Omslag Guldrupe Bjärs

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Arkeologisk förundersökning RAÄ GULDRUPE 4:1, BJÄRS 1:17, GULDRUPE SOCKEN, REGION GOTLAND Rapport ArkeoDok 2013:1 Dan Carlsson Omslagsbild: Ledningsschaktet sett från söder. Foto O. Hoffman Arkeologisk förundersökning, Bjärs 1:17, Guldrupe socken, Gotland Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning RAÄ-nr: 4:1 Undersökande institution: ArkeoDok Socken: Guldrupe Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Fastighetsägare Clas Nilsson planerar ny avloppsanläggning på rubricerad fastighet. Ett gravfält är markerat i Fornminnesregistret (FMIS) över en del av fastigheten. Undersökningen skedde i form av schaktningsövervakning över platsen för infiltration och längs hela sträckan av ledningen från befintlig brunn till nya infiltrationspunkten. I den södra delen ligger berggrunden tämligen ytligt. Här fanns även en del sentida material i schaktet. Längs sträckan fram till befintlig brunn utgjordes området av sandjord. Under ett ca 0,3 meter tjockt matjordslager framkom orörd mineraljord. Inga lämningar påträffades inom avschaktat område. Dock är att notera att gravfältet sannolikt har en något bredare utbredning än vad som är registrerat i FMIS, vad gäller inom själva tomten. ArkeoDok Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arkeodok.com 3 4 Bakgrund Fastighetsägare Clas Nilsson planerar ny avloppsanläggning på rubricerad fastighet. Ett gravfält är markerat i Fornminnesregistret (FMIS) över en del av fastigheten, raä 4:1. Närheten till fornlämningen har inneburit att Länsstyrelsen föranstaltat om en arkeologisk förundersökning i samband med anläggande av infiltrationsanläggningen och rördragning från angöringspunkt vi huset till infiltrationsplatsen. Genomförande Undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning, där matjorden skalades av i ca 10 cm tjocka skikt ner till steril jord. Hela ytan för infiltrationen undersöktes och ett ca 1,5 meter brett schakt togs upp längs sträckningen för ledningen. I anslutning till infiltrationsplatsen i söder ligger berggrunden tämligen ytligt, ca 0,4-0,6 meter under markytan. Längre mot norr, längs ledningsschaktet, är jordarten sand. Under ett ca 0,4-0,5 meter tjockt matjordslager vidtog ett ljust, orört sandlager. Resultat Inga konstruktioner eller anläggningar påträffades, vare sig inom området för infiltrationsanläggningen eller längs ledningssträckan fram till befintlig brunn. Dock bör noteras att gravfältet RAÄ 4:1, har en något större utbredning inom tomten, i enlighet med kartan. Schaktet, norra delen från söder (överst) och inﬁltra8onsområdet från söder (undre bilden). Dan Carlsson Arendus Området för schaktning. I väster är gravfältet RAÄ Guldrupe 4:1. Inom tomtområdet har gravfältet troligen en utsträckning som är markerat enligt den röda streckade linjen. EK antal förhöjningar antyder förekomsten av gravar. Dock är det svårt aK mer i detalj tolka området, då sen8da verksamhet sannolikt påverkat bilden betydligt. Tekniska och administrativa uppgifter ArkeoDoks projektnr 2013:1 Länsstyrelsens diarien: 431-1769-12 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Gotlands län Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid, fältarbete: En dag FMIS nr Guldrupe 4:1 Län: Gotland Landskap: Gotland Kommun: Gotland Socken: Guldrupe Fastighet: Bjärs 1:17 Fastighetskartans blad: 6J3b Koordinatsystem: SWEREF90TM Höjdsystem: RH 00 Projektledare: Dan Carlsson Fältarkeologer: Dan Carlsson, Olle Hoffman Rapportansvarig: Dan Carlsson Kartor & Layout: Dan Carlsson Kvalitetssäkring: Dan Carlsson Underkonsulter: Inga Fynd: .

