Valutslag Och Regeringsbildning

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Valutslag Och Regeringsbildning UTREDNINGAR FRÅN RIKSDAGEN 2003/04:URD3 KONSTITUTIONSUTSKOTTET Valutslag och regeringsbildning Lars Seger Lars Davidsson TILL KONSTITUTIONSUTSKOTTET Frågor kring förhållandet mellan valutslag och ny regeringsbildning har aktu- aliserats i ett antal motioner som väckts under riksmötet 2002/03. På utskot- tets uppdrag behandlas i denna rapport dels vissa frågeställningar som aktua- liseras till följd av förslagen i dessa motioner, dels frågan om EU- medlemskapets betydelse i sammanhanget. Inom konstitutionsutskottets kansli har föredraganden Lars Seger varit an- svarig för att arbetet bedrivits i enlighet med de riktlinjer som utskottet be- slutat. Lars Seger har även författat kapitel 2–9 i rapporten, som behandlar svenska förhållanden. Fil. mag. Lars Davidsson, doktorand i statskunskap, har författat kapitel 10, som handlar om utländska erfarenheter. Lars Davidsson har även svarat för genomförandet och bearbetningen av den enkätundersök- ning som tillsänts utredningstjänsterna vid parlamenten i nuvarande med- lemsländer i den europeiska unionen samt de länder som i dagsläget har kan- didatstatus. Vidare har Lars Davidsson upprättat bilagorna som fogats till rapporten. Till arbetet med denna rapport har varit knutna två referensgrupper bestå- ende av dels personer med erfarenhet från forskning och utredningsarbete rörande de aktuella frågorna (expertgrupp), dels ledamöter av konstitutionsut- skottet (parlamentarisk referensgrupp). I expertgruppen har ingått f.d. justitierådet professor Fredrik Sterzel, f.d. kanslichefen i riksdagens konstitutionsutskott docenten Magnus Isberg samt universitetslektorn docenten Torbjörn Bergman. I den parlamentariska referensgruppen har ingått riksdagsledamöterna Nils Fredrik Aurelius (m), Mats Einarsson (v), Gustav Fridolin (mp), Barbro Hie- tala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Göran Magnus- son (s) och Ingvar Svensson (kd). Byråassistenten Kerstin Carlsson har fört minnesanteckningar vid möten med de båda referensgrupperna samt bitträtt med administrativt stöd. Därut- över har från utskottskansliet biträdande kanslichefen Ingvar Mattson deltagit vid möten med referensgrupperna. Rapporten överlämnas härmed i slutlig version. Stockholm den 20 januari 2004 Lars Seger Lars Davidsson 3 Innehållsförteckning Förkortningar ...................................................................................................7 Sammanfattning ...............................................................................................8 1 Uppdraget och dess genomförande .......................................................15 1.1 Uppdraget..............................................................................................15 1.2 Uppdragets genomförande ....................................................................16 2 De konstitutionella förutsättningarna före den partiella författningsreformen 1968–1969........................................................17 3 Praxis under tvåkammartiden................................................................20 3.1 Inledning ...............................................................................................20 3.2 Vem valde ut statsråd? ..........................................................................21 3.3 Valutslag ...............................................................................................22 3.4 Nederlag i riksdagen..............................................................................23 3.5 Förfarandet vid regeringsbildning.........................................................24 4 Den partiella författningsreformen 1968–1969 .....................................26 4.1 Inledning ...............................................................................................26 4.2 Tidiga reformkrav .................................................................................26 4.3 Tingstens utredning...............................................................................26 4.4 Författningsutredningen ........................................................................28 4.5 Grundlagberedningen............................................................................29 5 1974 års totala författningsreform.........................................................33 5.1 Inledning ...............................................................................................33 5.2 Regeringsupplösning efter val...............................................................33 5.2.1 Misstroendeförklaring mot statsministern.................................34 5.2.2 Statsministerns mandat som regeringsbildare...........................35 5.3 Tidpunkten för inledandet av ny regeringsbildning...............................37 5.4 Krav på parlamentariskt stöd.................................................................38 6 EU-medlemskapets betydelse för parlamentarismens funktionssätt .......................................................................................41 6.1 Inledning ...............................................................................................41 6.2 Behovet av grundlagsändringar inför EU-medlemskapet......................41 6.3 EU-medlemskapets betydelse för relationen mellan regering och riksdag................................................................................................42 6.3.1 Betänkandet Suveränitet och demokrati (SOU 1994:12).........42 6.3.2 Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen inför 2000- talet (förs. 