DOCSLIB.ORG

Ex-Post Evaluation of Objective 6 Programmes for the Period 1995-99 Country Report for Sweden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

EX-POST EVALUATION OF OBJECTIVE 6 PROGRAMMES FOR THE PERIOD 1995–99 Country Report for Sweden Ulf Wiberg, Bruno Jansson & Linda Lundmark Department of the Social and Economic Geography Umeå University Sweden December 2002 1 LEGAL NOTICE This study was commissioned by the Directorate-General for Regional Policy of the European Commission. It does not necessarily reflect the official position of the European Commission. Neither the European Commission nor any person acting on behalf of the Commission is responsi- ble for the use, which might be made of the following information. 2 TABLE OF CONTENTS SUMMARY (in Swedish).......................................................................................................................................3 1. INTRODUCTION ...........................................................................................................................................8 2. METHODOLOGY........................................................................................................................................ 12 3. RELEVANCE OF THE STRATEGY AND PROGRAMMING CHOICES .................................................... 15 3.1. Regional analysis of the programme area ............................................................................................. 15 3.2. Overview of the strategic planning process and the programme structure.............................................. 19 3.3. Assessment of the relevance of the strategy and programming choices.................................................. 20 4. ANALYSIS OF THE DELIVERY AND IMPLEMENTATION SYSTEMS................................................... 26 4.1. Administrative structure of the programme and the start-up of the programme implementation ............. 26 4.2. Strategic planning capacity of the management .................................................................................... 27 4.3. Execution of the project selection procedure ........................................................................................ 28 4.4. Efficiency of the financial circuits........................................................................................................ 29 4.5. Functioning of the partnership ............................................................................................................. 31 4.6. Performance of the monitoring system and the quality control.............................................................. 31 5. EFFECTIVENESS AND FINANCIAL ALLOCATION ANALYSIS............................................................. 33 5.1. Assessment of the financial allocation.................................................................................................. 33 5.2. How did projects contribute to achieve the goals of the programme? .................................................... 36 6. IMPACT AND EFFICIENCY ANALYSIS.................................................................................................... 42 6.1. Development of population.................................................................................................................. 42 6.2. Job creation and employment............................................................................................................... 43 6.3. Promotion of entrepreneurship............................................................................................................. 49 6.4. Meeting the aims and objectives of the Community priorities............................................................... 51 6.5. Insight into the unforeseen impacts of the programme.......................................................................... 54 6.6. Perspectives concerning the efficiency of the programme..................................................................... 56 7. COMMUNITY VALUE ADDED.................................................................................................................. 58 7.1. Institutional dimension............................................................................................................................ 58 7.2. Policy/priority aspects ......................................................................................................................... 59 7.3. Cooperation and networking................................................................................................................ 60 8. LESSONS FOR THE FUTURE ..................................................................................................................... 62 9. CONCLUSIONS ........................................................................................................................................... 