På spaning för framtidens kyrka
svenska kyrkans forskningsenhet 1990–2020
På spaning för framtidens kyrka svenska kyrkans forskningsenhet 1990–2020 urban claesson och dag tuvelius (red.) Svenska kyrkan postadress: 751 70 Uppsala besöksadress: Sysslomansgatan 4 telefon: 018-16 95 00 fax: 018-16 96 40 webb: www.svenskakyrkan.se publikationen kan laddas ned från svenska kyrkans webbshop: https://webbshop.svenskakyrkan.se artikelnr: sk20002 isbn: 978-91-86781-41-5 omslagsfoto: Gustaf Hellsing form: New Normal innehåll
förord...... 5 svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst...... 9 Opinion för kyrkofinansierad forskning leder till utredning...... 10 Forskningsråd och forskningssekretariat bildas för forskning av hög akademisk kvalitet ...... 11 svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005...... 15 Forskningssekretariatet etablerar sin verksamhet...... 16 Kyrkorelevant forskning som finner sina former...... 17 Utredning och vägval 1994...... 18 Nytt ledarskap och ny personal 1993 – 1995...... 18 Nya förutsättningar för forskning om etik, sociologi och kyrkohistoria...... 19 Utåtriktad verksamhet ...... 20 Ny organisation och konkretiserade forskningsprogram...... 20 Det religiösa Sverige under en dag – ett forskningsexempel...... 22 Enköpingsprojektet ...... 23 Kyrkofinansierade doktorander...... 23 Forskningsråd och forskningsavdelning i funktion 1989 – 2006...... 24 forskningsenheten 2005–2013...... 27 De första 15 åren – en tillbakablick...... 27 Ny organisatorisk ram, ny ledning och nya frågor...... 27 Nya vägar att skapa och sprida forskningsresultat...... 29 Vänd mot universitetsvärlden...... 29 Vänd mot Svenska kyrkan ...... 33 Företrädarskap i olika sammanhang...... 35 analysenheten 2008–2019...... 37 Analysenheten blir självständig och utvecklas...... 37 Analysenhetens uppdrag...... 39 Publikationer...... 41 Utblick...... 43 forskningsenheten 2014–2019...... 45 Lärande, försoning och kulturarv...... 45 Religion och naturvetenskap...... 46 Sydafrikanskt samarbete...... 46 Meningsskapande och lärande...... 47 Mending the world? – forskardagar 2015...... 48 Bidrag till reformationsåret 2017...... 48 Forskningsplattform: samhällsteologi...... 49 Förändringar i akademin ...... 52 Arbetssätt och projekt...... 54 Utblick...... 58 publikationsserier...... 60 Church of Sweden Research Series...... 60 Svenska kyrkans forskningsserie (tidigare Forskning för kyrkan)...... 61
Förord 5
------denteologiska och kyrkovetenskapliga forskningen, samt med metodutveckling rättighetsbaserat inom arbete. utformats i praktiken har dock förändrats tid över vad gäller i vilken mån forskningen kyrkan för initieras och bedrivs fors av kare inom enheten, eller bedrivits forskare av vid universitet och högskolor genom bidrag till projekt, eller genom anslag till uppdragsforskning. Organisationen har också varierat över tid.Den religionssociologiska forskningen har under en period brutitsatt för ut sedan april 2019 återigen sammanföras med Rötterna i teologisk, kyrkovetenskaplig och religionssociolo gisk forskning, och närheten till universitetens fakulteter, har bestått.fokus I harvarit att bibehålla forskningens oberoende, samtidigt som förutsättningar skapats relevans för och genom slag genom att forskning, eller forskningsinitiering, skett i direktkontakt med kyrkans verksamhet. Hur kyrkoordningens uppdrag att främja forskning betydelse av Svenska för kyrkan utvecklingen Svenska kyrkans av, forskningsenhets verksam hetoch organisation.Läsaren fårhär möta rösterfrån tidigare medarbetare och chefer som utifrån olika förutsättningar drivit verksamheten framåt. Framställningssätten skiljer sig åt men berättelserna erbjuder första för gången en samlad bild forsk av nings-och analysenhetens historia. kans forskningsenhet skedde parallellt med utvecklingen i våra nordiska grannländer. Redan 1969 grundade den Evangelisk- lutherskakyrkan Finlandi sin forskningscentral. År 1993 star tadesInstitutet kyrko- för religions- och livsåskådningsfrågor (KIFO) med finansiering frånNorska kyrkans kyrkostyrelse. Bidragen i denna jubileumsbokskildrar bakgrunden till,och eftersomdet med ett större avstånd mellan kyrka och stat inte längre var självklart att den forskning som bedrevs vid universi teten kunde tillfredsställa organisationens Tidigare behov. hade teologisk, kyrkovetenskaplig ochreligionssociologisk forskning bedrivits främst vid Lunds och Uppsala universitet, samt vid Religionssociologiska institutet i Stockholm som grundades 1962 finansierat med kyrkans medel. GrundandetSvenskaav kyr Förord År 2020 har det gått 30 år sedan Svenska kyrkans forsknings- enhetetablerade sig. 1980-talet Under hade det framträtt ett ökat behov att av samla Svenska kyrkans forskningsresurser, på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet I likhet med tidigare sektorsforskning och annan tillämpad forskning är det en utmaning att både möta krav på vetenskaplig kvalitet och möta behovet av användbarhet i organisationen. Bidragen i denna bok vittnar om att enhetens forskning och analyser genom åren lyckats få genomslag inom den akademiska världen såväl som inom den kyrkliga vardagen. Kunskap är nöd- vändig för beslutsfattandet och utvecklandet av verksamheten i kyrkan och församlingarna i ett samhälle statt i förändring. Genom analyser av kyrkotillhörighet och församlingsliv igår, idag och genom prognoser framåt, hoppas vi kunna bidra till att utveckla kyrkans och församlingarnas beslutsfattande och verk- samhet för att möta morgondagen behov. Skärningspunkten kyrka och samhälle är särskilt intressant. Religion och tro är en betydande del av samhället. För att förstå samhället behöver vi ta religiösa fenomen och teologiskt tankegods på allvar. Vårt bidrag är att ta fram ny kunskap, men också att sprida den inåt i kyrkan, och till det omgivande samhället för ett offentligt samtal där kyrka och religion är en självklar del.
30 år är mänskligt sett en lång tid, vilket vi ledsamt fick erfara genom att forskningsenhetens två första chefer: Lars Hartman och Ingmar Brohed, båda gick ur tiden medan vi förberedde denna antologi. Ingmar Broheds kapitel i denna antologi är därför postumt publicerad. Vi är inför detta jubileum särskilt tacksamma för de bådas tidiga insatser med att skapa en gedigen grundval för Svenska kyrkans långsiktiga forskningsverksamhet.
Pernilla Jonsson Chef för enheten för forskning och analys, kyrkokansliet
6 på spaning för framtidens kyrka. svenska kyrkans forskningsenhet 1990–2020 Förord 7 på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet 8 på spaning för framtidens kyrka. svenska kyrkans forskningsenhet 1990–2020 Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst 9
------
I ett lite längre historiskt perspektiv kan vi tolka den nya kyrk liga opinionen centrala för kyrkliga forskningsresurser som uttryck en successiv för förändringsprocess åtskiljande av mellan kyrka och stat. Samtidigt som de statligt finansierade kyrkans egna forskningsresurser. I enmotion med bland andra Åke Andrén som undertecknare (Motion 1984:165) framhävdes exempelvis att Svenska kyrkans relation till forskningen fortfa rande varobearbetad, trots att den vetenskapligaforskningens ställning blivit så central i det samtida samhället. I motionen hävdades att breda kretsar därför såg det som en viktig angelä genhet att Svenska även kyrkan fick ett organeget forskning. för tivtatt Svenska kyrkans redan existerande forskningsresurser var så pass utspridda. Sammantaget ledde ovanstående situation till att det under decenniet formulerades nya krav på en samlad prioritering av kyrkansforskningskapacitet. fleraI kyrkomötesmotioner argu menterades därför genomtänkt för mobilisering Svenska av samt program som påtagligt markerade att de formella banden mellan Svenska kyrkan och fakulteterna inte längre existerade. Därmed blev det tydligare än någonsin att Svenska kyrkan självmåste ansvara forskningsresurserde för behövde.hon En annan bakgrund fanns i ett ökat tryck på Svenska kyrkan att i ettalltmer pluralistiskt land mobilisera sina egna resurser som samfund nationellt. I detta läge började det framstå som ineffek urban claesson 1980-taletUnder blev frågan Svenska om kyrkans relation till forskarsamhället aktualiserad teologiskaDe flera på fronter. fakulteterna i Lund och Uppsala formulerade år 1986 ett gemen analysenhet analysenhet – bakgrund och uppkomst Svenska kyrkans Svenska ochforsknings- på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------
ningsråd hade bildats 1984. förutom teologihade även behov forskningav inom andra discipliner. Det påtalades också att forskningsbehovet redan fanns formuleratoch erkänt i nämndinstruktioneroch redani existerandetjänster. Inom Nämnden diakoni för och samhälls- ansvar fanns en tjänst som innefattade forskning med ansvar för frågorkring diakoni och socialetik. Inom Kyrkans Internatio nella Studieavdelning (KISA) under nämnden mellankyrkliga för och ekumeniska förbindelser, fanns uppdrag även att genomföra utredningaroch forskningsprojekt. Detta arbete leddes en av forskarutbildad tjänsteinnehavare. Det påtalades i utred även ningsbetänkandet från 1986 att Pastoralinstitutens rektorer hade forskningstid som del sina av tjänster. Utredningen noterade att även allaandra nordiska folkkyrkor redan hade etablerat egenorganiserad forskning, och att ett svenskt frikyrkligt forsk utreda forskningsfrågan. Svenska kyrkans utbildningsnämnd tillsatteen särskild utredningsgrupp som fick detta kyrkomötes- uppdrag. Denna grupp överlämnade 1986 sitt betänkande med konkreta förslag om en forskningsorganisation Svenska för kyr kans nationella nivå. I betänkandet nämndes att de formella banden mellan kyrka och teologisk fakultet inte längre existerade och att kyrkan opinion för kyrkofinansierad forskning leder till utredning Tillårs 1983 kyrkomöte inkom en skrivelse från års 1982 utredningsnämnd som behandlade behovet egen av kyrkofinan sieradforskning. Där konstaterades att centralstyrelsen och de rikskyrkliga nämnderna hade behov forskningsservice. av Flera stora områden med behov forskningsstöd av nämndes, som frågorna kyrkans om böcker, kyrkanstro och plats i samhället och relationenmellan vetenskap, kultur och kristen tro.Här attlyftes kommunicerabehovet universitetens även forsknings resultat till kyrkan. att För tillgodose detta hävdades att det behövdes forskarresurser i nära anslutning till den rikskyrk liga organisationen. års 1983 kyrkomöte beslutade att fortsätta teologiskafakulteterna under 1980-talet markerade sin oav hängighet gentemot kyrkan blev detallt viktigare Svenska för kyrkan att mobilisera att sig för klara nya utmaningar av som ett samlat,självständigt och välorganiserad trossamfund. Här fram stod egna forskarresurser som viktiga. det I följande kommer jag att beskriva uppkomsten vad av som senare blev Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Fördjupad kunskap som kommer av kommer som kunskap Fördjupad analys och skolad en noggrann
Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst 10 Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst 11
- - - - Forskningen måste alltid få vara obunden vara alltid få måste Forskningen låta rådet vara drivkraft i inrättandet ett av sekretariat. Efter behandlingorganisationsutskotteti ställde sig Svenska kyrkans ombudsmöte augusti den 25 1988 bakom detta förslag. ningsbaserade organen Svenska kyrkans kulturinstitut och Religionssociologiska institutet. Detta förslag kunde bilda grund ettför sammanhållet kyrkligt forskningsråd med ett forsknings- sekretariat. Styrelsen Svenska för kyrkans stiftelse riks- för kyrklig verksamhet föreslog att forskningsrådet borde inrättas den första januari 1989, medan forskningssekretariatet skulle påbörja sin verksamhet första januari 1990. var Tanken att stiftelse rikskyrklig för verksamhet därför kom fram till lösningen att samla ihop redan befintliga kyrkligaforskningsresurser till en enda och enhet. ny De ovan berörda forskningsresurserna under nämndernadiakoni för och samhällsansvar, och för mellankyrkliga och ekumeniska förbindelser, föreslogs ingå i en forskningsenhet. ny Till denna enhet ville man även inkorporera de externa, men kyrkan av finansierade forskoch forskningsråd och forskningssekretariat bildas forskningsråd och forskningssekretariat hög akademisk kvalitet för forskning av Ett problem som oroade både utredare och remissorgan var hur forskningen skulle finansieras. StyrelsenSvenska för kyrkans av utredningenav visade en stark uppslutning kring tanken på ett centralt kyrkligt forskningsorgan. Remissinstanserna gick dock emot utredarnas tanke att forskningsenheten skulle ligga i Stockholm. Närheten till teologisk fakultet och pastoralinstitut ledde i stället till att rekommendera Uppsala. utgå från frågeställningar som var vitala kyrkans för bekännelse och välja frågor och infallsvinklar från denna utgångspunkt. Utredningen föreslog avslutningsvis inrättandet ett av forsk ningsrådsom skulle samla redan befintliga forskningsresurser inomden kyrkliga riksorganisationen och inventera kyrkans forskningsbehov. Som rådets verkställande ledamot och sekre forskningssekreterare. en terare föreslogs Remissbehandlingen skolad analys, som är forskningens kännetecken”. Utredarna lyfteockså fram att en samlad forskningsenhet skulle kunna bidra till bättretillvaratagande alla av forskarutbildade präster. Utredningenuttryckte samtidigt den fasta övertygelsen att forskningen inom Svenska kyrkan aldrig fickbli konfessionellt tillrättalagd eller styrd. Forskningen måste alltid få vara obun den. Kyrkans forskning borde dock enligt utredningen ändå Utredarna menade att kyrkans kallelse attförkunna evangeliet inte enbart kunde byggas på trosnit, utan borde byggas även på ”den fördjupade kunskap som kommer en av noggrann och på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet - - - den tredje tredje den Svenska Dagbladet friheten befarar jag inte. befarar friheten De starka band mellan universiteten och kyrkan som haft lång band mellan universiteten De starka helt naturligt att är det Därför längre. de finns inte i Sverige, tradition på kyrkans forskning Kvalitén kyrkan håller sig med egen forskning… manglas i kunna skall sådan att resultaten vara självfallet skall vetenskapliga i den Någon inskränkning seminarier. universitetens När detta sekretariat inrättades år 1990 hade Svenska kyrkans centralstyrelse som dess chef utsett Lars Hartman, professor i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet. Med rekry teringen av så akademiskt högt meriterad ledaremarkerades gedigen vetenskaplig standard. Här betonades forsknings även enhetensteologiska karaktär. När oktober 1989 rapporterade det om nya kommande sekretariatet återgavs följandecitat Hartman: av I början år av 1989 sammanträdde Svenska kyrkans forsknings råd första för gången. Biskop Claes Bertil Ytterberg i Västerås fungerade som ordförande. år Under 1989 ägnades den mesta energinåt att förbereda det nya samlade forskningssekretariat som skulle sjösättas 1990, och som benämndes Svenska kyrkans forsknings- och kultursekretariat. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst 12 Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst 13 på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet – bakgrund och uppkomst 14 Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 15
