Vallonen Anthoni Tourneur

I södra Småland, söder om Växjö, strömmar Helgeå Senare skulle Gustav Vasas yngste son Carl (IX) med väldiga vattenmassor genom en smalare passage komma att så till den grad kasta behagliga blickar på vid Huseby. Detta trånga vattenflöde avvattnar den en ung prästdotter i Östergötland att det blev sänga- stora sjön Salen och låter vattnet rinna ut i den än läge som också resulterade i barnafödande. Barnet större sjön Åsnen. Trakterna runt dessa vatten är en fick namnet Carl Carlsson. Samtidigt hade kungen av den Rosbornska släktens hemvister i gången tid. på legitim väg sonen Gustav som år 1613 blev kung Det är här, i kyrksocknarna Skatelöv, Västra Torsås, Gustav II Adolf. Gustav hade alltså en halvbror och Virestad, Kalvsvik och Uråsa, som anfadrarna stiger uppenbart var det ingen missämja mellan bröderna. fram ur historiens dimmor. En av dessa kom lång- Vid 18 års ålder blev prästdottersonen adlad under väga ifrån. Hans namn var Anthoni Tourneur. namnet Carl Carlsson Gyllenhielm. År 1615 blev han av sin halvbror förärad med friherrskapet Bergkvara, Den strida forsen vid Huseby (1), eller Hosaby som ett stort godskomplex med anor ner i medeltiden. Till platsen hette när orten omtalas första gången år 1419, godset hörde markområdena vid Huseby och Osby.2 skulle under 1600-talet ge sitt bidrag till den svenska stormaktstiden. Det senare ortnamnet Husaby kan Kanske var förläningen en medveten satsning hos visserligen tyda på att detta varit en av de svenska bröderna i syfte att bygga upp en svensk krigsmakt. medeltidskungarnas s.k. ”husbyar”, vilket var en form Carl var nämligen som utnämnd riksamiral i hög av kungsgårdar. Namnet är emellertid i stället ut- grad involverad i försvarets uppbyggnad. Kriget mot sprunget från läget vid ”oset” som betydde mynning. danskarna mellan åren 1611 till 1613 hade gått kata- Det är ju här som Helgeå mynnar ut i sjön Åsnen.1 strofalt dåligt för Sverige. En kraftig uppbyggnad av den svenska armén behövde göras. Till detta fordra- Den medeltida biskopen i Växjö var en stor mark- des vapen, tillverkade inom landet. Vid Osby fanns ägare utmed den å som förband Salen med Åsnen. I redan en mindre smidestillverkning. Råvaran till norr låg den stora byn Osby och i söder Gamlegården denna, myrmalmen, hämtades upp från sjöbottnarna i Hosaby på den nuvarande bruksgårdens plats. Efter och den gav ett prima järn. Gustav Vasas reformation på 1500-talet drogs emellertid kyrkans egendomar in till kungen. Så skedde Vad som nu hände var att Gyllenhielm på 1620-talet också med Hosaby och de kyrkliga egendomarna anlade en stor masugn i Huseby. År 1629 meddelade däromkring. fogden på platsen, Jon Michelsson, att tackjärnsblås-

Huseby bruks huvudbyggnad.

13 ningen snart kunde starta.3 Därmed inleddes också den stora industriproduktion på platsen som skulle hålla på till in på 1900-talet. Uppstarten kunde göras tack vare importerade specialister, de s.k. vallonerna. Det är nu en av den Rosbornska släktens anfadrar möter fram i bevarade handskrifter.

Exakt vilket år som Anthoni Tourneur, bördig från Sedan i nordöstra Frankrike, kommer till Sverige är numera okänt men år 1630 arbetar han här som kolare. Rimligtvis bör han ha företagit den långa resan från sitt hemland till det avlägsna och skogiga Sveri- ge strax före detta år eftersom hans hustru Margareta Rubens fortfarande är kvar i Frankrike lille julafton 1631.4 Även hon kommer emellertid att resa till Sve- rige, osäkert dock när men det måste ha skett före ca 1635 då man menar att sonen Glaude kan ha fötts.5

Berättelsen om vallonernas invandring till Sverige är en viktig del av den svenska s.k. stormaktstiden som inleddes i början av 1600-talet. Den industriel- la järntillverkningsindustrin i stor skala hade dock i Sverige börjat redan året 1580. Den 24 maj detta år får Wilhelm van Wijck från Amsterdam kung Johan III:s fullmakt att ”haffve alle Bergverck i befalningh öffver heele Rijket”.6 Kungen befaller också att Wil- helm ska anskaffa kunnigt arbetsfolk från Tyskland. På hösten samma år dyker det dock upp en fransman vid Finspångs järnbruk i norra Östergötland, ”Nico- laus lodgjutare, fransos”. Man menar att denne är identisk med Nicolaus Gremeur, den äldste kände vallonen i Sverige. Det är troligtvis denne invandrare som får intresset för utländsk värvning att koncent- reras till just vallonernas hemområde i nordöstra Frankrike och sydöstra Belgien. Nicolaus blir snart Forsen och kvarnhjulen vid Huseby bruk. en mycket betydande man vilket framgår av att han utses till kungens fogde över en stor mängd län, däri- bland Finspångs län och Jönköpings län.7 I Sverige var det från år 1580 till sekelskiftet 1600 i Under 1400- och 1500-talen skedde i området mellan första hand lod- och grytsmeder men också spiksme- staden Liége i Belgien och staden Sedan i Frankrike der som inkallades från utlandet. I början av 1600-ta- strax söder om gränsen till Belgien en kvalitetshöj- let stiger ett flertal skickliga plåtsmeder, harneskma- ning inom järnframställning och smidesteknik. Här kare och rörsmeder av de segelskepp som fört dem bodde vallonerna. De var ett blandfolk av kelter, ger- till Norden. Från året 1608 och några år framåt rek- maner och romare och det fanns länge ett eget val- ryteras en allt större mängd yrkeskickliga valloner. lonskt språk som inte var någon fransk dialekt utan Här finns representanter för varjehanda hantverk; ett språk som utvecklats parallellt med franskan. Ar- byggmästare, sadelmakare, bryggare, stenhuggare, dennerna innehöll rika fyndigheter av järnmalm och kedjemakare och masmästare. Däremot saknas helt vallonerna utvecklade sitt speciella system för jär- utövare av det som ska bli hjärtat i den kommande nets utvinning, det s.k. vallonsmidet. De var ytterst järnproduktionen; hammarsmeder och kolare.9 Detta framgångsrika. Redan på 1400-talet var trakterna av förhållande ska snart ändras. Meusedalen, Liège och Namur ett sjudande bruks- distrikt.8 Vallonsmidet var ett hantverk som gick ut Nu stiger Wellam de Besche fram. Han är bördig från på att framställa smidbart järn ur tackjärn. Metoden Antwerpen och bor i Nyköping alltsedan ca år 1597. innebar en snabb framställning av kvalitetsjärn men Mellan åren 1604 och 1609 är han byggmästare på den fordrade också en mycket stor mängd träkol. Nyköpings slott. Med sin kunskap om den kvalifi-