67 APPENDIX.......................................................................................................................................................... 71 GLOSSARY......................................................................................................................................................... 77 3 SAMMANFATTNING INTRODUKTION Sverige blev medlem i EU 1995, och strax därefter påbörjades genomförandet av det första struktur- fondsprogrammet, Mål 6; med inriktning mot den nordliga periferin. Programmet som genomfördes i både Sverige och Finland var ett delresultat av medlemskapsförhandlingarna med EU. De om- råden som kom att ingå i Mål 6 området i Sverige hade samma karaktär av glesbygd med låg och minskande befolkning och svagt näringsliv som de tidigare stödområdena inom ramen för den na- tionella regionalpolitiken. Den geografiska utsträckningen var också ganska lik de traditionella stödområdena. DG Regio är den avdelning inom EU som handlägger frågor om EU: s regionalpolitik. DG Regio beslutade att en ex-postutvärdering av Mål 6 skulle ske. Efter anbudsupphandling av utvärderingen gavs uppdraget till Levón - institutet vid Vasa Universitet som var koordinator för ett team, som bestod av Kulturgeografiska institutionen vid Umeå Universitet och Bradley and Dunbar Associ- ates; ett skotskt konsultföretag. Utvärderingen koordinerades från Vasa, men den svenska utvärderingen utfördes av Prof. Ulf Wiberg, FD Bruno Jansson och FK Linda Lundmark vid Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet. Utvärderingen bygger på officiella dokument rörande programmet, den nationella databasen för Mål 6, STINS samt data från AMS och Fiskeriverket, Vidare har genomförts 18 längre intervjuer med personer alltifrån ministernivå till beslutsgruppernas kanslier och övervakningskommittén samt 20 projektledare. STRATEGIER OCH PROGRAMVAL Det dokument som låg till grund för Mål 6 i Sverige var Det Samlade Program Dokumentet för Sverige 1995-99 (SPD). Inledningsvis gjordes en s.k. SWOT - analys för att renodla och synliggöra områdets möjligheter och svagheter. Vid förhandlingarna om Mål 6 områdets geografiska ut- sträckning gjordes valet att utesluta det norra kustområdet för att därigenom kanalisera stödet till de mest behövande områdena. De faktorer som utgjorde basen för strategivalen i programmet var avfolkningsproblemen, bristen på mindre företag och svag nybildning av småföretag, nedgång i både offentlig och privat service och låg utbildningsnivå. Bland avfolkningsproblemen synliggjordes hög netto -utflyttning, lågt fer- tilitetstal, lågt reproduktionstal och en sned befolkningsstruktur pga en åldrande befolkning. Bakom de uppenbara avfolkningsproblem fanns andra grundläggande strukturproblem i de lokala och regionala ekonomierna. Under en lång följd av år hade en rationalisering inom skogsbruket skett. Skogsbruket hade tidigare varit den viktigaste näringen i det Norrlands inland men dessa ra- tionaliseringar, som byggde på tekniksprång i skogsbruket, hade lett till minskande sysselsättning. Övriga basnäringar i området hade genomgått liknande strukturförändringar. Övergången till andra näringar hade inte varit framgångsrik för den friställda arbetskraften. Den post-industriella sektorn i näringslivet hade inte växt i samma omfattning som i övriga Sverige. Noteras bör också att offentlig verksamhet utgjorde 40 % av sysselsättningen. Slutligen kom programmet att innehålla 7 insatsområden; 1. Företagsutveckling 2. Kompetensut- veckling, 3. Jordbruk, fiske och naturresurser, 4. Lokal utveckling, 5. Samisk utveckling och 6. In- 4 frastruktur. Dessutom fanns ett 7:e insatsområde för Tekniskt stöd. Varje insatsområde hade i sin tur olika åtgärder, totalt 29 stycken. Programmet var avsett att skapa/bevara 9,500 jobb, minska skillnaden i BRP (Brutto- regionalprodukten) mellan Mål 6 området och landet i övrigt, skapa 900 nya företag, öka kompeten- sen särskilt inom IT där också användningen skulle öka. Bland programmets mål ingick också att skapa jämlikhet mellan män och kvinnor samt att bevara natur- och kulturmiljön. Slutligen fanns målet att öka utnyttjandet av områdets komparativa konkurrensfördelar. Tyngdpunkten i programmet kom att ligga på utveckling av företagande och kompetens. PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE Den strategi man valde för genomförandet av programmet kan karakteriseras som mobilisering på kort och medellång sikt. Programmet blev på grund av sin uppbyggnad tämligen efterfrågestyrt. Partnerskapen behöll sitt inflytande genom hela processen vilket medförde att den lokala politiska viljan påverkade genomförandet. Programmets administrativa struktur blev komplicerad. Fondmedlen förvaltades av olika myn- digheter; Regionala fonden (ERUF) hanterades av NUTEK, Sociala fonden (ESF) av AMS, Jord- bruksfonden (EUGFJ) av Jordbruksverket
Recommended publications
  • Bilaga 1. Resandet Per Linje I Den Upphandlade Busstrafiken