- - inventera behov av forskning inventera projekt och prioritera initiera projekt anslag till fördela om forskning. informera
» » » » inordnas i forskningssekretariatet. I sin verksamhetsberättelse 1989 markerade rådet starkt mycket att man om även ”… vill av Urban Claesson. är slutredigerad 1 Texten och arbete den kommande för verksamheten. Kontakt eta- blerades med Finska kyrkans forskningscentral i Tammerfors och överläggningar hölls med vårdetiska institutet på Ersta och forskningsrelaterad verksamhet vid Stora Sköndal. Särskilda diskussioner med fördes representanter Religions- för sociologiska institutet i Stockholm och Kyrkans Internationella Studieavdelning (KISA) hurom dessas verksamheter skulle sättning mellan olika mandatperioder. kontinuiteten För i rådet svarade Göran Gustafsson, Egil Johansson och Dag Sandahl som varverksamma under hela perioden. Biskop Martin Lind blev ordförande 1993 och kvarstod under rådets fortsatta verksam het. Forskningsrådet hade sitt sista sammanträde hösten 2006. Detförsta året ägnade rådet åtatt planera organisation påbörjadesitt arbetefrån och med den första januari 1990. Det Svenskaav kyrkans centralstyrelse beslutade forskningsrådet bestod biskop av Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, professor CarlReinhold Bråkenhielm, professor Göran Gustafsson, pro fessor Egil Johansson, docent Märeth Lindgren, rektor Karin Nyberg-Fleisher, direktor Allan Parkman,teol dr Dag Sandahl ochdocent Göran Åberg. Förändringar skedde rådetsi samman- Rådet skulle vara styrorgan det forskningssekretariat för som 1990–2005 ingmar brohed Svenska kyrkans forskningsråd påbörjade sitt arbete 1989. Enligt instruktionen skulle rådet Svenska kyrkans Svenska forskningsavdelning på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------bedriva forskning på områden av relevans för Svenska kyrkan Svenska för av relevans på områden forskning bedriva forskning sådan för och leda arbetsgrupper organisera forskning sådan som grupp för samarbete egen eller andras om sådan forskning, informera diskussion teologisk om internationell rapportera behövs fackkunskap där särskild teologisk utredningar göra och seminarier inom arbetsområdet. konferenser ordna
» » » » » » » Forskningssekretariatets övergripande uppgift är att förverkliga de uppgift är att övergripande Forskningssekretariatets genom att kyrkans forskningsråd Svenska målsättningar som gäller för Forskarnafullföljde deförsta åren sina tidigare arbetsuppgifter mennya tillkom också. Tyngdpunkten under kom flera år framåt attligga på religionssociologi med framtagande och ana- lyskyrkostatistik. av Denna verksamhet fullföljdes Jørgen av Straarup, Jonas Alwall och Margareta Skog. 1996 efterträddes för forskarnaför hade styrelsen fastställt detaljerade instruktioner. Från Religionssociologiska institutet religionssociolo kom gernaJørgen Straarup, Jonas Alwall,Margareta Skog, Gunhild Winqvist Hollman, Karl Geier, från KISA Sven-Erik Brodd och Dag Hedin, från Nämnden diakoni för och samhällsliv Gert Nilsson samt från Pastoralinstitutet Lennart Två Tegborg. administrativa sekreterare tillkom. De flestaforskare var dispu docentkompetens. och flera terade hade formulerades sekretariatet för uppgiften övergripande Den såsom följer: forskningssekretariatet etablerar sin verksamhet etablerar forskningssekretariatet Den 1 januari 1990 påbörjade forskningssekretariatet sin verksamhet. Det bildades genom att forskningsresurser samman frånfördes Religionssociologiska institutet, KISA, Nämnden för diakoni och samhällsansvar samt Pastoralinstitutet i Uppsala. Lokalerfick sekretariatet i Domtrapphuset invidUppsala dom kyrka. Personalen från Religionssociologiska institutet arbetade dock vidare i lokalerna i Stockholm under ett år. De integrerades därefter i forskningssekretariatet i Uppsala. Till forsknings chefutsågs professorn testamentetsNya i exegetik vid Uppsala universitet, LarsHartman. Med denna tillsättning villeman markera den vetenskapliga kvaliteten på sekretariatets forsk ningsarbete. Han var en internationellt ansedd forskare och prodekan Teologiska fakulteten för i Uppsala. och honom För hävda ett brettvetenskapsbegrepp, den vetenskapliga akribin och den höga akademiska nivån aldrig skall kunna ifrågasättas den forskningför vari forskningsrådet engagerat sig.” I linje härmed markerade man också somen riktlinje att stöd till forskning normalt skall utgå endast till personer som genom gått akademisk forskarutbildning. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 16 Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 17
------TRO TRO & . För . För Gudstjänst och TROTANKE& Svensktgudstjänstliv och innehöll presen- att ämnesmässigt vidgas. Årli Religion Samhälle och med Gert Nilsson som redaktör. , senare kompletterad Göran av publicera temanummer rubriken under TRO & TANKE NySocial Debatt , där detsista numret utkom 1998. Bibelforskaren och somutkom under åren 1991 till 2002. I denna serie tillsattes en redaktör, Ignestam. Eva publikationen I TRO& TANKE fördjupadetta internationella samarbete. Sekretariatets perso nalgenomförde också detta år en studie- och kontaktresa till Oxford och London. internationella kontaktnät skall man se den studieresa rådet och forskarna genomförde 1992 till Kyrkornas världsråd och Luther ska världsförbundet i Genève, som också innefattade möte med forskare från det ekumeniska forskningscentret länge i Strasbourg. sedan samarbetade sekretariatet inom KISA-sektionen med dessa organ, särskilt med Lutherska världsförbundets stu dieavdelning. Forskningsrådet ville med sitt besök stärka och Hartman. Här deltog främst ett antal akademiska forskare från från forskare akademiska antal ett främst deltog Här Hartman. Teologiskafakulteten Uppsala.i Dessa att kom flera år fram i över Omtolkning bibelöversättaren Block Per avslutade då detta projekt. Som en förstärkning forskningsrådets av och sekretariatets följande år till 325 000 kr. Tre forskare fem kunde projektanställas de projektför som rådet efter ansökan valt ut. forskningfinner som sina former kyrkorelevant Inom sekretariatet hade flera nu nyaområden stabiliserats, som hermeneutik och tolkningsprinciper. Det gällde särskilt bibel tolkningsfrågor och arbetet leddes forskningschefen av Lars gen utkom åtta nummer. Som högst var prenumerantantalet 1 200. Det fanns också en supplementserie till där smärre texter och urkunder publicerades. Verksamheten breddades på så sätt att forskningsrådet från och med1991 fick ekonomisk möjlighet att stödjaforskningsprojekt utanförsekretariatet. Första året kunde 200 000 kr delas ochut tation och analyser. Som ett arv från Religionssociologiska institutetpublicerades Margareta av Skog Stor-Stockholm i andaktsbesök Åbergmed motsvarandeundersökningar Jönköping. i Religionssociologerna genomförde också kontinuerligt med lemsundersökningarinom frikyrkosamfunden. Med tiden kom temanumren i fortsatte som särskilda temanummer de från Religionssoci ologiska institutet övertagna TANKE ingick som årligt stående temanummer och från 1995 Den årliga kyrkostatistiken publicerades under rubriken Perspektiv på Svenska kyrkans statistik Alwall Jonas av Bromander. De rapporter somskrevs public erades i den forskningsrådet av startade publikationen &TANKE på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------Lars Hartman 1994 lämnade tjänsten med pension. Till ny forskningschef utsågs professorni kyrkohistoria vid Lunds uni versitet, tillika dekan Teologiska fakulteten, för Ingmar Brohed. Han tillträdde hösten 1995. Samtidigt utsågs teol dr Block Per till forskare på halvtid att för fullfölja det projekt direkt av rele vans framtidsstudierför som Centralstyrelsen hade initierat. En ytterligare förändring var att Sven-Erik Brodd övergick till annan tjänst. Som ersättare utsågs 1993 docent Kajsa Ahlstrand forskare utanför sekretariatet inte deltog i nämnvärd utsträck ning.Särskilt pekade man på den möjlighet som fanns atti utnyttja anställda som var forskarutbildade inom Svenska kyrkans församlingar och stift.Utredningen föreslogen nät stort fast sekretariat. I efterhand kan man nog konstatera att det redan hade beslutats till förmån en fast för organisation, vilket varförklaringen till att Centralstyrelsen anslog ca 000 250 kr årligentill projektforskning. Man föredrog en stabil organisa tion framför en lös nätverksmodell. Forskningsrådet avvisade bestämt förslaget med ennätverksmodell. nytt ledarskap och ny personal 1993 – 1995 Personalförändringar skedde också på så sätt att forskningschefen utredning och vägval 1994 och vägval utredning Efter år fem utvärderades forskningsrådets verksamhet på upp drag Svenska av kyrkans centralstyrelse en av arbetsgrupp bestående Birgitta av Ericsson Löfgren, ordförande, docent Carl-Axel Aurelius, Linköping och domprost Anders Björnberg. publicerades Utvärderingen Dahlman. Johan var Sekreterare verksmodell med flerprojektanställda forskare och inte ett så i Svenskai kyrkans utredningar 1994:6. En huvudkritik var att på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 18 Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 19
. ------
(professor Bertil Sverigeskyrkohistoria (docent Sven-Erik Pernler), Pernler), Sven-Erik (docent skulle göra epokvisa beskrivningar göra skulle Missionstid och tidig medeltid tidig och Missionstid Hög- och senmedeltid och Hög- Åtta huvudförfattare kontrakterades som kontrakterades huvudförfattare Åtta Nilsson), 2. Tillgruppen knöts ocksåförlagsredaktör Inga Wernolffrån Verbum.Som projekt- och redaktionssekreterare gruppeni fungeradefil kand Gun Lindberg. Dettaprojekt slutfördes 2005. Då hade utkommit 1. inom epoken. medverkade Totalt ett 70-tal akademiska forskare från olika discipliner i projektet. En stor seminarieverksamhet igångsattesdiskussion för författarnasav texter. Projektet led desavdelningens av forskare Lennart En redaktionell Tegborg. grupp tillsattes ledning för hela av projektet samt seminariepro jektet, bestående Lennart av professor Tegborg, Oloph Bexell, forskningschef Ingmar Brohed och professor Harry Lenhammar. Samfundet Pro & Christianismo Fide hade detta för projekt anslagit miljoner 2,5 kronor under en sjuårsperiod. Planen var att i åtta volymer beskriva utvecklingen kristendomen av i Sverige som ett bidrag till den kristna traditionsutvecklingen och traditionstolkningen. Åtta huvudförfattare kontrakte rades som skulle göra epokvisa beskrivningar. Därtill skulle andra författare skriva fördjupningsartiklar på viktiga teman 1995 startade också det stora projektet Nätverksmodellen tillämpades fullt ut i två nya forskningspro jekt som startades 1995. Det ena inriktades mot etiska frågor om äktenskap och familj och leddes Gert av Nilsson. Det var stiftsre laterat till Växjö, Lunds och Göteborgs stift. Det andra projektet leddes Jørgen av Straarup och rörde konfirmations- ochkon firmandarbetefokus med på ett urvalförsamlingar. Hösten kare från olika delarlandet av som hade projektanställts vid sekretariatet. Ett 20-talforskare hade påså sätt kunnat fullfölja projekt som rådet bedömt haftkyrkorelevant betydelse. Projek ten hade redovisats i tryckta arbeten. Rådet bedömde att denna projektforskning var en viktig komplettering till de anställda arbeten. forskarnas nya förutsättningar för forskning om etik, förutsättningar nya kyrkohistoria och sociologi årUnder 1995 fattadeforskningsrådet beslut att om utvärdera projektforskningen 1990–1995. Rådet hade haft möjlighet att besluta sammanlagt om 1,2miljoner kronor. Efter ansökan hade personer 5-8 årligen fått anslag. regelI var det disputerade fors med inriktning mot religionsteologi och religionsdialog. Sekre tariatet flyttade också hösten1994 till kyrkokansliets samlade lokaler i Kyrkans hus. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------.
