NUMMER 2-3 1984

Kvinno- litteraturforskning är i dag ett vitalt och mång- sidigt område. Det finns en stor spänn- vidd inom ämnet både vad gäller forskningsobjekt och metod. Detta nummer vill visa något av allt det spännande som händer inom kvinnolitteraturforskning REDAKTION Kvinnovetenskaplig tidskrift Ingrid Holmquist, Catta Jönsson, Förteckning över tidigare utges av Föreningen Kvinno- Karin Palmkvist, Ami Wångstedt. utkomna temanummer och vetenskaplig tidskrift. samtliga artiklar kan erhållas Ansv utg Anita Göransson från redaktionen.

REFERENSGRUPP Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- Boel Berner, Mona Eliasson, Grafisk form: Leif Thollander. kommer med 4 nummer om året. Anita Göransson, Anna Jonas- Vinjetter: Ewy Palm Prenumeration för 4 nr kostar 90 dottir, Gunhild Kyle, Eva Printed in Sweden by skr. Stödprenumerationer å 150 Magnusson, Ulla Tebelius, Wallin & Dalholm, Lund skr eller mer är mycket välkomna. Gertrud Aström © Författarna och kvinno- Postgiro 88 41 78-5 vetenskaplig tidskrift. ISSN 0348-8365

ADRESS Kvinnovetenskaplig tidskrift Författarna ansvarar själva för Klostergatan 9 För insända ej beställda manu- innehållet i sina artiklar. 222 22 Lund Tel 046-13 74 70 skript ansvaras ej. Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet. Nr 2-3 • 1984 • År g 5

Från redaktionen 3

GUNILLA DOMELLÖF Teoretiska diskussioner inom kvinnolitteraturforskningen 6

BIRGITTA SVANBERG Mordet på Adéle — Agnes von Krusenstjerna och primitivismen 18

LISBETH LARSSON En kvinnlig berättelsetradition 34

SONJA ÅKESSON Snabelkotten 44

EBBA WITT-BRATTSTRÖM Den främmande kvinnan — presentation av Julia Kristeva 46

TORBORG LUNDELL Dynamiken mellan mor och dotter i skandinaviska folksagor 56

KARIN PALMKVIST Anne Charlotte Leffler — en glömd kvinnoskildrare 65

Krönika 75 Våra förmödrar 94 Recensioner 96 Pennskaft 113

Bilden sid 3: Pil Dahlerups disputation, Köpenhamn mars 1984. Foto Kim Agersten. 3

Från redaktionen

En snöig och blåsig dag i början av mars ka kretsarna. Pil Dahlerup har lyft fram en trängdes bortåt tusen personer, mest kvin- hel generation undanträngda kvinnliga för- nor, utanför den gamla universitetsbyggna- fattare som var verksamma under andra den i centrala Köpenhamn. En äldre köpen- hälften av 1800-talet. Hon läser deras böcker hamnare frågade oss vad som skulle hända. som ett svar på det patriarkala samhälle de En disputation, svarade vi, men på grund av levde i, som under den här perioden började en viss språkförbistring uppfattade han det gå mot sin upplösning. Spännande är också som demonstration. Till slut hade vi förkla- hennes syn på Georg Brändes. Hon tränger rat att det var en dansk kvinnoforskare, Pil bakom kritikerns värderingar och visar fram Dahlerup, som skulle försvara sin avhand- hans komplicerade förhållande till kvinnliga ling om det moderna genombrottets kvin- författare. Hon visar på sambandet kritik- nor. Vi nämnde Georg Brändes' namn var- historieskrivning. Om den samtida kritiken vid mannen sken upp igenkännande, skaka- inte uppmärksammar en författare blir hon de några gånger på huvudet och gick vidare lätt glömd av historieskrivarna. Och den be- alltmedan den redan långa kön växte ytterli- tydelsefulle kritikern Georg Brändes recen- gare. serade inte gärna kvinnliga författare. På sid Javisst var det ett stort och ovanligt evene- 104 anmäler Anne-Marie Mai och Stig Dala- mang som ägde rum i Köpenhamn. Kvinno- ger avhandlingen. litteraturforskare från hela Norden hade Pil Dahlerup är den första i Danmark som kommit resande men avhandlingen har ock- blir doktor i kvinnoforskning och det är kan- så väckt intresse långt utanför de akademis- ske ingen slump att det är just i ämnet kvin- 4 nolitteratur eftersom kvinnolitteraturforsk- och sexualiteten tar sig uttryck hos Agnes ningen länge varit ett stort och aktivt område von Krusenstjerna. i hela Norden. Även utbytet mellan de olika I Lisbeth Larssons artikel 'En kvinnlig be- länderna är livligt. För närvarande pågår t ex rättelsetradition' står veckopressfiktionen ett arbete med att förbereda en nordisk kvin- under 1930-talet i centrum, eftersom hon nolitteraturhistoria där forskare från respek- menar att den både kvantitativt och kvalita- tive land deltar. tivt är något av en knutpunkt i kartläggning- Vi har denna gång valt att göra ett dubbel- en av den kvinnliga läsningens tradition. nummer av Kvinnovetenskaplig tidskrift. På Lisbeth Larsson visar att veckopressens grund av den stora aktiviteten inom kvinno- kvinnobild står i motsättning till kvinnans litteraturforskningen har det utvecklats roll i samhällsutvecklingen. Medan kvinnor många olika sätt att arbeta på och vi har där- gjort sig gällande på allt flera områden i för tagit till extra utrymme för att kunna visa arbets- och samhällsliv, är hon fortfarande li- på bredden och mångfalden inom området. ka hjälplös i veckotidningarnas följetonger. Att analysera folksagor för att kartlägga djupare psykologiska mönster har varit en beprövad metod, framför allt i psykoanaly- Artiklarnas innehåll tisk litteratur. Men även inom kvinnolittera- turforskningen kan det vara fruktbart vilket Det är framför allt den anglo-amerikanska Torborg Lundell visar i sin artikel 'Dynami- kvinnolitteraturforskningen som inspirerat ken mellan mor och dotter i skandinaviska forskarna i Norden, men också en del frans- folksagor'. Hon koncentrerar sig främst på ka strömningar har nått hit. I artikeln 'Teo- styvmodersgestalten och visar hur denna retiska diskussioner inom kvinnolitteratur- kan tolkas som en personifikation av den forskningen' visar Gunilla Domellöf hur mö- Onda Modern. tet mellan den amerikanska kritiskt-sociolo- En viktig del av kvinnolitteraturforsk- giskt orienterade debatten och den franska, ningen är också att ta fram bortglömda lingvistiskt och textteoretiskt inspirerade kvinnliga författare och på nytt läsa och ana- kan bli fruktbar för en vidareutveckling av lysera deras verk. En sådan författare är An- den feministiska litteraturteorin. En repre- ne Charlotte Leffler som var produktiv un- sentant för den franska debatten är Julia der 1880-talet. Hennes böcker diskuterades Kristeva. Hon intervjuades av Ebba Witt- av samtiden och översattes till flera språk. I Brattström när hon nyligen besökte Sverige. dag är hon nästan helt okänd. Karin Palm- Den intervjun ligger till grund för en presen- kvist ger en presentation av hennes liv och tation av Kristevas arbete som publiceras i verk och diskuterar kvinnobilderna i några detta nummer. av hennes noveller. Även i Birgitta Svanbergs artikel 'Mordet I detta nummers krönikedel ges en presen- på Adéle — Agnes von Krusenstjerna och tation av några forskningsprojekt och en primitivismen' är Julia Kristeva aktuell ef- översikt av vad som händer inom kvinnolit- tersom vissa av hennes teorier används i en teraturforskningen i de nordiska länderna. del av artikeln. Agnes von Krusenstjernas Vidare recenseras de olika kvinnolitteratur- romanserie Fröknarna von Pahlen brukar räk- historier som utkommit under de senaste nas in i den litterära riktning som kallas pri- åren. Parallellt med planeringen av en nor- mitivismen, vilken var rådande i Sverige un- disk kvinnolitteraturhistoria skrivs det kvin- der 1930-talet. Primitivismen karaktäriseras nolitteraturhistorier i de olika länderna. Ny- av en längtan till naturen och den 'allgoda ligen utkom en dansk kvinnolitteraturhisto- kvinnligheten'. Denna syn på kvinnligheten, ria i två band, i Sverige har vi Kvinnornas litte- menar Birgitta Svanberg, måste te sig an- raturhistoria och i Norge förbereds ett verk norlunda och mer komplicerad för en kvinn- som liknar det danska. Förra året kom Kvinn- lig författare än för en manlig, och hon dis- liga författare som täcker kvinnornas littera- kuterar hur den primitivistiska kvinnosynen turhistoria från antiken till i dag. 5 Tidskriften flyttar

Under sommaren kommer Kvinnovetenskaplig tidskrift att flytta till Göteborg, där en ny re- daktion tar över arbetet. Det är nästan fem år sedan arbetet med vad som skulle bli Kvinno- vetenskaplig tidskrift startade här i Lund. Det har periodvis varit slitsamt och motgångar- na har varit många men tack vare det stöd och den uppmuntran vi ständigt får från våra läsare har vi alltid känt oss motiverade att fortsätta vår kamp. Redan från början fanns planer att låta ansvaret för tidskriften cirku- lera mellan universitetsorterna, men först nu har detta blivit praktiskt möjligt att genom- föra. Det är med blandade känslor vi ser tidskriften lämna sin födelsestad. En smula vemod känner vi, men samtidigt en glädje över att nya friska göteborgskrafter med massor av idéer för framtiden har möjlighet att driva tidskriften vidare. Lycka till!

Tidskrift för litteraturvetenskap

Litteraturforskningen av idag följer du lättast i TFL — tidskriften där såväl etablerade som yngre forskare kommer till tals.

Prenumeration 70 kr (4 nummer), för studerande 55 kr. Postgiro 639065-2. 6 GUNILLA DOMELLÖF Teoretiska diskussioner inom kvinnolitteraturforskningen Inom. kvinnolitteratur- forskning domineras den teoretiska diskussionen ä ena sidan av en amerikansk kritiskt- sociologiskt orienterad strömning och å andra sidan av en fransk, lingvistiskt och textteoretiskt inspirerad. Gunilla Domellöf beskriver de båda teoritraditionerna och ser deras möte som fruktbart för en vidareutveckling av den feministiska litteraturteorin.

I ett tioårigt perspektiv framstår begreppet tera den skönlitterära texten till den historis- 'omläsning' som det centrala inom den del av ka kontexten. Andra forskare söker källan till litteraturvetenskapen som i Norden kallas förtrycket i själva den tankestruktur, som bär kvinnolitteraturforskning. Feministiska lit- upp den västerländska kulturen. Inom den teraturforskare har några enkla grundföre- gruppen jämställs önskan om herravälde — ställningar gemensamt: att kvinnor utsätts antingen detta gäller språk eller abstrakt tän- för förtryck är en av dem. Att könsskillnader kande — med en manlig ordning som grun- är en giltig utgångspunkt för kritisk analys är das på att kvinnor tystas. Omläsningen kom- en annan. En omläsning av litteratur ur mer här att omfatta såväl teoretiska texter kvinnoperspektiv kan avslöja inbyggda som litteratur. Den politiska empiriska strukturer, som annars skulle förblivit osyn- forskningstraditionen har framför allt ut- liga. Omläsningen gäller inte bara enskilda vecklats i USA, medan den teoretiska hämtat verk utan hela litteraturhistorien, utmaning- sina viktigaste impulser från fransk feminis- en gäller den tidigare förmenta könsneutrali- tisk forskning.1 teten, undersökningen inriktas på samban- Jag skall från dessa synpunkter i den här det mellan skrivande och kön och tvingar artikeln ge en kort översikt av den nya kvin- fram en konfrontation med maktstrukturer- nolitteraturforskningens utveckling. Den na inom litteraturkritiken. Feminism som kommer att omfatta den tidiga amerikanska ideologi (-ism) kan inte ses som ett enhetligt feministiska litteraturkritiken, mötet med kompletterande tillägg till existerande litte- den franska språkteoretiska kvinnoforsknin- raturvetenskepliga forskningsmetoder utan gen och något om de fruktbara följderna av aktualiserar i stället fundamentala litteratur- detta möte. teoretiska problem som t ex Vad är en text? Vad innebär tolkning av en text? Vad är det Om rätten att läsa fel som bestämmer en texts mening? Feministiska forskare betonar olika sidor Sambandet mellan kvinnors erfarenheter, av kvinnoförtrycket och detta har lett till oli- livssammanhang och kulturmönster och det ka utvecklingslinjer inom litteraturkritiken. litterära uttrycket för detta har från början De feminister, som undersöker kvinnors stått i centrum för den feministiska litter- marginalitet, inriktar sig i första hand på turkritik, som kvinnliga forskare i USA bör- kvinnors situation i det mansdominerande jade tillämpa inspirerade av den nyfeministi- samhället. Målsättningen är ofta att skriva in ska rörelsen på slutet av 60-talet.2 När Elaine kvinnorna i historien. Metoden blir att rela- Showalter presenterar den feministiska litte- 7 raturkritiken i tidskriften SIGNS 19753, ut- kvinnliga författare och nytolkningar av väl- går hon från Kate Milletts banbrytande verk kända kvinnliga författares arbeten. En tvär- Sexualpolitikerf. Ett gammalt perceptions- vetenskaplig ansats liksom betoningen av mönster ifrågasattes, när Kate Millett i sin empiri på bekostnad av teori och abstraktion läsning av Charlotte Brontés Villette (1853) utmärkte inledningsskedet. Elaine Showal- bröt med bilden av äktenskapet som hjältin- ter anser, att den feministiska litteraturkriti- nans livsmål. I stället för förlust och olycka ken genom sin teoretiska eklekticism, sin kan den tilltänkte äktenskapspartnerns död empirism och sin individualism når fördelar ses som en möjlighet för Lucy Snow att leva i fråga om flexibilitet, kreativitet och öppen- ett helt annat liv, obunden av äktenskap och het för nya idéer. Hon blundar inte för de med tryggad anställning och ordnad ekono- skadliga följder frånvaron av ett utarbetat mi. Detta uppfattades av traditionella littera- teoretiskt-kritiskt system kan få, främst ge- turkritiker som en felläsning från Kate Mil- nom att kritiken inte accepteras inom tradi- letts sida, men Elaine Showalter anser, att tionell akademisk forskning och därigenom denna felläsning i så fall fångar in en väsent- ställs utanför möjligheten att påverka den. lig och obestridig sanning om själva dynami- Vid sidan av den abstrakta strukturalismen ken i den kvinnliga författarens kreativa tän- vid de amerikanska akademierna — vad vi kande. 'No one who has read Sexual Politics närmast skulle kalla nykritisk formalism — can ever read Villette sentimentally again', är tedde sig dessutom den feministiska kritiken Elaine Showalters slutsats. Förskjutningen i som alltför personlig. perspektiv kan jämföras med gestaltpsykolo- I en första fas inriktades den feministiska gins reversibla bilder, där den inneboende litteraturkritiken på att demonstrera litterära spänningen tvingar fram en växling mellan kvinnostereotypier. Kate Milletts Sexualpoli- bakgrund och figur. Det införda kvinnoper- tiken bildade skola genom att lyfta fram D H spektivet skapade en sådan spänning i fråga Lawrences, Henry Millers och Norman Ma- om verkets entydiga mening och vad som av ilers kvinnobilder. Ur rika källor östes myto- en tidigare kritik betecknats som bakgrund. logiserade, förkrympta och förvrängda kvin- Det radikala i den feministiska litteraturkri- nobeskrivningar, som visade hur könsfördo- tiken var kravet att se mening i det som nyss mar och stereotypiserade formuleringar av betecknats som tomrum. Den ortodoxa in- den kvinnliga könsrollen i samhället kodifie- trigen får inför våra ögon ge vika för en an- rats i litterära texter. Verk som exempelvis nan intrig, som hittills inte avlästs, eftersom Mary Anne Fergusons Images oj Women in Li- den har inneslutits i bakgrundens anonymi- terature, 1973, och Susan Coppelman Cornil- tet, och den nya intrigen växer fram i djärv lons Images of Women in Fiction, 1973, har ska- relief. Detta innebär inte att den första bil- pat en accepterad terminologi på detta fålt. I den skulle försvinna: den finns fortfarande en andra fas gjordes utifrån nyupptäckter kvar och är ibland den enda läsaren förmår och nytolkningar av kvinnliga författares urskilja. Att kartlägga spänningen i detta verk försök till en ny värdering av dessa verk. bildfält med sitt dominans- och utplånings- Här bjöd dock den etablerade klassiska ka- mönster, sin påstådda entydighet och sin non ett så kompakt motstånd att forskning- 5 uppenbara tvetydighet , blir den nya utma- sintresset kom att koncentreras på de littera- nande forskningsuppgiften. turvetenskapliga urvalskriterierna. Den fe- ministiska litteraturkritiken ifrågasatte an- språken på att absoluta och objektiva krite- rier skulle styrt urvalet av litteratur i littera- Feminist Literary Criticism turhistorier, akademiska kurslistor, antolo- Den amerikanska feministiska litteraturkri- gier och bibliografier. tiken började alltså vid sidan av mansper- Som Annette Kolodny sammanfattat spektivet lägga ett kvinnoperspektiv, som problemet i en senare essä6 gällde frågan inte aldrig tidigare hade hävdats. Forskningen så mycket litteratur eller kritik i sig som de inriktades på sökandet efter okända verk av historiska, sociala och etiska konsekvenserna 8 av kvinnors deltagande i eller utestängdhet språkighet' — eget språk och andras språk från verksamheten i fråga. Den feministiska — uppmärksammades redan av Dorothy litteraturkritiken tog sig uttryck i samman- Richardson och Virginia Woolf och aktuali- ställande av alternativa historieskrivningar serades inom den nyfeministiska rörelsen och antologier, där de kvinnliga författarnas bl a av den amerikanska poeten Adrienne ekonomiska och sociala villkor förutom per- Rich, som fäste uppmärksamheten på språ- sonliga förhållanden bildade utgångspunkt kets förmåga att stänga in oss lika väl som att för den nya förståelsen av hur deras skönlitte- befria oss. Hon myntade uttrycket 'the opp- rära verk producerats, publicerats och kriti- ressor's language' för det språk som inhäg- serats. Resultatet har blivit en ökad kunskap nar de djupaste privata mänskliga upplevel- om hur speciella maktrelationer — vanligt- serna med tabun och minerar dem med fal- vis de där män på olika sätt bestämmer över ska benämningar. Elaine Showalter anser, kvinnor — skrivits in i såväl litterära som kri- att området kräver en verklig känsla för pro- tiska texter och hur de okritiskt accepterats blemets komplexitet och dömer ut tidiga fö- som ett från ovan givet kulturarv. renklade språkskillnadsundersökningar. Målet för den vidare utvecklingen inom Hon ställer sig av samma skäl skeptisk till att den feministiska litteraturkritiken var att androgynbegreppet, som vissa psykologiskt placera in kvinnliga författare i en teoretisk inriktade forskare introducerat, skulle kun- referensram och visa hur de är relaterade na bli användbart som litterär term. sinsemellan och till en kvinnlig litterär tradi- Elaine Showalter beskriver den nya femi- tion. Avsikten med en feministisk litteratur- nistiska litteraturforskaren på följande sätt: historia var att den skulle beskriva kontinui- — Forskaren måste — som Ellen Möers teten och sammanhanget i kvinnors skrivan- — kunna förena vetenskaplig grundlighet de och ställa upp hypoteser, som individuella och auktoritet med känslig och intelligent författare — både kända och mindre kända förståelse av författarinnornas upplevelser — kunde testas emot. Viktiga arbeten inom av att vara kvinnor och hur detta påverkat detta forskningsområde kom sedan att bli El- deras sätt att skriva. len Möers Literary Women, 1977, Elaine Sho- — Dessutom får forskaren inte falla un- walters A Literature oj Their Own, 1977, och dan för krav på 'vetenskaplighet', som är Sandra Gilberts och Susan Gubars The Mad- oförenliga med ett kvinnosolidariskt per- woman in theAttic, 1979. Ellen Möers är pion- spektiv och det egna uppvaknandet, den eg- jären inom denna grupp: hon opponerade na känslan och visionen. Forskningen och sig redan på det tidiga 60-talet mot gällande det egna livet hänger ihop. Adrienne Rich litterära omdömen genom att beskriva skriver i 'When We Dead Awaken' att 'a radi- kvinnliga författares litterära tradition som cal critique of literature, feminist in its im- revolutionär och innovativ snarare än som pulse, would take the work first of all as a clue försiktig och osjälvständig. Elaine Showalter to how we live, to how we have been led to lägger huvudvikten vid att kvinnolittera- imagine ourselves, how our language has tursstudier måste avse att placera in kvinno- trapped as well as liberated us; and how we litteraturen i en historisk, social och kulturell can beipn to see — and therefore live — referensram. Men hon är också mån om att afresh'. stryka under att språk och stil är ett littera- Den mängd av biografier som till en bör- turvetenskapligt område av stort könspoli- jan översvämmade den amerikanska mark- tiskt intresse. Den kvinnliga föreställnings- naden förstärkte endast den gamla fördo- världen laddar symbolerna med andra vär- men att kulturaktiva kvinnors privatliv var den än vad de i traditionell forskning ansetts av större intresse än deras verk. Mängden av vara bärare av. Den galna hustrun, som spär- biografier över kvinnliga författare garante- rats in på vinden, läses t ex i den feministiska rade inte någon ökad förståelse av samban- litteraturkritiken som en litterär gestaltning det mellan personliga förhållanden, sociala av kvinnors vrede, sexualitet och kulturella villkor och det konstnärliga uttrycket. Vad särställning. Problemet med kvinnors 'två- som ytterligare hindrade forskarna att rela- 9 tera författarinnornas liv till den kreativa processen var deras oförmåga att göra sig fria från egna fördomar — speciellt i frågor som rörde sexualiteten. Annette Kolodny ger fle- ra exempel på detta i sin översikt av den femi- nistiska litteraturforskningen i SIGNS 1976.8 Det enda försöket att beskriva en teori för feministiska litteraturanalyser, Feminist Literary Criticism: Explorations in Theory, som utgivits av Josephine Donovan 1975, är bara en bekräftelse av Elaine Showalters observa- tion att den feministiska kritiken är mer sammanhängande som ideologi än metod, anser Anette Kolodny.

Vive la différence!

Redan 1978 introducerades den franska fe- ministiska forskningen i den amerikanska debatten genom två artiklar i SIGNS, en översiktsartikel av Elaine Marks, 'Woman and Literature in France', och en rapport av Carolyn Greenstein Burke, 'Report from Paris'.9 Redan tidigare glimtar i SIGNS, Imogen Cunningham, 'Magnolia knopp' 1920-talet, foto. 'Diacritics' och 'Sub-Stance' hade gjort klart att den franska kulturdebatten grep över ett vitt fält av teorier, som delvis var svårbegrip- Frankrike innebar uppvaknandet till politisk liga och främmande för den amerikanska medvetenhet 1968 för många av studenterna publiken i stort och för de feministiska litte- en förhoppning om att frigöra känsla, fantasi raturkritikerna, som följde en empirisk och sexualitet från den repressiva överbeto- forskningslinje. De teorier detta gäller är den ningen av intellektet, något som i högsta lingvistiska och strukturalistiska teorin, det grad hade relevans för språkdebatten. Det är marxistiska kulturbegreppet, psykoanaly- inte språket som kommunikationsmedel, tisk teori i Lacans utformning och Derridas som intresserar den franska intelligentian, dekonstruktionsteorier. Den första skillna- utan det är språkets filosofiska förutsättning- den som alltså både kan vara fruktbar och ar som är det centrala. Det är nödvändigt att hämmande, men som alltid måste beaktas — känna till att det i Paris verkligen är möjligt är den mellan den amerikanska och den att skriva in sig själv i existensen i ett system, franska, mer övergripande kulturtraditio- där la parole och 1'écriture bestämmer vad som nen. Den andra är de franska feministiska är intellektuellt betydelsefullt, för att förstå forskarnas avgränsning mot de manliga teo- den vikt de franska feministerna faster vid retikerna. Den tredje skillnaden jag skall ta språket som utgångspunkt för frigörelse. upp är den innebörd de franska feministerna 'Prise de conscience' måste åtföljas av 'prise själva lägger in i begreppet 'differénce'. de la parole'. 'Ta ordet' är liktydigt med att Litteraturens relation till 'livet' är den 'ta makten'. Ordet — Logos i sin fullständiga amerikanska litteraturkritikens primära in- teologiska mening — har tills helt nyligen va- tresse. Det är inte något som erbjuder några rit i den manliga välutbildade elitens ägo. teoretiska svårigheter för den som är utbil- Utarbetandet av ett kvinnornas språk ses dad i svensk litteraturvetenskaplig tradition. som ett medel att bryta igenom den domine- Skillnaden i den franska teorin är att intres- rande patriarkala ideologin. Språket blir ett set har flyttats över från 'livet' till 'språket'. I stridsverktyg och ett maktmedel i en kultur 10 som ger primat åt ordet. Utgångspunkten denna inriktning redovisar, är en invente- för de franska feministiska teoretikerna är of- ring av kvinnobilder i litteraturen — en mot- ta psykoanalytisk. Frigörelse av kvinnokrop- svarighet till den amerikanska stereotypi- pen är för två av de ledande teoretikerna, forskningen — biografisk forskning, tema- Héléne Cixous och Luce Irigaray, identisk tiska studier, litteraturhistorisk forskning med frigörelse av kvinnospråket och vice ver- och undersökningar med en allmänkultu- sa. Den sanna kvinnonaturen har aldrig tidi- rell, idéhistorisk inriktning. Det intellektuel- gare kunnat komma till uttryck i kulturen. la klimatet i Frankrike har emellertid också Genom att ställa själva skriftproduktionen i givit möjighet för en liten grupp kvinnor i centrum skall det nu bli möjligt att få fram Paris att ställa sig i spetsen för avantgardet. kvinna^, att skriva sig från det omedvetna till Dels har de anknytning till den nya kvinno- ett vara. Denna 'écriture feminine' överskri- rörelsen och den nya kvinnoförlagsverksam- der genre- och ämnesgränser, den utspelar heten. Dels är de professorer i filosofi och lit- sig ofta inuti en äldre manscentrerad text, teraturvetenskap, psykoanalytiker och för- som den lekfullt och ironiskt spelar ut sina fattare, och har genom sin förtrogenhet med starka känslor mot. Det är en besvärjande, de nya teoretiska postitionerna kunnat påvi- exalterad inskription, ett inskrivande i språ- sa deras innebörd för forskning i kvinnofrå- ket, som på samma gång är resultat av och gor. Dessa teoretiker har genom sin ställning uttryck för 'women's difference in language'. kunnat nå ut till allmänheten med stor ge- Följden av att denna skillnad tidigare för- nomslagskraft. Styrkan i dessa kvinnors tryckts är att det funnits bara en röst, en man- forskning är att de använt sig av de manliga lig röst, i skriftproduktionen, och den har de teoretikernas tekniker för att demystifiera kvinnliga författarna tvingats imitera. Rep- och dekonstruera den tidigare kulturen sam- ressionen av det kvinnliga hos såväl kvinnor tidigt som de haft ett gemensamt mål att gå som män har varit total. Snarare än att söka mot: en okänd plats, nämligen kvinnans dömda och glömda kvinnor i historien, som plats, som nu kunde bli utgångspunkt för de amerikanska feministiska litteraturkriti- kvinnans eget skrivande. Héléne Cixous och kerna är inriktade på, söker de franska for- Luce Irigaray tillhör detta avantgarde och en skarna kvinnan i det omedvetna eller om tredje forskare, som Elaine Marks och Caro- man så vill i sitt eget språk. En viktig skillnad lyn Greenstein Burke presenterar i sina ar- är också att där amerikanskorna bedriver fe- tiklar, är Julia Kristeva. ministisk litteraturkritik och kritiserar I ett av sina huvudverk, La Revolution du kanon-urval ställer sig de franska feminister- langage poétique (1974), har Julia Kristeva ska- na skeptiska till såväl litteratur- som kanon- pat en psykolingvistisk modell för textstudi- begrepp. De har bytt ut ordet litteratur mot er. Hennes utgångspunkt är modernistiska text och skrivande och producerar själva texter (Lautréamont, Mallarmé, Joyce, Ar- skönlitterära texter eller skriver om/i textteo- taud, Bataille). Vad Julia Kristeva kallar 'det ri, lingvistik, semiotik eller psykoanalytisk semiotiska' är, enligt Elaine Marks, 'the teori. Denna centrering kring texten har ib- rhytmic babble of onomatopoetic sounds ex- land skett på bekostnad av en vidare socio- changed between mother and child, the pre- politisk orientering. A andra sidan kan jag oedipal language that precedes the installa- redan här påpeka, att den amerikanska tion of the father's symbolic language'. De forskningens intresse att göra en politisk läs- psykiska krafterna fortsätter att utöva en ning av litterära verk ofta uteslutit ett mer press mot det ordnade och rationella språket djupgående studium av textliga problem, även efter språkinträdet. Det semiotiska sät- dvs att se den litterära gestaltningen som nå- tet att beteckna skall inte förstås som ett an- got i sig betydelsebärande. nat språk eller som kvinnans språk utan sna- Givetvis pågår det i Frankrike en mer tra- rare som frambrytande eruptioner i form av ditionell litteraturforskning, som på ett all- brott mot satsens fonologiska och syntakti- mänt plan stimulerats av intresset för kvin- ska struktur. För Julia Kristeva står termen nornas plats i litteraturen. De resultat som 'kvinna' för det som inte kan representeras, 11 inte kan utsägas, det som är utanför defini- som är fångna i det gamla systemet och bara tioner och ideologier. Kvinnoforskningen söker tillträde till detta. Det verkligt föränd- kan följaktligen endast vara 'negativ', dvs rande alternativet måste på ett helt annat sätt ifrågasätta den rådande patriarkala ordning- ha en kollektiv, kvinnosolidarisk förankring. en. I Polylogue (1977), en samling studier av Det är i den positionen de franska kvinnliga hur mening skapas i språk, litteratur och forskarna skiljer sig från de manliga struktu- konst, visar Julia Kristeva hur detta skulle ralistiska teoretikerna, som riktat en avgö- kunna gå till: 'affirming the right to diffe- rande kritik mot hela det västerländska kul- rence, the return of negativity, calling in turbygget: den metafysiska logik, som mo- doubt political communities, divinities, aut- dernismen raserat. Genom att från ett kvinn- ligt perspektiv lägga fram reflexioner och hy- horities, even that sly one, the ego...'10 Följ- poteser — framfödandet av det kvinnliga derna av den franska attacken mot det gamla språket — underminerar det franska kvinnli- humanistiska (Man, Fallos) och rationella ga avantgardet den bastion som ännu inne- (Logos) västerländska kulturbegreppet blir har auktoriteten: alltså utomordentligt intressanta'för den fe- ministiska forskningen. 'If it were to come out in a new day that the logo- Inte oväntat har det franska avantgardet centric project had always been, undeniably, to också lämnat 'feminismen' som en möjlig found (fund) phallocentrism, to insure for mas- position inom den dominerande patriarkala culine order a rationale equal to history itself? ideologin. Feminister kallas de reformister, Then all the stories would have been told diffe-

Imogen Cunningham, 'Magnolia blomma' 1925, foto. 12 rently, the future would be incalculable, the his- med egen auktoritet kommer kvinnornas lit- torical forces would, will, change hands, bodies, teraturhistoria alltid att se ut som en serie another thinking as yet not thinkable, will trans- undantag. Det är erfarenhetens spegling i form the functioning of all society. litteraturen som ger värde och auktoritet åt We are all living through this very period when texten. Kvinnoperspektivet innebär teore- the conceptual foundation of a millenial culture tiskt en point-of-viewförskjutning och meto- is in the process of being undermined by millions dologiskt att sociologiska och ideologiska of a species of mole as yet not recognized. When they awaken from among the dead, aspekter beaktas vid tolkning. Det här är ju from among the words, from among the laws.'11 allmänna förnuftiga grundantaganden, men preciserar ändå inte riktigt vad det gäller. Som vi förstår har uttrycket 'différence' inte Enligt mitt förmenande beror detta till stor längre kvar sin innebörd av biologisk skill- del på att språkets förmedlande funktion, nad för de franska kvinnliga teoretikerna, ut- själva litterariteten, helt uteslutits ur resone- an skillnad består i vad som förblivit förtryckt i manget. Samtidigt finns hos amerikanska vår västerländska kulturs sätt att producera teoretiker som t ex Adrienne Rich och Mary mening. För Héléne Cixous, Luce Irigaray Daly ansatser till att se språket som kärnan i och Julia Kristeva är varken kropp eller sig- förtrycket och i centrum för den möjliga för- natur det som avgör, om en text skall beteck- ändringen. Patricia Meyer Spacks och Sand- nas som en kvinnotext, utan det är skillna- ra Gilbert är litteraturforskare som börjar den mellan manliga och kvinnliga subjekt, publicera studier, där det kvinnliga litterära alltså en position i språket, som blir viktig för formspråket diskuteras på ett nytt sätt. De textbestämningen. De franska forskarnas tyngst vägande bidragen inom den feminis- tillvägagångssätt skiljer sig också från de tiska litteraturkritiken är alla tryckta i olika amerikanska litteraturkritikernas genom att tidskrifter, eftersom de akademiska förläg- de inte talar om en text, inte skriver om det garnas konservatism hindrade arbeten, som som är skrivet, utan är en text i en text. Detta representerade ett nytänkande, att nå offent- gör att inga på förhand uppgjorda betydelser ligheten den vägen. kan läsas ut och vidarebefordras. Meningen Cheri Register skriver i en översiktsartikel ligger i själva dekonstruktionsprocessen, i 198013, att det är en truism att framhålla den själva brytningen med den tidigare ord- feministiska litteraturkritikens inriktning på ningen. Carolyn Greenstein Burke anser, att praktik och empiri. Men hon anser, att en den franska kvinnorörelsen främst bevisat kritik, som i tio år fortsatt att producera nya sin styrka genom att inte resa nya maktan- läsningar av litterära texter i de akademiska språk i de gamlas ställe: 'The female "imagi- institutionernas periferi, givetvis måste ha nation" may choose not to take power but to en teori implicit i sin praktik. Cheri Register find and create spaces in the social fabric vill visa att teorin består av den nya koncep- where something radically new can be said tuella referensram, som byggts upp under and done.' åren, men att den fortfarande karakteriseras av sin vägran att kodifieras och definieras in- om några försnävande gränser. Sexualitet och Textualitet Den feministiska litteraturkritikens ur- I USA gjordes 1977 ett nytt försök att lösa sprungliga rättvisekrav och försöken att föra teori- och metodfrågan inom den feministis- in dubbelkritikens offer i den litterära kanon ka litteraturkritiken. Arlyn Diamond och har, enligt Cheri Register, ersatts av en mer Lee R Edwards gav ut The Authority of Experi- fruktbar modell: att utan hänsyn till kanon ence: Essays in Feminist Literary Criticism.12 Em- ställa frågorna Vad är det författarinnan sä- piristiska, litteratursociologiska litteratu- ger och varför? Därigenom kommer den fe- rundersökningar ses som den bästa vägen att ministiska litteraturkritiken att kunna konst- avslöja den tidigare kritikens könsbestämda ruera en egen kvinnolitteraturkanon. Det är hållning. Grundtesen är att om ingen uppgö- dock ingen teoretisk skillnad på detta tillvä- relse kommer till stånd i frågan om att tala gagångssätt och den 'contextual criticism' 13 som den feministiska litteraturkritiken alltid Cheri Register det som den kvinnliga förfat- använt sig av. Att stil, struktur och metaforik tarens litteratur, berättande, ytterst handlar självklart undersöks vid närläsningarna in- om. Hittills har den feministiska litteratur- nebär inte någon förändrad syn på relationen kritiken koncentrerat sig på 'kvinnomedve- form-innehåll vid litteraturanalysen. Infly- tandets tillblivelse' och 'kvinnans krav på tandet från de nya formalistiska metoderna i självdefinition'. Genom den nya forskningen Europa är knappast märkbart, skriver Cheri har faltet vidgats och speciellt vänskapen Register, men tillägger: 'though their time mellan kvinnor och sättet att skildra den har may yet corae'. uppmärksammats. Som ett avslutande tolk- ningsled betraktar Cheri Register det litterä- Cheri Register har valt att behandla fyra ra verkets inplacering i den historiska situa- områden utifrån betydelsefulla verk som tionen: den feministiska litterturkritiken Sandra Gilberts och Susan Gubars The Mad- måste klargöra, hur det litterära materialet woman in the Attic, 1979, och samma författa- svarar mot den erfarenhet det bygger på. res antologi Shakespeare 's Sisters. >Feminist Essa- Först då är frågan Vad är det den kvinnliga yson Women Poets, 1979, NinaBayms Womans författaren säger och varför? besvarad. Fiction: A Guide to Novels by and about Women in America 1820—1870, 1978, Nina Auerbachs Den feministiska litteraturkritiken är en- Communities of Women: An Idea in Fiction, 1978, ligt Cheri Register på god väg att bli accepte- Janet Todds Women's Friendship in Literature, rad som en självständig disciplin. Men det 1980 och essäantologin The Lost Tradition: sista steget till att betraktas som ett autonomt Mothers and Daughters in Literature, utgiven av forskningsfält kan inte tas så länge området, Cathy N Davidson och E M Broner, 1980: som avgränsats av den feministiska littera- turkritiken, är omgivet av patriarkala insti- 1. Den kvinnliga estetiken tutioner, som fortfarande innehar makten 2. Mor-dotterrelationen och väljer att inte se vad som sker. 'We have 3. Kvinnans 'mythos' transformed neither literary criticism nor the 4. Konstruktionen av en historisk kontext world', avslutar Cheri Register sin artikel. Utmaningen kvarstår alltså. Cheri Register redogör mycket klargörande Nu menar jag att förfaringssättet att byta för den feministiska litteraturkritikens reella ut den manlige författaren mot den kvinnli- landvinningar. Som jag ser det visar hon ga och göra traditionella litteraturundersök- precis hur långt en kvinnolitteraturforsk- ningar givetvis är behjärtansvärt med tanke ning, som avser att ställa upp en kvinnoka- på hur styvmoderligt de kvinnliga författar- non, kan nå. Estetiken blir en fråga om litte- na behandlats tidigare. Men har kvinnolitte- rära formella karekteristikas samband med raturkritiken en radikalare målsättning mås- feministisk ideologi och social förändring. te den nog arbeta med helt andra metoder. Språket förkroppsligar kvinnomedvetandet. Det viktiga är att finna en teori for feminis- För att få fram det kvinnospecifika föreslår tisk litteraturforskning som lägger lika stor Cheri Register jämförelser med parallelltex- vikt vid det litterära som det feministiska. ter skrivna av män. Men viktigast är att klar- Kanske det franska intresset för de textliga göra kvinnoestetikens förankring i den problemen här kan vara till hjälp. kvinnliga erfarenheten. En ny fas i kvinno- I den kritik Cheri Register riktar mot litteraturkritiken har, enligt Cheri Register, Sandra Gilbert och Susan Gubar — som är inletts genom utforskandet av mor-dotterre- mer påverkade av den franska begreppskriti- lationen, som erbjuder ett 'gynocentric fo- ken än vad Cheri Register låter påskina — cus' i stället för den tidigare underordningen framgår, tycker jag, innebörden av den femi- inom patriarkatet. Mot den gamla struktu- nistiska litteraturkritikens förmenta teorilös- ren med ett 'androcentric focus' ställs en ny het.14 'Can there be an authentic, autono- och inom den kan bilder av gemenskap och mous female aesthetics as long as the prima- konflikt, uppror och försoning utforskas på ry literary influences are male?' frågar Cheri nya villkor. Med kvinnans 'mythos' avser Register. Hon utgår från att det är en auten- 14 tisk, självständig kvinnlig estetik, som åter- ty, the more clearly we realize that we have speglar en specifik kvinnlig erfarenhet, som misperceived our destination. We may never den feministiska litteraturforskningen skall reach the promised land at all; for when fe- lyfta fram, medan Sandra Gilbert och Susan minist critics see our task as the study of wo- Gubar i sin diskussion av litterär tradition, men's writing, we realize that the land pro- formspråk och dominans ifrågasätter det mised to us is not the serenely undifferentia- autentiska och självständiga i estetiken över ted universality of texts but the tumultuous huvud taget. De närmar sig en modell för and intriguing wilderness of difference it- text och skrivande, där språkets förmedlande self.' roll och retoriska tekniker för distansering, Våra nyckelord vid läsningen är här 'text', som t ex ironi, tillmäts betydelse vid me- 'skrivande' och 'skillnad'. Den strukturmo- ningsproduktionen. De visar med andra ord dell grundad på kvinnors skrivande som hur användbar 'misstankens hermeneutik' Elaine Showalter lanserar, har sina uppenba- är för kvinnolitteraturforsknineen.15 Gil- ra brister, bl a är den för allmänt formulerad, berts och Gubars palimpsestteori 6 är en mo- för empirisk och saknar textteoretiska över- dell för att förklara att kvinnor skriver, där väganden, dvs betonar det feministiska på det redan är skrivet, att ytskiktets cover-story det litteräras bekostnad. Ändå tycker jag det — ofta den enda lästa och alltid den av sam- ligger en styrka i hennes omprövning av den hälle och samtid godkända — i sig innefattar feministiska litteraturkritikens målsättning, en sub-story — den skrivande kvinnans egen som lett till ett återvändande till en skillnads- historia. Det är den humanistiska litteratur- modell, där spänningen mellan olika röster, traditionens enkla envägskommunikations- språk och bilder är det som skapar mening i modell med dess krav på enhet och entydig- texten. Tvåspråkigheten fanns, som vi sett, i het och med diktaren, författarsubjektivite- den ursprungliga förgrunds-bakgrundsbil- ten, som grundläggande meningskonstitue- den, i Gilberts och Gubars palimpsestteori rande princip, som här utmanas av en littera- (cover-story och sub-story) och den finns an- tursyn, som är långt mer komplex. Den ser tydd på varje nivå av Elaine Showalters nya inte det litterära språket som något ur- strukturmodell, där den sammanfattas som sprungligt, genomskinligt, utan som för- 'the double-voiced discourse'. Tanken på att medlat och styrt av såväl medvetna som ersätta en androcentrisk kritik med en gyno- omedvetna instanser. Verket ses som en centrisk har här fått ge vika för något helt komplex mångfald och de förmedlande ele- nytt och annorlunda om än bara i ett första menten påverkar meningsproduktionen.17 utkast. Att den amerikanska feministiska littera- Elaine Showalter beskriver den tidigare turkritiken närmar sig textteoretiska ut- amerikanska litteraturkritiken som 'feminist gångspunkter tycker jag framgår — förutom readings' och anser att så länge nyläsning av den livliga tidskriftsdebatten — av det och omtolkningar var målet för forskningen teoriförslag Elaine Showalter lägger fram i kanske metodpluralismen var den mest till- Critical Inquiry, Winter, 1981 'Feminist Criti- fredsställande teoretiska lösningen. Placeras cism in the Wilderness'. Det är den stora kvinnors skrivande i forskningens centrum uppgörelsen med den feministiska littera- ställs emellertid andra krav på gemensamma turkritikens tidigare vandring, den från den teoretiska utgångspunkter. Om det som skall kvinnliga träldomens Egypten till männi- studeras är kvinnors skönlitterära skrivande skoblivandet (humanism) i det utlovade lan- kommer forskningsområdet att omfatta his- det, 'a pilgrimage to the promised land in torien, stilarter, genrer, strukturer, den which gender would lose its power, in which kvinnliga kreativitetens psykodynamik, den all texts would be sexless and equal, like än- bana det enskilda författarskapet liksom den gels. But the more precisely we understand kvinnliga litterära traditionen beskriver. Frå- the specificity of women's writing not as a gan som står i centrum är nu What is the dif- transient by-product of sexism but as a fun- ference of women's writing? damental and continually determining reali- Den första amerikanska akademiska for- 15 skare som intresserade sig för kvinnors skri- turmodell, där den efterföljande modellen i vande och därmed förberedde övergången sig inkluderar den föregående. Om man föl- från vad vi skulle kunna kalla en konsum- jer skillnaden som en skillnad i språk, vilket tionsmodell till en produktionsmodell var, jag har för avsikt att göra här, är det inom den enligt Elaine Showalter, Patricia Meyer biologiska modellen viktigt att Elaine Sho- Spacks med boken The Female Imagination, walter framhåller, hur fundamentala idéer 1975. Genom Ellen Möers Literary Women, om kroppen är för förståelsen av hur kvinnor 1977, Elaine Showalters egen A Literature of uppfattar sin situation i samhället, men ock- Their Own, 1977, Nina Bayms Wornan's Ficti- så att kroppsuttrycket aldrig kan förstås di- on, 1978, Sandra Gilberts och Susan Gubars tanslöst utan som förmedlat i lingvistiska, The Madwoman in the Attic, 1979, Margaret sociala och litterära strukturer. Beträffande Homans Women Writers and Literary Identity, lingvistiken gör Elaine Showalter en intres- 1980, och en mängd tidskriftsartiklar har sant jämförelse mellan kvinnors språk och kvinnors skrivande manifesterat sig som det språkfrågan i avkoloniserade länder. Skall centrala projektet för feministiska littera- den nya staten välja modersmålet till offi- turstudier. Elaine Showalter poängterar ock- ciellt språk eller behålla kolonisatörernas så den franska feministiska teoriutvecklin- främmande språk, som möjliggör en större gens betydelse för förändringen. kulturkommunikation? Frågan berör såväl feministisk litteraturkritik som kvinnors Elaine Showalter bygger sin teori för kvin- skönlitterära språk. Inom psykoanalytisk nors skrivande på de fyra modeller för köns- teori framhåller Elaine Showalter det löftes- skillnader, som redan föreligger: en biolo- rika i den feministiska kritikens inriktning gisk, en lingvistisk, en psykoanalytisk och en på den pre-oidipala fasen och den psykosex- kulturell. Modellerna går in på varandras uella differentieringen, där moderns roll för områden men bildar tillsammans en struk-

Edward Weston, 'Snäcka'1927, foto. 16 identitetsutvecklingen förstås på ett nytt sätt. sociala, litterära och kulturella arvet från bå- Detta är givetvis av primär betydelse för de den tysta(de) och den dominerande grup- språktillägnelsen och för den senare tilläg- pen. Genom Shushana Felman, som Elaine nelsen av det litterära språket. Den modell, Showalter citerar i artikeln, förstår vi hur som i sig inkluderar den biologiska, lingvisti- denna allmänt skisserade språkmodell skulle ka och psykoanalytiska, är kulturmodellen. kunna ha tolkningsteoretiskt intresse: 'The Elaine Showalter har tidigare studerat kvin- challenge facing the woman today is nothing nors kultur som en subkultur inom ett man- less than to "re-invent" language, to re-learn ligt dominerat kulturmönster. Hon vill nu i how to speak: to speak not only against, but anslutning till de engelska antropologerna outside of the specular phallogocentric struc- Shirley och Edwin Ardener i stället se på ture, to establish a discourse the status of kvinnorna som en 'muted group', vars områ- which would no longer be defined by the de täcks av den dominerande gruppen, utan phallacy of masculine meaning'. Detta gäller att dock helt inneslutas av den. Med 'muted', såväl den feministiska litteraturkritikern avses både språk- och maktproblem, vilka ju som den skapande kvinnliga konstnären. berör begrepp som perception och tystnad, Jag har i den här introducerande översik- som är centrala för förståelsen av kvinnors ten försökt ringa in de två starkaste polerna deltagande i kulturen. Både tysta(de) och do- inom det kraftfält som den nya feministiska minerande grupper utvecklar uppfattningar litteraturforskningen utgör. De nordiska fe- eller kategoriserande idéer om den sociala ministiska litteraturforskarna har genom sin verkligheten omkring sig på en omedveten speciella inriktning haft en klar litteraturteo- nivå, men dominerande grupper kontrolle- retisk och metodisk utgångspunkt. Genom rar formerna eller strukturerna i vilka med- den strukturalistiska analysmodell Pil Dah- vetenheten kan artikuleras. Tystade grupper lerup introducerade, 'Metoder för kvinno- måste således förmedla sina uppfattningar textforskning' i Karin Westman Bergs anto- genom de former de dominerande struktu- logi Textanalys från könsrollssynpunkt, 1976, och rerna tillåter. Ardeners diagram för relatio- den strukturalistiska och sociologiska teori nerna ser ut på följande sätt: och metod Irene Engelstad och Irene Iversen föreslår, 'Tre tilnsermingsmåter til kvinnelit- teraturen' i antologin Et annet språk, 1977, kom ett litteraturteoretiskt intresse att natur- ligt förenas med ett feministiskt. I exempel- vis Birgitta Holms bok Fredrika Bremer och den borgerliga romanens födelse, 1981, används fran- ska strukturaliska teoretiker som Roland Barthes och Tzvetan Todorov vid sidan av fe- ministiska som Virginia Woolf och Sandra Gilbert och Susan Gubar. Genom mitt eget forskningsarbete, som gäller svenska kvinn- Den sektion av kultur Y som faller utanför liga författare under den tidiga modernis- kultur X's dominerande cirkel kallar Edwin men, har jag upplevt det för kvinnolittera- Ardener 'wild'. Denna vilda zon kan uppfat- turforskningen fruktbara i konfrontationen tas rumsligt, upplevelsemässigt eller metafy- mellan en historisk-sociologisk litteratur- siskt, den är ett ingenmansland och icke till- forskning med dess brist på språkteoretisk gänglig för män. Den motsvarande zonen i reflexion och den nya franska textteorin, som den dominerande manliga kulturen är art- ställer det litteratursemantiska problemet på skild genom att vara tillgänglig för kvinnor ett helt nytt sätt. Kan den politiskt engagera- och män, eftersom den är strukturerad i de litteraturforskningen, som betonar histo- språk. Elaine Showalter vill med modellen riska och sociala aspekter på kvinnoförtryc- beskriva kvinnors skrivande som en 'double- ket, förenas med en språkteori, centrerad voiced discourse', som alltid innehåller det kring kvinnlig kreativitet och textproduk- 17 tion, skulle kanske också en estetisk teori för anser, att litteraturforskningen efter Freud, kvinnotextforskning kunna börja formule- Marx och Nietzsche måste räkna med en ras. kritisk 'misstankens hermeneutik' vid sidan av den klassiska 'positiva', meningsrekonst- ruerande hermeneutiken vi ärvt från en ro- mantisk, idealistisk tradition, som förutsät- NOTER ter ett enhetligt, kommunicerande subjekt. 1. För en utförligare diskussion av dagens Enligt Paul Ricoeur måste tolkaren förhålla spännande möte mellan amerikansk och sig misstänksam mot rösten som hörs i tex- fransk feministisk litteraturforskning se in- ten och som tidigare ansågs framföra bud- troduktionen till temanumret 'Feminist skapet. Rösten (tecknet) kan nämligen vara en mask i stället för ett ansikte. Tolkaren Readings: French Texts/American Con- måste lyssna till mer än en röst i texten och texts' av Yale French Studies 1981:62, varifrån ta hänsyn till att rösten bakom rösten, tex- ovanstående synpunkter hämtats. terna bakom texten och tystnaden — det 2. För en närmare beskrivning se Cheri Regis- outsagda, underförstådda i texten — alla är ter, Kvinnokamp och litteratur i TJSA och Sverige, element som är med och skapar textens Stockholm 1977. mening. 3. SIGNS Journal oj Women in Culture and Society, 1975, vol 1, no 2. 16. Ordet palimpsest (av grekiska palin = åter 4. New York 1970, sv övers 1971. och psestos = skapad) betecknar en hand- 5. Den uppenbara tvetydigheten i Villette be- skrift, där den ursprungliga skriften av spar- står i att romanen har två slut, vilket alltså samhetsskäl skrapats bort för att ge plats för Kate Millett var den första att ta fasta på. ny skrift. Materialet är vanligen perga- 6. Annette Kolodny, 'Dancing Through the ment. Mine-Field: Some Observations on the 17. För en diskussion av diktarsubjektiviteten Theory, Practice, and Politics of a Feminist som teoretiskt problem se Atle Kittang, Literary Criticism' i Feminist Studies 6 'Tre forståingsformer i litteraturforskinga' i (Spring 1980). Litteraturkritiske probleme, Teori og analyse, 7. 'When We Dead Awaken: Writing as Re- Oslo 1976. Vision' i College English 34:1, 1972 eller i On Lies, Secrets, and Silence, New York 1979. 8. SIGNS Journal of Women in Culture and Society, S U M M A R Y 1976, vol 2, no 2. 9. SIGNS Journal of Women in Culture and Society, Theoretical discussions within feminist literary research 1978, vol 3, no 4. Feminist literary research embraces several basic 10. Citatet från efterskriften till den engelska common assumptions: that women have been översättningen av Julia Kristevas About Chi- subjected to oppression is one; that gender diffe- nes Women, New York 1977. rences constitute a valid point of departure for 11. Héléne Cixous, 'Sorties' i La JeuneNée, Pa- critical analysis is another. During the decade ris 1975. Här citerad ur New French Femi- when feminist literary criticism established itself nism, Elaine Marks och Isabelle de Courtiv- as scholarship, the concept of 're-reading' occu- ron (red), The University of Massachusetts pied a central position. Nordic feminist literary Press 1980, en utmärkt antologi för den som research has received crucial impulses from in- vill orientera sig i den franska kvinnoforsk- ternational research. In this article, the Ameri- ningsdebatten. can empirical and political research tradition is 12. Se Sydney Janet Kaplans översiktsartikel i described and is related to French feminist theo- SIGNS Journal of Women in Culture and Society, retical linguistic work. 1979, vol 4, no 3. American feminist literary criticism begins 13. I SIGNS Journal of Women in Culture and Socie- with the situation of women in a male-dominated ty, 1980, vol 6, no 2. society. The American method involves placing 14. Jag vill stryka under att jag här inte kritise- female fiction in an historical, social and cultural rar Cheri Register, utan för ett principiellt frame of reference. The French researchers look resonemang om en litteratursyn som ligger instead for oppression in the thought structure bakom den konceptuella referensram, som refereras i artikeln. 15. Den franske hermeneutikern Paul Ricoeur Fortsättning s 74 18 BIRGITTA SVANBERG Mordet på Adéle — Agnes von Krusenstjerna och primitivismen Agnes von Krusenstjernås romanserie Fröknarna von Pahlen räknas till den litterära riktning som brukar kallas primitivismen. Birgitta Svanberg utgår här från en problematisering av primitivism- begreppet när det gäller en kvinnlig författares diktning. Hon menar att den sexualromantik och driftsdyrkan med freud- ianskaförtecken som kännetecknar primitivismen måste te sig annorlunda, mer komplicerad och konfliktfylld ur kvinnlig synvinkel.

