Aftonbladets/Sportbladets Bevakning Av Det Svenska Herrlandslaget I Fotboll En Jämförelse Av EM 1992, EM 2004 Och EM 2008

Examensarbete 30 hp – magisternivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Aftonbladets/Sportbladets bevakning av det svenska herrlandslaget i fotboll En jämförelse av EM 1992, EM 2004 och EM 2008

Ernan Mahmutovic

Magisterprogrammet i medie- och kommunikationsvetenskap, inriktning samhällskommunikation 60 hp Vårterminen 2010

Handledare: Jens Cavallin

Swedish title: Aftonbladets/Sportbladets bevakning av det svenska herrlandslaget I fotboll. En jämförelse av EM 1992, EM 1994 och EM 1998.

English title: Aftonbladets/Sportbladets coverage of the Swedish national men team in football. A comparison of the European Championship 1992, 2004 and 2008.

Author: Ernan Mahmutovic

Tutor: Jens Cavallin

Examinator: Annelie Ekelin

Abstract: The aim of this master´s thesis is to investigate how Aftonbladet/Sportbladet is describing the Swedish national men team in football during the European Championship years 1992, 2004 and 2008. Reading over 200 articles gave me an excellent overview of the differences and similarities between the three chosen periods. The theoretical framework has three key terms which circulates around the paper. The terms are discourse, stereotype and national identity. Several results are presented and discussed; some are included in this abstract. There are huge reporting differences between the chosen periods which involve attention on one or several chosen players from the Swedish national team. The attention around the Swedish national team got larger during the European Championship 2004 and even larger during the European Championship 2008. The conclusion of this master´s thesis shows how important media is for the world of sports and in this case the world of football.

Level: MA Thesis in Media and Communication Studies

Location: Linnaeus University, Kalmar

Language: Swedish

Number of pages: 50

Sammanfattning

Aftonbladet är Sveriges ledande tidning när det gäller rapportering av sport och framförallt fotboll. Sedan Sportbladets tillkomst år 2000 har detta fått en enorm ökning. Det svenska herrlandslaget i fotboll har fått olika framställningar under år 1992, år 2004 samt år 2008. Aftonbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget under Europamästerskapen 1992, 2004 och 2008 har varit stor och en ökning har gjort genom åren. Sedan Sportbladet kom till har ökningen dubblerats och det svenska herrlandslaget har fått större publicitet i Aftonbladet/Sportbladet. Den största skillnaden är att Aftonbladet/Sportbladet år 2004/2008 lägger större fokus på enskilda spelare än år 1992. En anledning till detta kan även vara Sportbladets uppkomst då rapporteringen ökade och antalet skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet ökade till antalet.

Uppsatsens syfte är att redogöra för vilka skillnader som existerar under EM 1992, 2004 och 2008. Vad har förändrats och av vilken anledning samt vilka likheter/skillnader som förekommer i rapporteringen. Jag har bland annat kommit fram till att rapporteringen har inriktats på vissa spelare mer än andra och att de spelare som har mest framgångsrika karriärer utanför landslaget även får störst fokus i Aftonbladet/Sportbladet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

1.1 KORT OM STUDIEN 1 1.1.1 PERSONLIG FÖRSTÅELSE 2 1.2 AFTONBLADET 2 1.3 SVERIGES HERRLANDSLAG I FOTBOLL 2 1.4 SYFTE 3 1.5 FRÅGESTÄLLNINGAR 3 1.6 AVGRÄNSNING 3

2. TEORETISK BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 5

2.1 TIDIGARE FORSKNING/FORSKARE 5 2.2 TIDIGARE ARBETEN INOM OMRÅDET 6 2.3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 7 2.3.1 DISKURSER 7 2.3.2 STEREOTYP 7 2.3.3 MEDIER OCH SPORT 8 2.3.4 DEN NATIONELLA IDENTITETEN 9 2.3.5 ETNICITET 9

3. METOD OCH MATERIAL 11

3.1 KVALITATIV METOD 11 3.1.1 TEXT- OCH DISKURSANALYS 11 3.2 KVANTITATIV METOD 12 3.3 VAL AV MATERIAL 12 3.4 KRITISK DISKUSSION AV VAL OCH URVAL AV MATERIAL 13 3.5 VALIDITET 13

4. TIDNINGARNAS INNEHÅLL 15

4.1 AFTONBLADETS/SPORTBLADETS INRIKTNING PÅ INDIVIDUELLA SPELARE 15 4.1.1 FIGUR 1. DEN SPELARE SOM NÄMNS FLEST GÅNGER I ARTIKLARNA FRÅN RESPEKTIVE ÅRTAL. 16 4.1.2 TABELL 1 16 4.1.3 TABELL 2 17 4.1.4 TABELL 3 19 4.2 UPPMÄRKSAMHET I ARTIKLARNA 26

4.2.1 FIGUR 2. FOKUS I ARTIKLARNA FRÅN RESPEKTIVE ÅRTAL 26 4.2.2 FIGUR 3. ANTAL ENSKILDA SPELARRAPPORTERINGAR I ARTIKLARNA FRÅN RESPEKTIVE ÅRTAL 28 4.2.3 FIGUR 4 . ÖKNING AV ARTIKLAR SEDAN SPORTBLADETS UPPKOMST 28 4.3 SKRIBENTER PÅ AFTONBLADET/SPORTBLADET 28 4.3.1 FIGUR 5 ANTALET SKRIBENTER PÅ AFTONBLADET RESPEKTIVE SPORTBLADET UNDER EM 1992, EM 2004 OCH EM 2008 29 4.4 UTVALDA ARTIKLAR FRÅN ÅR 1992, 2004 OCH 2008 29 4.5 SUMMERADE RESULTAT 36

5. ANALYS 38

5.1 INRIKTNING PÅ ENSKILDA SPELARE 38 5.2 SKILLNADER I RAPPORTERING 40 5.3 ÖKNING AV RAPPORTERING 43 5.4 NATIONALITET I DET SVENSKA LAGET 43 5.5 PENGARNAS BETYDELSE 45 5.6 GENUSPERSPEKTIV I AFTONBLADET/SPORTBLADET 46

6 DISKUSSION OCH SLUTSATS 47

6.1 DISKUSSION 47 6.2 SLUTSATS 48

REFERENSER 49

LITTERATUR 49 ELEKTRONISKA KÄLLOR 50

1. Inledning

1.1 Kort om studien

”En del människor tror att fotboll är en fråga om liv och död, jag avskyr den inställningen. Jag kan försäkra er om att det är mycket allvarligare än så.

