Underlag För Valet I Lindesbergs Kommun 2006
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Underlag för Valanalys Valet i Lindesbergs kommun 2006 Valanalys Syfte Syftet med den här analysen är att presentera resultatet från valet i Lindesbergs kommun samt att analysera det. Analysen avser att visa på de mönster och tendenser både inom kommunen, men också mellan tidigare val och det nyss genomförda. Analysen kommer också behandla skillnader mellan den olika valen, framför allt mellan kommunvalet och valet till riksdagen. Röstberättigade I Lindesbergs kommun fanns 18142 röstberättigade väljare till kommunalvalet och något färre till riksdagsvalet (17755). Detta är något färre än vad som fanns 2002. valdeltagandet har ökat något sedan valet 2002. I 2006 års kommunalval var valdeltagandet 78,8% mot 77,6% valet dessförinnan. Valdeltagandet i riksdagsvalet var högre både 2006 och 2002, 81,3% respektive 79,3%. Anmärkningsvärt är att skillnaden mellan valdeltagande i riksdagsvalet och kommunvalet ökat mellan de är två valen. Det är drygt fyrahundra väljare som röstar i riksdagsvalet men inte i kommunvalet. Blankröster Blankrösterna tenderar att öka mellan valet 2002 och årets val. I riksdagsvalet lämnades 356 blankröster, vilket är hundra fler än förra valet. I kommunvalet lämnades färre: 273 i årets val och 194 föregående. Flest blankröster lämnades i landstingsvalet: 426, vilket också är en ökning sedan förra valet. Valresultat Valet till kommunfullmäktige innebar en nedgång från 42,8% till 39,4% av rösterna. Det innebär en förlust av cirka 3,4 % av väljarna. I mandat innebar det en nedgång från 20 till 18 mandat. Detta är visserligen en tillbakagång till 1998 års inflytande i kommunfullmäktige men då hade vänsterblocket som helhet större stöd, eftersom det var under perioden Vänsterpartiet hade unikt höga röstetal. 2006 års val 2002 års val Röster Andel % Mandat Röster Andel % Mandat Moderaterna 2223 15,95 7 1577 11,33 5 Centerpartiet 3199 22,95 10 2275 16,35 7 Folkpartiet 500 3,59 2 766 5,51 3 Kristdemokraterna 714 5,12 2 894 6,43 3 Socialdemokraterna 5488 39,37 18 5955 42,80 20 Vänsterpartiet 877 6,29 3 1030 7,40 3 Miljöpartiet 497 3,57 2 571 4,10 2 LOB 722 5,1 2 Sverigedemokraterna 412 2,96 1 Det nya i det här valet är att Sverigedemokraterna tagit sig in i kommunfullmäktige i Lindesberg med ett mandat. Detta har skett utan att partiet egentligen ställt upp till val. Någon lista har inte tagits fram från partiet och det verkar i dagsläget som deras stol kommer stå tom åtminstone de inledande fullmäktigesammanträdena. Valdistrikt Lindesbergs kommun är indelat i 21 valdistrikt med varierande storlek med som mest upp mot 1600 röstberättigade. För att skapa struktur i analysen har jag valt att dela in kommunen i några typiska områden. Lindesbergs tätort Fem distrikt – norra, nordöstra, mellersta, sydöstra och västra Frövi Två distrikt – västra och östra. Storå, Guldsmedshyttan Två distrikt – sedan förra valet är Fanthyttan sammanslaget med Guldsmedshyttan. Fellingsbro Två distrikt – mellersta och södra. Stråssa Ett distrikt. Vedevåg Ett distrikt. Rockhammar Ett distrikt. Landsbygd Sju distrikt – från norr är det Löa, Ramshyttan, Gusselby, Linde, Pilkrog/Finnåker, Fellingsbro västra och östra. Lindesberg tätort – blå Storå/G-hyttan – röd Stråssa – gul Frövi – lila Fellingsbro – brun Vedevåg – grå Rockhammar – ljusblå Landsbygd – grön I