'Agnes von Krusenstjerna är en av våra senstjernas Pahlenserie i tiden och syftet till främsta primitivister. Den enda som är verk- arbetardiktarnas sexualmystik.' (s 604—05) ligt vild och farlig.' Så står det i Stig Ahlgrens Något som omedelbart faller i ögonen är Krusenstjerna-studier (s 136). att manliga och kvinnliga författarskap här Ahlgren är inte ensam om att räkna in skärs över en kam. Förhållandet till en lära Krusenstjerna i den litterära riktning som som predikar den 'allgoda kvinnligheten' brukar kallas primitivismen och som var ak- måste dock komma att te sig annorlunda och tuell i Sverige i början av 1930-talet — just mer komplicerat för en kvinna än för en under de år då Agnes von Krusenstjerna för- man. Primitivismens ideologi framhöll fattade sin stora romanserie Fröknarna von starkt den sexuella utlevelsens betydelse för Pahlen (1930—35). Olof Lagercrantz skriver i mänsklig hälsa och lycka. Innebörden i detta sin avhandling om Agnes von Krusenstjer- måste också skifta starkt, beroende på om na, att den unga huvudpersonen i romanse- man betraktar det hela från den tidens rien, Angela von Pahlen, 'är dotter av den kvinnliga i stället för manliga förutsättnin- primitivism, den längtan tillbaka till natu- gar för ett fritt sexualliv. rens och blodets urkällor, vilken går som en Frågor som inställer sig är dessa: Vilken mäktig flod genom mellankrigstidens dikt- plats intar kvinnan i primitivismens världs- ning. (...) Hon är kvinnan utan namn, en bild? Vems uttolkningar och definitioner av uppenbarelse av det ursprungligt kvinnliga.' det kvinnliga är det som denna riktning för (s 245—46) Det 'namnlösa', dvs det operson- fram? Den mansdominerade kulturella of- ligt instinktmässiga draget hos primitivis- fentlighetens? Kan en kvinnlig författares mens kvinnogestalter betonas av Lager- budskap utan vidare placeras in i denna refe- crantz. Det framhävs också av Erik Hjalmar rensram? Och om så inte är fallet — hur skil- Linder i vår mest lästa litteraturhandbok, jer sig Agnes von Krusenstjernas kvinnosyn Fem decennier av nittonhundratalet. 'Önske- och tematiseringar av det sexuella från ti- drömmen om den allgoda kvinnligheten — dens gängse primitivistiska credo? Svaren på utan starkare personlig prägel — ryckte dessa frågor har en inte oväsentlig betydelse många av de unga författarna med sig. (...) för en rätt värdering av Agnes von Krusen- På ett märkligt sätt anslöt sig Agnes von Kru- stjernas författarskap. 19 'hopkrupen på språng mot livets strupe' som en älskads hand över ett hår — Ordet 'primitivism' fördes in i den svenska (Fem unga 1929,s 66) kulturdebatten av Sven Stolpe som använde det om 'De fem ungas' författarskap. (Fron- Det som skall underkuvas av den obändiga ten, juni 1931) Primitivismbegreppet knöts manliga livskraften — 'livet' — definieras of- därmed till modernismen, representerad av ta bokstavligen som en kvinna — eller kan- fem unga män av proletärt ursprung, som ske snarare en kvinnokropp, ett erotiskt ob- 1929 bröt in i den svenska litteraturen och jekt som passivt låter sig bemäktigas: 'Varje förde fram krav på revolt mot olika företeel- dag är en älskarinna för min oändliga åtrå!' ser: mot formtvånget i dikten, mot den ve- (Glöd, 1928) dertagna moralen, mot den borgerliga kul- Primitivismen var en internationell rörelse tursynen, mot samhällskonventioner, akade- i tiden, ett uttryck för den unga efterkrigsge- mism och intellektualism. Deras ledare Ar- nerationens kulturtrötthet och framtidsopti- tur Lundkvist har sammanfattat gruppens mism. Freuds djuppsykologiska läror fick primitivistiska strävanden så här: 'Primiti- stor betydelse för mellankrigsgenerationens vismen innebär väl inte annat än en spontan livssyn. Das Unbehagen in der Kultur översattes — men även ideologiskt fullt motiverbar — 1932 till svenska (Vi vantrivas i kulturen) och revolt mot en civilisation som hotar leda till fick stark genomslagskraft. Här inskärptes sterilisering genom förträngning av drifter- driftslivets fundamentala betydelse för na, och en strävan att under en ny anpass- mänsklig hälsa och lycka. Sexuella hämning- ningsbar kultur vinna anknytning till de ar och förträngningar uppfattades som roten starka ursprungliga drifterna och det pri- till allt ont. Freuds skrifter gav en teoretisk märt mänskliga.' (Atlantvind 1932, s 223) grundval för den 'sexualmystik' som blev Lundkvists definition är ju ganska vid och konsekvensen av primitivismens livssyn. oprecis. Men vad han lägger in i begrepp Primitivism innebar som livsåskådning dels som 'de starka ursprungliga drifterna' och en anknytning till 'primitiva' kulturer, som 'det primärt mänskliga' konkretiseras om uppfattades som sundare och livsriktigare än man går till hans diktning från samma tid. den urartade västerländska civilisationen, Här ger han ofta uttryck för en ohämmad dels en uppfattning att det värdefullaste i drifts- och livsberusning, som i den bekanta människonaturen var 'det ursprungliga', dvs Tiger-dikten i Glöd (1928): det undermedvetna, irrationella. Sexuallivet kom att tillmätas en betydelse som aldrig — rytande av hunger förr: som livets innersta mening sågs frukt- med blottade tänder och fradga om käften samheten och genom kärleksakten troddes hopkrupen på språng mot livets strupe människan kunna uppgå i kosmos. (Esp- för att riva upp den så blodstrålen sprutar mark 1964, s 132 ff) mot skyn! Debatten om den nya och friare sexualmo- ralen fördes i Sverige (liksom annorstädes) Ordvalet domineras av aggressiva metaforer huvudsakligen av män. Det var män som do- med sexuella undertoner. Polariseringen minerade den litterära offentligheten: t ex mellan angripare och byte är påfallande. Livet var 90% av dem som yttrade sig i tidens ses i dikten som ett objekt — ett sexualobjekt många litterära och kulturella tidskrifter — som skall erövras med våldsamhet och in- män. (Hultén 1977) Sexualitetens villkor och te utan grymhet. Annu tydligare associerar problem uppfattades ur ett allmänmänskligt bildspråket till erotisk våldtäkt i en annan perspektiv. Att de psykologiska, sociala och dikt: biologiska förutsättningarna för att förverk- liga det sexuella frälsningsevangeliet kunde Spring upp i ett skri! te sig olika för män och kvinnor i dåtidens rasa! bit! mörda! samhälle togs knappast upp till diskussion. och smek sakta som en vind över blommor, (Ett undantag utgjorde den sexualupplys- 20

Kai Nielsen, 'Vandmoderen' 1919-21, Ny Carlsberg Glyptotek, Köpenhamn.

ningsdebatt som fördes av Elise Ottesen- uttryck i den danske skulptören Kai Nielsens Jensen inom RFSU och i Populär tidskrift för Vannmoderen, en naken, sinnligt livsbejakan- sexuell upplysning grundade 1932—33, samt de ung kvinna, omgiven av ett myller av små kvinnotidningen Tidevarvet, där varje pro- barn som tycks alstras oavbrutet direkt ur blem konsekvent sågs ur kvinnosynpunkt.) hennes vackra, svällande kropp. Självrealisering på det driftsmässiga pla- I en intressant uppsats, 'Drömmen om net blev något av ett nyckelbegrepp för tidens badstranden', med undertiteln Kvinnobilder sexualromantiker. Ur manlig synvinkel kom i trettitalslitteraturen, särskilt hos Agnes von kvinnan som könsvarelse att framstå som det Krusenstjerna och Moa Martinson, har Eva viktiga medlet — objektet — för denna själv- Adolfsson diskuterat de manliga sexualro- realisering. De maskulina sexualfantasierna mantikernas schablonbild av det kvinnliga kretsade i texter och bilder gärna kring och ställt den samman med de kvinnliga för- drömmen om en hämningslöst driftsutlevan- fattarnas egna perspektiv på primitivismen. de, anonym kvinna. I hennes sköte anades li- (Kvinnor och skapande 1983, s 207 ff) Eva vets heliga mysterium — förnyelse. En ny Adolfsson utgår från den tes som ställs av de madonnavision tog form: allmodern, allt livs amerikanska forskarna Sandra Gilbert och ursprung, yppig och sensuell, ofta med barn Susan Gubar i deras verk om 1800-talets an- i knät. Picasso målade sådana stora, kropps- glosaxiska kvinnoförfattare, The Madwoman liga, naturnära kvinnor under sin vitalistiska in the Attic: 'att kvinnor för att kunna skapa period på 20-talet. I skandinavisk konst har självständiga litterära verk aktivt måste gå in drömmen om den evigt livgivande och mo- och bearbeta den manliga litteraturens bil- derliga kvinnan kanske allra bäst kommit till der av dem själva.' (Adolfsson s 207) Hon gör 21 därefter en jämförande analys av några man- Martinson är, som Ingvar Holm visat, kvin- liga och kvinnliga 30-talsförfattares olika nan ofta skildrad som ett stycke natur. I dik- sätt att gestalta drömmen om den frigörande ten Utsikt (Nomad 1931) ligger landskapet ut- sexualiteten. I sexualromantiken sådan den sträckt som en kvinna 'med breda oerhörda framtonar hos manliga författare både i Sve- höfter'. Kullarna blir kvinnobröst och en rige och i andra länder fanns, skriver Eva träddunge blir 'dungen på Venus höjd'. In- Adolfsson, som centralt inslag 'en gvar Holm har fint sammanfattat detta drag bild av en kärlekshungrig kvinna förbunden i Martinsons bildspråk och ställt det samman med naturens livgivande krafter', (aa s 208) med en typisk trend i den svenska primitivis- Hos Artur Lundkvist uttrycks denna tids- mens utveckling: '•— en fortgående av indivi- typiska kvinnodröm t ex så här: dualisering av kvinnan och en motsvarande sensualisering av naturen. Kvinnan och na- Vi upplever dig som land turen blir ett — det är den konsekventa ut- och strand och hav, som kosmos. vecklingen av den martinsonska vitalismen.' Dina lår är bevuxna med gyllene gräs, (Holm 1960, s 161) i dina lemmar upprinner röda källor. Den moderna primitivismen faller här Dina modersbröst är berg, tillbaka på ett urgammalt mytiskt mönster av uppfyllda av flytande guld. motsatser mellan den manliga och den Du är enkel som en handfull mull — kvinnliga principen, där mannen placeras på du är mysteriet. (.Kvinna, Vit man 1932) samma sida som ljus, ande, himmel, tanke; kvinnan i den motsatta polen som mörker, Kvinnan blir, summerar Eva Adolfsson, 'en materia, jord. (Ekenvall 1966) Mannen metafor för det elementära. Hon blir ett liv- identifieras med kulturen och andliga strä- givande landskap, ett sädesfält som vaggar i vanden, kvinnan med naturen och det pri- vinden, grönskande kullar, mull och åker'. mitiva. Kvinnan blir kropp och kroppen blir 'Ofta är det kvinnan som moder som domine- natur/jord: 'Den ljusa stenen ligger i gräset/ rar bildspråket.' Det är fråga om ett bildspråk som höften av en i jorden begravd kvinna' där den avindividualiserade kvinnligheten står (Artur Lundkvist, Vit man 1932) som 'tecken för de frälsande krafterna hos det Genom den fysiska föreningen med ännu inte civiliserade', (aa s 209) kvinnan-jorden upplever sig mannen som en Eva Adolfsson lyfter här fram ett viktigt del av naturen. Kvinnan polariseras genom drag i sexualromantikens kvinnoskildring: detta bildspråk som hans motsats. Han är sammansmältningen av kvinnokropp och den trötta civilisationsmänniskan som får natur. Kvinnan skrivs in i landskapet, glider nytt liv genom det sinnenas bad hon förmed- ihop med det genom en skildringsteknik som lar. 'This woman is the earth for me', säger Kjell Espmark kallat 'dubbelprojektion'. huvudpersonen i D H Lawrences roman Den (Espmark 1964 s 233 och 242) befjädrade ormen och kvinnan svarar: 'This En viktig impulsgivare till denna skild- man is my rain from heaven'. ringsteknik anser Espmark den surrealistis- Konsekvensen för kvinnan blir att hon till- ka konsten vara. (aa s 242) Halmstadgrup- delas objektets plats i den manliga primiti- pen debuterade med en utställning på Göte- vistiska världsbilden: den som passivt eröv- borgs konsthall 1930, och 1932 ställde den för ras. Denna positionsbestämning av det första gången ut i Stockholm. (Svenskt Konst- kvinnliga stämmer bra med Freuds defini- närslexikon IV, s 321) En annan trolig inspira- tion av den 'mogna' kvinnligheten: passivi- tionskälla till det dubbelexponerande grep- tet, masochism och narcissism. (Freud, Fe- pet är filmkonsten. Artur Lundkvist var male Sexuality 1931) Kvinnan blir på det meta- mycket filmintresserad och skrev flitigt film- foriska planet ett jaktbyte eller ett stycke recensioner under 30-talets första hälft. mark att erövra. Därmed 'avförmänskligas' Dubbelexponeringen av kvinna och land- hon, och blir en anonym symbol för det sinn- skap återfinns hos många diktare som räk- liga. Ett natur-collage, färdigt att konsume- nats till 30-talsprimitivismen. Hos Harry ras: 22 — Dina ögonfransar: der stjärnorna, var för ändlös, för gränslös för det svarta i vallmons blad. Din barm: dem. Den gav hjärtana ångest. ett snölandskap där solen går ner. Din mage: (Av samma blod, 1935, s 354) fast stoppad med friska inälvor. Din mun: Plötsligt reser sig som en sjunken kontinent det inre av en tropisk frukt, med saft en väldig kvinnokropp över horisonten, och kring vita kärnor. (Lundkvist, Sången om nattens hot och naturens överväldigande kvinnan 1929) tystnad tar form framför de ångestfyllda Ur mannens synvinkel är denna kvinnas männens ögon: funktion entydig, oproblematisk och själv- klar:' När de äntligen stannade igen, hade nattens skuggor flutit samman till en enda väldig kvinnas Kvinnor, slå ut ert blonda hår, kropp. De sågo den i sin uppjagade fantasi. Fast- gå nakna som huldror in i byn än de ingenting sade, visste de att var och en av de skänk ut av era kroppars vällust — andra hade för sina uppspärrade ögon denna onyttiga kvinnokropp. Från hennes buktande lår (Lundkvist, Fem unga 1929) och från det skogiga mörka skötet steg en dunst som gav dem kväljningar. Hennes bröst voro som höga berg med spetsiga toppar. Hennes mage var 'hade nattens skuggor flutit samman svälld som en kupol. Ur detta ludna sköte hade de till en enda väldig kvinnas kropp' första gången tittat ut på världen med ögon skumma av blodet och köttet inne i denna stora Greppet med dubbelprojektion av kvinno- buk. Vid dessa spetsiga bröst hade de fått sin för- kropp och landskap använder också Agnes sta näring. Men sedan hade de förnekat henne. von Krusenstjerna i romanen Av samma blod, (ASB s 360) den sjunde och sista delen av Fröknarna von Pahlen. Men här är stämningen en annan än Det är en magnifik scen. Borta är sexualro- i de manliga primitivisternas soldränkta mantikernas kärlekshungriga och givmilda sommarscenerier med landskapet förföriskt naturvarelse, den ljuva huldran som skakar utbrett som en kvinnokropp beredd för äls- ut sitt blonda hår och öppnar famnen till äl- karens framntag. skog. Detta naturvidunder är av farligare I Krusenstjernas text är det vinternatt. och mera hotfullt slag. Det är den stora Mag- Fyra vilsna män irrar omkring på en öde na Mäter själv som plötsligt reser sig ur nat- landsväg i mörkret. De är så bortkomna som tens skuggor och tar landskapets form — den någon kan vara i denna omgivning. De re- forntida Jordgudinnan, allmäktig, oövervin- presenterar storstadens kulturelit: två mon- nerlig och hemsk. Sceneriet påminner om däna målare, en operadansör samt deras be- det stenålderslandskap som senast beskrivits skyddare, en stormrik och depraverad greve. av Monica Sjöö, från det förkeltiska Avebury På landet har de hamnat därför att de vill ha i södra England: tillbaka sina förlupna unga hustrur som tagit — hela landskapet däromkring har skulpterats i sin tillflykt till Fröknarna von Pahlens kvin- skepnad av en enorm kvinnokropp. Avebury är nostyrda gård Eka, men där har man låst tillsammans med Silburykullen (...) det största dörren för dem. Nu är de på väg tillbaka till människotillverkade Gudinnemonumentet i he- gästgiveriet i vinternatten. Med ångest upp- la norra Europa. (...) — denna jättestora och ur- lever de naturens väldighet och tystnad. åldriga Jordmoder/kvinnokropp. (Sjöö 1983, s 84) Ack, dessa små rädda vänner! De behövde en storstads röster omkring sig. De behövde en spår- Med ett djärvt grepp för Agnes von Krusen- vagn som pinglade eller en bil med skinande lyk- tor som tutade. Naturens tystnad var för dem stjerna in i sexualdebatten en gestalt som outsägligt skrämmande. Skogen på ena sidan av brukar kallas 'den arkaiska modern'. Det är vägen var en jättelik svart massa som hotade att en arketypisk föreställning som utbildas i det falla över dem. Den vida sträckan av åkrar och undermedvetna under barnets allra första ängar på andra sidan, som skimrade svagt vit un- levnadsår, då det ännu lever i symbios med 23 moderns kropp. Psykoanalytiker möter hen- Den väldiga kvinnokropp som tar form in- ne i sina patienters undermedvetna bilder för ögonen på 'fyra rädda små män' i Kru- från en förträngd barndom. Hon förekom- senstjernas text och jagar dem på vild flykt i mer också i myter och sagor, drömmar och vinternatten, blir ett tecken för männens fantasier. Freud kallar henne 'den preoidipa- hemliga bindning till denna mäktiga mo- la modern' och förlägger barnets bindning dersgestalt och därmed för deras aldrig över- till henne till en period som ligger före Oidi- vunna kvinnoskräck. Hon framstår också puskomplexets uppkomst. Han skriver 1931: som ett hotfullt förebud om den kamp som 'Vår insikt i denna tidiga, preoidipala fas (...) snart kommer att äga rum mot den onda kommer som en överraskning för oss, liksom kvinnobilden i mannens medvetande och upptäckten, på ett annat område, av den allt vad den representerar av hinder för en minoisk-mykenska civilisationen före den frigörande och jämlik kärlek mellan man och grekiska kulturen.' (Matthis 1979, s 55 ff) kvinna. Den förgrekiska kulturen på Kreta och i Mykene diskuterades livligt i början av 30-talet. 1927 hade Charles Briffault gett ut 'som om jag berättade spökhistorier ett uppmärksammat verk, The Mothers, där och sådant som inte finns' han hävdade att en matriarkalisk tidsålder De flyende männen hör svagt ett kvinnoskrik föregått den patriarkaliska, och att rester genom natten. Inte långt ifrån dem äger ett från detta uråldriga skede i människans his- kvinnomord rum. Det är arrendatorn på toria bl a kan spåras i lämningarna från den Fröknarna von Pahlens Eka som stryper sin minoiska kulturen. Elin Wägner var starkt hustru Adéle. intresserad av dessa teorier och förde fram dem i kvinnotidningen Tidevarvet och i sin ro- Tord Holmström är en av de få män som man Dialogen fortsätter (1932). (Isaksson- skildras med sympati i Fröknarna von Pahlen. Linder 1980, s 123—135) Han framstår i allt som en kontrast till de Matriarkala tankegångar diskuterades i mondäna herrarna på landsvägen. Han har slutet av 20- och början av 30-talet också i ett lugnt, lantligt utseende, är tystlåten, vän- psykiatriska kretsar. Den engelska psykoa- lig och hjälpsam. Att just han utses att begå nalytikern Melanie Klein tog i flera upp- ett hustrumord i texten förefaller orimligt. märksammade skrifter upp problematiken Fröknarna von Pahlens ämne var, enligt Da- kring barnets bindning vid den preoidipala vid Sprengel, 'att skildra kvinnlig sexualitets modersgestalten och dess betydelse för män- alla arter och avarter'. (Sprengel 1935, s niskans utveckling. Klein såg matriarkats- LXXI) Romancykelns kvinnogestalter sö- begreppet som en psykologisk, inte som en ker kärleken, men blir oftast besvikna på historisk realitet. Varje människa bär i sitt männen. 'Kvinnor som med varje fiber av undermedvetna minnen från det första stora sin varelse längtar efter att älska finnas ju in- kärleksförhållandet, då hon var ett med sin te här i Sverige. Här i Sverige räknas de till de mor, och modern var lika med hela världen: sinnessjuka och deras längtan och lidande till stor, varm och beskyddande, men också ho- de svårartade psykiska åkommornas värld.' tande med övergivande, köld och förintelse. Så bittert uttryckte sig Agnes von Krusen- Denna tidiga upplevelse utspelas på ett ima- stjerna i en 'Efterskrift till Fröknarna von ginärt plan, eftersom de språkliga begreppen Pahlen' föranledd av de grova och grumliga ännu inte är utbildade. Den omnipotenta angrepp som riktats mot hennes romansvit modern tar form i bilder. Ofta är upplevelsen och som tog sig uttryck i den beryktade 'Pah- av henne splittrad i två motstridiga inre ges- lenfejden' (1933—35). Hon klagar över att talter: Den Goda Modern, som symboliserar människor reagerat på innehållet i Fröknarna total kärlek, ömhet och omtanke, och Den von Pahlen på ett sensationslystet sätt — 'som Onda Modern, hotfull och dödsbringande, om jag berättade spökhistorier och sådant släkt med myternas drake och Medusa. som inte finns.' (aa s 328) (Haugsgjerd, 1973, s 118) Fröknarna von Pahlen kan läsas som en stor 24 rundmålning av kärlekslivets villkor för för att finna sin plats i världen som älskande kvinnor i den svenska överklassen vid tiden människor.' (Adolfsson 1983, s 212) före och under första världskriget. Att öppna Romanserien kan mycket väl läsas som sig för kärleken blir för dessa kvinnor inte explicita sedeskildringar från den svenska någon enkel och livsbejakande handling som överklassens liv under epoken före första i de manliga primitivisternas böcker. Den världskriget. Men sin djupaste psykologiska kärlek som kommer till tals i Krusenstjernas sanning får Agnes von Krusenstjernas kvin- romanserie är ofta hotad, ångestladdad, am- noepos genom att författaren hela tiden rör bivalent. Kvinnor utnyttjas av män, de ex- sig också på andra plan än den yttre verklig- ploateras och överges. Deras kärlekslängtan hetens: mytiska och djuppsykologiska. Det gör dem till offer, fångar, handelsvaror. Den är vid en tolkning på denna nivå som mordet yngre av fröknarna von Pahlen, Angela, fö- på Adéle kan avläsas som ett psykodrama och der som ogift ett barn i slutet av romanen, se- de agerande gestalterna antar en symbol- dan mannen övergivit henne. Petra, den äld- mättad, mytisk och arketypisk karaktär. re, framlever länge sitt liv ensam och kärleks- hungrande. Två män sviker henne. I stället 'då blev hon till en häxa som slukade bygger hon upp ett slags kvinnorike på sin och åt upp honom' kvinnoärvda gård Eka där hon samlar över- givna och gravida kvinnor till 'ett stort och Vem är Adéle och vad står hon för i texten? kärleksfullt rike av kvinnor och barn'. (ASB s Adéle Holmström är en dubbelbottnad ge- 478) I romanseriens slutavsnitt får dock Pet- stalt, som kan analyseras ur olika aspekter. ra uppleva den förlösande, fulländade kärle- Hon är en av de mest framträdande kvinnor- ken. Den hon älskar är Tord Holmström och na i romancykeln, en av dem som tar stort ut- kärleksakten äger rum omedelbart efter rymme i texten och som driver handlingen mordet på hustrun. framåt. En av hennes uppgifter är helt enkelt Denna upplösning av intrigen har blivit att vara det orosmoment som skapar spän- för svårsmält för många bedömare. Mordet ning i händelseförloppet. på Adéle har kallats för 'groteskt', 'sexualpa- På det realistiska planet är Adéle en hustru tologiskt', 'frånstötande'. Olof Lagercrantz som vantrivs i ett omaka äktenskap och i skriver att 'det konstnärliga greppet slapp- trånga förhållanden. Hon framstår som en nar' i de två sista delarna av Fröknarna von på alla sätt frånstötande och obehaglig per- Pahlen och skyller det på författarinnans psy- son: intrigant och skvalleraktig, hetsad av kiska obalans vid denna tid. (Lagercrantz, begär efter sexuell tillfredsställelse, efter om- 1951, s 272) Gunnar Brandell talar om 'brist växling och sensationer. Hon blir till den on- på plan och konstnärlig målsättning'. (Bran- da principen på Fröknarna von Pahlens Eka dell 1957 s 241) Idén om kvinnoriket på Eka — ett kvinnligt monster, inkarnationen av har betraktats som verklighetsfrämmande, det kvinnoliv som romanens hjältinnor har 'monoman' och sinnessjuk. (Linder 1965 s att slåss emot och försöka befria sig ifrån. 504, A hl gren 1940 s 54) Hustrumordet med Kvinnomonstret, häxan, den farliga och den åtföljande kärleksscenen — skildrad i ly- destruktiva kvinnan är en stående figur i lit- riskt förföriska ordalag — har upplevts som teraturen. I allmänhet brukar hon tecknas alltför makaber för att verka trovärdig. som den goda och kärleksfulla kvinnans De som uppfattar slutet av Fröknarna von motpol, den som hotar kärleksparets lycka Pahlen så har läst verket på en realistisk nivå med ondsinta intriger, hämndlystnad och och krävt yttre verklighetstrohet. Men Frök- hat. I folksagor tar hon ofta gestalt som den narna von Pahlen är ett mångskiktat verk som onda styvmodern. håller för läsning på flera plan. Eva Adolfs- I schablonbilden av den häxlika kvinnan son har träffande sagt: 'Romancykelns rea- ingår ofta ett drag av erotomani — hon kän- lism är lika mycket drömmarnas som den netecknas av sin glupande otillfredsställdhet yttre verklighetens. (...) Fröknarna von Pah- och sin kastrerande inverkan på män. I konst len blir ett psykodrama om kvinnors kamp och litteratur av män finns många exempel 25 på dessa erotiskt besatta häxor, 'manskvin- sögs in i hennes magra kropp och ej längre fann norna' som själva söker sin tillfredsställelse i någon väg ut. (...) Vällusten blev inte längre väl- stället för att underordna sig mannens. I Ed- lust. Den blev en stark och stingande smärta. Hon kramade och vred ur den så att bägaren blev vard Munchs konst gestaltas kvinnan inte tom. (ASB s 291—92) sällan som vampyr och blodsugare. (Vampy- ren, 1895) I Strindbergs verk tematiseras ide- ligen skräcken för den destruktiva och kast- rerande kvinnan (t ex i En dåres försvarstal och 'nu var hon en gammal kvinna, vilkens Pelikanen). I Lady Chatterley's Lover, mellan- famntag ingen ville njuta' krigstidens primitivistiska evangelietext, lå- I det tidigare nämnda verket The Madwoman ter Lawrence skogvaktare Mellors uttala sin in the Attic för Sandra Gilbert och Susan Gu- fördömelse över den sexuellt aktiva och ero- bar fram en teori om det kvinnliga litterära tiskt fordrande kvinna som var hans första skapandet och dess förhållande till de redan hustru: förefintliga kvinnobilderna i kulturen. Det But I tell you the old rampers have beaks between är här man finner den enkla polariseringen i their legs, and they tear at you with it till you're ängel-monster, madonna-sköka. Gilbert och sick. (...) She'd try to lie still and let me work the Gubar anser att sådana gestalter i kvinnolitte- business. She'd try. But it was no good. (...) She raturen där har en annan och mera kompli- had to work the thing herself. (...) That's how old cerad funktion än i mäns texter. De monster- whores used to be, so men used to say. (Kap. lika kvinnorna blir på sätt och vis författarin- XIV) nornas onda dubbelgångare. Deras funktion Just så framställs Adéle i Krusenstjernas ro- i texten är att agera ut för kvinnor förbjudna mancykel, väl att märka i mäns medvetande. och skuldbelagda känslor, såsom vrede och Hos alla de män som har erotisk samvaro sexualitet. med Adéle antar hon häx- eller vampyrge- The Madwoman in the Attic har fått sitt namn stalt. Ett exempel finns i Bröllop på Ekered, där från en klassisk kvinnlig monstergestalt i lit- den unge Gotthard von Pahlen frestas till teraturen: lord Rochesters galna hustru i samlag med Adéle. Det hela äger rum i en Charlotte Brontés roman Jane Eyre (1847). förfallen ödestuga, en uttalad symbol för Inspärrad i ett vindsrum på makens fäderne- Adéles kropp och könsliv. Adéle är inte skild- ärvda slott rasar hon ut de känslor som roma- rad som ett yppigt landskap som sexualro- nens hjältinna inte vågar vidgå hos sig själv: mantikens idealkvinna, utan som ett dött ting, ett hus i äckligt och förvittrande skick: hat, frustration, sexualångest, omåttliga be- gär. (Gilbert-Gubar 1979, s 359 ff) Adéle grep om sina knän och vaggade av och an. Likheten med Adéle-gestalten i Fröknarna Nu var hon själva huset här. (...) Rörde hon nu von Pahlen är påfallande. (Adolfsson, aa s 213) vid huden, skulle den falla sönder som murknat Också Adéle har ett vindsrum som sitt 'livs- trä. rum'. Här lever hon ut sina förträngda drif- Adéle slår ner på den unga Gotthard som en ter, sin besvikelse och sitt raseri. Vindsrum- vampyr på sitt byte: met i arrendatorsbyggnaden är laddat med symboliska och sexuella övertoner. En gång — Ge mig litet ungdom, mumlade hon nu som i var det för Adéle en helgedom, den plats där yrsel. (...) Hon skulle bita ett stort stycke ungdom hon för första gången i sitt liv upplevt erotisk ur den slyngeln Gotthard! Bita och gräva ner tän- derna i friskt kött, svälja och glupa i sig. Fårorna vällust. I predikanten Josef Wahlbom möter skulle då slätas ut i hennes ansikte. Nytt blod hon den enda man som övervinner hennes skulle föras till hårrötterna så att håret skulle frigiditet. När Josef rest ifrån henne, sätter glänsa som förr. Adéle upp ett rött sammetsdraperi för vindstrappan. Det blir som en religiös sym- Gotthard upplever henne som kastrerande: bol, en förlåt som avskärmar det allra heli- Då blev hon till en häxa som slukade och åt upp gaste. Men det är också skildrat som en på- honom. Hon var omåttlig. Han tyckte att han taglig kvinnlig sexualsymbol 26 Det hängde i två åtskilda, lätt veckade delar, en framställs som ett avskräckande exempel på smula dragna åt sidan av silkessnoddar, över öpp- ett öde som hotar alla kvinnor instängda i ningen till trappan. I yttersta kanterna sutto kru- traditionella kvinnovillkor, just därför att siga, styva fransar. (BPE s 46) hon utåt sett uppfyllt de vanliga förväntnin- garna på en kvinna: att satsa på äktenskap Allteftersom tiden går laddas detta draperi och hemmafrutillvaro. Genom att tro att hon med hotfull och destruktiv innebörd: det kan förverkliga sig genom andra — männen bleknar till en sjuklig smutsröd färg och blir — och genom att bjuda ut sig som objekt på tillhåll för spindlar och orenhet. Också en könsmarknad, är hon dömd att bli besvi- vindsrummet förfaller. När Josef i slutet av ken, outvecklad, riden av sina många oupp- romanserien kommer tillbaka, gör Adéle ett fyllda behov. krampaktigt försök att på nytt erövra den en- Adéle framstår som den av sina villkor de- da erotiska lycka hon erfarit. Äter flyter hon formerade kvinnan, den svikna och lurade. på symbolplanet samman med det förfallna Hon har ingen egen kraft att kunna genom- rum hon vistas i: skåda sin situation och bryta sig loss. Ingen hjälper henne fram till autenticitet, självför- — Kom tillbaka i mitt tomma rum igen, kved verkligande och insikt. Hon äger bara sin hon. Du måste fylla det. Så länge har det varit från början vackra kropp som kapital, och till tomt. Jag vill, jag måste ha in dig igen. (...) När slut vill ingen ha den. Hon har ingen annan han ej besvarade hennes kyssar tyckte hon att än sig själv att älska — framför spegeln. Till hösten med ens kom över henne. Nu var hon en slut sviker också spegelbilden. Adéles per- gammal kvinna, vilkens famntag ingen ville nju- sonliga sönderfall och brist på identitet mar- ta. Det blev iskallt omkring henne. Hon tog åt sig sina händer och såg på dem. De voro tomma skå- keras i Av samma blod av att spegelbilden blir lar. Aldrig skulle mera de fyllas. (BPE s 358, 359) suddig, flyter ut, blir grå och utan gränser, som en dimma. (ASB s 326) Utanför man- nens blickar och begär är hon ingen. Med skakande inlevelse framställer Agnes Som Adéle framställs i Krusenstjernas von Krusenstjerna i Adéle-gestalten den sex- text blir hon en vrångbild, en karikatyr av uellt utsvultna, åldrande kvinnans grymma den borgerliga kvinnorollen. Hon är hänvi- lott. I sitt projekt att utforska kvinnlighetens sad till vardagligheten och trivialiteten i och sexualitetens villkor visar hon i Adéles ständigt återupprepade sysslor — en tillvaro öde fram manssamhällets sexuella värdeska- som hon gör revolt mot genom att rikta sitt la. Det är männens blick som talar om för missnöje mot mannen som 'styr' villkoren kvinnan vem hon är och om hon är värd att för hennes liv. Det gör hon genom ett stän- älskas. I Adéles tomma och meningslösa till- varo demonstreras grymheten i att bli berö- digt klagande och gnatande över sina livsvill- vad sitt människovärde i och med att man ra- kor: den torftiga omgivningen, bristen på tas som könsobjekt. nöjen och sällskapsliv, de simpla möblerna i hemmet, mannens bondska sätt etc. In- Olof Lagercrantz anser att Agnes von stängd i sitt kök och i sitt — eller snarare Krusenstjerna i Adéle dömer ut den sterila mannens — hus, isolerad och otillfreds- kvinnan. (Lagercrantz, aa s 252) Adéle är ställd, besatt av leda och gnagande begär blir barnlös. I andra delen av Pahlenserien skild- Adéle en grotesk nidbild av den frustrerade ras hennes missfall. Efter detta går Adéle i hemmafrun. Adéle står sålunda i Krusen- ständig skräck att bli gravid: den plåga, för- stjernas text för en social protest: genom nedring och ångest hon utsätts för på förloss- henne görs ett förkrympande kvinnoliv syn- ningshemmet skildras med skakande natu- ligt: småttigheten, avundsjukan, hysterin, ralism i Kvinnogatan. den hätska konkurrensinställningen till an- Men det är inte ofruktsamheten som gör dra kvinnor, den ofruktbara självupptagen- Adéle fördömd. Den är snarare en symbol heten. Och där bakom, som ett smygande för hennes trånga liv, där glädjen och sinnlig- hot mot omgivningen, allt det hos henne som heten inte får en chans att blomma. Adéle är förträngt och aldrig fått komma till utlopp, 27 — en väldig laddning av undertryckt vrede nes nedsolkade och felanvända kvinnlighet. och destruktivitet. Det är hennes man som utför dådet. Scenen Så ser en besviken kvinna ut. är laddad med symboliska och mytiska inne- börder och inbjuder till tolkningar på flera plan. 'detta förbannelsens vedervärdiga sköte' Före mordet intar de båda makarna en sis- För maken Tord Holmström har Adéle blivit ta kvällsmåltid tillsammans. Den skildras hans livs onda genius. Han gifte sig med som motsatsen till den bibliska nattvardens henne i omedvetenhet, eftersom han märkte kärleksgemenskap. Samvaron vid matbor- att hon ville bli gift och han själv längtade ef- det blir för Tord en hemsk sinnebild för äk- ter hemliv och familj. Men Adéle har inte tenskaplig tristess och meningslöshet: fött några barn och hon skapar motsatsen till hemtrevnad. I Tords medvetande tar hon En cirkel med två personer som inte kunde kom- småningom formen av ett onyanserat ond- ma ur denna obevekliga cirkel och inte heller flyt- skefullt väsen — den erotiskt besatta, skam- ta sig närmare varandra. Ett stort vitt rum av lösa, dåliga hustrun, som inte fyller huvu- bordduken var emellan dem. Och detta rum var duppgifterna för en kvinna i äktenskapet. ändå fyllt av förnödenheter som kroppen måste taga till sig for att erhålla bränsle och kunna låta Han blev fixerad vid tanken att göra sig kvitt maskineriet gå vidare och mala. (ASB s 364) henne, som ett skadedjur eller ett monstrum som förgiftar hela hans omgivning. Han På denna tolkningsnivå framstår det som måste utplåna denna vrångbild av det kvinn- följdriktigt att det är mannen själv som mås- liga för att själv kunna överleva som man. te dräpa den onda kvinnogestalten, mans- Den uppfattning om kvinnan och kärleken samhällets sjuka produkt. Agnes von Kru- som han fått genom Adéle står också i vägen senstjerna visar fram det borgerliga äkten- för hans kärlek till Petra von Pahlen, den skapets deformerande verkningar med stark kvinna han tillber men länge inte kan nå. psykologisk realism. Olof Lagercrantz har Det framgår tydligt av texten att det är äk- velat se Adéle-gestalten som ett självporträtt tenskapet med Tord som gjort Adéle till den av Agnes von Krusenstjerna, utfört i hat och andligen förkrympta varelse hon är. I tredje självdestruktion och med uteslutande av alla delen av Pahlenserien, Höstens skuggor, skild- ljusare sidor. Han anser också att Agnes i ras ett första kärleksmöte mellan Tord och Adéle dömer ut sig själv som kvinna: liksom Petra. Men Petra förföljs hela tiden av en Adéle upplevde hon ett svårt missfall och för- vanskapt dvärg som dyker upp överallt där blev därefter ofruktsam. (Lagercrantz 1951, s hon och Tord befinner sig. (HS kap 19—20) 217, 253 ff) Åsynen av dvärgen hindrar Petra att ge sig åt Det är säkert riktigt att Agnes von Krusen- Tord. Dvärgen blir en metafor för hur för- stjerna i Adéle lagt in mycket av egna svåra krympande för kvinnan kärleken kan vara — känslor av det slag som enligt Gilbert och om mannen lever kvar i sin traditionella Gubar ageras ut i onda monstergestalter i kvinnosyn. Tord ser Petra som en fe och som kvinnors texter: frustration, kroppshat, rase- en madonna. (Båda delarna uttalas explicit i ri mot kvinnorollen. En så inträngande ana- texten, t ex HS s 88, ASB s 373) Men Petra lys av kvinnors villkor görs inte utifrån. kan också definieras som en Adéle. Aven Petra Porträttet av Adéle formar sig också till en är erotiskt otillfredsställd, söker efter kärlek, ljungande vidräkning med det sexualroman- är barnlös och på väg att bli gammal. Adéle tiska kvinnoidealet. Primitivismens alltid kan uppfattas som Petras onda motpol och sexhungriga, driftstyrda kvinna framstår i komplement i texten. Den könsbesatta, hys- den könsbesatta Adéles gestalt i grotesk för- teriska megäran är den vrångbild som också vrängning. Adéles situation markerar precis Petra är rädd att sammanfalla med i män- var i manssamhället gränsen drogs för den nens medvetande. kvinnliga sexualitetens frisläppande, och på Adéles slutliga öde blir att strypas i sitt vilka villkor den kunde släppas fri. Värde- eget smutsröda draperi, symbolen för hen- skalan var obarmhärtig. Den åldrande, fula, 28 krävande eller missnöjda kvinnan stöttes ut. ningar i stället för begrepp och ord. En in- Sexualromantikens drömkvinna är ung, tressant omvärdering och vidareutveckling vacker, varm, villig och passivt mottagande, av Lacans teorier i feministisk riktning ges av ett objekt för mannen att tillägna sig på sina franska kvinnliga psykoanalytiker och litte- villkor. Adéles kärlekshunger definieras som raturteoretiker som Luce Irigaray, Héléne osmaklig och pervers, hennes sökande efter Cixous och Julia Kristeva. (Se Ebba Witt- erotisk tillfredsställelse stämplar henne som Brattströms artikel i detta nr) erotoman och hysterika. Den kvinna som in- Efter mordet på Adéle upplever Tord te motsvarar idealet, placeras i patriarkatets Holmström en av dessa imaginära drömsce- dualistiska värdeskala som dess motsats. ner som Agnes von Krusenstjerna är en mäs- Att det är i mannens medvetande denna tare i att gestalta och som tydligt visar hennes klassificering äger rum kommer till uttryck i samhörighet med det litterära avantgardet, Tords tankar strax före mordet. Adéle döms surrealismen och Freuds drömteknik. I den- först ut på grund av sin ovilja att föda barn: na scen når hon ner till djup i det mänskliga 'En onatur som vill vällusten men icke livet!' psyket som medvetandet sällan vågar närma Hennes kön och hennes sexualliv uppfattar sig — ända ner till den förspråkliga imaginä- han som orena och fördömda: 'Detta förban- ra period som Julia Kristeva kallar 'den se- nelsens vedervärdiga sköte!' Mäns kvinno- miotiska' och som tar form i den arkaiska förakt ställs i skarp belysning i den episod moderns gestalt. Det är de djupt förträngda som mordet på Adéle utgör, liksom den lilla domäner där vi en gång upplevde oss själva lyktan i mörkret utanför stugan lyser upp som en del av kosmos, då moderns mjuka den vedervärdiga scenen. (ASB kap 28) väldiga kropp var hela världen och vi inte var På textens realistiska nivå kan således be- avskilda från den. Mötet med denna första rättelsen om Adéle tydas som en social ankla- stora kärleksupplevelse är hotande och gelse: synliggörandet av ett utplundrat kvin- skrämmande eftersom den kan innebära jag- noliv, en förtvinad växt som aldrig fått lov att upplösning. Men det är också den plats dit vi blomma. Kanske finns det självhat i Agnes alla undermedvetet längtar, dit all kärlek är von Krusenstjernas skildring av Adéle och på väg: den fullständiga sammansmältning- hennes öde, men där finns också insikt och en och tryggheten. medlidande. Tords möte med modern har förberetts i texten av den hotfulla synen av nattens väldi- ga kvinnogestalt som de fyra männen på 'hans mors hand var ett landskap' landsvägen konfronterades med samtidigt Men djup och mångtydighet får berättelsen som mordet på Adéle ägde rum. Här upplevs om mordet på Adéle genom det drama som kvinnokroppen som fasansfull och motbju- utspelas på den mytiska och djuppsykologis- dande, skildrad närmast med äckel. Det står ka nivån i texten. Här blir de agerande repre- också om männen att de har försökt glömma sentanter för gestalter i det undermedvetna sitt ursprung ur kvinnoskötet: 'Vid dessa och händelseförloppet framstår som en upp- spetsiga bröst hade de fått sin första näring. görelse mellan olika krafter i en intrapsykisk Men sedan hade de förnekat henne.' (ASB s konflikt. Forskare i mytens psykologi, som C 360) G Jung, Erich Neumann, Bruno Bettelheim Också Tord har förnekat sitt samband och Erich Fromm har visat hur gamla mytis- med modern, vänt sig ifrån henne i skräck ka strukturer uppenbarar sig gång på gång i och förakt. Tords mor var sinnessjuk, och moderna konstyttringar, även om myterna i brukade gå omkring med en stor tom korg på sig själva är glömda. Modern språkteori med armen, följd av en svärm barn som retade anknytning till djuppsykologin, t ex Jacques och hånade henne. Tord brukade försöka låt- Lacans franska strukturalistiska skola, har sa att han inte kände henne. Men nu kom- visat hur diktens bildspråk ofta emanerar mer hon till honom i drömmen. Hon sträc- från den mytens dunkla värld där det under- ker ut sin arm för att gripa tag i honom och medvetna rör sig med imaginära föreställ- han blir fylld av ångest. 29

Picasso, 'Moder och barn', olja 1921 ur 'Picasso — En bildbiografi' av Lothar-Giinther Buchheim, Miinchen 1958. 30 Men handen grep honom, hans mors hand, som representeras av den arkaiska modern — han fruktat och sprungit undan för i barnslig som hot och kosmisk trygghet på samma skräck inför allt som var förvridet och orimligt. gång — som det konstnärliga språket föds. Men när handen nådde honom och slöt sig om Tords visionära möte med modern kommer honom var den mjuk. En känslig och mjuk hand. mycket nära den beskrivning som Julia Kris- Oändligt stor. Dess fåror och veck voro landsvä- gar och diken. Dess släta ytor vidder som man teva ger av mötet med det psykiska skikt som skulle bli trött om man försökte vandra över. Dess representeras av den första upplevelsen av fingertoppar voro berg och naglarna blanka små moderns kropp, mindre uppfattad som kär- sjöar. Ja, hans mors hand var ett landskap. Blodet leksobjekt än som ett tillstånd: den förspråk- som rann igenom handen gjorde landskapet le- lighet som är fantasins hemvist och som lever vande. Och nu var han inne i sin mors hand. Så kvar i oss som 'en svåråtkomlig men ständigt liten var han då, att han rymdes där? Men den närvarande position'. 'Det semiotiska' be- var ju väldig! Nu stoppade hon honom varsamt tecknar enligt Kristeva 'driftslasten' som ge- ner i sin stora korg. Och nu först var det riktigt nomsyrar språket med begär och längtan och besynnerligt: Han rymdes i sin mors hand. Han rymdes i sin mors korg! Till sist hade hon likväl som tar sig uttryck i rytm, bilder, klanger. fångat honom. Hur han än hade sprungit undan Det är i mötet mellan den imaginära värld för henne. som den arkaiska modern representerar och I den stora korgen var det gott att vila. Det var den symboliska ordningen med språk och kanske som att åter vila inne i en kvinnas sköte. fasta begrepp samt en klar och avskild sub- Han glömde strax Petra von Pahlen. Han glömde jektkänsla, som det kreativa uppstår, enligt Adéle Silfverstjerna som låg utsträckt död i för- Kristeva. stugan. Men han mindes den härliga vita rym- den och det sköna landskapet som hade detta va- Inget språk kan sjunga utan att det konfronterar rit det viktigaste av allt i hans liv. Han hörde en den falliska modern. (...) Känn modern, ta först röst sakta gnola. En melodi utan ord, ett milt hennes plats, undersök grundligt den njutning sjungande som av gungande vågor. Han måste hon ger, och, utan att släppa henne, gå förbi hen- gnola med. Då tyckte han att hans mor och hans ne. Språket som vittnar om detta möte kommer egen röst förenades, sjönko tillsammans i en enda att skimra av en sexualitet om vilket det inte 'ta- gungande våg som fick själva rymden att darra. lar': det förvandlar den till rytm — det är rytm. (ASB s 375) Det som vi uppfattar som en moder, och all den sexualitet som den moderliga bilden manar fram, är ingenting annat än den plats där rytmen Agnes von Krusenstjerna har i denna scen, upphör och identiteten konstitueras. tycks det mig, lyckats ge ord åt det nästan (Kristeva 1980, s 191) outsägbara: symbiosens trygghet och frid, den kärleksupplevelse varmed livet börjar. Tords vision av den väldiga kvinnokrop- 'växte sakta och susande en ny pen som ett landskap är en annan än män- vårlig värld upp' nens på landsvägen. Tord flyr inte, han upp- går i den. Tärd har vågat resa ner i det under- Intresset för myter var starkt i mellankrigsti- medvetna genom att döda den onda kvinno- dens kulturdebatt. Jungs teori om det kollek- bild han bar på. Genom mordet på Adéle tiva undermedvetna och dess arketyper dis- konfronterar han på symbolplanet sin egen kuterades livligt; bl a tog Artur Lundkvist in- kvinnoskräck, övervinner den och går vida- tryck avJung. (Espmark 1964, s 216 ff). Tho- re. Att möta den arkaiska ('falliska') modern mas Mann och James Joyce hörde till de för- är farligt, säger Kristeva, det gränsar till kaos fattare som använde sig av mytiska struktu- och hotar att utplåna hela den symboliska rer i sina romaner, liksom Lawrence. Myt- ordning som vår kultur vilar på: lagen, språ- motiv vävdes av T S Eliot in i den stora dikten ket, de fasta begreppen om gott och ont, allt The Waste Land som översattes av Karin Boye det som Fadern representerar i vår kultur och och Erik Mesterton i Spektrum 1932. Den tys- som förbinds med skilsmässan ur symbio- ka storfilmen Nibelungen (1924) behandlade sen, den första stora kärleksförlusten. Men germanskt mytstoff, kretsande kring det i det är i mötet med det psykiska skikt som hjältemyten centrala temat om kampen med 31 draken. Enligt jungiansk tolkning betecknar uppgång upplever han vårens och det nya li- detta motiv individuationsprocessen: hjäl- vets ankomst. (ASB s 376 ff) ten måste frigöra sig från den Stora Modern Och på samma sätt som Tord nu äntligen för att nå mognad. Han räddar sig från den vågar öppna sig för det kvinnliga, vågar Pet- uppslukande aspekt som en bindning vid ra von Pahlen bejaka det manliga och anför- den Stora Modern innebär. Inte förrän detta tro sig åt sin egen kärlekslängtan. En före- stadium är uppnått kan mannen få ett nor- ning mellan Tord och Petra sker, ett rituellt malt förhållande till en kvinna. (Jung 1978, s samlag, skildrat i natursymboler. När Tord 125) övervunnit sitt kvinnohat, som haft sin rot i Tords dråp av Adéle, den onda kvinnliga hans modersskräck och modersbindning, principen, har starka likheter med denna förlöses också Petra, kvinnan, från sin sex- mytiska struktur. Perseus i den grekiska my- ualångest. Mytens vidunder som spärrat vä- ten oskadliggör Medusa, kvinnomonstret, gen för en förening utan förbehåll och omed- vars blickar hotar att förvandla honom och vetna krav är tillintetgjorda. Den erotiska alla andra till sten. Ur Medusas kropp frigör akt som här sker skildras med den absoluta sig då Pegasos, diktens bevingade häst, och jämlikhetens förtecken. Borta är den passiva ridande på den befriar Perseus sedan den kvinnokroppen som mannen aktivt bemäk- sköna Andromeda från ett hemskt odjur. tigar sig. Det är Petra som tar initiativet. Man kommer också att tänka på de stora och 'Kom', säger hon till Tord, och han följer kända drakdödarmyterna knutna till Sigurd henne upp för trappan till hennes rum — ett Fafnesbane och Sankt Göran. Sankt Görans- slags symboliskt livmoderrum insvept i den myten anses bygga på ett urgammalt rituellt första vårskymningens dunkel och med en motiv: våroffret, då vinterns livshotande enda nyutslagen blossande röd blomma som makter måste besegras för att nytt liv skall färgaccent. Rummet är skildrat i direkt kont- spira, (de Voragine, 1967, s 296) rast till Adéles vindskammare med dess tom- het och kyla och solkigt röda färg. (ASB kap Tord har vågat öppna sig för sin längtan 33) tillbaka till modern och moderskroppen. När han inte längre hyser rädsla och förakt Genom hela romansviten har Adéle fram- för henne kan han ta till sig kärleken och det stått som Petras mörka dubbelgångare och kvinnliga. Skildringen av hans beteende ef- 'skugga' (Jung, 1978, s 168 ff). Därigenom ter mordet på Adéle har starkt rituella drag. har Adéle-gestalten blivit en metafor för Pet- Efter dråpet sköljer han sina händer i en ras ångest för sin egen kvinnlighet: att vara regnvattentunna. Det förefaller som en helig den för sin sexualitets skull föraktade, för- tvagning. Som myternas hjälte har han dräpt smådda, av patriarkatets normer till förtvi- det onda, dvs den onda modersbilden. Där- ning kringgärdade kvinnan. Det stormande med frigörs livets krafter. Att det är ett hed- lidelsernas hav, som hon i romancykelns för- niskt våroffer som förrättats antyds i textens sta del (Den blå rullgardinen) i sin ungdom bildspråk. Tord tänker före mordet: skrämdes av (DBR s 29) släpps nu loss i den sista delens kärleksscen mellan Tord och Pet- En vårflod skulle komma strömmande, skölja bort Adéle och göra allt så skimrande rent efter ra. Petra är äntligen utan förbehåll och räds- henne. Nu lossade snöns is. Nu smälte drivorna la. Inga skuggbilder ur det underjordiska upp i skogarna. Det klara rena vattnet for genom hotar längre den sinnliga passionens lycka. mossarna, dansade över stenarna i vild längtan Tolkad på den mytiska nivån blir innebör- att nå detta besudlade hus. Och i vattnets spår den i Agnes von Krusenstjernas berättelse växte sakta och susande en ny vårlig värld upp om mordet på Adéle denna: den äkta kärle- med gröna grässtrån och små förföriska blomk- ken mellan man och kvinna som jämlikar noppar. (ASB s 363) kan inte blomma förrän vår kulturs många Tord vaknar upp ur sin dröm om återföre- vrångbilder av det kvinnliga i form av stereo- ningen med modern och träder ut i en frisk typa mönster, kvinnoskräck och omogen mo- och stilla vårmorgon. Det töar för första dersbindning är tillintetgjorda. gången efter vintern och i en underbar sol- Agnes von Krusenstjernas text blottlägger 32 de dolda komplikationerna i sexualromanti- LITTERATUR kens budskap om den frigörande sinnlighe- Adolfsson Eva, 'Drömmen om badstranden', i ten. Mytens och det omedvetnas vidunder Kvinnor och skapande, Författarförlaget 1983. ställer sig hotande i vägen för den livsbeja- Ahlgren Stig, Krusenstjerna-studier; Bonniers 1940. kande självrealisering som primitivisterna Bettelheim Bruno, The Uses of Enchantment: The predikade. Krusenstjerna visar vilket trångt Meaning and Importance of Fairy Tales, New York livsrum den självförlösande kärleken tillde- 1976, sv övers Sagans förtrollade värld, AWE/ lats i en tillvaro som begränsas av den patri- Gebers 1979. Brandell Gunnar, Svensk litteratur 1900-1950, arkala ideologin med dess snäva sociala roll- Aldus 1957. mönster och nedärvda kvinnoförakt. Bronté Charlotte, Jane Eyre, roman 1847. När Petra i slutet av Fröknarna von Pahlen Ekenvall Asta, Manligt och kvinnligt. Idéhistoriska äntligen är fri att öppna sig för sinnligheten studier, Göteborg 1966. som en god gåva, har hon redan erövrat en Espmark Kjell, Livsdyrkaren Artur Lundkvist, självständig identitet på andra plan. Hon är Bonniers 1964. en stark och mogen kvinna, som vet vem hon Fem unga. Unglitterär antologi, Bonniers 1929. själv är och vad hon vill göra av sitt liv. Hon Freud Sigmund, Vi vantrivas i kulturen, Sthlm är oberoende, både på det yttre och det inre 1932. (Das Unbehagen in der Kultur, 1930) Fromm Erich, Det glömda språket, Natur och planet, och hon lever som en del i en växande kultur 1974. (The Forgotten Language, 1951) gemenskap, kvinnokollektivet på Eka. Gilbert Sandra och Gubar Susan, The Madwoman Petra är den viktigaste huvudpersonen i in the Attic, Yale University Press 1979. Fröknarna von Pahlen. Hon visar i sin utveck- Haugsgjerd Svein, Nytt perspektiv på psykiatrin, ling Adéles öde vänt i dess goda motsats. Pet- Prisma 1973. ra skakar av sig stereotyperna, hon överskri- Holm Ingvar, Harry Martinson. Myter. Målningar. Motiv, Aldus 1965. der vrångbilden av det kvinnliga. Hon upp- Hultén Britt, Kulturtidskrifter på 30-talet, Cavefors når subjektsstatus och vägrar att inordna sig 1977. som en beståndsdel i en tillvaro styrd av an- Isaksson Ulla och Linder Erik Hjalmar, Elin dra normer än hennes egna. Wågner 1922-1949, Bonniers 1980. Petra blir aldrig biologisk mor, men fram- Jung Carl Gustav, Människan och hennes symboler, står ändå som ett modersideal i romanen. Forum 1978. Om man tar fasta på Petra von Pahlen och Kristeva Julia, Desire in Language. A Semiotic Approach to Literature and Art, 1980. hennes utveckling, ser man att Agnes von Krusenstjerna Agnes von, Fröknarna von Pahlen, Krusenstjernas romansvit inte följer den romanserie: vanliga trettitalistiska romanens mönster. 1. Den blå rullgardinen (DBR) 1930 Den är ingen enkel hymn till fortplantningen 2. Kvinnogatan 1930 och sinnligheten i primitivismens anda. I 3. Höstens skuggor (HS) 1931 stället utvecklar Agnes von Krusenstjerna ett 4. Porten vid Johannes 1933 helt nytt kvinnligt perspektiv, som står i klar 5. Älskande par 1933 motsättning till den nativitets- och sexual- 6. Bröllop på Ekered (BPE) 1935 kult som präglade tiden. 7. Av samma blod (ASB) 1935 Fröknarna von Pahlen kan läsas som en alle- Hänvisningar till texten gäller Samlade skrifter i redaktion av Johannes Edfelt, Bonniers 1945, gori över kvinnans villkor och utvecklings- VII-XIII. möjligheter i manssamhället. Dess drivkraft och målsättning är kvinnors fria växt och ut- Lagercrantz Olof, Agnes von Krusenstjerna, Bon- veckling — inte den lyckliga kärleken. Agnes niers 1951. Lawrence D H, Lady Chatterley's Lover, roman von Krusenstjernas kvinnoepos tecknar en 1928. egen linje: kvinnorna som stiger ut ur män- Linder Erik Hjalmar, Fem decennier av nitton- nens hus — ut ur instängdheten i de färdiga hundratalet, 1965. bilderna — fram mot en utopi om nya livs- Lundkvist Artur, Atlantvind, Sthlm 1932. sammanhang, där både sinnligheten och de Glöd, Sthlm 1928 skapande krafterna fritt kan blomma. Vit man, Sthlm 1932 33 Martinson Harry, Nomad, Sthlm 1931. ted road one winter night are terrified half out of Matthis Irene, 'Till kvinnlighetens arkeologi', their wits by the vision of a huge threatening fe- Ord och Bild nr 8 1978. male body which rises up over the horizon. In the Neumann Erich, The Great Mother. An Analysis text the vision is interpreted as the men's fear of of an Archetype. Princeton 1974. the rejected mother. Krusenstjerna here introdu- Ortner Sherry, 'Is Female to Male as Nature is to ces the idea of the Magna Mäter into the sexual Culture?', i Rosaldo-Lamphere, Woman, Cul- debate in stark contrast to sexual romanticism's ture andSociety, Stanford University Press 1976. simple, positive, instinct-ruled female fantasies. Sjöö Monica, 'Liv, död och pånyttfödelse vid The association of the Magna Mäter concept Avebury', i Kvinnor och skapande 1983. with various intellectual currents of the period is Sprengel David, Förläggarna, författarna, kritikerna discussed. The "Great Mother" was taken up in om Agnes von Krusenstjerna och hennes senaste both debates within psychiatry in the beginning arbeten. En kritikantologi, Spektrum 1935. of the 1930's (e.g. Melanie Klein) and in archeo- Stolpe Sven, 'Livsdyrkarsekten', Fronten 1.6 1931. logical and historical circles (e.g. Charles Brif- Tidevarvet, tidskrift 1923-1936. fault). Krusenstjerna's text is also linked with the Voragine Jacques de, La légende dorée I, Garnier- debates on matriarchy being conducted in Swe- Flammarion 1967. den, particularly in the journal Tidevarvet and by Wägner Elin, Dialogen fortsätter, Bonniers 1932. Elin Wägner. An episode from the novel Of the Same Blood is interpreted on a realistic as well as myhtical and S U M M A R Y symbolic level. The episode concerns a man, Tord Holmström, who strangles his wife, Adéle. The Murder of Adéle — Agnes von Krusenstjerna and Interpreted on a realistic level, Adéle is a vic- Primitivism tim of the position of women during the period. Agnes von Krusenstjerna wrote her great The text carries a social indictment, an exposure 7-volume novel cycle Fröknarna von Pahlen (The of a distorted and stunted female destiny: the Miss von Pahlens) in 1930-35. In literature history frustrated housewife, bound in an unsatisfactory handbooks the novels are usually placed within marriage. the literary movement called primitivism. On the mythical level, the death of Adéle can Primitivism was launched by a group of male be interpreted as ritual murder, the significance writers, The Young Five, who had their debut to- of which lies in the man's process of individuation gether in 1929. and liberation from an evil female image. The The artide begins with a discussion of the model is taken from those myths that describe the problems posed by the concept of primitivism as hero's struggle with a monster or dragon. Only applied to the works of a female writer. The sex- when Tord Holmström has overcome his fear of ual romanticism, the worship of the instincts woman and his bonds with an evil mother image (with Freudian references) which characterise can a free and equal love between him and the no- the movement should appear different, more vel's main female character, Petra von Pahlen, be complicated and conflict-laden from a female realised. An experience of symbiosis on a visio- point of view. nary level is interpreted as the mans return to In male writing from the period woman is and reconciliation with mother's body. Here Ju- often represented as a passive object of the man's lia Kristeva's theory of the semiotic stage of deve- desire. She is the agent for contact with nature, lopment is used as a model. with the life-source, which according to e.g. the From a close reading of the Adéle episode, Ag- prophet of sexual romanticism, D.H. Lawrence, nes von Krusenstjerna's relationship to primiti- contains the most profound meaning of existen- vism shows itself to be controversial and many- ce. The woman herself is not seldom portrayed as sided. She includes in her text the psychological an object of nature which unfolds itself enticingly and social complications which threatened espe- before the man. In primitivist writing the wo- cially the woman in an unrepressed abandoment man's body and nature are melded metaphori- to sensual passion, which the primitivists and se- cally together: the woman becomes the land- xual romantics believed was the only means to scape: the landscape becomes the woman's body. human selfrealisation. In Krusenstjerna's work this double project of the woman and the landscape is used in a contro- Birgitta Svanberg versial way. In Of the Same Blood (The Miss von Pah- Sollerövägen 7 lens VII) she describes how four men on a deser- 161 40 Bromma, Sweden 34 LISBETH LARSSON En kvinnlig berättelsetradition I samklang med den borgerliga romanens framväxt har en kvinnlig berättelsetradition skapats. Det främsta mediet för denna har under knappt hundra är varit veckopressen. Utvecklingen av innehållet i veckopressfiktionen står i motsättning till samhällsutvecklingen. Medan kvinnans kompetens ökat i samhället framstår kvinnan i fiktionen som allt mindre kapabel på allt färre områden.