- Bill Shankly

Det har under en lång tid funnits ett beroende mellan medierna och fotbollen. Utan mediekanaler hade människor inte haft tillgång till fotboll på samma sätt som vi är vana vid idag och utan fotboll påverkas mediekanalerna eftersom en stor del av dess intäkter kommer från sport och framförallt fotboll. Dock har mediernas utgifter ökat enormt i takt med sportens expandering. Det är en stor konkurrens idag bland olika medierna när det gäller till exempel Olympiska spelen, europamästerskapen i fotboll och världsmästerskapen i fotboll där mediekanalerna slåss om sändningsrättigheterna för dessa idrottsevenemang. Människor har länge haft tillgång till de stora fotbollsmästerskapen och detta har fått ett ökat intresse under åren. Vi har idag tillgång till fotboll genom bland annat tv, internet, radio och tidningar och dessa kanaler uppdateras och förnyas ständigt.

Fotboll är en av världens mest kända och mest uppmärksammade sporter och medierna håller oss uppdaterade via livesändningar, nyheter och reportage. Fotboll favoriseras av alla samhällsklasser, både kvinnor och män precis som den tysk-engelske forskaren Cornell Sandvoss skriver ”varenda celebritet, man eller kvinna, och oavsett deras ursprung, förväntas förhålla sig till åskådarfotbollens semiotiska system” (citerat ur Dahlén 2008:314).

”Det är inte bara en vanlig sport, det är ett vapen för revolutionen”

- Ernesto ”Che” Guevara

Citaten ovan är hämtade från www.livet.se som är en hemsida för bland annat fotbollscitat. Citaten är yttrade av den argentinskfödde marxistiska revolutionären Ernesto ”Che” Guevara och den världsberömde fotbollstränaren Bill Shankly.

1.1.1 Personlig förståelse

Rapporteringen av europeiska mästerskap är av stort intresse i Aftonbladet/Sportbladet. Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson är idag två spelare som får oerhört mycket publicitet vid fotbollsmästerskap och detta beror med hög sannolikhet på att de har uppnått väldigt stora framgångar under sina respektive fotbollskarriärer. Detta är även den stora anledningen till mitt val av forskningsområde. Jag vill bland annat ta reda på hur stora dessa skillnader har blivit genom de tre utvalda årtalen och vad som kan ha gjort att det har blivit på det sättet, ifall rapporteringen har gått från hela det svenska laget till enskilda spelare vid stora fotbollsmästerskap och vad fokuset ligger på i Aftonbladets/Sportbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget under europamästerskapen (EM). Studiens relevans ligger på vilka förändringar som har förekommit i rapporteringen från samtliga Europiska mästerskap samt vad dessa förändringar i så fall beror på.

1.2 Aftonbladet

Aftonbladet är en svensk kvällstidning som betecknar sig som en ”oberoende socialdemokratisk tidning”. Aftonbladet har en dagsupplaga på 348 800 exemplar (TS:2009). Sportbladet är Sveriges största sporttidning som ges ut dagligen med Aftonbladet sedan starten den 8 maj år 2000. Sportbladet trycks på rosa papper, precis som förebilden La Gazzetta dello Sport i Italien. Aftonbladet är Sveriges största kvällstidning som levererar sport till läsare runt om i landet och under varje stort fotbollsmästerskap kan vi dagligen följa det svenska fotbollslandslagets med- och motgångar i Aftonbladet/Sportbladet.

1.3 Sveriges herrlandslag i fotboll

De största framgångarna för det svenska fotbollslandslaget är ett OS-guld i London år 1948, VM-silver 1958, EM-brons 1992 samt VM-brons år 1950 och 1994. Det svenska fotbollandslaget ligger för närvarande som nummer 33 på Fédération Internationale de Football Associations (Fifa) världsrankning (www.svenskfotboll.se)

1.4 Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka Aftonbladets/sportbladets rapportering av Sveriges fotbollslandslag för herrar under EM 1992, EM 2004 samt EM 2008. Det övergripande syftet är att undersöka om rapporteringen har ökat genom de tre mästerskapen samt vilka skillnader och likheter det finns i rapporteringen från respektive årtal.

1.5 Frågeställningar

För att komma fram till om rapporteringen av det svenska landslaget har ökat och om den har förändrats har jag valt att titta närmare på

Hur beskrivs det svenska laget i rapporteringen?

Vilken/vilka spelare får mest uppmärksamhet i Aftonbladet/Sportbladet?

Hur har rapporteringen förändrats efter sportbladets tillkomst?

Har antalet skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet ökat sedan EM-92 och är majoriteten skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet män eller kvinnor?

1.6 Avgränsning

Jag har valt att använda mig av enbart kvällstidningen Aftonbladet/sportbladet eftersom det är några av Sveriges största tidningar när det gäller rapportering om sport. Aftonbladet har en egen sportbilaga och under stora mästerskap kan man ständigt hålla sig uppdaterad om nyheter och aktuella händelser gällande det svenska fotbollslandslaget. Sportbilagan kommer enbart att undersökas år 2004 och år 2008 eftersom sportbilagan inte existerade år 1992. Den andra anledningen till val av enbart tidningsdelen är att Aftonbladet inte hade någon hemsida under EM-92 samt att det är väldigt svårt att hitta alla artiklar från fotbolls-EM rörande det svenska fotbollslandslaget på Aftonbladets hemsida.

Undersökningen består av tre specifika europeiska mästerskap (EM), år 1992, 2004 och 2008. År 1992 valdes för att Sverige kom till semifinal i turneringen och den andra anledningen är

att europeiska mästerskapen arrangerades i Sverige samma år. År 2004 valdes för att Sverige kom till kvartsfinal och år 2008 valdes helt enkelt för att det är det närmaste europeiska mästerskapet i tiden som Sverige har deltagit i.

2. Teoretisk bakgrund och tidigare forskning I detta kapitel följer en presentation av de teoretiska ramar som jag ska använda mig av i studien samt tidigare forskning inom mitt område.

2.1 Tidigare forskning/forskare

Tidigare forskning inom ämnet existerar och det finns ett flertal verk som hör till mitt område. Det finns även två C-uppsatser som belyser mitt område och som är värda att nämna för att belysa att det finns tidigare forskning i ämnet.

Peter Dahlén är professor i idrottshistoria och medievetenskap vid Norges idrottshögskola i Oslo. Dahlén har publicerat en rad artiklar och böcker om medier och sport. Han har fokuserat på förhållandet mellan sport och medier. Genom teoretiska utgångspunkter diskuterar han bland annat medier och press och hur dessa har förstärkt trenden ”sportstjärna”. Dahlén anser att sport är en stor del av vårt samhälle och att medierna har hjälpt till att sprida sportandan och skapat en gemenskap bland människor som gillar sport.

Bo Reimer är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola och har skrivit en bok som heter Uppspel – Den svenska tv-sportens historia. I Uppspel har Reimer fokuserat på sportens roll i Sveriges television från 1954 fram tills idag och om hur den har blivit allt viktigare. Reimer är väl insatt i medieforskning och mediekultur och jag kommer att använda mig av hans forskning i min studie.

Benedict Anderson är professor i internationella studier vid Cornell University i USA. Anderson har bland annat fokuserat på nationalism och dess innebörd.