    Bilaga 1. Resandet Per Linje I Den Upphandlade Busstrafiken

    1(4) TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2021-2026 RUN/287/2019 Bilaga 1. Resandet per linje i den upphandlade busstrafiken Sammanställning av resandet åren 2016-2019 i den upphandlade regionala kollektivtrafiken (ej Närtrafik och Anropsstyrd trafik). Siffrorna visar antal påstigande där resan börjar och/eller slutar i Jämtland. Påstigande per år Diff. 2016- Interregional busstrafik 2016 2017 2018 2019 19 26 Ånge - Ytterhogdal - Sveg 4 000 4 000 2 000 2 000 -50% 30 Sundsvall - Bispgården - Hammarstrand 5 000 6 000 5 000 5 000 0% 39 Hoting - Backe - Ramsele - Sollefteå 1 000 8 000 7 000 4 000 300% 40 Örnsköldsvik - Sollefteå - Hammarstrand - Östersund 54 000 54 000 50 000 47 000 0% 41 (Hoting) - Backe - Junsele - - - - 45 Gällivare - Storuman - Dorotea - Östersund 36 000 35 000 35 000 36 000 0% 46 Mora - Sveg - Östersund 72 000 70 000 68 000 61 000 -15% 47 Dorotea - Hoting 3 000 2 000 - 1 000 -67% 56 Sveg - Älvros - Ytterhogdal/Vänsjö - Kårböle - Ljusdal 14 000 13 000 12 000 11 000 -21% 0% 63 (Östersund) - Dorotea - Umeå 130 000 158 000 151 000 152 000 Påstigande per år Diff. 2016- Regionbuss Berg 2016 2017 2018 2019 19 161 Östersund - Orrviken - Hackås - Svenstavik 58 000 60 000 62 000 65 000 12% 162 Östersund - Brunflo - Myrviken - Hallen - Höglekardalen 28 000 30 000 30 000 31 000 11% 163 Östersund - Brunflo - Hackås - Svenstavik - Åsarna - Rätan 41 000 44 000 46 000 41 000 0% 608 Hackåsen - Vattjom - Oviken - Myrviken - - - - 0% 609 Myrviken - Hackås 11 000 11 000 12 000 13 000 18% 610 Oviken - Funäs - Matnäset 1 000 1 000 1 000 1 000 0% 611 Oviken - Myrviken - Vigge - Svenstavik 15 000 19 000 18 000 17 000 13% 612 Vigge - Dalåsen - Myrviken 5 000 6 000 6 000 6 000 20% 613 Svenstavik - Åsarna - Ljungdalen 17 000 15 000 16 000 15 000 -12% 615 Svenstavik - Rätan - Handsjöbyn - Överturingen 25 000 20 000 19 000 14 000 -44% 0% 616 Svenstavik - Gillhov - Dödre 6 000 6 000 7 000 6 000 Påstigande per år Diff.

  • FIL LUGE MEDIA GUIDE 2017/2018 3 FIL Medien Guide 2017-2018 Aktuell 105X205 19.10.17 08:49 Seite 4

