Vägplan För Ombyggnad Nuvarande E4 Mellan Väg 551 I Njurundabommen Och Väg 568 Tunavägen Sundsvall Kommun, Västernorrlands Län 2013-07-08

SAMRÅDSUNDERLAG

Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 551 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Sundsvall kommun, Västernorrlands län 2013-07-08

Projektnummer: 132 568

Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med detta samrådsunderlag:

Trafikverket Projektledare: Robert Pettersson Projekteringsledare: Mats Svensson Miljöexpert: Carina Amcoff Plansamordnare: Jan Vallin

Ramböll Sverige AB Uppdragsledare Michael Karlsson Teknikområdesansvarig/ Rapport/Samhällsplanering: Oskar Jansson Miljö och hälsa: Linda Kjellström Gestaltning/landskap: Helena Brämerson Gaddefors Kostnader/Kalkyl: Henry Johansson Oberoende granskare: Per Skoglund

Diarienr. TRV 2012/71 165 Titel: Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 551 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Utgivningsdatum: 2013-07-08 Utgivare: Trafikverket Foto: Ramböll Sverige AB Kontaktperson: Mats Svensson, Trafikverket Region Mitt, telefon: 010-1238904 Kartor: Allmänt kartmaterial från Lantmäteriet GSD fastighetskarta. Distributör: Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle, telefon: 0771-921 921. 2

Innehåll

SAMMANFATTNING ...... 5 1. INLEDNING ...... 7

1.1. BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE ...... 7 1.2. AKTUALITET ...... 7 1.3. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ...... 8 1.4. TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT ...... 8 1.5. ÖVERGRIPANDE MÅL ...... 9 1.5.1. Transportpolitiska mål ...... 9 1.5.2. Regionala mål ...... 10 1.5.3. Lokala mål ...... 10 1.6. PROJEKTETS ÄNDAMÅL ...... 10 1.7. PROJEKTMÅL ...... 10 1.8. VÄGPLANERING- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN ...... 11 1.8.1. Ny planeringsprocess från och med 1 januari 2013 ...... 11 2. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSTRENDER...... 12

2.1. MARKANVÄNDNING ...... 12 2.1.1. Befolkning ...... 12 2.1.2. Bebyggelse ...... 12 2.1.3. Näringsliv och sysselsättning ...... 13 2.1.4. Målpunkter ...... 13 2.1.5. Ledningar och tekniska anläggningar ...... 15 2.1.6. Kommunala planer, framtida markanvändning...... 16 2.2. TRAFIK OCH TRAFIKANTER – RESOR OCH TRANSPORTER ...... 22 2.2.1. Vägstandard ...... 22 2.2.2. Trafik ...... 22 2.2.3. Riksintresse ...... 22 2.2.4. Kollektivtrafik ...... 25 2.2.5. Oskyddade trafikanter ...... 27 2.2.6. Trafiksäkerhet ...... 27 2.2.7. Övrig infrastruktur ...... 27 2.3. MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER OCH INTRESSEN ...... 28 2.3.1. Landskapskaraktär ...... 28 2.3.2. Kulturmiljö ...... 30 2.3.3. Naturmiljö ...... 34 2.3.4. Rekreation och friluftsliv ...... 37 2.3.5. Naturresurser ...... 37 2.3.6. Boendemiljö ...... 40 2.3.7. Förorenad områden ...... 40 2.3.8. Miljöbelastning ...... 41 2.3.9. Byggnadstekniska förutsättningar ...... 41 3. FUNKTIONSANALYS ...... 42

3.1. FUNKTIONSMÅL – TILLGÄNGLIGHET...... 42 3.2. HÄNSYNSMÅL – SÄKERHET ...... 42

3.2.1. Hänsynsmål – Miljö och hälsa ...... 43 3.3. SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEBESKRIVNING ...... 43 4. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER ...... 43

4.1. ALTERNATIV 1, AVSMALNANDE KÖRBANA MED GÅNG- OCH CYKELVÄG PÅ NUVARANDE VÄG 44 4.2. ALTERNATIV 2, AVSMALNADE KÖRBANOR MED GÅNG- OCH CYKELVÄG PÅ NUVARANDE VÄG MED LINJEJUSTERING I NORR ...... 45 5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER...... 47

5.1. FUNKTIONSMÅL – TILLGÄNGLIGHET...... 47 5.2. HÄNSYNSMÅL – SÄKERHET ...... 47 5.3. HÄNSYNSMÅL – MILJÖ OCH HÄLSA ...... 47 5.3.1. Påverkan på miljökvalitetsmål ...... 50 5.4. PÅVERKAN PÅ HÄNSYNSREGLER ...... 50 5.5. PÅVERKAN PÅ HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER ...... 51 6. KOSTNADER ...... 51 7. RISKHANTERING ...... 51

7.1. SKYDDS- OCH RISKOBJEKT ...... 52 7.2. KONFLIKTPUNKTER ...... 52 8. MÅLUPPFYLLELSE...... 53 9. SAMRÅD ...... 53 10. FORTSATT ARBETE ...... 54

10.1. FRÅGOR SOM HANTERAS VIDARE I NÄSTA FAS ...... 54 11. KÄLLOR ...... 56

BILAGA 1 ÖVERSIKTSKARTA, SAMRÅDSUNDERLAG ”VÄGPLAN FÖR OMBYGGNAD AV NUVARANDE E4 MELLAN VÄG 551 I NJURUNDABOMMEN OCH VÄG 568 TUNAVÄGEN”

SAMMANFATTNING

År 2015 kommer nya E4 Sundsvall vara klar för trafik. Det innebär att nuvarande E4:a mellan Njurundabommen och Sundsvall får ny funktion som länsväg. Detta samrådsunderlag behandlar befintlig E4 mellan väg 551 i Njurundabommen och väg 568, Tunavägen i Nolby, en sträcka på ca 2,1 km. Samtidigt pågår en järnvägsplan för en ny förlängd mötesstation i Dingersjö, vilken till viss del kommer att påverka nuvarande E4-sträckning i aktuellt område.

Oskyddade trafikanter har idag ett fungerande gång- och cykelnät i Njurundabommen och Klockarberg, med hyfsad framkomlighet och trafiksäkerhet mellan bebyggda områden och hållplatslägen för bussarnas landsortstrafik/fjärrtrafik. På den norra delen av sträckan från Statoil i Njurunda och vidare norrut mot tätorten Kvissleby, är framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter mindre god.

I samrådsunderlaget har två alternativa lösningar med avseende på nuvarande E4:as förändring till länsväg.

 Alternativ 1 innebär att ombygganden av nuvarande E4 till länsväg helt sker inom befintligt vägområde.

 Alternativ 2 är till stor del lik alternativ 1, men skiljer sig åt i norr. I norr medför alternativ 2 en sidoförflyttning av vägen västerut p.g.a. ny mötesstation på Ostkustbanan. Eventuellt krävs även en ersättningsväg upp till Värstaborg i alternativ 2.

Nuvarande E4:an går genom ett historiskt landskap med flera utpekade kultur- och naturvärden. Flertalet värden är kopplade till Ljungan som omfattas av såväl riksintressen som miljökvalitetsnormer.

 Alternativ 1 ger ingen påverkan på de utpekade natur- och kulturvärdena i området.

 Alternativ 2 medför ett markanspråk i norra delen av utredningsområdet. Markanspråket medför intrång i områden som omfattas av riksintresse för kulturmiljö och utpekade områden i kommunens kulturmiljöinventering. De värdekärnor och kvalitéer som beskrivs i riksintressena samt i kulturmiljöinventeringen bedöms inte påverkas av markanspråket. Projektet bedöms uppfylla de allmänna hänsynsreglerna och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken.

Öppnandet av nya E4 och ombyggnaden av nuvarande E4:an till länsväg innebär:

 en överflyttning av trafik till nya E4:an , vilket ger mindre trafikvolymer, och framförallt mindre tung trafik på nuvarande E4:a.

 synergieffekter i form av ny friliggande gång- och cykelväg som sammanbinder tätorterna Njurundabommen och Kvissleby, samt skapar större framkomlighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter.

 nya hastighetsgränser med en förmodan lägre hastighet, vilket ökar trafiksäkerheten.

 tydligare övergångar/planpassager med mittrefug för att öka trafiksäkerheten.

Sammanfattningsvis bedöms samrådsunderlaget uppfylla uppsatta projektmål och bidra till ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, minskad miljöbelastning, förbättrad folkhälsa m.m.

1. Inledning

1.1. Brister, problem och syfte

År 2015 kommer nya E4 Sundsvall stå klar för trafik och i och med det kommer nuvarande E4-sträckning mellan Njurundabommen och Sundsvall få ny funktion. Funktionen som Europaväg med fokus på fjärrtrafik, ska ersättas med funktion som länsväg för lokaltrafik, där resor mellan tätorter längs sträckan prioriteras. Fjärrtrafik, godstransporter och långväga pendlingstrafik kommer att hänvisas till nya E4 Sundsvall.

Parallellt med byggandet av ny E4 och planering för ombyggnad av nuvarande E4, pågår planprocessen för ett nytt mötesspår i Dingersjö, vilket kommer att påverka nuvarande E4 i det aktuella området mellan Njurundabommen och Nolby. Den nya mötessträckan för järnvägen innebär att delar av nuvarande E4 behöver flyttas något väster ut på delar av aktuell sträcka.

Nuvarande E4 mellan Njurundabommen och Nolby (se figur 1.1), har idag höga trafikmängder. När ny E4 tas i bruk förväntas trafikvolymerna för nuvarande E4 bli betydligt mindre. Aktuell sträcka förväntas fortsatt ha stor betydelse för närliggande tätorters arbets- och studiependlingen och för landsortstrafikens bussar.

Både i Njurundabommen och i Kvissleby/Nolby finns målpunkter som skola, livsmedelsbutik, idrottsfaciliteter m.m. som medför att behovet att färdas mellan de båda områdena är stort, både för skyddade, och oskyddade trafikanter. Befintliga gång- och cykelvägar finns i båda samhällena, men inget enhetligt gång- och cykelnät som förbinder de båda områdena.

Nuvarande E4:a kommer vid idrifttagande av nya E4:an få ny funktion som länsväg. Det primära syftet med samrådsunderlaget är att beskriva de fakta och förutsättningar som är kända i dagsläget samt föreslå åtgärder, så att nuvarande E4:as framtida funktion som länsväg, bidrar till en ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter mellan Njurundabommen och Nolby/Kvissleby.

1.2. Aktualitet

I den nya planprocessen är vägplanen en levande handling ända fram till dess att den kungörs för granskning. Samråd mellan myndigheter, berörda parter/intressenter och allmänhet kommer att ske kontinuerligt under planprocessen.

 Under perioden 8 juli till 9 augusti 2013 kommer denna handling med status samrådsunderlag att hållas tillgänglig. Varvid särskilt berörda, kommun och myndigheter ges möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på samrådsunderlaget.

 Under augusti 2013 remitteras samrådsunderlaget till länsstyrelsen som fattar beslut om planen kan medföra betydande miljöpåverkan.

 Samråd planutformning planeras november 2013 och utställning av granskningshandling är planerad i mars 2014.

 I september 2014 ska planen vara färdig för fastställelseprövning och byggstart är planerad att påbörjas tidigast 2015.