Marianne Winther Jörgensen och Louise Phillips är professorer där den förstnämnda är verksam vid Umeå Universitet och arbetar med genusstudier. Phillips är professor vid Roskilde universitet och är verksam vid avdelningen för kommunikation. Winther Jörgensen och Phillips har skrivit boken Diskursanalys för analys och metod där de fokuserar på diskursbegreppet. Bokens huvudsyfte är att visa möjligheter såväl teoretiskt som metodiskt och genom konkreta exempel uppmuntra och inspirera till nya diskursanalyser.

Yvonne Hirdman är professor i samtidshistoria på Södertörns högskola och är adjungerad professor i historia vid Stockholms Universitet. Hirdman har skrivit en kvinnovetenskaplig

tidsskrift där hon belyser hur 'genussystemets logik' isärhåller könen och underordnar kvinnor männen, och varför detta system envisas med att reproducera sig självt genom olika praktiker.

Gunilla Jarlbro är professor vid Lunds Universitet i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon har publicerat en bok som heter Medier, genus och makt (2006) där hon främst fokuserar på hur genusrepresentationen ser ut i nyhetsmedier. Genus baseras på kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor.

Etnologen Jesper Fundberg har skrivit avhandlingen Kom igen, gubbar. Det centrala i Fundbergs studie är relationer mellan pojkfotboll, maskuliniteter, manlig fostran och normalitet.

Raymond Boyle och Richard Haynes är medieförfattare som har skrivit boken powerplay – sport, the media and popular Culture där de fokuserar på mediernas makt över sporten. Medierna har kommit att bestämma hur sporten ska spelas, organiseras och tänkas på. Boyle och Haynes tar även upp de ekonomiska aspekterna där de fokuserar på affärsrelationer mellan media och sporten som rör bland annat televisionen och sponsorer.

2.2 Tidigare arbeten inom området

Dessa två C-uppsatser har jag endast med för att presentera tidigare arbeten inom mitt område. Tanken är inte att använda dem till vetenskapligt syfte.

Peter Lundström från Luleås tekniska Universitet har skrivit en C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap. Hans uppsats heter Brolin vs Zlatan – En jämförelse av Aftonbladets bevakning av svenska herrlandslaget i fotboll under VM 1994 och VM 2006. Uppsatsens syfte var att genom en fallstudie av Aftonbladets sportdel beskriva vilken utveckling/förändring som skett inom svensk sportjournalistik från 1994 till 2006. Det presenteras ett flertal resultat i arbetet, bland annat att rubriker och texter vinklas hårdare 2006 än 1994 och att det är mer rapportering 2006 än vad det är 1994. Nyckelorden i denna uppsats är Aftonbladet, Sportbladet, fotboll, sportjournalistik och fotbollsjournalistik.

Maria Unga och Jessica Rosengren har skrivit en C-uppsats om Genus i sportjournalistiken – En bild- och rubrikanalys av manlig och kvinnlig representation i Sportbladet. Uppsatsens

syfte var att undersöka, utifrån ett genusperspektiv, hur Aftonbladets sporttidning Sportbladet förhåller sig till kvinnliga och manliga idrottare. Deras viktigaste resultat var att idag förekommer det kvinnor som idrottsutövare i Sportbladet. Ett annat viktigt resultat är även att kvinnorna bara tar en tredjedel så stor plats som männen bland bilderna i tidningen. Nyckelorden i deras uppsats är Genus, Sportjournalistik, Bildjournalistik, Representation, Hegemoni och Sportbladet.

2.3 Teoretiska utgångspunkter

2.3.1 Diskurser

Louise Phillips och Marianne Winther Jörgensen har publicerat boken Diskursanalys som teori och metod. Deras sätt att definiera diskurs kan knytas till följande definition av diskursivt handlande: ”Diskursivt handlande är en form av socialt handlande som bidrar till att konstruera den sociala världen (inklusive kunskap, identiteter och sociala relationer) och därmed bevara vissa sociala mönster” (Winther Jörgensen & Phillips 2009:12).

Diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Winther Jörgensen & Phillips 2009:7). Ordet ”diskurs” rymmer en eller annan idé om att språket är strukturerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar inom olika sociala domäner och då talar man exempelvis om ”medicinsk diskurs” eller ”politisk diskurs” (Jörgensen och Phillips 2009:7).

Man kan således tala om diskurser på många olika sociala områden i många olika undersökningar. Idrottsjournalistiken representerar bilden av samhället, men påverkar också samhället. De diskurser som idrottsjournalistiken förmedlar påverkar miljontals läsare och tittare i Sverige och hela världen. På så sätt skapar sportjournalistiken diskurs samtidigt som den påverkas av samhällets diskurser.

2.3.2 Stereotyp

När människor blir medlemmar av en grupp så börjar de definiera sig med gruppen och ser den sociala verkligheten utifrån gruppens perspektiv. Personer som ingår i en grupp börjar se medlemmarna av sin egen grupp som bättre än medlemmar av andra grupper. För att trivas med sig själv ska en individ trivas med gruppen och detta skapar en social identitet som

baseras på gemensamma idéer om gruppen, till exempel vad det innebär att vara student, kristen eller arbetare (Winther Jörgensen & Phillips 2000:102). Medierna har en tendens att stereotypisera idrottsstjärnor och jag har använt detta teoretiska underlag för att bland annat undersöka om Aftonbladet gör en stereotypisk bild av någon/några fotbollspelare från det svenska fotbollslandslaget i rapporteringen från de Europeiska mästerskapen.

2.3.3 Medier och sport

Det första svenska fotbollsreferatet utfördes så tidigt som 1710 i Leicester av den svenska författaren Göran Vallerius (Dahlén 2008:70). Idrotten har bevakats via massmedier i stort sätt så länge som dessa har funnits (Reimer 2002:21). Hur skulle dessa människor annars kunna ta del av evenemang och bli informerade av dessa om det inte vore för medierna menade Dahlén (Dahlén 2008:70–71). Sport och medier har haft en interaktion under en lång tid, som har blivit allt vanligare sedan början av 1900-talet. ”Sport och medier är båda massfenomen som växer fram som beståndsdelar i en allmän moderniseringsprocess i västerländska samhällen” (Reimer 2002:21). Ekonomhistorikern och fredsforskaren Björn Hettne delar denna mening om sport och medier och belyser att ”sporten nästan är otänkbar utan massmedier”. (Dahlén 2008:322).

Medierna har ett samband med sporten och framförallt fotbollen. Exempel på detta tar Dahlén upp i Sport och medier där han diskuterar hur vissa skolor i Sverige ändrade datum för terminavslutningsceremonin med anledningen att den krockade med en av Sveriges matcher under fotbolls-VM i Japan/Sydkorea (Dahlén 2008:322). Ett annat exempel som Dahlén tar upp är att fyra krogar i Stockholm fick tillstånd att kringgå alkohollagstiftningen under samma fotboll-VM genom att servera alkohol på morgonen, detta för att skapa en bra stämning bland människorna som kom för att se på matcherna på krogarnas tv-skärm istället för hemmets tv-apparat (Dahlén 2008:322).