    HAUPTSPONSOREN DER FIL FIL LUGE MEDIA GUIDE 2017 / 2018 MAIN SPONSORS OF THE FIL Logo 3 : 1 XXIII OLYMPIC WINTER GAMES 2018 PYEONGCHANG / KOREA LUGE MEDIA GUIDE 2017/2018 Fédération Internationale de Luge de Course Internationaler Rennrodelverband International Luge Federation FIL FIL Guide Umschlag 2010_222,5x205 31.10.11 13:18 Seite 2 HAUPTSPONSOREN DER FIL MAIN SPONSORS OF THE FIL FIL Guide Umschlag 2010_222,5x205 31.10.11 13:18 Seite 2 FIL Guide Umschlag 2010_222,5x205 31.10.11 13:18 Seite 2 HAUPTSPONSORENHAUPTSPONSOREN DERDER FIL FIL FIL Guide LogoUmschlag 3MAIN 2010_222,5x205: MAIN1 SPONSORS SPONSORS 31.10.11 13:18 Seite OFOF 2 THETHE FIL FIL HAUPTSPONSOREN DER FIL FIL GuideMAIN Umschlag 2010_222,5x205SPONSORS 31.10.11 OF 13:18THE Seite FIL 2 HAUPTSPONSOREN DER FIL MAIN SPONSORS OF THE FIL PARTNER DER FIL PARTNERS OF THE FIL PARTNER DER FIL PARTNERPARTNERSPARTNER DER OF DERFIL THE FIL FIL PARTNERSPARTNERS OF THE OF FILTHE FIL PARTNER DER FIL PARTNERS OF THE FIL Titelfoto / Cover photo: POCOG FIL Medien Guide 2017-2018 aktuell_105x205 19.10.17 08:49 Seite 3 FÉDÉRATION INTERNATIONALE DE LUGE DE COURSE INTERNATIONALER RENNRODELVERBAND INTERNATIONAL LUGE FEDERATION FIL BÜRO - FIL OFFICE Nonntal 10 TEL: (49.8652) 975 77 0 83471 Berchtesgaden FAX: (49.8652) 975 77 55 Germany e-mail: [email protected] Internet: http://www.fil-luge.org Facebook: facebook.com/FILuge Twitter: @FIL_Luge Instagram: @FIL_Luge #FILuge #LugeLove PUBLISHER: Printshop: WIGO-Druck Bad Ischl, Austria Fédération Internationale de Luge de Course, FIL TEAM: Harald Steyrer - Layout, Babett Wegscheider FIL LUGE MEDIA GUIDE 2017/2018 3 FIL Medien Guide 2017-2018 aktuell_105x205 19.10.17 08:49 Seite 4 Inhaltsverzeichnis GELEITWORT6 DES PRÄSIDENTEN...................
  • International Rate Centers for Virtual Numbers

    International Rate Centers for Virtual Numbers

    8x8 International Virtual Numbers Country City Country Code City Code Country City Country Code City Code Argentina Bahia Blanca 54 291 Australia Brisbane North East 61 736 Argentina Buenos Aires 54 11 Australia Brisbane North/North West 61 735 Argentina Cordoba 54 351 Australia Brisbane South East 61 730 Argentina Glew 54 2224 Australia Brisbane West/South West 61 737 Argentina Jose C Paz 54 2320 Australia Canberra 61 261 Argentina La Plata 54 221 Australia Clayton 61 385 Argentina Mar Del Plata 54 223 Australia Cleveland 61 730 Argentina Mendoza 54 261 Australia Craigieburn 61 383 Argentina Moreno 54 237 Australia Croydon 61 382 Argentina Neuquen 54 299 Australia Dandenong 61 387 Argentina Parana 54 343 Australia Dural 61 284 Argentina Pilar 54 2322 Australia Eltham 61 384 Argentina Rosario 54 341 Australia Engadine 61 285 Argentina San Juan 54 264 Australia Fremantle 61 862 Argentina San Luis 54 2652 Australia Herne Hill 61 861 Argentina Santa Fe 54 342 Australia Ipswich 61 730 Argentina Tucuman 54 381 Australia Kalamunda 61 861 Australia Adelaide City Center 61 871 Australia Kalkallo 61 381 Australia Adelaide East 61 871 Australia Liverpool 61 281 Australia Adelaide North East 61 871 Australia Mclaren Vale 61 872 Australia Adelaide North West 61 871 Australia Melbourne City And South 61 386 Australia Adelaide South 61 871 Australia Melbourne East 61 388 Australia Adelaide West 61 871 Australia Melbourne North East 61 384 Australia Armadale 61 861 Australia Melbourne South East 61 385 Australia Avalon Beach 61 284 Australia Melbourne
  • Bilaga 1. Resandet Per Linje I Den Upphandlade Busstrafiken