Copy Link

Recommended publications

Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
[Show full text]
Barn- Och Utbildningsförvaltningen Datum 16 Februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg
Barn- och utbildningsförvaltningen Datum 16 februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg PM om skolskjutsorganisationen kopplat till förvaltningens förslag Klinteområdet: Starttider: Sanda skola F-3 kl 07.55 Klinteskolan F-6 kl 08.10 Klinteskolan 7-9 kl 09.00 Buss nr 11 : (F-6) ”Västra turen” ( 07.00) Bjärs, Toftavägen – Sanda skola (07.50) Tar F-6 elever till Sanda skola. F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 byter till buss 10 som går till Klinteskolan. Restid som längst ca 45 min Buss nr 11 (7-9) vänder och åker tillbaka till Eskelhem och Toftavägen (”Västra turen”) Tar 7-9 elever till Klinteskolan. Lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst 45-50 min. Buss nr 10 : (F-6) ”Nordöstra turen” (07.00) Rosvalds, Eskelskorset – Rosenby och söderut, Mästerby – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 10 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Mästerby via Kvie alt Eskelhem lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst ca 50 min. Buss nr 8 : (F-6) ”Östra turen” (07.00) Väte – Tass – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 8 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Kvie alt Tass lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00.
[Show full text]
Med Rätt Sortering Blir Äppelskrutten Jord Och Blöjorna Bränsle
I N F O R M A T I O N S D E 1.L Med rätt sortering blir äppelskrutten jord och blöjorna bränsle... Kompost och Brännbart Källsorteringen i kompost och brännbart startade på södra Gotland i december 2007. Visby innerstad är det enda område som ännu inte ingår. Allt som sorteras kan nu återvinnas på Gotland vilket betyder att avfallstransporterna minskar samtidigt som resurserna i avfallet nyttjas. Sopbilen hämtar kompost och brännbart i dubbla fack och kör till avfallsanläggningen i Roma. Följ med på resan för kompost och brännbart... På avfallsanläggningen i Roma blandas matavfallet med träflis och blir till jord efter några veckor i kompoststrängarna. Kompostjorden efterlagras, siktas och blandas sedan ut till matjord. Matavfallet är hittills mycket bra sorterat och det finns därför goda förutsättningar att få kompost av hög kvalitet. Mängden kommer dessutom att öka nu när hela Gotland är med i den nya källsorteringen. KOMPOST ä Det brännbara sorteras och krossas ner till ett högvärdigt bränsle på anläggningen i Roma. Cementa använder materialet vid cementtillverkningen i Slite. På så sätt tas energin i avfallet tillvara och ersätter motsvarande mängd fossilt bränsle. BRÄNNBART ä 2. 3. Sorteringsguide för återvinning! TIDNINGAR Var, när Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambro- Pappersförpackningar hämtas vid grindhämtningen schyrer, telefonkataloger, andra trycksaker, varannan månad, se turlistan s 10. Ställ ut i kontorspapper och skrivpapper papperskasse eller i avfallskärl märkt med dekalen • Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall. för pappersförpackningar. Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. Hur Pappersförpackningar och wellpapp kan även lämnas Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperkassar.
[Show full text]
Bengt G. Söderberg
Bengt G. Söderberg SAGOR OCH SANNSAGOR FRÅN GUTARNAS Ö Rabén & Sjögren Innehåll zi/9 ju len |WNIVER81 TAT§- Den första sagan 7 I KIEL Tjelvar som politisk figur 8 Landet som steg och sjönk 11 Visby 13 Stenåldersstaden 13 Vinetasagan 15 Vikingatidens Visby 17 Botair av Akebäck, Lickair snälle och den första kyrkan i Vi 18 Petrus de Dacia och Kristina av Stommeln 20 Sägnen om Kalvskinnshuset 22 Visbysägnerna kring Valdemar Atterdag 24 Nils Guldsmed och Jungfrutornet 27 Brandskattningen 29 Valdemarsskatten 31 Karbunklarna 32 De driftiga Axelsönerna 32 En grandseigneur på Visborgs slott 36 Jens Holgersen Ulfstand och ett inventarium från Visborgs slott 40 Sören Norby 42 Den siste riddagen 45 Om gömda skatter i Visby ruiner 47 Den drömda skatten i S:t Lars 49 Sjökatastrofen utanför Visby 1566 51 S:t Steffen, Domedagsfisken och Jättebenen i