14 . Kvarnhagen . .. . Södralund . . . . . Åkesgården Törnåkra . .Norragården Harakärr Krokshult . Ekelund . . . Nyatorp Lilla Stockaryd . Svensberg . . Björkemon Käxlegården . .. Skogshöjd. Granelund Nybo . Sjöbo . Ekemon . Göteslida Nyagård . Långhult Ugnabygden . . Johannelund . Persborg . . Olofstorp Målerås Stolparås . Lästad Snugge . Ekåsen . Speleboda . Ledet MetaretorpGränsö . . . Lilla Hyltan Holmen . . Norratorp Repatorpet Ledet Östratorp . . . . Hökaryd . . . . Skövlemon L. Enigheten Fiskaretorpet . Lidsberg Marielund. Sälhyttan . . .. Skiften Björkenäs Fållen. Spjutaretorp . . Stensnäs Loftesnäs . . . Kullen . Kristianstorp. . . Norra Granhult.. Kyllershylte Enigheten . Apelholm Nybygget Norra. Björkerås Muggeboda . . .Hultatorp . . Gärdet . . . Brånan . Hovgårdstorp Tubbaremma Lindön Västerås .Fagernäs . . Aplamon . Riddarhem Gummagården Södra Björkerås Kryleboda Lindholmen . .. Mellan Granhult . . Slättahult Grönelid . Torsta säte Grönalund . . . Hönetorp Haga . Deranäs . . Skyhyltan . Gamla. . Snettaboda Sjöholmen Håralund Kojtet prästgården Degerö Bondetorp Västraryd. Norrum . . . Skansåsa . Örnhyltan . Skärvholmen Vislanda . Tranebro Lilla Hyltan Lövingsboda Södra Granhult Tubbamåla Glimminge Sandtorpet. . . Fridhem . Linnevik . Nyatorp Nyahage .Stavhult Brunnsberg . . . . Lindelund Danielsboda Högalid . Sjötorp Sjöanäs Håramon .. Granhult Stenstorp . Stensjöholm Kvarnen . . Bergö Silverdalen Sjöbacken . . . .Vislanda Stora Madhem . . Broholmen StolpabodaStensboda . . Bröthagen Skogslund Skansen Friheten . . . Lyckhult Norrhult Gustavslund Karlstorp . 10 . Högalund . .Röshult Källstorp. . . . .  Huseby port. Vid denna tid jäser det i Europa och snart ska Södra gården Nockarp Myreboda. Tjugaboda . . Elnaryd . Lilla. Madhem Bäckalund .Aplaryd . . TrekantenKarhult . Granelund Boaberg . Ljusandal . . Nygård . Hästhagen . Norrahult . . . Gransö .Dalaholm trettioåriga .kriget bryta ut i full skala. Det kommer Hagatorp . . Bromon Moshult. . . Grimsnäs . . . . . Lindås . Kringlehall . Jonsgården .. Sjöatången Fridhem Fåglasång Tumhult . .. .Kalkatorp. .. Ströby . Lunden Hallatorp Östratorp Nyalund Nyholmen . . . . således inte att bli någon svårighet att avyttra järnva- . . . . Svensboda . . . . . Mariedal. 1 .. Odensjö. . Målensås. Tykatorp . . Enedalen ...... Gäddeboda...... Olofstorp. Kronhem . . ror av hög kvalitet. . .Århult . .. . . Störjagården. .Viggsjö . . . Stensholm Värmanshult . Råknahult Råknen Skörda . . . . Sjöbo .. .Brohult . Lidhem Germundsgården. . . Änganäs Taptos ...... Ulvsboda . Kalkalycke Storö Ramsdal.. . . .Karlsgården . . Ryd Ranglaköp Höganäs . . .. . Nyalund . . . Karlslund Björkeberg . Adamsberg . Moen . . Mellangården Lockagården . .. . KällebodaMyraås Enebacken . . Rödjelund . . .Louis de Geer är en affärsman med en stor förmögen- Leaboda Rönneberg . . Nyborg .. . Baljaryd . . . . Bjällerberg Aspelund . Grimslövs. by . Nybygget . . .. . Rödingsås . .. Nyhem . . Stenslund Lammakulla . . .Gamlarödjan .Skördatorp . . Hagalyckan het bakom sig. Hans silverkista öppnas dessutom allt ...... Rosenlund.. Lockarör Trinshult . Hullingsved Trästen Björkedal Esbjörns-...... Norrahult .Rickardshult Moadal gården Skatelöv . . Agunnaryd Enebacken . Haghult...... Lillegården. . . . . Södratorp . Sandliden . . Sjöanäs oftare när den svenska kronan behöver penninglån. Killeberg Bankaboda Möllaretorpet Nyatorp . .. Fårhyltan . Persgården...... Hölmö . . . Fridhem Kolabotten Biabacken . Nyhem Östratorp . Som sådan bankir för svenska staten finner vi honom ...... Backagården.. . . Angshult Gydingstorp. Nybygget AspholmenMyradal Ängaholm . Fågelvik .. . . Skogen Grythult . .. . Myradal .Haga. Sjöbylund Skäggalösa Prästö Bengtsboda Rönnäs . Snöreshul . Lyckan . åtminstone från och med året 1617. Med de Geers . Björkholmen . .Duveryd Västralycke .. . . Grönadal Sköldsboda . RunnebodaHagalund. Hjulsryd Hult Palmelund. Strömma . Norräng . . .. Väghult . . Jättakistan Stensryd Hallasten . . . . Ryaledet Backen Åker Grimslöv . pengar kan Wellam de Besche året 1618 arrendera Falkabacken.Prästgården Annelund Lövön . Smörhöga Sjöborgen . Österås . . Norra Kulla Gottåsa . Sjöby Åsnen Lillegården Köpet Lövingstorp . . Haramon . . .. FinspångsGränsen gård och län i norra Östergötland med här- Åryd . Röckla . . Skräddareboda Martinslund . Ekelund . Lunnagården . Degerhaga Nybo . . Bygget Grönadal . Sälleberg . . Brogård Nybo Tämmesboda . Skogsnäs . . Planen till hörande järnbruk. Detta bruk kommer snabbt att Ängarna Lidhem . . Moen Skipatången. . Tannatorp . . Sjöbyholm . 3Norra Arnön . Norratorp Smedstugan . Hagalund .Värpeshult . Falåkra Torp  utvecklas till en för dåtiden enormt stor industri. Här Myrarås  Runnstorp 4 . Källeberg Rosenlund ...... Hagadal Bonäs Norra Älmåsa . . . Åstorp Hungerstorp. . . Liljeborg . ..Sjögård Rosendal Harehall . .. .. Tagelkärr Buttetorp . . anläggs nya masugnar, stångjärnshammare och ma- . Tjurkö Fölshult. Barnaholm Södra Arnön Högaberg Furet. . . . . Högalund . . Gamlegården Myrboda . Äspemon Grönadal Kvarnbacken Barnhult . . Ryden . nufakturer.Solhaga Buskahult HolmanultVallonska metoder införs när det gällde .. Björkelund Bästerås . . Gransholmen . . . Backen  . . Planen Bräknaryd Hultet Kärrshult Kärr Friheten Hunna . Bräkenskalla Vedåsa Kalvsnäs Brostugan. . . . Kolabotten Bosgård Liljeholmen. . Ryd Bokedalen Sissekulla . . .. framställning.Storegården av järn genom s.k. tackjärnsblåsning . Hallen . . . . . Lillegården . Björkelund . . Lönshult. . Garphyttan. Storegård . Östergården . . Billsboda . .Ekesgård Rödjan Sjöbacken . . Holkhult Kulla Mellangården . Lillegård och. stånghammarsmide. En inkomstbringande pro- Lövsdal Sorgenfri Ramsås Ugnhult .. Lockakulla. Sjöåsen . . Sågsberg . . . . .Sibbagården . .. . Vrankunge Boavred . . Eneryda . . Skallekulla Kittegården. . . Hästhagen Gamlelycke Sjöboholm . . Gunnarås . Pålstorp dukt är kanoner varför kanongjuterier anläggs. Ka- Fållen .Lövhult Kull . . Resers hög Sjövik Skogsnäs Ekenäs Månsboda . . Torpaskog. Södralund Björkelund Sjöbacken . Myrekull . Kristinelund  . . Lövås .Brogården nonerna och. andra. järnprodukter forslas ner till Norr- Åshuvud Sjötorpet . Lyckhem . Högalycke Högahult Norra Lilla Rephult . Slättebacken. Opparyd . Norratorp Sörbo . . Lindås Lindeberg . Råsgården . Anneberg Kinnen Marsholm . Boansö Brosnäs Stensnäs 2 Gotthem. köping. vid kusten. Staden börjar blomstra och här, Lusten .. Rosenholm ...... Silkesnäs Sjöbo. Hillandsgärde . Kättlagården. . . Lindö Myreberg . Pepparlid. . HerrängenÄngalund . Ängön . . Bokelund .. vid. de .stora forsarna, anläggs också andra metallin- Liljenäs Bölsnäs. Strängarås . Lindön . Torne . Leaboda Björkelund Rosendal Myrelund .. . Österås . Myrkullen 11 Valsnäs . . . . . Björkholmendustrier som. t.ex. gevärsfaktori och mässingsbruk. BjörkemonKorsbacken Mölleryd Sjöaryd . . . Marsholm Hyltekvarnen HagstadMässingskullen . .. Furudalen ...... Strandhem . Rosenlund Järpastugan . Degerön. . Sjögården Mossholmen .Kateboda Svenstorp Hyltan ...... Håralycke . Björket Romsalycke .. . Hynnenäs Skulatorp Svenstorp Bokelund Bölsö . . Källhult . . . . År 1627. flyttarKolboda Louis de Geer till Sverige för gott. Nu . . Kärrsholm Hagstad Kråketorp .. . Brittelund Regnhult. .Höghult . . Björkholmen . Backen Flinteberg . . Loftsboda Åsen får hanAgnäs arrendet på andra av kronan ägda järnbruk,  Intäktan Högalund . . . Skärvet. . Fröseberg ...... Tvetaryd . .. Långasten Sandhem Sjöbyholm Jungfruboda Gölshult . Lilla Boön Mörhult. . . . denna gång Norratorpi nordöstra Uppland. Under de kom- Björnhult . . Höljeholm Horsakulla . . Vare . .. Tykatorp . Ekåsen . Granelund . Virestadnäs Grönestrand Granhult Strömstorp . mande åren skaHagstad järnbruken Östraby, Leufsta, Gimo .. . . Ryd Södregården Liatorp Boön Peterslund Arnöbro .. . Höö . Köp. . . och Forsmark komma att blomstra. I alla dessa or- Håkansborg. . . Linneryd Årenäs Älmeberg . Råhallsmad Änganäs . . . Vackratorp Knällinge Boatången Norratorp . Slagestorp . Josefstorp Stahult Aleslätt .. ter är det vallonska inslaget ytterst påtagligt. För att Lindsjöholm Värpeshult . . . . Hultet . . Nydal Spånghult Fårshult . . Hallen Kärrnäs Torpet . . Linnehörn . Stensnäs Myradal Skogslund . få kvalificerade hantverkare är man således tvungna . . Liden Hägersjöhylte . Björkängen Latorp . Mariedal . .. . . Håldala Ebbön . .. BjörkholmenÖ Garanshult. .. Kistiga Grönhult. . Hjärpalyckan Järnsmedsbacken Berghem Grönaberg Hägerön . .Hökahult Fårshult att importera dessa. Värvningen går till på så sätt att Fridhem Perstorp Sälleberg Lycke . Åmanstorp Ringatorp Hössön Lång Dihult . . . . Baggås . Fridhem Långhult Västra Torsås Änganäs. . Hallen .. . agenter i nordöstra Frankrike skickas ut till de där be- . Tångarne. . Brostugan Målensås Möcklehult. Flogmyran Julås Möcklehult Ljungstorp Johannesfält ...... Riskulla V Garanshult . Linnekärr .Ljusadal. Kalvsnäs Smedsgården . . . fintliga mindre bruksorterna för att direkt på platsen Kvistatorpet . . . Södragården Hunna . Fållen Mossön . Sjöbacken . Mälen . .. . Lönashult Klippan . Vevik Diö . Virkenhult . Furet . . . . Kvarnatorp. . Mannatorp Hökhult...... Faxagården Bergön Abrahamsryd . . Högalund värva de önskade yrkesmännen. Men lika ofta kom- . Ängadal .. . . Karta över småländska platser. Siffrorna hänvisar tillSjöhultet plat- Arnanäs . . . Backhultet Mossryd. . . Fosterkulla .. Nybygden Torhult . Kalv Skogslund Ljungsberg Granelund . Strömsfors. ser som omtalas.. i artikeln. Rubbastugan Nybygget mer arbetslösa valloner till de större orterna för att på . Bygget . Tohålan . Elensås . Moeboda Bjurkärr Granebo . Hälmeshult . . Åvik Östregården . Horgemo. . . .Buhult Lilladal Sällön de där upprättade värvarkontoren söka anställning i Hagalund Stubbinge . Backastugan Nyhem .. . Hagarp . . .  Hoppet Gunnhult. . Palmeryd . Duvelund . Södregården Hultet . . Palmelund Ringshult Sjöboholm .. Järpanäs . . cerade järntillverkningen i sitt avlägsna hemland ser Sverige. Skålshult . . Virestad Skogsnäs Kroken Röshult AspholmenPinnarekull . Öveshult. Norretorp Enebo . Elenshylte. .. han en stor ekonomisk möjlighet med att starta upp . Långö Liljedalen Mjölnaregården . Lycksholm Björkelund . Persön Haga Solbacken . Verakullen . .Råshult .. . Sjölyckan . . denSjövik svenska järnframställningen.. Nävsjökulla i stor skala.. För det- En dag har Anthoni Tourneur och hustrun Margareta, Tornet . Duvelycke . Peppanäs RubbatorpJohanneslund Brobacken Hulevik Bergsgård Stubbholmen. Sjövik Skiftesbacken . Nävsjöbacken . . ta behövs emellertid sakkunnigaOlsholmen arbetare. Han beger bosatta i Sedan, fattat beslutet att söka lyckan i det . . . Stubbalycke Strängdragliden Kristinelund  . Horshult . . Sjödalen . .. . Hjortatorp Truvedsmåla . Källeholm Nyatorp Djäknabygd . . Ö Välje . sig därför vintern 1607-1608 på värvningsresa till sin land långt norrut som så uppenbart behöver en duktig Stenbrohult Såganäs Sedingehult V Välje Brommeshult Elensbäck Högadal Knutsbacke . . . Ramnaberg . Bengtstorp . . Ekelund . Stockanäs...... Granhult. födelsebygd. ochBjörkenäs lyckas få med sig sexton släktingar kolares kunskaper. För att tillverka järn av hög kvali- Ekudden Borshult Sutareboda Steningeboda Holkya . Koppingebygd Enaholm Lönashult . . . Björkelund . Nyhem Nybo . Södralund . . . - alla med. yrken inom metallhantverket. Lilla Mo - tillbaka till tet krävs nämligen också ett förstklassigt träkol. Ock- Ön . Ljustorp . Stockhyltan . Vanstigshult Höjden Åsen L. Bohult Blomingtorp . . . Sunanäs Hagsverksboda Olofshylte. Finnanäs...... Fridsborg Gylteboda Fagerlund ..Sverige.Olofsberg SnabbtFinnaholm får han. kung Carl IX:s gillande och Sällhult Kansliet . . Södergård . så denna konst inom järnhanteringen är vallonerna Boastad .. GrönadalTuvan Björkudden . . Sjövik Skogslund Köp Karlsro Ulvåsen Fridhem Nabben Graneryd . Lilla Röckla . år 1610 utnämns. han till inspektor över alla järnbruk skickliga på. När vi för första gången möter Anthoni Bohult . Bisterhult Norregården . Fagranäs Bohult Skulatorp . . . . Ängadal Sjöholmen . Almedal Aspelund Sjöudden . i Södermanland.. i bevarade papper är det därför som just kolare i Fin- Sällbo Elinsholm . . Almedalen Örjanstorp Ulvön . . Bäckhult.. .Sjöbäcken . . Kvarnäng .. . Björk Ängaholm . . Hormeshult Skeppshult. Nyadal . . . . Fridslund Ekhult . Lekarekulla . spång i norra Östergötland. Sandhem Brännhult . Sjöastadbygd Möckelsås . Ängaholm Sonsön . . Röckla Nygård Bokelund . Björkelund . Tranö . Svinhult Nyhem .. Aspelund Detta blir startskottetRosenlund Skulatorp för en mängdHorgemo svenska värv- Liljeborg . . Björkehult Myrbacka Skogslund Lilla Raphult Fagranäs. . Möckeln . Peaboda Lekarekulla . Dalhem Torsö Gräsö Sjögård .. Sjödalen Alekull ningsresor. till vallonernasHorgedal hemland. Samtidigt. Höganäs ut- Att företa en så lång utlandsresa i början av 1600-ta- Sånnaböke ..Valid . . Änganäs Lillanäs Annelund Rosenlund Bastekulla .Tullanäs Sjövik . Ekenäs . . . Bredanäs Skärvet . . . Smedtorpet . . Liatorp . arbetar de Besche tillsammans med sin landsfrände let är få förunnat. Visserligen färdas adelsmän och Näset Lillagärde Petersborg . Sjöholmen . . . Degersnäs. Nybacken . Lillanäs Björnslätt Nyatorp Borön ...... Sandåsen Vashem Louis de Geer en djärvSjöviken plan. Genom att överföra det rikare personer allt som oftast längre sträckor men Danskagården . Klockarboda . . Degersberg . . Kilen . Kvarnanäs . Apelhult Linnefälle Jungfruboda .. Aspholmen . . Fällen vallonska smidet i stor skala till Sverige.Horgeboda ska de två för den enklare befolkningen är detta ett högst ovan- Bökhult. . Degerstorp . Lilla. Vashult Björkholmen . Askya Femlingslund Bokedalen Horgenäs Björkhagen Kronängen Stora Vashult . Gemön . Myrön . Nyalund . kunna bygga upp en ekonomiskt gångbar industri av ligt förfarande. Genom värvningskontoren i hem- Majtorp . Lindhult . . . Nybygden .. SåganäsSjölyckan . Åkerslund . Jonsboda enorma mått. MerpartenHorgemo av den utökade. järnfram- landet har man troligtvis arrangerat och samordnat . Möllekulla Ållnebro L. Idhult Nygård . St. Skärvet . . Högadal . .Bråthult Vinskalle . ställningen är tänkt attLindholmen skapa. . en vapenindustriOsbacken. på ex- dessa transporter där ett flertal valloner gör sällskap .. . . Flyen . . .Nyvärmanshult Nydala Femlingehult Möllelycke Fanhult Grönadal . Lindö . Kåraböke . . . . Idhult .. . . Björkäng . Björkedal Tärningetorp 15 Aspelund Storaholme . Lindeboda Ekebacken . Hästabacken . Hålevik . Rosenborg Långabrohult . Sänneshult . . . Svenslund Älmhult . N Uthövdan Slättadal . Svenstorp . Kyrkön . Åbogen. Kasernen Kråkön Knihult Jungfrulund . Bankatorp . . Godhult Bullerum Djursholm . Agnshult Steglehylte...... Härlenäs . Frankanäs ...... Ljusadal Bockholm . Leäng . .Nydala . Näranshult. . .Högavång Låkhult Ljungdalen Skogslund .. . . Nedraön. . . Efter att ha återförenats i Finspång och levt här ett antal år, flyttar Anthoni och Margareta med sina tre barn norrut till Leufsta (Lövsta) i nordöstra Upp- land. Louise de Geer har här anlagt ett järnbruk året 1626. Med säkerhet vet vi att familjen bor på bruket åren 1640 och 1641 eftersom Anthoni då finns med i Leufstas avräkningsbok. Vistelsen blir dock inte långvarig. En notis i tidningen Norrköpings Jour- nal från 15 november 1645 visar att familjen då bor i Forsmark i Uppland söder om Leufsta. Även här finns ett stort järnbruk för vallonsmide. Den gode Anthoni verkar dock ha haft pengabekymmer. Vid flytten har han efterlämnat en skuld i Leufsta.