”Medierad sport möter alltså publiken i form av narrativa strukturer, det vill säga berättelser eller historier. En viktig aspekt av berättelser och andra texter är att de fungerar som symbolproducenter. Liksom andra berättelser eller ”storys” har även sportjournalistiken sina huvudrollsinnehavare, främst utövarna och även deras ledare i form av tränare, klubbägare

etc. Idrottens stjärnor och kändisar är centrala i sportjournalistiken, som berättelsernas huvudaktörer och bärare av handlingen”

(Dahlén 2008:388)

Dahléns exempel påvisar som jag har nämnt tidigare vilket beroende medierna och sporten har av varandra och hur viktiga medierna är för sportens spridning och gemenskap.

2.3.4 Den nationella identiteten

I mitten av 1800-talet använde sig alla kungahus av något folkspråk som statsspråk och de euromediterrana kungarikena tenderade att försiktigt närma sig en nationell identifikation. Romanovarna upptäckte att de var storyssar, hannoveranarna att de var engelsmän, hohenzollarna att de var tyskar och så vidare (Anderson 1996:88–89).

”Nationalism is one of the basic principles which are used by media and advertisers to attract the viewer’s attention towards international sport events” (Boyle & Haynes, 2000:143).

Idrottsstjärnors nationella identitet är viktig i medier som ständigt framhäver detta i idrottssammanhang. Boyle och Haynes diskuterar detta och poängterar att idag är de flesta sportkulturer uppvaktade av medierna såsom tv, radio och tidningar (Boyle, Haynes 2000:147). Dahlén tar upp ett exempel på hur den nationella identiteten förändras i medierna när en idrottare gör något som inte accepteras av medierna. Den kanadensiske sprintern Ben Johnson fastnade i en dopningskontroll efter att ha vunnit 100metersfinalen vid OS i Seoul. Han lyftes fram och hedrades av kanadensiska medier efter segern. Efter att Johnson diskvalificerades började hans kanadensiska identitet att tonas ner och medierna började gradvis att lyfta fram hans jamaicanska ursprung (Dahlén 2008:391). Dahlén tar även upp exempel på rubriker från denna händelse, ”Kanadensare vinner guldmedalj”, ”Jamaica- kanadensare anklagas för bruk av steroider” och ”Jamaican fråntagen guldmedalj” (Dahlén 2008:391). ”Football and crude nationalism aren´t distant cousins. They are brothers under the same T-shirt” (Boyle, Haynes (2000:143).

2.3.5 Etnicitet

Etnicitetsforskarna Hjerm och Peterson vid Umeå Universitet påpekar att etnicitet är ett begrepp som förknippas med kulturellt främmande, grupper med minoritetsstatus, lägre klass

samt migranter. Den samtida diskursen om ”invandraren” används ofta när en samling människor bemöts som mindre värda och omvandlas till ett socialt och kulturell degraderad kollektiv. Begreppet etnicitet refererar även till gruppbildning, kulturell och/eller social gränsdragning mellan ”oss” och ”de andra”, identitet, känsla av samhörighet samt symbolgemenskap (Hjerm & Peterson 2008:15–16)

3. Metod och material I detta kapitel följer en redogörelse för hur och varför arbetets material har valts och en kritisk diskussion kring urvalet och en diskussion om den analysmetod som kommer att tillämpas.

3.1 Kvalitativ metod

3.1.1 Text- och diskursanalys

Enligt Bergström och Boréus (2005) kan alla meningsbärande teckensystem benämnas med ordet ”text” (Bergström & Boréus 2005:16). Huvudsaken för en bra textanalys är att ha en frågeställning och ett bra tillvägagångssätt för att besvara sin frågeställning. När man har sin frågeställning gäller det att välja rätt verktyg för analysen samt att kunna behärska dessa verktyg för en lyckad textanalys (Bergström & Boréus 2005:34).

I denna uppsats har diskursanalys valts som analysmetod och det innebär en undersökning om vad som beskrivs i det insamlade materialet, hur olika resonemang framförs och även vilka problem som lyfts fram. Det innebär en noggrann granskning av rubriker och innehållet i artiklarna och hur detta har förändrats genom de tre utvalda mästerskapen. Det väsentliga innehållet kommer att lyftas fram i respektive artikel som berör Sveriges herrlandslag i fotboll.

Diskursanalys är ett av flera socialkonstruktionistiska angreppssätt. Winther Jörgensen & Phillips (2000) beskriver Vivien Burrs fyra premisser vilka binder ihop det socialkonstruktionistiska angreppssättet. Den första premissen visar vår kunskap om att världen är en produkt av hur vi kategoriserar den. Den andra säger att vi är kulturella och historiska varelser och därför är de sätt på vilka vi uppfattar och representerar världen historiskt och kulturellt specifika och kontingenta. Den tredje är att vårt sätt att uppfatta världen, skapas och upprätthålls i sociala processer där man bygger upp gemensamma sanningar. Den fjärde och sista premissen tar upp samband mellan kunskap och social handling där olika sociala världsbilder leder till olika sociala handlingar (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:11–12).

3.2 Kvantitativ metod

Den kvantitativa metoden inom samhällsvetenskapen bygger historiskt sett på ett ideal om en förutsättningslös och objektiv vetenskap (Holme & Solvang 1997:151).

Kvantitativ metod används för att beskriva mitt material i siffror. Jag har gjort en kvantitativ undersökning då jag presenterar mitt samlade material i tabell- och diagramform. Jag har främst fokuserat på den kvalitativa metoden men kvantitativ metod är en viktig del i min undersökning eftersom tabellerna och diagrammen i studien utgör en del av min resultatredovisning.

3.3 Val av material

Jag har granskat artiklar från Europeiska mästerskapen (EM) genom Aftonbladet mikrofilm.

”Mikroform är ett lagringsmedium för avbildningar av skrift eller bilder i förminskad form som endast kan läsas med hjälp av apparat” (www.wikipedia.se)

Det finns totalt nio mikrofilmer och mikrofilmerna ger tillgång till alla artiklar från undersökningen. Anledning till valet av Aftonbladet mikrofilm är för att det inte går att hitta alla artiklar från de utvalda mästerskapen på Aftonbladets hemsida. De datum som har granskats är:

- 1992/06/05 - 1992/06/30 - 2004/06/10 - 2004/07/01 - 2008/06/01 - 2008/06/30

Under Europamästerskapen 1992, 2004 och 2008 har sammanlagt omkring 250 artiklar granskats. Efter granskningen av dessa artiklar var ett urval nödvändigt eftersom jag endast fokuserade på det svenska fotbollslandslaget. Efter urvalet återstod 105 artiklar som enbart berörde det svenska fotbollslandslaget. Det skiljer 16 år mellan de äldsta och de nyaste artiklarna. Detta med anledning för att kunna se eventuella skillnader i rapporteringen av det svenska fotbollslandslaget. Det huvudsakliga fokuset vid granskning av artiklarna låg på:

Rubriken – Vad säger den? Är den utmärkande för resten av artikeln?