likhet med övriga Sverige bor de flesta i Lindesbergs kommun i tätorter och ett fåtal på landsbygden, men det är ändå inte ens hälften av väljarna som bor i centralorten. Här finns ett diagram över var de röstberättigade i kommunen bor. Rockhammar Vedevåg 2% 5% Stråssa 2% Lindesberg 36% Landsbygd 20% Storå/G-hyttan 13% Fellingsbro Frövi 9% 13% Förlorade röster Att antalet mandat minskat med två hänger naturligtvis ihop med att ett antal människor valt att lägga sin röst på ett annat parti i det här valet än de gjorde förra valet. Det sker också andra typer av väljarströmmar – det tillkommer helt nya röstberättigade människor och andra byter från ett annat parti till socialdemokraterna. Det är alltså endast nettoeffekten vi kan se. Totalt har vi alltså förlorat 512 röster i kommunvalet jämfört med föregående val. Dessa 512 röster har förlorats i följande delar av kommunen. Frövi 162 Storå/G-hyttan 90 Landsbygd 69 Vedevåg 65 Rockhammar 53 Stråssa 22 Fellingsbro 19 Lindesberg 11 I röster räknat har vi förlorat valet utanför Lindesbergs tätort. Särskilt gäller det Frövi, Vedevåg och Stråssa där det är 8,5-10% av väljarna som lämnat oss sedan förra valet. Den riktiga bottennoteringen är Rockhammar där var femte (20,7 %) väljare lämnat oss sedan 2002. Storå/Gulsmedshyttan är problematiskt med 5,2 % färre väljare sedan förra valet. När det gäller de andra områdena i kommunen kan man säga att rikstrenden slår igenom. I Fellingsbro är tappet 1,5 % och i landsbygdsdistrikten 2,5 %. I Lindesbergs tätort med 36% av de röstberättigade är det minus med endast 0,2 % sedan förra valet och det är ett resultat som går på tvärs med rikstrenden. Vilka konsekvenser trenderna i de olika valdistrikten får beror på kombinationen av storleken på distriktet och hur stora andelar vi brukar ha i just det distriktet. Kartan nedan visar resultatet i kommunvalet 2006. I landsbygdsdistrikten blir inte konsekvenserna så stora eftersom vi traditionellt inte är särskilt starka i just dessa områden. Alla sju distrikten omfattar visserligen hela 20 % av väljarna men vi har bara förlorat drygt en tiondel av rösterna i de här områdena. De stora problemen har vi i de norra tätorterna (Storå, Guldsmedshyttan och Stråssa) samt i de södra tätorterna (Frövi, Vedevåg och Rockhammar). Tillsammans utgör de här områdena en lika stor del (35 %) av kommunen som Lindesbergs tätort men har traditionellt sett varit mycket starkare socialdemokratiska områden än centralorten. De norra tätorterna hade alla över 50 % socialdemokratiska väljare i kommunvalet 2002. De södra hade över alla över 40 %. Frövi västra hade till och med över 50 %. Jämförelse riksdagsval och kommunval Om resultatet i kommunvalet följer en rikstrend så borde resultatet i riksdagsvalet se tämligen likadant ut som det i kommunvalet men så är det inte. Den tydligaste skillnaden i kommunvalet står Centerpartiet för. Det skiljer hela 10,2 %-enheter mellan kommun och riksdagsvalet för Centerpartiet. I övrigt är det bara Vänsterpartiet som gör ett lite bättre val i kommunalvalet är i riksdagsvalet (0,8 %-enhet). De övriga partierna får färre röster i kommunen än i riksdagen och det gäller socialdemokratin särskilt – hela 5,2%-enheters skillnad är det. Nedan finns en karta som visar skillnaden mellan kommun och riksdagsval för (s) i respektive valdistrikt. Den slutsats man kan dra av den här kartan är att de förlorade röster vi