1.3. Geografisk avgränsning

Figur 1.1. Projektet omfattar nuvarande E4 från väg 551 i Njurundabommen och nästan ända fram till korsningen med väg 568 (Tunavägen) i Nolby i norr, med intilliggande omgivning. Röda streck markerar studerad vägsträcka och purpurfärgad linje visar vägplanens med status samrådsunderlag, influensområde.

I samrådsunderlaget figurerar flertalet namn på platser, samhällen, vägar, gator och verksamheter. Läsaren hänvisas till bilaga 1, för att lättare orientera sig inom aktuellt planområdet (figur 1.1).

1.4. Tidigare utredningar och beslut

Ett flertal utredningar och beslut har legat till grund för planarbetet på aktuell sträcka:

 Upprustningsprogram, en idéstudie för befintlig väg Myre-Stockvik, 2008. Nuvarande E4 ska, i enlighet med väglagen, anpassas till sin nya funktion när den nya sträckningen av E4 öppnas för trafik. idéstudien omfattar åtgärder som är en direkt följd av att E4 öppnas i en ny sträckning.

 Trafikverket har under våren 2013 påbörjat arbete med Åtgärdsvalstudie för ”Framtida resor Njurunda – Sundsvall”. Åtgärdsvalsstudien förväntas färdigställas under 2013.

 Mellan åren 2005-2007 pågick ett planarbete gällande järnvägsplan för en mötesstation i Dingersjö. I planen föreslogs att mötesstationen skulle förläggas öster om befintligt spår i höjd med Värstaborg. Detta arbete avbröts då status på befintliga broar över Ljungan, Stångån och Mjösundsvägen visade sig var bristfällig.

 Förstudie om nytt dubbelspår ostkustbanan, Gävle – Sundsvall, slutfördes år 2010.

 PM för ostkustbanan, dubbelspår Gävle – Sundsvall, ”Motiv för val av korridor Myre – Stockvik” upprättades 2012-08-27, som ett förtydligande av ovan nämnda Förstudie. Syftet var att belysa de bakomliggande motiven till val av korridor mellan Myre och Stockvik söder om Sundsvall.

1.5. Övergripande mål

1.5.1. Transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet ska genomsyra hela planläggningsprocessen inklusive samråd och åtgärdsval.

1.5.2. Regionala mål

Regional transportplan för Västernorrlands län 2010-2021.

I juni 2010 fastställdes Regional transportplan för Västernorrlands län. Här lyfts samtliga transportslag fram som viktiga resurser att satsa på i framtiden för att nå en god regional utveckling, samt ökad framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter.

Den Regionala transportplanen framhäver också vikten av en kollektivtrafik som kan användas av alla, vilket innefattar barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Ett ökat gång- och cykelnät är det mest hållbara sättet för kortare resor, skonsamt mot miljön och bra för individers hälsa och välbefinnande.

1.5.3. Lokala mål

Sundsvall kommun har fokus på miljö- och klimatfrågor. De nationella miljömålen utgör grundstomen i arbetet. Utöver det utvecklas strategier för hållbara resor och transporter, återvinning m.m. för att säkerställa en trygg och hållbar framtid.

Sundsvall kommun arbetar aktivt för en bättre folkhälsa, utgående ifrån de nationella folkhälsomålen. Arbetet innefattar även en strävan mot ett socialt hållbart samhälle, med fokus på att öka tillgängligheten för individer att utöva fysisk aktivitet. Satsningar på tillgängliga och trafiksäkra gång- och cykelvägar är en viktig del i målsättningen att öka den fysiska aktiviteten.

1.6. Projektets ändamål

Ombyggnaden av nuvarande E4 till länsväg ska bidra till att skapa förutsättningar för att:

 Nuvarande E4 omvandlas så att det främjar dess framtida funktioner.

 Stärka kollektivtrafiken som ett attraktivt och jämlikt transportalternativ samt stärka möjligheterna för gång- och cykeltrafik.

 Bidra till att uppnå klimatmålen genom att öka kollektivtrafikresandet samt gång- och cykeltrafik.

 Stärka förutsättningar för samverkan, bebyggelse och transportstruktur.

1.7. Projektmål

Följande projektmål har identifierats utifrån genomförd funktionsanalys, se kapitel 3.

 Nuvarande E4 ska få ny funktion som länsväg för samtliga samhällen mellan Njurundabommen och Nolby.

 Ökad framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter och kollektivtrafiken.

 En trafiklösning som är förankrad och integrerad i övrig samhällsplanering.  Att värna om befintliga värden i omgivningen.

1.8. Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen

1.8.1. Ny planeringsprocess från och med 1 januari 2013

Den 1 januari 2013 trädde ändringar i Väglagen (1971:948) och Lag om byggande av järnväg (1995:1649) i kraft. Detta innebär en ny effektivare planeringsprocess. Kortfattat innebär den nya planprocessen:

 En process istället för flera skeden.

 Leder till vägplan eller järnvägsplan.

 Färre inslag av formell karaktär.

 Ökade möjligheter till samverkan med kommunal planering

 Samråd fortlöper under hela processen

 Beskriva och motivera de val som gjorts

Figur 1.7. Exempel på nya planeringsprocessen.

Denna vägplan med status samrådsunderlag påbörjades år 2013 enligt 2013 års nya lagstiftning och ska ta fram, bearbeta och analysera underlag, som skall ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och skapa en bra plattform för den fortsatta planeringsprocessen.

2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender

2.1. Markanvändning

2.1.1. Befolkning

Det bor idag drygt 96 000 invånare i Sundsvalls kommun. Övervägande del bor i centrala Sundvall, eller längs de större och mindre samhällena längs kusten söder om centralorten, samlade längs med nuvarande E4:a. Aktuellt projekt berör främst boende i Njurundabommen, Klockarberget, Dingersjö, Nolby och Kvissleby. Samtliga nämnda tätorter och samhällen ingick tidigare i Njurunda kommun, men uppgick år 1974 i Sundsvalls kommun och ingår idag i Njurunda församling. Enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) uppgick befolkningsantalet i Njurunda församling år 2013 till 13 713 personer.

2.1.2. Bebyggelse

Bebyggelsestrukturen längs aktuell sträcka varierar. Från Tunavägen i norr och fram till södra brofästet över Ljungan, finns bara enstaka fastigheter i anslutning till nuvarande E4:a. Söder om Ljungan passerar E4:an rakt genom Njurundabommen, där bebyggelse är lokaliserad närmare vägen. Nedan följer en mer övergripande beskrivning över berörda områden redovisade från norr till söder. Läsaren hänvisas till översiktskartan, bilaga 1 för att lättare orientera sig.

Nolby, som är en del av tätorten Kvissleby, består till största delen av villabebyggelse. Andelen hyres- och bostadsrätter är få. Bostadsområdet Nolby ligger geografiskt väster om nuvarande E4:a och trafik från/till området ansluter till E4:an via väg 568 (Tunavägen).

Öster om E4:an mitt emot E4 Statoil Dingersjö, finns idag ett fåtal fastigheter som ansluter till nuvarande E4 via en enskild väg med utfart norr om Statoilmacken via en korsning i plan medjärnvägen.

På E4:ans västra sida mellan E4 Statoil Dingersjö och Värstaborg, finns idag en industrifastighet, NCC/Altima. Fastigheten ägs av ett fastighetsbolag, Burestenen AB, och har flera hyresgäster bl.a. PEABs platskontor för E4 utbyggnaden. Fastigheten har en direktutfart mot nuvarande E4:a. Lokalen kommer i denna text benämnas NCC/Altima.

Klockarberget är ett mindre bostadsområde också det väster om nuvarande E4:a, norr om Ljungan. Området består uteslutande av villor och radhus. Idag ansluter Klockarbergsborna till nuvarande E4:a via Klockarbergsvägen (signalreglerad korsning) vid norra brofästet över Ljungan.

Dingersjö är området öster om nuvarande E4:a, direkt norr om Ljungan och Njurundabommen. Idag finns här Dingersjö Värdshus, samt en enskild gård.

Njurundabommen är det största samhället som berör aktuell sträcka. Bebyggelsen är utspridd över ett större område och är vackert lokaliserad längs Ljungans södra strand. Även här består bebyggelsen till största del av enskilda

villor, men även industrifastigheter, livsmedels- och servicelokaler finns lokaliserade här.

2.1.3. Näringsliv och sysselsättning

Hela sträckan mellan Sundsvall och Njurundabommen, präglas av ett rikt service- och näringsutbud. I Kvissleby finns basnäring och publika lokaler så som livsmedelsbutik, bank, bibliotek, folkets hus, vårdcentral och servicehem. I både Njurundabommen och Kvissleby finns dagis, förskolor och skolor. Flertalet mindre industriverksamheter är samlade längs med hela sträckan Sundsvall – Njurundabommen med behov av ett framkomligt kommunikationsnät. Öster om Klockarberg finns idag en Statoilmack intill nuvarande E4:a.

Den procentuella andelen sysselsatta antas vara relativt lika som i kommuncentrat Sundsvall. Stora projekt som t.ex. E4 Sundsvall, bron över sundsvallsfjärden och kommande projekt med nytt förlängt mötesspår Dingersjö, genererar fler arbetstillfällen och ökar sysselsättningen och tillväxten i regionen. En förbättrad infrastruktur för väg och järnväg bidrar starkt till att öka både den lokala och regionala utvecklingen.

2.1.4. Målpunkter

Det finns ett antal viktiga målpunkter i närområdet längs med sträckan Njurundabommen – Nolby (se figur 2.1-4). Av dessa bör nämnas:

Ljungan: Naturskön älv populär bland sport- och fritidsfiskare. Flertalet strövstigar finns ner mot älvbrinken, både från Njurundabommen och Klockarberget.

Ica-Bommen: Centralt belägen ICA-butik i Njurundabommen, (som planerar att bygga ut sin verksamhet).

Kyrkmons skola: En F-5 skola i centrala Njurundabommen med ca 320 elever.

Njurunda friskola: En F-9 skola väster om nuvarande E4 i nära anslutning till Njurunda idrottsplats.

Mjösunds kyrkogård: En vacker och välbesökt kyrkogård i Njurundabommen.

Kvissleby tätort: I Kvissleby finns ett utbud av viktig samhällsservice, skolor, rekreationsmöjligheter och kulturaktiviteter etc.

Statoil: Statoil Dingersjö är belägen mellan Njurundabommen och Nolby, strax öster om Klockarberg. Macken har tvätt- och servicemöjligheter.

Dingersjö: Dingersjöhalvön är av riksintresse för det rörliga friluftslivet och vackert belägen längs Ljungan.

Skoterled: En skyltad skoterled löper parallellt längs med Ljungans norra sida vid Klockarberg. Idag passerar skoterleden Ljungan via den befintliga gång- och cykelbron, väster om nuvarande bro över E4:an.

Strövstig: En ströv- och vandringsled binder idag samman Njurundabommen med Kvissleby, samt övriga kustsamhällen upp mot Sundsvall. Det är en idag mycket viktig rekreationsled och används också av gång- och cykeltrafik.

Värstaborg: Föreningslokal Njurunda folkdansgille.

Dingersjö Värdshus: Hotell- och restaurangverksamhet.

Ev. hållplats för järnväg i Njurundabommen: Ett förslag med möjligt hållplatsläge i Njurundabommen är utarbetat av Trafikverket i planarbetet för den förlängda mötesstationen.