Det centrala innehållet/artikelns budskap – Vad säger artikeln? Vad är dess huvudsakliga förmedling?

Artikelns huvudperson/personer – Vem eller vilka handlar artikeln om? Vem är huvudpersonen/personerna i artikeln?

3.4 Kritisk diskussion av val och urval av material

Jag hade fått ett bredare och djupare resultat om jag undersökt alla artiklar från Aftonbladet/Sportbladet som rör det svenska fotbollslandslaget under alla europeiska mästerskap, men det hade blivit oerhört mycket material. Eftersom det huvudsakliga syftet är att undersöka om och hur Aftonbladets/Sportbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget har förändrats och utvecklats under Europamästerskapen (EM), är det fullt möjligt att göra denna studie med mästerskap från tre olika årtal i undersökningsprocessen.

3.5 Validitet

Validitet är ett begrepp som kan översättas till giltighet eller relevans. Utmaningen är att samla in och utforska den data som är relevanta för den problemställning man arbetar med (Halvorsen 1992:41). Validitet handlar om huruvida den undersökning man genomför för att få en bestämd fråga besvarad verkligen kan ge svar på den specifika frågan och detta gäller undersökningar som inte använder sig av mätande eller räknande (Bergström & Boréus 2005:34). Om frågor om makt, förtryck, kriminalitet eller något annat samhällsvetenskapligt studieobjekt ställs är forskaren inte bara en utomstående iakttagare.

Här uppstår komplikationer om inte forskaren med sin egen förståelse bestämmer vilka svar som finns på frågan. Om forskaren däremot ökar förståelsen av sin egen förförståelse, genom att till exempel lära sig mer om sin egen vetenskapskultur samt den sociala kontext i vilken undersökningen äger rum, ökar därmed möjligheten till en god validitet i undersökningen (Bergström & Boréus 2005:35).

Min förförståelse inom det utvalda området har gjort det mindre komplicerat att förstå undersökningens material. Genom begrepp som etnicitet, stereotyp och diskurs samt teoretiska utgångspunkter har min förförståelse vidgats och anpassats till den analys som ska göras. Jag har fått mer kunskap om studien genom att studera mitt samlade material samt att läsa andra forskares liknande studier.

4. Tidningarnas innehåll I detta avsnitt kommer jag presentera mitt resultat.

4.1 Aftonbladets/Sportbladets inriktning på individuella spelare

Artiklarna som har granskats är numrerade och det finns sammanlagt 105 artiklar från EM 1992, 2004 och 2008. En god överblick över hur Aftonbladet behandlat det svenska landslagets matcher och hela processen kan man få om man studerar artikelrubrikerna. Det är anledningen till att jag har valt att ha med samtliga rubriker i min studie och inte som bilagor.

Av de 105 utvalda artiklarna fokuserar majoriteten artiklar på individuella spelare. Från 1992 till 2008 har det blivit en ökning. Aftonbladet har inriktat stor fokus på individuella spelare som är mest framgångsrika i det svenska fotbollslandslaget. Zlatan Ibrahimovic och Tomas Brolin är spelare som har blivit framgångsrika under sina respektive fotbollkarriärer och fått mycket uppmärksamhet i Aftonbladet/Sportbladet under Europamästerskapen. Detta kan konstateras eftersom fokus främst ligger på någon av dessa spelare under de utvalda Europamästerskapen. Fokus har som jag har nämnt innan ökat genom åren och under EM 2008 mer än fördubblades antalet artiklar om Zlatan Ibrahimovic än det gjordes år 1992 om Tomas Brolin. Även under EM 2004 publicerades betydligt fler artiklar om Ibrahimovic jämfört med Brolin under EM 1992. För varje utvalt mästerskap har således rapporteringen av enskilda spelare stegrat vilket man tydligt kan se nedan i figur 1.

Under EM-92 skrev Aftonbladets skribenter 23 artiklar om det svenska fotbollslandslaget. 10 av dessa artiklar lade fokus på Thomas Brolin vilket motsvarar 43 procent (Figur 1). År 2004 handlade 18 av 40 artiklar om Zlatan Ibrahimovic vilket motsvarar 45 procent (Figur 1). Även år 2008 fick Zlatan Ibrahimovic mycket uppmärksamhet. 21 av 42 artiklar lade fokus på Ibrahimovic vilket motsvarar 50 procent, hälften av alla artiklar om det svenska fotbollslandslaget under EM 2008 (Figur 1).

4.1.1 Figur 1. Den spelare som nämns flest gånger i artiklarna från respektive årtal.

Spelare nämnda flest antal gånger i artiklarna

18 21 10

4.1.2 Tabell 1 Tabell 1. Aftonbladets rubriker rörande det svenska fotbollslandslaget under EM 1992, 5 juni- 30 juni

Rubrik Huvudperson/personer

1. Nu kan det bara bli bättre – Tommy Tommy Svensson – Förbundskapten för Svensson om livet efter EM-succén. Sveriges fotbollslandslag under EM 1992. 2. Den lille har blivit stor – Brolin förknippas Tomas Brolin - fotbollspelare alltid med sitt mål mot England. 3. Vi har sett början på något stort. Spelarna och förbundskaptenen i landslaget.

4. Tommy Svensson var helt vit i ansiktet. Tommy Svensson

5. Han är mån om sina vänner Tomas Brolin

6. Två svenska skjutjärn Fotbollsspelarna Tomas Brolin och Martin Dahlin 7. Fantastiska Sverige! Tomas Brolin och Tommy Svensson

8. 80-talets jättelöften – 90-talets Tomas Brolin och Martin Dahlin superstjärnor 9. Så mycket är de svenska EM-spelarna Samtliga spelare i landslaget. värda. 10. Brolins Pris, 50 miljoner kronor Tomas Brolin

11. Målet får Brolin att tro på guld Tomas Brolin

12. Brolin spelade skjortan av danskarna Tomas Brolin, Martin Dahlin

13. Kennets recept: full fart framåt Fotbollsspelaren Kennet Andersson

14. ”Brolin blir EM-kung” Svenska landslaget

15. På väg in i EM-laget Martin Dahlin

16. Bäst i klassen Fotbollsspelaren Robert Ljung

17. Håll er i skinnet Jonas Thern och Stefan Schwarz

18. Nu tar vi dom! Svenska landslaget

19. Ravelli räddar Sverige Landslagsspelaren Thomas Ravelli

20. Nya hemliga vapen? Landslaget

21. Thomas Brolin blir superstjärna i Tomas Brolin Indonesien 22. Martin Dahlin gillar öl och snabba bilar Martin Dahlin

23. Först hemlig träning – och sen lite Tommy Svensson spionage

4.1.3 Tabell 2 Tabell 2. Aftonbladets rubriker rörande det svenska fotbollslandslaget under EM 2004, 10 juni – 1 juli

Rubrik Huvudperson/personer

24. Psykad till att bomma Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic

25. Satans stolpe Fotbollspelaren Fredrik Ljungberg

26. Hatattacken mot Zlatan Zlatan Ibrahimovic

27. Mål, lycka och tårar Mattias Jonson

28. Mattias Jonson gör målet som en hel Mattias Jonson fotbollsvärld talar om idag 29. Europa: Vi tror på er Sveriges landslag