Kvinnor läser mycket. Av litteraturutred- mer under 1800-talet ackompanjeras detta ningens läsvaneundersökningar framgår att också av en livlig diskussion om genrens de läser nästan dubbelt så mycket skönlitte- lämplighet just som kvinnlig läsning.4 Den ratur och veckopress som män.1 Går man kritiserades för att vara osund och passivise- tillbaka i litteraturhistorien finner man också rande, odla melankoli och omoral, lära sina att den läsande publiken dominerats av kvin- läsare att gråta i stället för att handla. Även nor i ett par hundra år. inom själva romanerna diskuterades stän- I det följande vill jag ge en antydan om den digt romanläsningens nytta och vådor.5 kvinnliga läsningens tradition och fördjupa Redan tidigt fann en stor delen av roman- mig något i det medium och den tid, vecko- litteraturen sin väg till den kvinnliga läsaren pressfiktionen under 30-talet, som både genom andra kanaler än bokhandelsboken; kvantitativt och kvalitativt är något av en genom de häftespublicerade romanbibliote- knutpunkt. ken, de kommersiella lånebiblioteken, de lit- Oavsett samhällsposition domineras kvin- terära magasinen, följetongsavdelningen in- nors läsning av kärleksromaner, detektivro- om dagspressen och sist men inte minst ge- maner och historiska romaner, skriver den nom den under 1800-talet framväxande franske litteratursociologen Robert Escar- veckopressen.6 Påfallande många tidskrifter kopplar också samman 'fruntimmer' och Och de svenska kvinnornas favoritläsning läsning i sina titlar alltifrån 1700-talets slut.7 är böcker av författare som Maria Lang, Vil- Då läsningen under senare delen av 1800-talet helm Moberg, Per Anders Fogelström och så småningom kom att betraktas som en fa- Alice Lyttkens.3 Det är ett kvinnligt läse- miljeangelägenhet utgjorde följdriktigt fa- mönster som utkristalliserades redan under miljens kvinnliga medlemmar kärnan i 'den 1600- och 1700-talet. Då växte den borgerli- läsande familjen'. Då Illustrerad Familj- ga romanen fram i samklang med och be- Journal, sedermera A llers, i sina annonser un- roende av just sina kvinnliga läsare. Den der 1890-talet vill understryka att detta är en koncentrerade sig på privatlivet; familjen tidning för hela familjen genom att hänföra och relationerna mellan könen. I viss mån dess olika delar till skilda familjemedlemmar kan man rentav säga att diskussionen om så kopplas också 'romanbibliotheket' till 'de kvinnligheten, kvinnans existensproblem vuxna döttrarna'.8 och hennes sensibilitet kom att utgöra gen- rens kärna. Illustrerad Familj-Journal var en av de första, el- När romanlitteraturen vinner insteg i Sve- ler den första, riktigt framgångsrika veckotid- rige under slutet av 1700-talet och och än ningen av modern populärpresskaraktär 35 som publicerades i Sverige. Som titeln anty- tionens statusförändring. IAllers under slutet der utgjorde bilden förmodligen en viktig del av 1800-talet var detta material sällan illust- av dess attraktionskraft, men innehållsmäs- rerat. De bilder som lockade läsaren gällde sigt dominerade fiktionen. Veckopressen blir andra saker. Det var konstreproduktionen också från och med 1800-talets slut den hu- och reportageillustrationer. I mellankrigsti- vudsakliga bäraren av vad som skulle kunna dens Hemmets Veckotidning däremot domine- kallas en kvinnlig berättelsetradition. Detta rar fiktionsillustrationerna tidningen. De var dels genom att bära den borgerliga romanen stora och till skillnad från övriga bilder ofta i inom sig, dels genom att som genre utveckla flerfärg. I efterkrigstidens Aret Runt illustre- rar man fortfarande fiktionen på samma sätt, dess karakteristika; kvinnocentreringen, men numera drunknar nästan dessa tecknin- den detaljerade skildringen av vardagslivet, gar i llerfärg, eller framstår som en anakro- intresset för intima relationer, kärlekens nism, i det rikliga utbudet av läckra fyrfärgs- överhöghet etc, etc. foton.

I 30-talets Hemmets Veckotidning utgjorde Fiktionsmaterialet dominerade fiktionsmaterialet drygt halva tidningen; tre till 50-talet följetonger och fem noveller i varje nummer. Själva fiktionsmaterialet; den borgerliga ro- Det hade också en speciell karaktär som var manen i följetongsform, kom att dominera utmärkande för en stor del av fiktionsmateri- veckopressen fram till 50-talet. Under 60- alet i många familjetidningar under denna och 70-talet exploaterades intresset för vec- tid. Det var exotiskt och våldsamt och utspe- kopressens följetonger ytterligare och en rad lade sig i regel långt borta från läsaren såväl billiga pocketbokserier för återutgivning såg geografiskt som socialt. dagens ljus. Under senare delen av 70-talet minskade emellertid dessa i antal och under hela efterkrigstiden har fiktionens andel av Ormen i Paradiset veckotidningen blivit allt mindre. Förmodli- Ett närmast paradigmatiskt böjningsmöns- gen är inte heller veckopressen det främsta ter har Anne Duffields följetong Ormen i Para- mediet för berättelsetraditionen i denna diset , nummer 17—46 1937. Det är en av de form längre. TV tycks ha övertagit denna tre författaren bidrar med detta år. Huvud- roll med sina långa följetongsliknande personen i Ormen i Paradiset är Stella. Hennes familjeserier. far, vars sekreterare hon varit, hade just avli- Av många skäl, såväl genremässiga som dit och hennes mor är död sedan länge. Ge- konsumtions- och produktionsmässiga, är nom en tillfällighet räddar hon livet på en pe- det tämligen oproblematiskt att dela in den kineser och blir anställd av ägrinnan, en svenska veckopresshistorien i tre perioder; gammal dam ur överklassen, som sekretera- tiden före första världskriget, mellankrigsti- re åt dennas brorson. Denne heter Gay, är den och efterkrigstiden. Mellankrigstiden sjuklig och lever tillsammans med sin äldre var då veckopressfiktionens glansperiod. Ser bror Piers på en ö vid Nordafrikas kust. On man på de veckotidningar som var ledande heter Paradis och Stella följer med dit. Med under respektive period, Allers,9 Hemmets följer också Clare, en otroligt vacker ung Veckotidning10 och Aret Runt,11 finner man kvinna som just förlovat sig med Gay. Stella också att i de båda förra utgjorde fiktionsma- ska visserligen arbeta åt Gay, men hennes terialet den volymmässigt dominerande de- fantasi uppehåller sig redan från början vid len av tidningen, medan det i den senare var Piers, som alla tycks vara rädda för. Han är en liten del. Dess status i tidningarna är för övrigt emot det stundande giftermålet också olika. I såväl Allers som Hemmets Vecko- mellan Gay och Clare. Innan Stella förenas tidning låg det långt fram i tidningen, medan med Piers, Clare dött och Gay blivit frisk har Aret Runt stoppar in det i mitten eller ännu det gått hela tjugonio nummer och turerna längre bak. Men det är framför allt i de lay- har varit många. Jag vill visa på tre av dem: outmässiga skillnaderna man kan avläsa fik- 1. förhållandet mellan generationerna 2. för- 36 hållandet mellan könen och 3. förhållandet rys förhållande är förutsättningen för Stellas mellan kärlek och sexualitet. och Piers. Att kärleken mellan generationer- Jag tror nämligen att man kan finna något na är det primära och den mellan könen den väsentligt i dessa berättelsers ideologi, något sekundära, att den diakrona och inte den som inte ligger i öppen dag, om man dels be- synkrona linjen dominerar berättelsen. traktar dem ur ett diakront perspektiv, ser Ett resonemang som man kan förstärka hur generation följer på generation och på så genom att jämföra Stella med Glare. Den se- sätt gestaltar ett historiskt förlopp, dels ur ett nare har inte någon kontakt med fröken synkront perspektiv där man går in i det nu Emery eller någon annan äldre person. Cla- berättelsen fixerats till och ser hur mötet mel- re är liksom Stella föräldralös, men hon lan man och kvinna, som också inbegriper känns inte vid sitt ursprung. Hon avskyr så- kärlek och sexualitet, utformas. Dessutom är väl sina föräldrar som de som har varit i deras det intressant att se var i berättelsen dessa ställe. Kontinuiteten mellan generationerna linjer skär varandra. Mina historiska jämfö- är bruten i Clares fall, vilket är fatalt. För att relser med fiktionsmaterial från 1890 respek- bli hustru måste man vara dotter. Det är ock- tive 1960-tal har också visat att här avslöjar så de äldre kvinnorna i berättelsen, en sig intressanta konstanser och förändringar. grannkvinna förutom fröken Emery, som varnar Stella för Clare, hjälper henne när Clare försöker förgifta Gay och slutligen av- Förhållandet mellan generationerna slöjar Clares hemlighet; trots sin vita skön- I Ormen i Paradiset, liksom i de flesta följetong- het är hon av blandras. er och noveller detta år, deltar två generatio- Det är också en poäng en ur den här aspek- ner i handlingen. Den äldre, föräldragenera- ten, kontinuiteten mellan generationerna, tionen, spelar en inte oväsentlig roll, även om att Piers har samma älsklingspsalm som Stel- strålkastarljuset är riktat mot de unga. Inte las döde far hade och att Gay har samma yr- bara genom att gripa in i händelseförloppet ke, författare. vid vissa tidpunkter utan också genom att vi- sa vilken tradition de unga ska foga in sig i. I Förhållandet mellan könen sitt förhållningssätt till de gamla visar de unga om de har en möjlighet att föra livet Piers likhet med Stellas far får bli utgångs- vidare. Detta gäller framför allt den unga punkten för en diskussion om förhållandet kvinnan, som liksom Stella i Ormen i Paradiset mellan könen i berättelsen. Som parallellen påfallande ofta är föräldralös. Det som ger med fadern anger så är det ett hierarkiskt för- Stella anställning och insteg i familjen är hållande, men det är en hierarki som föränd- också den äldre damens, fröken Emery, ome- ras under berättelsens gång. Den övergår delbara tillgivenhet för henne. En tillgiven- från att vara ett far dotterförhållande till att het som Stella återgäldar och det mor- bli ett mellan man och kvinna. Piers kallar dotterförhållande dessa etablerar, vilket na- genomgående Stella för 'barn', ofta 'dumma turligtvis underlättas av att Stella faktiskt är barn' eller 'lilla barn' och hans tilltagande af- moderlös, gör det naturligt för Stella att fektion yttrar sig genom ett tillägg av 'mitt' överta den kvinnliga huvudrollen på Paradis 'mitt lilla barn' osv. Men det finns en rörelse långt innan hon förenas med ägaren Piers. I mot vad som ser ut som ett jämlikt tilltal. de många scener där personerna dricker te 'Mitt älskade barn' blir så småningom 'min har Stella redan efter någon vecka övertagit älskade'. Barnet, flickan, har blivit kvinna i fröken Emerys plats bakom tebordet där hon mannens ögon. Parallellt med denna föränd- tillagar och utskänker teet, något som på en- ring i Piers tilltal kan man följa samma ut- gelska just kallas 'to be mother'. Fröken veckling i Stellas regelbundet återkomman- Emery, modersgestalten, har alltså själv fö- de reflexioner inför sin spegelbild. Hennes regripit den succession som skall komma till utseende mognar från en flickas till en kvin- stånd. Och enligt berättelsens logik skulle nas under de här veckorna, och hon blir vac- man kunna säga att Stellas och fröken Eme- ker i stället för söt. 37 Men det som ser ut som en utveckling mot jämlikt tilltal är bara en omtolkning av hie- rarkin. Eller en övergång från en hierarki till en annan. Stella är visserligen en påfallande kapabel ung kvinna, som snabbt gör sig oumbärlig på Paradis, men samtidigt som

Ur Hemmets veckotidning 1937:19.

hon tycks allt kompetentare tilltar hennes kan exempelvis iaktta förloppet genom de tre kraftlöshet i förhållande till Piers. Han till- scener där Piers tänder Stellas cigarett, vilka rättavisar henne också gång på gång för att är utspridda över romanen. hon försöker ta hand om honom'... lilla barn, När Piers första kvällen tänder Stellas ci- har jag inte sagt att det är jag, som skall se ef- garett känner hon '... en underlig kväljande ter er.' känsla, nästan som panisk skräck, då den sto- Det försiggår en kamp mellan Stella och ra gestalten böjer sig över henne.' Nästa gång Piers, som slutar med Stellas fullständiga fri- detta händer sägs det bara att 'lågan blossade villiga underordnande, samtidigt som den upp mellan dem'. Men den tredje och sista omformuleras från att gälla fadern och bar- gången är hennes reaktion lika våldsam som net till att gälla mannen och kvinnan. Man den första. Han smeker henne då över håret 38 samtidigt och'... hon sjönk tillbaka i sin stol till Stella. Då hon först möter honom liknar igen, dödsblek. En förlamande svaghets- hon honom vid en björn, men det är ingen känsla grep henne.' Reaktionen påminner snäll nallebjörn hon har i tankarna, utan det om den första, men mellan den första och vilda djuret. Genom denna och flera andra den tredje cigaretten har det försiggått en to- av Stellas tankar framstår Piers först som tal omvärderingsprocess inom Stella, där hon driften, sexualiteten per se, och först genom lärt sig att älska det som först stötte bort hen- hennes kärlek antar han mänskliga konturer. ne. Och den situation som beskrevs på ett Och ett annat djur spelar en viktig roll i sätt som förde tankarna till ett sexuellt över- denna berättelse. Nämligen den hund som grepp beskrivs nu i nästan exakt samma ter- Stella inledningsvis räddade livet på. Det är mer så att den i stället får uttrycka kärlek och en liten sällskapshund; en pekineser; ett tamt passion. djur, och även han är intimt förknippad med kärlekens reglering av sexualiteten i berättel- sen. Den faster sig omedelbart vid Stella och ligger ofta i Piers knä. Gentemot Clare visar Förhållandet mellan hunden däremot aversion från första stund. kärlek och sexualitet Och avslöjar henne så som ormen i paradiset Det framställs som Piers förändrats, men långt innan någon annan kommit på tanken. hans beteende är sig tämligen likt genom he- Återigen en traditionell djursymbolik för se- la följetongen. Han är härsklysten och domi- xualitet — och denna kommer alltmer expli- nerande, men omtänksam och ansvarsta- cit att kopplas till Clare. Det som karaktäri- gande, rättfram men många gånger brutal. serar henne är just åtrå. Initialt gäller den Det är i Stellas ögon Piers förvandlats, efter- pengar och social ställning, vilket ligger bak- som hon är förvandlad. Hon har kommit att om hennes förlovning med den sjuke Gay. bejaka den underkastelse som hon först käm- Hennes sexuella drift lägger emellertid hin- pade emot. När Piers slutligen tar henne i si- der i vägen för hennes planer. Den attraktion na armar '... var det som om allt liv lämnat hon kommer att känna till Piers är som en henne, då hon kände hans hårda mun mot si- naturkraft hon inte kan tygla. Den sätter, lik- na mjuka läppar. Hon kände det som om hon som ormen, hela paradisets existens på spel, kunnat dö av detta och var villig att dö, med- men till skillnad från i den myt det hela för an han höll henne fast.' tankarna till, så dräps ormen på det att de pa- radisiska förhållandena kan fortsätta. Denna scen visar på berättelsens slutgilti- ga framställning av förhållandet mellan man Vändpunkten i berättelsen är då Clare i och kvinna, men också på det slutgiltiga för- vredesmod, efter det att Piers avvisat hennes hållandet mellan kärlek och sexualitet, två andra förförelseförsök, dödar hunden. Då teman som är så hårt sammantvinnade att hon kastar hunden utför klipporna att kros- det är svårt att diskutera det ena utan att sas blir hon ett med sin drift och efter det lik- komma in på det andra. När det gäller för- nas hon allt oftare vid ett djur, ett rovdjur. hållandet mellan kärlek och sexualitet gestal- Det föregriper också hennes egen död som tar berättelsen två motsatta rörelser hos blir en exakt parallell till hundens. mannen och kvinnan. Fortsättningen på Det är i denna punkt, tillrättaläggandet kysscenen ovan där Stella var villig att dö ly- mellan mannen och kvinnan genom att or- der sålunda: 'En extas som ett flammande men, den lössläppta kvinnliga sexualiteten, spjut sköt genom henne. Tid och rum upp- dödas, som den diakrona linjen skär den hörde att existera, intet i världen existerade synkrona. Här griper den trotjänare som mer än denne mans starka armar, en mans står familjen närmast in och den äldre gener- hårda läppar mot hennes egna.' Stella har ationens kvinnor aktiveras i följetongen. blivit en sexuell varelse genom sin kärlek till Fröken Emery reser sig från sin sjukbädd och Piers. Men Piers har snarare fått sin sexuali- grannkvinnan kommer resande till Paradis tet modifierad och dämpad genom sin kärlek för att hjälpa Stella mot Clare. 39

Konstans i fiktionen

Låt oss gå tillbaka till Allers 1897 och framåt till Aret Runt 1967, de ledande familjetidning- arna under dessa perioder, för att se vilken konstans som finns i fiktionen vad gäller 1. konstruktionen 2. förhållandet mellan gene- rationerna 3. förhållandet mellan könen och 4. förhållandet mellan kärlek och sexualitet Ur Hemmets veckotidning 1937:36. — och samtidigt vilka förändringar och förtyd- liganden som skett under historiens gång. Själva modellen för berättelsen är den- samma 1897, 1937 och 1967. Det är den bor- gerliga romanens eller man skulle kunna sä- ga bildningsromanens struktur. Den går från harmoni över kaos till harmoni. Denna en konkretiserar berättelsens konstruktion komposition hem- ute — hem, där hjälten på ett sätt som inte var vanligt 1897, då det blir utkastad i världen, gör en mängd väsent- mer var fråga om en inre resa. Komposi- liga erfarenheter och slutligen hittar ett hem, tionstekniken är fortfarande vanlig 1967. en harmoni igen, tydliggörs 1937 av resan till Den är visserligen inte lika iögonfallande, ef- främmande länder. Själva miljöförändring- tersom personerna inte så ofta ger sig iväg till 40 Främre Orienten, men lika fullt ger sig hjäl- att ta hennes hand vid bröllopet. Elsa värjer tinnan ofta ut i geografiskt okänd miljö. sig mot Rickards sexualitet, men det finns Går vi så till förhållandet mellan genera- inget av den skräck hos henne som Stella vi- tionerna, könen, kärleken och sexualiteten, sar då Piers tänder hennes cigarett första så sker, precis som förtydligandet av kon- gången. En skräck som förstärkts hos Chris i struktionen där de konfliktfyllda erfarenhe- Sju veckor i Rom, som blir så rädd för mannen, terna avgränsas från de vardagliga genom Bob, då han vid ett tillfälle omfamnar henne konkreta förflyttningar, ger anledning att på en strand att hon flyr ut i vattnet och är nä- förmoda, en accentuering av motsättningar- ra att drunkna. na. Konflikterna mellan generationerna blir Om beskrivningen av cigarettändnings- starkare, liksom könsmotsättningarna, och scenen i Ormen i Paradiset förde tankarna till driftsförträngningen allt starkare. ett sexuellt övergrepp, gäller detta i än högre Några exempel från följetongerna Adligt grad Bobs och Chris första möte 1967. Då blod i Allers Familj-Journal 1897, Ormen i Paradi- Bob stiger in i sin hustrus hotellsvit i Rom set i Hemmets Veckotidning 1937 och Sju veckor i och tar miste på henne och Chris, de är lika Rom i Aret Runt 1967 får illustrera detta. som bär, måste Chris fly i strumplästen för Väl att märka är de unga kvinnorna i alla att undkomma. tre följetongerna moderlösa, men Elsa i Ad- ligt blod har liksom Stella i Ormen i Paradiset ett Den utsatta kvinnan ogrumlat kärleksfullt förhållande till sin far. När man följer beröringsscenerna i följe- Stellas far är dock död. Chris i Sju veckor i Rom tongerna så är konstansen i utformningen står däremot i motsatsställning till sin far un- påfallande, liksom den konstanta fixeringen der större delen av romanen. Då Elsa på vid beröringen, men också accentueringen grund av sin fars konkurs måste gifta sig med av kvinnans maktlöshet och utsatthet. Rickard trots att hon inte älskar honom, så Då Rickard (1897) räcker sina armar mot hyser hon inget agg mot fadern för det. Inte Elsa första gången låtsas hon inte om det. Då heller Stella känner någon bitterhet över att han vid frieriet djärvs röra hennes hand ryc- fadern lämnat henne på bar backe. Elsa och ker hon till som om hon bränt sig och ställer Stella accepterar sina fader som auktoriteter sitt icke-berörings-villkor. Vid giftermålet och de är i många avseenden deras manliga tar han hennes hand och hon blir indignerad, ideal. Chris däremot är upprorisk mot sin men hennes hjärta klappar av fröjd. Och då far. Då han berättar att han ska gifta om sig hon efter en tid skadar sin hand ber hon ho- ger hon sig av till Rom för att sabotera hans nom att förbinda den. Strax därefter smeker bröllop och det är alltså hennes uppror mot hon hans panna då han sover. Och då han, i fadern som sätter igång hela handlingen. uppgivenhet över detta misslyckade äkten- Även i övrigt fiktionsmaterial 1967 domine- skap så småningom reser till Amerika, räc- rar konflikterna mellan generationerna då ker hon honom sitt ansikte för att ta emot en det finns två sådana med. Och även om de så avskedskyss. Då han återvänder efter några gott som alltid löses, så är det tydligt att den år tar hon emot honom med utsträckta ar- diakrona inordningen inte längre skildras mar. som lika smärtfri som under de två tidigare Går vi så till Ormen i Paradiset sker en lik- perioderna. nande utveckling. Beröringarna går också Motsättningarna mellan man och kvinna här mot en allt större frivillighet och hängi- har också vuxit sig allt starkare i fiktionslitte- venhet från kvinnans sida, men Stella deltar raturen. Mannens karaktär har blivit alltmer till skillnad från Elsa inte aktivt i händelseut- brutal och hotfull och kvinnans situation vecklingen. Det är Piers som rör vid henne alltmer utsatt. I Adligt blod 1897 känner sig och redan första gången känner hon värme Elsa aldrig hotad av sin man. Då Rickard fri- och matthet, hennes kraftlöshet tilltar sedan ar till henne tackar hon ja på det villkor att för varje beröring fram till den citerade kys- han aldrig får röra henne. Rickard anpassar sen då hon är beredd att dö. sig i stort sett till detta, även om han passar på I Sju veckor i Rom ligger också initiativet helt 41 hos mannen. Det är Bob som initierar berö- ga att klara sig själv tycks urholkas alltmer ringarna — och han lägger inte sin hand på under denna tid. I och med 30-talet kan man kvinnans hand som Rickard, eller på hennes följa kvinnlighetens sönderfall såväl metafo- lår som Piers gör då han första gången ger en riskt som bokstavligt. kärleksfull beröring. Nej: 'Han svängde Det är under 30-talet uppdelningen av henne runt, böjde henne bakåt och kysste kvinnan i två eller flera blir allt vanligare in- henne innan hon hann vare sig skrika eller om veckopressfiktionen. Kvinnlighetens oli- försvara sig. Det var som att komma in i en ka sidor ryms inte längre i en enda gestalt ut- maskin av hårda armar runt midjan, hård an måste delas upp i två eller flera för att kun- kropp mot hennes och läppar som tvingade na diskuteras. Den inre process som huvud- sig mot hennes egna intensivt och hårt.' personerna i dessa berättelser alltid genom- Principerna för den driftsbearbetning och går, exemplifierat i Elsa 1897, Stella 1937 och -förträngning som sker hos fiktionens perso- Chris 1967, konkretiseras i och med 30-talet ner är tydlig redan 1897. Den manliga sexua- allt oftare genom att olika kvinnor ställs liteten dämpas av kärleken, den kvinnliga emot varandra. Inledningsvis tycks de ofta, väcks. I och med mellankrigstiden finns som Stella och Clare, Chris och Eva, ha stora emellertid ofta, liksom i Ormen i Paradiset och likheter med varandra, men allt eftersom be- i Sju veckor i Rom, två unga kvinnor i berättel- rättelsen fortskrider accentueras de monst- sen. En sorts parallcllperson till hjältinnan ruösa dragen hos den ena och de änglalika som går under på grund av sitt driftsliv, sitt hos de andra. Berättelserna kan liknas vid en bejakande av sexualiteten. Jag har redan ta- exorcism där en del av kvinnligheten; sex- lat om Clare som blev nedkastad från klip- ualdrift utan kärlek, egoism och karriärism, porna, i Sju veckor i Rom finns en liknande utdrivs. kvinna som heter Eva, vilken Chris är intill Gilbert och Gubar kallar i sin studie The förblandning lik. Hon har ett förhållande till Madwoman in the Attic vår patriarkala kulturs en gift man, vilket karaktäriseras som hu- två kvinnobilder för just 'monstret' och 'ängeln vudsakligen sexuellt, och hon tar slutligen i huset'.13 I sagan om Snövit finner de en till- sitt liv. lämpning. Snövit är då ängeln, en barnkvin- na, maktlös och utsatt. Skendöd placeras hon Kvinnlighetens uppdelning börjar på 30-talet Går man över veckopressfiktionen på detta sätt finner man en förvånansvärd konstans i såväl berättelsernas utformning som inne- håll. Detta är i och för sig intressant, efter- som den kvinnliga läsarens situation föränd- rats i så många avseenden under dessa knappt hundra år. Ser man till den samhälle- liga verkligheten kan man utan överdrift sä- ga att den kvinnliga kompetensen ökat i an- märkningsvärt hög grad under 1900-talet. De flesta kvinnor sköter liksom de gjorde på 1880-talet de husliga göromålen i hemmet och uppfostrar barnen. Men de flesta har nu- mera också lönearbete. De är välutbildade i allt större utsträckning. De finns i de flesta yrken och på de flesta samhälleliga nivåer. 1 veckopressfiktionen däremot, för att övergå till förändringarna inom denna, möter vi en allt inkompetentare kvinna. Hennes förmå- Ur Hemmets veckotidning 1937:45. 42 i en glaskista, men räddas till livet av en Förmodligen är dominansen under mel- kungason. Den monstruösa styvmodern får lankrigstiden än större än deras siffror an- däremot — på grund av sin självhävdelse — ger eftersom deras urval för 1935 inte omfat- dansa sig till döds i ett par rödglödgade järn- tar fiktionsdominerade tidningar som Hem- mets Veckotidning, Allas Veckotidning, Vårt skor. Och man kan säga att om det är denna Hem, Hela Världen och Lektyr. dans som vi ser i 30-talets veckopressfiktion, 13. Sandra M. Gilbert and Susan Gubar, The det yttre väldet mot berättelsernas monstru- Madwoman in the Attic, London 1979, s 3 ff. ösa kvinnor är påfallande starkt under denna tid, så är det den skendöda, utsatta Snövit som dominerar under efterkrigstiden. S U M M A R Y

A female narrative tradition

NOTER Between 1600—1700 the bourgeois novel was developed in conjunction with and dependent 1. SOU 1972:20 'Läs- och bokvanor i fem upon female readers. Since then women have svenska samhällen. Litteraturutredningens continued to dominate the reading public, and läsvanestudier', Sthlm 1972, s 261. regardless of their social position, women have 2. Robert Escarpit, Litteratursociologi, Sthlm continued to prefer romantic novels, detective 1973, s 131. novels and historical novels. 3. SOU 1972:20, s 378, 386. For over a century the populär weekly press 4. Fredrik Böök, Romanens och prosaberättelsens has been the main medium for this narrative tra- historia i Sverige intill 1809, Sthlm 1907, s292. dition. The central date, in regards to both quan- 5. Se bl a Birgitta Holm, Fredrika Bremer och den tity and quality, is 1930 when the Swedish popu- borgerliga romanens födelse, Romanens mödrar 1, lär weeklies were dominated by fiction: fiction Sthlm 1981, s 33f. comprised more than half of the material in the 6. Se bl a Staffan Björck, 'Den första svenska period's leading weekly magazine, Hemmets Vec- bokfloden. Om 1800-talets romanserier och kotidning (House and Home Weekly). In many ways lånebibliotek' i Studiekamraten 4-5, 1972. one of the most characteristic of the serialized Ann-Lis Jeppson, Tankar till salu. Genom- stories was Anne Duffield's Ormen i paradiset (The brottsidéerna och de kommersiella lånebiblioteken, Snake in Paradise). Set amongst the English upper Uppsala 1981. Eric Johannesson, Den läsan- class on an island off the coast of North Africa, de familjen. Familjetidskriften i Sverige the story takes place far from the reader both so- 1850-1880, Sthlm 1980. Ingemar Oscars- cially and georgraphically. The events described son, 'Fortsättning följer'. Följetong och fortsätt- develop violently and drastically. In the process ningsroman i dagspressen till ca 1850, Lund of female adaptation depicted in the narrative, 1980. the main character's sexual alter-ego is murde- 7. Bernhard Lundstedts bibliografi Sveriges pe- red. Interestingly enough, however, in the pro- riodiska litteratur 1-3, Sthlm 1895-1902. cess of subordination and adaptation, the gene- 8. Bl a i varje nummer av Nordisk Mönstertidning ration aspect takes precedence over the sexual. (sedemera Femina) 1898, Allers förlag, Comparing earlier and låter works, one no- Helsingborg. tices how the conflicts which populär press fiction 9. Illustrerad Familj-Journal (fom 1892 Allers devotes itself to have become more and more vio- Familj-Journal, fom 1937 Allers) 1879-, utg lent, especially sexually, but also vis-å-vis gene- Carl Allers förlag 1879-93 utg ort Köpen- rations. Totally in contradiction to the increased hamn, 1894 — Helsingborg. competence amongst women that one can ob- 10. Hemmets Veckotidning 1929 —, utg 1929-32 serve in 20th century society, womanhood is un- Vitus Petersson, 1932-76 Allhems förlag, dermined in the period's populär press. The wo- 1976-81 Tifa, 1981 — Allers förlag, utg ort man appears less and less capable in fewer and Malmö. fewer areas. 11. Året Runt 1946 —, utg Åhlén & Åkerlunds förlag, Stockholm. Lisbeth Larsson 12. Roger Bernow och Torsten Österman, Litteraturvetenskapliga inst Svensk veckopress 1920-75, Sthlm 1979, visar i Helgonabacken 12 sin kvantitativa undersökning på detta. 223 62 LUND 43 Medverkande i detta nummer:

Gun Andersson är fotograf och har nyligen börjat arbeta som frilans. Hon har haft en egen utställning på Konsthantverkshuset i Göteborg 1981 och deltagit i flera samlingsutställ- ningar. Hon arbetar f n tillsammans med några andra kvinnliga fotografer med att sam- manställa en utställning för kvinnliga fotografer på mässan 'Kvinnor kan' i Göteborg. Gunilla DomellöJär doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Umeå universi- tet. Hon arbetar f n som assistent vid det tvärvetenskapliga Krakaprojektet. Forskningen gäller Kvinnlig estetik och 30-talskritik. Hon har utarbetat och lett kvinnolitteraturkurser i Umeå.

Lisbeth Larsson arbetar vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet och är litteratur- och teaterkritiker i Expressen. Hon håller på med avhandlingen Kvinnors läs- ning. En svensk veckopresshistoria.

Torborg Lundell är fil mag, Stockholms universitet och PhD, University of California, Ber- keley. Hon undervisar om folksagor, svensk litteratur och film vid University of California i Santa Barbara. F n arbetar hon på en bok om modersbilden i europeiska folksagor. Karin Palmkvist är doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hon arbetar på en avhandling om Stig Dagermans journalistik. Ingår i redaktionen för Kvinnovetenskaplig tidskrift.

Birgitta Svanberg är doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universi- tet. Hon arbetar på en avhandling om Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen tolkad ur kvinnoperspektiv. Hon har publicerat artiklar bl a i Kvinnornas litteraturhis- toria II, Ingrid Holmquist och Ebba Witt-Brattström (red), Författarförlaget 1983 och i Kvinnor och skapande, Paget mfl (red), Författarförlaget 1983.

Ebba Witt-Brattström är doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon arbetar på en avhandling om Moa Martinsons 30-talsproduktion. Hen- nes senast publicerade artiklar är 'Ur textens mörker' i Ord & Bild nr 4/83 samt 'Livets egen runsten — Moa Martinson och Realismens döda vinkel' i Tidskrift för litteraturve- tenskap nr 4/83. Sonja Åkesson (1926—1977) gav ut sin första diktsamling Sitautioner 1957. Under 60- och 70-talet publicerade hon tjugotalet böcker, och verkade också som litteraturkritiker. Hon skrev i en realistisk stil med frän udd, och har karakteriserats som lyrisk samhällssatiriker. Kvinnan i välfärdssamhället är ett centralt motiv i hennes diktning. Några tidar: Husfrid (1963), Ute skiner solen (1965), Jag bor i Sverige (1966), Pris (1968), Ljuva sextital (1970), Sagan om Siv (1974). 44

SONJA ÅKESSON Snabelkotten

Allting måste vara tydligt Fruntimmer — snabelkotten vet nog och gå att förbruka. vad man ska med dem till. Snabelkotten rynkar de allvarliga Rut Hillarp. ögonbrynen. Håhå. Allting måste vara tydligt, säjer han, Snabelkotten gäspar och brukbart. så han håller på att kvävas.

Ord måste vara tydliga t.ex. Snabelkotten vet t.ex. övertydliga hur man ska balansera sina känslor, t.ex. t.o.m. undertydliga. hur man funktionerar dem. De måste vara stinna och fullmatade Han älskar sin snabel t.ex. och kräla av allt möjligt. Snabeln är brukbar, Vad ska man med ett ord som inte är tydligt, det uppskattar snabelkotten. som inte är brukbart, helt och fullt? Snabelkotten är alltid objektiv. Fnyser han på någon Snabelkotten är också noga med så är det med rätta. att orden är färska. Han är mycket demokratisk. Nåja, lagom färska.

Han tycker om att hugga snabeln Om snabelkotten inte vore snabelkott i det som är lagom färskt. så ville han vara en uggla. 'Måsar' t.ex. och t.ex. 'stjärnor', En modärn, en simmande uggla. det säjer honom ingenting, Men han har varken vingar eller simhud. det är förbrukade ord. 'Vingar' t.ex. förresten Vad ska snabelkotten med det det är ett förbrukat ord. som redan är förbrukat? ('Funktion' däremot, det är hans Snabelkotten håller sig på jorden. älsklingsord. Han bökar med snabeln och räfsar igen. Funktion! Han spankulerar på alla sina fötter. Han gnuggar händerna av förtjusning.) Fötterna är tydliga, det uppskattar snabelkotten. Snabelkotten är med sin tid. Tiden är brukbar, det uppskattar snabelkotten. 45

Dikten är hämtad ur sviten Brukbart som ingår i diktsamlingen 'Ute skiner solen' 1965. Foto Gun Andersson. 46 EBBA WITT—B RATTSTRÖM Den främmande kvinnan — presentation av Julia Kristeva Kvinnolitteraturforskningen har på senare tid intresserat sig för psykoanalytisk texttolkning. Den viktigaste före- trädaren för den teoriinriktningen är Julia Kristeva som är verksam i Frankrike. Ebba Witt-Brattström har inter- vjuat henne och ger här också en presentation av hennes produktion.

Låt oss börja med två manliga auktoriteters spekulation något fult. Slutsats: Julia Kriste- syn på en teoretiskt avancerad, produktiv va är en charlatan, om än begåvad. I det and- och provocerande kvinna. På köpet får vi ra fallet är hennes brist på vetenskaplig puri- också en illustration till två intellektuella kli- tanism något bra och nödvändigt. Slutsats: mat, ett svenskt och ett franskt. Julia Kristeva tillhör det intellektuella Den första presentationen av Julia Kriste- avantgardet. va i Sverige är signerad Kurt Aspelin. (Textens Julia Kristeva är född i Bulgarien 1941. Dimensioner 1975) 'Hennes bidrag rymmer en Egentligen hade hon velat bli astronom eller egenartad motsats. A ena sidan lyckas hon fysiker, men eftersom familjen inte hade par- onekligen formulera flera av de aktuella, tianknytning fick hon nöja sig med språk- framåtpekande frågorna inom poetiken på och litteraturstudier vid universitetet i Sofia. ett både fruktbart och perspektivrikt sätt. A 1966 fick hon ett stipendium till Paris och i andra sidan erbjuder resultaten vetenskap- och med detta så emigrerade hon. Med sig i ligt sett inte sällan bilden av en vildvuxen bagaget hade hon kunskaper i rysk postfor- spekulation som gränsar till uppenbart char- malism, Roman Jakobson, Mihail Bahtin. latanen.' Den senare introducerade hon i väst. Bland Roland Barthes, vars smeknamn på Julia det första hon skrev var förordet till den fran- Kristeva (Létrangére' i Quinzaine litteraire ska utgåvan av hans bok om Rabelais och 1.5.1970) fått ge rubrik till den här artikeln, karnevalskulturen. skriver: 'Julia Kristeva ödelägger alltid den Det är slående när man tittar på hennes sist fastslagna sanningen, den vi trodde skul- omfattande produktion att hon egentligen le ge oss tröst, den vi kunde vara stolta över; redan från första början intresserat sig för vad hon ruckar på är illusionen att allt redan den talande varelsens — hennes ord för män- har sagts, dvs hon upphäver tecknets tyngd, niskan — plågor och lycka som de kommer — med andra ord, en-falden; vad hon under- till uttryck i främst den poetiska texten. gräver är auktoriteten — den monologiska Det som har förändrats genom åren är de vetenskapens auktoritet, dess ursprung. teorier och metoder hon använt sig av för att Hennes arbete är helt nydanande, exakt, inte komma längre in i litteraturen. Hon har an- genom vetenskaplig puritanism, utan därför sett det vetenskapligt fruktbart att ta begrepp att det fyller precist den rymd hon arbetar från marxism, strukturalism, filosofi, semio- med. Därigenom tvingar hon alla som ställer logi, lingvistik och psykoanalys — och av sig tvivlande att avslöja sig själva som mot- detta göra något eget. ståndare eller censorer.' Hur ser hon själv på sin intellektuella Vi ser att i det första fallet är vetenskaplig utveckling? 47 — Det finns trots allt ett sammanhang i min in- språkstrukturen — den mänskliga indivi- tellektuella resas mutationer. Nämligen att det den. Samtidigt missar man helt det faktum alltid kretsat kring problem med hur betydelse att detta talande subjekt är bärare även av och mening skapas och hur det talande subjektet bristen på språklig struktur. Det är inte bara reproducerar denna mening. Möjligen kan man vad som sägs som är intressant utan också fråga sig varför man intresserar sig för just de frå- vad som inte sägs ut. gorna. I mitt fall är det djupt personliga motiv, kanske främst en kvinnlig känslighet som varit Hon vill ge lingvistiken en ny metod: sem- avgörande. analysen, med vars hjälp meningens upp- Något som har slagit mig är att många männi- komst, element och lagar kan studeras — skor från öststaterna intresserar sig för problem subjektet och historien medräknade. Genom med språket. Kanske för att kommunikationen i att göra litteraturen, det poetiska språket till öst inte alltid är explicit utan snarare chiffrerad. lingvistikens yttersta forskningsobjekt, blir Vill man ta reda på sanningen, på vad som egent- det möjligt att studera gränstillstånden där ligen menas, måste ordens yta urholkas. mening blir till eller upphör att finnas till. Den poetiska rösten, menar Julia Kristeva, Strukturalismens begränsning är historiens sanningsvittne, den mest avslö- jande historiska diskursen. Det är genom att Frankrike 1966 var strukturalismens hög- lyssna till vad den säger — i ord och rytmer epok. Julia Kristeva arbetade en period som och avbrott -— som vi kan lära oss något vä- forskningsassistent åt Lévi-Strauss. Frans- sentligt om den västerländska människan. I männen var besatta av ambitionen att för- klara alla slags system, att frilägga samman- artikeln 'L'etique de lalinguistique' i Critique hang och strukturer. nr 322 från 1974 tar hon de ryska futurister- na som exempel. Majakovskij, Khlebnikov — Jag hade intrycket att detta var en givande m fl försökte uttrycka en ny historisk erfaren- men begränsad väg. Strukturalismen tog ingen het i sin poesi. Därför var den sant revolutio- hänsyn till det talande subjektet, den såg inte vad när. Därför måste den tystas. Ett stalinistiskt som fanns utanför strukturerna eller det faktum att det kunde finnas kommunikation mellan två samhälle kan inte existera om det inte tar död slags strukturer, två slags yttranden i samma ut- på det poetiska språket. Detta säger helt en- talande. Jag introducerade därför en dynamise- kelt för mycket om människans verkliga ring av strukturen som jag kallade intertextuali- behov. tet och som tillät mig att läsa varje text som ett Litteraturteoretikernas uppgift, säger Ju- slags dialog, ett slags polyfoni av olika slags tex- lia Kristeva i en intervju i den litterära tidsk- ter, på olika nivåer. riften Tel Quel 1974, är att peka på och förstå Det är i boken Le texte du roman (1971) som Ju- det poetiska språkets funktion: att slå sönder lia Kristeva presenterar den idag så använda och rekonstruera den sociala tvångsmässig- termen intertextualitet. Den behandlar ro- heten. En sådan uppgift kräver att man för- manens födelse under den franska senmedel- vandlar hela den kritiska apparaten och de tiden. Där ser hon romanen som en berättan- traditionella begreppen, eftersom det klassi- de textvävnad bestående av tydliga språkko- ska tänkandets metoder privilegierar stabili- der från bl a den folkliga karnevalens ut- tetens ögonblick och inte krisens, närhelst trycksformer, hovpoesi, skolastiska avhand- mening ska slås fast. Det poetiska språket lingar. Omvandlingen av dessa koder bildar däremot artikulerar det outsagda och för- verkets speciella ideologem: den menings- trängda. Skriket, gesten, det socialt konstellation genom vilket det placerar sig i oacceptabla. sin samtid. Julia Kristeva kommer snart med i den in- Redan 1969 hade Julia Kristeva i Sémioti- tellektuellt inflytelserika gruppen kring Tel que. Recherches pour une sémanalyse gjort upp Quel, deltar i det maoistiska uppsvinget, åker med strukturalismen och den traditionella till Kina tillsammans med bl a Barthes och lingvistiken. Där, menade hon, ser man till Foucault. Väl hemkommen skriver hon en de språkliga yttrandenas inre sammanhang, bok i dialog med kvinnorörelsen: Des Chinoi- men räknar inte med själva bäraren av ses (1974) som hon ger ut på feministförlaget till mötes) har chansen att fullborda den taoistiska ideologin. Mot bakgrund av en så- dan historieskrivning tycks den västerländs- ka kvinnan vara — och alltid ha varit — den andra rasen, undantaget. Villkoret för kö- nens allians i västerlandet är att de förhåller sig olika till den religiösa och politiska lagen, Faderns lag som är tecken och tid. Kvinnan tvingas acceptera att hon är utanför det so- ciala kontraktet. Hon är den andra sanning- en, det outsägbara i det sägbara. Hon är mo- derns kropp utan röst, eller röst utan (kvinn- lig) kropp, en 'ordets jungfru'. Hon tillhör ett slags undergroundkultur som dessutom rymmer intellektuella dissidenter, 'ungdo- mar, de som talar annorlunda, — konstnä- rer, poeter'. Kvinnorörelsen, menar hon, är intressant endast om vi ser den som ett aktu- aliserande av den stora frågan: hur kan vi le- va inte bara utan tro på Gud, utan också utan tro på mannen som den självskrivna (enda) människan? 'Men djupare sett kan en kvinna inte "va- ra": hon är just det som inte kan tillhöra va- randets ordning. Därför kan en kvinnas prak- tik endast vara negativ, i motsättning till vad som redan existerar, så att vi kan säga "hon är inte det här" och "ännu inte det där". Med "kvinna" menar jag det som inte kan representeras, någonting som inte går att sä- ga, någonting som stannar bortom benäm- ningar och ideologier.' (7el Quel 59/74)