Figur 2.1-4. Målpunkter, befintliga gång- och cykelstråk, samt skoterled

2.1.5. Ledningar och tekniska anläggningar

I nuvarande väg eller dess närområde finns flertal befintliga ledningar/ledningsstråk

 TDC Fiber: Fiberkabel löper parallellt med nuvarande E4, östra sidan.

 Sundsvall Elnät AB: Fiber/optokabel parallellt med nuvarande E4, västra sidan.

 E.ON Elnät: Har distributionsledningar i området.

 Skanova: Har ledningar i området

 Mitt Sverige Vatten AB: Korsande och längsgående ledningstråk med vatten och avlopp.

 Trafikverket: Har ledningsnät för gatubelysning längs hela den aktuella sträckan.

Avvattning och trummor Området mellan Klockarbergsvägen och Tunavägen i norr där vägombyggnaden planeras avvattnas i dag mot Ljungan. Nuvarande väg E4 och ostkustbanan ligger som en barriär mellan den högre terrängen i väster och Ljungan i öster. Väg och järnvägsområde korsas i ett antal punkter av befintliga trummor som avleder vattnet mot Ljungan. Tre trummor /dagvattenledingar korsar E4 på sträckan. (Numrerade från söder i figur)

1. Från Statoilmacken leds dagvattnet västerifrån i ledningssystem norrut på vägens västra sida till infarten för fastigheten industrifastigheten NCC/Altima, Dingersjö 3:58, där ledningen korsar väg och järnväg (dimension 600 mm), fortsätter ca 40 norrut, och mynnar i dike mot Ljungan.

2. Vid infarten till Värstaborg, fastigheten Kvissle 1:124, korsar en dagvattenledning (dimension 1000 mm) E4:an och järnvägen

3. Längs Lovägen finne ett dikessystem som avvattnar en stor del av åkermarken mellan Västbo och södra Nolbys villaområde. Vattendraget är kulverterat de sista 150 metrarna ner till nuvarande E4 och mynnar öster om väg och järnväg i en trumma med dimension 1600 mm i dike mot Ljungan. Ängsmarken kallad Tingstagärdesbacken avvattnas via en ledning dim 1200 söderut till ledningssystemet från Lovägen.

Figur 2.1-5. Avvattning mellan Klockarvägen och Tunavägen

2.1.6. Kommunala planer, framtida markanvändning

Översiktsplan 2005 och FÖP Njurunda tätortsområde

Sundsvall kommuns gällande översiktsplan är från 2005. Översiktsplanen anger att det är ”Fördjupad översiktsplan för Njurunda tätortsområde” (FÖP Njurunda tätortsområde) som till betydande del fortfarande gäller med två undantag:

1. E4 sträckning på sträckan Svartvik-Njurundabommen/Solberg får en annan dragning

2. Den planerade nya järnvägssträckningen för Ostkustbanan söder om Stockvik lyfts bort från planen.

Figur 2.1-6a. Utdrag ur FÖP Njurunda tätortsområde.

Översiktsplan 2021 (under framtagande)

En ny översiktsplan håller på att tas fram, där inkomna yttranden i detta nu håller på att sammanställas i en samrådsredogörelse. Den nya översiktsplanen ska sedan antas av Kommunfullmäktige och kommer att gälla fram till år 2021. När väl den nya översiktsplanen antas av KF kommer den att ersätta tidigare översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner bl.a. ”Fördjupad översiktsplan för Njurunda tätortsområde”.

Ett av de områden som kommunen vill satsa på och ser en stor utvecklings- potential i är Njurundabommen med omnejd.

Parallellt med framtagandet av den nya översiktsplanen har Fördjupade översiktsplaner, Havsplan, Vindkraft – tematiskt tillägg till Sundsvalls kommuns nya översiktsplan och mindre markanvändningsplaner arbetats fram. Bland annat Kustplanen och Grönplanen vilka även kommer att fungera som planeringsunderlag.

Figur 2.1-6b Utdrag ur karta för mark- och vattenanvändning, Översiktsplan 2021, delen Njurunda tätortsområde–samrådshandling december 2012 (symbolförklaring finns på nästa sida).

Hot Spots Njurundabommen Sundsvalls kommun har i och med nya E4-bygget tagit fram ett PM, ”E4 Sundsvall markresurser i närområde”, med ideer/visioner kring framtida markanvändning och exploatering i Njurundabommen. Figur 2.1-6c är ett utsnitt från detta PM och visar utvecklingsområdenas geografiska lokalisering i Njurundabommen. Varje område är kategoriserat med en bokstav:

A: Ica-Bommen och Kyrkoruinen, trafik- och parkeringslösningar. ICA vill bygga ut.

B: Området söder om Njurundavägen mellan Kyrkmon skola och ICA. Upprusta centrumområdet, bygga bostäder.

C: Området kring församlingsgården ska ses över och byggas om. Nya trafiklösningar och eventuellt nytt rörelsemönster för kollektivtrafiken.

D: Angöring Kyrkmons skola/Furubacken väster. Bättre angöringsmöjligheter diskuteras liksom pendlarparkering i och med att ny E4 tas i bruk och ”gamla E4” får ny funktion.

E: Torggatan. Upprustning av Torggatan som ges en bättre och vackrare gestaltning i jämförelse med idag.

F: Området runt korsningen Prästgatan – Mjösundsvägen. Området föreslås få torgkaraktär.

G: Järnvägsviadukten över Mjösundsvägen kommer på sikt breddas

H: Området mellan Prästgatan och nuvarande järnvägsspår, föreslås bli område vid eventuellt beslut om hållplatsläge/tågstation i Njurundabommen.

J: Njurunda sportklubb och idrottsplats. Områdets funktion som rekreation och idrottslokal, framförallt för skolelever kan få en ökad betydelse.

K: Lokal för nya träningsmöjligheter. Finns idag inga beslutat om vad som händer med detta område.

L1/L2: Njurunda friskola röd respektive gul. Påverkas olika till följd av den nya trafiksituationen med nuvarande E4 och nya väg 551.

M: Området är idag skogsbevuxet, men ses som ett framtida exploateringsområde.

Figur 2.1-6c. Förslag på utvecklingsområden i Njurundabommen (Källa: ”Hotspots E4 SUNDSVALL närområde”, Sundsvall kommun 2012).

Detaljplaner

Inga detaljplaner berörs direkt av vägplanen.

2.2. Trafik och trafikanter – resor och transporter

2.2.1. Vägstandard

Följande vägattribut är hämtat från Trafikverkets Nationella vägdatabas (NVDB). Sträckan Nolby och Njurundabommen har idag hastighetsbegränsning 70 km/tim. Vägbredden varierar mellan 10,2 till 13,0 meter. På befintlig sträcka finns en automatisk trafiksäkerhetskontroll (fartkamera), placerad i södergående riktning. Hela sträckan är rekommenderad väg för farligt gods, samt huvudväg för godstransporter. Väghållare är trafikverket och nuvarande E4 håller högsta bärighetsklass (BK1). Enligt senaste uppdatering från (NVDB), har nuvarande E4 erhållit funktionell vägklass 0, (skalan går från 0 = de viktigaste vägarna till 9 = de minst viktiga vägarna).

2.2.2. Trafik

I figur 2.2-2a samt på figur 2.2-2b framgår årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på nuvarande E4:an och anslutande vägar, samt ÅDT för prognosår 2030 (efter ny E4:as idrifttagande och trafiken på lokalvägar omfördeladlats).

Dagens trafikvolymer på nuvarande E4 är höga med en ÅDT på ca 14000 fordon/dygn, varav drygt 12 procent utgör tung trafik. Efter att ny E4 tas i bruk antas trafikvolymen, sträckan Njurundabommen – Nolby minska betydligt. Andelen tunga motorfordon bedöms minska med ca 80 procent.

2.2.3. Riksintresse

Nuvarande E4:a är av riksintresse för kommunikation. Riksintresset bedöms upphöra när ny E4 tas i drift. Strax öster om E4 går Ostkustbanan som även den omfattas av riksintresse för kommunikation.

Figur 2.2-2a. Grafisk illustration över ÅDT (Årsmedeldygnstrafik) för nuvarande E4:a, samt anslutande vägar. Pilarna visar i vilken riktning trafikflödena går. (Källa: Trafikverkets NVDB-databas, Sundsvalls kommun).

Figur 2.2-2b. ÅDT (Årsmedeldygnstrafik) för prognosår 2030. (Källa: Trafikverket, BN Trafiksystem AB). Till skillnad från figur 2.2-2a så har ÅDT för nuvarande E4 och kommande länsväg inte fördelats separat på vissa sträckor (se orangea pilar), så som för prognosåret.

2.2.4. Kollektivtrafik

Nuvarande E4 är en prioriterad väg för kollektivtrafiken. Idag trafikeras sträckan av Din Tur, linje 20 respektive X-trafiks linje 29.

Linje 20 (Njurundabommen – Sundsvall) tillhör landsortstrafiken och är den linje som mest frekvent trafikerar aktuell sträcka.

Linje 29 (Sundsvall – Gnarp – Hudiksvall) är en interkommunal busslinje, som idag stannar vid hållplats ”Klockarberget E4”.

Tabell 2.2-3 visar antalet bussturer för ovan nämnda linjer som trafikerar sträckan Njurundabommen – Nolby per dag.

Tabell 2.2-3. Antal bussturer/dag. *) Linje 20 fredagar inkluderas 5 turer vilka är inkluderade i totalsumman i tabellen. **) Linje 29 stannar vid hållplats Klockarberget för enbart påstigande i riktning mot Hudiksvall och endast avstigande i riktning mot Sundsvall (Källa: DinTur, digital turlista vilken gäller fram till 14/12, 2013).

Tabell 2-2-3 visar endast de kollektivtrafiklinjer som gör uppehåll vid de hållplatslägen, som redovisas i figur 2.2-3 och tar inte hänsyn till övrig fjärrtrafik som t.ex. Y-buss, vilka också trafikerar nuvarande E4:a.

Figur 2.2-3 illustrerar även det kollektivtrafiknätet, där några linjer kan komma att få en annorlunda funktion i framtiden till följd av att nuvarande E4 blir lokalväg. Dessutom finns till varje hållplats längs nuvarande E4:a i figuren, antalet påstigande per hållplats under vecka 16.

Elever som idag studiependlar mellan Njurundabommen – Kvissleby kan både nyttja landsortstrafikens linje 20, eller använda sig av köpturer. Antalet elever som använder sig av linje 20 är inte känt.

Sundsvall kommun planerar att från år 2014 öka linje 20:s turtäthet, under epitetet kustpendeln, med vidare anslutning mot Timrå.

Figur 2.2-3. Hållplatser och kollektivtrafiklinjer med data om påstigande passagerare, linje 20 under vecka 16 (Källa: DinTur samt Kollektivtrafikmyndigheten).

2.2.5. Oskyddade trafikanter

Behovet för oskyddade trafikanter att förflytta sig längs nuvarande E4 samt till befintliga busshållplatser är stort. Idag finns ett tillgängligt gång- och cykelnät i Njurundabommen och upp mot Klockarberg. Oskyddade trafikanter kan idag korsa nuvarande E4:a via en planskild korsning i Njurundabommen, samt via en signalreglerad plankorsning, korsningen Klockarbergsvägen/E4. Från nämnd korsning löper en gång- och cykelväg parallellt på E4:ans västra sida, fram till Statoilmacken där den slutar.