30. Köp en hjäte-tröja Sveriges landslag

31. Han flydde från laget Olof Mellberg

32. ”Han måste få hjälp” Olof Mellberg

33. Söderbergs bittra farväl Sveriges dåvarande förbundskapten Tommy Söderberg 34. Henke den gode & Zlatan… ja, den Zlatan Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson

35. Knäpp dina fingrar och be för Sverige mot Henrik Larsson, Zlatan Ibrahimovic, Olof Holland ikväll Mellberg och Marcus Allbäck 36. Så ska du bli hjälte ”Isaak” Sveriges landslagsmålvakt Andreas Isaksson

37. Ikväll ska pojkarna bli svenska hjältar Sveriges landslag

38. Psykkriget mot Zlatan Zlatan Ibrahimovic

39. … bakom stjärnorna Zlatan Ibrahimovic, Henrik Larsson och Fredrik Ljungberg 40. Söderbergs hemliga plan Tommy Söderberg

41. Zlatan, så underbart Zlatan Ibrahimovic

42. Till Juventus för 250 miljoner Zlatan Ibrahimovic

43. Väggen som räddade oss Andreas Isaksson

44. Svartskallarna kommer att vinna EM åt Zlatan Ibrahimovic Sverige 45. Sverige mörkar Zlatans smärta Zlatan Ibrahimovic

46. De får Sverige att stråla Zlatan Ibrahimovic, Henrik Larsson och Fredrik Ljungberg 47. De kan skapa historia i EM Zlatan Ibrahimovic, Henrik Larsson och Fredrik Ljungberg 48. Jag är väldigt nyfiken på dem Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson

49. Här blir kaptenerna filmstjärnor Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck

50. Så mår landslaget Samtliga spelare i landslaget

51. Men än funkar inte drömduon Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson

52. Vi är bättre än VM 2002 Henrik Larsson

53. Det luktar lite Knutby, Blågult! Sveriges landslag

54. Här börjar psykkriget Fotbollsspelarna Henrik Larsson och Andreas Jakobsson 55. Sanningen om vår EM-trupp Samtliga spelare i landslaget

56. Nu vill alla klacka som kung Zlatan Zlatan Ibrahimovic

57. De chockar hela Europa Sveriges landslag

58. TACK, HENKE! Henrik Larsson

59. Här retar han norsk press Zlatan Ibrahimovic

60. Äntligen tillsammans Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson

61. PINSAMT Sveriges landslag

62. De vägrade slå straffar Svenska landslaget

63. Italien: Ni fuskade Svenska landslaget

64. 45 minuters chocktaktik Svenska landslaget

4.1.4 Tabell 3 Tabell 3. Aftonbladets rubriker rörande det svenska fotbollslandslaget under EM 2008, 5 juni – 30 juni

Rubrik Huvudperson/personer

65. Spelarna avgör hans framtid Dåvarande förbundskapten Lars Lagerbäck

66. Spelarna skrämdes av ordern Sveriges landslag

67. Ilskan mot Lagerbäck större än någonsin Lars Lagerbäck hos fansen - 67. Zlatan är fantastisk Zlatan Ibrahimovic

68. Zlatan, ge oss en ny klassiker imorgon Zlatan Ibrahimovic

69. Svenska Lyxlirare Svenska landslaget

70. SPRUTOR I HALVTID Zlatan Ibrahimovic och Fredrik Ljungberg

71. ”HAN KAN PRESSA SIG MER” Zlatan Ibrahimovic

72. ”Nu är det upp till Gud… och Zlatan” Svenska landslaget

73. HANS EM ÄR HOTAT Zlatan Ibrahimovic

74. SNÄLLA ZLATAN, INTE 90 MIN TILL Zlatan Ibrahimovic

75. ISAK, 90 MIN Landslangsmålvakten Andreas Isaksson

76. ”För varje steg Zlatan tar skiner hans Star Zlatan Ibrahimovic quality starkare” 77. Kungen & Prinsen! Zlatan Ibrahimovic och Sverige Prins, Carl Philip. 78. ”Han är redan en av världens bästa Zlatan Ibrahimovic anfallare och som jag ser det kan han absolut bli världens bästa spelare” 79. DEN NYE LEDAREN Zlatan Ibrahimovic

80. ”Zlatan är orörbar” Zlatan Ibrahimovic

81. Folket: ”Vi tror på dig” Lars Lagerbäck

82. Vinnare på egen hand Zlatan Ibrahimovic

83. Ljungberg – en kapten att lita på Fredrik Ljungberg

84. ”Så fixar vi EM-festen” Sveriges landslag

85. ”Hela EM lyfter med Henrik” Henrik Larsson och Zlatan Ibrahimovic

86. RISKSPELET Fredrik Ljungberg

87. Elmander: Får kämpa vidare Fotbollsspelaren Johan Elmander

88. FANTASTISKT – DEN LÅNGE OCH Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson DEN GAMLE 89. SÅ SKA DE BLI FRISKA Svenska landslaget

90. KAN VILA STJÄRNOR Svenska landslaget

91. … OCH HÄR FAJTAS DE Svenska landslaget

92. HÄR SPYR ZLATAN Zlatan Ibrahimovic

93. Klassiker – på 6,5 minuter Svenska fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Petter Hansson 94. Slutkörd Henke tvingades spela Henrik Larsson

95. LAGERBÄCKS PANIKMÖTE Lars Lagerbäck

96. HAN ÄR GUDOMLIG Zlatan Ibrahimovic

97. ZLATAN – PERFEKT Zlatan Ibrahimovic

98. MAGISKT Zlatan Ibrahimovic

99. LYFTER LAGET Henrik Larsson

100. ÄLSKAD av FOLKET – ratad av Fotbollsspelarna Kim Källström och Daniel Lagerbäck, ÄLSKAD av Lagerbäck – Andersson hatad av FOLKET 101. ZLATANS ÖDESVAL Zlatan Ibrahimovic

102. Upplagt för blågul seger Henrik Larsson och Zlatan Ibrahimovic

103. Zlatans knä bra – tränar extra under Zlatan Ibrahimovic ledigheten 104. Gör som Elmander, ta ut ditt EM- Johan Elmander lag 105. ”Blev påverkad” Lars Lagerbäck

Jag har nedan valt att presentera utvalda artiklar om Tomas Brolin och Zlatan Ibrahimovic för att sedan belysa skillnaderna i rapporteringen mellan dessa. Anledningen till val av endast dessa två spelare är för att de är de individuella spelarna som nämns flest antal gånger i Aftonbladet/Sportbladet under samtliga Europamästerskap. Texten som är kursiv är tagen direkt ur artiklarna och resterande text är en kort sammanfattning av innehållet i artiklarna.