2000/01:RS1)...........................................................44 7 Praxis i anslutning till gällande bestämmelser.......................................48 7.1 Inledning ...............................................................................................48 7.2 Regeringsupplösning.............................................................................48 7.2.1 Regeringsupplösning på initiativ av statsministern...................49 7.2.2 Yrkande om misstroendeförklaring mot statsministern ............50 7.3 Tidpunkten för inledandet av ny regeringsbildning...............................53 7.3.1 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1976 .................................54 7.3.2 Regeringsskiftet 1978 ...............................................................54 5 7.3.3 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1979 ................................ 54 7.3.4 Regeringsskiftet 1981............................................................... 55 7.3.5 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1982 ................................ 55 7.3.6 Regeringsskiftet 1986............................................................... 55 7.3.7 Regeringsskiftet 1990............................................................... 55 7.3.8 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1991 ................................ 55 7.3.9 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1994 ................................ 56 7.3.10 Regeringsskiftet 1996 ............................................................ 56 7.3.11 Sammanfattning och slutsatser .............................................. 56 7.4 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 56 7.4.1 Omröstning om ny statsminister och misstroendeförklaring .............................................................. 57 7.4.2 Ordinarie riksdagsvoteringar.................................................... 58 8 Relationen mellan målsättningar och praxis......................................... 60 8.1 Inledning............................................................................................... 60 8.2 Regeringsskifte efter val....................................................................... 60 8.3 Tidpunkten för inledandet av ny regeringsbildning.............................. 67 8.4 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 67 9 Författningspolitisk debatt kring alternativ till den rådande ordningen........................................................................................... 71 9.1 Inledning............................................................................................... 71 9.2 Regeringsskifte efter val....................................................................... 71 9.3 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 73 9.3.1 Riksdagens godkännande av ny statsminister .......................... 73 9.3.2 Majoritetskravet ....................................................................... 76 10 Utländska erfarenheter.......................................................................... 80 10.1 Inledning............................................................................................... 80 10.2 Regeringens avgång efter val och regeringens upplösningsrätt............ 81 10.3 Initiativet till regeringsupplösning........................................................ 83 10.4 Formerna för regeringsbildning............................................................ 85 10.4.1 Sonderingsfasen..................................................................... 86 10.4.2 Nomineringsfasen.................................................................. 88 10.5 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 90 10.6 EU-medlemskapets betydelse............................................................... 92 Bilaga 1 ......................................................................................................... 94 Frågeformulär
Recommended publications
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • Suède Le Centre De Gravité De L'espace Scandinave
    Suède Le centre de gravité de l'espace scandinave On s’est accoutumé, depuis le milieu du siècle dernier, à voir en la Suède un pays pacifique et un peu terne, une sorte de « Suisse du nord », vouée à professer depuis la tour d’ivoire de sa neutralité de tranquilles convictions sociales-démocrates. Bien loin d’être infâmante, cette image contient évidemment une part de vérité : appuyée sur une solide identité protestante, berceau de l’une des plus anciennes monarchies parlementaires au monde, préservée depuis 1815 des conflits qui ont affecté ses voisins, la Suède constitue incontestablement un des plus solides pivots de la démocratie et de la stabilité en Europe. Sans même parler de ce « modèle suédois », récemment mis à mal par les contrecoups de la mondialisation mais qui n’a peut-être pas dit son dernier mot… Cette apparence paisible ne doit pas faire oublier que la Suède a aussi et surtout été une grande et énergique puissance continentale, dont l’ambition a longtemps été d’unifier la Scandinavie, de contrôler les côtes de la mer Baltique et de jouer un rôle significatif dans les affaires de l’Allemagne et de la Russie. De ces rêves de grandeur et des quelques souverains exceptionnels qui les ont portés, il ne subsiste malheureusement pas grand-chose dans notre mémoire collective. En leurs temps, l’annonce de la mort de Gustave-Adolphe à la bataille de Lützen ou celle de Charles XII devant Fredriksten ont pourtant sonné comme autant de coups de tonnerre dans le ciel des capitales du vieux continent.