Tillgängligheten för oskyddade trafikanter att ta sig vidare mot Kvissleby och Sundsvall är sämre. För att oskyddade trafikanter ska ta sig till Kvissleby, måste de korsa E4:an vid den signalreglerade korsningen vid Klockarberg och sedan nyttja en befintlig grusväg, som även fungerar som ströv- och naturstig och som sedan löper parallellt med Ljungan och järnvägen på östra sidan om E4:an. Utöver belysningen som genereras från nuvarande E4 saknar sträckan belysning.

2.2.6. Trafiksäkerhet

Under perioden 2008-2013 har totalt 7 trafikolyckor rapporterats, där samtliga resulterade i lindriga personskador (se tabell 2.2-4 nedan). Alla sju olyckorna inträffade på eller i anslutning till nuvarande E4:a.

Tabell 2.2-4 visar antalet polisinrapporterade trafikolyckor för perioden 2008-2013, fördelat på olyckstyp, samt olyckans karaktär (Döda, Svår personskada, Lindrig personskada). Korsningarna nuvarande E4/väg 562 (Njurundavägen), samt nuvarande E4/väg 568 (Tunavägen), se bilaga 1, ingår inte i nedstående olycksdata.

Inom utredningsområdet har en olycka med rådjur inrapporterats under 2013, vid E4 i höjd med Klockarberget, (Nationella viltolycksrådet, utdrag 2013-05- 24).

2.2.7. Övrig infrastruktur

En skyltad skoterled löper parallellt med Ljungan vid Klockarberg (se figur 2.1-4 sid 13). För att korsa älven nyttjar skoterförarna den gamla vägbron som nyttjas för gång- och cykeltrafik.

2.3. Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen

Miljökvalitetsnormer, MKN, är gränsvärden eller mål för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. I stycket nedan redovisas de miljökvalitetsnormer som finns. Efter respektive miljökvalitetsnorm anges om den är aktuella för projektet och i vilket kapitel den i så fall behandlas.

• Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), se kapitel 2.3.6

• Kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Miljökvalitetsnormer för musselvatten finns inte inom utredningsområdet, men miljökvalitetsnormer för fiskevatten finns se kapitel 2.3.3

• Omgivningsbuller (SFS 2004:675), se kapitel 2.3.6.

• Kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt (19FS 2009:36), se kapitel 2.3.3.

2.3.1. Landskapskaraktär

Den aktuella sträckan passerar genom ett landskap som på en övergripande nivå kan delas in i två skilda landskapstyper, älvlandskapet och älvmynningen.

Kring älvmynningen samlas bebyggelsen, huvudsakligen längs det nordsydliga infrastrukturstråk som följer kusten och passerar älven vid Njurundabommen. Kring älvmynningen finns också odlingsmarken.

Älvlandskapet karaktäriseras av branta skogklädda bergssidor och vägarna sträcker sig huvudsakligen i gränsen mellan skogshöjderna och de tjocka terrasserade älvsedimenten som omger själva älvfåran. Det är på dessa terrassplan som den glesa bebyggelsen och de mindre odlingslandskapen finns.

Inom utredningsområdet övergår älvlandskapet till det mer typiska landskapet kring älvmynningen strax väster om vägbron över Ljungan.

Landskapet är bitvis dramatiskt med tydliga skogsklädda bergshöjder som sluttar ner mot Ljungans dalgång. Nolbykullen norr om utredningsområdet är ett karaktäristiskt landmärke i området. Längs vägsträckan finns en gravhög och en kyrkoruin som viktiga landmärken. Utblickarna koncentreras till det öppna odlingslandskapet och över Ljungans vatten, men även skorstenen vid gamla Svartviksfabriken och Njurunda kyrka är viktiga landmärken som framträder norr respektive söder om utredningsområdet.

Det övergripande landskapet kan delas in i flera urskiljbara landskapskaraktärer inom utredningsområdet (se figur 2.3.1 Landskapskarta):

 Bebyggelse på skogsklädda höjder mot Ljungan. (Från söder till norr ligger Njurundabommen, Klockarberget, Nolby och Kvissleby)

 Ljungan och dess dalgång

 Öppet landskap kring Ljungan

Genom landskapet passerar ett infrastrukturstråk, bestående av E4, kraftledning och järnväg. På vissa delar av sträckan bryter det landskapets riktningar och

skär genom landskapsrummen medan det på andra delar följer befintliga riktningar och ligger traditionellt på gränsen mellan skogsklädda höjder och odlingsmarker.

Figur 2.3.1 Landskapskarta

2.3.2. Kulturmiljö

Nuvarande E4 går igenom ett landskap som har en lång historia. Efter inlandsisens tillbakagång och allteftersom landhöjningen fortskred grundades havsvikarna upp och bördiga sedimentjordar tillgängliggjordes.

Vid järnåldern utgjorde Ljungans mynning vid havet en central plats för handeln i regionen. Mynningen låg då mellan Klockarberget och Nolbykullen och Ljungan användes som transportled mellan kusten och inlandet. I norra delen av området passeras ”Kvisslet”, ett äldre utlopp för Ljungan som nu är uppgrundat. Älven har tidigare haft ett annat eller ett till utlopp i havet.

Både byn Dingersjö och Kvissle har medeltida anor. Norr om Ljungan går nuvarande E4:an till stor del genom inägomarker till byarna Dingersjö och Kvissle som med tiden delvis har vuxit igen. Strax norr om Dingersjö låg tidigare byn Värsta vars namn har sitt ursprung i järnåldern. Värsta utgjordes troligen av en förhistorisk gård eller by, men är numera försvunnen. Enligt uppgifter från pågående kulturmiljöarbete inom projektet försvann Värsta kanske redan under medeltiden och dess ägor har då upptagits av den närliggande byn Dingersjö.

Söder om Ljungan ligger Kyrkmon med Njurunda gamla kyrka. Område kallas idag för Njurundabommen och har fått namn efter den vägbom man var tvungen att passera för att nyttja bron över Ljungan.

Nationella utpekanden

Från Ljungan och vidare norrut passerar nuvarande E4:an genom två riksintressen för kulturmiljö. Se figur Figur 2.3.2a.

Riksintresset ”Ljungans dalgång” (K60003, Y7b-f) omfattar älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Ljungan var en viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer. Området karakteriseras av storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk.

Riksintresset ”Kvissle-Nolby-Prästbolet” (K81004, Y4) utgörs av en unik fornlämningsmiljö som är den tydligaste markeringen av förhistorisk och tidig medeltida makt och status norr om Dalälven. Inom området för riksintresse finns flertalet husgrundsterrasser, gravgrupper och gravfält från järnåldern och inslag av storhögar samt gårdskyrkoruin.

I och kring utredningsområdet finns ett antal kända forn- och kulturlämningar som redovisas i tabellen nedan samt i figur 2.3.2a.

RAÄ- Antikvarisk Beskrivning Lokalisering Bedömning av nummer bedömning påverkan

Njurunda Fast fornlämning Njurunda kapell. Strax öster om Bedöms ej 229:1 & Kyrkoruin och E4 i Kyrkmon påverkas 229:2 ödekyrkogård. Medeltid, nyare tid.

Njurunda Fast fornlämning Minnesmärke/minnes- Södra delen av Bedöms ej 228:1 sten, nyare tid kyrkogården vid påverkas Njurunda kapell

Njurunda Fast fornlämning Hög, gravar, Norr om Bedöms ej 114:1 bronsåldern/järnåldern Tunavägen påverkas

Njurunda Övrig Hög, gravar. Vid E4 vägbro Bedöms ej 114:2 kulturhistorisk Undersökt och över järnvägen påverkas lämning borttagen.

Njurunda Uppgift om Hög, gravar, Öster om Bedöms ej 115:2 bronsåldern/järnåldern järnvägen i norr, påverkas branten ned mot Ljungan

Njurunda Fast fornlämning Hög, gravar, Öster om Bedöms ej 115:1 bronsåldern/järnåldern järnvägen i norr, påverkas branten ned mot Ljungan Tabell 2.3.2 Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar kring utredningsområdet.

Regionala och kommunala utpekanden

Sundsvalls kommun har i sin Kulturmiljöinventering från 1999 pekat ut följande områden (se figur 2.3.2a):

 Njurunda, ambitionsnivå L, visst markanspråk i vägplanen.

 Njurunda, ambitionsnivå A, berörs troligen ej av vägplanen.

 Njurundabommen, Kyrkoruin (A1), ambitionsnivå A, berörs ej av vägplanen.

 Njurundabommen, bankbyggand av tegel i nationalromantisk stil från 1920-tal samt bostadshus från tidigt 1950-tal (A2), ambitionsnivå A, berörs ej av vägplanen.

 Njurundabommen, beskrivs som relativt intakt jordbrukscentrum i Dingersjö 1:5, dominerande höjdläge bildar fond på E4 vid passage genom Bommen (A3), ambitionsnivå A, berörs ej av vägplanen.

Ambitionsnivå A: Miljö eller enstaka byggnad där byggnadernas enskilda värde bedöms så stor att hög antikvariskt hänsynstagande är motiverat vid förändringar och bebyggelsekompletteringar.

Ambitionsnivå L: Natur- och/eller kulturmiljö med så stora kulturhistoriska/miljömässiga värden att särskilda restriktioner gäller för eventuella nytillkommande bebyggelse.

Njurunda 114:1

Njurunda 115:1 &2 NJURUNDA, A

Riksintresset ”Kvissle-Nolby- NJURUNDA, L

Prästbolet”

Riksintresset ”Ljungans dalgång”

A3 A2

Njurunda 229:1 &2 A2 Njurunda 228:1 A1 A2

Figur 2.3.2a. Karta kulturmiljö.

Övrigt

I Forsberg och Hovantas Arkeologisk utredning från 2005 pekades ett antal nya forn- och kulturlämningar ut. Bland annat objekt 7 ”Kvissleby bytomt” som ligger en bit väster om nuvarande E4:a. I utredningen anges objektet ha status fornlämning. Objektet finns dock inte i riksantikvarieämbetets databas fornsök. Kvissleby bytomt berörs inte av vägplanen. Se figur 2.3.2b.

Figur 2.3.2b. Utdrag ur Forsberg och Hovantas arkeologiska utredning från 2005. Röd linje illustrerar nuvarande järnväg.

2.3.3. Naturmiljö

Nationella utpekaden

Inga Natura 2000-områden finns i eller i anslutning till utredningsområdet.

Hela Ljungan inom utredningsområdet omfattas även av riksintresse för naturvård ”Nedre Ljungan” (81172). Älvssträckan är outbyggd och slingrar sig fram djupt nedskuren i en trång dalgång, där ett terrasslandskap dominerar på den södra älvstranden och i de centrala partierna av den norra stranden. Till skillnad från t.ex. Indalsälvens dalgång är terrasserna här i huvudsak ej uppodlade, utan bevuxna med tallskog. Inom utredningsområdet är dock delar av omgivande mark uppodlad. Älven har en naturlig reproduktion av bland annat lax och flodnejonöga. Nedre Ljungan är också ett viktigt reproduktionsområde för sik, harr, öring och havsöring.

Skogsstyrelens har inga utpekade värden i närheten av utredningsområdet. En nyckelbiotop finns utpekad ca en halv kilometer väster om nuvarande E4.