Något ur innehållet i artiklar från EM-92 om Tomas Brolin

Brolin blir EM-kung (Peter Wennman, Aftonbladet, 920605)

Handling

Artikeln handlar om de personer som har varit förbundskaptener i det svenska fotbollslandslaget för herrar genom tiderna och vem de anser kommer bli EM-kung. Aftonbladet intervjuar andra svenska personer som har varit stora inom fotbollen, som får ge sin syn på Sveriges bästa spelare ”Orvar Bergmark, förre detta förbundskapten för Sverige svarade att Tomas Brolin kommer bli EM-kung”.

Framställning

Tomas Brolin får här formuleringen som EM-kung och artikeln är en början på den positiva framställning som Aftonbladet ger Brolin. Tomas Brolin kommer bli EM-kung enligt Sveriges förra förbundskapten och det gör att Aftonbladets intresse riktas mot Brolin.

Tomas Brolin – superstjärna i Indonesien (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920609)

Handling

Artikeln handlar om Tomas Brolin besök i Indonesien. ”Dom är nio till antalet. Dom kommer från Indonesien – och dom vill fotograferas tillsammans med Tomas Brolin. De är journalister till yrket. Men uppträder som glädjerusiga fans. Brolin är en stor stjärna i vårt land, säger Yan Nabut”.

Framställning

Tomas Brolin får beröm av en journalist från Indonesien och han framställs som en ”stjärna”. Skribenten belyser att Tomas Brolin är en känd person även i Indonesien och det blir åter igen en positiv framställning från Aftonbladet.

Brolins pris: 50 miljoner kronor (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920616)

Handling

Artikeln handlar om de svenska spelarnas värde efter EM-succén och Tomas brolin står i centrum. Skribenten skriver: ”På två matcher har spelartruppens värde ökat med 57 procent: från 124,8 miljoner kronor till 196,4 miljoner kronor. Dyrast av dem alla: Tomas Brolin. Han kostar 50 miljoner”.

Framställning

Brolin framställs i artikeln som en värdefull spelare vars pris ständigt stiger och framställningen av Brolin är positiv.

Den lille har blivit stor (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920626)

Handling

Artikeln belyser Tomas Brolins betydelse för den svenska fotbollen. ”Brollan är för svensk fotboll vad Björn Borg var för svensk tennis. En idol och förebild. En inspiration för kommande generationer”. ”Det är omöjligt att överskatta hans betydelse för svensk fotboll”.

Framställning

Tomas Brolin får även här en positiv framställning av Aftonbladets skribenter som beskriver honom med ord som EM-kung, superstjärna, idol och förebild. Skribenterna är försiktiga i sin rapportering och inget kan ses som negativt i artiklarna om Tomas Brolin.

Något ur innehållet i artiklar från EM 2004 och 2008 om Zlatan Ibrahimovic

Zlatan, så underbart (Simon Bank, Sportbladet, 040618)

Handling

Skribenten jämför Ibrahimovic med kända italienska personer och skriver att: ”Italienarna må ha haft sin Leonardo, sin Rafael, sin Tizian och sin Michelangelo. De må ha sin klassiska litteratur och sina konstnärer, sina uppfinnare och arkitekter, sin mat, sina viner, sitt Ravello med dess förtrollade solnedgång, sin Bellini och sin Donizetti. De må till och med ha sin Sophia Loren. För de har inte Zlatan” (Simon Bank, Sportbladet).

Framställning

Zlatan framställs i artikeln som större än den italienska konstnären Rafael och den Italienska målaren Michelangelo. Dessa personer är stora namn i Italien och att Ibrahimovic jämförs med dem av Aftonbladets skribent tyder på en positiv framställning.

Nu vill alla klacka som kung Zlatan (Christoffer Bjäreborn, Sportbladet, 040620)

Handling

Dagen efter EM - matchen mot Italien hyllas Zlatan Ibrahimovic i Aftonbladet efter sitt avgörande mål. Fyra personer intervjuades i samband med målet och några centrala ord om honom i artikeln är:

- Svenske hjälten - ”Heja Zlatan, heja Sverige!” - Kung Zlatan

Framställning

Ibrahimovic framställs i artikeln som ”kung”, ”svensk” och ”hjälte”. Han får en positiv framställning och slagkraftiga ord används för att beskriva honom.

Till Juventus för 250 miljoner (Mattias Larsson, Stefan Alfelt, 040619)

Handling

Artikeln fokuserar på Zlatan Ibrahimovic och hans väg till framgångarna. Artikeln handlar om Ibrahimovics ungdomsår innan han blev proffs samt att det italienska laget Juventus har köpt honom från Ajax för 250 miljoner kronor.

Framställning

Ibrahimovic framställs som skribenten skriver: Världsstjärna, mångmiljonär och dribblingskonstnär. Han beskrivs även som en av världens bästa fotbollspelare.

Zlatan är fantastisk (Carina Bergfeldt, Sportbladet, 080618)

Handling

På frågan vem av spelarna Sverige statsminister Fredrik Reinfeldt själv skulle vilja vara i det svenska fotbollslandslaget svarar han: ”Zlatan, naturligtvis. Han är så fantastisk och gör oväntade grejer och gör mål”

Framställning

Zlatan Ibrahimovic framställs i artikeln som fantastisk fotbollspelare av Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt som skulle vilja vara Zlatan Ibrahimovic i det svenska laget om han själv fick välja. Ibrahimovic får mycket uppmärksamhet i artikeln och favoriserar av Sveriges statsminister.

Nu är det upp till Gud… och Zlatan (Carina Bergfeldt, Sportbladet, 080615)

Handling

Artikeln handlar om Sveriges EM – match mot Ryssland. Skribenten skriver att: Äntligen stod prästen i predikstolen. Och tillsammans med åhörarna bad han till Herren – om seger mot Ryssland. ”Nu är det upp till Gud och Zlatan. Fast det kanske är samma sak, säger Mattias Svensson, 24”

Framställning

Zlatan Ibrahimovic framställs som Gud. Aftonbladet intervjuar en privatperson som jämför Ibrahimovic med Gud. Artikeln belyser Ibrahimovics betydelse för det svenska folket när han jämförs med Gud. Denna framställning av Ibrahimovic är positiv då Gud är en generisk beteckning på en mäktig övernaturlig varelse eller kraft.

