Jan Nilsson, Claes-Göran Mellberg och Ewa Svensson får sällskap under lunchrasten vid Myckeläng, Tynderö socken, Medelpad. Foto: Kill Persson.

Mykologiveckan i Timrå 2014 Rapport

SVERIGES MYKOLOGISKA FÖRENING Sundsvalls Mykologiska Sällskap | Svampfärgarsällskapet | Timrå Naturskyddsförening 2 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Mykologiveckan i Timrå 2014

Vid citat och hänvisning anges som källa: ”Rapport – Mykologiveckan i Timrå 2014”

Text (om ej annat anges): Jan-Olof Tedebrand (JOT) Granskning vetenskapliga namn mm: Thomas Læssøe Faktagranskning, tabeller, utbredningskartor mm: Michael Krikorev Utgivare: Sundsvalls Mykologiska Sällskap Grafisk form: Torkel Edenborg Korrektur: Michael Krikorev, Hjördis Lundmark, Katarina Lundmark, Elisabeth Nilsson samt Jan-Olof Tedebrand

Rapporten + en total artlista finns digitalt som pdf-filer på hemsidan www.myko.se Tryck: Kaltes Grafiska AB Ett särskilt tack till våra bidragsgivare: Callans Trä AB Kapten Carl Stenholms Donationsfond Länsstyrelsen i Västernorrland Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland SCA Sundsvalls kommun Timrå kommun Världsnaturfonden

© Sundsvalls Mykologiska Sällskap 2015 2 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Denna rapport tillägnas Rolf Lidberg som inspirerat många till att studera naturens underbara mångfald. Rolf Lidberg målade och tecknade gärna svampar dels i sina anteckningsböcker dels i större format. Foto: Hjördis Lundmark.

Rolf Lidberg var för många en stor läromästare och inspiratör. Naturen var en stor del av hans liv. Genom sina teckningar och dagböcker dokumenterade han systematiskt utflykterna i naturen. Rolf ivrade för att dela med sig av sina kunkaper och bland mycket annat tog han fram föjande pedagogiska material vid svampturer under 1970-talet. Fotograferat av Hjördis Lundmark.

10 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Solnedgång över Indalsälven. Foto: Katarina Lundmark.

Sammanfattning av Mykologiveckan i Timrå 2014 28 Innehåll Miljömålen och läget för svamptoxonomerna i landet 34 12 Alnö kyrkogård 36 Mykologiveckan i Timrå 2014 2 Alnöbron – sluttning med asp och björk 36 Rolf Lidberg 1 Alderviken, södra Härnön 37 Rapport och minneskavalkad 12 59 Barsviken, fiskeläge 38 Förkortningar 16 Sarcodon – intressant taggsvampssläkte 41 Koordinater, landskap, socken 16 60 Barsviksberget 42 Ny upplaga av Funga Nordica 17 Bergeforsens Folkets Park 44 Utbredningskartor 18 Natur och svamp är vinnare i statsbudgeten för 2016 – Tidigare svampveckor i mittsvenska området 20 ändå klaras inte miljömålen för naturen 45 Citerad litteratur, hemsidor 22 Klimatforskaren Lennart Vessberg 46 Rödlistan – viktig för naturvården 23 Bergeforsens idrottsplats (skidstadion) 47 Sienet ja metsien luontoarvot 24 Berglunda skogskyrkogård 49 Nordisk Mykologisk Kongress i Estland 2015 25 Burberget 52 Nya svamparter för Sverige 26 Clavaria pytteliten? 53 Nya svamparter för Norrland 26 6 Flottarstigen söderut i Mjällådalen från Petter Landskapsfloror – bra information inför mykologiveckor 27 Norbergsbron 56 10 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 11

Medelpad, Ljustorp socken, barrskogar, Sydväxtbergen är lövbrännebiotoper 159 ravinskogar, asp och gråal, kallkälla 56 32 Skönviksberget, Timrå friluftscenter 160 46 Fågelsången, kommunalt naturreservat 62 17 Smedsgården, naturreservat, Natura 2000 162 Gammelbodarna, Naturreservat 65 Botanisterna i Medelpad har samarbete med Östen Granbodsåsen, Naturreservat 68 Gardfjell i Sveriges Entomologiska Förening. 162 Fortsatt hävd av ängar och hagmarker – viktigt för Om ängar och ängsvård vid Smedsgårdens ängssvamparna! 72 ängsreservat 164 24 Gudmundstjärn, naturreservat 73 Liten diskröksvamp (Disciseda candida) 166 Hans Andersson, ordförande i Svampfärgarsällskapet 76 Smedsgården, gråalskogen i gamla kalkbrottet 167 Gådeåbergsbrännan, kommunalt naturreservat 76 67 Smitingen A 168 72 Hornsjömon 78 68 Smitingen B, naturreservat, Natura 2000 170 Skogsbranden har format de nordliga skogarna 82 75 Spångsjöberget, Vällingsjö urskogs naturreservat 172 61 Häggberget, naturreservat 83 42 Stavreviken 176 Spännande korallfingersvampar – Ramaria 88 Stordalen 177 2 Höglandsbodarna 93 Stornäset, naturreservat, Natura 2000 178 Medelpad, Ljustorp socken, barrskog med grov asp, 21 Stornäsets Brygga 183 raviner, gamla åfåror 93 Tuula försökte lära oss några Cortinariusarter 95 28 Sundsjöåsen, Naturreservat, Natura 2000 184 22 Hörningsholm 97 Bengt Johanssons skogshistoriska bok om Kramforsskogarna 186 Mjällådalens fäbodar och torp 97 Funna svamparter i gammelskogen vid Sundsjöåsen 188 Mångfaldsparker 100 Birgit och Hjördis guidade till Sundsjöåsen 189 76 Höån 102 55 Tolvösand-Myckeläng, Natura 2000 191 Nytt praktverk om europeiska tickor 103 Strandsnärja (Cuscuta europaea subsp. halophyta) 196 37 Indalsälvens delta 104 Maireina n.sp.? 197 Kammartjärn 108 Svampfärgsutställning på Galleri Skatan 198 Klampenborg, Naturreservat 109 Svampar i artportalen 199 71 Kroktjärn 110 4 Tuna Fäbodstig mitt 200 Svampkontakter med länsstyrelsen 110 Medelpad, Ljustorp socken 200 Lill berättade om korktaggsvampar 114 The Mycofloristical Exploration Of Scandinavia 205 77 Kvarnberget norr 116 5 Tuna Fäbodstig Norr 206 Magnus Andersson 118 3 Tuna fäbodstig syd 211 74 Långsjöån Norr i Sörgraninge Mångfaldspark 119 Medelpad, Ljustorp socken 211 Gunilla och Karl-Henrik samlade fascinerande Pasture with some deciduous trees 213 skinnsvampar 122 31 Vattjomåsen 214 23 Långharsholmen, Naturreservat, Natura 2000 124 36 Vivstaheden 217 Sommarutflykt med botanister till Långharsholmen 125 Ängarnas Entolomor – mycket intressanta ur Skogsstyrelsen bjöd in till skogsdag på naturvårdssynpunkt! 128 Vivstaheden om sandtallskogen 219 39 Lögdö bruk, 132 Goliatmusseron – dyrbar läckerhet! 224 13 Vränsta 227 40 Masugnsgrundet 132 66 Vägsjöknösen, naturreservat, natura 2000 229 Alnökalken 133 33 Merlo slott 138 11 Västanåfallet, naturreservat 232 65 Muggärd 139 19 Åssjöskogen, delvis biotopskydd 234 Miljömålet ”ett rikt odlingslandskap” 139 Skogsstyrelsen – viktig aktör för skydd av ”hot spots” med svampar 235 25 Myckelsjö Hackslått, Natura 2000 140 57 Åstön, Sörsidan, biotop­skydd, naturvårdsavtal 236 Nordansjö 141 Vänligt brev från tryffelexpert 236 Norra stadsberget 142 58 Åstön, Naturreservat 237 Svamp och kommunal naturvård 143 15 Pottäng 144 49 Åvike Bruk 238 Runsvik 146 Europeiskt Cortinariusmöte i Borgsjö 28/8 – 3/9 2016 242 41 Sandarne 149 Medelpads socknar 246 30 Siljeberget 151 12 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Hjördis Lundmark och Jan-Olof Tedebrand lär ut matsvamp vid senhöstutflykt till Åstön. Rapport och minneskavalkad

Vår kompis Monica Svensson i Bollnäs föreslog häromåret att Sveriges Mykologiska Förening, SMF, skulle förlägga sin årliga mykologivecka till Timrå kommun i landskapet Medelpad med utflykter bland annat till Mjällådalen. Mykologiveckor är alltid ett teamwork. Därför en stor applåd för våra kursledare Mikael Jeppson och Michael Krikorev, de kallades bara M1 och M2, liksom för alla funktionärer och utflyktsledare.

Här kommer rapport och minneskavalkad från mykolo- Häggdångers gamla tidigare betade kalkbarrskogar där giveckan 2014 med utflykter till våra mykologiskt mest • Ilkka och Tuula samlade och på utställningen lade upp intressanta naturtyper: nyligen beskrivna och lite kända Cortinariusarter och Alnökalkens spännande gråalskogar där vi fann nya ar- dit Per Sander och Stig Norell var utflyktsguider. • ter för landet och Norrland bland annat små fjällskiv- Sydväxtbergens hassellundar där Anne och Lello Hund lingar som är vanligare i sydliga trakter. • grävde fram sydliga tryfflar. Mjällådalens dramatiskt djupa dalgång med natursko- Kustnära gamla hällmarkstallskogar där Marianne sam- • gar och raviner och med Karens spännande fynd av • lade goliatmusseron och lade på utställningen. Goliat- okänd mörkt violett skålsvamp på murken alved ute musseron var en av många fina matsvampar som togs på en sandrevel. om hand under mykologiveckan. Många passade även Sörgraninge Mångfaldsparks vildmarker med sandiga på att fylla på sitt förråd av färgsvampar till exempel • tallhedar och naturskogar där Monica gjorde kanonfynd blodspindling som vi fann i örtrika granskogar. av sällsynt liten svamp. 12 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 13

Fältblankett (Mariannes insamling goliat).

Vi har i rapporten även lagt in lite lokal svamphistorik om bestyr. Mykologiveckor är även en trevlig form av ekotu- svampföreningarna i Härnösand, Sundsvall och Östersund rism som ger lokal sysselsättning och intäkter. Vi instämmer och om svamparnas viktiga roll i naturen. Vi citerar även delvis i Ernst Moritz Arndts ord om Timråborna och om forskare som hävdar att svamparnas nätverk i marken och Timrånaturen i hans ”Resa genom Sverige” år 1804. Efter samspel med högre växter är viktigare nätverk än internet att ha färdats genom slättlandet i Gästrikland och Hälsing- och att svamparna är de stora hjältarna i historien om pla- land möter Ernst Moritz i Medelpad höga berg som når neten jorden! ända ut till kusten. Han noterade vid ankomsten till Fjäls Svamp och naturvård är ett viktigt och intressant ämne gästgivargård i Timrå som låg på Indalsälvens norra strand: som berörs i rapporten. Varje decenium har sin särskilda ”Jag anlände till Fjäl kl 9. Detta ställe ligger romantiskt högt naturvårdsdebatt. Nu 2015 handlar diskussionen mycket över strömmen. Idag har både land och människa förändrat om hyggesfritt skogsbruk, skogsbrandens betydelse, na- utseendet. Naturen har blivit mera vild, men också större. turvårdshänsyn vid avverkningar, om uppfyllandet av in- Man ser ej mera så många hus byggda med Hälsinglands ternationella och svenska mål för bevarandet av biologisk yppighet. Man ser på människorna att de här bor mera mångfald. bland bergen. De är mer muntra och fria, mer vackra och Vi svampvänner bör vara med i diskussionen och påverka intressanta. Istället för Hälsingens och Gästrikarens allvar- makthavare lokalt, regionalt och på riksplanet i en riktning samhet och köld finner man nu mer livliga fysionomier och som gynnar natur, svamp, hållbar utveckling! häftigare känslor.” Ett hjärtligt tack till alla deltagare för samvaron under utflykterna och för trivsamt svampmingel i arbetslokalen. Trevlig svampläsning Slutligen vill vi rikta ett hjärtligt tack till alla generösa och gästfria Timråbor i kommunhus, herrgårdar, folkpark och stugor som vi under årslånga förberedelser lärt känna och som under mykologiveckan hjälpt oss med alla praktiska Hjördis Lundmark Jan-Olof Tedebrand 14 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Foto: Hans Andersson.

Birgitta Damne, Tranås Anna-Lena Lindqvist, Skellefteå Kursledare Sven Damne, Tranås Kare Liimatainen, Finland Mikael Jeppson, Trollhättan Rut Folke, Skärholmen Bernt Linton, Västerhaninge Michael Krikorev, Årsta Inga-Lill Franzén, Stockholm Lars Ljungberg, Västerås Karin Grape, Huddinge Sofia Lund, Varberg Funktionärer, utflyktsledare Eva Grönlund, Järfälla Per Löfgren, Umeå Göran Karlsson, Robertsfors Helena Gustafsson, Norsjö Claes-Göran Mellberg, Kinna Hans Andersson, Sundsvall Karen Hansen, Stockholm Jean-Marc Moingeon, Frankrike Magnus Andersson, Hudiksvall Helsingsborg Gunilla Hederås, Sylvane Moingeon, Frankrike Lill Eilertsen, Skellefteå Helsingborg Jan-Erik Hederås, Per-Erik Mukka, Kiruna Rakel Englund, Sundsvall Ämtervik Lars-Inge Hedlund, Jan Nilsson, Bullaren Stefan Grundström, Härnösand Lars-Göran Hellsten, Jönköping Nils Otto Nilsson, Vittsjö Inga-Lill Häggberg, Bergeforsen Ingemar Herber, Huddinge Peter Nilsson, Sundbyberg Carina Jutbo, Sundsvall Elna Hultvist, Borgholm Tuula Niskanen, Finland Bengt Larsson, Ljungaverk Lena Högberg, Skogsstyrelsen Y Anne Molia, Norge Håkan Lindström, Kälarne Stig Jacobsson, Västra Frölunda Annes tryffelhund Lello Hjördis Lundmark, Kyrkdal Wenche Eli Johansen, Danmark Annika Norin, Tullinge Elisabeth Nilsson, Ljustorp Veronica Jägbrant, Skogsstyrelsen Y Ibai Olariaga Iburgen, Stockholm Siv Norberg, Sundsvall Mats Karlsson, Vankiva Bengt Persson, Mörarp Stig Norell, Härnösand Herbert Kaufmann, Örebro Britt Persson, Mörarp Per Sander, Härnösand Vaclav Kautman, Slovakien Kill Persson, Gullbrandstorp Karl Soop, Sollerön Ivona Kautman, Slovakien Silvia Pioloi, Italien Håkan Sundin, Söråker Karin Kellström, Krokom Ildiko Rimóczi, Ungern Jeanette Södermark, Timrå Henning Knudsen, Danmark Imre Rimóczi, Ungern Jan-Olof Tedebrand, Sundsvall Tommy Knutsson, Mörbylånga Västerås Lennart Vessberg, Härnösand Joachim Krumlinde, Södra Sandby Berit Rodling Martinsson, Kalmar Viktor Kucera, Slovakien Gerda Stenström, Borås Deltagare Staffan Kyrk, Bagarmossen Ewa Svensson, Crister Albinsson, Molkom Ilkka Kytövuori, Finland Monica Svensson, Bollnäs Mattias Andersson, Uppsala Pirjo Kytövuori, Finland Maj-Britt Såthe, Viksjö Michael Andersson, Garphyttan Gunilla Kärrfelt, Stockholm Lennart Söderberg, Ödåkra Gunnel Avehag, Gustavsberg Thomas Læssøe, Danmark, Ivar Sörensen, Norge Dan Broström, Mora Ellen Larsson, Alingsås Maj Thulin, Ljungsbro Elisabeth Bååth, Umeå Karl-Henrik Larsson, Alingsås Nils Ove Unander, Norsborg Hjalmar Croneborg, Ljugarn Marianne Leckström, Stockholm Bibbi Wallqvist, Bromma Anders Dahlberg, Uppsala Evy Lindblom, Mora Lena Wallqvist, Sollentuna Fältblanketter från mykologiveckan i Timrå 2014 16 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Förkortningar Koordinater, landskap, Conf = bekräftad av socken Det = bestämd av GB = kollekt i herbariet i Göteborg Koordinater anges enligt SWEREF99. Lokaler beskrivs HK = kollekt i Herbert Kaufmanns privata herbarium med landskap, socken, lokal. Socken är bättre att använda i botaniska sammanhang än församling IK = kollekt i Ilkka Kytövuoris privata herbarium eftersom sockengränserna varit ungefär likartade = kollekt av skinnsvamp insamlad av Karl-Henrik KHL i århundraden medan Larsson församlingar ändrat gränser U = svampkollekt utlagd på utställningen med ifylld och slagits samman. fältblankett UPS = kollekt i herbariet i Uppsala Kartor för besökta lokaler S = kollekt i herbariet i Stockholm finns i exkursionsguiden inför mykologiveckan i Timrå, guiden finns även Beteckningen ”Mittsverige” avser landskapen digitalt på hemsidan Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland. www.myko.se under Sveriges geografiska mittpunkt finns vid Flataklacken länken ”publikationer” i Ånge kommun, ungefär 7 mil väster om Sundsvall. Mittuniversitet (Mid Sweden University) håller till i Jan-Olof Tedebrand visar Sundsvall och Östersund. upp utflyktsguiden som alla deltagare fick vid ankomsten till mykologiveckan i Timrå. Foto: Hjördis Lundmark. 16 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 17

Arbetslokalen vid nordiska mötet i Kääriku, Estland 2015. Foto: Hjördis Lundmark.

Ny upplaga av Funga Nordica Vartannat år ordnas nordiska möten i något av de nordiska länderna. Det 22:a nordiska mötet i september 2015 ägde rum bland storkar, skrikörnar och fina naturområden kring Kääriku utanför gamla universitetsstaden Tartu i södra Estland.

Universitetet i Tartu grundades på 1600-talet av svenske kungen Gustav Adolf och här finns en lång mykologisk tradition. En förgrundsgestalt var tidigare Erast Parmasto. Nu stod Urmas Köljalg och Irja Saar för inbjudan men hade hjälp av många kamrater i estländska svampgänget. Gruppfotot togs av Vello Liiv som är kännare av rödskivlingar (Entoloma) och som målat vackra akvareller av färggranna entolomor i holländaren Noordeloos monografi över europeiska arter inom Entoloma. Henning Knudsen, huvudredaktör för Funga Nordica 2012. Foto: Hjördis Lundmark. Estland, Lettland och Litauen nu med i nordiska svampfamiljen! Mykologiska Förening, blir koordinator för svenska Vid nordiska svampmötet i Estland 2015 diskuterades uppgifter i nya Funga Nordica som nu alltså även även utgivningen av bokverket Funga Nordica som ska innefatta svampuppgifter från Estland, Lettland senast utkom år 2012 och omfattade skivlingar, och Lithauen. Nästa upplaga av Funga Nordica bör i soppar, vissa fingersvampar, cyphelloida svampar och rimlig omfattning beakta nya rön om arter och släkten röksvampar. Karl Henrik Larsson ledde sammanträdet utifrån modern fylogenetisk forskning. Lökspindlingen som beslöt utge ny upplaga av Funga Nordica där de (Cortinarius multiformis) har nu blivit tio olika arter i norra nordiska länderna kompletteras med Estland, Lettland Europa! Kremlorna lär även föröka sig enormt när man och Litauen. Ellen Larsson, ordförande i Sveriges börjar pilla i deras DNA! 18

Utbredningskartor MYKOLOGIVECKAN ITIMRÅ2014 Climacocystis borealis, trådticka. Gyrodon lividus, alsopp. 18 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 19

Lepiota felina, svartfjällig fjällskivling.

Inonotus radiatus, alticka. Mycena acicula, orangehätta. Foto: Michael Krikorev. 20 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Stig Norell, ordförande i Härnösands Svampklubb informerar och bakom honom syns Hans Marklund, legendarisk svampfotograf och svamp­ boksförfattare. Foto: Hjördis Lundmark. Tidigare svampveckor i mittsvenska området Sveriges Mykologiska Förenings mykologiveckor är utmärkt tillfälle att träffas, ha trevligt tillsammans med gamla och nya svampvänner, lära sig mer om svamp, uppleva naturtyperna i olika landskap och även fundera kring naturvård och hur vårt svenska landskap förändras.

Vid mykologiveckan 2004 hos Annsofi Karlsson och Jan Nilsson i Grebbestad, Bohuslän fick vi veta att hela Bohuslän var skoglöst fram till början av 1900-talet. Men nu hade sko- gen återvänt! Vid mykologiveckor hos Kerstin Bergelin och Sigge Svensson i Skåne har vi fått höra om problemen med granplanteringar i områden som förut haft ädellövskog. Men även fått höra av godsherren Carl Piper och hans ekolog hur skånska gods nu börjar satsa igen på blandskogar och ädellövskogar. Skåne har även fått en fin nationalpark vid Söderåsen med ädellövskogar. Vid mykologiveckan 2011 hos Sonja Kuoljok och Mats Karström i Jokkmokk kunde vi studera fungan i fjällurskogar och på sandiga, renbetade Karin Kellström, mångårig ordförande i Östersunds Mykologiska Förening (ÖMF) ses här i bakgrunden i grön klädsel vid utflykt till tallhedar samt avnjuta delikat soppa på goliatmusseron! Rutfjället under mykologiveckan i Härjedalens fjällvärld 2006. Här i mittsvenska området, landskapen Härjedalen, Jämt- land, Medelpad, Ångermanland, har svampveckor ordnats sedan 1982 från de solbelysta kustskogarna och öarna vid i Sundsvall och Borgsjö som även blev starten för en serie Bottenhavet till de vindpinade fjällsippshedarna mot norska av femton Borgsjöveckor 1982-2010 då djupdykning skett gränsen. Denna fantastiska naturgradient från kust till hög- i olika svampgrupper. Östersunds Mykologiska Förening fjäll innehåller många spännande svampmiljöer! På ett par (ÖMF) arrangerade 1982 Nordisk Mykologisk Kongress timmar kan vi med bil röra sig från havskusten till alpina på Birka folkhögskola med 90 deltagare från Norden och naturmiljöer. Europa och med intressanta utflykter i jämtländska orkidé- Mykologiveckan i Timrå 2014 blev fjärde mykologiveckan marker som även hyser spännande svampar. Lars Lund- i mittsvenska området. År 1982 ordnades mykologiveckan berg var drivande kraft och även ordförande i ÖMF under 20 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 21

Svampgäng på Hamrafjällets fjällsippshedar vid mykologiveckan 2006. Från vänster: Hjalmar Croneborg, Stig Jacobson, Ellen Larsson, Håkan Lindström, Anita Stridvall, Pierre-Arthur Moreau, Leif Stridvall. Foto: Jan Vesterholt.

tiden 1977–1996. Under flera decennier hade ÖMF även Artnamn besök varje år av Stig Jacobsson som var med och invente- Vetenskapliga namn följer i huvudsak: rade Jämtlands funga. Lars efterträddes som ordförande år Dyntaxa vid Svenska Artdatabanken. 1997 av Maj-Britt Såthe som numera flyttat till Viksjö ut- • Funga Nordica, red. Henning Knudsen (2012). anför Härnösand där hon tagit över lantställe efter sin mor. • Poroid Fungi of Europe, Melo-Ryvarden (2014). Karin Kellström blev ÖMF-ordförande 2009, se hemsidan • Corticiaceae, Bernicchia-Gorjon (2010). www.omf.se Maj-Britt och Karin var med oss under my- • Checklist of the non-lichenized ascomycetes of Sweden, kologiveckan i Timrå medan Lars som fyllt 93 år höll sig • Ove Eriksson (2014). hemma i Östersund. Svenska namn följer i huvudsak Ekologisk Katalog och År 1984 var det dags för ÖMF och Lars Lundberg att bjuda • Dyntaxa. in till mykologivecka i Edsåsdalens fjällnatur i Jämtland. År 1995 ordnade Hjördis Lundmark och Härnösands Svamp- klubb Internationellt Svampfärgarsymposium på Länsmu- seet i Härnösand med 150 deltagare. Två år senare, 1997, var Härnösands Svampklubb arrangör av den 15:e Europeiska Cortinariuskongressen (JEC) med cirka 200 deltagare. År 2002 ägde svenska mykologiveckan rum i Ramseles gammelskogar och guckuskomarker i västra Ångerman- land med Lennart Vessberg och Elisabeth Engerdal som huvudansvariga. Elisabeth Wedin skrev en fin rapport. Under mykolo- giveckan 2006 hade vi förflyttat oss upp till mittsvenska områdets fjällområden i västra Härjedalen med mykolo- giskt spännande fjällsippshedar, kalkrika fjällbjörkskogar och gamla ängar vid fjällfäbodar. ÖMF och Sundsvalls Myko hjälptes åt med arrangemangen. Rapport om my- kologiveckan 2006 i Härjedalsfjällen finns på hemsidan Jeanette Södermark, ordförande i Sundsvalls Mykologiska Sällskap. www.myko.se Foto: Hans Andersson. 22 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Anita Stridvall och SMF:s ordförande Ellen Larsson studerar lokala ostsorter under Borgsjöveckan 2010 tillsammans med holländskt mykologpar. Foto: Hjördis Lundmark.

Citerad litteratur, hemsidor Förkortad hänvisning sker till bland annat följande hemsidor och litteratur:

Artdatabanken, Sverige, www.artdatabanken.se Mycokey, Læssøe & Petersen, www.mycokey.com Artsdatabanken, Norge, www.artsdatabanken.no Nya Svampboken, Holmberg-Marklund 2011 Artportalen, www.artportalen.se Poroid Fungi of Europe, Melo-Ryvarden 2014 British Ascomycetes, Dennis 1978 Ridderhatte, Christensen. Heilmann-Clausen 2013 Checklist of the non-lichenized ascomycetes of Sienet ja metsien luontoarvot, Tea von Bonsdorff, Sweden, Eriksson 2014 Kytövuori, Vauras m fl 2014 Corticiaceae s.l., Bernicchia-Gorjon 2010 Signalarter, indikationer på skyddsvärd skog, Cortinarius Flora Photographica (CFP), Brandrud- Johan Nitare och Skogsstyrelsen, 2000 Lindström-Marklund-Melot-Muskos 1989-2013 SMT=Svensk Mykologisk Tidskrift Cortinarius in Sweden, fjortonde upplagan, Karl Soop, , en fälthandbok, Ryman-Holmåsen 2006 januari 2014 Svampar Svampar i Sverige, Mossberg-Karström-Nilson- Ekologisk Katalog över Storsvampar och Persson 2013 Myxomyceter, 1998 , Boertmann 2010 Funga Nordica 2012 The genus Hygrocybe Färgsvampar och svampfärgning, Lundmark- www.jec-Cortinarius.org/ Marklund 2009 www.stridvall.se/fungi/gallery Jordstjärnor, Jeppson och SMF 2013 38 naturreservat och en nationalpark i Medelpads Flora, Lidberg och Lindström 2010 Västernorrlands län, Länsstyrelsen 2011 22 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 23

Landskapsbild i Medelpad som visar Borgsjöporten, till vänster diabasstupen vid klassiska sydväxtberget Rankleven. Foto: Sven Halling.

Rödlistan – viktig för naturvården Rödlistans arter anges enligt svenska rödlistan 2015.

CR = critically endangered-akut hotad rödlistade såsom igenväxning av jordbrukslandskapet EN = endangered – starkt hotad och minskning av arealer med magra, kvävefattiga = vulnerable – sårbar VU gräsmarker, övergång från glesa artrika naturskogar NT = near threatened – nära hotad till mer artfattiga, täta planterade skogar, tjockare DD = kunskapsbrist förnaskikt och ökat kväveinnehåll i skog och mark, avsaknad av brand och annan störning i skogen, brist En första förteckning över 48 hotade svampar i på grov död ved. De satsningar på naturvård i form av skogsbruket presenterades år 1981 av Thorleif Ingelög i reservat, nationalparker, biotopskydd, naturvårdsavtal, boken ”Floravård i skogsbruket”. Floravårdskommittén åtgärdsprogram för hotade arter, bete av magra för svampar bildades 1984 och bestod av Åke Strid, gräsmarker, ökad naturhänsyn bland annat längs ordförande, Tomas Hallingbäck, sekreterare, Stig skogens vattendrag är oerhört viktiga åtgärder för att Jacobsson, Karl-Henrik Larsson, Johan Nitare, bevara en rik biologisk mångfald av svampar. Svengunnar Ryman, Stellan Sunhede. Rödlistorna har betytt mycket för svensk naturvård under senaste Skogsstyrelsens och Johan Nitares praktverk om decennierna. Ansamlingar av rödlistade arter tyder ofta ”Signalarter i Skogen” innehåller avsnitt med text och på höga naturvärden. bilder om svampar som indikerar biologiskt värdefull natur. Förutom rödlistade arter och signalarter så finns Svenska rödlistor tas numera fram vart femte år. Röd­ ett antal andra begrepp i omlopp som handlar om listan är en barometer som visar tillståndet för arterna för naturvården intressanta arter. Tomas Hallingbäck i landet och är ett hjälpmedel för planering av natur­ vid Artdatabanken redde häromåret ut begreppen vårdsinsatser. De rödlistade arterna inom kategorierna och lanserade ordet ”naturvårdsarter” som ett mer CR, EN och VU benämns hotade. Arter som tidigare varit överordnat, samlande begrepp: rödlistade men nu är borttagna från rödlistan benämns www.artdatabanken.se/media/2024/naturvaardsarter- livskraftiga, LC. Flera orsaker bidrar till att svampar blir foer-web.pdf 24 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Sienet ja metsien luontoarvot Ungefär samtidigt med mykologiveckan i Timrå utkom 2014 en intressant finsk bok om ”Indikatorsvampar” som påminner om Skogsstyrelsens svenska Signalartsbok. Boken är skriven på finska men med engelska sammandrag. Författare är Tea von Bonsdorff, Ilkka Kytövuori, Jukka Vauras, Seppo Huhtinen, Panu Halme, Teppo Rämä, Lasse Kosonen Stefan Jakobsson.

Boken inleds med kort samman­fattning även på svenska där man bland annat kan läsa: ”Många svampar är utmärkta indikatorer på skogens tillstånd. Indikatorsvamparna är inte alltid hotade eller sällsynta, Det märks i listorna vilken stor sakkunskap som finns i men de kräver av sina växtplatser vissa drag, som vårt östra grannland om släkten såsom spindelskivlingar visar att dessa är i behov av skydd. I denna bok riktar (Cortinarius), kremlor (Russula), hättor (Mycena), vi uppmärksamheten främst på storsvamparna, skiv­ skogs­vaxskivlingar (Hygrophorus) och andra släkten. lingar, soppar, fingersvampar och taggsvampar. Vi Gymnopilus bellulus som Ilkka samlade i älvskogen inför indikatorsvampar som ett nytt instrument för vid reservatet Sundsjösåsen under mykologiveckan bedömning av värdefulla naturområden. Vi lanserar finns i artlistan för ”unmanaged spruce-dominated” en metod för poängsättning av 545 svam­parter, eller forests och får indikatorvärdet 4. Kremlan Russula grupper, för påvisande av värdefulla skogsmiljöer i cremeoavellanea som Hjördis Lundmark, Lennart Finland. Beskrivningar med fotografier, mikroskopbilder Söderberg och Jan-Olof Tedebrand fann i björkparken och utbredningskartor ges för 147 av arterna. Därtill inför intill Berglunda kyrkogård under mykologi­veckan vi bruket av svampar som indika­torarter för 14 värdefulla hamnar i naturmiljön ”Parklike habitats” där den får skogsmiljöer. Boken ger även instruktioner till dem som siffran 2. begär svamp­karteringar samt till själva karterarna”. Det är en njutning för ögat att bara bläddra igenom De svampar som tas upp i boken ges indikatorvärden boken och se bilderna av svampar och finsk natur. från 1 – 5. Värdet 5 ges bara till nationellt sällsynta arter i För den som är intresserad av naturvård så är boken för naturvården­ speciellt fina naturmiljöer. De 14 utvalda inspirerande även om siffrorna för satta indikatorvärden värdefulla natur­miljöerna presenteras med engelsk för vissa arter tål att diskuteras. Boken kan beställas av kommentar, fina bilder, långa artlistor där varje art får sin Tea von Bonsdorff på Botaniska Museet vid Helsingfors indikatorpoäng och även rödlisteklass. universitet: [email protected] 24 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 25

Arbetslokalen vid nordiska mötet i Estland 2015. Foto: Hjördis Lundmark.

Nordisk Mykologisk Kongress i Estland 2015

Thomas Læssøe och Jens H. Petersen vid nordiska svampmötet i Jan-Olof Tedebrand och Håkan Lindström i fin lövskog med hassel vid Kääriku, Estland 2015. Jens har en speciell fotoutrustning och tar tydliga Kääriku, Estland under nordiska mötet 2015. Kääriku ligger på ungefär och vackra närbilder av små och stora svampar” samma breddgrad som Östergötland i Sverige och inslaget av ek Foto: Hjördis Lundmark. och hassel var markant liksom av bökande vildsvin. Foto: Hjördis Lundmark. 26 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Nya svamparter för Sverige Följande svamparter som anträffades under Timråveckan är troligen nya arter för Sverige.

Bactridium flavum, Tolvösand Myckeläng Entoloma tjallingiorum var. alnetorum, Långharsholmen Cortinarius caesiolamellatus, Häggberget Entoloma callichroum, Masugnsgrundet Cortinarius caesiophylloides, Häggberget Hemimycena nitriolens, Sundsjöåsen Cortinarius impennoides, Kroktjärn Hymenogaster lycoperdineus, Hörningsholm Cortinarius murinascens, Sundsjöåsen Hypocrea protopulvinata, Tuna Fäbodstig Mitt Cortinarius pallidirimosus, Kroktjärn Peziza sp., Höglandsbodarna Cortinarius violaceonitens, Tuna Fäbodstig Norr Pseudobaeospora paulochroma, Långharsholmen Discinella boudieri, Stornäset

Nya svamparter för Norrland Sverige delas ofta, bland annat i väderrapporter, i Götaland, Svealand och Norrland. Landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten räknas till Norrland. Dessa landskap omfattar ytmässigt 52 procnt av svenska landytan men här bor bara 1,2 miljoner invånare.

Under århundraden har den biologiska mångfalden mest Flammulina elastica, Indalsälvens delta kartlagts söder om Norrland och runt gamla universitets­ Gibellula pulchra, Vattjomåsen städer som Lund och Uppsala. En vanlig uppgift i svamp- Hydropus scabripes, Fågelsången böcker är att arter finns norrut till Uppland. En annan vanlig Hygrocybe subpapillata, Gudmundstjärn uppgift i främst äldre svampböcker har varit ”växer i bland- Hygrophoropsis rufa, Fågelsången, Pottäng skog”. Idag har vi Artportalens fantastiska datamängd som Hypocrea spinulosa, Tolvösand-Myckeläng bör kunna utnyttjas av svampboksförfattare och andra för Lepiota pseudolilacea, Långharsholmen, Masugns­grundet mer rättvisande och exakta uppgifter inte bara om svam- Limacella vinosorubescens, Bergeforsens idrottsplats parnas utbredning utan även om deras ekologi (växtsätt). Lopadostroma pouzarii, Tuna Fäbodstig Mitt Följande cirka 40 svamparter som anträffades under Marasmius limosus, Tolvösand-Myckeläng Timråveckan­ är troligen inte förut noterade norr om land- Marasmius setosus, Indalsälvens delta, Tuna Fäbodstig Mitt skapet Uppland i Sverige. Merulicium fusisporum, Runsvik Mycocalia sphagneti, Spångsjöberget Amicodisca virella, Flottarstigen Nemania aenea, Tolvösand-Myckeläng Amicodisca svrcekii, Kvarnberget Pluteus hispidulus, Hörningsholm Cistella geelmuydenii, Tuna Fäbodskog Mitt Ramaria aff flavoides, Häggberget Clavaria tenuipes, Långharsholmen Ramaria lutea, Häggberget Clavulina incarnata, Siljeberget Ramariopsis luteoochracea, Långharsholmen Clavulinopis microspora, Långharsholmen Rhodocybe parilis, Indalsälvens delta Crepidotus cesatii var. cesatii, Vägsjöknösen Russula odorata, Åvike Bruk Cystolepiota moelleri, Smedsgården Russula risigallina var. risigallina, Runsvik Daedaleopsis confragosa, Stornäset, Tolvösand-Myckeläng Russula violeipes, Stornäset Echinoderma jacobi ,Långharsholmen, Smedsgården Typhula gyrans, Indalsälvens delta Entoloma tjallingiorum var. alnetorum, Långharsholmen Typhula lutescens, Tuna Fäbodstig Mitt Flagelloscypha mairei, Masugnsgrundet Typhula ochraceosclerotina, Tuna Fäbodstig Mitt 26 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 27

En ung Håkan Lindström visar stolt upp ”konstnärlig ängshässja” år 1976 vid Rigåsens ängar i Liden socken. Foto: Lennart Vessberg. Landskapsfloror – bra information inför mykologiveckor Nästan alla svenska landskap har senaste decennierna fått fina landskapsfloror över kärlväxter. Varje bok har en eller flera huvudförfattare men är i själva verket ett stort teamwork där många naturvänner hjälpts åt under flera decennier. Närmaste året utkommer Gästriklands Flora med Peter Ståhl som huvudförfattare och om några år kommer Anders Delins Hälsingeflora. Dessa landskapsfloror innehåller även avsnitt om olika naturtyper, geologi, naturvård, utflyktsmål och andra fakta om landskapets naturförhållanden.

Det är ett livsverk att ta fram en landskapsflora. År 1990 förändringar har skett sedan Collinders flora år 1909 utkom överläkaren Jan W Maschers florabok om kärl­ främst i odlingslandskapet där ängarna försvunnit växterna i Ångermanland. Läroverksadjunkten Erik men även i skogen där skogsbetet upphört, gläntorna Collinder utkom år 1909 med en utmärkt landskapsflora försvunnit och tätare produktionsskogar tagit över. De för Medelpad. Konstnären Rolf Lidberg inledde arbetet flesta människorna har under samma tid slutat jobba med Medelpads Flora på 1950-talet och fick hjälp av med jord och skog, lämnat skogsbyarna och flyttat in läkaren Håkan Lindström från 1970-talet. Tack vare till städerna. Hur landskapet, floran och fungan ser ut i en idog arbetsgrupp och en vänlig men bestämd svenska landskapen om hundra år kan ingen förutsäga. ”slavdrivare” vid namn Olof Svensson så kunde prakt­ verket Medelpads Flora presenteras vid en stor ”släpp­ Under mykologiveckan i Timrå delade vi ut Medelpads show” på Norra Berget i Sundsvall år 2010. Boken Flora som present till kursledare och andra. Ett tips är att inne­håller Rolf Lidbergs vackra akvareller och Håkan handla in och bläddra igenom landskapsfloror för just Lindströms detaljerade beskrivning av ekologin för varje de landskap som ordnar kommande mykologiveckor. kärl­växt i just Medelpad. Håkans utförliga beskrivningar Då är man lite förberedd och har dessutom lärt sig lite av enskilda arters växtmiljö i just Medelpad i slutet av fakta om Sveriges geografi och natur. Landskapsfloror 1900-talet fyller ibland hela sidor och är kanske mest handlar man av av Svenska Botaniska Föreningen, http:// värde­fulla avsnitten inför framtida förändringar till följd svenskbotanik.se/. Du kan handla Medelpads Flora av av varmare klimat, annan markanvändning mm. Stora Hjördis eller Jan-Olof för 100 kr + frakt (boken väger 2.5 kg). 28 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Michael Krikorev noterar alla spännande svampfynd. Foto: Hjördis Lundmark. Sammanfattning av Mykologiveckan i Timrå 2014

Exkursionsguiden En snygg, informativ exkursionsguide togs fram. Vi tackar för alla positiva reaktioner på guiden. Många uppskatta- de även utflykterna i storslagen och artrik natur. Henning Knudsen skriver till exempel i mail 2/1 2015: ”Det er altid en fornøjelse at komme til en så urørt natur, vi har ikke noget der ligner her, selv om politikerne synes alt er i orden.”

Vädret Det var varmt och torrt i exkursionsområdet i juli och fram till ungefär 10 augusti. Sedan började en period med ostadi- gare väder och regn. Men regnskurarna föll lokalt och vissa utflyktslokaler till exempel Smedsgårdens ängar på Alnön var svamptomma samtidigt som närliggande lokaler såsom Hörningsholm, Långharsholmen, Stornäset på Alnön och Tolvösand-Myckeläng på Tynderölandet fått regnskurar vilket börjat aktivera fungan. Nätterna var milda och da- garna varma veckorna före mötet så luftfuktigheten var hög. Bäst var svamptillgången i Häggdångers diabassko- gar såsom Häggberget och Kroktjärn. En lista över de 1142 svamparter som vi fann och uppgifter om fyndlokaler finns på hemsidan www.myko.se , länken ”publikationer” och Mikael Jeppson, kursledare och glädjespridare. Foto: Hjördis ”Mykologiveckan 2014”. Lundmark. 28 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 29

Russula medullata. Foto: Hjördis Lundmark.

Timrå Naturskyddsförening har sedan bildandet i slutet av mängder grus och sand som ån grävt sig ner igenom under 1980-talet gjort stora insatser för att lyfta fram och värna årtusenden. Timrås kommunekolog Stefan Grundström kommunens speciella natur. Elisabeth Nilsson är en verklig har bjudit in den legendariske entomologen Bengt Ehn- eldsjäl i Timrå Naturskyddsförening. Hon har letat upp och ström för inventeringar längs stränder och eroderande med hjälp av Skogsstyrelsen röjt upp ett femtiotal gamla slänter vid den fritt flödande djupt nedskurna Mjällån som stigar och vandringsleder i Ljustorp och Mjällådalen samt hyser speciella insekter och skalbaggar. Mjällådalen rymmer lett natur- och kulturvandringar varje vecka i området un- även de största nordiska förekomsterna av sötgräs (Cin- der många somrar. Elisabeth har även tillsammans med na latifolia) med hundratusentals plantor av detta östliga sina kompisar Sofia Lundell och Hans Sundström under ”ryssgräs”. Världsnaturfonden utnämnde häromåret, efter många år inventerat Mjällådalens biologiska mångfald och omröstning bland allmänheten, Mjällådalen till ”Naturens rapporterat in tusentals uppgifter om främst vedlevande pärla” och finaste, oskyddade naturområdet i länet Väster- och naturvårdsintressanta lavar, mossor och svampar till norrland. Våra svampfynd under mykologiveckan bekräftar Artportalen. Mjällådalens höga naturvärden och motiverar bildandet av Mjällådalens mykologiska värden är i stor utsträckning nationalpark av hela dalgången från Sanna i Ljustorp socken kopplad till gamla levande aspar, björkar, sälgar men även upp till Västanå bruk i Viksjö socken. till grova lövträd i olika stadier av nedbrytning. Här finns även den äldre granskogens vedsvampar i djupa raviner Svampfärgning – färgsprakande upplevelser! och fuktiga örtmiljöer. Vi hade förmånen ha med oss Karl Svampfärgarsällskapet berättade under mykologiveckan Henrik Larsson, Europas främste kännare av skinnsvampar, om tekniken vid svampfärgning och visade även vackra trö- som satte namn på de fascinerande men i våra trakter lite jor och andra alster av svampfärgat ullgarn. Hans Andersson utforskade svampskinnen. De mossiga och fuktiga gamla är Svampfärgarsällskapets ordförande och Siv Norberg är granskogarna längs Mjällån med inslag av asp, björk, sälg kontaktperson i föreningen. Hjördis Lundmark är vetera- och tall är även ett eldorado för marklevande mykorrhizas- nen som under otaliga kurser inspirerat många svampvän- vampar bland annat spindelskivlingar. ner att börja färga med svamp. Hans, Siv och Hjördis hade Mjällådalens djupt nedskurna dalgång bildades efter isti- även med sig kamrater som berättade om svampfärgningens den då Faxälven hade sin fåra här och lämnade kvar enorma alla konster. 30 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Norra Alnön-lite grand av Öland! bortglömda. Vi inventerade under mykologiveckan lunds- Alla har hört talas om Öland och dess unika natur på kal- vampar bland annat tryfflar i spännande hasselområden vid kalvaret som blivit Unescos världsarv. Men få har hört talas Siljeberget i Selånger socken, Vattjomåsen i Tuna socken om naturen på alnökalkstenen som även är speciell och lite och i Vränsta by, Alnö socken med hjälp av Anne Molia och grand påminner om Ölands natur. Milt havsklimat, kalksten tryffelhunden Lello. Trots sommartorkan lyckades Anne lockar fram sydliga, sällsynta svamparter bland annat många och Lello finna underjordiska tryfflar som lever i samliv arter av små fjällskivlingar som har sina största förekomster med hassel. i södra Skandinavien och neråt Medelhavet. Trots en re- kordvarm sommar blev det intressanta fynd vid alnökalkens Magnus guidade i Sörgraninge torrängar, gråalskogar, havsstrandängar, kalkgranskogar. Mångfaldspark. Den nordliga gråalskogen på alnökalken beskrivs av Stefan Utflykterna med Magnus Andersson till Graninge socken Grundström och Jan-Olof Tedebrand i artikel i Svensk Bo- och till SCA:s nybildade Sörgraninge Mångfaldspark blev tanisk Tidskrift 2010/5. mycket givande. Intressanta skinnsvampar och tickor no- Fynden kompletterar och stärker bilden av norra Alnön terades i de gamla naturskogarna och i ravinlandskapen och Tynderölandet som område av stort intresse för fram- liksom på de sandiga, kvävefattiga tallhedarna. tida naturvårdande satsningar. Länsstyrelsen och Sunds- valls kommuns miljökontor har planer att i bred samverkan med markägare och ideella föreningar börja arbeta fram en helhetsplan för att stärka naturvärdena vid norra Al- nöns kalkpåverkade naturtyper såsom äldre barrskogar, gråalskogar, torrängar, havsstrandängar med rikt fågelliv, grunda havsbottnar. Gamla tidigare betade bondskogar på diabasringen i Häggdångar, Stigsjö och Viksjö socknar, Kalkbarrskogens marksvampar i svenska kalkområden såsom Gotland, Norduppland, Jämtland har uppmärksammats senaste decennierna. Vi kunde under mykologiveckans utflykter till diabasom- Cortinarius Flora Photographicagänget som tagit fram fotoflora över rådet i Häggdånger socken konstatera att även diabasom- europeiska spindlingar. Från vänster: Hans Marklund, Jaques Melot, Tor Erik Brandrud, Siw Muskos, Håkan Lindström. Foto: Leif Stridvall. råden hyser många av kalkbarrskogens marksvampar. Siw Muskos har till exempel under decennier samlat sällsynta Djupdykning i Cortinarius – vårt artrikaste marksvampar i ett diabasområde i Attmar socken, Medelpad mykorrhizabildande svampsläkte bland annat korgar med guldkremla (Russula aurata). Våra Släktet Cortinarius (spindelskivlingar) har sedan 1982 varit diabasområden och deras funga borde inventeras mer och föremål för specialstudium i länet Västernorrland inom även uppmärksammas inom naturvården. projektet Cortinarius Flora Photographica (CFP). Under Härnösands svampklubb med Hans Marklund och Stig mykologiveckan i Timrå samlades många mindre kända Norell i spetsen har under senaste decennierna lyft fram spindelskivlingar som beskrivits under senaste decenniet marksvamparna i gamla barrskogar på diabasringen i Hägg- av nordiska Cortinariusforskare eller som just nu är på väg dånger, Stigsjö och Viksjö socknar. Dessa kalkbarrskogar har att beskrivas. lång skoglig kontinuitet och en markstruktur med mull- jordar som formats under århundraden av skogsbete. Ett Ilkka – skicklig fältmykolog och storsamlare stort tack till länsstyrelsens naturvårdare och särskilt till Ilkka Kytövuori är skicklig fältmykolog med skarp blick Per Sander som var med oss under mykologiveckan och ute i skogen för intressanta svamparter och med en otrolig som även tillsammans med sina kamrater på länsstyrelsen samlarkapacitet. Han har även god kondition vid 74 års ålder bildat reservat av flera fina kalkbarrskogar. Önskvärt vore och vandrade över stora skogsområden under mykologi- en inventering av de få återstående områdena med gammal veckan. Ilkka fyllde den ena torkollan efter den andra med barrskog på diabasringen i södra Ångermanland. svampkollekter och sände nyligen en imponerande lista med belägg som han samlat (IK). Tillsammans med sina Anne Molia och Lello Hund fann tryfflar i finska kamrater Kare Liimatainen och Tuula Niskanen lade hassellundar Ilkka även upp den ena mindre kända Cortinariusarten efter Ädelövskogen i södra Sverige har fått en egen lag. Men de den andra till allas vår beskådan på utställningsborden. En unika nordligaste europeiska utposterna för ädellövskogen pedagogisk satsning för att öka kunskapen om vårt största med dess följearter av bland annat tryfflar har länge varit mykorrhizabildande svampsläkte! 30 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 31

Elisabeth Nilsson vid klotsporiga murklor på grov asplåga i Mjällådalen. Foto: Stig Carlsson.

Thomas Læssøe –marknära mykolog Thomas Læssøe har annan och mer jordnära insamlings- teknik än Ilkka. Thomas går ner på knä och med en liten trädgårdskratta kryper och krattar han sig fram genom gräs, örter, kvistar och annan förna. Där nere i den marknära djungeln finner Thomas mängder av skivlingar, ascomyceter och andra småsvampar som den upprättgående mykolo- gen totalt missar. Håkan Sundin som ledde utflykterna till Indalsälvens delta och till Tolvösand blev djupt fascinerad av Thomas insamlingsteknik och stora mykologiska kunnande av inte bara småsvampar utan även av storsvampar. Artlistan från lokalen Tolvösand-Myckeläng är imponerande. Även Ilkka Kytövuori visar stolt upp jättemusseron (Tricholoma colossus) vid gamla tallar på Värsjöåsen i Jämtgaveln 1997, hittils enda kända fyndet ute på den mykologiska pärlan i havet, Långharsholmen i Medelpad av denna praktfulla svamp. Foto: Hans Andersson. kröp Thomas fram och fann intressanta svampar. Thomas Læssøe har besökt mittsvenska området vid flera Cortinariusdrottningen försökte lära oss fem Borgsjöveckor bland annat vid den minnesvärda Mycena- spindelskivlingar veckan 1991 som leddes av holländaren Rudolf Maas Ge- Tuula Niskanen höll även föredrag en kväll och försökte esteranus. Thomas skriver just nu på en bok om nordeuro- lugnt och med stor pedagogisk nit lära oss fem vanliga Corti- peiska hättor (Mycena) tillsammans med norrmannen Arne nariusarter. Presentation av Tuulas hittilsvarande forskar- Aronsen som utkommer år 2016, boken ingår i en dansk grupp vid Helsingfors universitet finns på hemsidan www. serie om olika svampgrupper. De flestaMycena bilderna är helsinki.fi/biosciences/plantbiology/niskanen.htm tagna av danske mästerfotografen Jens Petersen. Det finns Hösten 2015 tillträdde Cortinariusdrottningen Tuula en ett stort och växande intresse för de små och ofta vackra tjänst som svampforskare vid världsberömda Kew Royal Mycenorna. Stig Norell höll föredrag och visade bilder av Botanic Gardens i London. vackra hättor vid Härnösands svampklubbs årsmöte 2014. 32 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Tack Thomas Læssøe har kompletterat artlistorna, rättat svamp- namn och kommenterat en del fynd. Thomas kommentarer är oftast översatta till svenska. Ibai Olariaga har sänt upp- gifter om fynd av Typhula-arter. Karen Hansen har bidragit med uppgifter om fynd av skålsvampar. Gunilla Hederås och Karl-Henrik Larsson har bidragit med listor över funna skinnsvampar. Mikael Jeppson har sänt lista över kollekter som han ämnar deponera i GB. Ilkka har sänt lista över hundratals insamlade svampkollekter (IK). Till alla andra som bidragit med uppgifter till denna rapport riktar vi ett varmt tack. En grupp bestående av Torkel Edenborg, Mi- chael Krikorev, Hjördis Lundmark, Jan-Olof Tedebrand har slutligt utformat denna rapport.

Svampherbarierna digitaliseras Vi torkade en del intressanta svampkollekter vid myko- logiveckan i Timrå som nu lagts in i Göteborgsherbariet (GB). Svampsamlingarna börjar nu digitaliseras, delvis tack vare Artdatabankens särskilda museisatsning . Här- omåret mailade Mats Hjertén vid UPS över lista belägg av Svamputställning i Bergeforsen. Foto: Hjördis Lundmark. lavar (lav är svamp) och svampar från Medelpad (1500), Ångermanland (800), Härjedalen (1500) och Jämtland par i riksmuseet till exempel citronskål (Bisporella citrina) (2700). Många svampkunniga personer som idag är totalt från Ljustorp socken och sälgplätt (Cythidia salicina) från bortglömda har lagt in svampar i UPS bland annat Walde- Selånger socken. Den flitigaste insamlaren av svampbelägg i mar Granlund (1890-1957) i Sollefteå. Granlund hade en Medelpad har varit Siw Muskos som sedan 1970-talet torkat omfattande korrespondens med Seth Lundell i Uppsala, och sänt stora mängder kollekter till UPS och S. Även herba- sände många kollekter från Sollefteåtrakten till UPS. Han rier runtom i Europa har insamlingar från Sverige och börjar var, enligt Lennart Vessberg, stadsarkitekt i Sollefteå och även digitalisera sina samlingar. Häromåret sände Thomas intresserad av blommor, fiskar och svampar. Waldemar Læssøe över lista med nära 300 kollekter från Medelpad i Granlund har efterlämnat många akvareller av svampar Köpenhamns universitets herbarium (C). Även herbariet i och även av fiskar, han var ivrig sportfiskare. John Axel Leiden, Holland, har många svenska kollekter liksom herba- Nannfeldt nämner Granlunds svampbidrag till UPS i sin riet vid Helsingsfors universitet (H). Den pågående digitali- artikel i Friesia 1959 om ”The Mycofloristical exploration of seringen av herbariesamlingar är värdefull för att i framtiden Scandinavia”. Ungefär 50 procent av lav- och svampsamling- bedöma statusen för många svamparter inför karteringar arna vid Naturhistoriska riksmuseet (S) är digitaliserade. och rödlistebedömningar. Önskvärt vore att svenska staten Sundsvallsbon Efraim Eriksson var mest lavintresserad men höjde upp museistödet i anslaget till Artdatabanken så att deponerade för cirka hundra år sedan även många svam- våra världsunika biologiska samlingar ges god vård och kan digitaliseras inom rimlig tid. Torleif Ingelög har skrivit en vacker och faktarik bok om svenska biologiska samlingar som utkom 2013: ” Skatter i vått och torrt”.

Rättelser och kompletteringar Det blir givetvis felaktigheter i en sådan här rapport om fynd av vanliga och ovanliga svampar. Sänd gärna rättelser av direkta fel till [email protected]

Kartor i utflyktsguiden De besökta lokalerna beskrivs med text och kartor i utflykt- sguiden som alla deltagare fick vid ankomsten. Utflykts- guiden finns digitalt på hemsidan www.myko.se under ”publikationer” och ”Mykologivecka 2014”. Akvarell av Siw Muskos. 32 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 33

Bilder från Öppet husutställningen. Färgade alster från Siv Norberg och Anita Sjöberg. Foto: Hjördis Lundmark. 34 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Invigning av Sörgraninge Mångfaldspark, Ångermanland. Foto: Hjördis Lundmark. Miljömålen och läget för svamptoxonomerna i landet Miljöminister Anna Lindh lade 1998 fram sin stora proposition om ”Svenska Miljömål” som sedan preciserades nationellt och ute i varje län. Målen var allmänt formulerade såsom ”ren luft” och ”levande skogar”. En viss konkretisering har skett av de allmänna målen sedan 1998.

Bara 2 av de 16 miljömålen klaras till 2020 enligt chef Lars-Erik Liljelund och krävde att vetenskapen fördjupad utvärdering av miljömålen år 2012. Vad mykologi återupprättas vid universiteten och riks­ som nu krävs är att bryta ner målen till konkreta, museet. Skrivelsen var undertecknad av Mats Elfström, fullt finansierade insatser så att något händer ute i ordförande SMF, och Marie Jadner, ordförande Svamp­ verkligheten. Ett sådant konkret mål skulle kunna vara konsulenterna + deras telefon och mail. att forskningen om naturens arter (taxonomin) stärktes genom att museistödet hos Artdatabanken räknades En presskonferens ordnades med rubriken ”Sverige upp. Då skulle våra unika samlingar vid universitet förvaltar inte arvet från Linné och Fries” vilken och museer kunna skötas bättre av taxonomer som resulterade i lokala artiklar, artikel i Svenska Dagbladet, även skulle kunna ägna tid åt utforskning av mindre TT-artikel som publicerades runtom i landet. Mats kända artgrupper i naturen. Det handlar om peanuts i Elfström uttalade sig i TT-artikeln som publicerades statsbudgeten men skulle innebära oerhört mycket för runtom i landet och sade bland annat: ”Senaste åren har vår kännedom om naturens alla arter. duktiga svampforskare gått i pension och inte ersatts med mykologer. Om vi ska ta biologisk mångfald på Många föreningar och organisationer bedriver aktiv allvar så måste vi ha forskare som kan identifiera arterna lobbyverksamhet. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i naturen”. Michael Krikorev gjorde även uttalanden. och Naturskyddsföreningen är framgångsrika i sitt Det blev även inslag i radioprogrammet Naturmorgon. lobbyarbete. Vid millenieskiftet gjorde svampvänner Utspelet i Ynde i augusti 2000 bidrog i viss mån till att en lobbyinsats för naturen och svamparna. Hösten dåvarande regering storsatsade på biologisk mångfald 2000 samlades nämligen SMF-styrelsen och Svamp­ i vårbudgeten 2001 som bland innebar uppstart av kon­sulenternas styrelse hos Arne Ryberg i Ynde, Artdatabanken och Svenska Artprojektet. Även idag Blekinge och sände gemensam skrivelse till dåvarande år 2015 är läget illa vad gäller forskande mykologer vid miljö­ministern Kjell Larsson och Naturvårdsverkets svenska universitet. 34 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 35

Ove Eriksson i Umeå är professor emeritus och kännare artiklar/2015/10/seminarium-vad-maste-vi-gora-for-att- av ascomyceter. Ove gjorde i mail 2/8 2015 en snabb och na-miljomalen/ preliminär lista på mykologer som har fasta tjänster vid svenska universitet idag: Miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” förutsätter satsningar­ för att värna ängs- och hagmarker såsom högre miljö­er­ Umeå: ingen anställd. sättningar i landsbygdsstöden, ursprungsmärkning av Uppsala: Åsa Kreus (koprofilasvampar , spec. Preussia, svenska mejeriprodukter, sammanvävning av miljö- och inkl. Sporormiella), Henrik Sundberg (Laboulbeniales, landsbygdspolitiken. Miljömålet ”Levande Skogar” inne­ spec. molekylära data). Martin Ryberg (Basidiomycetes, håller förslag att skydda och sköta artrik skogsnatur som molek. studier). ger oss naturupplevelser, ren luft, rent vatten, jobb, trä­ Stockholm: Karen Hansen (Pezizales), Mats Wedin produkter, biodrivmedel. Det sextonde miljömålet om ”Ett (lavar, men även lichenicola arter). rikt växt- och djurliv” berör även fungan Samtidigt finns Göteborg: Ellen Larsson; i övrigt vet jag inte vilka som har internationellt avtal från Nagoyamötet om att varje land bör anställning där. spara sjutton procent av sina olika naturtyper. FN har även nyligen antagit globala mål för en mer hållbar utveckling. Lund: ?

Så det är illa ställt. Det finns många duktiga ”amatörer”. Vi Detaljer om miljömålsarbetet och om de enskilda skulle behöva mykologer som arbetar med morfo­logiska miljömålen finns på hemsidan www.miljomal.se problem, men som kan utnyttja molekylära metoder för Regeringen har även i bred dialog och i flera att stötta morfologisk forskning. Rent mole­kylära projekt arbetsgrupper inlett ett spännande arbete med att ta bör inte ha företräde i nuläget. Jag tror att man måste fram ett nationellt skogsprogram som handlar om hur försöka få några studenter vid biologi­undervisningen skogen och skogsråvaran ska användas i framtiden: www. intresserade. Ordna fältkurser, kanske med ekonomiskt regeringen.se/skogsprogrammet stöd från ArtDatabanken. Engagera några duktiga lärare, inte bara mykologer från Sverige utan även forskare från Arbetsgrupperna har redan kört igång och alla verkar andra länder. Utlys tjänster som deltagarna har chansen överens om att skogen är betydelsefull i många olika att söka. avseenden för svenska landsbygden i framtiden.

Jag tror alltså på projekt som kan stärka inte bara svensk Länsstyrelsen i Västernorrland antog år 2005 på intiativ taxonomi, utan nordisk. Vi är så få mykologer i Sverige att vi av landshövding Gerhard Larsson en framtidsvision måste ha ett samarbete med mykologer från andra länder. om att ”placera länet Västernorrland i den europeiska Vi måste få ännu mer omfattande nordiskt sam­arbete och frontlinjen för en ekologiskt hållbar utveckling, mätt bör kontakta nordiska mykologer och diskutera formerna efter de nationella miljökvalitetsmålen”. Länsstyrelsen för ett sådant samarbete.” Ibai Olariaga finns även vid och Skogsstyrelsen beslöt 2005 att särskilt satsa på riksmuseet och forskar med stöd från Artdatabanken om fem skogsmiljöer som är utmärkande för länet och där bland annat släktet Typhula, tråd­klubbor. Men onekligen vi har ett stort ansvar: kustnära skogar i Höga Kusten, kloka ord av vår vän Ove i Umeå! sydväxtbergen, älvnära nip- och ravinmiljöer, gråallundar på norra Alnön och Tynderölandet, långsskäggsskogar. Den nya svenska regeringen efter valet 2014 har beslutat aktivera miljömålsarbetet under mandatperioden 2015- Nu inför 2016 konstaterar Länsstyrelsen Västernorrland 2018. Maria Wetterstrand har utsetts till ordförande i att länet riskerar missa samtliga 12 prioriterade regionala miljömålsrådet där alla chefer för statliga myndigheter miljömål till år 2020. Vackra ord löser således inte ingår. Myndigheterna ska nu lägga fram planer med miljöproblemen. Det behövs konkreta satsningar i statens, kon­kreta åtgärder för hur målen ska kunna uppnås fram regioners och kommuners budgetar. Länsstyrelsen har till 2020. Anders Wijkman blir ny ordförande för den nu utsett Rebecka Bjurhall till samordnare och spindel för parlamentariska miljömålsberedningen där alla partier ett miljömålssekretariat. Hon ska vara länken gentemot ingår. Regeringen har även utsett Annika Helmer Lund­ åtta miljömålsledare internt på länsstyrelsen och ut mot ström till extern miljömålssamordnare som kommer att kommuner, landsting, näringsliv och allmänhet. För att involvera näringslivet. En ny utvärdering av arbetet med klara miljömålen till år 2020 så behöver nog riksdag och miljömålen överlämnades 22 oktober 2015 av natur­vårds­ regering samordna alla politikerområden med miljömålen verkets generaldirektör till miljöministern. Utvärderingen och få till stånd en helhetssyn som leder till mer hållbar kan läsas på www.miljomal.se Ett semi­narium om utveckling. Till gagn även för svamparna på ängen och i miljö­målsarbetet ordnades även: www.regeringen.se/ skogen. 36 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6926873 623811 Henning samlade även hättan Mycena pseudopicta som växte i grupper söder om kyrkan. Denna mörka hätta är Alnö kyrkogård rödlistad i Danmark men är inte rödlistebedömd i Sverige 12 Medelpad, Alnö socken, park med (NE). Mycena pseudopicta är funnen på sandstäpp i Skåne gamla torrbackar på kalksten och på Öländska alvaret. Thomas Læssøe skriver i mail 3/7 2015: ”Arne Aronsen skriver på sin Mycena page att Mycena Datum: 10 september 2014 pseudopicta troligen inte är påvisad i Norge. Jag och Anne Molia har möjligen gjort ett fynd i Telemark”. Bild av Mycena Bovista aestivalis, mångformig äggsvamp, dry pseudopicta finns på Arne Aronsens hemsida om hättor: sandy slope, Ivona K, det Mikael J, GB http://mycena.no/pseudopicta.htm Inocybe lanatodisca, u, Ivona K, det Ellen L Våra svenska kyrkogårdar är oaser med en rik biologisk mångfald kopplad till gamla stenmurar, gamla grova träd, Kommentar magra ängsartade gräsmattor och minneslundar som inte Här i den mykologiskt intressanta björk-, lind- och tallpar- kvävegödslas och som präglas av lång markkontinuitet. Vi ken vid Alnö kyrka som delvis vilar på kalksten har många som kartlägger svamparna på gamla kyrkogårdar kanske intressanta svampfynd noterats. Hjördis Lundmark firade borde informera de lokala församlingarna och stiftskansliet sin 50-årsdag här 26 juli 1990 tillsammans med bland andra om våra svampfynd, avråda från kvävegödsling av gräsytor svampboksförfattaren Olle Persson som förvånades över och betona värdet av gamla träd. Men det finns tusentals massförekomsten av grynskivling (Suillus granulatus) un- parkliknande kyrkogårdar runtom i landet. Allra bäst vore der de gamla tallarna. Olle trodde inte grynskivling fanns så kanske om SMF och Svenska Botaniska Föreningen (SBF) här långt norrut. Senare fann Hjördis även stolt fjällskivling tillsammans med Svenska Kyrkan utarbetade en central po- (Macrolepiota procera) i kyrkparken, en sydlig art som bara licy med några konkreta råd för skötseln av kyrkogårdarna. har ett tiotal kustnära fynd på alnökalken på Alnön, Granön och Tynderölandet. Inocybe lanatodisca är närstående I. maculata men finns inte i Dyntaxa och inte heller i Ekologisk Katalog. Arten är Siw Muskos har plockat flera svårbestämda kremlor un- beskriven av Kaufmann 1918. der gamla lindar i kyrkparken som finske kännaren Juhani Ruosalainen preliminärt benämnt Russula anthracina var carneifolia och R. subterfurcata. En grupp danskar och holländaren Noordeloos åkte runt i Medelpad i slutet av augusti 1986 då svamptillgången nådde en tioårstopp. Delar Alnöbron – sluttning av södra Medelpad fick 356 mm regn under augusti vilket var högsta noterade värdet någonsin i Sverige för augusti med asp och björk månad. Henning Knudsen och Thomas Læssøe samlade 12 september 2014. Anne Molia berättade här på kyrkogården skålsvampen Peziza praetervisa och på fredag kväll att hon och Lello Hund på även sotfingersvamp Clavaria( asperulospora), belägg i Kö- egen hand besökt en sluttning med lövskog penhamn (C). Sotfingersvamp ska kanske hetaC. atrofusca i närheten av Alnöbron med ”god jord för men tillhör svårt artkomplex som bland annat våra slovakisa tryfflar”. De fann rariteten luden tryffel, vänner tittar på just nu. Johan Nitare skriver om sotfing- Tuber puberulum och fyra arter inom släktet ersvamp i Jordstjärnan 1998/2 med foto och redovisar tre Hymenogaster. Anne sade att ”Lello jobbat då kända svenska lokaler i Mälardalen av denna sällsynta bra idag”. fingersvamp. Dansken Erik Rald samlade och fotografe- rade vid samma besök 1986 på Alnö kyrkogård rutkremla (Russula virescens) som enligt litteraturen inte ska finnas norr om Dalälven.

Alnöbron. Foto: Hans Lindqvist. 36 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 37

Färgat av Hans Andersson. Foto: Hans Andersson.

651854 6940086 Amanita muscaria, röd flugsvamp, U, Lars-Göran H Geoglossum arenarium, sandjordtunga, U, Alderviken, södra Härnön sandy beach with Empetrum, Lennart V Ångermanland, Härnösand

Ledare: Lennart Vessberg Kommentar Johan Nitare reste på 1970-talet Skrivare: Annika Norin Geoglossum arenarium. längs kusten, stannade och gick ner till havet vid skyltar Datum: 11 september 2014 ”badplats” och noterade många lokaler för arten. Thomas Læssøe säger att arten nyligen är överförd till släktet Sabulo­ glossum. 38 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Rut Folke undersöker jättetrattskivlingarna vid Barsvikens kapell. Foto: Lennart Vessberg.

644862 6932528

Barsviken, fiskeläge Datum: 12 september 2014 Deltagare: Magnus Andersson, Ivona Kautman, 59 Ångermanland, Häggdånger socken, Vaclav Kautman, Viktor Kucera, Rut äldre barrskog vid havet, troligen Folke Marianne Leckström, Sofia Lund, påverkad av diabas, alnögångar Per Löfgren, Claes-Göran Mellberg, med kalksten och skalgrus Jean-Marc Moingeon, Sylvane Moingeon, Berit Rodling Martinsson, Ledare: Lennart Vessberg Ewa Svensson, Lennart Vessberg, Skrivare: Sofia Lund Lennart Söderberg 38 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 39

Phellodon tomentosus, trattaggsvamp Artlista Ramaria eosanguinea, jodfingersvamp, äldre Albatrellus confluens, brödticka barrskog vid havet påverkad av skalgrus och diabas, Albatrellus ovinus, fårticka, U, Lennart V 644862/6932528, Per L, Det Ilkka K och Lennart S, (GB) Amanita muscaria, röd flugsvamp Ramaria karstenii, taggfingersvamp, Amanita porphyria, mörkringad U, Det Lennart Sö, Ilkka K flugsvamp,u, granskog, Lennart V Russula favrei, gransillkremla, U, Lennart V Amanita regalis, brun flugsvamp Russula rhodopoda, lackkremla Armillaria lutea, klubbhonungsskivling, U, Sofia L Russula turci, jodoformkremla, U, Lennart S Bankera fuligineoalba, talltaggsvamp, U, Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp mager tallskog på klappersten, Magnus A Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp, U, Magnus Boletus edulis, karljohan, U, Lennart V A, 644862 x 6932528, MAN conf Michael K Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp, U, Magnus A Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp, Clavulina rugosa, rynkig fingersvamp, u, Rut F, conf Michael K u, Magnus A, conf Sofia L Suillus bovinus, örsopp Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Suillus luteus, smörsopp Conocybe lactea, klockhätting, U, Marianne L Tapinella atrotomentosa, sammetsfotad Cortinarius caperatus, rimskivling, U, Lennart V pluggskivling, u, Rut F Cortinarius infractus s.l., bitterspindling, U, Magnus A Trichaptum abietinum, violticka Cortinarius laniger, ullspindling, U, granskog, Magnus A Tricholoma apium, lakritsmusseron, U, Cortinarius malachius, malvaspindling, Magnus A Claes-Göran M, conf Michael K Cortinarius multiformis, lökspindling, U, Lennart S Tricholoma arvernense, kantmusseron, U, Cortinarius quarciticus, kvartsspindling, granskog, Magnus A, Det Lennart S U, tallskog, Magnus A Tricholoma focale, kråsmusseron, U, Cortinarius stillatitius, honungsspindling, U, Lennart V Marianne L, conf Michael K Cortinarius traganus f. ochraceus, bockspindling, Tricholoma matsutake, goliatmusseron, U, Lennart S, Det Tuula N, Ilkka K U, sandig tallskog nära havet, Per L Entoloma serrulatum, naggnopping, U, ängsmark, Lennart V Tricholoma virgatum, gallmusseron, Flammula alnicola (=Pholiota alnicola), gul U, frodig granskog, Per L flamskivling,u, Rut F, conf Michael K Tylopilus felleus, gallsopp Fomitopsis pinicola, klibbticka Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp Rödlistade arter Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, u, Rut F Bankera fulgineoalba, talltaggsvamp, NT Hydnellum geogenium, gul taggsvamp Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, NT Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp Hydnellum caeuruleum, blå taggsvamp, NT Hydnellum mirabile, raggtaggsvamp Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp, u, Rut F Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, NT Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp Hydnellum mirabile, raggtaggsvamp, EN Hygrocybe conica, toppvaxskivling, U, Marianne L Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, NT Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, U, Rut F Ramaria karstenii, taggfingersvamp, VU Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp, VU Hygrophorus piceae, granvaxskivling, U, Rut F Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp, NT Lactarius auriolla, sumpriska, U, Jean-Marc M, Det Ilikka K Tricholoma apium, lakritsmusseron, VU Lactarius deliciosus, läcker riska Tricholoma matsutake, goliatmusseron, VU Lactarius deterrimus, blodriska Lactarius fennoscandicus, U, Sofia L, conf Michael K Kommentar Lactarius necator, svartriska, U, Magnus A Lactarius deliciosus och andra svampfynd indikerar diabas Lactarius zonarioides, granriska eller skalgrus i marken. Enligt geologen Peter Krestens karta Leucopaxillus giganteus, jättetrattskivling, U, 1985 över kalkstensgångar från alnövulkanen så passerar Lennart V, gräsmatta, 6933026 x 1603467 alnögångar även här vid Barsviken. Alnögångarna sträcker Phellodon melaleucus, svartvit taggsvamp, sig solfjäderformat ungefär 3 mil ut från vulkanens centrum u, risfattig granskog, Magnus A vid norra Alnön. 40 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Sarcodon squamosus, motaggsvamp, växer på tallhedar. Foto: Hjördis Lundmark.

Lactarius auriolla är en sällsynt riska som indikerar kalk i marken.

Leucopaxillus giganteus är en pampig, sällsynt art. Ut- bredningskartan hos Ryman-Holmåsen s. 310 visar svensk nordgräns i Medelpad och Ångermanland. I Finland och Norge antyder kartan att nordgränsen ligger vid ungefär samma breddgrad. Första fyndet i Medelpad gjordes av Siw Muskos i Rännö by, Tuna socken år 1975 (UPS) och Siw målade även en akvarell av fyndet. Till dags dato finns 11 fynd i Medelpad från kusten till jämtlandsgränsen både på sur och kalkrik mark. De flesta fynden är från gräsmarker. Men Rolf Lidberg fann arten 1976 även i kalkpåverkad löv- skog i den fina Nilsböleravinen längs Indalsälven i Liden. Jättetrattskivling finns även i en del av våra varma sydväxt- berg till exempel Siljeberget i Selånger socken (UPS). Under femton Borgsjöveckor 1982–2010 gjordes bara ett fynd av L. gigantea, nämligen i fuktig guckuskomark vid Skarpbäcken i Granboda by år 1982 av Stig Jacobsson.

Sarcodon lundellii har rödbrun hatt, blågrön fotbas, De blågröna härvorna har färger från Sarcodon squamósus mjölaktig doft, äldre exemplar har bitter smak. Koppartaggs- motaggsvamp färgat på ullgarn. Foto: Hjördis Lundmark. vamp växer med gran i äldre kalkbarrskog. Under nordiska svampmötet i Steinkjer vid Trondheimsfjorden år 2009 såg vi koppartaggsvamp rikligt i gammal barrskog på kalksten, finns mossig, gammal barrskog med intressanta taggsvam- kalkstenen hade stora djupa hål och en ny naturtyp infördes par bland annat brandtaggsvamp (Hydnellum auratile). Här på skoj: ”kalkbarrskog med hål”! Här i mittsvenska om- finns även typlokalen för den högt rödlistade spindlingen rådet är s. lundellii vanligast i äldre barrskog på den stora Cortinarius norrlandicus, norrlandsspindling, (VU) som kalkplattan (utan hål) i Jämtland till exempel på Andersön. Hans Marklund fann och som norske mykologen Tor Erik Här vid Barsviken vid stranden av Bottenhavet noterades Brandrud beskev som ny art. Norrlandsspindling har idag koppartaggsvamp när gruppen passerat fiskelägret och färre än tio kända lokaler i Sverige och ännu färre kända kapellet och svängt höger på vägen ner mot stranden. Här lokaler i Norge där den heter trollslörsopp. 40 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 41

Sarcodon – intressant taggsvampssläkte Släktet Sarcodon har länge fascinerat svampvänner här i mittsvenska området. Släktets arter är ofta fina indikatorer på skyddsvärda, gamla barrskogar med skoglig kontinuitet på magra, kvävefattiga marker. Många av artena gynnas av kalkhaltig skogsmark.

Professor John Axel Nannfeldt i Uppsala skrev 1969 sällsynt, nybeskriven artikel tillsammans med holländaren Rudolf Maas art i kalktallskog Geesteranus: “The genus Sarcodon in Sweden med ett tjugotal in the light of recent investigations”, Svensk Bot. svenska fynd bland Tidskr. 63:401-440. Geesteranus skrev även bok 1975 annat Andersön om ”Die terrestrichen Stachelpilze Europas” som i Jämtland, Håkan Lindströn köpte in och även lånade ut inom Billudden i Uppland, mykogänget i Medelpad. Åke Strid skrev artikelserie på Lombäcksheden i 1980-talet i Jordstjärnan om ”Svenska taggsvampar” Medelpad och några och behandlade släktet Sarcodon i Jordstjärnan 6: fynd på Gotland. 5-10. Under senaste tio åren har många artiklar funnits Den mest sällsynta Motaggsvamp (Sarcodon squamosus). Foto: Hjördis Lundmark. i mykologiska tidskrifter om tallhedarnas svampflora. Sarcodonarten i Johan Nitare och Nils Högberg presenterar aktuell mittsvenska området är slät taggsvamp, Sarcodon översikt om ”Svenska arter av fjälltaggsvampar leucopus, en ”gotlandsart”, som samlats i en bäckdal (Sarcodon) – en preliminär rapport” i SMT 2012/3. med gammal barrskog vid reservatet Sönnasjöbergen i Stöde socken, Medelpad. Naturvårdsverket tog år 2006 fram åtgärdsprogram (ÅGP) för fjälltaggsvampar som Johan Nitare skrev ihop. Anita och Leif Stridvall har Ibland före Borgsjöveckor Kunskapen om arterna inom släktet Sarcodon ökade besökt Härjedalens sandhedar, tagit och publicerat explosionsartat genom ÅGP-programmet och genom fina bilder på sin hemsida av spindlingar, taggsvampar, de inventeringar av tallhedar och kalkbarrskogar som musseroner på tallhedarna samt även skrivit artikel om finansierades av programmet. Åtgärdsprogrammen marksvampar på nordliga sandiga tallhedar. för hotade arter har betytt mycket för ökad kunskap om svensk natur och dess arter. Den nya regeringen satsar Koppartaggsvamp är rödlistad (VU) och signalart under mandatperioden 2015-2018 återigen på ÅGP- för värdefull natur. En av de första ”hot spots” med programmen efter omotiverad, märklig neddragning svampar i Medelpad som biotopskyddades av Åsa häromåret. Michold vid Skogsstyrelsen var en 7 hektar stor gammal barrskog på en grusig, rikare, tidigare betad tallmo i Hjördis Lundmark och Hans Marklund berättar i boken byn Lövsätt i Sättna socken där Annchristin Suneson ”Färgsvampar och Svampfärgning” (2009), om färgning funnit en ansamling av 16 olika arter av taggsvampar. av ullgarn med fjälltaggsvamp (Sarcodon imbricatus) Hon fascinerades av den märkliga ansamlingen intill och motaggsvamp (S. squamosus). Hjördis upptäckte gamla prästgården i Sättna där den senare världskände att motaggsvampen under tall på våra tallmoar gav fysikern Anders Jonas Ångström växte upp, fadern var blå färg på ullgarnet vilket ledde till att Hjördis och komminister i Sättna församling. Prästens kor och hästar några andra mykologer skrev artikel där de delade betade igenom skogarna på tallmon intill prästgården. upp fjälltaggsvampen i två arter: S. imbricatus och Kring byarna i Sättna socken så brände man fram till S. squamosus. 1800-talet även skogsområden närmast byarna för att få bättre betesmarker. Sådana här taggsvampskogar är Här i länet Västernorrland har Lennart Vessberg m fl nästan alltid belägna runt bondbyar som haft skogsbete varit ute om höstarna på tallmoarna och inventerat fram till mitten av 1900-talet. Kreaturens bete och fjälltaggsvampar och funderat kring arterna inom tramp skapade markerosion och blottor som gynnat Sarcodon. Bengt Petterson i Jämtland har inventerat etableringen av taggsvampar. Troligt är att skogen där och vridit och vänt på många fruktkroppar av Anki nu har 16 olika taggsvampar varit helt öppen, betad fjälltaggsvampar senaste tio åren. Bengt har bland hagmark långt fram på 1800-talet med bara en tunn annat vandrat omkring på Härjedalens sandiga gräsväxt ovanpå grusiga tallmon. En lämplig sporbädd tallhedar. Han har kommunicerat med Johan Nitare fanns för bland annat taggsvampar att etablera sig när om Sarcodonarternas karaktärer och mångformighet. skogen började vandra in i hagmarken för hundra år Sarcodon pseudoglaucopus, ruttaggsvamp är en sedan. 42 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6452283 6933032 Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Barsviksberget Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, U, kalkgranskog, Magnus A 60 Ångermanland, Häggdånger socken, Cortinarius trivialis, trappspindling äldre barrskog Cortinarius varius, klubbspindling, U, kalkgrandskog, Magnus A Ledare: Lennart Vessberg Geastrum quadrifidum, fyrflikig jordstjärna Skrivare: Sofia Lund Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Datum: 12 september 2014 Gomphidius roseus, rosenslemskivling Deltagare: Magnus Andersson, Ivona Kautman, Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Vaclav Kautman, Viktor Kucera, Rut Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp Folke Marianne Leckström, Sofia Lund, Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, u. Claes-Göran M Per Löfgren, Claes-Göran Mellberg, Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp Jean-Marc Moingeon, Sylvane Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, u, Magnus A Moingeon, Berit Rodling Martinsson, Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, U, Rut F Ewa Svensson, Lennart Vessberg, Hydnum rufescens s.l., rödgul taggsvamp Lennart Söderberg Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Lennart Vessberg uppger att biotopskydd är bildat vid Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling Barsviksberget som dock inte omfattar finaste områdena i Laccaria laccata, laxskivling västsluttningen ner mot vägen där Botetopsis leucomelaena Lactarius tuomikoskii, U, Berit RM, Det Ilkka K och Ramaria fennica samlades. Nedre delen av berget består Leccinum scabrum, björksopp av diabas och kanske finns här även skalgrus. Hydnellum Leccinum vulpinum, tallsopp geogenium är funnen på flera ställen i området. Här hittades Mycena rosea, rosa rättikhätta även Sarcodon scabrosellus som beskrivs i SMT 33. Magnus Phellodon niger, svart taggsvamp Andersson fann grangråtickor som sedan lades på utställ- Phellodon tomentosus, trattaggsvamp ningen i Bergeforsparken. Ramaria fennica, lilafotad fingersvamp, u, kalkgranskog, Magnus A, 645280 x6932800 Ramaria suecica, U, Viktor K, Det Ilkka K Russula adusta, svedkremla Artlista Russula decolorans, tegelkremla Albatrellus confluens, brödticka Russula paludosa, storkremla Albatrellus ovinus, fårticka Russula vesca, kantkremla Amanita muscaria, röd flugsvamp Sarcodon fennicus, bitter taggsvamp Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp Bankera violascens, grantaggsvamp, U, Berit RM Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp, Boletopsis leucomelaena, grangråticka, U, Sarcodon scabrosellus, dvärgtaggsvamp Magnus A, kalkgranskog, conf Michael K Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp Boletus edulis, karljohan Sarcodon squamosus, motaggsvamp, Cantharellus cibarius, kantarell U, Lennart V, conf Michael K Cortinarius armeniacus, aprikosspindling, Suillus bovinus, örsopp U, Claes-Göran M Suillus luteus, smörsopp Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, U, Suillus variegatus, sandsopp gran-kalk, Lennart S, Det Ilkka K, (GB) Tapinella atrotomentosa, sammetsfotad pluggskivling Cortinarius caperatus, rimskivling Trametes hirsuta, borstticka Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Trichaptum abietinum, violticka Cortinarius infractus s.l., bitter lökspindling, Tricholoma arvernense, kantmusseron u, Sofia Lund, Det Tuula N Tricholoma inamoenum, luktmusseron Cortinarius mucosus, hedspindling Tricholoma matsutake, goliatmusseron, U, Marianne L Cortinarius riederi (= fulvo-ochrascens), Tricholoma virgatum, gallmusseron U, Magnus A, Det Tuula N Tricholoma viridilutescens, gulgrön Cortinarius sanguineus, blodspindling kantmusseron, u, Sofia L 42 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 43

Gul taggsvamp, Hydnellum geogenium. Foto: Hjördis Lumdmark.

det. Lennart tog koordinater enligt SWEREF 99 för två fynd av grangråticka: 645334 / 6933117 och 645280 /6932800. Rödlistade arter Bankera violascens, grantaggsvamp, NT Hydnellum geogenium noterades på flera ställen vid berget. Boletopis leucomelaena, grangråticka, VU Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Ramaria fennica var tidigare även funnen av Siw Muskos Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, NT i gammal granskog på Vattjomåsen i Tuna socken. Lennart Geastrum quadrifidum, fyrflikig jordstjärna, NT tog nu koordinat enligt SWEREF 99: 645280 / 6932800 Hydnellum aurantiacu, orange taggsvamp, NT Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT Sarcocon scabrosellus är ny granart på kalkmark när- Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT stående den vanliga tallarten s. scabrosus. Arten beskrivs Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, NT provisoriskt av Nils Högberg och Johan Nitare i Sveriges Phellodon niger, svart taggsvamp, NT Mykologiska Tidskrift 2012/3 s. 38-39. Ramaria fennica, lilafotad fingersvamp, EN Sarcodon fennicus, bitter taggsvamp, VU Sarcodon scabrosus är vanlig i både yngre och äldre norr- Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp, VU ländska tallskogar. Sarcodon squamosus, motaggsvamp, NT Tricholoma matsutake, goliatmusseon, VU Tricholoma matsutake. Lennart Vessberg uppger att go- liatmusseron noterades på flera ställen i bergig terräng vid Barsviksberget. Han tog koordinater för två av fynden på Kommentar berget enligt SWEREF 99: 645143 / 6933176 och 645334 / Boletopsis leucomelaena och Ramaria fennica växte en- 6933117. Marianne Leckström samlade fina exemplar av ligt Lennart Vessberg i samma område i bergets västsluttning goliatmusseron bland annat i knoppstadiet som hon place- ner mot vägen och ungefär 100 meter utanför biotopskyd- rade ut på utställningen, se bild av Mariannes fältblankett. 44 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Bergeforsparken. Foto: Hans Andersson.

622739 6934071 Bergeforsens Folkets Park Rödlistade arter Cortinarius pinophilus, NT Medelpad, Timrå socken, parken runt arbetslokalen Kommentar Datum: 8 – 12 september 2014 Cortinarius niveotraganus är nybeskriven av Ilkka Kytövuori, Tuula Niskanen och Kare Liimatainen, se s. 858 i Funga Nordica. Den anges växa på lite rikare mark, un- der björk och är hittils bara funnen i Finland och Sverige. Artlista Doften är fruktartad ungefär som doften hos C. traganus. Armillaria borealis, vanlig honungsskivling, u, Arten kan visa sig tidigt och redan i juni. Den närstående gräsmatta, björk, mikroskoperad, signatur otydbar C. niveoglobosus har mindre sporer och inte hygrofan hatt Cortinarius niveotraganus, U, björk, medan C. alboviolaceus saknar doft och har en silkesartat Lennart V, det Ilkka K, Karl S skinande hatt + kortare och bredare sporer. Cortinarius pinophilus, U, Pinus, sandig, Sylvane M, det Karl S Inocybe grammata, U, gräsmatta. Carina J, det Stig J Russula maculata, fläckkremla står näraRussula globispo- Lepiota felina, svartfjällig fjällskivling, u, barrmatta ra, klotsporig fläckkremla. Den senare är betydligt vanligare i granskog, Mikael J, MJ 10144, GB, foto MJ och har noterats runt om i Mittsverige. Lennart Söderbergs Lycoperdon utriforme, skålröksvamp, U, fynd av fläckkremla är det första säkra fyndet från Mittsveri- gräsmatta, Bernt L, det Mikael J ge. Fläckkremla har som regel en rödare hattfärg än klotspo- Russula maculata, fläckkremla, U, under rig fläckkremla där hattfärgen mer går mot blekgult. Säkrast björk, Lennart S, conf Herbert K skiljer man på arterna genom att titta på sporerna. Sporerna Russula intermedia, praktkremla, under gamla björkar hos fläckkremla har åsar mellan taggarna, något som helt i park, Håkan L, conf Herbert K, (HK 14300) saknas hos klotsporig fläckkremla. Håkan L 44 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 45

Gråalskog i Medelpad. Foto: Håkan Sundin.

Natur och svamp är vinnare i statsbudgeten för 2016 – ändå klaras inte miljömålen för naturen Hans Karlsson var länge rikskändis som LO-sekreterare. Han har sedan varit ordförande i Sveriges Entomologiska Förening och skriver i föreningens tidskrift Yrfän 2015/1: ”USA:s president säger det. Sveriges statsminister säger det. Alla säger att vi ska värna om den biologiska mångfalden. Hur det går med den saken kan verkligen diskuteras. Men den allra bästa förutsättningen för att mångfalden ska kunna bestå är att vi har kunskap om vilka arter den utgörs av och vilka krav de enskilda arterna har för att kunna finnas kvar och fortplanta sig.”

Regeringens förslag till budgetpropostion för 2016 denna viktiga post i statsbudgeten. Satsningen inom innebär ökade möjligheter att skydda och sköta värdefull denna budgetpost innebär även möjlighet sköta fler natur i Sverige genom följande satsningar: ängsområden och naturvårdsbränna fler tallhedar.

Anslaget ”skydd av värdefull natur” som används till Anslaget ”insatser för skogsbruket” ökas till 328 Mkr markköp, intrångsersättningar och andra kostnader som (utfall 2014: 278 Mkr, budget 2015: 268 Mkr). Här ingår direkt hänger ihop med skyddandet av naturområden de pengar som Skogsstyrelsen använder till biotopskydd i form av naturreservat mm, ökas till 1344 Mkr (utfallet och naturvårdsavtal, som är mycket viktiga komplement var 2014: 811 Mkr, budget 2015: 960 Mkr). Fler till naturreservaten, och även bidrag till natur- och gammelskogar med bland annat sällsynta och rödlistade kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket (NOKÅS) tickor och skinnsvampar kan räddas kvar åt framtiden. och bidrag för att anlägga och vårda ädellövskog. Just biotopskydd och naturvårdsavtal lämpar sig utmärkt för Anslaget ”åtgärder för värdefull natur” som bland att skydda ”hot spots” med sällsynta svampar. annat används till skötsel och gränsmarkering av skyddade naturområden och till åtgärdsprogram för En viss uppräkning sker även av anslaget till hotade arter, ökas till 1003 Mkr (utfall 2014: 639 Mkr, Artdatabanken för att möjliggöra fortsatt utgivning budget 2015: 760 Mkr). Åtgärdsprogrammen för av ”Nationalnyckeln över Sveriges arter”. För att hotade arter har bland inneburit starkt ökad kunskap klara de svenska miljömålen om ”levande skogar”, om många svamparter och svampgrupper i vårt land ”rikt odlingslandskap” och ”ett rikt växt och djurliv” liksom fokus på skötselinsatser för att värna om våra behövs liknande satsningar i många statsbudgetar mest hotade arter. Häromåret skedde en neddragning framöver liksom insatser på andra områden av riksdag, av pengar till ÅGP men nu sker alltså en förstärkning av länsstyrelser, kommuner och enskilda personer. 46 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Klimatforskaren Lennart Vessberg Klimatkonferensen i Paris i december 2015 samlar världens länder där målsättningen är att enas om åtgärder så att uppvärmningen inte blir mer än två grader på jorden. Mats Elfström som var ordförande i SMF under många år intesserade sig för naturvetenskap och forskning. Han skrev artikel om ”Växthuseffekten” i Jordstjärnan 1988/3 där han tog upp ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Mats uppmanade svampvänner att kartlägga fungan i olika delar av landet i långa tidsperioder och studera eventuella förändringar i svamparnas utbredningsmönster.