Miljökvalitetsnormer

I december 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Sverige. Målet är att sjöar och vattendrag ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år 2015. Grundvatten ska uppnå god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus senast år 2015.

Ljungan (SE691018-157875) omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten och har otillfredsställande ekologisk status, men god kemisk vattenstatus (exkl. kvicksilver). Risk finns för att ekologisk och kemisk status ej uppnås år 2015. Tidsfrist till år 2021 har getts för flödesregleringar och morfologiska förändringar. Som miljöproblem anges även miljögifter.

Ljungan omfattas även av miljökvalitetsnormer för fiskevatten.

Strax norr om Tunavägen, norr om utredningsområdet, ligger även två områden som omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten, Skottsund (SE690903- 158284) och Marmen-Kvissleby (SE691075-157451). Båda har god kemisk och kvantitativ status år 2009. För Marmen-Kvissleby finns dock risk för att kemisk status ej uppnås till år 2015. Se figur 2.3.3a.

Figur 2.3.3a. Utdrag ur VISS, Vatteninformationssystem Sverige (uttag 2013-04-05). 1. Marmen-Kvissleby (SE691075-157451) 2. Skottsund (SE690903-158284) 3. Ljungan (SE691018-157875) Skrafferad yta= MKN fiskevatten för Ljungan

Regionala och kommunala utpekanden

Inom utredningsområdet finns utpekade värden vid Ljungan norra strandkant. Betesmarken är utpekad som naturvårdsobjekt klass 3 (klass 1-3 där klass 1 är högsta naturvärde). Samma område är även utpekat i Ängs- och betesinventeringen 2002-2004 som klass 3 med anmärkningen dålig hävd (Jordbruksverkets databas TUVA). Utpekade värden i betesmarken berörs ej av vägplanen.

Allmänt strandskydd 100 meter gäller i området kring Ljungan. Åkerdikena i norra delen av utredningsområdet omfattas inte av strandskydd.

Inga objekt som omfattas av generellt biotopskydd har identifierats i utredningsområdet.

Övrigt

Inom studerat område finns skyddsvärda och rödlistade arter enligt Artdatabanken. Det är ett antal olika skyddsvärda fåglar, däggdjur och kärlväxter som finns i och kring området. Lokalerna redovisas inte på karta.

I Enetjärns naturinventering från 2004 pekades tre områden ut med höga naturvärden var av ett område ligger strax väster om E4:an mellan Statoil och industrifastigheten. Området består av medelålders till äldre lövskog. Jämna blandning av vanligt förekommande lövträd i norra Sverige, flertalet mindre vanliga och näringskrävande arter som stinksyska, trolldruva, röda vinbär, strutbräken, skogsallat. Området berörs till viss del av vägplanen.

Figur 2.3.3b. Karta som redovisar naturvärden.

2.3.4. Rekreation och friluftsliv

I utredningsområdet finns gott om områden för tätortsnära rekreation dels för rekreation i närliggande skogsområden och dels erbjuder Ljungan vattennära rekreation i from av bland annat fiske och strövmöjligheter. Strax öster om utredningsområdet ligger Mjösunds kyrkogård som tack vare dess välkända minneslund utgör ett besöksmål i området.

Nationella utpekanden

Nedre Ljungan (8108) är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalkens (MB) 3 kap 6 §, se figur 2.6. Älven inom riksintresset är outbyggd och växlar mellan lugnflytande partier, sju kortare relativt vänliga forssträckor och ett otal strömsträckor. Ljungan är den enda älven i länet med naturlig reproduktion av lax. En betydande del av fiskeutövarna kommer från andra delar av landet, och fisket utgör en central attraktion för områdets friluftsliv och turism. Nedre Ljungan tilldrar sig stort intresse ur frilufts- och rekreationssynpunkt tack vare möjligheterna till naturupplevelser i form av fiske, kanoting med mera och genom goda utvecklingsmöjligheter.

Vidare ligger området nära E 4 och Sundsvalls tätort med omnejd. Åtkomligheten är mycket god då E 4 korsar älven vid Njurundabommen. I närheten ligger även kulturhistorisk intressanta platser (exempelvis Prästbolet) och områden med ”vildmarkskaraktär”. Se figur 2.3.3b.

Regionala och kommunala utpekanden

Större delen av området väster om E4 från Klockarberget till Kvissle är markerat som ”Större tätortsnära områden för rekreation och friluftsliv” i FÖP Njurunda tätortsområde. Dessa närbelägna områden ger möjlighet till naturupplevelser, avkoppling och motion och har stora rekreativt värde för närboende och andra. I FÖP:en pekas även Ljungans strandkant ut som ”strandområde med möjligheter till utveckling inom park, naturvård och rekreation”. Utmed Ljungans norra strand och vidare kring udden finns ett stråk som är utpekat som ”speciella leder och förbindelsestråk. Stråket är benämnt som ”Fiskestigen utmed Ljungan”.

Skoterförbud gäller i hela området. Njurunda skoterklubb har dock fått tillstånd att anlägga några skoterleder inom Essvik-Njurundabommen (se figur 2.1-4).

Inom utredningsområdet finns två fiskevårdsområden, Nedre Ljungans fiskevårdsområde som omfattar Ljungan och Njurunda södra fiskevårdsområde som bl.a. omfattar Stångån.

2.3.5. Naturresurser

Jord- och skogsbruk bedrivs aktivt i området. Jordbruksmark återfinns norr om Ljungan vid Dingersjö samt strax söder om Kvissleby vid Lovägen.

Området ligger inom vinterland för Voernese sameby. Utredningsområdet omfattar tätortsnära miljöer och befintliga infrastrukturbarriärer och bedöms i dagsläget vara svårt att nyttja för rennäring.

Nationella utpekanden

Ljungan nedströms Viforsen omfattas av riksintresse obruten kust enligt 4 kap 6§. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras på denna sträcka.

Övrigt

I SGU:s brunnsregister finns några energibrunnar registrerade i närheten av väg sträckan, se Figur 2.3.5a.

Enligt länsstyrelsen finns i princip inga aktiva markavvattningsföretag (markavvattningsföretag med aktiv styrelse) i länet, men det finns ett stort antal gamla markavvattningsföretag som är mer eller mindre övergivna. Uppgifter om dessa finns enligt länsstyrelsen i Landskarkivet.

Figur 2.3.5a. Översikt registrerade brunnar hos SGU, Sveriges Geologiska undersökningar. (Uttag 130412)

2.3.6. Boendemiljö

Som tidigare beskrivet i kapitel 2.1.2 finns bostadsbebyggelse inom utredningsområdet. Infrastrukturen i området (främst E4:an och Ostkustbanan) påverkar boendemiljön genom buller, vibrationer, luftföroreningar och som barriärselement (både visuellt och fysiskt).

Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet (utomhusluft) omfattar kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon. Berörd vägsträcka har i dagsläget relativt hög trafikbelastning. Miljökvalitetsnormerna för luft bedöms dock inte överskridas där människor stadigvarande vistas då vägen ligger i ett öppet landskap vilket ger en god luftomsättning och utspädning.

Under samrådet med allmänheten påpekade flertalet att de var störda av vibrationer. Vibrationer i området är främst kopplat till Ostkustbanan. För befintlig miljö är högsta acceptabla värde för vibrationer 2,5 mm/s vägd RMS. I dagsläget bedöms inga bostadsfastigheter utmed E4 överskrida detta riktvärde.

Störningar i form av buller inom utredningsområdet kommer främst ifrån Ostkustbanan och vägtrafiken på E4. Buller från vägtrafiken beror på ett antal parametrar, bl.a. fordons mängd, andel tung trafik, hastighet, beläggning, omgivande terräng och avstånd till vägen. Längs vägar med stora trafikflöden utsätts boende för en relativt konstant ljudnivå eftersom trafiken strömmar jämnt. I ett sådant fall är de ekvivalenta ljudnivåerna oftast dimensionerande. Längs gator med mindre trafik är den ekvivalenta ljudnivån lägre och följden blir att den maximala ljudnivån ofta blir dimensionerande. För järnvägstrafikens är det i regel alltid den maximala ljudnivån som blir dimensionerande.

Nuvarande E4 har en årlig trafikbelastning på ca 5 000 000 fordon vilket medför att den omfattas av Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Förordningens avsikt är att genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram eftersträva att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Aktuell vägsträcka har ännu inte inventerats av Trafikverket.

Utredningsområdet är i nuläget bullerutsatt och flertalet bostadsfastigheter bedöms ha bullernivåer över de riktvärden som Riksdagen har antagit för trafikbuller (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53).

2.3.7. Förorenad områden

Enligt länsstyrelsens MIFO-databas (MIFO=Metodik för Inventering av Förorenade Områden) finns några förorenade områden registrerade med tillhörande riskbedömning (anges i klass 1-4 där riskklass 1= mycket stor risk), nedanstående två områden ligger nära nuvarande E4:

 Statoil/Dingersjötvätten, riskklass 3 dvs måttlig risk (Dingersjö 21:1). Enligt uppgifter från länsstyrelsen kan spill av klorerade lösningsmedel skett från de öppna maskinerna som hade manuell påfyllning. Byggnaden har sedan rivits och marken har schaktats och beretts. Inga undersökningar verkar vara genomförda.

 NCC/Altima, riskklass 2 dvs stor risk (Dingersjö 3:58). Enligt uppgifter från länsstyrelsen var verkstadsindustri i drift 2012. I verksamheten har det använts klorerade lösningsmedel.

På grund av E4:ans trafikbelastning kan det finnas risk för förorenade dikesmassor. Vidare kan det finnas risk för påträffande av tjärhaltigbeläggning i E4. I Trafikverkets beläggningsliggare finns dock inga uppgifter om att tjärhaltigbeläggning ska finnas på aktuell vägsträcka.

2.3.8. Miljöbelastning

Trafikmängden längs E4 är idag ca 14 000 ÅDT (årsmedeldygnstrafiken) varav ca 12 % utgörs av tung trafik. Genom utredningsområdet passerar även Ostkustbanan som i dagsläget trafikeras av ca 48 tåg/dygn. Dessa två stora infrastrukturelement belastar miljön på ett antal olika sätt:

 Påverkan på omgivningen genom buller, vibrationer, ljus.

 Barriäreffekter för människor, flora och fauna. Vägen och järnvägen ligger på delar av sträckan parallellt med varandra och ger en samverkande barriärseffekt.

 Transporter av farligt gods sker på E4 och Ostkustbanan

 Vägtrafiken medför även en påverkan på mark, vattendrag och sjöar genom luftföroreningar och via vägdagvatten.

 Järnvägstrafiken och genomgående kraftledning genererar elektromagnetiskt fält.

I utredningsområdet finns två kända objekt där risk för förorenad områden finns. Omfattningen av områdena är osäker och så även dess miljöbelastning.

Även bebyggelsen i utredningsområdet ger en viss miljöbelastning i form av dagvatten, resurs och energianvändning samt indirekt genom generering av vägtrafik.

2.3.9. Byggnadstekniska förutsättningar

Geologiskt utgörs området till stora delar av sedimentområden med ett mindre område av berg i höjd med Värstaborg där nuvarande E4 i dag passerar i skärning. Äldre undersökningar av nuvarande väg saknas men nuvarande E4 är i god kondition och indikationer på sättnings eller bärighetsproblematik saknas.