Faderns lag och moderns kropp Under 70-talet tar Julia Kristeva det definiti- Julia Kristeva, foto Anne de Brunhoff. va klivet över i psykoanalysen som nu blir hennes viktigaste metod. Vilket innebär inte bara Freuds livsverk utan kanske framförallt des Femmes. Den är, trots sin titel, ingen rap- den nyläsning av Freud som den franske portbok om de kinesiska kvinnorna. Snarare lingvistiskt orienterade psykoanalytikern Ja- fungerar dessa som en förevändning för att ques Lacan står för. I Julia Kristevas egentli- väcka frågan om den västerländska kvinnans ga avhandling La revolution du langage poétique position. Den kinesiska kvinnans historia ser (1973), en studie över Lautréamont och Mal- hon präglas av först taoismens komplemen- larmé m fl, syns Lacans betydelse i grundin- tära könsideologi: yin-yang. Bägge könen är sikten i hur språket opererar och 'våra möj- synliga i det sociala kontraktet. Sedan av ligheter att använda det för att beteckna nå- konfucianismens hierarkiska patriarkalism got helt annat än det säger'. som gjorde kvinnorna osynliga som kön. Maos Kina, bedömer hon (med reservatio- — Jag började alltså med dynamiseringen av ner för den hierarkiska utveckling partiet går strukturen som jag kallade intertextualitet och 49 som tillät mig att läsa varje text som ett slags dia- målsättning att undersöka olika typer av log, en slags polyfoni av olika texter. Parallellt in- symbolisk praktik: från de mest arkaiska som tresserade jag mig mycket för det som den struk- barnets språkinlärning till analyser av litte- turalistiska och poststrukturalistiska traditionen ratur och konst, kritik av lingvistiken, semio- inte kände till, dvs den freudianska revolutionen. tiken, kunskapsteori och psykoanalys. Frå- Öppnandet av betydelsen mot en annan logik gan om subjektet är helt styrande, det kluvna som Freud kallar för en annan scen, det omedvet- talande djuret som talar med många tungor, nas, där betecknande operationer äger rum poly-logt, mång-ordigt. Under läsningen, men inte är desamma som man finner på språkets hoppas hon i förordet, ska denna polylog nivå och i de medvetna och explicita strukturer- återfödas genom att den 'mörka kontinen- na. Denna väg ledde mig fram till ett intresse för ten', den arkaiska moderskroppens sjunkna betydelsens gränssituationer, där betydelsen än- nu inte är eller längre uttrycks tydligt. Som i det kontinent, blir mer synlig. Det är genom att infantila språket eller i andra änden av kedjan, i återuppliva detta förträngda moderliga ele- upplösningen av språket som hos psykotiska ment som författaren går in i det poetiska människor. Jag insåg rätt snabbt att dessa feno- språket. För poeten är ordet aldrig enbart men endast kunde förstås som helt omedvetna tecken, utan det är framför allt en besvärjelse begärsrelationer och inte kunde beskrivas genom inför den grundläggande känslan av brist sin yttre struktur eller genom intertextualitet. och tomhet. För att kunna göra detta arbete gick jag igenom en analys och blev så småningom själv analyti- Den poetiska texten skapas alltså i korsvä- ker. Nu kombinerar jag två aktiviteter — å ena si- gen mellan Faderns lag, språket, och mo- dan semiotikerns med intresse för litterära texter derns kropp, mellan den symboliska ord- — som för mig alltid är lierade med avantgardet ningen och den imaginära. Själva uttrycks- och till specifika kristillstånd i kulturen. Och å möjligheten som är knuten till den förverba- andra sidan analytikernas — jag utför ett arbete la kroppsvärlden, kallar hon för C hora, en liknande det som fysikern gör i sitt laboratorium. term hon har hämtat från Platon (Timaios) För mig är det lyssnandet till patienterna. Det är och som betyder ungefär rum eller moderlig totalt uppslukande. De ger mig ett slags levande och modern litteratur som ibland är mer gåtfull behållare, kärl. Chora är allt det som inte går och komplex och mer intensiv än den litteratur att säga eller skriva, det som överlevt det kul- som publiceras för närvarande. turella trycket mot sublimering i tecken: ges- tik, rytm, ordens klang, brott i texten, Julia Kristeva har tagit fasta på Lacans insikt luckor. att språket föder det mänskliga subjektet men samtidigt klyver det. Det lilla barnet till- Hos avantgardistiska författare som Mal- hör först den imaginära ordningen, som La- larmé, Joyce, Beckett m fl fungerar Choran can knyter till symbiosen med modern och som en incestuös utmaning mot den symbo- den förspråkliga, kroppsliga världen. Det är liska ordningens stränga syntax. Inget språk i och med barnets smärtsamma insikt att mo- kan sjunga, skriver hon i Polylogue, om det in- derns kropp inte är lika med världen och att te konfronterar den falliska modern. 'Känn det självt inte är en del av denna kropp som modern, ta först hennes plats, undersök noga det griper efter språket. Ordet mamma t ex hennes jouissance (gränslösa njutning) och, är en symbol för den svunna tryggheten nära utan att släppa henne, gå förbi henne. Språ- moderns kropp, men ordet mamma är något ket som är vittne till detta skimrar av en sex- helt annat än känslan av att vara kroppen ualitet om vilken det inte "talar": det för- mamma- och-jag. Ordet finns där för att be- vandlar den till rytm — det är rytm.' Avan- teckna, det försöker täcka över upplevelsen tgardisternas poetiska språk är en vägran att av brist, det stora tomrummet ur vilket indi- identifiera sig med den patriarkala diskur- viden föds. Barnet flyttar därmed in i den sens logik. Därför, menar hon, lever alla sto- symboliska ordningen som är språket, som ra konstnärer nära gränsen och har närmat är tecken, syntax, grammatik, LAG. sig det man kan kalla kvinnlighet om man Polylogue (1977) samlar essäer skrivna mel- med det menar en funktion i förhållande till lan 1973 och 1976. Här är Julia Kristevas språket. 50 Bortstötningen som jagets ursprung veta av eftersom det börjat ana att det finns en existens där det kan vara en från moders- Julia Kristeva har på senare år kommit att kroppen utskild individ. Paradoxalt nog, sä- intressera sig för det mänskliga psykets noll- ger Julia Kristeva, så föds jaget i ett bortstö- punkt. En viktig utgångspunkt är kritik — tande av den moderliga kärleken. Men en eller komplettering — av Freuds och Lacans del av denna avsky riktas också in mot barnet syn på individens uppkomst. Freud utnämn- självt eftersom det ju knappt kan skilja på sig de ju den oidipala fasen till den viktigaste, och mamma-kroppen. och Lacan såg spegelstadiet som avgörande. Julia Kristeva däremot menar, i likhet med Detta identitetens bräckliga fundament nyare psykoanalytisk forskning i Frankrike, lever vidare inom oss och kommer att ta sig att man måste rikta intresset mot en ännu ti- uttryck i känslor av avsky och fasa inför allt digare fas. Det är under den primära narcis- som tycks hota ordningen, identiteten, syste- sismens fas, före 6 månaders ålder, som det men. Samtidigt är det en mycket ambivalent mycket lilla barnet upplever sin första avgö- känsla eftersom den också är ett minne av rande indentitetskris. förlusten av något gott. Därför kan vi förstå den fascination som — Den primära narcissismen är ett viktigt sta- uppstår inför avskyn och äcklet, såsom va- dium för dem som intresserar sig för det psykiska rande både hot och löfte om en bortglömd livets mest ursprungliga skikt och även för dem som intresserar sig för estetiska fenomen. Det är existens innan det omedvetna börjar funge- så långt bakåt som det är möjligt att spåra. Den ra. Speciellt den moderna tidens författare, primära narcissismen är subjektivitetens noll- menar Julia Kristeva, visar prov på detta punkt, den punt där en mycket skör subjektivitet slags narcissistisk kris som är ett våldsamt tar sin början. Det narcissistiska jaget är hela ti- sörjande av ett objekt som alltid redan varit den i permanent kris, slitet mellan idealiseringen förlorat. Deras texter kan läsas som ett försök av en inbillad fadersgestalt och bortstötningen av att besvärja och få herraväldet över det stän- och avskyn inför ett moderligt element. diga hotande kaoset i individens inre och det moderna samhället under kristillstånd. I det Denna kamp med det moderliga som på det perspektivet tolkar Julia Kristeva i Pouvoirs de här stadiet tar formen av en häftig motvilja l'horreus Célines författarskap. Men hon gör utvecklar Julia Kristeva i boken Pouvoirs de också en genomgång av vår kulturs försök att 1'horreur (fasans eller avskyns makter) som kathartiskt agera ut avskyn och fasan. Hon kom 1980. Om vi tänker oss det tomrum som ser hur de religiösa riterna kring orenhet uppstod ur känslan av brist i och med den knyts till den reproduktiva kvinnokroppen. nödvändiga separationen från det kroppsliga (Vare sig det gäller primitiva samhällen, In- stadium vi något förenklat kan kalla dien eller Gamla testamentet.) Därifrån mamma-och-jag, ser vi att barnet i detta tecknar sig en linje fram mot fascismens anti- tomrum griper efter språket, som hjälper det semitism som den kommer till synes i t ex att bli ett uttalat jag, en individ. Men först Célines författarskap. Gränsen mellan sym- värjer det sig mot tomhetskänslan genom att boliska och semiotiska ordningen, korsvägen känna fasa, avsky och äckel inför det som där identiteten vacklar och den poetiska tex- modern eller vårdarna står för. Ett konkret ten blir till finner Julia Kristeva i Célines fas- exempel: det spottar ut maten man erbjuder cination inför avskyn med dess koppling till det. I detta första identitetsförberedande sta- judiskhet och kvinnlighet. Den syns i hans dium, skriver Julia Kristeva, finns varken prosa som påverkas av det förverbala kropps- objekt eller subjekt, utan abjekt. Och denna liga kaos han försöker hålla stången med abjektion, denna häftiga och kompromisslö- skriftens hjälp, men som oupphörligen bry- sa bortstötning, är uttryck för en förtvivlad ter sig in i språket och ger det dess hetsiga självbevarelsedrift. Den är barnets livvakt rytm. Författarskapet karakteriseras som en mot den icke-existens som är på väg att upp- fascinerad, hatfylld men också kärleksfull sluka det på nytt, men som det inte längre vill brottning med modersmålet — och modern. 51 Behovet av kärlek en primär identifikation med den 'individuella förhistoriens fader'. Det är subjektets nollpunkt, I Histoires damour som kom ut för ett halvår kan man säga. Den 'individuella förhistoriens fa- sedan, går Julia Kristeva vidare in i den pri- der' är för Freud ett konglomerat av bägge föräld- mära narcissismen. Den här boken gör ock- rarna. Barnet kan ännu inte skilja på kön. (Men så, mer än hennes tidigare, anspråk på att be- det hindrar inte att Freud placerar det på den fa- svara den stora frågan om varför den moder- derliga sidan för att markera att det behövs en plats för identifikationen som träder istället för na människan befinner sig i ett tillstånd av relationen mellan mor och barn.) Denna pol kan akut inre kris. Det skulle bero på, menar vara moderns yrkesintresse, hennes begär efter hon, upplevelsen av en fundamental brist på någon annan, eller en social instans. kärlek. Tidigare under historien har filosofin, re- Barnet känner i bortstötningsfasen också en ligionen och litteraturen lyckats ge röst åt sorg över att inte vara allt för modern och en människans behov av kärlek, hennes behov skräck inför den tomhet som då bemäktigar av att vara älskad och av att själv vara en äls- sig det: hon älskar inte mig, en känsla av kande människa. Julia Kristeva kartlägger i 'pas-moi', utan något annat. Detta något an- Histoires d'amour kärlekens diskurs genom nat som modern begär kan barnet nu genom seklerna och tecknar dess vindlande bana idealisering identifiera sig med. Det funge- med nedslag i teorier och myter kring den rar som en bekräftande och mottagande älskande människan i västerlandet: Platon, form. Höga visan, Narcissus, Mariakulten, Tho- mas av Aquino, trubadurpoesin, Romeo och — Det viktiga är att här erbjuds ett tredje som Julia, Baudelaire m fl. Däremellan inflikar fungerar som ett skydd mot den moderliga hon dagens plågade röster från analyssoffan. kroppsliga världen. Det narcissistiska jaget kan Behovet av kärlek föds med den primära pusta ut: han/det/något finns, och jag kan tro att narcissismen, vars första ansikte är abjektio- det är jag. Subjektet bildas i relation till detta an- dra, denne andre. Här blir jag hörd och sedd, jag nen, bortstötningen av det moderliga ele- har företagit en rörelse, en överföring, mot den mentet. På det här stadiet är det två som andre. Tomhetskänslan har jag lämnat bakom slåss, jaget som ännu inte är ett jag och mo- mig och istället valt en oändlighet av tecken, av dersvärlden som ännu inte är ett objekt. Då, identifikationer som den här första idealisering- säger Julia Kristeva, kommer det in ett tredje en öppnar vägen för. element. Det som räddar mig från att låsas fast i den ojämna tvekampen, det som räddar Och denna rörelse, denna idealisering är, sä- mig från att uppslukas av tomheten, är en ger Julia Kristeva, kärlekens prototyp. Våra möjlighet till idealisering som plötsligt er- kärleksrelationer är repriser på det mycket bjuds mig. Alltså: bortstötningen som skiljer lilla barnets narcissistiska kris, när det slits ut mig som någon annan än modern går nu mellan avsky och idealisering. Vi söker den över i en positiv fas, en idealisering av början som kan förstå och älska oss men fruktar den till ett objekt, ett förobjekt, som Julia Kriste- intima föreningen av kropp och själ, som va kallar den imaginäre fadern. Det ska för- minner alltför mycket om den uppslukande, stås som en möjlig form för ett kommande hotande tomheten, icke-existensen, där ja- jag som redan är i vardande. gets gränser suddas ut. Freud är den första moderna människan, — Freud talar om en ny psykisk handling, präg- skriver Julia Kristeva i Histoires damour, som lad av narcissism. Den kan jämföras med kär- ser att kärleken är en läkningsprocess. I kär- leksrelationens djupstruktur. I en kärleksrelation leksrelationen är psyket ett öppet system, fö- älskar jag den andre eftersom jag återfinner en positiv bild av mig själv i honom. Han kommuni- renat med och beroende av den andre. En- cerar en sådan bekräftande bild. Denna primära bart under dessa villkor kan vi förnya oss. narcissism är möjlig om jag kan återfinna mig Denna process kan också ske under en psy- själv genom en arkaisk instans som redan är ett koanalys, som för Julia Kristeva är kärleks- tredje mellan mig och min mor. Freud kallar det kuren par excellence. En kärleksfullt lyss- 52 nande analytiker förstår att allt tal egentligen är han såsom en ceder. Hans mun är idel söt- handlar om kärlek — i meningen den primä- ma, hela hans väsende är ljuvlighet. Sådan ra narcissismens efterlämnade sår. är min vän, ja sådan är min älskade, I Jeru- salems döttrar. Vart har han då gått din vän, — Det är från analytikerns divan vår tids kärleks- du skönaste bland kvinnor? Vart har din vän diskurs kommer. Det är en pinsam och ofta banal tagit vägen?!' Ett liknande metaforrikt språk diskurs som alltid är privat, dvs utan publik. Dess finner Julia Kristeva hos Trubadurerna i me- publika motsvarighet var teologin, som nu, när den dragit sig undan från den individuella erfa- deltidens Sydfrankrike. Där är det också själ- renheten efterlämnar en öken där pornografin va lovprisandet av relationen till ett oftast och psykologin, teologins lillasystrar, slåss. ouppnåeligt objekt — Damen — som är tex- tens motor. Om vi idag har svårt att älska så är det för att Samma ljusa subjektivitet, retoriskt rik vi har svårt att idealisera och att investera vår och litterär, finner Julia Kristeva i Bernhard narcissism i något. Det finns ingen kulturell de Clairvaux' filosofi om den älskande män- kod som stöder oss i denna strävan. Histoires niskan: ego affectus est. Eller hos Thomas av d'amour vill visa hur detta behov av idealise- Aquino. Den medeltida teologin kan ses som ring, detta behov av att bli hörd och älskad av ett mäktigt försök att ta sig an egenkärleken den andre, ser ut genom historien. Vad gäller som både nödvändig grund för varje kärlek filosofin så har den från Platon till Descartes, och som en begränsning. Här finns en insikt Kant och Hegel syftat till att reducera kärle- om att kärlekens öde är att i all oändlighet kens problem till en resa mot det yttersta Go- spela med ett omöjligt objekt. Här finns ock- da eller en jakt efter den Absoluta Anden. så tron på att i besvikelsens ställe kunna sätta Endast teologin och mystikerna har vågat ett idealiserat absolut objekt som garanterar närma sig det verkliga problemet. Först kris- godheten: Gud. Och här finns slutligen, i tendomen säger till människorna: ni är äls- Mariakulten, ett försök att omfatta också kade, oavsett om ni är syndare eller ej så är vardagslivets kvinnliga erfarenhet av kärlek Gud en älskande Gud, ett absolut kärleksob- gentemot barnet, något som i kulturen an- jekt som aldrig ger vika. Endast kristendo- nars inte fått något synligt uttryck. men gör självkärleken till en yttersta refe- renspunkt: Du skall älska din nästa såsom — Jag tror att myten om jungfrun är ett försök att dig själv. Självkärlekens yttersta symbol är ju å ena sidan lyfta fram den moderliga libidon, å Narcissusmyten. Julia Kristeva menar att andra sidan förtränga den. Mariamyten tar fasta denna myt också åskådliggör den inre psy- på den kvinnliga allsmäktigheten, ett slags para- kiska rymd som kärleken förutsätter och att noia: jag är mitt barns enda källa, jag har gjort den rymmer insikten om att objektet är onå- mitt barn själv utan inblandning av någon an- bart. Detta förstod nyplatonikerna, men nan. Det är ett fenomen man möter i många gra- vida kvinnors fantasier eller drömmar. Kvinnor också kristendomen. fantiserar ofta om att sätta det andra könet på un- Men redan på 900-talet före Kristus dantag. Hos många tar det sig uttryck i att stöta skrevs en text som blottlägger kärlekens för- bort männen. Jungfrumyten går direkt på den utsättningar. Den står i Gamla testamentet, fantasin och tillåter den att komma till uttryck. i Höga Visans dialog mellan Salomo och Och en annan, lika paranoid fantasi som den er- hans brud Sulamit. Den som får uttrycka in- bjuder är föreställningen om att en kvinna inte är te bara kärlekens lust utan även smärta är Su- dödlig. Jungfru Maria dör inte, hon övergår i ett lamit. Det första älskande subjektet i histo- annat stadium. Himmelsfärden. Det finns en rien, påpekar Julia Kristeva, är en kvinna, djup övertygelse i den moderliga fantasiproduk- och kärleken är redan här det inre livets mot- tionen att även om modern dör så lever hon vida- tagare. 'Vederkvicken mig med druvkakor, re i barnen. Ett slags försäkran om evigheten. En styrka som kan vara extremt destruktiv om den styrken mig med äpplen, ty jag är sjuk av vänds mot andra. Jag är så säker på mig själv och kärlek.' Idealiseringens rörelse ger upphov min makt att jag behandlar mina barn illa. Allt till metaforisk lovsång, objektet är undflyen- detta har katolicismen — omedevetet — förstått de, prisat i sin frånvaro eller på håll: 'ståtlig och samlat ihop i Jungfrumyten. A andra sidan 53 får man en enorm förträngning på köpet. Maria vet att i högre grad artikuleras av litteratu- har ingen kropp — allt centreras kring brösten, ren. Julia Kristeva går igenom Don Juan- tårarna, örat. Men det finns också hos kvinnor ett myten och Romeo och Julia och visar i hur extremt ointresse för sexualitet. Kanske hade hög grad dessa 'kärleks' texter artikulerar Freud inte så fel när han sa att det bara finns en makt och hat. Men det yppersta exemplet i enda libido, den maskulina. Jag säger det med flit Histoires damour är ändå analysen av metafo- för jag är övertygad om att det finns en kvinnlig rens funktion hos Baudelaire. sexualitet men den är mycket diffus. Kanske tar den sig uttryck i blicken, huden, ansiktet. Den är — Hos Baudelaire är det texten som kröner kär- mindre centrerad kring könet. Myten om jungf- lekserfarenheten. I hans författarskap dominerar rulikheten representerar detta också när den sä- två teman: först en destruktiv passion som är sa- ger till kvinnan att inte lägga tyngdpunkten på distisk och riktar sig mot kroppen. Så det exalte- kroppen utan på tårarna, bröstet, klänningen. rade tillbedjandet av ett ouppnåeligt men absolut Ser man det så kan man säga att Mariakulten till- och nödvändigt ideal, ett idealiserat objekt som godosåg vissa mycket viktiga aspekter av den fe- kallas GUD men som lever i minnet av den bort- minina erotiken. Och i den utsträckning som trängda kärleken till modern. I dikten 'Kadavret' Mariadyrkan inte existerar i protestantiska län- ser vi abjektionen, bortträngningen ta form i den der har den kanske tillåtit ett tidigare uppvak- äcklade beskrivningen av aset som ligger 'med nande hos kvinnorna. Ni har väl en stark kvinno- benen högt som en liderlig kvinna, av skamlösa rörelse och har tidigt ställt krav på likaberättigan- smittor sjuk'. Mot slutet av dikten inträder en de? Katolikerna har kanske inte haft så mycket idealiserande rörelser som försonar äcklet och får att kräva eftersom samhällets imaginära apparat texten att skimra av förälskelse.' Då — av mullens svarat mot behoven. Lacan sa att katolikerna var och förvandlingens makter buren, säg åt masken omöjliga att psykoanalysera. Apparaten satt så som er skönhet förött, att jag behållit formen, bra på plats att om de verkligen var troende så den gyllene konturen av min älskades upplösta kunde psykoanalytikern inte göra någonting. kött.'

Kärlekens tal Julia Kristeva menar att det ruttnande ka- davret påminner om en kropp härjad av en — Varför intresserar sig analytikern för detta? Ar djupt narcissistisk kris, icke-existensen, det det bara ett slags kärlekens arkeologi, ett kultu- utsuddade jaget tillbaka i moderskroppens rellt intresse? Ja, men det är också så att en teolo- gastkramning. Men den 'imaginäre fadern' gisk frågeställning om kärleksrelationen tecknar som ger fasan och avskyn en form, möjliggör ett mycket subtilt landskap, som är subjektivite- flykten från icke-existensen genom själva tens, och som pekar ut de landmärken som fast- ställer den talande varelsen. Dessa landmärken skrivandet, talandet om det. Baudelaires be- är två: för det första tomheten, som uppstår i och römda formulering 'Det tråkiga med kärle- med barnets tidiga separation från modern — en ken är att den är en synd man inte kan begå tomhet som man inte kan sluta att tala om, och utan en medbrottsling' pekar mot en djup för det andra oändligheten, där det omöjliga men narcissistisk ångest över kärlekens villkor. åtrådda kärleksobjektet dväljs. Mellan dessa två Det som räddar honom ur denna ångest är står symbolen eller tecknet, som får mig att vara. 'välviljan hos den som namnger allt', språket, Kärleken är kanske vår myt för att föreställa oss möjligheten att ge denna ångest en estetisk denna djupa logik för villkoren att tala. En logik form. De stumma tingen får ett språk, blom- som är gjord av tomhet, oändlighet och tecken. Det är talet som tar emot min vantrivsel, mitt morna börjar tala. Poeten andas ut. Språket hopp och mitt begär. Det är genom talet som jag är för honom en extatisk manipulation av kan skilja på mig och den andre. den hemska verkligheten. Kadavrets 'tunga stank' blir i andra dikter 'dofter, friska som När teologin inte längre genom sin diskurs nyfödda kroppar, milda som flöjter och klara om kärleken till Gud kunde kanalisera män- som dropper'. Julia Kristeva menar att den niskans behov av att tala om kärlek, när ego 'väldoft' (parfum) man möter överallt i Bau- affectus est, den av känsla talande varelsen, delaires dikter är en allegori för förintelsen fick lämna plats åt ego cogito, den tänkande av betydelse och språk och den egna identite- människan utan hjärta, börjar det här beho- ten. Baudelaires texter visar en identitet på 54 glid. Speciellt i hans många antitetiska meta- henne djupt kontroversiell i samtiden, och det forer: den blommande, levande naturen lik- skulle placera henne mitt i våra dagars semiolo- nas vid ett dött och marmorkalit tempel, där giska strid. Att hon prioriterar känslan framför levande stöder står... Blommorna är onds- orden pekar mot en önskan att förvandla det ty- ranniska ideal som den älskade är till ett slags kans, de stumma tingen kan tala, osv. Det preoidipal modersbild med vilken man samman- Baudelaire säger genom sina många antite- smälter i extatisk och regressiv glädje. Hon är tiska metaforer, skriver Julia Kristeva, är att alltså ett tydligt motexempel till Baudelaire. meningen förlorar sig och existensen är ab- surd. Baudelaires kärlekserfarenhet vilar å Men samtidigt slutar denna tystnadens pro- ena sidan på ett fallet objekt och å andra si- pagandist inte att skriva. Det är en kvinna dan på ett gudomligt ideal. Själv svävar han som skriver enormt mycket brev och dessut- däremellan. Hans metaforbruk är ett uttryck om en del böcker, bl a ett långt teologiskt för det. verk (Torrents).

— Kanske är metaforerna i den änglalika eller — När man läser henne så får man intrycket att sataniska skriften den av kärlek besattes lyckade denna författarinna skriver på ett nästan sömn- diskurs. Om han, liksom Baudelaire, av sina gångaraktigt sätt, nästan ett slags automatisk osäkra, höga eller låga objekt kan producera ett skrift. Hon har föga intresse för stilistiska aspek- moln av mening och betydelse och sålunda över- ter. Hon tycks inte ha läst om eller rättat i texten, föra sin lidande kropp i den väldoftande sublime- där finns upprepningar osv. Det som intresserar ringen hos ett förtätat poetiskt språk. henne är ju känslan och inte talet, det är erfaren- heten och inte stilen, och det hon producerar är ett slags tömmande av talet, ett slags uttryckets Det kvinnliga subjektets nollpunkt blodfullhet som slutligen mynnar ut i tystnaden och intet. Exemplet Jeanne Guyon pekar på att —Jag valde Baudelaire som retoriskt exempel ef- det kan finnas en kärlekens skrift som är motsat- tersom hans texter så tydligt visar hur man kan sen till skriften, som är anti-skrift. Men, och det hålla kärleksrelationen öppen och levande. Eller är viktigt, hon misslyckas. Hennes stilistiska er- annorlunda uttryckt: hur man kan hantera den farenhet är inte tillräckligt stark för att göra hen- arkaiska relationen mellan idealisering och nar- nes inre erfarenhet trolig och möjlig att begripa cissism med skriftens hjälp. Man kan fråga sig för oss. hur en motsvarande kvinnlig erfarenhet ser ut. Som motexempel valde jag Jeanne Guyon Tvärtemot Baudelaire, frestas man att tilläg- (1648—1717), en kvinnlig mystiker som är känd ga. För honom är språket räddningen ur kao- för att vara den 'Rena Kärlekens' teoretiker. Vad set, för Jeanne Guyon skulle det snarare vara betyder ren kärlek? Jo, det betyder, och det är där som vi också närmar oss problemet med språket, ett hinder för sammansmältningen mellan att relationen till det älskade objektet som i sista subjekt och objekt i kärleken. Det är en dys- instans för henne var Gud, kan hållas fast i den ter bild, inte minst för kvinnolitteraturfors- inre erfarenheten. All kommunikation och alltså kare. Om Jeanne Guyon är ett exempel på en även talets akt kan då avvisas eftersom den är vanlig tystnadens diskurs hos kvinnliga för- onödig och fåfäng. Hon förespråkade ett avskaf- fattare så måste väl något ha förändrats i mo- fande av bönen (vilket sände henne i fängelse) ef- dern tid, hävdar jag inför Julia Kristeva. tersom bönen redan i sig är ett krav som tar upp Kvinnor skriver ju t o m äcklets diskurs un- alltför stor plats för det förälskade jaget. Hon me- der 1900-talet. nade att man ska delegera hela känslan till den andre, till Gud, som på en och samma gång ses — Kvinnor har varit förbjudna att artikulera sig som tom och oändlig. Hon krävde helt enkelt ett kring abjektionen, bortstötningen, så länge. Det utsuddande av jaget, jagets död. Det är mycket handlar ju om förhållandet till modersobjektet märkligt och visar att idealiseringen av den and- och det har undersökts mycket mer av manliga re kan föra till vad vi idag skulle kalla för en maso- författare. Baudelaire är ju ett paradexempel, chistisk position. Jeanne Guyon upplevde det men ändå bara en i raden av alla som låtit sig in- mer som en nollpunkt. Hennes extatiska erfaren- spireras av skräcken för kvinnokroppen. Den lille het hade något orientaliskt, zenaktigt uttöm- pojken uppmuntras att distansera sig till mo- mande över sig. Hon ville döma orden efter käns- dern, han ska bli en annan, han har beslutat i lorna och inte känslorna efter orden. Det gjorde maskulinum, han går över i manssamhället, han 55 kan slå på mamman, på kvinnan, som är den Le texte du roman, Mouton 1970. andra. Men för en kvinna är det en del av hennes La revolution du langage poétique, Editions du identitet som sätts på spel. Hon är också sin mor Seuil 1974. och att vilja skjuta ifrån sig denna mor är att göra Des Chinoises, Editions des Femmes 1974. ett kirurgiskt ingrepp på sig själv. Striden uppde- Polylogue, Editions du Seuil 1977. las i hennes inre. Frågan är psykotiserande, svå- Pouvoirs de Vhorreur, Editions du Seuil 1980. rare att summera för en kvinna. Den som kon- Histoires d'amour, Denoél 1983. fronterar hatet mot modern har ofta svåra stun- der under processen. Klarar hon att skriva så S U M M A R Y kommer hon hyfsat undan, men i princip är det ett fördolt fenomen. Man har sina små krig i det Presentation of Julia Kristeva fördolda: jag är inte som hon'. Men i huvudsak överlämnas den stora frågan åt tystnaden. The artide is an initial attempt to present Julia Kristeva, linguist and psychoanalytically orien- Eller man löser det som Jeanne Guyon, i en tated literary researcher, who is at present living regressiv dröm om sammansmältning med and working in France. den preodidipala modern. Skulle då kvin- Julia Kristeva has her roots in Russian post- formalism (Bachtin, Jakobson), which she hel- nans förhållande till språket vara så radikalt ped introduce in the West. In her studies on the annorlunda och svårare än mannens? birth of the novel during the late Middle Ages in France, she introduced the concept of "inter- — Det är ett viktigt problem att lyfta fram. Jag textuality". Kristeva has made significant contri- vet inte om man kan generalisera till alla kvinnli- butions to a more dynamic view of poetic texts; ga strukturer, men i alla fall så finns det ett sam- for her the most successful historical discourse is band mellan hysterikan och språket som kanske that contained in poetic language. Kristeva views kan sägas vara generellt kvinnligt. Allt som är poetry as the most valuable evidence of inner hu- tecknets ordning, som kan tyckas abstrakt och man needs, of pain and joy, and thus ascribes to alltför logiskt uppfattas som knutet till den fader- poetry an enormously explosive political power. liga lagen och ses som falskt och ytligt. Hysteri- She concerns herself primarily with the literature kan tror sig leva något som språket inte kan ut- of crisis, the avant-garde. To Kristeva, the posi- trycka. Jag kan tro mig leva på känslornas, drif- tion of the articulating being behind the text, the ternas, sensationernas nivå, men eftersom det in- subject to which all linguistic structures must be te har något namn är det mycket amorft, form- connected, is fundamental. löst. Det finns en tendens hos den hysteriska och kvinnliga sexualiteten att klänga fast vid detta Providing an important background is the amorta och inte vilja ge det ett språkligt uttryck. French psychoanalyst, Lacan, whose theory of Där kan man säga att språket visst är ett system how one is created in and by language has been av abstrakta tecken och att det finns andra sätt att critically developed by Kristeva. Her latest books uttrycka sig. Kvinnor kan t ex uttrycka sig genom treat primary narcissism, the infant's first identi- broderi, i smekandet av barnet osv, men jag tror ty crisis, where rejection and idealization provide inte man får negligera det språkliga uttrycket. I fundamental components. In Pouvoirs de Vhorreur Frankrike säger en del feministiska rörelser att (1980) she examines horror and nausea, as språket är på fallos' sida, låt oss därför gå in i det exemplified by the writing of Celine. In Histoires icke-sagda osv. Men det är bara delvis sant. Kvin- d'amour (1983) she surveys the discourse of love norna måste också bemäktiga sig språket och through the centuries, its meandering course som madame de Sévigné eller Proust eller Mal- punctuated by descents into Western theories larmé men också som Virginia Woolf, försöka att and myths about the subjects/objects of love, ta- med lingvistiska tecken maximalt närma sig det- king up e.g. Plato, the Song of Solomon, the myth ta levda, vitglödgade, blommande, öppna och of Narcissus, the cult of the Virgin Mary, Tho- slutna som är vår vardagliga erfarenhet och som mas Aquinas, the poetry of the troubadours, Sha- inte förblir helt och hållet motsträvigt i förhållan- kespeare^ Romeo and Juliet, Baudelaire. In bet- de till språket. Man kan finna tecken för det. ween Kristeva interposes suffering contempora- ry voices from the analyst's couch.

Ebba Witt-Brattström LITTERATUR Hornsgatan 41 III Kristeva Julia, Semiotique. Recherch.es pour une séma- 116 49 Stockholm nalyse, Editions du Seuil 1969. Sweden 56 TORBORG LUNDELL Dynamiken mellan mor och dotter i skandinaviska folksagor Den elaka styvmodern är en ofta förekommande kvinno- gestalt i sagor. Genom att analysera några skandinaviska folksagor visar Torborg Lundeli hur styvmoders- gestalten fyller en viktig psykologisk funktion som personifikation av den Onda Modern och hur detta flätas samman med och blir uttryck för dotterns ambivalens inför att själv bli moder.

I det allmänna medvetandet associeras för- teraturen är det faktum att folksagans mo- modligen folksagans modersbild med den dersgestalter på den första nivån, dvs de bio- elaka styvmodern, som hunsar den stackars logiska och socialt identifierade mödrarna, hjältinnan och lider en hemsk död i slutet av står i ett annorlunda förhållande till sina sagan. Man erinrar sig kanske till och med döttrar än till sina söner. Det kan konstateras hur hon tvingades dansa i glödheta skor tills att det praktiskt taget bara är folksagans dot- hon föll död ner på Snövits bröllop, eller hur ter/hjältinna som har styvmor, även om det hon rullades i spiktunna nedför ett berg. kan förekomma någon enstaka saga där ock- Men börjar man forska lite djupare i folksa- så hjälten har styvmor. I folksagan är alltså gans presentation av modersgestalten finner dotterns/hjältinnans mor oftast död, medan man en mycket mer komplicerad bild, vars däremot sonens/hjältens mor lever. I de allra struktur och betydelse lånar sig till en diskus- flesta fall är hjältens mor positivt inställd till sion på många olika nivåer och från många sin son hur lat och oduglig han än är, medan olika perspektiv. hjältinnans styvmor gör allt för att ta livet av Först bör kanske fastslås att med moders- styvdottern. Denna konvention med död gestalt avses i detta sammanhang framför allt mor till hjältinnan och levande mor till hjäl- den biologiskt eller socialt identifierade mo- ten fortlever, intressant nog, också i modern dern, kvinnan som föder barn, styvmodern barnlitteratur, som t ex i Astrid Lindgrens och svärmodern, dvs den första modersgene- böcker där Pippi Långstrumps mamma är rationen, inte den andra. De symboliska död medan Emil i Lönnebergas mor lever mödrarna blir däremot inte föremål för nå- och håller på sitt busfrö till son, även om res- gon mer ingående behandling. De är för öv- ten av världen suckar och förutspår honom rigt de gestalter som oftast blivit föremål för en olycklig framtid. analys, främst i psykoanalytisk litteratur och mest ingående i Sibylla Birkhäuser-Oeris Die Den orättvisa modern Mutter im Märchens som analyserar sex Grimm-sagor ur jungiansk synvinkel. I Sym- Om vi återgår till folksagans modersbild så bolik des Märchen tar Hedvig von Beit upp utspelas den starkaste dynamiken mellan mor-dotterdynamiken i sin behandling av mor och dotter. Som modell för sagor med 'Mor Holle-sagan' och koncentrerar sig i öv- denna dynamik kan vi ta den vitt spridda ty- rigt på de symboliska modersfigurernas för- pen 'De två skrinen' eller som den ibland kal- hållande till hjälten. las 'De två (styv-) systrarna'. Handlingen är i Vad som nämnts enbart i förbigående i lit- korthet den att hjältinnan har fått en styv- 57 mor som medför en egen dotter i boet. Styv- har framför allt uppmärksammat berättel- modern älskar och månar om sin egen dotter sens funktionselement. Det började med och hatar sin styvdotter, som misshandlas i Vladimir Propp och hans kategoriserande av både ord och handling, tvingas arbeta hårt, sagans funktionselement som han begränsar får lite att äta, får trasor till kläder och stän- till 31 stycken. Hans teori har delvis justerats digt möts av hårda ord hur mycket hon än ar- av Greimas, som talar om aktanter som sätts betar. 'Du din otäcka' är styvmoderns favo- i funktionsrelationer till varandra i stället för ritbenämning på henne. Styvmodern och Propps kronologiska händelserelationer. Bå- styvsystern kan inte dölja att de helst vill bli de Propp och Greimas bortser emellertid av med henne och till slut, t ex därför att hon från de emotionella relationer eller den emo- förlorar en tävling i spinning, knuffas hon tionella atmosfär som existerar i sagan och ner i en brunn, hamnar på en äng, börjar ofta kommer till uttryck eller etableras i sa- vandra, ställs inför diverse uppgifter och tjä- gans inledning. nar hos en gammal kvinna, varpå hon får välja ett skrin som visar sig innehålla guld och rikedomar, med vilka hon dekorerar Socialt kontra emotionellt värdesystem svinstian dit hon förvisats vid sin hemkomst. Jag anser dock det emotionella förhållandet När styvmodern får se detta, tycker hon att mellan sagans familjemedlemmar vara av hennes egen dotter borde få en ännu finare största intresse, eftersom där finns underför- belöning och knuffar därför ner henne i stått ett emotionellt värdesystem som jämfört brunnen, men denna gör allting fel, lyssnar med ett socialt värdesystem inbjuder till olika inte på råd från små fåglar utan väljer en läsperspektiv på samma saga och har stor be- vackrare ask som visar sig innehålla paddor tydelse för uppfattningen av modersgestal- och ormar samt, i de svenska versionerna, ten:

hjältinna (styvdotter) socialt värdesystem (styv) symbolisk mor emotionellt mor värdesystem dotter (styvsyster)

också en eld som bränner upp hela huset med I sagotypen 'De två skrinen' har vi, som sy- modern och henne själv, medan hjältinnan nes av figuren, en sfär dominerad av ett soci- lever lycklig resten av livet i sin förgyllda alt värdesystem, arbetet, och en dominerad av svinstia. ett emotionellt, kärleken, eller närmare be- Denna till synes enkla och okomplicerade stämt moderskärleken. Den socialt eller biolo- berättelse avslöjar ett komplex av betydelser, giskt identifierade modersgestalten (styv- om man läser sagan på olika nivåer. Den för- mor/mor) förhåller sig helt ensidigt till de två sta läsnivån blir identisk med berättelsens dottersgestalterna. Till hjältinnan/styvdot- tråd. Händelse fogas till händelse och vi får tern enligt arbetsvärdesystemet och ett nega- veta hur det går. Men det bör påpekas att tivt kärlekssystem (hon är elak och kallar även en parafras av innehållets funktioner styvdottern en 'otäcka'). Till den egna dot- präglas av en viss urvalsprincip och ett visst tern hyser hon enbart kärlek, ger henne lätta- ordval och därför aldrig kan bli objektiv i nå- re arbetsuppgifter (bättre lin att spinna), gon absolut bemärkelse. Litteraturteoretiker emotionellt stöd och egenvärde (dottern ska 58 ha det bästa i livet dvs ett ännu bättre skrin lika villkor. Hon berömmer den flitiga och än styvdottern eller åtminstone ett lika bra). duktiga hjältinnan och visar påtagligt miss- Denna positiva mor-dotterrelation ses nöje med den hafsiga och inkompetenta dock inte med blida ögon av berättaren. Så- styvsystern. Visserligen får också styvsys- ledes framställs dottern som en ganska otrev- tern välja en ask som lön när hennes tjänste- lig person och därför inte värd all den upp- tid är slut, men liksom hon själv framställs märksamhet hon får från modern, i varje fall som en obehaglig person så innehåller hen- inte när man tänker på att den snälla, lydiga nes ask enbart otrevliga saker. I början av sa- och arbetsamma styvdottern inte alls får nå- gan rådde det orättvisa såväl i relationen gon kärlek. Detta missförhållande rättas straff/belöning som i fördelningen arbete/kärlek, emellertid till så snart döttrarna kommer men denna undanröjs till slut tack vare den hemifrån, ty då får de sin rätta belöning av symboliska (positiva) modersgestalten som den gamla kvinna hos vilken de tjänar. Hon också, i varje fall indirekt, blir orsak till att kan lätt ses som en symbolisk modersgestalt, den negativa eller elaka modern förintas. hon kräver ju samma slags arbete av dotters- gestalterna och även om hon sällan i ord visar Den farliga modern översvallande kärlek till någon av dem, så framgår det dock att hon är 'nöjd' med Denna aspekt av sagan tolkas bäst ur djup- hjältinnans prestationer. psykologisk synpunkt, med begrepp lånade Effekterna av dessa olika mor-dotterför- från jungiansk psykologi. Enligt denna kan hållanden är direkt motsatta. Styvmoderns vi se den starka dynamiken mellan mor och effekt på styvdotterns liv blir positiv: styv- dotter i folksagan som en illustration till upp- dottern har lärt sig arbeta och lita på sina in- fattningen att den reella modersfiguren ofta re resurser, symboliserade av diverse djur fårgas av egenskaper projicerade från den ar- som hjälper henne och ger henne råd. Styv- ketypiska modersgestalten. Detta gör det moderns effekt på den egna dottern blir där- svårt för en dotter att hålla isär de två mo- emot negativ: den egna dottern har ingen ar- dersbilderna och följaktligen upplevs mo- betsdisciplin och lyssnar inte på några inre dern som farlig och hotande för dotterns in- röster, hennes liv slutar i katastrof tillsam- dividuella utveckling och hennes existens. mans med modern. Aven ett kärlekslöst in- Som Marie-Louise von Franz påpekat beror präntande av sociala dygder framställs såle- detta på att kvinnor i högre grad än män ten- des som bäst för dottersfiguren i långa lop- derar att identifiera sig med sitt eget kön och pet, medan däremot en stark känslomässig sålunda stanna kvar i något slags arkaisk bindning mellan mor och dotter leder till för- identitet, i en primäridentifikation. Bind- störelse av dem båda. ningen till modern medför i denna situation Tolkar vi detta förhållande från feminis- också en bindning till den arketypiska mo- tisk synpunkt kan sagan ses som en produkt dersgestalten med dess lockelse av evig om- av ett patriarkalt samhällssystem, vilket ser vårdnad och dess hot om att uppsluka det in- som önskvärt att förebygga starka mor- dividuella medvetandet. dotterbindningar med åtföljande potentiella Den elaka styvmodersgestalten gör det maktkonstellationer och därför framställer möjligt för dottergestalten att skapa distans ett sådant förhållande negativt. (Det bör i mellan en närstående modersfigur och sig detta sammanhang påpekas att hjältinnan själv. Som vi ser av de två döttrarnas öde i har ett negativt förhållande till alla socialt 'De två skrinen', är det viktigt för dottersge- identifierade kvinnofigurer, inklusive styv- staltens existens som självständig individ systern, och alltså står ensam i en fientlig och för hennes utvecklande av jagkänsla, att värld.) hon inte står i alltför starkt känslomässigt be- Men en feministisk tolkning förklarar inte roende till modersgestalten. Samtidigt till- relationerna i den högra halvan av figuren. åter hjältinnans/dotterns goda förhållande Modersfiguren där är helt rättvis. Hon ger till den symboliska modersfiguren, eller som de båda flickorna samma arbetsuppgifter på i så många andra sagor, den döda modern, 59

Renate Bauer, akrylmålning, foto Anna Lena Lindberg.

en positiv identifikation med modersprinci- (värme) eller mat, eller ens erkännande för perna vilket är lika viktigt för hennes psyko- hennes arbete. logiska balans. Styvmodersgestalten fyller en viktig psy- Det negativa hos styvmodern har att göra kologisk funktion som personifikation av med hennes missriktade kärleksattityd. den Onda Modern. Genom den visas på fa- Denna gör henne till en dödsmoder, den ran av ett alltför starkt beroende av moders- som, för att tala i arketypiska termer, uppslu- principen, dvs den har en allmän djuppsyko- kar i stället för att utveckla, kyler i stället för logisk funktion. Men den kan naturligtvis att värma och tär istället för att nära. Vi fin- också vara ett uttryck för individualpsykolo- ner mot bakgrund av detta tänkande att styv- giska spänningar och illustrera dotterns hat modern fungerar negativt mot båda döttrar- mot modern, en företeelse som först de se- na men på olika plan. Det ena planet är emo- naste tio åren har diskuterats mer öppet. Då tionellt och dubbelbottnat. Till synes kär- skulle folksagans styvmor-dotterdynamik leksfull — hon ger dottern den bästa maten, fungera enligt en princip som den amerikan- de bästa kläderna och det finaste arbetsmate- ske folkloristen Alan Dundees kallar 'om- rialet — uppslukar hon i själva verket sin vänd projicering'. Det betyder att dotterns egen dotter symboliskt genom sitt kravlösa hat mot modern upplevs som omoraliskt och givande, dikterat av blind instinkt, i stället oacceptabelt enligt rådande sociala normer för att ge henne möjlighet att utvecklas. Det och därför måste uttryckas i form av en styv- andra planet är socialt och direkt. Hon ger modersfigur som hatar dottern och kan avli- styvdottern varken tillräckligt med kläder vas utan skuldkänslor i slutet av sagan. Nan- 60 cy Chodorow är i The Reproducing of Mothering mor dotter prins / kung inne på liknande tankegångar då hon förkla- (make) rar att modern på grund av sin maktställning socialt emotionellt värdesystem värdesystem under barnets tidigaste år upplevs som ett hot mot jagets och kroppsjagets integritet. Därför behåller barnet i det undermedvetna symboliska en fruktad modersbild som är en projektion modersgestalter av dess egen fientlighet och maktlöshet inför modern. rade värden med helt kärlekslösa medel. Hennes skam över den lata dottern leder till Dotterns skam — moderns skam att hon utlämnar henne till potentiellt dest- ruktiva krafter (miljön på slottet). Detta upp- Så länge den elaka eller negativa modersfi- förande stämmer helt med den socialpsyko- guren framställs som styvmor, existerar en logiska iakttagelsen att mödrar har en ten- socialt acceptabel identifieringsdistans mel- dens att identifiera sig mycket starkare med lan karaktärerna mor-dotter och läsaren. döttrar än med söner. Dotterns brist på de Det finns dock en vitt spridd sagotyp, 'De tre kvaliteter hon enligt den sociala normen ska hjälpgummorna', som presenterar en elak besitta blir då en prestigefråga för modern. mor. Men till skillnad från den elaka styvmo- Som Judith Arcana påpekar i Our Mother's dern har där den elaka modern rationella Daughters, finns det hos mödrar en tendens skäl till sin elakhet. Dottern är lat och vägrar att ägna hela sin energi åt att forma sina dött- att spinna, trots att modern dagligen slår rar. De investerar all sin emotionella energi i henne för att få henne att arbeta eller sätter sina döttrars sociala framgång eftersom upp henne på taket för att alla ska se hennes dessa representerar sina mödrar inför sam- skam. Till slut kommer en prins, en kung el- hället, och om döttrarna då inte uppför sig ler deras mor och undrar vad som står på. passande blir också mödrarna i egna ögon Modern skäms så över sin dotters lathet att misstänkta individer. hon inte vill säga sanningen utan överdriver Men i denna sagotyp, liksom i sagan om dotterns spinnfärdighet åt andra hållet och de två skrinen, uppenbarar sig andra kvinno- påstår att dottern spinner sådana otroliga gestalter som hjälper dottersfiguren i stället mängder att hon inte har råd att hålla henne för att slå henne, och som slutligen blir orsak med lin. Detta behagar besökaren och dot- till att hon helt befrias från de betungande tern tas till slottet för att spinna av hjärtans och destruktiva kvinnouppgifter som asso- lust. Om hon lever upp till den utlovade för- cieras med modersgestalten. mågan ska hon få gifta sig med prinsen, an- I övrigt tycks det i svensk sagotradition fin- nars måste hon dö. Hon kan naturligtvis inte nas endast ytterligare en negativ modersges- spinna en tråd men får hjälp av tre deforme- talt, identifierad som mor och inte styvmor, rade gamla gummor som utför alla hennes och hon finns i en skillingtryckssaga, 'Solens arbetsuppgifter mot att de blir bjudna på dotter och de tolv förtrollade prinsarna'. Det bröllopet som ärade släktingar. När prinsen är en intressant inhemsk variant av Snövitsa- ser dem på bröllopet och får höra att de blivit gan med en mor, inte en styvmor, som är så deformerade av att spinna, förklarar han att avundsjuk på sin dotters skönhet att hon ne- hans hustru inte ska behöva göra sådant ar- kar henne sin kärlek — dottern sänds iväg bete en dag till och så lever de lyckliga. I syn- för att växa upp isolerad från modern, som nerhet dottern kan man förmoda, eftersom senare också mera aktivt söker hennes död. hon nu för all framtid är befriad från arbete. Berättaren har i denna saga en rationell för- Enligt figuren kan vi också i denna klaring till moderns karaktär: hon har helt sagotyp urskilja ett socialt värdesystem, ar- enkelt blivit bortskämd och för mycket be- betet, satt i kontrast till ett emotionellt, kärle- undrad som barn. De andra snövitsageva- ken. Modern, den riktiga, biologiska mo- rianterna, mer trogna folksagans berättar- dern, söker påtvinga dottern socialt accepte- teknik, saknar dylika rationaliseringar. Där 61

Renate Bauer, akrylmålning, foto Anna Lena Lindberg. framställs modersgestaltens avundsjuka 2. Den nyblivna modern förvandlas till ett utan vidare kommentarer, som om den vore djur. naturlig. 3. Modersgestalten tar ifrån henne barnet och säger att hon ätit upp det. Som bevis Det farliga moderskapet smörjer hon blod kring hennes mun. 4. Modersgestalten ersätter barnet med ett Det mest intensiva mötet mellan moders- djur (hundvalp, kattunge) eller säger att hon och dottersgestalterna äger rum i födelsesce- fött ett missfoster som dött. nerna. Strukturen är alltid densamma: I de två första fallen återvänder dot- kungen, dvs barnafadern, ger sig ut i krig, på tern/modern som ett slags vålnad under nat- en resa eller jakt när födelsestunden nalkas. ten för att dia sitt barn. I de båda sista tvingas Den blivande modern lämnas helt i moders- kungen så småningom, vanligen tre gånger, gestaltens våld, ibland är också den negativa döma drottningen till döden. Också kungen systern närvarande för att bistå modern. Alla kommer alltså i modersgestaltens våld efter typer av första generationens modersgestalt, det att barnet är fött. Han tvingas, fast mot- mor, styvmor, svärmor, är representerade i villigt, acceptera styvsystern som sin maka dessa scener. Någon av följande händelser och dömer drottningen till döden. Först i sis- utspelas efter födseln: ta minuten innan drottningen förlorat sitt 1. Den nyblivna modern dödas och ersätts liv, återfår han förstånd och handlingsför- av styvsystern. måga. Drottningen återkallas till livet eller 62 tas ner från bålet, och sanningen om barnet Joseph Rheingold, en amerikansk psyko- uppdagas. 'Solensdotter' uppvisaren intres- analytiker, relaterar i sin bok, Mother, Anxiety sant version genom att det är modern själv andDeath, som bygger på egna och andras kli- som lägger sig hos dotterns man. Tydligare niska erfarenheter, många iakttagelser med kan väl tron på en underliggande rivalitet på slående relevans för folksagans födelsesce- det sexuella planet mellan mor och dotter ner. Han konstaterar bl a att modersdestruk- inte uttryckas. tivitet är en universell företeelse, vilket dock När vi summerar vad som händer i dessa inte ska tydas så att den finns hos alla kvin- födelsescener så kommer vi fram till att resul- nor. Vad som sker i sagan skulle alltså vara en tatet av modersgestaltens manipulationer omvänd projektion: moderns egna destruk- blir att den nyblivna modern förlorar sin tiva impulser projicerade på en negativ mo- identitet antingen som mor, genom att bar- dersgestalt. Moderns impulser att döda bar- net tas ifrån henne, eller som människa ge- net är enligt Rheingold ett faktum. Mödrar nom att hon dödas eller förvandlas till ett kan ha de mest mordiska impulser gentemot djur. Psykologiskt sett symboliserar dessa ofödda barn, och drömmar om att förgöra händelser en förlust av jagkänsla. Karaktä- det ofödda barnet förekommer också hos de ristiskt är också att födelsescenen saknar en kvinnor som vill ha barn. Han har vidare maskulin komponent. Här vill jag åter an- funnit att många blivande mödrar plågas av knyta till jungianska tankegångar för att tol- sina ambivalenta känslor för barnet, av sin ka denna situation. önskan att det ska dö eller sina impulser att Enligt dessa tankegångar består själslig döda det. Rheingold anser att primärkonf- harmoni i en balans mellan feminina och likten i dessa fall rör förhållandet mellan maskulina principer, vilket inte ska förväxlas kvinnan och hennes egen mor. Hon fruktar med en biologisk identitet av kvinna och att hon ska straffas för sina ambivalenta man. Hos såväl män som kvinnor domineras känslor inför barnet, vilket paradoxalt nog det undermedvetna av feminina principer leder till att hon vill slippa moderskapet. och det medvetna av maskulina principer. Hon tror att hon håller på att bli tokig, efter- Dessa principer innehåller både positiva och som sådana tankar och böjelser strider mot negativa element. Sålunda innehåller den hennes samtidiga önskan att beskydda Stora Moders-arketypen, som representant barnet. för den feminina principen, den Onda Mo- Det är frestande att med dessa iakttagelser dern med sina livshotande, rent instinktiva som bakgrund se folksagans födelsescener krafter, vilka strävar mot förintelse och upp- som ett sätt att komma till rätta med denna lösning av den individuella identiteten. Den ambivalens inför moderskapet och detta mo- Stora Modern innehåller också de maskulint dershat långt innan den moderna psykoana- betonade elementen av medvetna och form- lysen och de terapeutiska samtalsgrupperna givande krafter, vilka uppmuntras av den hade etablerats. Goda Modern. Just i själva födandet står Också i mindre kliniskt och teoretiskt kvinnan nära den Stora Moders-arketypen orienterad litteratur, finner vi iakttagelser och kan uppleva den arketypiska ambivalen- som visar på folksagans relevans för kvinnors sen skapande/förstörande speciellt starkt. attityder till modersbilden och modersrollen Eftersom tendensen att förstöra tillhör den och hur sagorna fungerar katartiskt i dessa primitiva aspekten av den Stora Modern, sammanhang. Arthur och Libby Coleman måste kvinnan kunna lösgöra sin moderlig- rapporterar från en terapeutisk samtals- het från rent instinktiva relationer och upple- grupp med blivande mödrar att den egna velser, ty annars kommer denna tendens att modern figurerade som negativ moder i hota hennes psykologiska balans. Därför är mångas drömmar. Denna negativa moder den maskulina principen, medvetandeprin- upplevdes som en hotande häxa som tog bar- cipen, som i sagorna symboliseras av ma- net ifrån den blivande modern. Hotet kändes ken/kungen, så viktig och dess frånvaro så fa- extra starkt genom att den egna modern tal för mor och barn. upplevdes som den 'riktiga' modern, den 63 som hade större moderserfarenhet och där- 5. Hon slits i stycken av vilda djur. för större makt. Rädslan för den egna mo- 6. Hon kläs av naken, sätts i en spiktunna dern har också observerats av Rheingold som spänns för en häst och blir körd över hela som relaterar ett fall där en nyförlöst kvinna världen. vädjade till sin egen döda mor att inte döda 7. Hon binds vid en hästsvans och tvingas henne. springa upp- och nedför berg tills det inte finns en gnutta kvar av henne. Jagets död — moderns död Detta kan jämföras med Judith Kegan En form av död är ju förlusten av jagkänslan, Gardiners påstående i A Wake for Mother — också ett dokumenterat fenomen i samband The Maternal Deathbed Scene in Women's Fiction med moderskap. Helen Deutsch konstaterar att moderns död i vår kultur kan ses som i sitt stora verk The Psychology of Women, apro- nödvändig för att dottern skall nå egen iden- på vissa mödrars motvilja mot att amma, att titet. '... vår litteratur tillfredsställer raseriet detta hör ihop med en djupt rotad känsla hos och hatet mot modern genom berättelser kvinnan att hennes jag ska förstöras genom som långsamt och smärtsamt mördar hjäl- denna djuriskt betonade akt. En känsla som tinnans mor, samtidigt som de lugnar våra i folksagan motsvaras av de episoder där mo- skuldkänslor eftersom döden inträffar av na- dern/hjältinnan kommer som en vålnad eller turliga orsaker.' I folksagan är dödsorsaken i djurform för att dia sitt barn och förvandlas inte naturlig men rättvis i och med att den till diverse monstruösa skepnader för att negativa modern sannerligen förtjänat sitt skrämma den maskulina principens repre- öde och i många fall uttalat sin egen dom. sentant, hennes man, när han strävar att hål- Varför, kan man fråga sig, framställs mo- la fast henne och återställa hennes rätta jag- dersrollen som så föga attraktiv i ett material form. Jagets intresse, påpekar Deutsch, ser som berättades och upptecknades under en nämligen i moderskapet en fara för ett utar- tid då modersrollen var de flesta kvinnors mande av sin egen existens. Cirka 30 år efter öde och plikt? Varför framställs den så ge- Deutsch skriver Adrienne Rich i Of Woman nomgående negativt i de skandinaviska sa- Bom att den jagförnekande och jagutplånan- gor som upptecknades under 1800-talet och i de roll som i vårt patriarkala samhälle för- början av 1900-talet, då den samhälleliga väntas av den Goda Modern metaforiskt sett och kyrkliga retorikens glorifierande och betyder död för den kvinna som en gång ha- sentimentaliserande av modersrollen stod på de hopp, förväntningar och fantasier om ett sin höjdpunkt? Ar modersrollen omöjlig rent eget liv. allmänmänskligt? En existentiell paradox? Att folksagans modersgestalt för dottern Att döma av en kort dialog från den heliga representerar farliga och mäktiga krafter vi- Birgittas uppenbarelser har mor-dotterdy- sas också av hennes dödssätt. De faror som namiken länge uppfattats som ett komplice- hotar hjälten, troll, jättar, drakar och mons- rat spel av motstridiga känslor: 'lyssna min ter, dödas fort och enkelt genom att t ex deras moder, du skorpion. Ve mig så du bedrog huvuden huggs av, deras hjärtan genombor- mig. Allt vad jag med glädje lärt av dig, det ras. Men modersgestalten som hotat dot- umgäller jag nu med gråt.' 'Lyssna min dot- terns/hjältinnans existens får en helt annan ter, du giftiga ödla. Ve mig att jag någonsin behandling. De vanligaste dödssätten för blev din moder. Så ofta du efterliknar de gär- den negativa modern är att: ningar jag var van vid, nämligen de synder jag lärde dig, så förnyas min pina.' Denna 1. Hon kokas i sjudande bly eller tjära. dialog talar om fåfänglighet, men det starka 2. Hon läggs i spiktunna och rullas nedför och dramatiska ordvalet tycks avslöja också ett berg. andra spänningar, samma spänningar som i 3. Hon binds fast vid 12 vilda hästar och slits sagans mor-dotterrelationer reflekterar ett i stycken. komplicerat spel av förträngda psykologiska 4. Hon bränns eller dränks. behov och patriarkalt färgade ideal. 64 LITTERATUR and the daughter/heroine is characterized by a Arcana Judith, Our Mother's Daughters, complex interplay between social and psycholo- Shamelees Hussy Press 1979. gical factors. In the tale of the type 'The Two von Beit Hedvig, Symbolik des Märchens, Francke Caskets', the mother is split in her behavior to- Verlag (1952)', 1960. wards each daughter according to a social value system (she mistreats and overworks her step- Bettelheim Bruno, The Uses of Enchantment, daughter) and an emotional value system (she Vintage Books 1977, sv övers Sagans förtrollade spoils her own daughter). Each mode of behavior värld, AWE/Gebers 1979. is destructive. However, the socially mistreated Birkhäuser-Oeri Sibylle, Die Mutter im Mär- daughter, through her emotional detachment chen, Adolf Bunz 1976. from the mother figure, has acquired valuable Chodorow Nancy, The Reproducing of Mothering: survival skills. Psychoanalysis and the Sociology of Gender, Univer- sity of California Press 1978. Similarly, in the tale about 'The Three Aunts' Coleman Arthur & Libby, Pregnancy: The the socially defined mother figure mistreas the Psychological Experience, Seabury Press 1977. daughter while af the same time she gets emotio- Dundees Alan, Interpreting Folklore, Indiana nal support and help from symbolic mother figu- University Press 1980. res. In these two tales we may see an attempt to von Franz Marie-Louise, The Feminine in Fairy discourage mother/daughter bonding in real life. Tales, Spring Publications 1972. They can, however, also serve as a warning to re- maining within too strong an emotional depen- Gardiner Judith Kegan, A Wake for Mother: The dency on the mother while they retain a feeling Maternal DeathbedScene in Women's Fiction, 1977. for the necessity to be able ro tely on positive Jung Carl Gustav, Four Archetypes, Princeton mother qualities. University Press 1973. Neumann Erich, The Great Mother, Princeton The most dangerous mother/daughter con- University Press 1972. frontation takes place in the birth episodes when Rich Adrienne, Of Woman Bom, Norton 1976, sv the heroine is to become a mother herself. In övers Av kvinna född, Rabén & Sjögren 1980. these episodes, through the manipulations of a Rheingold Joseph A, Mother, Anxiety and Death, mother figure, the new mother is threatened in Little, Brown & Co 1967. her new identity as a mother and as a person. This seems to reflect documented clinical expe- riences of the ambivalence towards motherhood Sagor experienced by many newly confined mothers. Peter Christen Asbjernsens och Jörgen Moes The extent of the threat towards daughter/he- sagosamlingar. roine identity and individuality which is repre- sented by the mother figures in the folk tales, par- Hyltén-Cavallius Gunnar Olof och Stephens ticularly manifested in the birth episodes, is ex- George, Svenska sagor, utg. av Kungl. Gustav pressed in the gory and horrible manners of de- Adolfs akademien, Uppsala 1939—1945. ath which the mother must suffer. Kristensen Evald Tang, Eventyrfra Jylland, Ärhus The mother/daughter dynamics with their 1897. strong emotional components and ambivalence Svenska folksagor, nyutgåva, Gidlunds Förlag 1981. reflect an interaction based on social ideals, im- Sagor i folkminnesarkiven i Lund, Stockholm posed by a patriarchal social structure, in con- och Uppsala. junction with repressed psychological factors emanating from the power possessed by the mot- her who dominates the early magical years of the child. S U M M A R Y Torborg Lundell The dynamics between mother and daughter in Dept. of Germ. & Slavic Langs. Scandinavian folk tales University of California In Scandinavian folk tales (and many European Santa Barbara tales as well) the relationship between the mother CA 93106 generation (mother, mother-in-law, stepmother) USA 65 KARIN PALMKVIST Anne Charlotte Leffler — en glömd kvinnoskildrare Anne Charlotte Leffler var sn av 1880-talets mest berömda svenska författare. Idag känner inte många till henne. Redan samtidskritiken förringade hennes författarskap, och i historieskrivningen har ett av de intressantaste inslagen i Lefflers böcker — kvinno- skildringarna —försvunnit.