Romantikensoch Religionsfrihetens Enhetskyrkans tid Enhetskyrkans Folkväckelsens och Individualismens och upplys Nordiska folkkyrkor i uppbrott, (professor Oloph Bexell), 8. (professor Ingmar Brohed). (professor Åke Andrén),4. (professor Anders Jarlert), 7. (professor Harry Lenhammar), 6. Reformationstid som planerat bibliotekarieutbildning. ny ningsavdelningen. Han att kom fokusera på modernhistoriska svenska och nordiska frågor. Detta medförde att avdelning en kunde arbeta med kyrkornas roll under Andra världskriget och i hjälparbetet under efterkrigsperioden, samt delta i ett stort samnordiskt forskningsprojekt, nationell identitet internationell och nyorientering efter 1945 Forskningsavdelningenutvidgades också genomatt kyrko kansliets arkiv- och biblioteksfunktioner överfördes från andra avdelningar. Därmed tillkom fyra nya tjänster med forsknings chefen som chef arkiv- för och biblioteksfunktionen. Detta berördedock inte forskningsrådetsverksamhet. Bakgrunden till denna omfördelning var att forskningschefen tidigare arbe tat som arkivarie samt lett en arbetsgrupp vid Lunds universitet anordna konferenser, hålla kontakt med universitetsforskningen och delta i universitetets seminarier och konferenser, samt informeraforskning om genomföredrag och föreläsningar. År 1996 förnyades forskningsrådet på så sätt att docent Catharina Stenqvist, Lund, professor Sven-Erik Brodd, Uppsala, professor Haettner-Aurelius,Eva Lund samt Christina Rogestam, för vd Akademiska hus, valdes till nya ledamöter. och konkretiserade ny organisation forskningsprogram 1997Under genomfördes en kansliorganisation. ny De tidigare tjänsterna bibehölls men forskningsresursen förstärktes genom att fil dr BjörnRyman överfördes från Lutherhjälpen tillforsk utåtriktad verksamhet utåtriktad 1995Under arbetade 14 personer vid avdelningen varav nio var forskare. Övriga arbetade med forskningsinformation och administration. Samtliga forskare hade ett eller flera långsiktiga projekt och därefter några tematiska som ingick i ett nätverks arbete.Enligt sina instruktioner skulle hållade seminarier och 3. (professor Ingun Montgomery), 5. ningenstid liberalismenstid kyrkoförnyelsens tid ekumenikensoch tid på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet långsiktiga projekt och därefter några några långsiktiga därefter och projekt nätverksarbete ett som ingick i tematiska Samtliga forskare hade ett eller flera eller flera ett hade Samtliga forskare
Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 20 Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 21
- - - - - Kyrkan i samhället – traditionstolkning. Kyrkan i samhället – – i samhället Kyrkan – traditionstolkning. i samhället Kyrkan samhälle som i såväl Den dubbla utgångspunkten nutidstolkning. Den är central. kyrka vid analyserna programmen inom de olika till sin principen är att kyrkan alltid ses i relation övergripande också kan och nutidstolkning Traditionstolkning samhällssituation. Genom att avdelningens varandra. gentemot instanser kritiska utgöra finns och nutidstolkning både med traditionstolkning arbetar forskare mellan de två huvudprogrammen. alltid en koppling folkkyrkorna, publiceringsverksamhet samt stipendieprogram. Hela kyrkokansliets verksamhet hade fått en målstyrning och forskningschefen hade att liksom övriga avdelningschefer avlägga muntliga och skriftliga kvartalsredovisningar inför För de närmasteFör åren konkretiserades huvudprogrammen i del program: kyrkosociologi, Svenska kyrkans församlingsstatistik, Sverigeräkningen år 2000, teologi och etik, missiologi, religi ningsrådet, Sveriges kristna råd, samt representanter för heten. Forskningsrådet fastställde verksamhetsområdet för Forskning följande två huvudprogram: onsmöten och ekumenik, Sveriges kyrkohistoria, de nordiska tagare från Lutherska världsförbundet, Kirkeforskning, Oslo, Kyrkans forskningscentral, Tammerfors, Frikyrkliga forsk stiften.Konferensen hängde också samman med den pågående omstruktureringen det av samlade kyrkokansliets arbete med en ochny tydligare målstyrning ochuppföljning verksam av Forskningsrådet höll genom åren en fortlöpande diskussion om innebörden begreppet av ”kyrkorelevant forskning”. År 1997 anordnade rådet en tvådagarskonferens på detta tema med del på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - -
, på initiativ forskningsrå av Sverigeräkningen 2000 Sverigeräkningen föreningar och grupper fanns det denna helg ett utbud 11 av 600 gudstjänstereller andakter. Resultatet blev att 000 550 personer aktivt hade sökt sig till dessa möten. Därtill deltagande kom i radio- och tv-gudstjänster. En miljon de som av bodde i Sverige – ett forskningsexempel I stort kvarhölls den nämnda indelningen i huvudprogram och delprogram fram till 2005. En del större delprogram var tids begränsadeoch ersattes därefter med nya. Detta gäller till exempel det. Frågeställningen var följande: hur såg det religiösa Sverige ut inför millennieskiftet år 2000? Man undersökte hur svenskar i samtiden sökte sig aktivt till gudstjänster i kyrkor, samfund och församlingar. Det organiserade religiösa utbu det ett veckoslut i september 1999, fredag till söndag, valdes ut som studieobjekt. Ett helt veckoslut valdes justatt för man skulle få med all religionsutövning. Margareta Skog ledde undersökningen. Utbudet detta veckoslut var 6500 mötesplatser i församlingar, föreningar, kårer eller grupper. I församlingar, generalsekreterarenhur verksamheten och ekonomichefen hade uppfyllt målen och de uppställda effektmålen. Denna star kamålstyrning och framför allt mätning resultaten av passade tyvärr inte riktigt in pålångsiktig forskningsverksamhet och medförde därför ett betydande merarbete. det en dag religiösa sverige under på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 22 Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 23
------Guds Köns . Anne-Louise . Gospel and Cultures Gospel . Kajsa Ahlstrand fullföljde ett ansökningarna hade god kvalitet ansökningarna hade god . Det religiösa Sverige. Gudstjänst- och andaktsliv Om Förvaltarskap Ansökningstrycket blev mycket stort och stort blev mycket Ansökningstrycket Inom ramen programmen för och projekten genomförde Dag Hedin det mångåriga studieprojektet inom Lutherska världs förbundet religionsprojekt med församlingar i Stockholm, Göteborg, ochsamhälle. Följande år introducerades ett nytt inslag i forskningsfinansieringen. I delen stift hade inrättats dokto borde inrätta ett antal doktorandtjänster. följde Kyrkomötet förslaget.Forskningsrådet kunde 2004 börja utlysa ett antal tvååriga doktorandtjänster de som kommit för en på bit väg i forskarutbildningen. Ansökningstrycketblev stort mycket och ansökningarna hade god kvalitet. Forskningsrådet fattade sedan År 2003 tillkom ett nytt huvudprogram: kyrka, teologi randtjänster i medvetande att om Svenska kyrkan hade behov av tjänsteinnehavare med högre teologisk utbildning. Med samma motivering motionerade ledamoten forskningsrådet av Dag San dahl i kyrkomötet 2003 att om Svenska kyrkan på nationell nivå kyrkofinansierade doktorander Malmö och Norrköping samt ett stort studieprojekt i samarbete med Kyrkornas världsråd om Eriksson och Göran Gunner arbetade med frågor om maktsordning och mänskliga rättigheter re. Ett brett religionsbegrepp tillämpades att för fånga in nya inslag ”andlighet”. av Det avslutades 2008 med boken: närmaste stad?En studie om religionernas betydelse i ett svenskt sam utvecklats en teoretisk och praktisk forskningsmodell såda för na studier.Man hade gjort studier religion om och andlighet i den nordengelska staden Kendal och denna modell användes i näranu kontakt med forskare från Kendalprojektet. Projek Jonas Bromander, Anne-Louise Eriksson, Göran Gunner, Björn Rymanoch Erika Willander, jämte att antal universitetsforska giös verksamhet detta veckoslut. Engrupp forskare från resultatet i boken: under ett veckoslut kring millennieskiftet (2001). enköpingsprojektet Ett andra exempel på avgränsad forskning är projektet reli om gionernas roll i ett svenskt lokalsamhälle med Enköping som ”typmodell”, som startade 2002. Vid Lancasters universitet hade tet leddes Kajsa av Ahlstrand. Från avdelningen deltog även hälle i början 2000-talet av eller 12 procent befolkningen av sökte sig alltså aktivt till reli avdelningen, också men forskare från universiteten, analyserade på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - skulle genomföras. forskningsråd och forskningsavdelning i funktion 1989 – 2006 Kontakterna direkt till kyrkostyrelsen gick genom forsknings chefen som kallades tillöverläggning och information i särskilda frågor. Den årliga kyrkostatistiken redovisades också direkt till kyrkostyrelsenansvarigade av denna, för Jørgen Straarup och Jonas Bromander. Forskningsavdelningen utnyttjades också av kyrkostyrelsen att för lämna underlag remisser. för Forskarna deltog dessutom kontinuerligt i olika arbetsgrupper inom kyrkokansliet och i en del fasta kommittéer som exempelvis Teologiska kommittén. Forskningschefen kallades årli även informationgen för och samtal till det utskott inom kyrkomötet som hade ansvar forsknings- för och kulturfrågor. Utskottet ofta kom med förslag till nya forskningssatsningar man önskade beslututifrån kriterierna vetenskaplig kvalitet och kyrkorele vans.Doktorandtjänsterna placerades vid universiteten men forskningsrådet och avdelningen forskningarna följde nära. Åtta doktorander per år skulle under följande tid på detta sätt få finansiering. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Doktorandtjänsterna placerades vid placerades Doktorandtjänsterna och men forskningsrådet universiteten nära forskningarna följde avdelningen
Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 24 Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 25
- - - - - Forskningsrådet höll sitt sista Forskningsrådet sammanträde i oktober 2006 i oktober sammanträde sköttesforskningschefen. av Däremot pekade rådet områdenut som krävde tjänster. Så underströk rådet ständigt behovet av en bibelforskartjänst som dock inte kunde förverkligas. Forsk ningsrådet höll sitt sista sammanträde i oktober 2006 efter ett omorganiseringsbeslut år 2005, vars kommer följder presenteras i följande kapitel. Ett de årliga av sammanträdena ägnades nästan uteslutande åt överläggningar mellan rådet och forskarna. Verksamheten följ des upp kontinuerligt och nya program eller projekt beslutades. Rådet hade inte personalansvar och var inte delaktigt i rekry tering nya forskare av och annan personal. Alla personalfrågor i Avdelningen forskning för och kultur med forskningschefen som avdelningschef. tidsintervallerarrangerade också rådet flerdagskonferenser och genomförde studiebesök i Genève, Finland och England. Rådetocksåavgav på kyrkostyrelsens begäran ett antal remis ser statliga över och inomkyrkliga utredningar. Rådet var enligt sin instruktion styrorgan verksamhetsområdet för forskning i likhet med kulturrådet verksamhetsområdet för kultur. Forsk ning och kultur var under större delen denna av period förenade Forskningsrådet hade under den period som här behandlats nio ledamöter men ingasuppleanter. Detsammanträdde vanligen fyra gånger per i regel år, hölls heldagsmöten. Med oregelbundna på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990–2005 26 Forskningsenheten 2005–2013 27
- - - - - avslutades med Sveriges kyrkohistoria tur (NUFK) som resultat 2005 av års kyrkomötesbeslut, vilket innebar att forskningsrådet i den form det haft sedan 1989 avskaffades. År 2014avskaffades dock hela organisations strukturen med nämnder på nationell nivå, vilket innebar att forskningsverksamheten inordnades direkt under kyrkostyrelsen. ny organisatorisk ram, ny ledning och nya frågor ram, ny ledning och nya ny organisatorisk År 2004 inordnades verksamheten som en enhet forskning för och kultur inom avdelningen utbildning, för forskning och kultur. Forskarna därmed kom att arbeta nära kyrkanskultur arbete, så småningom kulturarvsarbete. även År 2006 bildades Nämnden utbildning, för forskning och kul betjäna Svenska kyrkan och dess nationella organ. samma Under tidsom det storaprojektet den åttonde volymen 2005 och med den neddragning tjänster av vid forskningssekretariatet som naturliga av skäl följde, ett kom antal kansliomorganisationer att påverka forskningsverksam hetens kontext. organisation i hög grad strukturerades kring den statistik och de analyser som religionssociologerna försåg Svenska kyrkan med samt den relativt stora kyrkohistoriska redaktionen. År 2000 genomfördes separationen mellan Svenska kyrkan och staten. Kyrkokansliet i Uppsala, den nationella nivåns kansli, har sedan dess sökt former och struktur att för på bästa sätt mindreforskningsanknuten verksamhet. Det gällde som redan nämnts framför allt den som fanns vid Religionssociologiska institutet, Kyrkans internationella studieavdelning (KISA), Nämnden diakoni för och samhällsliv samt Pastoralinstitutet i Uppsala. När det stora kyrkohistoriska projektet knöts till avdelningen efter det att Ingmar Brohed tillträdde som chef 1995 det praktikeni kom att innebära att avdelningen och dess inre anne-louise eriksson anne-louise 15tillbakablick åren – en de första Sombeskrivits deti föregående forskningsverksamhetens kom inriktningdeförsta åren 15 högi grad att präglas att av sekre tariatet, så småningom avdelningen, initialt bildades genom att forskningsresurser sammanfördes från redan befintlig mer eller Forskningsenheten 2005–2013 på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- -