Mariakyrkan 54 Kyrktjuven i kyrkogårdsporten 58 När Oden bodde vid Strandgatan 59 En blåkullafärd 59 Fönstergåvor och fönstergillen 61 Skeppargillet 63 Köpmansgillet 64 Rike Lythbergs jordafärd 65 Huset Donner 66 Gustaviansk tid i Visby 69 Kungamördaren Anckarströms änka och häradshövding Rundberg 70 Ett fängelsetorn berättar 71 Nyromantik på Gotland: Den legendariske Jacob Dubbe 73 Dubbes giftermål 76 Jacobsberg 77 En livsfarlig skål för "Gustav V" 80 Trojeborg och Rövarkulan 81 Tjuven Jonas Nilsson Lilja 83 Landsbygden: Norr ut 88 Gotlands kyrktorn 88 Lummelunds bruk - ett svenskt järnbruk på 1600-talet 90 Prostarna Luttemans prästgård 91 Lichnatus' gravsten 92 Lickershamn och rauken "Jomfrun" 95 Ire gård
[Show full text]
Församlingsblad För Romaklosters Pastorat Nr 3. 2021
Församlingsblad för Romaklosters pastorat Nr 3. 2021 På grund av Covid-19 kan vissa program- punkter ändras. Läs därför senaste informationen om programmet i prediko turerna i fredagens tidning eller på vår hemsida www.svenskakyrkan. se/romakloster 16 juni– 15 september Kyrkans verksamhet och våra fastigheter I vårt pastorat finns många goda mötesplat ser i form av körer för vuxna och barn, öppen förskola, olika grupper för barn, unga och äldre, sorgegrupper, gudstjänster och konfir mandverksamhet. Här finns också flera fastig heter: hela tjugotvå kyrkor, en ödekyrka, tio församlingshem, Träffpunkt Roma, fyra prästgårdar och ytterligare en tjänstebostad. Visst kan vi enas om att våra hus möjliggör våra mötesplatser? Nu har kyrkomötet gett alla pastorat och församlingar uppdraget att ta fram en Foto: Per Farinder lokalförsörjningsplan, förkortat LFP. Denna plan handlar om vår verksamhet och hur våra Man kan säga att pastoratets byggnader fastigheter svarar mot verksamheternas är olika slag av gåvor som ska användas för behov och pastoratets mål. Planen ska sikta evangeliets skull och för att sprida trons tio år framåt. hopp. Genom varje församlings historia har Just nu arbetar vi med att ta fram en byggnader kommit och gått. Så kommer det sådan plan för pastoratet och vår arbets också att vara i framtiden. Vi behöver fråga grupp består av komminister Mari Jansson, oss vad vi behöver av byggnader för att kyrkogårds och fastighetschef Mathias kunna sprida trons hopp och för att kunna Eldnor och undertecknad. Bland annat frågar utföra den grundläggande uppgiften att fira vi efter tankar och visioner hos försam gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva lingsbor, förtroendevalda och anställda.
[Show full text]
Guldrupe Församlingar.. Visningsrum, Och Ansvarar För Logi Åt
Frotokoll hål1et i allmän sockenstuga med Vänge Fastorats hen- mP*nsega:'e Cen ?0 Juni 1847. Om överläggning on en ändanålsenligare skolinrättnirg. Om uppförandet Erv en fast gemensarn skola för Venge, 3utt1e och Guldrupe församlingar.. Skogs henman i VänEe 1åg bäst ti-ll. Varje försarnling upplåter til1s vidare sin sockenstuga trl)- under- visningsrum, och ansvarar för logi åt läraren under den tid fö:- undervisning inom försanlingen uppehål1er. FrotokolL hille! vid allnin sockenst,inna i futtle_den IC !.gil- IS5l. F'å begära,r av kyrkovärden 01of Eolin och husb. Jaccb Petiersson Österby blevo Buttle församl. öfriga hercmansegare sant inhysesnän i laga ordning kallade till aLlmän sockenstänn:a för att höras om de ned de försinimda försa.mlingslerj.amöterna vil I förena sig om inrättan- det af en särskild skola för Buttle socken, samt j- s:i fal-1. vidtaga de åtgj.rder, och underkas.ta sig den kostnad som i o för sig sådan inrätt- ning erfodras. Sedan her,mansegare och Inhyses på föregången kalLelse sanma-rt,r"ldt och och ,jrendet biifvit behöringen förecra6:it, uttalade sig olika nenin- gar för och emot den föreslagna inrittningen hvadan n:15ot bestänt och afgöra-rde besLut icke kunde fattas utan frå5;an tills viCare hvi_1a. Buttle som ofvan u.-. l:veJurviit Georg Björklund Carl Engströn Ur st{nnor-.rotokoll I? 9!!. 186! ple_!S__l!8-bo1!g: Skolbyggningen skulLe uppföras på den plats där sockenstuEa:l nu st:ir, rnen med långsidan åt norr och med utsträckninE rit vester så 1ångt 1o- kala förhå11.. meCgiva' Vid sockenstämma den 2! Febr. f86] skulle enligt ritning skolhuset va- r-ra 25 alnar lång o I1 alnar bred.