Hur kommer det sig att en författare som un- fick titeln Händelsevis och publicerades under der sin livstid tillhör de mest lästa och omde- pseudonymen 'Carlot'. batterade skribenterna, några decennier ef- Det fanns två söner i familjen. Båda gjorde ter sin död betraktas som fullkomligt bort- akademisk karriär: Gösta Mittag-Leffler glömd? Den litterära urvalsprocessen är som matematiker och Frits Läffler som snabb och effektiv. Redan i samtidskritiken språkforskare. Det var sin bror Gösta och gallras det, och författarna sorteras i olika modern som Anne Charlotte stod närmast. klasser. Urvalet fortsätter i läroböckerna i lit- Om de fanns i närheten när hon skrivit nå- teraturhistoria, där bara ett fåtal författare got, lät hon dem läsa och kritisera före från en viss tid får plats. Hundra år efter sitt publicering. verksamma liv är de flesta författare glömda. Anne Charlotte var begåvad. Vid 17 års ål- En av dessa glömda är Anne Charlotte der undervisade hon i tyska, engelska och Leffler, som var mycket känd under franska, men eftersom hon var flicka fick hon 1880-talet. Hon var berömd även utanför inte någon högre utbildning. Norden och hennes böcker översattes till fle- 1870 förlovade hon sig med vice härads- ra språk. Idag känner inte många till henne. hövdingen Gustaf Edgren, och bröllop mel- Att hon trots allt inte har tappats bort, beror lan dem firades två år senare. Det var ett re- mest på att kvinnor börjat forska om kvinnli- sonemangsparti. Edgren umgicks i familjen ga författare.1 Leffler, han var snäll och duglig. Anne Char- lotte insåg att hon var giftasvuxen och tyckte Det är om Anne Charlotte Leffler den här att den vänskap och sympati hon hyste för artikeln ska handla. Hon är en författare det Gustaf Edgren räckte som grund för ett äk- är viktigt att inte glömma — dels för att hen- tenskap. nes kvinnoskildringar ger oss en talande tids- Edgren visste från början inte om att Anne bild, dels för att hon själv ingår i en kvinnlig Charlotte skrev, och blev inte glad när han berättartradition, som behöver kartläggas. fick veta att det var hans fästmö som författat Anne Charlotte Leffler föddes i Stock- Händelsevis. Under hela förlovningstiden av- holm 1849 i en övre medelklassfamilj.2 Pap- höll sig Anne Charlotte från att skriva. Desto pan — en man med liberala åsikter — var flitigare uppfyllde hon de 'kvinnliga plikter- rektor för Katarina Elementarskola. Han, na'. I ett brev redogör hon för sina julklappar liksom den övriga familjen, uppmuntrade 1870: Anne Charlotte att skriva. När hon 20 år gammal hade en novellsamling färdig, be- Till Gustaf gjorde jag en stor 'couvre-pieds' av kostade fadern utgivningen av denna. Den svart och höggult garn i ränder, stickad med en 66 ovanlig sorts engelsk stickning. — Den kantades Skådespelerskan blev en framgång. Pjäsen upp- med en tjock kordong och pryddes i hörnen med fördes på flera platser i Sverige och snart ock- stora tofsar, samt fodrades med något glänsande, så i Helsingfors. långhårigt svart tyg, som såg ganska trevligt ut. Till farbror och Tante Edgren gjorde jag var sin fönsterdyna, för att taga emot för drag. — Till Mamma gjorde jag en 'antimakassar' i rött och vitt och en 'necessaire'. Till Theckla, — gjorde jag en ganska trevlig arbetsväska efter fransk mo- dell, den såg ut utanpå som en hoprullad resfilt 'en miniature' med en spännrem omkring. Till gossarna ämnade jag förfärdiga broderier att sät- ta kring deras papperskorgar. (Självbiografin s 26)

En kort tid efter bröllopet, som enligt Anne Charlotte avlöpte 'utan alltför mycken rörel- se å gästernas och utan någon rörelse alls å brudparets sida', tog hon upp sitt skrivande igen. Pjäsen Skådespelerskan lämnades in ano- nymt till Dramaten och antogs. Anne Char- lotte Leffler hade skrivit stycket på 14 dagar och hon tycktes fylld av självförtroende. När hon just avslutat pjäsen läser hon upp den för en besökande väninna och antecknar sedan i dagboken: 'Hon trodde, som jag, att den skulle bli antagen men tycktes beundra den mindre än jag själv.' Anne Charlotte Leffler, ur 'Efterlämnade skrifter I', Bonniers Att Skådespelerskan lämnats in anonymt till 1893. teatern hjälpte inte. Före premiären var det känt vem som skrivit pjäsen och Gustaf Ed- Framgångarna fortsatte för Anne Char- gren var mycket olycklig. Hustrun visar för- lotte Leffler framför allt under första hälften ståelse i dagboken: av 1880-talet. Hon gav ut en rad novellsam- Med Gustafs lynne och förskräckelse för all of- lingar under titeln Ur lifvet, den första 1882, fentlighet måste det naturligtvis vara ytterst där hon tog upp tidens och främst kvinnor- plågsamt att veta, att hans hustru snart är i var nas problem till debatt. Som novellernas mans mun och att kreti och pleti anse sig ha rät- samlingsnamn antyder ville hon skildra livet tighet att klandra, berömma eller kanske håna som det var, och hon ger också i sina berättel- henne. Jag är ytterst orolig för hur allt ska reda ser prov på god iakttagelseförmåga, sinne för sig, ledsen att veta att jag ej kan låta bli att göra detaljer och psykologisk blick. Jämsides med Gustaf emot och orolig för att vår husliga lycka skall lida av detta, som alltid kommer att stå novellistiken fortsatte hon sitt dramatiska emellan oss. Det högsta jag tror Gustaf någonsin författarskap med t ex Sanna kvinnor 1883, kan komma till är att för min skull tolerera det, Hur man gör go dt 1885, Kampen för lyckan 1887 men aldrig kan han få intresse eller sympati för och Den kärleken 1892. min verksamhet och alltid kommer han att lida Det Edgrenska hemmet i Stockholm blev av att höra mig omtalas och bedömas av främ- en samlingsplats för unga författare och and- mande. Jag tror verkligen att det gamla idealet, ra som ville synas och umgås. Anne Charlot- en kvinna som endast och uteslutande ägnar sig te Leffler hade förmåga att samla människor åt man och hem, är det enda, som kan göra en man riktigt lycklig. Nog har Gustaf hittills värit omkring sig. Hon verkar ha varit en mjuk lycklig, men Gud allena vet hur det kan gå, då jag och naturlig person som det var lätt att tycka så småningom mer och mer kommer att tillhöra om. En viktig bekantskap gjorde hon i Sonja offentligheten. (Självbiografin s 40) Kovalevsky, som blev professor i matematik 67 vid Stockholms högskola 1884. Anne Char- I Anne Charlotte Lefflers publicerade lottes bror Gösta hade arbetat för hennes ut- dagboksanteckningar och brev finns inget nämning, och sammanförde de två kvinnor- som tyder på någon missämja mellan henne na som blev mycket goda vänner. och Gustaf Edgren. Tvärtom uttrycker hon I Stockholm försiggick vid denna tid över sig alltid varmt och uppskattande om ho- huvud taget mycket sällskapsliv, inte bara i nom, men med alltmera sorg i tonen. Hon salongerna, utan i föreläsningsföreningar, längtar efter ett barn, vilket han inte kan ge författarcirklar, kvinnoklubbar osv.3 henne, och hon längtar efter ett förhållande Gustaf Edgren gjorde sitt bästa för att to- som innehåller mera än vänskap. Hon kän- lerera hustruns skrivande. I gengäld gjorde ner sig ensam: 'den, som verkligen endast hon vad hon kunde för att de också skulle ha tänker på mig och lever för mig, han kan ett stilla familjeliv, i vilket bl a ingick högläs- ingenting vara för mig' skriver hon till Adam ning vid aftonlampan av Tegnérs brev. Hauch, den danske brevvän som var mycket Familje- och sällskapslivet var dock hinder betydelsfull för henne. för hennes arbete. Inte bara mannen ställde I mitten av decenniet började Anne Char- krav på henne — hon har daglig kontakt med lotte Leffler allt oftare resa utomlands. Hon sin mor, som inte fick försummas, och de besökte länder i Europa, men kom även till många visiterna tog tid i anspråk. Först efter Algeriet. Den rastlöshet och det främlings- cirka tio års äktenskap fick hon ett eget ar- skap hon allt starkare kände i sitt äktenskap betsrum. Hur hon över huvud taget fick tid och sitt hemland bidrog till att hon stannade att skriva är — liksom vad gäller så många utomlands så länge hon kunde. andra författare — en gåta. Under en resa till Italien 1888 träffade An- Till en början kände hon sig missnöjd med ne Charlotte, genom sin bror, matematik- sin splittrade tillvaro och lastade sig själv: professorn Pasquale del Pezzo. Han blev 'Jag börjar tro att det är ett stort misstag af hennes stora kärlek. Del Pezzo var tretton år naturen, att jag blifvit kvinna, ty den art yngre än hon själv och Anne Charlotte be- verksamhet, som egentligen tillhör kvinnan, skriver honom som 'starkt erotisk'. passar inte alls för mitt lynne.' Hon längtade Del Pezzo och Anne Charlotte Leffler gif- efter att få ägna sig åt intellektuellt arbete i te sig 1890, när hennes skilsmässa var klar stället för 'själsmördande sällskapslif (Key s och hon hade övergått till katolicismen. Ka- 36). tolska kyrkan försökte trots Anne Charlottes Senare skulle hon ändra uppfattning om konvertering i det längsta lägga hinder i vä- vilken verksamhet som hörde kvinnan till gen för giftermålet. Vid 43 års ålder får Anne och inse att det var samhällets lagar som styr- Charlotte, numera dujessa di Cajanello, det de, inte naturens. Men i början av äktenska- hon längtat efter — ett barn. 1892 föds hen- pet plågade det henne att inte stämma in i nes son. Men hennes lycka blir kortvarig. mönstret: Några månader senare avlider hon i Neapel av blindtarmsinflammation. Det är möjligt att jag aldrig blir konstnärinna, men då blir jag heller aldrig en normal kvinna, kan således under inga förhållanden dömas efter Det litterära åttitalet eller böja mig under kvinnlighetens vanliga la- Anne Charlotte Leffler blev en av författarna gar. Jag är en rebell mot mitt kön och är otvifvel- i 'det unga Sverige', för vilka den danske litte- aktigt egentligen skapad till man, med en mans intressen och anlag och intet af en kvinnas förmå- raturkritikern Georg Brändes var tongivan- ga af hängifenhet och glömska af sig själf för an- de. Hans tes att litterturen skulle ställa pro- dra. (Key s 39) blem under debatt försökte de alla praktise- ra, inte minst Anne Charlotte. Hon hade Denna uppfattning om den sanna kvinnans vänt sig till Brändes redan 1876 för att få råd förmåga till självuppoffring blev ett inslag i om sitt skrivande. Han svarade henne vän- flera av Lefflers böcker, men då är fördomen ligt, men tydligen var hon alltför styvnackad genomskådad och används med ironi. för att riktigt passa Brändes sinne. Som Pil 68 Dahlerup visat, följde hon inte alltid hans råd Samtidens kritik och tillät sig till och med att returnera hans Anne Charlotte Lefflers genombrott hos kri- privatkritik med 'understrykningar och sati- tikerkåren kom med novellsamlingen Ur lif- riska anmärkningar', vilket inte uppskatta- vet 1882.7 Denna bemöttes genomgående po- des.4 Det vänligaste han skrev om henne var sitivt. I bedömningen av hennes övriga böc- nekrologen 1892. (Dahlerup s 119) ker fram till slutet av 1880-talet var kritikerna Anne Charlotte noterade under 1880-talet delade i två läger. Recensenternas ställnings- framgångar inte bara i Sverige. Hennes verk tagande bestäms i hög grad av deras förhål- översattes till de nordiska språken, tyska, lande till åttitalisternas idéer, och mottagan- holländska, engelska, ryska, kroatiska och det är ofta politiskt styrt. På den negativa si- italienska. dan är Carl David af Wirsén ledande, medan Det litterära klimatet i Sverie under 1880- Karl Warburg ständigt förhåller sig positiv talet var livligt. Som smakdomare med stort till Anne Charlotte Leffler. Mot slutet av de- inflytande satt den bigotte Carl David af cenniet får Leffler mest negativa, eller likgil- Wirsén, Svenska Akademiens sekreterare. tiga recensioner. Det anses att tiden gått hen- Stort inflytande hade också kung Oscar II, ne förbi. som då och då lät förstå hur landets kulturliv Kvinnliga författare sågs ofta som kvinnor 5 borde se ut. i första hand, som författare i andra.8 I be- Åttitalisterna passade inte in i etablisse- dömningen av Lefflers verk syns tydligt hur mangets litteratursyn. De var alltför frisprå- kritikerna är medvetna om författarens kön. kiga och 'osedliga'. I sina böcker sa de sig Om negativ kritik uttalas kan det beklagas sträva efter sanningen. De vände sig mot att det 'är en oangenäm pligt (...) derföre att kristendomen och andra heliga värden. De klandret här, såsom beklagligen någon gång pekade på fattigdom som en social orättvisa. är fallet, måste rigtas mot en qvinna' (PIT Deras politiska sympatier låg hos den radika- 8/6 1883). Positiv kritik ges gärna i 'manliga' la demokratiska rörelsen och de hyllade prin- termer. Om ett verk kan sägas att 'det ge- cipen att dikten ska stå i samhällsnyttans nompyres av en manlig kraft' (GHT 6/6 tjänst. De hade ett 'moraliskt och socialt re- 1885) och om Lefflers förmåga: denna 'kraf- formprogram' på vilket bl a stod kvinno-, tiga, sunda och i bästa mening manliga ta- sedlighets- och äktenskapsfrågor. Inte minst lang' (GHT 1/9 1882). När författarkollegan de kvinnliga författarna diskuterade dessa Gustaf af Geijerstam, en annan åttitalist, be- saker.6 skriver Leffler i sin kritikbok Stridsfrågor för Den kritik som mötte Anne Charlotte dagen gör han det med orden: 'Anne Charlot- Leffler rörde främst innehållet i hennes böc- te Leffler är mera karl än de svenska manliga ker, inte deras form. Detsamma gällde andra diktarna.' problemdiktare, men det är tydligt, att de Att män och kvinnor inte skriver på sam- kvinnliga författarna specialbehandlas. ma sätt är ingen främmande tanke för recen- Pil Dahlerup menar, att inte heller Georg senterna. I allmänhet beskrivs kvinnors stil i Brändes kunde se kvinnor som konstnärer. sådana termer att den framstår som sämre än mäns. Leffler har 'ej samma djerfhet som Hon beskriver hans inställning så här: Kielland', anser en recensent och fortsätter: 'Hon går ej de stora frågorna inpå lifvet. Kvinnor har ingen formgivande förmåga. De är Hennes skildringar röra sig mest kring för- per definition inte konstnärer, 'ingen av dem'. El- hållandena inom hemmet och familjen och ler sagt på ett annat sätt: Georg Brändes kunde de frågor, hon här berör, afhåller hon sig med inte se någon konst i kvinnors litteratur. Det gäl- en viss qvinnlig skygghet från att låta skarpt ler också de stora utländska franska kvinnor, Mme de Staél och George Sand, som Georg träda fram' (SDS 9/6 1882). I det sista citatet Brändes satte stort värde på. De hade idéer, syn- ser vi också en nedvärdering av de ämnen punkter, liv, erfarenhet och upplevelser, men inte som låg de kvinnliga författarna närmast och konstnärlig formkraft. (Dahlerup s 88) inte räknades till 'de stora frågorna'. Detta 69 kvinnliga skrivsätt kan också bedömas posi- förlagdt inom hemmet' kan han konstatera tivt, men vänds då till att vara en 'i bästa me- (P/T2/1 1884). ning manlig talang'. 'Här märker man att Den konservative Wirsén stöttes av Leff- det observerande ögat haft modeller nära till lers relativt radikala idéer och det gjorde hands, modeller som för ett manligt öga även andra recensenter. Hur man gör godt sägs svårligen kunna i den grad erbjuda sig, men uppväcka och underhålla 'bittra känslor, och som åter ett kvinnligt öga endast sällan upp- den inger de fattiga föreställningar om de ri- fattar så fast och fritt från sentimentalitet kes hjertlöshet, hvilka bestämt icke äro berät- som här är fallet' (GHT 1/9 1882). tigade' {SvD 22/5 1885) heter det, eller 'Här Warburg, som står för omdömet ovan, be- felas hvad man kallar "undervärme". Här römde ofta Leffler för hennes iakttagelseför- saknas denna genomlysande och alt omfat- måga och klarsynthet. Han menar att det är tande kärlek till menskligheten, utan hvilken i 'observationsförmågan och kraften att kun- indignationen blir kall, blir allenast nedrif- na väl skildra karakterer och händelser (...) vande, hatfull och utan full verkan. Här fin- fru Edgrens styrka ligger' (GHT27/6 1883). nes intet spår af humor' (AB 30/7 1885). Det var vanligt att Leffler fick beröm för sin I samma stycke hittar Warburg — från en iakttagelseförmåga, men ofta gjordes förbe- annan politisk utgångspunkt — både kvick- håll för hennes beskrivning av män. Ibland het och värme, medan anmälaren i Tiden sas hon hata män. framför allt finner stycket vara sant: 'Högern I kritiken av Leffler skymtar en oro för kommer att säga om detta stycke att det är en samhällsutvecklingen fram, och här är det socialistisk tidningsartikel. Och det är sant. politiska ställningstagandet tydligt. Wirsén Det är ett träffande och ärligt angrepp på be- skriver t ex: 'Författarinnans qvinnobilder stående samhällsförhållanden' (23/5 1885). äro antingen i afsaknad af blyghet eller ock Hur man gör go dt refuserades av teatern 'på blyga ända till det fjolliga; den sanna qvinn- grund av arbetarfrågan'. Samma öde drab- ligheten är ingendera delen, den har både bade två år senare Kampen för lyckan. Anne värdighet och ömmare instinkter, och derfö- Charlotte Leffler befinner sig då utomlands re äro författarinnans verklighetsskildringar och kommenterar i brev hem: 'Du frågar om på detta område ej utmärkta af mycken verk- anledningen till teaterns vägran. Intet skäl lighet' (/VT8/6 1883). Han fortsätter i sam- uppgavs, men jag vet det nog, Wirséns arti- ma recension: kel och kungens inflytande.' I slutet av decenniet är bedömningarna av I skizzen Barnet framskymtar den nu vanliga och Anne Charlotte Lefflers böcker relativt i många fall befogade polemiken mot mannens samstämmiga. Fru Edgren anses ha dämpat stråfvan att hålla qvinnan i ett andligt omyndig- tonfallet. Hon förfaller inte åt 'vågade para- hetstillstånd. Emellertid förtänka vi icke den red- doxer' eller 'etiska missvisningar här, såsom lige doktorn, om han ej gerna ser sin hustru stu- annars i författarinnans arbeten varit fallet dera m:me Bovary; den sjelfständiga qvinna, som är författarinnans ideal, bör naturligen få lä- / / hon vårdar sin stil vida bättre än sa allt möjligt, men vi beklaga det hem, der hus- hennes medsystrar' (/YT23/11 1889). Leffler modern hemtar sin andliga näring ur t ex 'Det ses som 'en gengångerska från flydda tider' går an' / / vi lyckönska ej framtiden till den och karakteriseras som 'töckentung och grå' splitternya religion och den improviserade mo- (SvD 6/12 1889). ral, med hvilken fanatiska venstermän och eman- Karl Warburg använder fortfarande ordet ciperade damer skola hugna oss. 'mästerlig'. Han motsätter sig den nedvärde- ring av Leffler som håller på att ske: 'Man Wirsén tar ofta tillfallet i akt att uttrycka har på vissa håll — i synnerhet efter fru Be- åsikter om kvinnans ställning. 'Den unga nedictssons bortgång — varit nog benägen qvinnan skall icke uppkallas till en i de flesta att i någon mån öfverskatta den nobla och ut- fall onaturlig täfling med mannen på de märkta författarinnan, som skref under verksamhetsområden, hvilka af ålder tillhört märket "Ernst Ahlgren", och att i samman- honom; hennes pligtområde är helt naturligt hang därmed söka skjuta fru Edgren-Leffler 70 något åt sidan.' Man har, menar Warburg, Ofta förebrås Leffler och Agrell för ett onyanserat 'begått en betänklig orättvisa mot fru Er angrepp på mannen. Det är helt fel. De kritiserar Leffler, då man förklarat "Ernst Ahlgren" ett samhällssystem och visar att detta, och då såsom den nyare skolans mest framstående också äktenskapet, 'odlar' vissa egenskaper hos kvinnor och män beroende på deras funktioner kvinnliga förmåga' (GHT 23/11 1889). men också på deras personliga egenskaper. Efter- som huvudpersonen ofta är en kvinna kommer männen lite mer i skymundan. / / Det Eftervärldens dom kanske mest stimulerande med att läsa Leffler och Agrell är mötet med deras huvudpersoner, Hur har då eftervärlden bedömt Anne Char- som är starka, känslovarma, handlingskraftiga lotte Leffler? Stickprov i några litteraturhis- och stolta kvinnor. Stoltheten är för bägge en toriska verk ger en bild. I Sveriges litteratur intill kvinnofråga. 1900 (1935) skriver Henrik Schiick: Barbro Werkmäster är den enda, så vitt jag Någon originalitet hade fru Edgren icke. Hon kunnat se, som har bedömt Lefflers förfat- började med några teaterpjäser, som blott äro ef- tarskap utifrån ett av de verkligt intressanta terklang (...) övergick sedan Röda rummet kom- inslagen i hennes böcker — kvinnogestalter- mit ut, till realistiska noveller, Ur lifvet (...), vilket na. hon ansåg 'näst Strindbergs Röda rummet' vara 'de mest realistiska arbeten, som hittills sett ljuset i Sverige'. Det var utan tvivel en överskattning, ty i verkligheten äro de ganska schablonmässiga Den kvinnliga och den erotiska — och icke 'hämtade ur livet' — i andra samlingen två gestalter hos Anne Charlotte Leffler är det Dockhemmet som går igen. A den andra sidan bör dock erkännas, att novellerna äro be- Vare sig Anne Charlotte Leffler ville det eller tydligt bättre skrivna än den föregående genera- ej, var hon i hög grad inte bara en kvinnlig tionens damromaner. / / I varje fall var författare, utan också en kvinnoförfattare. hon mera talangfull än de andra författarinnorna Hennes ambition var att skildra livet och fru Agrell, Mathilda Kruse (...) m fl som en tid människorna så som hon såg dem 'utan alla tilldrogo sig uppmärksamheten. konstlade intriger, utan all konstruerad handling' (Key s 48). Detta var också anled- Schiick jämför alltså kvinnliga författare en- ningen till att hon övergick från drama till att bart med varandra. Även Gunnar Brandeli skriva noveller. 1 dramat kände hon sig bun- tar upp kvinnoaspekter, men från en intres- den av konventionella formregler, vilka hon santare utgångspunkt. Han ser en linje från slapp i novellskrivandet. Lenngren via Leffler till Wägner. I Ny illust- Från kvinnorörelsen såg man inte alltid rerad Svensk Litteraturhistoria (1967) skriver med blida ögon på Anne Charlotte Leffler — han: bl a angreps hon av 'Esseide' — och själv vil- Vid sidan av sin illusionsfrihet hade fru Edgren le hon inte inplaceras i någon fålla. Men efter ett man frestas säga kvinnligt intresse för var- en radikal pjäs som Sanna kvinnor kunde hon dagslivets detaljer, möblerna, ekläreringen hos inte undgå att kallas kvinnosakskvinna. Hon statsrådet, baltoaletterna, den förnäma jargon- ogillade det skarpt och skrev i efterskriften gen bakom fläktande solfjädrar — det är (...) ett till Kvinnlighet och erotik II: drag från Anna Maria Lenngren, som går igen och skänker friskhet åt fru Edgrens skildringar. En författare, som fått denna etikett, bör alltid slå / / Hennes verk är inte betydande, men det sig till riddare för hennes värdighet, dygd, stolt- har betytt mycket, litteraturhistorisk sett. Åtskil- het, självständighet. Brister en kvinna i någon af ligt av hennes klarögda vardagsrealism och hen- dessa egenskaper bör han skildra henne med in- nes psykologiska grepp går igen hos t ex Elin dignation eller också bör han påvisa att hennes Wägner och andra av tiotalets författare. svaghet i detta fall berott af mannens orättvisa behandling eller på det förvridna samhället. Och så en sen bedömning. I Författarnas litte- raturhistoria del 2 (1978) skriver Barbro Werk- Detta passade inte Anne Charlotte Leffler, mäster: som ville stå fri och alltså skriva direkt 'ur li- 71 vet', och föra fram de idéer hon ansåg vara de endast får användas av henne. Paret har två rätta. 'Jag har en så starkt utpräglad, tenden- döttrar — Lissi, gift med Wilhelm, och Ber- tiös riktning, att jag ej med riktigt intresse ta. Pontus Bark är nu i färd med att spela kan omfatta ett arbete, där det ej gäller att få bort även sin hustrus sista tillgångar, efter- fram någon särskild idé, som är af någon som han tar för givet att det hon har, det till- större betydelse för vår tid och för vårt land' hör också honom. Berta försöker förhindra (Key s 35). detta genom att få modern att överlåta pen- Det finns i Anne Charlotte Lefflers förfat- garna på henne. Berta kan nämligen stå tarskap en motsättning mellan å ena sidan emot fadern, men fru Bark har inget, och vill 'kvinnlighet' och å andra sidan 'intellekt'. I inte heller ha något, att sätta emot sin man. det mesta hon skrev kan man urskilja två Parallellt utspelas en otrohetsuppgörelse kvinnotyper — den 'kvinnligt' svaga, upp- mellan Lissi och Wilhelm. offrande som följer konventionerna — och De sanna kvinnorna i dramat är fru Bark den starka, intelligenta som gör uppror mot och Lissi. Titeln är naturligtvis ironisk och samhället. den har en bitter underton. De båda kvin- I Sanna kvinnor ser vi tydligt dessa typer. norna förlåter allt deras män utsätter dem Pjäsen pläderar för den gifta kvinnans ägan- för, de underkastar sig, de är leende och tåli- derätt. Den handlar om Pontus Bark som ga. Deras motpol är Berta. Hon sliter hårt spelat bort sin hustrus hela förmögenhet. För för att försörja modern och med detta även att familjen ska räddas har faster Malla testa- fadern. Det är Berta som 'har huvud'. Det menterat en summa pengar till fru Bark, gör henne så okvinnlig, säger Pontus Bark med det uttryckliga förbehållet att pengarna upprepade gånger, och framhåller sin hustru

Ingvar Hirdwall och Lena Granhagen i TV 2-teaterns uppsättning av 'Sanna kvinnor' 1978. 72 och Lissi som föredömen. De är sant kvinnli- finns systrarna Arla och Gurli, där Gurli är ga- den kvinnliga. Arla följer till en början kon- De båda männen går segrande ur pjäsen. ventionens regler och ingår ett resonemang- Pontus får även de sista av hustruns pengar säktenskap. Men när de båda systrarna åter- för att göra sig skuldfri, Wilhelm blir förlåten kommer i I krig med samhället gör Arla uppror, sina äventyr och kan fortsätta bedra sin hust- lämnar sin familj och följer sin älskare. Hen- ru. De båda sanna kvinnorna är nöjda, efter- nes nya liv blir ingalunda lätt. Beslutet att som deras män är nöjda. Den stora förlora- bryta upp innebär bl a att hon förlorar kon- ren är Berta. Hon har misslyckats med att få takten med sin dotter som inte kan förlåta sin far att själv ta ansvar för sina handlingar. henne. Men — hon har följt sina känslor, Nu offrar hon sin framtid för moderns skull. hon har lämnat ett 'falskt' förhållande. I stället för att gifta sig, väljer hon att stanna Intressant är att se hur Anne Charlotte hos sina föräldrar, att fortsätta arbeta hårt för Leffler arbetar med samma personer i olika att inte modern ska behöva lida. noveller och då låter dem utvecklas. Jag har Det är ett ironiskt slut. De kvinnor som redan nämnt Arla från En bal i societeten. En hyllar principen att uppoffra sig till varje annan person från samma novell, Aurore pris, kan leva vidare någorlunda tillfreds. Bunge, utvecklas också hon mot en starkare Den kvinna, som försökt få dem att inse det personlighet, men för hennes del blir det ba- felaktiga i detta, och velat ändra på det, hon ra ett tillfälligt kärleksäventyr, innan hon får offra mest av dem alla på grund av sin kär- tvingas in i den rätta fållan igen. lek till och solidaritet med modern. I novellen Aurore Bunge förbereds Aurores I Lefflers noveller hittar man sällan sam- äktenskap med en rik greve. Att de ska gifta ma bittra underton som i Sanna kvinnor. De sig har antytts redan i En bal i societeten och då båda kvinnotyperna finns med, den svaga, förklarats med att de av sociala skäl är de kvinnliga och den starka, okvinnliga. De se- mest lämpade för varandra. Under somma- nare är lika raka och klartänkta som Berta, ren före bröllopet inträffar dock något som oftast positiva och med ett starkt känsloliv lägger hinder i vägen. Aurore träffar en fyr- som tydligare kommer till uttryck. Det kan vaktare på en ö i skärgården. Deras förbin- dock noteras att de upproriska kvinnorna of- delse resulterar i en graviditet och Aurore tast i likhet med Berta lider nederlag på ett el- kan nu inte längre gifta sig med greven. Hon ler annat vis. På så sätt kan man se en pessi- är frestad att fullfölja sitt uppror mot sam- mistisk strömning under den glättiga ytan. hället, men gör det inte. I stället ordnar Au- Leffler skrev två noveller med titeln Kvinn- rores mamma så att dottern blir hustru till en lighet och erotik. De orden skulle också kunna skuldsatt man, som kan köpas av den rika fru tas som benämningar på de två motpoler i Bunge. Aurore är nu dömd till ett anpassat Lefflers berättelse jag försökt beskriva ovan. liv i societeten. Kvinnlighet ser jag då fortfarande som ett ut- Aurore Bunge var färdig till den första sam- tryck med ironisk ton, dvs kvinnlighet är det- lingen Ur lifvet, men sparades av försiktig- samma som uppoffring och underkastelse, hetsskäl. När den gavs ut i andra samlingen medan erotik står för det motsatta — att be- 1883, blev det mycket riktigt ett ramaskri jaka sina känslor, att bryta med konventio- bland recensenterna. Ämnet ansågs mycket nerna. Den kvinnliga kvinnan sätter äkten- vågat. skapet främst, den erotiska kvinnan sätter An mera vågat tycks ämnet för romanen kärleken främst. En sommarsaga 1886 ha varit. Här möter vi en I de noveller där den ena typen finns, före- gestaltad konflikt mellan kärlek och yrke. kommer i regel också den andra. I Kvinnlighet Det vågade består naturligtvis i att det är en och erotik finns den starka Alie och den svaga kvinna som råkar ut för denna konflikt. Det Aagot, i Tvijvel är Ellinor stark och hennes är den starka och frigjorda Ulla, som försö- syster Tea svag, även om slutet antyder att ker dela sitt liv mellan konstnärsskap och fa- även Tea blir tänkande och grubblande och milj. Detta kräver 'uppoffringar' även av således kan antas byta sida. I En bal i societeten hennes man, vilket upprörde bokens recen- 73 senter, som anade att 'fruntimmersriket låg i ifrån och vinner kärlek i gengäld. Men det sin linda'. Särskilt upprörande ansågs ett re- förhållande hon hamnar i är helt på man- sonemang om barnbegränsning vara. En nens villkor. sommarsaga kom ut i två delar. Leffler plane- rade en tredje del, som mycket upptog hen- nes tankar. Hon studerade Rom noggrant för Leffler — mer än tidtypisk att kunna beskriva Ullas liv i konstnärskret- Jag har läst Anne Charlotte Lefflers böcker sar där. Någon tredje del hann hon nu aldrig främst som berättelser om kvinnor. Hennes skriva, men intrycken från Rom användes i unga, starka och handlingskraftiga gestalter noveller som Gråtande Venus t ex. är upplyftande att lära känna. I stillsammare En av de intressantaste i raden av starka noveller — det bör också nämnas — som kvinnor hos Anne Charlotte Leffler är Alie Moster Malvina eller Gusten får pastoratet teck- från Kvinnlighet och erotik. Alie är i första delen nas ömsint äldre kvinnors vardag med av denna berättelse en ung flicka, förälskad i drömmar och besvikelser. I dessa mindre Rikard. Men hon inser att det aldrig skulle skisser ryms lika mycket kritik av borgerlig- bli något bra äktenskap mellan dem och för- hetens dubbelmoral och förtryck av avvikan- hindrar att detta blir av. Rikard gifter sig de som i de större och grövre tecknade berät- med den kvinnliga Aagot, och Alie, som bor telserna. hos Rikards mamma, anpassar sig till ett liv Att Anne Charlotte Leffler idag är relativt som 'extramamma'. Hon är ständigt till okänd, kan bero på att hon setts som så tyd- hands, oumbärlig för alla. Med sin intelli- ligt tidstypisk. Hon skrev 'efter programmet' gens och kvickhet får hon dem alla att trivas — tog upp de ämnen man borde göra om och kan styra som hon vill. man ville vara modern. Men även det tidsty- När Alie tillsammans med Aagot och Ri- piska är viktigt, eftersom det är en del av vår kard gör en resa till Italien möter hon sin sto- litteraturhistoria. Att Anne Charlotte Leff- ra kärlek och hennes liv förändras. Hon gör ler dessutom har mer att ge som författare än nu det totala uppbrottet. Hon återvänder in- att bara utgöra exempel på 1880-talets de- te till Sverige, utan stannar i Italien — ett ka- batt, hoppas jag att jag åtminstone lyckats tolskt land där kvinnor inte ens tar en pro- antyda. Anne Charlotte Leffler är en intres- menad ensamma — och lever i ett fritt för- sant författare, som förtjänar utförligare stu- hållande med en man. När han erbjuder sig dier. att gifta sig med henne, avböjer hon. Deras förhållande måste vara fritt. Ringarnas band skulle förstöra det som finns mellan dem. Alies svenska familj och vänner försöker få NOTER henne att återvända hem, de är alla mycket 1. Jag är medveten om det motsägelsefulla i att upprörda över hennes handlingssätt. Men påstå, att en författare är glömd, som trots Alie väljer kärleken. allt omskrivs i en så sen litteraturhistoria som Författarnas litteraturhistoria 1978, och På sätt och vis är Alie den störst förloraren som flitigt förekommer i böcker om av alla Lefflers kvinnor. Hon är stolt och 1880-talet (som t ex Ingeborg Nordin Hen- stark, och ser också att inte bara känslor — nels om Alfhild Agrell). Leffler är naturligt- utan också ekonomiska och praktiska motiv vis välkänd för kvinnolitteraturforskare. är anledning till varför italienaren helst inte Men — för den intresserade läsare som skul- vill gifta sig. Men hon vågar inte binda ho- le vilja stifta bekantskap med Lefflers pro- nom. Gifte hon sig med honom skulle han duktion uppstår problem. På ett stort stads- börja bedra henne på bröllopsdagen. I ett bibliotek som Lunds finns visserligen en del av hennes verk, men magasinerade. Någon 'fritt' förhållande har hon åtminstone en nyutgåva av Lefflers arbeten har, såvitt jag skenbar frihet kvar. vet, inte gjorts sedan 1950 då ett urval av Visserligen följer Alie sina känslor, gör Lefflers noveller gavs ut. Per Erik Wahlund uppbrott från det samhälle hon kommer skriver i inledningen till den boken (Ur livet 74 Bonniers förlag) att Anne Charlotte Leffler rents and two brothers. In 1870, Anne Char- är 'fullständigt bortglömd'. lotte Leffler became engaged to Gustaf Ed- 2. Avsnittet om Anne Charlotte Lefflers liv gren, whom she married two years låter. He bygger på En självbiografi grundad på dagböcker did not like the thought of his wife being an och brev (red J Gernandt-Claine och I Essén) Stockholm 1922 och Ellen Key, Anne Charlotte author, so to please him, she tried not to write Leffler Duchessa di Cajanello. Några biografiska — but could not help doing it. Her break- meddelanden, Stockholm 1893. I fortsättnin- through as an author come in 1882 when she gen hänvisas till dessa böcker som Självbiog- published a collection of short stories, Ur lif- rafin och Key. vet (From life.) Her wish was to write in a re- 3. Om sällskapslivet i Stockholm se t ex Nordin Hen- alistic tradition. Critics, at first, showed a po- nel, Dömd och glömd En studie i Alfhilds liv och sitive attitude towards her books, but as she dikt, Almqvist & Wiksell 1981, s 15 ff. chose more controversial subjects, critics 4. Pil Dahlerup, Det möderne gennembruds kvinder, more frequently attacked her. Yet — her Gyldendal 1983, s 119. Att Leffler träffat, el- ler åtminstone sett, Georg Brändes i Stock- books were translated into several languages holm 1876, framgår av En självbiografi grun- and in the 1880's Anne Charlotte Leffler was dad på dagböcker och brev s 63. one of Sweden's most famous authors. In 5. Om det litterära klimatet, se t ex Michanek, 1888 she met Pasquale del Pezzo, an Italian Skaldernas konung, Stockholm 1979 och Alf mathematician. They fell in love and after Kjellén, Bakom den officiella fasaden En studie considerable difficulties they got married. At över Carl David af Wirséns personlighet, Stock- the age of 43 Anne Charlotte Leffler had her holm 1979. first child, a son. She died the same year, in 6. Om åttitalisterna 'program' se Karl-Erik Lundevall, Från åttital till nittital, Stockholm 1892, from appendicitis. 1953. In the history of Swedish literature Anne 7. Recensionerna enligt förteckning i Svenskt Charlotte Leffler is — if mentioned — most- pressregister 1880—1885 Lund 1967 och ly described in negative terms and her inte- Svenskt pressregister 1886—1890 Lund 1969. resting female characters have been Tidningsförkortningar: PIT-Post och Inri- overlooked. kes Tidningar, GHT — Göteborgs Han- Karin Palmkvist dels- och Sjöfarts-tidning, SDS — Sydsven- ska Dagbladet, SvD — Svenska Dagbladet, Litteraturvetenskapliga institutionen AB — Aftonbladet. Helgonabacken 12 8. Elaine Showalter har beskrivit hur kritiken 223 62 Lund för kvinnor respektive män fungerade efter Sweden en tvåsidig måttstock i det victorianska Eng- land i A Literature of Their Own, Princeton Fortsättning från s 17 1977. Mycket av det Showalter säger om den engelska kritiken gäller också för den sven- which underpins western culture, and equates ska. En jämförelse av mottagandet av Anne the desire for domination — whether in regards Charlotte Leffler och Gustaf af Geijerstam to language or abstract thought — with a male har jag gjort i Tidskrift för litteraturvetenskap 2/81 'Hur "skrifvande damer" bedömes'. order which is based upon women being silenced. The conjunction between historical/sociologi- cal literary research and a theory of language, centered around female creativity and produc- tion of texts seems to provide fruitful ground for S U M M A R Y continued theoretical work within feminist tex- tual research. Anne Charlotte Leffler — a Forgotten Writer and Portrayer of Women Gunilla Domellöf Kvinnoforskningsprojektet Anne Charlotte Leffler was born in Stock- Forum för tvärvetenskap holm in 1849. She grew up in an upper midd- Umeå Universitet le class family and her ambition to become 901 87 Umeå an author was encouraged early on by her pa- Sweden 75

Innehåll Recensioner: Danske kvindelige Kvinnolitteraturforskning forfattere i Norge 75 Kvinnliga författare 96 i Danmark 79 Kvinnornas litteratur- i Finland 81 historia 99 Kvinnolitteraturprojektet Det möderne vid Uppsala universitet gennembruds kvinder 104 1978—1981 83 A Very Great Profession: KRAKA-projektet 84 The Women's Novel Kvinnors självbiografier 1914—39 106 och dagböcker i Sverige 85 Läsning för folkets barn: Projektet 'Barnlitteratur Folkskolans Barntidning i Sverige 1840—1889' 86 och dess förlag Kvinnan och teatern i 1892—1914 108 Norden — ennordisk Det drömda barnet 109 forskarkurs i Abo Clara Schuman. juni 1983 87 En biografi 110 Kvinnor och ny teknologi Women of Namibia 111 — konferens i Geneve 88 Pennskaft: Våra förmödrar: Hurricane Alice 113 Edith Södergran 94

