tillhörande budget finns framtagen är det svårt att i detalj beskriva konsekvenserna. Ned- an beskrivs dock konsekvenserna mer generellt för framkomlighet, trafiksä- kerhet et cetera.

Detta arbete är avgränsat till det primära gångnätet i Slite, Klintehamn och Hemse. Detta innebär att det kan kvarstå brister när det gäller kedjeresor, det vill säga resor med start- eller målpunkt utanför det inventerade området och resor som inkluderar kollektivtrafiken.

Framkomlighet Framkomligheten förbättras när hinder tas bort och punktvisa lutningar byggs om. Andra åtgärder medför att reslängd och restid förkortas, vilket också är positivt för framkomligheten.

Trafikbarriärer I Slite, Klintehamn och Hemse består trafikbarriärerna av bilvägar. När det blir lättare att korsa en bilväg minskar vägens barriäreffekt.

Trafiksäkerhet Med separering av biltrafik och gående minskar risken för olyckor. Dessutom medför de ombyggda gångpassagerna att trafiksäkerheten ökar.

Trygghet När utformningen av gångpassagerna byggts om innebär det att personer med nedsatt syn har en större chans att känna sig trygga i miljön. Detsamma gäller för andra grupper av funktionshindrade, när man vet att åtgärder gjorts är det större chans att våga ge sig ut i miljöer man inte varit i förut.

Orienterbar och begriplig trafikmiljö Med ett mer konsekvent och genomgående gångnät med tydliga separeringar ökar förståelsen för trafikmiljön. Detta kan också påverka tryggheten, då en ökad förståelse skapar en säkrare trafikmiljö.

7 Fortsatt arbete

I detta kapitel beskrivs hur det fortsatt arbetet i kommunen kan bedrivas.

Detta arbete har varit inriktat på gångstråken i Slite, Klintehamn och Hemse. För att åstadkomma tillgänglighet till hela kommunen måste det geografiska området bli större, samtidigt som resan inte begränsas till den del som sker i det lokala gångnätet. För att klara ”hela resan” bör kedjeresor studeras där kollektivtrafik tillsammans med lokala gångstråk till hållplatser sammanbinder start- och målpunkter.

För funktionshindrade är det i första hand viktigt att de kedjeresor som sammanbinder de högst rangordnade start- och målpunkterna identifieras och anpassas. Detta innebär att insatta resurser får störst nytta om de primära strå- ken med flest trafikanter och lägst åtgärdskostnad åtgärdas först. Normalt in- nebär det att man först skapar användbara stråk mellan tätortens befolknings- rikaste och tätast bebyggda bostadsområden och de mest besökta målpunk- terna.

Vilken budget som avsätts för åtgärder är viktigt för prioriteringen och utbygg- nadsordningen. För all åtgärdsplanering är det viktigt att tänka på att göra hela stråk användbara för funktionshindrade. Ett hinder längs ett stråk kan innebära att hela stråket inte kan användas av alla.

I det fortsatta arbetet är det även viktigt att fastighetsägare och övriga mark- ägare blir delaktiga. Brister som hamnar inom deras ansvarsområde är viktiga att särskilja och hitta lösningar på för att hela stråk ska kunna göras använd- bara.

Även de som bygger de föreslagna åtgärderna bör vara väl informerade om funktionshindrades behov för att åtgärderna ska bli rätt. Några centimeter fel, ej vinkelräta kantstenar vid passager, avsaknad av kontrastmarkeringar etc. kan innebära att en åtgärd ej blir användbar trots en ombyggnad. Detta gäller även vid drift- och underhållsarbete. Till exempel bör inte ny beläggning läg- gas om inte kantstenshöjden justeras därefter.

Ajourhållning av inventerat data är även viktigt för att kunna följa upp vilka åtgärder som genomförts och vad som kvarstår. Åtgärdsplanen bör vara ett levande dokument som behöver stöd i ett korrekt underlag för att veta vilka brister som finns.