[Show full text]
A New Landscape a Study of the Late Neolithic - Early Bronze Age Land Use on the Island of Gotland
Institution for Archaeology and Ancient History A New Landscape A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Alexander Sjöstrand Master's thesis, 15 ECTS Spring 2015 Supervisors: Kim von Hackwitz & Kjel Knutsson Sjöstrand A 2015: A New Landscape - A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Sjöstrand A 2015: Ett Nytt Landskap - En studie av landskapsanvändning under Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland Abstract Denna studie är en fortsättning på min föregående uppsats som utförde en sammanställning och tolkning av hällkistor från Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland. Denna uppsats utvecklar detta genom en analys av landskapsanvändningen under samma period. Materialet kommer analyseras genom ArcGIS där fem huvudsakliga analyser kommer användas för att studera detta, watershed, viewshed, hillshade, buffer/density samt nearest neighbor. Dessa har som mål att skapa en bättre bild av landskapet och tillsammans med det arkeologiska materialet skapa en förståelse för landskapsanvändningen under Senneolitikum - äldre Bronsålder. Det arkeologiska materialet som kommer användas består av hällkistor som identifierats i föregående uppsats samt lösfynd i form av flintdolkar och enkla skafthålsyxor. Hällkistorna och deras position i landskapet kommer studeras i närmare då dessa är de ända fasta monumenten från denna period. Dessa kommer sedan jämföras med lösfynden och förhållas till ArcGIS analyserna som utförts med målet att identifiera landskapsanvändning. Utifrån dessa analyser kan eventuella viktiga områden i landskapet identifieras, exempelvis potentiella bosättningar, något som sällan hittas under denna period. This study is a continuation of my previous essay, which performed a catalogue and interpretation of stone cists from the late Neolithic - early Bronze Age.
[Show full text]
Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
[Show full text]
Karta Över Visby Stifts Kyrkor
Gotska Sandön Illustration: Barry Press Hallshuk Fårö RONE Glasmålningar 1200t och 1900t, kalk - målningar ca1300 och 1400t, krucifix Hall Fleringe med sörjande Maria och Johannes ca 1400, predikstolen 1595, dopfunt och Bunge epitafium 1664, altaruppsats 1694. Me - Hangvar deltida korkåpa utställd i sakristian. Gotland Rute Gann RUTE Stenkyrka Elinghem Dopfunt 1200t, krucifix 1200 och Hellvi 1700t, kalkmålningar 1200 och 1400t, Lärbro LINDE Lummelunda altaruppsatsen 1600t från Visborgs Krucifix 1100t (kopia), slottskyrka (jfr Fleringe och Follingbo), Martebo kalkmålningar 1300-1400t, – de hundra kyrkornas ö Tingstäde Othem predikstol 1733. altarskåp 1521, predikstol 1600t. SANDA Slite Dopfunt 1100t, krucifix 1200t, kalk - LOJSTA Väskinde Lokrume målningar 1200-1400t, klocka 1493, Dopfunt 1100t?, glasmålningar 1200t, Allhelgonakapellet Hejnum altartavla 1664, predikstol 1600t, kru - Boge kalkmålningar 1200-1500t, altartavla AKEBÄCK Den höga kyrkogårdsmuren (med skyt - 1400t. I triumfbågen klagoskrift på GOTHEM cifix 1885. Dopfunt 1200t, krucifix i altaruppsat - tespringor!) urspr försvarsmur. latin vars talvärde (DDCCCLVVI) ger Kalkmålningar ca 1300, korbänk 1300t, Bro 1300t (helt nymålad 1896!), krucifix ef - S:t Mikaels kapell Fole sen 1400t, predikstol 1600t, i korvalvet 1361, Gotlands ödesår. Altarskåp 1400t, dräktvärja 1600t, altaruppsats Bäl ter förebild från 1100t. Hejdeby SILTE akustiska ”ljudkrukor” inmurade. – Kor - BURS predikstolen 1587 – en av Gotlands äld - 1689, predikstol 1709, dop - Domkyrkan Dopfunt 1100t, glasmålningar
[Show full text]
Gotlands Län 2018
Gotlands läns författningssamling om allmänna vägar och vissa lokala trafikföreskrifter Gotlands län 2018 Gotlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1500 09FS 2018:01 Utkom från trycket Länsstyrelsen i Gotlands läns samman- den 27 februari 2018 ställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län Upprättad den 27 februari 2018 (dnr 258-152-18). Länsstyrelsen i Gotlands län upprättar jämlikt 13 kap. 1 § trafikförord- ningen (1998:1276) följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län. I denna sammanställning redovisas I. Allmänna föreskrifter och upplysningar. II. Förteckning över länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter. III. Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. Bilagor: A Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK 1) B Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK 2) C Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK 3) D Karta över Gotlands län, länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter PETER MOLIN Britt Silfvergren Utgivare Petter Rimfors, länsstyrelsen I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklasser, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kap. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen.
