Pianomusik På Konstakademien
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Pianomusik på Konstakademien Program 2015/2016 Välkomna till Pianomusik på Konstakademien! Föreningen Piano Visions bjuder denna säsong på tre typer av pianoevenemang på Konstakademien: Månadens Pianoafton - alltid på en måndag kl 19.00. Den traditionsrika pianoaftonen har sina rötter i 1800-talets salonger där konst, artisteri och social samvaro blandades på ett förtjänstfullt sätt. I Konst- akademins inspirerande miljö låter vi denna historiska Biljetter pianotradition utvecklas med hjälp av nyskapande koncept. Normal: 200kr Barn/ungdom/student: 100kr I Pianomusik för unga får barn och ungdom i åldern Plus: 300kr (reserverad sittplats centralt i konsertlokalen 7-18 år tillfälle att möta pianisterna ur konsertserien samt reserverad plats i cafeet i pausen inkl. kaffe/kaka eller Pianomusik på Konstakademien som spelar och berät- ett glas vin) tar, eller delta i en musikalisk workshop med under- Abonnemang, plusbiljett till samtliga 7 konserter: 1500 kr visning, introduktion till de senaste digitala pedagogis- Masterclass: 100 kr (Barn/ungdom/student gratis) ka verktygen och inspirerande samtal om pianospel. Biljettbokning: I Piano Visions nya serie Masterclass på Konstakad- www.pianovisions.se/biljettbokning emien möter publiken konsertseriens pianister i en undervisningssituation tillsammans med pianostu- Konserterna direktsänds genom streaming på internet: denter. Kvällarna ägnas åt undervising och samtal om www.pianovisions.se/direkt bl a verken som spelas i konsertserien. Pianoteknik, interpretation och klangbehandling är några av de Nyhetsbrev via e-post: områden som kommer att tas upp. Tack vare noter i www.pianovisions.se/nyhetsbrev storbildsformat på väggen och närhet till flyglar och pianister får publiken möjlighet att enkelt följa med i Piano Visions på Facebook: den musikaliska verkstaden. www.facebook.com/pianovisions För säsongens alla evenemang, se konsertkalendern på Alla konserter och masterclasses äger rum på Konstakade- programbokens baksida. mien i Stockholm, Fredsgatan 12 (bredvid Rosenbad). T-bana: T-centralen Om pianoaftonen som konsertform Några av seriens pianister berättar om sitt förhållande till pianospel och “För mig är essensen av musik känslout- mötet med publiken: byte och brobyggande människor emellan. Inga kulturella eller språkliga pianoaftnar: pianistens totala konstnärli- barriärer står i vägen för de universella “Vi pianister talar ofta om klangfärg, ga frihet till priset av att helt utlämna sig känslor som t.ex. en nocturne av Chopin vilket kanske kan verka lite paradoxalt själv. -- Peter Friis Johansson väcker var man än spelar den i världen. med tanke på att vi spelar på ett mekani- Pianot med sin oändliga repertoar och skt instrument där den direkta kontakten sina orkestrala möjligheter vad med den klingande strängen, gäller klang och färger är för och därmed rent teoretiskt mig ett av de vackraste sätten att möjligheten att influera just kommunicera i dagens hektiska klangfärg, är bruten. Men alla samhälle.” -- Peter Jablonski som hört en skicklig pianist spela på ett förstklassigt instrument vet att just pianot “En pianoafton kan bli precis erbjuder oanade möjligheter vad som helst. Repertoaren är till just klangfärgsvariation. oöverblickbar och möjligheterna Likt en kameleont kan pianot att sätta ihop intressanta program till och med ge illusionen enorma och det är extremt av att för en stund klinga smidigt: pianon finns nästan som ett annat instrument! överallt. Man kan komma en Det är följaktligen knappast ensam person med tåget och ha förvånande att pianot har allt man behöver i skallen.” inspirerat tonsättare till att -- Anna Christensson åstadkomma några av sina mest raffinerade kompositioner under “En av kvaliteterna med en pianoafton flera århundraden. “-- Martin Sturfält är just att en ensam människa delger sin “Pianot ger mig oändliga uttrycks- djupt personliga uppfattning av verket, möjligheter stilistiskt och formmässigt. av vårt inre. Detta inre som, liksom den Från det lilla salongsstycket till orkes- Instrumentet piano är den musikalis- fysiska kroppen, behöver motion. Ju mer trala klangfärger, stillsam poesi till ka motsvarigheten till en kameleont. personlig, privat man är desto fler når färgsprakande virtuosa cirkusnummer. Beroende på vem som spelar och vilken man kanske på ett djupare plan. På så sätt Konsertformen en artist - ett instrument musik som framförs kan pianot anta fyller pianoaftonen en viktig funktion. skapar ett starkt fokus på berättelsen och skepnaden av allt från en ensam röst som Den ensamme solisten, utan orkester jag tror att just ensamheten på scenen sjunger den enklaste melodin till en sym- eller andra instrument är som ett person- skapar en stark kommunikation med foniorkester där pianisten åstadkommer ligt möte. Vi har tillräckligt av musik som publiken.” något bortom gränsen för vad som borde vill glädja och tillfredsställa “alla” på en -- Staffan Scheja vara fysiskt möjligt. Men även i ytter- gång.