Kvinnolitteratur- Kvinnolitteratur- forskning i Norden forskning i Norge

Irene Iversen i Norge och Beth Junc- Jämfört med kvinnoforskning- ker i Danmark ger här en översikt av en inom samhällsvetenskaper- kvinnolitterturforskningens utveck- na har norsk kvinnolitteratur- ling och läge i respektive land. Båda forskning en svag ställning. visar på framväxten av många olika Under hela 1970-talet har den riktningar inom ämnet och beskriver existerat i kraft av några få en- hur man för närvarande samlas runt skilda miljöer i universitetsstä- större litteraturhistoriska projekt. derna Oslo, Troms0 och Ber- I Finland är situationen annor- svenska kvinnoforskningsmiljön. gen. Här har det funnits från en lunda. Auli Viikari konstaterar att 'KRAKA-projektet' i Umeå har till fem, sex personer med fasta kvinnolitteraturforskningens ställ- delvis övertagit den roll som 'Kvin- tjänster, några få stipendiater ning där är svagjämfört med de övri- nolitteraturprojektet' i Uppsala tidi- och ett varierande antal huvud- ga nordiska länderna. Hon påpekar gare haft. Inom 'KRAKA-projektet' ämnes- och magistergradsstu- dock att det finns många kvinnliga bedrivs forskning om företrädelsevis denter. Därtill kommer några författare som ingår i den finska litte- 1880-talets och 1930-talets kvinno- kvinnor utan fast eller formell rära traditionen. Vad gäller den sven- litteratur. universitetsanknytning. ska kvinnolitteraturforskningen har Vidare ges en kort beskrivning av Situationen har hela tiden vi valt att här presentera ett antal det nyligen startade projektet 'Kvin- präglats av svårigheter att bli projekt. 1981 avslutades det stora nors självbiografier och dagböcker i erkänd och problem med att 'Kvinnolitteraturprojektet' i Uppsa- Sverige'. Därutöver presenteras pro- skaffa medel och få möjlighet la som hade bedrivits under ledning jektet 'Barnlitteratur i Sverige 1840 att utveckla en systematisk och av Karin Westman Berg. Gabriella —1889'och en rapportfrån den nor- metodisk forskning. Ändå mås- Ahmansson ger en presentation av diska forskarkursen 'Kvinnan och te det sägas att kvinnolittera- projektet och dess betydelse för den teatern i Norden'. turforskningen under snart tio 76 år har varit en utmaning för de litterära debatten inom väns- Ellisiv Steen, Oslo 1978). Mind- etablerade litteraturforsknings- tern låg också kraven på 'positiv re känt var det kanske att det miljöerna. Sedan 1980 finns det realism' och 'identifiering' i luf- också fanns en tidig kritik av tecken som tyder på att resurs- ten. Men ändå fick den 'presk- den mansdominerade traditio- situationen och inflytandet riptiva' kritiken inget verkligt nen, analyser av psykiska också håller på att bli bättre, genombrott. En av dem som ut- mönster i Amalie Skräms för- men det finns uppenbara osä- tryckte förbehåll var Siri Ny- fattarskap och kritik av barnlit- kerhetsmoment med i bilden, länder. I en presentation av den teraturens könsrollsmönster bl a i form av 'dåliga tider' och amerikanska feministiska kriti- (Tordis Stören, 'Skal kvinnesak politisk passivitet i studentmil- ken angrep hon den ahistoriska forties?', Samtiden 1962, s 370, jöerna. och isolerande nykritiska tradi- Kari Skjonsberg, 'Opprorerna tionen och pläderade för ideolo- i pikebokerne', Samtiden 1962, s gikritiska och litteratursociolo- 173—186, Ellisiv Steen, Dikt- AKTIVERING AV ETT ning og virkelighet, en studie i Ca- KRITISKT ARV giska metoder (Siri Nyländer, 'Kvinneperspektiver på littera- milla Colletts forfatterskap, Oslo Med den nya kvinnorörelsen turen', Vinduet 1975:2). 1947 och Kristin Lavransdatter, en kom medvetandet om att det kritisk studie, Oslo 1959, Borg- fanns en förträngd och annor- hild Krane, Amalie Skräms og 'KVINNOSYNVINKEL' lunda litteratur skriven av kvin- kvinnens problem, Oslo 1951, nor. De första uttrycken för det- Av olika politiska och språkliga Amalie Skräms diktning, Oslo ta kom i form av tidskrifts- skäl fick vi i Norge ingen 'femi- 1961 och Sigrid Undset, liv og me- artiklar och i nyutgivningar av nistisk' litteraturforskning men ninger, Oslo 1970, Äse Hiorth äldre kvinnolitteratur som den däremot en 'kvinnosynvinkel' Lervik, 'Når kvinner dikter om traditionella litteraturhistorien och ett 'kvinnoperspektiv' på kvinner, roller og problemer i hade bragt i glömska (se bl a litteraturen. I detta låg också ett noen norske romaner fra 1960- Irene Engelstad, efterord till försök att hålla fast vid just det årene', Kvinner i Akademisk Felles- Constance Ring av Amalie ideologikritiska perspektivet. skap, Oslo 1970 och 'Jenter gutter Skräm, Oslo 1973). I en artikel i Under 1977 kom det ut en rad familie og samfunn, om Kontrast år 1973 slogs det nästan monografier och studier som kjonnsroller og familiemonster förundrat fast att 'norsk littera- visade på det växande intresset i norske laereboker', Samtiden tur har faktiskt en rad författa- för kvinnolitteraturforskning 1972, s 234—236). rinnor' (Irene Engelstad, Jofrid (Äse Hiorth Lervik, Menneske og Eriksson, Irene Iversen, 'My- milje i Cora Sandels diktning, Oslo ter og erfaring — undertrykkel- 1977, Berit Ryen Mangseth, Al- KVINNOLITTERATUR- sens monster vist av fire kvin- berte fra et kvinnesynspunkt, Oslo FORSKNING nelige forfattere', Kontrast 1977, Kari Haave, Föraktet av de Under den första perioden dis- 1973:7). Artikeln formulerade store, men elsket av de små, Karen kuterades om man skulle arbeta ett program om att 'utifrån Sundt ogforfatterskapet hennes, Os- med både mäns och kvinnors kvinnans perspektiv' arbeta lo 1977, Ottil Tharaldsen, Kvin- litteratur. Det ideologikritiska med den 'litteratur som be- nesyn og mannsrolle i fire romaner av perspektivet var lämpligt när handlar kvinnans ställning'. JensBjernebo, Oslo 1977, Torunn man angrep mytologier och Detta sågs som en 'viktig del av Ystad Sanborn, Mannsrolle og förtryckande kvinnobilder i den feministiska medvetande- kvinnesyn hjä Agnar Mykle, Oslo manslitteraturen. Efter hand görandeprocessen'. 1977). blev emellertid intresset för Det betydde också mycket att kvinnornas litterära tradition man kunde gripa tillbaka på en och kvinnornas erfarenheter IDEOLOGI KRITIK OCH existerande, om än föga beak- mer dominerande. Som Janet BRUKSVÄRDE tad forskning. Den norska tra- Rasmussen har visat kom den Bruksvärdet av litteratur skri- ditionen framhävdes bland an- feministiska kritiken i Norge så ven av kvinnor och av forskning nat i den år 1978 utkomna småningom att bli identisk med i denna litteratur betonades festskriften till den 70-åriga och 'kvinnolitteraturforskning' (Janet Rasmussen, 'Feminist starkt under den tidiga fasen ännu aktiva professorn i nor- Criticism and Women's Litera- (se t ex Ali Ottesen, 'Kvinnelit- disk litteratur, Ellisiv Steen. ture in Norway, a status report', teratur som brukskunst' och Hon har vigt en stor del av sin Edda 1980:1). andra artiklar i Kjerringråd forskning åt kvinnliga författa- 1975:2). I linje med den övriga re (Kvinner og baker, festskrift til Något av argumentationen 77 för detta gavs i boken Et annet mal' läsmetod som har blivit studie underströk hon att det språk (Mai Bente Bonnevie m fl, något av en premiss i norsk lit- just var ett mål att efterforska Oslo 1977). Boken ville framhä- teraturvetenskaplig debatt (At- vilka intentioner och motiv förfat- va en kvinnlig litterär tradition le Kittang, 'Tre forståingsfor- taren kan ha haft (Protest, desillu- och på så sätt 'ta vara på och för- mer i litteraturforskinga', Litte- sjonering, resignasjon, Dikken medla de säregna insikter och raturkritiske problem, teori og analy- Zwilgmeyers forfatterskap for voks- värden kvinnor är bärare av' se, Bergen 1975). De hävdade ne, Oslo 1982). I detta låg en (ur inledningen). De tio förfat- att man genom att söka efter ut- möjlighet att fördjupa kunska- tarnas analyser baserades på tryck för ett 'medvetande' i tex- pen både om ett kvinnoliv och olika metoder, men ett av bidra- terna måste tillskriva dem en om själva projektet att skapa gen, 'Tre tilnaermingsmåter til auktoritativ meningsbärande litteratur. kvinnelitteraturen' sökte expli- instans. Därmed läste man en- cit visa varför och hur man bor- ligt deras uppfattning 'sympa- de arbeta med litteratur skriven tiskt' och reducerade mångfal- av kvinnor (Irene Engelstad, den av textliga strukturer och EN BREDARE TRADITION meningar. Irene Iversen, ibid). Författar- I festskriften till Ellisiv Steen na argumenterade för en syn på var Ase Hiorth Lervik en av denna litteratur som uttryck för dem som underströk att mycket ett socialt skapat kvinnomedve- ännu är ogjort när det gäller att tande, och lanserade en analys SYNLIGGÖRANDE OCH KÖNSROLLSANALYS synliggöra en bredare kvinnlig litte- som kunde fånga texternas la- raturtradition. Hennes bidrag om tenta eller underliggande tema- En helt annan typ av kritik kom från nordisterna i Bergen. De kritikern Mathilde Schjott och tiska och formella mönster ge- hävdade att urvalet i Et annet två senare samlingar av kvin- nom en kombination av struk- språk var urbant, borgerligt och nors litterära kritik visar vilka turalistisk textanalys och litte- snävt och svarade själva med att viktiga förhållanden som har ratursociologisk teori. De di- ett par år senare utge en sam- utelämnats av traditionen skuterade bl a också om man ling texter av nynorska och till ('Portrett av en forgjenger' och kunde finna brott mot de etable- landsbygden knutna kvinnor Gjennom kvinneeyne I—II, rade narrativa och formella (Inger Lise Breivik m fl (red), Oslo—Bergen—Tromsa 1980 mönstren i litteratur skriven av Kvinner i nynorsk prosa, Oslo och 1982). På motsvarande sätt kvinnor. 1980). har bl a Elisabeth Aasen i två Generellt kan man säga att textsamlingar visat hur många det först och främst är folk med 'okända' författarinnor det anknytning till de litteraturve- finns (Aasen, red, Vår bestemmel- MENING OCH LÄSMETODER tenskapliga institutionerna se er å giftes, Oslo 1978 och Fra Synpunkterna väckte inte nå- som har önskat föra en teoretisk gamle dage, memoarer, dagbeker, gon särskild debatt i den norska debatt om tolkningsproblem salmer og dikt av kvinner ca 1660— miljön men två år senare for- och metoder och lägga detta till 1880). mulerade fyra studenter vid In- grund för textanalysen. I 'nor- Lervik har haft en central stitutt for litteraturvitenskap i distLmiljön har intresset mer ställning i en tvärvetenskaplig Bergen en kritik. De angrep an- gått i riktning mot att synliggöra kvinnoforskningsmiljö i Trom- vändningen av de strukturalis- och beskriva en kvinnlig litterär sö som bl a har arbetat med för- tiska modellerna och vände sig tradition. I den litterära analy- medling av norsk och europeisk mot bruket av begreppet kvin- sen har man fokuserat på kvin- kvinnolitteratur (Anne Cathrin nomedvetande i den litterära noskildringarna, på könsroller Andersen m fl, Nålevende kvinne- analysen (Torill Moi, Rakel och familjemönster, ofta med lige forfattere fra mange land, Granaas, Beret Wicklund, Lin- ett starkt sociologiskt och histo- Oslo—Bergen—-Tromsö, 1979, da Särbo, 'Kvinnelitteratur- riskt intresse, medan man har Fra barn til kvinne, Oslo— forskning', Kri-tikk-takk 1979:1, arbetat mer pragmatiskt med Bergen—Tromsö, 1980 och Ar- Universitetet i Bergen). Sam- textanalysen utifrån etablerade beiderklassekvinner i litteraturen, ma kritik formulerades av Dru- ämnesmässiga normer. Oslo—Bergen—Tromso, 1982). de von der Fehr ('Kvinnetekster Jorunn Hareide, som är nor- Som professor och duktig orga- og litterär tilhorighet', Edda dist, har för övrigt argumente- nisatör har hon också kunnat 1980:5). I bägge fallen hänvisa- rat mot att avskriva den sympa- vara en drivkraft i den norska des till skillnaden mellan en tiska läsmetoden. I inledningen kvinnolitteraturmiljön. Det var 'sympatisk' och en 'sympto- till sin Dikken Zwilgmeyer- hon som tog initiativet till de så 78 kallade Vikersundkonferenser- Påfallande många av de se- Danmark, våren 1983. Hennes na som arrangerades åren naste två årens litterära analy- annonserade bok om feminis- 1978—1982 med stöd från ser har rört sig om tematise- tisk litteraturteori kommer att NAVF. De samlade alla som ringen av psykologiska mönster tillsammans med mera psykoa- har arbetat med kvinnolittera- och särskilt av kvinnlighet i lit- nalytiska perspektiv vidareföra turforskning inom allmän lit- teraturen (se bl a Torill Stein- en reflexion över 'poststruktu- terturvetenskap och inom olika feld, 'Så mötte piken en snill ralistisk och dekonstruktiona- 'nationella' litteraturämnen, heks, kvinneligheten som te- listisk' språk- och litteraturteo- allt som allt mellan tjugo och matisk storrelse i T Nedreaas' ri. Boken kommer nog att sti- trettio personer, och har haft roman "Musikk fra en blå mulera den teoretiska debat- stor betydelse när det gällt att brann" ', Vinduet 1982:2, s 50, ten. Men det är långt från tradi- skapa ett kontaktnät och en Astrid Saether, 'Det er kunst- tionell norsk litteraturdebatt till miljö. ner jeg vil vaere...', Edda tankar om att texter inte har Som redaktör för forsknings- 1983:4). Irene Engelstad är något stabilt centrum eller tidskriften Edda har det också bland dem som länge har följt struktursystem och att alla för- lyckats Äse Hiorth Lervik att en psykoanalytisk linje utan att sök att tillskriva dem en me- starkt framhäva kvinnolittera- släppa den semiologiska analy- ningshelhet bygger på en re- turforskningen, både i studier sapparaten (se bl a 'Dodsangst duktion. av författarskap, historiskt bak- og kjaerlighetslengsel', 'Kvinne grundsstoff och löpande kritik og kunstner' och andra artiklar av ny litteratur (se bl a Else i Irene Engelstad och Janneken OFFENTLIGHET OCH LITTERÄR INSTITUTION Mundal, 'Kvinnebiletet i nokre 0verland, Frihet til å skrive, Oslo mellomaldergenrer', Edda 1981, Irene Engelstad, Amalie Det blir kanske inte heller så 1982:6, s 341—372, Verne Mo- Skräm om seg selv, Oslo 1981). lätt att knyta dessa tankar till berg, 'Truth against Syphilis', Andra följer i samma spår, del- reflexioner över hur kvinnolit- Edda 1983:1, Drude von der vis i opposition mot ortodoxa teraturen placerar sig i den lit- Fehr, 'Integritet eller naiv ak- freudianska tolkningar (Jo- terära historien. I Tromso har septasjon? — om kjonnsfor- runn Hareide, 'Grottesymbo- Äse Hiorth Lervik tillsammans skjeller i litteraturen', Edda let nok en gang, en polemisk med Astrid Lorenz arbetat med 1983:6, s 349, Astrid Saether, analyse av "Amtmandens Dot- ett forskningsprojekt om 'Det 'Det er kunstner jeg vil vaere, re" ', Edda 1980:1, s 1). I Hvem problematiske forholdet mel- kvindelig kunstner og ikke pen- eier drömmen din? från 1983 ser vi lom kvinnebevegelse, kvinneof- nebrugende dame', om Sigrid att nordistmiljön också har dra- fentlighet og kvinnelitteratur i Undsets romaner og noveller, git in nyare fransk och ameri- Norge ca 1880—1920'. Analy- Edda 1983:4, s 227, Turid Sver- kansk teori om kvinnlighet och sen av kvinnors reception och re, 'The Barrenness of Silence, använder den som del av en kri- förhållande till den litterära in- the Difficult Heritage of Mot- tisk reflexion över kvinnliga stitutionen har också tagits upp hers and Daughters in Norwe- självbilder och mansbilder i lit- i Olso i ett forskningsprojekt gian Womens Literature', Edda teraturen (Else Faerden m fl, om litteraturkritikens historia 1983:6, s 227). Oslo). Samtidigt håller de dock (Irene Iversen, 'Kvinnelige kri- fast vid litteratursociologiska tikere og etableringen av en och strukturalistiska läsmeto- kvinneoffentlighet i 1880-åra' i EFTER 1980 der. Norskrift nr 38 1983, Universite- Efter 1980 har bilden präglats Nu hävdar visserligen Torill tet i Oslo). Janneken Överland av fördjupning och expansion Moi att 'högstrukturalismens som tidigare har lämnat flera inom kvinnolitteraturforsk- bästa dagar är över' och att 'de bidrag till denna typ av litterär och sociologisk analys har i sin ningen. Huvudintresset kan i flesta nordiska kvinnolittera- studie av Cora Sandel bl a ana- dag sägas gå i två riktningar: 1. turforskare känner nu behov lyserat de institutionella villko- mot analyser av psykologiska att utveckla andra teorier och ren för en kvinnlig författare mönster i texter skrivna av analysmetoder' (Torill Moi, (Cora Sandel om seg selv, Oslo kvinnor och 2. mot undersök- 'Fra skogen til skrivepulten el- 1983 och bl a 'Offentliggjoring ningar av de kvinnliga förfat- ler faren ved den kvinelige og politisering av det private i tarnas plats i den litterära insti- kreativitet: en lesning av Bjorg de dokumentariske kvinneb0- tutionen och i de sociala och Viks novelle "På bussen er det kene' i Irene Engelstad, Janne- kulturella offentlighetsbild- fint" ', inlägg på kvinnolittera- ken Överland, Frihet til å skrive). ningarna. turseminariet i Sandbjerg, 79 Allt detta är stoff och reflexio- dragtill ett område som i början versiteten under de senaste tio, ner som kommer att ingå som av 1970-talet knappt var synligt femton åren kan man dra en en del av de nu ganska konkreta och som nu på 1980-talet, när linje från kvinnogrupper, kvin- planerna att skriva en kvinnolit- mycket är gjort, verkar större nokurser, kvinnostudier och teraturhistoria (boken kommer på och kanske också mera motsä- kvinnoseminarier till tvärve- Pax' förlag och redaktionen be- gelsefullt än man då kunde ana. tenskapliga centra för kvinno- står av Irene Engelstad, Jorunn Det är i sig problematiskt att forskning. En stark prestation Hareide, Irene Iversen, Torill ge en samlad bild av detta forsk- men inte utan risker. Vi har fått Steinfeld och Janneken Över- ningsarbete, eftersom det har kvinnolitteraturforskningen er- land). I förutsättningarna in- skett utspritt, utan samord- känd som seriös och förnyande, går bl a ett samarbete med den ning. Forskningen har växt men vi har också skapat en risk nordiska kvinnoforskningsmil- fram på universiteten i sam- för gettoisering. En risk att jön som ungefär samtidigt skall band med kurser, uppsatser, kvinnostudier isoleras från mo- derämnena och avsnörs, när skriva en nordisk kvinnolittera- examensarbeten och som van- och om det ekonomiskt eller turhistoria. I detta samman- ligt forskningsarbete, men där- ideologiskt blir för besvärligt hang har det bl a blivit anled- utöver också genom ett oerhört att hantera dem. Så kan vi stå ning att arbeta med grundläg- gratisarbete utfört av enskilda där med diplom på kvinnlighet gande problem kring historie- och i studiegrupper över hela men utan reell möjlighet att på- syn, litteraturhistoria som gen- landet. När detta är sagt, råder verka ämnes- eller forsknings- re och som förklaringsmodell. det å andra sidan ingen tvekan mässigt. Detta är frågor och För fem år sedan avvisade om att de första arbetena har problemställningar som dansk NAVF de kvinnolitteraturfors- lett till de följande och att ut- kvinnolitteraturforskning i dag kare som i samband med ett vecklingen kan ses som en stän- står inför — och som vi själva forskningsprojekt om norsk lit- digt mer omfattande diskus- sion som i sista hand handlar har varit med om att skapa. För teraturhistorieskrivning ville ta knappa femton år sedan såg det upp problemet med traditionen om kvinnolitteraturforskning- en själv, dess teorier, metoder onekligen annorlunda ut. och tolkningen av kvinnors lit- och berättigande. teratur. Rapporten om projek- tet har kommit utan några så- Finns det över huvud taget dana reflexioner (Atle Kittang, en kvinnolitteraturforskning? FÖRTRYCKETS UPPENBARELSER m fl, Om litteraturhistorieskrivning, Det är kanske en något egen- 0vre Ervik 1983). Detta är bara domlig fråga att ställa efter Kvinnolitteraturforskning hand- ett av de argument som kan femton år, då den ena studien i lar grovt sagt om att utveckla en framföras för att kvinnolittera- kända och okända kvinnliga politisk och en kvinnopolitisk turforskning och en egen kvin- författarskap efter den andra medvetenhet. Den hör ihop nolitteraturhistoria alltjämt är har sett dagens ljus och då be- med studentrevolten på univer- nödvändiga projekt. grepp som kvinnlighet, kvinn- siteten 1968 och med ämneskri- liga produktivkrafter, kvinno- tikens och kvinnorörelsens ut- Irene Iversen estetik och kvinnoerfarenhet veckling i början av 1970-talet. har diskuterats som aldrig förr. De flesta i min generation ha- Likväl är frågan viktig. Ar de då ett både existentiellt och kvinnolitteraturforskningen ett instrumentellt förhållande till Kvinnolitteratur- självständigt forskningsområde litteraturen. Litteraturen var med egna teorier och metoder? forskning i Danmark ett landskap av allmängiltiga Eller är den en del av ett samlat livserfarenheter som man bätt- Det är inte lätt att i korthet litteraturvetenskapligt område re kunde ta del av — och exa- skildra de senaste tio, femton som det för en tid har varit nöd- men i — genom att skaffa sig årens danska kvinnolitteratur- vändigt att skilja ut som självs- olika textteoretiska och text- forskning. Aven om inspiratio- tändigt för att komma fram till analytiska kapaciteter. Det nen i stor utsträckning har andra typer av forskning, till fanns några historiska olikheter kommit från samma håll kan förändringar och omvärdering- som primärt yttrade sig i språ- man inte tala om någon samlad ar som måste få konsekvenser ket och som kunde avkodas an- och alls inte om någon målin- för den samlade litteraturforsk- tingen språkhistoriskt eller till riktad rörelse. Grupper och en- ningen? nöds biografiskt och genremäs- skilda individer har tillsam- Ser man på kvinnolitteratur- sigt. Att litteratur hade klasser mans och var för sig lämnat bi- forskningen vid de danska uni- för att inte tala om kön hade ba- 80 ra ett fåtal vakna av oss skänkt KÖNSPOLITISK skilda kvinnliga sätt att skriva en tanke. Vi älskade den som LITTERTURANALYS drogs in i de många arbeten ett själfullt neutrumsväsen. Pil Dahlerup påbörjade inom med enskilda texter och enskil- Därför kom ideologikritikens danskämnet en kurs i könspoli- da författarskap som fram till i påpekande om litteraturens tisk litteraturanalys. (Se Pil dag har kännetecknat kvinno- bundenhet till samhället och Dahlerup, 'Om at bedrive me- litteraturforskningen. Jag skall kvinnorörelsens krav på direkt taphor', Vindrosen 1971:1, 'K.0ns- blott nämnda några få: Tine frigörande, kvinnofrigörande politisk litteraturanalyse', Kritik Andersen, Lise Busk-Jensen, litteratur som en chock och en nr 22, 1972 och Litteraere kensrol- MathildeFibiger(1980), Ingerlise uppenbarelse. Plötsligt såg vi ler, Dansklaererforeningen, Hjort-Vetlesen, Forlokkelse ogfa- vad vi aldrig tidigare hade sett: 1973). Det blev början till en milie, om Marie Bregendahl, att litteratur rymde sociala och diskussion av teori och metod 1977, Lisbeth Moller-Jensen, könsspecifika erfarenheter. inom detta område men också Roser og Laurbaer, om Thit Jen- Och vi såg även att kvinnorna början till en diskussion av sen, 1978, Anne Birgitte Ri- och de kvinnliga författarna kvinnornas placering inom chard, På sporet af den tabte hver- knappt kunde urskiljas. Det ämnet. dag, om Tove Ditlevsen och Jet- blev möjligt att i studierna före- te Drewsen, 1979 och 'Analyser Samtidigt tog både Jette na ett ämnesmässigt, ett sam- af dansk kvindelitteratur' i Lit- Lundbo Levy och Pil Dahlerup hälleligt och ett kvinnopolitiskt teratur og Samfund nr 31 1980. itu med den litteraturhistoriska engagemang. Dessa blev me- Samtidigt med detta upp- behandlingen av kända kvinn- ningsfulla och lustfyllda och rensningsarbete inom själva liga författarskap som Amalie skapade det som vi idag kan be- ämnet kom rapporter och ana- Skräms och Victoria Benedicts- trakta som nyare kvinnolittera- lyser från livet omkring oss. De sons. De visade hur den littera- turforskning. Den hade ju exis- handlade om de kvinnobilder turhistoriska traditionen hade terat före oss, kvinnolitteratur- som omgav oss i reklam, vecko- brukat kvinnorna som en ljuv forskningen. Vi visste det bara tidningar, dagstidningar och garnering kring manliga förfat- inte den gången. litteratur: Hanne Meller m fl, tarskap och hur den hade ut- Udsigten fra det kvindelige Unviers, mönstrat verk som rymde ve- Denna 'uppenbarelsesitua- Beth Juncker, Kvinder, klasser og tande om kvinnliga erfarenhe- tion' gav också upphov till den ugeblade, 1976. ter och möjligheter genom att kritiska blick som kom att präg- Stora delar av detta arbete utpeka dem som tendentiösa la de första arbetena: blicken för låg i förlängningen av ämnes- och av ringa konstnärlig kvali- förtrycket. Kvindeundertrykkelse og kritiken och ideologikritiken tet. klassekamp (1972) hette den so- med deras krav på brukslittera- cialistiska kvinnogruppens skol- I sina artiklar från början av tur. Det var krav som var vikti- ningsskrift, Kvindeundertrykkel- 1970-talet (Jette Lundbo Levy, ga eftersom de hävdade littera- sens specifikke karakter under kapi- 'Victoria og Amalie kommer til turens sociala och socialiserade talismen (1973) var titeln på Nor- Kabenhavn', Vindrosen 1972:4 frunktioner men som i längden diska sommaruniversitetets stu- och 'Kvinde som bevidstheds- blev en tvångströja därför att die som året efter följdes upp av producent', Poetik nr 20, 1972; läsningarna prioriterade ett in- Kvindesituation og kvindebevaegelse Pil Dahlerup, 'Knust mellem nehållsplan och mer eller mind- under kapitalismen. Allt var för- klasser' i Ka'kvinder laese? 1974 re uteslöt en bredare estetisk sök att förena ett marxistiskt och 'Den kvindelige naturalist', orientering. Förhållandet mel- och ett kvinnopolitiskt intresse Vinduet 1975:2) tar Jette Lund- lan ett marxistiskt och ett kvin- och börja utveckla en teori om bo Levy och Pil Dahlerup upp nopolitiskt intresse ledde till kvinnor, familj och arbete ut- en rad frågor som satte igång ef- diskussioner om det könspoli- ifrån de klassiska marxistiska terforskningarna efter glömda tiska intresset skulle underord- verken. kvinnliga författare och arbetet nas det klassmässiga. Skulle man i första hand arbeta med Det är betecknande att bör- med att omvärdera de kända. De aktualiserade frågan om hu- arbetarkvinnor och kvinnlig jan var bred. Ingen snäv litterär ruvida de litteraturteoretiska arbetarlitteratur, eller kunde betraktelse utan försök att om- teorierna och begreppen är så man betrakta de två intressena fatta kvinnors sociala, politis- styrda av manliga erfarenheter som lika väsentliga? Det gjor- ka, juridiska, ideologiska och att de blir oanvändbara för des många studier i arbetarlit- historiska ställning. Överallt kvinnliga. Frågor om särskilda teratur under dess år (se t ex såg vi förtryckets språk och bil- kvinnliga erfarenheter och sär- Beth Juncker, 'Arbejderlittera- der. 81 tur?' i Linjer i nordisk prosa, Dan- för de olika intressen som styrt Litteraturforskning mark, 1977 och 'Dokumentaris- studierna att de föreliggande i Finland mens proces mod samfundet', resultaten inte direkt kan jäm- Hug! nr 3 och nr 4). Men det föras. Vi kan inte ta en studie, Dels av utrymmes- dels av kom- hörde också till saken att be- lägga den i förlängningen av en petensskäl har jag begränsat trakta den borgerliga kvinnolit- annan och därav sluta oss till en min rapport till att behandla teraturen som förbjuden mark. samlad förståelse av kvinnors endast de på finska utgivna bi- historiska roll. Det har under dragen till litteraturforskning- Jette Lundbo Levy tog upp de senaste åren utvecklats dis- en under åren 1970—1983. Det både dessa problem och proble- kussioner om förhållandet mel- betyder att t ex sådana interna- men med den snäva ideologi- lan estetiska, psykologiska, so- tionellt kända arbeten som kritiken i sin bok De knuste spejle, ciologiska och historiska in- Kirsti Simonsuuris avhandling 1976, där hon såg på bilder och fallsvinklar till kvinnolitteratu- Homer's original genius (1979) el- motbilder i olika typer av kvin- rens område och det har upp- ler Asa Stenwalls Den frivilligt nolitteratur. De knuste spejle blev kommit ett ständigt växande ödmjuka kvinnan (1979) faller på många sätt en ny och mer behov av att samla och samord- utanför ramarna: jag försöker målinriktad början. Den snäva na det vetande vi har. Inte för skissera tendenser inom det förtrycksblicken avlöstes av en att skapa ett slutresultat utan falt, som ligger bakom den in- blick som såg styrka, motsätt- för att kunna precisera vilka omskandinaviska språkbarriä- ningar och utopier i kvinnors diskussioner som är viktiga att ren. Eftersom det tillsvidare in- litteratur och som uppfattade föra vidare. te finns finsk litteraturforsk- de betydelsenivåer som hör ning som utgår från kvinnoper- ihop med hur bilder skapas och Under loppet av de senaste spektiv behandlar jag här kvin- utvcklas i verken. Det var ett åren har vi fått en rad större nornas forskarpreferenser in- begynnande estetiskt intresse verk som vart och ett på sitt sätt om litteraturforskningen. som först avvisades som ett av- griper sig an med en summe- ståndstagande från det politis- ring. (Jette Lundbo Levy, Dob- Doktors- och licentiatav- ka, men som i verkligheten var beltblikket, 1981, Anne Marie handlingar under översiktspe- ett första försök att övervinna Mai och Stig Dalager, Danske rioden ger en god utgångs- de problem som ideologikriti- kvindelige forfattere, 1982, Pil punkt. Om man granskar de ken var på väg att fastna i. Dahlerup, Det möderne gennem- kvinnliga disputandernas äm- bruds kvinder, 1983.) De är vitt nesval har de dels tangerat idé- skilda i sina preciseringar av och motivhistorisk forskning, DE ÖPPNA BLICKARNA — kvinnopositioner, historiska dels utgjorts av författarmo- INTE OFFER, INTE linjer och teoretiska möjlighe- nografier. Pirkko Alhoniemis HJÄLTINNOR — ter, och de är alla, direkt och in- doktorsavhandling Isänmaan MEN KVINNOR direkt, med om att ställa frågor korkeat veisut (1969), en studier i Parallellt med och i anslutning kring kvinnolitteraturforsk- Äbo- och Helsingfors-romanti- till analyser av verk, författar- ning och litteraturforskning: kens patriotiska och nationella skap och socialhistoria har en Hur många av de medvetande- motiv (ett ämnesfält som Alho- ganska omfattande teoridis- former och estetiska former niemi har forskat på också un- kussion ägt rum. Den tog som som vi i dag bestämmer som der 70-talet), Maria-Liisa nämnts sin början i de klassiska kvinnliga kan återfinnas hos Kunnas' avhandling Mieliku- marxistiska verken men har se- män? Var går gränserna och var vien taistelu (1972), en studie i dan införlivat offentlighetsteo- finns förbindelser som vi inte det psykologiska idéfaltet bak- ri, psykoanalys, kulturteori, förut har sett? om Eino Leinos produktion el- patriarkatsteori och estetik. ler Päivi Huuhtanens avhand- Ungefär så ser situationen ut Just dessa teoretiska infalls- ling Tunteesta henkeen (1978) nu — vi samlar vetande och ut- vinklar har bidragit till att ny- ('The development of antiposi- vecklar nya perspektiv för en ny ansera analyserna. I början tivist tendencies in Finnish litteraturforskning. De senaste fanns det en tendens att se kvin- Aesthetics and Art Philosophy' femton åren har skapat nya nor som rena offer eller renle- lyder titeln i engelsk resumé) är möjligheter, de följande femton vande, kämpande hjältinnor. bra exempel på den gedigna kommer att visa om de får lov Detta har modifierats samtidigt idéhistoriska inriktningen, vars att används. som blicken har blivit klarare främsta representant har varit för kvinnors faktiska styrka och Annamari Sarajas med sina studier över sekelstiftslitteratu- svaghet. Det är betecknande Beth Juncker 82 ren (hennes Studiet av folkdikt- främsta modernistlyriker. Mai- årsbok från Finska litteratur- ningen i Finland intill slutet av ja Lehtonen har under 70- och sällskapet. Instituten ger också 1700-talet från år 1956 kom i fjol 80-talet skrivit flera essäer över ut egna stencilerade serier. Det ut på svenska). Liisi Huhtalas kvinnliga författare — tyngd- är egentligen ganska sällan som avhandling över torpare i finsk punkten i Lehtonens forskar- den finskspråkiga litteratur- litteratur (1981) är ett exempel profil under översiktsperioden forskningen finner genklang på en motivhistorisk studie. ligger dock vid teoretiska frågor hos andra, dvs kommersiella Litterär teknik tycks ha varit ett (narratologi, genre). förlag. De kvinnliga undanta- tämligen försummat område Det första bidraget inom lit- gen från regeln har under över- hos både kvinnliga och manliga teraturforskningen som tange- siktsperioden utgjorts av Irma forskare. Leena Kirstinäs av- rar ny svensk kvinnolitteratur- Sarajas' essäsamling Orfeus nuk- handling över Claude Simons forskning har gjorts av Maria- kuu (Orfeus sover, 1980). romanteknik (1981) utgör dock Liisa Kunnas som har skrivit Den litterära, akademiska es- ett undantag. Allmänt kunde en artikel över Minna Canth, L sän är en rätt sällsynt genre på man kanske notera att valet av Onerva och Hagar Olsson som den finska bokscenen. Här fin- avhandlingsämnen verkar vara kritiker av värden och attityder. ner man dock ett levande in- negativt könsbetingat: under Artikeln utkom 1982 i årsboken tresse för kvinnlig litteratur: översiktsperioden har sex för litteraturforskning (Kirjalli- Tyyni Tuulio, deltagare i den kvinnliga forskare valt manliga suudentutkijain seuran vuosikirja kvinnliga emancipationsrörel- klassiker som forskningsobjekt 34). I detta sammanhang vill sen sedan 20-talet, publicerade medan kvinnliga klassiker har jag påpeka, att kvinnornas in- under översiktsperioden tre es- varit föremål för forskningen satser i 1900-talets finska litte- säsamlingar — den sista, Fredri- två gånger — och då av manliga ratur har varit stora och spän- kan Suomi, (1979) består av es- disputander. nande; på finskt håll är det säer över förra seklets kvinnor; I ämnesvalet för licentiatav- verkligen inte fråga om 'de små Eila Pennanen, romanförfatta- handlingar (som ju ofta leder i litteraturen'. Vad forskningen re och essäist, gav ut en samling fram till avhandling) under de (både kvinnlig och manlig, bå- under titeln Författarinnan och senaste åren märks ett avtagan- de under översiktsperioden och hennes man (1982). Litteratur- de intresse för idéhistoriska frå- tidigare) beträffar, tycks även forskning utanför de akademis- geställningar och ett växande många stora kvinnliga författare ka institutionerna finns det intresse för teoretiska problem. vara bortglömda. även andra exempel på, t ex ly- Exempel på detta är två färska Det allmänna forskningsfäl- rikern Brita Polttilas Pohjan Por- licentiatavhandlingar — Tuula tet kan man karakterisera som tit (1982), en inspirerande tolk- Hökkä-Murokes studie över brokigt. Något allenarådande ning av norrskensmotiv i finsk Eeva-Liisa Manners lyrik forskningsparadigm finns inte. forndikt representerar en alter- (1982) och Liisa Saariloumas De olika instituten för littera- nativ forskning både inom folk- arbete från år 1980 (resuméti- turvetenskap (sju institut i sex loristiken och litteraturveten- teln: 'The Ontology of a Litera- städer) har sin egen profil, men skapen. Och framtiden? Anja ry Work of Art in Theory of Li- olikheter både i teori och praxis Kauranen, som representerar terature by Rene Wellek and har tillsvidare inte resulterat i den nya generationen kvinno- Austin Warren'). öppen teoretisk diskussion. De författare håller t ex på med stu- die över L Onerva. Kommer de Akademiska avhandlingar enskilda forskarnas preferenser finska kvinnliga författarna i speglar — lyckligtvis — inte det tycks vara mera instituts- än framtiden att väcka även kvin- allmänna forskningsläget vad könsbetingade, fastän det finns noforskarnas intresse för den kvinnliga och manliga klassiker rum för olika intresseriktningar negligerade kvinnolitteratu- beträffar. På professorsnivå ter inom varje institut. Så har t ex intresset för barn- och ung- ren? Kvinnliga forskarföre- sig situationen annorlunda. Ir- domslitteratur, narratologi och ningar har vuxit upp i sex uni- meli Niemi har efter sin av- existentialistiska problemställ- versitetsstäder; den första so- handling över Maria Jotunis ningar hört till kvinnliga for- cialvetenskapliga avhandlin- skådespel (1964) fortsatt sina skarpreferenser vid institutet gen över den finska kvinnorö- studier kring denna både este- för allmän literatur i Helsing- relsen kom ut i fjol. I sinom tid tiskt och idémässigt emancipe- fors. kommer nog det nya intresset rade klassiker. Kerttu Saaren- för kvinnostudier att slå rot heimo publicerar denna vår Majoriteten av litteratur- också i litteraturforskningen. den första monografin över forskningens resultat ges ut i se- Katri Vala, en av 1920-talets rier, i monografiform eller som Auli Viikari 83 Kvinnolitteraturprojektet kurser och dylikt som kommit skulle den mera utåtriktade, vid Uppsala universitet till inom Kvinnolitteraturpro- kontaktskapande verksamheten jektets ramar är lång och impo- prioriteras? Det hade nämligen 1978—1981 nerande. Vad projektet betytt tidigt visat sig att projektet skul- som inspirationskälla och and- le komma att spela en betydan- Ledare för projektet var Prof ligt centrum för ett växande an- de roll vad gällde främjandet av Karin Westman Berg och de tal forskare och blivande fors- kvinnolitteraturforskningen i forskare som var knutna dit var kare inom och utom Sverige kan stort. Under hela projekttiden Birgitta Holm, Ingeborg Nor- ännu inte överblickas och blir en kom de två verksamhetsinrikt- din Hennel, Cheri Register, inspirerande forskningsuppgift ningarna, dvs slutförandet av de Ruth Nilsson och Carola Her- för framtiden. Det kan knappast olika delprojekten och den utåt- melin. Övriga medarbetare var vara någon överdrift att konsta- riktade delen med skrifter, semi- bibliotekarierna Harriet Lönn- tera att kvinnolitteraturforsk- narier och kurser, att löpa paral- qvist, Barbro Nygård, Marghe- ningen i Sverige inte skulle ha lellt, en givande men många rita Zilliacus och biblioteksin- haft den bredd den har nu om gånger arbetsbetungande kom- spektör Barbro Boldt samt stu- inte detta projekt kommit till promiss. derande vid Bibliotekshögsko- stånd. Och även om projektet lan i Borås under ledning av lek- nu officiellt är ett avslutat kapi- Den första stora utåtriktade tor Göte Edström och adjunkt tel sörjer projektets 'barn' och satsningen var Fredrika Bre- Birgitta Norrmosse. Biblio- 'barnbarn' för en fortsatt god mersymposiet i november 1979. tekarie var Jozef Lewandowski. utveckling. Symposiet som var en stor fram- 1978—79 arbetade Åsa Stenwall gång och som koncentrerades som projektets sekreterare/as- Kvinnolitteraturprojektets kring Birgitta Holms pågående sistent följd av Gabriella Ah- övergripande mål var i korthet: forskning om Fredrika Bremer mansson 1979—81 med avbrott Att bidra till framväxten av teorier, med gästföreläsare från Sverige, höstterminen 1980 då Birgitta metoder och hjälpmedel för forskning Holland och USA, gav projektet Onsell vikarierade. Slutligen om kvinnliga författare och deras ett värdefullt tillfälle att presen- var Ingrid Svenonius knuten till verk. Projektplanen bestod av ter sitt ansikte utåt. fem delprojekt, fyra knutna till projektet som biograf. Inom projektet arrangerades individuella forskare i gruppen också tre s k arbetsseminarier. Vad som helt anspråkslöst samt ett femte, utarbetandet av Deltagare var projektets med- startade 1977 med ett smärre re- en bibliografi över kvinnliga för- lemmar samt kvinnliga dokto- sebidrag till Karin Westman fattare inom svenskt språkområ- rander i litteraturvetenskap från Berg för att sondera möjlighe- de intill 1900. (För en närmare Lund, Stockholm, Umeå och terna att få fram ett projekt i redogörelse för projektplanen Uppsala. De två första semina- kvinnolitteraturforskning och och de olika delprojekten hänvi- rierna ägnades åt teori- och me- som sedan växte till att under sas till skriften Kvinnolitteratur- toddiskussioner i anslutning till den sista projektperioden 1980 forskning II, appendix). pågående arbeten och hölls i —81 bli Humanistisk-Samhälls- Tre av dessa delprojekt resul- Uppsala i januari 1979 respekti- vetenskapliga Forskningsrådets terade redan under projekttiden ve Umeå i maj 1979. Det tredje, (HSFR) största och kanske i vetenskpaliga verk nämligen framgångsrikaste projekt, finns med rubriken 'Textanalys från Birgitta Holm, Romanens Mödrar nu till största delen arkiverat i kvinnosynpunkt', hölls i Stock- I. Fredrika Bremer och den borgerliga fem lådor på vinden till Kyrko- holm i november 1980. romanens födelse (1981), Ingeborg gårdsgatan 23 i Uppsala. Den- Innanför projektets ram har Nordin Hennel, Dömd och glömd. na adress, som med tiden kom också givits två kurser i tolk- En studie i Alfhild Agrells liv och att bli välkänd för många kvin- ningsmetoder med Birgitta dikt (1981) och Kvinnliga författare nolitteraturforskare både i Sve- Holm som kursledare. Den förs- 1893—1899. Biobibliografi inom rige och utlandet, tjänade under ta kursen 'Tolkningsmetoder i svensk och finlandssvensk skönlittera- hela projekttiden som geogra- anglo-saxisk kvinnolitteratur' tur (1981). fiskt centrum för ett annars gavs fyra späckade eftermidda- Redan på ett tidigt stadium ganska vitt utspritt projekt med gar under våren 1980 i Uppsala, fördes livliga diskussioner inom forskare från Umeå i norr till med tillresande kursdeltagare projektgruppen om hur projek- Lund i söder och ända till Min- från hela landet. En andra, upp- tets verksamhet skulle inriktas. neapolis i USA. följande kurs gavs året därpå Skulle man i första hand kon- som internatkurs på Djurö i centrera sig på de individuella Listan av vetenskapliga verk, Stockholms skärgård och den forskningsuppgifterna eller skrifter, artiklar, seminarier, kursen lockade deltagare från 84 Sverige, övriga Skandinavien igångsättande av liknande arbe- Gabriella Ahmansson (red), och Holland. Särskilt under de ten i Finland och Norge.' 1981. Med bidrag av: Eva oerhört stimulerande kurserna Adolfsson, Gunilla Domellöf, på Djurö (KRAKA-projektet i Gabriella Ahmansson Ingeborg Nordin Hennel, Bir- Umeå organiserade våren 1983 gitta Svanberg, Ebba Witt- en tredje tolkningskurs där) har PUBLICERADE Brattström. man tyckt sig vara med att skri- FORSKNINGSRESULTAT Kvinnolitteraturforskning IV, Mo- va kvinnohistoria. Och har nå- thers, Saviours, Peacemakers, Karin Birgitta Holm, Romanens mödrar gonsin en grupp forskare på Westman Berg, Gabriella Ah- I. Fredrika Bremer och den borgerliga kurs haft så roligt!!! mansson (red), 1982. Med bi- romanens födelse i Sverige, Nor- drag av: Sarah Death, Birgitta Något som kommit att betyda stedts 1981. mer och mer for projektets pro- Ivarsson, Birgitta Svanberg, — Fredrika Bremer, Famillen fil utåt har varit projektets 'lilla Cheri Register. H* * * med efterskrift av Birgitta blåa', en bästsäljande skriftserie Holm, Norstedts 1981. i fyra delar (Kvinnolitteratur- Ingeborg Nordin, Hennel, forskning I—IV) som numera Dömd och glömd. En studie i Alfhild är slutsåld. Den första delen KRAKA-projektet Agrells liv och dikt, Acta Universi- gick ut i tre upplagor, samman- tatis Umensis, Umeå studies in lagt 1 000 ex och hade inte en KRAKA-projektet är ett tvär- the Humanities 1981. viss anspråkslöshet lagt hinder i vetenskapligt projekt (littera- Carola Hermelin, Harriet vägen för en mer aggressiv pris- turvetenskap och idéhistoria), Lönnqvist, Karin Westman sättning och marknadsföring som finansieras av Riksban- Berg (utg), Kvinnliga författare från vår sida, så skulle projektet kens Jubileumsfond (RJ) och 1893—1899. Bibliografi inom verksamt ha kunnat bidra till sin Humanistisk-Samhällsveten- svensk och finlandssvensk skönlitte- egen försörjning redan på ett ti- skapliga Forskningsrådet (HSFR) ratur, Almqvist & Wiksell 1981. digt stadium. och som utvecklats vid univer- sitetet i Umeå sedan 1981. Av- Till sist ett citat från projek- sikten är att bedriva mönster- tets slutredovisning till HSFR: SKRIFTSERIE undersökningar av kvinnliga traditionssammanhang, sär- 'Projektels resultat: Kvinnolitteraturforskning — teorier skilt under 1880- och 1930-ta- Vi har 1) tydligt och systema- och begynnelser, Karin Westman- len. Genom ett fördjupat stu- tiskt visat vad tolkning av litte- Berg, Gabriella Ahmansson dium av två dynamiska perio- rära texter ur kvinnoperspektiv (red), 1979. Med bidrag av: Ing- der i svensk kvinnohistoria vill kan innebära; 2) rest frågor om rid Claréus, Tiina Hamilton- projektet komma åt hur existerande teoribildningar Nunnaly, Elisabet Hermods- förhåller sig till kvinnliga verk son, Birgitta Holm, Sigrid Lau- — vad som kan vara viktigt och och frågeställningar; 3) precise- rell, Verne Moberg, Ruth Nils- säreget i kvinnliga erfaren- rat vilka villkor som gäller för son, Äsa Stenwall, Karin West- heter, livssammanhang, kvinnligt skapande och förfat- man Berg. kulturmönster och uttrycks- tande; 4) omprövat de kvinnliga Kvinnolitteraturforskning II, Fredri- former författarskapens inplacering i ka Bremer, rapport från Kvinno- — vilka samband som finns, den svenska litteraturhistorien; litteraturprojektets Fredrika diakront och synkront, mel- 5) knutit an till och introducerat Bremersymposion 9—10 nov lan de kvinnliga kulturytt- viktig utländsk forskning på 1979, Karin Westman Berg, ringarna området samt 6) utarbetat en Birgitta Onsell, Gabriella Åh- — vilka särskilda villkor som bio-bibliografi över svensksprå- mansson (red), 1980. Med bi- gäller för kvinnligt skapan- kiga kvinnliga författare. drag av: Birgitta Holm, Brita de och tänkande i olika ti- Beträffande såväl teoribild- Stendahl, Birgitta Svanberg, der ning och allmänna principer för Ragnhild ten Cate Silfwer- — vilken bild av idétraditioner tolkning, värdering och histo- brand, Greta Wiselgren. och litterära strömningar rieskrivning som bedömning av Kvinnolitteraturforskning III, Text som uppstår om man följer enskilda författarskap har de ar- — tolkning — värdering rapport en särskild kvinnlig linje i beten som publicerats inom från Kvinnolitteraturprojektets historien projektet presenterat nya resul- arbetsseminarium i Stockholm — vilken plats i historien som tat. Projektets bio-bibliografi 14—15 nov 1980, Karin West- kvinnligt skapande och tän- har dessutom inspirerat till man Berg, Birgitta Onsell, kande har och om vår hi- 85 storieuppfattning är ofull- genom en jämförelse mellan lansen. Här kunde jag vara ständig på grund av att den dåvarande kritikens analys deprimerad, arg, förtvivlad, kvinnliga sammanhang har och en nytolkning av de kvinn- modlös. Jag kunde släppa ut mina förbisetts. liga författarnas formexperi- demoner.' ment. I projektgruppen ingår fyra Till projektet har knutits Det är Anals Nin som så klart forskare med var sitt delprojekt doktorander i litteraturveten- uttrycker dagbokens nödvän- inom den gemensamma pe- skap från de övriga universi- dighet i sitt liv, dess förmåga att riod- och ämnesramen. Birgitta tetsorterna: Birgitta Svanberg, återställajämvikten mellan den Holm, som är projektets leda- hon är och den hon synes vara. re, arbetar med delprojektet Uppsala, Ebba Witt-Bratt- Dessutom uttrycker hon ett Romanens mödrar. Hon un- ström, Stockholm, Marianne kvinnligt dilemma, svårigheten dersöker vad kvinnliga förfat- Hörnström, Lund samt Lena att motsvara de förväntningar tarskap betytt för romangen- Eskilsson, Idéhistoria, Umeå. hon känner omkring sig att va- rens och de litterära uttrycks- Birgitta Svanberg arbetar ra förstående, tröstande, god. formernas utveckling i Sverige. med en jämförande undersök- Men långt ifrån alla dagböc- Med hjälp av textanalytiska, ning av Elin Wägners, Agnes ker är demoniska. De kan också sociologiska och feministiska von Krusenstjernas och Karin vara mer eller mindre torra krö- metoder undersöker hon ett an- Boyes 30-talsproduktion, med nikor över vardagliga händelser tal kvinnliga författares debut- tonvikt på utvecklingsromaner- som sjukdom, trötthet, besök, romaner, dessas ställning i det na. Ebba Witt-Brattströms av- kalas, resor etc. Dagböcker har rådande litterära systemet samt handlingsarbete gäller Moa lika många ansikten som de Martinson. Marianne Hörn- de villkor under vilka de kom som håller i pennan. till. De undersökta författar- ström undersöker kreativite- Sedan den 1 juli 1983 arbetar skapen faller inom perioden tens psykologi i 'författartill- projektet 'Kvinnors självbio- 1830—1980. För närvarande blivelsetexter' av kvinnor. Av- grafier och dagböcker i Sverige'. arbetar Birgitta Holm med en handlingens rubrik är 'Anges- Vi är tre forskare vid Littera- bok om Selma Lagerlöf. ten att skapa'. Lena Eskilsson kartlägger begreppet 'kvinnligt turvetenskapliga institutionen i Ronny Ambjörnsson kom- medborgarskap' genom att be- Lund som dragit upp linjerna mer att deltaga med delprojek- skriva den kvinnliga medbor- till detta projekt, Eva Haettner- tet Ellen Keys idévärld garskolan på Fogelstad. Olafsson, Lisbeth Larsson och 1880—1920. Avsikten är att be- Christina Sjöblad, och det är skriva Ellen Keys idévärld som 1930-talsarbetet har under Riksbankens Jubileumsfond helhet och, framför allt, fånga året inriktats dels på det sam- (RJ) som stöder oss ekono- draget av idésyntes i hennes nordiska projektet 'Att skriva miskt. Vårt arbete har inletts världsbild. en nordisk kvinnolitteraturhi- med en inventering av kvinnli- Som en förbindelselänk mel- storia', dels på hur idéprogram- ga självbiografier och dagböc- lan 1880-talet och 1930-talet met inom Fogelstadsgruppen ker på universitetets bibliotek. skulle Cheri Registers delpro- förhåller sig till 1930-talets Denna inventering och syste- jekt kunna betraktas. Det ut- skönlitterära författarskap av matisering utgör basen till, dels görs av en planerad essäsam- kvinnor. en bibliografi, dels den historie- ling: Kvinnlig idévärld i Sverige Gunilla Domellöf skrivning över den självbiogra- 1900-1910. Hon avser att under- fiska genren och dagboksgen- söka en grupp svenska författa- ren, som vi ämnar utföra. re som förmedlare av en världs- Dessa båda gränsgenrer mellan åskådning och en samhällssyn, Kvinnors självbiografier fakta och fiktion är förhållande- som hon sammanfattar under och dagböcker i Sverige vis lite utforskade i Sverige, ut- begreppet 'feministisk paci- omlands pågår en livlig forsk- fism'. Undersökningen riktar 'Den falska personlighet jag ning. Vi har valt att ställa bred- sig till en internationell publik. har skapat för mina vänners nö- vid och mot varandra självbiog- Det fjärde delprojektet är je, den glättiga, livliga, mottag- rafin med det samlade, tillbak- Gunilla Domellöfs undersök- liga, läkande person som alltid ablickande perspektivet, där ning av Kvinnlig estetik och fanns till hands, alltid stod redo den skrivande medvetet kan 30-talskritik. Frågan om det med sympati, måste ha sin an- forma sin önskebild av den fanns en litterär dubbelmoral dra existens någonstans. I dag- hon/han är och dagboken med under mellankrigstiden utreds boken kunde jag återställa ba- sina ofta snabba, impressio- 86 nistiska rapporter från nuet, det Projektet 'Barnlitteratur beskrivning. Annotationernas just pågående skeendet. i Sverige 1840—1889' art framgår av ovan nämnda Materialets omfattning och uppsats från Pedagogiska insti- mångskiftande karaktär gör att Barn- och ungdomslitteratur tutionen. Bibliografin väntas vi begränsar oss till att skildra utgiven i Sverige fram till 1840 föreligga i kopierat skick under kvinnors skriverier. Inom dessa har blivit undersökt av Göte 1985, då projektet avslutas. genrer har kvinnor gjort såväl Klingberg, som har redovisat Läsningen av denna för barn tidiga som viktiga insatser, så sina resultat dels i en gradual- och ungdom särskilt avsedda är t ex den första självbiografin avhandling (1964), dels i en litteratur ger hisnande inblic- i Norden skriven av en kvinna, barnboksbibliografi (1967). Nu kar i barns, unga flickors, möd- Agneta Horn, vid mitten av pågår en kartläggning av utgiv- rars och barnlösa kvinnors liv 1600-talet och en välkänd och ningen under närmast följande under 1800-talet, inte bara i monumental dagbok från 1700- femtioårsperiod. Arbetet be- Sverige utan också i Tyskland talet är den som fördes av drott- kostas av Humanistisk-sam- och England mfl länder från ning Hedvig Elisabeth Char- hällsvetenskapliga forsknings- vilka original till de många lotta från 1775, bevarad i 36 rådet och är förlagt till Pedago- översättningarna är hämtade. band. giska institutionen i Lund, dvs i Berättelser om vardag och helg, Vår avsikt är, förutom att lyf- realiteten till Lunds universi- lek och allvar i familjekretsar ta fram, beskriva och tolka tetsbibliotek. På tredje året är och bland hemlösa, fattiga såväl dessa litterära genrer och deras jag anställd på deltid som assi- som rika, är oftare än man vän- viktigaste verk, också att i dem stent inom projektet. tat försedda med illustrationer studera hur kvinnor har sett på Tillsammans med Göte som ökar möjligheten till inle- sin roll i familjen och i samhäl- Klingberg, projektledare och velse i det som skildras. Till och let under de senaste århundra- med hjälp av Margot Deijen- med oansenliga små häften dena. Hur har de betraktat sig berg, forskarstuderande i peda- spridda av söndagsskolorna har själva som döttrar, hustrur och gogik, tar jag fram och granskar ibland bilder i svart-vitt, och i mödrar? Denna självsyn måste de tusentals arbeten av skilda påkostade barnböcker före- givetvis relateras till olika hän- slag som svarar mot våra krite- kommer till en början handko- delser och strömningar i sam- rier för vilken litteratur som lorerade, senare färgtryckta hället av politisk, religiös och fi- projektet ska omfatta (se 'Peda- planscher. Det känns tillfreds- losofisk karaktär. Och självfal- gogiska uppsatser 10', Pedago- ställande att kunna göra detta let även till de krav som dessa giska institutionen, Lund rika material tillgängligt för båda litterära genrer ställer på 1982). Vi utgår från samtida, år fortsatt forskning. Många för- vad som vid olika tidpunkter för år publicerade förteckning- fattare, översättare, bearbeta- kan och bör skrivas i en dagbok ar över svenskt tryck. Det som re, illustratörer och xylografer respektive självbiografi. vi kan granska i Lund komplet- var kvinnor med eller utan eg- na barn, men långt ifrån alla — Förutom att teckna genrer- terar vi med vad som kan be- att analysera ungkarlars och fa- nas historia kommer vi att göra ställas som fjärrlån — i första miljefaders bidrag till barn- och synkrona studier av självbio- hand från Uppsala, Göteborg ungdomslitteraturen kan också grafier och dagböcker vid pe- och Svenska barnboksinstitutet ha sitt intresse för en kvinno- rioder då dessa är speciellt talri- — och med de utgivningar som forskare. I många fall är dock ka och/eller speciellt intressan- kan studeras enbart under be- utgivningarna anonyma och il- ta. Vi har noterat att en stor våg sök vid Kungliga biblioteket. lustrationerna osignerade, san- av kvinnliga dagböcker under Alla barn- och ungdomsböcker nolikt beroende på att åtskilliga senare hälften av 1800-talet, som motsvarar våra kriterier kvinnor skydde publicitet och följs av ett uppsving av självbio- noteras, också sådana som vi en del män ogärna ville få sina grafier under 1900-talet. Ett inte finner andra spår av än no- namn förknippade med barn- annat intressant samband är tiser om att de blivit tryckta. I böcker. Detta gäller både den det som finns mellan de själv- bästa fall kan vi kanske så små- inhemska produktionen och skrivande genrerna och den ningom lyckas finna dem hos den till svenska översatta litte- moderna jagromanens fram- antikvariatbokhandlare eller i raturen. Bådadera, liksom rela- växt under 1700-talet. Vi hop- privat ägo. Resultatet av vårt tionerna mellan dem i olika av- pas kunna belysa hur genrerna arbete blir en bibliografi med seenden, bör ha åtskilligt att ge stimulerat och påverkat varand- alla de uppgifter som vi kunnat kvinnoforskare inom skilda di- ra i det svenska materialet. samla in om varje enskild utgiv- ning jämte en kort innehålls- scipliner. ingar Bratt Christina Sjöblad 87 Kvinnan och teatern i För att markera ämnesområ- ni av ämnen och metoder som Norden — en nordisk dets tvärvetenskapliga karaktär åskådliggjorde den materialri- och ambition att överskrida kedom som fältet har. forskarkurs i Abo gränserna för den traditionella Det var möjligt att urskilja juni 1983 forskarhorisonten deltog, för- två riktningar, mer eller mindre utom forskare från litteraturve- tydliga hos de olika deltagarna: Vilken är kvinnans roll i teater- tenskap, dramaforskning och en historisk- 'kvantitativ' och världen av igår och idag? Vilka teatervetenskap, också företrä- en kvinnoforskningsmedveten- bilder av kvinnan möter oss på dare för praktisk teaterverk- 'kvalitativ'. (Bägge riktningar- scenen? Vad är specifikt för dra- samhet — regissörer, skådespe- na har naturligtvis sina motsva- matik skriven av kvinnor? Gör lerskor, scenografer och drama- righeter i ett större vetenskaps- teatern kvinnan rättvisa? tiker. teoretiskt sammanhang). Frågeställningar av det här Detta gjorde att man under Det historiska perspektivet slaget har varit aktuella både symposiet kunde röra sig över kännetecknade de inlägg där inom litteratur- och filmveten- ett brett spektrum av erfaren- man valt kvinnan som kun- skapen sedan en längre tid och heter och frågeställningar som skapsobjekt uteslutande för att man kan där tala om en etable- samtidigt bildade en god grund fylla faktaluckor i bilden av tea- rad kvinnoforskning. Men när för att inringa övergripande och terns utveckling. Bl a presente- det gäller det närliggande me- gemensamma aspekter på ar- rades traditionella undersök- diet teater har forskningsinsat- betsfältet. ningar av enskilda kvinnliga serna varit få och spridda. Un- De förhoppningar och ambi- dramatiker där för övrigt Fin- der det senaste decenniet har tioner som låg bakom initiativet land har något av en särställ- flera kvinnlig dramatiker debu- till denna deltagarsammansätt- ning i Norden. Man kan nämli- terat och det har också blivit allt gen se tillbaka på en rik tradi- vanligare att man finner kvin- ning hade dock krävt en medve- tion av kvinnliga dramatiker, nor i skapande och arbetsledan- ten metod- och målinriktning t ex Minna Kanth, Hella Wuo- de funktioner på teatrarna. hos deltagarna för att dess po- lijoki och Maria Jotuni. I andra Kanske kan man se denna tea- tential skulle kunna utnyttjas terns egen utveckling som det till fullo. Som det nu var, blev bidrag behandlades väletable- imperativ som slutligen har det kvinnoperspektiv som anla- rade skådespelerskor som Ida gjort att också teaterforskning- des något nytt och överrump- Aalberg och Harriet Bosse men en har riktat strålkastaren mot lande för många. Man hade in- också okända, men inte desto kvinnans förhållande till, och te tidigare sett sig själv som del mindre exceptionella, teater- inom, teatern. i ett sådant sammanhang! Ef- kvinnors insatser. tersom ämnesområdet heller När diskussionen och anför- För att introducera detta äm- inte har någon fast förankring i andena övergick till kvinnliga nesområde på bred front an- institutioner eller etablerade skådespelares erfarenhet och ordnades en nordisk forskar- teorier och metoder kom det i- villkor på teatern idag, närma- kurs med sammanlagt 40 delta- stället att fungera som en kon- de man sig en mera problemati- gare från alla de fem nordiska struktion vilken lämnade var serad och kvinnoforskningsin- länderna. Initiativtagare till och en fri att utifrån sin egen riktad syn på förhållandet kvin- projektet var professor Ulla- forskar- och kvinnoideologi de- na och teater. Upplevelsen av Britta Lagerroth, Litteratur- finiera dess innehåll. Den pro- manssamhället dels i teaterns vet. inst. i Lund, tillsammans cessen sattes för övrigt säkert administrativa struktur men med professor Irmeli^ Niemi, igång hos de flesta redan första också i det konstnärliga arbetet Litteraturvet. inst. vid Abo uni- kursdagen då flera anföranden belystes men framförallt poäng- versitet, som också var värd för terades dramatikens brist på drog upp övergripande frågor symposiet. Tillsammans med 'hela' och komplexa kvinnorol- och riktlinjer för en kvinnorele- professor Berit Erbe från Tea- ler. Diskussionen illustrerades vant forskning inom teatern. tervet. inst. i Bergen och profes- med de endimensionella kvin- Paradigmskifte, jämlikhets- sor Kela Kvam från Teatervet. nobilder och myter som gestal- forskning eller kvinnoforsk- inst. i Köpenhamn skapade tas i skilda teaterföreställningar ning — det var frågan! dessa fyra kvinnliga professorer och TV-serier. I detta samman- De skilda bidragen präglades med sitt kunnande och intresse hang knöt man också an till tea- dock självfallet av de infalls- för teater ett gynnsamt klimat terns unika möjlighet att med vinklar och perspektiv man för att området skulle uppfattas en viss läsart tolka exempelvis haft innan Abo och därmed var som angeläget. ett drama av Strindberg så att resultatet också en rejäl polyfo- 88 dess kvinnoroller far en större renhet och sedan låta denna dik- uttryckt behov av en organisa- tyngd och spänning. tera tolkningen av verket. Då tion som kunde underlätta en De inslag som mest konse- stannar man vid en reduceran- global kommunikation mellan kvent tillämpade den 'kvalitati- de syn på dramatiken som en- kvinnor och som kunde insam- va' kvinnoforskningen kom bart återspeglande och inte ny- la och distribuera internatio- från den danska gruppen som skapande (progressiv). I valet nellt material och information hävdade vikten av att urskilja mellan att fasthålla (befästa) en framställt av kvinnor och en alternativ kvinnlig struktur könsstruktur eller låta indivi- kvinnogrupper. Idag har ISIS bredvid den universella/manli- dualiteten överskrida den mås- 10 000 medlemmar i 130 länder ga. I ett försök till definition av te det senare alternativet vara och ett bibliotek med omkring kvinnlig dramaturgi blev, vad det fruktbara. Därmed under- 50 000 tidningar, nyhetsblad, som utifrån (manliga) dramati- skattar man heller inte kons- böcker, artiklar samt informati- ska normer bedömts som till- tens egen möjlighet att negera on om filmer, projekt och grup- kortakommanden och brister ett givet tillstånd och bryta fram per av och om kvinnor från hela här värderat som uttryck för utanför polariteten manligt- världen. ISIS får bidrag från kvinnlig perception och erfa- kvinnligt. bl a SIDA. renhet. Faran med definitioner Det är alltså en förhoppning ISIS ger ut Women's Internatio- av det här slaget är att de be- att spänningen mellan de olika nal Bulletin på engelska och traktar kategorin 'kvinnligt' riktningarna i Abo kommer att spanska (4 nr/år). Varje bulle- som något lösrivet evigt och finnas kvar och därmed den dy- tin har ett speciellt tema som därmed ahistoriskt. I den forsk- namik som kan få mening även t ex kvinnors hälsa, våld mot ning som urskiljer kvinnan som utanför själva ämnesområdet. kvinnor, nationella kvinnoor- arbetsenhet måste därför det Då kan forskningen tjäna, inte ganisationer, kvinnor och tek- historiska och analytiska per- bara som förklaring till nuet nik osv. spektivet förutsätta varandra utan också som en avsikt — en ISIS ger också ut ISIS News och existera sida vid sida för att dialog — med framtiden både Service en gång/månad om de vara fruktbara. när det gäller forskar- och tea- senaste kvinnohändelserna, terpraxis. För att ett problemområde kommentarer och aktiviteter av det här slaget — Kvinnan Projektet Kvinnan och tea- från hela världen. Bland många och teatern i Norden — inte ska tern i Norden återkommer, om andra aktiviteter ordnar ISIS uppfattas som en modebetonad inte förr, under 1987 vid Teater- också utbildning för kvinnor i dagslända är det av vikt att rub- vet. inst. i Köpenhamn. I övrigt kommunikation och informati- riken inte får stå oreflekterad upprätthålls kontinuitet genom on och ger råd till kvinnor som och uppfattas som självklar. I- det personliga kontaktnät som vill starta informations- och do- stället bör man undersöka och knöts under kursveckan men kumentationscentra. Stöd för precisera på vilka nivåer inom också genom ett informations- kvinnor som förföljs pga kön forskningen som det är mest re- blad om verksamheten i de skil- ges genom International Femi- levant och befruktande att in- da nordiska länderna. Alla bi- nist Network (IFN). föra kvinnan som en betydel- drag (totalt 36 st) bandades och ISIS organiserade i juni 1981 seproducerande kategori. Där- finns att tillgå vid Litteraturvet. tillsammans med Women's med vidareför man inte defini- inst., Henriksgatan 2, Abo Health Centre i Geneve en In- tionen av kvinnor som en ho- Universitet. mogen grupp (som ju rubriken ternationell kvinno- och hälso- implicit tycks antyda) bunden Barbro Westling konferens där 500 kvinnor från vid sin egen socialisationspro- 40 länder deltog. cess. Istället får enskilda kvin- nors insatser inom den drama- tiska och sceniska verksamhe- Kvinnor och ny KONFERENS I GENEVE ten framstå i sin egen fulla rätt. teknologi — konferens Den 20—22juni 1983 organise- Kraven på att utveckla specifika rade ISIS en konferens kallad teorier och metoder uppstår en- i Geneve Kvinnor och ny teknologi. På dast i mötet med enskilda kvin- ISIS är en internationell kvin- denna konferens deltog om- nors verk. noorganisation med kontor i kring 50 kvinnor från 20 länder Kvinnoforskningen får inte Geneve och Rom. ISIS1 grun- — bl a Japan, Malaysia, Filip- låsa sig vid att definiera en dades 1974 efter att många pinerna, Indien, Hong Kong, kvinnlig perception och erfa- kvinnor i ett flertal länder hade Väst-Tyskland, Holland, Bel- 89 gien, Frankrike, Italien, Schwe- dien. I gruppen deltog också Ofta har kvinnorna p g a det iz, Danmark, Norge och Sveri- kvinnor från Malaysia, Filippi- starka sociala trycket inget an- ge- nerna, Hongkong, Väst-Tysk- nat val än att sluta. Den stora Konferensen som helt orga- land, Holland och England. andelen deltidare gör också att niserats av kvinnor utgick från kvinnors fackliga deltagande ett kvinnoperspektiv på tekni- minskar stadigt. ken. Dit kom forskare, med- KVINNORS ARBETSMARKNAD Arbetslösheten var 1982 IJAPAN lemmar i kvinnogrupper som 2,4% (ca 1 360 000) och mer- arbetar självständigt och repre- Hiroko (Japan) representerade parten av de arbetslösa är kvin- sentanter för institutioner eller en ganska nybildad kvinno- nor eller äldre män. Det anses fackliga organisationer. Konfe- grupp i Tokyo som heter Com- att denna för Japan höga ar- rensen organiserades i två de- mittee for the Protection of Wo- betslöshet beror främst på den lar. Första delen bestod av ar- men in the Computer World nya tekniken. Enligt en under- betsgrupper/tema vilka delta- (Kommittén för försvar av sökning av The Federation of garna valt redan i sin anmälan kvinnor i datavärlden). Hiroko Electrical Workers Union of Ja- till konferensen. I den andra berättade att kvinnor inom in- pan gjord 1983 så är arbetare delen formulerades feministis- dustrin, på kontor, inom han- inom den nya mikro-elektronis- ka strategier. Följande arbets- del och på sjukhus har en myc- ka teknologin främst män mel- grupper/tema förekom: ket svår situation eftersom lan 20—30 år. De unga män- automatiseringen går oerhört nen som är jämnåriga med den 1. Robotisering av industrin, snabbt nu. Företag anställer in- nya teknologin är lätta att an- strukturomvandling, arbets- passa och de tar ledningen i löshet. te kvinnor i samma omfattning kapplöpningen om jobb och er- 2. Den köns-segregerade ar- som tidigare. sätter kvinnor och äldre män betsmarknaden, teknologisk Facket i Japan är organiserat men även yrkesutbildade. diskriminering, dekvalifice- i s k House-unions dvs varje fö- ring av kunskaper, utbild- retag har sin fackförening och Ilse (Väst-Tyskland) som har ning för kvinnor. facket förhandlar endast om lö- bott flera år i Japan berättade 3. Hemarbete, distansarbete, ner. Att jobba i ett stort foretag att när den halvautomatiserade obetalt och betalt arbete. betyder en livslång anställning. industrin infördes i mitten av 4. Ny teknik i hemmet (hem- Vid införande av ny teknik för- 60-talet var det kvinnor från datorer). söker företagen omplacera sina landsbygden som anställdes. 5. Den nya teknikens effekter arbetare. Under 1982 har också De var uppfostrade i ett patriar- på utbildning, särskilt för 320 000 kvinnor omplacerats kalt samhälle och var mycket unga flickor. inom samma företag. fogliga. De kom bl a till Silicon 6. Hälsofrågor — kvinnors häl- Kvinnor i Japan betraktas Island — Kyushu som idag är sa i elektronikindustrin, ny som en reservarmé. Av sociala en av världens tre ledande in- teknik inom hälsovården, och kulturella skäl anses de pas- dustriområden för elektronik arbetsmiljö. sa bäst att sköta hem och barn. med ungefär 7 500 anställda. Kvinnors löner är låga och de På Silicon Island tillverkades 40% av Japans elektronikpro- Gruppernas diskussioner ban- tjänar 53,3% av männens lö- dukter. Kvinnorna i dessa fab- dades och antecknades för att ner, i tillverkningsindustrin en- riker är lika exploaterade som följande dags morgon avrap- dast 43,4%. 38% av alla kvin- sina medsystrar i t ex Filippi- porteras när alla var samlade. nor har avlönat arbete, 20% av nerna och Malaysia. Den andra delen av konfe- dessa arbetar deltid, dvs mind- rensen organiserades också i ar- re än 35 tim/vecka, vilket bety- Kvinnorna arbetar två-skift betsgrupper men där formule- der att de enligt japansk lag inte och bor i sovsalar på fabriksom- rades feministiska strategier ut- kan vara med i facket och ej hel- rådet. Arbetet är så krävande ifrån de tidigare diskussioner- ler har någon social trygghet. att de trots att de flesta är unga na. När de heltidsarbetande kvin- (mellan 20—29 år) inte orkar Jag deltog i den arbetsgrupp norna får barn rekommenderas arbeta mer än 3—4 år. Företa- som diskuterade automatise- de av arbetsgivare och fack att gen är väl medvetna om att ring/datorsiering av industrin, börja arbeta deltid. När de bli- kvinnorna endast stannar någ- strukturomvandling och ar- vit över 30 år klappar chefen ra år och gör därför sitt bästa för betslöshet. Dagen inleddes med dem på axeln och undrar om att få ut så mycket som möjligt rapporter från Japan och In- det inte är dags att sluta arbeta. av dem. 90 FÖRBUD FÖR KVINNOR ATT form av social struktur. Kvin- (Fria fackföreningsinternatio- ARBETA NATTSKIFT norna är lågt betalda, oorga- nalen). I Japan är det enligt ILO- niserade säsongsarbetare och används mest för plantering. BEHOVET AV ETT konventionerna nr 4, 41 och 89, INTERNATIONELLT som Japan har ratificerat, för- Mejerierna dominerades ti- KONTAKTNÄT bjudet för kvinnor att arbeta digare av kvinnor men nu, med I arbetsgruppen var vi helt över- nattskift. Men företag diskute- den 'vita revolutionen', är me- ens om att såväl politiker som fö- rar nu att anställa kvinnor i jerierna vita glänsande anlägg- retagsledare i både industri- och nattarbete eftersom de är billig ningar där det inte längre finns utvecklingsländer betraktar arbetskraft. några kvinnor — utan endast män. Men kvinnor i Indien kvinnor som en reservarmé. När I Väst-Tyskland finns allt fler börjar organisera sig. I en dels- den nya tekniken införs och hem-terminaler. Dataprogram tat skulle ett skogsbolag avver- kvinnor blir arbetslösa anses de kör dygnet runt och eftersom ka träd. Kvinnorna i området alltid ha hemarbete/hemindustri kvinnor inte får arbeta natt så försökte hindra dem genom att att falla tillbaka på. Det är därför har företagen alltmer gått över omfamna träden när maskiner- viktigt att systematiskt studera till hemterminaler — 'du kan na kom. Kvinnorna förstod att kvinnors teknik och arbetssätt arbeta när som helst och när efter avverkningen skulle de få och analysera dess fördelar inom helst företaget behöver dig'. vandra mycket långt för att t ex jordbruket innan de helt för- I Italien har förbudet om skaffa bränsle och efterhand svinner. Kanske är kvinnors sätt nattarbete för kvinnor tagits skulle vägen efter vatten bli allt att arbeta i det långa loppet bätt- bort vilket innebär att det nu är längre. Tyvärr förlorade kvin- re! fritt fram att ge kvinnorna de ur norna mot skogsbolaget. Kvin- Kvinnorna saknas i många olika synpunkter sämsta ar- nor i ett område 500 km från länders arbetslöshetsstatistik. I betstiderna. Bombay har bildat en organisa- Japan anses kvinnor vara an- Vasanthi (Malaysia) påpeka- tion kallad Self Employment ställda även om de endast arbe- de att det är svårt att övertyga Women's Association (SEWA). tar 2 timmar/dag. I Filippinerna kvinnor om nackdelarna med SEWA är en facklig organisa- är kvinnor, som i hemmet t ex nattarbete. Kvinnor i Malaysia tion för småföretagare inom gör pinnar till grillmat, i statisti- tycker att det är bra för de kan hemindustrin. SEWA har ken klassade som 'anställd'. Men då sköta hem och barn på dag- 18 000 medlemmar och har dessa kvinnor har mycket osäker tid och kanske även ta något startat en bank där insatsen är inkomst och ingen social trygg- extra arbete för att dryga ut kas- 11 rupier/år. SEWA har fått het. Det är därför viktigt att även san. Det är därför viktigt att få hjälp att marknadsföra sina va- studera och sprida kunskaper en arbetstidslagstiftning som ror och att ge produkterna ny om olika länders arbetslöshets- skyddar både kvinnor och män. formgivning anpassad till den statistik. nya marknaden. Genom att Arbetsgruppen rekommen- kvinnorna nu har rätt att sälja derade ISIS att bl a sätta upp en KVINNORS ARBETSMARKNAD sina varor på marknaden och lista på alla existerande kvinno- I INDIEN genom att de tillsammans orga- teknologigrupper i hela världen. niserar försäljningen har de fått Asha (Indien) redogjorde förde ISIS skall också verka för att en större slagkraft och polisen konsekvenser den 'gröna revo- kvinnogrupper och kvinnofors- kan inte längre köra bort dem kare trycker lättlästa nyhetsblad lutionen' haft för Indiens kvin- från marknaden. Om någon om kvinnors arbetsförhållan- nor. Den västerländska forsk- trakasserar dem har de två ad- den för att ge en ökad förståelse ningen inom jordbruket ger vokater anställda som hjälper för våra problem både i i-land hög avkastning med hjälp av ef- dem. och u-land. Det är särskilt vik- fektiva maskiner, gödningsme- tigt att vi tänker på att sända re- del, utrotning av skadeinsekter I delstaten Punjab har rege- levant material till utvecklings- och bevattning. Jordbruket ringen beslutat att köpa de varor ländernas dokumentationscent- som tidigare till 80% skötts av som SEWA tillverkar för sjuk- ra där resurserna är begränsade. kvinnor har övertagits av män. hus och fängelser. Endast om Nu arbetar 20% av kvinnorna i SEWA inte har vad de behöver jordbruket. Den nya tekniken får staten köpa från någon an- HÄLSORISKER I ELEKTRONIK- INDUSTRIN I MALAYSIA har inneburit ett helt annat sätt nan tillverkare. SEWA är nu re- att odla och det nya produkti- gistrerad som fackförening och Den andra konferensdagen del- onssättet har medfört en ny har nyligen blivit medlem i FFI tog jag i den arbetsgrupp som 91 diskuterade kvinnors hälsa och låtande om de har ont i huvu- bildas om de hälsorisker de är arbetsmiljö. Vasanthi (Malay- det, ryggen eller ögonen. De får utsatta för på arbetsplatsen, sia) inledde med att berätta om ta sig till sjukhus själva men där — arbetarna inte ska behöva arbetarna i elektronikindustrin i behandlas de lika nedlåtande. oroa sig för sin anställning när Malaysia som till 90% är kvin- När de kommer tillbaka till sin de rapporterar om hälsorisker nor. De rekryteras från lands- arbetsplats nästa dag säger ar- och säkerhet på fabriken, bygden och har oftast 9-årig sko- betsledaren till dem att de förlo- — regeringen ska vidta åtgär- lutbildning. De är förtryckta ge- rat månaders införtjänta bonus- der och utfärda föreskrifter och nom den auktoritära uppfostran poäng och att de bara simulerat att de måste efterlevas. Prioritet de fått av sina fader och bröder i för att få en dags ledigt. ska ges för utbildning av skydds- hembyn. Den malaysiska rege- Arbetsgivarna utnyttjar dem inspektörer. Lagstiftning om ringen lockar företag till sig ge- maximalt för att höja produk- användande av kemikalier och nom annonser där de garanterar tionen genom att hela tiden arbetarnas användning av dem en foglig, fingerfärdig, snabb uppmana kvinnorna att tävla ska vara omfattande och tving- och billig arbetskraft. Dessutom med sig själva och arbets- ande, ligger elektronikindustrierna i kamraterna. — arbetarna regelbundet ska exportproduktionszoner där all En av de vanligaste sjukdo- facklig organisering är förbju- genomgå gratis hälsoundersök- marna är försämrad syn. Arbe- den. ning. tet består till stor del av sam- I varje företag finns en sjuk- mansättning genom lödning sköterska men hon har vanligt- och kontroll av komponenter HÄLSORISKER I ELEKTRONIK- INDUSTRIN I FILIPPINERNA vis ingen utbildning att tala om vilket sker i mikroskop. Fabri- och kan därför endast ta hand kerna är också fyllda med stora Jing (Filippinerna) berättar om om enklare blessyrer. Det hän- mängder kemiska gaser, damm, Elfreda som dog i november der att masshysteri utbryter rost och ånga. Kvinnorna är of- 1982. Hon dog i cancer efter att p g a de outhärdliga arbets- ta helt omedvetna om vilka ke- ha arbetet i två år i en elektro- förhållanden som kvinnorna ar- mikalier som används och om nikfabrik. Hennes arbetsupp- betar under. De får då hårda de är hälsovådliga eller ej. Att de gifter var att doppa komponen- tillsägelser av arbetsledarna. känner sig illamående, har ont i ter i kemikalier för att stärka och Om inte det hjälper får kvinnor- huvudet, kräks, får eksem, ma- rostskydda dem. Hon var snabb na lugnande medel av sköters- gont osv, förklarar sjukhuset och och klarade det antal företaget kan. En av anledningarna till arbetsledningen bort. Själva är satt upp som dagsverke dvs att utbrotten av masshysteri är att de rädda att förlora sina arbe- doppa mellan 12—20 000 kom- kvinnorna kommer från en ten. De står ut in i det sista och ponenter per dag. Varken sjuk- skyddad och fridfull miljö på tänker tyst för sig själva 'vilket hus eller företaget har trots på- landsbygden där de aldrig har liv som helst är bättre än livet i tryckningar släppt ut resultaten behövt fatta några egna beslut. hembyn'. av alla de prover som togs på På fabriken är de totalt utläm- Vasanthi avslutar med orden: Elfreda innan hon dog. nade åt extremt hårda arbets- 'Facklig verksamhet hindras. villkor. De bor i trånga sovba- Men det är en utmaning och racker, de äter dåligt och är förbudet mot facklig organise- HÄLSORISKER I ELEKTRONIK- fullständigt uttröttade varje ring inom elektronikindustrin INDUSTRIN I HONGKONG kväll både fysiskt och psykiskt. måste bekämpas om de kvinnli- Trini (Hongkong) redogör för Dessutom betraktas kvinnorna ga arbetarnas situation och kvinnliga arbetares situation i av befolkningen som bor runt framtid i dessa fabriker ska kun- Hongkong. Omkr 100 000 arbe- industriområdet som mer eller na tryggas. Annars kommer tar inom elektronikindustrin mindre prostituerade eftersom kvinnliga arbetares hälsa, status och 70% är kvinnor. Det har all- de kan komma och gå som de och framtid i detta land att fort- tid varit svårt att organisera vill. För kvinnorna i elektronik- sätta att offras i den eviga jakten facklig verksamhet i Hongkong industrierna uppstår en konflikt på profit'. och endast 5% av arbetarna är mellan stadslivet som de försö- Vasanthi rekommenderar organiserade. ker men inte kan anpassa sig till därför bl a att: Forskning om hälsorisker och krossandet av de traditionel- saknas helt. Det finns inga sjuk- la seder och bruk de alltid har — kvinnorna tillåts att organi- sköterskor på företagen som i identifierat sig med. sera sig fackligt, Malaysia och det finns tre speci- Dessutom behandlas de ned- — arbetarna informeras och ut- alister på arbetsmiljö i hela 92 Hongkong som har en befolk- handlingsrätt. Arbetarna be- om feministiska strategier. Bl a ning på 12 miljoner. handlades nonchalant och ma- föreslogs att Företagen vill inte släppa ut nipulerades av företagsledning, — varje lands kvinnor måste or- listor på de kemikalier som an- läkare och även regeringsrepre- ganisera sitt nationella kontakt- vänds. De säger att det är sentanter som alla var män med nät för Kvinnor och ny tek- företagshemligheter. 5—10 års längre utbildning och nologi. En allvarlig gasolycka inträf- som tjänade tre gånger mer än — Vi måste skapa en internatio- fade i januari 1983 i en japansk kvinnorna. Att kvinnorna arbe- nell paraplyorganisation för in- elektronikindustri i Hongkong tade i en produktionsprocess formation och dokumentation med omkr 200 arbetare (varav med hög teknologi hjälpte dem — ett välfungerande internatio- 90% var kvinnor). De klagade inte det minsta. Dessa problem nellt nätverk. Denna organisati- en dag över att de fått kraftig beror på klasskillnader som inte on ska t ex informera om kvin- hosta, näsblod och ont i huvudet bara kvinnor drabbas av. Men nors förhållanden både i och lungorna. De sade att det det faktum att majoriteten av industri- och utvecklingsländer berodde på en gasolycka i den elektronikarbetarna är oorgani- för att öka förståelsen för varand- nyinstallerade ultravioletta ljus- serade kvinnor visar på betydel- ras problem. Trots stora sociala maskinen. Några kvinnor för- sen av att studera situationen ur och ekonomiska olikheter kan vi sökte få ledigt for att uppsöka ett kvinnoperspektiv. samarbeta. sjukhuset men företagsledning- Kvinnors arbete har genom — utbildning om ny teknologi en hindrade dem och talade om den nya teknologin blivit allt- samt utbildning i sociala och po- för dem att de endast försökte få mer segregerat och de har där- litiska frågor både för kvinnor, en fridag. för allt mindre kontroll över pro- män och barn måste prioriteras 10 dagar efter olyckan var 113 duktionsprocessen. Trini säger för att öka medvetenheten. arbetare intagna på sjukhus och att det därför måste satsas mer — vi måste sträva efter möjlig- en kvinna låg i koma. Tre gravi- på forskning och dokumenta- heter att styra besluten för att da kvinnor fick senare på läka- tion om arbetslagstiftning, häl- kunna utmana och ändra den so- res inrådan göra abort. Men fö- sofrågor och lika rättigheter för ciala struktur vi befinner oss i, i retaget fortsatte driften fastän kvinnor och män. Arbetarna stället för att endast verka inom endast 90 arbetare kände sig måste få bättre information om de givna ramarna. friska och kunde arbeta. kemikaliernas hälsovådlighet. — kvinnor måste organisera sig Massmedia skrev om gas- Trini säger också att inte bara på arbetsplatserna utan olyckan och arbetsmarknadsde- — kvinnorna måste organisera i hemmet och i kyrkan, i kom- partementet meddelade två vec- sig munerna och även internatio- kor efter olyckan att det fanns en nellt. möjlighet att ozongas hade läckt — Kvinnorna måste frigöra sig — öka ändamålsenlig forsk- ut. En forskare från Asia Moni- från det förtryck de lever under ning om teknologi för kvinnor tor Resource Center meddelade och sträva efter jämlikhet mel- och stoppa den forskning som pressen att troligen hade ozon- lan kvinnor och män inte bara skadar kvinnor. gas och fosforgas läckt ut. på arbetsplatsen utan i hemmet, i utbildningen, och i karriären. (Dessa gaser är mycket giftiga Adress till ISIS: Då först kan både kvinnor och och användes i l:a världskriget). ISIS SWITZERLAND Två kvinnor, stödda av sina brö- män få en stark kollektiv för- handlingsstyrka. PO Box 50 (Cornavin) der, stämde företaget för att få 1211 Geneve 2 skadestånd. De väntar fortfa- Trinis berättelse om det ja- Schweiz rande (juni 1983) på svar från re- panska företaget ledde till att ja- Tel 00941-22-23 67 46 geringen om de kan få ekono- panskorna som var med på kon- misk och rättslig hjälp. ferensen lovade att ta upp frå- Helena Norberg Trini menar att denna hän- gan med olika grupper när de delse visar hur exploaterade kom hem igen. kvinnor kan bli när de inte är NOT organiserade. Kvinnornas rät- FEMINISTISKA STRATEGIER tigheter blev enormt kränkta av 1. Namnet ISIS är taget efter regeringen och företaget efter- Konferensen avslutades med en en egyptisk fruktbarhets- som de saknade kollektiv för- mycket stimulerande diskussion och modersgudinna. 93