    Bilaga 1. Resandet Per Linje I Den Upphandlade Busstrafiken

    1(4) TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2021-2026 RUN/287/2019 Bilaga 1. Resandet per linje i den upphandlade busstrafiken Sammanställning av resandet åren 2016-2019 i den upphandlade regionala kollektivtrafiken (ej Närtrafik och Anropsstyrd trafik). Siffrorna visar antal påstigande där resan börjar och/eller slutar i Jämtland. Påstigande per år Diff. 2016- Interregional busstrafik 2016 2017 2018 2019 19 26 Ånge - Ytterhogdal - Sveg 4 000 4 000 2 000 2 000 -50% 30 Sundsvall - Bispgården - Hammarstrand 5 000 6 000 5 000 5 000 0% 39 Hoting - Backe - Ramsele - Sollefteå 1 000 8 000 7 000 4 000 300% 40 Örnsköldsvik - Sollefteå - Hammarstrand - Östersund 54 000 54 000 50 000 47 000 0% 41 (Hoting) - Backe - Junsele - - - - 45 Gällivare - Storuman - Dorotea - Östersund 36 000 35 000 35 000 36 000 0% 46 Mora - Sveg - Östersund 72 000 70 000 68 000 61 000 -15% 47 Dorotea - Hoting 3 000 2 000 - 1 000 -67% 56 Sveg - Älvros - Ytterhogdal/Vänsjö - Kårböle - Ljusdal 14 000 13 000 12 000 11 000 -21% 0% 63 (Östersund) - Dorotea - Umeå 130 000 158 000 151 000 152 000 Påstigande per år Diff. 2016- Regionbuss Berg 2016 2017 2018 2019 19 161 Östersund - Orrviken - Hackås - Svenstavik 58 000 60 000 62 000 65 000 12% 162 Östersund - Brunflo - Myrviken - Hallen - Höglekardalen 28 000 30 000 30 000 31 000 11% 163 Östersund - Brunflo - Hackås - Svenstavik - Åsarna - Rätan 41 000 44 000 46 000 41 000 0% 608 Hackåsen - Vattjom - Oviken - Myrviken - - - - 0% 609 Myrviken - Hackås 11 000 11 000 12 000 13 000 18% 610 Oviken - Funäs - Matnäset 1 000 1 000 1 000 1 000 0% 611 Oviken - Myrviken - Vigge - Svenstavik 15 000 19 000 18 000 17 000 13% 612 Vigge - Dalåsen - Myrviken 5 000 6 000 6 000 6 000 20% 613 Svenstavik - Åsarna - Ljungdalen 17 000 15 000 16 000 15 000 -12% 615 Svenstavik - Rätan - Handsjöbyn - Överturingen 25 000 20 000 19 000 14 000 -44% 0% 616 Svenstavik - Gillhov - Dödre 6 000 6 000 7 000 6 000 Påstigande per år Diff.
  • The Road in the Park

    The Road in the Park

    The Road in the Park Ideology and State power during the 20th century seen through Maps of the Swedish subarctic Abisko Master program (2 year) in historical studies Master of Arts thesis, 30 credits Autumn term 2013 Peter Bennesved Supervisor: Finn Arne Jørgensen Vägen i parken Ideologi och statlig makt under 1900-talet studerad genom kartor över Abisko av Peter Bennesved Abstract Uppsatsens syfte är att försöka hur kartor fungerar som en länk mellan politisk diskurs och det fysiska landskapet. Detta görs genom att studera tre kartor som avbildar samma område men vid olika tidpunkter och med olika motiv. Kartorna studeras genom en operationalisering av den franske sociologen Bruno Latour’s teori om ’immutable mobiles’. Uppsatsen visar att den statliga kartografiska verksamheten under 1900-talet i Sverige producerade immutable mobiles som sedan kunde avläsas av aktörer och som i sin tur kunde använda dem för att understödja deras politiska och vetenskapliga argument. En tillsynes trivial poäng. Problemet är dock avståndet i mellan den centraliserade makten och platsen som i detta fallet är ca 1400 kilometer. Kartorna möjliggör alltså en maktrelation trots det stora avståndet. Allt eftersom de statligt ägda kartorna var hämtade, tolkades de av aktörernas ideologiska perspektiv. Dessa tolkningar låg sedan till grund för politiska beslut som sedan resulterade i faktiska ingrepp i landskapet. Formerandet av Abisko nationalpark används i uppsatsen som ett exempel på hur denna process fungerar. Parken skapades med ett specifikt set av ideologiska motiv. De politiska aktörerna använde statliga kartor för att utforma sin proposition. Formerandet av parken är således en manifestation av både statlig närvaro, statlig kontroll över landskapet och ett ideologiskt artefakt.
  • Preparations Before a Truth Commission on the Violations of the Sami People by the Swedish State