    [Show full text]
  • Scanned by Scan2net
    European University Institute Department of History and Civilisation ISTITUTO UNIVERSITARIO EUROPEO 2 0 SET. 2004 BIBLIOTECA Making Politics in the Streets Political Rituals and Rhetoric in 1860s Sweden By Katarina Andersson Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor in History and Civilisation from the European University Institute Florence, October, 2004 iirr i European University Institute Il lill liti li II 1 II li 1,1 Ul I llll II1IJIII 3 0001 0044 6415 4 Yf EUROPEAN UNIVERSITY INSTITUTE Department of History and Civilisation Making Politics in the Streets Political Rituals and Rhetoric in 1860s Sweden Katarina Andersson Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of the European University Institute Examining jury: Professor Lars Edgren, Historiska Institutionen, Lunds Universitet Professor Raffaele Romanelli, Università di Roma “La Sapienza” Professor Bo Strath, European University Institute (Supervisor) Professor Oystein Sorensen, Historisk Institutt, Oslo Universitet 3 9 <?. & 9 - X T H ESt*: 948.504 - P. ANP.,.. ■ *,*> « V- V r* 1 \ V- Table of Content I. Introduction 1 II. Field of Research 18 III. Ritual and Language 27 IV. Voluntary Associations 42 V. Garibaldi 50 VI. Poland 86 VII. The Union Day 1864 123 VIII. The Engelbrekt Festival 154 IX. Political Reform 171 X. Conclusion 212 Biography and Bibliography 222 1 I J Acknowledgements Writing the acknowledgements might seem as an easy thing to do after having written a whole Ph.D thesis for several years. It is, nevertheless, not that easy because there are so many I would like to thank for their support and encouragement that the list would be too long.
    [Show full text]
  • Historiska Epoker I Sverige Och Världen
    Historiska epoker i Sverige och världen Apor och halvapor - primater - framträdde (ca 70 miljoner år sedan). Dinosaurierna dog ut (65 miljoner år sedan). Ramapithecus, varelse som kunde klättra i träd och leva på marken (10-14 miljoner år sedan). Människoapan Lucy (Australopithecus afarensis) levde (3 miljoner år sedan). Homo habilis - den händiga människan, kunde använda redskap (2 miljoner år sedan). Homo erectus - den upprätta människan, kände till bruket av elden. Spred sig över jordklotet, från Afrika till Asien och Europa (1,3 miljoner - 300 000 år sedan). Homo sapiens neanderthalensis - neanderthalmänniskan, den vetande människan, hade förfinade verktyg och ritualer (100 000 - dog ut 30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens - den moderna människan, konkurrerade ut neanderthalmänniskan ? språk, bättre jaktmetoder (50 000 år sedan - nu). Äldre stenåldern (40 000 f Kr, i Sverige 11 000 f Kr - 4200 f Kr) "Jägarstenåldern" Venus från Willendorf (modergudinna, 20-30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens spreds över jordklotet. Amerika koloniserades av människor (28 000 f Kr). Naturmotiv i Lascaux-grottan i Frankrike (15 000 år f Kr). Världens äldsta stad, Jeriko i nuvarande Jordanien (8350 f Kr). Jordbruket uppstod i Mellanöstern (8000 f Kr). Isen började försvinna i Norden (8000 f Kr). Catal Hüyük i Mindre Asien (Turkiet) (6250 f Kr). I Skåne levde kanske 400 människor (6000 f Kr). Människor slog sig ned vid Nilen i Egypten som jordbrukare (5000 f Kr). Civilisation uppstod kring Gula floden (Huang-he) i Kina (5000 f Kr). Yngre stenåldern (i Sverige 4200 f Kr - 1800 f Kr) Jordbrukarstenåldern Människor kom till Mesopotamien (4000 f Kr).