Tidigare nummer:

1/1980 Kvinnoforskning (slutsålt) 2/1980 Kvinnliga forskares villkor (15 skr) 3/1980 Kvinnors vårdarbete i och utanför familjen (15 skr) 4/1980 Kvinnor och medicinsk forskning (15 skr)

1-2/1981 Kvinnoarbete och teknologisk utveckling (30 skr) 3/1981 Sexualitet, makt och orätt (18 skr)

4/1981 Kvinnors konst och den patriarkala konstideologin (25 skr)

1/1982 Boende, bebyggelse och kvinnors vardag (25 skr) 2/1982 Läroprocessen i det fördolda — kvinnoarbete som socialisation (25 skr) 3/1982 Kvinnors kunskap och makten över tekniken (25 skr) 4/1982 Kvinnors mångskiftande levnadsbetingelser (25 skr) 1/1983 Kvinnor och kunskapsproduktion (25 skr) 2/1983 Kvinnoforskning i och om Göteborg (25 skr) 3/1983 Kvinnoforskningens läge och villkor (25 skr) 4/1983 Kvinnligheten som historisk kategori (25 skr)

1/1984 Kvinnors utopier och strategier (25 skr)

Beställ genom att sätta in summan på postgiro 88 41 78-5 och ange vilket nummer som önskas. Prenumeration för 4 nr kostar 90 skr. 94 Edith Södergran ledande Helsingfors-tidning och skrev själv efter de nya lin- En förmoder är inte bara det- jerna. Hon försvarade Söder- samma som en förfader av grans dikter. Det blev inled- kvinnokön. Ordet har också ningen till en omfattande, myc- kommit att stå för en god ge- ket personlig brevväxling. De nius, förebild eller idol. Ett tidskriftsnummer om kvinno- bevarade breven är den för- litteratur kan inte ha en bättre nämsta källan till kunskap om förmoder än Edith Södergran. Södergran. De finns utgivna i Av olika anledningar har lyri- bokform. ken som form varit svår för Edith Södergrans första bok kvinnor. Men när vi äntligen hette enkelt Dikter. Den kom ut fick en svenskspråkig kvinnlig 1916. Kanske det just är debut- lyriker så var det en av världs- dikterna, som blivit allra mest klass. lästa. Här finns en svit högt äls- kade kärleksdikter. Här finner Edith Södergrans bakgrund man kvinnodikterna, 'Violetta var brokigt internationell. Far- skymningar', 'Vi kvinnor' m fl. och morföräldrar kom från Södergran målar upp en kvin- svenskbygder i östra Finland. nobild, som är stark, givande, Föräldrarna hade på olika kro- oberoende, och hon tar avstånd kiga vägar kommit att bli bosat- från männens värld, vilken hon ta i ryska Petersburg. Där växte uppfattar som steril och oärlig. hon upp. Sommarställe fanns i När man läser Södergrans Raivola på Karelska näset. senare böcker är det bra om Hon gick i tyskspråkig skola. man vet lite om författarens liv Sammantaget gav detta henne och om Nietzsches eller Rudolf ovanligt goda språkkunskaper. Steiners filosofier. Det finska Svenska, tyska, ryska, finska inbördeskriget återspeglas i fick hon med sig naturligt. 'Septemberlyran' 1918. Just i Dessutom lärde hon sig engels- september 1918 gick fronten ge- ka, franska och lite italienska. Det intellektuella svenska Fin- nom Raivola, det krigades land kände hon dåligt. I sin Redan som skolflicka fick praktiskt taget i Ediths träd- första diktsamling använde hon hon lungtuberkulos. Tonåren gård. Man bör helst veta det, fri versform av djärvaste slag tillbringades på sanatorier i när man läser om blodet och el- samt ett frisläppt modernistiskt Finland och Schweiz. Första darna i Södergrans september- bildspråk, som var främmande världskriget drev henne hem till dikter. Från och med nu tar hon och svårbegripligt för den fin- Finland och Raivola. Ryska re- stöd i Nietzsches filosofi för att ländska poesipubliken. volutionen gjorde henne utfat- stå ut med sjukdom och fattig- tig. Sin återstående tid levde Modernismen kom alltså in- dom. hon under umbäranden i det te till Sverige den vanliga vägen 'Rosenaltaret' 1919 är mera dragiga gamla huset. Hon via Tyskland och Danmark, mjuk och lyrisk. Särskilt minns skrev, svalt och hostade, alltmer den kom istället via Petersburg man en serie dikter till Hagar sjuk och ensam. Döden kom och Helsingfors. Olsson, de s k systerdikterna, midsommardagen 1923. Dikterna gjorde skandal när som knyter an till den första bo- Edith Södergran introduce- de kom ut. Man förde olustiga kens kvinnobilder. Framtidens rade modernismen på svenskt pressdebatter om huruvida för- skugga 1920 är i mitt tycke Sö- språkområde. I sin tyska skola fattarinnan var galen eller ej. dergrans bästa bok. Mogen, hade hon läst tysk expressio- Den läsande publiken var då i lugn, sublim uttrycker hon en nism. Under åren i Schweiz ha- alla fall djupt engagerad i lyri- brännande kärlek till det liv, de hon naturligt kommit i kon- kens utveckling på ett sätt som som hon såg rinna bort allt takt med vad som var aktuellt nästan gör en avundsam så här snabbare. år 1984. inom litteraturen på kontinen- Sedan slutade hon skriva. ten. Däremot visste hon alls in- Polemiken medförde att Det hindrade hennes andliga get om de litterära modena i Edith Södergran fick en vän. utveckling, tyckte hon, när hon Helsingfors eller Rikssverige. Hagar Olsson var kritiker på en fördjupade sig i en antroposo- 95 EDITHS TRÄDGÅRD

Over min säng ett gammalt fotografi: Edith Södergran i sin trädgård.

Många kvinnor lever hela livet i en trädgård, diktare och andra kvinnor.

Hallonlandet. Lähörnan. Staketet är alltid tio mil högre än vad som syns först.

Edith ser lycklig ut i sin risiga klänning. Trädgårdsgången bossig, hon orkade inte räfsa.

Det växer sju krusbärsbuskar i min trädgård. Dom hugger med tusen taggar, dråsar av mogna mjuka bär — Edith Södergran, ur 'Kvinnornas litteraturhistoria', Författarförlaget 1981.