inifrån kansliet. kansliet. inifrån 2011–2013 fanns2011–2013 forskare inom systematisk teologi (Anne-Louise Eriksson,Niclas Blåder), etik (Elisabeth Gerle), bibelvetenskap (HannaStenström), kyrkohistoria (Urban Claesson), kyrko vetenskap(Jonas Ideström), religionsteologi och mänskliga rättigheter gruppen. (Göran i Gunner) representerade Detta svarade väl mot de behov expertis av som fanns inom kansliets olika beredningar och möjliggjorde forskningsprojekt som kunde berika Svenska kyrkans reflektion sinöver identitet ochge fakta- underlag inför olika vägval och beslut.Forskarna därmed kom att bli merefterfrågade i olika referens- och beredandegrupper på kyrkokansliet. Viktigast allt, av nya forskningsprojekt kunde framtidsspaningar och frågeställningar på svar som utformas här beröringspunkter. I takt med befästandet den av nationella nivåns ansvar, växte behovet en av forskningsenhet som kunde stödja kyrkokansliets uppdrag. att För kunna svara mot detta var det vikt av att gruppenforskare tog ett gemensamt ansvar för att behovet kyrkorelevant av forskning skulle kunna tillgodo- ses och kommuniceras. antalet om Även forskare under några år minskade,ökade bredden inom gruppen. exempelvis Under åren kyrkans nya organisationsamband i med kyrka-statseparationen 2000 skapade ett läge där hela dennationella nivåns kansli tvingades söka nya former. Sett i backspegeln är det tydligt att den kyrkofinansieradeforskningsverksamheten, trots den organisatoriskaturbulensen efter sekelskiftet, har präglats av konsolidering och expansion. Någrafrågor gavs särskild uppmärksamhet enhetens av nya chef,Anne-Louise Eriksson. Det gällde det första för att bygga samman enheten till gemensam verksamhet. Ursprungligen bestod ju sekretariatet forskare av från olika verksamhets- områden som dragits samman till en organisatorisk enhet. forskningsinriktningar olika bara inte representerade Dessa utan också olika uppdragsinriktningar som saknade direkta När Sekretariatet teologi för och ekumenik bildades 2008 knöts forskningsverksamheten dit medan kultur och kulturarvs- arbetetlämnades kvar inom den gamla avdelningen ficksom nu namnet Avdelningen kyrka för och samhälle. Dessa täta förflytt ningar säger kanske något att om forskningsverksamheten inte riktigthade hittat sin roll somen del kyrkokanslietsav ansvar helaför Svenska kyrkan. Samtidigt bör här nämnas att Svenska på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet som svar på frågeställningar och framtids- på frågeställningar som svar kansliet spaningar inifrån Nya forskningsprojekt kunde här utformas kunde forskningsprojekt Nya
Forskningsenheten 2005–2013 28 Forskningsenheten 2005–2013 29
- - betet och organiserades på ett mindre personbundet sätt. Nämnden utbildning för forskning och kultur hade som nämnts bildats 2006. Härunder under kom några år via forskningsenhe tens handläggning de tidigare nämnda åtta doktorandanslagen per år att administreras. Ansökningarna behandlades externa av vänd mot universitetsvärlden mot vänd a. doktorand- och postdoktoral forskning Denkyrkligt finansierade forskningsverksamheten hade från första början genom de enskilda forskarna haft kontakter och samarbeten forskningsverksamheten med vid teologiska de fakulteterna. perioden Under 2005–2013 formaliserades samar medutställningar under kyrkomötena, publikationsserier eta - blerades, och så vidare. Och inte minst: under tioårsperioden 2005–2015arrangerade enheten vad som från första stund blev Sverigesoch Nordens största konferenser vad gäller forskning relevant nordiska för folkkyrkor: Svenska kyrkans forskardagar. Ett tydligt gemensamt ansvar innefattade också frågan hur om gruppen skulle kunna nå ut med sitt arbete både i förhållande till universiteten ochtill Svenska kyrkan i stort. Nätverkande stodhögt på prioriteringslistan under denna tid. Disputerade nya vägar att skapa och sprida forskningsresultat sprida och skapa att vägar nya kyrkomedarbetarerunt stifteni om inbjöds till samlingar och gemensamma projekt. De Svenska av kyrkan finansierade doktorandernainbjöds till seminarier, en extern webbsida utvecklades, enheten presenterade sin verksamhet i samband på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- Gunner utsågs till tillförordnad chef. relevant forskning allt kom mer att bli ett enhetens ledord för verksamhet. Tolkningen begreppet av kyrkorelevant var dock generösmycket och innefattade avhandlingar inom samtliga teologiska discipliner. Svenskakyrkans behovforskning av på vissa speciella områ den kunde dock intealltid tillgodoses via doktorandarbeten. Detta leddetill att kyrkostyrelsen beslutade attomvandla doktorandanslagen till vad som närmast kan benämnas som postdoktorala forskartjänster. tjänsterna De första tillsattes och2013 utökade forskargruppentill att omfatta nio personer inklusive forskningschefen. Anne-Louise Eriksson erbjöds dock samma år tjänsten som rektor det nybildade för utbildnings- institutet och slutade som forskningschef hösten 2013, då Göran sakkunniga från de teologiska institutionerna tillsammans med forskningschefen. En förutsättning att för få ett fyraårigt anslag något(i undantagsfall endast tvåår licentiatarbete) för var dock att man kunde uppvisa ett intyg att om man skulle antas vid den ena eller andra institutionen finansieringen om varordnad. Nästanalla doktorander lyckades slutföra sin forskning genom denna möjlighet. att För stödja dessa doktorander och att för få del den av kunskap derasarbete genererade höllsregelbundna seminarieranordnade forskningsenheten av fram till våren 2013. Doktoranderna lade fram avhandlingsavsnitt och fick respons ur både akademisk och kyrklig synvinkel. Kyrko- på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Forskningsenheten 2005–2013 30 Forskningsenheten 2005–2013 31
. ------På ethos kyrko- Religionens Religionens Religionens Religionens . I inledningen till den i samhället, under redaktion av . Förutom. forskare från Sverige och övriga . I samarbete publicerades med Verbum ett Begreppet ”kyrkorelevant forskning” är forskning” ”kyrkorelevant Begreppet . Huvudtalare var professor Cathrine Keller, Drew Remembering the past – Living the future. Lutheran tra medvetet rymligt och öppet för tolkning rymligtför och öppet medvetet förstå och utveckla sin identitet. Kyrkan behöver kunskap om sin kanon om sin kanon kunskap och utveckla behöver sin identitet. Kyrkan förstå sitt uppdrag emot ta att kunna för tolkas, och kan och hur den har tolkats, om sin tid och sin omvärld kyrkan Men ocksåi världen. kunskap behöver kunna utveckla sitt för att och uppgift och sin roll att förstå för Begreppet ”kyrkorelevant forskning” är medvetet rymligt och öppet för rymligt för och öppet är medvetet forskning” ”kyrkorelevant Begreppet att för och historia om sin tradition kunskap behöver Kyrkan tolkning. knöt an till den intensiva reformationsforskning som mobili seradesinför det kommande reformationsjubileet Temat 2017. var2013 dition transition in medverkadeNorden ett stort antal namnkunniga forskare från offentlighet. religionensOm plats samar i arrangerades forskardagar års 2013 Stenström. Hanna bete med Teologiska institutionen vid Uppsala universitet och offentlighet University ochprofessor Johannes frånvan der Ven Nijmegen. Konferensenmynnade eni ut antologi med titeln forskardagarna på ett tydligare sätt. 2011 valdes temat För att För den breda ansatsen inte skulle tillfå fler följd deltagare än vad som var möjligt att hantera, tematiserades de följande urvalföreläsningar av och papers trei volymer med titeln spaningSvenska Från … kyrkans forskardagar bokvolym där bidrag från 2007 års konferens publicerades skri denver dåvarande forskningschefen Anne-Louise Eriksson: betare en enorm utmaning. Internationella gäster togs emot, abstracts skulle granskas och antas med hjälp externa av sak kunniga, anmälningar, boenden, mat och resor skulle ordnas för ibland mer än 200 personer. De första åren, 2005, 2007 och 2009 var temat helt enkelt relevant forskning överträffade allaförväntningar. ”call En for papers” riktad främst till svenska och skandinaviskaforskare resulterade i 75 paperpresentationer 2005, 112 papers i samband med forskar- dagarna 2007 och drygt papers 150 år 2009 då konferensen genomfördes i samarbete med Teologiska högskolan, Stock holm. Arbetet leddes en enhetens av av forskare, Göran Gunner, ochdessa konferenser var den lilla för enhetens så medarfå b. svenskab. kyrkans forskardagar Medstart 2005och tio för år framåt inbjöd forskningsenheten vartannat år till Svenska kyrkans forskardagar. Uppslutningen på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - Sinnlighetens , författad av sattes som tema års 2015 för forskardagar som blev medarbetare. inbjudan På från stiften var forskarna också ute Mendingthe PossibilitiesWorld? and Obstacles for Religion, Church, andTheology den sista i sitt slag. Denna konferens beskrivs utförligare i det avslutande kapitlet. c. publikationsserier Med den akademiska forskningen lag över delade forsknings enheten problematiken kring hur forskningsresultaten på bästasätt kunde kommuniceras både inom forskarvärlden och utåt mot det omgivande samhället, i detta fall främst Svenska kyrkan. Forskardagarna riktade sig inte bara till andra teologis ka forskare utan syftade också till att erbjuda ett smörgåsbord av forskningsresultat och pågående projekt relevans av kyrkans för bl.a. USA, Tyskland, Australien och Italien med föreläsningar och forskningspresentationer. resulterade Konferensen två i konferensvolymer under redaktion Göran av Gunner och Carl- Henrik Grenholm. Tillsammans med Teologiska institutionen vid Uppsala universi- tet bedrevs under denna period också ett stort forsknings projektfinansierat Vetenskapsrådet av under titeln: Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle, som resulterat i sju volymer luthersk om teologi och etik, till exempel närvaro kroppsförakt Luther och – mellankroppskult forskningsenhetens Elisabeth etiker, Gerle. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Forskningsenheten 2005–2013 32 Forskningsenheten 2005–2013 33
- - - - - (från (från publiceras efter Christian Sionism in , där, en del mindre Svenskakyrkans forsk Forskning för kyrkan . . Forskningsenheten. har satsat även på att Church Sweden of Research Series Svenskakyrkans forskningsenhet ) och organisera och leda arbetsgrupper för sådan forskning för och leda arbetsgrupper organisera sådan forskning som grupp för samarbeta egen eller andras som sådan forskning, informera diskussion teologisk om internationell rapportera behövs fackkunskap där särskild teologisk utredningar göra och seminarier inom arbetsområdet konferenser ordna bedriva forskning på områden av relevans för Svenska kyrkan Svenska för av relevans på områden forskning bedriva
» » » » » » » I kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet 2010:2 formuleras detta något enklare och mer sammanfattat: ”Kyrkokansliet bedri strategiskver forskning i nära samverkan med universitet och Uppgiftenhögskolor. är att stödja Svenska kyrkan i hennes reflek tion sin över identitet och sin över nationella och internationella vänd mot svenska mot kyrkanvänd aktuellt - ständigt a. forskning kyrkorelevant Förändringarnatill trots, både organisatoriskade och personella, ändrades inte enhetens uppdrag så som det formuleratsfrån starten 1989. Uppgiften var och förblev att an tillSvenska kyrkans ekumeniskaoch internationella arbete och dels genom forskningssamarbeten direkt av akademiskt slag. Flera forskare medverkade med papers vid American Academy Religion of (AAR). år fem Under var t.ex. Göran Gunner ordförande ett för AAR:s av seminarier: Perspectives Comparative erades på enhetenserades på hemsidatio forskningsbaserade texterom tankefigurer präglar som och styr beslutsfattande och vardagsliv i Svenska kyrkan. kontakter internationella d. Demånga internationella kontakterna byggdes under dessa år dels genom kyrkliga samarbeten där projekten dels kunde knyta Forskningsenheten tog också ansvar en enklare för publika tionsserie: arbetenpublicerats bokform,i som också kunde laddas ned gratis från nätet.startades 2013 Under också en rent digitalserie: online Kyrkforskning publikationensi form söka lite annorlunda ingångar till tjänst de kyrkligaför medarbetarnas reflexion.Under år 2014 public Under periodenUnder 2005–2013 startade forskningsenheten fyra olika publikationsserier.serien i Texterna och med 2020 heter den svenska serien ningsserie sakgranskning anonym någon av utomstående forskare, (dvs peer review-förfarande). och föreläste men det är framför allt genom att publicera sig som de enskilda forskarna når ut med sitt arbete. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- Omvänddig , publicerades (Forskning för glesbygder och fick fick och glesbygder a (Forskning kyrkan för
Minne och möjlighet. Kyrka Lutheran as Tradition Heritage and Tool Exploring a Heritage. Evangelical Lutheran . (Eriksson, Gunner, Blåder 2012, Church I begynnelsenI var barnet.En läsning och 1 2 av Barnoch unga ärkebiskopens– möte 2012 (Forskning kyrkan för 14), ArneFritzons ochbli som ett barn och lägg bort det barnslig d. literacy och nya generationer generationer literacyd. och nya En systematisk-teologisk undersökning utfördes Anne-Louise av Eriksson predikan om och prästers tro, som fokuserade på frågor teologiskom literacy (Forskning kyrkan för Inför den 18). stora konferensen en rad arbeten som rörde barn och teologi och kyrka. Till exempel Mikael Larssons Mosebok glesbygdgenomfördes under fältstudier 2013 Jonas av Ideström i Arvidsjaur, Alsen och Offerdalsförsamlingar. Studien fick namnet Spåren i snön. Att kyrka vara i norrländska stor uppmärksamhet (Forskning kyrkan för Ecklesiologiska 27). frågor studerades också ur olika perspektiv genom större och mindresatsningar som rördeSvenska kyrkans (folkkyrkliga) identitet. Här kan särskilt nämnas historiebrukoch frånnationsbygge till pluralism kyrkandär 22), forskare inom kyrkohistoria, exegetik och etik etablerade något ett av nytt svenskt forskningsfält: ”kyrkligt historiebruk” med Urban Claesson som en initiativtagarna. av och Lutherforskning som blommade upp i den teologiska forskarvärlden inför reformationsjubileet Förutom 2017. forskar- dagen och 2013 det redan omnämnda lutherprojektet tillsam mans med Teologiska institutionenvid Uppsala universitet ledde några enhetens av forskare ett nordiskt projekt som 2012 resulteradeboken i Churches in the North Research Sweden of Series Projektet 5). ingick som en del i en studie som jämförde lutherska kyrkors självförståelse runt i om världen och redovisades i (Blåder 2015, Church Research Sweden of Series 11). c. frågor ecklesiologiska enI närstudie svenskkyrkligt av församlingsliv norrländski omvärld.” Det fanns i forskarkollegiet en tydlig strävan efter att med bevarad vetenskapligintegritet finna en rimlig tolkningav begreppet”kyrkorelevant forskning”. Några större projekt och åtaganden under perioden 2005 kan – 2013 särskilt nämnas. detb. lutherska arvet Enheten varhög i gradoch påolika sätt aktivdeni reformations- på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet större och mindre satsningar och mindre större Ecklesiologiska frågor studerades studerades frågor Ecklesiologiska också perspektiv ur olika genom
Forskningsenheten 2005–2013 34 Forskningsenheten 2005–2013 35