I den norra delen av objektet, norr om Statoil, visar utförda undersökningar för planerad förlängd mötesstation att moränen överlagras av relativt stora mäktigheter av silt och lera. Nuvarande vägbank i anslutning till bron över Ostkustbanan vid Tunavägen är förstärkt med bankpålar

3. Funktionsanalys

Funktionsanalysen är en bedömning om hur transportsystemet fungerar vid samrådsunderlagets prognosår (2030). Analysen inbegriper inga åtgärder på nuvarande E4, men väg 551 med anslutningar är utbyggd. En stor del av vägtrafiken är överflyttad till ny E4.

Funktionsanalysen fungerar som ett jämförelsealternativ i samrådsunderlaget och kan påvisa eventuella brister i transportsystemet. Trafikflöden i nuläget respektive år 2030 (utan samrådsunderlagets föreslagna åtgärder) redovisas i tabell 2.2-2.

Funktionsanalysen prövas mot de transportpolitiska målen, se kapitel 1.4.1.

3.1. Funktionsmål – Tillgänglighet

Tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan uppnås, där både medborgarnas, näringslivets och offentliga organisationers behov räknas in. Målet med ett tillgängligt transportsystem är att dess utformning ska tillgodose medborgarnas och näringslivets transportbehov.

När ny E4 är tagen i bruk minskar biltrafiken väsentligt och då främst den tunga trafiken (totala ÅDT ca 60 procent och ÅDT tung trafik ca 80 procent) vilket gör att aktuell vägsträcka kan utvecklas som en viktig transportlänk för lokal turism och rekreation. Även en förbättring lokalt mellan målpunkter i området på sträckan möjliggörs. Vägen som barriär minskar, vilket förbättrar möjligheten att röra sig i väst - östlig riktning i Dingersjö och Njurundabommen. Tillgängligheten för lokal trafik (bilar och oskyddade trafikanter) förbättras något när trafiken minskar så radikalt.

3.2. Hänsynsmål – Säkerhet

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Därför slås i Nollvisionen fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv.

Den idag relativt goda trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i Njurundabommen och Klockarberget kommer att bestå eller t.o.m. förbättras något, även om inte nuvarande E4 byggs om, men då enbart p.g.a. den minskade trafikmängden. På delen norr om Klockarberget kommer nuvarande trafiksituation bestå. Detta trots trafikminskningen, som blir när nuvarande E4 flyttas. Ifall inte nuvarande E4 byggs om är risken stor att man får höga hastigheter på denna del. Passagen över nuvarande E4 i Njurundabommen sker fortsättningsvis via planskild korsning vid ICA-Bommen och befintligt gång- och cykelnät är till stor del separerad från övrig fordonstrafik (undantaget nuvarande gång- och cykelväg över Ljungan som också nyttjas av skotertrafik).

Den minskade trafiken innebär troligen också att fler oskyddade trafikanter kommer att använda vägen för sina förflyttningar längs denna. Görs inget för att separera de oskyddade trafikanterna från fordonstrafiken och samtidigt krympa vägbredden med lägre hastigheter som följd, kommer en låg trafiksäkerhet på

denna sträcka behållas eller t.o.m. försämras. Överlag är risken stor för höga hastigheter på fordonstrafiken om de breda vägsektionerna behålls och trafiken samtidigt minskar så radikalt.

3.2.1. Hänsynsmål – Miljö och hälsa

Inga åtgärder görs på E4 och därmed ingen påverkan på natur- eller kulturvärden. Upplevelsen av landskapet förändras inte.

Människors hälsa påverkas bl.a. av omgivning och boendemiljö. Fordonsmängderna i området bedöms i framtiden inte utgöra risk för att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet ska överskridas tack vare det omgivande öppna landskapet. Minskad trafik medför även lägre miljöbelastning bl.a. genom lägre halter av föroreningar i vägdagvattnet. Störningar som exempelvis buller från vägtrafik minskar, vilket bedöms vara positivt för boendemiljön.

Den minskade trafikmängden på nuvarande E4 bedöms generellt ge förbättrad framkomlighet till målpunkter i området samtidigt som störningar från vägtrafiken minskar. Sammantaget kan detta öka områdets attraktivitet för rekreation och friluftsliv.

3.3. Sammanfattande problem- och värdebeskrivning

Vägens utformning med till ytan breda vägbanor och stora korsningar överensstämmer inte med nya trafikmängder och vägens nya funktion som lokalväg. Studerad sträcka av nuvarande E4 ger begränsad tillgänglighet och bristande trafiksäkerhet för gående och cyklister. Tillgängligheten till omkringliggande friluftsliv och besöksmål för dessa trafikantgrupper är begränsad. Utifrån denna analys har projektmålet som redovisats i kapitel 1 arbetats fram.

4. Föreslagna åtgärder

Föreslagna åtgärder utgår ifrån Trafikverkets fyrstegsprincip. Kortfattat inbegriper fyrstegsprincipen fyra olika steg, med syfte att effektivisera och hushålla med resurser vid val av förbättringsåtgärder, vilket kan gälla för både väg och järnväg. De fyra stegen är:

Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt.

Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät.

Steg 3: Vägförbättringsåtgärder.

Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Det är inte ovanligt att åtgärder i väg och järnväg omfattas av flera steg. För denna vägplan handlar det framförallt om steg 2 och steg 3 åtgärder.

Två alternativ har tagits fram för ombyggnaden av nuvarande E4 mellan Njurundabommen till Tunavägen. Ombygganden omfattar nuvarande E4 från Njurundabommen i söder till korsningen med Tunavägen i Nolby. I söder

ansluter projektet mot arbetsplanen för ny väg 551 Häljum - Njurundabommen och i norr avslutas projektet vid befintlig busshållplats, strax söder om korsningen med Tunavägen. En sträcka på ca 2,1 km.

I båda alternativen kommer vägens sektion smalnas av för att anpassas till vägens nya trafikflöden och hastigheter. Gång- och cykelbana/väg kommer att anläggas längs vägen. Även korsningar och gångpassager utformas efter dessa nya förutsättningar. Hastigheten för den nya lokalvägen föreslås bli 60 km/timmen. Befintliga hållplatser ses över avseende behov och placering samt tillgänglighetsanpassas enligt VGU. Belysning och annan vägutrustning ses över utmed vägsträckan för att anpassa till vägens nya funktion. Belysning ska byggas främst för gång- och cykeltrafik och ge trygghet för dessa trafikanter.

I alternativ 1 byggs ingen ny mötesstation för järnvägen vilket innebär att all ombyggnad av vägen sker i befintlig väglinje.

Alternativ 2 förutsätter att en ny mötesstation byggs i Dingersjö. Detta innebär att järnvägen förskjut i sitt läge västerut och på sträckan mellan Statoil och korsningen med Tunavägen.

4.1. Alternativ 1, Avsmalnande körbana med gång- och cykelväg på nuvarande väg

En avsmalning av befintlig körbana till 6,5 – 7 meter utförs. En tre meter bred gång- och cykelväg föreslås placeras på vägens västra sida i huvudsak avskild från vägen med en gräsremsa. Åtgärderna ryms inom befintligt vägområde. På befintlig vägbro över Ljungan anläggs en gång- och cykelväg parallellt med körbanan, avskild genom kantsten.

Korsningen med Klockarbergsvägen byggs om. Alternativa utformningar är en cirkulationsplats eller en minskad korsning med refuger. Båda alternativen innebär att gångpassager med väntutrymme vid refuger anläggs i anslutning till korsningen/cirkulationsplatsen. Fickhållplatser för buss anläggs norr respektive söder om Klockarbergsvägen.

Figur 3.5.1a Skiss över möjlig utformning, cirkulationsplats i korsningen med Klockarbergsvägen.

Korsningen med nuvarande 551 (Ängomsvägen) byggs om, avsmalnas och anpassas till vägens funktion. En gångpassage anläggs där och anpassas till kommunens planerade gång- och cykelstråk längs Torggatan.

Om befintlig gångtunnel under nuvarande E4 vid ICA-Bommen behålls eller tas bort, hänskjuts till Sundsvall kommuns detaljplanearbete.

Figur 3.5.1b Skiss över möjlig utformning, fyrvägskorsning vid Klockarbergsvägen.

4.2. Alternativ 2, Avsmalnade körbanor med gång- och cykelväg på nuvarande väg med linjejustering i norr

Alternativ 2 är utformat som alternativ 1 från anslutningen med väg 551 till strax norr om Statoil. Norr om Statoil måste vägen sidoförskjutas västerut då en ny mötesstation byggs i Dingersjö.

Gång- och cykelvägen förläggs förslagsvis på denna sträcka i direkt anslutning till körbanans västra sida för att minska markanspråk. Gång- och cykelvägen avskiljs då med kantsstöd.

Mellan väg och järnväg måste säkerhetskrav om 9 meter uppfyllas, där skyddsåtgärder i form av räcke utförs. Se figur 3.5.2b Förflyttningen av vägen västerut vid Värstaborg medför att befintlig bergsskärning utökas. Befintlig infartsväg till Västaborg kommer troligen inte kunna behållas. Den nya infartsvägen föreslås ansluta norr om Västaborg.

Figur 3.5.2a. Möjlig lösning, sektion för järnväg och väg vid Statoil. Gång- och cykelvägen förläggs på västra sidan om körbanan.

Figur 3.5.2b. Möjlig lösning, sektion för järnväg och väg vid bergsskärning Värstaborg. Gång- och cykelvägen förläggs på västra sidan om körbanan.

5. Effekter och konsekvenser

5.1. Funktionsmål – Tillgänglighet

Tillgängligheten för gående och cyklister förbättras väsentligt längs ombyggd huvudväg, samt till och från samtliga busshållplatser på vägsträckan. Detta till följd av att nuvarande E4:a-trafik flyttas över till ny E4:a.

5.2. Hänsynsmål – Säkerhet

Trafiksäkerheten förbättras genom:

 Friliggande gång- och cykelväg

 Minskade trafikvolymer, framförallt volymen tung trafik

 Lägre hastigheter

 Övergång/passager med mittrefuger på strategiska ställen.

Överflyttning av trafik från nuvarande E4:a till ny E4 medför att personbilsflödet antas minska med 45 procent och volymen tung trafik med ca 80 procent.

5.3. Hänsynsmål – Miljö och hälsa

Sammantaget uppskattas de föreslagna åtgärderna (både alternativ 1 och alternativ 2) medföra förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning.

De lägre vägtrafikmängderna vid år 2030 bedöms medföra att miljöbelastningen i form av buller, vibrationer, utsläpp av luftföroreningar från vägen minskar.

Ombygganden av nuvarande E4 och byggandet av separat gång- och cykelväg främjar även gång- och cykeltrafiken och framkomligheten för kollektivtrafiken, vilket bedöms kunna medföra ytterligare en viss minskning av utsläppen till luft.

Vibrationerna från E4 minskar p.g.a. lägre skyltad hastighet på vägsträckan. Vägprojektet klassas som väsentlig ombyggnad vilket medför att högsta acceptabla värde för vibrationer är 1,0 mm/s vägd RMS. Vid en vibrationsnivå över 0,4 mm/s vägd RMS bör åtgärder övervägas. Inga bostadsfastigheter utmed E4 bedöms få värden över 1 mm/s, vidare utredning i nästa skede får påvisa om några bostadsfastigheter har vibrationsvärden över 0,4 mm/s vägd RMS.