8 Referenser

Litteratur Tillgänglig stad, Svenska kommunförbundet (2003)

Stockholm - en stad för alla, Stockholms stad (2001)

Enklare utan hinder, Boverket (2005)

Internet Boverket; www.boverket.se

Utformning av ordnade gångpassager med avseende på tillgänglighet för funktionshindrade; http://www6.goteborg.se/gatubolaget/lathund/gb/lathund01/gb2001/index.htm

Synskadades Riksförbund; http://www.srfriks.org

De Handikappades Riksförbund; http://www.dhr.se

Handikappsombudsmannen; http://www.ho.se

Stockholm stad, http://stockholm.se

Gotlands kommun; http://www.gotland.se

Ökad tillgänglighet i Slite

Bilaga 1

Lutningar

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Lutning Foto Åtgärd Kostnad Komplettera med Längslutning > vilplats, se förslag till 4 8% 10 _FOTO_20090609_104213.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning < vilplats, se förslag till 5 8% 5 _FOTO_20090609_104344.jpg nya sittplatser Sätt upp ledstång, komplettera med Längslutning > sittplats, se förslag till 7 8% 12 _FOTO_20090609_105421.jpg nya sittplatser 30 000

Komplettera med Längslutning > vilplats, se förslag till 8 8% 6 _FOTO_20090609_110323.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning < vilplats, se förslag till 9 8% 5,7 _FOTO_20090609_124752.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning < vilplats, se förslag till 12 8% 4,4 _FOTO_20090609_140447.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning < vilplats, se förslag till 13 8% 6,5 _FOTO_20090609_141353.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning > vilplats, se förslag till 14 8% 8,9 _FOTO_20090609_141550.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning > vilplats, se förslag till 15 8% 8,4 _FOTO_20090609_141726.jpg nya sittplatser Komplettera med Längslutning < vilplats, se förslag till 16 8% 4 _FOTO_20090609_144907.jpg nya sittplatser Längslutning > 18 8% 18 _FOTO_20090609_151725.jpg Ingen åtgärd

Vilplatser

Karta och tabell med brister och åtgärder samt förslag till placering av nya sittplatser

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad 1 Armstöd saknas FOTOGRAFI_20090609_093559.jpg Förse med armstöd 2 000 Förse med armstöd, Armstöd saknas, hård- anlägg hårdgjord 2 gjord yta saknas FOTOGRAFI_20090609_095617.jpg friyta 5 000 Ryggstöd saknas, arm- 3 stöd saknas FOTOGRAFI_20090609_095753.jpg Byt ut vilplats 10 000 Förse med armstöd, Armstöd saknas, hård- anlägg hårdgjord 4 gjord yta saknas FOTOGRAFI_20090609_100048.jpg friyta 5 000 5 Armstöd saknas FOTOGRAFI_20090609_113425.jpg Förse med armstöd 2 000 Förse med armstöd, Ryggstöd saknas, arm- anlägg hårdgjord 8 stöd saknas FOTOGRAFI_20090609_115345.jpg friyta 5 000 Ryggstöd saknas,armstöd Ingen åtgärd, ser- 9 saknas FOTOGRAFI_20090609_115852.jpg veringsbänkar. 19 Hårdgjord yta saknas FOTOGRAFI_20090609_141239.jpg Ingen åtgärd Förse med armstöd, Armstöd saknas, hård- anlägg hårdgjord 21 gjord yta saknas FOTOGRAFI_20090609_144327.jpg friyta 5 000 Ryggstöd saknas, arm- stöd saknas, hardgjord 22 yta saknas FOTOGRAFI_20090609_144534.jpg Byt ut vilplats 10 000 Ryggstöd saknas, arm- stöd saknas, hardgjord 23 yta saknas FOTOGRAFI_20090609_150912.jpg Byt ut vilplats 10 000 Ryggstöd saknas, arm- stöd saknas, hardgjord 24 yta saknas FOTOGRAFI_20090609_151007.jpg Byt ut vilplats 10 000 Ryggstöd saknas, arm- stöd saknas, hardgjord 25 yta saknas FOTOGRAFI_20090609_151111.jpg Byt ut vilplats 10 000