- - - (Forskning för BarnenSvenskai historia. Order Standing Commission men också i utredningar och kom mittéer olika av slag. Avslutningsvis bör en viktig organisatorisk reform under detta kapitels tidsepok nämnas. Enhetens två religionssociologer och med dem ”statistiken” flyttades 2008 över till kanslietsplane ringsavdelning. I följande kapitel behandlas Analysenhetens antologins avslutande kapitel. företrädarskap i olikasammanhang Som viktig dimension bör avslutningsvis nämnas att enhetens medarbetare under perioden också fickföreträda Svenska kyrkan olikai nationella och internationella ekumeniska organ, till exempel Europeiska kyrkokonferensen (CEC) och Faith and e. vitboksprojekt Tillsammans med Svenska kyrkansteologiska kommitté ini tierade och finansieradeforskningsenheten ett vitboksprojekt därforskare vid Umeå universitet under åren 2012– ledde 2017 ett större arbete Svenska om kyrkans historiska relation till den samiska befolkningen.Detta projektpresenteras ytterligare i 15), och en 15), antologi redigerad Niclas av Blåder: kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik kyrkan 16). på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Forskningsenheten 2005–2013 36 Analysenheten 2008–2019 37
------
Att separera religionssociologin med religionssociologin separera Att inriktade forskningen var 2008 logiskt var inriktade forskningen kyrkostatistiken från den mer teologiskt från kyrkostatistiken Två tjänsterTvå initialt fördes till Analysenheten. Dessa innehades Jonasav Bromander som också blev analysenhetens chef och Erika Willander, som ganska snart efter enhetens bildande erhöll doktorandtjänst vid sociologiska institutionen vid Uppsala gare. Den skulle fortsatt bedriva religionssociologisk forskning men också vända sig till vetenskapliga discipliner som tradi tionellt inte funnits vid de teologiska fakulteterna. Därtill var uppdraget att bistå kyrkostyrelsen, generalsekreteraren samt kyrkomötetmed utredningsresurser rörande kyrkan för aktu frågeställningar.ella enheten till fördes det nybildade Sekretariatet teologi för och ekumenik. och utvecklas blir självständig analysenheten Attseparera religionssociologin med kyrkostatistiken från den mer teologiskt inriktade forskningen var 2008 logiskt. Den nybildade Analysenheten fick initialt ett vidare uppdrag än tidi (eller Enheten forskning för och kultur) upp i tre olika delar med olikaplacering på kyrkokansliet. Kulturdelen förlades till det som blev Avdelningen kyrkoliv för och samhällsansvar. Den del enhetenav som inbegrep religionssociologi och kyrkostatistik attkom utgöra den nya Analysenheten vid det nybildade Ärke biskopens och generalsekreterarens sekretariat. Formellt trädde förändringen i kraft den 1 maj2008. Övriga delar forsknings av jonas bromander vårterminenUnder 2008 startade en process på kyrkokans lietsom hade till syfte att genomlysa det arbete som skedde på Avdelningen forskning, för utbildning och kultur. Som ett led i det arbetet den nya Avdelningen kom kyrkoliv för och samhälls ansvaratt bildas. anslutningI till detta bröts forskningsenheten Analysenheten 2008–2019 på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - - -
efter något år anställdes Pernilla Jonsson (docent i ekonomisk Ganska snart kyrkokansliets även fördes controllerfunktion till enheten och snart därefter två utredningstjänster som tidigare funnits på ärkebiskopens kansli respektive ledningsavdelningen. dettaUtöver skapades en tjänst en utvecklingssekreterare. för I takt med att enheten växte, också kom uppdraget att vidgas och efter ytterligare en tid anställdes en docent i kulturantro pologi. denna Utöver basbemanning har enheten kontinuerligt lagt ut forsknings- och analysuppdrag på externa aktörer. Årlämnade 2015 Jonas Bromander sintjänst på kyrkokansliet och universitet. Det gjorde att en vakans på ganska lång tid upp detta tillskapadestod. Utöver generalsekreteraren ytterligare tjänsteutrymmeanalysenheten för att hantera. 2008 hösten På anställdes därför en systemförvaltare Svenska för kyrkans sta tistikdatabasoch en disputeradkulturgeograf. Den första fick ansvarinsamling för och bearbetning Svenska av kyrkans sta tistik samt hantering det av datasystem inom vilket statistiken bearbetades. Den andra arbetade initialt främst med geografis kaanalyser kyrkans av förändrade ställning etti samhälle som blev allt mer differentierat. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet I takt med att enheten växte, kom växte, I takt med att enheten också uppdraget att vidgas också uppdraget
Analysenheten 2008–2019 38 Analysenheten 2008–2019 39
- - - - Svenska göra sig allt mer gällande göra Konsekvenserna av kyrkansKonsekvenserna . (Bromander: Ganska 2010). Verbum snart Kyrkbussen relationsförändring med staten började med staten relationsförändring från ett allmänt befolkningsurval, såväl medlemmar som icke-medlemmar. Somliga frågor återkommer varje år i syfte att göra jämförelser tid. över Andra frågor är årsspecifika ochpräg las det av arbete stunden som för är aktuellt på Svenska kyrkans nationella nivå. Alla avdelningar på kyrkokansliet inbjuds att visade det sig att kyrkan på olika nivåer hade behov att av konti nuerligt samla in kunskap hur om människor ställer sig till olika frågormed kyrklig koppling. Det resulterade eni satsning 2013 som fick namnet c. kyrkbussen Kyrkbussenblev en årlig enkätundersökning med 5000 svar kyrkan vid tiden analysenhetens för bildande handlade de om vikande medlemstalen. Detta gav analysenheten bränsle att för bedriva forskning kring inte bara medlemsutvecklingen, utan kringäven medlemmarnas relation till Svenska kyrkan. Redan innan analysenheten bildades hade en större medlemsstudie genomförts. 2010 följdes Under denna upp med boken kyrkans medlemmar b. vikandeb. medlemstal Enfråga som var styrande många för diskussioner inom Svenska har också databasens funktionalitet utvecklats. Inte minst har användarvänlighetenblivit bättre möjlighetgenom försam för lingarna att ladda hem egna statistikrapporter. a. behov av utredningskapacitet a. av behov Skapandetanalysenheten av bottnade inte minst etti behov av utredningskapacitet hosstyrande organ. Konsekvenserna av kyrkans relationsförändring med staten började göra sig allt mer gällande och behovet inte av minst statistiska analyser blev angelägen. Svenska kyrkans statistikdatabas har hela tiden varit centrum det arbetet.för takt I med den digitala utvecklingen (doktori statskunskap), Marie Schött (diakon, utredare), Patrik Svensson (statistiker)och Josephine Ganebo Skanz (master- examensociologi).i Från att initialt ha expanderat med olika nya funktioner hade således enheten då erhållit en mer tydlig profil med justforskning, analys och utredningfokus. som uppdrag analysenhetens historia)som hans efterträdare. våren Under 2019 bestod ana lysenheten Andreas av Sandberg (doktorkulturgeografi), i Mikael Kurkiala (docent i kulturantropologi), Tigran Babajan på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - - - Verksamhetoch ekonomi för Svenska . handlarkonfirmationens om ställning. Drivande har varit de våren 2016 beställde kyrkostyrelsen en studie Svenska av kyrkans församlingars arbete med asylsökande och nyanlända. e. demografi och konfirmation Demografi var ettforskningsområde som analysenheten själva initieradesom angeläget Svenska för kyrkans olika nivåer attförhålla sig till. Genom den demografiska forskning som genomförtshar det bland annat varit möjligt att prognostisera medlemsutvecklingoch dop- och konfirmandsed. Härmed har hela organisationen erbjudits angelägen kunskap hur om förut sättningarna kyrkan för som organisation varierar tid över och mellan olika geografiskaområden. Ettannat forskningsområde som prioriterats på enheten d. utredningskapacitet d. Genom åren har enheten bistått kyrkans nationella nivå med kunskap i anslutning till ett flertalav kyrkomötet och kyrko- styrelsen tillsatta utredningar. Dessa har handlat kyrko- om byggnader och deras eventuella övertalighet, utredningar frågan om näringsverksamhet, bedriva att möjlighet församlingarnas samkönadeom pars möjlighet att gifta sig i kyrkan, frågor det om med samband I mera. med församlingssammanläggningar, storaantalet människor som sökte asyl Sverigei hösten och 2015 enkättrötta.Genom att åtminstone samordna kansliets enkät utskick var ambitionen att minska det totala antalet frågor som ställs från kyrkokansliet. Kyrkbussen blev ettkonkret exempel på analysenhetens upp drag att samordna den nationella nivåns omvärldsanalys. Därutöverhar ett antal processergenomförts att för årligen skri va framhela en för kansliet gemensam omvärldsbeskrivning i kyrkostyrelsensskrivelse kyrkansnationella nivå vara med i projektgruppen Kyrkbussen,för vilketatt gör under sökningen har stor täckning vad avser nationella nivåns analys. Som ett leddettai arbeteskapades också deninterna Kyrkbussen, vilken årligen riktar sig till anställda och förtroendevalda inom Svenskakyrkan med mer kyrkointerna frågor. En inventering visade nämligen att framförallt kyrkoherdarna under ett år fick ganska många små enkäter att ta ställning till och därav blev på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Kyrkbussen blev ett konkret exempel på exempel konkret blev ett Kyrkbussen den att samordna uppdrag analysenhetens omvärldsanalysnationella nivåns
Analysenheten 2008–2019 40 Analysenheten 2008–2019 41
- - i samverkan . . Projektets syfte är Kyrkotillhörighet under under Kyrkotillhörighet Tidens tecken och Nyckelntill Svenska kyrkan Nyckeln till Svenska kyrkan mellan den nationella nivåns ekonomiavdelningoch Statis tiskacentralbyrån. Då var det en bok med statistiska tabeller Svenska över kyrkans ekonomi och verksamhet. När analys- enhetenbildades fick den i uppdrag attformengöra om för hela Det rör sig stora om datamängder där det krävs interaktivitet att för inte användaren ska ”drunkna” siffror.i dettaUtöver har enheten utvecklat två publikationer som kommer ut årligen. Det är a. till svenska nyckeln kyrkan Initialt producerades publikationer analysenhetens av Mycket produktion har enbartpublicerats i digital form, på Svenska kyrkans intranät och på dess externa webbplats. Det gäller innehållet i Svenska kyrkans statistikdatabas, den tidigare nämnda församlingsrapporten, prognosresultatpå riks-, stifts- och kommunnivå, med mera. och vad som händer med medlemskapet vid flytt. Ytterligare ett samarbete som är värt att nämna är det som skett medSOM-institutet (Samhälle,Opinion, Media) vid Göteborgs universitet. Enheten har medverkat vidkonferenser och som författare rörande både den nationella som internationella SOM-undersökningen. Årinleddes2017 forskningsprojektet förändring – En studie demografiska av socioekonomiskaoch faktorer ochmedlemskap Svenskai kyrkan 2004-2016 att analyserahur kyrkans medlemskår förändras i relation till landets befolkning i sin helhet i fråga demografisk om och socio- ekonomisk struktur. I fokus är aktiva in- ochutträden, dopet vikande konfirmandtalen. Såväl nationella studier som ett stort europeiskt (organiserat från universitetet i Tübingen) forsk ningssamarbete inom detta område har genomförts. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - - - kulle bli s har tagit sig an finns det fick formenfick av faktaen Nyckeln Tidens tecken . De ursprungliga tabellerna skribenter med olika bakgrund möjlig Nyckeln i hög grad är inriktad på att genom huvudsakligen Tidens tecken Nyckeln heten att i essäform närma sig djupgående samtidstrender av vikt Svenska för kyrkans uppdrag och självreflektion. Sedan det första numret ut lagom kom till Bokmässan i Göteborg 2016 har publikationen – vilken har formen en av antologi – att publikationen ge bredd och nya perspektiv tas externa skri benter in just för denna artikel. tidens tecken b. Om kvantitativa data beskriva förhållanden inom Svenska kyrkan, erbjuder dragit till sig såväl internationella som nationella författare och experter. Bland de teman nya medielandskapets sociala och psykologiska konsekvenser, platsens ambivalenta betydelse i en globaliserad värld samt produktionen av sökbarapå intranätet, medan baserad antologi med olika kyrkan för användbara artiklar skrivna med statistik som underlag. Ambitionen blev att alla ge avdelningarpå kyrkokansliet möjlighet att bidra med artik lar. De att kom handla allt om från kyrkans närvaro i media, kyrkansinternationella arbete,till medlemsutveckling, eko nomiska utveckling och annat. mycket dessa Utöver artiklar bestämdesatt en artikel varjei nummer skulle vara mer av reflekterande karaktär.Med utgångspunkt frånövriga de artik larnapublikationeni skulle en utvald skribent reflektera över kyrkanssamtid och framtid, möjligheteroch utmaningar. För på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Analysenheten 2008–2019 42 Analysenheten 2008–2019 43
- - ochsamhällsvetenskaplig. uppdraget I ingår fortsatt att samla in och tillgängliggöra statistik och annan datainhämtning, sam ordna omvärldsbevakningen inom kyrkokansliet, samt sprida forskningsresultat till kyrkans alla nivåer och till samhället, jämte deltagande i den offentliga debatten. kyrkan,och har därmed också fått ett vidgat uppdrag. Syftet är att samla kompetens inom forsknings- och analysenheten att för ännu likvärdighets- av ”mainstreaming” till bidra kunna effektivare perspektiv och utvecklingen det av rättighetsbaserade arbetet. Samtidigt fortsätter arbetet med att utveckla driva och stimu lera forskning med relevansSvenska för kyrkan,både teologisk bedrivs på analysenheten har ett även stort medialt intresse. utblick Den april 8 2019 blev åter forsknings- och analysenheten en gemensam enhet inom den nybildade Avdelningen kyrkoliv. för Den nya enheten utökades med en grupp som jobbar med metodutveckling inom rättighetsbaseratarbete inom Svenska Utöver dessa Utöver publikationer har enhetens forskare artiklargenom ochegna böcker publicerats olikai sammanhang. Hit kan nämnas det europeiskakonfirmandprojektet som beskrevs tidigareoch inom den nationella och internationella SOM- undersökningen och studierna Svenska av kyrkans arbete med asylsökande och tillhörighet i förändring. Den forskning som framväxten en nostalgi av ny som både göds och av vill bjuda motstånd mot den hisnande snabba förändringstakt som präglar vår samtid. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Analysenheten 2008–2019 44 Forskningsenheten 2014–2019 45