fiskt fargad religiositet. Först hennes nietzscheanska tanke- ständigheter. Men vid närmare under det sista året skrev hon gångar. Nu tycks en ny våg påseende var trädgården obe- igen, en svit dikter om döden. Södergran-forskning vara ak- gränsat stor... Det är 'Landet som icke är'. tuell. Förutom min doktorsav- 'Det finns ingen som har tid', handling, som till hälften be- Eva Lilja 'Månen' m fl. De utgavs pos- handlade Edith Södergran, så tumt 1925 under titeln Landet är ytterligare tre avhandlingar som icke är. att vänta under de närmaste LITTERATUR Det är sextio år sedan Edith åren. En uppsats i Edda av Lise Södergran dog. Hennes poesi Loesch behandlar speciellt Sö- Enckell Olof, Esteticism och nietz- har varit läst och älskad under dergrans kvinnobild. scheanism i Edith Södergrans ly- hela den tiden. När man går rik, Helsingfors, 1949. Varför är Södergrans poesi så igenom vad som skrivits om Enckell Olof, Vaxdukshäftet, 'rätt'just nu? Den häftiga käns- henne verkar det ibland mer ha Helsingfors, 1961. lointensiteten och de sprakande karaktär av kärleksförklaringar Lilja Norrlind Eva, Studier i bilderna kanske är rätt grund än litteraturvetenskap. Lyriker svensk fri vers, Den fria versen för den s k åttiotalsromantiken. som Artur Lundkvist och Gun- hos Vilhelm Ekelund och Edith Och vad som på tjugotalet var nar Ekelöf har präglats av tidig Södergran, Göteborg, 1981. nietzscheansk moralfilosofi är förälskelse i Södergrans dikter. Loesch Lise, 'Eventyr og utopi. faktiskt likt det människoideal, To sider af kvindebilledet hos Aren runt 1950 kom en första som finns i grunden för dagens Edith Södergran' i Edda våg av Södergran-forskning. terapivåg: lita på din egen styr- 1978:5. Gunnar Tideströms monografi ka, du är sund i ditt innersta... redde ut elementära omstän- Tideström Gunnar, Edith Söder- digheter runt hennes liv och Edith Södergran var låst i sin gran, 2. uppl. Stockholm, läsning. Olof Enckell följde trädgård av vidriga yttre om- 1963. 96 Att skriva kvinno- om kvinnliga författare, visa att litteraturens historia kvinnor alltid har skrivit och föra in glömda och okända för- StigDalager, Anne-Marie Mai, fattarskap i litteraturhistorien. Danske kvindelige forfattere, Gyl- Roxman vill alltså ge de dendal 1982. kvinnliga författarna en plats i litteraturhistorien, men hon vi- Kvinnliga författare, Susanna sar inget intresse för den inom Roxman (red), Awe/Gebers kvinnolitteraturforskningen 1983. aktuella frågan om en specifikt De verk som här skall diskute- kvinnlig litterär tradition med ras, Kvinnliga författare, red Su- speciella uttrycksformer. Tvärt- sanna Roxman, och Danske om markerar hon ett avstånd kvindelige forfattere av Stig Dala- till nyare feministisk forskning: ger och Anne-Marie Mai vitt- 'Min egen idag närmast kät- nar om det stora intresse som terska uppfattning är att könet för närvarande finns för att spelar en underornad roll för en skriva de kvinnliga författarnas författares skrivsätt', deklarerar egen litteraturhistoria. Roxman. Många kvinnoforskare arbe- Denna uppfattning som inte tar idag med att spåra en kvinn- är mer kättersk än att den för lig litterär tradition som omfor- stoffet integreras över nations- tankarna till officiellt svensk mar den gängse, mansdomine- gränserna. jämställdhets- och likhetsideo- rade bilden av litteraturhisto- logi står i skarp kontrast till den rien. De första exemplen på hållning som Dalager och Mai OLIKA UTGÅNGSPUNKTER denna litteraturhistorieskriv- uttrycker i sin inledning. Den ning kom från USA, där de vik- Kvinnliga författare och Danske nya kvinnoforskningen och tigaste bidragen var Elaine kvindelige forfattere är två sins- kvinnolitteraturen under 70- Showalters A Literature of Their emellan mycket olika böcker. talet har väckt deras intresse för Own (1977), som behandlade Kvinnliga författare är en hand- att undersöka en särart inom kvinnolitteraturen som en sub- bok, som på ca 500 sidor pre- kvinnors skrivande. Med sin kultur, och Sandra Gilberts och senterar kvinnliga författare bok vill de teckna konturerna SusanGubars The Madwoman in från antiken till våra dagar. av ett kvinnolitterärt traditions- the Attic (1979), som betonade Danske kvindelige forfattere är mer sammanhang. De vill relatera identitetsproblematikens bety- forskningsinriktad och använ- de kvinnliga författarna till var- delse för 1800-talets kvinnliga der ungefar samma sidantal till andra, studera olika faser i författare i England och USA. enbart den danska kvinnolitte- kvinnolitteraturens utveckling Men även i Sverige och i raturen. Eftersom Kvinnliga för- och visa hur den kvinnliga tra- Skandinavien i övrigt finns el- fattare är en antologi, skriven av ditionen så småningom etable- ler planeras litteraturhistoriska fem olika personer, gör den rar sig och uppnår en plats i verk utöver de redan nämnda. I också ett mindre enhetligt in- offentligheten. Sverige finns Författarförlagets tryck än Dalagers/Mais bok Aldrig så goda ambitioner är Kvinnornas litteraturhistoria i två som från början till slut är ett naturligtvis ingen garanti för samarbetsprojekt. delar (1981 och 1983; behandlas goda resultat. Men i det här fal- på anna plats i tidskriften) och Men böckerna har också en let är det bara att konstatera att Birgitta Holms Fredrika Bremer djupare olikhet, som rör själva Dalager och Mai har skrivit en och den borgerliga romanens födelse inställningen till det litterära mycket perspektivrik litteratur- (1981), som är den första delen i materialet, och denna är intres- historia, medan Kvinnliga förfat- en studie av de kvinnliga förfat- sant för diskussionen om hur tare till stora delar blivit en per- tarnas inflytande på den svens- kvinnolitteraturens historia ka romantraditionen. I Norge kan och bör skrivas. Susanna spektivlös författarkatalog, där är en inhemsk litteraturhistoria Roxman säger i sin inledning övergripande utvecklingslinjer under arbete och för hela nor- till Kvinnliga författare att bokens saknas. Den enda sammanhål- den finns ett projekt som syftar syfte är att presentera det för- lande linje som kan spåras i till att skriva en gemensam gångna på ett mindre ensidigt Kvinnliga författare är den bio- kvinnolitteraturhistoria där sätt. Boken vill sprida kunskap grafiska. Som många dags- pressrecensenter påpekat har 97 boken blivit en personhistoria itholtz, som jag läste som stu- det gudomliga format som ett snarare än en litteraturhistoria. dent, men där fick ändå Sapho ägg. Här tycker man sig se tyd- tala i egen sak genom flera liga spår av en kvinnlig erfaren- dikter! hetssfär, men Roxman själv ANTIKEN OCH MEDELTIDEN I stället för att betona svårig- hänför bildspråket till 'vardags- Som helhet betraktad är Kvinn- heter lyfter Susanna Roxman i livet', vilket förefaller onödigt ligaförfattare en mycket traditio- sitt kapitel om medeltiden fram försiktigt — eller halsstarrigt. nell bok, som bortsett från att de möjligheter som denna epok den behandlar kvinnliga förfat- innebar för kreativa kvinnor. RENÄSSANSEN OCH FRAMÅT tare inte avviker från gängse Hon vill revidera bilden av me- handböcker. Det hindrar inte deltiden som efterbliven och Norskan Sissel Lies bidrag om att den i enskildheter förmedlar kvinnoförtryckande och visa perioden från Renässansen kunskaper som känns nya och att det för aristokratins kvinnor tom 1700-talet är det som jag spännande, speciellt gäller det- fanns utrymme för intellektuell finner mest givande ur littera- ta de äldre avsnitten. De olika och skapande verksamhet inom turhistorisk synvinkel. Dels har kapitlen i boken är också av hovkulturen och klosterväsen- hon ett relevant helhetsgrepp skiftande kvalitet och vissa det. Roxman ger i sitt avsnitt ett på perioden, nämligen kvin- framstår som mer originella än färgstarkt porträttgalleri av nornas gradvisa erövrande av andra. myndiga, kraftfulla personlig- författarrollen, dels gör hon heter. Här finns den radikala Synnovc des Bouvrie som är vissa spännande feministiska Hélolse som varken ville gifta verksam i Tromsö börjar sitt av- läsningar som binder samman sig eller gå i kloster, här finns snitt om antiken med uppgiften enskilda författarskap och visar Hildegard av Bingen som lik- att litteraturhistoriens första att en handbok inte måste vara som vår egen Birgitta grundade namngivna diktare är en kvin- en monoton verkkatalog. ett kloster, skrev böcker och na, den sumeriska Enheduan- brevledes läxade upp furstar Sissel Lie följer kvinnornas na (ca 2300 f Kr). Efter denna och prelater. Här finns energi- väg från hoven och salongerna flotta upptakt måste hon emel- ska mystiker, djärva kärleksly- till förläggarna. Hon visar hur lertid konstatera att de kvinnli- riker och imponerande lärda omgivningens föraktfulla atti- ga författarna under antiken är kvinnor som kaniken Hrots- tyd förbyts i motvillig respekt mycket få. Även om man söker with av Gandersheim som kal- och hur kvinnornas egen håll- efter dem med ljus och lykta, lats den första humanisten. ning till författarskapet blir finner man endast en handfull mer självhävdande. Lie ser ock- och från endast ett fåtal av dessa Det är målande och medryc- så ofta de enskilda verken som finns texter bevarade , ofta i kande skrivet, men skapar åt- uttryck för olika kvinnliga fri- fragmentarisk form. skilliga frågetecken. Det rör sig görelsestrategier, så t ex i analy- Med denna situation att utgå ju hela tiden om högättade sen av den speciella roman- ifrån formar Synnove des Bouv- kvinnor, vilka var skapandets konst som utvecklades bland rie sitt avsnitt till en diskussion villkor för de mindre priviligie- preciöserna i 1600-talets Frank- om varför kvinnorna var så få. rade? Fanns det bland dem en rike. Hon gör en kunnig genomgång folklig kultur som kunde förtjä- Preciöserna har behandlats av de sociala och kulturella vill- na ett omnämnande — ett med löje av både samtiden och kor som hämmade kvinnligt kvinnligt bidrag till folkvisan eftervärlden — Moliéres De löj- skapande och beskriver också t ex? Och var verkligen kloster- liga preciöserna angav tonen. engagerat de enstaka kvinnor livet så oproblematiskt frigö- Även Sissel Lie behåller en kri- som trots alla hinder förmådde rande, som det här framställs? tisk distans till preciöserna bå- uttrycka sig i skrift. Men vad En sak som är värd att notera de överförfinade och voluminö- dessa kvinnor faktiskt skrev i Roxmans avsnitt är att de text- sa romaner, men samtidigt vi- kommer i skymundan. Inte ens citat hon ger ofta tycks ifråga- sar hon hur de i sina verk kunde Saphos diktning, som enligt des sätta hennes utsaga om att kö- kompensera sin sociala och sex- Bouvre är upphovet till lyrik i net spelar en underordnad roll uella maktlöshet genom att vår mening, behandlas ingåen- för en författares skrivsätt. I framhäva sitt psykologiska kun- de utan alltför mycket utrymme nunnan Mechthilds uppenba- nande och hävda den andliga går åt till att diskutera hennes relser skildras t ex Guds hjärta kärlekens överlägsenhet över liv och hennes homosexualitet. som ett kök, hos heliga Birigtta den fysiska. Så är det också i Västerlandets lit- formas själen till en ost och Hil- Kvinnors psykologiska insik- teraturhistoria, red Lennart Bre- degard av Bingen ser i en vision ter firar sina verkliga triumfer i 98 1800-talets kvinnoroman, men det visar sig mer och mer ogör- rothea Biehl från slutet av tyvärr får denna stora roman- ligt ju närmare vi kommer vår 1700-talet, feministen Mathil- tradition en mycket summarisk egen tid. Det är Britt Dahlst- da Fibiger från 1800-talets mitt, behandling i amerikanskan röm som har fått den otacksam- alla har de det gemensamt att Jean E Pearsons kapitel om ma uppgiften att välja och vra- de lanserade det platonska vän- 1800-talet. Som tidigare domi- ka bland 1900-talets författar- skapsförhållandet mellan man nerar hos henne beskrivningen skap och fastän jag själv här in- och kvinna som ett alternativ av det enskilda författarödet te ser någon lösning ställer jag till kvinnoförtryckande kär- och fastän hon ger fängslande mig ändå frågande till vissa ur- leksrelationer. Det är först med porträtt av bl a Mme de Stael valsprinciper. Ar det verkligen 1880-talets samhällskritiska och Karoline von Gunderode meningsfullt att försöka vara författarskap som den fysiska börjar nu detta biografiska heltäckande när det resulterar i kärleken träder in i kvinnolitte- skrivsätt att kännas problema- omnämnandet av en författare raturen, men den representerar tiskt på allvar. från Australien (Christina Ste- då inte en dröm om frigörelse 1800-talet är nog den period ad), en från Sydafrika (Nadine utan blir föremål för kritisk be- som är mest utforskad i nyare Gordimer), en från Indien arbetning. Även i 1970-talets kvinnolitteraturforskning och (Anita Desai) och en från Sovjet kvinnolitteratur dröjer sig bil- även i en tämligen populär (Marina Tsvetajeva)? Varför så den av vänskapskärleken kvar, handbok borde denna forsk- ingående diskutera den ameri- men nu förmår denna också ning kunnat få göra sig gällan- kanska 1970-talsgenerationen omfatta sinnligheten och sex- de. Elaine Showalter och Gil- och samtidigt helt utelämna ti- ualiteten. bert och Gubar nämns i littera- digare etablerade författare Men Dalager och Mai ägnar turlistan, men deras verk präg- som Djuba Barnes, Flannery sig inte bara åt att frilägga sam- lar på intet sätt framställning- 0'Connor, och Carson Mc band mellan kvinnors texter, en en. Birgitta Holms viktiga bok Cullers? Varför ta upp Nathalie annan betydelsefull del av deras om Fredrika Bremer tas inte Sarraute och inte Margeurite arbete är att visa hur kvinnolit- ens upp i litteraturförteckning- Duras, varför Gabrielle Woh- teraturen gradvis erövrar en en. mann och inte Christa Wolf? ställning i den litterära offent- En författare som på senare ligheten. I analysen av denna år ägnats mycket intresse bland process använder de sig av Elai- DANSKA KVINNOR amerikanska litteraturforskare ne Showalters begreppsapparat är Emily Dickinson. Man har I Anne-Marie Mais och Stig och delar i anslutning till henne ifrågasatt bilden av henne som Dalagers studie av dansk kvin- in den danska kvinnolitteratu- upphöjd och klassiskt avklar- nolitteratur från renässanspoe- ren i tre faser, en feminin, en fe- nad och pekat på spänningsfyll- ten Sophie Brahe till nu aktuel- ministisk och en kvinnlig. da, modernistiska och feminis- la författare som Kirsten Tho- Den feminina fasen som tiska drag hos henne. Men i Pe- rup står den litterära texten på sträcker sig från slutet av arsons version blir hon återigen ett helt annat sätt i centrum. 1600-talet till mitten av den upphöjda författarinnan Varje författares verk får in- 1800-talet är kvinnolitteratu- till 'lysande och oförlikneliga siktsfulla analyser ur kvinno- rens etableringsfas. Här är dikter om naturen, Gud, kärle- perspektiv och texterna relate- kvinnors skrivande ännu ifrå- ken, själen och döden'. ras också till varandra så att te- gasatt och de kvinnliga förfat- Det är givetvis svårt att i man och uttrycksformer i en tarna slits mellan kravet att leva handbokens format skriva in- kvinnolitterär tradition fram- upp till manliga diktat och vil- tressant om stora och krävande träder. jan att ge uttryck för egna, författarskap, men min poäng Ett intressant tema som ut- normbrytande erfarenheter. är att vad gäller 1800-talet finns vecklas genom boken är synen De kvinnor som blir erkända möjligheter som inte utnyttjas på kärlek och sexualitet. Pre- under denna period tematise- här. Frågan om hur man skall ciösernas förandligade kärleks- rar ofta den egna författarrollen skriva om kända författare uppfattning som jag tidigare och blir också ofta exempel för kvarstår när vi kommer in på berört visar sig vara en mycket andra skrivande kvinnor. Den 1900-talet, men det som nu gör utbredd och seglivad hållning. mycket uppskattade psalmdik- sig mest påmint är urvalspro- Margrethe Larsson som i bör- taren Dorothe Engelbretsdat- blemet. jan på 1700-talet skrev romaner ter (1634—1716) utnämnde t ex sig själv till den 'förste Hun Po- Kvinnliga författare har ambi- i preciösen Madeleine de Scu- et Arve-Kongens Lande' och tionen att få med de flesta och dérys anda, dramatikern Do- 99 till hennes ära skrevs hyllnings- ringen av kvinnliga erfarenhe- om kvinnliga författare, medan dikter av den tidigare nämnda ter, men var den också som Da- det finns fler skribenter med Margrethe Lasson Leonora lager och Mai hävdar det esteti- anknytning till universitets- Christina, dotter till Christian ska genombrottet i kvinnolitte- och kritikerområdet i den sena- IV och författare till det kända raturens historia? re. Den första delen ger därför självbiografiska verket Jammers- Den modell Dalager och Mai ett mer enhetligt intryck och minde. utnyttjat innebär begränsning- ansluter i högre grad till de de- lar av serien som kallas Förfat- Nästa fas, den feministiska, ar och förenklingar, men den tarnas Litteraturhistoria. A andra får sitt genombrott samtidigt tydliggör också tidigare dolda sidan är den senare delen mer med att den borgerliga offent- samband. Att som i Kvinnliga mångfacetterad och uppslags- ligheten befäster sin ställning författare bara föra in kvinnorna rik och bryter ny mark även för vid 1800-talets mitt. Under i litteraturhistorien skapar in- kvinnoforskningen. Jag tänker denna fas expanderar kvinno- gen kvinnolitteraturhistoria. då till exempel på Brigitta litteraturen och uppnår en ny Genom att visa på ett sätt att av- Svanbergs artikel om 'Örnen kritisk medvetenhet, först med täcka en kvinnlig litterär tradi- som symbol för kvinnlig ska- den s k Mathilda Fibiger- gene- tion har Dalager och Mai givit parkraft' eller på Lena Perssons rationen på 1850-talet och se- andra forskare en utgångs- 'Den klufna ormen och dess ef- dan med de kvinnliga författar- punkt att arbeta vidare med. terföljare. Om kvinnligt dec- na på 1870- och 1880-talet hos Ingrid Holmquist karförfattande'. vilka kritiken djupnar och fe- minismen når sin kulmen. Essäerna är kronologiskt Den sista, kvinnliga fasen, Kvinnornas ordnade, vilket naturligtvis ger som innebär kvinnolitteratu- ett intryck av litteraturhistorie- rens slutliga genombrott i of- litteraturhistoria skrivningen. Någon samman- fentligheten, förlägger Dalager hängande historieskrivning är Kvinnornas Litteraturhistoria, Ma- det dock inte fråga om, även om och Mai till 1970-talet. Under rie Louise Ramnefalk och An- hela 1900-talet har visserligen na Westberg (red), Författar- många essäer skulle kunna bil- de kvinnliga författarna skild- förlaget 1981. da underlag för en historia som rat sina speciella erfarenheter, sökte att frilägga en kvinnlig lit- Kvinnornas Litteraturhistoria, del men det är först på 70-talet som terär tradition. I min recension 2/1900-talet, Ingrid Holmquist kvinnokulturen fått en både bryter jag den kronologiska och Ebba Witt-Brattström bred och estetiskt avancerad lit- ordningen till förmån för en (red), Författarförlaget 1983. terär gestaltning. mer tematisk och principiell Den här modellen är histo- I Författarförlagets litteratur- diskussion om de olika essäer- riskt överskådlig, men faran historiska serie har de kvinnli- na. Jag gör vissa jämförelser med den är att den kan leda till ga författarna fått två egna böc- mellan de båda böckerna, men i en alltför ideologisk, evolutio- ker benämnda Kvinnornas Litte- stort sett berör recensionens nistisk litteratursyn. Litteratu- raturhistoria (Kl och Kil). I den första hälft den första delen och ren kan lätt bli bedömd utifrån första delen från 1981 behand- dess andra hälft den andra de- en stigande grad av feministisk las våra litterära förmödrar och len. medvetenhet och texternas sä- i den andra från 1983 kvinnliga författare från 1900-talet. Hu- rart och speciella litterära kvali- BIOGRAFISK BALANSAKT teter kan förbises. I allmänhet vudsakligen är det svensksprå- undviker Dalager och Mai den- kiga författare som tas upp. Be- En röd tråd i essäerna i den na fallgrop och visar stor käns- träffande urvalet så överlappar första delen är beskrivningen böckerna varandra i några fall, lighet för de skiftande ideolo- av de historiska villkoren för men detta är inte störande ef- giska och estetiska möjligheter kvinnors författarskap. Det är tersom urvalen ingår i olika som de olika perioderna rym- därför följdriktigt att så många sammanhang. mer. Men när det gäller deras essäister har ett biografiskt per- spektiv. Den biografiska meto- syn på 70-talet som 1900-talslit- Båda böckerna består av ett den kan dock brukas på olika teraturens kulmen och höjd- antal essäer skrivna av kvinnli- sätt. I sämsta fall kan den punkten i den kvinnolitterära ga skribenter med sin verksam- skymma och reducera det vä- traditionen, känner jag mig het förlagd inom konst, kritik sentliga, nämligen själva den tveksam. Möjligen innebar och/eller forskning. I den första konstnärliga texten. Visserli- 70-talets kvinnolitteratur den delen är det övervägande kvinnliga författare som skriver gen är många författares liv och hittills mest omfattande skild- 100 inte minst kvinnliga författares Mindre imponerande är Johan Ludvig får sin tid skyd- liv ofta intressanta, men det är Ann Smiths essä om Emilie dad av Fredrika och hon får ta ju ändå vad författare i sina tex- Flygare-Carlén (populär ro- de stunder som blir över, när ter har att säga om livet som är manförfattare vid 1800-talets hushåll och barn fått sitt. Jag det viktiga för läsarna. Att bru- mitt) och hennes dotter Rosa kan ana att Märta Tikkanen ka biografisk forskning kan Carlén, även hon författare. känner igen mycket av sina eg- därför bli något av ett lindan- Här har det biografiska materi- na svårigheter hos Fredrika. sarnummer. Jag tycker ändå att alet tagit överhanden. Jag tror Samma känsla far jag inför de flesta essäister i den första att Ann Smith, själv lyriker, Sun Axelssons essä om Cora delen lyckats med den besvärli- skulle åtagit sig att skriva om en Sandel. Både hon och Märta ga balansakten. I den andra de- poet. Poeterna är dock inte Tikkanen har på ett fruktbart len är frågan inte lika aktuell, många från den period första sätt anammat redaktörernas eftersom de flesta där sätter tex- delen av Kvinnornas Litteraturhis- uppmaning att göra förhållan- ten i centrum. toria spänner över. Det är en det mellan den skrivande och Madeleine Gustafsson visar märklig tystnad från kvinnliga den omskrivna tydligt. Det hur vägen in i litteraturen för lyriker mellan Nordenflycht finns dock fler likheter mellan Fredrika Bremer på många sätt och Lenngren till Södergran deras essäer. Den norska förfat- blir 'Vägen ut', bort från in- och Boye! taren Cora Sandels öde liknar stängande och förödmjukande Ann Smiths essä blir fram- nämligen till en början Fredri- barndomsupplevelser och ut i förallt ett kvinnohistoriskt do- ka Runebergs. Också hon levde världen. Fredrika Bremer ver- kument över den ensamstående i ett konstnärsäktenskap och kar ha fått lida svårt av sin tids moderns svåra problem, men hennes eget skapande fick kom- flickuppfostran, där tvång och ur litterär synpunkt har Immi ma i andra hand. Hon började försakelse hörde till vardagen. Lundin lyckats använda mo- sin bana som målare och gifte Det uppseendeväckande med derligheten på ett bättre sätt. sig med den svenske skulptören Fredrika Bremer är ändå att Hon visar hur moderligheten Anders Jönsson. Att hon var ut- hon trots svåra villkor förmår bli blir ett strukturerande element siktslös inom måleriet kan vi förnyare inom litteraturen. i Anna Lenah Elgströms förfat- förstå, när vi får reda på att han Detta gäller t ex också Victoria tarskap. använde hennes tavlor för att Benedictsson och Sigrid Und- skydda sina skulpturer, då han set. Jenny Ljunghill har i en fi- sände dem från Italien till Sve- nurligt upplagd essä om Victo- ATT SKAPA rige. Sun Axelsson skriver: 'när ria Benedcitsson ansatt en I MANNENS SKUGGA några få av hennes målningar klappjakt hon kallar 'Mordet återfanns många år senare ha- Om vi har kvinnliga författares på den kvinnliga författaren'. de de märken efter de spikar skapande villkor i tankarna så Kristina Hasselgren beskriver som Anders Jönsson använt för blir Märta Tikkanens uppsats vad Sigrid Undset fick försaka att försegla lärarna med'. (K I, s om den finlandssvenska förfat- för att skapa sina stora kvinno- 413) Till skillnad från Fredrika taren Fredrika Runeberg historiska romaner. För att kla- Runeberg bryter sig dock Cora (1807—1879) rent gripande. ra av barn och hushåll tvingas Sandel loss. Hon skiljer sig och Fredrika var gift med Johan Sigrid Undset skriva på nätter- skaffar sig en rumslig ensamhet Ludvig Runeberg och de fick na och hennes dröm är att nå- och skapande möjlighet i Stock- åtta barn tillsammans. Tikka- gon gång få sova till nio! holm. nen beskriver deras förhållan- En märklig biografisk ba- de: Sun Axelsson uppmärksam- lansakt är Heidi von Borns essä mar att Cora Sandel väljer den om Hagar Olsson. Hon lyckas 'Från första början böjer Fred- fiktiva draperingen för de livs- övertyga mig om att Hagar Ols- rika Runeberg sej för honom, erfarenheter som gestaltas i son borde bli ordentligt upp- försöker parera hans lynnighet hennes serie om Alberte (Alberte märksammad för sina moder- och vredesutbrott, gissa sej till o g Jacob, 1926, A Iberte o g friheten, nistiska texter. Det är faktiskt hans önskemål och åsikter, be- 1931 och Bare Alberte, 1939): svårt att tänka sig att denna den fria honom från alla det dagliga 'Det kloka valet att skriva om finlandssvenska litteraturens livets praktiska olägenheter. "I hennes öde i tredje person har 'grand old lady' (hon dog först huset är hans vilja lag." skyddat Cora Sandel från att bli 1978) började sin bana som Ändå är hon lika intellek- stämplad som "självbekännan- kontorist (som en eftergift åt tuellt inriktad som nånsin han'. de" författare.' (K I, s 399) Tan- fadern). (K I, s 148) karna går osökt till Sun Axels- 101 sons självbiografiska bok Dröm- Irritationen över manliga daktörerna konstaterar efter att men om ett liv (Bonniers, 1978), skribenter kan i vissa essäer ta ha begrundat sitt material att som hon för säkerhets skull kal- sig nästan drastiska uttrycks- 'kvinnorna nog oftare än sina lar roman och där hon tydliggör former. Kerstin Strandberg ger manliga kolleger hör hemma i sin rädsla för att gestalta en jag- i en lysande essä om drottning högreståndsmiljö' (K I, s 8). berättelse och bli etiketterad Kristina och Agneta Horn, ut- Detta kan i och för sig peka på som kvinnlig självbekännare. tryck för sin trötthet inför for- en diskriminerande faktor (det skare typ Grimberg och Stolpe: är svårare för en kvinna att bli KVINNOR SKRIVER 'Ett ögonblick blir jag less på författare), men för mig instäl- OM KVINNOR alltsammans, mansmotståndet ler sig frågan: Kommer vi som är så enformigt och väntat och kvinnolitteraturhistoriker att Den som känner till något om skall jag referera det så blir ock- återskapa och formulera över- Sun Axelssons biografi ser ock- så min text enformig.' (K I, s klassens miljö och problem? så andra likheter mellan de bå- 46) Ändå kan hon tillåta sig ett Essäisternas sätt att hantera da författarna såsom svårighe- nästan utopiskt tillbakablic- terna i barndomshemmet, den detta problem lugnar mig dock. kande: 'Tänk vad roligt det betydelsefulla Parisresan och De undviker att hamna i en skulle ha varit om Axel Oxen- den självvalda isoleringen. konservativ fälla. Det är kvin- stierna helt anakronistiskt haft Viktigare än dessa yttre sam- noperspektivet som hjälper lite radikala åsikter om kvinnan stämmigheter är ändå den rela- dem att komplicera klasspro- och jag fått upptäcka det!' (K I, tion Sun Axelsson upprättar i blematiken. s 40) Flertalet essäer är ändå in- sitt skrivande genom sitt syster- Maria Bergom-Larsson lyf- te av den karaktären att tidigare liga patos. Hon lyckas genom ter t ex fram det omstörtande manliga forskares texter avvi- egna erfarenheter förstå Cora och politiska i den heliga Birgit- sas. De utsätts i stället för en Sandels konstnärliga svårighe- tas verksamhet och gör henne välbehövlig omvärdering. I- ter. På detta sätt demonstrerar till och med till en förebild för bland blir de en grund att bygga hon tydligt hur viktigt det är att dagens fredsaktivister. Birgitta vidare på och i några fall en kvinnor skriver om kvinnor. stammade visserligen från den mur nödvändig att rasera. Till svenska herreklassen, men ge- detta måste läggas att de kvinn- nom att frilägga Birgittas bio- DEN MANLIGA liga skribenterna lyfter fram ti- grafi ur ett kvinnoperspektiv FORSKNINGEN VÄRDERAS digare kvinnliga skribenters lyckas Bergom-Larsson visa att texter. Maria Bergom-Larsson Kvinnornas Litteraturhistoria har hennes ursprungsmiljö (Upp- framhåller exempelvis Sven inte bara skrivits i en upptäc- land) var mer kvinnoradikal än Stolpes betydelse för forskning karglädje med formeln 'kvin- det Östergötland som hon ge- om den heliga Birgitta, men nor skriver om kvinnor', utan nom giftermålet tvingades flyt- hon rekommenderar en text av den bär också förargelsens prä- ta till. Det är det uppländskt Emilia Fogelklou (K I, s 35). gel. Det finns en ilska och en ir- kvinnoradikala Birgitta bär ritation över manliga forskares, Även de manliga kritikerna vidare i sin verksamhet. författares och kritikers non- får en släng av sleven. Kerstin Kerstin Strandberg motive- chalans och brist på förståelse Ekman påminner om att Selma rar sitt val enligt följande: 'När för de kvinnliga författarnas si- Lagerlöfs berättarkonst kunde jag valde att skriva om Agneta tuation. ha förblivit outvecklad. Så här Horn och Kristina var det såle- Maria Bergom-Larsson har kommenterar hon den kritik des först och främst deras likar- en hel citatkatalog över den Selma Lagerlöf fick på Gösta tade upprorsbenägenhet som okänsliga och diskriminerande Berlings saga: 'Men Wirsén och intresserade mej.' (K I, s 38) litteraturhistoriska forskning Warburg och en del andra såg I sin enda men stora roman som kommit Hedvig Charlotta naturligtvis till att ordna några Amtmandens detre I—II 1854— Nordenflycht (1718—1763) till järnnätter åt den blomma som 55 (hösten 1983 i nyöversätt- del. Hon kallar det föraktkata- slog ut så häftigt och så osvenskt ning till svenska på Trevis för- log. Tiden och kvinnoforsk- prunkande.' (K I, s 233) lag) gestaltar Camilla Collett ningen har dock omformat den problemen för den framväxan- bild som exempelvis litteratur- KLASS OCH KÖN de ämbetsmannaklassens dött- historieprofessorn Lennart rar. Enligt Mia Berner skulle Breitholtz försökt mana fram I stort sett är jag ganska positiv Camilla Collett här ha satt av Hedvig Charlotta som bor- till denna första del, men det är 'problem under debatt' långt gerlig korpulent matrona. ändå något som oroar mig. Re- innan Georg Brändes formule- 102 rade uttrycket som en norm för beledsagar essäerna. Det finns Svanberg (som flera andra es- genombrottslitteraturen. Ro- till exempel en rad fotografier säister i den andra delen) till manen är också intressant där- där kvinnliga författare sitter den numera så välbekanta bo- för att den förebådar en freudi- framför sina skrivmaskiner ken av Sanda M Gilbert och Su- ansk symbolik med kvinnliga (Marika Stiernstedt, Alice san Gubar The Madwoman in the förtecken. Romanens hand- Lyttkens, Nelly Sachs, Sonja Attic. The Woman Writer and the lingsmönster ackompanjeras av Åkesson och den deckarförfat- Nineteenth-Century Imagination en genomgående grottsymbo- tande Kjerstin Göransson- (1979). lik. Aven i sitt andra stora verk Ljungman) och bildar en nega- Några essäer utvidgar Bir- Fra de stummes leir (1877) är Ca- tion till den karikatyrbild av en gitta Svanbergs resonemang. milla Collett tidigt ute. Här fö- 's k självförsörjande kvinna', Ulla Torpe har gjort en mycket regriper Camilla Collett inte som finns i början av boken. spännande analys av Selma La- bara vad Virginia Woolf fram- Om det nu inte längre finns gerlöfs Löwensköld-trilogi, där lägger i A Room of One's Own några sprickor i den yttre iden- hon framförallt är intresserad 1929 (sv övers Ett eget rum, Ti- titeten, i rollen som skrivande av det kvinnliga berättarper- den 1977) utan också den textu- yrkeskvinna, så är den inre spektivet i böckerna. Eva ella könsrollsanalysen. Camilla identiteten desto mer kluven Adolfsson följer utvecklingen Collett diskuterade kvinnans och problematisk. mot det skapande jag är i Bir- författarroll, föraktet och de Harriet Clayhills ger en gitta Trotzigs tidiga romaner. omöjliga arbetsförhållandena' kvinnopolitisk bakgrund till Marianne Hörnström suggererar och hon ger 'Goethe och Byron, 1900-talskvinnans upplevelse fram den konstnärliga problematiken i Asa Nelvins texter. Dickens, Björnson och Jonas av kluvenhet. Enligt henne ger Lie av piskan' för deras kvinno- de sista hundra årens feminis- tiska debatt vid handen att idén gestalter. (K I, s 136) HISTORIESKRIVNING Att bryta ett könsmässigt om kvinnors identitet pendlat perspektiv mot ett klassmässigt mellan likhet och egenart i för- Som jag nämner i min inled- är dock mest konsekvent utfört i hållande till mannen. ning så tror jag att många es- Barbro Backbergers essä om Birgitta Svanberg visar hur säer i Kvinnornas Litteraturhistoria Moa Martinson och Agnes von denna den inre identitetens skulle kunna bilda utgångs- Krusenstjerna. Genom att stäl- problematik tagit litterär sym- punkter för en historieskriv- la en kvinnlig proletärförfatta- bolisk gestaltning. I sin essä går ning. I en sådan är den nämnda re och en kvinnlig författare hon ända tillbaka till Hedvig identitetsproblematiken viktig, från en utdöende aristokrati i Charlotta Nordenflychts märk- men den behöver kompletteras kontrast till varandra lyckas liga feministiska dikt 'Fruen- med andra resonemang och in- Backberger visa på kvinnovill- timrets försvar' och frilägger en fallsvinklar. En sådan infalls- koren i det klassbestämda. Ge- genomgående skaparsymbolik vinkel kan vara genremässig. nom sitt sätt att framförallt in- hos kvinnliga författare som En litteraturhistorieskrivning tressera sig för texterna är har den fjättrade örnen som som vill vara samhällsrelaterad Backbergers essä också framåt- metafor. Örnsymboliken åter- kan med fördel ta sin utgångs- pekande mot den andra delen finns i Fredrika Bremers prosa- punkt i genrebegreppet och av Kvinnornas Litteraturhistoria, dikt Orninnan (i Självbiografiska problematisera detta på olika som har 1900-talet som sitt lit- anteckningar), i Selma Lagerlöfs sätt, relatera det till litterära terära arbetsfält. Nils Holgerssons underbara resa ge- normsystem, samhällsklasser nom Sverige (örnen Gorgos fång- och publik. enskap på Skansen), naturligt- I denna andra del utnyttjar IDENTITETSPROBLEMATIK vis i Edith Södergrans diktning flera essäister genrebegreppets I den andra delen av Kvinnornas och mer överraskande också möjligheter, t ex Ingrid Elam (i Litteraturhistoria skriver de båda hos Agnes von Krusenstjerna essän om Marika Stiernstedt), och Karin Boye. Svanberg bely- redaktörerna Ingrid Holm- Birgitta Josefsson (om flickböc- ser 'det viktiga förhållandet quist och Ebba Witt-Bratt- ker) och Lena Persson (om mellan kvinnlig identitetsupp- ström i sitt förord att de kvinn- kvinnligt deckarförfattande). levelse och kvinnligt litterärt liga författarna lämnat den ras- Det är heller ingen tillfällighet skapande' där fångenskap är en pande gåspennan och satt sig att dessa essäer är de mest ideo- pol, men där frihetsberusning framför skrivmaskinens tan- logikritiskt inriktade. är en annan. genter. Detta påstående under- Viktig som litteraturhisto- stryks av det bildmaterial som Teoretiskt anknyter Birgitta risk modell är också Tilda Ma- 103 ria Forselius essä om vår första vid skilda tillfällen. Den dec- Framförallt den andra delen proletärförfattare Maria San- karskrivande Fanny Alving är har väckt 'bokslukarinstinkten' del. Hon slår upp köksfönstret Barbro Alvings mor (omskri- hos mig. Med glädje tänker jag mot den proletära gatan och ven av DN-journalisten Berit på Jenny Ljunghills essä om El- den blick som bildar underlaget Wilson). Barbro Alving är Elin sa Grave 'Intelligens är ett vre- för berättandet är den moderli- Wägners personliga intellektu- desutbrott som måste styras av ga- ella arvtagare. Ottilia Adelborg fantasin'. Även Kristina Lugns Om man försöker skriva en (K I, s 1980) har samarbetat essä om Sonja Äkesson ligger modern litteratushistoria som med Elsa Beskow. Amalia kvar som en pärla i mitt minne. tar hänsyn till det specifika och Fahlstedt som bodde i Beskows En essä som verkligen manar nyskapande i kvinnors litterära hem var en viktig hjälpare till till omläsning är Immi Lundins verksamhet måste man bruka Maria Sandel. Tilda Maria om Sara Lidman 'Drömda mö- ett vidgat litteraturbegrepp. En Forselius får i denna andra del ten och dolda samband'. Hon gång var inte arbetarlitteratu- sin författande mor litterärt har skapat en mästerlig essä om ren fin nog för att dokumente- upprättad. Hon heter Molly Sara Lidmans episka norr- ras, men detta förhållande är Johnson och skrev på sin tid en landsdiktning. Den har dock en väl lyckligtvis idag 'historiskt'. roman (Pansarkryssaren, 1955) lågmäldhet som gör att man Lika självklart är det dock inte som i 50-talets opolitiska litte- lätt kan hasta förbi den, men att barnboken och journalisti- rära kölvatten förebådade det vore dumt. Dess tysta ton ken ingår i modern litteratur- 60-talets samhällsengagerade kan bero på att den både som historieskrivning, för att ta litteratur. Exemplen kan mång- arbetsmetod och motiv nyttjar några exempel från genrer som faldigas, men ett subkulturbe- drömmen. Immi Lundin lyfter varit viktiga för kvinnor. Det är grepp måste också bygga på fram kvinnogestalterna i Sara därför glädjande att Kvinnornas textliga relationer. Det före- Lidmans femtiotalsromaner Litteraturhistoria inte arbetar kommer också många sådana och jämför dem med hennes nu med ett snävt sätt att definiera jämförelser mellan olika kvinn- aktuella romaner (Din tjänare litteratur. Här får t ex barnbo- liga författares texter och en del hör, Vredens barn och Nabots sten). ken sin rättmätiga plats, bland ganska djärva sådana. Mia Immi Lundin funderar fram- annat genom Eva Ströms essä Berner visar på likheter mellan förallt på vad det är som hindrar om Elsa Beskow och Elvira Bir- Tove Ditlevsens och Virginia kvinnors möten. I sitt sökande gitta Holms om Tove Jansson. Woolfs bruk av metaforen (K ser hon att många av Sara Lid- Ström lyfter fram Beskows II, s 165). För att inte tala om mans kvinnogestalter har en bilder och förklarar varför hen- det djärva greppet att jämföra speciell karaktär 'De är både nes texter är alltför utslätade. Elsa Beskows bildspråk med Sy- kraftfulla och kapabla kvinnor, Det är den välmenande mam- liva Plath's. Hur detta är möj- men deras kraft kan ingenstans mans fel (läs: Elsa Beskow, ligt får ni själva övertyga er om kanaliseras, den vandrar fri, 6-barnsmor), som alltför tidigt i Eva Ströms essä (K II, s 81). som ett hot. Eller ett löfte,' (K ställer allt tillrätta. Tove Jans- II, s 403). Det är löftet Immi sons böcker är också uppbygg- LÄSLUST Lundin tar till vara i sin utopis- da runt en välmenande mam- ka avslutning. När inget brom- ma ('Inte kan väl världen gå un- Jag har i hög grad bedömt sar är gemenskapen mellan der i en doft av bullar'). Mu- Kvinnornas Litteraturhistoria uti- kvinnor lockande nära. Då lå- minmamman är dock så makt- från ett litteraturhistoriskt per- ter sig kvinnor inte hindras av lös i sin förträfflighet att Tove spektiv. Nu är det dock inte de sin strid om rättigheter i män- Janssons böcker far det rätta litteraturhistoriska tentaklerna nens värld?! oroande inslaget, så väl för liten som essäisterna i första hand Det går inte att avsluta en så- som för stor. faller ut. I stället har de det ur- dan här recension utan att Ytterligare en viktig infalls- sprungliga målet för Författar- nämna Lena Cronqvists om- vinkel i en historieskrivning om nas litteraturhistoria väl i sikte, slagsbilder. Inspirerad av Gil- kvinnliga författare är frågan dvs att väcka läslust, framförallt bert & Gubars motsatspar om de kvinnliga konstnärerna för författarnas texter, men ängeln-häxan har hon i starka kan sägas utgöra en egen kvin- också för själva essäerna. Essä- färger illustrerat kvinnors för- isterna har lyckats där hand- nooffentlighet och en subkul- fattarproblematik. Genom att boksförfattare vanligen miss- tur. Den som läser essäerna på använda så starka färger fram- lyckas: att bevara läsarnas upp- ett jämförande vis upptäcker manar hon ett speciellt bud- märksamhet. hur samma namn dyker upp skap. De problem som finns ska 104 vi inte sticka undan eller skapa rup omsorgsfullt karaktärisera- Framställningen visar över- bleka bilder av. De skall fram i de 70 kvinnliga genombrotts- tygande hur Georg Brändes ljuset. författarna har sin litterära '... först och främst (är) mansf- Christina Sundström kraft; det är som exempel på rigörelsens pionjär, i evig oppo- psykiska positioner under ett sition till den gamla auktoritära patriarkat i begynnande förfall; mansbilden och i evig kamp för Det moderna det är som producenter av en nyare, mer liberal' (s 60). genombrottets kvinnor konstnärligt överraskande Den nyskapade mansbilden vändningar, motsägelser, am- sammanfattar Dahlerup med Pil Dahlerup, Det möderne gen- bivalenser, brott i den patriar- orden vetenskaplighet, huma- nembruds kvinder, Gyldendal kala människobilden. Med en nitet och sexualitet. Brändes 1983. formulering från bokens sam- framträder som en ytterst tvety- Pil Dahlerups pionjärarbete om manfattning: 'Det är tolknin- digt stimulerande personlighet de danska kvinnliga genom- gen av den patriarkala männi- i sitt privata förhållande till brottsförfattarna mellan åren skobilden (i dess brott), som ger skrivande kvinnor, offentligt le- 1871—1891 utkom 1983 jämnt den kvinnliga genombrottslit- ver han inte upp till sin uttalade ett hundra år efter utgivningen teraturen dess spänning. För- sympati för kvinnosaken ge- av Georg Brändes' epokgöran- fattarna är olika, men oavsett nom att stödja tidens danska de bok Det möderne Gjennembruds var de står inom kvinnobilden, kvinnliga författare. Tvärtom Maend(1883). I denna bok sam- står de utanför människobil- finns en tendens att frånkänna lade Georg Brändes genom sju den. De är civilisationens zige- den kvinnliga författaren nordiska författaranalyser av nare, hittebarn, oäkta barn, egentlig formskapande, konst- naturalismens manliga förfat- krymplingar, häxor, "proletä- närlig förmåga. Litteraturen tare (Bjornson, Ibsen, J P Ja- rer", slinkor och döda. Såtillvi- värderas efter kön och inte efter cobsen, Drachmann, Edvard da är det de som har skrivit pe- talang. Dahlerup poängterar Brändes, Sophus Schandorph riodens "emmigrantlitteratur". Brandesbrödernas arbetsdel- och Erik Skräm) sina idéer om (S 477) ning: Georg Brändes vägledde de kvinnliga författarna i priva- det politiska och litterära ge- Pil Dahlerup börjar sin bok ta brev och skrev nekrologer nombrottets nödvändighet. med att slå ett slag för det empi- över dem; Edvard Brändes an- För Brändes avspeglade de riska litteraturarbetet, och mälde deras böcker. Och Ed- manliga författarna med olika framställningen med de avslu- vard Brändes' könsestetiska grad av talang 'Mänsklighetens tande författarbiografierna är norm för kvinnorna var först eviga strävan mot en ständigt också sprängfylld med bibliog- och främst om de gav ris och ros mer idealiskt uppfattad Frihet, rafisk och biografisk informati- lika till 'Män och Kvinnor, de Civilisationens och Framåt- on. Speciellt i det stora kapitlet första är inte alla Lögnhalsar, skridandets ändlösa Triumftåg' om Georg Brändes utnyttjar de sista inte alla Sanningsvitt- (s 407). Georg Brändes spelar hon en omfattande läsning av nen', som han skrev i en anmä- som person och litteraturkritisk icke offentliggjort brevmaterial lan. banbrytare en viktig roll i Pil för att få begrepp om Brändes' Dahlerups bok. Både som in- komplicerade och motsägelse- spirationskälla för författaren, fulla förhållande till flera av ti- som antopod, som typexempel dens skrivande kvinnor. På det GENOMBROTTETS KVINNOR på det litterära patriarkatet och hela taget är kapitlet om Georg Bokens huvudkapitel är en vik- som banerförare för ett nytt Brändes det kanske mest över- tig genomgång av periodens manlighetsideal i patriarkalis- raskande och teoretiskt nytän- kvinnliga författare. Här träder mens begynnande förfallsperi- kande i avhandlingen. Det drar kvinnor ut ur litteraturhistori- od under 1800-talets sista tred- in både George Brändes' litte- ens glömska och belyses i Dah- jedel. raturkritiska verk, de väsentli- lerups ordning och typologi. ga begreppen patriarkat, don- Pil Dahlerup har dock inte Kapitlet har skrivits utifrån en juanism och tristanism i be- övertagit litteratursynen från fullständig registrering, och skrivningen av Brändes' place- Det möderne Gjennembruds Maend, den kolossala stoffmängden in- ring i det litterära patriarkatet. enligt vilken diktarna, de 'äkta' delas efter en psykologisk/litte- Här går Pil Dahlerup på allvar diktarna '... ställer sig i Samti- rär typologi: 1. Sönerna, som i in i en dialog med den nyare lit- dens Ideers Kamp på Ideernas litteraturen iför sig manlig be- teraturkritiska och litteratur- Sida' (s 114). Det är inte som rättardräkt eller uppträder som historiska forskningen. idékämpar som de av Pil Dahle- könsneutrala tredjepersonbe- 105 rättare. Därigenom kan de dels nadshistoria och deras korre- som enligt Dahlerup är en ge- fly från den besvärliga kvinnlig- spondens. Vi får inblick i de liv- nomgående symbol i genom- heten, dels kritisera manlighe- skonflikter och den stillsamma brottskvinnornas litteratur) bå- ten. Till gruppen av söner räk- kamp, som kvinnorna har om- de uttrycker protest mot mo- nas författare som Alfhilde satt i konstnärliga verk. Speci- derskapets villkor under faders- Mechlenburg, den religiösa ellt skildringarna av Olivia Le- väldet och fasthåller det i senti- Constance Mynster. Delar av visons, Nathalie Larsens, Anna mentalitet och skuld. Protest Olivia Levisons författarskap. Erslevs och Emma Gads lev- omvandlas till masochism. Den 2. Döttrarna, som är den allra nadshistorier blir fina porträtt, deprimerade kvinnan blir en- största gruppen. Här är förhål- och i bokens avslutande biblio- ligt Dahlerup en genomgående landet till fadersfigurer det grafier och biografier finner vi figur hos de kvinnliga författar- centrala prolemkomplexet. en guldgruva av upplysningar na, och hon tolkar det dithän, att det 'man som kvinna ser i en Depression är ett genomgåen- om författarna, deras publice- rade och opublicerade verk, depression, är den realistiska de drag och viktiga är 'ömvänd- manuskript, artiklar och brev, uppfattningen av kvinnlighe- ningar' i ett förlopp: från 'jag som gör det möjligt för var och tens villkor under ett patriarkat har rätt — far har orätt' till 'jag en att fortsätta studierna. och ett manssamhälle'. Depres- har orätt — far har rätt'. Bland sionen blir utgångspunkt för döttrarna finner vi Wilhelmine realismen och i de mest värde- Zahle, Illa Christensen, Ragn- fulla författarskapen är depres- hilds Goldschmidt och Olivia ÖMVÄNDNING OCH sionens universum en motsä- Levison. Gruppen uppdelas DEPRESSION gelsefull skildring av verklighe- vidare i moderna, traditionella, Som analysredskap använder ten. religiösa och falska döttrar (den Pil Dahlerup speciellt den så sista beteckningen gäller de kallade aktantmodellen, som Det finns konsekvens och ar- manliga författare, som skrev ser det litterära verkets kärna i gumentation bakom Dahlerups under kvinnlig pseudonym och förloppet av ett projekt med teser men också modifikationer utifrån en dotterposition). 3. subjekt, objekt, givare, motta- och nyanseringar och en klar De emanciperade, en liten gare, hjälpare och motstånda- blick för olikheter mellan de grupp författare, som ser värl- re, och hon framhåller att det i kvinnliga författarna både i för- den utifrån positioner som varje text finns strukturer, som hållande till estetiska värden konstnärer, älskarinnor, löne- det är analytikerns uppgift att och i förhållande till deras in- arbetare och kvinnosakskvin- utreda. Det mönster hon finner placering i typologierna. Man nor. Här finner vi Adda Ravn- bland genombrottskvinnorna kan sakna några mer direkta kilde. 4. Mödrarna, som pro- är mera generellt en ambiva- och begreppsliga diskussioner testerade mot den sexualiserade lens. En dubbelsyn av protest kring naturalism- och realism- människan och moderlighetens och accepterande visar sig vara begreppen. Utforskandet av de förvrängningar, och som sätter tolkningspunkten i den enskil- kvinnliga författarna måste le- det ömma förhållandet mellan da texten och i kvinnolitteratu- da till revideringar av gängse mor och barn som modell för ren som helhet. Till ambivalen- realismbestämningar; det visar förhållandet mellan männi- sen hör också en rad 'ömvänd- Dahlerups eget material. Just ningar'. Ofta visar det sig att skor. Mödrarna är författare därför att tyngdpunkten för- berättelse och tolkning inte följs som Massi Bruhn, Therese skjuts från den yttre verklighe- åt, som i Therese Brummers Brummer, Jenny Blicher-Clau- ten till den inre kvinnovärlden. roman Som man gifter sig, där hu- sen. 5. Hustrurna, andliga re- På samma sätt måste natura- vudpersonen visserligen får rätt spektive moderna, där vikten lismbegreppet tas upp till ny gentemot patriarkatet, men där läggs vid en analys av Emma diskussion mot bakgrund av patriarkatet visar sig vara 'bätt- Gads författarskap. 6. Den hela den döds- och lidandesestetik re' än huvudpersonen. Berät- människan, som skildras i Erna som Dahlerup iakttar hos några telsens förlopp projicerar konf- Juel-Hansens roman Helsen og av kvinnorna. Man kan sakna likter, tolkningen injicerar Co, 1900, där författaren ger sig generella betraktelser kring den dem. På samma sätt sker om- in på det ambitiösa företaget att konstnärliga kvaliteten hos ge- vändningar i texter som skild- visa den hela och produktiva rar moderskapet, t ex i Massi nombrottskvinnorna. På det människan i en kvinnas gestalt. Bruhns debutroman Et Aegte- hela taget sysselsätter sig boken De många författarskapen skab, 1889, där pietåfiguren förvånansvärt lite med de tolk- och verken ges perspektiv ge- (modern med det döda barnet, ningsomformande aspekterna nom utdrag ur författarnas lev- av den kvinnliga litteraturen. 106 Litteraturen som befriande som A Very Great Profession. skulle ha kunnat ge materialet självmedvetenhet. Beauman har emellertid bemö- skarpare konturer och studien Det möderne gennembruds kvin- dat sig om att bibehålla den som helhet en inneboende ut- der är som helhet, med sin personliga dimensionen och vecklingslinje. Undersöknin- tyngd, sina nyläsningar och klargör ofta och gärna vilka tex- gen av teman och motiv blir of- materialupptäckter ett banbry- ter som har haft särskild bety- ta alltför neutral för att i läng- tande verk i dansk litteratur- delse för henne under olika ske- den fånga läsarens intresse, och forskning. Men det är inte en den i livet. Rosamond Leh- i sina ansträngningar att få med bok blott för akademiska kret- manns The Weather in the Streets så mycket material som möjligt sar, den kan läsas av alla som (1936) har till exempel blivit en förfaller Beauman ibland till ett intresserar sig för litteratur och bok som hon läser när hon vän- personligt botaniserande bland som har lust att gå på upp- tar barn, och hennes lilla må- texterna. Tidvis kan hennes täcktsfärd i ett glömt och näs- lande skiss av sin tillvaro i sam- läsning av dem också bli oro- tan okänt literärt landskap. band med den första gravidite- väckande ytligt. ten ingår en karakteristisk sym- De i mitt tycke mest givande Anne-Marie Mai bios med det därpå följande ci- kapitlen i hennes bok handlar Stig Dalager tatet ur Lehmanns roman. om 'Feminism' och 'Sex'. Ge- Översättning: Catta Jönsson Glimtarna av denna sortens mensamt för dem är att de tar omedelbara förhållanden mel- upp ämnen som samtidigt som lan text och läsare blir till sug- de har en tidlös aktualitet ka- gestiva påminnelser om vad Kvinnors romaner rakteriseras av mycket påtagli- samma texter kan ha betytt för ga förändringar under den pe- 1914—39 tidigare generationers kvinnli- riod Beauman har valt att arbe- ga läsare. ta med. Således antogs lagförs- Nicola Beauman, A Ikry Great laget om kvinnlig rösträtt av Profession: The Woman's Novel Ett femtiotal författare är parlamentet 1918, och inte 1914—39, Virago 1983. representerade i Beaumans bok, främst med romaner men i oväntat visar det sig att detta Nicola Beaumans bok är ett flera fall också med självbiogra- senkomna framsteg speglas i försök att 'via skönlitteratur fiska verk. Materialet behand- skönlitteraturen i form av en skriven av kvinnor åstadkom- las med utgångspunkt i teman förskjutning i begreppet kvin- ma ett porträtt av engelska me- och motiv, och boken rymmer nosak: fram till Första världs- delklasskvinnor under tiden åtta fylliga kapitel, vars rubri- krigets slut är det i regel syno- mellan två världskrig'. Bak- ker i tur och ordning är 'War', nymt med kampen för kvinnlig grunden till hennes studie är 'Surplus Women', 'Feminism', rösträtt, men ett stycke in på ohöljt personlig: en sekvens ur 'Domesticity', 'Sex', 'Psychoa- 1920-talet har det vidgats till att filmen Brief Encounter (1945; fil- nalysis', 'Romance' och 'Love'. omfatta personlig integritet och men baserad på en Noel Co- A Very Great Profession är inte en kvinnligt självförverkligande wardpjäs från 1935), där läkar- bok som mynnar ut i några över huvud. Beauman citerar hustrun Laura kommer med överraskande resultat, men Winifred Holtby, som deklare- veckans nyförvärv från Boots med sin kombination av femi- rade att hon egentligen ville äg- bibliotek, fick Nicola Beauman nistiska och sociologiska ut- na sig åt helt andra ting än kam- att börja fundera över vad för gångspunkter blir den en in- pen för jämlikhet, men att hon slags böcker som lästes av re- kännande kartläggning av ett nu var kvinnosakskvinna bara spektabla medelklasskvinnor stycke kvinnohistoria — histo- för att hon ville ha ett slut på all- som Laura. En mera omedelbar ria som ligger så nära att den tihop; och hon pekar också på inspirationskälla har Beauman kunde ha varit våra mödrars skillnaden mellan 'Old Femi- haft i sin mor som när hon kom och mormödrars vardag, men nism' och 'New Feminism', en till England från Tyskland 1933 som inte desto mindre är behäf- distinktion som fortfarande sät- inte kände någon engelsk familj tad med så många kvinnoerfa- ter sina spår i dagens Storbri- utom the Forsytes, som hon ha- renheters märkliga benägenhet tannien, där manshatet inom de mött i Galsworthys romans- att omgående försvinna i osyn- delar av kvinnorörelsen kan vit, och vars intresse för det nya lighet och glömska. komma som en överraskning hemlandets litteratur bör ha för den som har vant sig vid att Vad jag saknar i Beaumans kombinerats med en distans av se lösningen i allas vår gemen- bok är framför allt några cen- det slag som utgör själva grund- samma mänsklighet. Beauman trala frågeställningar, en hand- förutsättningen för en studie lyfter också fram exempel på full fruktbara konflikter som 107 manliga reaktioner på kvinnor- satiriska men samtidigt djupt instruction book for my genera- nas frigörelse: i A. S. M. Hut- inkännande kommentarer till tion', och det var bland annat på chinsons This Freedom (1922) denna fundamentala konflikt. I grundval av erfarenheterna kombinerar Rosalie hustru- böcker av Elizabeth Cambrid- från sitt eget äktenskap som och modersroll med en fram- ge, Enid Bagnold och Dorothy Mitchison var övertygad om att gångsrik karriär — ända tills Canfield urskiljer Beauman boken 'must have made an im- ett av barnen hamnar i fängel- exempel på kvinnor som mer mense difference to the happi- se, ett annat dör efter en illegal eller mindre framgångsrikt för- ness and well-being of thou- abort, och ett tredje begår själv- söker intala sig att deras konst- sands of couples. I likhet med mord. Lyckligtvis återstår ett närliga ambitioner på sitt sätt många av sina kolleger fann barnbarn, och tack vare den lil- ändå kan komma till uttryck i emellertid Mitchison att försö- la flickan kan Rosalie i viss mån deras konventionella roller som ken att låta motsvarande frigö- gottgöra försummelserna gent- hustrur och mödrar; men som relse speglas i skönlitterär form emot sina egna barn — för gi- den mest tragiska gestalten ideligen stötte på hinder i form vetvis kan alla katastroferna framstår här Lady Slane i Vita av refuseringar eller — i bäst fall skyllas på hennes yrkesarbete! Sackville-Wests All Passion Spent — strykningar i manuskriptet; På sitt sätt lika skoningslös är (1931), som först när hon vid åt- men när hennes roman We Have den amerikanska författaren tioåtta års ålder blir änka får Been Warned äntligen kom i tryck Dorothy Canfields The Home- smaka den frihet i vilken hen- 1935 innehöll den ändå scener Maker(1924), där man och hust- nes ungdoms konstnärliga am- som enligt Beauman var mer se- bitioner skulle ha kunnat ford- ru till ömsesidig belåtenhet lyc- xuellt explicita än något som ras. 'Ibland tror jag att den kas byta roller genom att man- dittills hade skrivits av en kvin- nen råkar ut för en olycka som största tjänst en man som inte na. Det gamla knepet att förklä gör honom partiellt förlamad. är tillräckligt obetydlig kan gö- nuet i historisk kostym fungera- Krisen kommer när mannen ra sin hustru är att dö en för ti- de dock också på detta område tillfrisknar och makarna ställs dig död', skrev Sven Lindqvist i och utnyttjades flitigt, inte inför utsikten att återgå till de fjol i en dagboksruta där han minst av Mitchison. Som Beau- konventionella könsroller som tog Tora Dahl i upptuktelse över man framhåller hade däremot de båda upplever som tvångs- hennes oförmåga att ta sitt för- författarna till romantiska be- tröjor. Deras sätt att lösa pro- fattarskap på allvar under Knut rättelser, shejk-romaner och lik- blemet blir samtidigt en obarm Jaenssons livstid (DN 30/11 nande sedan länge kunnat vara härtig definition av den roll 1983). Jag undrar om Sven betydligt mera frispråkiga, inte som kvinnan har tilldelats i det Lindqvist anade vad det var för minst när de skildrade sexualitet patriarkala samhället: tillsam- sanning han snuddade vid, el- mans med mannens läkare be- ler om hans ord bara ska tolkas i dess sadistiska varianter. slutar de sig för att ljuga för om- som en mans frivola slutkläm på en kria om en kvinnlig kolle- världen, så att mannen i skydd KRIGET av en illusorisk förlamning kan ga? fortsätta att stanna hemma och Avsnitten om 'Feminism' och spela den enda roll som han fin- Beauman inleder sitt kapitel 'Sex' definierar med större skär- ner tillfredsställande. om sexualitet med en påmin- pa än bokens övriga kapitel någ- nelse om den viktorianska ra av de centrala konflikter som kvinnosynen — 'I should say kvinnor upplever i ett samhälle that the majority of women som är organiserat och domine- KONSTNÄRLIGT SKAPANDE (happily for them) are not very rat av män. Beaumans första ka- Åtskilligt av materialet i Beau- much troubled with sexual fee- pitel, som handlar om Första mans kapitel om kvinnosaken ling of any kind' (Acton, 1857) världskriget, förefaller mig handlar om motsättningen — men hon för oss sedan märkvärdigt neutralt i detta av- mellan kvinnans konventionel- snabbt fram till den mera igen- seende. För Mikaela i Elin la roller och det konstnärliga kännliga värld som har växt Wägners Den befriade kärleken skapandet. Här hamnar Virgi- fram under inflytande av ge- (1919) går tankarna vid krigs- nia Woolf helt naturligt i för- stalter som Freud, Havelock El- förklaringen genast till alla de grunden, men också ur roma- lis och Marie Stopes. Stopes' millioner kvinnor 'som inte är ner som May Sinclairs The Crea- Married Love (1918; sv övers mer tillfrågade än Europas bo- tors (1910) och E. M. Delafields 1922) beskrevs av den skotska skap, om de vill ha krig'; men Diary oj a Provincial Lady (1930) författaren Naomi Mitchison motsvarande konflikt speglas får vi exempel på kvinnors milt som 'the first serious sex- över huvud taget inte i Beau- 108 mans material. Om vi får tro och denna långa tillkomsttid dominans. Over hälften av per- henne ägnade Storbritanniens tycks ha haft påtagligt positiva sonnamnen är kvinnonamn. kvinnor sådana de framträder i konsekvenser för slutresultatet. (Tittar jag däremot i Ake Is- skönlitteraturen tveklöst all sin Beaumans förtrogenhet med lings doktorsavhandling: Kam- energi åt patriotiska krigsinsat- materialet är imponerande, och penför och mot en demokratisk skola, ser, och konflikten manligt — de talrika och välvalda citaten i 1980, finner jag mansnamn till kvinnligt skymtar endast i form A Very Great Profession (som i sin 96%.) Återigen ett bevis på att av detaljer innanför denna ram. tur är ett citat från Woolfs Nig ht män strukturerar och organise- Medan kriget pågår, hävdar Be- and Day) vittnar om en beläsen- rar överbyggnden medan kvin- auman, fungerar det i romaner- het som ingalunda är begränsad norna materialiserar densam- na oftast bara som bakgrund till till kvinnolitteratur. A andra si- ma i praktiskt arbete. relativt konventionella hand- dan har Beaumans bok hunnit Undersökningen är framför lingsmönster, och först mot förlora en del av sitt nyhetsvär- allt empirisk och deskriptiv till 1920-talets slut kommer litterä- de: många av de kvinnliga för- sin karaktär — fullmatad med ra verk där kriget och dess härj- fattare som 1973 var helt bort- intressanta uppgifter om för- ningar ses i ett större och mera glömda har sedan dess fått ny lagsarbete, villkor och förut- kritiskt perspektiv. Förgäves le- aktualitet genom att deras böck- sättningar samt medarbetares tade jag i kapitlet om Första er har tryckts om, inte minst i med- och motgångar i en tid då världskriget efter Rebecca Wests Viragos utmärkta Modern spår av upplysning och roman- The Return of the Soldier (1918; ny- Classics serie. Här återfinner vi tik korsar varandra. Tyvärr får ligen översatt till svenska med ti- till exempel nu Radclyffe Hall, det i mina ögon viktigaste av- teln En soldat kommer hem), som Winifred Holtby, Storm Jame- snittet — själva innehållsanaly- alltså kom ut redan i krigets son, F. Tennyson Jesse, Marga- sen ett alltför ringa utrymme. slutfas men som inte desto ret Kennedy, Rosamond Leh- Stina Quint Folkskolans mindre är en svidande uppgö- mann, Dorothy Richardson, E. Barntidnings grundare och re- relse med hela det moderna Arnot Robertson, May Sinclair daktör var folkskollärarinna samhället som producerade och Rebecca West, författare med ambitioner att vägleda och Första världskriget och ett passi- som alla tas upp i Beaumans uppfostra 'folkets barn' bl a ge- onerat försvar för livet självt. bok. Det tillämnade pionjärver- nom att väcka deras läslust.' En Beauman har emellertid valt att ket har därmed delvis förvand- sund läsning utöfver läxan' behandla boken långt senare, i lats till en praktisk handbok — skulle bidra till gudsfruktan, sitt kapitel om psykoanalys. men den förändringen är ju bara fosterlandskärlek, nykterhet Visst är psykoanalys ett viktigt ett glädjande bevis på det och djurskydd. Någon kultur- motiv i romanen, men i sin kär- växande intresset för litteratur radikal tidning blev det aldrig. na är The Return oj the Soldier en skriven av kvinnor. Tidningen kom ut med sitt krigsprotest, där budskapet första nummer den 16 mars framför allt förmedlas via det Helena Forsås-Scott 1892 i Nyköping och kom att in- utförliga symbolspråk som kul- nehålla både fiktion och fakta, minerar i ett magnifikt exempel knep och knåp mm. När tid- på 'the green world archetype', Läsning för folkets barn ningen några år senare flyttade för att använda terminologin i Sonja Svensson, Läsning för fol- till Stockholm rymdes Annis Pratts Archetypal Patterns in kets barn; Folkskolans Barntidning redaktions- och expeditionslo- Women's Fiction. Med Beaumans och dess förlag 1892—1914, dok- kaler i Stina Quints hem som läsning förblir romanens djup- torsavhandling, Rabén & Sjö- hon dessutom delade med med- dimensioner dolda; och det fö- gren 1983. redaktören Lilly Hellström. refaller mig som om den solida Det hände ibland att redaktö- lojalitet gentemot patriarkatet När jag får en avhandling i min ren fick 'resa bort för att lära sig som speglas i hennes kapitel om hand tittar jag numera först på sova'. Bland bidragsgivarna fin- kriget åtminstone delvis måste innehålls- och litteraturförteck- ner man Zacharias Topelius, vara en följd av hennes sätt att ning — därnäst på personregis- Ann-Margret Holmgren, An- närma sig sitt material. ter där sådant finns. Ganska na Maria Roos, Eva Wigström. snabbt kan jag på så vis bilda Illustrerade gjorde bl a Jenny Nicola Beauman började pla- mig en uppfattning om förfat- Nyström. nera sin bok tio år innan den tarens val av problem och forsk- kom i tryck — på för kvinnor ningsinriktning. Biografier om författare, ve- välbekant vis avbröts arbetet av Sonja Svensson har valt ett tenskapsmän, uppfinnare och äktenskap och barnafödande — ämnesområde med kvinnlig kungligheter förekom då och 109 då. Andelen kvinnor var ovan- Det drömda barnet det är nyckelbegrepp för Ger- ligt låg med tanke på att de bå- da. Hon älskar sin man Jakob da redaktörerna var aktiva i Carola Hansson, Det drömda 'för hans förmåga att se'. Fredrika Bremerförbundet. barnet, Norstedts 1983. Gerda prövar oupphörligt Förutom förbundets grundare Carola Hansson är debutant sig själv som mor. Hon registre- porträtterades Selma Lagerlöf, som romanförfattare, men se- rar varje uttryck hos Anna, oro- Anna Maria Lenngren, drott- dan tidigare känd för många lig att inte duga. I sina dröm- ning Victoria, Florence Night- bl a genom sina intervjuer med mar, som är invävda mellan de ingale, drottning Filippa och kvinnor i Sovjetunionen. Dessa berättande avsnitten, gör hon hennes svärmor unionsdrott- gavs ut i bokform för några år upp med modern och moders- ningen Margareta, Jeanne sedan. myten. Där är modern en häxa, D Are och Kristina Gyllenstier- Det drömda barnet heter hennes som vill döda hennes ofödda na. roman. Den handlar om tre barn. Men modern är också li- De allra flesta bidragen speg- generationers kvinnor och de- ten och hjälplös — Gerda måste lar den tidens uppfostrings- ras inbördes förhållanden som ta hand om henne. När Anna i mönster. Den välbärgade fa- mödrar och döttrar. I centrum sin frigörelseprocess kallar ock- dern fostrar sina söner och tid- för berättelsen står Gerda. Hon så sin mor för häxa, blir Gerda ningen förstärker gossarnas försöker reda ut sin komplicera- förtvivlad. Och i sin rädsla att drömmar om att bli något stort de och skuldtyngda relation till göra fel, att hindra Anna, låter — att få tjäna sitt land, sin Gud sin mor, samtidigt som hon hon henne flytta hemifrån och och sin konung. Flickornas prövar sin egen modersroll riskerar därmed att hon för- uppgift är att gå i moderns spår gentemot dottern Anna. svinner. och bli en god maka och hustru. I små detaljer och händelser Det drömda barnet, (ett försum- Mödrar antingen lovprisas eller beskrivs Gerdas reaktioner. mat, övergivet barn — Ellen — ömkas, det senare när de skild- Hon är känslig som ett asplöv återkommeri drömmen, perso- ras som ensamstående ofta un- och reagerar ofta på ord och nifierande det dåliga samvetet) der knappa förhållanden. De gester med skuldkänslor eller är en tät och känslig bok. Dess övre skikten beskrivs genom- dåligt samvete. 'Så länge Gerda styrka ligger i sammanflätning- gående som mer moraliskt kan minnas har hon gjort mo- en av de tre generationernas högtstående och därmed som dern ledsen' heter det, och det upplevelse av att vara mödrar förebilder för underklassen. säger en del om Gerdas känslig- och döttrar. I samtal med Anna Men 'hvar slef i sin gryta'. het, men mest om moderns om hur det var när denna var li- Sonja Svensson refererar av- reaktionsmönster. Denna har ten, förstår Gerda hur olika syn slutningsvis till Mette Winge offrat en konstnärskarriär för de har — och det har betydelse som i sin avhandling om den att ta hand om barn, man och för hennes uppfattning av sin danska barnromanen 1900- hem. Barnen har, så ser Gerda mor. 'Med Annas bild av det 1941 poängterar barnlitteratu- det, varit ett hinder för henne. förflutna inför ögonen ser hon rens ideologiska funktion. My- Hon har vant sig vid att alltid sin egen barndom förändras.' ten om den goda modern, my- förtränga sig själv och är därför Det är ovanligt med böcker ten om den problemlösa famil- nu, när barnen är vuxna, oför- som så här närgånget granskar jen och myten om det rättfärdi- mögen att tala om sig själv eller mor/dotter-relationen. Detta ga samhället utgör samman- sina åsikter. En naiv och upp- speciella förhållande poängte- tagna den borgerliga verklig- riktig fråga från barnbarnet om ras i boken inte minst av att Ja- hetsuppfattningen. vad mormor ska rösta på i kob har ett lugnt, harmoniskt Den viktigaste slutsatsen kärnkraftsvalet uppfattar hon förhållande till sin mor. Vid en som ett påhopp, en kränkning Sonja Svensson drar av sin un- andra läsning av boken fram- av hennes integritet. dersökning av Folkskolans Barn- står det dock som en svaghet att tidning är den att: 'i barntid- 'Modern är bara rygg och Gerdas negativa upplevelser i ningar har vi en givande hittills sluten besvikelse' är ett av Ger- så hög grad överväger. Upprep- nästan outnyttjad källa för för- das intryck. Gerda känner an- ningarna av tråkiga händelser ståelse av olika epokers syn på svaret vila tungt: 'Det är hon tenderar att bli tjatig. barn och barns läsning.' Tid- som ska gottgöra och få verklig- Trots detta tror jag att alla ningen ges fortfarande ut, se- heten att bli hel igen.' Modern döttrar och mödrar på många dan 1950 under namnet Kam- ser inte Gerda, de når inte fram punkter kan känna igen sig i ratposten. till varandra. Att bli sedd, att Carola Hanssons roman. Ami Wångstedt våga se, att inte behöva låtsas — Karin Palmkvist 110 Clara Schumann MÄNNEN skriver någon musik. Av hen- Faderns engagemang och sats- nes dagbok framgår att hon Grethe Holmen, Clara Schu- ning för med sig att Clara blir egentligen inte tyckte att kvin- mann. En biografi, Norma 1982. starkt beroende av hans stöd nor skulle ägna sig åt att kom- Översättning från danska av och omdömen om hennes spel. ponera musik. Erland Rådberg. Då hon 21 år gammal, mot fa- Det är en besvikelse att Gret- En av de få biografier över derns vilja, gifter sig med Ro- he Holmen ägnar så lite utrym- kvinnliga musiker som någon- bert Schumann flyttas detta be- me åt Claras kompositioner och sin skrivits går nu att läsa på roende över till honom. Fram hennes inställning till egen ska- svenska. Det är Grethe Hol- till 1854, då Robert Schumann pande verksamhet. Inte ett en- mens bok om Clara Schumann tas in på sjukhus för mental da av de dryga tjugotalet verk från 1970. ohälsa, blir det han som i stor som finns bevarade är kom- Clara Schumann var en av de utsträckning formar hennes menterat vilket för med sig att mycket stora pianisterna under personlighet. Då han dör 1856 biografin i musikvetenskapligt 1800-talet. Hon kom att spela finns vännen Johannes Brahms avseende inte blir särskilt bety- en så viktig roll att de flesta nu- där och under resten av Claras delsefull. Det är också en brist tida musikhistoriska verken har liv är denne den viktigaste per- att det inflytande Clara kom att med några rader om henne. Det sonen i hennes omgivning. Ut- få för Robert Schumanns och är främst den betydelse hon fick an hans stöd och kritik har hon Johannes Brahms kompone- för spridningen av Robert svårt att klara sig. rande nästan inte alls analyse- Schumanns och Johannes Trots detta beroendeförhål- ras. Sannolikt läste hon igenom Brahms pianomusik som gett lande till män var Clara Schu- och bedömde kritiskt all den henne denna plats. Rent all- mann mycket självständig i sin musik Robert Schumann skrev mänt räknas hon också som en konstnärsroll och alltid mycket under äktenskapsåren och möj- av de mest framstående tolkar- medveten om sin storhet. Hon ligen var det hon som under de na av 1800-talets pianomusik hade fostrats till konsertpianist sista åren av hans levnad, då och var som sådan jämbördig och aldrig någonsin tycks hon sjukdom påverkade hans om- döme, avgjorde vilka verk som med män som Franz Liszt, An- ge avkall på att detta är hennes skulle framföras offentligt. Se- ton Rubinstein eller Hans von livsuppgift. Ändå föder hon 8 nare kom hon att redigera den Bulow. barn under åren 1841—1854 stora samlingsutgåva med Ro- Till bokens förtjänst hör att och tidvis ser hon det som nöd- berts musik som kom ut på det är en mycket sammanhän- vändigt att i första hand 'passa 1880-talet. I fråga om Brahms gande bild av Clara Schu- upp' Robert Schumann så att kompositioner gäller vidare att manns liv som presenteras. Det han kan få lugn och ro för att inte ett enda verk publicerades är ett märkligt stycke kvinno- komponera. De husliga plikter- förrän Clara studerat det och historia som rullas upp. Vi får na hindrar henne dock inte mer gett sitt omdöme. Om detta ha- följa henne från barndomsåren än att hon under dessa år ge- de jag som musikforskare velat på 1820-talet och fram till hen- nomför minst 100 stora konser- läsa mycket mer. nes död 1896. Då hon är fem år ter runt om i Europa. överger modern hemmet och Under läsningens gång växer efter denna tidpunkt tycks det känslan att det inte bara är en MUSIKEN nästan uteslutande vara män något ytlig utan också tillrätta- som formar henne till männi- I Clara Schumanns utbildning lagd och överslätad bild av Cla- ska och konstnär. Fadern var en ingick studier i instrumenta- ra Schumanns liv som Grethe framstående pianopedagog. tion, kontrapunkt och komposi- Holmen åstadkommit. Mycket Han hade föresatt sig att skapa tion och redan som tonåring litet kommenteras till exempel en världsstjärna av sin äldsta skrev hon musik som väckte Robert Schumanns sjukdom dotter. Tio år efter det utbild- uppseende. Chopin lär exem- som blir allt värre ju längre äk- ningen satts igång har han nått pelvis ha uppmuntrat henne att tenskapet pågår. I flera pålitliga sitt mål och som femtonåring fortsätta att komponera. Det musiklexikon nämns att det kan Clara skörda stora fram- gjorde också Robert Schumann troligen var syfilis som han led gångar i hela Europa. Hon är och det är under hennes år till- av men om detta skriver Grethe också då fullt i stånd att klara sammans med honom som de Holmen inte ett ord. Claras och sitt eget och familjens uppehäl- viktigaste kompositionerna Johannes Brahms förhållande le genom de inkomster hon får kommer till. Anmärkningsvärt skildras också i ordalag som fö- av konserterna. är att hon efter dennes död inte refaller väl hänsynsfulla och 111 som skapar fler mystifikationer Kvinnor i Namibia ensamma med arbetet och an- än klargöranden av hur deras svaret i byarna. Apartheidsyste- relation var utformad. Ndeutala Selma Hishongwa, met fungerar på samma sätt ef- Dessa invändningar till trots Women oj Namibia. The changing tersom männen migrant arbetar är det en fängslande skildring role of Namibian women from traditio- i gruvorna medan kvinnorna är av en av de stora kvinnogestal- nal precolonial times to the present, kvar i bantustanområdena. terna under 1800-talet som By och Bygd 1983, ill. Utbildningen är dålig i Na- Grethe Holmen skrivit. Biogra- mibia, både för män och kvin- Ndeutala Selma Hishongwa är fin har åtminstone hos mig nor, men sämst för kvinnor. Få född och uppvuxen i Namibia. väckt stor nyfikenhet på Clara möjligheter till lönearbete står Hon har själv känt av det för- Schumann och en önskan att öppna för kvinnor utöver att bli tryck som den sydafrikanska läsa mer om henne. Nyfikenhe- tjänstekvinnor i de vitas hem. I ockupationen av landet innebär. ten gäller inte minst den musik befrielsekampen har kvinnorna Det gjorde att hon vid unga år hon skapat. Flera av dessa verk en viktig roll. Inom SWAPO lämnade sitt land för att ansluta är tillgängliga på grammofon- har bildats ett kvinnoråd som sig till befrielserörelsen SWA- inspelningar. Bl a kan nämnas arbetar för att mobilisera kvin- PO. De självupplevda draget är opus 7, pianokonsert i a-moll nor och ge dem fullt ansvar i dock inte tydligt i denna be- (Candide CE 31038), opus 17, kampen. Det finns kvinnor även skrivning av den namibiska pianotrio i g-moll samt ett antal inom de väpnade styrkorna. Be- kvinnans situation. Det som pianokompositioner (Da came- skrivningen har bitvis karaktä- presenteras är en sammanfatt- ra magna SM 93 116) och opus ren av ett politiskt program, ning av ett vetenskapligt arbete 23, tre romanser för violin och men kampen och livet i lägren i med det klara syftet att identifie- piano (Nonesuch 79007). Angola är levande skildrade och ra och förstå de problem som illustrerade med fotografier. Aven översättaren tycks ef- kvinnan i det framtida fria Na- terhand ha blivit allt mer fasci- mibia kommer att ställas inför. Avslutningsvis diskuteras den nerad av Clara Schumann. 'kvinnopolitik', som förts i Boken börjar med en beskriv- Språket är till en början slarvigt grannländerna Zimbabwe och ning av det traditionella och kantigt vilket drar ner läs- Angola efter det att länderna Ovambo-samhällets kvinnoroll. värdet betydligt i de första ka- blivit självständiga. Det är erfa- Under kolonialismens förtryck pitlen. Det rättar dock till sig så renheter som kommer att bli förändrades mycket i och med småningom. värdefulla i det fria Namibia. att männen sändes till tvångsar- Boel Lindberg bete och kvinnorna lämnades Ann Schlyter 112

ligger före i jämställdhetsdebatten bevakar arbetsmarknaden för kvinnor rapporterar om aktuell kvinnoforskning vill visa på kvinnors möjligheter, på kvinnokuttur och kvinnokraft vill roa och oroa är opolitisk men kvinnopolitisk

Pröva att läsa Hertha. Prenumerera! För bara 70 kronor får du sex välmatade nummer under ett år. Du kommer inte att ångra dig

Jag vill prenumerera på Hertha:

Namn

Gatuadress

Postadress

Skickas till Hertha, Hornsgatan 52,117 21 Stockholm 113 Hurricane Alice av Martha Roth 'From a Wait- ress' Journal' samt en filmre- Hurricane Alice heter en ny ame- cension mm. rikansk publikation, som utges Innehållet i Hurricane Alice er- av en grupp kvinnliga (feminis- bjuder ett nytt och fräscht fokus tiska) litteraturprofessorer vid på amerikanskt kulturliv, som University of Minnesota. sträcker sig utöver Manhattan Namnet är valt i opposition till och Kalifornien. Om följande sedvänjan att uppkalla svåra nummer lever upp till denna stormar efter kvinnor. Här vill standard är Alice ett välkommet de i stället betona det konstruk- tillskott bland kvinnopublika- tiva och det lugn som trots allt tioner, som förtjänar en större råder i stormens centrum — spridning. Formatet är beting- kvinnor lever och verkar mitt i at av principen 'Innehållet är livets stormar och lyckas skapa viktigare än formen' och Hurri- lugn omkring sig och vara krea- cane Alice ser ut som en dagstid- tiva! Hurricane Alice skall vara ett- ning med tät text, och sparsamt forum för kvinnovetenskapliga med illustrationer, samt trycks och kulturella artiklar som har på tidningspapper. en naturlig plats i existerande Utgivargruppen välkomnar facktidskrifter. Dessutom vill såväl prenumeranter som bi- gruppen ha idé- och debattar- dragsgivare från Sverige. Svens- tiklar liksom nya skönlitterära ka bidrag skulle kunna skapa en bidrag. Innehållet är inte en- taren ett välförtjänt Pulitzer- ny dimension och intressanta bart inriktat på litteratur även pris 1983. debatter. Hurricane Alice utkom- om detta inslag dominerar. I övrigt recenseras bl a Voices mer med tre nummer per år. intheNight: Women speaking ahout I enlighet med denna före- Prenumerationspriset är $9 per Incest utgiven av Toni McNaron sats innehåller det första num- år ($7 för studenter), något bil- och Yarrow Morgan, Read this ret en mycket intressant recen- ligare är en tvåårsprenumera- sion av Toni McNaron, själv Only to yourself: The Private Wri- tings of Midwestern Women, tion: $17 (resp $13). Portokost- poet och litteraturprofessor. I nader till Sverige medför en ök- sin analys av Cullbergbalettens 1880—1910, ett litterärt per- spektiv på kvinnors vardagsliv ning av priset med $3 per år. version av Lorcas 'Bernardas Adressen till redaktionen och Hus' demonstrerar Toni på ett under den amerikanska väs- för prenumeranter är: Hurricane mycket tankeväckande sätt att terns erövring — en motvikt till Alice, 207 Lind Hall, 207 gränserna mellan olika kultur- cowboys och pistolskjutande Church Street, S.E., Minnea- yttringar inte är så tydliga. Vi hjältar i stora hattar och hög- polis, Mn. 55455, USA. kan känna systerskap med Ber- klackade stövlar. Numret har narda och hennes döttrar, me- också plats för en originalnovell Mona Eliasson nar Toni, trots att vi inte gillar deras värderingar eller hand- lingar, därför att Cullberg låter oss se vad som ligger bakom. Genom att avslöja de patriarka- la ramar som bestämmer kvin- nors handlande har Cullberg a feminist review här givit oss 'den första feminis- tiska baletten'. Detta första nummer inne- håller också en recension av poeten Audre Lordes självbio- grafi Zami a new spelling ofmy na- me och en reflexion av en svart kvinna över Alice Walkers in- siktsfulla och gripande roman The Color Purple, som gav förfat- 114 Organisationer och arkiv för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Norden

BERGEN JOENSUU Registreringsgruppen for medicinsk kvindeforskning Dokumentasjonstjenesten for Kvinnliga forskare i Joensuu Institut for Socialmedicin litteratur om kvinner Psykologiska institutionen Juliane Mariesvej 32 Universitetsbiblioteket Joensuu universitet 2100 Kobenhavn 0 Mohlenprisbakken 1 Postbox 111 5000 Bergen 80101 Joensuu LINKÖPING Kontakt: Inger Johnsen Kontakt: Liisa Häyrinen tel 73-26211 Forum för kvinnliga forskare och Senter for kvinneforskning kvinnoforskning Sosiologisk institutt Pedagogiska institutionen Universitetet Universitetet Christies gt 19 JYVÄSKYLÄ 581 83 Linköping 5000 Bergen Kontakt: Ulla Tebelius Kontakt: Kristin Tomes Kvinnliga forskare i Jyväskylä tel 013-28 10 10/2121 Engelska institutionen Jyväskylä universitet LULEÅ GÖTEBORG 40100 Jyväskylä Kontakt: Raija Markkanen Forum för kvinnor i arbetsliv och Forum för kvinnliga forskare och tel 41-29 24 15 forskning kvinnoforskning Kontakt: Eva Magnusson Historiska institutionen tel 0920-91407 Föreningsgatan 16 A Institutionen för arbetsvetenskap 411 27 Göteborg KUOPIO Högskolan Kontakt: Ulla Holm 951 87 Luleå tel 031-20 18 18 Kvinnliga forskare i Kuopio Inst för hälso- och sjukvårds- LUND Kvinnohistoriska samlingarna administration Göteborgs universitetsbibliotek Kuopio universitet Forum för kvinnliga forskare och Box 5096 Postbox 138 kvinnoforskning 402 22 Göteborg 70701 Kuopio Lunds universitet tel 031-63 17 61 Kontakt: Pirkko Meriläinen Box 1703 tel 71-16 26 89 221 01 Lund Kontakt: Martha Ullerstam HELSINGFORS tel 046-10 76 24 Delegationen för KÖPENHAMN ODENSE j ämlikhetsärenden Liisa Husu Center for Kvindeforskning og Arbejdsgruppen for kvindestudier Statsrådets kansli -undervisning Odense Universitet Högabergsgatan 47 B Njalsgade 84 Campusvej 55 001 30 Helsingfors 13 2300 Kobenhavn S 5000 Odense tel 0-160 39 84 Center for Samfundsviden- OSLO Helsingfors kvinnliga forskare rf. skabelig Kvindeforskning Finska institutionen HC Andersens Boulevard 38, NAVFs sekretariat for Helsingfors universitet mezz. 1553 Kobenhavn V kvinneforskning Fabiang. 33 Munthesgt 29 00130 Helsingfors Kvinfo Oslo 2 Kontakt: Auli Hakulinen Laederstraede 15 II Kontakt: Aina Schiatz tel 0-191 23 70 1201 Kobenhavn K tel 02-56 52 90 115 ROSKILDE UMEÅ ÅLBORG

Kvinder på tvasrs Forum för kvinnliga forskare och Kvindeforum RUC kvinnoforskning Ålborg Universitetscenter Postbox 260 Forum för tvärvetenskap Postbox 159 4000 Roskilde Umeå universitet 9000 Ålborg 901 87 Umeå Kontakt: Ingegerd Lundström Anita Göransson ÅRHUS tel 090-16 60 43 STOCKHOLM Håndbiblioteket for Forum för kvinnliga forskare och UPPSALA kvindeforskning kvinnoforskning Universitetsparken 325 Pedagogiska institutionen Centrum för kvinnliga forskare 8000 Århus C Stockholms universitet och kvinnoforskning Slottet 106 91 Stockholm Kvindehistorisk Samling Ingång A, 3 tr Kontakt: Sif Johansson Statsbiblioteket 752 37 Uppsala tel 08-16 22 22 8000 Århus C Kontakt: Birgitta Paget tel 018-14 99 84 Kvindemuseumsforeningen TAMMERFORS ÅBO Mejlgade 3 8000 Århus C Tammerfors kvinnliga forskare Kvinnliga forskare i Åbo rf. Inst för social medicin Statsvetenskapliga institutionen Tammerfors universitet Abo akademi Postbox 607 Gezeliusg. 2 33101 Tammerfors 20500 Åbo Kontakt: Irmeli Järventie Kontakt: Marja Keränen tel 31-15 67 91 tel 21-33 51 33/319 Nr 2-3 innehåller bl a: Gunilla Domellöf: Teoretiska diskussioner inom kvinnolitteraturforskningen Birgitta Svanberg: Mordet på Adéle — Agnes von Krusenstjerna och primitivismen Lisbeth Larsson: En kvinnlig berättelsetradition Ebba Witt-Brattström: Den främmande kvinnan — presentation av Julia Kristeva Torborg Lundeli: Dynamiken mellan mor och dotter i skandinaviska folksagor Karin Palmkvist: Anne Charlotte Leffler — en glömd kvinnoskildrare

Pris 45 skr