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Fritz Von Dardel
    Fritz von Dardel: Reise i Norge 1856 NB kilder 7 Nasjonalbiblioteket/bokselskap.no, Oslo 2017 ISBN: 978-82-7965-338-7 (digital utgave, bokselskap.no), 978-82-7965-339-4 (epub), 978-82-7965-340-0 (mobi) Teksten er lastet ned fra bokselskap.no Fritz von Dardel Reise i Norge 1856 (Voyage en Norvège 1856) Ms.fol. 4200 NB kilder 7 Nasjonalbiblioteket/bokselskap.no Oslo 2017 Forord Fritz von Dardel og reiselitteraturen om Karl IV Illustratøren Fritz von Dardel Prinsipper for transkripsjon Voyage en Norvège 1856 (transkripsjon) Om oversettelsen Reise i Norge 1856 (oversettelse) converted by Web2PDFConvert.com Forord Tekstgrunnlaget for denne NB kilder-utgaven er NB Ms.fol. 4200 «Fritz von Dardel: 'Voyage en Norvège 1856'. Dagbok fra en reise i Norge sommeren 1856». Manuskriptet inneholder også over 100 pennetegninger og akvareller, som er tatt med i utgaven. Utgivelsen er basert på en avskrift som François de Dardel – en slektning av manuskriptets forfatter – utførte og forærte til Nasjonalbiblioteket i 2014. Henninge Margrethe Solberg har kollasjonert og gjennomgått transkripsjonen mot originalmanuskriptet. Hun har også oversatt reisedagboken. Utgaven er utstyrt med to innledninger. Forskningsbibliotekar Audun Renolen Aasbø har skrevet om Fritz von Dardel og reiselitteraturen om Karl IV, mens kunsthistoriker Caroline Serck-Hanssen har skrevet om Dardel som illustratør. Karen Arup Seip har lest gjennom manus. Tekstkoding og tilrettelegging for publisering er utført av Ellen Nessheim Wiger. Fritz von Dardel og reiselitteraturen om Karl IV Audun Renolen Aasbø Visekongens norgesreise i 1856 På Christiania-Postens førsteside den 22. mai 1856 kunne man lese et dikt av 1850-årenes fremste norske lyriker, Andreas Munch.
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • Stormaktsdr0mmar Och Stridsiver Ett Tema I Svensk Opinionsbildning Och Politik 4910- 1942
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Sverker Bredsson Stormaktsdr0mmar och stridsiver Ett tema i svensk opinionsbildning och politik 4910- 1942 P. Den 17 november 1910 ägde i Berlin rum en överläggning mellan Tysklands generalstabschef HePmuth von Moltke och hans svenske kollega Knut Bildt. Bakgrunden var, att Moltke ansåg, att Tyskland skulle utnyttja det stora svenska misstroendet mot Ryssland. I Arvid Taube hade Sverige vid denna tid en utrikesminister, som var angelägen om att Sverige ytterligare skulle orien- tera sig mot Tyskland. Han lyckades övertala den betydligt mer skeptiske stats- ministern, Arvid Lindman, och Bildt fick uppdraget att förhandla. Utgangspunkten för överläggningarna var en tysk-rysk konflikt, då Ryssland skulle kunna ställa sådana krav på Sverige, att Sverige skulle föredra att an- sluta sig till Tyskland. Knut Bildt menade, att i ett dylikt läge fyra svenska ar- méfördelningar skulle kunna sättas in mellan Torneå och Ulehborg, alltså i Fin- land, som då var ett ryskt storf~rstedöme.~ Denna generalstabsöverläggning fick dock inte någon fortsättning. 1911 ef- terträddes regeringen Lindman av regeringen Staaff med Albert Ehrensvärd som utrikesminister. Denne, liksom hela regeringen, var synnerligen angelägen om att Sverige inte skulle ansluta sig till något maktblock och på det sättet minska sina vänners antal.2 Icke desto mindre kan den tysk-svenska överläggningen på hög nivå 1910 ses som ett påfallande uttryck för det officiella Sveriges. inklusive det militära Sve- riges, nara relation till Tyskland ock samtidigt negativa eller fientliga inställ- ning till Ryssland. H båda fallen var det fråga om en inställning, som inte var av snabbt övergående slag. Något tidigare samma ar, 1910, bildades Karolinska förbundet.