Vi noterade under mykologiveckan i Timrå 2014 många Vår utflyktsguide under mykologiveckan, Lennart svamparter som förut bara var kända från Skåne eller Vessberg, har intresserat sig för ämnet fenologi som från områden söder om Dalälven. Men det är svårt att handlar om periodiska företeelser hos växter, djur och bevisa att dessa nordliga fynd beror på varmare klimat. svampar. Lennart har skrivit en bok om ” Följ naturen året Vi saknar gamla detaljerade uppgifter om svampars om”. Fenologins fader, Hampus Wilhelm Arnell föddes utbredning. Växters, djurs och svampars förflyttning 1848 i Härnösand där även Lennart har sina bopålar. Från norrut i ett varmare klimat sker över långa tidsperioder. 1950 har det enligt Lennarts uppgifter blivit 13 dagar längre sommar i Stockholmstrakten och i Västernorrland Klimatologen Sverker Hellström vid SMHI säger i TT- cirka 11 dagar. artikel 24/12 2014 att medeltemperaturen i Sverige ökat med cirka 2 grader sedan 1860 medan den bara ökat Genom fenologiska studier har man visat att växtzonerna med 0.7 eller 0.8 grader globalt. På 1980-talet inleddes sakta flyttar sig norrut. Man noterar när blåsippor börjar en ökning av takten i uppvärmningen enligt Hellström. blomma och när sädesärla och andra flyttfåglar anländer. Den temperaturhöjning vi haft i Sverige beror mest på Vi kan alla göra en insats för klimatforsknngen genom mildare vintrar. att skaffa Lennarts bok och börja notera när tussilagon blommar i vägdiket, första kantarellerna dyker upp, Det finns även forskare som hävdar att trädgränsen pudrad trattskivling visar sig på senhösten. Fasta flyttar sig uppåt i fjällen och att de öppna fjällhedarna på provytor som kollas ex vart femte år kanske vore ett sätt sikt hotas. Gamla bilder från 1800-talet av Hamrafjället i långsiktigt notera förändringar i fungan? Härjedalen visar en lägre trädgräns än bilder från idag. Samtidigt hade man fäbodar och betesdjur på 1800-talet På hemsidan www.blommar.nu finns Naturens Kalender uppe på Hamrafjället som kanske höll tillbaka fjällbjörk där man kan rapportera och studera fenologirapporter. och viden? 46 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 47

Limacella vinosorubescens, inget svensk namn. Foto: Mikael Jeppson.

622510 6935725 Entoloma rhodopolium, tvålrödskivling, Bergeforsens idrottsplats U, fuktig lövskog, Jeanette S (skidstadion) Flammulaster limulatus, vårtskräling, U, på flis i elljusspår, Jeanette, Det Thomas L Medelpad, Timrå Socken, grämattor, elljusspår, Gymnopus confluens, brosknagelskivling, U, Jeanette S blandskog Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp, U, Jeanette S Hygrocybe conica, toppvaxskivling, U, gräsmatta, Jeanette s Ledare: Jeanette Södermark Lacrymaria lacrymabunda, tårsprödskivling, Datum: 11 september 2014 U, gräsmatta, Jeanette S, Det Thomas L Limacella vinosorubescens, U, gran + asp, Jeanette S, Det Henning K, conf Mikael J, GB, MJ 10144 Artlista Mycena stipata, luthätta, U, elljusspår Cantharellula umbonata, fläckkantarell, med flis intill barrskog, Jeanette S U, mossig mager barrskog, Jeanette S Pholiota spumosa, klibbflamskivling, Clitocybe catinus, blek sommartrattskivling, U, på flis i elljusspår, Jeanette S U, elljusspår, Jeanette S Pluteus leoninus, gulfotad sköldskivling,U, Cortinarius caperatus, rimskivling, U, Jeanette S gräsmark med träflis, Jeanette S Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling, U, Jeanette S Russula laccata, nordkremla, Betula, Salix, Cortinarius sanguineus, blodspindling, U, Jeanette S Michael K, mikrosk. Herbert K, (HK 14300a) Cortinarius semisanguineus, rödskivig Stropharia alcis, U, älgspillning, Jeanette S kanelspindling, U, Jeanette S Tricholoma frondosae, riddarmusseron, Crucibulum laeve, brödkorgssvamp, U, blandskog med asp, Jeanette S U, på gammal ved, Jeanette S Tubaria confragosa, ringskräling, U, Jeanette S 48 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

av Tommy, Henning Knudsen och Mikael Jeppson. Lima- cella vinosorubescens bör kanske platsa på svenska rödlistan 2020!

Tricholoma frondosae är den riddarmusseron som växer under asp. Den riddarmusseron som växer på tallhedar ska heta T. auratum, stor riddarmusseron. T. frondosae heter på danska asperidderhatt och beskrivs utförligt på s. 104-105 i nya danska boken om ”ridderhatte” (musseroner). Den anges växa under asp på näringsrika mulljordar, gärna på kalkmark. Utbredningskartan i danska boken antyder att arten är sydlig. Kartan visar fynd i Norge kring Oslofjorden, i Sverige upp till södra Västerbotten och upp till samma breddgrad i Finland. Här i Medelpad är riddarmusseron typisk i asplundar i varma, kustnära sydväxtberg och även i asplundar på alnökalken. Både riddarmusseron under asp och stor riddarmusseron under tall är goda matsvampar. Pelle Holmberg och Hans Marklund varnar dock i ”Nya Svampboken” för att äta stora portioner och för att äta ar- ten flera dagar i streck. Det finns nämligen en del uppgifter om att folk blivit dåliga vid förtäring av riddarmusseroner. Ordförande Jeanette är i rensningstagen och får sällskap av Pirjo Kytövuori. Foto: Hjördis Lundmark. Faktiskt finns en rad publicerade dödsfall och arten (arter- na) är bannlyst på många ställen. Kommentar Limacella vinosorubescens. Jeanettes spännande fynd Jacob Heilmann-Clausen (pers.medd.) har nu resultat som av L.v. vid Bergeforsens Idrottsplats (Skidstadion) väckte visar att det finns flera arter inomT. frondosae så sista ordet stor uppmärksamhet och blev givetvis ”dagens fynd”. Ar- är inte sagt om arterna i detta vanskliga komplex, Thomas L ten är uppförd som EN (starkt hotad) i danska rödlistan, har en känd lokal i Norge (Porsgrunn) och tidigare bara en känd lokal i Sverige nämligen i lövlund på Öländska kalkplattan där den hittades för ungefär tjugo år sedan av Tommy Knutsson och dansken Christian Lange. Artikel UR WIKIPEDIA: om Ölandsfyndet finns i Sveriges Mykologiska Förenings Alnöit, säregen porfyrisk, vulkanisk bergart som tidskrift Jordstjärnan 16 (3). Erhard Ludwig skriver om L.v. bildats i sprickor runt ett upptill igentäppt vulkanrör, i Pilzkompendium, del 1 (2001): ” Löv- och blandskog, på där en explosion ägt rum på grund av starkt stegrat bättre mark, mycket sällsynt, bara funnen på några ställen gastryck. Alnöiten har en tät grönaktig eller svart i södra Tyskland”. Den tyske mykologen Andreas Gmin- grundmassa, i vilken det ligger utspritt upp till der har skrivit 1994 om L. vinosorubescens i Zeitschrift fur ett par centimeter stora strökorn bestående av Mykologie 60(2). Bilder av raringen finns även på danska glänsande flak av svart glimmer (biotit). Dessutom mycokey: www.mycokey.com finns det ofta en del bitar av äldre bergarter med, vilka slitits loss vid vulkanexplosionen. Alnöiten är Det är känt att kalkstensgångar från Alnövulkanen passerar kalkrik och vittrar därför lätt. I IUGS-klassifikationen in här vid Bergeforsen. Vid bygget av kraftverksdammen i räknas alnöit som en Melilit-bergart. Bergeforsen blottlades de vulkaniska alnögångarna. Bland Alnöitens släkting Beforsiten innehåller ännu mer andra fynd av sällsynta svampar i anslutning till alnögång- kalk och faller sönder till lera under inverkan av ar i skog vid Bergeforsen kan nämnas hyacintvaxskivling, luft och vatten. Bergarten har fått sitt namn från Hygrophorus hyacinthinus, som danske mykologen Jacob Alnön i Sundsvall och dess släkting har fått namnet Heilmann Clausen samlade 16/9 1995 (C). Nu skuttar alltså från Bergeforsen i Timrå. Alnöit är Medelpads L. vinosorubescens 90 mil norrut från öländska alvaret till en landskapssten. planterad granskog med inslag av asp och sälg på alnökalk- Referenser: www.sgu.se/sgu/sv/geologi/ sten vid Bergeforsen i Timrå! Jeanettes fynd av den vackert landskapsstenar.html/ SGU: Alnöit” rödbruna rariteten med slemmig hatt och fot verifierades 48 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 49

Gul mandelkremla (Russula cremeoavellanea). Foto: Hjördis Lundmark.

622121 6933744 Boletus edulis,karljohan Lycoperdon excipuliforme (=Calvatia Berglunda skogskyrkogård excipuliformis), långfotad röksvamp Medelpad, Timrå socken, Sörberge Cantharellus cibarius, kantarell Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Clitocybe fragrans, dofttrattskivling Ledare: Jan-Olof Tedebrand Clitopilus prunulus, mjölskivling Skrivare: Hans Andersson Cortinarius glaucopus, strimspindling, mikrosk. Jan O Datum: 11 september 2014 Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling Deltagare: Hans Andersson, Inga-Lill Franzén, Cyathus striatus, strimmig brödkorgssvamp, Ingemar Herber, Stig Jacobsson, u, i blottad jord, Jan O, conf Michael K Gunilla Kärrfeldt, Jan Olsson, Jan-Olof Cystodermella granulosa, rostbrun grynskivling Tedebrand Entoloma conferendum, stjärnrödhätting Fomitopsis pinicola, klibbticka Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Naturtyp Hygrocybe ceracea, spröd vaxskivling, mikrosk. Jan O Tallpark med magra, mossiga gräsmattor på sandfält vid Hygrocybe miniata, mönjevaxskivling, mikrosk. Jan O Indalsälven. Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Björkpark på sandfält. Inocybe cincinnata, violtråding Inocybe fuscidula, strecktråding Inocybe geophylla, sidentråding Artlista Inocybe grammata, U, gräsmatta Pinus, Stig J Amanita fulva, brun kamskivling Inocybe lacera, mörktråding, mikrosk. Jan O Amantita muscaria, röd flugsvamp Inocybe lilacina, lila sidentråding Armillaria mellea coll, honungsskivling Inocybe mixtilis, löktråding Auriscalpium vulgare, örtaggsvamp Inocybe nitidiuscula, mosstråding, U, Stig J Baeospora myosura, kottetätskivling Inocybe rimosa, topptråding 50 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Lyophyllum decastes (= L. shimeji), talltuvskivling-japansk läckerhet på norrländsk tallhed! De pekande mykologerna från vänster: Jan Olsson,Ingemar Herber, Gunilla Kärrfelt, Stig Jacobsson, Jan-Olof Tedebrand. Foto: Hans Andersson.

Laccaria laccata, laxskivling Russula delica, trattkremla Laccaria proxima, tvåfärgad laxskivling Russula olivascens, U, gräsmatta under Lactarius deterrimus, blodriska tall, JOL, Det Herbert K Lactarius pubescens, blek skäggriska Russula queletii, krusbärskremla Lactarius necator, svartriska Russula roseipes, rosenfotskremla, stor grupp, U, Inga-Lill F Lactarius torminosus, skäggriska Suillus luteus, smörsopp Leccinum versipelle, tegelsopp Thelephora palmata, busksvamp Lepiota cristata, syrlig fjällskivling, u, Hans A Tricholoma terreum, jordmusseron, stor grupp, U, Jan O Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Tubaria furfuracea, toffelskräling, mikrosk. Jan O Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Lyophyllum decastes (=shimeji), mörk tuvskivling, stor ring, se bild, (GB) Björkparken vid gamla prästgården intill Macrocystidia cucumis, transkräling skogskyrkogården Marasmius rotula, hjulbrosking Amanita flavescens, blekgul kamskivling Marasmius wettsteinii Amanita vaginata, grå kamskivling Mycena leptocephala, klorhätta Boletus edulis, karljohan Omphalina cf hepatica, U, mikrosk. Jan O Clavaria fragilis (= vermicularis), maskfingersvamp, Phaeolus schweinitzii, grovticka, U, på U, gräsmatta vid björk och lind, Gunilla K gammal tall, Inga-Lill F, conf Michael K Clitopilus prunulus, mjölskivling Pholiota lubrica, rödbrun slemflamskivling Cortinarius anomalus coll., björkspindling Pholiota spumosa, klibbflamskivling, Cortinarius croceus subsp. croceus, gulskivig kanelspindling U, gräsmatta, Jan O, Det Stig J Cortinarius porphyropus, anilinspindling, mikrosk. Jan O Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Cortinarius vernus, sommarspindling, U, Jan O, Det Ilkka K Rickenella swartzii, blåfotsnavling Fomes fomentarius, fnöskticka Russula adusta, svedkremla Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Russula aeruginea, grönkremla Lactarius flexuosus, buktriska Russula cessans, tallkremla Lactarius glyciosmus, kokosriska 50 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 51

Svamputställning vid Vivstavarvstjärn i Timrå. Foto: Hjördis Lumdmark.

Lactarius necator, svartriska Timrå Församling har tyvärr beslutat hugga ner många av Leccinum versipelle, tegelsopp tallarna vilket är djupt tragiskt och indikerar bristande in- Paxillus involutus, pluggskivling tresse och kunskap om skogskyrkogårdens natur- och kul- Russula claroflava, gulkremla turvärden. Deltagarna fascinerades av den vackra tallparken Russula cremeoavellanea, gul mandelkremla, park med lind med den mäktiga Indalsälven utanför och jämförde med och björk på sandig, kalkpåverkad grusås vid Indalsälven, Skogskyrkogården i Stockholm som blivit Unescos världs- Hjördis L och Jan-Olof T, Det Lennart Söderberg arv. Här lokalt har vi skrivit insändare i lokaltidningen och Russula depallens, bleknande björkkremla även brev till Timrå församling och till biskopen om att inte Russula foetens, stinkkremla hugga bort tallar på skogskyrkogården. Ännu i oktober 2015 Russula heterophylla, gaffelkremla, har ingen avverkning skett i den vackra tallparken. U, Lennart S, conf Herbert K Russula cremeoavellanea beskrivs utförligt av professor Russula vesca, kantkremla John Axel Nannfeldt i Svensk Botanisk Tidskrift 1985/5. Russula versicolor, skarp siennakremla Arten beskrevs ursprungligen av Singer. Nannfeldt hade Russula vitellina, gul äggkremla iakttagit arten under många år under björkar i sin gräsmatta Russula xerampelina coll, sillkremla på sommarstället vid Tolvfors bruk utanför Gävle. Då fanns Simocybe centunculus var. centunculus, inga kända, nordligare fynd. Idag vet vi att gul mandelkremla olivskräling, lövved, mikrosk. Jan O är rätt vanlig under björk även i mittsvenska området, från Tricholoma fulvum, fläckmusseron kust till fjäll. Vi ser den i björkparker, främst på gårdstun, kyrkogårdar och annan kulturnära mark. Men arten är även Regnskurar hade fallit senaste veckorna över den efter funnen av Lars Lundberg och Stig Jacobson i fjällbjörkskog sommarhettan uppvärmda marken på den vackra skogs- vid Kall i västra Jämtland. Gul mandelkremla är mild i sma- kyrkogården som anlades 1928 och som är skyddad enligt ken och känns igen på ockragul hatt som ofta har ett svagt Kulturminneslagen. Vi fann intressanta svampar i de magra, rött inslag. Hjördis Lundmark, Lennart Söderberg och sandiga gräsmattorna under de högvuxna furorna. Kalkpar- undertecknad återvände till björkparken med lind intill tiklar finns inlagrade i åsgruset, hitförda av inlandsisen. Den kyrkogården Berglunda, studerade de vackra kremlorna färgstarka kalkgynnade rosenfotskremlan sågs lite varstans. och växtmiljön samt samlade en fin kollekt. 52 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Lackticka vid Burberget med sporklädd ovansida. Foto: Elisabeth Nilsson.

618975 6944842 och första försöket gjordes i Sanna vid Mjällån vid utloppet av en bäck som nu heter Guldnäsbäcken. Senare spräng- Burberget des schaktet på Burberget. Något guld hittades aldrig och slagrutemannen drevs iväg. Han fortsatte sin verksamhet Medelpad, Ljustorp socken på andra platser. Tjärnen har inget inflöde utan får vatten från kallkällor och var tidigare byns vattentäkt. Numera är Ledare: Inga-Lill Häggberg tjärnen en populär plats med fiske av insatt regnbåge och Skrivare: Rut Folke en liten badstrand och en stig runt tjärnen. I sydsluttningen Datum: 11 september 2014 på norra delen av tjärnen finns grunder från ett torp. Den Deltagare: Lill Eilertsen, Inga-Lill Häggberg, Peter senaste mannen som bodde där handlade med fårskinn Nilsson, Monica Svensson m fl vilket nog gett namnet till bäcken som rinner från tjärnen: Burberget i Ljustorp socken domineras av skogar på tämli- Skinnfällbäcken. Han emigrerade i början av 1900-talet gen sur berggrund, området har under 1900-talet mottagit till Amerika. Runt torpet har hittats bland annat svartblå surt svavelnedfall från skogsindustrierna i Sundsvall-Timrå. rödling (Entoloma nitidum) och lackticka (Ganoderma Inga-Lill som själv gillar att plocka matsvamp vid Burberget lucidum) ”. rapportade efter utflykten om god tillgång på fräscha och fina svampar vid Burberget och framförallt i skogarna vid Burtjärn. Artlista Elisabeth Nilsson bor i närheten av Burberget och berättar Albatrellus ovinus, fårticka följande: Amanita fulva, brun kamskivling ”Det hästskoformade berget som omger Burtjärnen heter Amanita muscaria, röd flugsvamp så klart Burberget. Bur betyder bäver, men numera finns inte Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp bäver här. En stig går upp till toppen och där finns öppen Amanita regalis, brun flugsvamp raststuga med kamin och två sängar. Vid stigens början finns Amanita rubescens, rodnande flugsvamp ett vattenfyllt gruvhål som minner om en märklig guldrush Ampulloclitocybe clavipes, klumpfotad trattskivling på 1930-talet. En man lurade bönderna i Ljustorp att han Annulohypoxylon multiforme, björkdyna kunde hitta guld med hjälp av slagruta. Ett bolag bildades Antrodia serialis, knölticka 52 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 53

Clavaria pytteliten?

Michael Krikorev, Per-Erik Mukka och Peter Nilsson fann denna lilla fingersvamp i skogen vid Burtjärn. Det kan möjligen handla om ny art för vetenskapen. Micke skriver i mail 9/7 2015: ”Den mystiska fingersvampen” har inte fått något namn. Ilkka tog största delen av kollekten med sig. ”Det var den spädaste fingersvamp jag någonsin sett och med de tunnaste grenar man kan tänka sig. Kolla granbarren för jämförelse av storleken!”

Ilkka Kytövuori skriver i mail 30/7 2015:

Dear Jan-Olof I think, we have few collections of the species from Finland, but unfortunately I have no name to it. Best wishes to you all. Ilkka 54 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Rosa vaxskivling (Hygrophorus persicolor) är en milt smakande och ej gulnande dubbelgångare till besk vaxskivling (H. erubescens). Rosa vaxskivling är kalkgynnad och vanligare än besk vaxskivling i de kalkpåverkade delarna av mittsvenska området. Foto: Hjördis Lundmark

Antrodia sinuosa, timmerticka Cortinarius mucosus, hedspindling Antrodia xantha, citronticka, U, tallåga, Monica S Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, U, Lill E Antrodiella semisupina, glasticka Cortinarius pholideus, tofsspindling Armillaria mellea coll., honungsskivling Cortinarius sanguineus, blodspindling Boletus edulis, karljohan Cortinarius scaurus, myrspindling, U, Lill E Boletus pinophilus, rödbrun stensopp Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Calocera viscosa, gullhorn Cortinarius traganus, bockspindling Cantharellus cibarius, kantarell Cudonia circinans, mössmurkling Chalciporus piperatus, pepparsopp Cylindrobasidium laeve, mjukskinn Cantharellus tubaeformis, trattkantarell Cystoderma jasonis var. jasonis, gulköttig grynskivling Chondrostereum purpureum, purpurskinn Cystostereum murraii, doftskinn, U, Per-Erik M Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Datronia mollis, hjortticka Chrysomphalina chrysophylla, gullnavling Elaphocordyceps ophioglossoides på Elaphomyces Clavulina coralloides s.l. (= C. cristata), kamfinger­ muricatus, smal svampklubba, U, Peter N, Det Viktor K svamp, U, fuktig granskog vid bäck, Monica S Elaphomyces muricatus, marmorerad hjorttryffel Climacocystis borealis, trådticka Flammula alnicola (= Pholiota alnicola), gul flamskivling Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling Fomes fomentarius, fnöskticka Clitopilus prunulus, mjölskivling Fomitopsis pinicola, klibbticka Collybia cookei, gulknölig nagelskivling Galerina marginata, gifthätting, U, Lill E Coltricia perennis, skinnticka Ganoderma lucidum, lackticka Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Cortinarius caperatus, rimskivling Gymnopilus penetrans, fläckbitterskivling Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Cortinarius croceus, gulskivig spindling Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Cortinarius delibutus, gulspindling, U, Lill E Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Cortinarius dilutus, blekfotad spindling Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp Cortinarius illuminus, blekfotad spindling, Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell u, mossig granskog vid tjärn, Monica S Hygrophorus agathosmus, doftvaxskivling Cortinarius malicorius, grönköttig spindling Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling 54 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 55

Hyphodontia abieticola, U, på rönn, Monica Pseudochaete tabacina (= Hymenochaete tabacina), kantöra S, Det Gunilla H, conf Karl-Henrik L Pseudohydnum gelatinosum, geletagging, U, Hypholoma fasciculare var. fasciculare, på stubbe, Monica S, conf Michael K svavelgul slöjskivling Pycnoporus cinnabarinus, cinnoberticka Hypomyces chrysospermus s.l., gul svampsnylting Russula aeruginea, grönkremla Inocybe geophylla, sidentråding Russula claroflava, gulkremla Inocybe subcarpta (=boltonii), U, vid stig i Russula consobrina, nässelkremla granskkog nära Burtjärn, Monica S Russula decolorans, tegelkremla Junghuhnia luteoalba, gulporing Russula emetica, giftkremla Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Russula favrei, gransillkremla Laccaria laccata, laxskivling Russula paludosa, storkremla Lactarius deterrimus, blodriska Russula rhodopoda, lackkremla Lactarius fennoscandicus Russula vinosa, vinkremla Lactarius fuliginosus, rökriska Schizopora paradoxa, klyvporing Lactarius glyciosmus, kokosriska Stereum rugosum, styvskinn, U, på rönn, Monica S Lactarius helvus, lakritsriska Stropharia hornemannii, stor kragskivling Lactarius mammosus (= L. fuscus), mörk kokosriska Stropharia semiglobata, gul kragskivling Lactarius rufus, pepparriska Suillus bovinus, örsopp Lactarius tabidus, småriska Suillus luteus, smörsopp Lactarius trivialis, skogsriska Suillus variegatus, sandsopp Lactarius vietus, gråriska Trametes ochracea, zonticka Leccinum aurantiacum, aspsopp Trichaptum abietinum, violticka Leccinum niveum (=holopus), kärrsopp Tricholoma fulvum, fläckmusseron Leccinum variicolor, fläcksopp Tricholoma inamoenum, luktmusseron Leccinum versipelle, tegelsopp Tricholoma virgatum, gallmusseron Lentinellus flabelliformis (= micheneri, Tricholomopsis rutilans, prickmusseron omphalodes), navelmussling Xerocomus badius (= Imleria badia), brunsopp Lenzites betulina, björkmussling Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Leotia lubrica, slemmurkling Lepiota cristata, syrlig fjällskivling Leptoporus mollis, kötticka, U, Per-Erik M, conf Michael K Rödlistade arter Marasmiellus perforans, barrbrosking Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, NT Merulius tremellosus, dallergröppa Leptoporus mollis, kötticka, NT Mycena epipterygia, flåhätta Phellinus ferrugineofuscus, ullticka Mycena galopus, mjölkhätta Phellodon niger, svart taggsvamp, NT Mycena pura, rättikhätta Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Oligoporus caesius, blåticka Kommentar Panus conchatus, broskmussling Ganoderman lucidum är sydlig och har cirka tio kända Paxillus involutus, pluggskivling lokaler i Medelpad och Ångermanland på björk, ek, gråal, Phanerochaete sanguinea, rödvedsskinn gran. Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, U, gammal granlåga, Monica S, conf Michael K Lactarius camphoratus är sydlig art i granskog nära kus- Phellinus viticola, vedticka ten, utbredningskarta finns i Ryman-Holmåsens svampbok Phellodon niger, svart taggsvamp s. 576. Rolf Lidberg samlade kamferriska 1974 vid Kubi- Piptoporus betulinus, björkticka kenborg (UPS) och Östermalm i Sundsvall (UPS) och på Pholiota lenta, slemflamskivling Björkön i Njurunda 1977 (UPS). Arten anträffas ibland i Pholiota spumosa, klibbflamskivling granskog vid matsvampsutflykter kring Sundsvalls centrala Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling bostadsområden och även i Timrå till exempel vid Skönviks- Pluteus atromarginatus, mörkeggad sköldskivling berget. Fyndet vid Burberget i Ljustorp socken synes nära Polyporus brumalis, vinterticka artens västgräns. Kamferriska har aldrig noterats i västra Polyporus varius (P. leptocephalus), strumpticka Medelpad. 56 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6952498 629394 Flottarstigen söderut i 6 Mjällådalen från Petter Norbergsbron Medelpad, Ljustorp socken, barrskogar, ravinskogar, asp och gråal, kallkälla

Ledare: Elisabeth Nilsson Skrivare: Peter Nilsson Datum: 12 september 2014 Deltagare: Karen Hansen, Inga-Lill Häggberg, Herbert Kaufmann, Henning Knudsen, Staffan Kyrk, Per-Erik Mukka, Bengt Larsson, Karl-Henrik Larsson, Lars Ljungberg, Peter Nilsson.

Naturtyp Gruppen vandrade söderut nära ån från Petter Norbergs- bron fram till den kraftiga åkroken och vandrade sedan tillbaka i barrskogen längre upp i nipan. Här finns fina svampmarker: gamla, mossiga naturligt vuxna granskogar med harsyremattor men även inslag av stor asp och björk Honungsskivling, Armillaria sp., vid Viksjö kyrka. liksom högörter såsom nordisk stormhatt och torta när- Foto: Monica Svensson. mast ån. Rikligt med död, grov ved av asp, björk, gran och Boletus edulis, karljohan sälg skapar en rik funga av vedsvampar. Gruppen fikade på Calocera cornea, gullpigg, U, i närheten sandstranden vid Mjällån. av Petter Norbergsbron Ceriporia excelsa, rosenporing, Karl-Henrik L (KHL) Ceriporia reticulata, nätticka, Karl-Henrik L (KHL) Artlista Cerrena unicolor, slingerticka Albatrellus ovinus, fårticka Cheimonophyllum candidissimum, kritmussling Aleuria aurantia, mönjeskål, U, på sand. Staffan K Chlorencoelia versiformis, olivskål Amanita regalis, brun flugsvamp Chlorociboria aeruginascens, grönskål Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Chondrostereum purpureum, purpurskinn, Karl-Henrik L Amicodisca virella, Karen H, Staffan K, Det Karen H Chrysomphalina chrysophylla, gullnavling Ampulloclitocybe clavipes, klumpfotad trattskivling Climacocystis borealis, trådticka Anomoporia kamtschatica, vaddporing, Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling, U, Lars L Karl-Henrik L (KHL) Coltricia perennis, skinnticka Antrodia albida, ormticka, U, björklåga, Lars L Coprinopsis nivea (= Coprinus niveus), snövit Antrodia albida, ormticka, U, asplåga, Per-Erik M bläcksvamp, hästdynga, Det Herbert K Antrodia heteromorpha, tickmussling Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, Antrodia semisupina, glasticka U, Inga-Lill H, Det Tuula N Antrodia serialis, knölticka Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Aphanobasidium pseudotsugae (= Phlebiella Cortinarius brunneus, umbraspindling pseudotsugae), Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius caperatus, rimskivling Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Basidiodendron caesiocinereum, Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius decipiens, mörkpucklig spindling Bisporella citrina, citronskål, U, Inga-Lill H Cortinarius gentilis, gulbandad spindling, Bjerkandera adusta, svedticka U, Inga-Lill H, Det Tuula N Blasiphalia pseudogrisella, levermossnavling, Det Herbert K Cortinarius limonius, eldspindling Botryobasidium isabellinum (=Botryohypochnus Cortinarius mattiae, U, Bengt L, Det Håkan L, (HL) isabellinus), Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius multiformis, lökspindling 56 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 57

Cortinarius pholideus, tofsspindling Lactarius deterrimus, blodriska Cortinarius raphanoides, rättikspindling Lactarius glyciosmus, kokosriska Cortinarius rubellus, toppig giftspindling Lactarius helvus, lakritsriska Cortinarius sommerfeltii, mörk kanelspindling Lactarius necator, svartriska Cortinarius traganus, bockspindling Lactarius rufus, pepparriska Cortinarius uliginosus f. uliginosus, sumpspindling Lactarius scrobiculatus, svavelriska Cudonia circinans, mössmurkling Lactarius tabidus, småriska Cudonia confusa, blek mössmurkling Lactarius torminosus, skäggriska Cylindrobasidium evolvens, mjukskinn, Karl-Henrik L Lactarius trivialis, skogsriska Cystoderma carcharias, rödgrå grynskivling Lactarius vietus, gråriska Datronia mollis, hjortticka, U, Per-Erik M Leccinum versipelle, tegelsopp Entoloma pseudocoelestinum, U, Peter N, Det Kill P, (GB) Lentinellus auricula, vit sågmussling, Det Henning K Flammula alnicola (=Pholiota alnicola), altofsskivling Lentinellus castoreus, bävermussling Fomes fomentarius, fnöskticka Leotia lubrica, slemmurkling Fomitopsis pinicola, klibbticka Lepista nuda, blåmusseron Fomitopsis rosea, rosenticka Leptosporomyces septentrionalis, Galerina marginata, gifthätting taigaslätskinn, Karl Henrik L (KHL) Ganoderma applanatum, platticka, asplåga Leucogyrophana mollusca, stor Gloeophyllum sepiarium, vedmussling spindelgröppa, Karl-Henrik L (KHL) Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Leucogyrophana romellii, spindelgröppa, Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling Kar-Henrik L, (KHL) Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Lycogala epidendrum, vargmjölk Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Gymnopus perforans (= Micromphale Marasmius wettsteinii, liten hjulbrosking perforans), barrbrosking Microglossum viride, grön jordtunga, Karen H Hastodontia hastata, slätt knotterskinn, Mycena epipterygia, flåhätta Karl-Henrik L (KHL) Mycena galericulata, rynkhätta, U, Inga-Lill H, Det Michael K Humaria hemisphaerica, luddskål, Henning K, Karen H, Mycena galopus, mjölkhätta Hydnum repandum, blek taggsvamp Mycena pura, rättikhätta Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Mycena renati, gulfotshätta, U, alved, Bengt L, conf Michael K Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling, Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta U, granskog, Peter N Nectria cinnabarina, cinnobergömming Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling, Neolecta vitellina, gullmurkling U, Herbert K, conf Ellen L Neobulgaria pura, blek geléskål Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling, Oligoporus caesius, blåticka U, granskog, Herbert K, conf Ellen L Oligoporus subcaesius, blek blåticka Hygrophorus piceae, granvaxskivling, U, Paxillus involutus, pluggriska granskog, Herbert K, conf Ellen L Peniophorella pallida (syn. Hyphoderma Hypochniciellum molle, timmerskinn, på pallidum), farinskinn, Karl-Henrik L, (KHL) uthus i skogen, Karl-Henrik L, (KHL) Peziza varia, stubbskål, Karen H Hyphoderma argillaceum, hårskinn, Karl-Henrik L (KHL) Phaeocollybia lugubris, stor rotskräling, U, Hyphoderma cremeoalbum, gräddskinn, granskog, Bengt L, Det Thomas L, (GB) Karl-Henrik L (KHL) Phaeolepiota aurea, guldskivling Hyphoderma definitum, granskinn, Karl-Henrik L (KHL) Phanerochaete laevis, slätt strålskinn, Hyphodontia pallidula, glitterskinn, Karl-Henrik L (KHL) Det Karl-Henrik L, (KHL) Inocybe geophylla, sidentråding Phanerochaete sordida, gräddstrålskinn, Inonotus rheades, rävticka Karl-Henrik L, (KHL) Ischnoderma benzoinum, sotticka Phellinus conchatus, sälgticka Kneiffiella subalutacea, tofsknotterskinn, Phellinus chrysoloma, granticka Karl-Henrik L (KHL) Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, U, Herbert K Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Phellinus lundellii, björkeldticka Laccaria laccata, laxskivling Phellinus nigricans, svart eldticka 58 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Stående död tall med mäktigt brandljud efter bränder under århundraden i Sörgraninge Mångfalspark. Foto: Hjördis Lundmark.

Phellinus nigrolimitatus, gränsticka Pterula multifida, barrmattsvamp, U, granris, Herbert K Phellinus tremulae, aspticka Resinicium bicolor, tätgrynna, Karl-Henrik L, (KHL) Phellodon melaleucus, svartvit taggsvamp, Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Karl-Henrik L, (KHL) Russula adusta, svedkremla Phellodon tomentosus, trattaggsvamp, U, Herbert K Russula aeruginea, grönkremla Phlebia centrifuga, rynkskinn, U, gran, Per-Erik M Russula aquosa, sumpkremla, Det Herbert K Phlebia radiata, ribbgrynna, U, Peter N, Det Henning K Russula atroglauca, Herbert K Phlebiella christiansenii, blekt trådskinn, Russula atrorubens, svartröd kremla, Det Herbert K Karl-Henrik L, (KHL) Russula betularum, blek giftkremla, Det Herbert K Pholiota flammans, svaveltofsskivling Russula claroflava, gulkremla Pholiota spumosa, klibbflamskivling Russula consobrina, nässelkremla Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, U, Monica S Russula decolorans, tegelkremla Phyllotopsis nidulans, stinkmussling Russula favrei, gransillkremla Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Russula firmula, glanskremla Piloderma byssinum, ullskinn, Karl-Henrik L, (KHL) Russula gracillima, spädkremla Piptoporus betulinus, björkticka Russula intermedia, praktkremla, Herbert K, (HK 14305c) Plicatura nivea, algröppa Russula lutea, äggkremla Pluteus cervinus (=atricapillus), hjortskölding Russula puellaris, siennakremla, Herbert K Pseudohydnum gelatinosum, geletagging Russula rhodopoda, lackkremla Pseudotomentella flavovirens, Karl-Henrik L, (KHL) Russula velenovskyi, gulröd kremla, U, Herbert K Pseudotomentella mucidula, Karl-Henrik L, (KHL) Sarcomyxa serotina, grönmussling 58 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 59

Mjällådalens djupt nedskurna dalgång. Foto: Thomas Læssøe.

Sistotrema alboluteum, oljeskinn, Karl-Henrik L, (KHL) Tricholomopsis rutilans, prickmusseron Skeletocutis odora, ostticka, U, asplåga, Per-Erik M Trichophaea hybrida, Staffan K, Det Karen H Stereum hirsutum, raggskinn Vesiculomyces citrinus, gulskinn Stereum subtomentosum, sammetsskinn Xenasmatella vaga (=Phlebiella vaga), Karl-Henrik L, (KHL) Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Stropharia hornemannii, U, stor kragskivling, Bibbi W Xylodon asperus, strävt knotterskinn, Stropharia pseudocyanea, pepparkragskivling, Karl-Henrik L, (KHL) U, Monica S, Det Mikael J Xylodon rimosissimus (= Hyphodontia rimosissima), Stropharia semiglobata, stor kragskivling vaxknotterskinn, Karl-Henrik L, (KHL) Suillus variegatus, sandsopp Tomentella crinalis, filttagging, Karl Henrik L, (KHL) Trametes hirsuta, borsttticka Rödlistade arter Trametes zontatella, zonticka Anomoporia kamtschatica, vaddporing, NT Trechispora candidissima, nordlig Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp, NT mjölporing, Karl-Henrik L, (KHL) Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Trechispora stellulata, stjärnmjölskinn, Karl-Henrik L, (KHL) Neolecta vitellina, gullmurkling, NT NT Trichaptum abietinum, violticka Phellinus chrysoloma, granticka, Trichia decipiens, gul ullklubba Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, NT Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, NT Tricholoma inamoenum, luktmusseron Phellodon melaleucus, svartvit taggsvamp, NT Tricholoma virgatum, gallmusseron Phlebia centrifuga, rynkskinn, VU Tricholoma viridilutescens, gulgrön kantmusseron, Skeletocutis odora, ostticka, VU intill myrstack på stranden, Herbert K Trechispora candidissima, nordlig mjölporing, NT 60 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Amicodisca svrcekii. Foto Jens H. Petersen, www.mycokey.com.

Ann Christin Suneson fann ormticka 1992 intill Sättnaåns Kommentar korvsjöar vid Kovland i Sättna socken. Amicodisco virella var skojigt fynd. Arten beskrevs 1871 av finske mykologen Adolf Petter Karsten, ”Finlands Elias Artomyces pyxidatus är vanlig i Mjällådalen på gamla Fries”, och är nybeskriven av den nutida finske mykologen asplågor, ibland även på björk. Den är signalart för fina Seppo Huhtinen. Ove Eriksson uppger i sin checklist en lövskogsmiljöer. tidigare känd svensk lokal i Röstånga socken, Skåne där Sven-Åke Hansson samlade arten i al-sälgskog. Seppo och Basidiodendron caesiocinereum är en resupinat gelé­ Thomas Læssøe har skrivit om släktet Amicodisca 2001: svamp. ”Amicodiscaen en skivesvampsläkte med to smukke, men nästan ens arter”. Svampe 43: 43-47. Se även kommentar Blasiphalia pseudogrisella växer tillsammans med lever- till Magnus sensationella fynd av Amicodisca svrcekii i en mossan Blasia pusilla på sandiga stränder. skogslok vid Kvarnberget i Sörgraninge Mångfaldspark. Två arter inom släktet Amicodisca noterades således under Cortinarius mattiae är beskriven av Karl Soop och anges i mykologiveckan. Funga Nordica som rätt vanlig art i boreal zon i Finland och Sverige. Bild finns i CFP D30 under det felaktiga namnetC. Antrodia albida är sydlig, sällsynt i Medelpad. Vi ser orm- imbutus. C. imbutus har en tydlig lukt av jordkällare (som ticka mest i frodiga kustnära lövskogar och gärna på björk. hos svedkremla, Russula adusta). 60 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 61

Cortinarius mattiae tycks liksom C. imbutus uppträda på 12 svenska fynd med Årsunda i Gästrikland som nordligast liknande lokaler i fuktig granskog men den har en mer all- kända lokal. De flesta fynden är på murken björk men något mänt unken doft och annorlunda sporer. Håkan L fynd är på gråal. Entoloma pseudocoelestinum är uppförd som VU (sår- bar) i norska rödlistan. Hatten har en brun och violett ton, Leptosporomyces septentrionalis, taigaslätskinn samla- skivorna är först vita och blir sedan mer rosa. Ekologisk des av Åke Strid söder om Sågmyran i Sollefteå i samband Katalog (1998) har bara uppgift om fynd i västkustområdet med mykologiveckan i Ramsele 2002. Den är även samlad i Sverige. Men arten noterades under Entolomaveckan i i Hallsviksravinen. Borgsjö 1985 på flera ängar (Granboda, Granbodåsen) av kännaren Machiel Noordeloos, se artikel av Lindström-Ni- Mycena renati finns beskriven med bild och text i Johan tare-Tedebrand: ”Ängens Svampar- en sammanfattning Nitares och Skogsstyrelsens Signalartsflora. Där står att av 1980-talets inventeringar i Medelpad” i tidskriften ”gulfotshätta signalerar skyddsvärda lövskogar med höga Jordstjärnan 1992/2 s.24. naturvärden” och att arten ”finns norrut till Medelpad och Jämtland”. Klungor med den vackra gulfotshättan dekore- Hypochniciellum molle. Karl-Henrik berättade på fredag rar murken hasselved i sydväxtberg och sydlundar i Med- kväll att han på ruttnande uthus långt ute i skogen i Mjällå- elpad och Ångermanland. Den är även typisk för murken dalen funnit denna skinnsvamp som är släkt med hussvam- ved av gråal i sydberg, raviner och högörtsgranskogar vid pen (Serpula lacrymans) och även med arter inom släktet älvar, åar och bäckar. Gulfotshätta är en vedsvamp men på Coniophora. Arten är tydligen med om att slutligen bryta något sätt kalkgynnad och vanligare på alnökalken och i ned de sista resterna av skogstorparnas hus som övergavs för kalkområdet mot Jämtgränsen än i övriga Medelpad. Bild av ungefär hundra år sedan. Den finns med i italienska boken gulfotshätta från Bräcke socken finns i Rymans svampbok om skinnsvampar, ”Corticiaceae” (2010) under namnet s. 356. Bland herbariekollekter: Amylocorticium molle. Färgbilden visar en ockragul-vi- taktig lite knottrig skinnsvamp. Den är funnen i de flesta Mpd, Liden, Kvarnån, fuktig högörtsgranskog, 3/9 1991, länder i Europa på barrved och även på ek. Thomas Læssøe (K)

Lentinellus auricula (=pilatii) är ny art för Mittsverige. Mpd, Njurunda, ravin vid Storsvedjan, gråal, 25/8 1981, Släktet sågmusslingar har tandad skivegg, därav namnet. Svengunnar Ryman (UPS) Vit sågmussling är liten och hattarna är ofta mindre än 5 cm breda. De är först vita och blir sedan gulbruna. Skivorna är vanlig på bok söderut. Utbredning- är vitaktiga och blir rödbruna när man tummar på dem. Neobulgaria pura kartan hos Ryman-Holmåsen S 643 visar förekomster i Som torr avger svampen en syrlig doft av snus eller torkade Danmark, sydligaste Norge och Sverige. Men vi ser blek äpplen. Vi har flera andra arter sågmusslingar i Mittsverige geleskål på björk och gråal i örtrika skogar i Medelpad från bland annat bävermussling (L. castoreus) som ibland växer i långa rader på murkna granlågor i gammelskogar. Bäver- kust till inland. Nils Lundqvist har samlat flera kollekter av blek geleskål i Medelpad och funderat om dessa nordli- mussling noterades längs Flottarstigen. Lentinellus vulpi- ga fynd kan vara annan art än fynden i sydliga bokskogar. nus (rävmussling) är vanligast på gamla, murkna björkar. Siw Muskos har fotograferat rävmussling på stor alm vid Bland beläggen: Mpd, Tynderö sn, Öde, på björk, 1988, Säbrå kyrkogård utanför Härnösand. Siw Muskos (S).

Åke Strid skrev om vit sågmussling i tidskriften Jordstjärnan Phaeocollybia lugubris växer i sur skogsmark, är sydlig, har 1992/3 s. 19–26. En bild finns även från en lokal i Årsunda troligen sin nordgräns i i Ångermanland. Arter inom släktet socken i Gästrikland. Åke skriver att första fyndet av vit rotskrälingar har en märklig tendens att ibland växa tillsam- sågmussling i Sverige gjordes av svampfadern Elias Fries mans i samma skogsområde. Siw Muskos skrev artikel om son Elias Petrus som samlade den i närheten av Uppsala år fynd av fyra olika rotskrälingar i Jordstjärnan 1984/3 s 42-43. 1856. Det materialet låg till grund för Elias Fries beskriv- ning 1862 av ”Lentinus auricula”. Fries skriver att arten är Trechispora candidissima, nordlig mjölporing. Det hand- öronlik med inrullad kant (auriformis), därav det latinska lar om 3:e svenska fyndet enligt Karl-Henrik av denna säll- artepitetet. Sonen Elias Petrus står även med som konstnär synta skinnsvamp. Andra fyndet gjordes under mykologi- tillsammans med P. Åkerlund vid avbildningen av arten i veckan i Jokkmokk år 2011. Den är även funnen i trakten av bildverket ”Icones selectae Hymenomycetum nondum deli- Vilhelmina. Fyndet vid Flottarstigen i Mjällådalen är hittils neatorum” som utkom 1882. Åke Strid nämner i artikeln sydligaste fyndet av nordlig mjölporing. 62 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

630230 6930719 Flammula alnicola = Pholiota alnicola), altofsskivling, U, alved, Magnus A Fågelsången, kommunalt Flammulina velutipes, vinterskivling 46 naturreservat Fomes fomentarius, fnöskticka Medelpad, Hässjö socken, Galerina marginata, gifthätting U, Evy L kalkpåverkad gråalskog Ganoderma lipsiense (= G. applanaturm), platticka, Gyrodon lividus,alsopp, U, Henning K Hemipholiota heteroclita, lukttofsskivling, U, gråal, Magnus A Håkan Sundin Ledare: Humaria hemisphaerica, luddskål, Det Karen H Mattias Andersson Skrivare: Hydropus scabripes, U, Alnus forest, Datum: 11 september 2014 Henning K, conf. Thomas L Mattias Andersson, Magnus Deltagare: Hygrocybe acutoconica, spetsvaxskivling, Andersson, Dan Broström, Eva U, betesmark, Eva Grönlund Grönlund, Karen Hansen, Henning, Hygrocybe conica, toppvaxskivling Knudsen, Evy Lindblom, Jan Nilsson, Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling, Kill Persson, Håkan Sundin, Bibbi U, beteshagar, Bibbi W Wallqvist, Lena Wallqvist m fl Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling, U, mossa under gran, Dan B, Det Ellen L Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Artlista Hygrophoropsis rufa, brun narrkantarell Agrocybe erebia, mörk åkerskivling, U, Dan B, Det Magnus A U, granstubbe, Evy L, Det Tuula N Amanita flavescens, under björk i betesmark, U, Dan B Hypoxylon fuscoides, aldyna Amanita muscaria, röd flugsvamp Inocybe geophylla, sidentråding Amanita vaginata, grå kamskivling Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Armillaria borealis, vanlig honungsskivling Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp, U, asplåga, Bibbi W Laccaria tortilis, dvärglaxskivling, Det Henning K Bisporella citrina, citronskål Lactarius deterrimus, blodriska Bjerkandera adusta, svedkremla, Det Henning K Lactarius lilacinus, stor alriska Byssomerulius corium, pappersgröppa, Lactarius obscuratus, alriska U, gråal, Lena W, Det Henning K Laxitextum bicolor, tvåfärgsskinn, Det Henning K Calocera cornea, gullpigg Lepiota cristata, syrlig fjällskivling Calyptella capula, nässelkuping, U, alskog, på Lycoperdon pratense (=Vascellum pratense), ängsröksvamp nässlor och älgört, Eva G, Det Henning K Marasmius oreades, nejlikbroskskivling Cerrena unicolor, slingerticka Mycena galericulata, rynkhätta, U, Bibbi W Cheilymenia granulata, orange dyngskål, Mycena pura, rättikhätta cow dung, Det Karen H Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Chlorociboria aeruginascens, grönskål, U, Oligoporus subcaesius, blek blåticka, lövpinne i alskog, Dan B, Det Karen H U, på gråal eller sälg, Dan B Cistella acuum, barrhårskål, Karen H Oligoporus tephroleucus, mjölkticka Clavulina cristata, kamfingersvamp Oxyporus populinus, lönnticka, U, Håkan S Clitopilus scyphoides, dvärgmjölskivling, Pachyella babingtonii, näckskål, Hening K, Karen H U, i gras på overdrev, Henning K Paxillus filamentosus, alpluggskivling Conocybe apala, U, betesmark, U, Dan B, conf Evy L Peziza varia, stubbskål, Det Karen H Cortinarius lucorum, aspspindling, U, Dan B, Det Tuula N Phellinus conchatus, sälgticka Coprinopsis atramentaria, grå bläcksvamp Phellinus populicola, stor aspticka Cortinarius lucorum, aspspindling Phellinus punctatus, kuddticka, U, gråal, Jan N Datronia mollis, hjortticka, Det Henning K Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling, Entoloma lividocyanulum, ögonnopping, U, betesmark, Kill P U, Jan N, conf Michael K Entoloma scabropellis, blek stornopping, Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling U, betad gräsmark, Kill P Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Entoloma sericellum, bleknopping, Det Kill P Pluteus cervinus, hjortskölding, Det Henning K Entoloma serrulatum, naggnopping, Det Kill P Pluteus leoninus, gulskölding, U, lövved, Dan B 62 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 63

Grönskål, Chlorociboria aeruginascens. Foto: Monica Svensson.

Pluteus nanus, småskölding, U, DBRO, Det Henning K Kommentar Pluteus romellii, gulfotsskölding, Det Henning K Armillaria borealis är vanligaste arten av honungsskivling Polyporus badius, stor tratticka i nordliga skogar. Psathyrella spadicea, tuvspröding, U, lönn, Magnus A, Det Ilkka K Entoloma scabropellis anges i Funga Nordica (2012) växa i Ramaria eumorpha s. lat., granfingersvamp ogödslade gräsmarker och vara mycket sällsynt från sydliga Russula nauseosa, strimkremla, U. Magnus A nejder till alpina områden. Blek stornopping är EN (starkt Russula puellaris, siennakremla, U, hotad) på danska rödlistan och VU (sårbar) på norska betesmark med björk och gran, Evy L rödlistan. Arten samlades 1985 av kännaren Noordeloos Russula queletii, krusbärskremla, U, mossa på ängen Granbodåsen i Borgsjö socken, Medelpad som under gran, Dan B, conf Herbert K då var första kända lokalen i Sverige, belägget finns i her- Scytinostroma portentosum, naftalinskinn, Det Henning K bariet i Leiden, Holland (L). Det handlar om en rätt stor Sphaerobolus stellatus, slungboll art i undergruppen Leptonia. Hatten är ljus med mörka, Stereum subtomentosum, sammetsskinn, U, gråal, Bibbi W uppåtstående fjäll. Foten är vitaktig och strierad. Den står Stropharia albonitens, vit kragskivling, U, betesmark, Dan B nära E. griseocyaneum (stornopping) och skiljer sig främst Stropharia cyanea, blågrön kragskivling, genom avsaknad av blå färg. Artens taxonomiska värde har betesmark, Dan B, Det Henning K ifrågasatts vilket är förklaringen till att den inte ännu förts Tarzetta sp. (to be identified), Karen H upp som rödlistad art i Sverige. Liksom många andra då- Tricholoma fulvum, fläckmusseron ligt kända Entoloma arter så kan den även vara förbisedd. Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Lokalen vid Fågelsången utgörs av kobetade magra torr- backar och betesmarker, delvis påverkade av kalkförande alnögångar. På torrbackarna finns en fin vårflora med bland Rödlistade arter blommorna grusviva (Androsace septentrionalis), vårvero- Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp, NT nika (Veronica verna) och sanddraba (Draba nermorosa). 64 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Monica Svensson tar en paus. Foto: Hjördis Lundmark.

Hydropus scabripes är inte förut noterad i Mittsverige. Hygrophoropsis rufa är känd från fler än 25 fynd i Danmark Henning Knudsen kände igen arten från Danmark. Denna med flest fynd nära Helsingör. Thomas L. Två fynd från 2013 gråbruna skivling anges i Funga Nordica växa på eller vid anges från Skåne i Artportalen: http://www.artportalen.se/ murken ved i rik lövskog, vara sällsynt eller förbisedd samt search/sightings/taxon/249369 känd från tempererad till sydligt boreal zon. Fyndet i Fågel- Det finns också en bild i Jordstjärnan nr. 1, 2000 på baksidan, sångens lundar är nordligast kända lokal för arten. På väg då jag för 15 år sedan hittade den bruna narrkantarellen upp till Medelpad så fann Thomas Læssøe H. scabripes vid utan att veta vad den heter, vilket resulterade i min första flygplatsen Arlanda och tog även foto där. Anita och Leif trevande artikel i Jordstjärnan. I artikeln skrev jag namnet Stridvall fann Hydropus scabripes 5/9 2006 i kalkrik barr- Hygrophoropsis aurantiaca, men Jan Vesterholt kunde se- skog vid Medelplana på berget Kinnekulle i Västergötland, nare hjälpa mig att få den bestämd till H. rufa. Michael K deras bild kan avnjutas på hemsidan: http://www.stridvall. se/fungi/gallery/view_album.php?set_albumName=Hy- Hypoxylon fuscoides. Om den inte mikroskoperades så dropus kan det vara H. fuscoides som främst växer på al medan H. fuscum är mest vanlig på hassel. Thomas L Hygrophoropis rufa har få fynd i Sverige! Ett stort grattis till Evy som gjorde fyndet och till Tuula som bestämde arten! Phellinus punctatus har svagt sydlig utbredning, ses i Med- Den är närstående vanlig narrkantarell. Hatten är mörkt elpad på hassel i sydberg, är även typisk på hägg, gråal och brun till orangebrun, har nedsänkt mitt hos äldre exemplar, sälg i gråalskogarna på alnökalken. Vi ser den även i varma hattkanten är inrullad. Skivorna är orange med laxröd ton kustnära lundmiljöer vid älvar och åar. Vid Selångeråns och nedlöpande. Foten har samma färg som hatten. Funga deltaland i Selånger socken pryder kuddtickan trädlika Nordica har ingen uppgift om svenska fynd men fynd finns i mandelpilar (Salix triandra). Artportalen. Arten verkar mer känd i Finland där fynd finns i sydligt boreal region. I danska rödlistan står arten som DD Polyporus badius var intressant fynd. Denna ticka är sydlig vilket innebär kunskapsbrist. Ursprungligen beskrevs arten i sin utbredning och växer på lövved bland annat al och av mykologen Reid och Henning Knudsen har nybeskrivit björk. Ryman-Holmåsen s. 202 anger bara svenska fynd den. Under mykologiveckan anträffades Hygrophoropsis från Skåne. I södra Sverige och i Danmark växer den mest rufa även vid familjen Lundströms betade hagmark vid byn på bok. Thomas L Pottäng på Alnön. 64 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 65

Vackert stilleben av ängssvampar från Myckeläng upplagda på köksbordet hos Eva och Håkan Sundin. Håkan tog bilden snabbt och på fri hand. Till vänster syns musseronen Melanoleuca subalpina, en av många fjällsvampar som går ner på kustens kortsnaggade ängar. Foto: Håkan Sundin.

542922 6938040 Trävarubolagen köpte upp många skogshemman i västra Medelpad, liksom i övriga inlandet i Norrland, andelen Gammelbodarna, Naturreservat självägande bönder minskade vilket bidragit till avfolk- Medelpad, Borgsjö socken, skog, äng ningen i norrländska inlandet. Emigrationen från Borg- sjö och andra socknar i Västernorrland beskrivs utförligt i Ledare: Bengt Larsson Lars-Göran Tedebrands avhandling 1972: ”Västernorrland Skrivare: Stig Jacobsson och Nordamerika 1875-1913”. Datum: 10 september 2014 Deltagare: Elisabeth Bååth, Eva Grönlund, Stig Ljusa minnen Jacobsson, Göran Karlsson, Herbert Men Anders och Rune berättade även om ljusglimtar och Kaufmann, Ellen Larsson, Anna-Lena fina stunder under slitet i bolagsskogen på vintrarna, un- Lindqvist, Lars Ljungberg, Per Löfgren, der vårarnas flottningsarbete och under pysslet hemma på Jan Olsson, Berit Rodling-Martinsson, åkrarna och ängarna sommartid. Runes härligaste minnen Gerda Stenström, Ove Unander, Bibbi var när han lieslog hackslåtten, Vega räfsade ihop höet i såtar, Wallqvist, Lena Wallqvist doften av ängshö spreds, barnen lekte omkring dem och ladusvalorna flög in och ur stall och ladugård. En hackslåttbondes liv De mykologiskt spännande ängarna vid Gammelbodar- Färgklickar på hackslåtten na är vår medialt mest uppmärksammade hackslåttmark. Numera är Gammelbodarna naturrreservat. Vi har besökt Tidningar, radio och TV har i många reportage skildrat när de steniga hackslåttmarkerna under många Borgsjöveck- Rune Backman på gammeldags vis lieslåttrade sina steniga or. En grupp ”ängsmykologer” åkte och hälsade på Rune ängar medan hustrun Vega räfsade ihop höet i såtar. Hele- och Vega under Borgsjöveckan 1987 om vaxskivlingar: ne Öhrling vid länsstyrelsen och JOT har bandintervjuat Eef Arnolds, Barbara Diessen, John Bjarne Jordahl, Sonja Rune Backman och Granbodabonden Anders Westling vid Kuoljok, Erik Malm, Jan-Olof Tedebrand. Ängsmarker- köksbordet i Gammelbodarna om markanvändning och le- na var en färgkaskad i gul, rött, blått, grönt och brunt. Det verne i trakten. De berättade om tiden runt förra sekelskiftet var som om konstnärer gått fram över ängen och kastat ut då många hade det svårt, halvsvalt och tvingades emigrera färgklickar här och där. Visst är ängens blommor vackra, till Amerika. Fler än 1.2 miljoner svenskar emigrerade till men ängssvamparna, ”höstens blommor”, är ännu gran- Amerika under tiden 1870-1910 mest på grund av svårt liv nare! Svamptillgången var lika god som den minnesvärda i hemlandet. Här i Borgsjö och andra trakter grävde man hösten 1985 då vi tillsammans med holländaren Machiel rentav diken och anlade åkrar på bottenlösa myrar bland an- Noordeloos studerade rödskivlingar på ängarna. Runes och nat på Husmyran, idag en av de finaste rikmyrarna i Borgsjö. Vegas äng var även i perfekt skick, kortsnaggad av julislåtter, 66 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

En lackticka får make up inför fotografering. Foto: Monica Svensson.

noggrant räfsad och efterbetad. Även vägdikena var korts- och tog fina bilder av den fagra vaxskivlingen. Resultatet kan naggade, mossiga och fyllda av ängssvampar. Vi vandrade studeras på baksidan av tidskriften Jordstjärnan1988/3. I sakta och diskuterade sakkunnigt varje fynd. Ibland blev det samma nummer av Jordstjärnan skrev Erik även artikel och holländska (JBJ är gift med en holländska och talar språket jämförde fager vaxskivling och praktvaxskivling (Hygrocybe flytande). Vädret var idealiskt, varmt och fuktigt. När vi satte splendidissima). oss ner bland de stora stenblocken på hackslåtten för att inta lunchen sprack molnen upp och solen värmde oss. Sonja Magra lägdor (hövallar) berättade för Barbara och Eef om Lappland, om höga fjäll John Bjarne hade även erfarenheter från Norge av höval- och om samernas liv. Vi fann tio stora mycel med fagervaxing lar som varit oplöjda och ogödslade i 30 år och där ängens (Hygrocybe aurantiosplendens), tämligen jämnt spridda kärlväxter och svampar vandrat in! Eef berättade exempel över inägomarken. Varje mycel hade 15-30 fräscha, rödgula från Holland där 15 år var tillräckligt för etablering av ängs- fruktkroppar. Således flera hundra fruktkroppar av enbart svampar på förut plöjd gräsmark! Vi var överens om att fagervaxing. Tre av grupperna stod inte på hackslåtten utan gamla magra fodervallar borde uppmärksammas mer inom på mager gammelvall som enligt Rune Backman inte varit naturvården som potentiella ängsmarker, särskilt hövallar plöjd och gödslad på 30 år. Erik Malm låg nästan en timme som ligger i anslutning till ängsmarker. Sonja fann en grupp 66 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 67

med grålila kragskivling(Stropharia inuncta) som vi inte ser Cortinarius lucorum, aspspindling, U, äng nära asp, Jan O så ofta på ängsmark. Den vita formen av flåhätta Mycena( Cortinarius malachius, malvaspindling epipterygia) var vanlig och enligt Eef typisk för kalkäng. Entoloma mougeotii, gråblå nopping, U, betad äng, Ove U Vi fann även en grupp musseroner i torr hedartad del av Entoloma papillatum, knopprödhättning ängen som Gro Gulden framåt kvällen identifierade som Entoloma sericeum, silkesrödhätting Melanoleuca subbrevipes. Eef och John Bjarne fann även Galerina vittiformis, dagghätting Fayodia leucophylla, Lepista luscina (ängsmusseron) och Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Mycena floridula. Familjen Backman, Rune, Vega, dotter Gymnopus confluens, brosknagelskivling, U, och barnbarn var med oss under rundvandringen och blev längs skogsväg vid löv/barrträd, Bibbi W även förtjusta över höstens färgklickar på hackslåtten. Vid Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling kvällens genomgång på utställningslokalen utnämnde Eef Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling fagervaxing till ”Queen of meadows”! Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling, U, betad äng, Ove U, conf Michael K Svårt bevara ängens kvalitet Hygrocybe conica, toppvaxskivling, U, betad äng, Ove U Rune Backsman lieslog ängen i slutet av juli och efterbetade Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling, i september enligt gammal hävd i trakten. Nu under reser- U, betad äng, Ove U vatstiden har entreprenörer slåttrat med röjklinga och av Hygrocybe reidii, honungsvaxskivling, U, Ove U rädsla för stenar lämnat decimeterhög stubb. Räfsningen Hygrophorus agathosmus, dofttrattskivling har inte heller varit så bra. Långgräs har bland annat kvävt Infundibulicybe costata, Det Jan O fältgentianorna vid uppfarten till gården vilket bekymrade Infundibulicybe gibba, sommartrattskivling Rune. Bästa sättet att hävda det steniga ängsreservatet är Inocybe geophylla, sidentråding kanske slåtter med röjsnöre, noggrann räfsning och efter- Laccaria laccata, laxskivling bete? Enligt forskarrapport som refereras i Svensk Botanisk Lacrymaria lacrymabunda, tårsprödskivling Tidskrift 2015/5 är slåtter med röjsnöre lika bra för ängens Lactarius deliciosus, läcker riska mångfald som slåtter med skärande redskap. De släta slåt- Lactarius deterrimus, blodriska terängarna utan så mycket stenar bör kunna hävdas med Lactarius lilacinus, stor alriska, U, äng med gråal, Ove U minitraktorer som har moderna slåtterknivar framtill och Lactarius pubescens, blek skäggriska gräsuppsamlare baktill. Vissa ängar kan nog skötas med sent betespåsläpp under eftersommar och höst. Givetvis bör Lactarius rufus, pepparriska hembygdsföreningar och Naturskyddsföreningar enbart Lactarius torminosus, skäggriska berömmas för de små arealer som ännu hävdas på gammalt Lactarius trivialis, skogsriska vis med fagning under våren och lieslåtter sommartid. Men Lactarius vietus, gråriska här får man inte glömma bort efterbetet under hösten. Man Leccinum scabrum, björksopp brukar inte finna några ängsvampar i september-oktober på Lenzites betulina, björkmussling ängar där decimeterlång återväxt kväver marken. Leucocortinarius bulbiger, bleksporig Lista över funna ängssvampar vid Gammelbodarna fram spindling, mikrosk. Stig J till 1992 finns i artikeln ”Ängens svampar” av Lindström- Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Nitare-Tedebrand i Jordstjärnan 1992/2. Även senare har Mycena rosella, rosenhätta skojiga fynd gjorts bland annat sammetsmusseronerna Der- Naucoria escharioides, blek alskräling moloma josserandii var. josserandii och var. phaeopodium. Panaeolus acuminatus, högbroking Paxillus involutus, pluggskivling Pholiota spumosa, klibbflamskivling, U, Jan O, Det Stig J Artlista Rickenella fibula, vaxnavling Antrodia heteromorpha, tickmussling, Russula favrei, gransillkremla, U, betad granskog, Ove U U, Bibbi W, Det Karl-Henrik L Russula firmula, glanskremla, U, betad granskog, Ove U Boletus edulis, karljohan Russula queletii, krusbärskremla Chalciporus piperatus, pepparsopp Suillus luteus, smörsopp Calocera cornea, gullhorn Tricholoma fulvum, fläckmusseron Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Tricholoma inamoenum, luktmusseron Clitocybe connata, vit tuvskivling, U, Tricholoma saponaceum, såpmusseron, längs med skogsväg, Lena W U, betad barrskog, Ove U Cortinarius brunneus, umbraspindling Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling, Det Håkan L Tricholoma vaccinum, skäggmusseron 68 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

531433 6942472 Clavulinopsis luteoalba, aprikosfingersvamp, U, äng, Stig J Granbodsåsen, Naturreservat Climacocystis borealis, trådticka Clitocybe diatreta, blekröd trattskivling Medelpad, Borgsjö socken, skog, äng Clitocybe odora, grön trattskivling, Jan O Clitocybe phyllophila, lövtrattskivling Ledare: Bengt Larsson Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling Skrivare: Jan Olsson Clitopilus prunulus, mjölskivling Datum: 10 september 2014 Collybia cirrata, liten nagelskivling Deltagare: Elisabeth Bååth, Eva Grönlund, Stig Cortinarius albocyaneus, U, mikrosk. Stig J Jacobsson, Göran Karlsson, Herbert Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, Jan O Kaufmann, Ellen Larsson, Anna-Lena Cortinarius collinitus, violettfotad Lindqvist, Lars Ljungberg, Per Löfgren, slemspindling, u, Berit RM Jan Olsson, Berit Rodling-Martinsson, Cortinarius duracinus, broskspindling, Jan O Gerda Stenström, Ove Unander, Bibbi Cortinarius lepidopus, Stig J Wallqvist, Lena Wallqvist. Cortinarius lucorum, aspspindling Cortinarius paleaceus, pelargonspindling, Stig J Granbodåsen är klassisk svamplokal med många fina min- Cortinarius paragaudis, tegelbandsspindling, Stig J nesbilder från fäbodängen och Fäbodskogen. Svampgänget Cortinarius pinigaudis, U, Stig J i Medelpad satt vid fäbodstugan på 1980-talet tillsammans Cortinarius raphanoides, rättikspindling, Stig J med Axel och Judith Jonsson som ägde fäboden, pratade Cortinarius triumphans, mångkransad spindelskivling om gamla tider kände och njöt doften av evig sommar Cortinarius turmalis, tuvspindling och nyslaget ängshö. Vid Entolomaveckan i Borgsjö 1985 Cortinarius trivialis, trappspindelskivling samlade Machiel Noordeloos nya rödskivlingar för landet Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling bland staggtuvorna. Johan Nitare och andra låg i timmar och Cystodermella granulosa var. granulosa, fotograferade blårödling (Entoloma bloxamii). Efter nord- rostbrun grynskivling iska mötet i Finland 1986 följde sju danska mykologer och Entoloma conferendum, stjärnrödhätting Machiel Noordeloos med färjan till Medelpad där svamp- Entoloma nidorosum (=E. rhodopolium tillgången var på topp. Tvådagarsturen avslutades stäm- f. nidorosum), stinkrödling ningsfullt längst upp på fäbodvallen här vid Granbodåsen Flammula alnicola, gul flamskivling med vidunderlig utsikt över skogslandet. När solen försvann Fomitopsis pinicola, klibbticka och sommarnattens älvor drog in över vallen satt Håkan Ganoderma lipsiense (= G. applanatum), platticka Lindström, Rolf Lidberg, Siw Muskos, Hjördis Lundmark, Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Jan-Olof Tedebrand och våra gäster helt tysta en lång stund Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling och bara njöt. Vår kremlevän Herbert Kaufmann återvänder Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling ofta och gärna till Granbodåsens gamla fäbodskog för att Gymnopus perforans, barrbroskskivling samla intressanta kremlor. Hebeloma fragilipes, mikrosk. Jan O Det sensationella fyndet av Pseudotricholoma metapo- Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, Stig J dium nu 2014 innebär att denna vackra fäbodäng nu stär- Humaria hemisphaerica, ögonskål ker sin ställning som i särklass mest artrika ängen i länet Hydnum rufescens coll., rödgul taggsvamp Västernorrland vad gäller antalet funna ängssvampar. Då Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling aktuell artlista från Granbodåsen finns i artikeln ”Ängens Hygrocybe coccinea, blodvaxskivling, U, Eva G Svampar” av Lindström-Nitare-Tedebrand i tidskriften Hygrocybe conica, toppvaxskivling Jordstjärnan 1992/2. Hygrocybe miniata, mönjevaxskivling, U, Eva F Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling Artlista Hygrocybe turunda, mörkfjällig vaxskivling, u, Bibbi W Agaricus essettei, lökfotad snöbollschampinjon, Stig J Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Amanita muscaria, röd flugsvamp, Jan O Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling, u, Ellen L, (GB) Baeospora myosura, kottetätskivling Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, u, Per L Infundibulicybe gibba, sommartrattskivling Calocera cornea, gullhorn Inocybe cincinnata var. cincinnata, violtråding, U, Stig J Chalciporus piperatus, pepparsopp, Jan O Inocybe flocculosa, luddtråding Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Inocybe geophylla, sidentråding, Jan O 68 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 69

Bengt Larsson (med kamera) guidar till ängsreservatet Gammelbodarna under Borgsjöveckan 2010. Bengt är främste kännaren av naturen i västra Medelpad. Han guidade under mykologiveckan till två av de klassiska ängslokalerna i Borgsjö socken: Gammelbodarna och Granbodåsen.

Inocybe maculata, fläcktråding, Stig J Lycoperdon umbrinum, umbrabrun röksvamp, Jan O Inocybe mixtilis, löktråding Lyophyllum tylicolor, parasitgråskivling, Inocybe proximella, Stig J mikrosk., taggiga sporer, Jan O Inocybe sindonia, blektråding, U, efter Metatrichia vesparium, bukettullklubba grusväg i blandskog, mikrosk. Ellen L Mycena flavoalba, gulvit hätta, Ellen L Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling Mycena galericulata, rynkhätta Laccaria laccata, laxskivling Mycena pura, rättikhätta, Ellen L Laccaria proxima, stor laxskivling Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Lactarius aurantiacus, brandriska, Berit RM Nectria cinnabarina, cinnobergömming Lactarius badiosanguineus, glansriska, U, Berit RM Oligoporus caesius, blåticka Lactarius deterrimus, blodriska Paxillus filamentosus, alpluggskivling Lactarius glyciosmus, kokosriska Paxillus involutus, pluggskivling Lactarius lilacinus, stor alriska, u, alkärr, Jan O Phellinus tremulae, aspticka Lactarius mammosus, mörk kokosriska Pholiota mixta, blek klibbflamskivling Lactarius necator, svartriska Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling Lactarius omphaliformis, skålriska, mikrosk. Jan O Pluteus cervinus (= P. atricapillus), hjortskölding Lactarius pubescens, blek skäggriska Pseudotricholoma metapodium (= Porpoloma Lactarius tabidus, småriska, U, Berit RM metapodium), Svartnande narrmusseron Lactarius torminosus, Jan O Pseudoclitocybe cyathiformis, trattnavling Lactarius trivialis, skogsriska Rhodocollybia maculata, fläcknagelskivling Lactarius vietus, gråriska, U, Bibbi W Rugosomyces carneus, rosenmusseron Lactarius zonarioides, granriska, U Russula adulterina, mikrosk. Herbert K, (HK 14300d) Leccinum scabrum, björksopp Russula adusta, svedkremla Leccinum versipelle, tegelsopp Russula atroglauca, mikrosk. Herbert K, (HK 14269) Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Russula atrorubens, svartröd kremla, 70 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

mikrosk. Herbert K, (HK 14270) Russula chloroides, trattkremla Russula claroflava, gulkremla Russula favrei, gransillkremla Russula gracillima, spädkremla, Stig j Russula griseascens, grånande giftkremla Russula heterophylla, gaffelkremla, U, Lena S, Det Herbert K Russula intermedia, praktkremla, Herbert K, (HK 14272) Russula nitida, åderkremla Russula olivascens, grön äggkremla, Herbert K, (HK 14273) Russula puellaris, siennakremla Russula queletii, krusbärskremla, Jan O Russula vinosa, vinkremla

Russula vitellina, äggkremla Svartnande narrmusseron (Porpoloma metapodium) är en av våra mest Spinellus fusiger, hättmögel sällsynta ängssvampar med två kända lokal i Västernorrlands län och en känd lokal i Jämtlands län. Bilden är tagen vid lokalen i Medelpad: Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling Högänge naturreservat i Stöde socken. Foto: Lennart Vessberg. Stropharia hornemannii, stor kragskivling Stropharia pseudocyanea, pepparkragskivling, U, äng, Jan O, Det Michael K av JOT på 1980-talet. Dessutom finns ett fynd på gammal Suillus luteus, smörsopp ängsmark i Jämtland. Lokaler för Pseudotricholoma me- Tricholoma fulvum, fläckmusseron tapodium har ofta långvarig hävd och en stor rikedom av Tricholoma saponaceum, såpmusseron andra sällsynta ängssvampar. Ängen i Vigge by hyser till Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron, U, Berit RM exempel även dadelvaxskivling (Hygrocybe spadicea) som Tricholomopsis decora, stubbmusseron växer i samma markområde som narrmusseronen och där Xerocomus ferrugineus, sammetssopp finns även den sällsynta blomman finnögontröstEuprhasia ( officinalis subsp. officinalis). Således tre kanonarter inom samma ytterst skyddsvärda ängsfläck! Här är viktigt att om- Rödlistade arter rådet kortsnaggas med slåtter och bete, räfsas noggrant så Pseudotricholoma metapodium (= Porpoloma metapodi- att den magra marktypen som skapats under århundraden um), svartnande narrmusseron, EN bibehålls.

Russula olivascens finns beskriven och avbildad i Ry- Kommentar man-Holmåsens bok under namnet R. postiana. Det Agaricus essettei är närstående skogschampinjon (A. sylvi- handlar om en mild kremla som är typisk för äldre, rikare cola) och Funga Nordica anger ”possibly only a largespored granskogar. variant of A. sylvicola”. Många belägg av grön äggkremla har under årens lopp Inocybe proximella finns inte med i Dyntaxa. samlats från Fillstabäckens kalktuffskog i Jämtland till Barsvikens kalkgranskog vid havet i Häggdånger. Särskilt Lyophyllum tylicolor anges i Ekologisk Katalog (1998) växa verkar arten trivas i örtika sluttningar med äldre granskog på förna såsom multnande svampar. Men även på slakt- på kalkmark som här vid Granbodåsens fäbodskog. Grön platser med älghår! Enligt Funga Nordica (2012) är arten äggkremla är även typisk för sluttningar i sydväxtbergen vanligare söderut och sällsynt i borel-alpin zon. till exempel nedanför Ranklevens mäktiga diabasbranter i Borgsjö socken. I Danmark förekommer L. tylicolor ofta på urinfläckar från kor och hjortar. Arten är nyligen överförd till släktet Saga- renella. Thomas L

Pseudotricholoma metapodium är en av de mest sällsynta, skyddsvärda ängssvamparna i mittsvenska området. Den är förut bara insamlad och dokumenterad på en lokal i länet Västernorrland: naturreservatet Högänge i Vigge by, Stöde socken. Den sågs även på odlingen Rigåsen i Liden socken 70 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 Fältblanketter från mykologiveckan i Timrå 2014 72 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Fortsatt hävd av ängar och hagmarker – viktigt för ängssvamparna! Diskussionen om nuläget och framtiden för mjölkbönder och svenskt jordbruk har varit intensiv senaste året. Janken Myrdal är vår främste agrarhistoriker som skrivit om svenska jordbrukets historia i en serie av tjocka böcker. Nu har Janken och Mats Morell sammanfattat svenska agrarhistorien från stenålder till nutid i enkelt skriven och mycket läsvärd bok: ”The Agrarian History of Sweden, From 4000 bc to ad 2000” (2011). De berättar om åkerns och slåtterängens uppkomst, om revolutionerande uppfinningar såsom järnplogen, skäran och lien. Boken avslutas med beskrivning av 1930-talets jordbrukstopp fram till dagens välståndssamhälle, alltmer storskalig jordbruksdrift på en global jordbruksmarknad och inflyttningen till större städer.

Jordbruksverket har en statistikdatabas bland annat ”Ängssvampar i Dalarna” där Anders Janols samman­ ”Historisk statistik, Jordbruket i siffror 1866-2007”. Där fattar sina fältinventeringar 2007-2010. Där finns många framgår att länet Västernorrland år 1944 hade 102 508 praktiska förslag till hur betes- och slåtterängar ska klaras hektar åkermark och 22 649 hektar slåtteräng. Idag i framtiden. år 2015 är åkerarealen halverad till cirka 50 000 hektar och minskar för varje decennium. Skogen tar tillbaka Den globala konkurrensen blir allt tuffare för varje arealerna, särskilt i inlandets skogssocknar. Slåtteräng decennium.­ Lantbrukare borde självklart med höjda slutade man ange i statistiken vid mitten av 1900-talet. miljöstöd ersättas för den nytta som betet inne­bär för År 1944 fanns i länet 77 104 kossor och 111 991 nöt­ naturvård och landskapsbild och turism. Ursprungs­ kreatur (kor, kvigor, kalvar, tjurar). Antalet kor är idag märkning av alla mejeriprodukter borde införas. Mer av under 10 000 i länet och minskar för varje decennium. ekologisk odling och mer lokal förädling ex gårdsbutiker Antalet mjölkgårdar i länet var 2000 år 1990 (mest är andra viktiga pusselbitar för att vi ska ha kvar ett små gårdar) och idag återstår cirka 100 relativt stora svenskt och norrländskt jordbruk även i framtiden mjölk­gårdar. Antalet mjölkgårdar halveras för varje där artrika ängs- och hagmarker får finnas kvar. Under decennium så om några decennier finns bara kvar några våren 2016 kommer regeringen med en nationell livs­ tiotal stora mjölkgårdar på de bästa jordarna. Men den medels­strategi. Även ute i länen pågår arbeten med invägda mjölkmängden har inte minskat så mycket efter­ länsvisa livsmedelsstrategier. Svensk jordbruks- och som mjölkmängden per ko ökat från cirka 5000 kilo år landsbygdspolitik borde snarast vävas ihop med miljö­ 1980 till cirka 9000 kilo idag. Antalet hästar ökar i länet, politiken och med svenska miljömålen om svenskt särskilt i tätortsnära områden. Antalet får var 33 129 år jordbruk, ängar och hagmarker ska klaras i framtiden! 1944 och var nere i 8 292 år 2007. Men sedan sekelskiftet har antalet får i landet ökat med 30 procent och troligen Nu den 9-10 april 2016 ordnar Maria Danvind och även här i länet. Naturskyddsföreningens­ länsförbund i Jämtlands och Västernorrlands­ län spännande helgseminarium om just Häromåret lämnade Sverige till EU rapport om till­ ängarna och hagmarkernas framtid. Agronom Johanna ståndet för olika svenska naturtyper. Sämsta statusen Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, med­ hade gräsmarkerna: allt mindre arealer återstår, kvalitén verkar liksom Stefan Grundström, ordförande i Svensk för­sämras med resultat att många hävdgynnade arter Botanisk Förening. Dessutom medverkar Lantbrukarnas minskar. EU:s jordbrukspolitik påverkar till­ståndet för Riksförbund (LRF) i de båda länen, länsstyrelser, kännare ängar och hagmarker, men mycket kan även göras av brunkulla och fältgentiana mm. Håkan Lindström, nationellt. Även skötseln av vägkanter, kraft­led­ Hjördis Lundmark och Jan-Olof Tedebrand deltar och för ningsgator och områden med vindkraftsparker bör med ängssvamparnas talan. En rapport kommer att tas fram rätt åtgärder kunna gynna ängsflora och ängsfauna. och delges makthavare på olika nivåer. Intresserade som Fler ängsreservat med skötselplaner behövs för topp­ vill delta i seminariet kontaktar Maria Danvind, verksam­ objekten i landskapet. Länsstyrelsen i Dalarna gav 2012 hetsutvecklare hos Naturskyddsföreningen Region Mitt: ut praktverket [email protected] eller telefon 073-2751736. 72 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 73

Teckning av Siw Muskos.

603387 6949244 uppgifter om ”vittra” och annat oknytt kring stugorna här vid Gudmundstjärn. Gudmundstjärn, Johanna Ulfsdotter från Sundsvalls Museum tog nu emot 24 naturreservat mykologerna och berättade engagerat om självhushållet på Gudmundstjärn, om uppodlingen på 1700-talet, om när Medelpad, Indal socken, äng, betad odlingen övergavs på 1940-talet och om dagens natur- och hagmark, mager och sur barrskog kulturreservat dit skolklasser kommer under sommarhal- våret och får veta hur folk levde förr under ofta svåra för- Ledare: Hans Andersson hållanden långt borta på skogen. Skrivare: Hans Andersson Äng, betesmarker med björkar (barrskog mot skogen) Skrivare listan gammelskog: Annika Norin på sur mark. Datum: 12 september 2014 Deltagare: Hans Andersson, Annika Norin, Kill Persson, Ove Unander m fl Artlista Håkan Lindström och JOT guidade runt här vid Gud- Amanita fulva, brun kamskivling mundstjärn 2012 och 2013 tillsammans med kulturvetarna Amanita muscaria, röd flugsvamp, U, betesmark, Hans A Tina Johansson och Ulrika Stenbäck Lönnquist från Sunds- Amanita rubescens, rodnande flugsvamp, valls Museum. Vid utflykten 2012 hade vi 45 intresserade U, betesmark, Hans A som deltog i rundvandringen och fick information av muse- Armillaria mellea coll., honungsskivling ipedagogerna om självhushållet fordom och om hemmanets Boletus edulis, karljohan historia från när Gudmund drunknade i tjärnen 1694 och Clitopilus prunulus, mjölskivling till 1940-talet då hemmanet övergavs. Vi berättade om det Cortinarius anomalus, björkspindling äldre odlingslandskapet i Medelpad med hackslåttmarker, Entoloma sericellum, bleknopping, U, myrslåtter, slåtter av färne (sjöfräken), skogsbete, svedje- gräsmark, Ove U, conf Stig J bruk. Kunskap om hur landskapet i Norrland såg ut fram Gomphidius glutinosus, citronslemskivling till början av 1900-talet är viktig för att kunna förstå dagens Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling landskap! Vi tog även upp växternas folkliga namn här i Hygrocybe ceracea, spröd vaxskivling, Indal socken. Tina och Ulrika från museet hade fascinerande U, betad hagmark, Ove U 74 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Kulturpedagogen Johanna Ulfsdotter berättar ofta för skolklasser och allmänhet om självhushållet i gamla tider här vid Gudmundstjärn. Foto: Hans Andersson.

Hygrocybe chlorophana, gul vaxskivling, Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling U, betad hagmark Ove U Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Hygrocybe conica, toppvaxskivling, U, betad hagmark, Ove U Cortinarius laniger, ullspindling Hygrocybe pratensis (= Cupophyllus pratensis), Cortinarius sanguineus, blodspindling ängsvaxskivling, U, betad äng, Ove U Cortinarius scaurus, myrspindling Hygrocybe subpapillata, U, betad äng, Ove U, conf Kill P Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Laccaria laccata, laxskivling Cortinarius traganus, bockspindling Laccaria proxima, stor laxskivling Cystoderma jasonis var. jasonis, gulköttig grynskivling Lactarius torminosus, skäggriska Fomitopsis pinicola, klibbticka Leccinum scabrum, björksopp Fomitopsis rosea, rosenticka, granlåga Leccinum variicolor, fläcksopp Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Lycoperdon excipuliforme (=Calvatia excipuliformis), Gomphidius glutinosus, citronslemskivling långfotad röksvamp, U, betesmark, Hans A Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Paxillus involutus, pluggskivling Hygrophorus piceae, granvaxskivling Russula paludosa, storkremla Inocybe geophylla, sidentråding Suillus luteus, smörsopp Laccaria laccata, laxskivling Tricholoma fulvum, fläckmusseron, Betad, Lactarius deterrimus, blodriska gammal, sur blåbärsgranskog Lactarius rufus, pepparriska Albatrellus confluens, brödticka Lactarius torminosus, skäggriska Albatrellus ovinus, fårticka Lactarius trivialis, skogsriska Amanita muscaria, röd flugsvamp Lactarius vietus, gråriska Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Leccinum scabrum, björksopp Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling Leccinum versipelle, tegelsopp Clitopilus prunulus, mjölskivling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Cortinarius brunneus, umbraspindling Mycena epipterygia, flåhätta Cortinarius caperatus, rimskivling Paxillus involutus, pluggskivling Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Phellinus conchatus, sälgticka 74 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 75

Hässjevirke på gammelvall. Foto: Håkan Sundin.

Rhodocollybia prolixa var. prolixa, sågnagelskivling igen med dvärgbjörk och viden. Under mykologiveck- Russula decolorans, tegelkremla an 2006 i västra Härjedalen såg vi ängsvaxskivling och Suillus luteus, smörsopp, U, Hans A andra ängssvampar på många renbetade fjällfäbodar Suillus variegatus, sandsopp och andra av fjällens gräsmarker. Pierre Arthur Moreau Trichaptum abietinum, violticka fann vaxskivlingen Hygrocybe xanthochroa (= Chro- Tricholoma inamoenum, luktmusseron mosera xantochroa) på kalkrika fjällsippshedar. Nere i skogslandet ser vi under goda svampår en del av fjällens vaxskivlingar även i rikare kärr till exempel Hygrocybe Rödlistade arter cinerella (= Cuphophyllus cinerellus), lappvaxskivling, Hygrocybe subpapillata, knoppvaxing, NT som Thomas Læssøe samlat vid Glimyran i Torp socken, Medelpad.

Kommentar Hygrocybe subpapillata var skojigt fynd av Ove Unander Hygrocybe pratensis är enda ängsvaxskivlingen som som Kill Persson bestämde. vi brukar samla som matsvamp. Senaste upplagan av ”Svampar i Sverige” (2013) anger ängsvaxskivling som Arten är en av de mindre kända ängsvaxskivlingarna. Den ”utmärkt matsvamp”. Bo Mossbergs akvarell av ängsvax- är uppförd som Nära hotad (NT) på svenska rödlistan skivling är en visuell njutning. Däremot är uppgiften om och anges inte från norrländska län. I finska rödlistan är arten som ”tämligen allmän” numera föråldrad. I takt arten klassad i VU (sårbar). H. subpapillata är känd från med ängarnas och naturbetesmarkernas försvinnande ett 10-tal lokaler i Sverige men är troligen förbisedd. Fin har även ängsvaxskivling blivit sällsynt. beskrivning och bild finns i David Boertmanns utmärkta och aktuella bok om ängarnas vaxskivlingar: ”The genus I våra fjällområden gör betande renar en stor natur- Hygrocybe” (2010). Boken kan beställas från www.svam- vårdsinsats, utan renbetet skulle fjällhedarna buska pe.dk, sök där på ”Svampetryk”. 76 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

648606 6947567 Gådeåbergsbrännan, kommunalt naturreservat Ångermanland, Härnösand, brandfält, bergig barrskog

Ledare: Lennart Vessberg Skrivare: Annika Norin Datum: 11 september 2014 Deltagare: Lars-Göran H, Lars-Inge H, Ivona Kautman, Viktor Kautman, Karin Kellström, Viktor Kucera, Marianne Leckström, Annika Norin, Maj-Britt Såthe, Lennart Vessberg m fl

Artlista Amanita muscaria, röd flugsvamp Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling Armillaria mellea coll, honungsskivling Arrhenia epichysium, grånavling, U, på ved, Lars-Göran H Boletus edulis, karljohan Cantharellula umbonata, fläckkantarell, U, brandplats, Maj-Britt S Cortinarius croceus, gulskivig spindling Cortinarius hemitrichus, fjunspindling, U, brunnen barrskog, Lennart V Cortinarius neofurvolaesus, U, bland mossa, Lars-Inge H Cortinarius privignatus, U, brunnen skogsmark, Lennart V Hans Andersson Foto: Hjördis Lundmark. Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Cystodermella adnatifolia, U, spruce forest Hans Andersson, under Salix, Viktor K, Det Mikael J ordförande i Cystoderma carcharias, rödgrå grynskivling, U, brunnen skogsmark, Lennart V, Det Mikael J Svampfärgarsällskapet Cystoderma jasonis var. jasonis, gulköttig grynskivling Daldinia loculata, brandskiktdyna, U, bränd Hans Andersson som guidade till ängarna vid björk, Marianne L och Lennart V Gudmundstjärn och Myckelsjö är ordförande i Flammulaster limulatus var. limulatus, Svampfärgarsällskapet som har cirka 50 medlemmar vårtskräling, U, lövved, Lennart V, Det Stig J över hela landet med en koncentration till Medelpad Fomes fomentarius, fnöskticka och Ångermanland. Hans är särskilt intresserad av Fomitopsis pinicola, klibbticka färgsvamparnas kemiska egenskaper. Han är även Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, U, på tekniskt kunnig och ansvarar för ellledningar, belysning död bränd gran, Karin K, Det Mikael K och mikrofoner vid svampveckor i mittsvenska Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling, området. Hans var tidigare ordförande i Sundsvalls U, brunnen skogsmark, Lennart V Naturskyddsförening under mer än ett decennium och Gymnopus androsaceus, tagelbroskskivling, sitter numera i styrelsen för Naturskyddsföreningens U, granbarr, Lars-Göran H länsförbund i Västernorrland. Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Inocybe geophylla, sidentråding, U, på marken, Lars-Göran H Inocybe lacera, mörktråding 76 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 77

Musslingen Tectella patellaris har ansetts vara en stor raritet. Den samlades för tjugo år sedan av Härnösandsmykologen Elisabeth Wedin i Indalsälvens delta. Nu fann vi den i många alskogar. Foto: Thomas Læssøe.