“-- Hans Pålsson ligheterna är en sak gemensam för alla 3 19 oktober 2015 kl 19.00 Martin Sturfält Program: “Norrsken och andra nattliga ljus” Ludwig van Beethoven: Sonat i ciss-moll op 27 nr 2, “Sonata quasi una fantasia” Nattens mörker påverkar våra sinnesintryck på 1. Adagio sostenuto 2. Allegretto 3. Presto agitato ett fascinerande sätt - vårt evolutionära arv har Anders Nilsson: Les cloches de la nuit sett till att våra sinnen är på helspänn för att upptäcka potentiella faror som kan lura därute i György Ligeti: Arc-en-ciel mörkret. Även fantasin och känsloupplevelser- Claude Debussy: Clair de lune na ökar i intensitet - vi blir sentimentala, eller La terrasse des audiences du clair de lune mörkrädda, eller så sätter de mörka timmarna fart Johannes Jansson: Näktergalen (1984) på vår konstnärliga kreativitet. Martin Sturfälts Paus program tar sin utgångspunkt i olika tonsättares Gunnar Valkare: Étoiles (Paris 1913) sätt att förmedla musikaliska stämningar som Alexander Skrjabin: Sonat nr 10, op 70 fantasin förstår att omvandla till förnimmelser av Eduard Tubin: Sonat nr 2 ETW44, “Norrsken” ljus och färg. 1. Agitato e rubato 2. Variations on lapp tunes 3. Allegro Ludwig van Beethoven komponerade sin Sonat “Clair de Lune” är titeln på den tredje och mest Scriabins Sonat nr 10, op 70, komponerades op 27 nr 2 sommaren 1801 i Ungern, under en berömda satsen ur Claude Debussys pianosvit 1913 och får ses som en avslutning av hans vistelse hos familjen Brunswick. Kompositionen “Suite Bergamasque.” Den komponerades redan arbete med pianosonaten som form. Atmosfären publicerades 1802 och tillägnades Beethovens 1890 när Debussy var 25 år med titeln “Prom- i sonatens inledning kan tolkas som en impres- elev och stora kärlek, den 17 år gamla grevinnan enade sentimentale” men publicerades först sionistisk reflektion men mycket mer intensivt Giulietta Gucciardi. Sonaten har blivit ett av 1905 med titeln Clair de Lune efter vännen Paul förhöjd och förandligad “Min Sonat är en sonat Beethovens mest berömda och omtyckta verk. Verlaines dikt med samma namn. av insekter. Insekter föds från solen. De är kyssar Namnet Månskenssonaten har den fått av den La terrasse des audiences du clair de lune är från solen.” skriver Scriabin. tyske poeten och musikkritikern Ludwig Rell- ett av Debussys mest avancerade pianostycken; Estlands störste symfoniker under 1900-talet, stab som fem år efter Beethovens död, liknade en blandning av orientalisk magi och verklighet Eduard Tubin, levde större delen av sitt vuxna första satsen vid månens sken över Luzernsjön. under kröningen av George V till härskare av liv i exil i Sverige, och blev så småningom svensk Att pianosonater började med en långsam sats Indien. medborgare. På våren 1950 fick han uppleva ett var mycket ovanligt. Stämningen i första satsen Näktergalen av Johannes Jansson tillkom i kraftigt norrsken, en upplevelse som påverkade är mycket mörk medan andra satsen är ett idyl- ett ögonblick av inspiration en natt i Bombay. honom mycket starkt och kom att tjäna som liskt allegretto och sista satsen stormar fram som Tonsättaren hade just anlänt till Indien och blivit inspiration för flera viktiga verk. Norrskenet i ett bubblande raseri. mycket gripen av ett musikaliskt möte där en representeras i musiken av ett virvlande ostinat Anders Nilssons ofta spelade pianopreludi- pianist spelat Bach för honom. Resultatet blev motiv. En slags mörk kraft som Tubin spelar ut um Les cloches de la nuit (“Nattens klock- en gestisk och sångbar musik som har drag mot flertalet “ljusare” teman, och därigenom or”) tillkom under en semestervistelse på Le både av nedskriven improvisation och klanglig skapar ett eskalerande dramaturgiskt förlopp. I Mont-Saint-Michel vid Normandies kust. Var fingertoppskänsla. den andra pianosonaten finner vi också inslag 15:e minut klämtade klosterkyrkans klockor de Gunnar Valkares Étolies (Paris 1913), skriven av samisk folkmusik. Sonatens andra sats är tre tonerna H-D-C#, vilket störde tonsättarens för Martin Sturfält, är den andra satsen i verket ett slags dubbelvariationer över två samiska nattsömn. Istället fick han uppleva ett fantastiskt Tre bilder från 2015 där varje stycke anknyter till melodier och den tredje satsen domineras månsken över havet, och så kom inspirationen en historisk händelse. En personlig upplevelse av helt av ett obönhörligt ostinato inspirerat av till denna pianokomposition. en fantastisk stjärnhimmel som glimtade fram shamantrummor. Den andra pianosonaten kan György Ligetis femte etyd ”Regnbågen” är en mellan Montmartres takåsar har inspirerat till på många sätt ses som det