Den lägre hastigheten på vägen (60 km/h) medför också lägre bullernivå i området. En halvering av trafikmängden innebär generellt att ekvivalenta ljudnivån minskar med ca 3 dBA, vilket är en knappt hörbar skillnad i ljudnivå men ger en betydande skillnad vad gäller störningseffekt.

Överflyttningen av trafik till nya E4 medför att nuvarande E4 får en betydligt lägre trafikmängd och omfattas då inte längre av Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675).

Vägförslagen bedöms inte medföra några effekter på grundvattenförekomsterna norr om utredningsområdet. Den lägre trafikmängden gör att vägdagvattnet bedöms innehålla lägre halter av föroreningar. Vägens inverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvatten och fiskevatten (Ljungan) bedöms minska vid år 2030 p.g.a. den stora minskningen av vägtrafiken.

Större delen av transporter med farligt gods kommer att överflyttas till nya E4 vilket medför att risken för olycka med farligt gods på aktuell vägsträcka minskar. Vid ombyggande av nuvarande E4 finns risk för att det påträffas dels förorenade dikesmassor och dels tjärhaltig beläggning i vägkroppen. Vid påträffande av förorenade massor kommer dessa att hanteras enligt gängse riktlinjer och metoder.

Strandängen utmed Ljungan berörs ej av projektet. Inga generella biotopskydd har identifierats i utredningsområdet. Vägen går genom Ljungans strandskydd och ombygganden av vägen bedöms inrymmas inom befintligt vägområde på detta avsnitt.

Föreslagna vägåtgärder bedöms inte medföra några negativa effekter på riksintresse naturvård, riksintresse friluftsliv eller riksintresse obruten kust enligt 4 kap 6 §. Med en separat gång- och cykelväg utmed nuvarande E4 förbättras möjligheterna för gång- och cykeltrafikanter att nå bl.a. Ljungan och kunna utnyttja området för friluftsliv och rekreation. Att fler människor får möjlighet att nyttja riksintressena bedöms som en positiv konsekvens.

Alternativ 1 medför att inget ytterligare markanspråk görs, vägplanen inryms inom befintligt vägområde. Projektet bedöms inte medföra några förändringar för naturmiljö, landskapsbild, kulturmiljö, jordbruk eller skogsmark. Inget markanspråk görs vid Statoil eller NCC/Altima där risk för förorenade områden finns enligt MIFO, men den eventuella förorenade områdenas utbredning är osäkra. Risk finns för att förorenade massor behöver hanteras inom projektet.

I Alternativ 2 från anslutningen till väg 551 upp till Statoil är vägförslaget samma som i alternativ 1 och inryms inom befintligt vägområde. Effekterna på omgivande miljö på denna del av sträckan bedöms vara samma som i alternativ 1. På sträckan från Statoil och norrut sker en viss sidoförflyttning av vägen västerut p.g.a. av ny mötesstation på Ostkustbanan (järnvägen är av riksintresse för kommunikation). Förflyttningen västerut innebär ett markanspråk som bedöms medföra effekter på omgivande miljö, dessa beskrivs nedan. Utöver nedan beskriva effekter finns i alternativ 2 flertalet indirekta och kumulativa effekter i och med den nya mötesstationen i Dingersjö med tillhörande justering av spårgeometrin och nya broar.

Landskapsbilden förändras i norra delen av området när vägen flyttas västerut. Här kommer ny bergsskärning och nya slänter att inledningsvis vara framträdande för trafikanter och till viss del från omgivande landskap innan

återvegetering har skett. Effekten på landskapsbilden är lokal och i stort övergående (reversibel).

Inga kända fornlämningar berörs av projektet. Alternativ 2 berör inte heller Kvissleby bytomt (nr 7) som identifierades norr om Lovägen i den arkeologiska utredningen från 2005. Markanspråket norr om NCC/Altima berör ett område som omfattas av två riksintressen för kulturmiljö, ”Kvissle-Nolby-Prästbolet” och ”Ljungans dalgång”, samt av ett utpekade område i kommunens Kulturmiljöinventering ”Njurunda ambitionsnivå L”. Markintrånget är begränsat och uppskattas grovt bli runt 5-10 meter vid jordbruksmarken söder om Kvissle och upp till 25 meter vid Värstaborg. En eventuell ersättningsväg till Värstaborg kommer också att medföra ett visst markanspråk. De värdekärnor och kvalitéer som beskrivs i riksintressena samt i kulturmiljöinventeringen berörs inte direkt. Projektet medför dock en lokal och i stort övergående förändring av landskapsbilden då vegetation mellan jordbruksmarken och nuvarande E4 tas bort på en sträcka, vilket kan ge en indirekt inverkan på hur kulturmiljön upplevs. Med tanke på att markanspråk görs i ett område som omfattas av riksintresse för kulturmiljö och med flertalet kända fornlämningar kan det inte uteslutas att tidigare okända forn- och kulturlämningar kan påträffas.

Naturmiljön väster om vägen berörs till viss del på norra sträckan. Markanspråket på sträckan Statoil-NCC/Altima medför att visst intrång görs i det område Enetjärns naturinventering pekat ut som ”höga naturvärden”. Intrånget är begränsat och bedöms i nuläget grovt vara mellan 5-10 meter, effekten blir att skogsmarkens närmast E4 tas i anspråk och försvinner permanent. Markanspråket vid Värstaborg och norrut inklusive en eventuell ersättningsväg till Värstaborg medför att bl.a. skogsmark tas i anspråk och försvinner permanent. Skogsområdet vid Värstaborg och norrut bedöms i Enetjärns utredning inte inhysa några höga naturvärden utan bestå av ung glasbjörksdominerande lövskog samt ung blandskog.

Data från artportalen visar att en växt (klassad som VU =sårbar) ligger nära E4, I dagsläget är det svårt att säga exakt vilken effekt vägplanen medför, men det kan inte uteslutas att risk finns för att dess livsmiljö förändras. I anslutning till Ljungans vattensystem har utter och bäver observerats. Utter finns upptagen på den svenska rödlistan och anges som sårbar (VU). Dessa bedöms dock inte påverkas av vägförslaget.

De naturresurser som permanent tas i anspråk och försvinner i norr utgörs dels av jordbruksmark och dels av skogsmark. Marksanspråket är dock begränsat och arealmässigt relativt litet.

Visst markanspråk kommer att göras vid NCC/Altima och Statoil där risk finns för påträffande av förorenade områden. Vid påträffande av förorenade massor kommer dessa att hanteras enligt gängse riktlinjer och metoder.

5.3.1. Påverkan på miljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. De miljömål som i första hand berörs av vägplanen är:

• begränsad klimatpåverkan.

• levande sjöar och vattendrag.

• levande skogar.

• god bebyggd miljö.

• ett rikt växt- och djurliv.

• ett rikt odlingslandskap.

• giftfri miljö.

Ombygganden av nuvarande E4 och byggandet av separat gång- och cykelväg främjar gång- och cykeltrafiken och framkomligheten för kollektivtrafiken, vilket kan få till följd en viss minskning av utsläppen till luft. Detta bedöms medverka till att miljömålet om begränsad klimatpåverkan uppfylls.

Den kraftigt minskade trafikmängden och åtgärderna för gång- och cykeltrafik samt bättre framkomlighet för kollektivtrafiken genom området bedöms medföra lägre halter av föroreningar i vägdagvattnet vilket bidrar till att miljömålet om levande sjöar och vattendrag uppfylls.

Viss natur- och odlingsmark samt skogsmark kan komma att tas i anspråk av vägplanen i alternativ 2. Ingreppet är relativt litet och bedöms inte på något betydande sätt motverka miljömålen om ett rikt odlingslandskap, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.

Föreslagen gång- och cykelväg bedöms medverka till att skapa en bättre miljö för oskyddade trafikanter och minskar risken för trafikolyckor. På så vis medverkar åtgärderna till att uppfylla miljömålet om en god bebyggd miljö.

Vägplanen riskerar att komma i kontakt med förorenade områden. Om projektet påträffar förorenade områden inom vägplanen kommer dessa att hanteras inom projektet, vilket bedöms medverka till målet giftfri miljö.

5.4. Påverkan på hänsynsregler

Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna, vilka anges i miljöbalkens andra kapitel. Hänsynsreglerna omfattar kundskapskravet, försiktighetsprincipen, hushållningsprincipen, lokaliseringsprincipen.

De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i projektet. De planerade åtgärderna kan till viss del anpassas för att undvika och begränsa skada för olika miljöintressen. Trafikverkets har genom sin planeringsprocess,

användandet av fyrstegsprincipen och det integrerade miljöarbetet samt att Trafikverket under projektets gång tar in synpunkter genom samrådsförfarande beaktat 2, 3, 6 och 7 §§ (kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, lokaliseringsprincipen och rimlighetsavvägningen). Genom Trafikverkets egna kompetens inom området samt deras krav på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader bedöms kunskapskravet uppfyllas.

5.5. Påverkan på hushållningsbestämmelser

God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § miljöbalken). Mark- och vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel.

De generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse.

Nuvarande E4 passerar på aktuell sträcka redan i dagsläget genom flertalet riksintressen. Föreslagna åtgärder i vägplanen ligger till stor del inom befintligt vägområde.

I alternativ 2 måste en avvägning mellan olika riksintressen göras. Ostkustbanan som omfattas av riksintresse kommunikation byggs i ett angränsande projekt ut med ny mötesstation samt linjejusteras för att anpassas till nya krav på bana för höga hastigheter. Detta medför att nuvarande E4 på en sträcka behöver flyttas något västerut och därmed tas mark i anspråk som omfattas av riksintresse för kulturmiljö. Markanspråket bedöms i detta inledande skede dock inte påverka riksintressets värdekärnor eller kvalitéer. Detta kommer att studeras närmare i nästa skede då även vägutformningen detaljprojekteras. Den föreslagna ombyggnaden av E4 bedöms vara förenlig med de allmänna hushållningsbestämmelserna i miljöbalken.

6. Kostnader

En kostnadsbedömning av alternativen är gjord:

Alternativ 1 20-25 MKR

Alternativ 2 35-40 MKR

7. Riskhantering

Riskhantering är en process i flera steg, identifiering av risker, beräkning och bedömning av risknivåer, förslag och genomförande av åtgärder. I

samrådsunderlagsskedet är det den första delen som står i fokus, identifiering av risker som hänger samman med vägen.

De objekt som orsakar risker kallas för riskobjekt. De objekt som ska skyddas mot risker kallas skyddsobjekt. Skyddsobjekt är t.ex. människor som bor nära vägen och kan drabbas vid olyckor och vattendrag eller grundvattentillgångar som kan bli förorenade. Riskobjekt är t.ex. transporter av farligt gods på vägen.