Laccaria laccata, laxskivling Suillus bovinus, örsopp Lactarius glyciosmus, kokosriska Suillus luteus, smörsopp Lactarius helvus, lakritsriska, U, brunnen Suillus variegatus, sandsopp barrskog, Lennart V, Det Stig J Trametes hirsuta, borstticka, U, på Lactarius pubescens, blek skäggriska, brand björklåga, Annika N U, blandskog, Lars-Göran H Trichaptum abietinum, violticka Lactarius scoticus, kärrskäggriska, U, Trichaptum fuscoviolaceum, violtagging Lennart V, Det Ilkka K Tricholomopsis decora, stubbmusseron Lactarius torminosus, skäggriska Tyromyces chioneus, snövit ticka, U, Leccinum scabrum, björksopp lövved, Lennart V, Det Thomas L Leccinum variicolor, fläcksopp Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, Leccinum versipelle, tegelsopp U, brunnen skogsmark, Lennart V Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Oligoporus stipticus, bitterticka, U, barrved, Lennart V, Det Mikael J Kommentar Pholiota spumosa, klibbflamskivling, U, Cortinarius neofurvolaesus är beskriven av Ilkka Kytövuo- brunnen skogsmark, Lennart V, Det Stig J ri m fl. Den liknarC. clarobrunneus men är kraftigare och Piptoporus betulinus, björkticka mer rödbrun. Hatten är slät, nästan skinande. Pluteus cervinus (= P. atricapillus), hjortskölding, U, brunnen barrskog, Lennart V Cortinarius privignatus har som upphovsman Karl Soop, Pluteus tricuspidatus (= atromarginatus), känns igen på dystert grå färg, rödaktiga skivor och sfäriska svarteggad sköldskivling, U, Marianne L sporer. Arten är inte vanlig och verkar kräva rikare granskog. Pycnoporus cinnabarinus, cinnoberticka Rickenella fibula, vaxnavling, U, brunnen barrskog, Lennart V Cystoderma jasonis. Irja Saar är känd mykolog i Estland. Russula aeruginea, grönkremla Hon har i Funga Nordica delat C. jasonis i två varianter: Russula atrorubens, svartröd kremla, U, Lars-Göran H jasonis och lilacipes, den senare ska bland annat ha violett Stereum hirsutum, borstskinn, U, bränd björk, Marianne L ton på hatten. 78 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 Hornsjömon brända områden - hektar.

! ! ! ! ! !

n

! e

g

! ä

v 1,5 ! s å

l ! l

a

! T !

! n e g ä ! v 2 o m ö j ! s

2,6 rn o 2,9 ! H 0,5 ! Ho rnsjöväg en 0,4 ! 1,5 2,4 ! !

!

9,3 ! !

!

!

! n

Sk e g

o ! ä

rv v a

t r j

ä a

rn ! a v

s l

v a ä g ! P e n

!

1:8 000 !

!

6971455 619731 Cortinarius mucosus, hedspindling Fomitopsis pinicola, klibbticka Hornsjömon Gomphidius roseus, rosenslemskivling, U, Hans S Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling, U, Gunnel A 72 Ångermanland, Viksjö socken, Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, U, Gunnel A naturvårdsbränd, sandig tallhed Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Hypholoma fasciculare, svavelgul slöjskivling Ledare: Hans Andersson och Tomas Rydkvist Inocybe lacera, mörktråding, Sven D Skrivare: Hans Andersson Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, U, Hans A, Gunnel A Datum: 9 september, 2014 Laccaria purpureobadia, U, Det Mikael Deltagare: Hans Andersson, Gunnel Avehag, J och Michael K, MJ 10135, GB Birgitta Damne, Sven Damne, Tomas Lactarius mammosus, mörk kokosriska, U, Hans A Rydkvist, Maj-Britt Såthe m fl Lactarius musteus, tallriska, U, brandfält på sandig tallmark, Birgitta D, (GB) Lactarius rufus, pepparriska Artlista Leccinum scabrum, björksopp Amanita muscaria, röd flugsvamp Leccinum versipelle, tegelsopp Armillaria mellea coll., honungsskivling Leccinum vulpinum, rävsopp Boletus pinophilus, rödbrun stensopp Lycogala epidendrum, vargmjölk Coltricia perennis, skinnticka, u, Gunnel A Phellodon tomentosus, trattaggsvamp, Cortinarius caperatus, rimskivling U, Maj-Britt S, conf Michael K Cortinarius claricolor, vitkransad spindling, Piptoporus betulinus, björkticka U, Maj-Britt S, conf Michael K Rhizina undulata, rotmurkla, U, Hans A, Tomas Rydkvist 78 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 79 Hornsjömon brända områden - årtal.

! ! ! ! ! !

n

! e

g

! ä

v 2011 ! s

å

l ! l

a

! T !

! n e g ä ! v 2010 o m ö ! j 2012 s rn 2012 o ! H

2012! Ho rnsjöväg en 2012 ! 2012 2011 ! !

!

2013 ! !

!

!

! n

Sk e g

o ! ä

rv v a

t r j

ä a

rn ! a v

s l

v a ä g ! P e n

!

1:8 000 !

!

Russula adusta, svedkremla har man även kartlagt årtal för bränder på Hornsjömon: Russula aeruginea, grönkremla 1530, 1629, 1661, 1694, 1750 och 1880. En utmärkt arti- Russula paludosa, storkremla kel om brandsvampar av Gro Gulden finns i den norska Suillus bovinus, örsopp tidskriften Agarica, volym 33. Sundsvalls Myko och Timrå Suillus variegatus, sandsopp Naturskyddsföreningen följer utvecklingen av fungan på de Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron, U, Gunnel A brända fälten genom årliga utflykter. Vid svamputflykt 9/6 Xerocomus ferrugineus, sammetssopp 2015 till Hornsjömon noterades till exempel stora mängder stenmurkla (Gyromitra esculenta) i området som brändes år 2013. Stenmurklan finns numera inte med i moderna Rödlistade arter matsvampböcker eftersom dess gifter inte ens försvinner Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT vid avkokning.

Boletus pinophilus växte enligt Hans Andersson rikligt i Kommentar den sandiga, nästan parkartade sandtallskogen närmast Längs väg 331 mellan Viksjö och Graninge finns stora tall- parkeringen som brändes 2012. Hela detta delområde ser moar på flygsandsfält. Sedan 2010 har Tomas Rydkvist, na- märkligt ut, plant som ett golv på sanden och förnaskiktet turvårdsspecialist vid SCA Medelpads skogsförvaltning, ta- är bortbränt. De stora fina exemplaren av rödbrun stensopp git ner stamantalet här vid Hornsjömon genom borttagning väckte förtjusning. Det handlar alltså om ”karljohan under av gran och utglesning av tall till ett tillstånd som var vanligt tall” som svampplockare ibland benämner ”tallkalle”. Dess efter stora bränder under tidigare århundraden. De äldsta mycel torde på något sätt ha aktiverats av branden för två och största tallarna finns kvar. Tomas har även bränt delar år sedan som förorsakat årets massförekomst. Rödbrun av de kulliga, sandiga tallhedarna, se kartor med uppgift stensopp är en av karaktärsarterna för sandiga, magra, om arealer och bränningsår. Genom att borra i gamla tallar norrländska tallhedar så mycelen finns naturligt där nere i 80 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Fikapaus vid brasan på Hornsjömons brända tallmoar. Hundratals tallar har barkats nertill genom så kallad katning för att efterlikna brandljud (se tallarna i bakgrunden). Foto: Hans Andersson.

sanden. Men onekligen intressant att ”tallkalles” mycel ak- tiverats av skogsbranden som brände bort förnan och bara lämnade kvar en nästan helt plan sandyta!

Laccaria purpureobadia anges i Funga Nordica (2012) som sällsynt från tempererad till alpin zon. Från Sverige anges bara fynd i Skåne? Ekologisk Katalog anger fynd i Skåne + fynd i norrländsk skog med contortatall (Pinus contorta)! Nu samlades den på alved vid brandfältet på Hornsjömon, lades upp på fat vid svamptutställningen och determinera- des av Mikael Jeppson och Michael Krikorev.

Tricholoma aestuans beskrivs utförligt i text och bild i nya danske boken om musseroner:

”Ridderhatte” av Morten Christensen och Jacob Heil- Hans Anderssons grupp hade just parkerat vid infarten till Hornsjömon mann-Clausen. Där anges att arten håller till under tall och när de upptäckte stora mängder av rödbrun stensopp, “tallkalle” gran på kvävefattiga marker, är särskilt vanlig på sandig tall- i den plana, sandiga tallheden som brändes år 2012. Branden har aktiverat tallkalles mycelnät nere i marken och lett till massförekomst hed, känns igen på den koniska, gulbruna hatten och skarpa av fruktkroppar två år efter bränningen! Tallkalle är bara en av tusentals arter av marksvampar, insekter och andra artgrupper som under smaken. Riddarmusseroner har mild smak. Den utmärk- årmiljoner gynnats av att branden svedjar bort förna, mossa och lav på ta danska boken om musseroner kan beställas från www. normalt magra skogsmarker. Utan störning av t ex brand eller renbete sker en motsatt utveckling där tall, tallkalle och många andra arter svampe.dk, sök sedan under ”Svampetryk”. Stig Jacobsson succesivt minskar och försvinner. Foto: Hjördis Lundmark. recenserar Jacobs och Mortens musseronbok i SMT 2013/3. 80 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 81 82 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Skogsbranden har format de nordliga skogarna Mykologiveckan i Timrå ägde rum bara några månader efter jättebranden i Västmanland under sommaren 2014 då 16 000 hektar skog brann ner.

Tomas Rydkvist höll föredrag på engelska under en Viggesjön i Medelpad och känna doften i den ljumma kvällarna om brandens betydelse för skogens biologiska sommarvinden från doftticka och nattviol är en stark mångfald. Han var kritisk till att reservaten hittils lämnats naturupplevelse! Håkan Lindström och JOT inventerade till fri utvecking och citerade president Obamas ord om fungan i Viggebrännan och skrev 1990 artikel i tidskriften ”Change”. Han ville se ett ändrat tänkesätt där man Natur i Norr om de spännande fynden. även i reservaten mer efterliknar de forna bränderna i skogen där torra tallområden kunde brinna flera gånger Rolf Lidberg berättade att han fyllt flera konsumkassar per århundrade. med kantareller vid sommarvandring i Viggebrännan! En prioriterad uppgift framöver borde vara att bränna Bege Jonsson forskar om skogsbrand av lämpliga områden, hägna in områdena och låta nya Bengt Gunnar Jonsson är professor i naturvård vid Mitt­ lövbrännor bildas under kommande århundraden. universitetet och leder olika forskningsprojekt bland Kanske Niclas Bergius och andra på nordliga annat projekt som syftar till att sammanställa veten­ länsstyrelser kunde göra sådan satsning på stängsling i skapliga artiklar om hur skötsel av reservat sker i olika det stora LIFE-projekt om bränning som de kör igång! länder. Man forskar även om brandhistorik och bränd ved i reservatet Jämtgaveln i Borgsjö, Ånge kommun. Branden har format de nordliga skogarna Fram till slutet av 1800-talet brann ungefär 1 procent av Bege Jonsson och hans forskargrupp har i talltrissor svenska skogen varje år vilket innebär 250 000 hektar per från Jämtgavelns naturreservat funnit bevis för bränder år! Under tiden 2000-2012 brann 15 000 hektar och 2014 från 1311 till 1960. Små bränder härjade vart åttonde år alltså 16 000 hektar i Salabranden. Vilket är pyttearealer i Jämtgaveln, större bränder vart 30:e år. Åen 1521 och mot de årliga brandarealerna tidigare. Vid bränderna 1677 brann hela området på 3000 hektar. brinner mesta granen bort medan tallen med sin tjocka bark oftast överlever. Samtidigt funderar forskarna vad som egentligen varit naturliga bränder till följd av blixtnedslag och vad som Stark naturupplevelse att vandra i lövbrännor varit bränder som människan initierat. Helt klart är gamla När branden försvunnit ur våra skogar har förnaskikten mossiga granskogar har sina speciella unika naturvärden blivit tjockare och granen tagit över i svenska skogar. med intressanta vedsvampar och marksvampar. Vi har idag onormalt mycket gran i Sverige. Vilket inte Men samtidigt missgynnas mängder av svampar när heller är bra för virkestillväxten eftersom tallen växer nordliga tallhedar sakta övergår till granskogar. De mycket bättre än granen på de flesta typer av skogsmark. statliga anslagen för skötsel av reservat borde i ökad Nya lövbrännor och mer av blandskogar skulle gynna utsträckning användas för bränning i lämpliga reservat. den biologiska mångfalden. Att vandra en sommardag i Kanske även stimulera bränning som föryngringsmetod till exempel lövbrännan vid Gåsberget i Dalarna eller vid på hyggen? 82 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 83

644740 6935488 Häggberget, Artlista Amanita battarrae, zonkamskivling 61 naturreservat Albatrellus confluens, brödticka Ångermanland, Häggdånger socken, Amanita flavescens, orange kamskivling kalkgranskog Albatrellus ovinus, fårticka Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Amanita regalis, brun flugsvamp, U, Ledare: Per Sander kalkbarrskog, Nils-Otto N, conf Michael K Anders Dahlberg, Mats Karlsson och Skrivare: Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Nils-Otto Nilsson, Per Sander Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling Datum: 11 september 2014 Armillaria mellea coll., honungsspindling Deltagare: Elisabeth Bååth, Anders Dahlberg, Boletus edulis, karljohan Håkan Lindström, Mats Karlsson, Cantharellus cibarius, kantarell Ilkka Kytövuori, Pirjo Kytövuori, Kare Cantharellus tubaeformis, trattkantarell Liimatainen, Anna-Lena Lindqvist, Per Catathelasma imperiale, kejsarskivling, 6935860/1603131 Löfgren, Tuula Niskanen + dottern Cheimonophyllum candidissimum, kritsmussling, Aava, Nils Otto Nilsson, Jean-Marc U, på lövved i ängsgranskog, Christer A Moingeon, Sylvane Moingeon, Karl Clavariadelphus pistillaris, stor klubbsvamp, U, Per Löfgren Soop, Ivar Sörensen. Clavariadelphus truncatus, flattoppad Häggbergets naturreservat ligger i Häggdånger, nära vä- klubbsvamp, U, kalkgranskog, Mats K, (IK) gen som går söderut mot Barsviken. Reservatet består av Cortinarius agathosmus, vitterspindling, U, Picea, Tuula N U, Håkan L, (IK) område med granskog i en svag sydostsluttning. Den dia- Cortinarius armeniacus, aprikosspindling, basrika berggrunden medför att växter som blåsippa trivs i Cortinarius armillatus, rödbandad spindling (IK) området. Granskogen i sydsluttningen öster om Häggber- Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, (IK) get uppmärksammades under 1990-talet av Härnösands Cortinarius aureopulverulentus, puderspindling, Cortinarius badiovinaceus, (IK) svampklubb för dess artrika och speciella svampflora. Hans Cortinarius balteatus, bårdspindling, (IK) Marklund och Stig Norell hade bland annat funnit Bole- Cortinarius bivelus, hålspindling, (IK) topsis leucomelaena (grangråticka), Cortinarius aurantio- Cortinarius borgsjoeensis, blåbandad spindling marginatus, (mandarinspindling), C. cumatilis (porslinsblå Cortinarius brunneus, umbraspindling, (IK) spindling), C. meinhardii (äggspindling), C. serarius (blå- Cortinarius brunneifolius, U, Picea- brun spindling), (raggtaggsvamp), Hydnellum mirabile dolomite, Tuula N, conf Ilkka K, (GB) Hygrophorus hyacinthinus (hyacintvaxskivling). Hans skrev Cortinarius brunneus, umbraspindling även text till skylten vid ingången till reservatet. Cortinarius caesiobrunneus, (IK) Nu kompletterades Hans och Stigs listor med mängder Cortinarius caesiolamellatus, U, Jan O, Det Ilkka K, (IK) av sällsynta svamparter bland annat 65 Cortinariusarter Cortinarius caesiophylloides, (IK) (!), insamlade och bestämda av våra finska vänner Ilkka, Cortinarius caesiostramineus, blekspindling, U, Kaare och Tuula men även av Håkan och Karl! Många av rik granskog, Jan O, Det Stig J, conf Ilkka K och spindelskivlingarna är sällsynta arter i äldre kalkbarrskog till Tuula N exempel C. caesiolamellatus, C. caesiophylloides, C. caesio- Cortinarius callisteus, lokspindling stramineus (blekspindling), C. emunctus (stålblå spindling) Cortinarius caninus, granspindling och C. percomis (kryddspindling). Andra spindelskivling- Cortinarius caperatus, rimskivling ar i listan är nyligen beskrivna, därför lite kända och lades Cortinarius cf causticus, pepparspindling, (IK) nu ut till beskådan på utställningsborden. Listan uppvisar Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling, även många andra sällsynta arter till exempel Catathelasma U, mixed Picea-Pinus, TNIS imperiale (kejsarskivling), Ramaria fennica (lilafotad fing- Cortinarius citrinofulvescens, kalkgranskog, ersvamp), Ramaria lutea (såpfingersvamp),Russula azurea Nils-Otto N, Det Tuula N (azurkremla) och Sarcodon versipellis (brödtaggsvamp). Cortinarius claricolor, vitkransad Det är väl bara att gratulera Härnösands Svampklubb spindling, U, barrskog, Ivar S, (IK) för upptäckten av denna kalasfina kalkbarrskog! Ett stort Cortinarius clarobrunneus, U, Pinus, Tuula N tack även till naturgänget på länsstyrelsen i Härnösand som Cortinarius collinitus, violettfotad bildat reservat av naturen vid Häggberget! slemspindling, Nils Otto N 84 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Cortinarius crassus, brödspindling, Picea dominated, Tuula N Galerina paludosa, trådkärrhätting, (IK) Cortinarius depressus, kontrastspindling, (IK) Galerina tibiicystis, kärrhätting, (IK) Cortinarius disjungendus Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Cortinarius emunctus, stålblå spindling, (IK) Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Cortinarius erubescens, U, CALB, Det Karl S Hebeloma cf circinans, liten kakaofränskivling, (IK) Cortinarius flabellus, U, Picea, Tuula N Hebeloma incarnatulum, mossfränskivling Cortinarius fulvoochrascens, U, Picea, dolomite, Tuula N Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Cortinarius fulvoochrascens, U, ISÖR, Det Håkan L Hebeloma theobrominum, (IK) Cortinarius gentianeus, (caesiostramineus Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, U, p.p.), Jan O, Det Ilkka K, (IK) barrskog, Evy Lindblom, conf Michael K, (IK) Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp, (IK) Cortinarius illuminus, U, Picea, dolomite, Tuula N, (IK) Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp, (IK) Cortinarius laniger, ullspindling, U, Picea Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, (IK) dominated, leg Tuula N, (IK) Hydnellum mirabile, raggtaggsvamp Cortinarius limonius, eldspindling Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp (IK) Cortinarius malachius, malvaspindling, Hydnum rufescens s.lat., rödgul taggsvamp U, Picea dominated, Tuula N Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell, U, Per L Cortinarius malicorius, grönköttig spindling Hygrophorus agathosmus, doftvaxskivling Cortinarius microspermus, (IK) Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling Cortinarius multiformis, lökspindling, (IK) Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, (IK) U, Picea dominated, TNIS, (IK) Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling Cortinarius paleaceus, pelargonspindling Hygrophorus piceae coll., granvaxskivling Cortinarius percomis, kryddspindling, Hypholoma elongatum, långfotad slöjskivling, (IK) U, barrskog, Lars-Inge H Hypomyces luteovirens, (=Peckiella luteovirens), Cortinarius pluvius, liten gallspindling, U, Håkan L grönsnylting, U, ruttnande kremla, Mats K Cortinarius privignatus, U, Picea, Tuula N, (IK) Inocybe mixtilis, lökspindling Cortinarius privignipallens, (IK) Inocybe rimosa, topptråding Cortinarius quarciticus, kvartsspindling Ischnoderma benzoinum, sotticka, U, granlåga, Per L Cortinarius renidens, glansspindling, (IK) Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Cortinarius riederi, (IK) Laccaria laccata, laxskivling Cortinarius rusticus, vargspindling, (IK) Lactarius auriolla, sumpriska, U, mossa och Cortinarius salor, blå slemspindling förna under gran, Dan B, Det Ilkka K Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling, Lactarius badiosanguineus, glansriska, U, rik granskog, Jan O, Det Stig J U, kalkgranskog, Nils Otto N Cortinarius stillatitius, honungsspindling, NONI Lactarius deterrimus, blodriska, U, kalkgranskog, Nils Otto N Cortinarius suberi, (IK) Lactarius fennoscandicus, U, granskog, Lars-Inge H Cortinarius testaceofolius, tegelskivig Lactarius hysginus, gulskivig riska, spindling, U, Picea, Tuula N, (IK) U, kalkgranskog, Nils Otto N Cortinarius traganus, bockspindling Lactarius lacunarum, dyriska, (IK) Cortinarius transiens, U, kalkgranskog, Lactarius lignyotus, sotriska, U, ängsgranskog, Nils-Otton N, Det Håkan L Chriser A, conf Michael K Cortinarius turmalis, tuvspindling, U, (IK) Lactarius olivinus, olivinriska, U, kalkgranskog, Nils Otto N Cortinarius varius, klubbspindling, U, Ivar S, (IK) Lactarius pubescens, blek skäggriska Cortinarius venetus, olivspindling Lactarius quieticolor, blåmjölkig riska, U, Cortinarius venustus, skönfotad spindling, U, Picea, Karl S skogsväg i granskog, Dan B, Det Stig J Cortinarius vibratilis, gallspindling Lactarius repraesentaneus, gulriska Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Lactarius scrobiculatus, svavelriska, granskog, Dan B Cudonia confusa, blek mössmurkling, U, Nils Otto N Lactarius torminosus, skäggriska Cystodermella adnatifolia, stor grynskivling, U, Stig J Lactarius trivialis, skogsriska Entoloma nidorosum, stinkrödling Lactarius tuomikoskii Fomitopsis pinicola, klibbticka Lactarius zonarioides, granriska Geastrum pectinatum, kamjordstjärna Lactarius vietus, gråriska 84 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 85

Lentinellus castoreus, bävermussling, U, Russula vinosa, vinkremla Elisabeth B, Det Magnus A, conf Michael K Russula xerampelina, sillkremla Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp, U, Per L Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling, U, Sarcodon versipellis, brödticka, (IK) kalkgranskog, Nils Otto N, conf Michael K Trichaptum abietinum, violticka Leptoporus mollis, kötticka, U, Christer Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron A, conf Michael K, Lennart V Tricholoma inamoenum, luktmusseron Lyophyllum decastes, mörk tuvskivling, U, rik barrskog, Jan O Tricholoma saponaceum, såpmusseron Neolecta vitellina, gullmurkling Tricholoma viridilutescens, gulgrön Paxillus filamentosus, alpluggskivling kantmusseron, Det Stig J Phaeogalera stagnina, sumphätting, (IK) Xerocomus badius, brunsopp Phellinus viticola, vedticka, U, Christer A, conf M1 Phellodon niger, svart taggsvamp, U, kalkgranskog, Per L, conf Michael K, (IK) Phellodon tomentosus, trattaggsvamp, U, Mats K Rödlistade arter Pluteus triscuspidatus (= P. atromarginatus), Catathelasma imperiale, kejsarskivling, VU svarteggad skölding, U, begravd ved, Dan B Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp, NT Pluteus plautus, rynkskölding, U, Stig J Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Ramaria aff flavoides, (IK) Cortinarius aureopulverulentus, puderspindling, NT Ramaria fennica, lilafotad fingersvamp, Cortinarius borgsjoensis, blåbandad spindling, VU U, Per S, (GB), Ilkka K, (IK) Cortinarius caesiostramineus, blekspindling, NT Ramaria lutea, såpfingersvamp, (IK) Hydnellum aurantiacum, orange spindling, NT Ramaria testaceoflava, gultoppig fingersvamp, (IK) Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk Hydnellum mirabile, raggtaggsvamp, EN nagelskivling, U, kalkgranskog, Nils Otto N Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, NT Rhodocollybia fodiens, besk sågnagelskivling, Lactarius olivinus, olivinriska, NT U, granskog, Dan B Leptoporus mollis, kötticka, NT Rhodocollybia maculata var. maculata, fläcknagelskivling Neolecta vitellina, gullmurkling, NT Rickenella fibula, vaxnavling, (IK) Phellodon niger, svart taggsvamp, NT Rugosomyces chrysenteron, gullmusseron, Ramaria fennica, lilafotad taggvamp, EN U, örtrik granskog, Stig J Ramaria lutea, guldfingersvamp, VU Russula acrifolia, skarp svedkremla,U, Sarcodon versipellis, brödtaggsvamp, VU mossig granskog, Evy L Russula adusta, svedkremla Russula aquosa, sumpkremla Russula azurea, azurkremla, U, MKAR, Det Nils Otto N Kommentar Russula crassipes, Jan O, Det Herbert K, (HK 14305) Catathelasma imperiale har ett tjugotal kända lokaler i Russula decolorans, tegelkremla mittsvenska området (landskapen Medelpad, Ångerman- Russula delica, trattkremla, U, gammal granskog, EBÅÅ land, Härjedalen, Jämtland) och alltid i äldre barrskogar på Russula chloroides, U, barrskog, Lars-Inge H rik mark. Bland lokalerna kan nämnas: Russula clavipes (elaeodes), olivsillkremla Russula consobrina, nässelkremla Borgsjö socken, Julåsen 1997, Leif Andersson (UPS) Russula emetica, giftkremla, (IK) Torp socken, Munkbysjön, 1991, Bengt Larsson (S) Russula favrei, gransillkremla Tuna socken, Ängomsåsen 1988, Siw Muskos (UME) Russula firmula, glanskremla, U, kalkgranskog, Nils Otto N Tynderö socken, Bäräng, 1975, Bo Söderström Russula gracillima, spädkremla Tynderö socken, Holmö, 1974, Rolf Lidberg Russula graminea Russula integriformis, U, granskog, DBRO, Lennart S ”Kejsaren” har sin enskilt största förekomst i Djupdalsravi- Russula nauseosa, strimkremla nen i Hällesjö socken i östra Jämtland där år 1997 fler än 50 Russula olivascens, grön äggkremla, U, stora fruktkroppar noterades tillsammans med den sällsynta granskog, Dan B, Det Lennart S ormbunken ryssbräken (Diplazium sibiricum) i kanten av Russula queletii, krusbärskremla en bäck. Vi funderade på om kejsaren inlett ett förhållande Russula sanguinea, blodkremla med den lilla sällsynta ormbunken. En helt fascinerande syn! 86 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Cortinarius borgsjoeensis är beskriven av Tor Erik Brand­ kunna identifiera tio arter inom multiformesgruppen:C. rud, växer sällsynt i äldre granskog av blåbärs- och örttyp, är multiformis, C. talimultiformis, C. frondosomultiformis, C. uppkallad efter fynd i Borgsjö socken 1992, har flesta fynden rufoallutus, C. talus, C. melleicarneus, C. caesiolamellatus, hittils i bergkullområdet från Dalarna till Ångermanland, är C. caesiophylloides, C. pallidirimosus och C. armenicorius. uppförd som VU (sårbar) i norska och svenska rödlistan, är släkt med arter inom Balteatus-gruppen. Bild och beskriv- Man skriver i artikeln att C. caesiophylloides” verkar ha en ning finns i Cortinarius Flora Photographica B26. Håkan tydlig, nordlig utbredning i Europa medan den närstående Lindström har skrivit så kallat ”artfaktablad” om blåbandad C. caesiolamellatus har sin utbredning i södra Skandinavien spindling som finns att läsa på www.artdatabanken.se. och Centraleuropa. Men här i Häggbergets gamla Piceasko- gar på diabas utanför Härnösand träffades släktingarna! Cortinarius caesiostramineus. Jan Olssons fynd av blek­ Jan Olsson fick ta emot pris för dagens fynd avC. caesiola- spindling vid Häggberget lyftes fram vid kvällens genom- mellatus och Michael Krikorev visade fin bild av rariteten. gång. Det handlar om en rätt liten, vit-ockragul art inom Noterbart är att C. caesiolamellatus samlades även nästa dag undersläktet Phlegmacium med kantad bulb (knöl) vid fot- (lördag) av Lennart Söderberg i klimatiskt gynnad kalkbarr- basen, hatthuden har bitter smak (beskrevs av Meinhard skog på grusiga sediment intill de höga stupen vid Siljeber- Moser som C. amarescens som syftar på bitterheten). Den gets varma hassellundar och Ilkka bestämde den kollekten. växer norrut med gran och tall på kalkmark och söderut med ek och bok. Stig Jacobsson hade bara sett arten några Man skriver även i artikeln att många av de nybeskrivna få gånger bland annat i skånsk bokskog. Michael Krikorev arterna inom Multiformes är lite kända, nybeskrivna och hade aldrig sett den förut. Magnus Andersson hade funnit kan vara lite svåra att skilja åt. Ilkka noterade ytterligare blekspindling år 2013 vid Bergbodarna i Jämtland vilket en art inom Multiformes-gruppen vid lokalen Kroktjärn är nordligast kända lokal för arten i Sverige. Den vackra i Häggdånger socken nämligen C. talimultiformis medan kollekten hamnade givetvis på utställningsbordet. Arten Karl fann C. pallidirimosus på samma lokal. Så totalt no- är rödlistad i Danmark (EN) och i Sverige (NT), bild finns terades fyra av de tio nya arterna i multiformes-gruppen i CFP A28. Anita och Leif Stridvall har flera bilder på sin under mykologiveckan. hemsida av arten från västra Sverige. Cortinarius flexipes var. flabellus är beskriven av Håkan Cortinarius caesiolamellatus och C. caesiophylloides som Lindström och Jacques Melot och anges i Funga Nordica Ilkka samlade i Häggbergets kalkbarrskog ingår i under- vara ”very common in temp-bore zone”. Den finns avbildad släktet Phlegmacium och i sektionen Multiformes. Corti- och beskriven i Cortinarius Flora Photographica D35. nariusvänner i Europa har en illuster förening: ” Journées européennes du Cortinaraire” (JEC) som betyder ”Euro- Cortinarius privignatus är beskriven av Karl Soop, och peiska Cortinariusdagarna”. Föreningen ordnar varje år vanlig i nordliga granskkogar. möten i fina naturområden i något av Europas länder. År 1997 ordnade Härnösands svampklubb JEC-möte i söd- Cortinarius privignipallens är beskriven av Ilkka, Tuula ra Ångermanland med Hans Marklund, Stig Norell och och Kare, finns inte med i Dyntaxa men samlades av Mika Hjördis Lundmark som drivande krafter. År 2007 tog Karl Toivonen och Ilkka Kytövuori vid europeiska Cortinari- Soop emot fler än hundra svampvänner från hela Europa usdagarna i Dalarna år 2007. Ilkka, Tuula och Kare samla- vid JEC-dagarna i Mora med utflykter i Dalarnas natur. de den även under Borgsjöveckan 2003 då de besöke Fill- ”Europeiska Cortinariusdagarna” 2016 äger rum söndag stabäcken i Frösö socken, Jämtland. De anger att arten mest 29/3 – lördag 3/9 i Borgsjö i västra Medelpad dit alla som växer i ”mesic spruce forest”. ”Mesic” betyder att marken är intresserade kan anmäla sig framåt vårkanten, Hjördis är mittemellan våt och torr. Vetenskapliga namnet syftar Lundmark har mer info. på bleka färger och taxonomisk närhet till C. privignatus.

JEC ger ut en årsskrift där man berättar om sina möten och Hydnum rufescens s.lat. Rödgul taggsvamp som man näs- även om nyheter inom släktet Cortinarius. JEC-boken 2014 tan alltid finner under matsvampsutflykter har visat vara innehåller artikel om ”Cortinarius subgenus Phlegmaci- flera arter. Mikael Jepsson har skrivit omHydnum umbi- um section Multiformes in Europe”. Artikeln har skrivits licatum i SMT 31(2) och Erik Sundström skriver i SMT av bland andra norrmannen Tor Erik Brandrud, ungraren 28(2) om ”Rödgul taggsvamp en eller tre arter”? Nils Otto Balent Dima och Karl Soop. Efter att ha studerat kollekter Nilsson och Ibai Olariaga försöker reda ut begreppen i skån- av lökspindling (C. multiformis) både vad gäller utseende, ska Puggehatten 27(2-3) och presenterar­ nyckel till våra mikroskopiska karaktärer och DNA (fylogenetiska ka- rödgula taggar. De skriver bland annat: ”Sedan Huhtinen raktärer) från olika delar av Europa så menar man sig nu och Ruotsalainen flaggade 2006 för tre nordiska rödgula 86 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 87

arter har ytter­ligare tre nya arter beskrivits inom Hydnum svenska området har denna läckra och dekorativa svamp rufescens-komplexet: sin topp i senare delen av september och kan då växa i stora grupper i bergig barrskog bland lav och ljung. Den angrips H. ovoideisporum, H. vesterholtii (beskriven av Olariaga sällan av insekter utan är oftast fin i konsistensen. Den från Iberiska halvön) och H. magnorufescens. Åtmin­stone brunaktiga sotvaxskivlingen liknar Hygrophorus atramen- är säkert belagd från Nord-Trönde­lag H. magnorufescens tosus, streckvaxskivling som dock är mer grå både på hatt i Norge (med kontrollerad sekvens). Det finns dessuom och fot, se Siw Muskos fina teckning av streckvaxskivling några insamlingar från Sverige somlutar åt arterna H. ovoi- på sidan 54 i exkursionsguiden. deisporum (Timrå) och vesterholtii (Uppsala), fast de ännu inte är sekvenserade.” Nils Otto och Ibai nämner även att fler Michael Krikorev har sänt kollekt av L. quieticolor till Lacta- arter kan finnas av blek tagg­svamp (Hydnum repandum). De avslutar artikeln med orden: ” Det är tur, trots allt, att riusforskaren Annemieke Verbeken i Belgien. Mieke svarar smaken inte sitter i sporformen”! att ”mikroskopisk och fylogenetisk analys leder mot Lacta- rius fennoscandicus som tydligen kan ha starkt blå färger.” Hygrophorus camarophyllus. Hans Marklund och Pelle Men sista ordet är nog inte sagt om denna riska. De tre Holmberg skriver i ”Nya Svampboken” att sotvaxskivling mittsvensk fynden i Häggdånger respektive Revsund sock- är bästa matsvampen bland vaxskivlingarna. Här i mitt- en av de blåfärgade riskorna är alla från fin kalkbarrskog. 88 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Spännande korallfingersvampar – Ramaria

Stora, gula fingersvampar kallades förrClavaria flava, gul fingersvamp till exempel i Einar Ingelströms ”Svampflora” från 1940 och Nils Subers bok ”I Svampskogen” från 1975. ”Gula fingersvampar” var populära matsvampar ända fram till 1970-talet bland annat här kring Sundsvall. I moderna svampböcker till exempel ”Nya Svampboken” av Hans Marklund och Pelle Holmberg från 2011 har man bara med druvfingersvamp,Ramaria botrytis coll., som matsvamp.

Under Borgsjöveckan 1984 hade vi besök av danskarna Henning Knudsen och Jens H. Petersen. Jens var redan då intresserad av de stora fingersvamparna inom släktet Ramaria. Han blev förtjust i de gamla, mossiga finnskogarna uppe vid byn Julåsen på höjderna söder om Borgsjödalen. Här samlade Jens flera olika arter inom släktet Ramaria bland annat druvfingersvamp som då hade namnet Ramaria botrytis.

Borgsjöveckan 1999 hade som tema dels fingersvampar med dansken Jens H. Petersen som ledare dels 2011 fann Hjördis Lundmark en Ramariaklump i gammal hällmarks­ tofsskivlingar med Stig Jacobsson som ledare. Jens tallskog på kalksten nära havet i Brucebo naturresrevat ungefär två mil norr om Visby. Hjördis överlämnade kollekten till Katriina och Egil presenterade nycklar, beskrivningar och färgbilder Bendiktsen som ingående studerat Ramarior. Foto: Hjördis Lundmark. av cirka 40 beskrivna Ramarior: ”Key to the species of Ramaria, known from Fennoscandia”, Universitetet i svampkongressen på Gotland i slutet av september Aarhus, www.mycokey.com ”. Blåst och torka innebar att 2011 fann Hjördis Lundmark en Ramariaklump i gammal svamptillgången var under normal i Borgsjöområdet. hällmarkstallskog på kalksten nära havet i Brucebo Vi avstod därför att åka till de fina kalkgranskogarna naturresrevat ungefär två mil norr om Visby. Hon över­ på finnbyn Julåsen där Jens tidigare samlat många lämnade kollekten till Katriina och Egil Bendiktsen som intressanta Ramariaarter. Istället styrde vi kosan mot ingående studerat Ramarior. Katriina skriver i mail till de fina guckuskomarkerna i Jämtland bland annat Hjördis 10 mars 2015: Tysjöarna och ner mot kusten där svamptillgången var bätte. Hjördis Lundmark och Jens fann rariteten Ramaria ”Det stemmer at den arten du fant – Ramaria aff. schildii vid Indals hembygdsgård. krieglsteineri (kalte vi den den gangen) – er identisk med Ramaria longispora sensu Christan – som ikke er den Många av Ramariaarterna är utmärkta indikatorer på samme arten som nordamerikanske R. longispora Marr skyddsvärda ädellövskogar och kalkbarrskogar. Johan & D.E. Stuntz (DNA undersøkt). [Funndata: 29.09.2011, Nitares och Skogsstyrelsens praktverk om ”Signalarter leg. Lundmark, Hjördis; Bendiksen, Katriina; Bendiksen, i skogen” har uppslag på sidorna 356-357 med text Egil (KB&EB514/11), O-F 294420, SE, Gtl, Gotland, och bild om några korallfingersvampar. År 2008 utkom Brucebo]. Vi får se om vi klarer å finne et navn til den eller en tysk bok av Josef Christian med färgbilder och om den må nybeskrives. Vi har nå fått DNA-resultater av nycklar till ”Die Gattung Ramaria in Deutschland” de fleste europeiske typene funnet nord for Alpene og som ökade kunskapen och intresset för de spännande alpe­området og ikke fått noe treff med soppen din.” Ramariorna. Under de allra senaste åren har finska och norska mykologer med bland annat DNA-metoder Vi fann under mykologiveckan i Timrå 2014 flera specialstuderat Ramariaarter och kommit fram till en mer intressanta Ramariaarter dels i de gamla, fina diabas­ modern namnsättning och delvis nya namn på arterna skogarna söder om Härnösand men även i älvskogs­ som nu även börjar föras in på nationella rödlistor. reservatet Sundsjöåsen vid Indalsälven. Tack vare Ramariakännarna Ilkka Kytövuori och Lennart Söderberg Nya spännande Ramariaarter påträffas nästan så fick vi även rätt namn på de stora, gula, spännande varje år främst i våra kalkområden. Under nordiska klumparna. 88 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 89

Sälgplätt (Cythidia salicina). Foto: Thomas Læssøe.

Ramaria fennica är sällsynt, står som EN (starkt hotad) på Där beskriver de Ramaria lutea och anger bland annat (fri svenska rödlistan, växer sällsynt i gammal kalkrik granskog. översättning): ”R. lutea har rent gula färger på grenarna kon- Det finns bara ett känt fynd i Medelpad nämligen i numera trasterar mot vita köttet, den gula färgen bleknar bort, lukt biotopskyddad skog vid Vattjomåsen i Tuna socken där Siw majsartad men ofta starkt rättikartad på överdelen, växer i Muskos fann stor ring med lilafotad fingersvamp i samma huvudsak i kalkskog med ek och lind, även i blandskog med område som hon har Gomphus clavatus, violgubbe. Märk- ek och bok, även i tallskog, känd från ren barrskog i Finland, ligt är att lilafotad fingersvamp och violgubbe växer i samma arten är genetiskt och morfologiskt närstående granskogs- område, de är genetiskt och evolutionärt närstående arter. Ra- arten R. aff flavoides”. De skriver även attR. lutea är rätt maria fennica är även funnen i gammal granskog på jämtska vanlig i Arendal-Grimstad (Aust-Agder) i lågörtsekskog, kalkplattan. lågörtslindskog, kalklindskog. Kattis Bendiktsen har även fin bild avR. lutea i artikeln. Ramaria aff flavoides beskrivs av Ilkka + norska och fin- ska mykologer i norska tidskriften Agarica volym 33, 2013, Johan Nitare har fördjupat sig i släktet Ramaria och har sidorna 13-14. Den ska likna R. lutea och ha varmt gula fär- uppslag i Skogsstyrelsens bok om ”Signalarter i skogen” ger, bred utbredning i Norge ända upp till Nordland, växa om just . Johan skriver i ett mail 8/6 2015 om i lågörtsgranskog, dyka upp redan i slutet av juli. De anger Ramarior även att ”spridda fynd finns från södra delarna av Sverige Ramaria lutea: och Finland”. Nu vet vi att arten troligen även finns i gammal diabasgranskog i Häggdånger socken i landskapet Ånger- Ramaria lutea har jag kallat ”såpfingersvamp”, men tyvärr manland, Sverige. råkade det bli fel svenskt namn (guldfingersvamp) i nya rödlistan 2015. Arten har inget med ”guldfinger­svamp” (R. Ramaria lutea. I norska tidskriften Agarica, volym 32 2012, aurea) att göra. R. aurea saknas i Norden (inga säkra fynd) skriver Tor Erik Brandrud, Egil Bendiktsen, Katriina Ben- men finns i Centraleuropas bok­skogar. Ramaria lutea är diktsen, Ilkka Kytövuori, Mika Toivonen om ”Ektomykor- noterad i bokskog i Skåne, kalkgranskog i Västra Götaland rizadannende korallsopper (Ramaria p.p.) i eikeskog och (Västergötland), södra Värmland, Östergötland och under annen edellauvskog i Norge”. ek i Stockholm. 90 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Vår Ramaria lutea har felaktigt kallats för Ramaria palli- Fastställandet av rätt namn på Ramarior verkar för en glad do-saponaria (som är en Nordamerikansk art) och även amatör vara nästan samma detektivarbete som att sätta rätt R. flavigelatinosa har använts felaktigt som namn av vissa namn på knepiga Cortinariusarter! Vi ser fram mot flera ar- under en tid. Namnet ”pallidosaponaria” har bl.a. använts i tiklar av våra nordiska Ramariakännare så vi om några år har Svensk Mykologisk Tidskrift och av mykologer i Sydeuropa. fått mer rättvisande namn på våra Ramarior. Men faktum Typiskt för R. lutea är den ljust blekgula färgen och att foten kvarstår: Ramaria lutea är en fin art ur naturvårdssynpunkt blir gelatinös och såphal – därav det svenska namnförslaget. som nu även är funnen vid Häggbergets naturreservat i söd- Arten saknar också söljor på hyferna. Nu finns tyvärr en ra Ångermanland! makroskopisk ”dubbelgångare” som också får såphal fot, är lite mer mättat gul men som har söljor på hyferna. Norr- Russula azurea är en sydlig kremla som i Medelpad och männen kallar denna senare för ”Ramaria flavoides coll. Det Ångermanland mest anträffas i äldre kalkgranskog. Den är finns några olika genotyper har det visat sig av denna , därav även typisk i en del av våra varma sydväxtberg till exempel coll. Den arten är nästan omöjlig att skilja från lutea i fält och Bergåsen och Rankleven i Borgsjö socken och Siljeberget i kräver mikroskopisk undersökning av att det finns söljor Selånger socken. Rolf Lidberg målade en akvarell av azur- på hyferna. Har själv sett denna typ i örtrik kalkgranskog kremla från just Bergåsen. i Blekinge. Russula chloroides/delica har länge varit omdisku­terade. Funga Nordica skriver om : ”svår att bedöma Ramaria lutea är en typisk rikmarksart och finns på R. chloroides kalk­marker i både ädellövskog och i granlundar. Har själv eftersom gränser mot R. delica är dåligt definierade”Russula sett den på ett par ställen i Västergötland/Värmland och crassipes samlades av Jan Olsson och bekräftades av flera närvarande mykologer. Det handlar om en kremla som Ju- i skån­ska bokskogar. Det är vad jag vet idag om Ramaria hani Ruosalainen och Jukka Vauras uppmärksammat. Jukka lutea.” skriver i mail 30/3 2015: Vi har inte ännu bekrivit Russula (och inte heller ). Johan Nitare har även skrivit följande artfaktablad om crassipes R. fennoscandica Ramaria lutea som placerats i kategorin sårbar (VU) i svens- Russula crassipes växer med gran, ofta vid vägkanter och ka rödlistan 2015: stigar. Den är inte en raritet, men inte heller vanlig.” Ani- ta och Leif Stridvall har bild av ”Russula crassipes” på sin ”En stor eller medelstor, enhetligt blekt citrongul-ljusgul hemsida: www.stridvall.se/fungi/gallery/Russula?page=4. korallfingersvamp som blir ca 15 cm hög och lika bred, ofta Den norska artdatabanken, www.artsdatabanken.no har bredare än hög. Den är rikt förgrenad redan från basen med utbredningskarta som visar att R. crassipes är rätt vanlig i spretande grenar och vid basen finns ofta små embryon av hela Norge. Den finns dock inte i Ekologisk Katalog och inte outvecklade citrongula grenar (helt utan orangegula toner). heller i Funga Nordica. Foten är kort, vitaktig, glatt och karaktäristiskt såplikt hal. Köttet i foten är i tvärsnitt vitt, blankt och som äldre tydligt Russula graminea är en stor grön kremla som vi började gelatinöst. Hyferna saknar söljor och sporer är vårtiga, cylin- finna runt Sundsvall under matsvampsutflykter på 1970- driska, ca 7-12 µm långa (i lövskog upp till 9 µm). Enligt nya och 1980-talet. I tidskriften Jordstjärnan 2002/2 skrev kvar- undersökningar skiljer sig svampar som påträffas i granskog tetten Håkan Lindström, Hjördis Lundmark, Jan-Olof Te- på att ha något större och bredare sporer och har därför debrand, Birgitta Wasstorp om ”Släktet Russula (kremlor) givits ett eget provisoriskt namn ”Ramaria aff. flavoides” i mittsvenska området” och sammanfattade vår dåvarande (se Brandrud m.fl. 2012). Tills vidare forskning klargjort kunskap om kremlorna i området. Där skrev vi om Russula frågan inkluderas på detta faktablad även granskogsformen graminea: ” En stor lysande gräsgrön, mild till aningen skarp i en bredare tolkning av R. lutea.” kremla med ljust gula skivor som med tiden får bruna fläck- ar. Växer näringsfattigt djupt nedsjunken i vitmossa i myr- Svensk förekomst kanter, hällkar etc. Troligen bunden till nordliga barrsko- bofast och reproducerande gar. Arten har varit känd av oss sedan ett tjugotal år men är Svampen är sällsynt eller mycket sällsynt i Sverige. Den är ännu inte vetenskapligt beskriven. Ett par kollekter av denna också noterad från Norge, Finland, Tyskland och Italien. kremla insamlades till exempel år 1983 och bestämdes av Utbredningen emellertid dåligt känd på grund av samman- Henri Romagnesi till ”R. integra var. oreades forma flavella”! blandning med andra ljust gula fingersvampar. I Sverige Den nu bortgångne mykologer Hans Gunnar Unger kände finns enstaka fynd i bokskog från Skåne och från kalk- väl till denna kremla från sina svampskogar på Hemsön i granskog i södra Värmland samt västra Götaland. Arten är Ångermanland. Juhani Ruotsalainen och Jukka Vauras har av allt att döma starkt hotad.” sett den på några lokaler i norra Finland. Den är även funnen 90 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 91

Rolf Lidberg målade denna akvarell till Hjördis Lundmark inför det Internationella Svampfärgnings symposiet i Härnösand 1995.

i Borgsjötrakten 1997 av Erhard Ludwig som tog belägg och Juhani och Jukka hade börjat skriva på artikeln för länge även målade en vacker akvarell av denna intressanta kremla. sedan tillsammans med Hans Gunnar Unger som dock Vi tror arten är sällsynt och att den växer med tall”. nu lämnat jordelivet. Men de anger artnamnet ”Russula graminea Ruots., H. Unger & Vauras, sp. Nova”. En kartbild Vår kursledare Michael Krikorev har en hemsida, www. i artikeln visar att flesta fynden är från norra Sverige och svamp­guiden.com och där diskuterades fynd av R. grami- norra Finland. nea 27–28/8 2012 av bland annat Irene Andersson i Hörne- fors och Lill Eilertsson i Skellefteå som samlat och torkat en Avsnittet om kremlor i Funga Nordica (2012) är skrivet av kollekt. Fynd i Lövånger,Västerbotten och i Trehöringsjö, Henning Knudsen, Jukka Vauras och Juhani Ruotsalainen. Ångermanland omnämndes och bild av den intensivt gröna De skriver att R. graminea växer i fuktig granskog, ofta i kremlan lades ut till allmänt beskådande vilket föranledde Sphagnum, är sällsynt i hemiboreal till boreal zon samt glada svamprop om ”Wow! Vilken intensivt grön färg på att den är rödlistad som NT (hänsynskrävande) i Finland. kremlan”. Fyndet i Trehörningsjö kommenterades i Svamp- konsulenternas tidskrift Sporaden. Russula integriformis är vanlig i norra Skandinavien, står nära R.integra (mandelkremla), växer gärna i fuktig rika- Tre finska mykologer, Jukka Vauras, Juhani Ruotsalainen re skog, har mild smak, är belagd från kust till fjällskog i och Kare Liimataine kom äntligen med en beskrivning av vår mittsvenska området. Utförlig beskrivning och bild finns stora gröna kremla i tidskriften Karstenia 2012, 52: 51-57: ” i artikeln om ”Kremlor i mittsvenska området”, Jordstjär- Russula graminea, a new green species from Fennoscandia”. nan 2002/3. 92 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Peziza sp. Tjusig mörkviolett skålsvamp och troligen ny art för vetenskapen som Karen Hansen samlade på murken lövved ute på en sandrevel i Mjällån. Karen har funnit över 100 nya skålsvampar för landet i sitt projekt om “Svenska skålsvampar” som uppmärksammats både i radio och TV, se Artdatabankens hemsida: www.artdatabanken.se. Cirka 20 skålsvampar är helt nya för vetenskapen. Foto: Thomas Læssøe.

Sarcodon versipellis ingår i Åtgärdsprogram för fjälltaggs- confluens, brödticka. Växtmiljön utgörs av äldre barrskogar vampar som sedan 2006 gett oss starkt ökad kännedom om på rikmark. Brödtaggsvampen är sällsynt med en handfull arternas förekomst och växtmiljöer. Brödtaggsvampen är kända lokaler i Medelpad, några få lokaler i Ångermanland rödlistad i kategorin EN (starkt hotad) och känd norrut till medan de flesta lokalerna i mittsvenska området finns i fina Jämtland och Ångermanland. Johan Nitare och Nils Hög- kalkbarrskogar på jämtländska kalkplattan. Lokalerna hyser berg sammanfattade kunskapen om svenska fjälltaggsvam- även ett koppel av andra rödlistade och sällsynta svamparter. par i SMT 2012/3. Där finns även fina bilder av brödtaggs- Därför känns det angeläget och helt rätt att vissa av de finaste vampen som på hattens ovansida påminner om Albatrellus lokalerna omförs till naturreservat som här vid Häggberget. 92 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 93

Karen Hansen vid Mjällåns strand. Foto: Herbert Kaufmann.

6947772 623260 Auriscalpium vulgare, örtaggsvamp Bjerkandera adusta, svedticka Höglandsbodarna Boletus edulis, karljohan Byssomerulius corium, pappersgröppa Medelpad, Ljustorp socken, barrskog 2 Calocera viscosa, gullhorn med grov asp, raviner, gamla åfåror Chalciporus piperatus, pepparsopp Ledare: Elisabeth Nilsson Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Skrivare: Eva Grönlund, Herbert Kaufmann Clitocybe odora var. odora, grön trattskivling Datum: 13 september 2014 Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling Deltagare: Eva Grönlund, Karen Hansen, Herbert Collybia cookei, gulknölig nagelskivling Kaufmann, Staffan Kyrk, Bernt Linton, Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling Lars Ljungberg, Elisabeth Nilsson, Cortinarius anomalus, björkspindling Peter Nilsson, Bibbi Wallqvist, Lena Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Wallqvist Cortinarius brunneus, umbraspindling Cortinarius caperatus, rimskivling Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Artlista Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Albatrellus ovinus, fårticka Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Armillaria mellea coll., honungsskivling Cortinarius malicorius, grönköttig spindling Amanita fulva, brun kamskivling Cortinarius multiformis, lökspindling Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Cortinarius paleaceus, pelargonspindling, U, Lena W Amanita regalis, brun flugsvamp Cortinarius pholideus, tofsspindling Amanita rubescens, rodnande flugsvamp, u, Lena W Cortinarius sanguineus, blodspindling Ampulloclitocybe clavipes, klumpfotad trattskivling Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling 94 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling Laccaria laccata, laxskivling Laccaria tortilis, dvärglaxskivling Lactarius badiosanguineus, glansriska Lactarius deterrimus, blodriska Lactarius glyciosmus, kokosriska Lactarius necator, svartriska Lactarius rufus, pepparriska Lactarius tabidus, småriska Lactarius trivialis, skogsriska Lactarius vietus, gråriska Lamprospora cf rugensis (flera kollekter av denna art), Staffan Kyrk, Karen Hansen Leccinum aurantiacum, aspsopp Skålsvamparnas glada utforskare Karen Hansen i arbetslokalen vid Bergeforsparken. I bakgrunden Jeanette Södermark och Dan Broström. Leccinum versipelle, tegelsopp Foto: Hjördis Lundmark. Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Leocarpus fragilis, glansgryn Cortinarius stillatitius, honungsspindling Lichenomphalia umbellifera, vecknavling Cortinarius traganus, bockspindling Lycogala epidendrum, vargmjölk Cortinarius triumphans, mångkransad spindling Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Cortinarius trivialis, trappspindling Lyophyllum rancidum (=Tephrocybe Cotylidia undulata, trumpetskinn, u, sandstrand rancida), mjölgråskivling vid Mjällån, Peter N, Det Gunilla H Metatrichia vesparium, bukettullklubba Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Mycena epipterygia, flåhätta Entoloma byssisedum, musselrödling, Mycena flavoalba, gulvit hätta U, murken lövved, Eva G Mycena galericulata, rynkhätta Entoloma cetratum, skogsrödhätting Mycena rosella, rosenhätta Entoloma rhodopolium, tvålrödling Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Exidia glandulosa, vårtkrös, U, sälgved, Bibbi W Oligoporus caesius, blåticka Flammula alnicola, altofsskivling, U, Bibbi W Oligoporus stipticus, bitterticka Fomes fomentarius, fnöskticka Paxillus involutus, pluggskivling Fomitopsis pinicola, klibbticka Peziza cf alaskana group, Karen H, Staffan K, Det Karen H Fomitopsis rosea, rosenticka Peziza sp, ”dark purple”, leg Staffan K och Galerina marginata, gifthätting Karen H, foto Karen H, Thomas L Ganoderma applanatum, platticka Phellinus conchatus, sälgticka Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Phellinus ferrugineofuscus, ullticka Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling Phellinus lundellii, björkeldticka Gymnopilus picreus, mörk bitterskivling Phellinus punctatus, kuddticka Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Phlebia centrifuga, rynkskinn, U, Gymnopus androsaceus, tagelbrosking undersidan granlåga, HKAU Gymnopus perforans, barrbroskskivling Pholiota flammans, svavelgul tofsskivling Haploporus odorus, doftticka Pholiota lenta, slemflamskivling Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Piptoporus betulinus, björkticka Hebeloma pusillum, vidfränskivling Pluteus cervinus (= P.atricapillus), hjortskölding Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp Pseudohydnum gelatinosum, geletaggsvamp Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Ramaria eosanguinea, U, PNIL, Det Lennart S Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Hygrophorus piceae, granvaxskivling Rhodocollybia maculata var. maculata, fläcknagelskivling Inocybe geophylla, sidentråding Rickenella fibula, vaxnavling Inocybe lacera, mörktråding, U, Herbert K, Det Stig J Rickenella swartzii, blåfotsnavling, U, i mossa, Inocybe mixtilis, löktråding sandstrand vid ån, Eva G, Det Ellen L 94 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 95

Russula aeruginea, grönkremla Tricholomopsis decora, stubbmusseron Russula albonigra, gråsvart kremla Tricholomopsis rutilans, prickmusseron Russula claroflava, gulkremla Trichophaea hybrida, Karen H, Staffan K, Det Karen H Russula clavipes, olivsillkremla Xeromphalina campanella, rostnavling Russula consobrina, nässelkremla Russula decolorans, tegelkremla Russula emetica, giftkremla Rödlistade arter Russula fragilis, skörkremla, Herbert K, (HK 14301) Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Russula fragilis var. knauthii, luktade Haploporus odorus, doftticka, VU kokos, Herbert K, (HK 14305) Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, NT Russula gracillima, spädkremla Phlebia centrifuga, rynkskinn, VU Russula integra, mandelkremla Russula integriformis Russula nitida, åderkremla Kommentar Russula olivascens, grön äggkremla Amanita rubescens. Idag äter vi inga flugsvampar. Men i Russula paludosa, storkremla Doktor M.A. Lindblads svampbok från 1901 anges att rod- Russula puellaris, siennakremla nande flugsvamp är ”ätlig, åtmonstone efter förvällning”. Russula queletii, krusbärskremla Den glada bageriägarinnan Anna Lundström var aktiv i Russula rhodopoda, lackkremla Sundsvalls Mykologiska Sällskap under första halvan av Russula velenovskyi, gulröd kremla 1970-talet. Hon berättade att rodnande flugsvamp var po- Russula vinosa, vinkremla, Herbert K, (HK 14302) puläraste matsvampen i Sundsvall under 1930-talet. Einar Stereum subtomentosum, sammetsskinn Ingelström som besökte Sundsvall vid flera tillfällen skriver Strobilurus esculentus, grankotteskivling på s. 195 i sin ”Svampbok” från 1940 om flugsvampar: ”Här Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling inrymmas några av våra allra giftigaste svampar, särskilt Stropharia hornemannii, stor kragskivling A.phalloides, under det att andra arter äro eftersökta läck- Stropharia semiglobata, gul kragskivling erheter, såsom A. vaginata och rubescens”. Suillus variegatus, sandsopp Suillus luteus, smörsopp Lamprospora cf rugensis. Ove Eriksson anger i sin checklist Thelephora terrestris, vårtöra att arten växer vid eller nära Bryummossa och uppger bara Trichaptum abietinum, violticka en svensk lokal: Jämtland, Frostviken socken, Bjurälven NR, Tricholoma saponaceum, såpmusseron grottområdet, 27/7 2010, leg och det T. Læssøe och Jens Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Petersen.

Tuula försökte lära oss några Cortinariusarter Tuula Niskanen är svampforskare vid Helsingfors karaktärerna för arter inom dessa undersläkten. Arterna universitet tillsammans med maken Kare Liimatainen inom undersläktet Myxacium har till exempel slemmig som är specialist på DNA-analyser av svampar. Paret hatt och fot. Därefter berättade Tuula om undersläktet hade även med sig lilla dottern Aava. Tuula har nu fått en Telamonia som hon särskilt studerar. fin tjänst som mykolog vid kända universitet Kew utanför London. Hon höll intressant föredrag för oss en kväll Det är viktigt att notera storlek, form, lukt, färgen under mykologiveckan om släktet Cortinarius. Tuula på velum och fruktkött samt även doft och färg på påpekade att spindlingar är släktet med flest arter inom torkade exemplar. Tuula visade bilder av Cortinarius ordningen Agaricales (skivlingar och soppar) samt att ochrophyllus med gula velumband som är vanlig i spindlingar har stor ekologisk betydelse för träden i våra blåbärsgranskog, vår vanligaste svenska naturtyp. nordliga skogar. Hon visade även bilder av C. testaceofolius som Håkan Lindström och Karl Soop beskrivit samt av Därefter berättade hon att det finns fyra undersläkten C. privignatus, en art som Karl beskrivit, den (subgenus) av spindlingar: Cortinarius, Myxacium, var enligt Tuula vanlig vid dagens utflykt till Phlegmacium, Telamonia. Hon gick sedan igenom Häggberget. 96 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Landskapsbild från Västerknulen över Skälsjön i Liden socken. Foto: Håkan Sundin.

Peziza cf alaskana group. De enda uppgifterna om Pezi- Russula albonigra är sällsynt i mittsvenska området. Det za alaskana i Ove Erikssons checklist avser två fynd under handlar om en svartaktig kremla som direkt grånar utan mykologiveckan i augusti 2006 i Härjedalsfjällen. Jan-Åke nästan inte alls rodna. Vi ser den i skog på kustens alnökalk Lönnqvist samlade en kollekt i Tännås socken, Klinken på och ibland i västra kalkområdet i Borgsjö och Liden socknar. jord vid en fjällbäck (UPS). Det andra fyndet gjordes av Den är även under flera år noterad I fjällnära granskog vid Bernt Hägg längs en stig vid fäboden Djupdalsvallen ned- Kolåsen i västra Jämtland. Siw Muskos har funnit gråsvart anför Mittåkläppen (UPS). kremla i rikare granskog i sin hembygd i Tuna socken dels vid Torkarlsberget dels vid Uvberget, den senare kollekten Båda fynden bestämdes av Thomas Læssøe. Karen, Thomas bestämd av Johani Ruotsalainen. och D.H. Pfiste diskuterar arten i artikel 2001 om: ”Phy - logenetics of the Pezizaceae, with an empasis on Peziza”. Russula clavipes (=R. elaeodes) är en stor olivgrön sill- Mycologia 93: 958-990. Nu har man tydligen funnit att Pe- kremla som under regniga, goda svampår kan växa i stora ziza alaskana är ett komplex av flera arter. Karens fynd vid mängder i talldominerade skogar. Siw Muskos har plockat Mjällån blir därför en viktig pusselbit vid fortsatta studier flera korgar med denna fina matsvamp i rikare tallskog på av Peziza alaskana group och närstående arter inom släktet Ljunganåsen vid Södra Sillre i Borgsjö socken. Under mykos storskålar (Peziza). matsvampsutflykter till Kovlandsmon i Sättna socken så är olivsillkremlan en av de matsvampar som fyller korgarna. Vi Peziza sp. Karen fann en mörkt violett art inom släktet ser även olivsillkremlan under tallar i rikare bergssluttningar storskålar (Peziza) på lövved ute på en sandrevel i Mjällån. till exempel vid Siljeberget i Selånger socken och Remsleber- Hon tror det rör sig om en ny art för vetenskapen. Kanske get i Sollefteå. Den är även vanlig under flerhundraåriga tal- vi får besked om några år i någon artikel. Karen Hansen och lar på diabasmark i lövbrännereservatet på Sönnasjöbergen Thomas Læssøe tog fin bild av namnlösa svampen, se ovan. i Stöde socken, Medelpad. 96 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 97

6266630 6928857 Hörningsholm 22 Medelpad, Alnö socken, hästbetade strandängar, björkhagar, gråalskog, delvis på kalksten

Ledare: John Granbo Skrivare: Mats Karlsson och NilsOtto Nilsson, Jan-Olof Tedebrand Datum: 10 september 2014 Deltagare: Ingemar Herber, Margareta Herber, Lello Hund, Ivona Kautman, Vaclav Kautman, Viktor Kucera, Mikael Anne Molia och Lello Hund. Foto: Thomas Læssøe. Jeppson, Mats Karlsson ,Staffan Kyrk, Thomas Læssøe, Anne Molia, Jan Gyrodon lividus, alsopp Nilsson, Nils-Otto Nilsson, Kill Persson Hygrocybe conica, toppvaxskivling Hygrocybe insipida, småvaxskivling Hygrocybe persistens, spetsvaxskivling Artlista Hygrocybe virginea (= Cuphophyllus Arrhenia epichysium, grånavling, virgineus), vit vaxskivling Thomas L, GB, foto Tommy K Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling Bisporella citrina, citrinskål, Thomas L Hymenogaster griseus, Lello Hund + Anne M Bjerkandera adusta, svedkremla Hymenogaster lycoperdineus, Lello Hund + Anne M Bovista aestivalis, mångformig äggsvamp, rich Lactarius pubescens, blek skäggriska soil under Alnus, Thomas L, Det Mikael J, Lepista irina, irismusseron MJ 10136, GB Mycena galericulata, rynkhätta Cerrena unicolor, slingerticka Naucoria scolecina, mörk alskräling Chondrostereum purpureum, purpurskinn Paxillus involutus, pluggskivling Coprinopsis atramentaria, grå bläcksvamp Peziza varia, stubbskål, Thomas L, Det Karen H Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Pholiotina arrhenii, ringhätting, U, Entoloma mougeotii var. mougeotii, gråblå Urtica, black soil, Thomas L nopping, u, gräsmark, Kill P Pholiota highlandensis, brandtofsskivling Entoloma sericellum, bleknopping Pluteus cervinus, hjortskölding Flammula alnicola (= Pholiota alnicola), altofsskivling Pluteus hispidulus, Thomas L, GB Fomitopsis pinicola, klibbticka Ramariopsis umbrinella, Ivona K, Vaclav L, Viktor K Geoglossum fallax, fjällig jordtunga,Ivona K, Viktor K Russula aeruginea, grönkremla Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Russula fragilis, skörkremla

Mjällådalens fäbodar och torp Höglandsbodarna anlades som fäbod till byn även i form av leveranser av träkol åt bruket. Mot Högland i centrala Ljustorpsbygden. Bönderna i slutet av av 1800-talet ersattes dagsverken med Ljustorps byar hade sina fäbodar här längs Mjällån arrendesummor och många torp friköptes. Torpen och de skogsområden som besöktes under i Mjällådalen övergavs redan kring förra sekelskiftet mykologiveckan är gamla förut skogsbetade då torparna fick jobb och ett bättre liv ute vid kustens fäbodskogar. Här på utmarkerna vid Mjällån anlades expansiva sågverk, industrier och framväxande även torp (små jordbruk) där bönderna i Ljustorp välfärdssamhälle. Under mer än hundra år har skog eller bruket i Västanå var ägare till marken. Torparna och mark i Mjällådalen mer och mer återgått till betalade ”hyra” för torpet i form av dagsverken åt naturskogar. De kvarvarande, välhållna torpen är idag hemmansägarna eller åt järnbruket i Västanå samt populära som sommarstugor. 98 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 98 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 99

mot havet till hästbetad strandäng. Utsikten mot havet och Kommentar mot Hörningsholmen är som en vacker tavla! Här finns Här vid Hörningsholm fanns ett av de många sågverk som nu öppna, betade kalkberg och mossiga fina ängsmarker. kantade stränderna på Alnön i senare delen av 1800-talet. Liksom i andra, havsnära ängsbackar på norra Alnön så är Författaren Elias Sehlstedt blickade 1872 från Sundsvall ut bästa tiden att leta svamp i senare halvan av september och mot Alnön och skrev: ”Och hela hamnen som en spegel låg, första halvan av oktober, lite beroende på väder och vind. och såg jag såg varthelst jag såg”. Under regniga höstar då lågtrycken från Atlanten kommer drivande under flera veckor och nätterna är någorlunda Selma Lagerlöf skriver om Alnö och sågverken i ”Nils Hol- milda så brukar svamptoppen infinna sig under första halv- gerssons underbara resa genom Sverige” (1907) som var en an av oktober. läsebok för folkskolan. Hon skildrade Sverige och svensk natur med en positiv vinkel i boken: naturen var givmild, Ett stilla, varmt duggregn föll när vi togs emot av John. Delta- sågverksarbetarna skapade välstånd åt Sundsvall och fos- garna tog sig in i hästhagarna och började krypa omkring i de terlandet. Om Alnön skriver Selma: ”Örnen rörde vingarna spännande kalkbackarna. Efter sommarens extrema värme och for över till Alnön som låg mittemot Sundsvall. Här blev och torka hade några regnskurar äntligen fällt sina livgivan- pojken förvånad över alla de sågverk som klädde stränderna, de droppar över ängsmarken, strandängen och lövskogen verk vid verk, brädgård vid brädgård. Han räknade till 40 intill. Olika små svårbestämda rödskivlingar började visa sig sågverk… det är ändå underbart att det kan se ut så häruppe på de mossiga kalkklipporna. Ivona, Kill, Viktor pillrade upp sade han. Ett sådant liv och en sådan rörelse har jag inte sett en del av de små fruktkropparna. Det finns säkerligen många på annat ställe under hela resan. Det är ett märkvärdigt land fler spännande svamparter att upptäcka under senhösten vi har, vart jag kommer, alltid finns det något för människor här på Johns hästbetade mossiga ängar på kalkberget! att leva av”. Hymenogaster lycoperdineus är ny för Sverige! Grattis Idag år 2015 består skogsindustrin i Sundsvall-Timrå av sto- Anne och Lello! Tryffeln grävdes fram av Lello och Anne i ra enheter. Ett enda stort sågverk i Tunadal har ersatt alla de mossig, fuktig hästbetad lövskog med gran, asp och björk andra sågverken. Massafabriken Östrand fick en stark mil- på kalksten. Den är vit och blir kanelgul. jöprofil under tidigare miljöchefen Roine Morins tid. Idag är fabriken nettoleverantör av biobaserad el och spillvärmer Pluteus hispidulus var skojigt fynd i den hästbetade grå- centrala Timrå och delar av Sundsvall. SCA satsar 8 miljarder allunden med svart mulljord och murken alved. Ekologisk kr närmaste tre åren på fördubbling av kapaciteten vilket gör Katalog anger bara fynd på murken bokved i södra Sverige. Östrand till landets största massabruk. Ortvikens pappers- Funga Nordica skriver ”rare in temp.- hemib”. Johan Nitare bruk har problem eftersom efterfrågan på tidningspapper har fin bild av denna sällsynta skölding på sidan 351 i Skogs- minskar för varje år. Mittuniversitetet forskar intensivt om styrelsens bok om ”Signalarter”. Pluteus hispidulus tillhör nya produkter inför framtiden från skogen. det koppel av sydliga bokskogsarter som skuttar iväg upp till kustnära gråalskog på alnökalksten i Medelpad. Allt som idag tillverkas ur fossil olja kan i framtiden göras av skog. Nanocellulosa av träråvara kan användas till mat, kosmetika och även elektronik ex transistorer. Sedan 1920 har virkesförrådet i svenska skogar fördubblats och kurvan för virkesförrådet pekar uppåt även i framtiden. Utrymme finns både för framtidens miljövänliga biobaserade pro- dukter ur skogen och för en rejäl satsning på ”mulitiple use” enligt amerikansk modell, alltså mer mångsidig användning av skogen för rekreation, ekoturism, bevarandet av biologisk mångfald.

John Granbo är naturvårdare vid länsstyrelsen i Väster- norrland. Han bor med fru och två barn i en upprustad arbetarbostad här vid Hörningsholm. John har gjort en fin naturvårdsinsats med att öppna upp en del av lövskogen

Akvarell av Rolf Lidberg. 100 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Tomas Rydkvist och hans medarbetare visar bränning i kustskogen inom Njurunda Mångfaldspark. Foto: Hjördis Lundmark. Mångfaldsparker Under mykologiveckan hade vi den kunnige skogsbiologen MagnusAndersson som guide till utflyktslokalen Höån och till andra gammelskogar inom Sörgraninge Mångfaldspark i Sollefteå kommun, Ångermanland. Det blev en hel del intressanta fynd av marksvampar på sandiga tallmoar och av vedsvampar i gamla naturskogar och ravinområden.

Högre naturvårdsambitioner SCA har hittils bildat fem mångfaldsparker i sina fem Statliga Sveaskog och skogsbolagen är certifierade skogsförvaltningar i Norrland. Varje mångfaldspark enligt FSC och avsätter frivilligt fem procent omfattar några tusen hektar skog och placeras gärna av sin skog för naturvård. De har även bildat intill existerande naturreservat så att naturvärdena ekoparker (mångfaldsparker) där man har högre höjs. Inom parkerna stärker man även natur- och naturvårdsambitioner än på övrig skogsmark. kulturvärdena genom bränning, gynnar lövskog till Ekoparkerna får kanske ses som kompensation för exempel stängsel mot älgbete av asp- och sälg, åtgärder intensivt skogsbruk på vissa marker med täta plantager, för att bevara kulturminnen i skogen mm. Dessutom contortatall och kvävegödsel. satsar man i parkerna på stigsystem, informativa skyltar och guidningar som bidrar positivt till den växande Bestånd med contortatall är kvistiga, täta med nästan natur- och kulturturismen. ingen markvegetation, blåser ofta omkull, avverkas vid cirka 60 års ålder. Dessutom är contortan invasiv art som Hjördis Lundmark liksom undertecknad var med kan sprida sig till övriga marker. Men den växer bättre på invigningen av Sörgraninge Mångfaldspark i och ger högre volymtillväxt än vanlig tall. Kvävegödsling augusti 2014. Programmet var intresseväckande med av skogsmark missgynnar många mykorrhizasvampar information om parkens natur- och kulturvärden. och även markens mossor och lavar som själva kan Generaldirektören för Skogsstyrelsen, Monica vara kvävefixerare. Ett fåtal marksvampar gynnas, Stridsman, var med liksom länets landshövding, Bo enligt studier, av kvävegödsling främst triviala arter Källstrand. Under ett intressant pass berättade Bo såsom pepparriska (Lactarius rufus) och pluggskivling Lundin från Naturvårdsverket och Lars Rubensson, (Paxillus involuts). Ökning av skogsmarkens kvävehalt lantmätare hos SCA, om markbyten inom ramen för det har samma negativa effekt på sällsynta svamparter som så kallade Sveaskogspaketet. SCA har avstått artrika kvävegödsling av gamla ängar. gammelskogar som nu blivit reservat mot att man istället 100 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 101

fått ersättningsmark på gammal statlig mark. På bara tre år har länsstyrelsen i Västernorrland nu kunnat bilda lika många nya reservat som man sammanlagt bildat under senaste tjugo åren! I hela landet har 450 naturreservat på totalt 60 000 hektar kunnat bildas 2013-2015 tack vare systemet med ersättningsmark. Det vore onekligen smart och bra för naturvården om vår nya regering under mandatperioden 2015-2018 kunde ordna till liknande Sveaskogspaket så att fler av våra sista gamla naturskogar snabbare fick lagligt och långsiktigt skydd.

Njurunda Mångfaldspark invigdes även med båttur i soligt sommar­ Njurundakustens mångfaldspark väder längs kusten där marinbiologen Lotta Nygård berättade om En fin sommardag i juni 2015 invigdes Njurundakustens havskustens biologiska mångfald. Foto: Hjördis Lundmark. mångfaldspark som SCA bildat söder om Sundsvall runt gamla järnbruket Galtström. Sundsvalls Myko har varit placera in tallved infekterat med mycel av tallticka på representerad i arbetsgruppen som förberett invigningen. gamla levande tallar för att på lång sikt få till rötade, Berte och Hjördis Lundmark liksom Jan-Olof Tedebrand ihåliga tallar som gynnar skalbaggar och på sikt ger bohål var med på rundturen i området per buss och vid båtturen åt slaguggla och andra fåglar. Den magra kusttallskogen längs kustavsnittet under den soliga invigningsdagen. är ett eldorado för färgsvampar bland annat olika Mångfaldsparken ansluter till de nybildade marina korktaggsvampar. Sundsvalls Myko och Svampfärgarna reservaten Salen och Långören med bland annat grunda fick igenom ändring i bestämmelserna för de nya marina laguner som länsstyrelsens marinbiolog Lotta Nygård reservaten. Förutom tillstånd att plocka ”marklevande initierat berättade om från båtdäcket vid invigningens matsvampar” så står nu att även ”marklevande båtfärd. Havsörnar seglade över kusttallskogarna under färgsvampar” får plockas i reservaten! Lottas engagerade föredrag om blåmusselbankar och tångbälten i havet. Naturvårdsbränningar planeras i en del av de magra kusttallskogarna som ytterligare skulle stärka de Svampar i kustnära natur mykologiska värdena och förhindra övergång till Även Njurundakustens mångfaldspark hyser intressanta granskogar. Men mest värdefullt inför framtiden är svampbiotoper som gynnas av satsningen bland kanske att flera mil av den i övrigt hårt exploaterade annat gammal vresig kusttallskog på mjölonprydda havskusten vid Sundsvall skyddas från exploatering. sanddynsfält som vilar på skalgrusbankar. Utglesning av Ett stort intresse hos boende i område tillgodoses att tallskogen och viss bränning planeras för att bland annat utveckla natur- och kulturturismen. Under hösten 2015 gynna fågeln nattskärra som här finns på sin nordligaste invigdes även Märlingsbergets mångfaldspark på SCA- utpost i landet. Här har norska mykologen Gro Gulden mark i Bräcke kommun, Jämtland bestånde av 2000 och andra även samlat frygisk spindling (Cortinarius hektar mest talldominerade områden men även med phrygianus) och en i övrigt intressant funga av bland gamla lövbrännor. Naturskyddsföreningens ordförande annat sällsynta musseroner. Finaste sanddynsområdet på Johanna Sandahl klippte bandet. I Norrbotten har SCA skalgrus vid Björkvik med en spännande funga avsattes invigt en mångfaldspark vid Jokkmokk där flera av de fina som biotopskydd för femton år sedan efter förslag från gammelskogar som Mats Karström funnit ingår bland mykologen Siw Muskos som ofta exkurerat där. Här annat en sandtallhed på 20 hektar. finns även långgrunda orkidérika stränder på skalgrus liksom rikkärr och även klibbalkärr som är intressanta ur Eko- och mångfaldsparkerna är värdefulla satsningar svampsynpunkt. Höga bestånd av havtorn finns i den inre för biologisk mångfald och ekoturism. De blir en viss strandzonen och här kan man se havtornstickor (Phellinus kompensation för den stora omföringen av gamla hippophaecola). I början av oktober när frosten förstört artrika naturskogar till mer kortlivade, ensartade matsvampen inåt landet brukar sundsvallsmykologerna produktionsskogar, för kvävegödsling, contortaplantager ha matsvampsutflykter till de havsnära sandfälten och och andra åtgärder som har negativ effekt på skogens magra hällmarkerna här vid Njurundakusten. natur- och kulturvärden. Men ekoparkerna måste även kompletteras med högre naturvårdsambition i övriga De magra kusttallskogarna med ibland flera hundra år skogsbruket och med fler skyddade områden för att gamla tallar är hemvist för talltickor (Phellinus pini). Med internationella mål om biologisk mångfald och svenska hjälp av forskare vid Mittuniversitetet kommer man att miljömål ska kunna uppfyllas. 102 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6983466 610686 Climacocystis borealis, trådticka, gran, U, Marianne L Coltricia perennis, skinnticka Höån Cortinarius anomalus, björkspindling 76 Ångermanland, Graninge socken, Cortinarius canabarba, vargspindling, U, mossig, Sörgraninge Mångfaldspark, fuktig, äldre granskog, U, Dan B, Det Karl S naturskogar i sluttningar och djupa Cortinarius caperatus, rimskivling raviner Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Cortinarius limonius, eldspindling Ledare: Magnus Andersson Cortinarius paleaceus, pelargonspindling Skrivare: Annika Norin Cortinarius paragaudis, tegelbandad Datum: 10 september 2014 spindling, U, Marianne L Deltagare: Magnus Andersson, Dan Broström, Cortinarius pholideus, tofsspindling Rut Folke, Lars-Inge Hedlund, Cortinarius rubellus, toppig giftspindling Marianne Leckström, Eva Lindblom, Cortinarius sanguineus, blodspindling Per-Erik Mukka, Peter Nilsson, Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Annika Norin, Ildico Rimoczi, Entoloma cetratum, skogsrödhätting Imre Rimoczi m fl Fomes fomentarius, fnöskticka Fomitopsis pinicola, klibbticka Det blev en ganska äventyrlig vandring i sluttningarna Fomitopsis rosea, rosenticka, gran och längs botten av Höåns mäktigt djupa dalgång. Gam- Galerina marginata, gifthätting mal naturskog mötte oss på flera platser med spännande Gomphidius glutinosus, citronslemskivling ingredienser som jätteasp, gott om granlågor med tickor, Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling knotiga gamla tallar. Paret Imre och Ilidico Rimoczi från Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Ungern utropade vid flera tillfällen: ”fantastisch, fantas- Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling tisch”! Intressant var att de plockade med sig olika vitmos- Gymnopus confluens, brosknagelskivling sor, något som tydligen inte är så vanligt i Ungern. Efter att Heterobasidion annosum, rotticka vi passerat Höån på den nysnickrade lilla bron fick flera Humaria hemisphaerica, ögonskål deltagare känna på jordgetingars hettande stick efter vår Hygrocybe conica, toppvaxskivling påhälsning i deras bohåla. Stämningen var god, trots en lite Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling längre vandring i stiglös terräng. Svamplistan blev rätt lång. Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Lappticka och andra kräsna vedsvampar uppmärksam- Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling mades speciellt. Vargspindling, ögonskål och narrporing Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling var några av de skojiga fynden. Annika noterade suveränt Hygrophorus piceae, granvaxskivling våra glada tillrop om svampfynd. Lunchen intogs söder om Junghuhnia collabens, blackticka Småmyrorna där SCA gjort en naturvårdsbränning i äldre Laccaria laccata, laxriska tallskog. Vi såg bara någon enstaka svamp där eftersom det Laccaria tortilis, dvärglaxskivling, Lill var så kort tid efter branden. Magnus A Eilertsen, Det Mikael J, GB Lactarius aurantiacus, brandriska Lactarius badiosanguineus, glansriska Artlista Lactarius deterrimus, blodriska Albatrellus ovinus, fårticka Lactarius fuliginosus, rökriska Amanita fulva, brun kamskivling Lactarius glyciosmus, kokosriska Amanita muscaria, röd flugsvamp Lactarius helvus, lakritsriska Amanita regalis, brun flugsvamp Lactarius necator, svartriska Amanita submembranacea, gråstrumpig Lactarius repraesentaneus, gulriska kamskivling, U, fuktig, mossig granskog, Dan B Lactarius rufus, pepparriska Ampulloclitocybe clavipes, klumpfotad trattskivling Lactarius torminosus, skäggriska Amylocystis lapponica, lappticka Lactarius trivialis, skogsriska Antrodia serialis, knölticka Lactarius vietus, gråriska Antrodia xantha, citronticka, U, Marianne L, conf Mikael J Lactarius zonarioides, granriska Armillaria mellea coll., honungsskivling Leccinum versipelle, tegelsopp Calocera viscosa, gullhorn Leptoporus mollis, kötticka, gran 102 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 103

Marasmiellus perforans, barrbrosking Tricholoma inamoenum, luktmusseron Mycena laevigata, halhätta Tricholomopsis decora, stubbmusseron Mycena pura, rättikhätta Tubaria confragosa, ringskräling, U, Marianne L Oxyporus corticola, barkticka, asp Paxillus involutus, pluggskivling Phellinus chrysoloma, granticka, granlåga, U, DBRO Rödlistade arter Phellinus ferrugineofuscus, ullticka Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Phellinus nigrolimitatus, gränsticka Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, NT Phellinus tremulae, aspticka Junghuhnia collabens, blackticka, VU

Phellinus viticola, vedticka Leptoporus mollis, kötticka, NT Phlebia centrifuga, rynkskinn, gran Phellinus ferrugineofuscus, ullticka Pholiota scamba, liten flamskivling, Phlebia centrifuga, rynkskinn, VU U, grankvist, Dan B, Det Stig J Protomerulius caryae, narrporing, VU Protomerulius caryae, narrporing, U, björk Pseudographis pinicola, gammelgransskål, NT som rötats av sprängticka, U, Per-Erik M Pseudographis pinicola, gammelgransskål, gran Russula aeruginea, grönkremla Kommentar Russula claroflava, gulkremla med sina orange-chokladfärgade Russula decolorans, tegelkremla Junghuhnia collabens fruktkroppar (bild i Rymans svampbok) är sällsynt, ses mest Russula elaeodes, olivsillkremla Russula favrei, gransillkremla på undersidan av grova granlågor i gammal naturskog men Russula vinosa, vinkremla även i örtrika älvskogar i mittsvenska området. Blacktickan Sarcomyxa serotina, grönmussling ses aldrig i moderna, planterade granskogar. Stereum sanguinolentum, blödskinn Stropharia semiglobata, stor kragskivling Protomerulius caryae, narrporing är sällsynt och verkar Suillus variegatus, sandsopp vara ny art för länet Västernorrland att döma av utbred- Trichaptum abietinum, violticka ningsuppgifterna i rödlistan 2010 och av Artportalens data. Trichia decipiens, gul ullklubba Magnus A

Nytt praktverk om europeiska tickor Här i mittsvenska området har intresset varit rätt stort för tickor under senaste femtio åren.

Massor av vanliga tickor, mest zontickor och många av gammelskogens tickor i fina skyddsvärda borsttickor, sändes på 1970-talet till docent Åke Strid naturskogar som på så vis blev uppmärksammade och vid Naturhistoriska Riksmuseet som med en ängels en del områden skyddades. tålamod bestämde våra tickfynd och sände vänliga brevsvar. Rolf Lidberg hade på 1970-talet i sitt gamla Tickorna är inte fler än att man, med viss övning, kan stora trähus på Grundläggaregatan i Sundsvall ett helt lära sig känna igen de flesta arterna. De har även rum fyllt med ibland dåligt torkade svampkollekter olika växtkrav. Det nuvarande standardverket om i stora kartonger. De flesta kollekterna torkade Rolf Europas tickor är skriven av Leif Ryvarden vid Oslo på elementen i huset. Vid en svampträff började universitet och Ireneia Melo vid universitetet i Lissabon. rummet plötsligt fyllas av små malar som troligen Praktverket utkom 2014, heter ”Poroid Fungi of kläckts ur någon dåligt torkad fjällticka (Popyporus Europe”, recenserades av Karl-Henrik Larsson i SMT squamosus). Borgsjöveckan 1986 med norske 2014/2, innehåller fina färgbilder och beskrivningar av tickspecialisten Leif Ryvarden som ledare blev en alla våra tickor. Boken kostar 700 nkr och kan beställas höjdarupplevelse för tickvännerna och vi lärde oss från Leif Ryvarden: [email protected] 104 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

1626441 6933143 Crepidotus lundellii Crucibulum crucibuliforme (=Crucibulum Indalsälvens delta laeve), gul brödkorgssvamp 37 Sveriges största kustdelta med Cystodermella granulosa, rostbrun grynskivling gråalskogar, barrskog, videbälten, Cystolepiota seminuda, blek puderskivling sandfält Cytidia salicina, sälgplätt, U, Håkan S, Det Thomas L, foto TL Ledare: Håkan Sundin Daldinia petriniae, U, Betula, Thomas L, foto TL Skrivare: Thomas Læssøe Datronia mollis, hjortticka Datum: 12 september 2014 Deconica crobula, U, Thomas L, (GB) Diatrype bullata, sälgnästing, Salix Diatrype stigma, slätnästing, Betula, Thomas L Artlista Entoleuca mammata, aspdyna Amanita muscaria, röd flugsvamp Entoloma rhodocalix, vecknavelrödling Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Entoloma sericeum, silkesrödhätting Ampulloclitocybe clavipes, klumpfotad trattskivling Leptosporomyces septentrionalis, (=Fibulomyces Annulohypoxylon multiforme, björkdyna s.), taigaslätskinn, U, Betula, Thomas Antrodiella niemelae, kantörsporing, på L + foto TL, Det Karl-Henrik L Hymenochaete tabacina, U, Håkan S, Det Thomas L Flammula alnicola, altofsskivling Antrodiella semisupina s.l. , glasticka, på Fomes fomentarius Flammulina elastica, on Salix, Thomas L, GB Antrodia serialis, knölticka Fomes fomentarius, fnöskticka Amphinema byssoides, kraterskinn Fomitopsis pinicola, klibbticka Armillaria lutea, Betula, Thomas L Galerina marginata, gifthätting Baeospora myosura, kottetätskivling Galerina triscopa, spetshätting, U, Thomas L, foto TL Bisporella citrina, citronskål Ganoderma applanatum, platticka Bjerkandera fumosa, rökticka Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, Picea, Thomas L Boletus edulis, karljohan, U, Ingemar H Graddonia coracina, U, Betula, Thomas L Ceraceomyces serpens, vindelgröppa Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Cerrena unicolor, slingerticka Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Chlorociboria aeruginascens, grönved Gymnopus confluens, brosknagelskivling Chondrostereum purpureum, purpurskinn, Betula, Thomas L Gymnopus impudicus, tallnagelskivling, U, Thomas L Clitocybe candida Gyromitra infula s.l., på stammar av gråal, Thomas L, foto TL Clitocybe fragrans, dofttrattskivling Hygrocybe conica, toppvaxskivling Clitocybe nebularis, pudrad trattskivling Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling Hypocrea protopulvinata, tickdyna, på Fomitopsis pinicola Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling Inocybe geophylla, sidentråding Collybia cirrata, liten nagelskivling Junghuhnia nitida, ockraporing Collybia tuberosa, spetsknölig nagelskivling Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Coniophora puteana, källarsvamp Laccaria laccata, laxskivling Cortinarius albocyaneus, blekviolett Lactarius deterrimus, blodriska spindling, U, Håkan S, Det Håkan L Lactarius glyciosmus, kokosriska Cortinarius alboviolaceus, blekviolett Lactarius necator, svartriska spindling, U. Håkan S, Det Håkan L Lactarius pubescens, blek skäggriska Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Lactarius tabidus, småriska Cortinarius cremeolaniger (= pearsonii), Betula Lactarius trivialis, skogsriska + Salix, Thomas L + foto, Det Tuula N, (GB) Leccinum scabrum s.lat., björksopp Cortinarius delibutus, gulspindling, U, Håkan S Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius porphyropus, anilinspindling, Lactarius vietus, gråriska U, Thomas L, Det Stig J Laxitextum bicolor, tvåfärgad laxskivling Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, Leccinum variicolor, fläcksopp U, Håkan S, Det Håkan L Leccinum versipelle, tegelsopp Cortinarius trivialis, trappspindling, Lepiota castanea, kastanjefjällskivling, U, Thomas L U, Håkan S, Det Håkan L Lepiota cristata, syrlig fjällskivling, Thomas L 104 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 105

Hättmögel (Spinellus fusiger). Foto: Thomas Læssøe.

Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Naucoria escharioides, blek alskräling Lepiota clypeolaria, syrlig fjällskivling Orbilia delicatula Leucocortinarius bulbiger, bleksporig Oxyporus populinus, lönnticka spindling, Thomas L, foto TL Parasola misera, på älgspillning Leucogyrophana sororia, U, Thomas L, conf Karl-Henrik L Paxillus involutus, pluggskivling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp, Thomas L, foto TL Peziza varia, stubbskål Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Phellinus igniarius, eldticka Lycoperdon utriformis (=Calvatia utriformis), Phellinus nigricans, svart eldticka skålröksvamp,­ Thomas L Pholiota spumosa, klibbflamskivling Marasmiellus perforans, barrbrosking Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, Marasmius epiphyllus, dvärgbrosking U, Thomas L, conf Stig J Marasmius limosus, vassbrosking Physisporinus sanguinolentus Marasmius setosus, boklövsbrosking Piptoporus betulinus, björkticka Marasmius siccus, veckbrosking, Thomas L + foto, (GB) Pleurotus ostreatus, ostronmussling Marasmius wynneae, föränderlig brosking Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Mycena aetites, gräshätta Plicatura nivea, algröppa, foto Thomas L Mycena galericulata, rynkhätta, Betula Pluteus cervinus, hjortskölding Mycena haematopus, blodhätta Polyporus ciliatus, sommarticka, Betula, Thomas L Mycena filopes, jodhätta Polyporus squamosus, fjällticka Mycena flavescens Pseudochaete tabacina (=Hymenochaete tabacina), kantöra Mycena leptocephala, klorhätta Pycnoporus cinnabarinus, cinnoberticka Mycena olivaceomarginata, bruneggad hätta Ramaria invalii (=abietina), granfingersvamp Mycena pura, rättikhätta Resupinatus applicatus, strimmussling Mycena speirea, kvisthätta, Betula Ramaria eumorpha, U, Thomas L, Det Ilkka K Mycena pterigena, bräkenhätta Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling Mycena vulgaris, klibbhätta Rhodocybe parilis, trattrussling, U, sandbank Mycetinis scorodonius, lökbroskskivling vid älven, Jan-Erik H, Det Thomas L 106 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Sommaräng. Foto: Hjördis Lundmark.