Handikapparkeringsplatser

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärder Kostnad Förbättra målningen, komplettera med 1 Dålig målning _FOTO_20090609_111040.jpg symbol 2 000 Förbättra målningen, komplettera med 2 Dålig målning _FOTO_20090609_111409.jpg symbol 2 000 Platsens bredd < Förbättra målningen, 5 m, dålig mål- komplettera med 3 ning _FOTO_20090609_113613.jpg symbol 2 000 4 Dålig målning _FOTO_20090609_115135.jpg Förbättra målningen 2 000 Förbättra målningen, komplettera med 5 Dålig målning _FOTO_20090609_115610.jpg symbol 2 000 Platsens bredd < 5 m, dålig mål- 6 ning _FOTO_20090609_120110.jpg Förbättra målningen 2 000 Platsens bredd < Förbättra målningen, 5 m, dålig mål- komplettera med 7 ning _FOTO_20090609_124401.jpg symbol 2 000 Platsens bredd < Förbättra målningen, 5 m, dålig mål- komplettera med 8 ning _FOTO_20090609_125847.jpg symbol 2 000 Platsens bredd < Förbättra målningen, 5 m, dålig mål- komplettera med 9 ning _FOTO_20090609_142709.jpg symbol 2 000

Förbättra målningen, komplettera med 10 Dålig målning _FOTO_20090609_145728.jpg symbol 2 000

Gångpassager

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, kontrast- förslagsvis enligt Stock- 1 markering saknas _FOTO_20090609_093911.jpg holmsmodellen 50 000 Trottoarkant finns ej, trottoaryta Bygg om övergångsställe, ej jämn och halkfri, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 2 trastmarkering _FOTO_20090609_094116.jpg holmsmodellen 50 000

Trottoarkant finns ej, trottoaryta Bygg om övergångsställe, ej jämn och halkfri, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 3 trastmarkering, ingen målning _FOTO_20090609_094309.jpg holmsmodellen 50 000 Trottoarkant finns ej, trottoaryta Bygg om övergångsställe, ej jämn och halkfri, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 4 trastmarkering _FOTO_20090609_094450.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 5 trastmarkering _FOTO_20090609_103847.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 6 trastmarkering _FOTO_20090609_105537.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 7 trastmarkering _FOTO_20090609_105913.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 8 trastmarkering _FOTO_20090609_110104.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 9 trastmarkering _FOTO_20090609_110558.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 11 trastmarkering _FOTO_20090609_120346.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Trottoarkant finns ej, ingen kon- förslagsvis enligt Stock- 12 trastmarkering _FOTO_20090609_120430.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, förslagsvis enligt Stock- 16 Trottoarkant finns ej _FOTO_20090609_124231.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, förslagsvis enligt Stock- 17 Trottoarkant finns ej _FOTO_20090609_142028.jpg holmsmodellen 50 000

Hinder

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Kontrastmarkering 19 saknas på hinder _FOTO_20090609_151849.jpg Kontrastmarkera får 500 Ordna tydlig infart. Anlägg nytt gång- Kontrastmarkering stråk till stranden. 17 saknas på hinder _FOTO_20090609_150129.jpg Byt bom. 80 000

1 Hinder, fri höjd <2,2 m _FOTO_20090609_091747.jpg Beskär buske 1 000

Busshållplatser

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Åtgärd Kostnad Foto 1 Ingen åtgärd _FOTO_20090609_121251.jpg Standardanpassning för funktionshindrade enligt 2 Plattform saknas Vägverkets anvisningar 50 000 _FOTO_20090609_143725.jpg

Ökad tillgänglighet i Klintehamn

Bilaga 2

Lutningar

Det finns inga kraftiga lutningar i Klintehamn

Vilplatser

Karta och tabell med brister och åtgärder samt förslag till placering av nya sittplatser