7.1. Skydds- och riskobjekt

En väg innebär alltid en risk för omgivningen. En ofta betydande riskkälla är transporter av farligt gods, ett samlingsbegrepp för ämnen som vid utsläpp kan ha stora konsekvenser på människors hälsa, på miljö och på egendom. Farligt gods regleras i det europagemensamma regelverket ADR. Nuvarande E4 är i dagsläget en primär transportled för farligt gods. Med invigningen av nya E4 kommer mängderna farligt gods drastiskt minska på nuvarande E4. Det finns dock ett antal verksamheter i området som även efter invigningen av nya E4:an föranleder transporter av farligt gods på nuvarande E4, exempelvis Statoil. För undersökt sträcka har följande riskobjekt identifierats:

 Vägen, inklusive bron över Ljungan

 Järnvägen, som i sig transporterar farligt gods

 Bensinstationen (Statoil)

De skyddsobjekt som identifierats är:

 Bostäder i vägens närhet

 Planerad gång- och cykelväg

 Planerade busshållplatser

 Vattenmiljöer (Ljungan)

 Natur- och kulturvärden

Jämfört med dagens situation innebär utbyggnadsalternativet att risknivån på vägen drastiskt kommer att sjunka, mycket tack vare den nya E4:an som innebär att genomfartstrafik leds utanför samhället. I det fortsatta arbetet behöver riskfrågan fortsätta att beaktas och behov av riskreducerande återgärder utredas så att vägens utformning i vägplanen motsvarar den riskbild som föreligger.

7.2. Konfliktpunkter

De föreslagna vägåtgärderna riskerar att komma i konflikt med några av de risk- och skyddsobjekt som anges i kap 7.1 I ett kommande skede då en samrådshandling tas fram, innebär att åtgärderna projekteras i detalj och förhoppningsvis kan konflikter undvikas. Följande potentiella konflikter har identifierats:

 Markanspråk i område utpekat som höga naturvärden

 Markanspråk i område som omfattas av riksintresse kulturmiljö samt utpekat i kulturmiljöinventeringen

 Områden med risk för förorenad mark

 Korsningspunkter med oskyddade trafikanter och busshållplatser

8. Måluppfyllelse

I vägplan status samrådsunderlag föreslås åtgärder för att uppnå projektmålen avseende ökad säkerhet och framkomlighet för gående och cyklister längs med aktuell vägsträcka.

Både alternativ 1 och alternativ 2 uppfyller projektmålen. I samtliga alternativ förbättras framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Åtgärderna är förankrade i kommunens översiktsplan och pågående detaljplanearbete och på så sätt integrerad i samhällsplaneringen. Alternativ 1, där ombyggand sker inom befintligt vägområde, medför ingen ytterligare påverkan på de natur-, kultur- och landskapsvärden som finns i området. Alternativt 2 medför ett visst markanspråk vid sidförflyttningen i norr, men bedöms i detta tidiga skede endast medföra en liten påverkan på utpekade värden. Alternativ 1 bedöms uppfylla målet om att värna värden i omgivande miljö något bättre än alternativ 2.

9. Samråd

Samrådsprocessen kring detta projekt startade vid ett allmänt möte i juni 2011 på Dingersjö värdshus där nya E4:an och anslutningsvägen 551 redovisades. Vid detta möte medverkade representanter från Projektet för kapacitetshöjande åtgärder på Ostkustbanan som berättade om den förlängda mötesstationen i Dingersjö och den påverkan järnvägsombyggnaden kommer att ha på befintlig E4.

Efter detta möte har flera markägare kontaktat Trafikverket för att få veta hur deras fastighet påverkas. Några fastighetsägare som ligger mitt i stråket för den nya mötesstationer har begärt förtida frivillig inlösen av personliga skäl. Andra fastigheter som ligger mitt i detta stråk har fått besked att det kan bli inlösen eller bullerskyddsåtgärder beroende på var fastigheten ligger men att dom får avvakta arbetet med kommande väg- och järnvägsplan för E4 respektive mötesstationen på Ostkustbanan i Dingersjö. Samrådet har skett via möten, skriftväxling, telefonkontakt och Trafikverkets hemsida (www.trafikverket.se/dingersjo).

Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda på Trafikverket.

Frågeställningar som berörts vid många av genomförda samråd är:

• Framtida vägsektion

• Buller och vibrationer

• Busshållplatser

• Gång och cykeltrafik, övergångsställen och befintlig planskild korsning (gångport).

Trafikverket har beaktat och besvarat de frågor som ställts. Frågor av allmän karaktär har vi skrivit ner och besvarat och lagt ut på hemsidan för att göra dem tillgängliga för allmänheten.

Många frågor berör den enskilde och hur just deras fastighet blir påverkad. I samrådsredogörelsen finns en redovisning av hur frågor är besvarade.

I takt med att kunskapen i projektet ökat har succesivt mer precisa svar kunnat lämnas. Länsstyrelsen kommer att behandla vägplan status samrådsunderlag och besluta om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte. Samråd fortlöper i vägplanen under hela planläggningsprocessen.

10. Fortsatt arbete

Denna vägplan som i nuläget har status samrådsunderlag drivs vidare i en löpande process. I nästa fas av vägplanearbetet kommer en samrådshandling att arbetas fram. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram om länsstyrelsen beslutar att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

10.1. Frågor som hanteras vidare i nästa fas

Vid framtagandet av vägplanens samrådsunderlag har ett antal frågor som kräver vidare utredning och uppmärksamhet identifierats:

 Kulturmiljö: Ett PM för kulturmiljö för området (omfattar både järnvägsplan för ny mötesstation och denna vägplan) håller på att tas fram. PM:et omfattar arkivstudier och platsbesök och kommer att ge en helhetsbild av kulturmiljön i området. Eventuella nya uppgifter som framkommer behandlas i den fortsatta projekteringen. Fortsatt samråd med länsstyrelsen.

 Naturmiljö: Kompletterande naturinventering utförs våren/sommaren 2013. Eventuella nya uppgifter som framkommer behandlas i den fortsatta projekteringen. Fortsatt samråd med länsstyrelsen.

 Vibrationer: PM vibrationer tas fram. Samordnas med järnvägsplan för ny mötesstation i Dingersjö.

 Buller: PM buller med tillhörande bullerberäkningar tas fram. Samordnas med järnvägsplan för ny mötesstation i Dingersjö. Båda projekten klassas som västenlig ombyggand och de riktvärden som Riksdagen har antagit för trafikbuller (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53) kommer att användas i det fortsatta arbetet. För ombyggnad av trafikinfrastruktur gäller att i de fall utomhusriktvärdena inte kan minskas med tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder ska inriktningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids.

 Förorenade områden: Provtagning av dikesmassorna kommer att ske. Förekomsten av eventuell tjärhaltigbeläggning utreds vidare. Om tjärhaltiga massor påträffas ska dessa behandlas i enlighet med Trafikverkets publikation 2004:90, ”Hantering av tjärhaltiga beläggningar”. Hanteringen av de områden som identifierats i MIFO- databasen (Statoil/Dingersjötvätten och NCC/Altima) utreds vidare i nästa skede.

 I fortsatta arbetet behöver hänsyn tas till de rödlistade arterna som enligt uppgift från Artportalen finns inom utredningsområdet. Påverkan ska undvikas i största möjliga mån och/eller skyddas under byggtiden. Samordning sker med angränsande järnvägsplan.

 Arbete pågår med att klargöra om markavvattningsföretag finns inom utredningsområdet och påverkas av projektet. Åtgärder som påverkar markavvattningsföretagets funktion kan kräva tillstånd.

 Vägkorsningar, in- och utfarter till fastigheter samt busshållplatser detaljstuderas under nästa planeringsskede för att minimera konflikter mellan olika trafikantslag.

 Undersöka bärigheten på vägrenen längs sträckor där sidledsförflyttning av vägen kan bli aktuell.

 Gestaltning: viktiga gestaltningsfrågor i kommande arbete: - Värna om Ljungan och dess karaktäristiska dalgång - Värna om utblickar över Ljungan och odlad mark - Värna om utblickar mot landmärken längs såväl sträckan som utanför området - Tydlig och omsorgsfull utformning av entréer, korsningar och infarter till större bebyggelseområden. - Trygg och omsorgsfull utformning av passager och stråk för oskyddade trafikanter - Samordning i kommande skede med pågående åtgärdsvalstudie avseende anslutande sträckor i söder och norr. Exempelvis kan val av utrustning komma att inordnas i en övergripande helhetssyn för hela sträckan.

11. Källor

Internetbaserade källor:

Fornminnesregistret, www.fmis.raa.se

Länsstyrelsen i Västernorrland, www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/

Skogens källa, www.svo.se

Tuva 2011, www.jordbruksverket.se/tuva

Vatteninformationssystem Sverige (VISS), www.viss.lst.se

Sundsvall kommun, www.sundsvall.se/

SGU, brunnsarkivet, www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar-och- dricksvatten/brunnsarkivet

Njurunda snöskoterklubb, www.nssk.se

Nationella viltolycksrådet, www.viltolycka.se/statestik

Transportstyrelsens olycksdatabas (STRADA)

Trafikverket digitala NVDB-databas, http://www.nvdb.se/

Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland, www.dintur.se

Skriftliga källor

Enetjärn Natur AB (2004), ”Inventering av flora och fauna för mötesstationer på Ostkustbanan, sträckan Gävle-Sundsvall”, september 2004

Forsberg och Hovanta (2005), ”Arkeologisk utredning och kulturmiljöinventering inför byggande av mötessationer längs Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall”.

Sundsvall kommun (1996), ”Strandleder & strövstigar i och kring Sundsvall”.

Sundsvall kommun (1997), ”Fördjupad översiktsplan för Njurunda tätortsområde”, utställelseförslag, antagen av kommunfullmäktige 1997-11-17.

Sundsvall kommun (2005), ”Översiktsplan för Sundsvalls kommun”, antagen av kommunfullmäktige 2005-12-19.

Sundsvall kommun (1997), ”Grönplan för Sundsvall, Södra stadsdelen Njurundabommen. Kvissleby-Nolby, Svartvik, Bredsand, Essvik.

Sundsvall kommun (2012), ”Översiktsplan Sundsvall 2021”, samrådshandling december 2012.

Vägverket (2008), ”Upprustningsprogram, en idéstudie för befintlig väg Myre- Stockvik”, granskningshandling 2008-05-30

Trafikverket, TRVÖK ”Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar, publikation (TRVÖK 2012:211/TDOK 2012:1151).

Trafikverket, Bilaga 3 ”Anvisning: Miljö i planeringsprocessen”, publikation (TRVÖK 2012:211/TDOK 2012:1151).

Trafikverket, ”Planeringsprocessen med planläggningstyper”.

Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 58 www.trafikverket.se  Bilaga 1 Översiktskarta Samrådsunderlag “Vägplan för ombyggnad mellan av nuvarande E4 väg 551 i Njurunda- 568 bommen och väg Tunavägen”

4 E

568

g m

ä k v a

n 0 u

T ¯ Nolby ,32 0 Skottsund

 ,24 0 ,16 0 Korsning väg E4/ väg 568 (Tunavägen) ,08 0 0 g r o b ta s r ä E4

i n

s c

s 4 s

d g E

r ä Klockarberg

n ä

g j

v s

d r

e g

y g r

m v

e D

H Korsning väg E4/ Klockarbergsvägen

s g r K e l o b r c a k Ljungan



väg 551 (Ängomsvägen) 551 väg Korsning väg E4/ väg Korsning



n g

v ä

e n   551

 Ev. ny järnvägshållplats Njurundabommen 0

n 

0 e n

g  å

0 ä g

n 

a 10

å d 3-07-08

1: n : 1

u  0

3) r u

: 2 j 560

 (A

m N

tu e n g

ä a v

s Sk Da

j M E4  559 Korsning väg E4/ väg 562 (Njurundavägen)

2012/4174

s nr 109-

i d et, d i

562

u H

äter

Njurundabommen

4 E