Ripartites tricholoma, fransskivling pad och Ångermanland där höga berg når ända ut till havet. Russula aeruginea, grönkremla Just bergen nära havet i Ångermanland brukar även kallas Russula claroflava, gulkremla ”Höga Kusten” och har blivit Unescos världsarv på grund Russula depallens, bleknande björkkremla av den höga landhöjningen. En del fjällväxter till exempel Russula queletii, krusbärskremla nordisk stormhatt (Aconitum septentrionale) och torta Sphaerobolus stellatus, slungboll, Poacae, Thomas L (Lactuca alpina) följer även med bergen ut till Bottenhavet. Spinellus fusiger, hättmögel, på Mycena haematopus, Thomas L, foto TL Daldinia petriniae. Tidigare talade man bara om ”skikt- Steccherinum fimbriatum, franstagging dyna, Daldinia concentrica”. Men i Ove Erikssons svenska Stereum rugosum, rynkskinn checklista finns idag 6 arter inom släktet Daldinia. Mest Stereum subtomentosum, sammetsskinn omtalad är Daldinia loculata som växer på brända björkar Stropharia semiglobata, gul kragskivling och i sin tur attraherar sällsynta brandinsekter. Tectella patellaris, U, Alnus incana, Thomas L, foto TL, (GB) Trametes hirsuta, borstticka, TKAEm Betula Fibulomyces septentrionalis är en skinnsvamp som enligt Trametes versicolor, sidenticka, Betula, Thomas L ”The Corticiaceae of North Europé” (1975) är rätt vanlig på Tricholoma fulvum, fläckmusseron murken barrved och ibland även på lövved i norra Sverige. Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Taigaslätskinn är först beskriven av svampforskaren John Tricholoma virgatum, gallmusseron Eriksson i Göteborg som var världsledande kännare av just Tubifera ferruginosa, bikaksvamp skinnsvampar. Typhula erythropus, rödfotad trådklubba Typhula gyrans (= T. setipes), liten trådklubba, Betula Flammulina elastica. Funga Nordica anger ”On wood Xerocomus ferrugineus, sammetssopp of Salix and Populus tremula, winter, distribution poor- ly known due to confusion with F. velutipes. Known from temp. zone, the locality in Finland unknown, DK, Fi, No Kommentar (Oppl: Lunner)”. Cortinarius septentrionalis är stor och färggrann, vanlig i mittsvenska fjällen under björk och dvärgbjörk men finns Graddonia coracina var skojigt fynd. Den växer enligt Ove även under björk i skogslandet och som här på sandjordar Erikssons checklist över svenska ascomyceter på grenar i vid havet. Många fjällarter finns ner till Bottenhavet i Medel- fuktig mark. Ove ange att arten är rätt vanlig i Skåne men i 106 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 107

övriga landet nämns bara ett fynd nämligen på gren under Physisporinus sanguinolentus är en ettårig ticka som inte vattnet i Lokån i Ytterlännäs socken, Ångermanland. Det är vanlig i mittsvenska området. Sårtickan känns lätt igen på var Nils Lundqvist och Roland Moberg som skrev om fyndet att den vita fruktkroppen blir roströd när man tar på den. vid Lokån i Svensk Botanisk Tidskrifts temanummer 1977/4 om Ångermanland i artikeln: ”Discomyceter från Ånger- Rhodocybe parilis samlades av Jan-Erik Hederås på en manland”. Då var Graddonia coracina ny art för Sverige och sandbank i deltat. Jan-Erik skrev först Rhodybe caelata på blev utdelad i Lundell & Nannfeldts Fungi exsiccati suecici. fältblanketten. Thomas Læssøe mikroskoperade fyndet och ändrade till Rhodocybe parilis och angav även ”mild Lepiota castanea är, liksom många andra små fjällskivling- tasting”. Funga Nordica (2012) anger att trattrussling växer ar, giftig och innehåller Amatoxin, alltså samma gift som på sandmark och är mycket sällsynt i tempererad zon med finns i en del flugsvampar till exempel i lömska flugsvamp svenskt fynd bara i Skåne! (Amanita phalloides). Tectella patellaris är en mussling som anträffades för tju- Marasmius wynneae anges i Ryman-Holmåsen s. 332 i text go år sedan av Härnösandsmykologen Elisabeth Wedin på och karta finnas från Skåne-Uppland i löv- och barrskog alved i Indalsälvens delta. Fyndet väckte uppmärksamhet på kalkgrund. Här finns även en bra bild av denna sydli- och Siw Muskos tog fin bild som finns på s.100 i exkursions- ga rikmarksart som har sin kända nordgräns i Medelpads guiden. Funga Nordica anger att arten växer på grenar av al kustband. Den är även samlad på andra kustnära lokaler och hassel, är sällsynt i boreal-subalpin zon. En känd lokal till exempel av Machiel Noordeloos år 1986 i Siljebergets i Norge och en känd lokal i Finland nämns. Nu under my- hassellundar i Selånger socken. kologiveckan fann vi Tectella patellaris i många gråalskogar vilket tyder på att arten varit förbisedd. Den anträffades Marasmius limosus är en pytteliten skivling som växer på även vid mykologiveckan 2002 i Ramseletrakten, västra vissna strån av gräs och vass, gärna i strandområden. Eko- Ångermanland lolisk Katalog anger utbredning i södra Sverige. Typhula gyrans (=setipes) anges i Ekologisk Katalog bara Maramius setosus, boklövsbrosking var intressant fynd av funnen söder om Dalälven. Liten trådklubba är en av tjugo- Thomas Læssøe. Ekologisk Katalog anger bara fynd på bok- tal arter inom det fascinerande släktet Typhula som utför en löv i de forna danska landskapen i södra Götaland! Funga viktig arbetsuppgift i naturen. De är nämligen nedbrytare Nordica anger ”rare in Hemiboreal-southern boreal” . I och växer gärna på stjälkar av gräs och örter. En del av ar- Norge återges bara två kända fynd i Vestfold och Östfold terna är skadesvampar på kulturväxter till exempel T. betae alltså längst i söder. och T.trifolii. Ibai Olariaga var med oss under mykologi- veckan och han specialstuderar just nu trådklubbornas liv Mycena flavescens var skojigt fynd. Ekologisk Katalog och leverne i vår natur. anger att arten växer i bokskog, sällan annan lövskog och barrskog, har utbredning söder om Dalälven och att hättan På s. 117 i Ryman-Holmåsens svampbok finns bild och ofta växer på sandig mark bland multnande löv, barr och beskrivning av Typhyla uncialis, stjälktrådklubba som är gräs. Funga Nordica anger att att Mycena flavescens växer vanlig i mittsvenska området på stjälkar av bland annat på skogsförna, ofta på multnande boklöv eller gräsmark, rallarros och nordisk stormhatt. mycket vanlig i tempererad zon, här och var I hemiboreal zon. Man anger en enda fyndplats i Finland. Sammanfatt- Russula claroflava är en utmärkt matsvamp enligt boken ningsvis handlar det om en hätta som hittils är känd mest ”Svampar i Sverige” (2013). Bo Mossberg har även målat från rikare bokskogar och hassellundar söder om boreala fin akvarell i boken av gulkremlan. zonen. Norsk SoppDatabas har dock ett fynd från Nord- land fylke som ligger på samma breddgrad som Västerbot- Trametes versicolor. Sidentickan är sydlig, kartan hos Ry- ten. Fin bild och beskrivning av Mycena flavescens finns man-Holmåsen visar utbredning norrut till Dalälven. Tho- på norrmannen Arne Aronsens fina hemsida om norska mas Læssøes fynd var därför intressant. Men vi har funnit Mycenafynd: home.online.no/~araronse/Mycenapage/ sidentickan på flera kustlokaler och även i västra Medelpad. Mycenapage.html Söker man i Naturhistoriska Riksmuseets digitala sökregis- ter så finner till exempel man ett fyndbelägg av sidenticka, Orbilia delicatula är en ascomycet som växer på murken insamlat av Siw Muskos från Borgsjö socken, Lillberg år ved. Enligt Ove Erikssons checklista över svenska icke liche- 1984. Fyndet sändes till Åke Strid som lade in kollekten i niserade ascomyceter (2014) så är den inte funnen tidigare riksmuseets herbarium. Sidentickan skiljs från närstående i Medelpad. tickor bland annat på svart skikt i fruktkroppen. 108 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

642447 6940930 Clitopilus prunulus, mjölskivling Kammartjärn Coprinellus micaceus, glitterbläcksvamp Cortinarius biformis, gycklarspindling, Ångermanland, Häggdånger socken, äng U, blandskog, Lars-Göran H Cortinarius caperatus, rimskivling Ledare: Lennart Vessberg Cortinarius croceus, gulskivig spindelskivling Skrivare: Annika Norin Cortinarius lucorum, aspspindling, U, ängsmark Datum: 11 september 2014 under asp, Birgitta D, Lars-Göran H Deltagare: Gunnel Avehag, Birgitta Damne, Cortinarius porphyropus, anilinspindling, U, Birgitta D Sven Damne, Lars-Göran Hellsten, Cortinarius spilomeus, rödflockig Karin Kellström, Annika Norin, Maj- spindelskivling, U, Lars-Göran H Britt Såthe, Ove Undander, Lennart Cortinarius triumphans, mångkransad spindelskivling Vessberg Crepidotus calolepis (=Crepidotus mollis var. calolepis), fjällmussling, U, lövpinne, Sven D Här vid odlingen Kammartjärn finns ängsmark med en Cystodermella granulosa, rostbrun grynskivling, U, Ove U av länets största förekomster av fältgentiana (Gentianella Flammulina velutipes var. velutipes, vinterskivling campestris). Fomitopsis pinicola, klibbticka Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, U, Marianne L Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, Artlista U, Ove U, conf Stig J Amanita regalis, brun flugsvamp Hygrocybe acutoconica var. acutoconica, spetsvaxskivling, Arrhenia acerosa, musselkantarell, U, gårdstun, U, Lars-Göran H, Det Mikael J, conf Kill P äng med jordblottor, Lennart V Hygrocybe ceracea, spröd vaxskivling Boletus edulis, Karljohan Hygrocybe chlorophana, gul vaxskivling, U, Lennart V Chalciporus piperatus, pepparsopp Hygrocybe conica var. conica, toppvaxskivling, Clavaria cf falcata, opalfingersvamp, U, Maj-Britt S U, gårdstun, Birgitta D, Ove U Climacocystis borealis, trådticka, U, Lars-Göran H Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling Clitocybe fragrans, dofttrattskivling, U, Ove U Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Clitocybe odora, grön trattskivling, U, Lars-Göran H Infundibulicybe squamulosa (=Clitocybe squamulosa),

Ull färgat med lysticka. Foto: Hjördis Lundmark. 108 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 109

småfjällig trattskivling, U, Lars-Göran H Stropharia semiglobata, gul kragskivling, U, Karin K Inocybe rimosa, topptrådskivling, U, Trametes hirsuta, borstticka betad äng, Karin K, conf. Ellen L Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, U. äng vid skogskant Kuehneromyces mutabilis, förändring tofsskivling Laccaria laccata, laxskivling Lactarius deterrimus, granblodriska Kommentar Lactarius flexuosus, buktriska, U, gräs längs Clavaria falcata, på utlagda fältblanketten står C. vermi- gångstig, Ove U, conf. Michael K cularis men någon har strukit över vermicularis och istället Lactarius necator, svartriska skrivit C. falcata. Lactarius rufus, pepparriska Leccinum aurantiacum, aspsopp, U, under Hygrocybe acutoconica var. acutoconica, fanns på utställ- asp på ängen, Ove U, conf.Michael K ningen med tre snygga insamlingar av Lars-Göran H, Len- Leccinum scabrum, björksopp nart V och Ove U från ”äng och gårdstun”. Leccinum variicolor, fläcksopp Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Microglossum viride, insamlad av Vaclav Kautman och Microglossum viride, grön jordtunga, U, kommentar determinerad av Viktor Kucera. På fältblanketten anges eko- Paxillus involutus, pluggskivling login: ”On banks of a small creek”. Miljön är typisk för arten. Polyporus varius (= P. leptocephalus), strumpticka Rugosomyces carneus, rosenmusseron, U, Lars-Göran H Ej uppgiven från landskapet Ångermanland i Ove Erikssons Russula aeruginea, grönkremla, U, ascomycetlista 2014. hagmark med björk, Karin K Russula depallens, bleknande björkkremla Xerocomus ferrugineus, på fältblanketten står ”X. subto- Russula favrei, gransillkremla mentosus, sammetssopp” men den vanligaste sammetssop- Russula fragilis, skörkremla, U, Lars-Göran H pen i området ska enligt Funga Nordica heta X. ferrugineus. Russula gracillima, spädkremla, U, på äng, Gunnel A Russula vesca, kantkremla

Klampenborg, Naturreservat Medelpad, Njurunda socken, förvildad park

Datum: 8 september 2014

Artlista Bovista aestivalis, mångformig röksvamp, Ivona K, Det Mikael J, MJ 10145, GB Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling, U, Ivona K Hygrocybe virginea, vit vaxskivling, U, Ivona K Lactarius glyciosmus, kokosriska, U, Ivona K

Kommentar Klampenborg var första kommunala naturreservat som Sundsvalls kommun bildade. Det handlar om en förvildad herrgårdspark vid övergivet sågverkssamhälle. Ivona och Vaclav Kautman och Viktor Kucera åkte på egen hand till Siv Norberg vid sälgstam med ett tjugotal lystickor. Siv är kontaktperson för Svampfärgarsällskapet och lär ut svampfärgning Klampenborg före mykologiveckan men där var torrt och till allmänheten vid utflykter i Sundsvallsområdet. Foto: Jan-Olof dåligt med svamp. Tedebrand. 110 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

627866 6953073 arter indikerar särskilt höga naturvärden och fin kalkbarr- Kroktjärn skog av reservatsklass vid Kroktjärn: Alloclavaria purpurea, Boletopsis leucomelaena, Catathelasma imperiale, Cortina- 71 Ångermanland, Stigsjö socken, rius barbarorum, C. blattoi, C. fuscobovinus, C. metarius, grandominerad blandskog på diabas C. piceae, C. pini, C. psudoglaucopus, C. talimultiformis, (dolomite) Hebeloma syrjense, Hydnellum geogenium, Hygrophorus subviscifer, Lactarius olivinus, Lactarius zonarioides, Ra- Ledare: Stig Norell, Lennart Vessberg maria schildii, Rugosomyces onychinus, Russula densifolia, Skrivare: Hjalmar Croneborg Tricholoma olivaceotinctum. Datum: 10 september 2014 Deltagare: Gunnel Avehag, Hjalmar Croneborg, Anders Dahlberg, Inga-Lill Franzén, Artlista Håkan Lindström, Karin Kellström, Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp Tommy Knutsson, Ilkka Kytövuori, Amanita muscaria, röd flugsvamp Bernt Linton, Sofia Lund, Claes-Göran Amanita regalis, brun flugsvamp Mellberg, Jean-Marc Moingeon, Amanita virosa, vit flugsvamp, u, gammal Sylvane Moingeon, Tuula Niskanen, granskog, Lennart V, conf Michael k Karl Soop, Ewa Svensson, Maj-Britt Ampulloclitocybe clavipes, klumpfotad Såthe, Lennart Söderberg, Lennart trattskivling, u, Karin K Vessberg Asterophora lycoperdoides, stoftkremling, på multnande kremlor Kroktjärn är klassisk utflyktslokal för Härnösands svamp- Bankera violascens, grantaggsvamp, U, fuktig klubb med ett stort utbud av intressanta och sällsynta arter. granskog, Maj-Britt S, conf Michael K Vid utflykt hösten 2013 noterade Stig Norell och andra bl a Boletopsis leucomelaena, grangråticka, (IK) Catathelasma imperiale (kejsarskivling), Sarcodon versi- Cantharellus cibarius, kantarell pellis (brödtaggsvamp) och en mer än 100 meter lång och Catathelasma imperiale, kejsarskivling, meterbred halvcirkel med Hydnellum geogenium (gul taggs- 6953884 / 1586392, Ewa S, Det Lennart V vamp). Ett flertal skogsbäckar förhöjer områdets naturvär- Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp den. Hjalmar Croneborg, Tommy Knutsson m fl uttryckte Clavulina rugosa, U, Gunnel A vid hemkomsten förtjusning över ”ädelgranskogen” vid Clavariadelphus ligula, barrklubbsvamp, U , Ewa S Kroktjärn! Clitocybe odora, grön trattskivling Kartläggning av fungan i ett område brukar kräva livslånga Clitopilus prunulus, mjölskivling, U, Ewa S inventeringar. Men bara under denna enda inventering gjor- Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, gran- des fynd av cirka 20 rödlistade svamparter + signalarter som kalk, Lennart S, conf Ilkka K, (GB), (IK) motiverar skyddsinsatser av skogen vid Kroktjärn. Följande Cortinarius balteatus, bårdspindling, (IK)

Svampkontakter med länsstyrelsen Landets länsstyrelser är lokala kunskapscentra om biologisk mångfald. Per Sander som var med oss under mykologiveckan som utflyktsledare är svampintresserad naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland.

Per uppger att skogarna vid Kroktjärn ägs av skogs­ pengar för tryckning av rapporter. Sundsvalls Myko får bolaget SCA och att länsstyrelsen vid sin årliga även alla förslag på nya reservat på remiss och vi yttrar planeringsträff med SCA nyligen kommit överens om att oss ibland och kommer med förslag och synpunkter. området inte ska avverkas. Vid mykologiveckan ledde Eftersom länsstyrelsen har personella och andra Per utflykter till olika naturreservat. Vi hade även med oss resurser så känns det viktigt att planera svampveckor i John Granbo som utflyktsledare. John är skötselansvarig nära samverkan med våra vänner inom naturgänget på för naturreservaten i länet och jobbar bland annat med länsstyrelsen. De är även måna om att få in uppgifter naturvårdsbränning. Länsstyrelsen hjälper även till om artfynd i reservat och andra naturområden samt att med att ta fram kartor vid svampveckor och bidrar med uppgifterna hamnar i Artportalen. 110 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 111

Cortinarius blattoi, U, Picea-diabase, Ilkka K, (GB), IK Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, U, Karin K Cortinarius callisteus, lokspindling, U, Ewa S Hydnellum concrescens, zontaggsvamp, (IK) Cortinarius camphoratus, stinkspindling Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, U, Sofia Cortinarius citrinofulvescens, (IK) L, conf Michael K, Tommy K 2014-206 Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp, Cortinarius croceus, gulskivig spindling, U, gammal barrskog, Lennart V u, fuktig barrskog, Inga-Lill Franzén Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, (IK) Cortinarius delibutus, gulspindling, U, Håkan L Hydnum repandum, blek taggvamp, U, Cortinarius depressus, kontrastspindling, (IK) gammal granskog, Lennart V Cortinarius fervidus, roströdskivig spindling Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Cortinarius fuscobovinus, (IK) Hygrophorus agathosmus, doftvaxskivling, Cortinarius glaucopus, strimspindling, U, Picea, Tuula N U, Sofia L, conf Michael K Cortinarius illuminus, U, Picea, diabase, Tuula N, (IK) Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Cortinarius cf impennoides, (IK) Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling, Cortinarius infractus s.l., bitterspindling, U, Sofia L, Det Ellen L Picea, diabase, Tuula N, (IK) Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling, Jean- Cortinarius laniger, ullspindling, U, Claes-Göran M Marc M, Det Karl S, conf Michael K, (GB) Cortinarius cf lucorum, aspspindling, (IK) Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Cortinarius malicorius, grönköttig spindling, U, Hygrophorus piceae, granvaxskivling fuktig granskog, Inga-Lill F, conf Michael K Hygrophorus subviscifer, narrvaxskivling, (IK) Cortinarius metarius (= barbarorum), Inocybe cf dulcamara, bittersöt tråding, (IK) Picea-diabase, Tuula N, (GB), (IK) Lactarius deterrimus, blodriska Cortinarius piceae, barrskogsfagerspindling, (IK) Lactarius fennoscandicus, Tommy K Cortinarius pallidirimosus, Karl S (KS), Det Ilkka K Lactarius helvus, lakritsriska, U, Jean-Marc M Cortinarius piceodisjungendus, Ilkka K, (GB), (IK) Lactarius olivinus, olivinriska, U, fuktig Cortinarius pini, jämtlandsspindling, (IK) granskog, Maj-Britt S, Det Ilkka K, (IK) Cortinarius pluvius, liten gallspindling Lactarius repraesentaneus, gulriska, U, Jean-Marc M Cortinarius porphyropus, anilinspindling, Lactarius resimus, alabasterriska, U, Maj-Britt S, conf Karl S Betula, Picea, Jean-Marc M, (GB) Cortinarius privignatus Lactarius resimus, alabasterriska, (IK) Cortinarius pseudoglaucopus, violettrandad Lactarius scrobiculatus, svavelriska spindling, U, Picea-diabase, Tuula N, (GB) Lactarius tuomikoskii, (IK) Cortinarius renidens, glansspindling, (IK) Lactarius trivialis, skogsriska Cortinarius semisanguineus, rödskivig Lactarius uvidus, lilariska, U, vitmosskärr, Sofia L kanelspindling, U, Claes-Göran M Lactarius zonarioides, granriska, U, Claes-Göran M Cortinarius solis-occasus, slät ullspindling, Lentaria byssiseda, spinnfingersvamp, U, Picea, diabase, Tuula N U, SLUN, Det Tommy K Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling, U, Picea, Karl S Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling, U, Ewa S Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling, (IK) Lepista nuda, blåmusseron, U, Sofia L, conf Michael K Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, U, Håkan L Lyophyllum infumatum, (IK) Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, (IK) Mycena laevigata, halhätta Cortinarius talimultiformis, (IK) Mycena pterigena, bräkenhätta, Tommy K 2014-207 Cortinarius uraceus, svartnande spindling, (IK) Mycena pura, rättikhätta Cortinarius variecolor, kantspindling, Claes-Göran M Mycena rosella, rosenhätta, U, Karin K, conf Michael K Cortinarius varius, klubbspindling, U, Anders D Neolecta vitellina, gullmurkling, U, Anders D Cortinarius varius, klubbspindling, (IK) Phellodon niger, svart taggsvamp, u, Anders D, conf Michael K Cudonia circinans, mössmurkling, Phellodon niger, svart taggsvamp, (IK) U, barrmatta Picea, Tuula N Pholiota lubrica, rödbrun slemflamskivling, Cytidia salicina, sälgplätt, U, sälg, Sofia L U, Gunnel A, Det Stig J Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Ramaria eosanguinea, (IK) Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling, (IK) Ramaria schildii, citronfingersvamp, U, Ewa D, Hebeloma cf cavipes, (IK) Det Ilkka K, (IK), mikroskoperad av Ilkka K, Hebeloma syrjense, (IK) Lennart S 112 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Ramaria testaceoflava, gultoppig fingersvamp, Ramaria testaceoflava, gultoppig fingersvamp, NT U, fuktig barrskog, Gunnel A Sarcodon glaucopus, spricktaggsvamp, VU Ramaria testaceoflava, gultoppig fingersvamp, (IK) Tricholoma olivaceotinctum, fjällfotad spindling, VU Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling Rhodocollybia fodiens, besk sågnagelskivling, U, Sofia L Rugosomyces onychinus, onyxmusseron, Kommentar U, Sofia L, Det Stig J, conf Michael K Amanita virosa är sydlig, nordligaste fynden finns från Russula acrifolia, skarp svedkremla, kustbandet i Västerbotten. Fyndet vid Kroktjärn någon mil U, Picea, Karl S, conf Håkan L från kusten var intressant och tyder på inslag med sur mark Russula densifolia, tätskivig svedkremla här i diabasstråket. Vit flugsvamp är rätt vanlig bland vit- Russula elaeodes, olivsillkremla, U, Sofia L, Det Mats K mossa i sur kustnära granskog i Njurunda socken i sydligaste Russula favrei, gransillkremla, U, Håkan L Medelpad. Längre norrut finns vit flugsvamp i ett cirka tre Russula foetens, stinkkremla mil brett bälte närmast kusten i Medelpad. Efter heta, torra Russula lundellii (=R. intermedia), praktkremla, somraren 2014 var den rätt vanlig. Vi såg den hösten 2014 U, Hjalmar C, Det Lennart S vid flera av matsvampsutflykterna i Sundsvall och Timrå. Russula nauseosa, strimkremla, U, Sofia L, Det Mats K Bland beläggen: Russula queletii, krusbärskremla, U, Gunnel A Russula roseipes, rosenfotskremla, U, Pinusm Jean-Marc M Alnö socken, Tranviken, hällmarksskog, 23/9 1988, Siw Sarcodon glaucopus, blåfotad taggsvamp, (IK) Muskos (S) Njurunda Maj, fuktig granskog, 7/9 1975, Sign- Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp hild Olsson (UPS) Sundsvall, Sidsjöbodarna, 10/8 1988, Per Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling, (IK) Hedman (UME) Stropharia semiglobata, gul kragskivling Tricholoma saponaceum, såpmusseron, U, Picea, Karl S Catathelasma imperiale är sällsynt, rödlistad marksvamp Tricholoma albobrunneum, kastanjemusseron, (IK) i gammal, rik barrskog med cirka tjugo kända lokaler i mitt- Tricholoma fulvum, fläckmusseron, svenska området. Den rikaste lokalen finns längs Djupdals- U, Maj-Britt S, conf Michael K bäcken i Hällesjö sn, Jmt. Här växer vissa år stora grupper Tricholoma inamoenum, luktmusseron, U, Sofia L med kejsarskivling bland ormbunken Diplazium sibiricum Tricholoma olivaceotinctum, fjällfotad musseron, (ryssbräken) i kanten av bäcken och i en djupt nedskuren U, Håkan L, Det Ilkka K, conf Michael K ravin. Gunnel Avehag hade med sig till mykologiveckan Tricholoma olivaceotinctum, fjällfotad musseron, (IK) pampig insamling av kejsarskivling från Häggsjön i Kall Tricholoma virgatum, gallmusseron, U, Ewa S socken, Jämtland som länge prydde utställningen innan Tricholomopsis decora, stubbmusserone kejsaren torkades till evig vila hos Ellen Larsson i Göteborgs- Xerocomus badius, brunsopp, U, Bernt herbariet (GB).

Cortinarius blattoi var sensationellt fynd. Denne ”bror- Rödlistade arter sa” till kända celebriteten jättespindling (C. praestans) får Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp, NT fin presentation i europeiskaCortinarius vännernas tid- Bankera violascens, grantaggsvamp, NT skrift 2013 av Tor Erik Brandrud, Francesco Bellu, Tobias Boletopsis leucomelana, grangråticka, VU G. Fröslev, Geert Schmidt-Stohn i artikeln: ” Cortinarius Catathelasma imperiale, kejsarskivling, VU subgenus Phlegmacium and the story about Cortinarius Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Blattoi Mazza”. Hittils finns tre kända svenska lokaler av Cortinarius barbarorum (= metarius), NT jättespindlingens okände brorsa: Cortinarius pini, jämtlandsspindling, VU Cortinarius pseudoglaucopus, violettrandad spindling, VU Norrbotten, Gällivare, Dundret, Klaus Höiland och Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, NT Tor Erik Brandrud 1981 (Betula nana) TEB 157-81 Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, NT Ångermanland, Torrom, Mogens Holm, JEC- Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT kongressen i Härnösand 1997, TEB 5-97 (Picea) Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, NT Jämtland, Bräcke, Tunsved, J.Krumlinde, Hygrophorus subviscifer, narrvaxskivling, VU Cortinariusveckan i Borgsjö 2010, TEB 136-1 Lactarius olivinus, olivinriska, NT Phellodon niger, svart taggsvamp, NT Cortinarius impennoides finns inte i Dyntaxa och är tro- Ramaria schildii, citronfingersvamp, VU ligen ny art för Sverige? 112 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 113

Gul taggsvamp, Hydnellum geogenium ger en säregen gulgrön färg på ullgarn. Foto: Hjördis Lundmark.

Cortinarius pini är beskriven av norske mykologen Tor listan, är typisk representant för undersläktet Phlegmacium Erik Brandrud, växer under tall på kalkmark, är uppförd med slemmig, olivbrun hatt och fotbas med kantad knöl. som VU (sårbar) i svenska rödlistan och känd från cirka 10 Cirka 30 kända lokaler i Sverige, under tall (sällsynt med svenska lokaler bland annat i Jämtland. Den klassiska loka- gran) på kalkmark, flesta fynden från Gotland, Nordupp- len finns under de flera hundra år gamla tallarna i reservatet land, Rättviksheden och Jämtland. CFP A 43. Andersön vid Storsjöns strand. Jämtlandsspindling är ny för länet Västernorrland och ytterligare en fin indikator på Hydnellum geogenium verkar ha sin svenska nordgräns i de höga naturvärdena vid Kroktjärn. Jämtland-Ångermanland. Vi ser den i äldre granskogar på kalksten, kalkmorän, diabasfält och skalgrus. Den bildar Cortinarius privignatus är mindre vanlig, beskriven av ibland enorma ansamlingar med tusentals fruktkroppar i Karl Soop och växer i rikare granskogar. kalkpåverkade bergssluttningar. Hjördis Lundmark och Hans Marklund har med den som utmärkt färgsvamp i Cortinarius pseudoglaucopus tillhör svampadeln! Enligt sin bok ”Färgsvampar och Svampfärgning” s. 156-157. Karls Soops bok ”Cortinarius in Sweden” (fjortonde upp- Anledningen anges vara att den ger mycket eftertraktade lagan 2014) s. 42 kan hatten vara 17 cm bred och fotknölen gröna färger på ullgarn och silke. De skriver även att gul vara 5 cm bred! Vitrandad spindling tillhör alltså de ädla taggsvamp saknar färgämnet teleforsyra, i motsats till de spindelskivlingarna inom undersläktet Phlegmacium som flesta andra korktaggsvampar. Istället innehåller den det har höga krav på sin växtplats! Den står som VU (sårbar) på gula färgämnet geogenin som ger den vackert olivgröna svenska rödlistan och som EN (starkt hotad) på norska röd- färgen på ullgarnet. 114 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Kommentar Hygrophorus subviscifer är beskriven i ord och bild på s. 41 i SMF:s häfte om ”Släktet Hygrophorus, Skogsvaxskivlingar i Sverige”, är sällsynt och bunden till äldre barrskogar, rödlis- tad i VU (sårbar). Jean-Marcs fynd vid Kroktjärn var skojigt. Här i mittsvenska området ser vi narrvaxskivling bara i de finaste, gamla kalkbarrskogarna till exempel

Alnö socken, Åssjöskogen, gammal granskog på kalksten, 14/10 1982, Siw Muskos (S) Attmar socken, Sörfors, gammal granskog på diabas, 12/10 1983, Siw Muskos (UPS) Borgsjö, Lombäcken, 11/9 1995 Anita Blom, det Eef Arnolds (W) Torp socken, N. Getberget, 12/9 1995, Ilkka Kytövuori (S)

Ramaria schildii har tidigare angetts ha en västlig utbred- ning i Sverige med fynd i bland annat Bohuslän och Dalarna. Men nu vet vi att den även finns längs ostkusten i Sverige.

Norska mykologer anger att arten är vanlig i både sydöstra Norge och i Tröndelag-Nordland och troligen vanligaste stora korallfingersvampen i barrskog efterR. testaceofla- va (Agarcica, volym 33, sidan 22). Hjördis Lundmark och Jens H Petersen fann R. schildii i rikare blåbärsgranskog vid Indals hembygdsgård, Medelpad år 1997. Framtiden Vid Lögdö bruk finns en sparad skog med tallar som är flera hundra år får utvisa hur vanlig arten är i svenska granskogar. I fält ser gamla och där växer tallticka (Phellinus pini). Foto: Hjödis Lundmark. man en tydlig citrongul, svavelgul fruktkropp, de långa och glatta sporerna är andra kännemärken. Bilden av R. olivaceotinctum är tagen 4/9 1997 av Morten vid Russula densifolia är en sydlig kremla med några få fynd i byn Änge i Lockne socken, Jämtland (MC 97-118). Arten rik granskog i mittsvenska området. Stig Jacobsson samlade har tidigare sammanblandats med andra svartfjälliga arter till exempel tätskivig svedkremla år 1983 nedanför diabas- som finns söderut. stupen vid Rankleven i Borgsjö socken (S).

Sarcodon glaucopus. Ilkka visade förtjust en märklig kol- lekt av blåfotad taggsvamp från skogen vid Kroktjärn. Hat- Lill berättade om tarna var väldigt mörka och liknade hattarna hos Sarcodon korktaggsvampar fuligineoviolaceus, lilaköttig taggsvamp! Skogen vid Kroktjärn hyste fem olika arter av Tricholoma olivaceotinctum är en nordlig granart på korktaggsvampar (Släktet Hydnellum). Lill kalkmark. Tidigare kallades den T. squarrulosum. Bild och Eilertsen som är biolog höll föredrag en kväll om beskrivning finns hos Ryman-Holmåsen, bilden är från Jmt, just de intressanta korktaggsvamparna. Mörsil socken, Sällsjö. Morten Christensen och Jacob Heil- mann-Clausen skriver i sin nyutkomna bok ”Ridderhatte” Flera av arterna håller till på magra, sandiga (2013): ”Flest fynd från de kalkrika landskapen Medelpad tallhedar. Korktaggsvampar är även fina och Jämtland i Mittsverige”. Enligt Salo m fl (2005) är den färgsvampar. Utförlig beskrivning av hur man mer eller mindre bunden till gammal skog i Finland vilket färgar ullgarn med korktaggsvampar finns i stämmer med vår erfarenhet från Norge och Sverige. Det Hjördis Lundmarks och Hans Marklunds bok om är alltså ett äkta borealt taxon. Den är förmodligen utbredd svamfärgning som kan beställas hos Hjördis. genom taigan i Sibirien och bör finnas även i Nordamerika”. 114 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Fältblanketter från mykologiveckan i Timrå 2014 116 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6982270 610570 Kvarnberget norr 77 Ångermanland, Graninge socken, urskogsartad tallskog, grandominerad naturskog

Ledare: Magnus Andersson Skrivare: Annika Norin Datum: 10 september 2014 Deltagare: Magnus Andersson, Dan Broström, Rut Folke, Lars-Inge Hedlund, Marianne Leckström, Eva Lindblom, Per-Erik Mukka, Annika Norin, Peter Nilsson, Ildico Rimoczi, Imre Rimoczi m fl

Naturtyp Gruppen åkte inte ända fram till Kvarnberget utan stannade Thomas Læssøe och Lello Hund. strax norr om Kvarnberget, gick upp till en fin tallbacke, sedan vidare in i en tallblandskog med inslag av gamla tallar Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, u, Dan B och en spännande, fuktig svacka, en loke som var torrlagd Cortinarius paleaceus, pelargonspindling för tillfället. Aspar växte runt loken. Från tallbacken ovan Cortinarius pholideus, tofsspindling vägen hade vi fin utsikt över Bjursjömyran. Lokalen som Cortinarius scaurus, myrspindling, u, lavtallskog, Magnus A besöktes har koordinaterna 6982270 / 610570 Magnus A Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Cortinarius stillatitius, honungsspindling Cortinarius traganus, bockspindling Artlista Fomes fomentarius, fnöskticka Albatrellus confluens, brödticka Fomitopsis rosea, rosenticka, u, Per-Erik M Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, u, tallskog, Dan B Amicodisca svrcekii, dränkt ved, Magnus Hygrophorus piceae, granvaxskivling, u, Inga-Lill F A, Mattias A, det Thomas L, GB Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Anomoporia kamtschatica, vaddporing Laccaria laccata, laxskivling Antrodia infirma, urskogsporing Laccaria proxima, stor laxskivling Antrodia sinuosa, timmerticka, u, Laccaria tortilis, dvärglaxskivling gammal tallåga, Magnus A Lactarius aurantiacus, brandriska Boletus pinophilus, rödbrun stensopp Lactarius helvus, lakritsriska Collybia tuberosa, spetsknölig nagelskivling Lactarius lacunarum, dyriska, u, Peter N Cortinarius alboviolaceus, blekviolett Lactarius mammosus, mörk kokosriska spindling, Rut F, (GB) Lactarius trivialis, skogsriska Cortinarius armeniacus, aprikosspindling Lactarius vietus, gråriska Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Lactarius zonarioides, granriska, u, Dan B Cortinarius brunneus, umbraspindling Leccinum niveum, kärrsopp Cortinarius callisteus, lokspindling, Leccinum versipelle, tegelsopp u, mossig granskog, Dan B Lentaria epichnoa, vit vedfingersvamp Cortinarius caperatus, rimskivling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Multiclavula vernalis, enkel lavklubba, u, Peter N Cortinarius croceus, gulskivig spindling, Mycoacia fuscoatra (=Phlebia fuscoatra), mörk u, torrlagd väte i barrskog, Dan B vaxtagging, asplåga i lok, Magnus A, det Karl-Henrik L Cortinarius dolobratus, korpspindling, Oligoporus sericeomollis, silkesporing u, barrskog, Dan B, conf Karl S Oxyporus corticola, barkticka Cortinarius mucosus, hedspindling Paxillus involutus, pluggskivling 116 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 117

Peziza badia, brunskål i norrländska skogen ligger ofta i blockig terräng och kan ha Phellodon tomentosus, trattaggsvamp, u, Lars-Göran H en intressant och invecklad hydrologi, där vattnet fluktuerar Phellinus ferrugineofuscus, ullticka stort i samverkan med både grundvattennivå, nederbörd, Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, u, Per-Erik M upptorkning och snösmältning. Bottnens inslag av olika fin- Phellinus tremulae, aspticka jordsfraktioner påverkar genomsläppligheten och därmed Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk också hur vattennivån fluktuerar. En frusen botten i en loke nagelskivling, u, granskog, Dan B kan på våren länge hindra smältvatten från att sjunka undan. Rhodocollybia fodiens, besk sågnagelskivling, u, Dan B Underjordiska ”trösklar” i anslutning till loken kan i vissa Russula atrorubens, svartröd kremla, u, fall påverka hur grundvattnet rör sig in och ut ur loken. För gran, Magnus A, det Lennart S att komplicera det ytterligare kan dessa trösklar förändras Russula decolorans, tegelkremla över tid. Beroende på berggrund och jordart får vattnet i Russula emetica, giftkremla olika lokar även olika förekomster av mineraler. Allt sam- Russula paludosa, storkremla mantaget är lokarna en av våra mest varierade biotoper. De Russula puellaris, siennakremla är intressanta, sällsynta och värda uppmärksamhet i form av Russula vinosa, vinkremla skyddszon vid skogsbruksåtgärder. Nu vet vi även att lokar Suillus luteus, smörsopp kan vara mykologiskt intressanta. Magnus A Suillus variegatus, sandsopp Xeromphalina campanella, rostnavling, u, Ove Eriksson skriver om A. svrcekii i sin checklista över barrstubbe, Dan B, conf Michael K svenska icke licheniserade ascomyceter att arten bara är fun- nen av Sven-Åke Hansson på en svensk lokal: Skåne, Hörja socken, Aggarp, på lövved vid fuktig lokal. Rödlistade arter Anomopora kamtschatica, vaddporing, NT Thomas Læssøe har tillsammans med finske mykologen Antrodia infirma, urskogsporing, EN Seppo Huhtinen skrivit artikel år 2001 i danska tidskriften Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Svampe 43: 43-47: ” Amicodisca – en skivesvampsläkt med Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT to smukke, men nästan likadana arter”. De skriver att Ami- Lentaria epichnoa, vit vedfingersvamp, NT codiscae virella insamlades vid nordiskt möte Mekrijärvi Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, NT i östra Finland, arten beskrevs först (under annat namn) Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, NT av finske mykologen Karsten för 130 år sedan. Nu under mykologiveckan så fann Karen Hansen Amicodisca virella vid Flottarstigen i Mjällån! Kommentar Vi blev kvar en längre stund vid den fascinerande och intres- Seppo och Thomas beskriver i Svampeartikeln A. svrcekii santa loken där vi bland annat fann tre olika arter i släktet som ser ungefär likadant som A. virella men har mindre Laccaria. Svampfloran i området var ganska varierad och sporer och de uppger fynd i Finland och Ryssland. De påpe- innehöll flera lite speciella arter såsom lokspindling, ur- kar även att de båda arterna i släktet Amicodisca har en för- skogsporing, vaddporing och den mycket vackra vit fing- kärlek för murken ved som legat under vatten vid stränder ersvamp som sällsynt kan växa i lövrika naturskogar i hela av sjöar och älvar. Thomas Læssøe har funnit Amicodiscae landet. Magnus A i sådana fuktiga miljöer på Kamchatka som visar att båda arterna föredrar fuktig, avbarkad ved. Dessutom säger de Amicodisca svrcekii (amicus betyder vän på latin) var mest att de båda arterna vid en snabb blick kan tas för Bisporella spännande fyndet. Magnus fann denna vackra sporsäcks- citrina, citronskål samt att A. virella verkar vanligare än A. vamp (ascomycet) med knallgula hår på död lövved (troli- svrcekii. I artikeln finns även två sagolikt vackra bilder av gen aspved) nere i den aspbekransade loken som torkat ut Amicodisca svrcekii, tagna av danske mästerfotografen Jens efter sommarens värmebölja. Thomas Læssøe mikrosko- H. Petersen, se bild vid lokalen Flottarstigen. perade och bestämde fyndet. Nu hoppar alltså denna vackra sporsäcksvamp mer än ”Medelpads Flora” (Lidberg-Lindström 2010) har lista över hundra mil norrut från Skånes ädellövskog till en aspbe- lokala namn på naturföreteelser i Medelpad och där anges på kransad lok i Graninge sockens vildmarker i Ångerman- s. 689 att ”lok” betyder ”liten vattensamling, både små pölar land! Se Jens H Petersens bild av den gula skönheten vid på vägen och mycket små tjärnar i skogen”. De lokar vi finner lokalen Flottarstigen. 118 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Magnus Andersson Det blev många skojiga fynd av marksvampar under några timmars besök i skogarna vid Kroktjärn som visade sig vara en kalkbarrskog av högsta reservatsklass. Området ägs av skogsbolaget SCA. Länsstyrelsen har enligt Per Sander redan kommit överens med bolaget om att denna fina kalkbarrskog ska bevaras intakt.

Magnus Andersson som under mykologiveckan ledde utflykter till naturskogar inom Sörgraninge Mångfaldspark bor med familj i Hudiksvall. Han är en i gänget som just nu slutför arbetet med Hälsinglands Flora, en landskapsflora över kärlväxter, som leds av Anders Delin och som utgör en i raden av landskapsfloror som publicerats senaste decennierna. Magnus är dessutom mycket svampkunnig, deltar ofta i Borgsjöveckor och mykologiveckor för att lära sig mer om svampar. Han är anställd vid Foran Sverige AB som naturinventerare. Under september månad 2014, med avbrott för mykologiveckan, var Magnus ute och inventerade 18 kalkbarrskogar i Jämtland på uppdrag av länsstyrelsen medan Peter Andreasson inventerade 10 andra kalkbarrskogar. Totalt fann de 37 rödlistade Den svampkunnige skogsbiologen Magnus Andersson berättar om gammelskogens arter intill en uråldrig fallen talljätte vid invigningen av marksvampar. Den intressanta rapporten som heter Sörgraninge Mångfaldspark i augusti 2014. Bild: Hjördis Lundmark. ”Marksvampar i kalkbarrskog” finns som pdf-fil på Länsstyrelsen i Jämtlands hemsida: tog hand om fyndet och beskrev den nya arter 1989 i sin www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/publikationer/2015/ klassiska artikel i tidskriften Karstenia 28: 73-132 om ”The Pages/marksvampar-i-kalkbarrskog.aspx Tricholoma caligatum complex in Europe and North Africa”. Belägget finns i Helsingfors (H). Magnus delade vid inventeringen in besökta kalkbarrskogar i Jämtland i fyra klasser där klass 1 var Skojigt var även att Magnus fann en rik lokal för svart kalkbarrskogar av nationellt och starkt regionalt värde trumpetsvamp i kalkbarrskog vid Lokmark i Hammerdal och klass 4 var ”inga speciella kalkbarrskogsvärden”. socken, Jämtland. Denna fina matsvamp är rätt vanlig i Den torra sommaren 2014 inverkade givetvis på ett cirka fem mil brett bälte längs kusten i Västernorrland inventeringens resultat där soliga, sydvända sluttningar men tunnar sedan ut starkt västerut. Margareta Byström gav färre svampfynd än fuktiga nordsluttningar. Bland och Bengt Larsson har några enstaka fynd i Torp och de mest spännande fynden kan nämnas anisspindling Borgsjö socknar bland annat vid berget Söndagskvällen i (Cortinarius odorifer) vid Alamyrberget i Hammerdal Torp socken. Förekomsten i Hammerdal kan möjligen ha socken. Denna karaktärsart för många kalkbarrskogar koppling till västliga, atlantiska förekomster. i norduppland har få fynd i mittsvenska området. Rune Thörngren som var en duktig svampkännare Under Borgsjöveckan 28/8 – 3/9 2016 då vi är värdar i Sundsvallsgänget misstänkte att han funnit för europeiska Cortinariusdagarna (JEC) sker flesta anisspindling på kalkförande alnögång hösten 1977 utflykterna nära förläggningen i Borgsjö. Men en del vid Holmö i Tynderö socken, Medelpad. Men i övrigt utflykter kommer att gå till fina skogar neråt kusten samt finns inga noteringar om fynd av anisspindling i länet till kalkbarrskogar i Jämtland, främst längs europaväg Västernorrland. Fyndet i Hammerdal kan eventuellt 14 upp mot Bräcke, Brunflo och Östersund som hänga samman med en västlig, oceanisk utbredning. man lätt når på en timme med bekväma minibussar. Kalkbarrskogen vid Loke i Lockne socken som Magnus Bland andra skojida fynd som Magnus gjorde i inventerade hösten 2014 vore kanske värd besök där jämtländska kalkbarrskogar kan nämnas lilafotad bland annat raggtaggsvamp (Hydnellum mirabile) fingersvamp (Ramaria fennica) och doftmusseron hittades. Vårt jämtländska naturorakel Bengt Pettersson (Tricholoma dulciolens). Doftmusseronen med ska även guida till andra fina kalkbarrskogar med cirka tio kända svenska lokaler har sin ”typlokal” på intressanta spindlingar och Ramariaarter, lätt åtkomliga Lombäcksheden i Borgsjö socken där Herbert Kaufmann via autostradan E14 upp mot Bräcke, Brunflo och gjorde första insamlingen 22/8 1984. Ilkka Kytövuori Östersund. 118 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 119

Bränd tallhed. Foto: Hjördis Lundmark.

6980271 611766 terade området. Den ljusa och lättgångna sandtallskogen Långsjöån Norr inbjöd gruppen till att snabbt sprida ut sig och kamma av området med pigga blickar. I kanten av nipan beundrades 74 i Sörgraninge de flerhundraåriga tallarna. Svamparna stod väl inte som Mångfaldspark spön i backen, men artlistan blev ändå ganska lång vid den intressanta eftersamlingen då vi summerade våra iaktagel- Ångermanland, Graninge socken, ser. Listan beskriver på ett bra sätt sammansättningen av sandtallskog, nipa mot bäck med svamparter på finare sandtallhedar i mittsvenska området örtrikare skog och innehåller många typiska arter för miljön. Bejublat berättades det om fynd av den sötdoftande goliatmusse- Ledare: Magnus Andersson ronen som inte tidigare var funnen här. Brydsamt beskå- Skrivare: Mattias Andersson dades Ewas fynd av ett gammalt exemplar av den i södra Datum: 9 september, 2014 Norrland ovanliga jättemusseronen, den blir vanligare på Långsjöån har här skurit sig ner i tjocka sandavlagringar. tallhedarna längre norrut. Gul taggsvamp växer mest i kalk- Tillsammans med en skogsbilväg avgränsar ån det inven- påverkade granskogar i mittsvenska området. Men här såg 120 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Gråticka, tallhedsart. Foto: Hjördis Lundmark.

vi denna färgarsvamp på en märklig växtplats: under en Cortinarius caperatus, rimskivling tallåga i sandtallskogen! Flera intressanta och rödlistade Cortinarius claricolor, vitkransad spindling, U, Monica vedsvampar hittades också, trots att här bara fanns ett fåtal S, vid stående tall och vid tallåga, foto Monica s fallna träd (lågor). Skogslandskapet här i trakten har behållit Cortinarius gentilis, gulbandad spindling en stor andel barrnaturskog, delvis tack vare det kuperade Cortinarius leucophanes, gräddspindling, landskapet med branter, nipor och höga höjder. Därifrån har U, sandig tallhed, Eva S de sällsynta vedsvamparna kunnat sprida sig ut och beblan- Cortinarius limonius, eldspindling da sig med restpopulationer i de mer påverkade skogarna. Cortinarius mucosus, hedspindling Magnus A Cortinarius pinophilus, U, Magnus A, Det Karl S Cortinarius quarciticus, kvartsspindling, U, Magnus A, Det Karl S Artlista Cortinarius sanguineus, blodspindling Albatrellus confluens, brödticka Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Albatrellus ovinus, fårticka Cortinarius traganus, bockspindling Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Cudonia circinans, mössmurkling Amanita muscaria, röd flugsvamp Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Amylocystis lapponica, lappticka Gomphidius roseus, rosenslemskivling Antrodia sinuosa, timmerticka Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling Antrodia xantha, citronticka Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Bankera fuligineoalba, talltaggsvamp Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Boletus pinophilus, rödbrun stensopp Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, Karl-Henrik L Botryobasidium subcoronatum, kronflorskinn, Karl-Henrik L Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp, Bulbillomyces farinosus, vitgryn, Karl-Henrik L (KHL) U, Claes-Göran M Byssoporia terrestris, jordporing Hydnellum geogenium, gul taggsvamp Ceraceomyces eludens, Karl-Henrik L (KHL) Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp, U, Magnus A Chaetodermella luna, vitplätt, U, PEMU Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling Chlorophyllum olivieri, rodnande fjällskivling, U, sandig Hyphodontia pallidula, glitterskinn, nipa med gran och tall, Magnus A, Det Michael K U, gran, Karl-Henrik L (KHL) Coltricia perennis, skinnticka Junghuhnia luteoalba, gulporing, U, Per-Erik M Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Kneiffiella alutacea (= Hyphodontia alutacea), 120 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 121

sämskknotterskinn, Karl-Henrik L Laccaria laccata, laxskivling Rödlistade arter Lactarius deterrimus, blodriska Bankera fuligineoalba, talltaggsvamp, NT Lactarius mammosus, mörk kokosriska Chaetodermella luna, vitplätt, NT Lactarius musteus, tallriska, U, Lars-Göran H Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT Lactarius repraesentaneus, gulriska Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT Lactarius rufus, pepparriska Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, NT Lactarius uvidus, lilariska Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, NT Lactarius vietus, gråriska Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp, NT Leccinum versipelle, tegelsopp Stereopsis vitellina, spadskinn, VU Leccinum vulpinum, rävsopp Tricholoma colossus, jättemusseron, VU Peniophorella pallida (=Hyphoderma Tricholoma matsutake, goliatmusseron, VU pallidum), farinskinn, Karl-Henrik L Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, U, björk, Magnus A, conf Michael K Phellinus nigrolimitatus, gränsticka Kommentar Phellinus pini, tallticka Hyphodontia pallidula är en grå, lite knottrig, tunn Phellinus viticola, vedticka skinnsvamp som är vanlig på barrved i hela Europa. JOT Phellodon tomentosus, trattaggsvamp Piloderma olivaceum, mörkt ullskinn, Karl-Henrik L (KHL) Tricholoma colossus. Ewa Svenssons fynd av jättemusson Piloderma sphaerosporum, Karl-Henrik L väckte uppmärksamhet. I sin och Gunnar Erikssons bok ”Se Resinicium furfuraceum, slingergrynna, blomman” ägnar akademiledamoten Kerstin Ekman en sida Karl-Henrik L (KHL) (s. 87) åt jättemusseronen och återger ett annat ögonblick Russula badia, pepparkremla av upptäckarglädje. Hon skriver: ” Anekdoten säger att den Russula consobrina, nässelkremla gamle botanisten (Elias Fries) på nyåret 1862 summerade Russula decolorans, tegelkremla sina barns framgångar under det gångna året: ” Mycket har Russula elaeodes (=clavipes), olivsillkremla jag att vara tacksam för. Sally är lyckligen gift med Mör- Russula paludosa, storkremla ner. Sanna har förlovat sig med Almén och Thore har blivit Russula vinosa, vinkremla adjunkt. Men hjälpe mig Gud, ta mig fan! Att Robert hittade Suillus luteus, smörsopp Colossus är ändå det bästa!” Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp, U, Eva G, conf Michael K Jättemusseronen blir vanligare längre norrut. Under myko- Stereopsis vitellina, spadskinn, Det Karl-Henrik L logiveckan hos Mats Karström och Sonja Kuoljok år 2011 Suillus bovinus, örsopp i Jokkmokk fann vi jättemusseronen på flera sandiga tall- Suillus variegatus, sandsopp hedar med gamla knotiga tallar. Trots livligt inventerande Stropharia hornemannii, stor kragskivling under snart 50 år så finns än idag bara en känd lokal för Trichia decipiens, gul ullklubba, U, granlåga, Karl-Erik L jättemusseron i Medelpad, nämligen Ilkka Kytövuoris fynd Tricholoma auratum, stor riddarmusseron under gamla tallar på Värsjöåsen i reservatet Jämtgavelns Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron vildmarker, se bild av den lycklige upphittaren i början av Tricholoma arvernense, kantmusseron, denna rapport! U, Eva G, conf Michael K Tricholoma colossus, jättemusseron, U, tallhed, Tubulicrinis subulatus är en skinnsvamp. År 2010 kom ett 6980271/611766, Ewa Svensson, (GB) italienskt praktverk med text om europeiska skinnsvam- Tricholoma fucatum, rökmusseron, par + fina bilder i serien Fungi Europaei: Corticiaceae” s.l.” Claes-Göran M, Det Michael K Karl-Henrik Larsson har skrivit förordet. Där anges att T.s. Tricholoma matsutake, goliatmusseron är vanlig på barrved i Europa och bilden visar en ockragul, Tricholomopsis decora, stubbmusseron småluddig svamp. Om man vill fördjupa sig i skinnsvampar Tubaria confragosa, ringskräling, U, Claes-Göran M så kan man beställa italienska praktverket från maxcandus- Tubulicrinis accedens, lyktnålskinn, Karl-Henrik L (KHL) [email protected] Ett krux är att skinnsvampar nästan alltid kräver Tubulicrinis borealis, skogsnålskinn, Karl-Henrik L (KHL) mikroskopering för att man ska identifiera arten. En del Tubulicrinis subulatus, tall, Karl-Henrik L (KHL) arter kan man dock bestämma i fält till exempel ribbgrynna Xylodon asperus, strävt knotterskinn, Karl-Henrik L (KHL) (Phebia radiata). 122 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Fagergröppa, Peniophora laurentii pryder lövved i snösmältningen i Timrås lövlundar. Foto: Håkan Sundin.

Gunilla och Karl-Henrik samlade fascinerande skinnsvampar Med oss under mykologiveckan var Gunilla Hederås och Karl-Henrik Larsson som är duktiga på att känna igen skinnsvampar. Gunilla rör sig mest hemma i skånska ädellövskogar men deltar ofta i mykologiveckor och lär oss andra om skinnsvampar. Hon har även varit styrelseledamot i SMF under många år. Karl-Henrik är professor vid Naturhistoriska museet vid Oslo universitet och elev till John Eriksson, den store pionjären vad gäller forskning om skinnsvampar.

Karl Henrik är numera den främste kännaren av skinn­ vetenskapen som 1984 beskrevs som Amylocorticium svampar i Europa. Han var med även vid mykologi­ peduculatum (skaftjodskinn) och fyndet är typkollekt. veckan i Ramsele, västra Ångermanland 2002 där han Karl-Henrik har även hjälpt vedsvampsforskare vid och Åke Strid samlade skinnsvampar. Elisabeth Wedins Mittuniversitet att bestämma ur naturvårdssynpunkt utmärkta rapport med artlistor från Ramseleveckan intressanta skinnsvampar på ved i brända skogar. 2002 innehåller även artikel av Karl Henrik: ”Något om ovanliga skinnsvampar i Ramsele med omnejd”. Skinnsvamparna har stor ekologisk betydelse både som Mest intressanta skinnsvampen under Ramseleveckan nedbrytare av förna och död ved och, mindre känt, som var Xenasma rimiculosum som samlades på en grov viktiga mykorrhizapartners med skogsträden. Därför omkullfallen sälg i frodig kalkgranskog vid Stor­djup­ finns det stort värde i att kunniga forskare som Karl- dalen, ny för landet. I gammelskogen på Rågsvedje­ Henrik är med och lär oss mer om skinnsvamparna. Lena berget togs fjunskinn (Suillosporium cystidiatum) Högberg och Veronica Jägbrant vid Skogsstyrelsen i som bara har ett ytterligare fynd i landet nämligen Västernorrland är ofta ute och inventerar naturvärden på stängselstolpe i Småland där John Eriksson fann i skogen. De deltog under en dag i mykologiveckan den 1959. I det lilla fina reservatet Vallsjöskogen i för att exkurera med Karl Henrik och lära sig mer om Dorotea socken har Karl-Henrik funnit Hyphoderma skinnsvampar. Många skinnsvampar är genom sitt stora involutum, enda kända lokalen i landet. En annan skinn­ artantal fina indikatorer på skyddsvärd natur men är ännu svampsspecialist Kurt Hjortstam samlade skinnsvampar inte lika kända bland naturvårdare som gammelskogens 1970 dels i domänreservatet Åkerbränna i Junsele tickor. Rynkskinn (Phlebia centrifuga) och taigaskinn socken dels i Oringsjö gammelskog i Ramsele socken. (Laurilia sulcata) är dock två skinnsvampar som I Oringsjöskogen fann Hjortstam en ny skinnsvamp för naturintenterare brukar lära sig känna igen. 122 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 123

Rynkskinn, Phlebia centrifuga, fotograferad av Thomas Læssøe i Mjällådalen.

Här i mittsvenska området väcktes intresset för skinn­ en vackert färgad skinnsvamp som samlades i det lilla svampar i början av 1970-talet genom kontakten med fina urskogsreservatet Björntjärn i Haverö socken. Åke Strid som först forskade i Umeå men sedan fick en Fyndet visade sig vara ny art för vetenskapen och tjänst på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Åke beskrevs senare som Phlebia ryvardenii, auroraskinn, hade disputerat på en avhandling om vedsvampar i till Leif Ryvardens ära. Den har en lysande orange kant. gråalskogar i mellersta Skandinavien. Åke lärde oss Nästan ännu tjusigare var den mörkt vinröda-violetta Stereum-arterna, ribbgynna, piggplät och alla de andra skinnsvamp med orange kant som skogsinventeraren lätt igenkända arterna + att han lärde oss tickor. Magnus Johansson samlade ungefär samtidigt på lövved i SCA-reservatet Lungsjöskogen i Hällesjö socken Många kollekter av de vanligaste arterna hamnade i i östra Jämtland. Denna skönhet heter praktvaxskinn, riksmuseets herbarium (S). Vi skaffade även dåtidens Phlebia coccineofulva och har än idag bara några få standardverk om skinn­svampar som professor John kända nordiska lokaler. Eriksson i Göteborg och hans forskarstab gav ut i 8 volymer 1972-1988: ”The Corticiaceae of North Europé”. Våren 1999 ledde Åke Strid en lärorik SMF-kurs om Göteborg var då värdsmetropol för forskningen om skinnsvampar i Åkersberga utanför Stockholm. Vi fick ett skinnsvampar! kompendium med beskrivningar och detaljteckningar av ett hundratal skinnsvamapar, utvalda enligt År 1986 ordnade vi en Borgsjövecka om just tickor med principen ”de vanligaste och lättast identifierbara”. norrmannen Leif Ryvarden som ledare då vi besökte Tyngdpunkten låg på de stora och vanliga skinnen som många av de sista gammelskogarna i gränstrakterna man kan känna igen makroskopiskt ute i fält eller med Medelpad-Jämtland. Flera av de skogar vi besökte och en viss mikroskopisk kontroll. Kurstiden delades mellan inventerade har nu blivit biotopskydd eller reservat. makroskopiska studier och mikroskopering. Ryvarden lärde oss även gammelskogarnas skinn­ svampar. En artikel publicerades i tidskriften Jord­ Kul var att få se den tjusigt knallblå Terana caerulea stjärnan om fynden av tickor och alla fynddata fördes in i som tillhör de stora rariteterna bland skinnsvampar. SMF:s riksdata som senare införlivats i Artportalen. Skinnsvamparna utför viktiga ekosystemtjänster åt oss människor dels som nedbrytare av ved dels som Bland fynd av färgstarka och sällsynta skinnsvampar viktiga partners till skogsträden. De är värda mer under äventyren med Leif Ryvarden år 1986 kan nämnas uppmärksamhet. 124 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Lundfjällskivling, Lepiota subalba håller till på alnökalken. Foto: Thomas Læssøe.

6266630 6928857 Våra tre vänner från Slovakien, Ivona, Vaclav och Viktor blev förtjusta i de mossiga, fårbetade torrängarna på kalk- Långharsholmen, klipporna mitt uppe på ön. Vaclav sade att fårbetade ängar i 23 Naturreservat, Natura Slovakien hade fler fina ängssvampar än ängar som betades av kor och hästar. Mykologiskt intressant på Långharshol- 2000 men är även den gamla, grova gråalskogen på kalkklippor Medelpad, Alnö socken, kobetad som visade sig hysa sällsynta svampar. havsstrandäng,­ gammal kalkrik Vädret hade varit torrt och varmt veckorna före myko- gråalskog, fårbetad kalk­torräng logiveckan. Regnskurar hade dock fallit lokalt över bland annat Hörningsholm, Långharsholmen och delar av Tyn- Ledare: John Granbo derölandet. Mer heltäckande sakta strilande regn föll natten Skrivare: Mats Karlsson och NilsOtto Nilsson, mot tisdag och fram till tisdag kväll. Nätterna var varma med Thomas Læssøe, Jan-Olof Tedebrand cirka 15 grader. När vi besökte ”John Granbos ängar” vid Datum: 10 september 2014 Hörningsholm föll ett ljummet regn och marken ångade av Deltagare: Ingemar Herber, Margareta Herber, fuktighet. Värmen och fukten hade börjat locka fram en del Lello Hund, Thomas Læssøe, Viktor fingersvampar, rödskivlingar och vaxskivlingar. Kucera, Ivona Kautmann, Vaclav Utflyktsgruppen kröp omkring och pillrade fram den Kautmann, Mikael Jeppson, Mats ena rariteten efter den andra på Långsharsholmens kalk- Karlsson, Staffan Kyrk, Anne Molia, torrängar och i angränsande kalkrika gråalskog. Under en Jan Nilsson, Nils-Otto Nilsson, Kill svamptopp när fruktkropparna utvecklats maximalt bör Persson. här finnas många fler sällsynta ängssvampar än de vi fann under vårt korta besök. Vi lunchade på kalkklipporna vid John Granbo körde oss i omgångar med båt från Stornäsets öns högsta punkt innan gänget dök ner igen i vegetationen brygga ut till Långharsholmens grunda, kobetade stränder. på jakt efter intressanta svampar. Thomas kröp med sin 124 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 125

trädgårdskratta in i hallonsnår och kom ut med en ny art för Clavaria tenuipes, Ivona K, Vaclav K Sverige: Pseudobaeospora paulochroma, se bild. Clavulinopsis fusiformis, U, in grass, Ivona Här kan även den växt- och geologiintresserad finna sitt K, mikrosk. Ivona K, Vaclav K lystmäte. På Långharsholmen förekommer ett stort antal Clavulinopsis laeticolor, U, Ivona K, unika och intressanta vulkaniska bergarter med en där till mikrosk. + belägg Ivona K, Vaclav K hörande spännande flora. Långharsholmen med sina kalk- Clavulinopsis luteoalba, aprikosfingersvamp, U, torrängar, kalkrika lövskog och havsstrandängar är väsens- Ivona K, mikrosk. + belägg Ivona K, Vaclav K skild från den norrländska naturen och påminner istället om Clavulinopsis microspora, broskfingersvamp, Thomas L en annan och sydligare ö nämligen Ölands natur! Reservatet Clavulinopsis umbrinella, Ivona K, Vaclav K är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt Clitocybe rivulosa, gifttrattskivling habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirek- Clitopilus scyphoides, dvärgmjölskivling, U, tivet. Detaljerad information om Långharsholmen med fina fårbetad äng på kalkberg, Nils Otto N bilder finns på Länsstyrelsen i Västernorrlands hemsida: Coprinellus disseminatus, stubbläcksvamp www.lansstyrelsen.se/vasternorrland , länkarna ”djur och Coprobra granulata, orange dyngskål, kodynga natur”, ”skyddad natur”, ”naturreservat”. Crepidotus subverrucisporus, Populus eller Salix, Thomas L, mikrosk. + foto Thomas L Dermoloma pseudocuneifolium, sammetsmusseron, Artlista U, deep in grass Thomas L, mikrosk. Thomas L Bjerkandera adusta, sälg Echinoderma jacobi, piggfjällskivling, U, kalkrik, Botryobasidium isabellinum (=Botryohypochnus mulljord i al-lövskog, Nils Otto N, conf Michael K isabellinus), Thomas L Echinoderma jacobi, U, Staffan K, Det Henning K Bovista aestivalis, mångformig äggsvamp, Mikael J Elaphomyces asperulus, ljusbrun Calycina (=Hymenoschyphus) herbarum, hjorttryffel,Lello Hund + Anne M stjälkskål, Thomas L Elaphomyces muricatus, marmorerad Calyptella capula, nässelkuping, Thomas L hjorttryffel,Lello Hund + Anne M Cheilymenia granulata var. granulata, kodynga Entoloma tjallingiorum var. alnetorum, U, 6929731 / Cheilymenia vitellina (=oligotricha) 1586060, rik och relativt fuktig skog med gråal, björk, sälg, Chlorociboria aeruginascens, grönskål, Thomas L Anne M, Det Thomas L + mikrosk.Thomas L, foto Thomas L Clavaria falcata, opalfingersvamp, Ivona K, Vaclav K Entoloma incanum, grönnopping, U, Clavaria fragilis (=vermicularis), gräsmark, kalk, Jan N, Det Kill P maskfingersvamp, Ivona K, Vaclav K Entoloma mougeotii var. mougeotii, gråblå nopping

Sommarutflykt med botanister till Långharsholmen Redan 1893 undersöktes Långharsholmens flora av botanisten A. Y. Grevillius. De arter han nämner finns fortfarande kvar med några få undantag.

Den 30 maj 2015 hade Medelpads Botaniska Förening intensivt blå grupperna med utflykt till Långharsholmen. Kärrviolen blommade rosettjungfrulinet indikerade rikligt i alsumpskogen och ute på strandängarna var kalkgångarna drog fram där även klapperstarr och pors växte rikligt liksom medan styvmorsvioler vanlig hundstarr. Vi kom in i allundarna med bland visade surare berg. annat gullpudra, skogsnarv och smånunneört. Stigen Håkan Lindström fann ledde till de fint fårbetade, mossiga betesängarna fjolårsexemplar av på hällmarker mitt uppe på ön där blomningen av ängsgentiana. Backruta olika örter var intensiv efter rikliga majregn. Mängder växte lite varstans, av jordreva, sanddraba och vårfingerört lyste upp sandviolerna blommade markerna, här fanns även blåsippa, kummin, nagelört, rikligt, ängsvioler desmeknopp och backskärvfrö. Grupper med små noterades även. Vi gula sandmaskrosor (Erythrosperma) lyste överallt på följde stig genom allundarna de magra, mossiga kalkhällarna. Backlöken från sydost med grova gråalar tillbaka ner till fint betade mötte här fjälltimotejen från de nordliga fjällen. De strandklippor. 126 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Entoloma sericellum, bleknopping, U, gräsmark, Kill P Flammula alnicola (=Pholiota alnicola), gul flamskivling, alved Flamulaster limulatus var. limulatus, vårtskräling, U, lövved, alsumpskog, Nils Otto N Fomitopsis pinicola, klibbticka, björk, gråal Galerina triscopa, spetshätting Geoglossum cookeianum, plattad jordtunga, Viktor K Henningsomyces candidus, vitpipa, Thomas L Hygrocybe acutoconica, spetsvaxskivling, U, gräsmark, kalk, Anne M, Det Kill P Pseudobaeospora paulochroma, mikroskoperad och fotograferad av Thomas Læssøe. Hygrocybe conica, toppvaxskivling Hygrocybe mucronella, bitter vaxskivling Reticularia lycoperdon, sotägg, på barken av döda alar Hygrocybe nitrata, lutvaxkskivling, U, Jan N, conf Michael K Rickenella swartzii (= R. setipes), blåfotsnavling Hygrocybe phaococcinea, mörk Rugosomyces carneus, rosenmusseron blodvaxskivling, Ivona K, Vaclav K Russula alnetorum, alkremla, U, betad Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling, Ivona K alsumpskog, Nils Otto N Hygrocybe reidii, honungsvaxskivling, Ivona K, Vaclav K Sarcomyxa serotina, grönmussling, alved, U, Ingemar H Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Scopuloides rimosa, Thomas L Hymenochaete cinnamomea, kanelskinn, U, Scytinostroma portentosum, Thomas L, foto TL lövved, Thomas L + foto och mikrosk. Sphaerobolus stellatus, slungboll, på drivved Hypocrea pulvinata, tickdyna Stereum hirsutum, borstskinn Inocybe calospora, taggsporig tråding, U, rich soil, Stereum rugosum, rynkskinn Populus,Salix, leg-Det-foto-mikrosk., Thomas L, TL-14224 Stypella grilletii, Thomas L Inonotus obliquus, sprängticka, björk Stropharia cyanea (=coerulea), blågrön Inocybe rimosa, topptråding kragskivling, Thomas L Inonotus radiatus (=Mensularia radiata), alticka Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling, Thomas L Lactarius obscuratus, alriska, U, alsumpskog, Nils Otto N Trametes hirsuta, borstticka, gråal Lepiota cristata, syrlig fjällskivling Trichoglossum hirsutum, hårig jordtunga, Lepiota pseudolilacea, rosenfotad fjällskivling, rik alskog U, fårbetad äng, Viktor K Lepiota subalba, lundfjällskivling, U, rich Tubaria furfuracea, toffelskräling mixed alnus-betula etc, Anne M-Thomas L, mikroskperad och fotograferad TLAE Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp, alskog Rödlistade arter Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp, alskog Dermoloma pseudocuneifolium, sammetsmusseron, VU Marasmius rotula, hjulbrosking Echinoderma jacobi, piggfjällskivling, EN Melanophyllum haematospermum, granatskivling, U, mull­ Lepiota pseudolilacea, rosenfotad fjällskivling, VU rik, kalkrik alskog, Nils Otto N, Thomas L, conf Michael K Mycena galericulata, rynkhätta Mycena haematopus, blodhätta Kommentar Mycena polygramma, silverhätta Bovista aestivalis var spännande fynd. Thomas Læssøe Ossicaulis lignatilis, vedtrattskivling, U, björk Mats K anger att fruktkropparna var ”kämpestore”, växte i tät Ru- Panaeolus foenisecii, slåtterbroking, Thomas L bus-vegetation och inte på torrängen så växtplatsen stäm- Paxillus filamentosus, alpluggskivling mer inte riktigt med artens normala hemvist. Bovista aes- Phellinus igniarius, eldticka tivalis ingår troligen i ett delvis outrett komplex av arter. Phlebia tremulosa (=Merulius tremellosus), Mikael Jeppson skriver i SMT 2009/3 om ”Små röksvampar dallergröppa, mossig allåga, U, Ingemar H i torra kalkmarker”. Han presenterar 7 små, runda till päron- Pleurotus dryinus, ringmussling formade röksvampar inom släktena Bovisa och Lycoperdon Pleuroturs pulmonarius, blek ostronmussling, alved som håller till i torra gräsmarker på kalk bland annat Bovista Pluteus plautus, rynkskölding, Thomas L aestivalis, mångformig äggsvamp. Jeppsons artikel i SMT Polyporus ciliatus, sommarticka, gråal innehåller bilder av B. aestivalis och B. limosa. Bland tidi- Pseudobaeospora paulochroma, Thomas L + foto gare fynd i Medelpad av ”småröksvampar” på torrbackar Ramariopsis luteoochracea, Thomas L kan nämnas: 126 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 127 128 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Entoloma incanum, grönnopping var vanlig på Långharsholmens kalkängar. Foto: Kill Persson.

Ängarnas Entolomor – mycket intressanta ur naturvårdssynpunkt!

Anna Molias fynd av Entoloma tjallingiorum var. alnetorum i kalkalskogen på Långharsholmen var intressant. Under de femton Borgsjöveckorna 1982-2010 gjordes många spännande fynd av arter inom Entoloma på gamla ängar. Under Borgsjöveckan 1985 hade vi besök av holländske Entolomakännaren Machiel Noordeloos.

Det blev en svamptopp i slutet av augusti 1985 och för Sverige. Machiel fann även intessanta entolomor inte mindre än 48 arter av rödskivlingar inom släktet vid besök 1986 tillsammans med en grupp danska Entoloma noterades i hackslåttmarker i Medelpad mykologer. Vid Borgsjöveckan 1993 överlämnade och på brunkullaängar i Jämtland. Tio arter var nya Machiel en tjock bok till mykogänget om ”Entoloma 128 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 129

s.l.” (utkom 1988) med dedikation på försättsbladet: ” svenska mykologiveckan i Härjedalsfjällen samlades For my friends of the Mycological Society of Sundsvall flera nya Entolomor för Sverige bland annatEntoloma with best wishes for the future and many successful huijsmanii på betad ängsmark vid Hamrafjället och Myckological Meetings at Borgsjö”. Den pampiga Entoloma olidum i betad björkskog vid byn Flon nära boken var en sammanställning över Europas kända Bruksvallarna. Entolomaarter utifrån kollekter insamlade 1975-1992. Boken innehöll nycklar, beskrivningar och illustrationer Entoloma ianthinum på brunkullaäng av 246 accepterade taxa. Estländaren Vello Liiv hade Borgsjöveckan 1997 handlade om släktena Lactarius målat tjusiga akvareller av 88 arter i boken och som (riskor) och Hebeloma (fränskivlingar) med Annemieke underlättar identifieringen av arterna. År 2004 utkom Verbeken och Jan Vesterholt som ledare. Leif Andersson Noordeloos med ett supplement som innehöll många och Rolf-Göran Carlsson åkte med en grupp mot fotografier av de ofta färggranna rödskivlingarna. Östersund. Vid en gammal brunkullaäng i byn Änge i Lockne socken samlade de Entoloma ianthinum som Trollrödskivling och Mauri Korhonens då var ny för Norden och även är sällsynt ute i Europa. rödskivling Enligt Funga Nordica (2012) är Lockneängen fortfarande Fynden under Entolomaveckan i Borgsjö 1985 beskrivs enda kända svenska fyndet. Den har lila hatt och rosa fot utförligt med karaktärer, angivande av belägg, och doftar mjöl. Entoloma ianthinum är så speciell till lokaluppgifter, bilder av en del arter mm i artikel av utseendet att den inte kan vara förbisedd. Växtplatsen, Håkan Lindström, Johan Nitare och Jan-Olof Tedebrand en gammal brunkullaäng, är även unik. Allt detta om ”Ängens svampar” i tidskriften Jordstjärnan motiverar att arten förs upp som kandidat till nästa 1992/2. Året efter åkte vi ett gäng från Sundsvalls Myko rödlista. på nordiskt möte i Finland. Vi fick signaler hemifrån Medelpad om en svamptopp och tog med oss Machiel Entoloma violaceozonatum i gräsmatta på och en grupp danska mykologer på färjan från Vasa i jämtkalken Finland till Sundsvall. Under rundturen några dagar så Gruppen åkte även in till Östersund för att kurera fann Machiel en okänd Entoloma vid ängen på Julåsen en kompis vid sjukhuset. I kalkrik gräsmatta i i Borgsjö. Han döpte arten till Entoloma lidbergii efter centrala Östersund fann Jan Vesterholt Entoloma konstnären och botanisten Rolf Lidberg. Vi har kallat violaceozonatum som enligt Funga Nordica bara är den ”trollrödskivling” på svenska. I ”Entoloma s.l. funnen i Danmark och Estland. Den är beskriven av supplemento” (2004) skriver Machiel om Entoloma estländaren Vello Liiv och Machiel Noordeloos, akvarell lidbergii på sidorna 1025–1028. Han beskriver i av ”violettgezonter Zärtling” finns i Erhard Ludwigs supplementet även Entoloma korhonenii som hittils bara Pilzkompendium band 2 sidan 131. verkar ha en känd svensk lokal på gammal ängsmark i Borgsjö, Medelpad. Entoloma venosum på Lombäcksheden Även bland de många Entolomaarterna i löv- och Judiths rödskivling i Granboda barrskogar finns intressanta fynd i mittsvenska området. Under Borgsjöveckan 1993 så fann vi och Machiel en Under en Borgsjövecka vandrade Machiel Noordeloos stor Entoloma som var blågrön nertill på foten vid över Lombäcksheden tillsammans med Mauri Korhonen gårdstunet hos Axel och Judith Jonsson i Granboda by, och Roy Watling. Machiel samlade då Entoloma Borgsjö socken. Upphetsningen var stor, något sådant venosum på tallheden. Enligt Funga Nordica är det hade vi och Machiel inte förut skådat. Regionala TV- fortfarande enda kända nordiska fyndet av denna art. programmet intervjuade gamla glada Judith som på Erhard Ludwig har målat vacker akvarell av Entoloma frågan om vad svampen borde heta glatt svarade: ”Den venosum i Pilzkompendium band 2, sidan 106. ska heta Entoloma judithae”! Machiel beskriver fyndet i Entolomaboken 2004 som ”Entoloma araneosum f. Norska mykologer studerar Entoloma robustum” och skriver bland annat: ”So far only known De sällsynta entolomor som bara är funna på gammal from the type locality i Sweden. When this collection ängsmark och inte i kalkmyrar, lundar eller vägkanter har was made, at first sight it appeared to be a new species mycket stort naturvärde och förtjänar uppmärksammas with its very robust habit and bluegreen tomentum at mycket mer än hittils. Norska mykologer, bland annat the base of the stipe, and it was provisionally named Tor Erik Brandrud och John Bjarne Jordal, har nu inlett Entoloma judithae, after the old woman who owned en spännande treårig studie av rödskivlingar på gamla the farmland. However, the microscopy appeared to be ängsmarker. Det blir självklart en del ändringar i arterna completely identical with typical araenosum.” Under utifrån modern DNA-teknik. 130 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Forts. från sid. 126. angiven från södra Sverige och är ytterligare ett bevis för de Bovista furfuracea (= pusilla), sandäggsvamp höga naturvärdena i alnökalkens gråalskogar. Alnö sn, Röde, 1976 Rolf Lidberg det Kers Alnö sn, torrbacke vid Ås, 7/10 1976 Dermoloma pseudocuneifolium är liten, gråbrun, mjöl- Rolf Lidberg det Kers (S) doftande och en av Sveriges mest sällsynta ängssvampar Hässjö sn, Söråker, torräng på alnögång, som söderut även noterats i rik ädellövskog. Mindre än 50 Lars-Åke Gustafsson (S) fynd är kända i landet. Sammetsmusseronen står som VU Bovista limosa, dvärgäggsvamp (sårbar) i svenska rödlistan. Hoten är igenväxning och göds- Alnö sn, Hörningsholm, i mossa på ling av ängarna. Johan Nitare, Håkan Lindström och Jan- kalksten, 10/10 1976, Kers (S) Olof Tedebrand sammanfattade 1980-talets fynd av ängs- Bovista tomentosa, kopparäggsvamp svampar i Medelpad och Jämtland i Jordstjärnan 1992/2. Alnö sn, torrbacke vid Ås, 23/9 1977, Där nämner vi ett fynd av sammetsmusseron, nämligen på Rolf Lidberg, det Kers (S) fäbodängen Granbodåsen i Borgsjö socken där dansken Attmar sn, Lucksta, gårdstun vid hembygdsgården, Erik Rald samlade en kollekt som han deponerade i her- 7/10 1975, Siw Muskos, det Kers (S) bariet i Köpenhamn (C). Mikael Jeppson skrev artikel om Borgsjö sn, Granbodåsen, fäbodäng, 25/8 det intressanta släktet sammetsmusseroner i Jordstjärnan 1985, LE Kers-Roland Carlsson (S) 1997/2. Fyndet på Långharsholmens fårbetade kalktorräng- Lycoperdon ericaeum, hedröksvamp ar visar på områdets höga naturvärden. Borgsjö sn, Parteboda, i sand, 21/9 1980, Siw Muskos, det F.E. Eckblad (SM 407) JOT Echinoderma jacobi var sensationellt fynd. Piggfjällskiv- ling är en liten, vackert brunfjällig svamp, rödlistad i Clavaria falcata finns i bild och text hos Ryman-Holmåsen EN (starkt hotad), första svenska fyndet gjordes 1978 på s. 120 (som C.acuta). Kinnekulle, idag finns cirka 10 kända fynd i landet, flest fynd från kalkrik ädellövskog i Skåne och Västergötland. Clavaria fragilis. Ivona pratade om ”C. fragilis group” alltså Fyndet innebär att piggfjällskivling nu tar ett rejält skutt ett komplex av ännu outredda arter. Hon forskar om just norrut från sin tidigare nordligaste lokal i Västergötland. fingersvampar på gamla ängsmarker. Micke och Micke (M1 och M2) utnämnde givetvis pigg- fjällskivling till dagens fynd! Thomas Læssøe anger i mail Clavaria tenuipes verkar vara ny fingersvamp för boreal 3/7 2015:” Den växte i en liten kalkrik lövskog nedanför zon (Norrland). Den anges i Ekologisk Katalog bara från den betade delen av lokalen”. sydöstra Sverige. Funga Nordica anger att arten är sällsynt på rik mark i tempererad och hemiboreal zon. Arten är en Skogsstyrelsens och Johan Nitares prisbelönade praktverk del av ”falcata-komplexet”. om ”Signalarter-indikatorer på skyddsvärd skog” har fle- ra uppslag med små sällsynta fjällskivlingar bland annat Clavulinopsis microspora och Ramariopsis luteoochra- fin bild avEchinoderma jacobi. Det handlar om små fjäll- cea finns på lapp som JOT fick av Thomas efter besöket på skivlingar som är vanligare neråt södra Europa och Med- Långharsholmen. C. microspora finns i danska Mycokey elhavsområdet. I vårt land verkar Öland och Gotland vara med två bilder av Jens H Petersen men få uppgifter i övrigt hemort för många av arterna, liksom kalkbergen i Väster- om arten. Thomas Læssøe anger i mail 3/7 2015: ” Clavuli- götland, Norduppland. Men vissa arter skuttar iväg upp nopsis microspora anges i Species fungorum vara synonym till alnökalkens allundar och ängar i Medelpad till exem- till C. rufipes. Ibai har den som en Ramariopsis”. pel Lepiota griseovirens (grågrön fjällskivling), L. subalba (lundfjällskivling), Echinoderma pseudoasperula (liten Clitopilus scyphoides växte rikligt i de mossiga gräsmar- spärrfjällskivling), E. jacobi (piggfjällskivling) , Melanop- kerna på kalkberget. hyllum echinatum (granatfjällskivling), M. eyrei (grönspo- rig fjällskivling). Crepidotus subverrucisporus anges i Funga Nordica (2012) vara en mussling som först är vit och sedan torkar Entoloma tjallingiorum var. alnetorum har gråaktiga fär- in och blir gul-orange, skivorna är först vita och blir sedan ger på hatt och fot, finns inte i Funga Nordica och inte heller brunaktiga. i Ekologisk Katalog. Anne Molias fynd innebar alltså första fyndet i Sverige. Machiel Noordeloos skriver i holländska Den växer mest på lövved ”especially on calcareous locla- tidskriften Persoonia volym 32, 2014 att E. alnetorum efter lities”. Arten anges som sällsynt från temperad till boreal morfologiska (utseendet) och fylogenetiska (DNA) studier zon, verkar dåligt känd, är i Ekologisk Katalog (1998) bara bör reduceras till en variant av E. tjallingiorum (tvåfärgs- 130 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 131

nopping). Erhard Ludwig skriver i Pilzkompendium Lepiota pseudolilacea är en ”Ölandsart” som nu dyker (2001) om E.a.: ” Mycket sällsynt på murken alved. Hit- upp i svart mulljord i gamla gråalskogen på kalksten ute tils bara funnen på två lokaler i Frankrike och Österrike”. på Långharsholmen! Den är uppförd som VU (sårbar) på Thomas Læssøe anger i mail 3/7 2015: ” Vi ska helt klart svenska rödlistan. Liksom många andra små fjällskivlingar följa DNA-resultaten så det blir ingen ny art för Sverige är den starkt giftig. men väl en variant av E. tjallingiorum”. Lepiota subalba noterades på 4–5 olika ställen i de rika Entoloma incanum noterades på fyra olika ställen i de allundarna. Lundfjällskivling är tidigare funnen på alnö- fårbetade torrängarna på kalkklipporna. Grönnopping kalkstenen vid byn Pottäng i samma område där grönspo- är tidigare bara funnen i Medelpad i en gammal ängs- rig fjällskivling (Melanophyllum eyrei) insamlats. Foto mark vid Ås brygga på Alnön där Håkan Lindström och Thomas L. Johan Nitare samlade den anno 1985. Till samma får- betade ängsmark hade sundsvallsmykologerna utflykt Pseudobaeospora paulochroma. Ny art för Sverige. Tho- på 1970-talet då Rolf Lidberg samlade jordtungorna mas L skriver i mail 3/7 2015: ” Slægten Pseudobaespora er Geoglossum starbaeckii och Geoglossum vleugelianum nærmest eksploderet de seneste år fra kun at indeholde P. som Uppsalamykologen John Axel Nannfeldst satte pilodii og et par sydamerikanske taxa til nu at indeholde namn på. Håkan Lindström och Rolf Lidberg fann på over 30 arter, hvoraf rigtig mange er beskrevet på basis af europæisk materiale. samma äng sumpgentiana (Gentiana uliginosa) den 7 oktober 1976. Håkan följde populationen några år men På Långharsholmen (lokal 23) fandt jeg i et lille Rubus konstaterade på 1980-talet att sumpgentianan försvunnit idaeus krat i kanten af det fine overdrev øverst på øen et från Alnön och från Medelpad när fårbetet upphört på større mycelium med mange hvide frugtlegemer af en den havsnära kalkängen och granar tagit över. Den förre . Jeg smagte straks på den, da en af de landskapsbotanisten läroverksadjunkten Erik Collin- Pseudobaeospora hvide arter, P. calcarea er beskrevet som værende hot som der fann sumpgentianan vid Alvik på Alnön år 1898 och en Russula. Den var dog mild og så er der fire arter tilbage: deponerade belägg i flera herbarier. Idag år 2015 finns P. albidula, P. bavariae, P. paulochroma og P. terrayi. rid- och travhästar på nästan varje bondgård på norra Sidstnævnte har cheilocystider og reagerer gulgrønt med Alnön vilket skapar en bra grund för framtida, riktade KOH og det gjorde materialet ikke. Pseudobaeospora al- insatser för att beta gamla gräsmarker. bidula er en meget lille sag med få lameller og her var der 20–24 hele lameller og 1(-3) små lameller ind i mellem. var dominant nedbrytare av grå- Fomitopsis pinicola De to sidstnævnte skilles bl.a. på farven af hyfestrengene alved. Vi såg den på fallna allågor men även på stående ved stokbasis, P. bavariae har orange strenge og desuden c. levande och döda gråalar. Klibbtickan är inte parasit utan 30 hele lameller; P. paulochroma har hvide og er beskrevet etablerar sig på döda delar av alveden hos levande träd med samme antal lameller som det svenske materiale. Den som sakta försvagas och lätt bryts av när höststormarna nye svensker kom altså til at hedde P. paulochroma. Den er ryter. beskrevet af Kees Bas fra Mols Bjerge, Djursland, Danmark og var indtil sidste år kun kendt fra holotypen. I 2014 gen- Henningsomyces candidus anges i Funga Nordica (2012) fandtes den i et forsøgsplot ca 20 km fra det oprindelige växa på fuktig, starkt murken lövved och i tempererad findested og altså også i Medelpad! Materialet er bevaret zon. Fyndet av vitpipa på Långharsholmen är första norr- på C med kollektionsnummeret TL-14222. länska fyndet! Tilbage i 1991 hvor vi afholdt en spændende Myce- Inocybe calospora anges i Funga Nordica växa i lövskog na-workshop i Medelpad fandt jeg P. celluloderma (TL- på fuktig mark och vara sällsynt i boreala regionen (norr 2361, K(M) 17683) på Getberget. Dette er en lille violet art. om Dalälven). Anita och Leif Stridvall + Stig Jacobsson Der i øvrigt ikke er opført som svensk på Dyntaxa. Fundet skrev artikel i SMF:s tidskrift Jordstjärnan 1989/2 om blev publiceret af Kees Bas i 2003 (Persoonia 18(2): 173). kända Inocybearter i Sverige. De anger där att I. calospora Arten er afbildet i MycoKey men baseret på en indsamling är känd norrut till Uppland. Under Borgsöveckan 1997 fra England.” besökte Stig parken vid Lögdö bruk i Timrå och fann där I. calospora. Ekologisk Katalog anger ekologin som Scopuloides rimosa är en gråaktig, resupinat och rätt vanlig ”mager mark” vilket inte stämmer med fyndmiljön i den skinnsvamp med lite taggartat hymenium som helst växer svarta mulljorden på kalksten vid Långharsholmen. på lövved till exempel gråal och björk. 132 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Veckbrosking. Akvarell av Siw Muskos.

622578 6938562 Lögdö bruk, Artlista Lögdö Bruk Amanita flavescens, orange kamskivling, 39 Herrgårdsparken (39) park med björk, Jan O, det Stig J, (GB) Hygrocybe laeta, broskvaxskivling, U, park, Jan N, conf Mikael J

622862 6937741 Lentinellus vulpinus, rynkmussling, björk, mikrosk. Monica S Masugnsgrundet Lycoperdon utriforme, skålröksvamp, U, park, Wenche EJ, conf Mikael J Medelpad, Hässjö socken, 40 Phaeolus schweinitzii, grovticka, gamla lärkträd herrgårdspark, gammal gråalskog, Phellinus pini, tallticka stränder längs Ljustorpsån, Polyporus ciliatus, sommarticka, U, Monica S Masugnsgrundet Russula fontqueri, gyllenkremla, U, park med björk, Lennart S Ledare: Inga-Lill Häggberg Russula parazurea, blågrön kremla, Datum: 10 september 2014 gräsmatta i park, U, Jan O, Det Stig J Deltagare: Wenche Eli Johansen, Gunilla Hederås, Jan-Erik Hederås, Inga-Lill Häggberg, Henning Knudsen, Michael Krikorev, Jan Nilsson, Jan Olsson, Monica Svensson, Lennart Söderberg m fl Utflyktsledaren Inga-Lill Häggberg rapporterade vid hemkomsten om god tillgång på fräscha svampar bland högörterna i den gamla grova gråalskogen. Deltagarna var begeistrade och Micke Krikorev ”hade gärna velat stanna kvar resten av dagen”. Elisabeth Nilsson har under som- maren 2015 gjort en fin stig för vandring i området och ett Lögdögäng har byggt broar. Här i gammal järnbruksmiljö på Lögdö herrgård intill den stilla flytande Ljustorpsån bodde de flesta deltagarna i mykologiveckan. Foto: Stefan Grundström. 132 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 133

Tvåluktspindling, Cortinarius diosmus i Åssjöskogen. Foto: Håkan Sundin. Alnökalken Mest fascinerande under vår vandring på Långharsholmen var de mossiga, fårbetade kalkklipporna på öns höjdpunkt. Men fynden visar även på kalksten nere i alskogen. Tomas Binette och Christer Wiklund i Sundsvalls Geologiska Sällskap har skrivit rapport om ”Alnöområdets geologi och mineralogi”. Nedanstående uppgifter är hämtade ur Christers och Tomas rapport.