    [Show full text]
  • Globaliseringens Tre Vågor Sveriges Internationalisering Under 150 År
    Globaliseringens tre vågor Sveriges internationalisering under 150 år Anders Johnson Underlagsrapport nr 3 till Globaliseringsrådet Om omslagsbilden: Svenska företag har haft exportframgångar över hela världen. På skriftens omslag finns ett exempel, den stora Kristusstaty som 1931 restes på ett högt berg i Rio de Janeiro. Den är byggd av cement från Skånska Cement i Malmö och kallas därför ”Limhamnsjesus”. UNDERLAGSRAPPORT NR 3 TILL GLOBALISERINGSRÅDET © GLOBALISERINGSRÅDET 2007 FÖRFATTARE Anders Johnson GRAFISK FORM Nina Rosenkvist TRYCK Edita, Västerås 2007 ISBN 978-91-85935-02-4 ISSN 1654-6245 BESTÄLLNING Globaliseringsrådet TFN 08-405 10 00 E-POST [email protected] www.regeringen.se/globaliseringsradet Förord Ännu i slutet av 1860-talet tillhörde Sverige de fattigaste länderna i Europa. Under perioden från 1870 till 1970 växte BNP per capita snabbare i Sverige än i något annat land i världen, Japan undantaget. I slutet av perioden var vi ett av världens rikaste länder. En av de viktigaste förkla- ringarna till det höjda välståndet är globaliseringen. Globaliseringsrådets tredje underlagsrapport illustrerar globaliseringen under tre vågor (1865 –1914, 1950 –1971, 1989 –) dess mekanismer och drivkrafter samt de sam- hällsekonomiska effekter som följde och följer i dess spår. Viktiga områden som belyses är teknologi, varu- och tjäns- tehandel, kapitalrörelser och migration samt hur välstånds- utvecklingen kan kopplas till globaliseringens samt vilken roll den ekonomiska politiken spelat i dessa processer. Rapporten utgår från ett globalt perspektiv med särskild tonvikt på förväntade effekter för Sverige och svensk eko- nomi av en fortsatt globalisering tillsammans med kon- kreta ekonomisk-politiska slutsatser med utgångspunkt i svenska förhållanden. Författare är Anders Johnson, skriftställare och författare till ett stort antal böcker om ekonomisk och politisk historia.
    [Show full text]
  • Landstingens »Tr%8Son"Rke»
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Landstingens »tr%8son"rke» Kunglli.Maj:es ratt att utnamna Bandstingsordforande* Mellan åren 18-39 ock 1919 var frågan om hur ordföranden i länets representativa organ skulle utses ett ofta återkommande politiskt tvisteiime. Det förhållandet att en till synes så oväsent- lig fråga kunde leda fil långvariga strider, som inte upphörde förrän med det slutliga demokratiska genombrottet, lockar till en narmare undersöhing. En sådan har har genomförts efter två linjer. Den ena avser debatten i riksdagen och pessen.' Ben andra galler regeringarnas utnämningspolitik i landstingen och baseras på statistiskt material och brevmaterial. Slutligen har såval debatt som utnämningspolitik satts mot bakgrunden av en svårutförbar vardering av landstingsordförandens möjlig- heter att påverka landstingets verksamhet och förstakammarval. Landstingens ordförandefråga har inte bara förvaltningshisto- riskt intresse. En narmare analys visar sig också kunna ge per- spektiv på den alhhpolitiska, sociala och ideologiska utveck- lingen i samhället. Det bör dock påpekas, att frågan om hur landstingets ordförande skulle tillsattas, inte var någon ena- stående brännpunkt, nar det gällde motsättningar mellan stats- kontroll och självstyrelse, byråkrater och kommunahän, herrar " Uppsatsen har utarbetats inom ramen för projektet Ideologi och socialpoli- ~ik,Historiska institutionen, Uppsala Pressdebatten har för åren 1850-1870 kunnat följas kontinuerligt genom den tidningsexcerpering som bedrivits vid forskningsavdelningen Ideologi och social- politik. För tiden efter 1870 har endast stickprov tagits. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se och bönder. Kungl. Maj :ts utilämningsr ätt och självskrivet ordförandeskap för statliga ämbetsman förekom i många anelra samhällets representativa organ och har överallt väckt till %iv politiska strider av likartad karaktar.' Dessa strider har redan av utrym~esskälinte kunnat tagas upp till utförlig behandling nedan, men vid några tillfallen Ilar det varit nödvändigt att dra in dem i bilden.