fick i de norra tätorterna gällde partiet som helhet. Förtydligas bör kanske att det både i Storå och i Guldsmedshyttan har vi några tiondelar fler kommunröster än riksdagsröster. Om det i norra kommundelen är riksdagsvalet som påverkar kommunvalet eller tvärtom kan man bara spekulera i, men det ligger nog närmare till hands att tänka sig att det är den nationella politiken som präglat resultatet. Senare kommer jag att beskriva valrörelseinsatserna i kommunen och då kan dessa också läggas till analysen. Landsbygdsdistrikten har inte stora skillnader mellan riks- och kommunröster utan detta gäller i huvudsak de södra tätorterna. Särskilt måste ju Rockhammar nämnas där hela 16,2 % röstade med oss i riksdagsvalet men inte i kommunvalet. För övrigt är skillnaderna i Frövi och Vedevåg över 6 % och i Fellingsbro över 7 %. Vissa av distrikten i Lindesbergs tätort har också de en skillnad på över 4 %. När det gäller kommunen utom landsbygden och norra tätorterna så kan man säga att skillnaderna mellan riks- och kommunval är stora eller mycket stora. En del av förklaringen skulle kunna ligga i att SD finns med i bilden på ett annat sätt men SD har i likhet med oss mycket bättre siffror i riksdagsvalet än i kommunvalet. Föregående val har LOD funnits med lokalt och tagit röster i kommunvalet som gått till andra partier i riksdagsvalet. Därför är jämförelser mot tidigare val svåra att göra. Sammanfattningsvis kan man ändå säga om de här områdena att det är lättare för partiet att finna väljare i riksdagsvalet än i kommunvalet. I vissa av de nämnda områdena finns naturliga och lokalpolitiska förklaringar till skillnaderna men inte överallt. Också till den här analysen måste vårt eget partiarbete, både i valet och i övrigt, läggas. Valdeltagande Valdeltagandet har, som tidigare nämnts, ökat något i kommunen. I kommunvalet var valdeltagandet 78,8 % vilket var en ökning med 1,2 %-enhet sedan förra valet då valdeltagandet var 77,6 %. Detta är lägre än riket där det var nästan exakt 82 % i riksdagsvalet. I kommunvalet har valdeltagandet varit på följande nivåer i de olika områdena: Lindesberg 78,5% Frövi 78,5% Storå/Guldsmedshyttan 75,4% Fellingsbro 76,7% Landsbygden 78,6% Vedevåg 78,7% Rockhammar 77,3% Stråssa 70,6% I de tre norra tätorterna är valdeltagandet av tradition lågt och i Guldsmedshyttan har det t.o.m. sjunkit sedan förra valet med cirka 1 %. Det finns också några andra distrikt där valdeltagandet sjunkit sedan föregående val. Det gäller samtliga fyra (!) distrikt kring Fellingsbro – både tätortsdistrikten och landsbygdsdistrikten. Också Frövi östra och Rockhammar har haft ett sjunkande valdeltagande med cirka 1,5 %-enhet. Särskilt anmärkningsvärt är att Lindesbergs nordöstra har sådana relativt sett höga tal (76,6 %) med tanke på den sociala och etniska sammansättning som området har. I andra änden kan vi se att Stråssa bryter av negativt med strax över 70 %-igt valdeltagande. Sammanfattningsvis kan man åtminstone i de norra valdistrikten konstatera att vi inte riktigt lyckas mobilisera väljarna på det sätt som man kanske hade kunnat vänta. Storå har visserligen en ökning av valdeltagandet med 3,3 %-enheter, men då hade man endast 72,8 % valdeltagande 2002. Partiorganisation Sedan förra valet har parti organisationen försvagats i kommunen utanför centralorten. Fungerande s-föreningar finns nu endast i Frövi, Storå/Guldsmedshyttan och Ramsberg.