”Nordöstra Alnön har en unik berggrund både vad Sedan början av 1800-talet har geologer besökt gäller åldern (cirka 580 miljoner år) och de alkalina och skrivit om Alnön och dess bergarter. Christer och karbonatitiska bergarter som finns där. Alkalina och Tomas skriver: ”Just nu pågår 2 dagsaktuella bergarter bildas av vulkaniska magmor som trängt upp undersökningar. Geologer från Uppsala Universitet från jordens inre. För femtio år sedan ansågs tanken och Luleå Tekniska Universitet har under tre år befängd att karbonater kunde bildas ur vulkanisk undersökt processerna bakom bildningen av Alnöns magma. Men upptäckten av en vulkan i Afrika, Oldoinyo unika bergarter och genom 2-d och 3-d modellering Lengai, som spydde ut karbonatlava bevisade att kommit fram till att området under den alkalina karbonater kan ha ett magmatiskt ursprung. delen av Alnön faktiskt rymmer en caldera och funnit en magmakammare på 3-4 km djup som har försett Alnömassivet är ett av bara tiotalet kända karbo­natiska Alnöområdets dåtida jordyta med vulkaniska magmor ringkomplex i världen och det största. Alla intru­sions­ och lavaflöden. Till sommaren 2015 kommer också en nivåer finns bevarade här vid Alnön: djupbergarter, forskargeolog från Universität Zürich och tar prover gångbergarter och utfyllnader i vulkanrör. Intrusion/ för att jämföra med Oldoinyo Lengai, den enda intrusiv betecknar både processen att magma, som har nu aktiva karbonatitvulkanen i världen, i Tanzania. en lägre densitet än den redan bildade berggrunden, Han har frågat oss om hjälp att hitta det han söker, tränger in i en denna bergartsmassa, och den magma­ och vi kommer att vara honom behjälplig i sommar. tiska bergartskropp som uppkommer genom förloppet. Förutom de karbonatitiska bergarterna förekommer Alnömassivet är troligen uppbyggt av fem delin­tru­ också kalkförande gångbergarter, vanligen kallade sioner: Söråkersintrusionen på fastlandet norr om ”Alnögångar”. De varierar i storlek från någon Alnön, Sälskärsintrusionen under havet norr om Alnön, centimeter till ett tiotal meters bredd. I ett drygt 1000 Långharsholmens ringintrusion vars bergarter ligger km2 stort område med utgångspunkt från centrum blottade på ön, huvudintrusionen som finns blottad på norra Alnön har mer än 1 200 gångobservationer på nordöstra Alnön och Bärängsintrusionen väster om gjorts.” huvudmassivet. Omgivande berg har gråvackeursprung med migmatitinslag. 134 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Här hittade Monica Svensson en rynkmussling, Lentinellus vulpinus, som hon visade för Michael Krikorev och Henning Knudsen som granskar fyndet. Foto: Monica Svensson.

Athelia decipiens, granspindelskinn, Karl-Henrik L (KHL) Kommentar Blasiphalia pseudogrisella, på Blaisa pusilla , sandig strand Russula parazurea anges bara från södra Sverige i Ekolo- vid ån, Tommy K 2014-2018, Det Ibai O, foto Tommy K gisk Katalog med ekologin: ”bok och ekskog”. Ryman-Hol- Boletus edulis, karljohan måsen anger på s. 537 att ”R. parazurea liknar R. aeruginea Botryobasidium subcoronatum, (grönkremla), vars hatt dock är gråblå till blågrön, mörkare, kronflorskinn, U, mikrosk. Gunilla H glanslös, torr, ofta med vitaktig beläggning, under ek och Bulbillomyces farinosus, vitgryn bok, norrut till Uppland, sällsynt”. Funga Nordica anger att Calocera viscosa, hjorthornssvamp blågrön kremla växer med ek, björk och gran ” här och var Calyptella capula, nässelkuping, U, umbellifer, Henning K (occasional) i tempererad till hemiboreal zon och i subalin Climacocystis borealis, trådticka zon på Island. Den är uppförd som DD (kunskapsbrist) i fin- Coltricia perennis, skinnticka ska rödlistan och som NT (missgynnad) i norska rödlistan”. Cortinarius caperatus, rimskivling Cortinarius sanguineus, blodspindling Cortinarius uliginosus f. luteus, sumpspindling Cantharellula umbonata, fläckkantarell Artlista Masungsgrundet Chlorencoelia versiformis, olivskål, U, på mossig, Agaricus essettii, knölfotad snöbollschampinjon murken alved, Wenche Eli J, Det Thomas L Agaricus semotus, blekröd dvärgchampinjon Coprinus comatus, fjällig bläcksvamp Albatrellus confluens, brödticka Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Albatrellus ovinus, fårticka Cortinarius camphoratus, stinkspindling Amanita muscaria, röd flugsvamp Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Cortinarius traganus, bockspindling Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Cristinia helvetica, repskinn, Karl Henrik L (KHL) Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling Crucibulum crucibuliforme (= C.laeve), Armillaria borealis gul brödkorgssvamp 134 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 135

Cystoderma carcharias var. carcharias, Leucocortinarius bulbiger, bleksporig spindling, blekröd grynskivling u, gran, Lennart S Cystolepiota seminuda, blek puderskivling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp, rich forest Entoloma callichroum var. callichroum, Tommy K 2014-209 with Picea, Tommy K, Det Michael K, MJ 10142, GB Entoloma mougeotii var. mougeotii, U, Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp gråblå nopping, Wenche Eli J Macrolepiota rhacodes, rodnande fjällskivling, u, Entoloma rhodopolium, tvålrödskivling, U, på marken i granskog, Monica S, conf Michael K alsumpskog, Monica S, conf Michael K Marasmiellus perforans, barrbroskskivling Flagelloscypha mairei, U, Henning K Marasmius cohaerens, glansbrosking, U, Alnus forest, Flammulaster limulatoides, Tommy K Henning K, conf Michael K och Mikael J, GB Fomes fomentarius, fnöskticka Mycena acicula, orangehätta Fuligo septica, trollsmör Mycena citrinomarginata, gulhätta, U, Gomphidius roseus, rosenslemskivling alsumpskog, Wenche Eli J, mikrosk. Thomas L Gyromitra infula, biskopsmössa, murken Mycena galericulata, rynkhätta ved i alsumpskog, Wenche Eli J Mycena haematopus, blodhätta, U, alved i Hohenbuehelia fluxilis, ullmussling, U, på sälg, Henning K sumpskog, Inga-Lill H, conf Michael K Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, u, planterad Mycena laevigata, halhätta, U, alsumpskog tallskog, Karl-Henrik L conf Michael K med enstaka tallar, Inga-Lill H Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp, Mycena pterigena, bräkenhätta, Tommy K U, tallskog, Lennart S, conf Michael K Mycena picta, Tommy K Hygrocybe conica, toppvaxskivling Mycena pura, rättikhätta Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivlling Mycena vulgaris, klibbhätta Hyphoderma argillaceum, hårskinn, U, Oligoporus caesius, blåticka, U, Inga-Lill H granlåga, mikrosk. Gunilla H Ossicaulis lignatilis, vedtrattskivling, murken Hyphoderma setigerum, vårtskinn, U, lövved, Wenche E J, conf Mikael J, (GB) bark gråallåga, mikrosk. Gunilla H Otidea leporina, stort haröra, u, Hyphodiscus hymeniophilus, ticksnyltskål, U, på barrskog, Carina J, Det Ibai O Antrodia sinuosa (timmerticka), granlåga, Panellus ringens, lilamussling, U, mikrosk. Monica S Gunilla H, Det Thomas L Paxillus involutus, pluggskivling Hymenochaete tabacina, kantöra, U, Paxillus filamentosus, alpluggskivling, sälglåga, Monica S, Det Karl-Henrik L U, på stig i alskog, Wenche Eli J Hypocrea pulvinata, tickdyna, U, på Peniophora violaceolivida, violtätskinn, U, klibbticka, Gunilla H, Det Thomas L murken låga av gråal eller sälg, Monica S Junghuhnia collabens, blackticka Peniophorella praetermissa, narrskinn, Karl-Henrik (KHL) Kneiffiella abieticola, (=Hyphodontia abieticola), Peniophorella pubera, strävskinn, Alnus granknotterskinn, Karl-Henrik L (KHL) incana, U, Karl-Henrik L (KHL) Kneiffiella barba-jovis (=Hyphodonita Phanerochaete sordida, gräddstrålskinn, barba-jovis), jupiterskägg Karl-Henrik L (KHL) Kneiffiella arguta (=Hyphodontia arguta), Phaeocollybia arduennensis, Tommy K 2014-208 gyllentagging, U, sälg, mikrosk. Gunilla H Phlebia radiata, ribbgrynna, Karl-Henrik L (KHL) Lactarius glyciosmus, kokosriska Phlebia tremellosa (=Merulius tremellosus), dallergröppa, Lactarius necator, svartriska U, lövved alkärr, Monica S, Det Karl-Henrik L Lactarius obscuratus, alriska, U, Alnus, Henning K Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling, Lactarius pubescens, blek skäggriska U, Wenche E J, Det Stig J Lactarius rufus, pepparriska Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Lactarius torminosus, skäggriska Plicatura nivea, algröppa, U, gråallåga, Gunilla H Lactarius trivialis, skogsriska Pluteus romellii, gulfotsskölding, U, Henning K Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling, u, Polyporus ciliatus, sommarticka alsumpskog, Inga-Lill H, conf Michael k Pseudochaete tabacina (=Hymneochaete tabacina), Lepiota pseudolilacea (= L. pseudohelveola), kantöra, Karl-Henrik L rosenfotad fjällskivling, u, Alnus forest, Henning K Pseudotomentella mucidula, Karl-Henrik L (KHL) Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling, Tommy K Resinicium bicolor, tätgrynna, U, granlåga, mikrosk. Gunilla H 136 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Tubifera ferruginosa, bikaksvamp, U, gråallåga, Jan-Erik H, Det Thomas L Tubulicrinis glebulosus, Karl-Henrik L (KHL) Tylospora fibrillosa, bomullsskinn, U, gran, mikrosk. Gunilla H Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Xylodon asperus (syn. Hyphodoontia aspera), strävt knotterskinn, Karl-Henrik L (KHL) Xylodon brevisetus (syn. Hyphodontia breviseta), svedknotterskinn, Karl-Henrik L (KHL)

Rödlistade arter Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT Junghuhnia collabens, blackticka, VU Lepiota pseudolilacea, rosenfotad fjällskivling, VU

Kottehätta, Mycena strobilicola, vårsvamp på Tynderölandet i Kommentar Medelpad. Foto: Håkan Sundin. Entoloma calichroum är ny art för Sverige! Tommy Knuts- Rhodocybe caelata, sprickrussling, sons fynd i den pampiga gamla gråalskogen vid Masugns- torr granskog, Henning K, GB grundet var därför mycket intressant. Även Henning Knud- Rickenella swartzii, blåfotsnavling sens fynd av Lepiota pseudolilacea, rosenfotad fjällskivling, Russula aeruginea, grönkremla var sensationellt och pekar på mycket speciella markför- Russula atrorubens, svartröd kremla hållanden i lövskogen intill den stilla flytande Ljustorpsån. Russula decolorans, tegelkremla Kalkstensgångar från forna vulkancentrat i havet utanför Russula delica, trattkremla passerar in på många ställen här vid Sandarne-Stavrevi- Russula favrei, gransillkremla ken-Lögdö bruk vilket många tidigare svampfynd visat Russula griseascens, grånande giftkremla bland annat av spärrfjällskivling (Echinoderma aspera) Russula puellaris, spädkremla och violgubbe (Gomphus clavatus). Russula sanguinea, blodkremla Russula versicolor, skarp siennakremla Enligt Funga Nordica finns två nordiska fynd avEntoloma Sarcomyxa serotina, grönmussling, callichroum. Ett fynd återges från krat i Danmark (EJyl: U, alsumpskog, Inga-Lill H Buderupholm) och ett fynd från gråalskog i norra Norge Scytinostromella heterogenea, gult (Nordl: Heröy). Machiel Noordeloos skriver dock på sidan tyllskinn, Karl-Henrik L (KHL) 120 i sin europeiska monografi över släktetEntoloma s.l. Spinellus fusiger, hättmögel, på Mycena (2004) att Jan Vesterholts danska fynd snarare verkar vara sanguinolenta, Wenche E J Entoloma tjallingiorum. Tommy säger att fyndet gjordes av Steccherinum fimbriatum, franstagging Morten Christensen, tentativt bestämt av Jan V. och sedan Stereum subtomentosum, alskinn, U, alsumpskog, Inga-Lill H bestämt till Callichroum av just Machiel Noordeloos. Suillus bovinus, örsopp Suillus flavidus, slemsopp, U, på stigen i fuktig Det norska fyndet av E. callichroum uppe i Nordland fylke tallskog med ormbunkar, Monica S är även från gråalskog. Machiel Noordeloos m fl har nyligen Suillus granulatus, grynsopp, U, skrivit artikel i holländska tidskriften Persoonia 32, 2014: planterad tallskog, Wenche E J 141-169 om resultaten av nya fylogenetiska studier (studier Trametes hirsuta, borstticka av DNA) inom en grupp arter inom undersläktet Leptonia Tephrocybe rancida, mjölgråskivling, Tommy K bland annat Entoloma callichroum, E. dichroum, E. tjallin- Tricholoma equestre, riddarmusseron giorum. De här rödsporiga svamparna är ofta vackert blå Tricholoma saponaceum, såpmusseron, eller violetta, se bild av E.tjallingiorum i Rymans bok. I ny U, barrskog, Carina J, Det Stig J holländska artikel anges att E. callichroum är sällsynt och Tectella patellaris, U, alkärr, Henning K, (GB) växer i just gråalskog. Den som vill läsa hela artikeln kan Trechispora confinis, fläckmjölskinn, Karl-Henrik L (KHL) knappa in www.persoonia.org och sedan söka fram artikeln Trechispora hymenocystis, mjölporing, från juni 2014 som kan laddas ner gratis. Där finns detaljerad Karl-Henrik L (KHL) beskrivning av just E.callichroum. 136 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 137

Parkhattmurkla (Helvella albella) noterades häromåret vid ständigt flödande kallkälla i Mjällådalen. Foto: Hans Andersson.

Tommy Knutsson har sett och lärt sig E. tjallingiorum från Flammulaster limulatoides. Anses som synonym med T. Öland och menar att fyndet här vid Masugnsgrundet inte limulatus i flera källor. bör vara E. tjallingiorum utan E. callichroum. Tommy har kollekten kvar som bevis. Hela lövskogsområdet här vid Lepiota pseudolilacea. Rosenfotad fjällskivling anges i Masugnsgrundet bör garanteras någon form av långsiktigt Ekologisk Katalog bara från ädellövskog och hassellund i skydd. Skåne! Funga Nordica anger dock att arten växer söderut i rik lövskog, är funnen på alpin fjällhed, är ”very rare” i bore- Entoloma mougeotii växer i finare ängar och naturligt även ala området samt starkt giftig. Bild av rosenfotad fjällskivling i kalkmyrar i mittsvenska området. Här fann Wenche gråblå finns pås. 316 i Johan Nitares och Skogsstyrelsens Signa- nopping i mulljord i den frodiga gråalskogen som påverkas lartsflora där arten tillsammans med andra små fjällskiv- av alnögångar med kalksten. Arten är lätt igenkänd genom lingar anges signalera naturområde med höga naturvärden. speciell stålblå färg. Hatten är nedtryckt i mitten och har små tilltryckta fjäll. Bild finns i Rymans svampboks. 384 och även Macrolepiota rhacodes. Rhacodes är en Chlorophyllum och i tidskriften Svampe nr 21 s. 24 (exemplar från Medelpad). frågan är om detta är en sensu stricto bestämmelse. Olivieri är mer allmän i denna miljö. Thomas L Flagelloscypha mairei (Pilat) Knudsen. Henning har alltså kombinerat arten och kul att han gjorde fyndet i den Peniophorella pubera är en vit-ockrafärgad skinnsvamp lummiga alskogen vid Masugnsgrundet. Ingen uppgift om som är vanlig på både barr- och lövved I Europa. Den var svensk utbredning finns i Ekologisk Katalog utan bara text: känd redan på 1800-talet av Elias Fries och av den finske ”Utbredning och biotop dåligt känd”. Om ekologin står mykologen Petter Karsten. Nu samlades den av Karl-Henrik ”på vissna ormbunksstjälkar”. Henning behandlar släktet Larsson här på gråal vid Masugnsgrundet. Flagelloscypha i Funga Nordica. Efter att ha beskrivit de mikroskopiska karaktärerna hos F. mairei skriver han om Tylospora fibrillosa som Gunilla samlade på murken gr- ekologi och utbredning: ” On ferns e.g. Blechnum. Distri- anved i ormbunksskogen, mikroskoperade och lade på ut- bution poorly known, but confirmed records from Finland, ställningen är en vitaktig skinnsvamp som utmärker sig vid Norway, Sweden”. Kollekten lades ut på utställningen med att bilda ektomykorrhiza och som är vanlig på rotspetsar av fältblankett. gran i många skogsmiljöer. 138 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

618545 6928892 Merlo slott 33 Medelpad, Timrå socken, slottspark

Ledare: Inga-Lill Häggberg, Jeanette Södermark Skrivare: Annika Norin Datum: 9 september, 2014 Deltagare: Lars-Inge Hedlund, Inga-Lill Häggberg, Wenche Eli Johansson, Joachim Krumlinde, Annika Norin, Lennart Söderberg, Jeanette Södermark, Bibbe Wallqvist, Lena Wallqvist

Artlista Agaricus arvensis, snöbollschampinjon, U, park, Lars-Inge H Agrocybe erebia, mörk åkerskivling Amanita crocea, orange flugsvamp Amanita muscaria, röd flugsvamp Armillaria mellea coll, honungsskivling Merlo Slott. Foto: Elinor Eriksson. Cerrena unicolor, slingerticka, U, björkstubbe, Lars-Inge H Climacodon septentrionalis, grentaggsvamp, på lönn, Joachim K, (GB) U, gräsmatta i park, Lars-Inge H Coprinopsis atramentaria, grå bläcksvamp Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, Cortinarius triumphans, mångkransad spindling U, rönn, Lars-Inge H Fomitopsis pinicola, klibbticka Pluteus cervinus, hjortskölding Gomphidius maculatus, lärkslemskivling, Rhytisma acerinum, lönntjärfläck, U, Bibbi W U, vid gammal lärk, Joachim K Russula vesca, kantkremla, U, park, Lars-Inga H Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Scleroderma bovista, potatisrottryffel, U, park, Det Mikael J Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling Inocybe lilacina, violett sidentråding, Suillus grevillei, lärksopp, U, med lärk, Lars-Inge H U, Wenche Eli J, Det Peter N Xerocomus badius, brunsopp Laccaria laccata, laxskivling Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Lactarius glyciosmus, kokosriska Lactarius deterrimus, blodriska Lactarius flexuosus, buktriska, U, Rödlistade arter park-gräsmatta, Lars-Inge H Climacodon septentrionalis, grentaggsvamp, NT Lactarius necator, svartriska Leccinum scabrum, björksopp Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Kommentar Mycetinis scorodonius, lökbrosking Climacodon septentrionalis växte på skogslönn (Acer pla- Mycena galericulata, rynkhätta, U, tanoides) i allén upp till slottet. Grentaggsvamp är i Medel- murken stubbe, Lars-Inge H pad bara funnen här och på skogslönn vid Sundsvalls kyr- Mycena laevigata, halhätta, U, murken stubbe, Lars-Inge H kogård. Vackra exemplar har i många år även prytt gammal Oxyporus populinus, lönnticka, U, lönn, Lars-Inge H lönn i stadsparken i Härnösand men lönnen är nu borrtagen Paxillus involutus, pluggskivling enligt Härnösands Svampklubb. Utbredningskartan i Ry- Phaeolus schweinitzii, grovticka, U, mans svampbok visar inga fynd norr om Uppland. på gammal lärk, Wenche Eli J Phellinus igniarius, eldticka, bok Phaeolus schweinitzii är en populär färgsvamp som växte Pholiota gummosa, gröngul flamskivling, på flera av de gamla lärkträden. 138 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 139

644257 6937566 Muggärd 65 Ångermanland, Häggdånger socken, hävdad slåtteräng

Ledare: Lennart Vessberg Datum: 12 september 2014 Deltagare: Jan Olsson, Lennart Vessberg m fl

Artlista Entoloma prunuloides coll., mjölrödskivling, U, Jan O Hygrocybe pratensis var. pallida, U, Lennart V

Rödlistade arter Entoloma prunuloides, mjölrödskivling, NT

Kommentar Entoloma prunuloides är numera efter DNA-analyser upp- delad i flera arter av Machiel Noordeloos

Tommy Knutsson bor i Mörbylånga på Öland och gillar att inventera lavar och svampar. Foto: Monica Svensson.

Miljömålet ”ett rikt odlingslandskap” I juli 1988 förlade Urban Ekstam och Naturvårdsverket Därigenom uppkom de artrika ängsmarker som nu 2015 en veckolång kurs om ängs- och hagmarker till St Olofs håller på att försvinna på grund av jordbrukets storleksra- värdshus i Borgsjö i västra Medelpad. Kursdeltagarna tionalisering och förbuskningen av främst skogsbyarnas utgjordes av inventerare vid länsstyrelsernas naturvård- kulturlandskap. Vi besåg under kulturmarkskursen även senheter i Norrland. Urban hade till sin hjälp Kristina gravhögsområden, studerade gamla kartor och analyse- Lindahl, engagerad och kunnig naturvårdare hos verket. rade bynamn som kunde relateras till olika tidsåldrar. De Även en representant från Riksantikvarieämbetet deltog sista dagarna av kursen gav vi oss upp på moränbackar i och bidrog med intressanta historiska aspekter på mar- höjdlägen mellan dalgångarna som odlats upp av invand- kanvänd ningen i mittsvenska området från järnålders- rade finnar under 1600- och 1700-talet och av bolagstor- tid till dataålder. Från den ideella naturrörelsen deltog pare under 1800-talet. Ännu fungerande fäbodbruk stu- Birgit Hagman, Håkan Lindström och JOT. Vid kursen derades i Klövsjö socken, Jämtlands fäbodrikaste område. deltog även Stefan Grundström, nu ordförande i Svensk Kontaktytorna mellan natur och kultur betonades. Samt- Botanisk Förening och Helene Öhrling, naturvårdare vid liga 35 deltagare i kulturmarkskursen och kursledningen länsstyrelsen. från Naturvårdsverket uppskattade verkligen naturen och De första dagarna av kursen ägnades åt de centrala kulturen i mittsvenska området. Urban Ekstam återkom järnåldersbygderna på norra Alnön, längs Ljungans nedre senare tillsammans med konstnären Nils Forshed för do- älvdal och kring Storsjön i Jämtland. Under järnålderstid kumentation av bland annat ängen vid Fären i Ljustorp inleddes den viktiga cirkulationen gräs-ko-gödsel-åker, socken. Forsheds akvarell av kolaretorpet Fären och texten en grundläggande princip i det äldre odlingslandskapet. som vi hjälpte till med finns i Urbans bok om ”Ängar”. 140 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Unga blodhättor. Foto: Monica Svensson.

613320 6941670 rädda kvar de sista ängarna i Medelpad. Vi var nämligen be- Myckelsjö Hackslått, kymrade över att blommor såsom majviva, fjällgentiana och älväxing var på väg att försvinna ur landskapets flora. WWF 25 Natura 2000 beviljade medlen och vi började om somrarna åka runt till Medelpad, Indal socken, ett tiotal fina ängsområden och satt vid många köksbord och fårbetad äng pratade med de sista hackslåttbönderna. Vi uppmuntrade de till att fortsätta med ängshävden mot en viss ersättning varje år. Ibland lejde vi någon i trakten (enskild eller förening) Ledare: Hans Andersson som mot ersättning lieslog och räfsade ängar. Informativa Skrivare: Hans Andersson, Annika Norin skylttexter skrevs och Jan Lundqvist vid länsstyrelsen hjälpte Datum: 12 september 2014 oss med att tillverka skyltarna. Vi skrev artikel i SMF:s tid- Deltagare: Hans Andersson, Annika Norin, Kill skrift Jordstjärnan om projektet som vi skämtsamt kallade Persson, Ove Undander m fl RÄFS (Rädda ÄngsFloran Snarast). År 1980 skrev Håkan Lindström en banbrytande artikel i Flera ängar som vi fick igång skötsel av var på väg att totalt Svensk Botanisk Tidskrift om ”Hackslåtten försvinnande förbuskas till exempel kalkfuktängen vid Råabäcken i Borg- biotop i Mellannorrland” där han inte bara uppmärksam- sjö, enda lokalen i länet för älväxing (Sesleria caerulea). Vi made de hotade kärlväxterna utan även de hotade svam- var många som hjälptes åt vid den tiden med att praktiskt parna på gamla ängar. Sundsvalls Myko ordnade även två värna om ängarna i Medelpad bland annat Birgit Hagman, specialveckor i Borgsjö 1985 och 1987 om två stora svamp- Gudrun Fredén, Anna Norén och Gösta Åslund. Många grupper på ängarna: rödskivlingar och vaxskivlingar med fina minnesbilder passerar revy till exempel när Gösta, inbjudna experter. Vid mitten av 1980-talet sände Håkan Håkan och JOT en regnig sommardag på 1980-talet röjde Lindström och JOT in fem kilo ansökningshandlingar till bort en granplantering på Iggesunds (numera Holmen) Världsnaturfonden (WWF) om bidrag på 65 000 kr för att marker på Blåstorpet högt uppe vid hälsingegränsen i söd- 140 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 141

ra Stöde socken. Vi hade dessförinnan skrivit arrendeavtal med skogschefen Leif Eriksson på Iggesund på symboliska Artlista summan 1 kr för arrende av skogstorpets ängar. Tjugo år Äng: senare kunde den stolte floraväktaren Gösta räkna till 5000 Amanita vaginata f. alba, vit kamskivling, fältgentiantor där julgranarna tidigare stått tätt! U, betad äng med björk, Ove U I början av 1990-talet var Per Simonsson biolog på läns- Cortinarius caperatus, rimskivling styrelsen och betalade åt oss så kallat NOLA-stöd, NOLA=- Hygrocybe chlorophana, gul vaxskivling naturvård i odlingslandskapet. JOT fick låna slåtterbalk av Hypholoma capnoides, rökslöjskivling länsstyrelsen och slog av flera ängsområden. Kontakt eta- Leccinum variicolor, fläcksopp blerades även med ängspionjären Urban Ekstam på Natur- Psilocybe semilanceata, toppslätskivling vårdsverket som ordnade kurs för norrlänska ängsvinterare i Borgsjö år 1988. En jättefin insats gjorde sedan biologen Skog: Anders Viotti kring 1990 med statliga inventeringen av ängs- Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp och hagmarker i länet År 1995 blev Sverige EU-medlem Amanita regalis, brun flugsvamp och EU:s miljöstöd började betalas ut för vård av ängs- och Boletus edulis, karljohan hagmarker. Idag år 2015 är åter ängarnas och jordbrukets Fomitopsis pinicola, klibbticka framtid i Sverige och Norrland stora och kära diskussions- Gomphidius glutinosus, citronslemskivling ämnen. Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Här vid den vackert belägna skogsbyn Myckelsjö i Indal Hypholoma fasciculare, svavelgul slöjskivling socken har vi suttit vid köksbordet under många somrar Hypomyces luteovirens, grönsnylting på 1980-talet, druckit kaffe och pratat med Anton och Edit Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Sjödin om deras bolagstorp och om skötseln av deras fina Laccaria laccata, laxskivling hacklåttmarker ner mot Myckelsjön. Edit var född här med- Lactarius lignyotus, sotriska an Anton flyttade hit vid giftermålet. De inledde hackslåtten Lactarius repraesentaneus, gulriska varje år kring Saradagen i juli och slåttrade i 3-4 veckor. Lactarius trivialis, skogsriska Man började med gårdstunet och tog sedan ”stenhamran” Marasmiellus perforans, barrbrosking och åkerkanterna. Hackslåtthöet blandades med annat hö. Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Efterbete skedde med kor i september. De hade länge 5 kor Pluteus cervinus, hjortskölding + ungdjur och 1 häst men hade minskat ner till 2 kor. Pluteus tricuspidatus (= P. atromarginatus), Nu har sönerna tagit över och sköter markerna fint med mörkeggad sköldskivling hjälp av får. Bröderna Sjödins slåttrade och fårbetade ängs- Russula emetica, giftkremla marker hyser fin uppsättning av kärlväxter (fältgentiana Russula vinosa, vinkremla mm) och ängssvampar (scharlakansröd vaxskivling mm). Russula vesca, kantkremla Idag är det ängsspecialisten Annika Karlsson vid länssty- Stereum rugosum, styvskinn relsen som håller kontakt med bröderna Sjödin angående hävden av ängarna här i Myckelsjö. Tyvärr hade inga regn fallit ännu i Myckelsjö efter sommartorkan så Hans An- dersson och hans grupp kunde inte notera några typiska ängssvampar.

Nordansjö Artlista Cortinarius brunneus, umbraspindling, Ångermanland, Viksjö socken, barrskog U, fuktig granskog, Maj-Britt S Cortinarius croceoconus, spetspucklig Datum: 12 september 2014 kanelspindling, U, Inga-Lill F Här i Nordansjö by i Viksjö socken bor numera Maj-Britt Cortinarius limonius, eldspindling, U, sumpig Såthe som under många år var ordförande i Östersunds granskog, Inga-Lill F, Det Tuula N Mykologiska Förening (ÖMF). Nu under mykologiveckan Cortinarius sanguineus, blodspindling, U, Inga-Lill F i Timrå 2014 så härbärgerade Maj-Britt sina svampkompi- Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling, U, Inga-Lill F sar Gunnel Avehag, Inga-Lill Franzén och Karin Kellström Russula rhodopoda, lackkremla, U, hemma i Nordansjö. fuktig barrskog, Inga-Lill F 142 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Norra Stadsberget kring 1870. Tiderna var svåra. Betande husdjur har käkat upp gräs och lövskog. Foto: F.W. Hellberg. Bildägare: Sundsvalls Museum.

Norra stadsberget bergiga skogar brukar Sundsvalls Mykologiska Sällskap (Jan- Olof Tedebrand) och Svampfärgarsällskapet (Siv Norberg) Medelpad, Sundsvall, gran, björk, tall ha gemensamma kvällsutflykter och lära ut matsvamp och svampfärgning. Sundsvalls kommun har tagit bort granar Skrivare: Jeanette Södermark och sparat cirka 2000 tallar som är mellan 100-400 år gamla Datum: 12 september 2014 i områden runt Norra Berget. Under goda svampår finner vi Sundsvalls Mykologiska Sällskap och Svampfärgarsällskapet fina matsvampar i denna gamla tallskog och även mer ovanliga ordnar matsvampsutflykter för allmänheten en gång i veckan marksvampar. En del tallar har brandljud som vittnar om att under augusti och halva september då även svampfärgning bränder under tidigare århundraden härjat. De branta stupen lärs ut. Utflykterna äger rum i tätortsnära skogar runt olika på bergets sydsida hyser hassel och ädla lövträd och även här bostadsområden. Här vid Norra Stadsbergets tätortsnära och har granar tagits bort och en mer solöppen sluttning skapats. 142 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 143

Matsvamputflykten här på norra berget i slutet av augusti Tynderö socken (Märrgård 1975, Bo Söderström). Den i 2014 samlade 33 deltagare varav 6 nysvenskar (invandrare). särklass bästa indikatorn på alnögång vid medelpadskus- Många invandrare har med sig intresse och kunskap om tan är gelétratting (Guepinia helvelloides) som kräver kalk främst matsvampar från sina hemländer. De är vetgiriga och i marken och som växer både i alskog och granskog. Folk vill lära sig om svampar i vår svenska natur. Stora mängder ringer till oss i mykostyrelsen och berättar att de funnit en rimskivling (Cortinarius caperatus), tegelkremlor (Russu- marmeladfärgad geléaktig svamp. Samtalen kommer från la decolorans) och storkremlor (Russula paludosa) fyllde bland annat Bosvedjan, Essvik, Gångviken, Maland, Johan- korgarna den där ljumma augustikvällen liksom olika färgs- nedal, Fagervik, Vivstavarv men de flesta fynden är inrap- vampar bland annat sammetsfotad pluggskivling (Tapinella porterade från byarna på norra Alnön. Rolf Lidberg testade atrotomentosa) och grovticka (Phaeolus schweinitzii). Siv att göra marmelad av gelétratting men fann anrättningen Norberg mannekängade och visade svampfärgade klädes- tämligen smaklös. plagg och berättade om processen vid svampfärgning. Hjördis Lundmark och Jeanette Södermark åkte under Vid bygget av Sundsvalls sjukhus i närheten av Norra Berget mykologiveckan till Norra Berget i Sundsvall för att hand- så kom man på söndertrasat berg orsakat av just lättvittrade la, lokala delikatesser bland annat goda ostar från traktens kalkstensgångar från Alnövulkanen. Birgit Hagman fann gårdar till festmiddagen. Jeanette passade på att plocka lite 1990 kalksvampar bland annat kryddspindling (Cortinarius svamp i hällmarkstallkogarna kring butiken i den gamla percomis coll.) på alnögång i en granskog vid Bosvedjan nära Vinfabriken som hon lade på utställningen med fältblankett. Norra Berget. Även här vid Norra Berget finns alnögångar som man inte upptäcker utifrån kärlväxtfloran. Svampar är bättre än kärlväxter på att berätta för oss om Artlista berggrunden. Barbro Fahleman och Per Hedman var aktiva Cortinarius raphanoides, rättikspindling, mykologer i Sundsvall som kom med violgubbar (Gomphus u, Jeanette S, det Tuula N clavatus) som de funnit i mossiga gransvackor på Norra Inocybe rimosa, topptrådskivling, u, Jeanette S Berget 1978 respektive 1978. Vi har flera fynd av violgub- Lactarius helvus, lakritsriska, u, Jeanette S, conf Michael K be som indikerar alnögångar i både Njurunda socken och Lactarius tabidus, småriska, u, Jeanette S

Svamp och kommunal naturvård Norra Stadsberget i Sundsvall är exempel på tätortsnära naturområde där sociala och biologiska naturvärden förenas.

Hela bergsområdet blev kommunalt naturreservat ansvarar för kommunens skogar tillsammans med 2015 och är ”Sundsvallsbornas vardagsrum” med Skogssällskapet. Miljökontoret har lett flera projekt skördemarknader, djur och lekparker för barn, populär som syftar till att lära invandrare mer om närnaturen butik som säljer närproducerade livsmedel mm. Här finns runt bostadsområden. Just nu pågår arbete med att ta även värdefull biologisk mångfald bland annat hassel fram en ”Frilufts- och Naturvårdsplan” som kommer att och lind i de varma sluttnngarna nedanför stupen. Uppe klubbas av kommunfullmäktige 2017 där våra nysvenskar på berget finns stora områden med promenadstråk i fina är en av målgrupperna i åtgärdsförslagen. hällmarkstallskogar med tusentals gamla tallar. Planen kommer att innehålla förslag till naturvårdande Sundsvalls kommun är en medelstor kommun med satsningar i kommunens mest prioriterade naturtyper nära 100 000 invånare. Kommunen satsar på natur såsom gammelskogar, ängar, sydväxtberg med hassel, och friluftsliv och brukar ligga högt vid utnämningen ravinområden vid älvarna, fågelsjöar. Hans Andersson, av ”Årets friluftskommun” i Sverige där insatser för Håkan Lindström, Jeanette Södermark och Jan-Olof naturvården även bedöms som en positiv faktor. Man Tedebrand deltar i möten om Sundsvalls friluftsliv och ser satsningar på just natur och friluftsliv som en viktig naturvård, har kontakt med Jenny Johansson och Ronnie strategisk satsning för att göra kommunen mer attraktiv. Nordström på miljökontoret och andra på kommunens Dagens och morgondagens välutbildade människor förvaltningar och lämnar även in skriftliga synpunkter efterfrågar fina naturområden och ett rikt friluftsliv. om förekomster av botaniskt och mykologiskt värdefulla Stadsbyggnadskontoret och skogsvärden Hans Asplund naturområden med sällsynta och rödlistade arter. 144 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Rödskivig kanelspindling, Cortinarius semisanguineus ger en mycket vacker röd färg. Foto: Hjördis Lundmark.

6927438 625804 make Anders och de har en fårskock som betar av markerna. Ulla har varit professor i markkemi vid Mittuniversitetet Pottäng och har med forskarkolleger runtom i världen studerat vad 15 Medelpad, Alnö socken, fårbetade som händer i ”planetens hud”, det tunna humusskiktet som hagmarker, äng, gråalskog, kalksten är en förutsättning för människans liv på jorden. Hon har ingått i internationell forskargrupp som studerat hur my- celtrådar i skogsmarken avger oxalsyror som kan fräta och Ledare: John Granbo, Jan-Olof Tedebrand vittra bergmineraler. En av forskargruppens slutsatser som Skrivare: Jan-Olof Tedebrand fått uppmärksamhet var att man inte behöver kalka upp Datum: 12 september 2014 försurade svenska skogar, det sker ändå en naturlig vitt- Deltagare: Birgitta Damne, Sven Damne, John Granbo, Eva Grönlund, Lars-Göran ringsprocess av basiska ämnen som på lång sikt motverkar Hellsten, Ellen Larsson, Mikael effekten av surt nedfall. Anders är jägmästare och har bland Jeppson, Joachim K, Kill Persson, Jan- annat varit vän och kurskamrat med svampboksförfattaren Olof Tedebrand, Bibbi Wallqvist, Lena Olle Persson. Vi parkerade på gårdstomten och intog även Wallqvist m fl lunchen tillsammans med Anders och Ulla i deras trädgård. Av svampfynden att döma verkar kalkstensgångarna ligga tätt här vid byn Pottäng. Här finns även gångar med baryt som liknar sövitkalk men är dubbelt så tung. Baryt Naturtyp bröts under krigsåren på 1940-talet för bland annat gröna Länsstyrelsen och biologen John Granbo tog för femton år signalljus. Skogstry (Lonicera xylosteum) söker sig gärna sedan initiativ att röja upp 12 hektar av de mjukt kuperade till barytgångar. Härifrån byn Pottäng finns många intres- hagmarkerna och ängarna på alnökalkstenen här vid byn santa svampbelägg deponerade i offentliga herbarier under Pottäng på norra Alnön. De fina gräsmarkerna tillhör ett årens lopp bland annat brun ängsvaxskivling (Hygrocybe hemman i Pottäng som ägs av Ulla Lundström och hennes colemanniana), liten spärrfjällskivling (Echinoderma pseu- 144 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 145

doasperula), lundfjällskivling (Lepiota subalba). Grönspo- rig skivling (Melanophyllum eyrei), herb Oulu, S, rotmus- Artlista seron (Tricholomella constricta) och Pholiotina nemoralis Amanita regalis, brun flugsvamp, U, Bibbi W var. dentatomarginata. Pholiotina teneroides (percincta) Amanita vaginata, grå kamskivling har samlats i den kalk- och kväverika gråaskogen nedanför Calocera viscosa, gullhorn Lundströms ladugård där kor under långa tider bidragit till Chalciporus piperatus, pepparsopp gödsel- och urinläckage ut i lövskogen. Granatfjällskivling Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling (Melanophyllum haematospermum) är även funnen här Cortinarius anomalus, björkspindling, liksom Lepiota poliochloodes (herb Oulu), en omdiskuterad U, Bibbi W, Det Håkan L mörk form av grågrön fjällskivling (Lepiota griseovirens) Cortinarius delibutus, gulspindling som inte är uppgiven från boreala regionen i ”svampbibeln” Cortinarius varius, klubbspindling, U, fårbetad Funga Nordica (2012). Rotmusseron (Calocybe constricta) hagmark med gran, Bibbi W, Det Håkan L liksom irismusseron (Lepista irina) och sotmurkla (Helvella Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling nigricans) är även noterade i backarna vid byn Pottäng. Cystodermella granulosa var. granulosa, Holländaren Eef Arnolds var med oss vid Pottäng 1995 rostbrun grynskivling och gjorde första fyndet på alnökalken av hycacinthvaxskiv- Entoloma sericellum, bleknopping ling (Hygrophorus hyacinthinus, herb Wijster) tillsammans Fomitopsis pinicola, klibbticka med Ilkka Kytövuori. Sedan dess har Siw Muskos funnit Galerina marginata, gifthätting denna juldoftande vaxskivling i fler gamla granskogar på Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Alnön och i anslutning till alnögångar vid Bergeforsen. Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Den är även sällsynt funnen i jämtländska kalkbarrskogar. Hygrocybe conica, toppvaxskivling, U, ängsmark, Lena W Musseronkännaren Gro Gulden noterade filtsvärting Lyop( - Hygrocybe persistens, toppvaxskivling hyllum leucophaetum) här vid Pottäng år 1995 medan Rolf Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling, Lidberg bland annat funnit brun klibbskivling (Limacella U, hagmark, Sven D glioderma) och droppklibbskivling (L. guttata). Hygrophoropsis rufa, brun narrkantarell, Det var fortfarande torrt och rätt dåligt med svamp här U, Joachim K, Det Michael K vid Pottäng efter sommarens rekordvärme. Regnskurarna Hypholoma capnoides, rökslöjskivling under augusti hade inte fallit just här. Men vi noterade ändå Inocybe geophylla, sidentråding en del svampar under rundvandringen i de fina hagmar- Kuehneromyces mutabilis, föränderlig kerna tillsammans med Anders och Ulla Lundström. Mest tofsskivling, U, Birgitta D intressant var fyndet av ” falsk narrkantarell”, Hygrophorop- Lactarius deterrimus, blodriska sis rufa som har få noterade fynd i Sverige. Det torde finnas Lactarius mammosus, mörk doftriska, U, Lars-Göran H många fler ”oupptäckta” spännande svamparter bland an- Lactarius pubescens, blek skäggriska nat tryfflar i Anders och Ullas småkulliga hagmarker och Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp lundartade skogar. Mycena flavoalba, gulvit hätta Mycena galericulata, rynkhätta Russula favrei, gransillkremla Russula nauseosa, strimkremla, U, hagmark med gran, Eva G Russula queletii, krusbärskremla Tricholomopsis rutilans, prickmusseron, U, Birgitta D

Kommentar Hygrophoropsis rufa samlades även vid Fågelsångens na- turreservat och bestämdes av Tuula Niskanen, se kommen- tar vid artlistan från Fågelsången.

Karl Soop funderar över knepiga spindelskivlingar. Foto: Hjördis Lundmark. 146 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Stilleben av tallticka med påväxt av lav och mossa. Foto: Monica Svensson.

Runsvik sodon (gulprickig vaxskivling) som vissa år växer i stora Medelpad, Tuna socken, fuktig kalkgranskog grupper. Färgsvampen Cortinarius venetus (olivspindling) finns även här. Skogsområdet har så höga naturvärden att det borde biotopskydda Tommy Knutsson, Ölandsbota- Ledare: Jan-Olof Tedebrand s. nist och ledamot av rödlistekommittén för svampar, utbrast Skrivare: Anders Dahlberg hänfört: ”Jag klarar inte mer, vilken fin skog och vilka skojiga Datum: 9 september, 2014 fynd”! Deltagare: Christer Albinsson, Anders Dahlberg, Karen Hansen, Lello Hund, Tommy Knutsson, Thomas Læssøe, Anne Molia, Silvia Pioli, Jan-Olof Tedebrand Artlista Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Amanita muscaria var. regalis, brun flugsvamp,foto Thomas L Naturtyp Amanita fulva, brun flugsvamp Den här fuktiga kalkgranskogen är belägen i Siw Muskos Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp, U, JOT hemmamarker vid Matfors tre mil väster om Sundsvall. Se- Amphinema byssoides, kraterskinn naste femtio åren har Siw nästan dagligen under svamphös- Boletus edulis, karljohan, stor grupp tarna vandrat och kartlagt fungan i Matforstrakten, funnit Chalciporus piperatus, pepparsopp hundratals sällsynta svamparter, sänt mängder av torkade Calocera viscosa, gullhorn belägg till herbarierna i Stockholm och Uppsala, berättat om Cantharellus cibarius, kantarell, U, Christer A sina fynd bland annat i tidskriften Jordstjärnan. Cantharellus lutescens, rödgul taggsvamp, U, Siw uppmärksammade för mer än tio år sedan de höga fuktig kalkgranskog, Christer A, conf Michael K mykologiska värdena i den här kalkgranskogen vid byn Clitopilus prunulus, mjölskivling Runsvik. Hon har funnit bland annat Hygrophorus chry- Cortinarius camphoratus, stinkspindling 146 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 147

Cortinarius caperatus, rimskivling, U, JOT Thomas L, conf M1 + M2 Cortinarius laniger, ullspindling, U, Pholiota scamba, liten flamskivling, Tommy K 69144678/1565360, CALB, Det Håkan L Ramaria flavescens, Det Ilkka K Cortinarius porphyropus, anilinspindling Ramaria ”subtilis”, under Picea in calcareous Cortinarius saginus, grankransspindling forest, 69114686/1565363, Anders D och Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, Tommy K, Det Ilkka K, (IK), Tommy K 2014-203 Tommy K 2014-201 Russula adulterina, fuktig kalkgranskog, Cortinarius traganus, bockspindling JOT, Det Lennart S, conf Henning K Cortinarius venetus, olivspindling, U, fuktig Russula adusta, svedkremla, U, vägkant, JOT ängsgranskog, Christer A, conf Michael K Russula atroglauca, U, kalkgranskog, Anders D + Elaphomyces asperulus, ljusbrun hjorttryffel, Tommy K, conf Herbert K, Tommy K 2014-204 U, fuktig rik granskog, 1565421/6914669, Russula decolorans, tegelkremla Lello Hund, mikrosk. Anne M Russula emetica, giftkremla Entoloma nitidum, svartblå rödling, U, Russula paludosa, storkremla fuktig, örtrik kalkgranskog, JOT Russula rhodopoda, lackkremla Entoloma turbidum, granrödling, Thomas L Russula risigallina, aprikoskremla, U, fuktig Gomphidius glutinosus, citrinslemskivling kalkgranskog, JOT, Det Henning K Gomphus clavatus, violgubbe, Thomas L + foto Russula vinosa, vinkremla Hemimycena pseudolactea, småsporig Sarcodon imbricatus, fjälltaggsvamp vithätta, Thomas L + foto Strobilurus esculentus, grankotteskivling, Heyderia pusilla, Picea needle, Thomas U, ängsgranskog, Christer A L, GB, ”asci without coroziers” Suillus bovinus, örsopp Hydnellum concrescens, zontaggsvamp Suillus luteus, smörsopp Hydnellum suaveolens dofttaggsvamp, U, vägkant, JOT Tricholoma inamoenum, luktmusseron, U, JOT Hydnum repandum, blek taggsvamp, U, JOT Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling Inocybe geophylla, sidentråding Rödlistade arter Lacrymaria glareosa, U, Christer A, Tommy K, (GB) Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, NT Lactarius badiosanguineus, glansriska Gomphus clavatus, violgubbe, VU Lactarius deterrimus, blodriska Hydnellum suaveolens, doftvaxskivling, NT Lactarius fuliginosus, rökriska Lactarius lignyotus, sotriska, U, ängsgranskog, Christer A Lactarius mammosus, mörk kokosriska, Kommentar Tommy Knutsson 2014-202 Gomphus clavatus fann Thomas vilket gladde honom. Siw Lactarius mitissimus (=L. aurantiacus), brandriska Muskos har fem lokaler för violgubbe här i sina hemskogar Lactarius necator, svartriska kring Matfors i Tuna socken, samtliga lokaler belägna i äldre Lactarius rufus, pepparriska granskogar påverkade av stråk med jämtkalk i marken. En av Lactarius scrobiculatus, svavelriska, U, lokalerna, Vattjomåsen, har Skogsstyrelsen biotopskyddat. Picea dominated forest, Tommy K Närmast havet i Medelpad växer violgubbe på kalkförande Lactarius tabidus, småriska alnögångar till exempel vid Norra Stadsberget. De flesta Lactarius trivialis, skogsriska kända lokaler för violgubbe i Medelpad finns annars längs Lactarius uvidus, lilariska åar och bäckar i Borgsjö socken. Bland beläggen i offentliga Marasmiellus perforans, barrbrosking herbariet kan nämnas: Merulicium fusisporum, barrskinn, U, Picea, deep in litter, mikrosk. Thomas L Borgsjö sn, Harrån vid Jämtkrogen, 20/8 Mycena galericulata, rynkhätt 1984, Håkan Lindström (UPS) Mycena rosella, rosenhätta, U, herbrich Picea forest, Borgsjö sn, Kullbäcken vid Kullens fäbod, among needle litter and mosses, Thomas L + foto 4/9 1997, Mats Karström (UPS) Paxillus involutus, pluggskivling Phlebiella sulphurea, trådskinn Det nära 300 hektar stora reservatet Kullbäcken-Mark- Pholiota astragalina, röd flamskivling, U, bäcken i Borgsjö socken är mykologiskt spännande med 6914662/1565306, fuktig kalkgranskog, Christer A, Det kalksumpskogar, kalkmyrar, kalktallhedar och även många 148 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Samling till svamputflykt. Foto: Monica Svensson.

skogsbäckar. Här växer under goda svampår stora ringar bort från bäcken, ibland som en tydlig meterhög tvär kant, med violgubbe i bäckarnas periodvis översvämmade, ört- vidtar oftast torrare och mer artfattiga skogsmiljöer i den rika kantzoner. En viss tillförsel av grundvatten från om- mån inte större sumpskogsområden dominerar som även givningen sker eftersom kantzonerna ligger lägre än om- kan vara skyddsvärda i sin helhet. givningen. Om man parkerar vid reservatsskylten och går fram till bron över Markbäcken så kan man vandra uppåt Hygrophorus persicolor beskrivs i text och bild på sidan 39 eller neråt längs bäcken och under goda svampår finna stora i SMF:s häfte om ”Skogsvaxskivlingar i Sverige”. Den liknar ringar med violgubbe med ungefär med 200 meters mel- besk vaxskivling (H. erubescens) men är mild i smaken (=ät- lanrum, tillsammans med andra sällsynta marksvampar! lig), gulnar inte och är ofta spensligare än sin beska släkting. Inom strandzonen finns gamla, höga, flerhundraåriga tallar Rosa vaxskivling är tämligen vanlig i mittsvenska området liksom smala, gamla granar. Under Borgsjöveckan 2010 be- och föredrar kalkrika skogar. Vi ser den under under Borg- söktes området av en grupp med bl a Karl Soop + tyska och sjöveckor både i Jämtland och Medelpad. Se Hjördis fina holländska mykologer. De fann många intressanta marks- bild av rosa vaxskivling. vampar bland annat de nordliga ”huldrearterna” vargspind- ling (Cortinarius canabarba) och skönfotad spindling (C. Merulicium fusisporum grävde Thomas fram genom att venustus) liksom smultronkantarell (Hygrophoropsis olida). vända på högar med granris i den fuktiga, örtrika gransko- Karl blev helt lyrisk och utnämnde områdets sumpskogar gen. Granriset var inte gammalt utan härrörde från avverk- och idylliska bäckmiljöer till ” finaste svampskogen hittils ning av stormfällda granar häromåret. Barrskinn växte på under Borgsjöveckan”. Håkan Lindström och undertecknad grankvistar och på granbarr. Arten är beskriven av John Er- noterade en senhöstdag förmodade kruskantareller (Crate- iksson och Leif Ryvarden. Funga Nordica anger att barrskinn rellus undulatus) längs Markbäcken. Vi såg kruskantarell i är funnen norrut till Värmland i Sverige. Så fyndet var första liknande miljö vid mykologiveckan i Jokkmokk 2011. dokumenterade norrländska uppgiften om barrskinn som verkar ha en viktig uppgift som nedbrytare av grankvistar Sådana här ungefär 5-30 meter breda, örtrika zoner med i örtrika skogar. periodvis översvämmade och grundvattenpåverkade bäck- och åkanter, särskilt i våra kalkområden, hyser ofta en Russula risigallina anges i Ekologisk Katalog och i Funga skyddsvärd uppsättning av både kärlväxter och markvam- Nordica växa med bok och ek i södra Sverige. par. Det borde vara en självklarhet för alla avverkningspla- nerare att snitsla av och bevara dessa artrika miljöer vid Det handlar troligen om ett komplex med flera taxa bland skogsavverkningar samt för maskinförare att inte köra in annat R. vitellina och R. chamaeleontina som är i behov av i dessa fina kantzoner. Där terrängen höjer upp sig längre revision och DNA-studium. 148 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 149

Bro över Skinnfällsbäcken vid Burtjärn. Foto: Monica Svensson.

623407 6937340 Vid tidigare besök har vi under gråalarna och bland sötgräset längs ån funnit Echinoderma aspera (spärrfjäll- Sandarne skivling) som vi finner på alnögångar längs kusten bland annat i den förvildade herrgårdsparken vid Klampenborgs 41 Medelpad, Hässjö socken, frodiga naturreservat men även i kalkbältet mot jämtlandsgränsen strandskogar vid Ljustorpsån till exempel vid Gammelbodarna i Borgsjö socken. Belägg finns även från de rika slänterna mot Indalsälven i Liden Ledare: Jan-Olof Tedebrand socken till exempel Brattfallet, rika branter mot Indalsäl- Skrivare: Hans Andersson ven, 21/8 1984, Stig Jacobsson (UPS). David Rocksen har Datum: 11 september 2014 funnit spärrfjällskivling I den förvildade parken vid Herr- Deltagare: Hans Andersson, Gunnel A, Inga- gårdsudden i Örnsköldsviks kommun. Arten är även funnen Lill Franzén, Ingemar Herber, Stig på kalkplattan i Jämtland. Jacobsson, Gunilla Kärrfelt, Jan Olsson, Maj-Britt Såthe, Jan-Olof Tedebrand Artlista Ampulloclitocybe clavipes, klumptrattskivling Armillaria mellea coll., honungsskivling Naturtyp Byssomerulius corium, pappersgröppa Vi parkerade söder om bron över Ljustorpsån, gick först på Chlorophyllum olivieri, rodnande fjällskivling, tallmon och i blandskogen i standkanterna söder om ån. U, under gran i alkärret, Gunilla K Därefter gick vi över bron och ner till vänster i den fukti- Clitocybula platyphylla (=MegaCollybia ga gråalskogen där det ovanliga sötgräset (Cinna latifolia) platyphylla), strecknagelskivling växer intill ån. Det var även mycket av den invasiva växten Cortinarius lucorum, aspspindling, strandskog jättebalsamin (Impatiens glandulifera) som idag expan- Cortinarius semisanguineus, rödskivig derar starkt och ibland tar över fullständigt i sådana här kanelspindling, barrskog, Inga-Lill f näringsrika miljöer. Crepidotus caspari, U, murken alved, mikr. Jan O Kalkförande alnögångar passerar in i området som ligger Cystodermella granulosa var. ambrosii, vit nära den forntida alnövulkanens centrum. grynskivling, U, tallmo med graninslag, Maj-Britt S 150 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Entoloma euchroum, lilanopping, Stig J pluggskivling, U, tallstubbe på tallmo, Inga-Lill F Entoloma nidorosum, stinkrödling Tephrocybe rancida (=Lyophyllum Entoloma pseudocoelestinum (?), fuktig rancidum), mjölgråskivling lövskog med gråal, leg och Det Stig J Trametes hirsuta, borstticka, U, graåallåga, Ingemar H Entoloma sericellum, bleknopping, mikr. Jan O Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, Flammula alnicola (=Pholiota alnicola), altofsskivling U, barrskog, Inga-Lill F Flammulaster limulatus var. limulatus, vårtskräling, murken alved Fomitopsis pinicola, klibbticka Kommentar Galerina triscopa, spetshätting, Cystodermella granulosa var. ambrosii. Maj-Britts fynd murken alved i alkärr, Jan O av vit grynskivling var intressant. Gyromitra infula, biskopsmössa, mikr., Jan O Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Den estländska mykologen Irja Saar vid Tartu universitet Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp är kännare av släktet grynskivlingar. Hon väljer i Funga Inocybe melanopus, U, mikr. Stig J Nordica att ha rostbrun grynskivling och vit grynskivling Inonotus obliquus, sprängticka, gråal som två varianter av samma art. Den vita grynskivlingen Inonotus radiatus, alticka, U, död alved, Hans A verkar tillhöra kategorin ”naturligt sällsynta svampar” och Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling är bl a funnen i sydlig ädellövskog i Skåne, i tallskog på nor- Lactarius deliciosus, läcker riska, tallmo ra Öland, i blandskog vid Väddö i Roslagen, vid Harkon- söder om ån, Inga-Lill F, conf Mikael J berget i Dalarna av Karl Soop (bild i Jordstjärnan 2000/2) Lactarius lilacinus, stor alriska och av Siw Muskos vid Borgsjöveckan 2003 i urskog vid Lactarius necator, svartriska Björntjärnsreservatet i Haverö socken, Medelpad (bild i Lepiota clypeolaria, spenslig Borgsjörapport 2003 på hemsidan www.myko.se). Frågan fjällskivling,U, gråalskog, Jan O är om inte den vita formen ändå bör vara egen art? Den Lepista flaccida, dropptrattskivling, Gunnel A är uppförd som egen art på rödlistor i Danmark (EN) och Lepista gilva, rödbrun trattskivling, stor ring Finland (VU)! Lycogala epidendrum, vargmjölk, gråal Lycoperdon excipuliforme (=Calvatia Inocybe melanopus anges i Funga Nordica växa med tall excipuliformis), långfotad röksvamp men även med lövträd ”on calcareous soil” vilket även an- Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp tyder att alnögångar passerar genom området. Marasmiellus perforans, barrbroskskivling Marasmius wynneae, föränderlig brosking, Marasmius wynneae var intressant fynd. Det handlar om gråalskog, Jan O, Det Stig J, conf Thomas L en en förnalevande svamp som enligt Funga Nordica finns Mycena galericulata, rynkhätta på kalkmark norrut till mellanboreal zon. De nordligaste Mycena pura, rättikhätta kända lokalerna finns vid Medelpadskusten. Fin bild och Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta beskrivning finns på sidan 332 i Ryman-Holmåsen som Paxillus filamentosus, alpluggskivling dock i text och karta anger utbredningen från Skåne-Upp- Paxillus involutus, pluggskivling land. Vi har i Medelpad samlat föränderlig brosking till Phaeocollybia arduennensis, liten rotskräling, U, på exempel i de varma hasselundarna vid Siljeberget i Selånger marken i gråalskog, mikr. Jan O, mikr. Thomas L socken + några lokaler på alnökalken. Phellinus igniarius, eldticka Pholiota astragalina, röd flamskivling, U, Inga-Lill F Phaeocollybia arduennensis anges i Funga Nordica växa Plicatura nivea, algröppa bland annat i sandig alskog och finnas sällsynt norrut till Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling boreala zonen. Rhodocollybia maculata var. maculata, fläcknagelskivling, U, Inga-Lill F Russula alnetorum är typisk för gråalskog på alnökalken. Russula alnetorum (=pumila), alkremla, Här längs Ljustorpsån var alkremlan vanlig och sågs på flera U, kalkalskog, JOT, (GB) ställen. Den är lätt att känna igen på foten som först är vit, Sarcomyxa serotina, grönmussling, U, alved, Gunilla K sedan gul och slutligen grå. Vi ser alkremlan även på rikare Spinellus fusiger, hättmögel på blodhätta mark i sydväxtberg till exempel vid Siljeberget i Selånger Stereum rugosum, styvskinn socken och Vattjomåsen i Tuna socken. Den är även fun- Stereum subtomentosum, alskinn nen västerut till exempel i fuktigt alkärr vid Granbodåsens Tapinella atrotomentosa, sammetsfotad fäbodskog i Borgsjö socken. 150 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 151

Vaclav Kautman, Anne Molia, Lello Hund i Siljebergets hassellundar. Foto: Gunilla Hederås.

613150 6923564 i Norrland i älvarnas varma nipor och andra gynnsamma och ofta kalkpåverkade lundmiljöer. Men Andersson och Siljeberget Birger säger även tydligt att den allra viktigaste växtplatsen för sydskandinaviska kärlväxter är de klimatiskt gynna- Medelpad, Selånger socken, 30 de lundmiljöerna framför sydbergens varma stup. Ytterst sydväxtberg med tvärbranta stup, lite är publicerat om sydskandinaviska svamparters före- hassellundar, granskog, tallskog, rik komster i Norrland. Under de senaste 40 åren har vi ibland mark plockat svamp vid sydbergen i Medelpad och funnit sydliga svamparter som inte finns i trakten i övrigt. Här vid Siljeber- Ledare: Jan-Olof Tedebrand get noterades år 1978 första svenska fyndet av hjärntryffel Skrivare: Jan-Olof Tedebrand (Hydnobolites cerebriformis) under lind (Tilia cordata) i Datum: 13 september 2014 varmaste läget intill de höga stupen. Hasselriska (Lactarius Deltagare: Christer Albinsson, Magnus pyrogalus) har Håkan Lindström och Rolf Lidberg funnit Andersson, Elias Fries, Inga-Lill på hasselns nordvästligaste lokal i Europa, nämligen vid Häggberg, Gunilla Hederås, Jan-Erik Hattberget i Liden socken, Medelpad. Hederås, Lello Hund, Ivona Kautman, Vaclav Kautman, Joachim Krumlinde, Mälardalsklimat Viktor Kucera, Bengt Larsson, Siljeberget är ett välkänt så kallat sydväxtberg som i århund- Marianne Leckström, Per Löfgren, raden lockat kända svenska botanister. Berget har höga tvär- Anne Molia, Lennart Söderberg, Jan- branta stup mot sydost som likt en kakelugn eller gigantisk Olof Tedebrand. solfångare fångar upp solvärmen och ger mälardalsklimat närmast stupen. Den värmelagrande förmågan hos bergstu- Sydväxtberget pen ger färre dygn med frost. Våren kommer tidigt intill stu- De sydskandinaviska arternas förekomster i Norrland är pen. Det är en härlig upplevelse att ta på sig ryggsäck med gott intressanta att studera bland annat utifrån den pågående fika en varm vårdag i april och vandra längs Siljeberget när klimatförändringen mot varmare klimat som sakta kommer snön ännu ligger kvar ute på åkerfälten. Hasseln blommar, de att förskjuta många arters nordgräns längre norrut. Gunnar första blåsipporna, vårnagelskivling och tulpansvamp syns Andersson och Selim Birger skrev 1912 sitt klassiska verk i lundarna, gullpudra och scharlakansvårskål pryder alkärr, om sydskandinaviska kärlväxters förekomser i Norrland: citronfjäril och nässelfjäril fladdrar vid stupen. Men det gäller ”Den norrländska florans geografiska fördelning och -in att se upp för huggormar som även gillar vårvärmen vid vandringshistoria, med särskild hänsyn till dess sydskandi- bergroten och bland stenblocken. Under ljusa försommar- viska arter”. De påpekar att sydskandinaviska arter kan växa kvällar sträcker morkullorna längs berget. 152 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

knastertorra marken under stupen. Elden släcktes tack vare snabb insats av boende framför berget och av brandkåren. Granar brann upp i centrala hasselområdet vilket var positivt för växer, djur och svampar. Barkbrända tallar och förkolnade vedrester vittnar än idag om branden liksom björkar som ersatt granen. Sydväxtbergen brann troligen flera gånger per århundrade under tidigare årtusenden.

Granar tas bort Skogsbete förekom vid Siljeberget fram till 1950-talet. Gär- desgårdar mellan hemmanen sträckte sig upp mot berget och de ruttnade bort på 1970-talet. Frodvuxna granar har senste sextio åren fröat in och börjar nu kväva hassel och lundväxter. Därför har Skogsstyrelsen (Fjalar Harald, 1995) och länsstyrelsen (Per Sander m fl, 2013-2014) låtit fälla ut granar ur hassellundarna, en mycket angelägen natur- vårdsinsats i norrländska sydväxtberg med hassel och ädla lövträd. Närmast stupen finns även asp och sälg som vitt- nar om forna bränder. Den sydliga musseronen Tricholoma frondosae växer under senhösten vid gräsig stig under asp. Rävticka (Inonotus rheades) ger upphov till röta i aspar som lätt bryts av. Vatten sipprar ständigt nerför stupen och ur sprickor i berget och bidrar till att skapa den fina mulljorden i hasselområdet. Här finns även en stor grävd kallkälla som ända fram till 1940-talet försåg bondgårdarna nedanför och väster om berget med dricksvatten som rann i urholkade Sydväxtberget, teckning av Rolf Lidberg. tallstockar. Gammalt beteslandskap Stora hassellundar liksom ett tiotal lindar har överlevt i Syväxtbergen uppmärksammas i kommunala ”solfångarens fokus” sedan senaste värmetiden. Somma- planeringen ren 2015 anträffades två ekplantor (Quercus robur) på olika Sundsvalls kommun tar just nu fram en Frilufts- och Natur- ställen nära bergväggen. Här vid bergroten är det solgassigt vårdsplan som kommer att klubbas av kommunfullmäktige och varmt, samtidigt rinner vatten ner ur sprickor i berget under år 2017. Sydväxtbergens hängande trädgårdar med vilket skapar en drivbänk med mälardalsklimat. Rena has- sin märkliga artstock är en av de prioriterade naturtyperna sellundar finns i stort område vid bergroten närmast stupen. som Jenny Johansson och Ronnie Nordström vid miljö- Nötfångst reglerades redan i medeltida landskapslagar och kontoret och Lars Fahlberg vid Kultur- och Fritidskonto- de näringsrika nötterna var förr ett viktigt näringstillskott. ret särskilt vill lyfta fram vid sidan om älvraviner, de sista Man värnade därför om hasseln. Laga skifteskartor och gammelskogarna, fågelsjöar, gamla ängar, norra Alnöns handlingar för Hällom och Silje byar från 1838 visar ett öp- speciella natur. I naturvårdsplanen kommer problemati- pet betat landskap vid foten av berget. När och om kreaturen ken med inväxande gran i sydbergen att belysas och förslag förr överlevt vintern inne i ladugården så släpptes de först i troligen finnas om borttagning av gran i flera av de finaste sådana här varma sydberg där vårfryle (Luzula pilosa) kun- lundarna med hassel och ädla lövträd. Efter brandens och de betas. Där vårbäcken börjar skvala ner för berget i april skogsbetets upphörande växer sydbergen annars igen till anges ”ängesdahl” på lagaskifteskarten och andra områden mer trivial granskog vilket hotar sydliga och sällsynta blom- benämns ”ängesbacke”. Jordbrukets utveckling i Selånger mor, svampar, fjärilar och annan sydlig biologisk mångfald. sockens byar och laga skiftet på 1840-talet beskrivs utför- ligt i Lars-Göran Tedebrands bok 1983 om ”Selånger-en Sydväxtbergets funga sockens historia”. Rolf Lidberg dokumenterade redan på 1960-talet kärlväxt- floran vid Medelpads sydväxtberg. När Sundsvalls Myko Sydväxtbergen-extrema brandbiotoper bildats 1970 föreslog Rolf att vi även skulle börja kartlägga Under heta sommardagar står luften och dallrar intill berg- svamparna vid Medelpads sydväxtberg. Skrivaren av dessa väggen och marken blir extremt upphettad i hasselområdet. rader har bott hela sitt liv vid foten av Siljeberget och har no- En sådan gassig sommardag 1953 började det brinna i den terat en del om fungan vid berget, ofta tillsammans med Hå- 152 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 153

hora nuda på hägg (S) som verkar ha en sydlig utbredning. Ullmussling (Hohenbuhelia fluxilis), tickan Oligoporus subcaesius och Resupinatus striatulus är exempel på andra vedsvampar nedanför stupen.

Fyra arter av jordstjärnor vid sydväxtberget Under några fina sommardagar 1978 tältade Irma och Stel- lan Sunhede hos JOT i Silje by och vi studerade växtplatser för jordstjärnor i trakten. Stellan publicerade senare en av- handling om Jordstjärnor. Idag finns även en suverän skrift av Mikael Jeppson om ”Jordstjärnor” som kan beställas via SMF. Vid Siljeberget såg vi 1978 liten jordstjärna (Geastrum minimum) i kalkpåverkad rasmark intill bergroten närmast stupen (bilder av växtplatsen och av berget på avstånd i Sun- hedes avhandling). Fjolårsexemplar av liten jordstjärna ses redan i mars-april i extremt torr slänt med kalkrikt vittrings- grus (Ph kring 7) och bland blommande sundsvallsvioler (Viola collina). Kalkgruset härrör troligen från lättvittrade diabasgånger länge upp i berget. Liten jordstjärna är även samlad på alnögångar: i ren hällmark vid Gärdeberget i Skön socken, på torrbacke vid Skilsåker i Tynderö socken, i kalk- brottet vid Smedsgården på Alnön, på gammal fårbetad äng vid Ås på Alnön. Christer Andersson har även funnit liten jordstjärna på amfibolit vid Borgberget i Timrå socken. Den Leccinum roseotinctum. Akvarell av Siv Muskos. är även funnen av Carl-Johan Wikström på jämtkalken intill Indalsälven vid Bispgården i Jämtland och fynd finns även kan Lindström och Siw Muskos. Det har även varit högtids- på dryashedar i fjällen. stunder då Lars Erik Kers, Johan Nitare och nu senast Anne Molia och Lello Hund varit här och grävt efter spännande tryfflar. Den 24 augusti 1986 rådde en ”tioårstopp” vad gäller svamptillgången i Medelpad. Då besöktes Siljeberget av sju danska mykologer och holländaren Machiel Noordeloos. Nämnas bör att lundarna nedanför stupen fläckvis är tyd- ligt kalkpåverkade. Lars Erik Kers mätte ph-värde 7 på flera ställen i hasselområdet, kanske härrörande från gångar med diabas eller alnökalk. Hasselområdet ligger ungefär 30-40 meter över havsytan och en havsvik svallade mot berget för 2-3000 år sedan så skalkgrus kan även finnas i marken. Många sydliga, värmekrävande svamparter är därför fun- na i de kalkpåverkade hasselområdet vid Siljeberget bland annat Cortinarius nemorensis (variecolor), hasselriska (Lactarius pyrogalus), kastanjefjällskivling (Lepiota casta- nea), föränderlig brosking (Marasmius wynneae), hättorna Mycena mirata och M. picta, boklövshätta (Mycena capil- laripes), mörkbrunt haröra (Otidea bufonia), vit hattmur- kla (Helvella crispa), röd larvklubba (Cordyceps militaris), Entoloma scabrosum, Entoloma tjallingiorum, Entoloma cyanulum var. cyanulum, hjärntryffel (Hydnobolites cere- briformis), strimtryffel (Elaphomyces striatosporus). Under goda svampår finner man i de kalkrika mulljordarna under hassel många olika ängssvampar till exempel fingersvampar, rödskivlingar, vaxskivlingar. Åke Strid har bestämt en del skinnsvampar vid Siljebergets lundar bland annat Peniop- 154 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Fransig jordstjärna (G. fimbriatum) växer dels i mulljord­ Hjördis plockade kungschampinjoner under hassel tillsammans med vit hattmurkla (Helvella Mot sydost finns en utlöpare av Siljeberget där en gammal crispa men även i barrmattor under granar i hasselområdet. bördig, kalkpåverkad, jättegrov granskog tidigare fanns vid Fransig jordstjärna väckte uppmärksamhet vid svamp­ byn Lillhällom där blåsippor (Hepatica nobilis) domine- utställningar i Sundsvall på 1970-talet. Den ser ut som rade på försommaren och nordisk stormhatt (Aconitum en bakverk i marsipan! I barrmattor finns även fyrflikig septentrionale) sommartid. I de tjocka barrmattorna växte jordstjärna (G. quadrifidum) och kamjordstjärna (G. fyrflikig jordstjärna Geastrum( quadrifidum) och kam- pectinatum), den senare arten även i myrstackar. Vi besåg jordstjärna (G. pectinatum). Det blev stor sensation när 1978 även flera lokaler för fyrflikig jordstjärna i varma, Hjördis Lundmark fann kungschampinjoner (Agaricus branta slänter vid Selångerån som rinner genom dalgången. augustus) i gammelskogen på 1970-talet. Kungschampinjon De solvarma nipslänterna längs åar och älvar i Medelpad är än idag bara känd fråncirka tio kustnära lokaler i Medel- är växtmiljöer för många sydliga svamparter bland annat pad men vi ser den även på kalkplattan i Jämtland. Nästan jordstjärnor. Jordstjärnor är tacksamma att studera under hela gammelskogen i Lillhällom, som ägs av kyrkan och var tidig vår de då finns kvar och inte skyms av annan vegetation. avsatt som så kallat Rioreservat, blåste ner i stormen Ivar Från övriga sydväxtberg i Medelpad finns mer sporadiska häromåret. Kyrkans stiftsskogvaktare berättade vid besök uppgifter om fungan. Mest svampinventerat är det klassis- i området nyligen att kyrkan beslutat sköta den nya skogen ka och välkända diabasberget Rankleven i Borgsjö socken som ett socialt reservat med blandskog eftersom den omges med fynd av bland annat rotskålen Sowerbyella densireti- av stora bostadsområden. culata (S). Vid Döviksbergets varma sydbrant i Njurunda socken finns även stora förekomster av hassel som Sunds- Hjärntryffel samlever med lindarna valls kommuns stadsbyggnadskontor under senaste åren Under lind i varmaste lägena intill stupen är hjärntryffel gynnat genom att hugga bort stora, frodvuxna granar. Här (Hydnobolites cerebriformis) samlad och senare bestämd av finns bland annat Medelpads enda förekomst av blodsopp kännaren Lars-Erik Kers. Den 28 juli 1991 grävde Lars Erik (Boletus luridiformis var. luridiformis) tillsammans med Kers och Roland Carlsson även efter tryfflar här men som- riklig förekomst av den sydliga blomman tandrot (Dentaria martorkan hade varit svår och de fann bara några gulvita bulbifera). knölar som de trodde kunde vara ”Hymenogaster sp.”. Johan Nitare har tidigare samlat strimsporig hjorttryffel (Elap- Cortinarius siljebergensis (=C. metarius) homyces striatosporus) under gamla hasselbuskar. Anne De sydliga spindlingarna Cortinarius acetosus (f d rigens) Molia och Lello ville gärna upp till lindarna men där var ty- och C. craticius är noterade vid vandring med Håkan Lind- värr väldigt ratigt och svårgånget med nedfallna klippblock ström i lundarna nedanför de höga stupen. Vid utflykt till så tryffelfångsten blev klen. Det finns ett intressant stråk med Siljeberget 13 maj 1982 fann Rolf Lidberg och Håkan Lind- relikta förekomster av lind västerut från Siljeberget som vore ström en stor grupp med sommarspindling (Cortinarius intressant att undersöka vad gäller förekomst av tryfflar. Eva vernus) under björkar i hassellundarna nedanför stupen. och Håkan Sundin fann till exempel häromåret en tidigare Siw Muskos målade en vacker akvarell av svamparna. Ur- helt okänd förekomst av lindar intill ett diabasstup vid byn sprungligen beskrev Elias Fries arten som ”Cortinarius er- Huljen i Selånger socken. ythrinus”. Håkan och Jacques Melot har dock nybeskrivit den under namnet ”Cortinarus vernus” vilket är ett bra Sydliga nattfjärilar namn för denna vår tidigast fruktifierande spindelskivling. Det finns även sydliga fjärilsarter i sådana här varma syd- Azurkremla (Russula azurea) och guldkremla (Russula växtberg. Natten mellan 27 och 28 augusti 2014 tillbringade aurata) är exempel på sydliga kremlor vid Siljeberget. Den JOT, Per Sander och entomologen Östen Gardfjell nedanför mest kända spindelskivlingen vid Siljeberget hittades av JOT stupen vid Siljeberget. på 1980-talet och bestämdes av Tor Erik Brandrud till Corti- Vi spände upp stora lakan och stråkastare och vi fick en narius haasii. Den har knöl och blåton på foten och tillhör nästan magisk natt. Kattugglan höll oss sällskap med sina de ”ädla spindlingarna” inom undersläktet Phlegmacium, rop. Det var 16 grader varmt och ljummet i luften. Massor senare döptes arten om till Cortinarius barbaricus. Idag har med harkrankar, mal, mott, steklar, vecklare och nattflyn den bytt namn till C. metarius Liimatainen et al. I östra delen dök upp. Östen fångade flygfäna och satte namn på dem. av Siljeberget finns kalkbarrskog på grusig tallmo och här är Han visade oss bilder i boken ”Svenska Fjärilar” där det flera knölfotade spindlingar funna bland annat kopparspind- även finns utbredningskartor. Flera arter vi fann under ling (Cortinarius cupreorufus) liksom granrotspindling (C. natten vid berget hade enligt boken sin svenska nordgräns fraudulosus), diskvaxskivling (Hygrophorus discoideus), i Hälsingland och Medelpad till exempel Agrochola lithura pluggtrattskivling (Clitocybe alexandri) och röktrattskiv- som tidigare bara setts norrut till Hälsingland. Vårt största ling (C. inornata) och rosenfotad kremla (Russula roseipes) nattfly, blåbandat ordensfly med vingbredd över 10 cm , 154 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 155 156 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Svampar indikerar basiskt underlag Uppe i hällmarkerna finns även inslag av svackor med mos- sig medelålders och äldre granskog där grovticka (Phaeolus schweinitzii) finns på granrötter. Här och var i urberget ser man även tydlig på verkan av kalkrikare bergarter med fynd av bland annat druvfingersvamp Ramaria( botrytis), gul taggsvamp (Hydnellum geogenium) och raggtaggsvamp (Hydnellum mirabile). Däremot syns denna kalkpåverkan inte alls på kärlväxtfloran! Marksvampar är ofta bättre indi- katorer på underliggande berggrund än kärlväxter. Geologer borde kanske lära sig gul taggsvamp och andra indikatorer för basisk mark? Vädret hade varit varmt och torrt här vid Siljeberget fram till 10/8. Sedan började regnskurar falla över området. Vid rekning 26/8 var den varma marken ångande fuktig men inga marksvampar hade dykt upp. Men nu 13/9 var det fuk- tigt och marksvamparna hade börjat visa sig med fräscha fruktkroppar. Frosten kommer sent här vid berget, bästa Sydväxtberget. Skiss av Helena Paulsson, biolog vid Sundsvalls svamptiden brukar vara 15 september till 15 oktober. kommun.

Inga Lill lärde oss sotvaxskivling cirklade nyfiket över oss. En del fjärilar var vackert violetta Vi fikade mitt på hygget där länsstyrelsen fällt bort alla frod- eller guldfärgade till exempel guldfly Pyrrhia( umbra). Per vuxna granar senaste vintern för att gynna hassel, blåsippor samlade fjärilar i burkar, han har lådor med samlingar av och annan lundflora. Vi sniffade länge på en kollekt med fjärilar från länet. skogsvaxskivlingar som Lars-Inge funnit och som doftade honung. Inga-Lill kom med de förlösande orden: det var Röksvampen Lycoperon rupicola växer i tunn vanlig sotvaxskivling som ska ha just en sådan sötaktig doft! mossa i sura hällmarker De högre delarna av Siljeberget domineras av sura häll- marksskogar med gammal tallskog. Skogsbruk bedrivs inte Artlista på hällmarkerna. Men gamla, murkna tallstubbar vittnar om Agaricus sylvicola, snöbollschampinjon, viss plockhuggning i äldre tider. Av någon anledning fälldes U, Magnus A, Det Michael K ett tjugotal tallar av militären i en gata på toppen av berget Agaricus sylvaticus, skogschampinjon för några decennier sedan. Räkning av stubbarnas årsringar Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp visade på åldrar mellan 150 och 300 år. Amanita vaginata, grå kamskivling Tallriska (Lactarius musteus), goliatmusseron (Tricho- Amanita muscaria, röd flugsvamp loma matsutake) och andra av den magra tallskogens Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling, U, Marianne L marksvampar växer här under regniga svamphöstar. Rök- Antrodia sinuosa, timmerticka, Det Magnus A fingersvamp Clavaria( fumosia) växer på mossig, översilad Armillaria mellea coll., honungsskivling, berghälla. Sara Tedebrand har under goda svampår plockat levade sälg, granrötter mycket kantareller i hällkaren i hällmarkerna och även svart Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp trumpetsvamp i mossigt skogsparti söder bergtoppen. JOT Baeospora myosura, kottetätskivling fann häromåret små röksvampar, Lycoperdon rupicila, som Boletus edulis, karljohan växte i tunn mossa på rena hälleberget med surmarksväx- Cantharellus tubaeformis, trattkantarell terna bergglim (Atocion rupestre) och bergsyra (Rumex Cantharellus cibarius, stora, fräscha och nyväxta acesotella) och svampen fläckkantarell Cantharellula( Cheimonophyllum candidissimum, kritmussling umbonata). Lycoperdon rupicola är en för vetenskapen ny Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp röksvamp som hittats på många ställen runtom i Europa Clavulina incarnata, U, på alved i fuktig hästbetad och just på mossiga, sura stenhällar. Ellen Larsson, Mikael al-granskog, Christer A, Det Ibai O Jeppson och Maria P. Martin har beskrivit den nya arten. Climacocystis borealis, trådticka På en av berghällarna fanns i slutet av 1800-talet en Clitocybe nebularis var. nebularis, pudrad punschveranda där sågverkspatroner kopplade av sedan trattskivling, U, Marianne L de jagat rapphöns bland höstrågen i åkrarna framför berget. Clitopilus prunulus, mjölskivling, U, Marianne L 156 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 157

Cortinarius alboviolaceus, vitviolett spindling Cortinarius triumphans, mångkransad spindling Cortinarius Sect. Anomali, rik bergbrant m. Cortinarius turmalis (= sebaceus), tuvspindling Corylus-Picea, Christer A, Det Tuula N Cortinarius varius, klubbspindling, vanlig, U, bergbrant Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, med Corylus och Picea, Christer A, Det Ilkka K mossig granskog med vårärt, Lennart S Cystodermella cinnabarina, cinnoberrröd grynskivling Cortinarius caesiolamellatus, Lennart S, Det Ilkka K, (IK) Elaphomyces muricatus, marmorerad Cortinarius caesiostramineus, blekspindling, hjorttryffel,Lello Hund + Anne M kalkgranskog, Magnus A, Det Ilkka K Elaphomyces papillatus (E. striatosporus), Cortinarius canabarba, vargspindling, U, barrförna strimsporig hjorttryffel, Lello Hund + Anne M I rik granskog, Magnus A, Det Tuula N Fomes fomentarius, fnöskticka, björkstubbe Cortinarius caninus, granspindling Fomitopsis pinicola, klibbticka Cortinarius collinitus, violettfotad spindling Fuligo septica, trollsmör Cortinarius hemitrichus, fjunspindling, Galerina marginata, gifthätting U, barrskog, Lars-Inge H Ganoderma lipsiense (= G. applanatum), Cortinarius infractus s.l., bitterspindling platticka, stora exemplar på björkstubbe Cortinarius porphyropus, anilinspindling, Gomphidius glutinosus, citronslemskivling U, Magnus A, de t Tuula N Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling 158 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Mycena epipterygia, flåhätta Hapalopilus nidulans, lysticka Mycena flavoalba, gulvit hätta, i mulljord under hassel Hydnum rufescens coll., rödgul taggsvamp Mycena galericulata, rynkhätta, gråal Hygrocybe coccinea, blodvaxskivling, U, Mycena pura, rättikhätta ILHÄ, Det Kill P, conf. Michael K Mycena rosella, rosenhätta, fräscht vackra i Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling, barrmatta och fuktig moss, U, Lars-Inge H U, Lars-Inge H, foto Anne M, Bengt L Mycena sanguinolenta, mörkeggad Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling, U, rik blodhätta, murken björk + hassel bergbrant med Corylus och Picea, Christer A Mycena viscosa, stor flåhätta, barrförna, foto Bengt L Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling, Oligoporus caesius, blåticka U, Marianne L, conf Michael K Otidea onotica, stort haröra, U, barrskog, Lars-Inge H Hymenogaster sp., Lello Hund + Anne M (0 ?) Paxillus involutus, pluggskivling Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Phellinus igniarius, eldticka Hypoxylon fuscum, aldyna, på hassel, U, Jan- Pholiota flammans, svaveltofsskivling, U, Marianne L Erik H, Det Thomas L, 692454/157182 Piptoporus betulinus, björkticka Inocybe geophylla, sidentråding Pleurotus ostreatus, ostronmussling, gråal Inocybe lilacina, lila sidentråding, U, Marianne L Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Inonotus radiatus, alticka, hassel Plicatura nivea, algröppa Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Pluteus hjortskölding, sköldskivling Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, U, Lars-Inge H Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Lactarius badiosanguineus, glansriska Russula adusta, svedkremla Lactarius deliciosus, tallblodriska, U, Lennart S Russula aeruginea, grönkremla Lactarius deterrimus, blodriska Russula atrorubens, svartröd kremla, Corylus, Picea Lactarius glyciosmus, kokosriska Russula decolorans, tegelkremla Lactarius mammosus, mörk kokosriska Russula favrei, gransillkremla Lactarius pyrogalus, hasselriska, U, Lars-Inge H Russula firmula, glanskremla, U, barrskog, Lars-Inge H Lactarius scrobiculatus, svavelriska Russula intermedia (=lundellii), praktkremla, U, bergbrant Lactarius torminosus, skäggriska med Corylus och Picea, Christer A, Det Lennart S Lactarius uvidus, lilariska Russula vitellina, äggkremla Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Russula maculata, fläckkremla, U, rik bergbrant Lepista gilva, dropptrattskivling, U, Marianne L med Corylus och Picea, Christer A, Det Herbert K Limacella glioderma, brun klibbskivling, Russula nauseosa, strimkremla, U, barrskog, Lars-Inge H mossig granskog med vårärt, Lennart S Russula olivascens (=postiana), grön äggkremla, Marasmiellus perforans, barrbrosking U, barrskog, Lars-Inge H 158 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 159

Russula paludosa, storkremla (Sarcoscypha austriaca) källstråken, sommartid växer här Russula queletii, krusbärskremla högörter såsom nordisk stormhatt. Fyndet gjordes vid alved Russula sanguinea, blodkremla men arter inom Clavulina bildar ektomykorrhiza så mark- Russula turci, jodoformkremla kontakt fanns. Fingersvampen doftade enligt Christer lite Russula vesca, kantkremla sötaktigt. Den kombinerades av Ibai Olariaga och Isabel Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp Salcedo i tidskriften Mycotaxon 121: 38 (det var Corner som Suillus granulatus, grynsopp beskrev den). Det finns enligt Ibai bara två tidigare kända Suillus luteus, smörsopp svenska fynd söder om Dalälven. Fyndplatsen låg ungefär Suillus variegatus, sandsopp 20 meter nedanför vår fikaplats. Christers fynd av Clavulina Trametes ochracea (= T. zonatella), zonticka incarnata vid Siljeberget utnämndes av M1 (Jeppson) och Trichaptum abietinum, violticka M2 (Krikorev) till dagens fynd! Tricholoma inamoenum, luktmusseron, U, Marianne L, conf. Michael K Kamfingersvamp C.( cristata) är en liten tunnköttig, van- U, bergbrant Tricholoma saponaceum, såpmusseron, lig, vitaktig fingersvamp som finns hos Ryman-Holmåsen med hassel och gran (kalkrikt), Christer A, Det Lennart S sidan 119. Fina bilder finns även på Micke Krikorevs hem- Tricholomopsis rutilans, prickmusseron sida: http://svampguiden.com/art/visa/Clavulina_cristata. Xerocomus badius, brunsopp Den amerikanske mykologen Corner beskrev en variant Xerocomus ferrugineus, sammetssopp till kamfingersvamp under namnetClavulina cristata var. Xeromphalina cornui, brun bollrostnavling incarnata. Nu har alltså Ibai och hans spanska kollega Isabel Xeromphalina cauticinalis, bollrostnavling, gett denna variant artstatu U, barrskog, Lars-Inge H s.

Climacocystis borealis växte massvis på avbruten gran Rödlistade arter i den frodiga, örtrika skogen framför stupen. Trådtickan indikerar ofta fina skogsmiljöer med gran men just i detta Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Cortinarius caesiostramineus, blekspindling, NT område är hassel och sydliga arter viktigare att prioritera Elaphomyces papillatus (= E. striasporus), strimtryffel, VU för naturvården än granen. Ett fint uppslag med trådtickor finns i Skogsstyrelsens och Johan Nitares bok om signalarter i skogen. Kommentar Clavulina incarnata (Corner) Olariaga var sensationellt Hygrocybe coccinea, en stor grupp växte österut under fynd av Christer Albinsson i den hästbetade hagmarken med stupen på grusig tallmo med gamla tallar, hassel, blåsippa, björk, gråal och gran. Vatten från stupen och sluttningen harsyra, stenbär, rosmossa. Skogsbete förekom här i slutt- ovanför tränger fram här och om våren pryder gullpudra ningen fram till 1950-talet. Blodvaxskivling är en rest från (Chrysosplenium alternifolium) och scharlakansvårskål betesepoken.

Sydväxtbergen är lövbrännebiotoper De norrländska sydväxtbergen blir extemt torra soliga somrar och brann fordom flera gånger per århundrade.