    [Show full text]
  • The Making of the Swedish Life Insurance Market 1855-1914
    The Making of the Swedish Life Insurance Market 1855-1914 Liselotte Eriksson ISSN: 1653-7475 Occasional Papers in Economic History Nr 15/2008 Licentiate Thesis Occasional Papers in Economic History No. 15 2008 © Liselotte Eriksson, 2008 Institutionen för ekonomisk historia 901 87 Umeå www.ekhist.umu.se Abstract This licentiate thesis examines the development of the life insurance industry during the period 1855-1914. The aim with the study is to recognise dimensions not frequently addressed by previous research on the insurance industry, namely the impact of social dimensions, including the implicit and explicit economic importance of social movements and the diffusion of knowledge in society at large for the development of the life insurance industry. The study shows that income and price had limited importance in explaining the demand for life insurance before the 20th century and that this can be attributed to a lack of sufficient knowledge regarding financial issues and to a far too high access cost in acquiring a life insurance for a large part of society. The development of the life insurance industry must therefore be understood through improved knowledge both on the part of the life insurance companies and on part of the consumers. The licentiate further shows how diffusion of knowledge throughout society also was due to a diffusion of democratic ideas and the rise of social movements, movements that life insurance actors were a part of. These actions helped open up the financial market for the masses and probably also strengthened the trust towards the industry. It is however hard to dismiss the life insurance actors’ engagement in women’s movement as a cover-up for other disguised motives not so honourable, while a direct economic gain for the life insurance industry is hard to establish.
    [Show full text]
  • Corporate Policing, Yellow Unionism, And
    4 The Swedish labour market c. 1870–1914 A labour market regime without repression? ♣ Erik Bengtsson Introduction: a peaceful labour market? From discussion on anti-labour violence and the general repression of trade unionism and strikes pre-World War I, Sweden would appear – at least from the domestic literature – to be an exceptional case. We know that peaceful industrial relations developed in the 1930s, symbolised by the famous Saltsjbaden Agree- ment between unions and employers in 1938. But several scholars assert that even in the final third of the nineteenth century, there was very little repression of unionism and strikes in this country.1 Against the view that a cooperative Swedish model emerged under Social Democratic auspices in the 1930s, the revisionists see the “bourgeois roots of the Swedish model”.2 This essay interrogates this narrative of Swedish exceptionalism in the context of the labour market. I have indicated elsewhere that analyses of Swedish excep- tionalism in terms of early democratisation and social egalitarianism tend to be overestimated.3 This chapter starts with two research questions: was the Swedish labour market regime c. 1870–1914 uniquely liberal and labour-friendly and, if so, which social forces were behind this exceptionalism – the strength of farm- ers, the liberalism of the bourgeoisie or something else? The chapter does not in the main build on original archival research, but rather on a synthesis of the existing literature, combined with analysis of parliamentary materials. As par- liament, the Riksdag , was the decision maker on labour market regulation, the essay focuses mainly on parliamentary politics.
    [Show full text]