Man har beräknat att fram till året 1652 har det fun- nits mellan 1000 och 1200 familjer med vallonskt ur- sprung i Sverige. Av dessa stannade dock endast upp- skattningsvis 900 personer kvar för gott i Sverige. Anthoni Tourneur och Margareta Rubens var två av dessa.

Efter endast några år flyttar åter familjen. Denna gång får kärran med bohaget färdas en längre sträcka, ända ner till trakten av Huseby bruk i Småland. Här har Anthoni fått erbjudande om anställning som ko- Louis de Geer, grundaren av den svenska järnindustrin. lare. Det är faktiskt genom en olyckshändelse med tragiskt slut som vi känner familjens äldsta livstec- på resan. Vi kan således lugnt utgå från att när man tagit avsked av nära och kära har det varit i större sällskap som man dragit iväg. Vad det gäller Anthoni Tourneur är det möjligt att en bror eller nära släk- ting följt med. Den 17 augusti 1630 finns nämligen Gilles Tourneur antecknad i Sverige. Tyvärr saknas uppgift om på vilken ort i Sverige som han detta år var verksam. En Servais (Gervais?) Tourneur kommer till Sverige året 1633. Han anställs vid samma järnbruk som Anthoni och det är väl troligt att vi här också har en nära släkting eller kanske en bror. Om denne Servais finns en uppgift från den 17 maj 1651 att hans hemtrakt var ”de Moirmon”.12 Detta kan vara en förvrängning av Mormont, belägen bara några mil norr om staden Sedan. Mormont skulle alltså kunna vara ätten Tourneurs hemområde.

Kanske är det så att Anthonis hustru Margareta Ru- bens varit med i det sällskap från Frankrike som Servais Tourneur kom med till Sverige år 1633. Det skulle stämma med att sonen Glaude (Clodi) föds ca 1635. Vad det gäller hans födelseår har man utgått från att han är identisk med den hjulmakare Klot som levde åren ca 1635 till 1705. Ordet Tourneur kommer ju av ordet ”hjulmakare” på franska. Denne Klot var verksam vid Finnåkers bruk i Fellingsbro socken.13 Tyvärr finns det emellertid ett antal frågetecken om Gravkors vid Risinge gamla kyrka utanför Finspång vittnar denna släktkoppling. än i dag om det gamla brukets mästersmeder.