Undertecknad som bor nedanför stupen vid denna lövbränneepok. Samma gäller hassel och ädla Siljeberget minns en våldsam skogsbrand i lövträd som finns vid en del av sydväxtbergen. Johan hasselområdet en varm sommar på 1950-talet då Nitare ordnade sommaren 2015 en naturvårdskurs för granarna brann bort inom ett stort område i centrala Skogsstyrelsens personal i mellannorrland om aktuella hasselområdet där stupen är som högst. Hela naturvårdsfrågor. Johan och hans medarbetare byn var uppe och försökte släcka branden innan tillbringade en dag vid Siljebergets sydbranter där vi brandkåren anslöt. Sydväxtbergen är egentligen tillsammans studerade och diskuterade borttagandet lövbrännebiotoper. De aspkloner, björkar och sälgar av gran och gynnandet av lövskog och lundflora vid som man ofta ser vid sydbranterna är rester från sydväxtbergen. 160 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

618326 6927755 Bankera violascens, grantaggsvamp, U, Bibbi W Skönviksberget, Timrå Boletus edulis, karljohan, U, Lars-Inge H Boletus pinophilus, rödbrun stensopp 32 friluftscenter Chalciporus piperatus, pepparsopp, U, Lars-Inge H Medelpad, Timrå socken Cantharellus tubaeformis, trattkantarell Cerrena unicolor, slingerticka, U, Wenche E J Chondrostereum purpureum, purpurskinn, U, Bibbi W Ledare: Inga-Lill Häggberg, Jeanette Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Södermark Clitocybe connata, vit tuvskivling, U, Skrivare: Annika Norin Inga-Lill H, conf Michael K Datum: 9 september, 2014 Clitocybe odora, grön trattskivling Deltagare: Lars-Inge Hedlund, Inga-Lill Clitopilus prunulus, mjölskivling Häggberg, Wenche Eli Johansen, Coltricia perennis, skinnticka Joachim Krumlinde, Annika Norin, Coprinus comatus, fjällig bläcksvamp Jeanette Södermark, Bibbi W, Lena Coprinopsis atramentaria, grå bläcksvamp Wallqvist m fl Cortinarius armeniacus, aprikosspindling, U, tallskog, Jeanette S, Det Håkan L Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, U, Jeanette S Naturtyp Cortinarius bivelus, hålspindling, U, Joachim K Höga bergsryggar når ända fram till havet i Medelpad och Cortinarius camphoratus, stinkspindling Ångermanland, området kallas ibland ”Höga Kusten”. Skön- Cortinarius caperatus, rimskivling viksberget är en sådan 175 meter hög bergrygg som når fram Cortinarius collinitus, violettfotad mot havet. Här finns i nordsluttningen slalombacke och spindling, U, Lars-Inge H populär skidstadion. Lättgångna strövstigar korsar häll- Cortinarius laniger, ullspindling, U, Jeanette S markstallskog, blåbärsgranskog, myrstråk på normalt sur Cortinarius limonius, eldspindling, U, Joachim K skogsmark. Men här finns även kalkförande alnögångar Cortinarius lux-nymphae, sprickspindling som lockar fram blåsippor (Hepatica nobilis) och fjällarter Cortinarius malachius, malvaspindling, såsom högvuxna blomman torta (Cicerbita alpina) och U, Jeanette S, Det Håkan L läderspindling (Cortinarius durus var. durus). Hit brukar Cortinarius mucosus, hedspindling, U, LIHE Inga-Lill Häggberg och Jeanette Södermark leda populä- Cortinarius semisanguineus, rödskivig ra matsvampsutflykter och finna matsvampar såsom blek kanelspindling, U, Lars-Inge H taggsvamp (Hydnum repandum), tegelkremla (Russula Cortinarius sanguineus, blodspindling decolorans), vinkremla (Russula vinosa), vackra svampar Cystodermella granulosa var. granulosa, såsom sotriska (Lactarius lignyotus) och giftiga svampar rostbrun grynskivling såsom toppig giftspindling (Cortinarius rubellus). Här fann Gomphidius glutinosus, citronslemskivling, U, Lars-Inge H Håkan Lindström häromåret på en granstubbe lacktickor Gomphidius roseus, rosenslemskivling, U, Lars-Inge H (Ganoderma lucidum) som har ett tiotal kända kustnära Hebeloma incarnatulum (= bryogenes), fynd i Medelpad. Håkan Sundins fina bild av de tjusigt lack- mossfränskivling, U, Jeanette S, Det Stig J röda tickorna finns i exkursionsguiden. Hydnum repandum, blek taggsvamp Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Artlista Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Agaricus sylvicola, snöbollschampinjon Hypomyces luteovirens, grönsnylting Agaricus sylvaticus, skogschampinjon, U, Wenche Eli J Laccaria laccata, laxskivling Albatrellus ovinus, fårticka Lacrymaria glareosa, tårsprödskivling, U, Amanita crocea, orange kamskivling, Wenche E J, (GB) gräsplan, Lars-Inge H, Det Ilikka K Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Lactarius deterrimus, blodriska, U, Lars-Inge H Amanita muscaria var. regalis, brun flugsvamp Lactarius fuliginosus, rökriska, U, Lars-Inge H Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Lactarius helvus, lakritsriska, U, Lars-Inge H Amanita rubescens, rodnande flugsvamp,U, Lena W Lactarius mammosus, mörk kokosriska Amanita virosa, vit flugsvamp, U, Lars-Inge H Lactarius necator, svartriska Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling, U, Bibbi W Lactarius rufus, pepparriska Armillaria borealis, honungsskivling, björk Lactarius scrobiculatus, svavelriska, U, 160 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 161

Lars-Inge H, conf Michael K Lactarius torminosus, skäggriska, U, Jeanette S Kommentar Lactarius tuomikoskii, bland vitmoss i Amanita virosa växer gärna i vitmossa i äldre granskog barrskog, Lars-Inge H, Det Ilkka K, (GB) och har alltså samma ekologi som till exempel lilaspindling Lactarius trivialis, skogsriska (Cortinarius evernius). Vit flugsvamp har en svagt sydlig ut- Leccinum albostipitatum, vitfotad aspsopp bredning, finns längs kusten och ungefär tre mil inåt landet Leccinum niveum, kärrsopp, U, fuktig granskog, Inga-Lill H och bildar gärna fruktkroppar efter torra somrar. Den var Leccinum scabrum, björksopp mycket vanlig i vitmossa i kustnära granskogar i Medelpad Leccinum variicolor, fläcksopp efter den extremt varma sommaren 2014. Leccinum versipelle, tegelsopp Lepiota cristata, syrlig fjällskivling Cortinarius sanguineus. Klaus Höiland skriver i Funga Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Nordica om subgenus Cortinarius och section Dermocybe, Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp alltså kanelspindlingar.Han delar in blodspindlingar i två Lyophyllum decastes coll., U, gräsmatta, Bibbi W varianter: C. sanguines var. sanguineus och C. sanguineus Mycena laevigata, halhätta, U, Wenche Eli J, Det Stig J var. vitiosus. Klaus skriver att båda varianterna är ”excel- Oligoporus stipticus, bitterticka lent for dyeing”, alltså utmärkta till färgning. Färgning med Paxillus involutus, pluggskivling, U, Jeanette S blodspindling beskrivs i bild och text på sidorna 176-177 i Phaeolepiota aurea, gyllenskivling, U, bland gräs och Hans Marklunds och Hjördis Lundmarks bok ”Färgsvam- spån längs skogsväg, Inga-Lill H, conf Michael K par och Svampfärgning”. Russula aeruginea, grönkremla Russula betularum, blek giftkremla, Den viktigaste skillnaden i utseende är att hatten hos vari- U, fuktigt med björk, Bibbi W anten vitiosus är brunaktig hos unga exemplar medan även Russula claroflava, mild gulkremla unga exemplar hos varianten sanguineus är karminröda. Russula consobrina, nässelkremla, U, Lena W Sporerna hos varianten vitiosus är vanligtvis amygdaloida. Russula decolorans, tegelkremla I övrigt har varianterna samma karaktärer. Skillnaderna är Russula delica, trattkremla, U, mullrik granskog, Wenche EJ alltså inte tillräckligt stora för att skapa två arter. Hjördis Russula emetica, giftkremla Lundmark har sänt kollekt till Tuula Niskanen som visat Russula favrei, gransillkremla sig vara varianten vitiosus. Båda varianterna är rätt vanliga Russula griseascens, grånande giftkremla i örtrikare granskogar. Russula nauseosa, strimkremla, U, Bibbi W Russula paludosa, storkremla, U, Jeanette S Russula vinososordida beskrivs i text och bild i artikeln Russula puellaris, siennakremla ”Släktet Russula (kremlor) i Mittsverige” (Jordstjärnan Russula queletii, krusbärskremla 2002/3, Lindström, Lundmark, Tedebrand, Wasstorp). Den Russula vesca, kantkremla liknar R. vinosa och är beskriven av Johani Ruotsalainen och Russula vinosa, vinkremla Jukka Vauras. Under kremleveckan i Borgsjö 2001 hade vi Russula vinososordida, Bibbi W, Det Herbert K Juhani och Jukka som kursledare. Då visade sig R. vinososor- Stropharia cyanea, blågrön kragskivling, dida vara vanlig i våra nordliga barrskogar, gärna med björk. gräsplan, Lars-Inge H, conf Michael K Den har som namnet antyder brunaktigt vinröd till rödbrun Suillus bovinus, örsopp, U, Jeanette S hatt med svartaktiga och gulaktiga fläckar i mitten (även Suillus luteus, smörsopp, U, längs skogsväg, Lena W gröna färgtoner kan finnas), är inte pruinös mot hattkanten Suillus variegatus, sandsopp, U, Jeanette S som R. vinosa och rodnar inte heller i köttet. R. vinososordi- Tapinella atrotomentosa, sammetsfotad da, har nätformigt ornamenterade sporer och något skarp pluggskivling, U, Wenche Eli J smak. Den kände jämtländske mykologen Lars Lundberg Xerocomus badius, brunsopp, U, Inga-Lill H brukar säga att R. vinosa och R. vinososordida ”förvirrar” Xerocomus ferrugineus sensu Funga under matsvampsutflykter i Jämtland. R. vinosordida liknar Nordica, sammetssopp, U, Jeanette S ju vanlig vinkremla men är ingen bra matkremla eftersom den är rätt skarp i smaken.

Rödlistade arter Bankera violascens, grantaggsvamp, NT 162 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6925812 626105 Smedsgården, 17 naturreservat, Natura 2000 Medelpad, Alnö socken

Ledare: John Granbo Skrivare: Jan-Olof Tedebrand Deltagare: Birgitta Damne, Sven Damne, John Granbo, Eva Grönlund, Lars- Göran Hellsten, Ellen Larsson, Mikael Jeppson, Joachim K, Kill Persson, Jan- Olof Tedebrand, Bibbi Wallqvist, Lena Wallqvist m fl

Artlista Ängarna i reservatet Brunkullan, Jämtlands landskapsblomma, fanns för hundra år sedan även på Alnön. Akvarell. Rolf Lidberg. Amanita crocea, orange kamskivling, u, under björk i ängsmarken, Lena W Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Coprinopsis nivea, snövit bläcksvamp Bjerkandera adusta, svedticka Dacrymyces stillatus, vedplätt Bolbitius vitellinus, guldskivling Hygrocybe conica, toppvaxskivling

Botanisterna i Medelpad har samarbete med Östen Gardfjell i Sveriges Entomologiska Förening. Östen bor sommartid på norra Alnön. Nedanstående är klippt från Medelpads Botaniska Förenings hemsida, http://svenskbotanik.se/mbf/:

”Blommor och fjärilar, exkursion i samarbete gammafly, en migrerande art som flyttar hit från mellan MBF och Sveriges Entomologiska Förening sydligare breddgrader på våren, snövit streckmätare, 8 maj 2014 Söndagen den 8:e juni trotsade ett rutig buskmätare, svartribbad vitvingemätare och tiotal personer de hotande regnmolnen på Alnön vanligast av alla denna dag var backfältmätaren. När vi för att under ledning av Östen Gardfjell titta på håvat klart tilltog regnet och Eva Grafström bjöd in oss dagfjärilar och deras värdväxter. Turen gick till till hennes stuga i närheten så exkursionen avslutades Smedsgårdens naturreservat. Där fick vi deltagare på trevligast möjliga vis med fika under tak. Vi passade en sammanställning av de storfjärilar som man kan då på att bläddra i den bestämningslitterattur som förvänta sig i området denna tid på året. Nu var vädret Östen hade med sig. Trots vädret var det en trevlig inte helt nådigt denna dag. Det började regna så utfärd och vi hoppas att Östen kan tänka sig en smått och storfjärilarna gömde sig så som de brukar fortsättning någon gång framöver, denna gång en i sådant väder. Inte desto mindre fick titta på bl.a. solig dag. Text och foto: Eva Sundin” 162 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 163

Alnö kalkfabrik kring 1950. Foto: Sundsvalls Museum.

Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling, vanlig Russula foetens, stinkkremla Inocybe rimosa, topptråding Stropharia semiglobata, gul kragskivling Lactarius necator, svartriska Trametes hirsuta, borstticka Lepiota cristata, syrlig fjällskivling, U, Bibbi W Volvariella gloiocephala, vit slidskivling, Mycetinis scorodonius, lökbrosking, U, Lena W stora grupper på hästdynga, U, Bibbi W Mycena flavoalba, gulvit hätta Panaeolus acuminatus, hög brokskivling, U, hästhage, Bibbi W Kommentar Panaeolus papillionaceus (P. sphrinctrinus), gråbroking Svampfloran på Smedsgårdens ängar hade inte kommit Panus conchatus, broskmussling, U, igång alls efter den torra och varma sommaren. björkstubbe, Bibbi W, conf Michael K Paxillus involutus, pluggskivling Mycetinis scorodonius var vanlig i den slåttrade delen av Pholiota alnicola, altofsskivling reservatet och indikerar viss förnaanrikning. Lökbrosking Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling ser man inte i gamla välhävdade ängar. Det är nog gynnsamt Polyporus varius (= P. leptocephalus), strumpticka för både kärlväxter och marksvampar att låta hästarna få Russula aeruginea, grönkremla beta av återväxten i slåttrade delen av reservatet. 164 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Om ängar och ängsvård vid Smedsgårdens ängsreservat Det öppna landskapet på Alnön som ses på flygbilder från 1930-talet har liksom i övriga länet växt igen senaste hundra åren. År 1937 fanns på Alnön 1241 hektar åker varav 858 hektar slåttervall, 951 kor, 159 hästar, 394 getter. År 1995 var åkern halverad till 504 hektar varav 237 hektar betesmark, getterna var borta och hästar har ersatt kor. Det ökande antalet hästar bör kunna skapa underlag för framtida planering av artrika betesängar inom den gamla järnåldersbygden i kalkstensområdet. De finaste ängsobjekten borde, om möjligt, hävdas enligt gammal tradition allså med slåtter i slutet av juli och sedan efterbete under hösten.

De här småkulliga ängsbackarna på alnökalken är och svampsynpunkt tack vare den stora tillgången på botaniskt och mykologiskt spännande. betande hästar. En av markägarna har till exempel 50- 60 hästar som får beta olika områden och denna form Reservatet består av en slåttrad del mot väster som av hästskötsel ger även ekonomi genom att hästar utgör en femtedel av ytan medan merparten är säljes. enbart betad. Den slåttrade delen har tyvärr fått en näringsanrikning genom att den årliga återväxten En diskussion har funnits bland länsstyrelsens biologer (nyvällen) fått ligga kvar, göda och kväva sällsynta och bland ideella naturvårdare om övergången ängsväxter och ängssvampar. Numera efterbetas den från fårbete till hästbete på Smedsgårdens ängar. slåttrade delen av hästar under cirka 10 dagar i slutet av Erfarenheterna hittils tyder på att enbart hästbete september vilket haft en positiv inverkan. under senare delen av sommaren och under hösten utan slåtter fungerar och är gynnsamt för flora och I reservatsbeskrivningen står: ”Den äldsta kartan funga. Alternativet med igenväxning är klart sämre. över Smedsgården är från år 1759 (storskifte). Markanvändningen kan sedan följas på kartor från Ängsreservatet är som finast ur florasynpunkt i senare 1815, 1861 (laga skifte) och 1886. Det är intressant delen av maj då gullvivor blommar överallt medan att fördelningen mellan åker och äng och den sanddraba, vårstarr och sandvioler pryder de små lågproduktiva backen förändrats endast obetydligt ängskullarna. Ett lagom utformat hästbete ger en under 200 år fram till 1950-talet.” kortsnaggad vegetation och även jordblottor, en störning som är positiv både för ängssvampar och Den östra delen av ängsreservatet här vid ängsväxter. Många växter till exempel sanddraba Smedsgården betades tidigare av får men sedan (Draba nemorosa) gynnas av jordblottorna. Men några år tillbaka sker hästbete sommartid. Stora hästarnas bete och tramp på kullarna får kanske inte bli flockar med hästar betar även fina ängsbackar utanför för intensivt så att jordöppna partier tar över för mycket. reservatet vid Smedsgården och landskapet på norra Hästbetet bör helst begränsas till sensommar och höst Alnön har förutsättningar att bli allt finare ur botanisk utan stödutfodring. 164 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 Fältblanketter från mykologiveckan i Timrå 2014 166 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Liten diskröksvamp (Disciseda candida) Rolf Lidberg och mykologerna i Sundsvall bjöd in docent Lars Erik Kers i början av oktober 1976 för inventering av främst gasteromyceter (buksvampar) i kalkområdet på norra Alnö. Besöket dokumenterades med artikel i Svensk Botanisk Tidskrift. Mest spännande fynd var liten diskröksvamp (Disciseda candida). Tidigare nordligaste fynd av liten diskröksvamp var i Norduppland och vid Rommehed i Dalarna. De flesta fynden finns annars på Öland, Gotland och i östra Skåne alltså inom den klimatzon som kännetecknas av låg nederbörd dvs 400-500 mm/år.

I ett långt brev till Rolf Lidberg 11 oktober 1976 berättar pubescens), backnejlika (Dianthus delthoides), Kers om fynden av gasteromyceter och andra svampar tjärblomster (Viscaria vulgaris). Ängsmarken vid under besöket på Alnön. Efter underskriften har Kers i Smedsgården bör under mycket lång tid ha varit upphetsat tillstånd skrivit till följande rader: utsatt för bete, slåtter, tramp och annat markslitage. Ängsbackarna hade betats tills för fyra-fem år ”SENSATION !!!! sedan enligt Rolf Lidberg och viss igenväxning och Den ensamma ”Bovistan” från Smedsgården var en förbuskning pågick”. Kers avslutar sin beskrivning av disciseda!! Vi hittade den lös på en häll i den forna växtplatsen med orden: ” Det bör vara ett angeläget betesmarken ner mot det övergivna kalkbrottet vid naturvårdsintresse att försöka rädda kontinuiteten hos Smedsgården. Någon ropade och jag sprang dit från områdets ålderdomliga torrbacksvegetation och dess alnösnåren. Jag kände igen den när den torkat in. flora”. Förbuskningen och igenväxningen fortsatte långt Underligt nog tog jag den för en Bovista i fält. Men den in på 1980-talet av området där Kers fann Discisedan. var rund och inte typiskt tillplattad. På ”undersidan” Men sedan dess har kulturlandskapet på norra Alnön fanns inte någon ”rot” utan en tunn beläggning av börjat öppnas upp, hästbete sker vid Smedsgården peridium vilket – om jag tittat i lupp i fält-genast skulle på vidsträckta betesängar utanför reservatet som bör hav avslöjat saken. Jag är ledsen att jag inte kände kunna hysa Disciseda och andra intressanta svampar. igen det med detsamma. Här har nog tidigare varit Står man nere i ängsreservatet så ser man de fina betade en fin betad och kortsnaggad gräsmark. Den kanske och kortsnaggade ängsbackarna. försvinner genom den pågående igenväxningen. Här borde man ta in fårbete snarast för att rädda biotopen. Kers och mykogänget fann den där höstdagen 1976 även följande arter av jordstjärnor i kalkbältet på norra Ja Alnön är en märklig ö. Nu får jag lov att skriva Alnö: fransad jordstjärna (Geastrum fimbriatum), om mitt fynd av Disciseda för att rätta mina tidigare fyrflikig jordstjärna (G. quadrifidum), kragjordstjärna (G. förmodanden. Där ser man. Man bör samla in allt som triplex), kamjordstjärna (G. pectinatum), liten jordstjärna ser någorlunda misstänkt ut. Det är nog sällan som man (G. minimum), veckad jordstjärna (G. striatum). Liten får uppleva en sådan dag som den vi hade på Alnön på jordstjärna och kragjordstjärna hade tidigare känd lördagen.” nordgräns vid Billudden nära Dalälvens utlopp i havet medan kantjordstjärna tidigare var känd norrut till Falun. Kers anger i artikeln i SBT att fyndet gjordes ”på hällmarksparti i ängsmark mellan mekaniska verkstaden Dessutom samlade Kers vid besöket 1976 olika och bondgården på Smedsgården, 300 meter NNO små röksvampar bl a dvärgäggsvamp (Bovista om gården. Fyndet av liten diskröksvamp gjordes i limosa) i mossa på kalksten vid byn Hörningsholm, den tunna jordkappan runt en liten hällyta i en större kopparäggsvamp (B. tomentosa) i torräng vid byn Ås, sammanhängande, torr ängsmark med bl a backlök sandröksvamp (B. furfuracea =pusilla) i torräng vid (Allium oleraceum), luddhavre (Helictotrichon byn Ås. 166 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 167

626222 6926077

Smedsgården, gråalskogen i Cystolepiota moellerii, rosenpuderskivling, gråalskog i gamla kalkbrottet kalkbrott, Eva G, Det Mikael J, MJ 10145, GB, foto Michael K Medelpad, Alnö socken Echinoderma jacobi, piggfjällskivling, U, grålskog i kalkbrott, Eva G Fomitopsis pinicola, klibbticka Ledare: John Granbo Inonotus radiatus, alticka Skrivare: Jan-Olof Tedebrand Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Deltagare: Birgitta Damne, Sven Damne, John Granbo, Eva Grönlund, Lars-Göran Lactarius obscuratus, alriska alved, BWAL Hellsten, Ellen Larsson, Mikael Lepiota cristata, syrlig fjällskivling,

Jeppson, Joachim K, Kill Persson, Jan- Lepiota subalba, lundfjällskivling, U, Eva G, Det Mikael J, (GB) Olof Tedebrand, Bibbi Wallqvist, Lena Wallqvist m fl Lycogala epidendrum, vargmjölk Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Svenska Turistföreningen gav 1926 ut resehandbok om Mycena galericulata, rynkhätta, vanlig Medelpad och Ångermanland. Där skriver fil mag Gösta Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta R. Cedergren om ”Växtvärlden” och anför följande om nor- Pluteus atricapillus, sköldskivling ra Alnön: ”Nephelinsyenitområdet på Alnön i Medelpad Polyporus ciliatus, sommarticka utmärkes av en rent luxurierande växtlighet av högvuxna Sarcomyxa serotina, grönmussling örter. Aconitum kan nå en höjd av 2.60 meter, vanlig brän- Spinellus fusiger, hättmögel på blodhätta nässla nära 2 meter. Här förekommer en så sydlig art som Stereum subtomentosum, alskinn lundkardborren (Arctium vulgare) ”. Tectella patellaris, U, Eva G, Det Mikael J, (GB) Nordisk stormhatt (Aconitum septentrionale) var 2-3 Trametes hirsuta, borstticka meter hög i den frodiga gråalskogen i gamla kalkbrottet där nordlundarv (Stelllaria nemorum subsp. nemorum) var marktäckande. En märklig naturtyp som finns i flera Rödlistade arter områden på norra Alnön och där många intressanta svamp- Cystolepiota moelleri, rosenpuderskivling, VU fynd noterats under åren. I liknande miljö vid Slädabäck- Echinoderma jacobi, piggfjällskivling, EN en har Siw Muskos till exempel funnit alnöhätta (Mycena sudorella) som bara är funnen på en annan lokal i världen nämligen av Singer i Altaibergen i Asien! Kommentar Bibbi, Eva, Lena och vi andra klättrade omkring bland al- Cystolepiota moelleri var sensationellt fynd av Eva Grön- brötarna. Sommartorkan hade satt sina spår här i kalkbrottet lund i gråalskogen som idag täcker det gamla kalkbrottet. och få marksvampar hade fått igång sina fruktkroppar. Men Funga Nordica anger ”In deciduous forest on rich soil; very Eva Grönland gjorde ändå tre kanonfynd av lundfjällskiv- rare in temp. –hemib. zone: DK (EN), FI (EN, Lohja, Tor- ling, piggfjällskivling och rosenpuderskivling bland nordisk hola), SE (VU, Sk:Falsterbo)”. Rosenpuderskivling har idag stormhatt och nordlundarv som hon sedan stolt lade upp på några kända lokaler i Skåne och en känd lokal här vid Smeds- utställningen med ifyllda fältblanketter. Både detta kalkbrott gården på alnökalken! Arten ingår i en naturvärdsmässigt och kalkbrottet längre norrut i byn Smedsgården har säkert intressant grupp av små fjällskivlingar som är sällsynta och många fler intressanta svamparter som väntar på att upp- som indikerar värdefull natur. Johan Nitare har bild av ro- täckas. Liten jordstjärna samlades 1980 av Stellan Sunhede senpuderskivlingen i Skogsstyrelsens bok om Signalarter i på en hög med kalkjord alldeles bakom fabriken och inte Skogen (under namnet C. rosea). långt från där Eva fann piggfjällskivling. Men i övrigt har inga svampinventeringar skett i kalkbrotten. Echinoderma jacobi. Eva Grönlunds fynd av piggfjällskiv- ling i det gamla kalkbrottet var sensationellt. Arten ska enligt Ekologisk Katalog bara vara funnen i södra Sverige. Den är Artlista uppförd som starkt hotad (EN) i svenska rödlistan. Se även Byssomerulius corium, pappersgröppa kommentar till arten vid lokalen Långharsholmnen. Chondrostereum purpureum, purpurskinn 168 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

655022 6945020 Smitingen A 67 Ångermanland, Härnösand

Ledare: Stig Norell, Lennart Vessberg Skrivare: Jan Olsson m fl Datum: 9 september, 2014 Deltagare: Elisabth Bååth, Hjalmar Croneborg, Lill Eilertsen, Helena Gustafsson, Ingemar Herber, Margareta Herber, Stig Jacobsson, Gunilla Kärrfeldt, Anna-Lena Lindqvist, Jan Olsson, Ivar Sörensen.

Naturtyp Äldre granskog som gränsar till Smitingens naturreservat på Härnön. Bland tidigare fynd: Craterellus cornucopioides (svart trumpetsvamp), Hydnellum auantiacum (orange taggsvamp), Hydnellum suaveolens (dofttaggsvamp).

Raggtaggsvamp (Hydnellum mirabile). Akvarell: Rolf Lidberg. Artlista Albatrellus confluens, brödticka Albatrellus ovinus, fårticka Cortinarius turmalis, tuvspindelskivling Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling Cortinarius vibratilis, gallspindling Amanita vaginata, grå kamskivling Craterellus cornucopioides, svart trumpetsvamp Boletus edulis, karljohan Cudonia circinans, mössmurkling Chalciporus piperatus, pepparsopp Flammula alnicola (=Pholiota alnicola), altofsskivling Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Clavulina cristata, kamfingersvamp Gomphidius roseus, rosenslemskivling, U, Lill E Clitopilus prunulus, mjölskivling Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Collybia tuberosa, spetsknölig nagelskivling Hebeloma incarnatulum (=bryogenes), mossfränskivling Cortinarius cf biformis, gycklarspindling Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Cortinarius brunneus, umbraspindling Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp Cortinarius callisteus, lokspindling, Det Karl S Hydnellum mirabile, raggtaggsvamp Cortinarius caperatus, rimskivling Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling Hydnum rufescens coll, rödgul taggsvamp Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling, U, Cortinarius laniger, ullspindling bland vitmossa i gammal granskog, Lennart V Cortinarius limonius, eldspindling Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Cortinarius multiformis, lökspindling Hygrophorus agathosmus, doftsvaxskivling Cortinarius obtusus, jodoformspindling Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling Cortinarius pluvius, liten gallspindling Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Cortinarius rubellus, toppig giftspindling, U, Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling mossig granskog, Ivar S, conf Michael K Hygrophorus piceae coll., granvaxskivling, Cortinarius rusticus, vargspindling, Jan O, Det Håkan L Hypholoma elongatum, långfotad slöjskivling Cortinarius saginus, grankransspindling, U, Lactarius auriolla, sumpriska, Det Stig J blåbärsgranskog, Jan O, conf Michael K Lactarius deterrimus, blodriska Cortinarius sanguineus, blodspindling Lactarius fennoscandicus, U, Jan O, Det Stig J Cortinarius subtortus, doftspindling, U, Jan O, conf Michael K Lactarius fuliginosus, rökriska Cortinarius traganus, bockspindling Lactarius lignyotus, sotriska 168 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 169

Lactarius repraesentaneus, gulriska Lactarius rufus, pepparriska Lactarius trivialis, skogsriska Lepista gilva, dropptrattskivling, U, Gunilla K Marasmiellus perforans, barrbrosking Mycena cinerella, mjölhätta Mycena pura, rättikhätta Phellodon tomentosus, trattaggsvamp Pholiota lubrica, rödbrun slemflamskivling, U, Jan O, Det Stig J, conf Michael K Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Russula adusta, svedkremla Russula consobrina, nässelkremla Russula decolorans, tegelkremla Russula emetica, giftkremla Russula griseascens, grånande giftkremla Russula favrei, gransillkremla Russula integra, mandelkremla, U, Helena G Russula paludosa, storkremla Russula puellaris, siennakremla Russula rhodopoda, lackkremla Russula vinosa, vinkremla, U, Lill E Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp, U, Lill E, conf Michael K Stropharia alcis, på älgspillning Entoloma tjallingiorum var. alnetorum. Foto: Thomas Læssøe. Suillus granulatus, grynsopp Suillus luteus, smörsopp Suillus variegatus, sandsopp taggsvamp har i Sverige en östlig utbredning och var länge Trichaptum abietinum, violticka mest känd från nordupplands kalkbälte där Nils Suber fann Tricholoma fucatum, rökmusseron flera lokaler på 1970-talet. Utbredningskartan i Rymans Tylopilus felleus, gallsopp svampbok visar förekomster från norduppland och i ett Xerocomus ferrugineus, sammetssopp stråk upp till Medelpads kustband. Fyndet här vid Smitingen i Ångermanland var därför skojigt. År 2014 fann Magnus Andersson raggtaggsvamp på dess hittils enda kända lokal Rödlistade arter i Jämtland, en fin kalkbarrskog (reservatsobjekt) vid Loke Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, NT i Lockne socken. Hydnellum mirabile, raggtaggsvamp, EN Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, NT Det väckte stort uppseende när Siw Muskos kom med ragg- taggsvampar till svamputställning i Gröna havet i gamla stadsbibliotekets byggnad år 1976. Siw var mäkta stolt över Kommentar fyndet i gammal diabasisk granskog i ”ravinen vid Sörfors” Craterellus cornucopioides har en svagt sydlig utbredning, i Attmar socken. Men redan till utställningen året efter kom är vanligast i fuktig granskog närmast kusten, men även fun- JOT lika stolt med fin samling raggtaggsvampar från Silje- nen på några lokaler i östra Jämtland. Vi ser den även i våra berget! Vi har idag ett tjugotal fynd av raggtaggsvamp från fåtaliga ekparker till exempel vid Norafors gamla järnbruk i kust till inland i Medelpad. Sättna socken, Medelpad. Vissa år kan svart trumpetsvamp gå till i stora mängder i granskogens vitmossepartier och Hygrophorus piceae beskrivs i text och bild på sidan 36 i fyller då upp svampkorgarna vid matsvampsutflykter. SMF:s häfte om ”Släktet Hygrophorus, skogsvaxskivlingar i Sverige”. Där står ”Molekylära data visar att granvaxskiv- Hydnellum mirabile växer gärna tillsammans med an- lingen är heterogen och består av flera snarlika arter”. dra sällsynta taggsvampar i mossig, medelålders och äldre granskog på diabas, kalkmorän eller skalgrus, gärna i tidi- Lactarius auriolla är beskriven av Ilkka Kytövuori och gare skogsbetade barrskogar i närheten av bondbyar. Ragg- mindre vanlig i fuktig kalkgranskog. 170 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

654947 6943680 Cortinarius multiformis, lökspindling Smitingen B, Cortinarius obtusus, jodoformspindling Cortinarius raphanoides, rättikspindling 68 naturreservat, Natura Cortinarius sanguineus, blodspindling 2000 Cortinarius scaurus coll., myrspindling Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling Ångermanland, Härnösand Cortinarius subtortus, doftspindling Cortinarius traganus, bockspindling Ledare: Stig Norell, Lennart Vessberg Cortinarius vespertinus, vagabondspindling, Skrivare: Jan Olsson m fl U, Lill E, Det Ilkka K Datum: 9 september, 2014 Cortinarius vibratilis, gallspindling Deltagare: Elisabth Bååth, Hjalmar Croneborg, Craterellus cornucopioides, svart trumpetsvamp Lill Eilertsen, Helena Gustafsson, Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Ingemar Herber, Margareta Herber, Entoloma jubatum, sepiarödling, Jan O, Det Stig J Stig Jacobsson, Gunilla Kärrfeldt, Entoloma nidorosum, stinkrödling Anna-Lena Lindqvist, Jan Olsson, Ivar Exobasidium vaccini, lingonsvulst Sörensen. Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Gomphidius roseus, rosenslemskivling Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Naturtyp Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Äldre barrskog inom och angränsande till Smitingens Hebeloma incarnatulum, mossfränskivling naturreservat. Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, U, hällmarkstallskog, Jan O Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp Artlista Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp Agaricus sylvaticus, skogschampinjon Hydnellum geogenium, gul taggsvamp Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Hydnum rufescens, rödgul taggsvamp Amaniga muscaria var. regalis, brun flugsvamp Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp, Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling U, blåbärsgranskog, Ivar S, conf Michael K Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Ampulloclitocybe clavipes, klumptrattskivling Inocybe ochroalba, U, vägkant i barrskog, tall, mikrosk. Stig J Bankera violascens, grantaggsvamp Laccaria laccata, laxskivling Boletus edulis, karljohan Lactarius auriolla, sumpriska, U, mossig Cantharellus cibarius, kantarell, Gunilla K, (GB) barrskog mest gran, Stig J Cantharellus tubaeformis, trattkantarell Lactarius deliciosus, läcker riska, U, LVES, conf Michael K Chalciporus piperatus, pepparsopp Lactarius deterrimus, blodriska Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Lactarius fennoscandicus, U, Gunilla K, conf Ilkka K Clavariadelphus ligula, barrklubbsvamp, Lactarius helvus, lakritsriska U, granbarrmatta, Gunilla K Lactarius mammosus, mörk kokosriska Clitopilus prunulus, mjölskivling Lactarius necator, svartriska, U, Lill E Cortinarius acutus, spetsspindling Lactarius picinus, beckriska Cortinarius alboviolaceus, vitviolett Lactarius quieticolor, blåmjölkig riska U, spindling, U, Ingemar H, Det Karl S barrblandskog, Lill E, Michael K Cortinarius caperatus, rimskivling Lactarius repraesentaneus, gulriska, U, Lill E Cortinarius collinitus, violettfotad spindling Lactarius scrobiculatus, svavelriska, U, Lennart V, Det Ilkka K Cortinarius evernius, lilaspindling Lactarius uvidus, lilariska, U, HGUS Cortinarius fulvoochrascens, U, Lactarius vietus, gråriska, U, LEIL blåbärsgranskog, Ivar S, Det Karl S Leccinum niveum, kärrsopp Cortinarius laniger, ullspindling Leccinum scabrum, björksopp Cortinarius limonius, eldspindling Leccinum variicolor, fläcksopp Cortinarius malachius, malvaspindling, Det Håkan L Leptoporus mollis, kötticka Cortinarius mucosus, hedspindling Mycetinis scorodonius, lökbrosking 170 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 171

Blodhätta (Mycena haematopus) prydde alved i gråallundarna. Foto: Michael Krikorev.

Mycena laevigata, halhätta Mycena pura, rättikhätta Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp Mycena rosella, rosenhätta Suillus bovinus, örsopp Phellodon tomentosus, trattaggsvamp Suillus granulatus, grynsopp, U, Jan O Pholiota spumosa, klibbflamskivling Suillus luteus, smörsopp Piptoporus betulinus, björkticka Suillus variegatus, sandsopp Ramaria testaceoflava, gultoppig fingersvamp, Tremella encephala, broskboll, U, Gunilla K, Det Ibai O U, Gunilla K, Det Lennart S Tricholoma apium, laktritsmusseron, Rhodocollybia maculata var. maculata, U, 654947/6943680, Jan O, (GB) fläcknagelskivling, Stig J, (GB) Tricholoma saponaceum, såpmusseron Russula decolorans, tegelkremla Tricholoma viridilutescens, gulgrön kantmusseron, Russula emetica, giftkremla U, Lennart V, Det Jan =, conf Michael K Russula favrei, gransillkremla Russula intermedia, praktkremla Russula paludosa, storkremla Rödlistade arter Russula rhodopoda, lackkremla Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT Russula vinosa, vinkremla Hydnellum geogenium, gul taggsvamp 172 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6977399 613162 Spångsjöberget, 75 Vällingsjö urskogs naturreservat Sörgraninge Mångfaldspark, Ångermanland, Graninge socken, barrnaturskog

Ledare: Magnus Andersson Skrivare: Mattias Andersson Datum: 9 september, 2014 Deltagare: Magnus Andersson, Mattias Andersson, Inga-Lill Franzén, Eva Grönlund, Lars-Inge Hedlund, Karin Kellström, Gunilla Kärrfelt, Karl-Henrik Larsson, Claes-Göran Mellberg, Per- Erik Mukka, Ewa Svensson, Monica Svensson.

Naturtyp Spångsjöberget ingår i Sörgraninge Mångfaldspark som invigdes 19 augusti 2014. Berte och Hjördis Lundmark lik- som Jan-Olof Tedebrand var med på invigningen och var då även i närheten av Spångsjöberget. Utflyktsledaren Magnus Folksångerskan Ulrika Bodén sjöng och spelade ljuvliga sommarpsalmer till naturens lov vid invignigen av Sörgraninge Andersson kommentar svamputflykten: Mångfaldspark. Inget öga var torrt efter Ulrikas skönsång. ”Se sidan 158–159 i utflyktsguiden. På väg till Vällingsjö Foto: Hjördis Lundmark. urskog stannade vi till i en sandig tallbacke vid Skyggab- borrtjärn och spisade vår lunch. Med det mäktiga Spång- rik var i sitt esse och letade skinnsvampar, men ville hitta sjöberget i fonden berättade Per Simonsson på ett intressant ännu grövre lågor. Monica Svensson och flera andra blev sätt om hur naturvårdshänsynen inom skogsbruket har kvar vid bäcken närmare vägen. Där i bäckdalen i natursko- utvecklats under det senaste halvseklet. Per är sedan länge gen fann Monica på fuktig ved vad som visade sig bli dagens skogsbiolog på skogsbolaget SCA. Han beskrev även tanken fynd, nämligen Mycoalia sphagneti, kärrnästsvxamp! bakom deras mångfaldsparker, bl.a. att minst hälften av are- Många av svampkollekterna från Spångsjöberget lades alen i dem ska vara vikt för naturvård (sparas eller skötas för upp för allmänt beskådande på svamputställningen intill att öka naturvärdena) och att de helst ska knyta ihop andra arbetslokalen tillsammans med ifylld fältblankett (u= ut- skyddade skogar, såsom naturreservat.” ställd svamp). Magnus A.” År 2008 gjorde SCA en, i efterhand starkt kritiserad, av- Monica Svensson var den person som föreslog en myko- verkning av ett skyddsvärt skogsområde alldeles söder om logivecka i Timrå. Därför var det extra kul att Monica fick naturreservatet, något som man efteråt själva tog avstånd göra ett av kanonfynden under veckan. Hon kommenterar ifrån. Nu försöker man istället göra något bra av de återstå- sitt fynd av Mycoalia sphagneti i mail 1/3 2014. Mailet visar ende skogarna i omgivningen. Här finns fortfarande flera på några av de viktigaste ingredienserna under en myko- hundra hektar med värdefulla naturskogar på de dimhöljda logivecka nämligen upptäckarglädje, vänskap och social höjderna och längs bäckarna. Omkring 75 olika rödlistade gemenskap: kryptogamer är hittills funna i Sörgraninge mångfaldspark, varav åtminstone en handfull är nyfynd under de två dagar- ”Hej Jan-Olof, Hjördis och Elisabeth na under mykologiveckan. Tack för artlistan från gammelskogen och bäckdalen vid Väl framme gick de flesta av oss upp en bit längs den stig Spångsjöberget. Ja det där fyndet lever jag länge på. Egent- som går längs kanten av den nedskurna bäcken som forsar ligen var det så här att jag klättade upp och ner längs bäck- nedför bergets östsluttning. Här fanns gott om granlågor. en. Plötsligt fick jag se något rött som jag ville undersöka Granskogen var relativt gammal och bitvis grov. Karl-Hen- närmare. Det visade sig vara ögonskålar som växte på en 172 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 173

Skogsstyrelsens chef Monika Stridsman invigningspratade i Sörgraninge. Landshövding Bo Källstrand, Britt Marie Lindström, naturvårdschef på länsstyrelsen m fl lyssnar.” Foto: Hjördis Lundmark.

pinne i bäcken. Vattennivån var väldigt låg efter den torra Artlista sommaren. Nåja, på ögonskålarna såg jag något som såg Albatrellus ovinus, fårticka ut att vara mindre ljusa skålar. De var alltså supersmå och Amylocystis lapponica, lappticka, U granlåga, Magnus A inte ens luppen hjälpte mig att se tydligt. Naturligtvis tog Antrodia serialis, knölticka, U, Per-Erik M jag med pinnen men först stod jag där i bäcken och foto- Antrodia sinuosa, timmerticka graferade med makroinställning. Ibland hjälper det mig Armillaria mellea coll., honungsskivling att se tydligare… Asterodon ferruginosus, stjärntagging, U, Karl-Henrik L När jag så stod där i bäcken såg jag på pinnen bredvid att Ceraceomyces eludens, Karl-Henrik L (KHL) där fanns något som jag trodde var myxomyceter och jag Clavariadelphus pistillaris, stor klubbsvamp, uppfattade de som helt runda. Jag satte fingret över några U, granskog, Ewa S fruktkroppar för trycka fram spormassa men kunde inte Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp, spräcka dem. Därför tog jag med också den pinnen. På bil- U, granskog, Gunilla K, conf Mikael J derna jag tog såg jag att det verkligen var en svamp. Coniophora fusispora, Det Karl-Henrik L Tillbaka i arbetslokalen gick jag först till Karen Hansen. Conferticium ochraceum (=Gloeocystidiellum Hon konstaterade snabbt att de pyttesmå ljusa skålarna på ochraceum), sprickskinn, Karl-Henrik L (KHL) ögonskålarna var sandkorn. Tablå! Jag som trodde att jag Coltricia perennis, skinnticka gjort ett jättefynd. Så tog Karen den andra pinnen, tog en Cortinarius acutus, barrspindling, U, nål och stack i svamparna. Sedan reste hon sig upp och kon- fuktig granskog, Mattias A fererade med någon (tror det var Henning Knudsen). Hon Cortinarius agathosmus, vitterspindling, ville även kolla med Mikael Jeppson och det var då jag fick U, granskog, Mattias A veta att det där, det var ett jätteskojigt fynd. Kul! Timrå med Cortinarius caperatus, rimskivling omgivningar har kommit att betyda mycket för mig och Cortinarius clarobrunneus, U, Magnus A min utveckling. Jag trivs verkligen jättebra där uppe och ni Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling, hade gjort ett jättejobb. Jag vet att jag tackat förr, men tack U, granskog, Inga-Lill F kära vänner för ert fantastiska arbete och för er kunskap Cortinarius gentilis, gulbandad spindling och för att ni finns. Cortinarius limonius, eldspindling Kramar från Monica” Cortinarius multiformis, lökspindling, U, Karin K 174 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Lappticka (Amylocystis lapponica). Foto: Monica Svensson.

Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling Cortinarius paragaudis ssp oenochaelis, stor Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling tegelbandspindling, U, Mattias A Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, Cortinarius salor, blå slemspindling, U, granskog, ILFR, conf MKRI gammal mossig granskog, Magnus A Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Cortinarius sanguineus, blodspindling, Hygrophorus piceae coll., granvaxskivling, U, örtrik granskog, Magnus A U, granskog, Ewa S, conf Michael K Cortinarius scaurus, myrspindling, U, barrskog, Eva G Hyphoderma argillaceum, hårskinn, Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius sommerfeltii, mörk kanelspindling, Hyphoderma definitum, granskinn, Karl-Henrik L (KHL) U, granskog, Mattias And, conf Michael K Hypochnicium punctulatum, knölsporigt krämskinn (syn. Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling, H. eichlerii sensu Erikss. & Ryv.), Karl Henrik L (KHL) U, Inga-Lill F, conf Michael K Inocybe lacera, mörktråding, U, Inga-Lill F, conf Stig J Cortinarius venustus, skönfotad spindling, Inocybe leptophylla, tofstråding, U, Eva G, Det Stig J U, granskog, Claes-Göran M Kneiffiella alutacea, (syn. Hyphodontia alutacea), Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling sämskknotterskinn, Karl-Henrik L (KHL) Dichostereum granulosum, skorpgrynna, Laccaria proxima, stor laxskivling U, gran, Karl-Henrik L Lactarius helvus, lakritsriska Fomes fomentarius, fnöskticka Lactarius mammosus, mörk kokosriska Fomitopsis pinicola, klibbticka Lactarius necator, svartriska Fomitopsis rosea, rosenticka Lactarius rufus, pepparriska Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, Lactarius torminosus, skäggriska U, Per-Erik M, conf Michael K Lactarius trivialis, skogsriska Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Lactarius vietus, gråriska, U, Lars-Göran H Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Leccinum variicolor, fläcksopp, U, Maj-Britt S Heterobasidion annosum, rotticka, U, granlåga, Magnus A Mycena laevigata, halhätta, U, Karin K, conf Thomas L Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, U, Mycocalia sphagneti, kärrnästsvamp, på fuktig ved barrskog, Inga-Lill F, conf Michael K i bäck, Monika S, Det Mikael J, MJ 9929, (GB) Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, U, på Oligoporus caesius, blåticka marken under granlåga, Karin K, conf Mikael J Oligoporus fragilis, blödticka, U, gran, Per-Erik M Hydnum repandum, blek taggsvamp Oligoporus leucomallellus, U, Per-Erik M, Det Lill E Hygrophorus agathosmus, doftvaxskivling Peziza badia, brunskål, U, sandig barrskog, Inga-Lill F 174 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 175

Tylospora fibrillosa, bomullsskinn, Karl-Henrik L (KHL) Vesiculomyces citrinus, gulskinn, Karl-Henrik L (KHL) Xenasmatella vaga (=Phlebiella vaga), Karl-Henrik L (KHL) Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Xylodon asperus (syn. Hyphodontia aspera), strävt knotterskinn, Karl Henrik L (KHL) Xylodon brevisetus, (syn. Hyphodontia breviseta), svedknotterskinn, Karl Henrik L (KHL)

Rödlistade arter Amylocystis lapponicus, lappticka, VU Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp, NT Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Mycocalia sphagneti, kärrnästsvamp. Foto Monica Svensson. Hydnellum caerueleum, blå taggsvamp, NT Hydnellum geogenium, gul taggsvamp, NT Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling Peziza varia, stubbskål, ”immature”, U, Per-Erik m, Det Ibai O + Thomas L Phanerochaete velutina, luddskinn, Karl-Henrik L (KHL) Kommentar Phellinus conchatus, sälgticka Ceraceomyces eludens har inget svenskt namn, är beskriven Phellinus chrysoloma, granticka av Karl-Henrik Larsson, växer på barrved över hela Europa. Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, U, Färgbild finns i italienska boken om Corticiaceae” s.l.” granlåga, Eva G, Det Mangus A Phellinus laevigatus, valkticka, U, asplåga, Per-Erik M Cortinarus venustus tillhör en grupp med nordliga spin-

Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, delskivlingar som mykologer söderifrån gärna vallfärdar U, Magnus A, conf Michael K långt upp i norr för att beskåda en gång i sitt liv. En annan Phellinus viticola, vedticka, U, Magnus A, conf Michael K sådan nordlig marksvamp som norska mykologer kallar Phlebia livida, kristallvaxskinn, Karl-Henrik L, (KHL) ”huldresopper” är vargspindling (C. rusticus). Piptoporus betulinus, björkticka Resinicium bicolor, tätgrynna, Det Karl-Henrik L Mycocalia sphagneti var sensationellt fynd av Monica Resinicium furfuraceum, U, granlåga, Svensson. Arten tillhör gruppen brödkorgssvampar och är Eva G, Det Karl-Henrik L i moget stadium blodröd i centrum. Mikael Jeppson skrev Resinicium granulosum, Det Karl-Henrik L artikel om det spännande fyndet i SMT 2014/3 med fina Russula adusta, svedkremla bilder av Jan Nilsson och Tommy Knutsson. Kärrnästsvam- Russula consobrina, nässelkremla pen har fyra kända lokaler i hela världen, samtliga i Europa. Russula decolorans, tegelkremla Det var särskilt kul för Mikael Jeppson att få se och bestäm- Russula paludosa, storkremla ma fyndet eftersom han själv svarar för det andra svenska Russula queletii, krusbärskremla Russula rhodopoda, lackkremla fyndet vid Trollhättan. Monicas belägg från bäckdalen och Russula xerampelina, sillkremla, U, Karin K naturskogen där i Graninges vildmarker förvaras nu tryggt Sistotremastrum suecicum, tallskinn, Karl-Henrik L (KHL) hos Ellen Larsson i Göteborgsherbariet (GB). Stropharia hornemannii, stor kragskivling, U, granskog, Ewa S, conf Michael K Resinicium granulosum är en skinnsvamp som först be- Stypella vermiformis, Karl Henrik L (KHL) skrevs av den kände holländske mykologen Persoon (1761- Trichaptum abietinum, violticka 1836) som delvis var samtida med vår svenske svampkändis Trichia decipiens, gul ullklubba Elias Fries. Både Fries och Persoon publicerade impone- Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron rande böcker om dåtidens kända svampar. Numera be- Tricholoma inamoenum, luktmusseron, U, Lars-Göran H drivs släktforskning inom svampriket även med hjälp av Tricholomopsis decora, stubbmusseron, DNA-studier. Ellen och Karl Henrik Larsson har i gemensam U, Ewa S, conf Michael K artikel visat att en del skinnsvampar, bland annat Resinicium Tubaria confragosa, ringskräling granulosum, hör hemma inom ordningen Russulales. De är Tubulicrinis accedens, lyktnålskinn, Karl-Henrik L (KHL) alltså släkt med kremlorna! 176 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Stavreviken sett från bron mellan Sandarna och Stavreviken. Foto: Henrik Sendelbach.

624404 6938139 små buskar av mandelpil (Salix triandra). I samliv med mandelpil växte sensationellt nordkremla med vackert Stavreviken purpurfärgad hatt, vita skivor och vit fot. Nordkremlor ser vi annars mest ses under små videbuskar i våra fjäl- Medelpad, Hässjö socken 42 lområden. Vi såg nordkremlan på fjällhedarna i västra Härjedalen under mykologiveckan 2006. Men under Ledare: Håkan Sundin Borgsjöveckor i västra Medelpad har vi ibland funnit Datum: 11 september 2014 nordkremlor under viden i sandiga miljöer till exempel vägdiken. Nordkremlan är exempel på fjällsvampar som når ända ut till havet i lämpliga miljöer. Artlista Russula laccata (= norvegica), nordkremla, u, Lactarius bruneoviolaceus är en riska som enligt Funga sandrevel med Salix triandra, Dan Broström, Nordica enbart finns med buskar av viden Salix( ) i artiska Eva Grönlund, det Henning Knudsen och alpina miljöer. Men under Borgsjöveckan 1997 samlade belgiske mykologen Ruben Valleyn en fin kollekt avLactari - us brunneoviolaceus under viden i stranden längs Borgsjön Kommentar nedanför dåvarande St Olofs värdshus. En annan av fjällens Håkan Sundin hade varit ute på Tynderölandet med sin riskor, Lactarius subcircellatus, ser vi ofta under dvärgbjörk grupp och ville som avslutning visa gruppen det ovanliga och björk ända ut mot havet. Nere på kustens gamla äng- klådriset (Myricaria germanica) på de periodvis över- ar, som påminner om fjällheden, finner vi även fjällsvam- svämmade mjälastränderna vid Stavreviken. Här finns par som fjällkremla (Russula nana) och liten sillkremla även ett speciellt växtsamhälle med ävjebroddsflora samt (R. oreina) liksom musseronen Melanoleuca subalpina. 176 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 177

615293 6934166 Lactarius deterrimus, blodriska Stordalen Lactarius torminosus, skäggriska Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Medelpad, Timrå Socken, kalkgranskog Russula vinosa, vinkremla Stereopsis vitellina, spadskinn, U, i sorkgång Ledare : Inga-Lill Häggberg i kalkgranskog på sand, Magnus A Skrivare: Inga-Lill Häggberg Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling Datum: 13 september 2014 Tricholoma saponaceum, såpmusseron Deltagare: Magnus Andersson, Lello Hund, Inga- Lill Häggberg, Anne Molia Rödlistade arter Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Naturtyp Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, NT Efter besöket i Siljebergets hassellundar så ville Inga-Lill Elaphomyces anthracinus, svart hjorttryffel, VU Häggberg visa sin hemmaskog för Anne Molia och Magnus Andersson. Inga Lill är vice ordförande i Sundsvalls Myko, spelar och sjunger gärna glada sånger, leder svampkurser Kommentar om höstarna, håller föredrag om svamp och natur och är en Elaphomyces antracinus. Anne Molia påpekade vid ge- allmän glädjespridare. Inga Lill och hennes Ivan har även nomgången på kvällen att svart hjorttryffel inte har så många ett idylliskt sommartorp långt bort på skogen vid Hissjön i fynduppgifter i Sverige. Men vid Stordalen kunde Lello gräva Holm socken med fin hackslåttmark där myko ibland har fram den på två ställen. styrelsemöten sommartid. Hon är även styrelseledamot i Timrå Naturskyddsförening som är mycket aktiva med att Gautieria otthii. Vi har i Sverige 3-4 kända arter inom lyfta fram kommunens natur med cykelutfärder och vand- släktet Gautieria, arterna är mycket ovanliga. Materialet ringar varje vecka under sommarhalvåret. Nu ville Inga Lill skulle behöva ses igenom och revideras. Tredje fyndet i Sve- visa en tidigare betad, cirka 60-årig granskog på sandigt, rige av G. othii som växer i kalkbarrskog och har en stark kalkpåverkat underlag intill Indalsälven som visade sig vara doft av diesel, asfalt eller liknande. Den är funnen på 4-5 en mycket spännande svampskog. Anne Molia och Lello lokaler i Norge. Johan Nitare skriver i mail 17/11 2014: ” Hund fann fem olika tryffelarter! Släktet Gautieria är nog inte taxonomiskt helt klarlagt men det kanske går nu med moderna DNA-metoder. Jag fann G. otthii hösten 1980 norr om Umeå vid Erskmatsbergets Artlista norra utlöpare, en känd lokal för norna på cykelavstånd från Albatrellus ovinus, fårticka Umeå. Den var stor som en potatis. Kers bestämde den till Boletus edulis, karljohan cf otthii. Den växte i djup granbarrförna i nedre delen av Cantharellus cibarius, kantarell en sluttning med norna under en gammal gran. Där fanns Clitocybe odora, grön trattskivling även andra hypogéer i sluttningen. Materialet borde ligga Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, U, i Uppsala eller Stockholm”. Lennart Vessberg fann tryffel i örtrik 60-årig granskog på sand, Magnus A granskog med blåsippor vid Remsleberget i Sollefteå för Cortinarius callisteus, lokspindling, U, örtrik cirka trettio år sedan. Han sände tryffeln till Lars Erik Kers 60-årig granskog på plan mark, Magnus A som kom fram till att tryffeln tillhörde släktet Gauthiera. Cortinarius infractus, bitterspindling Cortinarius vibratilis, gallspindling Det finns en fin italiensk bok om tryfflar och där finns bild Cortinarius varius, klubbspindling på sidan 394 av G. otthii. Boken är utgiven av Associatione Cortinarius sulfurinus, persiljespindling Micologia Bresadola, via A. Volta 46, 38100 Trento och kan Elaphomyces anthracinus, svart hjorttryffel beställas från Fondazione Centro Studi Micologici Dell Elaphomyces asperulus, ljusbrun hjorttryffel A.B.M., P.O. box 296, 36100 Vicenza. Elaphomyces muricatus, marmorerad hjorttryffel Gautieria otthii Stereopsis vitellina hittades av Magnus Andersson i mycket Hygrophorus agathosmus, doftvaxskivling speciell naturtyp: ett sorkhål nere i sandiga marken i blå- Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling sippskogen! 178 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Rynkmussling Lentinellus vulpinus. Foto: Monica Svensson.

6927019 628810 häckningslokal för fåglar dels ett stort sammanhängande lövskogsområde delvis på kalksten med omgivande ängs- Stornäset, naturreservat, och hagmarker dels länets största hävdade havsstrandäng och anslutande artrika grunda havsbottnar. En hjord med 21 Natura 2000 snälla ”Highland Cattle” betar i reservatet. Kalkstensgångar Medelpad, Alnö socken passerar genom området. Inventering av fungan har skett bland annat under många Borgsjöveckor som visat på en Ledare: Bengt Larsson enorm rikedom inom reservatet av sällsynta mark- och ved- Skrivare: Ellen Larsson och Mikael Jeppson, svampar bland annat inom släktena Pluteus och Psathyrella. Mats Karlsson och NilsOtto Nilsson Bland alla intressanta fynd kan nämnas fingerbägare Clavi( - Datum: 9 september, 2014 corona taxophila) som Thomas Læssøe samlade på allöv Deltagare: Dan Broström, Mikael Jeppson, Mats 24/8 1986 (TL-S-1, C). Fingerbägare är av någon anledning Karlsson, Herbert Kaufmann, Ivona inte uppgiven från Sverige i FN. Kautman, Vaclav Kautman, Michel Krikorev, Viktor Kucera, Staffan Kyrk, Ellen Larsson, Evy Lindblom, Bernt Artlista Linton, Lars G Ljungberg, Sofia Agaricus langei, blodchampinjon, U, granbarrmatta, Ove U Lund, Berit Martinsson, Jan Nilsson, Agaricus sylvaticus, skogschampinjon, U, gran, Bernt L Nils-Otto Nilsson, Peter Nilsson, Amanita flavescens, orange kamskivling Ibai Olariaga, Kill Persson, Gerda Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Stenström, Ove Unander Amanita rubescens, rodnande flugsvamp, U, Dan B Amanita vaginata, grå kamskivling Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling Naturtyp Arrhenia acerosa, Det Ibai O Utflyktsledaren Bengt Larsson berättade om lite vatten i Bjerkandera adusta, svedkremla alkärren efter den torra och varma sommaren. Stornäsets Bovista aestivalis, mångformig röksvamp, naturreservat avsattes redan 1968 som ett av de första na- Viktor K, Det Mikael J, MJ 10141, GB turreservaten i länet. Idag omfattar reservatet 149 hektar Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, hagmarker, alkärr, havsstrandäng och sanddyner. Syftet med dry grassland, Mikael J, MJ 10133, GB reservatet är att bevara dels länets mest värdefulla rast- och Bulbillomyces farinosus, vitgryn 178 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 179

Calyptella capula, nässelkuping, Det Ibai O Hypomyces chrysospermus s.l., gul svampsnylting Cheilymenia vitellina, gul borstskål Inocybe agardhii, ringtråding, U, lövkärr, Dan B Chlorociboria aeruginascens, grönskål Inocybe flavella, U, under björk och sälg, Ellen L Chlorociboria aeruginosa, blek grönskål Inocybe flocculosa, luddtråding, Det Ellen L Chlorophyllum olivieri, rodnade fjällskivling Inocybe geophylla, sidentråding Chondrostereum purpureum, purpurskinn Inocybe oblectabilis, U, 6927668 / 1586712, Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp alsumpskog med björk och sälg, Ellen L och Stig J Chrysomphalina chrysophylla, gullnavling Inocybe rimosa, topptråding, U, Clavaria falcata, opalfingersvamp alsumpskog, björk och sälg, Ellen L Clavaria fragilis (= vermicularis), maskfingersvamp Inocybe squarrosa, liten piggtråding, Det Ellen L Clavulinopsis laeticolor, U, in grass, Ivona K Inonotus radiatus, alticka Clitocybe odora, grön trattskivling, U, Kill P, Det Mikael J Laccaria laccata, laxskivling Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling, Det Ibai O Lacrymaria glareosa Clitopilus prunulus, mjölskivling Lactarius deterrimus, blodriska Conocybe apala, betesmark på kalkmark, Dan B, (GB) Lactarius glyciosmus, kokosriska, U, Sofia Lund Coprinopsis atramentaria, grå bläcksvamp Lactarius lilacinus, stor alriska, alkärr, Herbet K Coprinellus disseminatus, stubbläcksvamp, U, Berit R-M Lactarius necator, svartriska Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, U, Bernt L Lactarius pubescens, blek skäggriska, U, Ove U Cortinarius americanus, leg Bengt L, Det Håkan L Lactarius scoticus, kärrskäggriska, U, lövkärr, Bengt L Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Lactarius torminosus, skäggriska, U, Ove U Cortinarius porphyropus, anilinspindling, U, Lactarius vietus, gråriska Mats K, Det Nils-Otto n, conf Håkan L Leccinum duriusculum, brun aspsopp, lövkärr, Mats K Cortinarius saturninus, sälgspindling, U, kärr Leccinum schistophilum, mörk kärrsopp, med al och sälg, Dan B, conf Håkan L U, Sofia L, Det Tommy K och Tuula N Leccinum scabrum, björksopp Cortinarius triumphans, mångkransad spindling, U, Gerda S Leccinum variicolor, fläcksopp, U, grålkärr, Dan B Cortinarius trivialis, trappspindling, U, Bernt L Loreleia marchantiae, lungmossnavling, Cystodermella adnatifolia, stor grynskivling på mossan Marchantia polymorpha, Sofia Cystoderma amianthinum, ockragulgrynskivling Lund, Det Mikael J, MJ 10132, GB Cyathicula coronata (= Crocicreas coronatum), Det Ibai O Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp, U, Evy L Daedaleopsis confragosa, tegelticka Lycoperdon utriformis, skålröksvamp, Det Mikael J Discinella boudieri, Det Ibai O Hypsizygus ulmarius (=Lyophyllum ulmarium), Echinoderma aspera, spärrfjällskivling almmussling, U, låga av lövträd, Gerda S, conf Mikael J Echinoderma jacobi, Alnus-Salix groove, Ellen L, Det Marasmius limosus, vassbrosking, Det Ibai O Mikael J, MJ 10139, GB, Foto Ellen L, Mikael J Mycena acicula, orangehätta, Det Ibai O Entoloma papillatum, knopprödhätting Mycena galericulata, rynkhätta Entoloma rhodopolium, tvålrödling, U, alkärr, Ove U Mycena haematopus, blodhätta, U, alsumpskog, Sofia L Flammula alnicola, altofsskivling, U, Mycena pura, rättikhätta, U, Ove U alved, Kill P, conf Michael K Mycena pterigena, bräkenhätta Fomes fomentarius, fnöskticka Naucoria melinoides, blek alskräling Fomitopsis pinicola, klibbticka Oligoporus tephroleucus, mjölkticka, U, sälg, Bengt L Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Panus conchatus, broskmussling Gloeoporus dichrous, tvåfärgsticka Paxillus filamentosus, alpluggskivling, U, Gerda S Gyrodon lividus, alsopp, U, vanlig i gråalkärren, Paxillus involutus, pluggskivling, U, Bernt L, Det Mikael K Mikael J, MJ 10134, GB, foto MJ Peziza limnaea, sumpskål, alkärr, Ibai O, Det Karen H Hebeloma gigaspermum, U, alsumpskog, Nils-Otto N, (GB) Peziza michelii, gulköttig storskål, U, Sofia L, conf Karen H Hebeloma sacchariolens, sötdoftande fränskivling, Peziza varia, stubbskål, U, gråalkärr, Dan B U, alskog, Herbert K Phellinus igniarius, eldticka HemiPholiota heteroclita, lukttofsskivling, Pholiota limonella, U, lövved, Kill P, Det Stig J U, lövved, Evy L, Det Dan B Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling, Hydnum rufescens s.l., rödgul taggsamp, U, Dan B U, vid basen av rönn, Ove U Hygrocybe phaeococcinea, mörk blodvaxskivling, U, in Pleurotus ostreatus, ostronmussling, U, Jan N sand, in grass, Viktor K, Det Ivona K conf Michael K Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, U, Jan N 180 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Plicatura nivea, algröppa Typhula ochraceosclerotiata, Det Ibai O Pluteus cervinus, hjortskölding, U, Berit R-M Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, U , Ove U Pluteus podospileus, flockfotsskölding, U, Sofia L, Det Henning K Kommentar Pluteus romellii, gulfotsskölding Chrysomphalina chrysophylla är en vacker vedsvamp som Pluteus thomsonii, åderskölding, Mats K och Nils-Otto N mest växer på murken barrved i fina gammelskogar. Den Polyporus squamosus, fjällticka, U, Berit R-M har en nordlig utbredning. Polyporus tubaeformis, liten tratticka, U, Sofia L, Det Mikael J Cortinarius americanus är en liten spindling bunden till Psilachnum chrysostigmum, Det Ibai O al. Unga fruktkroppar är violetta. Märkligt nog finns det Psilocybe sp, wet grazed grassland, två små spindlingar som båda är violetta och bundna till al Mikael J, MJ 10129, GB, foto MJ (både gråal och klibbal). Den vanligare och mer kända är Russula aeruginea, grönkremla, U, Cortinarius lilacinopusillus medan C. americanus inte är betesmark med björk, Ove U lika uppmärksammad. Den senare arten är mer svartvio- Russula alnetorum, alkremla, mikrosk. lett medan C. lilacinopusillus har en ljusare grundfärg och Herbert K, (HK 14257a, 14259) går mer i lila. Sporerna skiljer sig även åt. I fotofloran över Russula atrorubens, svartröd kremla, Herbert K Cortinarius avbildas C. lilacinopusillus under namnet C. Russula betularum, blek giftkremla, Herbert K bibulus. Tolkningen av detta gamla namn skapat av Quelet Russula chloroides, tätskivig trattkremla, är dock något osäkert. Därför använder vi numera nyare Herbert K, (HK 14257) säkra namn. Håkan L Russula claroflava, mild gulkremla, Eva L Russula delica, trattkremla Daedaleopsis confragosa anges i nya europeiska tickbo- Russula depallens, bleknande björkkremla, ken av Ryvarden-Melo (2014) växa sällsynt i södra Skan- U, under björk i betesmark, Herbert K dinavien men noterades även under mykologiveckan i de Russula font-queri, gyllenkremla klimatiskt gynnade lövskogarna vid Tolvösand i Tynderö Russula fragilis, skörkremla socken. Utbredningskartan för tegeltickan I Rymans svamp- Russula intermedia, praktkremla, U, under bok är synnerligen märklig. Kartan visar fynd av tegelticka björk, Mats K + Herbert K (HK 14265) i Skåne i Sverige men fynd ända upp till Tromsö i Norge! Russula nitida, åderkremla, U, Nils- Det förefaller mindre troligt att tegeltickan skulle ha sådan Otto N + uppgift Herbert K extremt, oceanisk utbredning. I norra Sverige ser vi sällsynt Russula parazurea, blågrön kremla, Mats K och Nils-Otto N den snarlika skivtickan (D. septentrionalis) på björk men Russula queletii, krusbärskremla, U, Dan B Ryvarden-Melo skriver att skivtickan några gånger är fun- Russula subrubens, mikrosk. Herbert K, (HK 14263) nen på gråal (Alnus incana) och rönn (Sorbus aucupuria). Russula velenovskyi, rödgul kremla, U, lövkärr, Mats K + Herbert K Discinella boudieri finns inte i Ove Erikssons svenska as- Russula violeipes, violfotskremla, co-checklist så det var troligen en ny art för Sverige som Ibai Det Mats K och Nils-Otto N fann i kalkkärren. Grattis Ibai! Russula xerampelina, sillkremla, U, barrskog, Bernt L, Det Herbert K Rolf Lidberg som var inspiratör och grundlade svampin- Scutellinia scutellata, ögonskål, Det Ibai O tresset i Medelpad i början av 1970-talet var en stor kalen- Simocybe centunculus var. centunculus, olivskräling derbitare som även blev intresserad av skålsvampar och Spinellus fusiger, hättmögel, U, Bernt L, Det Mikael J andra småsvampar på mark, ved och örter. Han roade sig Stereum subtomentosum, alskinn bland annat med att skriva ihop en tjock pärm över vilka Stropharia cyanea, blågrön kragskivling rost- och sot- och andra småsvampar som var bundna till Trametes hirsuta, borstticka kärlväxterna i Medelpad. Svengunnar Ryman i Uppsala Tricholoma fulvum, fläckmusseron, U, lövkärr, Bengt L mikroskoperade och bestämde knepigare skålsvampar åt Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron oss inom släkten som Peziza men även en del ofta färggran- Tricholomopsis rutilans, prickmusseron na små skålsvampar på örter. Rolf såg även till att myko år Trichopeziza sulfurina, Det Ibai O 1978 köpte in ”British Ascomycetes” av R.W.G. Dennis, en Tubifera ferruginosa, bikaksvamp bok med gula, hårda pärmar och ett standardverk för as- Typhula erythropus, rödfotad trådklubba, Det Ibai O comyceter som blev flitigt använd. Boken innehåller även Typhula gyrans (= setipes), liten trådklubba, Det Ibai O färgbilder av en del arter. 180 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 181

Kustnära hällmarkstallskog med urgamla tallar i Timrå. Foto: Håkan Sundin.

Dennis skriver i sin bok på sidan 149 om just Discinella Arten har en distinkt bulb nertill på foten och verkar trivas boudieri som Ibai fann vid Stornäset: “Apothecia terrestrial, på just sandig kalkmark. often clustered, cup-shaped then flattered, closely adpressed to the ground, smooth or finely tomentose and scurfy near Leccinum schistophilum. Sofia samlade denna lite kända the margin, seated om a small stem-like base, disc somewhat strävsopp under björk i kärren och Tommy bestämde arten. umbilicate, purplish-bay, or browner in the var. spadicea Hatten hos mörk kärrsopp är brunaktig, foten har fjäll som Boud., flesh formed of broad interwoven hyphae, those of först är bruna och sedan blir svarta samt ofta grön vid fotba- the outer tissue more slender, thin-walled.”. Sedan följer en sen. Porytan är först gulvit men blir grå och brun vid tryck. beskrivning av mikroskopiska karaktärer och slutligen anges ekologin: On sandy soil in autumn, rare”. Loreleia marchantiae växte på lungmossa i kärrområdet och har få rapporterade fynd i Artportalen. Hygrocybe phaeococcinea är en liten, mörkröd art med torr, skör hatt som blir svart mot centrum. Skivorna är rö- Lacrymaria glareosa har enligt Funga Nordica få fynd i da-laxröda. Den blir brun vid torkning. Bild finns i Svampe Norge, Sverige, Finland. JOT 15:39. Pluteus thomsonii var skojigt fynd av Mats och Nils-Otto. Den är typisk ute på den sandiga havsstrandängen vid Stor- Denna lilla rödsporiga skivlingen anges i Ekologisk Katalog näset där Viktor tog en fin kollekt till utställningen. Men mest växa på ask och bok i ädellövskog men Funga Nordica arten finns även på gammal hackslått och samlades till ex- anger ”rare in boreal zone”. De kalkrika, fuktiga alkärren empel på det trampade gårstunet vid Borgsjö hembygdsgård med mycket lövved är en väldigt fin biotop för arter inom år 1987 av Eef Arnolds och Erik Rald (UPS). släktet Pluteus. Johan Nitare har ett uppslag om ”Små sköld- skivlingar” på sidan 351 i praktverket ”Signalarter-indika- Inocybe oblectabilis. Ellen Larsson och Stig Jacobsson har torer på skyddsvärd skog” med bild av bland annat Pluteus länge studerat släktet trådingar som i Norden omfattar cir- thomsonii. I texten står: ”Små sköldskivlingar indikerar all- ka 200 arter. Ellen har särskilt intresserat sig för de alpina tid lövskogsmiljöer med höga naturvärden. Samtliga arter arterna med viden och fjällsippa. Stig hade tidigare funnit föredrar lövskogar med konstant hög luftfuktighet. På lo- Inocybe oblectabilis här i lövlundarna och kalkkärren på kalerna finns vanligen ett stort inslag av andra ovanliga och sanddyner så återfyndet nu tillsammans med Ellen var kul. rödlistade arter.” Vid sverigekarta står: ” Små sköldskivlingar 182 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Fingersvampen Clavaria sphagnicola på Stentjärnsmyrorna i Ljustorp socken. Ivona Kautman har kollekten för närmare studium. Foto: Håkan Sundin.

är mer eller mindre sällsynta och påträffas främst söder om och Medelpad med cirka tjugo lokaler hyser en ansenlig del den naturliga norrlandsgränsen, limes norrlandicus. Flest av landets totala förekomst. Förekomsten av knottblomster arter är knutna till den nemorala zonen i södra Sverige. I på Alnö omnämns redan av Carl von Linné i hans Flora Centraleuropa har många arter gått starkt tillbaka under Suecica år 1755. senare tid och klassificeras nu i många länder som mer eller mindre starkt hotade”. Polyporus tubaeformis har länge sammanblandats med P. melanopus, tratticka. Men liten tratticka är kanske nordlig, Bland kärlväxter i Stornäsets kalklundar kan nämnas knott- är liten, trattformig, rödbrun med 5-7 porer per mm (me- blomster (Microstylis monophyllus) som enligt Medelpads lanopus 3-4 per mm) i porlagret. Foten hos liten tratticka är Flora (Lidberg-Lindström 2010) här setts ”med tusentals tunn, fint rynkad medan tratticka har kortare och tjockare exemplar-varav ett epifytiskt, en halv meter upp på en al- fot. Uppgifterna finns i praktverket av Ryvarden-Melo om stam”! Knottblomster är en av Sveriges sällsyntaste orkideer Europas tickor (2014). 182 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 183

Thomas Læssøe: Den är även rätt vanlig i danske (jyske) Nils Otto skriver i mail 12/3 2015: ” Har nu kollat upp lite pilemoser och finns även på Nordirland och kan vara lite om fyndet av Russula violeipes, bl a har jag pratat med Mats förbisedd söderut. Karlsson. Jodå, vi kan arten bra härifrån. Går egentligen inte att förväxla med något – speciellt eftersom den är så där fet Russula font-queri växer i mittsvenska området under i ytan och så hård. Mats hade den också i sina anteckningar björk på rikare marker, gärna i parker och betesmarker så vi vågar nog stå för den. Vi hittade den någonstans i al- men även i örtrika skogar och längs bäckar. Det är en vack- sumpskogen, på södra sidan av spången. Om du accepterar er kremla med gulorange hatt, ofta rosa fot, gula skivor och fyndet får du gärna skriva både mig och Mats som ”det.” ef- gult sporpulver. Bland belägg från mittsvenska området: tersom även han noterat den och eftersom det verkar vara ett Borgsjö socken, Borgsjöbyn, vägkant vid kyrkan, 24/8 1984, viktigt fynd. Vi hade däremot inte koll på att den var okänd Olle Persson (S). från era trakter, så därför gjorde vi inga särskilt omständiga kontroller av fyndet. Den är ju ganska vanlig här nere i Skåne Russula queletii. Håkan L har på fältblanketten skrivit ”fen- så den noterades mest i farten. Vi har emellertid svårt att noscandica?”. R. fennoscandica är mindre än R. queletii, tänka oss att vi var så slarviga att vi kan ha förväxlat den med inte så violett i färgen och mindre skarp i smaken. Michael något. Det är trots allt en mycket distinkt art.” Krikorev har fin bild på sin hemsida www.svampguiden. com. R. fennoscandica är ännu inte formellt beskriven och Lövskogar och barrskogar på kalksten är ofta nordliga ut- inte med i Funga Nordica. postlokaler för många svamparter. Öland och Gotland hy- ser på sina kalkstenar många svamparter som annars finns Russula subrubens är inte tidigare noterade från länet Väs- neråt mellaneuropa och Medelhavsområdet. På samma vis ternorrland. Den anges i Funga Nordica växa i mykorrhiza har rätt många svamparter som har sin huvudutbredning med krypvide (Salix repens) men även med andra Salixarter i sydskandinavisk ädellövskog och på Öland några av sina i buskmarker och sanddyner. nordligaste utposter i kalkskogar i mittsvenska området. Leif Örstadius har under flera Borgsjöveckor samlat många arter Russula violeipes. Mats och Nils-Otto fann violfotskremla inom släktet Psathyrella i kalkstenskärren vid Stornäset som i alkärren och lade upp en snygg kollekt på utställningen även är perfekt miljö för många arter inom släktet Pluteus. med fint ifylld fältblankett. Det blev inga påskrifter med Under försommarutflykter i juni har vi ibland samlat vår- ändringar på fältblanketten (vilket annars var vanligt) utan musseroner (Calocybe gambosa) och även toppmurklor alla godtog bestämningen. Violfotskremlan ska enligt Ry- (Morchella elata) i gråallundarnas kalkmull. man-Holmåsen sidan 538 bara finnas i Götaland. Funga Nordica anger utbredning norrut till hemiboreal zon med Med hänsyn till de många sydsvenska svamparter som hit- vilket menas ”södra Sverige och söder om de stora sjöarna tils är noterade i de kustnära lövskogarna på alnökalksten inklusive Småland, Öland, Gotland, Göteborg, Bohuslän, i Medelpad så finns ingen anledning att ifrågasätta fyndet Västergötland, Östegötland, Dalsland och Västmanland”. av violfotskremlan i de havsnära kalkkärren vid Stornäset. Hemiboreal zon enligt Funga Nordica sträcker sig alltså Det finns säkert många fler sydliga svamparter att upptäcka inte upp till limes norrlandicus vid Dalälven men omfattar på alnökalkens hästbetade kalkklippor, kalkalskogar och Dalsland och Västmanland. kalkgranskogar!

6927019 628810 Stornäsets Brygga Artlista Bulbillomyces farinosus, vitgryn, Thomas L 21 Medelpad, Alnö socken, strandkärr Flammulaster limulatus var. limulatus, vårtskräling, med lövskog och gran U, in dead wood (Populus trem.?), Thomas L

Ledare: John Granbo Datum: 10 september 2014

Inför båtfärden med John Granbo ut till Långharsholmen så botaniserade gruppen lite grand i de blöta strandskogarna intill bryggan. 184 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Medelpads största gran på Seleboåsen i Sättna socken. Foto: Hjördis Lundmark.

595910 6946977 nämligen vid byn Åsen som numera är reservat. Här står många döda silvriga furor som kanske började växa för tusen Sundsjöåsen, år sedan. Vi inventerade urskogen för tjugo år sedan tillsam- 28 Naturreservat, Natura mans med Mats Karström och fann då rosenticka (Fomitop- 2000 sis rosea) i stora mängder, den rosenfärgade skönheten väx- te även på björklåga. Sprickporing (Antrodia crustulina), Medelpad, Liden socken, gamla taigaskinn (Laurilia sulcata) och doftskinn (Cystostereum naturskogar med mycket död ved murraii) noterade vi även i urskogen. Länsstyrelsens naturvårdare Per Sander guidade till Ledare: Per Sander älvreservatet Sundsjöåsen (även kallad Sunnås fjällskog) Skrivare: Sofia Lund som höjer sig från älvnivån (25 möh) till Storklacken på Datum: 13 september 2014 bergplatån (ca 450 möh) där laven långskägg kan beskå- Deltagare: Dan Broström, Lill Eilertsen, Ilkka das liksom många av gammelskogens tickor. Denna höjd- Kytövuori, Pirjo Kytövuori, Håkan skillnad på 430 meter är en av de högsta i landet utanför Lindström Evy Lindblom, Kare fjällen. De branta sluttningarna ner mot älven domineras Liimatainen, Sofia Lund, Tuula av högörter såsom nordisk stormhatt (Aconitum septentri- Niskanen, Per Sander m fl onale) medan höjdlägena domineras av blåbärsskogar där sundsvallsmykologerna ibland exkurerat under senhösten Skogarna vid Sundsjöåsens naturreservat är naturskogar och samlat korgar fulla med trattkantareller (Cantharellus som för 150 år sedan var mer öppna och betade och då in- tubaeformis). De frodiga sluttningarna närmast älven hyser gick i bondesamhällets kretslopp. Det finns i Liden socken stort inslag av grov asp och död ved av asp, gran och sälg och en enda gammelskog som påminner om en ”riktig urskog”, är påverkade av jämtlandskalk. Här är tidigare funna både 184 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 185

Glada mykologer vid Borgsjöveckan 1997. Inga Lill Franzén, Siw Muskos, Magnus Källberg, och Birgit Hagman.

sällsynta vedsvampar och även intressanta marksvampar. sakligt. Rolf Lidberg och skrivaren av dessa rader fick upp- Skogsmannen och Lidenbon Sven Söderqvist har skrivit drag att göra naturstig med textade skyltar och broschyr vid en bok om livet förr i sin hemsocken Liden. Där berättar han gammelskogen på Seleboåsen i Sättna socken, Medelpad. i text och bild om hur kreaturen ännu på 1920-talet forsla- Skrivaren av dessa rader fick vid invigningen av reservatet des med båt över älven och sedan vandrade djuren upp till guida dåvarande skogscheften Stig Hagner och två busslaster byarna Nilsböles och Sunnås fäbodvallar på höjdryggarna med skogsfolk längs skogsstigen runt den gamla fäbodsko- söder om älven. En del av fäbodens växter lever ännu kvar gen. Fäbodstintor hade lejts in vars lockande rop hördes över till exempel topplåsbräken tack vare insatser från naturvår- berg och dal. Tyvärr blåste nästan alla jättegranarna på Sele- daren och hembygdsvännen Patrik Glammsjö som bor och boåsen ner i den tornadolika stormen Ivar häromåret. Men brukar en bondgård intill älven. den allra största och grövsta granen i Medelpad stod emot Sven Söderqvist har även lämnat uppgift om Medelpads stormvindarna och tronar ännu majestätiskt med sina rötter längsta kända gran som avverkades i en bördig ravin vid djupt förankrade i fäbodskogens mark, se bild. Seleboåsen Indalsälven och som uppmättes till 42 meter. var under lång tid fäbod till Silje by i Selånger socken men Bengt Johansson var en föregångsman vad gäller skogs- såldes 1872 till ett av de skogsbolag som sedermera gick upp produktion. Han lät spruta bort många aspdungar och i SCA-koncernen. Jägmästaren och dalmasen Bengt Johans- dika ut många sumpskogar men var även intresserad av son har numera lämnat jordelivet. Han satte sina spår inom naturvård. Han var social och skojfrisk och bjöd årligen in bolagsskogsbruket i mittsvenska området i en brytningstid lokala ideela naturvårdare till intressanta skogsexkursioner mellan naturvidrigt intensivskogsbruk och framväxande och skogsdagar. Det var även högt i tak och våra kritiska tankar om mer hållbart skogsbruk där biologisk mångfald synpunkter på dåtidens ofta tuffa skogsmetoder bemöttes tas på mer allvar. 186 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Solljuset strilar ner i den gamla naturskogen. Foto: Bengt Larsson. Bengt Johanssons skogshistoriska bok om Kramforsskogarna Efter sin pensionering i slutet av 1980-talet skrev SCA-förvaltaren Bengt Johansson en skogshistoriskt intressant bok om skogar och skogsvård inom Kramforsdelen av SCA 1880-1966. Texterna är skrivna av en skogsman typisk för sin tid.

Syftet med skogsskötseln var att skapa virkesrika Med en skogsekonoms ögon var de utglesade skogsbestånd under en tidsepok då naturhänsynen var skogarna i början av 1900-talet föga tilltalande med låg och artrika urskogar avverkades bort utan diskussion. låga virkesförråd per hektar. De flesta jättetallarna var Hyggena blev ibland helt kala och enormt stora. Men borthuggna liksom de finaste granarna och kreaturen boken innehåller även spännande skogshistoriska betade på skogen. Skogsfolk talade om ”de gröna fakta som borde intressera en vidare krets skogs- och lögnerna” och om ”söndertrasade skogar”. Bengt naturintresserade. Man får även inblick i forna tiders skriver i boken även om enorma skogsbränder under skogsdebatt. Avverkningen av urskogens jättetallar 1800-talet. Han namnger de största bränderna till beskrivs utförligt i boken. Bolagen skrev ofta avtal exempel Ormsjöbrännan vid Dorotea på 1450 hektar på femtio år som omfattade tallar över viss grovlek och Pojkotsbranden vid Jokkmokk på 5000 hektar. Bara till exempel träd grövre än 12 tum vid 17 fots höjd under åren 1883 – 1894 registrerades 515 skogsbränder i dvs minst 30 cm i diameter vid 5 meters höjd ovan Norrland, 55 procent var uppsåtligt anlagda, 11 procent marken. Granen var i början och mitten av 1800-talet anlagda av vallhjon och resten tillkomna av vårdslöshet. värdelös för skogsköparna. Bolagens enorma skogsköp vållade stor politisk strid i riksdagen. Tiden för Rotmurklan var ett gissel på brandfälten. På sidan 203 avverkningsrätter sänktes 1905 till bara 5 år och 1906 i boken står: ” Under flera år på 1950-talet hade våra kom bolagsförbudslagen. Då förbjöds bolag att köpa inventerare sett att plantor på brända hyggen dött skog av enskilda personer. utan synliga yttre skador. En uppmärksam inventerare, 186 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 187

Steget remetodikens Svante Wikner, upptäckte att det ofta fanns bruna platta värdepyramid svampar intill de döda plantorna. En höstdag 1959 frågade han mig: ”Vad är det här? Det ser ut som någon stticka sorts murkla sade jag och plockade fram Ursings flora. Där hittade vi rotmurkla, Rhizina undulata, det stod att den växter på bränd mark. En notis sändes till tidningen Skogen om förmodat samband mellan rotmurkla och Lappticka Rynkskinn plantdöd på brända hyggen. Sambandet förnekades dock av dåtidens forskare. Det blev skogsforskaren Mats Hagner som först klarlade sambandet mellan rotmurkla Rosenticka Ullticka och plantdöd på hyggen.” Idag är Mats Hagner mest känd för sin metod för hyggesfritt skogsbruk. Nordlig Grannaturskog (prototypen) Skogsbetet sågs som ett hot mot anläggandet av ny Mats Karlstrm, okkmokk skog. Bolagen skrev speciella servitutsavtal med bönder försvarade hormoslyret. Tage Danielsson skrev sin och torpare med detaljerade regler till exempel förbud hormoslyrdikt: ”Män som världens öden styr/dricker att släppa getter på bolagsskogen och angivande av gärna hormoslyr/överhetens nya njutning: inre tider på året då kreaturen fick gå på skogsbete. Under hormoslyrbesprutning/man blir väldigt glad och yr/av 1930-talet livnärde sig 30 procent av nötboskapen i en sexa hormoslyr/ skogsbolagens direktörer/steppar Norrland på skogsbete. Getterna var värst på att äta som revycharmörer/Värmlands biskop blir vampyr/som plantor av gran och tall. En stor getdiskussion utbröt vill suga hormoslyr/över hela gröna stiftet/ sprider sig bland annat i riksdagen. Skogschefen Erik Ronge vid det sköna giftet/skog blir papper till broschyr/det är gott Kramforsbolaget påpekade i debatten att landets med hormoslyr/Sveriges alla träpatroner/dricker stora största förekomst av getter fanns i Ångermanälvens dagsransoner/vist försynen styr/som fördelar hormoslyr/ inre dalgång och tillade: ”Bara Turkiet med sin så den hamnar rakt i truten/på de män som sprutar ut låga levnadsstandard har fler getter per invånare den.” än Västernorrlands län”. Dagens diskussion om älgstammens storlek är en västanfläkt mot dåtidens Hormoslyrbesputning av lövskog förbjöds av riksdagen getdebatt. Kramforsbolaget laborerade tidigt med på 1980-talet. Idag år 2015 talar man istället om att få contortatall, douglasgran och sibirisk lärk med in mer av lövskog i nya skogsbestånden för att dels varierande resultat. motverka de stormfällningar som sker i motonona bestånd med gran och contortatall dels för att få till Bengt Johansson beskriver i boken även de så kallade stånd hyggesfritt skogsbruk i främst tätortsnära skogar. ”stavaskogarna”, 100-200-åriga skogsbestånd med 20-30000 stammar per hektar. Medelstammen var 3-4 Boken ger en driftig skogsmans syn på omvandlingen av cm i diameter och medelhöjden 4-5 meter. Enligt 1938 de gamla artrika naturskogarna till moderna artfattigare års skogsinventering fanns 52600 hektar stavaskog produktionsskogar. Bengt verkade under en tid då (naraskog) i länet Västernorrland (2.7 procent av naturvården hade en svag ställning. Ändå fanns hos skogsarealen) och nära 300 000 hektar i hela Norrland. Blå-Johan en känsla för naturens mångfald och respekt När man åkte runt i Medelpads skogsbyar på 1970-talet för de som värnade om biologisk mångfald. Just före så hade gammalt folk mycket att berätta om dessa sin pensionering åkte han runt till fina gammelskogar stavaskogar. Ett uttryck som skrivaren av dessa rader på SCA-marker med Rolf Lidberg. Bengt beslöt sedan hörde var: ” gå inte i naran för då kan du komma bort”. självsvåldigt att skydda fem gammelskogar i Medelpad på inalles cirka 1000 hektar bland annat Sundsjöåsen. Flygbesprutning med hormoslyr inleddes enligt boken När dåvarande SCA-chefen Bo Rydin fick läsa om redan kring 1950 på Kramforsbolagets marker och tilltaget en morgon i Svenska Dagbladet höll han leddes med närmast militärisk disciplin av en kapten nästan på att sätta kaffet i vrångstrupen. Inom parantes Virgin. Stora områden med grov asp, ”Norrlands kan nämnas att SCA numera fått betalt för de fem ädellövträd”, fickades ihjäl. Skogsarbetare gick i början gammelskogarna som blivit statliga naturreservat. på marken med ryggsprutor i ett moln av hormolslyr. Ibland blåste hormoslyrregnen in över skogsbyarna Litteratur: Bengt Johansson: Skogsvård och och motståndet växte alltmer. En skogsdirektör drack skogshushållning inom Kramforsdelen av SCA 1880- en hormoslyrsnaps inför media. Kyrkans biskopar 1966.Sundsvall 2003. 188 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Funna svamparter i gammelskogen vid Sundsjöåsen

Datum: 13 september 2014

Artlista Amylocystis lapponica, lappticka Hebeloma incarnatulum, mossfränskivling, Bisporella citrina, citronskål, U, Lill E U, Sofia L, Det Stig J Clavulina cristata, kamfingersvampar Hemimycena nitriolens, Ibai O, Det Thomas L Cheimonophyllum candidissimum, kritmussling Heterobasidion annosum, rotticka Clitocybe nebularis var. nebularis, pudrad Junghuhnia collabens, blackticka, U, trattskivling, u, Sofia L, det Michael K granlåga, på ullticka, Per-Erik M Clitopilus prunulus, mjölskivling, U, Lill E Lacrymaria glareosa, Pirjo K, (IK) Cortinarius agathosmus, vitterspindling Lactarius aurantiacus, brandriska, (IK) Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, (IK) Lactarius flavidus, gul lilariska Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, (IK) Lactarius glyciosmus, kokosriska Cortinarius badiovinaceus, (IK) Lactarius lacunarum, dyriska Cortinarius bivelus, hålspindling, (IK) Lactarius lilacinus, stor alriska Cortinarius brunneus, umbraspindling, (IK) Lactarius omphaliformis, skålriska Cortinarius crassus, brödspindling, (IK) Lactarius rufus, pepparriska Cortinarius decipiens, mörkpucklig spindling, (IK) Lactarius tabidus, småriska Cortinarius depressus, kontrastspindling, (IK) Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius disjungendus, (IK) Lactarius vietus, gråriska Cortinarius evernius, lilaspindling, (IK) Lactarius zonarioides, granriska Cortinarius harcynicus, barrviolspindling, Lentaria afflata, (IK) U, granskog, Dan B Lepiota castanea, kastanjefjällskivling, (IK) Cortinarius imbutus, källarspindling, (IK) Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling, (IK) Cortinarius illuminus, blekfotad spindling, (IK) Lepista densifolia, arommusseron, Cortinarius luteoornatus, (IK) U, Lill E, Det Michael K, (IK) Cortinarius multiformis, lökspindling, (IK) Lepista gilva, dropptrattskivling, U, Lill E, (IK) Cortinarius murinascens, (IK) Melanoleuca stridula, stripmusseron, (IK) Cortinarius pearsonii, (IK) Otidea leporina, litet haröra Cortinarius pholideus, tofsspindling, (IK) Phellinus chrysoloma, granticka Cortinarius raphanoides, rättikspindling, (IK) Psathyrella spadicea, tuvspröding, (IK) Cortinarius roseoarmillatus, (IK) Pseudoclitocybe cyathiformis, kaffebrun trattskivling Cortinarius rosargutus, (IK) Ramaria eumorpha, (IK) Cortinarius rusticus, vargspindling, (IK) Ramaria flaccida, (IK) Cortinarius scaurus, myrspindling, (IK) Rhodocollybia prolixa var. distorta, sågnagelskivling, (IK) Cortinarius talimultiformis, (IK) Russula pubescens, U, Dan B, Det Lennart S Cortinarius talus, halmspindling, (IK) Thelephora palmata, busksvamp Cortinarius testaceofolius, tegelskivig spindling, Tephrocybe rancida, mjölgråskivling Dan B, det Håkan L, (IK) Tubaria conspersa, blek toffelskräling, (IK) Cortinarius venustus, skönfotad spindling, (IK) Crepidotus calolepis, fjällmussling, asp, (IK) Crepidotus subverrucisporus, (IK) Rödlistade arter Crepidotus variabilis, sidenmussling, (IK) Amylocystis lapponica, lappticka, VU Echinoderma echinaceum, taggfjällskivling, (IK) Cortinarius harcynicus, barrviolspindling, NT Fomitopsis rosea, rosenticka Echinoderma echinaceum, taggfjällskivling, NT Gymnopilus belluellus, (IK) Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling, (IK) Junghuhnia collabens, blackticka, VU Gymnopus cf terginus, (IK) Lepista densifolia, arommusseron, NT 188 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 189

Birgit och Hjördis guidade till Sundsjöåsen De branta och höga älvskogarna vid Indalsälven med örter såsom nordisk stormhatt är spännande mykologiska marker. Under Borgsjöveckan 1999 ledde Birgit Hagman och Hjördis Lundmark minnesvärd exkursion till Sundsjöåsens naturreservat där rikedomen på död ved ökar för varje decennium när grova aspar, granar, sälgar och andra träd faller omkull bland meterhöga stormhattar vid stormar eller av ålderdom.