------kom De historiska relationerna (Forskning kyrkan för som 33), Meningsskapande lärande och var ordförande. Arbetet resulterade 2016 i ett stort arbete i två band under den gemensamma titeln: mellanSvenska kyrkan och samerna numera anses som standardverket inom fältet, jämte två följande populärvetenskapligt sammanfattande och praktiskt teologiskt antal forskare som på uppdrag genomförde projekt med olika infallsvinklar på temat nedan). (se Ett annat större projekt, som initierades Teologiska av kommittén med stöd kyrkokansliet av under denna period, var det s.k. vitboksprojektet Svenska om kyrkans relation till samerna. Tillsammans med professor Carl Reinhold Bråkenhielm Claesson Urban Svenska representerade kyrkan i projektets styrgrupp, där professor Daniel Lindmark så synliggöra det vardagliga arbetet och samtalen som pågått under den tid då jag har haft förmånen att leda en dynamisk fler- vetenskaplig forskargrupp mitt i en stor idéburen organisation. lärande, försoning och kulturarv Hösten hade 2013 satsningen mit igång. Det utgjorde en bredare gemensam satsning med ett hetsbaserat arbete till en gemensam enhet. I det här kapitlet ska jag försöka presenterastörre de satsningar och samarbeten som forskarna varit involverade i under perioden Åren 2013–2019. mellan är 2013–2015 avstämda med Göran Gunner. Det är inte möjligtatt fånga allt som gjorts det i vardagliga arbetet på en forskningsenhetattgenom räkna upp projekt. Jag dock gör ett försök att dels lyfta fram några de större av projekten, dels ock cheffrån september till 2013 mars då 2015 Cecilia Nahnfeldt tillträdde som enhetschef. I april 2019 genomfördes en om- organisation kyrkokansliet. av Avdelningen teologi för och ekumenik, avdelningen kyrkoliv för och samhällsansvar samt delar ledningsavdelningen av slogs samman till en avdel ny ning: Avdelningen kyrkoliv. för I denna förändring förenades forskningsenheten, analysenheten och utvecklingen rättig av cecilia nahnfeldt Perioden 2014–2019 var forskargruppen väl etablerad såväl på kyrkokanslietsom relationi till stiften, ochen erkänd part i relation till akademin. Uppdraget var att bedriva forsknings projekt, kommunicera forskning och bistå med expertkunskap inom olika områden. Göran Gunner vikarierade som enhets Forskningsenheten 2014–2019 på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------Kyrkligt , ett, treårigt Cusanus . Till. presentera konferensen Kwazulu Natal, campus Pietermaritzburg. Erfarenheterna Studieförbund,Teologiska högskolan Stockholm samt Verbum förlag. Syftet har varit att bredda diskussionen och öka kunska pen relationen om mellan naturvetenskap och religion, och hur dessa kan interagera med varandra i ett konstruktivt samspel. I första hand har teologer och religiösa ledare berörts, men pro jektet har fungerat även som en resurs lärare för och studenter liksom en bredare för allmänhet. sydafrikanskt samarbete Närjag som forskningschef kom våren 2015, så tog det inte lång tidinnan jag förstod att den resa som forskningsenheten fick möjlighetatt göra januari/februari i 2014 hadehaft stor betydelse den gruppför som välkomnade mig. Med fondmedel och med goda kontakter hade man kunnat ordna ett utbyte med University religion och naturvetenskap Hösten2014 inleddes också projektet utbildnings-och forskningsprojekt som avslutades i november Det finansierades2017. TempletonFoundation Johnav och utgjorde ett samarbete lett Teologiska av institutionen vidUpp sala universitet. Svenska kyrkans forskningsenhet, Göteborgs stift och Lunds stift var samarbetspartners tillsammans med Sigtunastiftelsen/Agora Biosystems. for Dessutom medverkade Chalmers tekniska högskola, Equmeniakyrkan, Ibn Rushd lärosätenSvenska om kyrkans kulturarv.Översikten hade skrivits vid Institutionen kulturvård för vid Göteborgs uni versitet. Själva konferensen i sig mynnade ut i antologin Mellan himmel och jord – Svenska kyrkans kulturarv införframtiden med Maria Södling och Göran Gunner som redaktörer (Forsk- ning kyrkan för Detta 36). arbete har använts i flera samman myndigheter kulturarvsansvariga med dialogmaterial som hang ochSvenska i även kyrkans eget kulturarvsarbete. Tankarna att om betrakta historia som minne och möjlighet har också lett vidare i forskningsarbetet. inriktade volymer på svenska och engelska. (Allt finns samlat på följande hemsida: https://www.svenskakyrkan.se/forskning/ vitboken). 2014Hösten arrangerade forskningsenheten konferensen kulturarv möjlighet minne som och des en forskningsöversikt vad av som producerats vid svenska på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Syftet har varit att bredda diskussionen varit att bredda har Syftet mellan om relationen kunskapen och öka naturvetenskap och religion
Forskningsenheten 2014–2019 46 Forskningsenheten 2014–2019 47
------publicerades Freedom Religion of at , bidrar idag till den nya lärandesats Manymodernitites, freedom religion of , som är baserat i Stellenbosch i Sydafrika, Delatro dela– liv systerkyrkors lärandesatsningar. Dessa material tillsammans Dessa lärandesatsningar. systerkyrkors med andra lärandeprojekt i Svenska kyrkan, bland annat från satsningen ning på bred front som kyrkostyrelsen initierat. derdär sexde forskarna (Sören Dalevi, Johanna Gustafsson Lundberg,Caroline Gustavsson, Kristina Helgesson Kjellin, Carola Nordbäck och Jakob Wirén) har fokuserat på olika prak tiker i Svenska kyrkan där meningsskapande och lärande pågår: gudstjänst och körsång, skola och kyrka, konfirmation,föror ters arbete med migration och integration, samt också arbete med historiebruk och kulturarv och en internationell utblick till ställernya frågor hur om och var meningsskapande görs och lärandesituationer initieras. Solveig Hägglund, professor i peda- gogikvid Linköpings universitet bidrog med en forsknings plattform satsningen. för I denna satsning (2014–2017) har forskare i självständiga projekt ochdialog i med varandra studerat Svenska kyrkans uppdrag att förmedla, erbjuda och kommunicera kristen tro. Olika ämnesdiscipliner och meto av vadav tro innebär. Svenska kyrkans förändrade förutsättningar sedanår 2000 organisatoriskt, kulturellt och verksamhetsmäs sigt ger nya utmaningar och nya möjligheter. Till exempel är samhället präglat å ena av sidan sekularisering, å andra sidan ökande inslag andra av kulturer och religiösa traditioner. Svenska kyrkanssärställning som religiöst samfund är heller inte given i samtiden. Detta utmanar kyrkans självbild och identitet och Stake. Competeing Claims among Faith Traditions, States and Persons (Church Research Sweden of Series 18). och lärandemeningsskapande Ettsamlande initiativ sattes igång sambandi med den nya satsningenpå postdoktoral forskning och 2013 rörde menings skapande och lärande som en grundläggande del i förståelsen utbyten i samband med konferenser och med gästforskare både Sverigei och Sydafrika.i Här finns kontinuitet en fortgenom satt samarbete i projektet indifferent settings med deltagare från Kenya, Europa och Sydafrika. Härhar ElisabethGerle och Göran Gunnar varit delaktiga.Projektet resulterade under 2020 i publikationen 2014. Begreppet tankefigur syftaroftast omedvetnapå de bil der eller mönster som vi utgår ifrån när vitalar något. om Exempel på sådana figurerforskarna som skrivitom är:Före ställningar Israel om och tidens slut; föreställningar om utveckling;föreställningen dialog; om relationen om andligt ochkroppsligt. Allafinns publiceradeforskningsavdelning på enswebbplats. Resan ledde också till fortsatta kontakter och frånresan formade gruppen och hade fördjupat samtalen fors karnaemellan. Ett uttryck detta för var detankefigurer som lades upp på forskningsenhetens hemsida där de på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------Mending syftarpå den dubblaroll Lutherskteologi och etik i – forskardagar 2015 ? , som Carl-Henric Grenholm, Uppsala Mending the World? Sex kontinenter och länder 17 var representerade vid baserade arbete. universitet tillsammans med Elisabeth Gerle från forsknings- enheten tagit initiativ till och som finansieradesVetenskaps-av rådet. Sju böcker centrala om teman i luthersk teologi public erades. Forskardagarna genomfördes 2013 i samverkan med Uppsala universitet i relation till denna satsning och ytterligare två antologier från konferensen gavs ut. Detta innebar att forsk ningsenheten var väl rustad då reformationsåret närmade sig. Enheten bidrog till kyrkokansliets arbete genom att skriva kor tare, populärvetenskapliga mer texter webben, publicerade på genom att förmedla kontakter till det bredare nätverket av forskare,och genomatt föreläsaoch vara kunskapsunderstöd i planeringsarbetet. Sammantaget blev arbetet under refor mationsåret ett gott exempelpå hur en forskargrupp inom en organisationkan utgöra en resurs organisationensför kunskaps- religion, kyrka och teologi kan bidra konstruktivt till ettglobalt samhälles framtid. 2017bidrag till reformationsåret Forskningsenheten hade redan tidigare kraftsamlat kring luthersk teologi. Från 2012 fanns enheten med i Uppsala uni versitetsbreda forskningssatsning ett efterkristet samhälle des under tre dagar. Huvudföreläsare var Marc Juergensmeyer, USA,Christine Beasley, Australienoch Simangaliso Kumalo från Sydafrika. denna Även konferens resulterade såsom varit falletvid tidigareforskardagar eni större publikation med samma titel som konferensen, denna gång under redaktion av Kristina Helgesson Kjellin och Niclas Blåder. Frågetecknet i titeln somreligion kan ha samhället.i Den har avgörande betydelse mångaför människor, den formar och skapar mening såväl i de lokala som globala sammanhangen. Samtidigt brottas religioner med extremism, okunnighetoch föreställningar som exkluderar. Vid konferensen diskuterades detta forskare av från olika delar världen,av med syfte att undersöka om, hur och på vilket sätt mending the world mending Forskardagarna etablerades som mötesplats aktuella för teman Svenskaför kyrkan och forskning. planerades 2015 och genom dessafördes dagar tillsammans medden Internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. var Temat the World? föreläsningar,de workshops och seminarier som genomför på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Forskningsenheten var väl rustad då rustad väl var Forskningsenheten närmade sig reformationsåret
Forskningsenheten 2014–2019 48 Forskningsenheten 2014–2019 49
------2014, där han EcclesialPractices För attFör utveckla mångvetenskapligheten vidare krävdes ett antal medvetna steg: att skriva fram en forskningsplattform, att fortsätta utveckla den gemensamma kommunikationen och sam arbetetinom gruppen, att stärka den vetenskapliga processen utsättningarochi med vanan att genomföra arrangemang, ansvara utgivning för bokserier, av samarbeten med universitet ochinte minst internationella samarbeten bland annat genom aktivgruppmedverkan vid den årliga konferensen AAR (Ame ricanAcademy Religion). of Jonas Ideström blev exempelvis medlem i kommittén gruppen för sedan 2016 fungerar som en kommitténs av ordförande. rade flera teologiska discipliner i linje medden ursprungliga tanken att spegla universitetens teologiska kan bredd. Teologi retiska utgångspunkter kan skilja stort. Att leda och delta i en flervetenskaplig enhet hade jag erfarenhet av sedan tidigare, min främsta fråga var därför detta om var ett antal forskare med olika vetenskaplig bakgrund eller flervetenskaplig en forskar grupp. Skillnaden är den att interaktionen mellan forskarna i engrupp sker på ett mer strukturerat sätt och med medvetet involverandemetoder. Jag konstaterade att det fanns goda för När jag fickförmånen attkomma tillforskningsenheten som chef, mötte jag en grupp forskare som var igång med många uppdrag och som hade goda relationer inom Svenska kyrkan, till universitet nationellt och internationellt. De represente utifrånsynas vara ett enhetligtområde, menmetoder och teo forskningsplattform: samhällsteologi på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
. ------samhälle (Forskning Samhällsteologi Samhällsteologiforskning– Teologi i tiden. – Tro . Att Svenska kyrkan teologi har en levande på nationell nivå Svenska Att och bekännelse kyrkans tro, med Svenska arbetet kvalitetssäkra Att på nationell nivå och dokument processer i centrala lära utveckling kyrkan har en kunskapsbaserad till att Svenska bidra Att med beaktande av på nationell nivå utveckla teologiskt uppdrag Att perspektiv. ekumeniska
» » » » Uppdraget är att främja forskning inom det teologiska teologiska inom det forskning är att främja Uppdraget kyrkans liv och verksamhet för och inom andra forskningsområdet inriktas på att genomföra Verksamheten områden. väsentliga kyrkans reflektion Svenska underlag för utgör resultat vars forskning religionernas över samt reflektion och sitt uppdrag sin identitet över innebär också att samhället. Arbetet mångkulturella i det roll resultaten. tillgängliggöra gemensamma kan ändå definieras.första detFör finnsen kri Densamhällsteologiska uppgiften formulerades följandei fyra Forskningsplattformen): (ur aspekter Samhällsteologi är ett fält som intresserar såväl forskare som reflekterandepraktiker. Det handlarom ett samhällstillvänt involveratförhållningssätt. Det är också flervetenskapligt. Det Ur forskningsplattformen Ur har Forskningsenhetens uppdrag under perioden formulerats såsom följer: Detta uppdrag relaterade till målen Sekretariatet för (sederme ra Avdelningen) teologi för och ekumenik, som hade ansvar för: för kyrkanför 41), dels i en konferens: engagemang– En forskningsplattforms uppgiftär att definiera uppdraget, samlaolika projekt och identifiera samband, samt skapaför utsättningar ett gemensamt flervetenskapligt för arbete. Det sambandsom skrevs fram utgjordes ordet av Det gemensamma intresset i gruppen var ett forskningsområde där kyrka ochsamhälle möts. Detta område studerade viutifrån olikasynvinklar. Det är inte tvärvetenskap, som söker integrera olika vetenskapliga discipliner med varandra, men begreppet samhällsteologi har fungerat associativt sammanhållande för flervetenskaplig interaktionprojekt i och det i gemensamma antologiprojektet. kringbokutgivning, att öka kunskap varandras om olika veten skapliga arbetssätt samt att stärka varje forskares akademiska tillhörighet och nätverk samtidigt med ett tydligare kommu nikativt arbetssätt in mot den egnaorganisationen. Detta blev utgångspunkter ett för fyraårigtarbete inom enheten som hös ten 2019 mynnade ut i dels enantologi: i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Forskningsenheten 2014–2019 50 Forskningsenheten 2014–2019 51