16 i Smörhöga (3) i Skatelöv socken. Anthoni befinner sig också på tinget eftersom ärendet i högsta grad rör honom.

Smörhöga består vid denna tid endast av Norregår- den och Södregården. Länsman Erengisle Olufsson framträder inför tinget och visar upp det papper som ger honom fullmakt att sälja gårdarna för ägarens räkning. Ägaren är ingen mindre än Arnout (Ar- nold) de Rees, arrendatorn till självaste Huseby bruk. Tingets sekreterare antecknar noga att köparen är ken i den nya hemorten. Det hela händer året 1650. ”Anthonü Turnü” och att hans hustru är Margaretha Anthoni är då verksam med koltillverkning i de små- Ruben och deras son ”Wilhelm Turnü”. För 480 daler ländska skogarna. Till sin hjälp har han anställt en silvermynt blir de denna dag ägare till Norregården i dräng, Olof Brorsson som är bosatt i Skallekulla (2) Smörhöga.14 i Skatelöv socken. Man har efter hårt arbete rest en stor mila och den fordrar kontinuerlig tillsyn under Vid samma tillfälle övergår även Södregården till sin de dygn bränningen pågår. Syret fick inte komma in nye ägare Påvel Persson och dennes hustru ”Fran- i den höga milan. Invid milan har man byggt en liten sidh Turnj” för 270 daler silvermynt. Anthonis dotter hydda. Nu bär det sig inte bättre än att kolardrängen Francoise är uppenbart gift vid denna tidpunkt. Hen- somnar i hyddan och dör av det giftiga koloset. nes man har visserligen ett till synes svenskt namn men skenet kan bedra. Vid Österby bruk arbetade året Händelsen är nedtecknad i domboken eftersom det 1644 två valloner, Anton Mineur och Paul Personne. hela skulle genomgå rättslig prövning. Tack vare Anton flyttade ner till Huseby i Småland där hans drängens tragiska död vet vi således att Anthoni är namn uppträder på 1650-talet. Det är inte omöjligt etablerad i Skatelöv socken året 1650. Exakt när han att även Paul flyttat med och att han då gift sig eller flyttat hit vet vi dock inte. Det måste emellertid ha redan var gift med Anthonis dotter under det svensk- skett i perioden 1645/1646 till 1650. Vid flytten har klingande namnet ”Persson”. Anthoni haft hela sin familj med sig; hustrun Mar- gareta, sönerna Wilhelm och Glaude samt dottern Två valloner har alltså fått möjlighet att inköpa var Francoise. Var familjen bor den första tiden på Hu- sin gård i Smörhöga av Arnold de Rees. Vem är han? seby bruk är inte känt. Den 23 juli 1651 försvinner Arnold de Rees och hans bror Jakob var födda i hol- emellertid frågetecknen. Allbo härads ting samman- ländska Haarlem. De hade bosatt sig i Stockholm träder denna dag och de har att bevittna två gårdsköp men fick snart intressen i Småland. År 1641 övertog

17 Skatelövs kyrka som den såg ut i början av 1800-talet. de Huseby bruk. Med detta järnbruk som flaggskepp Förutom kanoner var det också de mera fredliga järn- skulle deras verksamhet, speciellt under Arnolds led- sättugnarna som producerades. Dessa sättugnar skul- ning, utvecklas till ett enormt bruksimperium. Den le bli en stor produkt på Huseby från 1630-talet fram 2 mars 1643 fick de ett femtonårigt monopol på allt till slutet av 1800-talet. Redan år 1639 kalkylerade järngjuteri i Småland. De fick också rätten att föra man med en produktion av tre ugnar per dygn under järnprodukterna söderut över gränsen till det då dans- hela året med en vinst på över 15.000 riksdaler.15 ka Blekinge. Här låg hamnen Bodekull, senare omdöpt till Karlshamn. Denna ort var av avgörande betydelse Det säger sig självt att bröderna de Rees uppstart för hela bruksrörelsen. Mängden producerade järn- av verksamheten vid Huseby på 1640-talet fordrat varor var nämligen betydande och fordrade effektiva en mängd kunnigt folk inom bruksnäringen. Nyc- transportvägar som vid denna tid främst gick över kelpersonerna i denna yrkeskår har säkert utgjorts av havet till utländska hamnar. valloner. Förutom valloner till själva smidet har det uppenbart också fordrats vallonkunskap vid träkols- Under de Rees ledning skapades nu den s.k. ”Hol- tillverkningen. Ett prima träkol var nämligen förut- ländarevägen” mellan Värend och Bodekull. Dagli- sättningen för att som slutprodukt få fram ett kvali- gen gick det lastade pråmar från Huseby bruk över tetsjärn. Det är alltså mot denna bakgrund som man den stora sjön Åsnen söderut ner till hamnläget vid ske se Anthoni och hans familjs flyttning till Små- Grövik. Här omlastades järnvarorna till vagnar och land under just 1640-talet. fördes av speciella forbönder ner till kusten några mil längre söderut. I Bodekull lät Arnold de Rees bygga Att vallonerna i Sverige hade kontakter över långa ett enormt magasin, det s.k. ”holländarnas magasin”. geografiska avstånd verkar inte ha varit ovanligt. Ett Här lagrades kanoner, järnkulor och sättugnar i stora lysande exempel på detta förhållande är Anthonis son mängder i avvaktan på vidare färd via skepp. Wilhem. Samma år som fadern köper Norregården i Smörhöga beger sig nämligen Wilhelm Antonsson Kanonframställningen har varit mycket omfattande. Tourneur den långa vägen norrut till Östergötland Räkenskaperna vittnar om detta. Året 1651 utfördes för att hämta sin brud. I S:ta Marias gamla kyrka i t.ex. över Bodekull 212 kanoner. Under kriget mot Risinge strax utanför Finspång har han lovat sin Brit- Danmark sände de Rees under några få vintermå- ta Henriksdotter Rusion (Rousseau) evig kärlek tills nader 1658-1659 ut inte mindre än 77 kanoner till döden skiljer dem åt. Det är hos Britas far, fransosen Göteborg, 140 till Halmstad och 150 till Bodekull. och kolaren Henrik Rouseau och dennes hustru Jean- Kanonerna kom inte bara från Huseby utan också ne du Sausoy som Wilhelm fått gå för att inhämta från anlagda järnbruk i trakten runt omkring denna tillstånd innan vigseln. Efter kyrkbesöket har paret bruksort. tagit sig söderut till Smörhöga. Wilhelm är nämligen