[Show full text]
Hoards and Stray Finds in Sweden
Hoards and Stray Finds in Sweden Hoards Gotland, Fröjel par., Mulde Stockholm Numismatic Institute www.archaeology.su.se/numismatiska Lennart Lind Other publications by Stockholm Numismatic Institute - NFG On our website you will find various publications. Most of them are available as PDF for down- loading. Read more on our website: Editorial note Table of Contents www.archaeology.su.se/english/stockholm-numismatic-institute/publications-nfg Roman Denarii, Hoards and Stray Finds Hoards and Stray Finds in Sweden ........1 in Sweden is published by Stockholm Synopsis ..............................................2 CNS - Coins from the Viking-Age found Myntstudier is a numismatic periodical in Numismatic Institute (Gunnar Ekström chair in Sweden is a project under The Royal Swedish published on the Internet since 2003 in numismatics and monetary history) at Gotland, Fröjel par., Mulde ..................3 Academy of Letters, History and Antiquities. by NFG. Stockholm University. Hoards are defined as List of coins ..........................................3 The acronym of the project is CNS based A total of more than 80 seminar papers two or more coins or one coin found together on the title of the publication. (CORPUS have been written. They cover the period with other objects. Barbarous imitation, NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI c. 800-1800. The files (mainly in Swedish) are Each issue will cover one or more finds. In die-links outside Sweden .......................5 IN SUECIA REPERTI SUNT, CATALOGUE available for downloading at: the PDF-version the photos can be magnified OF COINS FROM THE VIKING AGE www.archaeology.su.se/numismatiska- Plates ..................................................6 c. ten times. FOUND IN SWEDEN). So far c.
[Show full text]
Komplettering 2 Till Regionfullmäktiges Kallelse 2018-12-17
Komplettering 2 Regionfullmäktiges sammanträde 2018-12-17 KOMPLETTERINGAR Ärende 3. Utdelande av Region Gotlands ungdoms- ledarpris 2018 • Regionstyrelsen 2018-12-12, § 383 Ärende 4. Utdelande av Region Gotlands kulturpris 2018 • Regionstyrelsen 2018-12-12, § 382 Ärende 7. Inrättande av en bygg- och miljönämnd • Regionstyrelsen 2018-11-22, §337 (Sista sidan fallit bort i den tryckta kallelsen) Ärende 17 A. Avsägelser i regionfullmäktige • Patrik Thoreds (M) avsägelse som ledamot i regionfullmäktige. Ärende 18. Nyval av förtroendevalda i nämnder, styrelser m.m. inför ny mandatperiod från och med 2019 till och med 2022 • Nyval av förtroendevalda 2019. Registret reviderat 2018-12-17. OBS! Inte helt klart Ärende 20. Medborgarförslag: nya Medborgarförslag; nyinkomna efter att kallelsen trycktes. • Alfred Wesths medborgarförslag om klimatomställning. (inkom 2018-12-14) RS 2018/1282 Presidiets förslag: Ärendet överlämnas till regionstyrelsen. Ärende 26. Nya motioner och interpellationer Inga motioner eller interpellationer har inkommit. ORDFÖRANDEN Regionstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-12-12 RS § 383 RS § 383 Nominering. Region Gotlands Ungdoms- ledarpris 2018 RS 2018/793 Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktige • Region Gotlands Ungdomsledarpris 2018 går till Lisa Berg. Ungdomsledarpriset i nuvarande form antogs av kommunfullmäktige år 2004. Priset utdelas till en ideellt arbetande ledare inom föreningsdriven ungdomsverksamhet. Priset kan erhållas en gång. Berättigad att söka är privatperson, förening eller distrikts- organisation, som då söker priset ör medlems räkning. De bedömningskriterier som finns för ungdomsledarpriset ser ut som följer; Kandidaten ska ha nedlagt ett omfattande ideellt arbete som ungdomsledare. Kandidaten ska ha medverkat till att föreningen eller organisationen fått en effektivare och utökad verksamhet sett i relation till dess möjligheter. Kandidaten ska vara ett mycket gott föredöme och ha mycket goda ledaregenskaper.
[Show full text]