    Preparations Before a Truth Commission on the Violations of the Sami People by the Swedish State

    PREPARATIONS BEFORE A TRUTH COMMISSION ON THE VIOLATIONS OF THE SAMI PEOPLE BY THE SWEDISH STATE Title: Preparations before a truth commission on the violations of the Sami people by the Swedish State Presentation of government assignment Sami Parliament dnr 1.3.2-2020-1316 Government office dnr A2020/01285/MRB Project leader and author: Marie Enoksson Translation: Lisa C. Q Holmström, lisatext.se Cover image: Oil painting by Johan Tirén 1892, a contribution to the debate on the conflicts between the Sami and the ironmaster Farup at Ljusnedals forge in Härjedalen. Farup was the town’s parliamentary representative for many years. Photo: Bertil Wretling/Nordiska Museet. Contact info: Sametinget Box 90 981 22 Kiruna Street address: Adolf Hedinsvägen 58 E-mail: [email protected] © Sametinget 2021 2 Contents Summary ................................................................................................................................................... 5 Preface ....................................................................................................................................................... 6 1. Background ...................................................................................................................................... 7 2. Foundation process ....................................................................................................................... 11 Organization......................................................................................................................................
  • Economic, Social and Territorial Situation of Sweden

    Economic, Social and Territorial Situation of Sweden

    DIRECTORATE-GENERAL FOR INTERNAL POLICIES POLICY DEPARTMENT B: STRUCTURAL AND COHESION POLICIES REGIONAL DEVELOPMENT ECONOMIC, SOCIAL AND TERRITORIAL SITUATION OF SWEDEN NOTE This document was requested by the European Parliament's Committee on Regional Development. AUTHOR Marek Kołodziejski Policy Department B: Structural and Cohesion Policies European Parliament B-1047 Brussels E-mail: [email protected] EDITORIAL ASSISTANCE Virginija Kelmelytė LINGUISTIC VERSIONS Original: EN ABOUT THE PUBLISHER To contact the Policy Department or to subscribe to its monthly newsletter please write to: [email protected] Manuscript completed in May 2013. Brussels, © European Union, 2013. This document is available on the Internet at: www.europarl.europa.eu/studies DISCLAIMER The opinions expressed in this document are the sole responsibility of the author and do not necessarily represent the official position of the European Parliament. Reproduction and translation for non-commercial purposes are authorised, provided the source is acknowledged and the publisher is given prior notice and sent a copy. DIRECTORATE-GENERAL FOR INTERNAL POLICIES POLICY DEPARTMENT B: STRUCTURAL AND COHESION POLICIES REGIONAL DEVELOPMENT ECONOMIC, SOCIAL AND TERRITORIAL SITUATION OF SWEDEN NOTE Abstract This note provides an overview of Sweden, its political, economic and administrative system, together with a description of the European Union support it receives and the Operational Programmes contained in the National Strategic Reference Framework for the period 2007–2013. Special attention is given to the Kiruna municipality and the specific characteristics of the northernmost regions. The note has been prepared in the context of the Committee on Regional Development's delegation to Sweden, 16–18 June 2013.
  • Thesis Template