18 antecknad som inneboende hos fadern i Norregården. förts till den sista vilan på Skatelövs kyrkogård. Vad hon dog av och exakt dödsdatum känner vi inte. När Smörhöga, som ligger strax väster om Grimslöv i Ska- mantalslängden görs upp år 1652 finns hon inte läng- telöv socken, har alltså plötsligt fått innevånare med re bland de levande. Snart flyttar emellertid en ny mycket annorlunda seder jämfört med de svenska. kvinna in i Anthonis liv. Året 1653 omtalas han åter Om man får döma av köpeskillingen är Norregården som gift, denna gång med svenskan Elin Nilsdotter. den större av gårdarna. Här bor alltså Anthoni, hus- Sin nya kärlek har han funnit i grannbyn Gottåsa (4). trun Margareta och sonen Wilhelm med hans hustru Första steget var tagit i Smörhöga att sammanjämka Britta Henriksdotter Rousseau. Troligtvis bor också utlänningar med svenskar. Dock skulle detta inte re- den yngste sonen Glaude i gården men han omta- sultera i något nytt släktled. Paret fick aldrig några las inte i mantalslängden år 1652. Detta kan bero på barn. att han ännu inte är myndig. Något som kan styrka detta antagande är att han bevisligen finns i socknen Och så går livet vidare i de två gårdarna i Smörhöga. år 1663. I den mindre Södregård bor på 1650-talet Av alla händelser som måste ha utspelats här är det och framåt Anthonis måg Paul Personne och dottern inte många som överlevt historiens glömska. I dom- Francoise. böckerna finner man dock några nedslag. Så händer det sig t.ex. år 1657 att Anthonius hund biter ihjäl Margareta Rubens får dock inte länge glädjas av sitt några får som Per Olofssons på Arnö ägde. Nog blir nya liv mitt i det skogrika Småland. Inom ett år ef- det osämja av detta. Ärendet förs till tingsrätten och ter flytten från Forsmark i Uppland har hennes kropp hunden får avlivas samtidigt som hundägaren tvingas ersätta fårens ägare. Sex år senare kommer yngste sonen Glaude, eller Clodi, som han kallas, i klammeri med rättvisan. Den 22 maj 1662 får han stiga fram inför rätten för att förklara sig i ett faderskapsmål. I grannbyn till Smörhöga, Gottåsa, bor vid denna tid ogifta kvinnan Bodil Månsdotter med sina föräld- rar. Trots att föräldrarna hennes noga antecknas som ”äkta föräldrar” var det nog lite si och så med dottern. Hon har nämligen tidigare blivit ”belägrat af Anders i Lönshult”. Nu är det emellertid så att också Glaude har ”belägrat” Bodil. Resultatet har blivit ett barn men det var dödfött. Domen för detta snedsteg blir böter för fadern på 20 mark silvermynt. För Bodil blir det skamstraff enligt gällande praxis. Nästkom- mande söndag efter att domen är fallen ska hon stå utanför kyrkdörren till Skatelövs kyrka med en naken arm och med ett ris i sin hand. På detta sätt utsätts hon för hela socknens förtal och förakt – allt enligt gällande seder.

Denna händelse kastar vissa tvivel om Glaude An- thonison när det gäller hans ålder. För att betala bo- ten lovar nämligen fadern Anthoni tinget att betala hela beloppet. Om Glaude ska vara identisk med den ”Klot”, född ca 1635, som senare levde som hjulmakare längre uppåt i Sverige, skulle han år 1662 vara runt 27 år. Att fadern tvingats betala böterna tyder emellertid på en tämligen ung son. Detta förhållan- de styrks ju också av att Glaude inte finns omtalad i mantalslängden för året 1652. Enda förklaringarna är att han år 1652 var så ung att han inte medtagits eller att han redan då flyttat från bygden. Det sistnämnda motsägs emellertid av händelsen på våren 1662. Året 1686 omtalas dessutom i Huseby en piga vid namn Karin Glodsdotter. Hon kan mycket väl vara ytterli- Risinge gamla kyrka med målningar från 1400-talet. gare ett oäkta barn till Glaude.

19 På något vis stämmer det således dåligt med att Klot Nu verkar det dock inte som om Peder avslutar sin från ca år 1635 skulle vara samma person som är in- affär med Gottåsa Södergård. Några månader senare, vecklad i faderskapsmålet året 1662. Frågetecknen den 18 april, uppbjuds nämligen samma gård av Olof kring Anthonis yngste son Glaude är många. I Fel- Persson i Gottåsa, vilken gård han köpt av kolaren lingsbro i Västmanland finns t.ex. på 1700-talet ett Anthonius för 55 daler silvermynt. Denna summa flertal av släkten Tourneur. Av detta har man dragit stämmer ju tämligen väl med de ovan omtalade 2 x slutsatsen att anfadern till denna släktgren är just 27 dalerna. Glaude som skulle vara identisk med den hjulmakare ”Cloth” vid Finnåkers bruk som dog året 1705 i en Hur mycket ägde egentligen Anthonius i Gottåsa? ålder av 70 år.16 Men är han det? Vi lämnar frågan Man anar att det kan ha varit mer än bara Södregår- obesvarad och går vidare i släktkrönikan. den. Vid denna tid, alltså den 25 februari 1671, be- svärar sig nämligen nämndemannen Peder Jonsson i Året efter sonens faderskapsmål år 1662 drabbar Ant- Gottåsa på tinget över Antonius Tornerii i Smörhöga, honi samman med Peders Jonsson i grannbyn Gott- att ”han vill undantaga några åkerlyckor i Gottåsa åsa. Peder omtalas lite senare som nämndeman var- gård, som han Antonius till Peder försålt haver.” för det är en aktad samhällsmedborgare som nu blir vallonens fiende. Bråket gäller en anmälan av Peder Anthonius har verkligen varit i elden vid tinget året till tinget om att ”Antonius Torneii i Smörhöga haver 1671. På tinget anför nämligen också mågen Påvel i många år brukat en del i Gottåsa det han gjort var- Pedersson sak mot sin svärfar. Han talar på sin och ken skatt eller gäld före.” Anthonius blir dock inte svågrarna Willum och Glaudes vägnar och kräver svaret skyldig. Han svarar ”sig hava skattat för det ”1/3 uti Smörhöga som de menar skall vara deras han brukade, nämligen en _ fjärding, vilken honom mödernearf och fadern och svärfadern samtyckte och tilldelt blev av nämndemännen, salig Sven Olufsson, kunde intet neka häremot dock mente han att de inte Nils i Skatelöf, Måns i Opparyd och Håkan i Siöby, hade så mycket att fordra.” för det övriga har han betalt grävgäld till Erengisle Olufsson samt ock slagit till halvnad, vilket Erengisle Både Anthoni och hustrun Elin uppges vid mitten erkände.” av 1670-talet vara ”utgamla”. Vid denna tid verkar det som om Anthoni förutom sitt vallonnamn också Vid samma ting framgår det av handlingarna att Ant- använt sig av det mera svenskklingade namnet An- honius uppenbart var på kant även med mågen På- ton Stenson. I roteringslängden för året 1676 bär han vel Pedersson (Paul Personne), gift med hans dotter dock sitt släktnamn, vilket då stavas ”Torne”. Francoise. Striden gäller här en stor hagmark som Anthoni och Påvel ska bruka tillsammans. Någon När Elin dör vet vi inte men i slutet av sin levnad har uppenbart börjat odla på marken och även börjat framgår det att Anthoni gift om sig för tredje gång- bråka om ägostorleken. Domstolen dömer nämligen en, nu med Anna Frändesdotter. Liksom äktenskapet att båda ”skola hava lika god rätt och lika stor del med Elin blir även detta barnlöst. i samma hage eller ock lägga ut den till betesmark igen, som den fornt haver varit.” Någon detaljerad beskrivning av hur Smörhöga såg ut vid denna tid finns tyvärr inte. År 1683 klagar dock Genom sitt giftermål med Elin Nilsson, bördig från de två gårdsägarna över vilken dålig avkastning går- grannbyn Gottåsa, har Anthoni via hustrun arvsrätt darna gav. Här finns ”allenast 8½ tunneland medel- till hennes föräldrars gård i Gottåsa Södregård. Arv- måttig jordmån, som föder vid pass 16 nöt, humle- skiftet har ägt rum i slutet av år 1670. Den 25 februari växt någon men har på 10 års tid varit förstämd och 1671 uppbjuds nämligen gården för tredje och sista åbon ingen nytta haft däraf. Ingen qvarn, fiskevatten, gången av Anthoni. Vid de två första uppbjudningar- fälle eller ållonskog, ej heller timmerskog, så det är na i slutet av föregående år hade Peder Jonsson betalt omöjligt att gården blifver besutten utan någon för- ett förskott på 27 daler silvermynt. Nu fordrar Ant- medling av skatten sker.” honi att resterande belopp på 27 daler ska erläggas. Enligt avtalet ska slutsumman nämligen betalas när År 1686 har tiden upphört för Anthoni Torneur, bör- Peder flyttar in i gården. Peder försvarar sig emel- dig från Sedan i det avlägsna landet Frankrike. Den lertid med ”att om Antonius hustrus systrar icke hade 27 oktober detta år noterar en skrivare följande i All- gjort anspråk, så hade han längesedan betalat An- bo härads dombok: ”Fadher Anthon Stenson han är tonius de 27 dalerna Smt. Därför pålades Antonius dödh blefwen och lämbnadt effter sigh 3 Barn och att antingen förnöja sin hustrus systrar hemma eller Erfwingar Wilhelm, Glodh och Franswer dhe tree hava dem fram för lag och rätt, att göra ett vist slut ära arftagne til halfwa Smörhöija gårdh”. Dottern med dem om bemälte Gottåsa gård.” Françoise (Franswer) anges i samma dombok som