Just grov, död ved är ett mycket viktigt substrat för noterade bland annat vitgrå vaxing (Hygrophorus många sällsynta skinnsvampar och tickor men även korhonenii). Thomas Læssøe och Jens H. Petersen för andra svampgrupper. Åke Strid samlade 1999 samlade bland annat granfingersvamp (Ramaria här i älvreservatet många skinnsvampar med skojiga eumorpha), Ramaria corrugata under granarna samt svenska namn såsom glitterskinn (Hyphodontia Typhula olivascens på strutbräken (Mattheuccia pallida), gräddstrålskinn (Phanerochaete sordida), struthiopteris). De fann även mjölfotskremla (Russula tofsknotterskinn (Hyphodontia subalutacea), farinipes), boknopping (Entoloma placidum), Botryobasidium botryosum, Gloeocystidiellum boklövshätta (Mycena capillaris) och skålporing furfuraceum, G. ochraceum, snednålsskinn (Tubulicrinis (Porothelium fimbriatum), fyra svamparter som är mest calotrix), kraterskinn (Amphinema byssoides) och kända från sydlig ädellövskog. Här växte de i taigans astralskinn (Tylospora asterospora). Stig Jacobsson älvnära högörtsskog av stormhattstyp!

Kommentar livligt rosarött, hatten är rosabrun. Den anges vara sällsynt Varje gång vi besöker det stora och kalasfina reservatet Sund- och troligen växa med björk i hemiboreal och boreal zon. sjöåsen under svampveckor görs fynd av sällsynta svampar. Nu noterade Sofia i sin lista 3 nya svamparter för Sverige i Crepidotus subverrucisporus anges i Funga Nordica vara älvskogen: Cortinarius murinascens, Gymnopilus bellulus en vit mussling som torkar in och blir orange, växer på gre- och Hemimycena nitriolens! Det finns forskare som pekat på nar av fallna lövträd och särskilt på kalkrika lokaler och är betydelsen av sådana här stora reservat och att sällsynta arter sällsynt i tempererad-boreal zon. Den är uppförd som NT är vanligare i stora skyddade områden än i små områden. på finska rödlistan. Håkan Berglund och Bengt Gunnar Jonsson vid Mittuniver- sitet undersökte 46 gamla granskogar och fann fler sällsynta Echinoderma echinaceum är rödlistad (NT). Artfaktabla- arter i större gammelskogar än i små områden. Artikeln det anger ett dussintal kända svenska fynd från Skåne till publicerades i Biological conservation 112 (2003): 319-328. Medelpad. Samtidigt kan små områden hysa höga biologiska värden och vara ytterst skyddsvärda. På svampsidan finns många Gymnopilus bellulus har brunröd hatt med stark orange små hot spots som passar att skyddas med biotopskydd eller ton. Skivorna är först gula men blir sedan gulbruna-rost- naturvårdsavtal. gula. Arten växer på död barrved och är sällsynt från hemi- boreal till nordligt boreal zon. Funga Nordica anger fynd i Cortinarius murinascens är ny art för Sverige! Det finns norska fylkena Akershus och Sörtröndelag. Den är uppsatt inga uppgifter från Sverige i protologen i Index Fungorum. som DD på finska rödlistan. Inget fynd anges från Sverige. Arten verkar hålla till bland högörter (ormbunkar etc) och Arten finns inte heller i Dyntaxa vid Svenska Artportalen. under björk. Den finska gruppen har varken foto eller nyckel Det kan alltså vara en ny art för Sverige som Ilkka samlade i samband med publiceringen så det tar nog ett tag innan på fallen granlåga där bland gamla aspar och granar och vi lär känna den nya arten. Hatten lär ändra färg vid tork- nordisk stormhatt i det fina gammelskogsreservatet vid ning men detta finns inte heller beskrivet vid publiceringen. Indalsälven! Håkan L Gymnopus terginus beskrevs redan av Elias Fries (som Cortinarius roseoarmillatus var skojigt fynd, den är rela- Collybia terginus), är en förnasvamp under bland annat tivt nybeskriven av Tuula, Kare och Ilkka, har velum som är björk och har enligt Funga Nordica sin huvudutbredning 190 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Bilden visar trådingen Inocybe calospora vid Indalsälvens delta. Foto: Thomas Læssøe.

i arktisk-alpin och nordligt boreal zon och tunnar sedan Russula pubescens. Tidskriften Jordstjärnan 2002/2 har ut söderut. artikel om ”Släktet Russula (kremlor) i Mittsverige” av kvartetten Håkan Lindström, Hjördis Lundmark, Jan- Hemimycena nitriolens. Ny art för Sverige. Thomas L Olof Tedebrand, Birgitta Wasstorp. Där kan man läsa om skriver i mail 3/7 2015: ” Ibai overdrog mig en kollekt af Russula pubescens Blytt: ” En dubbelgångare till R. vinosa, “Mycena sp.” fra lok. 28, Sundsjöåsen fra 14.IX.2014. Og vinkremla i fjällbjörkskog. Vanligare än R. vinosa i denna jeg har bestemt den til Arten er Hemimycena nitriolens. miljö enligt Jukka Vauras. Den är ofta äggul med grön ikke opført på dyntaxa og må vel anses som ny for Sverige.” hattmitt, får bruna fläckar, har mörkare sporpulver änR. vinosa. Foto och mikroteckningar finns i artikel 1991 av Lentaria afflata växer på murken ved, verkar sällsynt, Ruotsalainen och Vauras i finska tidskriften Sieni Lehti. beskrevs först av Lagger (1836) från bergen i Kazakstan Bland beläggen: Jmt, Kall socken, Älgtjärn, 1997-08-18, men fick sitt nu gällande namn av den amerikanske finger- Stig Jacobsson (GB).” svampskännaren Corner (1950). Arten finns inte med i Eko- logisk Katalog men står med i Dyntaxa. Sören Guténs fina bild: www.swefungi.se/PAGES_AZ/Lentaria_afflata.html Funga Nordica har mer detaljer om R.pubescens och anger om utbredning och ekologi: Melanoleuca stridula inkluderas i Funga Nordica i M. melaleuca med texten: ” Some authors recognize several ”In forests and scrubs with Betula, incl Betula nana, sum- species by diffences in spore dimensions and colours, but mer, recently rediscovered, occasional in hemib. –arc./ the complex is in a need of a revision”. Stripmusseron verkar alp.”. Det var kul att denna lite kända kompis till den van- kalkgynnad och vi har sett den bland annat i kalkbleke vid liga vinkremlan lades upp på utställningen av Dan och att Tyssjöarna i Jämtland. Lennart kunde determinera arten. 190 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 191

Standsnärja, Cuscuta europaea subsp. halophyta. Foto: Håkan Sundin.

631143 6927092 lats under gran, se Håkan Sundins bild. I hagmarken finns Tolvösand-Myckeläng, även grova aspar där man under senhösten finner grupper med aspspindling (Cortinarius lucorum) och musseronen 55 Natura 2000 Tricholoma frondosae. Den senare arten har mjöldoft som Medelpad, Tynderö socken, ger associationer till barndomens mjölsäckar i bykvarnar gråallundar, ängar, naturbeten, och sädesmagasin! Den har en svagt sydlig utbredning. Vi havsstrand ser den i Medelpad på rikare mark under aspar på alnökal- ken, i varma sydväxtberg men även på rikare åssediment till exempel på Ljunganåsen vid Erikslund i Borgsjö socken. Datum: 13 september 2014 Här finns även på underlag av sanddyner och gångar Ledare: Håkan Sundin med alnökalksten kärlväxter såsom darrgräs (Briza me- Skrivare: Stig Jacobsson dia), rosettjungfrulin (Polygala amarella), vildlin (Linum Deltagare: Stig Jacobsson, Thomas Læssøe, ), ängsgentiana ( ), smör- Claes-Göran Mellberg, Jan Nilsson, catarthicum Gentianella amarella bollar ( ) och den sydöstliga backsmör- Kill Persson, Håkan Sundin, Ewa Trollius europaeus blomman ( ) som nu förs in på Svensson Ranunculus polyanthemos svenska rödlistan 2015 i kategorin NT. Mnosynefjärilen (Parnassia mnemosyne) fladdrar sommartid i lundbrynen och i ängsbackarna. Den övre delen av hagmarken utgörs Naturtyp av mossig välbetad ängsmark med bara ett tunt jordskikt Här finns en palett av olika naturtyper vilket gav många över kalkberget. Kortbetad gräsmark ger mer ljus till marken spännande fynd. Stig skrev diger artlista som till slut resul- vilket skapar ett väldigt fint mosstäcke vilket är gynnsamt för terat i 143 arter. Här finns bland annat en stor betad hag- höstens ängssvampar. Detta mosstäcke bidrar även till mer mark där smultronkantarell (Hygrophoropsis olida) sam- stabil markfuktighet vilket gynnar svamparna. Om gräset 192 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Håkan Sundins svampbilder från Tolvösand-Myckeläng. Hygrophoropsis olida, smultronkantarell växer under gran i kobetade ängsmarken, doftar som gammeldags “bubbelgum”. Psathyrella spadiceogrisea är en försommarsvamp som växer i kobetade ängsmarken intill gråalskogen. Kännaren Leif Örstadius har mikroskoperat och bestämt arten. Sarcoscypha austriaca, scharlakansvårskål pryder allundarna under varma och regniga försomrar Verpa conica, klockmurka är i Medelpad bara funnen här och i Stornäsets allundar på Alnön samt vid berget Rankleven i Borgsjö socken. 192 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 193

Cortinarius americanus. Foto: Thomas Læssøe.

tillåts växa högt på hösten och vissna ner så försvinner även arna intill havets brusande vågor. Vid bryggan i Myckeläng ängssvamparnas fruktkroppar efter några år enligt norske finns en liten fin ängsmark med mandelblomSaxifraga ( ängsmykologen John Bjarne Jordal och även enligt våra granulata) och längre bort finns havsstränder med havtorn erfarenheter. Även fina ängsblommor såsom fältgentiana (Hippophae rhamnoides) och havtornsticka (Phellinus minskar och försvinner när förna av gräs och örter tillåts bli hippophaecola). decimeterhögt, vissna ner, göda och kväva marken. Kalkallundarna hyser marktäckande nordlundarv (Stella- SMF:s store kännare av ängar och ängssvampar, Kill Pers- ria nemorum ssp nemorum), knottblomster (Malaxis mo- son, kunde glädja sig åt en del vaxskivlingar (Hygrocybe). nophylla) är funnen och den pampiga fjällväxten nordisk Men områdets funga hade tyvärr drabbats av sommarens stormhatt (Aconitum septentrionale) är karaktärsväxt under värme och torka och hade just startat igång. Antalet vaxskiv- sommaren. Eva och Håkan Sundin är duktiga ornitologer lingar brukar vara som flest här i ängsbackarna senare på och har noterat många intressanta lundfåglar i området hösten. Vit vaxskivling (Hygrocybe virginea), spröd vaxskiv- till exempel näktergal. Här finns även en spännande funga ling (H. ceracea) och ängsvaxskivling (H. pratensis) brukar med scharlakansvårskål (Sarcoscypha austriaca), läckra dominera men här finns även mer sällynta arter såsom brun vårmusseroner (Calocybe gambosa) och rariteter såsom vaxskivling (Hygrocybe colemanniana). Under den regniga klockmurkla (Verpa conica), gråbrun sprödling (Psathyrel- sommaren 2015 fann Håkan Sundin musseronen Melano- la spadiceogrisea). Granskogen i området drabbades hårt av leuca subalpina i naturbetesmarken, en av de svampar från orkanen Ivar Lucianatten 2013. Även stora gråalar vräktes de nordliga fjällhedarna som traskar ner på gamla, magra omkull och ligger i stora brötar och bidrar till ökad tillgång gräsmarker ända ut till Bottenhavet. på död ved i området. Hagmarken övergår ner mot havet i betad aspskog, Sammanfattningsvis är de solbelysta, sydvända sluttning- kalkpåverkade alkärr och havsstrandäng med sin speci- arna mot havet vid Myckeläng-Tolvösand med kalkgångar ella funga. Vår danske vän Thomas Læssøe tog sig på knä en veritabel naturpärla med höga naturvärden vilket nedan- och med liten handkratta igenom de olika naturtyperna stående svamplista vittnar om. Anmärkningsvärt var fynden och fann många sydliga och intressanta svampar bland av flera sydliga svamparter som i litteraturen bara anges växa annat flera nya arter för landet i de varma kalksluttning- i södra Skandinavien. 194 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Hygrocybe conica, toppvaxskivling Artlista Hygrocybe insipida, småvaxskivling Amantia muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Hygrocybe laeta, broskvaxskivling Amanita flavescens Hygrocybe miniata var. miniata, mönjevaxskivling, Ampulloclitocybe clavipes, klumptrattskivling U, ängsmark, Jan O, Det Kill P Annulohypoxylon multiforme, björkdyna Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling Auriscalpium vulgare, örtaggsvamp Hygrocybe virginea, vit vaxskivling Bactridium flavum, U, Thomas L Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Baeospora myosura, kottetätskivling Hypocrea pulvinata, tickdyna Bjerkandera adusta, svedticka Hypocrea spinulosa, Thomas L Bolbitius titubans, guldskivling Hypoxylon salicicola, U, Salix, alder carr, Thomas L + foto Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp Inocybe flavella, U, fuktig lövskog med gråal, Stig J Calocera viscosa, gullhorn Inocybe flocculosa, luddtråding Camarops microspora, knölig sotdyna, Thomas Læssøe Inocybe malenconii Chondrostereum purpureum, purpurskinn Inocybe mixtilis, lötråding Chlorophyllum olivieri, rodnande fjällskivling Inocybe nitidiuscula, mosstråding Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Inocybe rimosa, topptråding Clavulinopsis luteoalba, aprikosfingersvamp, Inonotus radiatus, alticka U, Jan O, mikrosk. Jan N, Thomas L Ischnoderma benzoinum, sotticka Clitocybe phyllophila, lövtrattskivling Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling Laccaria laccata, laxticka Coltricia perennis, skinnticka Lactarius glyciosmus, kokosriska Coprinopsis lagopides, stor brandbläcksvamp Lactarius lilacinus, stor alriska Coprinellus domesticus, vedbläcksvamp, Thomas Læssøe Lactarius rufus, pepparriska Coprinellus pellucidus, kodynga, Thomas L Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius americanus, U, Alnus incana Lactarius vietus, gråriska carr, Thomas L, mikrosk. + foto Lentinellus flabelliformis (= L. omphalodes), navelmussling Cortinarius helvelloides, gulflockig alspindling Lepiota cristata, syrlig fjällskivling Cortinarius lepidopus Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling Cortinarius lucorum, aspspindling Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Cortinarius subbalaustinus, kläppspindling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Cortinarius trivialis, trappspindling Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Mairena n.sp. ? Thomas L, TL-14226 Daedaleopsis confragosa, tegelticka Marasmiellus perforans, barrbrosking Datronia mollis, stor hjortticka Marasmius limosus, vassbrosking, Thomas L Deconica cf inquilina Marasmius setosus, boklövsbrosking Diatrype bullata, sälgnästing Mycena citrinomarginata, gulhätta Entoloma politum Mycena epipterygia, flåhätta Entoloma sericellum, bleknopping Mycena galericulata, rynkhätta Exobasium vaccinii, lingonsvulst Mycena galopus, mjölkhätta Flammulaster limulatus, vårtskräling, Thomas L Mycena haematopus, blodhätta Fomitopsis pinicola, klibbticka Mycena leptocephala, klorhätta Galerina camerina, sommarvedhätting Mycena mirata Galerina marginata, gifthätting Mycena polygramma, silverhätta Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Mycena pura, rättikhätta Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Gymnopus dryophilus, blek nagelskivling Mycena speirea, kvisthätta Gymnopus confluens, brosknagelskivling Naucoria bohemica, silverskräling Gymnopus peronatus, brännagelskivling Naucoria escharioides, blek alskräling Gyrodon lividus, alsopp, U, alkärr, Ewa S Naucoria celluloderma Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling Naucoria striatula, strimskräling, alkärr, Thomas L HemiPholiota heteroclita, lukttofsskivling, björk Nectria cinnabarina, cinnobergömming Hygrocybe ceracea, sprödvaxskivling Nemania aenea, Thomas L 194 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 195

Ombrophila pileata. Foto: Thomas Læssøe.

Ombrophila pileata, U, on Carex, Thomas L, mikr. + foto Rugosomyces chrysenteron, vitköttig Otidea alutacea group, , Thomas L gullmusseron, foto Thomas L Panaeolus papillionaceus (= P. sphrinctrinus), gråbroking Russula acrifolia, skarp svedkremla Paxillus involutus, pluggskivling Russula clavipes (=elaeodes), olivsillkremla Paxillus filamentosus, alpluggskivling Russula gracillima, spädkremla Phellinus igniarius, eldticka Russula nitida, åderkremla Phellinus punctatus, kuddticka Russula pelargonia, pelargonkremla, betad hagmark Phellinus tremulae, aspticka med aspar, Jan O, Det Herbert K, (HK 14305b) Phlebia radiata, ribbgrynna, U, Alnus, Thomas L Russula puellaris, siennakremla Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling Russula sanguinea, blodkremla Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, Thomas L Russula turci, jodoformkremla Pleurotus dryinus, ringmussling, U, Claes-Göran M Russula versicolor, skarp siennakremla Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, Scopuloides rimosa, Thomas Læssøe U, Claes-Göran M Stereum sanguinolentum, blödskinn Plicatura nivea, algröppa Stereum subtomentosum, alskinn Pluteus cervinus, hjortskölding Suillus luteus, smörsopp Pluteus romellii, gulfotsskölding Tectella patellaris Polyporus varius, strumpticka Trametes hirsuta, borstticka Pterula multifida, barrmattsvamp, Thomas L Trametes ochracea (= T. zonatella), zonticka Polyporus brumalis, vinterticka Trichaptum abietinum, violticka Rectipilus ? Thomas L, TL-14227 Tubaria conspersa, blek toffelskräling Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling Typhula erythropus, rödfotad trådklubba Rhodocollybia maculata, fläcknagelskivling, U, Jan N Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, U, mikr. Jan N Rickenella fibula, vaxnavling = 143 arter 196 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Kommentar Daedaleopsis confragosa finns enligt utbredningskarta Bactridium flavum är ny art för Sverige. På nätet finner hos Ryman-Holmåsen sidan 172 bara i södra Sverige men man bilder av en vackert gul, hårig, rund svamp som verkar kartan visar förekomst i Norge ända upp till Tromsö, så fyn- växa gyttrad. det här i den klimatiskt gynnade sydsluttningen mot havet är inte så konstigt. Mattias Edman fann för övrigt svartöra Thomas L: En rätt vanlig och mycket karaktäristisk okönad (Auricularia mesenterica) på Kråkholmen i Indalsälvens svamp som gärna växer på mycket fuktigt liggande ved. Sys- delta sommaren 2014, svartöra anges inte heller i Rymans tematiksträngen hos Index Fungorum är följande: Incertae svampbok vara funnen norr om Dalälven. Huruvida vi just sedis, Incertae sedis, Incertae sedis, Pezizomyctina, Ascomy- nu har en spridning norrut av sydsvenska svamparter till cota, Fungi; så det kunde vara intressant att sekvensera den följd av mildare klimat är en fråga som är svår att besvara. för att se var den verkligen hör hemma. Hypocrea spinulosa anges i Ove Erikssons nya fina bok om Cortinarius americanus växte i samliv med gråal i kärren svenska sporsäcksvampar bara från Öland och Uppland och mot havet. Arten är beskriven för femtio år sedan av den kän- anges växa ”on old grass culms”, alltså på gamla gräshögar. de amerikanske mykologen Alexander H. Smith men har varit lite känd i de nordiska länderna. Bengt Larsson samlade Hypoxylon salicicola. Enligt Ove Erikssons svenska as- arten även i alkärren vid Stornäset som Håkan Lindström co-checklist är arten funnen i Sverige funnen på Salix caprea, bestämde. Dess miljökrav är kärr med gråal eller klibbal. s. caprea och s. pentandra. Det är oklart om den föredrar kalkkärr. Utförlig beskrivning finns i Funga Nordica. Thomas mikroskoperade fyndet vid Tolvösand och tog även foto av rariteten. Ove Erikssons bok med lista över kända Coprinellus domesticus växer enligt Ekologisk Katalog i svenska sporsäcksvampar ädelövskog söder om Dalälven och på murken lövved nere Boken utkom 2014 och hela titeln lyder: Eriksson i marken. Men enligt Funga Nordica finns arten ”occasional O.E. 2014. Checklist of the non-lichenized (här och var) in western part of boreal-subalpin zon”. Nu ascomycetes of Sweden. Symbolae Botanicae vet vi att vedbläcksvamp även finns österut i boreala zonen Upsalienses 36(2): 1-499. Boken kan beställas och nere vid Bottenhavet. Bild och beskrivning finns hos från Uppsala University Library, Box 510, 751 20 Ryman-Holmåsen sidan 426 där Svengunnar även lär oss att Uppsala. ([email protected]). Pris 414,00 SEK. bandet med bläcksvampen var känt gavs namnet Ozonium”.

Strandsnärja (Cuscuta europaea subsp. halophyta) Även bland kärlväxter finns arter som länge varit kända från öländska alvaret eller som i litteraturen anges ha sin svenska nordgräns i Uppland och som numera skuttat iväg ända upp på alnökalken vid kusten i Medelpad. Eva och Håkan Sundin bor mitt i det botaniska eldoradot på Tynderölandet och inventerar kärlväxter i området. Håkan skriver i mail 8/7 2015:

”År 2004 upptäcktes strandsnärja, Cuscuta europea avvecklas roten och den övergår helt till att ta vatten subsp. halophyta vid den kalkpåverkade strandängen och näring från den angripna växten. Hela växten är i södra Myckeläng. Om jag kommer ihåg rätt så var i det närmaste helt röd. Jag tror inte den producerar det Stefan Grundström som fann den. Vi har kollat så mycket näring själv utan lever nog helt som parasit. så gott som vart år och alltid återfunnit den om än i Gulmåra verkar vara en ofta angripen art, men vad ganska varierade antal genom åren. Arten är sydlig som helst kan i princip angripas. Den närstående med god förekomst på Öland och förutom Myckeläng nässelsnärjan, C. europea subsp. europea, skiljs funnen som nordligast i Uppland enligt Artportalen. genom att den har fyrtaliga blommor och ej fullt så Den börjar sin livscykel om våren med ett eget röda stjälkar.” Se Håkan Sundins fina bild ovan av rotsystem men efter att den fäst sig vid ”värdväxten” strandsnärja 196 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 197

Maireina n.sp.? Thomas L anger i mail 3/7 2015: ” Under numret TL-14226 samlede jeg en gulbrun, cyphelloid basidiesvamp ved basis af Filipendula ulmaria stængler på lokalen 55, Tolvösand-Myckekäng.

Den kan minde om M. granulosa men er tilsyneladende nämligen 2006 av Sven-Åke Hansson i Skåne, fyndet alt for kortsporet. Det kan dreje sig om en ubeskrevet art. bestämt av Thomas. TL-14222”. Ombrophila pileata är ny art för Sverige! Färdledaren Marasmius limosus anges i Ekologisk Katalog bara från Håkan Sundin berättar att Thomas Læssøe visade södra Sverige och ska växa på stjälkar av gräs och vass honom denna sporsäcksvamp (ascomycet) ute vid vid å- och sjöstränder. Ryman-Holmåsen kallar arten för Tolvösand med orden ”den är troligen ny för Sverige”. liten hjulbroskskivling och hänvisar till artikel av Woldmar Ove Eriksson har i sin bok om svenska sporsäcksvampar, 1956 om ”Några västsvenska svampfynd” i Friesia 5: ”Checklist of the non-lichenized ascomycetes of 425-432. Vår nuvarande ”svampbibel”, Funga Nordica Sweden” (2014) med Ombrophila ambigua och O. pura (2012), anger att arten växer här och var även i boreal men inte O. pileata. Således en ny art för kungariket zon. Det är väl troligt att Thomas fann arten i kärren vid Sverige! Det är väl bara att applådera Håkan för havsstranden. guidningen och Thomas för bestämningen!

Marasmius setosus växer enligt Funga Nordica upp till Inom parantes kan nämnas att Nils Lundqvist gjort flera sydboreal zon och på mittnerven av Fagus-blad men insamlingar av O. pura, blek geléskål under sina besök kan även växa på andra blad till exempel av björk och i Medelpad både på ved av Alnus och Betula. Belägg sälg. För Norge anges två kända lokaler vid Oslofjorden. finns i Stockholm (S) och Nils har antytt att dessa nordliga Svenska namnet är boklövsbrosking. Arten beskrevs fynd kanske är något annat än än de bleka geléskålar under sitt nuvarande namn av Machiel Noordeloos år som finns i sydliga bokskogar. 1987. Det verkar således handla om en av de svamparter som växer i sydlig bokskog men som norröver dyker upp Rectipilus? i gråalskog på kalk. Håkan Sundin har kollat Artportalen Thomas L skriver i mail 3/7 2015: ” Jeg samlede en anden och bara funnit fyra tidigare rapporterade svenska fynd: lille, hvid cyphelloid på bark af Alnus incana. Den er Blekinge, Mjällby socken, Listershuvud, 1986 karakteriseret ved spiralsnoede hår. Det er ikke lykkedes Dalsland, Tisselskog socken, Dackehögen, 1990 at finde et passende navn til kollekten. TL-14227.” Skåne, Hörröd socken, Mamölla 2005 Gotland, Grötlingbo socken, Pankar naturreservat, 2011 Rugosomyces chrysenteron (= Calocybe cerina) finns i Ryman-Holmåsen sidan 304. Svengunnar Ryman för där Mycena polygramma har en svagt sydlig utbredning en diskussion om vad denna art egentligen ska heta och och föredrar örtrika områden och gärna kalkmark. Den landar i namnet Calocybe cerina. Enligt Funga Nordica är typisk på hassel i kustnära hassellundar. Rolf Lidberg noterade silverhättor i bördiga alskogar på Alnön är arten, liksom flera andra gullmusseroner, kalkgynnad till exempel vid Grönviken 1977 och målade även en och sälllsynt vilket stämmer med vår erfarenhet . Bland akvarell av silverhättor från Alnön. Under Mycenaveckan fynden i mittsvenska området kan nämnas: i Borgsjö 1991 med Rudolf Geesteranus så blev det Mpd, Borgsjö sn, Harrån, kalkrik bäckdal, 2/9 1991, Arne många insamlingar till exempel: Aronsen (S)

Borgsjö socken, Borgsjöbyn 31/8 1991, Thomas Læssøe (K) Mpd, Tuna sn, Bällsta, 30/9 1982, Siw Muskos, (UPS) Borgsjö socken, Borgsjöbyn, gräsmatta på kyrkogården, Mpd, Tuna sn, Sköle, 5/10 1983, Siw Muskos, (UPS) 1/9 1991, s. Elborne (UPS) Liden socken, Brattfallet, på lövved i högörtsgranskog, Russula acrifolia är efter svedkremla (R. adusta) den 3/9 1991, S Elborne (UPS) vanligaste arten i mittsvenska området i undersläktet Henning Knudsen och Håkan Lindström noterade Compactae, kremlor med vita eller svarta, hårda tusentals silverhättor i bördig, kalkrik alravin vid fruktkroppar som rodnar och svartnar. Skarp svedkremla Alderängsån i Torp socken under Borgsjöveckan 1983! är en karaktärsart i våra finaste, fuktiga guckuskomarker i västra Mpd men ses även i blåsippsskogar till exempel Nemania aenea är enligt Ove Erikssons bok om i våra sydväxtberg och som här vid Tolvösand på sporsäcksvampar bara funnen en gång i Sverige, kalkförande alnögångar. 198 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Svampfärgsutställning på Galleri Skatan

Under konstrundan i Nordingrå våren 2015 hade Hjördis Lundmark en utställning på Galleri Skatan som handlade om Svampfärgning. 198 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 199

Svampar i artportalen Artportalen (AP) har nu börjat fungera som fantastisk databas över svenska svampar. De gamla svampdata som SMF-styrelsen, främst Mats Elfström, tog emot och förde in under 1990-talet i databasen hos SMF är överförda till AP. Här i Medelpad sände vi våra svampuppgifter till Mats fram till 1997 och dessa data bör nu finnas i AP. Idag år 2015 har AP äntligen börjat fungera rätt bra. Många stora privata databaser med svampar är nu även införda i AP till exempel Anita och Leif Stridvalls digra privata databas. Även Stig Jacobssons uppgifter i anteckningsböcker från olika delar av landet till exempel från Medelpad, Härjedalen och Jämtland finns nu inlagda. Några Borgsjörapporter är ännu inte införda i AP och inte heller rapporten från den mycket svamprika och lyckade mykologiveckan i Härjedalsfjällen 2006. Däremot förde Elisabeth Wedin in uppgifterna från mykologiveckan i Ramsele 2002 i AP.

Vad som kanske skulle behövas är en kvalitetsgranskning av svampuppgifterna. Kunniga experter på olika svampgrupper borde kanske få uppdrag att kritiskt gå igenom svampuppgifterna i AP och rätta direkta felaktigheter. Ansvariga personer borde kanske även utses i olika län och regioner som även med kritisk blick kunde granska insända uppgifter om svampfynd från sitt hemmaområde.

Håkan Sundin som guidade till Tolvösand-Myckeläng är tandläkare i Söråker, lokal datakunnig botanister med intresse även för svampar. Håkan är även styrelseledamot och kassör i Svensk Botanisk Förening där Stefan Grundström är ordförande. Nu i maj 2015 fann Håkan vårsvampen gråbrun sprödling, Psathyrella spadiceogrisea, i allund intill de betade hagmarkerna vid Tolvösand-Myckeläng, se Håkans bild. Foto: Michael Krikorev. Psathyrellakännaren Leif Örstadius bekräftade först bilden och sedan även kollekten. svampar ur AP. Vi får hoppas att författare till kommande svampböcker även börjar använda AP för uppgifter om Leif har behållit kollekten i sitt privata herbarium. utbredning, ekologi mm istället för uppgifter om att Håkan tog på några minuter fram uppgifter i AP om svampen ”växer i blandskog i södra Sverige”. samtliga svenska lokaler för gråbrun sprödling, karta www.artportalen.se/search/sightings/taxon/5665 med utbredning samt histogram med fynddatum www.artportalen.se/search/map/taxon/5665 (månad), se länkar nedan. Det tidigare nordligaste www.artportalen.se/search/histogram/taxon/5665 fyndet var från 1974 och noterat av Stig Jacobsson vid Älvkarleby på den botaniska norrlandsgränsen, Limes Enligt Funga Nordica (2012) har gråbrun sprödling sydlig Norrlandicus. Uppgifterna om gråbrun sprödling visar utbredning, växer I lövlundar och är en typisk vårart även vilka fina, detaljerade data som idag kan tas fram om om den kan visa sig senare under svampsäsongen. 200 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

6952669 623099 Tuna Fäbodstig mitt 4 Medelpad, Ljustorp socken Ledare: Elisabeth Nilsson Skrivare: Anders Dahlberg, Tommy Knutsson Datum: 11 september 2014 Deltagare: Anders Dahlberg, Karin Grape, Gunilla Hederås, Jan-Erik Hederås, Lena Högberg, Veronica Jägbrant, Tommy Knutsson, Thomas Læssøe, Ellen Larsson, Karl-Henrik Larsson, Sofia Lund, Berit Martinsson, Ibai Olariaga, Bengt Persson, Britt Persson, Silvia Pioloi, Gerda Stenström, Maj Thulin.

Artlista Agaricus essettei, lökfotad snöbollschampinjon Agaricus sylvaticus, skogschampinjon, U, Claes-Göran M Albatrellus confluens, brödticka Albatrellus ovinus, fårticka Amanita battarrae, zonkamskivling Det östliga sötgräset, Cinna latifolia, har sin största svenska förekomst i Amanita muscaria var. regalis, brun flugsvamp Mjällådalens raviner och strandområden. Foto: Stefan Grundström. Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Amanita vaginata, grå kamskivling Cistella geelmuydenii, on decorticated Ampulloclitocybe clavipes, klumptrattskivling Pop trem, mikrosk. Thomas L Amylocystis lapponica, lappticka Clavariadelphus sachalinensis, storsporig Arrhenia epichysium, grånavling, Det Ibai O klubbsvamp, U, på marken i granskog, Asterodon ferruginosus, stjärntagging Jan-Erik H, Det Thomas L Athelia epiphylla, mångformigt Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp spindelskinn, Karl-Henrik L (KHL) Collybia cirrata, liten nagelskivling Athelopsis glaucina, blankskinn, Karl-Henrik L (KHL) Conferticium ochraceum (=Gloeocystidiellum Athelopsis hypochnoidea, flockskinn, Karl-Henrik L (KHL) ochraceum), sprickskinn, Karl-Henrik L (KHL) Baeospora myosura, kottetätskivling Coniophora olivacea, olivpulverskinn, U, Picea, Bisporella citrina, citronskål mikrosk. + foto Thomas L, conf Karl-Henrik L Boidinia furfuracea, skorvskinn, Karl-Henrik L (KHL) Corticium roseum, rosenskinn, Karl-Henrik L (KHL) Boletus edulis, karljohan Cortinarius acutus, spetsspindling Boletus pinophilus, rödbrun stensopp, Tommy K Cortinarius armeniacus, aprikosspindling Botryobasidium isabellinum (=Botryohypochnus Cortinarius armillatus, rödbandad spindling isabellinus), Karl Henrik Larsson (KHL) Cortinarius brunneus, umbraspindling Botryobasidium subcoronatum, kronflorskinn, Cortinarius bulliardioides, U, Anders D, Det Håkan L U, granlåga, mikrosk. Gunilla H Cortinarius caperatus, rimskivling Calocera viscosa, gullhorn Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Cantharellula umbonata, fläckkantarell Cortinarius flexipes, toppspindling, Ceraceomyces violascens, flagskinn, Karl-Henrik L (KHL) U, Jan-Erik H, Det Håkan L Cerinomyces crustulinus, skinnvedplätt, Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius limonius, eldspindling Cerrena unicolor, slingerticka Cortinarius multiformis, lökspindling Chlorociboria aeruginascens, grönskål Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling Chondrostereum purpureum, purpurskinn Cortinarius paleaceus, pelargonspindling Crustoderma tristis (=Phlebia tristis), Cortinarius paragaudis, tegelbandsspindling sorgvaxskinn, Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius pholideus, tofsspindling 200 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 201

Cortinarius rubellus, toppig giftspindling Hyphoderma definitum, granskinn, Karl-Henrik L (KHL) Cortinarius sanguineus, blodspindling Hyphoderma obtusiforme, alabasterskinn, Cortinarius scaurus, myrspindling U, högstubbe, N695256 O158150, Cortinarius testaceofolius, tegelskivig spindling, Jan-Erik Hederås, Det Karl-Henrik Larsson U, Anders D, Det Håkan L Hyphoderma setigerum, vårtskinn, U, Cortinarius venustus, skönfotad spindling, asplåga, mikrosk. Gunilla H U, Berit R-M, conf Michael K Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Craterellus cornucopioides, svart Hypocrea protopulvinata, on Fomitopsis trumpetsvamp, U, Berit R-M pinicola, mikrosk. Thomas L Crepidotus mollis, mjukmussling Hypocrea pulvinata, tickdyna Cudonia circinans, mössmurkling Hypochnicium punctulatum (= H. eichlerii sensu Cylindrobasidium evolvens, mjukskinn, Erikss & Ryv.), knölsporigt krämskinn Karl-Henrik L (KHL) Hypomyces chrysospermus s.l., svampsnylting Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Inocybe geophylla, sidentråding, U, Jan-Erik H, Det Ellen L Cystodermella cinnabarina, cinnoberröd grynskivling Inonotus leporina, harticka Cystolepiota seminuda, blek puderskivling Junghuhnia collabens, blackticka Dacryobolus sudans, droppskinn, Karl-Henrik L (KHL) Kneiffiella alutacea (=Hyphodonita alutacea), Entoloma nidorosum, stinkrödling sämskknotterskinn, Karl-Henrik L (KHL) Flammulaster limulatus, vårtskräling, Tommy K, Det Stig J Kneiffiella subalutacea, tofsknotterskinn, Flammulaster subincarnatus, U, Populus- Karl-Henrik L (KHL) Picea/herbs, Thomas L + foto Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Fomes fomentarius, fnöskticka Laccaria laccata, laxskivling Fomitopsis pinicola, klibbticka Laeticorticium roseum, rosenskinn, Fomitopsis rosea, rosenticka U, Jan-Erik H, Det Gunilla H Galerina marginata, gifthätting Lasiobelonium lonicerae, U, på Lonicera, Thomas L Galerina paludosa, trådkärrhätting Lactarius aurantiacus, brandriska Galerina perplexa Lactarius deterrimus, blodriska Gloeopeniophorella convolvens (=Gloeocystidiellum Lactarius helvus, lakritskriska convolvens), nordgrynna, Karl Henrik L (KHL) Lactarius necator, svartriska Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Lactarius tabidus, småriska Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling, Lactarius trivialis, skogsriska U, barrved, Sofia L, conf Michael K Lactarius vietus, gråriska Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling Leccinum variicolor, fläcksopp Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling Gymnopus dryophilus, sommarnagelskivling Lepista gilva, dropptrattskivling Gyromitra infula, biskopsmössa Lichenomphalina umbellifera, torvavling, murken Hapalopilus nidulans, lysticka ved tillsammans med Anastrophyllum Haploporus odorus, doftticka Lopadostoma pouzarii, Pop tremula decorticated, Hericium coralloides, koralltaggsvamp leg Tommy K, conf Thomas L Heyderia abietis, granbarrmurkling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Humaria hemisphaerica, ögonskål Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Hydnum repandum, blek taggsvamp Marasmiellus perforans, barrbrosking Hydropisphaera peziza, U, on decort. Pop trem., Thomas L Phlebia tremellosa (= Merulius tremellosus), dallergröppa Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Melanospora caprina, U, On Pseudotomentella Hygrophorus atramentosus, streckvaxskivling +, Karl-Henrik L, Det Thomas L Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Mucronella calva, dvärgpigg Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Mycena aciculata (= longiseta ss auct.) Hygrophorus piceae coll., granvaxskivling, Mycena cinerella, mjölhätta U, Berit R-M, conf Mikael J Mycena epipterygia, flåhätta Hygrophorus secretanii, nordvaxskivling, Det Ellen L Mycena flavescens Hyphoderma argillaceum, hårskinn, Karl-Henrik L (KHL) Mycena galericulata, rynkhätta, U, Gerda S, conf Michael K Hyphoderma cremeoalbum, gräddskinn, Mycena galopus, mjölkhätta Karl-Henrik L (KHL) Mycena laevigata, halhätta 202 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

”Färgerna växer i skogen”, säger Hjördis Lundmark. Svamparnas unika färginnehåll och min stora överraskning när jag var med om upptäckten kittlar fortfarande i själen. Man blir ödmjuk och lycklig på samma gång. Foto: Hjördis Lundmark.

Mycena leptocephala, klorhätta Phellinus tremulae, aspticka Mycena pterigena, bräkenhätta Phellinus viticola, vedticka Mycena pura, rättikhätta Phlebia centrifuga, rynkskinn Mycena rosella, rosenhätta Phlebia segregata, lädervaxskinn, Karl-Henrik L (KHL) Mycena rubromarginata, rödeggad hätta Pholiota lenta, slemflamskivling Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling Mycena viscosa, stor flåhätta Pholiota scamba, liten flamskivling Mycena vulgaris, klibbhätta, U, Thomas L Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling Neolecta vitellina, gullmurkling, U, mikrosk. Piptoporus betulinus, björkticka och foto Thomas L, conf Ibai O Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, Oligoporus caesius, blåticka U, lövträd, Maj T Lichenomphalina umbellifera (= Omphalina Pluteus cervinus, hjortskölding ericetorum), vecknavling Psathyrella spadicea, tuvspröding Ossicaulis lignatilis, vedtrattskivling Pseudographis pinicola, gammelgransskål Paullicorticium ansatum, ögleskinn, Karl-Henrik L (KHL) Pseudohydnum gelatinosum, geletagging, Karl-Henrik L Paxillus involutus, pluggskivling Pseudotomentella mucidula, Karl-Henrik L (KHL) Phaeogalera stagnina, sumphätting Pseudotomentella nigra, Karl-Henrik L (KHL) Phanerochaete laevis, slätt strålskinn, Karl-Henrik L (KHL) Pseudotomentella tristis, Karl-Henrik L (KHL) Phlebia centrifuga, rynkskinn, Karl-Henrik Larsson (KHL) Psilocybe medullosa, mikrosk. och foto Thomas L Phellinus conchatus, sälgticka Resinicium bicolor, tätgrynna, Karl-Henrik L (KHL) Phellinus igniarius, eldticka Resinicium furfuraceum, slingergrynna, Phellinus viticola, vedticka Karl-Henrik L (KHL) Pholiota flammans, svaveltofsskivling Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling Phellinus chrysoloma, granticka Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Phellinus ferrugineofuscus, ullticka Rhodocollybia maculata var. maculata, fläcknagelskivling Phellinus nigrolitmitatus, gränsticka Rhodocybe nitellina, brandrussling Phellinus populicola, stor aspticka Rickenella swartzii, blåfotad navling 202 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 203

Russula aeruginea, grönkremla Russula claroflava, gulkremla Kommentar Russula consobrina, nässelkremla Cistella geelmuydenii var en av flera ur naturvårdssyn- Russula decolorans, tegelkremla punkt intressanta svampar som Thomas Læssøe och an- Russula fragilis, skörkremla dra samlade på ytterst intressant substrat: gamla, grova Russula paludosa, storkremla avbarkade asplågor i Mjällådalen! Ove Eriksson anger i Russula queletii, krusbärskremla sin svenska checklist att arten beskrevs 1932 av den kände Russula rhodopoda, lackkremla svenske mykologen John Axel Nannfeldt som 23/8 1929 Sarcomyxa serotina, grönmussling samlade in svampen på murken björkved vid den klassiska Sistotrema alboluteum, oljeporing, Karl-Henrik L (KHL) svamplokalen vid Dullaberget i Elias Fries hemby Femsjö i Stereopsis vitellina, spadskinn, U, Thomas + foto, mikr. Ibai O Småland. Nannfeldt beskrev arten utifrån fyndet vid Dul- Strobilurus esculentus, grankotteskivling laberget. Denna så kallade holotyp finns bevarad i Uppsala Stropharia hornemannii, stor kragskivling (UPS). Ove Eriksson anger även fynd från Skåne. Men inga Stypella vermiformis, Karl-Henrik L (KHL) andra svenska fynd. Tephrocybe rancida, mjölgråskivling, U, barrskog, Jan-Erik H, Det Thomas L Cortinarius bulliardioides är lite känd men växer med Trechispora farinacea, mjölskinn, Karl-Henrik L (KHL) gran i hemiboreal och boreal zon och beskrevs av franske Tremella coppinsii mykologen Robert Henry. Trichaptum abietinum, violticka Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron, Flammulaster subincarnatus är en art av vårtskräling som U, Sofia L, conf Michael K är vanligare i bokskog söderut men även finns här och var i Tricholoma inamoenum, luktmusseron, U, Berit R-M boreala regionen. Den har i Norge en känd lokal i Östfold: Tricholomopsis decora, stubbmusseron Hvaler, Rygge) och växer på löv, multnande örter och annan Tricholomopsis rutilans, prickmusseron förna. Tylospora asterophora, astralskinn, Karl-Henrik L (KHL) Tylospora fibrillosa, bomullsskinn, U, mikrosk. Gunilla H Galerina perplexa är enligt Funga Nordica sällsynt i tem- Typhula lutescens pererad och mellanboreal zon och anges växa bland gräs och Typhula ochraceosclerotiata, Det Ibai mossa (Rytidiadelphus) i skogar och gräsmarker. Den står Xenasmatella christiansenii (=Phlebiella christiansenii), som DD på danska rödlistan och har bara en känd lokal i blekt trådskinn, Karl Henrik L (KHL) Finland (Vantaa i Uusima län i södra Finland) och en känd Xerocomus ferrugineus, sammetssopp lokal på Island (Hveragerdi). Arten är inte förut känd från Xylodon asperus, strävt knotterskinn, Karl-Henrik L (KHL) Medelpad. Chaenoteca gracilliata, smalskaftslav noterades även. Gloeopeniophorella convolvens beskrev först av finske mykologen Petter Adolf Karsten år 1882. Nordgrynna är Rödlistade arter bara funnen i norra Sverige. Amylocystis lapponica, lappticka, VU Asterodon ferruginosus, stjärntagging, NT Hydropisphaera peziza enligt Ove Erikssons lista över Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp, NT svenska sporsäcksvampar inte känd norr om Gästrikland. Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Hericium coralloides, koralltaggsvamp, NT Hypocrea protopulvinata. ingår enligt Wikipedia i Inonotus leporina, harticka, NT släktet svampdynor och familjen Hypocreaceae samt Junghuhnia collabens, blackticka, VU beskrevs av Yoshim Doi 1972: Yoshim. Doi (1972): Bull. Lopadostoma pouzarii, NT natn. Sci. Mus., Tokyo 15(4):695. Arten finns inte med i Paullicorticium ansatum, ögleskinn, NT Ove Erikssons nyutkomna checklist (2014) över svenska Phellinus chrysoloma, granticka, NT ascomyceter och är ny art för kungariket Sverige. Grattis Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, NT Thomas till fyndet! Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, NT Phellinus populicola, stor aspticka, NT Lasiobelonium lonicerae fann Thomas på skogstry (Loni- Phlebia centrifuga, rynkskinn, VU cera xylosteum) som är en vanlig buske i raviner och slänter Pseudographis pinicola, gammelgransskål, NT längs Mjällån. Ove Eriksson har i sin checklist två svenska Stereopsis vitellina, spadskinn, VU fynd i modern tid från Skåne och Närke. 204 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Lopadostoma pouzarii är rödlistad pyrenomycet i kate- (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömning- gorin NT. Dess svårfunna stromata bildar mörka fläckar en baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin på barklös ved. Tommy Knutsson har skrivit artfaktabladet Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i och skriver där att arten är sällsynt i Sverige och funnen på kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt två lokaler i Skåne, en i Västergötland, en i Uppland samt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).” två lokaler på Öland. Vidare står i artfaktabladet att arten helst växer på grov ädellövved och på lokaler med lång ved- Tremella coppinsii växer enligt Ekologisk Katalog som pa- kontinuitet. De tidigare fynden i Sverige är gjorda på grova rasit på näverlav (Platismatica glauca). lågor av ask och alm i sydliga ädellövskogar. Vi citerar vi- dare ur artfaktabladet: ” Kända men oskyddade lokaler bör Typhula lutescens anges i Ekologisk Katalog bara från ädel- undantas från rationellt skogsbruk. Artens aktuella kända lövskog i Skåne. förekomster i södra Sverige är troligen tillfälliga på grund av almsjukan och artens överlevnad på lång sikt är inte tryg- Typhula ochraceosclerotina var intressant fynd av Ibai i gad”. Här kan väl tilläggas att även asken nu drabbats av en Mjällådalen. Ibai beskrev själv arten år 2009 i Mycological allvarlig sjukdom och minskar. Ove Eriksson skriver om Progress, volume 8 som ny för vetenskapen tillsammans arten i sin svenska checklist över sporsäcksvampar (2014) att med Isabel Salcedo då de forskade tillsammans vid univer- ekologin är barklösa asklågor och anger fynd från Skåne och sitetet i Bilbao i Baskien, Spanien. Fyndet gjordes i lövförna Uppland. Ibland kallas aspen för ”Norrlands ädellövträd” på två lokaler i bergskedjan Pyreneerna. Artnamnet syftar eftersom många intressanta och sällsynta arter är bundna på det gulockra sklerotiet nere i marken. till asp och grova asplågor är ett för naturvården mycket värdefullt substrat. Det är väl bara att gratulera Tommy till fyndet och Thomas till bekräftelsen av denna naturvårdsin- tressanta art!

Mycena flavescens har enligt Funga Nordica följande ekolo- gi och utbredning: ”On forest litter, often decaying Fagus le- aves or cupules, or in grassland, in Finland found in Corylus dominated forests on rich ground, very commen in temp., occasional in hemibor., but rare in FI (DD v: Houtskari, Iniö); DK; NO, SE.” Denna hätta är alltså inte tidigare funnen norr om Limes Norrlandicus vid Dalälven. Den tillhör en grupp hättor med färgad lamellegg, skivorna är vita med citrongul egg. Så dyker den alltså upp här i Mjällådalens storslagna natur vid Tuna fäbodstig och uppmärksammas tack vare Thomas Læssøe.

Paulicorticium ansatum står som NT (nära hotad) i röd- listan 2015. Karl-Henrik samlade ögleskinnet vid bergfoten väster om Mjällån. Artfaktabladet motiverar varför ögles- kinn blivit rödlistad:

”Nedbrytare på grov och starkt murken ved av gran och tall i äldre barrskog. Vanligare än bågsporigt gömskinn (Paul- licorticium allantosporum), men båda uppträder i samma miljöer. Oansenlig fruktkropp som måste artbestämmas i mikroskop. Stort mörkertal. Merparten av senare fynd är gjorda i skogsreservat. En fortlöpande minskning av total poulation på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av skog med tillgång till grövre död ved och även sönderkörning av lågor vid avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till Fin kattfotäng vid Norrhassel i Attmar socken, markägaren Sven Engblom, Rolf Lidberg, Gösta Åslund, Håkan Lindström. 15000. Populationen minskar med mer än 10% inom 30 Foto: Per Simonsson. 204 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 205

The Mycofloristical Exploration Of Scandinavia De många nyfynden för Sverige och för Norrland under mykologiveckan I Timrå 2014 väcker funderingar om vår nuvarande kunskap om den skandinaviska fungan. Utbredningskartor för svamparter brukar lite grand visa var de aktiva mykologerna har sina boplatser!

Många svamparter som i litteraturen bara anges från norra Dalsland, södra Värmland, västra Närke, västra södra Skandinavien finns även längre norrut i de kustnära Västmanland, södra Dalarna och västra Gästrikland för delarna längs Bottenhavet. Kalkmark verkar få många att nå kusten i sydöstra Hälsingland den forna högsta svamparter att ”skutta iväg” långt norrut. Kalken ersätter kustlinjen vilken har betydelse i och med att sediment tydligen värmen som gynnsam faktor för etablering i avlagrats nedanför denna, sedimenteringar som i dag nordliga trakter. utgör bördig åkermark klimatet, i och med att vindarna i viss mån styrs av terrängen och att snötäcket ligger kvar I svampböcker till exempel i Ryman-Holmåsens utmärkta längre på högre höjder. bok och i Funga Nordica anges ofta att svamparter finns i södra Sverige och upp till Uppland. Funga Nordica och Gränsen är dock inte helt exakt utan varierar från art till kommande svampböcker bör givetvis använda data i art. Direkt felaktigt är antagandet att Dalälven skulle Artportalen och uppgifter från lokala mykologer och utgöra något slags gräns i bokstavlig mening; Dalälven ange en mer rättvisande utbredning. Fynden under skär biologiska norrlandsgränsen delvis i rät vinkel. mykologiveckan i Timrå visar att många svamparter som i Funga Nordica och i svampböcker anges finnas Gränsen är också gräns för taigans utbredning och upp till Uppland även finns i de klimatiskt gynnade skiljer ut det norra barrskogsområdet från det södra kustområdena upp till Medelpad-Ångermanland-södra blandskogsområdet. Naturens förutsättningar har Västerbotten och vissa sydliga arter har även utposter på varit förutsättningarna för människans kulturella jämtkalken till exempel raggtaggsvamp. levnadsbetingelser och utmed Limes kan man också skönja dessa spår i form av fäbodkulturens utbredning.” En term som ofta använts i botaniska sammanhang för växters utbredning norrut är ”norrlandsgränsen, John Axel Nannfeldt skrev 1960 artikel i danska Limes norrlandicus” och ofta anges felaktigt att svampföreningens tidskrift Friesia (föregångare till norrlandsgränsen går exakt vid Dalälven. Wikipedia har Svampe) 6: 167-213 om ”The mycofloristical exploration följande text om norrlandsgränsen: of Scandinavia, especially Sweden”. Han skriver där på s. 175: ” Large parts of Scandinavia, especially ”Biologiska norrlandsgränsen, Norrlandsgränsen, in the North, are still totally unknown as to their Limes Norrlandicus, kallas den klimatologiska gränszon Agarics”. Nannfeldt citerar även Elias Fries som var som löper över Sverige mellan södra Värmland i väster rätt ointresserad av växters och svampars utbredning. och Gästrikland i öster och som även utgör en påtaglig Vår svenske ”svampfader” skriver till exempel i boken vegetationsgräns mellan det högläntare, boreala ”Botaniska utflykter” (1853) sidan 88: ” Nya växtorter och relativt artfattiga naturlandskapet mot norr och inom en växts kända utbredningszon är ofta något det varmare, boreonemorala och artrikare området tillfälligt och sprider lika lite ljus över växtgeografien som söderut i landet. Gränszonen anges som sydgräns för upptecknandet av nya torpstugor och gärdesgårdar i ett vissa nordliga arter och nordgräns för vissa sydliga bebyggt land. Växtgeografins uppgift är fastställandet arter. Termen Limes norrlandicus är formad av Rutger av allmänna lagar för växternas utbredning och, i det Sernander. speciella, villkoren och till följd därav även gränserna för de enskilda arternas trevnad. Men icke utvidgar det Den biologiska norrlandsgränsen beror på flera växtgeografien, om den eller den arten växer i någon samverkande faktorer: gränsen i terrängen mellan viss socken eller dike”. Elias Fries skulle nog häpna om Mälardalens och Vänerns slätter och det nordsvenska han kunnat se dagens botanister som med GPS noterar höglandet, som löper i nordostlig riktning genom exakta växtplatser för enskilda arter! 206 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Under vandring i ljuvligaste sommartid i Mjällådalen kom vi på en starkt murken björkstam i en sluttning mot ån med cirka 50 stora fruktkroppar av flatskål, Peziza repanda. Lägg märke till rikedomen på fallna aspar och björkar. Foto: Bengt Larsson.

6952669 623099 Artlista Tuna Fäbodstig Norr Albatrellus ovinus, fårticka, (IK) 5 Medelpad, Ljustorp socken Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp, U, Rut F, conf Michael K U, asp- Ledare: Elisabeth Nilsson Amphinema byssoides, kraterskinn, och barrskog, mikrosk. Gunilla H Skrivare: Rut Folke

Datum: 9 september, 2014 Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling, U, Jean-Marc M, conf Mikael J Deltagare: Rut Folke, Gunilla Hederås, Jan-Erik Hederås, Henning Knudsen, Ilkka Arcyria incarnata, röd ullklubba Kytövuori, Pirjo Kytövuori, Marianne Armillaria mellea coll., honungsskivling Leckström, Kare Liimatainen, Håkan Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp, Lindström, Per Löfgren, Jean-Marc U, Sylvane M, Det Jean-Marc M Moingeon, Sylvane Moingeon, Aava Boletus edulis, karljohan Niskanen, Tuula Niskanen, Ildico Botryobasidium subcoronatum, kronflorskinn, Rimoczi, Imre Rimoczi, Karl Soop. Det Gunilla H Cerrena unicolor, slingerticka, U, Marianne L, conf Mikael J 206 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 207

En del fruktkroppar av flatskål var mer än 10 cm i diameter. Foto: Bengt Larsson.

Cantharellula umbonata, fläckkantarell, Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling U, Rut F, conf Mikael J Cortinarius cf depressus, kontrastspindling, (IK) Cheimonophyllum candidissimum, kritmussling, Cortinarius gentilis, gulbandad spindling, U, Picea, Tuula N U, lövved, Henning K, conf Michael K Cortinarius lepidopus (Anomali), U, Picea, Tuula N Chlorophyllum olivieri, rodnande fjällskivling, (IK) Cortinarius lucorum, aspspindling, U, Rut F, conf Michael K Chrysomphalina chrysophylla, gullnavling, Cortinarius malachius, malvaspindling, (IK) Jean-Marc M, conf Mikael J Cortinarius malicorius, grönköttig spindling, (IK) Chondrostereum purpureum, purpurskinn Cortinarius multiformis, lökspindling, Clitocybe connata, vit tuvskivling U, Picea, Tuula N, (IK) Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, Creolopus cirrhatus, gyttrad taggsvamp U, Picea dominted, Tuula N Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, (IK) Cortinarius anomalus coll., Björkspindling, (IK) Cortinarius pansa, east side of the river, (IK) Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, Cortinarius paragaudis, tegelbandad spindling, U, Picea, Tuula N U, Picea, Tuula N Cortinarius brunneus, umbraspindling, Cortinarius pholideus, tofsspindling, U, Karl S U, Picea, Tuula N, (IK) Cortinarius privignofulvus Henry (= C. Cortinarius bulliardioides, U, Picea triformis ss Soop), U, Picea, Karl S dominated forest, Tuula N, Det Ilkka K Cortinarius raphanoides, rättikspindling, U, Betula, Karl S Cortinarius camphoratus, stinkspindling, U, Håkan L Cortinarius scaurus coll., myrspindling, U, Cortinarius caperatus, rimskivling Picea, Tuula N, conf Michael K, (IK) Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling, U, Picea, Tuula N Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling, Cortinarius testaceofolius, tegelskivig spindling, U, Picea, Tuula N U, Picea, Tuula N, (IK) 208 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Cortinarius trivialis, trappspindling granlåga, mikrosk. Gunilla H Cortinarius uliginosus, sumpspindling, Hyphoderma setigerum, vårtskinn, U, east side of the river, (IK) asp- och barrskog, mikr. Gunilla H Cortinarius venustus, skönfotad spindling, Hypholoma elongatum, långfotad slöjskivling, (IK) U, Picea, Tuula N, (IK) Hypholoma fasciculare, svavelgul slöjskivling Cortinarius vibratilis, gallspindling, U, Picea, Karl S Hypholoma polytrichi, mosslöjskivling, (IK) Cortinarius violaceonitens, U, Picea, Karl S, Det Ilkka K, (GB) Hypholoma radicosum, rotslöjskivling, (IK) Crepidotus applanatus, U, antagligen på Hypomyces chrysospermus s.l., gul svampsnylting Betula, Karl S, Det Ilkka K + Michael K Hypocrea pulvinata, tickdyna, U, on Fomitopsis Crepidotus applanatus, (IK) pinicola, Jean-Marc M, conf Mikael J Crepidotus mollis, mjukmussling Inocybe geophylla, sidentråding, U, Rut F Cylindrobasidium laeve, mjukskinn, mikrosk. Gunilla H Inocybe subexilis, (IK) Cystoderma carcharias var. carcharias, rödgrå Kuehneromyces mutabilis, föränderig tofsskivling, (IK) grynskivling, U, Rut F och Marianne L, conf Mikael J Laccaria bicolor, tväfärgad laxskivling, Cystodermella granulosa var. granulosa, U, Karl S, conf Michael K rostbrun grynskivling, U, Karl S Laccaria proxima, stor laxskivling, U, Rut F Cystolepiota seminuda, blek puderskivling, Lactarius aspideus, videriska, U, Jean-Marc M, conf Mikael J U, granskog, Henning K, conf Michael K Lactarius aspideus, videriska, E side of the river, (IK) Entoloma cordae (=turbidum), granrödling Lactarius fennoscandicus, U, Picea abies, Entoloma myrmecophilum Jean-Marc M, conf Mikael J Entoloma politum, U, along river with Lactarius flexuosus, buktriska Alnus-Salix, Henning K, (GB) Lactarius glyciosmus, kokosriska Flammula alnicola, altofsskivling, Alnus, Lactarius lilacinus, stor alriska, U, Alnus, Jean-Marc M, conf Michael K Betula, Sylvane M, Det Jean-Marc M Flammulaster limulatus, vårtskräling, (IK) Lactarius necator, svartriska Fomes fomentarius, fnöskticka Lactarius rufus, pepparriska Fomitopsis pinicola, klibbticka, U, Marianne L Lactarius spinosulus, fjällriska Fomitopsis rosea, rosenticka Lactarius tabidus, småriska Galerina marginata, gifthätting, U, Marianne L Lactarius torminosus, skäggriska Galerina mniophila, blek mosshätting, (IK) Lactarius trivialis, skogsriska Galerina pumila, honungshätting, (IK) Lactarius uvidus, lilariska Galerina sphagnorum, vitmosshätting, (IK) Leccinum scabrum, björksopp Galerina triscopa, spetshätting, (IK) Leccinum versipelle, tegelsopp Galerina tibiicystis, kärrhätting, (IK) Lentinellus flabelliformis (= L. omphalodes), navelmussling, Geastrum pectinatum, kamjordstjärna, U, Marianne L, Det Michael K, conf Henning K U, myrstack, Rut F, conf Mikael J Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling, (IK) Geastrum pectinatum, kamjordstjärna, (IK) Lycogala epidendrum, vargmjölk Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling, (IK) Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling, Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp U, Betula, Karl S, Mycena galericulata, rynkhätta Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling, (IK) Mycena laevigata, halhätta, Karl S, Det Michael K Hebeloma fragilipes, (IK) Mythicomyces corneipes, styvfoting, (IK) Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, (IK) Naucoria escharioides, blek alskräling, (IK) Hericium cirrhatum, gyttrad taggsvamp, U, Oligoporus caesius, blåticka, Marianne L Salix caprea, Elisabeth N, Det Henning K Ossicaulis lignatilis, vedtrattskivling, Hydnum repandum, blek taggsvamp, (IK) U, Marianne L, conf Michael K Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling, Ossicaulis lachnopus, (IK) U, rut Folke, conf Michael K Phellinus igniarius, eldticka Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling Phellinus populicola, stor aspticka, NT Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling, (IK) Phellinus tremulae, aspticka Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling, Phellinus viticola, vedticka, U, Marianne L, conf Michael K U, Jean-Marc M Phlebia rufa, labyrintgröppa, U, asp, mikrosk. Gunilla H Hyphoderma argillaceum, hårskinn, U, Phlebiella tulasnelloidea, U, gran, mikrosk. Gunilla H 208 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 209

Jan-Olof Tedebrand, Lisbeth Kagardt och Rolf Lidberg på upptäcksfärd efter Sättnaåns källflöde. Foto Hjördis Lundmark.

Pholiota flammans, svaveltofsskivling, (IK) Rhodocollybia fodiens, sågnagelskivling, (IK) Pholiota lubrica, rödbrun slemflamskivling, Russula aeruginea, grönkremla U, Alnus + Salix, Karl S, conf Stig J Russula atrorubens, svartröd kremla, U, granskog, Håkan L Pholiota lubrica, rödbrun slemflamskivling, (IK) Russula consobrina, nässelkremla, U, Picea Pholiota scamba, liten flamskivling, (IK) abies et Betula sp., Jean-Marc M Pholiota spumosa, klibbflamskivling, (IK) Russula emetica, giftkremla Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, (IK) Russula decolorans, tegelkremla Piptoporus betulinus, björkticka Russula paludosa, storkremla Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, Russula pumila (=alnetorum), alkremla, U, Henning K, conf Michael K U, Alnus, Jean-Marc M Plicatura nivea, algröppa Russula taigarum, taigakremla, (IK) Psathyrella spadicea, tuvspröding, (IK) Russula vinosa, vinkremla Ramsbottomia asperior, Henning K, Det Karen H Sarcomyxa serotina, grönmussling Rhodocollybia butyracea f. butyracea, Simocybe centunculus, olivskräling, mörk nagelskivling, (IK) ved av Salix, Henning K, GB 210 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Skeletocutis cf brevispora, Henning K arten inom C. scaurus-komplexet. Det har visat sig att C. Stropharia hornemannii, stor kragskivling, herpeticus består av två skilda genotyper som möjligen kan U, Jean-Marc M, Det Mikael J eller inte kan skiljas morfologiskt från varandra: C. herpeti- Suillus bovinus, örsopp cus och C. violaceonitens. Den vanligaste genotypen, i vart Suillus variegatus, sandsopp fall i Syd-Norge, är den som nu ska heta C. violaceonitens. Trichaptum abietinum, violticka Vi har sekvenserat fyra kollekter härifrån och alla blev C. Tricholoma inamoenum, luktmusseron violaceonitens.” Sammanfattningsvis så har vi nu fyra arter Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron, av myrspindlingar att hålla reda på. U, Rut F, Det Michael K Tricholoma virgatum, gallmusseron, Mythicomyces corneipes är en liten rödbrun skivling som U, Rut F, conf Michael K i Funga Nordica anges växa på förna och ved i fuktiga, peri- Tricholomopsis decora, stubbmusseron, (IK) odvis översvämmade, rika miljöer i raviner och längs bäckar. Tricholomopsis rutilans, prickmusseron, Styvfotingen anges som ”very rare” i hemiboreal till boreal U, Rut F, conf Michael K zon. Den är högt rödlistad i Finland (VU), står som NT på Tubaria confragosa, ringskräling, U, norska rödlistan, fynd anges från fylkena Nordtröndelag barrved, Håkan L, conf Michael K och Nordland. Här i Medelpad har vi samlat styvfoting i Tubaria confragosa, ringskräling, (IK) kalkrik strandskog vid Harrån i Borgsjö och vid bäckdrag Tylospora fibrillosa, bomullsskinn, U, asp- söder om Stödesjön. och barrskog, mikrosk. Gunilla H Vesiculomyces citrinus, gulskinn, Henning K Ossicaulis lachnopus, som Ilkka samlade, är lite känd och Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, (IK) bortglömd släkting till O. lignatilis, men beskriven redan Xylodon aspera, strävknotterskinn, U, asp- 1815 av Fries och enligt litteraturen ännu mer bunden till fin och barrskog, mikrosk. Gunilla H gammelskog än sin mer kända släkting O. lignatilis. Woldmaria filicina, bräkenpipa, U, on Mattheuccia struthiopteris, Hennig K Phlebia rufa anges i Ekologisk Katalog bara från ädellöv- skog i södra Sverige och Gunillas insamling på asp i Mjällå- dalen verkar vara första norrländska fyndet! Bernicchia och Rödlistade arter Gorjon skriver i italienska praktverket om skinnsvampar: Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp, NT Corticiaceae s.l. att Phlebia rufa är vanligast på asp och ek Fomitopsis rosea, rosenticka, NT i Europa men förekommer även på ved av andra sydliga Geastrum pectinatum, kamjordstjärna, NT ädellövträd. Mythicomyces corneipes, styvfoting, DD Phellinus populicola, stor aspticka, NT Skeletocutis cf brevispora, ulltickeporing, VU

Kommentar Crepidotus applanatus är enligt Funga Nordica sällsynt och anges växa på grova, murkna lågor av löv- och barrved i hemiboreal – mellanboreal zon. Arten är funnen i södra Finland upp till Etelä-Häme och står på finska rödlistan (NT). En lokal anges i Danmark i Bolderslev skov. Tydli- gen en sydlig, sällsynt art som dyker upp på murken lövved i Mjällådalen. Thomas L: Arten är nu känd på 7 lokaler i Danmark.

Cortinarius privignofulvus Hry. Karl Soop skriver i sin bok ”Cortinarius in Sweden”, januari 2014, sidan 86:” C. privignofulvus Hry (nec Ream.) is a synonym to C. triformis Fr., possibly also C. subversicolor (see REU).”

Cortinarius violaceonitens är enligt Phlegmaciumkänna- ren Tor Erik Brandrud ”det korrekta namnet på den fjärde Stolt Lisbeth Kagart med stolt fjällskivling. Foto: Hjördis Lundmark. 210 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 211

Olivskål, Chloroencoelia versiformis, insamlad i Mjällådalen. Foto: Thomas Læssøe.

6950895 622781 Amylocystis lapponica, lappticka Antrodia sinuosa, timmerticka, U, murken gran, Gunilla K Tuna fäbodstig syd Baeospora myosura, höstkotteskivling, U, Gunilla K 3 Medelpad, Ljustorp socken Boletus edulis, karljohan Calocera viscosa, gullhorn Ledare: Elisabeth Nilsson Cantharellula umbonata, fläckkantarell Skrivare: Mattias Andersson Chalciporus piperatus, pepparsopp Datum: 10 september 2014 Clavariadelphus sachalinensis, storporig Deltagare: Hans Andersson, Mattias Andersson, Christer A, conf Mikael J Christer Albinsson, Birgitta Damne, barrklubbsvamp, Sven Damne, Lars-Inge Hedlund, Collybia cirrata, liten nagelskivling, U, barrskog, Lars-Inge H Joachim Krumlinde, Gunilla Kärrfelt, Ivar Sörensen. Collybia tuberosa, spetsknölig nagelskivling, U, granskog, Christer A, conf Mikael J Coltricia perennis, skinnticka, U, sandig väg, Gunilla K, conf Mikael J Artlista Cortinarius angelesianus, tovspindling, U, Mattias A Albatrellus confluens, brödticka Cortinarius armeniacus, aprikosspindling Albatrellus ovinus, fårticka Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Cortinarius brunneus, umbraspindling Amanita muscaria var. regalis, brun flugsvamp Cortinarius camphoratus, stinkspindling, Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp U, granskog, Birgitta och Sven D Amanita submembranacea, gårstrumig kamskivling, Cortinarius caperatus, rimskivling U, örtrik barrskog, Lars-Inge H, conf MK Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling, Amanita virosa, vit flugsvamp U, Mattias A, conf Mikael J Ampulloclitocybe clavipes, klumptrattskivling, Cortinarius laniger, ullspindling, U, gran, Mattias A U, Gunilla K, conf Mikael J Cortinarius malachius, malvaspindling, U, Mattias A 212 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Cortinarius stillatitius, honungsspindling Lactarius necator, svartriska Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Lactarius rufus, pepparriska Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Lactarius torminosus, skäggriska, U, granskog!, Joachim K Cortinarius limonius, eldspindling Lactarius trivialis, skogsriska Cortinarius multiformis, lökspindling Lactarius uvidus, lilariska Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling Lactarius vietus, gråriska Cortinarius pholideus, tofsspindling Leccinum niveum, kärrsopp Cortinarius quarciticus, kvartsspindling, Leccinum scabrum, björksopp, U, Birgitta och Sven D U, Christer A, Det Tuula N Leccinum versipelle, tegelsopp Cortinarius rubellus, toppig giftspindling, U, Lentaria dendroidea, U, barrskog-mest tall, mossy, Picea dom. Forest, Det Anders D, Christer A, Det Ilkka K och Ibai O, (GB) Foto Siliva P Leotia lubrica, slemmurkling, U, Hans A, conf Michael K Cortinarius sanguineus, blodspindling Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling, Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Mattias A, conf Michael K Cortinarius sommerfeltii, mörk kanelspindling, Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling, U, U, sphagnum, Mattias A, Det Håkan L näringsrik granskog, Mattias A, conf Michael K Cortinarius stillatitius, honungsspindling Lepista flaccida, dropptrattskivling, U, Cortinarius traganus, bockspindling granskog, Mattias A, conf Michael K Cortinarius trivialis, trappspindling Lycogala epidendrum, vargmjölk Crepidotus mollis, mjukmussling Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Cudonia circinans, mössmurkling Mycena epipterygia, flåhätta Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Mycena laevigata, halhätta, U, barrskog-djupt Fomes fomentarius, fnöskticka i väggmossa, Christer A, Det Michael K Fomitopsis pinicola, klibbticka Mycena pura, rättikhätta Fomitopsis rosea, rosenticka Oligoporus caesius, blåticka, U, gran, Birgitta D Gerronema cf xanthophyllum, U, ängsgranskog, Ossicaulis lignatilis, vedtrattskivling, U, långt nedbruten granlåga, Christer A ängsgranskog, Christer A, conf Mikael J Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Pleurotus dryinus, ringmussling Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Stropharia hornemannii, stor kragskivling Gomphidius roseus, rosenslemskivling Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp, Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling U, grustag, Christer A, Det Mikael J Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling, U, Marasmiellus perforans, barrbrosking granlåga i ängsgranskog, Christer A, conf M2 Paxillus involutus, pluggskivling Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling, U, Peziza badia, brunskål, U, sandy road in heath barrskog, Sven D, Det Stig J, conf Mikael J forest, Christer A, conf Karen Hansen Hydnum repandum, blek taggsvamp Phellinus conchatus, sälgticka Hygrophorus hedrychii, björkvaxskivling Phellinus igniarius, eldticka Hygrophorus olivaceoalbus, olivvaxskivling Phellinus lundellii, björkeldticka, U, Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell på murken björk, Gunilla K Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling, U, Birgitta D Phellinus nigricans, svart eldticka, U, björkm Lars-Inge H Hygrophorus piceae coll., granvaxskivling Phellinus populicola, stor aspticka Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Phellinus tremulae, aspticka Infundibulicybe gibba, sommartrattskivling Pholiota lubrica, rödbrun slemflamskivling, Inocybe lacera, mörktråding, U, U, Mattias A, conf Michael K barrskog, Christer A, Det Stig J Pholiota scamba, liten flamskivling, U, Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling murken ved, Mattias A, conf Michael K Laccaria laccata, laxskivling Pleurotus dryinus, ringmussling, U, granlåga, Lars-Inge H Lacrymaria glareosa (GB), sandig vägkant, Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, Christer A, conf Henning K U, björkstubbe, Lars-Inge H Lactarius deterrimus, blodriska Rhodocollybia butyracea f. asema, horngrå nagelskivling, Lactarius helvus, lakritsriska U, Gunilla K, conf Michael K Lactarius mammosus, mörk kokosriska Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling Lactarius musteus, tallriska Rickenella fibula, vaxnavling 212 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 213

Svart trumpetsvamp, Craterellus cornucupoides. Foto: Thomas Læssøe.

Russula aeruginea, grönkremla Tubaria confragosa, ringskräling Russula claroflava, gulkremla Vesiculomyces citrinus, gulskinn, U, Russula clavipes (=elaeodes), olivsillkremla gran, Sven D, mikrosk. Gunilla H Russula consobrina, nässelkremla, Xerocomus ferrugineus, sammetssopp U, ängsgranskog, Christer A Russula decolorans, tegelkremla Russula emetica, giftkremla Rödlistade arter Russula favrei, gransillkremla, U, Amylocystis lapponica, lappticka, VU örtrik granskog, Lars-Inge H Fomitopsis rosea, rosenticka, NT Russula paludosa, storkremla Phellinus populicola, stor aspticka Russula rhodopoda, lackkremla Russula vinosa, vinkremla Russula xerampelina, sillkremla, U, Birgitta D Stereum subtomentosum, alskinn, U, Birgitta D Pasture with some Stropharia hornemannii, stor kragskivling, U, Joachim K, conf Mikael J deciduous trees Suillus bovinus, örsopp Ilkka Kytövuori 12/2014 Suillus variegatus, sandsopp Thelephora terrestris, vårtöra, U, sandig skogsväg, Christer A Ilkka stannade till vid Tynderö kyrka och samlade Tremella foliacea, brunkrös, U, på Stereum på bland annat trådingen Inocybe lanatodisca som björk I barrskog, Christer A, conf Michael K vi även fann på Alnö kyrkogård och som Ellen Trichaptum abietinum, violticka determinerade. Här på Tynderö kyrkogård har Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron, Stefan Grundström även funnit en rödlistad U, barrskog, Christer A, conf Michael K blomma: sanddraba (Draba nemorosa). Från Tricholoma fucatum, rökmusseron kyrkogården utgår även en skogsstig som Tricholoma inamoenum, luktmusseron Skogsstyrelsen ordnat. Tricholoma saponaceum, såpmusseron, U, Marasmius oreades barrskog, Lars-Inge H, conf Michael K Cortinarius triumphans Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Inocybe lanatodisca det. E. Larsson Tricholoma virgatum, gallmusseron Tricholoma viridilutescens, gulgrön kantmusseron Tricholomopsis decora, stubbmusseron 214 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Gibbellula pulchra, svampmonster som angriper och dödar spindlar. Foto: Jens H. Petersen, www.mycokey.com.

604731 6916747 sedimenten på botten av Rudetjärn i Vattjomdalen. Man Vattjomåsen fann pollen från vete och kvävegynnade växter till exempel svinmålla som tyder på gödslad åker. Pollenförekomsten 31 Medelpad, Tuna socken daterades till 2700 f Kr! hassel med lövskog, kalkrik mark Framåt järnåldern blev Vattjomdalen ett stort forntida centrum tack vare bördiga jordar och närheten till den lax- Ledare: Jan-Olof Tedebrand förande älven. Här finns 130 gravar fördelade på ett 30-tal Skrivare: Anders Dahlberg platser, stensättningar och husgrundsterasser. Den siste Datum: 9 september, 2014 mjölkbonden i byn Vattjom hade sina kor i hasselområdet Deltagare: Christer Albinsson, Anders Dahlberg, fram till slutet av 1990-talet. Det såg ut som ett gammalt Franziska Egger, Karen Hansen, Lello landskap från bronsåldern när korna betade bland hassel- Hund, Jan Olsson, Stig Jacobsson, buskarna. Tommy Knutsson, Thomas Læssøe, Anne Molia, Silvia Pioli, Jan-Olof Naturvårdsinsatser Tedebrand, Gösta Åslund. Siw Muskos har funnit stora ringar med violgubbe (Gomp- hus clavatus) och lilafotad fingersvamp Ramaria( fennica) Gammalt kulturlandskap i västra delen av sluttningen som växt igen med gran under Vattjomsåsens hassellundar är belägna i Siw Muskos hem- 1900-talet, detta granparti är nu biotopskyddat av Skogs- mamarker vid Matfors samhälle. Vi hade med oss den lokale styrelsens drifige naturvårdare Gunnar Selling (granarna botanisten Gösta Åslund som berättade att skolbarnen i delvis nerblåsta i stormen Ivar häromåret). Resten av has- Matfors för hundra år sedan fick ledigt en dag på hösten selområdet är skyddat med naturvårdsavtal. Skogsstyrelsens för att plocka näringsrika hasselnötter här i länets största Gunnar Selling lät ta bort frodvuxna granar år 2006 vilket hassellundar. Nötfångst reglerades i de medeltida land- gynnat hasseln och dess funga liksom lundfloran. Det finns skapslagarna och plockning av hasselnötter ingår än idag jämtländsk silurkalk i sluttningen och bland kärlväxter kan inte i allemansrätten. nämnas en utpostlokal för taggbräken (Polystichum lon- Hassellundarna är belägna i en gammal kulturbygd. chitis) som annars mest växer i fjällen. Naturskyddsfören- Evert Badou var professor i arkeologi vid Umeå universitet ingen och Myko har vårutflykter ibland till Vattjomåsen i 1975-1991. Han har lett den arkeologiska utforskningen av maj månad då sundsvallsviol (Viola collina) och lite senare Norrland enligt nyare metodik. I boken ”Norrlands Forntid” även skuggviol (Viola selkirkii) liksom vårlök (Gagea lutea) berättar Evert om pollenprover som tagits ur de årsvarviga blommar i hassellundarna. 214 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 215

Bland tidigare svampfynd kan nämnas de sydliga arter- na Clitocybe vermicularis, Ganoderma lucidum på mur- Artlista ken björklåga, Lactarius pyrogalus och Russula azurea. Stig Jacobsson har funnit många trådingar vid sina besök Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp i området till exempel Inocybe castanea, I. microspora, I. Amanita muscaria var. regalis, brun flugsvamp umbratica liksom hättingarna Conocybe aberrans och C. Amphinema byssoides, kraterskinn brunneola. På hassel är ett tiotal vedsvampar funna bland Annulohypoxylon multiforme, björkdyna annat grönpricksdyna (Hypocrea gelatinosa), gulfotshät- Bisporella citrina, citronskål ta (Mycena renati), kantöra (Hymenochaete tabacina), Boletus edulis, karljohan kuddticka (Phellinus punctatus) och silverhätta (Mycena Chalciporus piperatus, pepparsopp polygramma). Chlorociboria aeruginascens, grönskål I närheten finns en lärkskog där Jan Vesterholt samlade Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp en fränskivling som visade sig vara ny art för vetenskapen: Clitocybe nebularis var. nebularis, pudrad trattskivling, U, ängsgranskog med mkt hassel, Christer A, 6917701 / 1563301 Hebeloma monticola. Siw Muskos målade en akvarell av den fräna skivlingen. Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling, on Corylus wood, Thomas L, GB Sydskandinaviskt klimat Conocybe echinata, U, soil in tall grass, Thomas L Vi startade med att gå ner söder om järnvägen där landsvä- Coprinellus micaceus, glitterbläcksvamp gen slutar. Här nedanför öppen, solbelyst bergsbrant mot Coprinus comatus, grå bläcksvamp åkrar och nedanför den höga banvallen finns de största och Cortinarius crassus, brödspindling, U, äldsta hasselbuskarna i lundar med grova inägoaspar, blå- Christer Albinsson, Det Ilkka K sippor, måbär, skogstry, hägg och en del lönnplantor. Här Cristinia helvetica, repskinn, U, Corylus är mikroklimatet allra varmast, redan kring mitten av mars wood in Corylus stand, Tommy Knutsson, brukar blåsippor och hassel blomma här medan snön ännu Det Karl-Henrik L, 6917718 / 1563373 ligger kvar på åkerfälten söderut. Även i hasselområdena Crucibulum crucibuliforme (= C. leave), längre upp i sluttningen ligger snön ofta kvar medan sol- brödkorgssvamp, Tommy K värmen tinat upp marken i det öppna solexponerade läget Cyathicula coronata (=Crocicreas coronatum), Thomas L söder om järnvägen. Tyvärr börjar täta dungar med smågran Elaphomyces papillatus (= E. striatosporus), växa upp under hasseln. Här söder om järnvägen fanns även Lello Hund-Anne Molia aspdungar med Tricholoma frondosae. Exidia plana (= E. glandulosa ss auct.), Galerina marginata, gifthätting På jakt efter rökpipsvamp Ganoderma applanatum, platticka, Hassellundarna här på Vattjomåsen är som ljuvligast att vid basen av hög avbruten asp besöka i slutet av april då blåsippor och hassel blommar i Gibellula pulchra, Thomas L vårsolen medan snön ännu ligger kvar på åkerfälten framför Gomphidius glutinosus, citronslemskivling bergssluttningen. En sådan solig aprildag 2015 vandrade Gymnopus confluens, brosknagelskivling JOT och Lennart Vessberg här i hassellundarna på jakt efter Hydnum rufescens coll., rödgul taggsvamp den sällsynta rökpipsvampen (Urnula craterium) som vi Hymenogaster sp, Lello Hund – Anne Molia tyvärr inte fann. Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Lello Hund markerade! Hypoxylon fuscum, aldyna, U, on Corylus Lello markerade under en av de första, stora hasselbuskarna in hazel wood, Thomas L och Anne petade fram strimsporig hjorttryffel (Elaphomy- Inonotus obliquus, sprängticka ces papillatus) ur den svarta, kalkhaltiga mulljorden + någon Inonotus radiatus, alticka art inom släktet Hymenogaster. Lello fick hundgodis som Ischnoderma benzoinum, sotticka tack för jobbet. Silverhättor och ockratagging växte på has- Junghuhnia nitida, ockraporing, Det Karl-Henrik L selved. Vi gick sedan norr om vägen och ovanför åker där Lactarius deterrimus, blodriska Lello sniffade fram ytterligare strimtryfflar under en stor Lactarius obscuratus, alriska gammal hasselbuske! Lactarius pyrogalus, hasselriska Det började regna så vi lämnade Vattjomåsen och intog Lactarius pubescens, blek skäggriska lunchen under tak vid Torkarlsberget innan vi besökte da- Lactarius scrobiculatus, svavelriska gens andra lokal, en fin kalkgranskog vid Runsvik. Tho- Leccinum scabrum, björksopp mas Læssøe, Tommy Knutsson och övriga var lyriska över Lycoperdon excipuliforme (=Calvatia excipuliformis), naturen och svampfynden. Det var en riktig höjdardag för långfotad röksvamp, U, gräsig vägkant svampvänner. 216 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Kommentar Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Conocybe echinata är enligt Funga Nordica vanlig söderut Marasmiellus perforans, barrbrosking men sällsynt i boreal zon och föredrar näringsrik mark. Mycena galericulata, rynkhätta Exidia plana är en svart gelésvamp som liknar det vanli- Mycena polygramma, silverhätta ga vårtkröset (E. glandulosa). Arten finns inte i Ekologisk Mycena pura, rättikhätta Katalog och kanske är en sydlig art som dyker upp här i de Mycena renati, gulfotshätta varma hassellundarna? Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Nectria cinnabarina, cinnobergömming Thomas L: Plana används för glandulosa ss auct., ss orig er Oligoporus caesius, blåticka glandulosa med synonymet E. truncata. Rätt förvirrande. Paxillus filamentosus, alpluggskivling Gibellula pulchra har en märklig ekologi, den angriper och Paxillus involutus, pluggskivling dödar spindlar! Se Jens Petersen suveräna bild av monstret Phellinus conchatus, sälgticka ovan. Phellinus igniarius, eldticka, hassel Phellinus punctatus, kuddticka, hassel Russula risigallina var. risigallina anges i Funga Nordica Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, växa med ek och bok i södra Sverige. Ryman skriver under U, stubbe lövved vid foten av bergbrant, Russula lutea, äggkremla: en snarlik form, R. chamaeleon- Christer A, conf M1, 6817728 / 1563477 tina, har hatten aprikosfärgad eller med gul mitt och rosa Plicatura nivea, algröppa kant. Arterna kring äggkremlan (R. lutea) är dåligt utredda Pluteus atromarginatus, svarteggad sköldskivling och fylogenetiska studier kan nog ge ökad kunskap. Polyporus ciliatus, sommarticka Russula pelargonia anges i Ekologisk Katalog växa söder Pseudochaete tabacina, kantöra om Dalälven i ”lövskog, särskilt hassellundar, med hassel, Pycnoporus cinnabarinus, cinnoberticka asp, sälg, lind”. Vi ser den i Medelpad mest i asplundar med Russula aeruginea, grönkremla blåsippor vid foten av varma stup i våra medelpadska syd- Russula delica, trattkremla växtberg till exempel vid Siljeberget i Selånger socken. Det Russula firmula, glanskremla finns i litteraturen ett koppel med närstående arter R.( vi- Russula foetens, stinkkremla, U, hässle olacea, clariana, innocua). Pågående fylogenetiska studier med gran, asp, hassel, Christer A får utvisa vilka arter vi har inom denna och andra knepiga Russula nauseosa, strimkremla kremlegrupper. Funga Nordica anger att just R. pelargonia Russula pelarogonia coll., pelargonkremla, ska växa med asparterna Populus tremula, alba, canescens hassellund med gamla aspar, (HK 14305) och ha en stark doft av pelargon. Anita och Leif Stridvall Russula queletii, krusbärskremla diskuterar komplexet i artikel i Jordstjärnan 1987/2: sidan Russula risigallina var. risigallina (=R 5-27. Bland belägg av ”pelargonkremla” i mittsvenska om- chamaeleontina Fr.), aprikoskremla rådet kan nämnas: Russula sanguinea, blodkremla, U, hässle med gran, asp, Christer A Jämtland, Frösö socken, Peterson-Bergers Sommarha- gen, betad hagmark med gamla aspar, 27/8 2001, Ruben Russula vesca, kantkremla Walleyn, (UPS) Sphaerobolus stellatus, slungboll Steccherinum ochraceum, ockratagging Medelpad, Borgsjö socken, hembygdsgården, rik mark Trametes hirsuta, borstticka under Populus, 25/8 2001, Ruben Walleyn 2058 (GENT) Trametes ochracea, zonticka Medelpad, Tuna socken, Torkarlsberget, 28/8 2001, Kjell Trechispora mollusca, spröd mjölporing, U, Olofsson, det Jukka Vauras (UPS) Corylus bark, Thomas L, Det Karl-Henrik L Tricholoma frondosae, under asp I hassellund, Tommy K Steccherinum ochraceum var kul fynd i de varma, sydvända Tricholomopsis rutilans, prickmusseron hassellundarna. Denna ockra- till laxfärgade skinnsvamp Vuilleminia cf coryli, avbarkad hasselved anges i Ekologisk Katalog växa i örtrik ädellövskog i södra Xenasmatella vaga (=Phlebiella sulphurea), trådskinn Sverige och på naken ved av liggande stammar och grenar Xeromphalina cauticinalis, bollrostnavling av bok, hassel, alm, ek. lind, sälg, rönn.

Tricholoma frondosae är den ”riddarmusseron” som vi har under asp i till exempel sydväxtbergens lundar. 216 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 217

Phellodon niger, svart taggsvamp. Foto: Hjördis Lundmark.