- - - - - den kan både zooma in och zooma ut in och zooma både zooma den kan Samhällsteologi rör sig mellan olika perspektiv, sig mellan olika rör Samhällsteologi bild enhetens av arbete och det inspirerade forskarnas fort satta arbete, och det var utifrån detta dokument nya forskare rekryterades. Samtalet samhällsteologi om har pågått omväx lande intensivt och lågintensivt. I maj fickforskargruppen 2018 Detta dokument styrde val projekt av som forskningsenheten initierade eller involverades i. Det fungerade som ett kommu nikativtdokument och gavutomstående samarbetsaktörer en tursatsningar, eller nationella frågor integration om och globala klimatet. om Samhällsteologi rör sig mellan olika perspektiv, den kan både zooma in och zooma ut och hanterar frågor som omväxlande betraktas röra individer, gemenskaper och politiska nationella beslut. det tredje, den samhällsteologiska uppgiften äratt uppmärk sammaexistentiella aspekter samhällsdebatt. i Samhällsteologi har det fjärde för en konstruktiv sida genom att argumentera för samhällsförändring utifrån sina bidrag. så På sätt interagerar samhällsteologer i samhället med andra aktörer och perspektiv. Interaktionenkan göraspå många nivåer,från lokala sakfrågor som t.ex. byskolors förutsättningar, till regionala frågor kulom tisk samhällsanalys med teologiska perspektiv. det andra För innebär samhällsteologi att göra anspråk på möjlighet att delta i dialoger på många olika platser i de sociala rummen. Där för på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------. Denna Teologi i tidenTeologi
inte större, eftersom universitetens institutioner och resurser fördjupning kunskapsområden. av I denna förändrade situa tion har också frågan den om akademiska friheten från politisk styrning kommit att diskuteras. Den ökade betoningen av extern finansiering har gjort attforskningen delsblivit satti enkonkurrenssituation, dels blivit mer styrd yttreav faktorer, snarareän att grundforskningen som letts från forskarsamhället har stärkts. I detta landskap har betoningen på samverkan med universitetsexterna parter ökat. Många forskningsanslag förut sätter en nära samverkan med externa aktörer inte enbart för snabbare kunskapsöverföring, utan också i en uppvärdering de kunskaperav och erfarenheter som andra sammanhang än det akademiska kan bidra med. Dessa förändringar har skapat nyaförutsättningar attför arbeta med forskning från Svenska kyrkan.De samlade resurserna kyrkorelevantför forskning är discipliner. Det innebär både nya möjligheter och nya utma ningar. Forskningsfinansieringens villkor har ocksåförändrats frånbasanslag som främsta ekonomiska grund, till att finan siering från forskningsråd i konkurrens mellan projekt har kommit att utgöra en viktig förutsättning utveckling för och konferens avslutardenna satsning kring samhällsteologi i och med den omorganisation som återigen sammanför analysenhe och forskningsenhetenten rättighetsbaserat samt för metoder arbete, och då en plattform ny forskning för skrivs fram. förändringar i akademin Det är inte bara Svenska kyrkans nationella nivå som utveck las utifrån nya beslut och förväntningar. universitet Även och akademi förändras, vilket påverkat forskningsenhetens arbets sätt. Forskningsenheten formades en gång utifrån en vilja att säkerställa att forskning relevant Svenska för kyrkan bedrevs och främjades. Läget lärosätena för är ett nu annat. Idag finns endast en teologisk fakultet Uppsala) (i och fleraav de teologiska institutionerna har sammanförts med andra vetenskapliga en inbjudan från Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem. vare goda Tack kontakter kunde vi genomföra en studieresa med workshops med temat Samhällsteologi. En plats där religion är på samhällsagendan varje dag som både konflikt och möjlig het,fick utgöra bakgrunden till samtalom texter vi ville skriva. Som tidigare nämnts har en samhällsteologisk konferens fors (i kardagarnas form) hållits i oktober 2019: på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet forskning från Svenska kyrkan Svenska från forskning Dessa förändringar har skapat nya har skapat förändringar Dessa med att arbeta för förutsättningar
Forskningsenheten 2014–2019 52 Forskningsenheten 2014–2019 53 - på de tidigare beskrivna förutsättningarna, dels på ökad klarhet rörandekyrkans teologiska ansvar och det akademiska ansva ret. Dessutom är Svenskakyrkan i sin roll som tydlig aktör inom har minskat, men universitet och lärosäten har en ökad vilja att samverka med Svenska kyrkan på bred front,inte enbart från teologiska, utan från även andra discipliner. Detta beror till dels på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
------
den forskning som bedrivs. Att både ha en svenskspråkig och inomsocial innovation, historia och praktiskteologi). Även samarbetet med stiftsteologer har förändrats, från att ha varit ett stöd till enskilda disputerade till att på ett mer nätverks- baserat sätt stödja stiftens satsningar. Ett arbetssätt som stärkts under perioden är olika interaktiva forskningsmetoder, genom observationer men också aktions forskning.Detta har utvecklats direktagenom projekt bland annat i glesbygdsförsamlingar, förortsförsamlingar och i för samlingar med flyktingmottagande.Teori och metodutveckling har internationella skett genom samarbeten. Forskningsenhetens båda bokserier är akademiskt ackredite rade och ses som en viktig del i att på lång sikt tillgängliggöra år 2000. och projekt arbetssätt Om vi återvänder till det konkreta arbetet i enheten under periodensedan 2015, såhar redan några projekt nämnts som fortsatt in i denna period. perioden Under har antalet extern- finansieradeprojekt (tillökat exempel inom migration och social innovation) och samverkansrollen har utvecklats (till exempel göra sig påmind när det gäller ansvaret långsiktig för kunskaps produktion trossamfunden. för Det finns en risk attforskares bild Svenska av kyrkans liv och verksamhet blir fragmentiserad, inte om också ett kunskapsområdesom kyrkovetenskap/praktisk teologi som står kontinuitet för och helhetsbild främjas. Det är här en enhet forskning för inom organisationen skulle kunna hitta en roll, ny menar jag. Den unika möjligheten attrymma en forskningsmiljö inom ramen en organisation, för på det sätt som Svenska kyrkan länge har gjort, har det värdet att det ger såväl organisationen som akademin möjlighet att värna lång siktighet, fördjupning och förnyelse. Kunskapsproduktion är en central del i en organisations självreflektion.Något som har varit värdefullt inte minst under tiden kring och efter de förändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan civilsamhället en part som öppnar intressanta för forsknings frågor fråninte enbart religionsvetenskap, utan exempelvis också inomfälten organisationsforskning, medievetenskap, pedagogik och folkhälsovetenskap. Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera att intresset ökar forskning för och om med Svenskakyrkan. Samtidigt kan en oro på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Kunskapsproduktion är en central del är en central Kunskapsproduktion självreflektion i en organisations
Forskningsenheten 2014–2019 54 Forskningsenheten 2014–2019 55
- - - ). Svenska forskare. Envärld av böcker kommit ut praktiker av 20 forskare praktiker . I femton minuterI femton . långa och satsningen ChurchSweden of Research Series Church Sweden of Research Series (fr.o.m. 2020 heter serien Teologi i tidenTeologi ) publicerades den första boken 2005 och ord, som undersöks utifrån kyrkliga som undersöks utifrån ord, Support migration Support Gästfrihetsbegreppet är ett ambivalent är ett Gästfrihetsbegreppet första boken 2009. År 2020 finns18 publikationer Forskning för kyrkan . Under våren Under . 2019 hölls en konferens tillsammans med verksamheter som grannar samarbetsparten SIMI (Scalabrini Institute Migration) for på Universita Urbaniana i Rom, på Oslo universitet och på Norska Institutet antologier i Rom. ges Två ut under 2020 och 2021. universitetsNordenprogram finansierade med 10 miljonerNOK. filo antropologi, teologi, mellan samarbete ett var Programmet ambivalent ett är Gästfrihetsbegreppet kriminologi. och sofi ord, som undersöktes utifrån kyrkliga praktiker 20 av Samarbetet gjorde det möjligt att ta del en av bred kunskapsbas och programmet relaterade till andra delar Svenska av kyrkans poddavsnitt presenteras forskning som vi bedriver eller stöder. Samtidigt är föreläsningar både inom kyrkan och akademin fortfarande en kanaler de av där vi når flest enskilda personer. Hösten 2016 fickforskningsenheten möjlighet att delta i ett treårigtprogram gästfrihet om och migration deskandina i viska länderna, med kyrkorna som forskningsobjekt. Oslo utkom den utgivna i denna serie. Parallelltmed publiceringsarbetet har vi gjort ett genom- gripande arbete med webbsida och sociala medier, som en del i det mer omedelbara tillgängliggörandet. Det senaste steget är en satsning på podden forskningspartnersBrasilien i och Colombia genus om och teologi. I serien kyrkans forskningsserie tilldags dato början (i mars av har 2020) 41 i serien. I den engelskspråkiga samarbete med det amerikanska förlaget Pickwick Publications vårför engelskspråkiga serie ( avsikternaEn av med denna bokserie, att utöver publicera skandinaviskteologi, är att vara en kanal internationelde för la samarbeten Svenska kyrkan har i globala antologier syd. Två ges delsut under från 2020/2021, ett samarbete i Sydafrika om religionsfrihet ovan), (se dels en översättning en av bok från en engelskspråkig bokserie ser visom en viktig resurs. Under perioden har serierna etablerat ett externt redaktionsråd utöver det peerreview- förfarande som redan fanns. Vi har ett gott på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
- - - - - Diakonins (Edgardh 2019, har hittills publicerats, Idéburen Innovation Idéburen ning inom området. En satsning på familjesyn i Jesaja är en del i detta. En bok inom genus och diakoni utöver forskningsartiklar. utöver Ett annat område där en förstärkning har skett är genus och teo logi. Feministisk teologihar sedan länge haft en självklar plats i Svenska kyrkans sammanhang. Samtalet inom enheten har bland annat rört genusaspekter både pådet viskriver och hur vi arbetar.Inom bibelvetenskap har det varit angeläget att arbeta med dessa frågor tillsammans med bibelsynsfrågor också inom utbildning, vilket vigjort samarbete i med utbildningsinstitutet. Det har också varit viktigt att tillgängliggöra mer forsk kyrka – teologi, kön och omsorgens utmattning Ett nytt område satsning för handlar Social om innovation i Svenskakyrkan. Efter en första inventering samarbetei med Luleå tekniska universitet har ett antalforsknings- ochinno vationsprojektfinansierats med externa medel från VINNOVA, MUCF(Myndigheten ungdoms- för och civilsamhällesfrågor) samt FORTE. Här har kunskap ny tagits fram som rör gräns mellan församlingsutveckling,området diakonal utveckling och socialt entreprenörskap. Området har utvecklats i sam- arbete med diakoniområdet, där erfarenheter och metoder från projektet Mer än jobb, har kunnat föras samman med forsk ningsresultat. Samarbeten med flera stift,bland annatVästerås och Stockholm, har varit fruktbara mycket och är under stark utveckling. En bok Forskning kyrkan för är 40) också ett exempel på samma ambition. konferenser har Två också fått stöd, dels Tradition på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Forskningsenheten 2014–2019 56 Forskningsenheten 2014–2019 57
------, där fleraforskare till samarbeten kring forskning till samarbeten Flera aktiviteter som bedrivs på aktiviteter Flera äsare. studie En efter metoo-uppropet l kyrkokansliet har också utvecklatskyrkokansliet i på Lunds universitet med Linn som Tonstad Reclaim ngRadical Theology: Sin And Grace in Posta Dennordiska hushållsstaten: variationer på ett tema av på Teologiska högskolan i Stockholm medbland andra . Detta interdisciplinära projekt fokuserar på hur den forskningsenheten beretts möjlighet att delta som samverkans part i ett projekt som leds medie- av och informationsvetenskap, vidUppsala universitet skärningspunkten om mellan digitala och analoga möten. Intervjuer genomförs med församlingar betet finansierarSvenskanu kyrkan ettforskningsprojekt kring kyrkomusikenshistoria. Detta projekt leds från Uppsala uni skap,Uppsala universitet uppdragi att ta fram. Möjligheten till ettfortsatt arbete kring kyrkomusikenshistoria undersöks. Tillsammans med Vitterhetsakademien och Riksantikvarieäm versitet. En annan utlöpare gäller arbetet med digitalisering Svenskaav kyrkan. Här har kommunikationsavdelningen och universitet ses. Tillsammans med dem hölls i maj ett 2018 sym posium med Vitterhetsakademin tidig om kyrkomusik utifrån den forskningsöversikt som kyrkostyrelsen gett Musikveten lutherska teologin påverkade det tidigmoderna statsbygget. Flera aktiviteter som bedrivs på kyrkokansliet har också utvecklats till samarbeten kring forskning. Jag tar här fram två exempel. Som en utlöpare arbetet av med kyrkohand skandinavisk skapelseteologi syftar till en konstruktiv utveck ling lutherska av teman i vår tid. Forskning det om lutherska arvet präglar förstås en hel del arbetet av inom enheten och behöver ständigt tillföras reflektion ny ochny kunskap. Flera historiska projekt ligger i samma linje, dels i nordiska samar Serene Jonessom före pågår. #Vardeljus Som en fortsättning reformationsåret av och den forskning i luthersk teologi som sedan länge pågått inom enheten, kan man se nätverket Skandinaviskskapelseteologi från enheten deltar. Här finns ett samarbete med Grundtvig- beten, dels i det Riksbankensav jubileumsfond finansierade projektet Luther boken kan samarbetet med musikvetenskapen vid Uppsala isthe new Radical föreläsare, dels secularAge institutet i Århus, Danmark, som tillsammans med enheten arrangerat ett antal konferenser och seminarier, bland annat på konferensen American Academy Religion. of Nätverket för på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet som arbetar med dopet dels via webb, dels i konkreta möten för att undersöka vilka samtal som stöds bäst genom digitala respektive faktiska möten. utblick Sammanfattningsvis kan man säga att det har varit spännande år, med både utveckling och möjligheter. Många fler exempel skulle kunna ges. Fler projekt bedrivs. Det samhällsteologiska temat är inte färdigbearbetat. Tvärtom ser jag det som centralt att fortsätta ett arbete på bred front att undersöka denna skärningspunkt mellan kyrka och samhälle där det finns över- lappningar och samsyn likaväl som konflikter och tystnader.