20 boende i Smörhöga med sin man Paul (Povel Peders- hans hustru Maria har rätt till. Grälet urartar och Sune son). Då vi vet att de bor i Södregården gäller arvet misshandlar då sin svärmor Britta så svårt att hon dör. uppdelningen av Norregården i tre lika delar. I Vä- rend, till vilket Skatelöv hör, har man det annorlunda sättet att kvinnor har lika stor arvslott som män. Om detta avvikande system har många förklaringar för- sökt ges. En är att en kvinna Blenda i forntiden sam- Källförteckning lat alla kvinnorna för att försvara Värend mot anfal- lande danskar när männen var borta i krigståg. Som 1630-1635: Anthoius arbetar som kolare i Finspång.17 tack fick kvinnorna efter detta samma arvsrätt som männen. 1631 23/12: I Lövstaarkivet räkenskaper omtalas en utbe- talning till Anthonius hustru i Sedan.18 En höstdag 1686 forslas alltså den gamle kolaren till 1640-1641: Anthoius arbetar på Leufsta bruk i norra Upp- sin sista vila på Skatelövs kyrkogård. Nästan exakt land.19 två år senare är det dags för ett nytt liktåg från Smör- höga. Nu är det hans dotter Françoise som förs till 1645 15/11: Anthoius arbetar vid Forsmarks bruk i norra kyrkogården. Hon begravs den 16 september. Det är Uppland. Han har då en skuld i Leufsta. Norrköpings Jour- en stor barnaskara som har möjlighet att följa sin mor nal K 163.20 till graven; sönerna Anton, Jacob, Hindrich, Pär och döttrarna Maria, Gunill och Anna. Kanske också so- 1650: ”Antonius Törne” är etablerad kolare vid Huseby nen Johan men om honom vet vi bara att han föddes bruk i Småland. Han hade detta år anställt en koldräng vid år 1653. Kanske är han redan död. namn Olof Brorsson från Skallekulla. Denne skulle vakta kolmilan men somnade i kolhyddan och dog av koloset. Domboken.21 En dramatisk händelse som snabbt blir allom känd i hela Skatelöv och även långt utanför dess gränser 1651 23/7: ”Framkom för rätten, Länsman Erengisle inträffar i Smörhöga vintern 1694. Vilhem Antonson Olufsson, fullmyndig på Herr Arnout de Rees vegnar och Tourneur har med hustrun Britta Henriksdotter Cous- tingskötte Antonü Turnü och hans hustru Margaretha Ru- sion (Rosseau?) fyra döttrar; Johanna, Françoise, Eli- ben och deres son Wilhelm Turnü, Norregården i Smör- sabeth och Maria. Maria föds år 1665 och som vuxen höga för 480 daler silvermynt.” 22 gifter hon sig med en Sune Jonsson. Den 1 februari 1694 uppstår det gräl i Smörhöga. Svärsonen Sune 1651 23/7: ”Samma dag kom för rätta länsmannen Eren- kräver att få utlämnat några saker som han menar att gislo Oluffzon fullmyndig på Arnout de Reefse vägnar och

Skatelövs äldre kyrka.