620606 6932434 Viksjö och Graninge. Hans Andersson och Tomas Rydkvist från SCA guidade till Hornsjömons sanddynsområde där Vivstaheden Tomas bränt flera delområden under olika år. Dessutom 36 Medelpad, Timrå Socken guidade Magnus Andersson till fin gammal sandtallhed vid lokalen Långsjömon Norr i Sörgraninge Mångfaldspark. Ledare: Jan-Olof Tedebrand Vid Graninge Bruk finns även Viksjömon där Hans Mark- Skrivare: Hans Andersson lund och Håkan Lindström ibland strålat samman för att Datum: 11 september 2014 plocka spindelskivlingar till fotoverket Cortinarius Flora Deltagare: Hans Andersson, Inga-Lill Franzén, Photographica. Ingemar Herber, Margareta Herber, Stig Jacobsson, Gunilla Kärrfelt, Jan Olsson, Jan-Olof Tedebrand Artlista Albatrellus ovinus, fårticka Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Naturtyp Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp, Den sandiga tallheden med cirka 80-årig tät tallskog in- u, tallmo med smågranar, Gunilla K till Vattenverket i Vivsta har namnet Wifstavarvsmon på Amanita rubescens, rodnande flugsvamp gamla kartor. Tallheden har inventerats under senaste 30 Boletus edulis, karljohan, U, tallmo, Jan O åren av Annchristin Suneson, Siw Muskos och andra lokala Boletus pinophilus, rödbrun stensopp, u, Jan O, conf Mikael J svampvänner. Sundsvalls Mykologiska Sällskap har ofta Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp lagt senhöstutflykter hit i början av oktober för att plocka Clitocybe diatreta, blekröd trattskivling, u, Stig J riddarmusseroner och andra matsvampar under senhösten. Clitocybe fragrans, dofttrattskivling Fynd har även gjorts av rödlistade arter och signalarter till Clitopilus prunulus, mjöltrattskivling exempel goliatmusseron och tallgråticka. Collybia cirrata, liten nagelskivling Under mykologiveckan besökte vi även andra sandtall- Coltricia perennis, skinnticka, U, Inga-Lill F hedar bland de vidsträckta sandfälten längs väg 331 mellan Cortinarius albocyaneus, vitviolett spindling 218 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Cortinarius angelesianus, tovspindling svarteggad sköldskivling Cortinarius armeniacus, aprikosspindling, Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling U, Jan O, Det Stig J, conf Tuula N Russula adusta, svedkremla Cortinarius caperatus, rimskivling, vanlig Russula paludosa, storkremla + kvartsspindling I blåbär och kråkris Russula vinosa, vinkremla Cortinarius clarobrunneus, U, Jan O, Det Karl S Sarcodon squamosus, motaggsvamp Cortinarius collinitus, violettfotad spindling Stereum hirsutum, raggskinn, U, Ingemar H Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Suillus bovinus, örsopp Cortinarius glandicolor, toppig umbraspindling, Suillus luteus, smörsopp u, tallmo, Jan O, Det Stig J, conf Karl S Suillus variegatus, sandsopp Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling, u, Inga-Lill F Tapinella atrotomentosa, sammetsfotad pluggskivling Cortinarius leucophanes, gräddspindling, Tricholoma albobrunneum, kastanjemusseron U, tallmo, Jan O, Det Stig J, conf Karl S Tricholomopsis rutilans, prickmusseron Cortinarius mucosus, hedspindling Xerocomus ferrugineus, sammetssopp Cortinarius paragaudis, tegelbandspindling, U, Inga-Lill F Xeromphalina cornui, brun bollbroskskivling, U, Jan O Cortinarius pinophilus, U, tallmo, Jan O, Det Stig J, conf Karl S Cortinarius quarciticus, kvartsspindling, Jan O, Det Håkan L Rödlistade arter Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Cortinarius pinophilus, NT Cortinarius testaceofolius, tegelskivig spindling, u, Jan O, Det Tuula N och Karl S Cortinarius traganus, bockspindling Kommentar Cortinarius triformis ss Karl, U, Jan O, Det Karl S och Tuula N Boletus pinophilus. Gunilla fann vackert rödbruna Boletus Cortinarius turmalis, tuvspindling pinophilus (”tallkallar”) på sandheden som är en karaktärs- Cortinarius vibratilis, gallspindling, vanlig art och populär matsvamp på de norrländska tallhedarna. Crepidotus applanatus, U, Ingemar H, Det Thomas L Svampvänner säger oftast bara tallkalle. Ingemar och vi Cystoderma jasonis, gulköttig grynskivling andra fascinerades av de vackra prickmusseronerna som Cystodermella cinnabarina, cinnoberröd prydde tallstubbar. grynskivling, u, sandig tallmo, Stig J Entoloma cordae (E. turbidum), granrödling Galerina marginata, gifthätting Gomphidius roseus, rosenslemskivling Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling Gymnopilus picreus, mörk bitterskivling Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell, vanlig tallstubbar Hypholoma capnoides, rökslöjskivling Inocybe soluta, U, Stig J Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling Laccaria laccata, laxskivling Lactarius rufus, pepparriska Leccinum scabrum, björksopp Leccinum vulpinum, tallsopp Lycogala epidendrum, vargmjölk Mycena galericulata, rynkhätta Mycena laevigata, halhätta, tallved Paxillus involutus, pluggskivling Phellodon tomentosus, trattaggsvamp, U, Inga-Lill F, conf Michael K Pholiota mixta, blek klibbflamskivling, u, Jan O, Det Stig J Pholiota spumosa, klibbflamskivling Pluteus tricuspidatus (= P. atromarginatus), Flammulaster limmulatus. Foto: Thomas Læssøe. 218 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 219

Siw Muskos och Anki Suneson visar svamp på Vivstaheden i Timrå. Foto: Hjördis Lundmark. Skogsstyrelsen bjöd in till skogsdag på Vivstaheden om sandtallskogen Inlandsisen formade de sandtallhedar som i Europa mest finns i Norge, Sverige. Finland och Ryssland. Dessa magra tallmoar hyser kanske 5-10 kärlväxter, mest blåbär, lingon, ljung och mjölon.

Det finns även några sällsynta kärlväxter på nordliga sand- minskning med 70 procent på 50 år. Dessutom är de flesta hedar, främst mosippa, ryl och smällvedel. Men nere i mar- äldre sandtallskogar idag år 2015 överförda till tallungskogar ken kan finnas 300 olika mykorrhizasvampar. De viktigaste efter kalhyggesbruk sedan 1950-talet men kan ändå som mykorrhizasvamparna bland annat vissa skinnsvampar Vivstaheden ha fina naturvärden. De små arealer som finns bildar inga synliga fruktkroppar. En del marksvamparna är kvar med gammal sandtallskog med lång skoglig kontinuitet knutna till de smågranar och småbjörkar som nästan alltid borde blir föremål för naturvårdsinventering där de finaste finns på sandhedarna. Vissa av sandtallhedens marksvam- objekten sparas som reservat medan modifierat skogsbruk par till exempel goliatmusseron (Tricholoma matsutake) sker på övriga områden så att fungan och annan mångfald i och tallriska (Lactarius musteus) finner vi i Medelpad och äldre sandtallskog kan leva vidare. Ångermanland även i de kustnära hällmarkstallskogarna Vivstaheden nära Vattenverket och Timrå ishall har med tunna förnaskikt där tallarna ibland är flera hundra varit populärt utflyktsmål för svampvänner inom Sunds- år gamla. valls Myko. Anki Suneson och Siw Muskos har varit här Skogsbrukets metoder med tätare skogar med stort barr- tillsammans under många höstar, plockat matsvampar nedfall liksom avsaknaden av brand har reducerat arealen och färgsvampar och även lämnat uppgifter om funna lavtallhedar i Sverige. Enligt skogsforskaren Per Sandström svamparter till Timrås kommunekolog Stefan Grund- vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå så har skogsmark ström. Efter rundvandring på Vivstaheden har Anki och med tall av lavtyp minskat från 1.5 miljoner hektar 1955 till Siw via gångtunneln under europavägen även vandrat om- 400 000 hektar vid den senaste riksskogstaxeringen, alltså en kring på sandhedarna vid Tallnäs och Wifstavarvstjän. I 220 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

början av oktober har myko även haft programlagd utflykt Kerstin Varenius bestämmer svamp i labbet! hit till Viststaheden och vissa år fyllt svampkorgarna med Flera svampinventerare var med på skogsdagen. De berät- riddarmusseroner. tade om svårigheten att pricka in svamptoppar när svam- Skogsstyrelsen och dess tjänsteman Niclas Wallin ord- parnas fruktkroppar visar sig på tallhedar. Det kan gå åratal nade intressant skogsdag på Vivstaheden 29 september mellan goda svampår. Radioprogrammet Naturmorgon 2015 i ett 80-årigt tallbestånd intill Indalsälven på cirka hade hösten 2015 intervju i fält med svampforskaren An- 10 hektar som uppkommit efter kalhuggning. Den tät- ders Dahlberg och hans elev Kerstin Varenius. Kerstin åker ortsnära tallheden omges av stora bostadsområden och runt i landet och med en klubba bankar hon ner ihåliga Timrå centrum. Skogspartiet genomkorsas av stigsystem rör i marken. Sedan kan hon filtrera fram myceltrådarna där Timråbor flitigt motionerar. Trampet eroderar marken i markproverna och bestämma svamparternas mycel på och blottlägger sanden vilket gynnar sporetableringen för artnivå inne i labbet. Helt fantastiskt! många marksvampar. Vi såg tydligt fler marksvampar intill Kerstin berättade att ett enda markprov kunde innehålla stigarna än ute i tjock mossförna under tallarna. De flesta mycel från fler än hundra svamparter. svampfynden här på Vivstaheden hör hemma på nordliga, Hon hade även funnit att de flesta av de vanligaste marks- sandiga sura tallhedar till exempel tallgråticka (Boletopsis vamparna verkar ha återvänt till en kalhuggen skog efter 60 grisea). Men flera av fynden till exempel rosenfotskremla år, återetableringen underlättas självklart om det finns äldre (Russula roseipes), lammticka (Albatrellus subrubescens), skog i närheten. Den mesta sporspridningen sker nämligen druvfingersvamp Ramaria( botrytis) och stor blodspind- inom ett par hundra meter från en fruktkropp. ling (Cortinarius phoeniceus) antyder inslag av kalkpar- Kanske våra svampinventerare om några år bankar ner tiklar i åsgruset som inlandsisen fört hit. Allra finaste rör på sina skogsytor och inte blir oberoende av om frukt- svamppartiet för marksvampar är den cirka 170 år gamla kropparna behagar visa sig. Kerstin Varenius kommer att tallskogen med tunt förnaskikt mellan Vifstavarvstjärnen redovisa resultaten av sina markstudier på tallhedar runtom och motorvägen. i landet under år 2016.

Hyggesfritt skogsbruk, tätortsnära Litteratur om sandtallhedens funga skogsbruk, sandtallhedens funga Särskilt intressant är kalktallheden som hyser många Temat för skogsdagen var hyggesfritt skogsbruk, tätortsnära rödlistade och sällsynta svamparter till exempel frygisk skogsbruk och sandtallhedens funga. Skogsdagen samlade spindling (Cortinarius phrygianus) och rosaskivig vax- cirka 30 personer bland annat personal från Skogsstyrel- skivling (Hygrophorus calophyllus). En sådan kalktallhed sen, Skogssällskapet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), är Lombäcksheden i Borgsjö socken som är en av de mest Länsstyrelsen, SCA, enskilda skogsägare och kommunalt inventerade tallhedarna i landet, se rapport på www.myko. ansvariga för skötsel av kommunskogar. Det blev intressanta se och länkarna ”publikationer” och ”övrigt”. Rapporten diskussioner om markkontinuitet, hyggesfritt skogsbruk beskriver 206 funna marksvampar på Lombäcksheden, och olika skötselmetoder. varav 61 olika spindelskivlingar. SCA och Tomas Rydkvist har lovat att i samarbete med länsstyrelsen naturvårds- Litteratur om sandtallhedens svampar bränna de finaste partierna på Lombäcksheden. De norska De finska mykologerna Henry Väre, Esteri Ohenoja och svampforskarna Egil Bendiktsen och Tor Erik Brandrud Rauni Ohtonen har skrivit artikel om ”Macrofungi of har skrivit läsvärd rapport om marksvampar i norska sand- oligotrophic Scots pine forests in northern Finland” i tid- tallhedar: http://www.nina.no/archive/nina/PppBasePdf/ skriften Karstenia 36:1, 1-18, 1996. De samlade svampar rapport/2014/1042.pdf på 14 ytor på 10-200 år gamla tallskogar på sandmark som betas av renar i finska Lappland. De lyckades identifiera Kalktallskog på sanddynsfält och skalgrus 207 svamparter, 152 av arterna växte i samliv med tall. De Bland övriga intressanta sandtallhedar i Medelpad kan fann 35 olika arter inom släktet spindelskivlingar. Fyra arter nämnas sanddynsskogen på skalgrus vid Björköviken i dominerade: sandsopp (Suillus variegatus), pepparriska Njurunda socken som Siw Muskos inventerat och skrivit (Lactarius rufus), tegelkremla (Russula decolorans) och rapport om, Länsstyrelsens rapport 2007:13. Här finns storkremla (Russula paludosa). De norska svampforskarna typlokalen för motaggsvamp, Sarcodon squamosus men Tor Erik Brandrud och Egil Bendiktsen har skrivit utmärkt även frygisk spindling (Cortinarius phrygianus) och olika artikel om marksvampar i nordliga sandtallhedar i norska musseroner till exempel lakritsmusseroner (Tricholoma tidskriften Agerica 2014, volym 35. apium). Sandtallskogen biotopskyddades på förslag från Håkan Lindström och Karl Soop har intresserat sig för Siw Muskos och Jan-Olof Tedebrand. Siw Muskos har tallhedens funga. Karl har till exempel beskrivit Cortinarius även inventerat sandtallskog på skalgrus vid Bergafjärdens pinophilus, pinophilus betyder ”tallälskande”. badplats i Njurunda socken och där funnit bland annat 220 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 221

Pholiotina arrhenii. Foto: Thomas Læssøe.

goliatmusseron (Tricholoma matsutake) och den sydliga ligger längs Indalsälven i anslutning till Vivstaheden, se tårkremlan (Russula sardonia, det Stig Jacobsson). Under artlistan från Berglunda och bilden av glada mykologer vid tall i gamla sandtag vid Mjösundsmon i Njurunda socken stor grupp med musseronen Lyophyllum shimeji. Vid tall- har Siw noterat bland annat blåfotad taggsvamp (Sarcodon kyrkogården Berglunda finns även en tydlig kalkpåverkan glaucopus). Bland andra sällsynta marksvampar som Siw eftersom rosenfotskremla (Russula roseipes) var vanlig art Muskos noterat på sandmark under tall kan nämnas enda i gräsmattorna. fyndet av guldvaxskivling i Medelpad under gamla tallar på Ljunganåsen i Tuna socken. Skogshistoriken på Vivstaheden Stefan och Thomas visade flygbilder från 1960-talet över Japanska läckerheten Lyophyllum shimeji på skogsbeståndet här på Vivstaheden. Timrås sandtallhedar Stefan påpekade att flygbilder över svenska landskap Timrås kommunekolog Stefan Grundström och Thomas finns sedan 1920-talet och är utmärkta faktaunderlag för Lindström från Skogssällskapet inledde. diskussion om landskapets förändringar senaste hundra Timrå kommun har nyligen börjat anlita Skogssällskapet åren. Flygbilden visade äldre tallskog intill ungskogen som för skötseln av kommunens egna skogar. Skogssällskapet säkerligen gynnat etableringen av mykorrhizasvampar efter sköter många kommunägda skogar runtom i landet och kalhuggningen. Kvarstående små tallar torde även gynnat besitter en särskild sakkunskap ifråga om tätortsnära sko- etableringen av mykorrhizasvampar i det nya beståndet. gar för rekreation och friluftsliv. Stefan berättade om de En slutsats blir att de stora kalhyggen på hundratals hektar vidsträckta sandtallskogarna längs Indalsälven i Timrå utan lämnade träd som togs upp på 1960- och 1970-talet i kommun. Hela Timrå centrum vilar på sandåsen. Under Norrland varit förödande för arternas möjlighet att återe- mykologiveckan hösten 2014 besökte vi även tallparken tablera på hyggesytorna. Mindre hyggen och lämnade träd vid Berglunda kyrkogård med 150-åriga tallar som även och trädgrupper underlättar återetableringen av bland 222 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Brand, renbete, skogsbete formade förr den nordliga tallheden Vi berörde även renbetet som förekom här kring Timrå ända in på 1930-talet. Skogsbetet var allmänt förekommande i trakten fram till 1940-talet. Både renbetet och skogsbetet hade en positiv inverkan på tallföryngring och tallhedens marksvampar genom att förnaskikten hölls tillbaka och bara erosionsytor skapades där tallplantor kunde etableras. Vi tittade på de stora bestånd med kråkris som även etablerat sig i de tjocka mosstäckena. Kråkriset avger gifter som inte bara dödar tallplantor utan även negativt påverkar markens mikrofauna och mycelnäten nere i marken. Vi pratade om svårigheten att bränna sådana här tätortsnära tallhedar intill stora bostadsområden.

Granifiering av sandhedarna när branden Rostvampen Melampsora vernalis på mandelblom i Tynderö skärgård, uteblir det Lars Ericson. Foto: Håkan Sundin. Vad göra när moss- och förnaskikten blir allt tjockare på nordliga tallhedar och granen tar över? annat marksvampar. Äldre bestånd bör finnas kvar som Vi kunde under rundvandringen konstatera att de intres- spridningskällor i en trakt vilket skulle underlättas av mer santa svamparterna fanns där sanden blottats längs stigarna ekologisk landskapsplanering. Hyggesfria metoder och mer medan få marksvampar verkade trivas i decimetertjocka stormsäkra blandskogar skulle även vara positivt för återe- skikt av mossförna som dominerade mellan motionssti- tableringen av bland annat marksvampar. garna. Här började gran vandra in, en utveckling som idag Under rundvandringen kunde vi även i nuvarande sker över hela landet. Vi konstaterade att denna granifiering 80-åriga tallbestånd se från decimterhöga till meterhöga missgynnar både tallens alla arter och även virkesproduk- tallplantor här och var inne i beståndet. Vid avverkning av tionen. sandtallskogar bör helst ingen förröjning ske av småtallar, de Över stora skogsområden i Norrland finns idag en brist gör bättre nytta av att finnas kvar och växa in i nya beståndet även på ny asp, sälg och rönn till följd av älgbetet vilken (däremot bör smågranar kunna förröjas bort). Lämnade är ett stort problem för naturvården. Mängder av arter är småplantor liksom enstaka eller grupper av hänsynsträd har bundna till äldre lövträd och död lövved. Tallen har klart nog stor betydelse för att få mycel av särskilt ovanliga my- högre tillväxt än granen på svaga och medelgoda marker korrhizasvampar att överleva avverkning och kunna växa in enligt senaste forskningen. Professor Urban Nilsson vid In- i nya skogen. Sparande av fröträd liksom föryngring under stitutionen för sydsvensk skogsvetenskap säger I tidningen skärm har nog även stor betydelse, även om träden avverkas Skogsland 23/10 2009: ” Idag väljer många skogsägare att bort efter 10–15 år så kan mycel ha hunnit etableras på de plantera gran på tallmark för att slippa betesskador och för- naturligt etablerade plantorna. störda planteringar. Tillväxtmässigt är det mycket allvarligt. I norra Sverige innebär det att vi genom att plantera gran på Skogsstyrelsens målbilder för sandtallhedar tallmark riskerar halvera produktionen. Det här bör man Oskar Forsberg berättade att Skogsstyrelsen år 2013 i dia- vara medveten om när man tar beslut om hur klövviltet loggrupper tog fram cirka 30 så kallade ”målbilder” för att ska förvaltas”. Därför talar både mångfaldsargument och underlätta för skogsägare och tydligt visa på konkreta, prak- produktionsargument för att minska älgstammen i vissa tiska insatser med naturvård i skogen. Målet är att stimulera områden, öka andelen tallföryngringar i Sverige på bekost- fram bättre naturvårdshänsyn inom skogsbruket utöver nad av granplanteringar och även att låta lövträd vara kvar skogsvårdslagens ribba för naturhänsyn. En målbild är ny- mer än idag vid röjningar och gallringar. ligen framtagen för just sandtallheden och denna målbild är nu ute på remiss till december 2015. Sandtallheden är även Kalhyggesbruk kontra hyggesfria metoder klassad som hänsynskrävande biotop. Sådana här tydliga Hampus Holmström från SLU Umeå och Skogssällskapet målbilder för naturhänsyn har länge efterfrågats inom det hade ett pass där han berörde de olika målen för tätortsnä- praktiska skogsbruket och borde nu förhoppningsvis kunna ra skogar: ekonomiska, biologiska och rekreationsmässi- bidra i viss mån till bättre naturhänsyn närmaste åren. Mål- ga. Sundsvalls kommuns skogsförvaltare Hans Asplund bilderna kan laddas ner som faktablad på hemsidan www. bidrog med sina erfarenheter av svåra stormskador i de skogsstyrelsen.se grandominerade skogarna runt Sundsvalls bostadsom- 222 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 223

råden. Det är knepigare att få till hyggesfritt skogsbruk av Dominerande svampgrupper på sandtallheden montona hundraåriga granskogar än av tallhedens skogar. Trots dålig svamptillgång så kunde vi konstatera att bru- Man får ta upp smärre hyggen och starta om med nytt na spindelskivlingar dominerade främst aprikosspindling skogsbestånd med högre lövandel, mer olikåldrig skog (Cortinarius armeniacus), C. clarobrunneus, rödskivig ka- och inte alls gallra äldre skog för att klara framtida stor- nelspindling (C. semisanguineus) och toppig umbraspind- mar. Gallring av äldre enskiktad granskog har lett till enor- ling (C. glandicolor). Musseroner är en annan stor grupp på ma stormskador senaste åren i de mittsvenska skogarna. sandiga tallhedar och vi såg kastanjemusseroner (Tricho- Hampus visade även fina staplar över ekonomiskt utfall loma albobrunneum). Även goliatmusseron (Tricholoma av kalhyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk. Ekonomiskt matsutake) är funnen på sandheden i område med äldre var det större skillnad till förmån för hyggen i granskogar tallar. Vi fann även taggsvampar bland annat motaggs- än i tallskogar där skillnaden var liten. Hampus berättade vamp (Sarcodon squamosum) som är vanlig på tallhedar i även att vissa kommuner börjat räkna fram ekonomiska mittsvenska området. I ett gammalt grävt dike vid Vatten- hälsovinster av att folk är ute och rör sig och motionerar i verket växte talltaggsvamp (Bankera fuligineoalba) som vi de tätortsnära skogarna. Slutligen betonade Hampus att mittsvenska området även finner i bergig hällmarksskog. hans tabeller inte var någon absolut sanning utan byggde Tallgråtickan (Boletopsis grisea) är funnen på Vivstaheden. på studier av vissa, enskilda bestånd. En intressant svampgrupp som blivit föremål för stort intresse under senaste åren är de stora gulaktiga korall- Den artrika tallheden fingersvamparna inom släktetRamaria . Skogsstyrelsens Vi konstaterade lite död ved och få vedsvampar under rund- praktbok om ”Signalarter i Skogen” har uppslag om kor- vandringen på sandheden, marksvamparna var domine- allfingersvampar. Under rundvandringen besåg vi en så- rande. Cirka 230 svamparter växer i samliv med tall i de dan stor vackert höggul klump. Här i samma område på nordiska skogarna (granen har cirka 330 olika svampkom- Vivstaheden har vi även funnit blekgula Ramariaklumpar. pisar och björken cirka 180). Ett fascinerande faktum lyftes Det är knepigt att utan specialkunskap sätta rätt artnamn fram nämligen att en sådan här sandig tallhed med inslag på de här stora ramariorna. Den utmärkta matsvampen av björk och gran hyser 5–10 kärlväxter men kanske 2–300 druvfingersvamp Ramaria( botrytis) är även funnen här i olika arter av marksvampar. Den sandiga, magra tallheden den 80-åriga tallskogen. är alltså inte artfattig utan hyser en rik biologisk mångfald av marksvampar. Nästan ingen död ved Död ved saknades eftersom man plockat bort fallna träd. Viktigare nätverk än Internet! Under rundvandringen såg vi bara tallstubbar från gallring Jan-Olof Tedebrand guidade runt på tallheden och visade för 20-30 år sedan. Helt dominerande svamp på stubbar representanter för de olika svampgrupper som hör hemma och rötter var rökgrå slöjskivling (Hypholoma capnoides) på sandig tallheden. Vi tittade även på det vita luddet un- som växte i stora mängder. Denna svamp står som ätlig i der lav och mosstäcket som är den egentliga svampen och många svampböcker men här i Medelpad lär vi inte längre ut fick lära oss att en kvadratmeter skogsmark hyser mellan några stubbsvampar som matsvampar. Det finns nämligen 10 000 till flera miljoner rotspetsar som växer ihop med stubbsvampar som rentav är giftiga. Desstutom såg vi vackra olika svampar! Därmed förlängs trädens upptag av vatten prickmusseroner (Tricholomopsis rutilands), Färgarsvam- och näringsämnen tusenfalt. Numera har forskarna funnit pen sammetsfotad pluggskivling (Tapinella atrotomentosa) att samlivet nere i marken inte bara sker mellan till exempel och falsk kantarell (Hygrophoropsis aurantiaca) var även kantarell och gran. Kolhydrater rör sig i det vittförgrenade vanliga på tallstubbar och tallrötter. nätverket så att träd som står magert till kan få näring från träd som står på bördigare mark. Det finns forskare som Framtidens skogsbestånd på tallheden formas börjar hävda att det underjordiska nätverket av svampar är vid röjningar långt viktigare än internet. Svamparna är de stora hjältarna Bosse Magnusson och Sten Edlund från Skogsstyrelsen i berättelsen om planeten jorden. Lundaprofessorn Håkan visade exempel på tre stycken olika röjningsalternativ i en Wallander har skrivit en hel bok om flödet av näringsäm- tjugoårig tallungskog på Timrå tallhed i kanten mot indu- nen i skogen och om svamparnas avgörande roll: ”Jord, striområdet. Det var en yta som röjdes mera traditionellt och funderingar om grunden för vår tillvaro” (2014). Boken en yta som främst hade inriktningen att skapa lite skiktning är tyvärr redan slutsåld men finns kanske antikvariskt. i beståndet. Den tredje ytan hade målet att ge utrymme för Agrarhistorikern Janken Myrdal har skrivit en läsvärd några utvalda träd, både tall och löv som senare skulle bli recension av boken för biblioteken: http://tidskriftenre- dominerande i beståndet. Meningen var att man redan på spons.se/recension/svamparna-ar-hjaltarna-i-berattel- röjningsstadiet borde kunna välja ut framtida stormfasta sen-om-jorden evighetsträd bland tallarna. 224 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Marianne Leckström och Gerda Stenström på ”Goliatberget” (Barstaberget) med utsikt över Åvikebukten. Foto: Lennart Vessberg.

Goliatmusseron – dyrbar läckerhet!

Niclas Bergius berättade under skogsdagen på Wifstavarvsmon om goliatmusseron som under goda svampår kan växa i stora mängder på sandiga, sura tallhedar främst norr om Skellefteälven där flockar med renar betar och skapar markblottor till gagn för marksvamparnas sporetablering. Goliat visar sig även i Medelpad och Ångermanland under goda (=regniga) svampår både på tallhed och i kustnära bergiga hällmarkstallskogar men aldrig i sådana mängder som på de vidsträckta sandhedarna i norra Norrland. Under svenska mykologiveckan 2011 hos Sonja Kuoljok och Mats Karström i Jokkmokk fann vi mycket av goliat och även jättemusseron (Tricholoma colossus) på sandhedar med gammal tallskog bland annat vid Pärlälven. Vi blev även bjudna på delikat och mustig goliatsoppa!

Niclas Bergius hade siffror över skörd av goliatmusseron de nordliga sandhedarna och funderar kring dessa frågor och påpekade att svampvärdet rentav var högre än virkes- med strategiskt viktiga personer. Han är även engagerad värdet. Ett problem är dels att riktiga svamptoppar med god i stort, delvis EU-finansierat projekt för att naturvårds- tillgång på goliatmusseroner inträder bara några gånger bränna inom 90 stycken skyddade Natura 2000-områden per årtionde dels att svampplockare måste mobilieras med från Pajala i norr till Växjö i söder, se artikel i SMT 2014/2 kort varsel under de dagar och veckor då goliat går till en om ” Naturvårdsbränning – första hjälpen för en lång rad masse. Kanske konstbevattning av goliathedar intill älvar svamparter”. och sjöar i Norrbotten kunde fixas med landsbygdsstöd eller Niclas har fina bilder och information om goliatmusse- EU-bidrag? Niclas berättade att han nästan varje år besöker ron på hemsidan: http://goliatmusseron.blogspot.se/ 224 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 225

Marianne Leckström njuter av sitt fynd. Foto: Lennart Vessberg. 226 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Goliatmusseroner i sin dyraste utvecklingsfas. Foto: Lennart Vessberg.

Fortsatt fokus på den nordliga sandtallheden De frågor vi diskuterade under skogsdagen om tät- Niclas Wallin delade avslutningsvis ut Skogsstyrelsens bro- ortsnära skogsbruk, hyggesfria metoder, sandtallhedens schyr om ”Hyggesfritt skogsbruk” med Lasse Bengtsson marksvampar tillhör de frågor som idag år 2015 är i skogs- och Sverker Rosell som författare. Dropptaggsvamp med diskussionens centrum. Skogsstyrelsen och Niclas Wallin lingondroppar pryder framsidan och ett uppslag handlar fick tack för en välordnad och spännande skogsdag i Timrå om just sandtallheden, man rekommenderar skärms- kommuns täortsnära sandtallhedar och rekreationsskogar. tällning vid avverkningar med ca 30–50 evighetsträd per Önksvärt vore att de nordliga sandtallhedarna inventera- hektar för de finaste gamla sandtallskogarna med lång des, att de allra finaste och få återstående områdena med kontinuitet. Man skriver även att gamla sandtallskogar gammal tallskog som har skogskontinuitet avsätts som re- på kalkmark kan vara extra skyddsvärda. Under färder servat samt att andra sandtallhedar med höga naturvärden till svenska mykologiveckor söderut brukar sundsvalls- sköts med modifierade metoder innefattande bränning. mykologerna alltid stanna till i de fina kalksanddynerna Samerna bör få miljöstöd för att de betar av sandiga tall- vid Billudden där Dalälven rinner ut i havet. Här brukar hedar med renhjordar. vi kunna beskåda frygisk spindling (Cortinarius phrygia- nus), lilaköttig taggsvamp (Sarcodon fuligineovioalceus), läcker riska (Lactarius deliciosus) och annat skojigt! 226 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 227

Tryffelsvinet Jan-Olof bökar under hasselbuskarna medan Mikael Jeppson och John Granbo roat ser på. Foto: Ellen Larsson.

692773 158232 milt havsklimat. Hasselparasiten vätteros samlades år 1893 på ”Alnö” och belägg finns i Lundaherbariet. Men enligt Vränsta Ölands Flora så kan vätteros växa som rotparasit på lite av varje till exempel på skogstry. Så K. Holm kan ha funnit Medelpad, Alnö socken, gammal 13 vätteros på annan lokal än just vid Vränsta på norra Alnö. hassellund på alnökalksten

Naturvårdsbedömning Ledare: Jan-Olof Tedebrand Sådana här äldre hassellundar tillhör de naturtyper som Skrivare: Jan-Olof Tedebrand räknas upp i Skogsvårdslagen 7:17 som hänsynskrävande Datum: 12 september 2014 biotoper och som bör bevaras vid skogsåtgärder. Hassel- Deltagare: John Granbo, Eva Grönlund, Mikael lundarna här i Vränsta och intilliggande hästbetade ängs- Jeppson, Ellen Larsson, Jan-Olof mark med mandelblom (Saxifraga granulata) och råttsvans Tedebrand, Maj Thulin, Bibbi Wallqvist (Myosurus minimus) är även inrapporterade till Sundsvalls kommuns stadsbyggnadskontor. Det finns nämligen ett mycket starkt tryck att bosätta sig och bygga villor på Alnön. Naturtyp I den fördjupade översiktsplan (FÖP) för Alnö som kom- Här vid byn Vränsta finns enda hasselbeståndet på Alnön munen nyligen antagit har man dock tydligt angett att den med gamla, grova och höga hasselbuskar. Blåsippa (Hepati- speciella natur- och kulturmiljön på norra delen av ön ska ca nobilis) och trolldruva (Actaea spicata) är vanliga i mull- värnas och försiktighet ska ske vid nybyggande. jorden och indikerar kalkförande alnögångar. Tyvärr hade svamparna inte kommit igång på grund av sommartorkan och regnskurarna i augusti hade inte fallit över Vränsta by. Vi Artlista grävde förgäves (se bild) efter tryfflar. Jeppson konstaterade Antrodiella serpula, strävticka, på Inonotus radiatus annars att området hade rätt förutsättningar att hysa tryfflar: Artomyces pyxidatus, kandelabersvamp gamla hasselbuskar i varmt sydläge, kalkrik jordmån och Bjerkandera adusta, svedkremla, U, björk, Bibbi W 228 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Blodspindling är i Funga Nordica uppdelad på Cortinarius sanguineus var sanguineus och C. sanguineus var vitiosus. Vi har båda varianterna i Medelpad och Ångermanlands granskogar. Tuula Niskanen har bekräftat fynd av varianten vitiosus. På lite rikare tillhedar men även i granskog finner vi även stor blodspindling (Cortinarius phoeniceus). De är alla jättefina färgsvampar och beskrivs utförligt i boken om svampfärgning av Hjördis Lundmark och Hans Marklund. Foto: Hjördis Lundmark.

Cortinarius trivialis, trappspindling Kommentar Datronia mollis, svartticka Antrodiella serpula (= hoehnelii) är en sydlig, sällsynt ticka Entoloma araneosum, spindelrödhätting som förut var känd norrut till Hälsingsland. Åke Strid in- Flammula alnicola, altofsskivling, U, Bibbi W venterade kring 1970 ett stort antal alskogar i norra, centrala Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling Skandinavien inför sin avhandling om ”Wood-inhabiting Hygrocybe ceracea, spröd vaxskivling Fungi of Alder Forests in North Central Scandinavia-Ap- Hygrocybe conica, toppvaxskivling hyllophorales”. Han fann då strävticka i två alskogar vid Hymenogaster griseus, under Corylus, Umeå. Här i Medelpad är strävtickan mindre vanlig. Vi ser Mikael J, MJ/GB, mikrosk. MJ den mest växande på fruktkroppar av Inonotus radiatus Hypholoma capnoides, rökslöjskivling (alticka) i sydväxtbergens hassellundar och i alskogar vid Inocybe mixtilis, löktråding havet och längs åar och sjöar. Vi såg strävtickor i alkärr Inocybe sindonia, blektråding vid Borgsjön i Borgsjö socken 1986 tillsammans med den Inonotus radiatus, alticka, hassel norske tickkännaren Leif Ryvarden. Bild och beskrivning Mycena acicula, orangehätta, U, Eva G, conf Michael K finns i Rymans svampbok sidan 166. Utbredningskartan Mycena pura, rättikhätta hos Ryman visar att strävtickan i Norge stannar kvar nere Mycetinis scorodonius, lökbroskskivling, kring Oslofjorden, går upp till Umeå i Sverige och bara finns vanlig i mulljordarna i allra sydligaste Finland. Med de stora databaser som nu Nectria cinnabarina, cinnobergömming, U, Bibbi W byggs upp vid exempelvis norska och svenska Artportalen Phellinus igniarius, eldticka, hassel så bör utbredningskartor i svampböcker framöver kunna Phellinus conchatus, sälgticka bli mer dagsaktuella. Phellinus punctatus, kuddticka, hassel Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling Hymenogaster griseus är enligt Dyntaxa ej känd från Rhytisma acerinum, lönnens tjärfläck Sverige. 228 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 229

643044 6934699 Cortinarius lepidopus Cortinarius obtusus, jodoformspindling Vägsjöknösen, Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling 66 naturreservat, Cortinarius paragaudis, tegelbandspindling, natura 2000 U, rik granskog, mikrosk. Jan O Cortinarius pholideus, tofsspindling Ångermanland, Häggdånger socken, Cortinarius populinus, poppelspindling, gammal kalkbarrskog på diabas, U, Jan O, Det Ilkka K, (GB) även asp, björk och sälg Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling Cortinarius sordidemaculatus, U, rik Ledare: Per Sander granskog, Jan O, Det Ilkka K, (GB) Skrivare: Anders Dahlberg Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling, Datum: 12 september 2014 U, barrskog, Lars-Inge H Cortinarius subtortus, doftspindling, Lars-Inge H Cortinarius triumphans, mångkransad spindling, Artlista U, med björk i granskog, Dan B Agaricus sylvicola, knölfotad champinjon Cortinarius trivialis, trappspindling Albatrellus confluens, brödticka Cortinarius vibratilis, gallspindling Albatrellus ovinus, fårticka Crepidotus cesatii var. cesatii, U, aspgren, mikrosk. Jan O Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Ampulloclitocybe clavipes, klumptrattskivling Cystodermella granulosa var. granulosa, Antrodia serialis, knölticka, U, Christer A, conf M1 rostbrun grynskivling Boletus edulis, karljohan Flammulaster limulatus, vårtskräling, U, på asplåga, Jan O Castantinella sp,, U rik granskog, Jan O, Det Karl-Henrik L Fomitopsis pinicola, klibbticka Chalciporus piperatus, pepparsopp Galerina sideroides (= stylifera), vedhätting Cantharellus cibarius, kantarell Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Cantharellus lutescens, rödgul trumpetsvamp Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling Cheimonophyllum candidissimum, Gymnopus acervatus, tuvnagelskivling kritmussling, U, asplåga, Jan O, Gymnopus androsaceus, tagelbrosking Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp Marasmiellus perforans, barrbrosking Clitopilus prunulus, mjölskivling Gyromitra infula, biskopsmössa Collybia cirrata, liten nagelskivling Hebeloma velutipes, liten tårfränskivling Collybia tuberosa, spetsknölig nagelskivling Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp Stig J, 6934854 / 1601683 Hydnum rufescens s.lat., rödgul taggsvamp Cortinarius aureopulverulentus, puderspindling, Hygrocybe virginea, vit vaxskivling U, rik granskog, Jan O, (GB) Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Cortinarius balteatus, bårdspindling, Inocybe geophylla, sidentråding U, Christer A, Det Tuula N, (GB) Inocybe mixtilis, lökspindling, U, rik gransko, mikrosk. Jan O Cortinarius cf barbarorum, U, rik Inocybe proximella, U, rik granskog, granskog, Jan O, Det Ilkka K mikrosk. Christer A, Det Stig J Cortinarius biformis, gycklarspindling, Lactarius auriolla, sumpriska, U, Lars-Inge H, Det Ilkka K U, barrskog, Lars-Inge H Lactarius deliciosus, läcker riska Cortinarius bivelus, hålspindling, U, Lactarius flexuosus, buktriska barrskog med björk, Lars-Inge H Lactarius lacunarum, dyriska Cortinarius callisteus, lokspindling Lactarius scrobiculatus, svavelriska Cortinarius caperatus, rimskivling Lactarius tabidus, småriska Cortinarius claricolor, vitkransad spindling Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius colymbadinus, blåsippsspindling, U, hällmark Lactarius trivialis, skogsriska med gran och tall, Jan O, Det Ilkka K, conf Tuula N Lactarius vietus, gråriska Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Leccinum versipelle, tegelsopp Cortinarius illuminus, blekfotad spindling, Lentinellus castoreus, bävermussling, U, barrskog, Lars-Inge H U, murken ved, Lars-Inge H 230 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Exkursionsgrupp på Tynderölandet. Foto: Hjördis Lundmark.

Leptoporus mollis, kötticka, U, granlåga, Dan B Mycena pura, rättikhätta Lyophyllum decastes, mörk tuvskivling, U, Jan O Naucoria escharioides, blek alskräling, Lyophyllum semitale, mjölsvärting, U, rik U, på allåga i kärrkant, Christer A barrskog, svartnar, mikrosk. Jan O, Det Stig J Onnia tomentosa, luddticka, U, granskog, Dan B och Jan O Mycena epipterygia, flåhätta Paxillus involutus, pluggskivling Mycena galericulata, rynkhätta Phellodon niger, svart taggsvamp, U, rik Mycena galopus, mjölkhätta barrskog, Jan O, conf Michael K Mycena laevigata, halhätta Phellodon tomentosus, trattaggsvamp 230 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 231

Pholiota spumosa, klibbflamskivling, U, spindling pryder även en stor myrstack i den fina diabassko- mossig granskog, Dan B- Eva L, Det Stig J gen vid finnbyn Julåsen i Borgsjö socken där vi funnit många Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, sällsynta och rödlistade svamparter. Skogsbolaget SCA har U, Jan O, mikrosk. Stig J på vårt initiativ undantagit Julåsenskogen från skogsbruk. Pluteus atromarginatus, svarteggad sköldskivling Pluteus phlebophorus, U ved, mikrosk. Jan O Cortinarius populinus är beskriven av Tor Erik Brandrud, Pluteus cervinus, hjortskölding anges i Funga Nordica växa med asp, björk, lind samt vara Pseudohydnum gelatinosum, geletagging ”rare but locally occasional on calcareous soil in hemibore- Rhodocollybia butyracea f. butyracea, mörk nagelskivling al-southern boreal zone” , har cirka tio kända svenska fynd. Russula acrifolia, skarp svedkremla Vi har funnit den bland annat i en fuktig asplok vid Sönna- Russula adusta, svedkremla sjöbergens lövbränna i Stöde socken. Den står som VU på Russula aquosa, sumpkremla norska rödlistan och som NT på svenska rödlistan. Svenska Russula atrorubens, svartröd kremla namnet ”poppelspindling” är inte bra eftersom arten inte Russula pelargonia coll., U, Jan O, Det växer med poppel. Bild finns i CFP B46. och mikrosk. Herbert K (HK) Russula decolorans, tegelkremla Crepidotus cesatii var. cesatii är en liten vit mussling med Russula delica, trattkremla 1-2.5 cm bred hatt och skivor som först är vita men sedan blir Russula foetens, stinkkremla laxrosa i färgen. Arten är enligt Funga Nordica inte funnen i Russula gracillima, spädkremla boreal zon, alltså norr om Dalälven, men nu kan vi korrigera Russula medullata denna uppgift. Russula queletii, krusbärskremla Russula rhodopoda, lackkremla Onnia tomentosa var intressant fynd! Luddtickan är rotpa- Russula vitellina, gul äggkremla, U, rasit på gran, ger stark vitröta, finns med bild och beskriv- barrskog, Lars-Inge H, conf Michael K ning hos Ryman s. 196. Ryvarden-Melo för i ”Poroid Fungi Russula xerampelina, sillkremla of Europé” luddtickan till släktet Inonotus med artnamnet Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp, U, tomentosus. Den är sällsynt i Medelpad med bara ett fynd rik granskog, Dan B, conf Michael K av Siw Muskos på Ljunganåsen i Tuna socken. Fyndet här Stropharia alcis vid Vägsjöknösens naturreservat är ett av de få fynden i Suillus luteus, smörsopp Ångermanland. Suillus variegatus, sandsopp Trichaptum abietinum, violticka Russula pelargonia coll. Herbert Kaufmann skriver i mail Tricholoma inamoenum, luktmusseron 16/3 2015 att några kollekter under mykologiveckan be- Xerocomus ferrugineus, sammetssopp stämdes till R. cavipes bland annat denna insamling av Jan Olsson vid Vägsjöknösen. Herbert har nu under vintern jobbat en del med cavipes-kollekterna och även skickat ma- Rödlistade arter terial till sina finskaRussula -kolleger Juhani Ruotsalaien och Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Jukka Vauras, de är överens om att ange fynden av R. cavipes Cortinarius aureopulverulentus, puderspindling, NT under mykologiveckan som R. pelargonia coll. Herbert har Cortinarius cf barbarorum (=metarius), NT dessutom lånat hem typmaterial av R. cavipes som tydligt Cortinarius populinus, poppelspindling, NT skiljer sig från de kollekter som under mykologiveckan be- Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT stämdes till R. cavipes. Kremlor är verkligen ett spännande Phellodon niger, svart taggsvamp, NT svampsläkte! Den intresserade kan få fina mikroteckningar Sarcodon lundellii, koppartaggsvamp, VU och mer information om R. cavipes och om R. pelargonia coll. av Herbert: [email protected]

Kommentar Russula vitellina tillhör en grupp med små, knepiga gula Cortinarius aureopulverulentus växer sällsynt i mitt- kremlor (R. lutea, risigallina, vitellina m fl) som är under svenska området och är bunden till äldre kalkgranskogar fylogenetisk utredning (DNA-studier), det ska bli spännan- där den gärna växer i myrstackar. Lennart Vessberg har de att se resultaten framöver. visat oss puderspindling och andra rariteter bland annat kopparspindling på Remsleberget i Sollefteå där Sollefteå Hela släktet Russula torde få en hel del omändringar när- kommun nu håller på att bilda kommunalt reservat. Puder- maste åren när DNA-studier börjar publiceras. 232 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Västanåfallet, Foto: Hjördis Lundmark.

6958412 623602 fram till Västanå järnbruk som förr var industriellt centrum i Viksjö socken. Västanåfallet, Västanå bruk anlades vid det mäktiga Västanåfallet med naturreservat 90 meters fallhöjd. I stråket från Timrå upp mot Sollefteå 11 anlades tre järnbruk: Lögdö bruk (1685-1878), Västanå Ångermanland, Viksjö socken, Högt bruk (1744-1867) och Graninge bruk (1673-1898). Här vattenfall, stränder med blandskog, fanns vattenkraft och här fanns mycket skog för kolning. björkhagar Tackjärnet köptes från Bergslagen, transporterades med båt och hästforor upp till bruken. Skogstorpare i de stora Ledare: Lennart Vessberg skogsområdena runt bruken livnärde sig på kolning. Röken Skrivare: Hjalmar Croneborg från kolmilorna syntes över skogsvidderna. Järnbrukskrisen Datum: 10 september 2014 med nya metoder för järnframställning under mitten och Deltagare: Gunnel Avehag, Hjalmar Croneborg, senare delen av 1800-talet slog ut de tre järnbruken. Skogs- Anders Dahlberg, Inga-Lill Franzén, torparna kunde inte längre överleva på skogen. Torpen över- Karin Kellström, Ilkka Kytövuori, Kare gavs och många fick jobb i den expansiva sågverksindustrin Liimatainen, Bernt Linton, Sofia Lund, i Sundsvallsområdet som under flera decennier var världens Claes-Göran Mellberg, Jean-Marc mest expansiva industriområde. Många torpare emigrerade Moingeon, Sylvane Moingeon, Tuula till Nordamerika. Brukens enorma skogsegendomar köptes Niskanen, Karl Soop, Ewa Svensson, upp av skogsbolag. Lennart Vessberg Lennart Vessberg har arbetat med turism i området, gjort en fin utställning om Mjällådalen i Västanå Naturum och var därför synnerligen sakkunnig guide. Ilkka har skrivit Natur och kultur vid sina kollekter (IK) att de än insamlade ”in forest by the Gruppen färdades efter väg 331 med utsikt över den stor- brook” och menar då områdena vid sidan av vattenfallet slagna Mjällådalens djupt nedskurna dalgång och nådde och nere längs Mjällån. 232 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 233

Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Artlista Hebeloma cf lutense, (IK) Amanita friabilis, Sofia Lund, (GB) Hydnum repandum, blek taggsvamp Amanita crocea, orange kamskivling, betad Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling hagmark med björk, Karin K, conf Michael K Hyphodontia alutacea, sämskknotterskinn, U, Amanita flavescens, blekgul kamskivling rotten spruce, Lennart V, Det Karl-Henrik L Amanita vaginata f. vaginata, grå kamskivling Hypocrea pulvinata, tickdyna, Tommy K Amanita vaginata f. alba, vit kamskivling, Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling U, betad hagmark med björk, Karin K Laccaria laccata, laxskivling Boletus edulis, karljohan Laccaria proxima, stor laxskivling Cantharellus tubaeformis, trattkantarell Lactarius lilacinus, stor alriska Chalciporus piperatus, pepparsopp Lactarius rufus, pepparriska Climacocystis borealis, trådticka Lactarius tabidus, småriska Cortinarius agathosmus, vitterspindling, (IK) Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius andreae, Andreas spindling, (IK) Lactarius trivialis, skogsriska Cortinarius armeniacus, aprikosspindling, (IK) Leccinum versipelle, tegelsopp, U, Bernt L, conf Mikael J Cortinarius biformis, gycklarspindling, (IK) Melanospora lagenaria, on old Fomitopsis on Picea Cortinarius bivelus, hålspindling, (IK) together with Hypocrea pulvinata, Tommy K Cortinarius borgsjoeensis, blåbandad spindling, (IK) Mycena pura, rättikhätta Cortinarius brunneus, umbraspindling Paxillus involutus, pluggskivling Cortinarius camphoratus, stinkspindling Phaeocollybia lugubris, stor rotskräling, Cortinarius casimiri, storsporig spindling granrot, Tommy K 2014-201 Cortinarius collinitus, violettfotad spindling Phlebia centrifuga, rynkskinn, U, 6959258 Cortinarius colus, flamspindling, (IK) / 1582187, Lennart V, conf Michael K Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Pseudohydnum gelatinosum, geletagging Cortinarius gentilis, gulbandad spindling, (IK) Russula nitida, åderkremla Cortinarius hemitrichus, fjunspindling, Russula xerampelina, sillkremla U, under Betula, Tuula N Stropharia hornemannii, stor kragskivling Cortinarius illuminus, blekfotad spindling, (IK) Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron, U, Sofia Lund, Cortinarius lepidopus Tricholomopsis decora, stubbmusseron, Cortinarius malicorius, grönköttig spindling U, Sofia Lund, conf Michael K Cortinarius multiformis, lökspindling, (IK) Xerocomus badius, brunsopp Cortinarius obtusus, jodoformspindling, (IK) Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling Cortinarius pluvius, liten gallspindling, U, mixed forest under Picea, Tuula N Rödlistade arter Cortinarius rusticus, vargspindling, (IK) Amanita friabilis, alflugsvamp, NT Cortinarius sanguineus, blodspindling, (IK) Cortinarius borgsjoensis, blåbandad spindling, VU Cortinarius scaurus, myrspindling, (IK) Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, NT Cortinarius semisanguineus, rödskivig Fomitopsis rosea, rosenticka kanelspindling, U, Ewa S, conf Michael K Phlebia centrifuga, rynkskinn Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, U, Picea, Karl S Cortinarius tabularis, U, mixed forest under Betula, Tuula N Cortinarius uliginosus, sumpspindling, U, Salix, Tuula N Cortinarius umbrinolens, jordpindling, (IK) Kommentar Cortinarius venustus, skönfotad spindling, (IK) Cortinarius andreae är beskriven av amatörmykologen Flammula alnicola, altofsskivling Håkan Lindström som senaste 30 åren varit distriksläkare Fomitopsis pinicola, Tommy K i östra Jämtland. Håkan har uppkallat arten efter sonen An- Fomitopsis rosea, rosenticka, U, Inga-Lill F dreas som valt en annan väg i livet. Andreas är snart färdig Ganoderma lipsiense (=G. applanatum), platticka, jurist, specialist på internationell ekonomi och praktiserar U, lövträdslåga i betesmark, Gunnel A just nu på börsföretaget Carnegie Fondbyrå. 234 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

627558 6926024 Chalciporus piperatus, pepparsopp Åssjöskogen, delvis Chlorophyllum olivieri, rodnande fjällskivling, U Clavulina coralloides, kamfingersvamp, U 19 biotopskydd Climacocystis borealis, trådticka Medelpad, Alnö socken, Clitocybula platyphylla, strecknagelskivling kalkgranskog Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, U Cortinarius bivelus, hålspindlig, Det Tuula N Cortinarius delibutus, gulspindling, U Datum: 12 september 2014 Cortinarius multiformis, lökspindling, U Deltagare: Mats Karlsson, NilsOtto Nilsson Cortinarius papulosus, prickspindling, Det Tuula N Cortinarius rosargutus, U Cortinarius sanguineus, blodspindling, U Naturtyp Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, U Mats och Nils-Otto åkte till Åssjöskogens kalkstensklip- Cortinarius tabularis, Det Tuula N por trots att vi varnat för hängande och liggande träd efter Cortinarius traganus, bockspindling stormen Ivar som lucianatten 2013 fällde ner en stor del av Cortinarius varius, klubbspindling, U skogen i detta biotopskydd och i många andra skyddade Geastrum quadrifidum, fyrflikig jordstjärna, U områden med gammal granskog. Men de båda äventyrarna Echinoderma echinaceum, taggfjällskivling fick lön för mödan och fann många intressanta arter. Efter Echinoderma jacobi, kalkgranskog, Mats extrema sommartorkan i juli så föll regnskurarna väldigt K, Det Mikael J, MJ 10140, GB ojämnt i augusti. Just här hade regnskur tydligen fallit med- Geastrum pectinatum, kamjordstjärna an ängarna vid Smedsgården två kilometer bort var i stort Geastrum quadrifidum, fyrflikig jordstjärna sett svamptomma. Håkan Lindström hjälpte till med be- Gymnopus peronatus, brännagelskivling stämning av några fynd. Nils Otto skriver i mail 27/9 2014: ” Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp Tack för veckan i Timrå. Den har ni arrangerat med all heder. Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp Lockar helt säkert till flera besök i era trakter. Åssjöskogen Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell var en kanonfin lokal”. Hygrophorus agathosmus, doftvaxskivling, U Åssjöskogen är bara några få hektar stor men den all- Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling ra finaste kalkgranskogen i Medelpad och en verklig Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling, U ”Fungus Hot Spot”. Blåsippa (Hepatica nobilis) pryder Hypholoma lateritium, tegelröd slöjskivling marken mellan snåren av skogstry (Lonicera xylosteum) Inocybe lilacina, violett sidentrådskivling och måbär (Ribes alpinum). Listan över tidigare fynd av Inocybe rimosa, topptråding, U rödlistade och sällsynta svampar är lång bl a blekspindling Lactarius deterrimus, blodriska (Cortinarius caesiostramineus), bullspindling (C. corrosus), Lactarius fennoscandicus elfenbensspindling (C. ebrurneus), Cortinarius diosmus, Lactarius rufus, pepparriska granrotsspindling (C. fraudulosus), kopparspindling (C. Lactarius scrobiculatus, svavelriska orichalceus), mandarinspindling (C. aurantiomarginatus), Lactarius torminosus, skäggriska rovspindling (C. napus), siljansspindling (C. dalecarlicus), Lactarius tuomikoskii sotbandad spindling (C. fuscoperonatus), (Hygrophorus Lactarius trivialis, skogsriska subviscifer), gråsvart kremla (Russula albonigram) gucku- Lactarius vietus, gråriska skokremla (R. olivobrunnea), lejonriska (Lactarius leonis), Leccinum scabrum, björksopp tryffeln Hysterangium separabile. Många av arterna till ex- Lepiota clypeolaria, spenslig fjällskivling, U empel Cortinarius diosmus och C. dalecarlicus har sina få Lepiota cristata, syrlig fjällskivling nordiska lokaler i gamla barrskogar på kalksten till exempel Lepiota magnispora, gulflockig fjällskivling i Dalarna i Sverige och vid Steinkjer i Norge. Lepista flaccida, rödbrun trattskivling, U Limacella glioderma, brun klibbskivling, två skilda mycel, (GB) Artlista Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Agaricus essettei (=abruptibulbus) Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Agaricus sylvaticus, skogschampinjon, U Marasmiellus perforans, barrbrosking Agaricus sylvicola, knölchampinjon, U Mycena epipterygia, flåhätta Albatrellus ovinus, fårticka Mycena galericulata, rynkhätta Calocera viscosa, gullhorn Otidea onotica, stort haröra, U 234 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 235

Paxillus filamentosus, alpluggskivling Rhodocybe caelata, sprickrussling, på dolda grankottar, Det Ibai O Väldigt små arealer av kalkbarrskog på Rhodocollybia maculata f. maculata, fläcknagelskivling, U alnökalkstenen i kustbandet är idag skyddad. Här Russula adulterina, Det Håkan L borde inventering ske av de återstående äldre Russula aeruginea, grönkremla granskogarna som är påverkade av kalkstenen Russula atrorubens, svartröd kremla och de finaste borde få någon form av skydd. Russula decolorans, tegelkremla Uppsättningen av sällsynta och rödlistade Russula delica, trattkremla marksvampar påminner om kalkgranskogarna på Russula favrei, gransillkremla Gotland, i Norduppland, på Rättviksheden i Dalarna Russula firmula, glanskremla och i de fina skogarna på kalksten i Jämtland och Russula integra, mandelkremla Trönderlag. Inom dessa områden görs nu insatser Russula olivascens, grön äggkremla för att inventera och bevara de finaste objekten med Russula queletii, krusbärskremla kalkbarrskogar. Liknande satsning borde kunna ske Russula sanguinea, blodkremla inom alnökalkens område. Ett fint oskyddat område Russula turci, jodoformkremla är till exempel den barrskogsklädda udden i havet Russula velenovskyi, gulröd kremla vid Holmö i Tynderö socken som under några besök Russula vinosa, vinkremla på 1970-talet visade sig hysa flera av kalkbarrskogens Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp marksvampar. Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling Suillus granulatus, grynsopp Suillus luteus, smörsopp Tricholoma fulvum, fläckmusseron, U Rödlistade arter Tricholoma inamoenum, luktmusseron Cortinarius aureofulvus, gyllenspindling, VU Tricholoma stiparophyllum, rättikmusseron Cortinarius sulfurinus, persiljespindling, NT Tricholoma terreum, jordmusseron, U Echinoderma echinaceum, taggfjällskivling, NT Tricholoma vaccinum, skäggmusseron Geastrum quadrifidum, fyrflikig jordstjärna, NT Tricholoma virgatum, gallmusseron, U Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT

Skogsstyrelsen – viktig aktör för skydd av ”hot spots” med svampar Den personliga kontakten med naturvårdens handläggare vid den lokala Skogsstyrelsen i Medelpad har varit viktig under årens lopp för att få konkreta resultat och skydd av hot spots med ansamlingar av sällsynta och rödlistade svampar. Just instrumenten biotopskydd och naturvårdsavtal lämpar sig utmärkt för att skydda mindre skogsområden med värdefull funga.

Efter en blygsam start under 1990-talet så höjdes Han har till exempel biotopskyddat flera typlokaler för Skogsstyrelsens anslag till biotopskydd och marksvampar (artens beskrivning bygger på fyndet): naturvårdsavtal till lite mer anständiga nivåer under en kalkgranskog med Borgsjömusseron (Tricholoma riksdagens mandatperiod 2002-2006 vilket möjliggjorde borgsjoeense) och en barrskog på tallhed med skydd av många fina naturpärlor i vårt land och även av doftmusseron (Tricholoma dulciolens). Just typlokaler hot spots med värdefull funga. I början biotopskyddades för nybeskrivna svampar bör biotopskyddas så att mest områden upp till cirka 5 hektar i storlek men återfynd kan göras. Gunnar har även varit utflyktsledare numera kan även större områden upp till 20-25 hektar under många svampveckor i Borgsjö till det stora och avsättas som biotopskydd. fina skogsreservatet Jämtgaveln. Åsa Michold och Stig-Åke Sundström vid Skogsstyrelsen I Sundsvall har Under senaste tjugo åren har Skogsstyrelsens lokala biotopskyddat fina gammelskogar bland annat en del tjänstemän i Sundsvall och Ånge biotopskyddat många av Åssjöskogen. Åsa har även biotopskyddat ”Ankis fina hot spots med svampar i Medelpad. Gunnar taggsvampsskog” en 7 hektar stor barrskog på grusig Selling vid Skogsstyrelsen i Ånge torde ha svenskt tallmo i Sättna socken på grund av en märklig ansamling rekord i att bilda biotopskydd och naturvårdsavtal av av 16 olika taggsvampar bland annat Sarcocon fina svampskogar och orkidémarker i västra Medelpad. marioflavus och S. lundellii. 236 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

638597 6923116 U, herb-rich forest, Tuula N Åstön, Sörsidan, biotop­ Cortinarius spilomeus, rödflockig spindling, (IK) Cortinarius testaceofolius, tegelskivig spindling, (IK) 57 skydd, naturvårdsavtal Crepidotus mollis, mjukmussling, U, al-sälgskog Svampar längs Hjördis Lundmarks vid havet, Gunilla K, conf Michael K stig, Medelpad, Tynderö socken, Galerina tibiicystis, kärrhätting, (IK) Granskog, myr, albård mot havet Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Gyrodon lividus, alsopp, (IK) Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling Ledare: Stefan Grundström Hygrocybe conica, toppvaxskivling Skrivare: Stefan Grundström Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell Datum 12 september 2014 Hypoxylon fuscum, aldyna, U, murken al, Gunilla K Deltagare: Stefan Grundström, Håkan Lindström, Inocybe nitidiuscula, mosstråding Ilkka Kytövuori, Gunilla Kärrfelt, Tuula Lactarius auriolla, sumpriska, (IK) Niskanen, Ivar Sörensen m fl Lactarius rufus, pepparriska Lactarius sphagneti, vitmossriska, (IK) Lactarius torminosus, skäggriska Artlista Leccinum niveum (=L. holopus), kärrsopp Amanita muscaria var. muscaria, röd flugsvamp Mycetinis scorodonius, lökbrosking Armillaria mellea coll., honungsskivling Naucoria celluloderma (= alnetorum), (IK) Cantharellus lutescens, rödgul trumpetsvamp, (IK) Paxillus involutus, pluggskivling Cantharellus tubaeformis, trattkantarell Ramaria eomorpha, (IK) Clitocybe odora, grön trattskivling Rhodocollybia maculata var. maculata, fläcknagelskivling Cortinarius anisatus Russula aeruginea, grönkremla Cortinarius armeniacus, aprikosspindling, (IK) Russula decolorans, tegelkremla Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Russula densifolia, tätskivig svedkremla Cortinarius casimiri, storsporig spindling Russula vinosa, vinkremla Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Russula xerampelina, sillkremla Cortinarius herpeticus, stor myrspindling, (IK) Suillus bovinus, örsopp Cortinarius laniger, ullspindling, (IK) Suillus flavidus, slemsopp, (IK) Cortinarius limonius, eldspindling Suillus granulatus, grynsopp Cortinarius malachius, malvaspindling Suillus luteus, smörsopp Cortinarius multiformis, lökspindling, (IK) Suillus variegatus, sandsopp Cortinarius renidens, glansspindling, (IK) Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron, (IK) Cortinarius sanguineus, blodspindling,

Vänligt brev från tryffelexpert

År 1980 samlade JOT en tryffel som syntes i mossa benämner H. clathroides Vitt. och av honom uppges och barrförna på kalkklippa i Åssjöskogen. Kollekten från Uppsala, Älvkarleby och Åreskutan. Jag har inte sändes till tryffelexperten Lars Erik Kers. Han svarade i gått igenom det svenska herbariematerialet av detta brev 11/7 1980. Brevet är nästan intressantare än själva släkte ännu. Det är rätt besvärligt med fler arter än man fyndet och har nästan lite svamphistoriskt värde. Brevet tidigare antagit och med andra artavgränsningar. Fyndet är skrivit på Bergianska Trädgårdens brevpapper. Lars är av stort intresse och jag ber att få gratulera till den Erik skriver: ” Hjärtligt tack för en intressant hypogé. fina iakttagelseförmågan. Arten blir också ett trevligt Det är Hysterangium separabile Zeller (enligt tjeckiska tillskott till svampgruppens förteckning över traktens floran). Jag har själv sett den ett par gånger: just i frisk svampflora. Alla hypogéer mottages med största granskog och nerbäddad i barrförnan. Den har en intresse och tacksamhet. Mina bästa hälsningar till tydlig rhizoidsträng, peridiet består av globosa celler, svampgruppens medlemmar och till Rolf Lidberg. sporerna är ca 13-14 my, peridiet är ca 400 my tjockt. Med bästa hälsning Angående utbredningen kan man inte säga så mycket Lars Erik Kers, för närvarande. Arten är nog samma som Th.C.E. Fries PS Utlägg för porto bifogas” 236 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 237

640580 6922272 don, och mängder av knölfotade spindelskivlingar inom un- dersläktet Phlegmacium. Men denna skog är numera avver- Åstön, Naturreservat kad. Däremot finns skogen kvar på havsudden vid Holmö 58 Medelpad, Tynderö socken som även hyser fin uppsättning av kalkbarrskogens arter och som kanske vore potentiell reservatsmark? Till Ödeskogen Ledare: Stefan Grundström och till skogen på Holmö åkte vi ofta under oktoberutflykter Skrivare: Stefan Grundström med Rolf Lidberg på 1970 och 1980-talet. Det är fortfarande Datum: 12 september 2014 en grande finale på svampsäsongen för Medelpads myko- Deltagare: Stefan Grundström, Håkan Lindström, loger att åka ut till havsnära skogar i oktober och uppleva Ilkka Kytövuori, Gunilla Kärrfelt, Tuula senhöstens funga. Carina Jutbo (tidigare Eriksson) var en N, Ivar Sörensen m fl av pionjärerna inom SMF och skötte om anmälningar och praktiska detaljer vid flera Borgsjöveckor. Carina och hen- Gamla flygbilder som finns hos länsmuseet visar hur de nes pojkvän har idag sommarstuga vid havet i Tynderö och sydvända sluttningarna mot havet på Tynderölandet var rapporterar ibland om intressanta svampfynd. öppet och betat och slåttrat för hundra år sedan. Då fann till exempel majvivan (Primula farinosa) i flera kalkfuktängar. Den svampin- Artlista tresserade Stödedoktorn Bo Söderström hade sommarstuga Cortinarius suberi, (IK) här på Tynderölandet och återfann 1973 majvivan på ett Cortinarius trivialis, trappspindling, U, mixed forest, Tuula N liten fin äng vid byn Skäggsta. Vi skrev en skylt och betala- Galerina hybrida, (IK) de en ortsbo att lieslå ängen under några år på 1980-talet. Galerina tibiicystis, kärrhätting, (IK) Stödedoktorn samlade även violgubbe i granskog vid byn Hydnellum concrescens, zontaggsvamp, (IK) Märrgård. Hypholoma elongatum, långfotad slöjskivling, (IK) Under 1900-talet har Tynderölandet växt igen och idag Hypholoma myosotis, sumpslöjskivling, (IK) täcks sluttningarna av högörtsrika gråalskogar och bara Mycena megaspora, rothätta, (IK) mindre fläckar återstår med betade gräsmarker. Skalgrus- Psathyrella potteri, (IK) bankar och alnögånger med kalksten ger här och var upphov Russula albonigra, gråsvart kremla, U, till intressant flora och funga. Strandpartier lyser här och vägren, blandskog, Gunilla K var intensivt blåa sommatid av rosettjungfrulin (Polygala Russula roseipes, rosenfotskremla, (IK) amarella). Sommaren 2015 gjorde Eva och Håkan Sundin Tricholoma albobrunneum, kastanemusseron, (IK) sensationellt fynd av den högt rödlistade och starkt mins- kande rutlåsbräken (VU) ute på Åstholmen. Liten jordstjär- na (Geastrum minimum) finner man ibland på torrbackar Kommentar där alnögångar stryker fram till exempel vid Skilsåker. Som- Svamptillgången var mindre bra vid Sörsidan på Åstön. martid är Tynderö och Åstön ett paradis för semesterfirare, Gruppen åkte därför även längre ut på Åstön till naturre- ovanför Holmö brygga finns gamla sekelskiftesvillor där servatet men även där var svamptillången klen. förmögna Sundsvallsfamiljer tillbringat somrarna. De magra, sandiga åkerfälten och havsvikarna är skärgårdsidyller där mandelblomman fortfarande blommar sommartid. Det varma vattnet ute i havet påverkar även strandskogarna på Tynderölandet från Söråker och ända ut på Åstön. När frosten tagit svampen inåt landet brukar mykogänget i Sundsvall plocka svamp här ute ända till senare delen av oktober i betesmarker, gråalskogar och barrskogar. In- till havet vid byn Skäggsta finns marksvampar i gråalskogen som bildar fruktkroppar sent till exempel Irismusseron (Lepista irina). Vid byn Öde nedanför Tynderö kyrka fanns tidigare en fin svamplokal med hela uppsättningen av kalkgranskogens marksvampar till exempel gulprickig vaxskivling, Hygrophorus chryso- 238 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

639969 6934141

Lactarius deterrimus, blodriska Åvike Bruk Lactarius glyciosmus, kokosriska 49 Medelpad, Hässjö socken, Lycoperdon excipuliforme (=Calvatia järnbruksmiljö, bondgård excipuliformis), långfotad röksvamp Lycoperdon perlatum, vårtig röksvamp Ledare: Stefan Grundström Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Skrivare: Christer Albinsson, Ellen Larsson Mycena epipterygia, flåhätta Datum: 11 september 2014 Oxyporus populinus, lönnticka Deltagare: Christer Albinsson, Magnus Polyporus varius, strumpticka Andersson, Stefan Grundström, Lello Stereum subtomentosum, alskinn Hund, Herbert Kaufmann, Staffan Suillus luteus, smörsopp Kyrk, Bengt Larsson, Ellen Larsson, Åvike bruk, barrskogshygge Bernt Linton, Lars Ljungberg, Claes- Armillaria mellea coll., honungsskivling Göran Mellberg, Anne Molia, Ildiko Hygrophoropsis aurantiaca, narrkantarell, Åvike Rimoczi, Imre Rimoczi, Ewa Svensson, bruk, Svartberget, bergbrant med barrskog Lennart Söderberg Albatrellus ovinus, fårticka Amanita battarrae, zonkamskivling, U, Besöket vid Åvike bruk blev en mykologisk höjdarupplevel- Claes-Göran M, conf Michael K se med intressanta fynd både i bruksparken och vid Svart- Biscogniauxia repanda, rönndyna bergets diabasskogar. Här vid havet anlades ett järnbruk Boletus edulis, karljohan år 1684 som brändes ner i maj 1721 av en rysk galärflotta. Cantharellus cibarius, kantarell De ridande kosackerna brände ner många andra kustnära Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp hus i Hässjö och Tynderö socknar. Järnbruket var igång till Cortinarius armillatus, rödbandad spindling 1899. Idag driver bröderna Holm lantbruk med mjökkor Cortinarius caperatus, rimskivling vid Åvike bruk. Här finns en spännande mosaik av herr- Cortinarius percomis, kryddspindling gårdspark med gamla träd, strandängar vid havet, gran Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling och tallskog på diabas med mycket död ved samt lövskog Cortinarius solis-occasus, slät ullspindling, vid Sörån där flodpärlmusslan trivs. Kalkstensgångar från Bengt L, Det Håkan L alknövulkanen passerar området fram mot Åvikebukten. Crucibulum crucibuliforme, gul brödkorgssvamp Bröderna Holm har en stor skogsfastighet på 450 hektar och Entoloma araneosum, spindelrödhätting, Ellen L har genom naturvårdsavtal avsatt 20 hektar gammelskog på Fomes fomentarius, fnöskticka diabasmark vid Svartberget. Tyvärr blåste mycket granskog Hydnellum aurantiacum, orange taggsvamp, ner vid Åvike bruk dels i stormen Dagmar 2011 och dels i U, Claes-Göran M stormen Ivar under lucianatten 2013. Bröderna Lars och Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp, Per-Gunnar Holm är intresserade av natur och kultur och U, Ewa S, conf Michael K berättar gärna om brukets och markernas historia. Rolf Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp Lidberg noterade ormbunken fjällhällebräken år 1993 på Hygrophorus camarophyllus, sotvaxskivling, Svartbergets diabasklippor. U, Claes-Göran M Hygrophorus persicolor, rosa vaxskivling, Ellen L Inonotus rheades, rävticka Artlista Åvike bruk, fuktiga vägkanter mm Lactarius necator, svartriska Ampulloclitocybe clavipes, klubbtrattskivling Lactarius rufus, pepparriska Chondrostereum purpureum, purpurskinn, jättelåga poppel Lactarius scrobiculatus, svavelriska Cortinarius anomalus, Det Karl S Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius incisus, sprickspindling Leccinum aurantiacum, aspsopp Cystodermella adnatifolia, stor grynskivling Leccinum scabrum, björksopp Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Lentinellus ursinus, bävermussling, gran Hypsizygys ulmarius, almmussling Paxillus filamentosus, alpluggskivling Infundibulicybe gibba, sommartrattskivling Phellinus tremulae, aspticka Inocybe proximella Phellinus viticola, vedticka Inonotus obliquus, sprängticka Phellodon niger, svart taggsvamp, U, granskog, Ewa S Laccaria laccata, laxskivling Phellodon tomentosus, trattaggsvamp, U, Ewa S 238 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 239

Henri Romagnesi, Rolf Lidberg, Siw Muskos, Carina Eriksson (Jutbo) utanför stamlokuret S:t Olofs värdshus år 1983.

Pluteus tricuspidatus (= P. atromarginatus), Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp, gräsigt mörkeggad skölding skogsbry, U, Lars G. L, Det Mikael J, Kill P, Russula decolorans, tegelkremla mikroskp Ivona K. Russula olivascens, Herbert K, (HK 14278a) Amanita fulva, brun flugsvamp Russula vesca, kantkremla Amanita muscaria var. regalis, brun flugsvamp Russula xerampelina s. lato, Herbert K, (HK 14276a) Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp Amanita rubescens, rodnande flugsvamp Suillus granulatus, grynsopp Armillaria ostroyae, honungsskivling tall Trichaptum fuscoviolaceum, violtagging, Bankera violascens, grantaggsvamp, U, strandnära granskog, Eva S Calocera viscosa, gullhorn Åvike bruk, park med bland annat gammal ek kring gård Cantharellus lutescens, rödgul trumpetsvamp Clavariadelphus ligula, liten barrklubbsvamp Bolbitius titubans (B. vitellinus), guldskivling Clavariadelphus truncatus, flattoppad klubbsvamp, Cortinarius erubescens, kastanjespindling, Ellen L U, sumpgranskog, Christer A Entoloma sericellum, bleknopping Clavulinopsis fusiformis, slank fingersvamp, Hygrocybe psittacina, papegojvaxskivling bland gräs i skogskant, Lars G. L. Inocybe melanopus, Ellen L Inocybe cf mixtilis, löktråding Clavulinopsis helveola, hagfingersvamp Inocybe rimosa, topptråding Climacocystis borealis, trådticka Mycetinis scorodonius, lökbrosking, Clitocybe odora, grön trattskivling U, på förna i park, Lars G. L. Cortinarius agathosmus, vitterspindling, Marasmius oreades, nejlikbroskskivling U, granskog, Magnus A Panaeolus foenisecii, slåtterbroking Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Rickenella fibula, vaxnavling Cortinarius evernius, lilaspindling, U, Bengt L, Det Tuula N Russula odorata, doftkremla, under ek Cortinarius limonius, eldspidling, U, i park, Herbert K, (HK 14277) Bernt Linton, Det Håkan L 240 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Doftkremla, Russula odorata, under ek i parken vid Åvike Bruk. Foto Herbert Kaufmann.

Cortinarius obtusus, jodoformspindling, Leotia lubrica, slemmurkling U, Bengt L, Det Håkan L Marasmiellus perforans, barrbrosking Cortinarius paleaceus, pelargonspindling Microglossum viride, grön jordtunga, U, Staffan K Cortinarius quarciticus, kvartsspindling, U, Claes-Göran M Mycena galericulata, rynkhätta Cortinarius sanguineus, blodspindling Mycena pura, rättikhätta Cortinarius semisanguineus, rödskivig Mycena rosella, rosenhätta, U, Claes-Göran M kanelspindling, U, Claes-Göran M Paxillus filamentosus, alpluggskivling, Cortinarius stillatitius, honungsspindling U, vägkant vid alskog, Ewa S Cortinarius traganus, bockspindling, U, Claes-Göran M Phellinus conchatus, sälgticka Cortinarius vitiosus, U, gransumpskog, Bernt L, Det Tuula N Phellinus igniarius, eldticka Cystodermella granulosa var. granulosa, Phellinus ferrugineofuscus, ullticka rostbrun grynskivling Pleurotus dryinus, ringmussling, U, Lars L, på stam av lönn Elaphomyces muricatus, marmorerad hjorttryffel, Ramaria eosanguinea, U, granskog på diabas, U, under ek i park, leg Lello Hund, Magnus A, Det Ilkka K och Lennart S mikrosk. Anne M Ramaria flava coll. 6934432/1598572 Exobasidium vaccinii, lingonsvulst Russula adulterina, Herbert K Fomitopsis pinicola, klibbticka Russula aurea, guldkremla, U, barrskog Gymnopus peronatus, brännagelskivling med gran, tall, asp, Herbert K Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling Russula chloroides var. chloroides, tätskivig Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling trattkremla, U, Herbert K, (HK 14283a) Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp Russula font-queri, gyllenkremla, Herbert K Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling, Russula nitida, åderkremla, Herbert K U, rik sumpskog, Christer A Russula paludosa, storkremla Hygrocybe virginea (= H. nivea), vit vaxskivling Russula pelargonia, pelargonkremla, Inocybe flocculosa, luddtråding Herbert K, (HK 14283) Inocybe geophylla, sidentråding Russula puellaris, siennakremla Inocybe lanuginosa, spärrfjällig tråding Russula queletii, krusbärskremla Inocybe rimosa, topptråding, Herbert K, Det Ellen L Russula rhodopoda, lackkremla Inocybe sindonia, blektråding, under Russula sanguinea, blodkremla, Herbert K ek i park, Herbert K, Det Ellen L Russula vinosa (steinbachii), Imre R, Laccaria laccata, laxskivling Det Herbert K, (HK 14288a) Lactarius glyciosmus, kokosriska Russula xerampelina s. lato, sillkremla, Herbert K Lactarius uvidus, lilariska Sarcodon imbricatus, fjällig taggsvamp, Leccinum scabrum, björksopp U, Ewa S, conf Michael K 240 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 241

Sarcodon martioflavus, sammetstaggsvamp, U, Russula odorata. Herbert Kaufmann har sänt CD-skiva granoch tallskog, Lennart S, conf Mikael J med sina kremlefynd under mykologiveckan. Bland de in- Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp, U, tressanta fynden finnsRussula odorata som är beskriven av hällmarkstallskog, Magnus A, conf Michael K den franske mykologen Henri Romagnesi i en tjock bok om Stropharia semiglobata, gul kragskivling ”Les Russule d´Europe et d´Afrique du Nord”. Suillus luteus, smörsopp, U, Claes-Göran M Suillus variegatus, sandsopp Henri var med på Russulaveckan i Borgsjö 1983. Jacques Tricholoma aestuans, bitter riddarmusseron Melot och Rolf Lidberg hade hälsat på Henri i hans forskar- Tricholoma apium, lakritsmusseron, U, gammal rum vid universitetet i Paris och övertalat honom att göra hällmarkstallskog med Cladina, 639969/6934141, sitt enda besök i Sverige. Erik Malm och Birgitta Wasstorp Magnus Andersson, conf Michael K skjutsade Henri från Stockholm upp till S:t Olofs värdshus Tricholoma equestre, riddarmusseron i Borgsjö som var stamlokus under de första Borgsjöveck- Tricholoma focale, kråsmusseron, U, orna. Erik talade god franska. En matsedel på franska var hällmarkstallskog, Magnus A sänd i förväg som bland annat föreskrev grillat oxkött och Tricholoma saponaceum, såpmusseron grönsaker till middag varje dag. Vi hade god kontakt med Xerocomus badius, brunsopp slaktaren i Fränsta som levererade fina älgstekar till köket på värdshuset.

Rödlistade arter vid Åvike bruk Bland andra sydliga eksvampar som är funna i Medelpad Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp, NT kan nämnas finluden stensopp Boletus( reticulatus) som Bankera violascens, grantaggsvamp, NT Håkan Lindström och Jan-Olof Tedebrand funnit under Clavariadelphus truncatus, flattoppad fingersvamp, NT gammal ek vid Tunadal i Skön socken, Medelpad. Stellan Hydnellum caeruleum, blå taggsvamp, NT Sunhede har samlat eksprickling (Colpoma quercinum) i Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp, NT Medelpads finaste ekpark vid Norafors gamla järnbruk i Phellodon niger, svart taggsvamp, NT Sättna socken där limsvamp (Bulgaria inquinans) även är Sarcodon martioflavus, sammetstaggsvamp, VU funnen på ekved. Sarcodon scabrosus, skrovlig taggsvamp, NT Tricholoma apium, lakritsmusseron, VU Russula steinbachii = vinosa. Imre Rimoczi hittade en ”klarröd” kremla i barrskogen vid Åvike bruk. Den grånade snabbt och en undersökning visade att det var R. vinosa med Kommentar en sådan klarröd färg. Dessa ”klarröda ”vinkremlor” har i Cortinarius vitiosus har orange mycelfilt, mer brun- litteraturen av Singer, Romagnesi och Sarnari ansetts vara röd-rostbrun hatt och mindre sporer än den närstående C. en färg-varietet av Russula decolorans. Russula steinbachii sanguineus. Hjördis Lundmark har länge uppmärksammat har dock inkrusterade primordialhyfer och måste därför denna fina färgsvamp och fått kollekter bestämda av Tuula. anses vara en varietet av Russula vinosa. Herbert K. Arten beskrevs först av Meinhard Moser och har sedan nybe- skrivits av Tuula, Kare och s. Laine. Klaus Höiland behandlar Sarcodon martioflavus är rödlistad (VU) och en av våra i Funga Nordica (2012) C. sanguineus och C. vitiosus som mest sällsynta taggsvampar med cirka 30 kända fynd i Sveri- två varianter av C. sanguineus. Men Klaus konstaterar att ge. Hatten och foten är sammetsartad, fotbasen orange och båda varianterna är ”excellent for dyeing”! den doftar mjöl. Sammetstaggsvamp växer, liksom många andra fjälltagsvampar, i äldre, kalkpåverkade granskogar Russula aurea är sydlig, kalkgynnad, vacker matkremla som varit betade fram till mitten av 1900-talet. Skogsbe- med citrongul fot och kromgul skivegg som i mittsvenska tet skapade glesa barrskogar med öppna, gräsiga gläntor. området är bunden till äldre barrskogar på basisk mark. Dagens täta granplanteringar med barrmattor missgyn- Den är vanligast på jämtska kalkplattan men har även ett nar många skogsväxter och även marksvampar bland annat tjugotal kända lokaler närmare kusten på diabasmarker fjälltaggsvampar. Siw Muskos har funnit sammetstaggs- exempelvis i Häggdånger socken där Hans Marklund och vamp i äldre granskogar på alnökalkstenen bland annat Härnösands svampklubb funnit den bland annat vid Hög- vid Grönviken på Alnön (SM). Bild och beskrivning finns i snäs. Siw Muskos har ibland fyllt svampkorgen med läckra Rymans svampbok men utbredningskartan är inte aktuell. guldkremlor från gamla diabasskogar vid Västergård i Att- Sammetstaggsvamp är idag funnen österut fram till Öster- mar socken. Vi ser guldkremlan även i en del fina sydväxt- sjön och Bottenhavet. Lokalen här vid Svartbergets diabass- berg med basiska marker i Medelpad till exempel Bergåsen, kog på gränsen mellan Medelpad och Ångermanland torde Rankleven och Siljeberget. vara ett av de nordligaste fynden i Sverige. 242 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Europeiskt Cortinariusmöte i Borgsjö 28/8 – 3/9 2016

Spindelskivlingar (Cortinarius) är vårt största mykorrhi- zabildande svampsläkte med många knepiga och svårbe- stämda arter. Behovet är stort att lära sig mer om spindel- skivlingar eftersom de är så dominerande marksvampar vid höstliga vandringar i vår natur. Europeiska vänner av spindelskivlingar (Cortinarius) har en förening som årligen ordnar en kongress som växlar mellan olika länder; Journé- es Européennes du Cortinaire (JEC). JEC har en hemsida: http://jec-cortinarius.org JEC.kongress ägde rum i Härnö- sand år 1997 och i Mora år 2007. Nu är det dags för svenskt JEC-möte igen och nu i Borgsjö i västra Medelpad. Där Anmälningstiden börjar löpa från 1 mars 2016 så det går startade en svensk djupdykning i släktet spindelskivling- inte att anmäla sig dessförinnan. ar år 1982 som följts av Cortinariusveckor 2003 och 2010. Av utrymmesskäl prioriteras medlemmar i JEC (kostar 40 Norrmannen Tor Erik Brandrud har varit kursledare och euro) och vi har en fördelningsnyckel för att kunna bereda leder oss även in i spindelskivlingarnas fascinerande värld plats för våra gäster nerifrån Europa. Ovan ses kärnan i orga- vid JEC-mötet 2016. En grupp bestående av Tor Erik, frans- nisationsgruppen tillsammans med mötets skyddshelgon St mannen Jacques Melot, Håkan Lindström, Hans Marklund Olof i Borgsjö kyrka: Hans Andersson, Jeaanette Södermark, och Siw Muskos har sedan 1982 även producerat beskriv- Karl Soop, Jan-Olof Tedebrand, Hjördis Lundmark. Se även ningar i bild och text av spindelskivlingar: Cortinarius Flora Kjell Olofssons fina bild ovan av en sällsynt spindelskivling Photographica (CFP). som vi funnit både i Häggdångers diabasskogar och i jämt- Under JEC-mötet i Borgsjö kommer även svampfärgning ländsk kalkbarrskog: Cortinarius blattoi, en ”mindre känd att äga rum. Mötet organiseras av Sundsvalls Mykologiska brorsa” till jättespindlingen, C. praestans. Sällskap och Svampfärgarsällskapet. Vi ser givetvis även på Info: Hjördis Lundmark, [email protected], andra svampar än spindelskivlingar. 0612-23130, 070-2104960 242 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 243

Innehåll 36 Vivstaheden 217 37 Indalsälvens delta 104 2 Höglandsbodarna 93 39 Lögdö bruk, 132 3 Tuna fäbodstig syd 211 40 Masugnsgrundet 132 4 Tuna Fäbodstig mitt 200 41 Sandarne 149 5 Tuna Fäbodstig Norr 206 42 Stavreviken 176 6 Flottarstigen söderut i Mjällådalen från Petter 46 Fågelsången, kommunalt naturreservat 62 Norbergsbron 56 49 Åvike Bruk 238 11 Västanåfallet, naturreservat 232 55 Tolvösand-Myckeläng, Natura 2000 191 12 Alnö kyrkogård 36 57 Åstön, Sörsidan, biotop­skydd, naturvårdsavtal 236 13 Vränsta 227 58 Åstön, Naturreservat 237 15 Pottäng 144 59 Barsviken, fiskeläge 38 17 Smedsgården, naturreservat, Natura 2000 162 60 Barsviksberget 42 19 Åssjöskogen, delvis biotopskydd 234 61 Häggberget, naturreservat 83 21 Stornäset, naturreservat, Natura 2000 178 65 Muggärd 139 21 Stornäsets Brygga 183 66 Vägsjöknösen, naturreservat, natura 2000 229 22 Hörningsholm 97 67 Smitingen A 168 23 Långharsholmen, Naturreservat, Natura 2000 124 68 Smitingen B, naturreservat, Natura 2000 170 24 Gudmundstjärn, naturreservat 73 71 Kroktjärn 110 25 Myckelsjö Hackslått, Natura 2000 140 72 Hornsjömon 78 28 Sundsjöåsen, Naturreservat, Natura 2000 184 74 Långsjöån Norr i Sörgraninge Mångfaldspark 119 30 Siljeberget 151 75 Spångsjöberget, Vällingsjö urskogs naturreservat 172 31 Vattjomåsen 214 76 Höån 102 32 Skönviksberget, Timrå friluftscenter 160 77 Kvarnberget norr 116 33 Merlo slott 138 244 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014

Alderviken, södra Härnön 37 Rödlistan – viktig för naturvården 23 Alnöbron – sluttning med asp och björk 36 Sammanfattning av Mykologiveckan i Timrå 2014 28 Alnökalken 133 Sarcodon – intressant taggsvampssläkte 41 Bengt Johanssons skogshistoriska bok om Sienet ja metsien luontoarvot 24 Kramforsskogarna 186 Skogsbranden har format de nordliga skogarna 82 Bergeforsens Folkets Park 44 Skogsstyrelsen bjöd in till skogsdag Bergeforsens idrottsplats (skidstadion) 47 på Vivstaheden om sandtallskogen 219 Berglunda skogskyrkogård 49 Skogsstyrelsen – viktig aktör för skydd av Birgit och Hjördis guidade till Sundsjöåsen 189 ”hot spots” med svampar 235 Botanisterna i Medelpad har samarbete med Östen Smedsgården, gråalskogen i gamla kalkbrottet 167 Gardfjell i Sveriges Entomologiska Förening. 162 Sommarutflykt med botanister till Långharsholmen 125 Burberget 52 Spännande korallfingersvampar – Ramaria 88 Citerad litteratur, hemsidor 22 Stordalen 177 Clavaria pytteliten? 53 Strandsnärja (Cuscuta europaea subsp. halophyta) 196 Europeiskt Cortinariusmöte i Borgsjö Svampar i artportalen 199 28/8 – 3/9 2016 242 Svampfärgsutställning på Galleri Skatan 198 Fortsatt hävd av ängar och hagmarker Svampkontakter med länsstyrelsen 110 – viktigt för ängssvamparna! 72 Svamp och kommunal naturvård 143 Funna svamparter i gammelskogen vid Sundsjöåsen 188 Sydväxtbergen är lövbrännebiotoper 159 Förkortningar 16 The Mycofloristical Exploration Of Scandinavia 205 Gammelbodarna, Naturreservat 65 Tidigare svampveckor i mittsvenska området 20 Goliatmusseron – dyrbar läckerhet! 224 Tuula försökte lära oss några Cortinariusarter 95 Granbodsåsen, Naturreservat 68 Utbredningskartor 18 Gunilla och Karl-Henrik samlade fascinerande skinnsvampar 122 Vänligt brev från tryffelexpert 236 Gådeåbergsbrännan, kommunalt naturreservat 76 Ängarnas Entolomor – mycket intressanta ur naturvårdssynpunkt! 128 Hans Andersson, ordförande i Svampfärgarsällskapet 76 Kammartjärn 108 Klampenborg, Naturreservat 109 Klimatforskaren Lennart Vessberg 46 Koordinater, landskap, socken 16 Landskapsfloror – bra information inför mykologiveckor 27 Lill berättade om korktaggsvampar 114 Liten diskröksvamp (Disciseda candida) 166 Magnus Andersson 118 Maireina n.sp.? 197 Medelpads socknar 246 Miljömålen och läget för svamptoxonomerna i landet 34 Miljömålet ”ett rikt odlingslandskap” 139 Mjällådalens fäbodar och torp 97 Mykologiveckan i Timrå 2014 2 Mångfaldsparker 100 Natur och svamp är vinnare i statsbudgeten för 2016 – ändå klaras inte miljömålen för naturen 45 Nordansjö 141 Nordisk Mykologisk Kongress i Estland 2015 25 Norra stadsberget 142 Nya svamparter för Norrland 26 Nya svamparter för Sverige 26 Nytt praktverk om europeiska tickor 103 Ny upplaga av Funga Nordica 17 Om ängar och ängsvård vid Smedsgårdens ängsreservat 164 Pasture with some deciduous trees 213 Rapport och minneskavalkad 12 Rolf Lidberg 1 Runsvik 146 Rolf Lidberg på upptäcksfärd i djupa skogen. Foto: Hjördis Lundmark. 244 MYKOLOGIVECKAN I TIMRÅ 2014 RAPPORT 245 Medelpads socknar Kartan visar socknarna i Medelpad. Socknar tillkom runt de första kyrkorna och sockengränserna har varit tämligen stabila under snart tusen år.