Ska man spana framåt så ser jag för det första ett ökat behov av forskning inom ekumeniska och interreligiösa relationer. Det tidsbegränsade projekt vi hade om samhällsteologi öppnade för ett antal möjligheter och kanske även det som skulle kunna kallas nödvändigheter. Det konkreta arbetet i församlingar som en plats för trosgemenskap men inte åsiktsgemenskap är en utmaning som behöver stöd. Att leva i samförstånd utan samsyn i det enskilda. Hur görs det?
Den andra spaningen handlar om utmaningarna för både sam- hälle och kyrka som rör demokrati. Även här såväl i de lokala praktikerna som i samhällets övergripande samtal. Demokrati måste i varje tid återerövras, hur gör vi nu? Här finns det projekt som pågår, och som jag tror kan vara del i ett viktigt fortsatt samtal, där mänskliga rättigheter ställs i fokus på ett sätt som kanske inte har behövts på länge. Jag skulle önska att vi kan bidra till både samhällets och Svenska kyrkans (som del i sam- hället) röster i detta.
Min tredje spaning rör bibelsyn och bibelbruk. Det gör jag utifrån mina erfarenheter av att samtala med människor i stift och för- samlingar. Hur använder vi bibeln på ett klokt och reflekterat sätt i nya tider, i nya samarbeten, i nya roller? Jag har mött läng- tan efter mer kunskap, jag har mött oro över en användning av bibelns texter som argument mot människors livsval snarare än tvärtom. Jag har mött en osäkerhet kring hur tolkning får gå till. Här ska kyrkan ställa sig trygg. Forskning kan bidra tillsam- mans med reflekterande praktiker i alla dessa tre spaningar för fortsatta samtal. Det ser jag också som enhetens kanske vikti- gaste uppgift – att bidra till och fördjupa kloka samtal.
(2014) (2014) (2019) (2009) (2012) (2016) Theology and (2018) (2018) (2020) (2017) (2015) Exploring a Heritage (2017) (2011) reedom of Religion at Stake at Stake of Religion reedom What Really Matters Matters What Really (2009) (2015) Mending the World? Mending (2017) Justification in a Post-Christian Society Post-Christian in a Justification Lutheran Identity and Political Theology Identity and Political Lutheran (2010) (2016) (2012) Ecclesiology in the Trenches Non-Muslims in Muslim Majority in Muslim Societies Non-Muslims Church Reform and Leadership of Change and Leadership Reform Church An Unlikely Dilemma An Unlikely (2013) Gods and Arms The Study of Science and Religion of Science The Study A New Old Spirituality? For the Sake of the World the Sake For Vulnerability, Churches and HIV and Churches Vulnerability, Reconciliation as Politics Reconciliation på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet The Third Room of Preaching. A New Empirical Approach A New Empirical of Preaching. Room The Third The Real Church The Real Lutheran Tradition as Heritage and Tool as Heritage Tradition Lutheran (2021) Sexuality, Reproductive Health, and Rights. Latin American Experiences in Participatory Action in Participatory Experiences and Rights. Latin American Health, Reproductive Sexuality, Research Jonas Ideström and Tone Stangeland Kaufman, editors, Kaufman, editors, Stangeland and Tone Jonas Ideström F editors, Gunner, Gerle, and Göran Elisabeth Dion Forster, Gaarden, Marianne editors, Andrade, Rincón Bernal and Maurício González Edith S. Musskopf, André Niclas Blåder and Kristina Helgesson Kjellin, editors, Kjellin, editors, Helgesson Niclas Blåder and Kristina Kaufman, Stangeland Tone Bråkenhielm, Carl Reinhold Sune Fahlgren and Jonas Ideström, editors, editors, and Jonas Ideström, Sune Fahlgren Niclas Blåder, Askeland, editors, Ulla Schmidt and Harald Nordquist, Kjell-Åke Harald Hegstad, Hegstad, Harald editors, Gunner, Göran and Carl-Henric Grenholm editors, Gunner, Göran and Carl-Henric Grenholm Jonas Ideström, editor, editor, Jonas Ideström, Nordquist, Kjell-Åke Gunner and Göran editors, and Niclas Blåder, Gunner, Eriksson, Göran Anne-Louise Nordquist, editor, Kjell-Åke Göran Gunner, editor, editor, Gunner, Göran editors, Gunner, and Göran Kajsa Ahlstrand
17. 18. 19. 20. 14. 15. 16. 10. 11. 12. 13. 7. 8. 9. 3. 4. 5. 6. church of sweden research of sweden series church 1. 2. Publikationsserier
Publikationsserier 60 Publikationsserier 61
Stockholm: Stockholm: Stockholm: Stockholm: Uppsala: Uppsala: Stockholm: Stockholm: Lund: Arcus 2010 Arcus Lund: Lund: Arcus 2012 Arcus Lund: Uppsala: Svenska Uppsala: Svenska . Stockholm: . Stockholm: Uppsala: Svenska Uppsala: Svenska . Grand Rapids, Mich.: Rapids, Mich.: . Grand Stockholm: Verbum 2008 Verbum Stockholm: Skellefteå: Artos & Norma 2012 Artos Skellefteå: . Stockholm: Verbum 2005 Verbum . Stockholm: Stockholm: Verbum 2008 Verbum Stockholm: . Stockholm: Verbum 2008 Verbum . Stockholm: Guds närmaste stad? En studie om religionernas om religionernas En studie stad? Guds närmaste Sköndalsinstitutets skriftserie 26, 2006 Sköndalsinstitutets På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2007. kyrkans forskardagar Svenska spaning … från På Allvarligt talat.Allvarligt Om predikan 2009. kyrkans forskardagar Svenska spaning … från På Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. och teologisk Om tro en tradition. predika Att Luther som utmaning – Om frihet och ansvar. – Om frihet som utmaning Luther På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2005 kyrkans forskardagar Svenska spaning … från På och värdighet mänsklig är ditt namn – om mänskliga rättigheter, Människa Och han tog dem i famnen… Texter om barn i kyrka och teologi. Texter dem i famnen… Och han tog Nordic folk churches: a contemporary church history church contemporary a churches: folk Nordic arlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och och Sverigedemokraterna och politik utifrån Om religion arlig förenkling. Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? En religionssociologisk En religionssociologisk och varför? vem – för kyrkans sociala arbete Svenska I begynnelsen barnet. var En läsning av 1 och 2 Mosebok. Svenska kyrkans syföreningar 1844-2003 kyrkans syföreningar Svenska Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968-2008. i Svenska i tiden. Gudstjänstliv Gudstjänst Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon. med svenska på armenier – sett Folkmordet Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort barnsliga. dig och bli som ett det Omvänd Nora: Nya Doxa 2010 Doxa Nya Nora: Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en reflektioner kyrklig praktik. kyrkan. Teologiska Barnen i Svenska . Stockholm: Verbum 2007 Verbum . Stockholm: Göran Gunner, Gunner, Göran Eriksson, Anne-Louise kyrkans forskningsenhet 2010 kyrkans forskningsenhet Arne Fritzson, 2010 kyrkans forskningsenhet Niclas Blåder, 2011 Verbum Ninna Edgardh, Niclas Blåder (red.), 2010 kyrkans forskningsenhet Svenska Larsson, Mikael Hanna Stenström (red.), (red.), Hanna Stenström Gerle, F Elisabeth Humanisterna. (red.), Hanna Stenström 2010 Verbum betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet.betydelse i ett Gerle (red.), Elisabeth Eriksson (red.), Anne-Louise 2008 Verbum Charlotte Engel, Charlotte dilemma. diakonalt av ett studie Gunner (red.), Göran teologi Gunner (red.), och Göran Kajsa Ahlstrand Björn Ryman et al., et Björn Ryman 2005 Eerdmans Gunner (red.), Göran 2006 Verbum Cecilia Wejryd, Wejryd, Cecilia 17. 18. 15. 16. 12. 13. 14. 9. 10. 11. 7. 8. 4. 5. 6. 2. 3. svenska kyrkans (tidigare forskningsserie forskning för kyrkan) 1. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet
Skellefteå: Skellefteå: Stockholm: Stockholm: Skellefteå: Skellefteå: Skellefteå: Skellefteå: (Andra utökade utökade (Andra Stockholm: Verbum Verbum Stockholm: Skellefteå: Artos Norma Norma Artos Skellefteå: . Stockholm: Verbum 2016 Verbum . Stockholm: Stockholm: Verbum 2014 Verbum Stockholm: Göteborg: Makadam bokförlag bokförlag Makadam Göteborg: Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2013 Norma bokförlag Artos Skellefteå: . Skellefteå: Artos 2016 Artos . Skellefteå: Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från från Minne och möjlighet. och historiebruk Kyrka De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan mellan Svenska relationerna De historiska , Skellefteå: Artos 2016 Artos , Skellefteå: Stockholm: Verbum 2015 Verbum Stockholm: Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2014 Norma bokförlag Artos Skellefteå: . Göteborg: Makadam bokförlag 2014 bokförlag Makadam . Göteborg: En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete av mångfaldsarbete studie på. En antropologisk plats att vara En bra Religionens offentlighet. Religionens Tro, moral och uddlös politik. moral luthersk etik. Om Tro, Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning. pedagogiska kris. Gudstjänstens Delaktighetens på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet Utanför paradiset. och etik. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi Utanför Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. träning i luthersk andlig Helgelsens filosofi. Om Luther i Sverige. Den svenska Lutherbilden under fyra sekler. Lutherbilden Den svenska i Sverige. Luther Luthersk kallelse – Handlingskraft och barmhärtighet – Handlingskraft kallelse Luthersk Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänstgemenskapens av gudstjänstgemenskapens studium Ett i folkkyrkan. Gudstjänstgemenskap Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid vid återupprättande kristendomens för Olof Ekmans kamp Kris och kristnande. Spåren i snön. Att vara kyrka glesbygder. i norrländska vara i snön. Att Spåren Sinnlighetens närvaro. Luther mellan kroppskult och kroppsförakt. och mellan kroppskult Luther närvaro. Sinnlighetens Kampen om samhällsreligionen. Dagens Nyheters djävulskampanj 1909. djävulskampanj Dagens Nyheters Kampen om samhällsreligionen. Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos av delaktighet i Svenska en ängel. Om upplevelser Jag vill också vara Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. i postsekulär Einar Billings ecklesiologi kropp: Folkkyrkans Sven Thidevall, Thidevall, Sven 2016 Artos Artos 2016 Artos (red.), Daniel Lindmark och Olle Sundström 1–2 antologi och samerna: En vetenskaplig Kjellin, Helgesson Kristina kyrkan inom Svenska och identitetsskapande Carl Axel Aurelius, Carl Axel Aurelius, 2015 Norma bokförlag Artos upplagan). Skellefteå: Nahnfeldt, Cecilia Gustavsson, Caroline bokförlag 2015 bokförlag Gerle, Elisabeth 2015 Verbum Modéus, Fredrik kyrkan. i Svenska och ställning identitet Carl-Henric Grenholm, Carl-Henric Grenholm, Urban Claesson, 1689 – 1713. och praktik. Kopparberget program Pietism, Stora 2015 Jonas Ideström, Karin Johannesson, Karin Johannesson, 2014 Linda Vikdahl, personer med utvecklingsstörning. Eva-Lotta Grantén, Grantén, Eva-Lotta 2013 Verbum Stockholm: (red.), Hanna Stenström Neuhaus (red.), och Sinikka Urban Claesson nationsbygge till pluralism Jan Eckerdal, Jan Eckerdal, 2012. Norma bokförlag Artos
35. 33. 34. 30. 31. 32. 28. 29. 25. 26. 27. 23. 24. 20. 21. 22. 19.
Publikationsserier 62 Publikationsserier 63
Stockholm: Stockholm: Stockholm: Verbum 2019 Verbum Stockholm: Så är det inte hos er. hos er. inte Så är det Stockholm: Verbum 2020. Verbum Stockholm: Att öppna ett slutet rum. Själavård och ecklesiologi. rum. Själavård slutet ett öppna Att Samhällsteologi. Forskning i skärningspunkten i skärningspunkten Forskning Samhällsteologi. Arvet mellan himmel och jord. Svenska kyrkans kulturarv kyrkans kulturarv Svenska Arvet mellan himmel och jord. Stockholm: Verbum 2019 Verbum Stockholm: Stockholm: Verbum 2017 Verbum Stockholm: Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning. och omsorgens kön kyrka. Teologi, Diakonins Lagen, synden och väckelsen. Åtta svenska 1800-talsväckelseledare och och 1800-talsväckelseledare svenska Åtta Lagen, synden och väckelsen. Stockholm: Verbum 2017 Verbum Stockholm: Utmaningsdriven undervisningUtmaningsdriven och liv idag. – hur kyrkantro dela kan Sune Fahlgren, Joel Halldorf, Erik Sidenvall och Cecilia Wejryd (red.), (red.), Wejryd och Cecilia Erik Sidenvall Joel Halldorf, Sune Fahlgren, värld. i organisationsteoriernas ledarskap Kyrkligt Stockholm: Verbum 2018 Verbum Stockholm: Ninna Edgardh, (red.), Nahnfeldt och Cecilia Jenny Ehnberg samhälle och kyrka.mellan akademi, Jakob Wirén, Wirén, Jakob 2017 Verbum Wejryd, Cecilia moderniteten. (red.), Edberg och Gunilla Löf Jonas Ideström Göran Gunner och Maria Södling (red.), (red.), Södling och Maria Gunner Göran framtiden. inför
42. 40. 41. 37. 38. 39. 36. på spaning för framtidens kyrka. för spaning svenska kyrkanspå 1990–2020 forskningsenhet