21 tingskötte Påfvel Persson och hans hustru Franhid Turnj 1671 25/2: ”Antonius Tornerii fordrade av Peder Jonsson Södregården i Smörhöga för 270 daler silvermynt.” 23 i Gottåsa resterande betalning av 27_daler Smt, och åbe- ropade sina vittnen, som övervoro gårdsköpet, Germund i 1651: Willem Antonsson Tourneur gifter sig i Risinge Hölmö, Påfvel Pedersson och Wellam Antoniusson Torne- kyrka med Britta Henriksdotter Rusion (Rousseau?). Han rii i Smörhöga vilka bevittnade att Peder Jonsson lovade bor då i Smörhöga. Brita är kanske dotter till invandrade med hand och mun, att betala Antonius uti 2 terminer, först fransossen och kolaren Henrik Rouseau som var verksam då de köpslogo 27_daler Smt, som Peder gav på Gottåsa, i Finspång 1634-1652 och i Gusum 1653-1666 och dennes och de andra 27_dalerna lovade han betala strax då han hustru Jeanne du Sausoy (ca 1609-1675).24 var flött på gården, som står obetalt och som Antonius fordrar. 1652: Anthonius kolare upptas för första gången i mantals- längden som boende i Smörhöga men hans hustrus namn Peder i Gottåsa förklarade att om Antonius hustrus systrar finns inte med i anteckningarna. I mantalslängden upptas icke hade gjort anspråk, så hade han längesedan betalat sonen Willem som boende hos fadern i Norregården. Må- Antonius de 27_ dalerna Smt. Därför pålades Antonius gen Påvel Persson med hustrun är registrerad i Södergår- att antingen förnöja sin hustrus systrar hemma eller hava den. Att Claude inte omtalas kan tyda på att han ännu inte dem fram för lag och rätt, att göra ett vist slut med dem om uppnått vuxen ålder eller att han flyttat från orten (vilket bemälte Gottåsa gård.” motsäges av händelsen 1663).25 1671 25/2: ”Påfwel Pedersson i Smörhöga, tilltalade sin Mellan åren 1652 och 1676 omtalas Anthonius som kola- Svärfader Anthonius Tornerii, på sine och sine svågrar re, bosatt i Smörhöga i Skatelöv. Hans hustru under denna Wellom och Clodi Anthonius söners vägnar, om 1/3 uti period heter Elin. I handlingarna anges både man och hust- Smörhöga som de menar skall vara deras mödernearf och ru vid mitten av 1670-talet vara ”utgamla”. fadern och Svärfadern samtyckte och kunde intet neka hä- remot dock mente han att de inte hade så mycket att fordra. 1653: Kolaren Anthonius omtalas som gift med svenskan Pålades Anthonius Tornerii, att han afyttrar sina barn de- Elin Nilsdotter. Paret får inga barn.26 ras mödernearf vid plikt af 3 mark silver, därföre att han gifte sig en ander gång förrän arfvet var frånbytt också för 1657: Anthonius hund biter ihjäl Per Olofssons i Arnös får. olydnad mot lag och rätt.” 30 Hunden avlivas och Anthonius ersätter fårens ägare.27 1671 25/2: Nämndeman Peder Jonsson i Gottåsa besvärar 1662 22/5: ”Dito framhades Clodi Antonison ogifft, som sig över Antonius Tornerii i Smörhöga, att han vill undan- hade belägrat en kona Botel Nielsadoter i gåtåsa ogifft, taga några åkerlyckor i Gottåsa gård, som han Antonius till aff ächta föräldrar född, doch förr belägrat af Anders i Peder försålt haver.31 Lönßhult (nuv. Lönashult!), och nu aflat barn sig emillan det dödt är, ty böte han effter ordningen half boot 20 m:r 1671 18/4: ”Uppbjudes _ i Gottåsa Södregård av Olof _ lyffte för booten hans fadher; hon konan skall och stå Persson i Gottåsa, som han köpt av kolaren Antonius för oppenbahra Skrifft och stå nästkommande Söndagh medh 55 daler Smt.” 32 en nakot och baar arm Wed kyrkiodörren i Skatelöf, haf- wandes et rijs i sin handh och stånde uppenbara skrift.” 28 Tidpunkt?: Anthonius gifter sig för tredje gången, denna gång med Anna Frändesdotter.33 1663 8/7: ”Dito gav Peder Jonsson i Gottåsa tillkänna att Antonius Torneii i Smörhöga haver i många år bru- 1676: I roteringslängden 1676 bär Anthonius sitt släkt- kat en del i Gottåsa det han gjort varken skatt eller gäld namn, vilket då stavas Torne. Några gånger kallas han före. Antonius svarade sig hava skattat för det han bru- även Anton Stenson. kade, nämligen en _ fjärding, vilken honom tilldelt blev av nämndemännen, Salig Sven Olufsson, Nils i Skatelöf, 1679 18/11: Inköpte Anthonius ¾ i Gåttåsa Södregård.34 Måns i Opparyd och Håkan i Siöby , för det övriga har han betalt grävgäld till Erengisle Olufsson samt ock slagit till 1683 3/6: ”Åboarna i Smörhöga Södregård och Skatelöv halvnad, vilket Erengisle erkände. Dito blev avsagt efter socken, bevisa med samtliga Häradsboars bevittnande att det 28 cap i Byggningabalken, att den stora hagen som till deras gård allenast 8½ tunneland medelmåttig jord- är intagen av utmarken i den tid då Arnold de Rees ägde mån, som föder vid pass 16 nöt, humleväxt någon men har båda gårdarna i Smörhöga, att Påfvel Pedersson och dess på 10 års tid varit förstämd och åbon ingen nytta haft där- svärfader Antonius Torneii ibidem skola hava lika god rätt af. Ingen qvarn, fiskevatten, fälle eller ållonskog, ej heller och lika stor del samma hage eller ock lägga ut den till timmerskog, så det är omöjligt att gården blifver besutten betesmark igen, som den fornt haver varit.” 29 utan någon förmedling av skatten sker.”35

1670 18/11: ”Uppbjudes _ i Gottåsa Södregård av kolaren 1686 25/10: Dottern Françoise (Franswer) anges i Allbo Antonius Tornerii, ibidem. 2:a gången.” dombok som boende i Smörhöga och gift med Paul (Povel Pedersson). 1671 25/2: ”Uppbjudes _ i Gottåsa Södregård av kolaren Antonius Tornerii, ibidem 3:e gången.” 1686 27/10: ”Fadher Anthon Stenson han är dödh blefwen

22 och lämbnadt effter sigh 3. Barn och Erfwingar Wilhelm, 1688 16/9: Françoise Anthonidotter begravs på Skatelöv Glodh och Franswer dhe tree ära arftagne til halfwa Smör- kyrkogård. höija gårdh”. Anton Tourneur kallas denna enda gång med ett patronymikon för ”Anton Stensson”. Detta kan tyda på 1694 1/2: Brita Rouseau avlider efter att ha misshandlats att hans fader hetat Etienne, vilket i andra kända fall blivit av svärsonen Sune Jonsson då denne vill ha utlämnat saker försvenskat till Sten.36 som han menade att hans hustru hade rätt till.38

1686: en piga vid namn Karin Glodsdotter omtalas i Huse- by. Detta kan vara ett oäkta barn till Glaude Anthonsson.37

NOTER

1 Lars-Olof Larsson: Det fantastiska Huseby. En rundvand- 17 KGF-nytt nr 96. ring i tid och rum. Växjö 1993. 18 KGF-nytt nr 96. 2 Lars-Olof Larsson: Begkvara under sju sekler. Bergun- 19 KGF-nytt nr 96. da, utgiven av Öja Hembygds- och Kulturminnesförening 20 KGF-nytt nr 96. 1974. 21 KGF-nytt nr 96. 3 Lars-Olof Larsson: a.a. 1994. Sid 7. 22 Göran Magnusson: Invandrarna i Smörhöga. Skate- 4 Kjell Lindblom: Vallonsläkter under 1600-talet. II. Stock- lövskrönikan 1994. holm 1990. Sid 251 ff. 23 Dombok för Herrelunds friherreskap. 5 Göran Magnusson & Niclas Rosenbalck: Vallonerna i 24 KGF-nytt nr 96. Smörhöga. KGF-nytt. Medlemstidning för Kronobergs 25 KGF-nytt nr 96. Genealogiska Förening nr 96. 2007. 26 KGF-nytt nr 96. 6 Kjell Lindblom: Vallonsläkter under 1600-talet. III. Stock- 27 KGF-nytt nr 96. holm 1992. Sid 18-19. 28 Herrelund friherreskaps dombok. 7 Kjell Lindblom: Vallonsläkter under 1600-talet. I. Stock- 29 Dombok för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt. holm 1989. Sid 251 ff. 30 Göran Magnusson: Invandrarna i Smörhöga. Skate- 8 Wikipedia: Valloninvandringen. lövskrönikan 1994. 9 Kjell Lindblom: a.a. 1992. Sid 18. 31 Dombok för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt. 10 Kjell Lindblom: a.a. 1992. Sid 20. 32 Dombok för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt. 11 Wikipedia: Louis de Geer. 33 KGF-nytt nr 96. 12 Göran Magnusson & Niclas Rosenbalck: a.a. 2007. 34 Göran Magnusson: Invandrarna i Smörhöga. Skate- 13 Göran Magnusson & Niclas Rosenbalck: a.a. 2007. lövskrönikan 1994. 14 Göran Magnusson: Invandrarna i Smörhöga. Skatelövs- 35 Göran Magnusson: Invandrarna i Smörhöga. Skate- krönikan. Utgiven av Hembygdsföreningen 1994. lövskrönikan 1994. 15 Lars-Olof Larsson: Historia kring Huseby. Skatelövs- 36 KGF-nytt nr 96. krönikan. Utgiven av hembygdsföreningen 1978. 37 Internet: Niclas Rosenbalcks inlägg 2007 23/3. 16 Kjell Lindblom: Vallonsläkter under 1600-talet. II. Stock- 38 KGF-nytt nr 96. holm 1990. Sid. 251 ff.

23 24