    Thesis Template

    IIIEE Theses 2006:26 Innovation in tourism Sustainable tourism in peripheral areas of northern Sweden Amelie Trolle Supervisor Tareq Emtairah Thesis for the fulfilment of the Master of Science in Environmental Management and Policy Lund, Sweden, October 2006 © You may use the contents of the IIIEE publications for informational purposes only. You may not copy, lend, hire, transmit or redistribute these materials for commercial purposes or for compensation of any kind without written permission from IIIEE. When using IIIEE material you must include the following copyright notice: ‘Copyright © Amelie Trolle, IIIEE, Lund University. All rights reserved’ in any copy that you make in a clearly visible position. You may not modify the materials without the permission of the author. Published in 2006 by IIIEE, Lund University, P.O. Box 196, S-221 00 LUND, Sweden, Tel: +46 – 46 222 02 00, Fax: +46 – 46 222 02 10, e-mail: [email protected]. ISSN 1401-9191 Innovation in tourism – Sustainable tourism in peripheral areas of northern Sweden Acknowledgements I would like to express my gratitude towards Åre municipality for making this report possible. You are far ahead of other municipalities when it comes to supporting and understanding the value of academic input, and I know others will follow your example! Thank you so much Benckt and Magnus, my contact persons at Åre municipality, for your support and availability. Your enthusiasm and belief in my work meant enormously to me, thank you. Thank you also Tareq for taking on the role of being my supervisor; your support, feedback and expertise have been absolutely decisive for the quality of this report.
  • Kirunakortet

    Kirunakortet

    Kirunakortet Generella regler Observera att det även förekommer lokala regler och du därför måste se över fiskekortsbilagan: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.71fb782917684105d29151c/1608643996401/Kiruna_20 21_TA_utskrift.pdf • På begäran av polis, tull, tillsynsman eller Länsstyrelsens personal skall fiskekort, fiskekortsbilaga och godkänd legitimation uppvisas. • Fisket får inte störa renskötseln. • Stugor och kåtor får inte användas utan tillstånd. • Fiskekortsbilagan skall ovillkorligen medföras vid fisket. • Fiskekortet ger rätt till fiske med ett fiskespö (utrustat med en lina och högst tre krokar) per person i upplåtna vatten. Andra bestämmelser gäller i länets trollingsjöar (se karta). • Det är tillåtet att sammanlagt ta upp och behålla högst 5 öringar och harrar per fiskare och dag (exempel: antingen 5 harrar eller 2 harrar och 3 öringar). • Minsta tillåtna längd för att avliva och behålla fisk är: 35 cm för harr; 35 cm för öring; 50 cm för lax. Längden mäts från nosens spets till stjärtfenans yttersta spets. • I Råstoätno, Tavvaätno, Lainio-, Torne-, och Kalixälven samt Luongas-, Kelo-, och Merasjoki är det tillåtet att behålla högst en öring per fiskare och dag i storleken 35-45 cm enligt fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37). All öring som är större eller mindre än detta mått skall ovillkorligen återutsättas. Harrfiske är förbjudet i dessa vattendrag under perioden 15 april t.o.m. 15 juni. OBS! Notera att fiske med utterbräda eller jämförligt redskap, t.ex. paravan, är förbjudet. • Med syfte att skydda ungstadierna av laxartade fiskar är fiske med naturliga beten (mask, maggot, räka, betesfisk och liknande) förbjudet i strömmande vatten. Eventuella undantag framgår av fiskekortsbilagorna. • För att skydda öringen i samband med lek är fiske efter öring förbjudet i strömmande vatten mellan 1 september och 14 oktober.
  • Ideology, Environment and Forced Relocation: Kiruna

    Ideology, Environment and Forced Relocation: Kiruna

    European Urban a n d R e g i o n a l Article S t u d i e s European Urban and Regional Studies 17(4) 433–442 Ideology, environment and forced © The Author(s) 2010 Reprints and permission: sagepub.co.uk/journalsPermissions.nav relocation: Kiruna – a town on DOI: 10.1177/0969776410369045 the move http://eur.sagepub.com Bo Nilsson Umeå University, Sweden Abstract Kiruna, a small town in the north of Sweden, is facing a major change because an expanding mining industry is threatening the town. The iron ore body runs under the central parts of the town and continued mining will cause that area to collapse. Therefore, the municipality of Kiruna (Kiruna kommun) has, under the influence of the mining company LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag), decided to relocate parts of the town a few miles to the north-west. The relocation plans have attracted a great deal of attention in both national and international media. This article examines the ideological bias that characterizes various opinions in relation to the relocation plans, and especially the views of those in favour of the move, the mining company and the majority of the municipality of Kiruna. ‘Ideology’, both as a concept and as a perspective, is used in an analysis of how some specific ‘truths’ regarding the relocation are produced. Furthermore, I argue that the relocation plans are part of an ideological fantasy rooted in the social structure, of which the mining company has historically been a creator. On a more general level, the article deals with democratic processes in the context of an urban transformation.
  • Conducting Archaeology in Swedish Sápmi Charina Knutson