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Saknar tvärslå, sak- 1 nar armstöd FOTOGRAFI_20090610_141843.jpg Förse med armstöd 2 000 2 Saknar tvärslå FOTOGRAFI_20090610_141934.jpg Ingen åtgärd Saknar tvärslå, sak- 3 nar armstöd FOTOGRAFI_20090610_143115.jpg Förse med armstöd 2 000 4 Saknar tvärslå FOTOGRAFI_20090610_143203.jpg Saknar tvärslå, sak- 5 nar armstöd FOTOGRAFI_20090610_151359.jpg Förse med armstöd 2 000 Saknar tvärslå, sak- 6 nar armstöd FOTOGRAFI_20090610_151817.jpg Förse med armstöd 2 000 Saknar tvärslå, saknar armstöd, hård- Förse med armstöd, anlägg 7 gjord yta intill saknas FOTOGRAFI_20090610_151905.jpg hårdgjord yta fram till bänk 5 000 Saknar ryggstöd, 8 saknar tvärslå FOTOGRAFI_20090610_151951.jpg Byt ut vilplats 10 000 Saknar ryggstöd, Ingen åtgärd, bänk tillhör 9 saknar tvärslå FOTOGRAFI_20090610_152224.jpg servering.

Handikapparkeringsplatser

Det finns inga handikapplater i Klintehamn

Gångpassager

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Lutning på trottoarkant > 8%, kantsten saknas, kon- Bygg om enligt Stock- 1 trastmarkering saknas _FOTO_20090610_142129.jpg holmsmodellen 50 000 Kantsten saknas, kontrast- Bygg om enligt Stock- 2 markering saknas _FOTO_20090610_142714.jpg holmsmodellen 50 000 Kantsten saknas, kontrast- Bygg om enligt Stock- 3 markering saknas _FOTO_20090610_144444.jpg holmsmodellen 50 000

Hinder

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Hinder, ej kontrastmarke- Kontrastmarkera 1 rat _FOTO_20090610_141723.jpg betongfår 500 Hinder, ej kontrastmarke- Kontrastmarkera 2 rat _FOTO_20090610_142022.jpg betongfår 500 Hinder, ej kontrastmarke- Undanröj hinder i 3 rat _FOTO_20090610_150506.jpg form av kantsten. 5 000

Ökad tillgänglighet i Hemse

Bilaga 3

Lutningar

Karta och tabell med brister och åtgärder

ID Brist Lutning Foto Åtgärd Kostnad 3 Längslutning < 8 % 7,4 _FOTO_20090610_101505.jpg Ingen åtgärd 4 Längslutning > 8 % 8,4 _FOTO_20090610_104431.jpg Ingen åtgärd 6 Längslutning > 8 % 13 _FOTO_20090610_112937.jpg Ingen åtgärd 7 Längslutning > 8 % 16 _FOTO_20090610_113928.jpg Ingen åtgärd

Vilplatser

Karta och tabell med brister och åtgärder samt förslag till placering av nya sittplatser

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- 1 gjord yta intill saknas FOTOGRAFI_20090610_102334.jpg Ingen åtgärd Tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- 2 gjord yta intill saknas FOTOGRAFI_20090610_103455.jpg bygg om samtliga sittplatserna 20 000 Tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- Förse med armstöd, anlägg 3 gjord yta intill saknas FOTOGRAFI_20090610_104021.jpg hårdgjord fram till bänk 7 000 Tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- Förse med armstöd, anlägg 4 gjord yta intill saknas FOTOGRAFI_20090610_104103.jpg hårdgjord fram till bänk 7 000 Tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- Förse med armstöd, anlägg 5 gjord yta intill saknas FOTOGRAFI_20090610_111010.jpg hårdgjord friyta 5 000 Tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- Förse med armstöd, anlägg 6 gjord yta intill saknas hårdgjord friyta 5 000 7 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_121344.jpg Ingen åtgärd 8 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_121526.jpg Ingen åtgärd 9 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_121626.jpg Ingen åtgärd 10 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_121942.jpg Ingen åtgärd 11 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_122038.jpg Ingen åtgärd 12 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_122242.jpg Ingen åtgärd 13 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_122458.jpg Ingen åtgärd Ryggstöd saknas, tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- Ingen åtgärd, bänk tillhör ser- 14 gjord yta saknas FOTOGRAFI_20090610_122737.jpg vering 15 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_123250.jpg Ingen åtgärd Ryggstöd saknas, tvärslå saknas, arm- stöd saknas, hård- 16 gjord yta saknas FOTOGRAFI_20090610_123353.jpg Ingen åtgärd, barnbänk 17 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_124110.jpg Ingen åtgärd 18 Tvärslå saknas FOTOGRAFI_20090610_124553.jpg Ingen åtgärd

Handikapparkeringsplatser

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärd Kostnad Omdisponering av yta, 1 Bredd < 5 meter _FOTO_20090610_103621.jpg bredd anpassas enligt krav. 5 000 Omdisponering av yta, 3 Bredd < 5 meter _FOTO_20090610_111244.jpg bredd anpassas enligt krav. 5 000 Längs och tvärlut- ning > 2%, dålig Förbättra målningen, 4 målning _FOTO_20090610_121225.jpg komplettera med symbol 2 000 Förbättra målningen, komplettera med symbol. Bredda parkeringsplatsen 6 Bredd < 5 meter _FOTO_20090610_122922.jpg enligt krav. 5 000 Bredd < 5 meter, Förbättra målningen, 7 dålig målning _FOTO_20090610_123752.jpg komplettera med symbol 2 000 Förbättra målningen, 8 Dålig målning _FOTO_20090610_130123.jpg komplettera med symbol 2 000 Förbättra målningen, 9 Dålig målning _FOTO_20090610_121027.jpg komplettera med symbol 2 000

Gångpassager

Karta och tabell med brister och åtgärder

Id Brist Foto Åtgärder Kostnad

Lutning på trottoar12%, Bygg om övergångsställe, ingen trottoarkant, ing- förslagsvis enligt Stock- 2 en kontrastmarkering _FOTO_20090610_105721.jpg holmsmodellen 50 000

Lutning på trottoarkant Bygg om övergångsställe, 9 %, ingen kontrast- förslagsvis enligt Stock- 3 markering _FOTO_20090610_110011.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 4 ring _FOTO_20090610_110447.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Noll-kant saknas, ingen förslagsvis enligt Stock- 5 kontrastmarkering _FOTO_20090610_110910.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Noll-kant saknas, ingen förslagsvis enligt Stock- 6 kontrastmarkering _FOTO_20090610_111811.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Noll-kant saknas, ingen förslagsvis enligt Stock- 7 kontrastmarkering _FOTO_20090610_114114.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 8 ring _FOTO_20090610_114216.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 9 ring _FOTO_20090610_114517.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 10 ring _FOTO_20090610_114727.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 11 ring _FOTO_20090610_121734.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 12 ring _FOTO_20090610_122654.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 13 ring _FOTO_20090610_123125.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 14 ring _FOTO_20090610_123446.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 15 ring _FOTO_20090610_123614.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, Noll-kant saknas, ingen förslagsvis enligt Stock- 16 kontrastmarkering _FOTO_20090610_123946.jpg holmsmodellen 50 000 Bygg om övergångsställe, ingen kontrastmarke- förslagsvis enligt Stock- 17 ring _FOTO_20090610_125213.jpg holmsmodellen 50 000

Hinder

Karta och tabell med brister och åtgärder

ID Brist Foto Ågärd Kostnad 1 Hinder, ej kontrastmarkerad _FOTO_20090610_100733.jpg Kontrastmarkera stolpar 1 000 2 Hinder, ej kontrastmarkerad _FOTO_20090610_101006.jpg Kontrastmarkera stolpar 1 000 Flytta blomlåda och Hinder, ej kontrastmarke- reklamskylt. Kontrast- 3 rad, reklamskylt markera trappa. 1 000

Gotlands kommun 621 81 Visby Telefon: 0498-26 90 00