    Conducting Archaeology in Swedish Sápmi Charina Knutson

    Charina Knutson Lnu Licentiate No. 33, 2021 Globally, there is a growing awareness of the rights of indigenous peoples. Heritage is often at the heart of the discussions. The right of indigenous peoples to maintain, protect and develop expressions of their cultures, | such as archaeological and historical sites, has been established in the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples (2007). Context Implementations and ChallengesConducting Archaeology in a Postcolonial in Swedish Sápmi – Policies, Conducting Archaeology However, the implementation of these rights varies from country to in Swedish Sápmi country. This licentiate thesis examines how heritage management in Sweden relates to the indigenous Sámi. The study focuses on – Policies, Implementations and Challenges archaeological projects, i.e. surveys and excavations, and investigates to what extent the Sámi are included and their rights respected. in a Postcolonial Context The results indicate that the Sámi rights are partly respected in publicly funded projects. However, 90% of all archaeology in Sweden is conducted in a commercial context and linked to development projects. In such circumstances, Sámi rights are not always respected. Charina Knutson The study asks which processes and structures hinder the decolonisation of indigenous heritage management in Sweden. Lnu.se isbn:978-91-89283-32-9 (print) 978-91-89283-33-6 (pdf ) linnaeus university press CK_Omslag_redII.indd Alla sidor 2020-12-15 14:33:19 Conducting Archaeology in Swedish Sápmi – Policies, Implementations and Challenges in a Postcolonial Context Licentiate Thesis Charina Knutson CONDUCTING ARCHAEOLOGY IN SWEDISH SÁPMI – POLICIES, IMPLEMENTATIONS AND CHALLENGES IN A POSTCOLONIAL CONTEXT Licentiate Thesis, Department of Cultural Sciences, Linnaeus University, Kalmar, 2021 Lnu Licentiate No.
  • Memory-Making in Kiruna – Representations of Colonial Pioneerism in the Transformation of a Scandinavian Mining Town

    Memory-Making in Kiruna – Representations of Colonial Pioneerism in the Transformation of a Scandinavian Mining Town

    Memory-Making in Kiruna – Representations of Colonial Pioneerism in the Transformation of a Scandinavian Mining Town By Johanna Overud Abstract This article considers colonial rhetoric manifested in representations of early settlement in the mining town of Kiruna in northernmost Sweden. Kiruna was founded more than 100 years ago by the LKAB Company with its centre the pro- sperous mine on Sami land. Continued iron ore mining has made it necessary to relocate the town centre a few kilometres north-east of its original location to ensure the safety of the people. The ongoing process of the town’s transforma- tion due to industrial expansion has given rise to the creation of a memorial park between the town and the mine, in which two historical photographs have been erected on huge concrete blocks. For the Swedish Sami, the indigenous people, the transformation means further exploitation of their reindeer grazing lands and for- ced adaption to industrial expansion. The historical photographs in the memorial park fit into narratives of colonial expansion and exploration that represent the town’s colonial past. Both pictures are connected to colonial, racialised and gende- red space during the early days of industrial colonialism. The context has been set by discussions about what Kiruna “is”, and how it originated. My aim is to study the role of collective memory in mediating a colonial past, by exploring the representations that are connected to and evoked by these pictu- res. In this progressive transformation of the town, what do these photographic memorials represent in relation to space? What are the values made visible in the- se photographs? I also discuss the ways in which Kiruna’s history becomes ma- nifested in the town’s transformation and the use of history in urban planning.