Psykad till att bomma (Robert Laul, Ulf Höjer, Sportbladet, 040627)

Handling

Artikeln fokuserar på fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och hans straffmiss mot Holland och några centrala ord i artikeln är ”Psykad till att bomma” och ”pallade inte trycket”. Skribenterna använder personliga kommentarer i sin rapportering:” Med tunga steg vandrade Zlatan mot mittcirkeln där övriga spelare väntade. Henrik Larsson var snabbt framme och gav honom en tröstkram”

Framställning

Framställningen av Zlatan Ibrahimovic är negativ och skribenten använder negativa ord i rapporteringen.

Svartskallarna kommer att vinna EM åt Sverige (Federice Rodriguez Moreno, Aftonbladet, 040620)

Handling

Artikeln redogör för Zlatan Ibrahimovics ursprung. ”Ingen annan har nämligen fått oss unga svartskallar att känna oss så identifierade med svenska landslaget som Zlatan”. ”STOLT OCH SVENSK – Framgångsrika invandrare brukar kallas svenskar. Zlatans bakgrund suddar ingen ut”.

Framställning

Zlatan Ibrahimovic beskrivs som en ”svartskalle”. Ibrahimovics utländska bakgrund tas upp i artikeln och skribenten belyser att Ibrahimovic är utländsk och att ingen kan ändra på detta faktum.

4.2 Uppmärksamhet i artiklarna

Förutom att Aftonbladet lägger stort fokus vid Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson finns även två andra spelare som får extra mycket uppmärksamhet i Aftonbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget. Som jag har nämnt tidigare får vissa spelare mer uppmärksamhet än andra i det svenska laget och det uppenbara i resultatet är att fokus ligger på samma spelare både under EM 2004 och EM 2008. År 1992 lägger Aftonbladet stor uppmärksamhet på Tomas Brolin och Martin Dahlin. Under EM 2004 och 2008 ligger fokus på samma spelare och dessa är Zlatan Ibrahimovic, Henrik Larsson och Fredrik Ljungberg. Den stora skillnaden i rapporteringen är att under EM 2008 skrevs mer än dubbelt så många artiklar om vissa utvalda spelare än det skrevs EM-92. Man skall dock tillägga att Sportbladet var tillgängligt under EM 2004 och EM 2008, vilket inte var fallet under EM-92.

4.2.1 Figur 2. Fokus i artiklarna från respektive årtal Figur 2 visar att rapporteringen ökar varje år och att fokus ligger på samma spelare år 2004 och 2008.

Spelarfokus i artiklarna

21 25 11

Som tidigare nämnts har Aftonbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget ökat för varje mästerskap och stor fokus har riktats på enskilda spelare. Detta kan man tydligt se i figur 3. Rapporteringen var störst under EM 2008 då 26 av 42 artiklar lade fokus på enskilda spelare i Aftonbladet (Figur 3). År 2008 skrevs dubbelt så många artiklar i Aftonbladet om enskilda svenska spelare jämfört med år 1992. Att Zlatan Ibrahimovic och Tomas Brolin fick mest uppmärksamhet i Aftonbladet/Sportbladet under EM-92, 2004 och 2008 är redovisat men det är inte bara dessa spelare som fick uppmärksamhet utan rapporteringen av enskilda spelare har i största allmänhet dominerat Aftonbladets/Sportbladets artiklar.

Aftonbladets Sportblad startade år 2000 och som tidigare nämnts existerade inte Sportbladet under EM 1992. Detta är uppenbart då rapporteringen har fått en betydlig ökning sedan Sportbladets uppkomst (Figur 4). Rapporteringen har fått en ökning både när det gäller rapportering av artiklar och rapportering av individuella spelare.

4.2.2 Figur 3. Antal enskilda spelarrapporteringar i artiklarna från respektive årtal

Antal enskilda spelare i artiklarna

21 26 13

1992 2004 2008

4.2.3 Figur 4 . Ökning av artiklar sedan sportbladets uppkomst

Årtal där rapporteringen har ökat mest

40 41 23

4.3 Skribenter på Aftonbladet/Sportbladet

Tanken med detta avsnitt är inte att gå in på djupet och jämföra manliga och kvinnliga skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet utan att enbart belysa ökningen av kvinnliga respektive manliga skribenter vid Aftonbladet sedan Sportbladets uppkomst.

Under EM 1992 medverkade 7 skribenter vid Aftonbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget varav en kvinnlig. År 2004 rapporterade 15 skribenter om det svenska fotbollslandslaget under europamästerskapen vilket motsvarar mer än hälften så många som år 1992. Även år 2004 medverkade en kvinnlig skribent på Sportbladet under EM. Samtliga skribenter rapporterade genom Aftonbladets Sportblad.

4.3.1 Figur 5 Antalet skribenter på Aftonbladet respektive Sportbladet under EM 1992, EM 2004 och EM 2008

Antal skribenter

Män Kvinnor

6 9 1 1 3

Män/Kvinnor Män/Kvinnor 1992 2004 Män/Kvinnor 2008

Under EM 2008 medverkade 12 skribenter i rapporteringen om det svenska landslaget och även i detta fall rapporterade samtliga skribenter genom Aftonbladets Sportblad. Man bör dock tillägga att många skribenter som skrev artiklar i Aftonbladet under EM 2004 även medverkade under EM 2008. Med Sportbladets uppkomst har antalet kvinnliga skribenter ökat. Innan Sportbladet medverkade endast en kvinnlig skribent vid rapporteringen av Europamästerskapen. Under EM 2008 fanns tre kvinnliga skribenter som rapporterade om det svenska fotbollslandslaget i Sportbladet. Trots ökningen är majoriteten skribenter under Europamästerskapen män.

4.4 Utvalda artiklar från år 1992, 2004 och 2008

Jag har valt ut några artiklar från respektive Europeiskt mästerskap för att undersöka skillnader i rapporteringen. Man ser tydligt hur rapporteringen förändras vid varje nytt mästerskap. En av de stora skillnaderna jag har kommit fram till i min undersökning är att Aftonbladet/Sportbladet år 2004 och 2008 var hårdare i sin rapportering. Under EM 2004 och 2008 var rapporteringen mer subjektiv och skribenterna skrev sina egna åsikter och tankar om det svenska laget. Skillnaden går att se när det gäller både rubriker och det centrala innehållet. All text i kursiv stil är hämtad direkt från Aftonbladet/Sportbladet och resterande text är en beskrivning av artiklarna. Jag har även valt ut artiklar som enbart berör Zlatan Ibrahimovic/Henrik Larsson och Tomas Brolin/Martin Dahlin eftersom de fick mycket publicitet under samtliga Europamästerskap.

Något ur innehållet i utvalda artiklar från EM 1992

”Vi har sett början på något stort” (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920610)

Handling

I denna artikel hyllas det svenska laget för sina framgångar under EM. Skribenten lägger fokus på spelarna och förbundskaptenen i landslaget. Skribenten fastställer att vi har sett början på något riktigt stort när han skriver om det svenska fotbollslandslaget.

Framställning

Det svenska laget framställs i artikeln som ett lag som åstadkommit något stort. Framställningen är positiv och skribenten hyllar i det svenska laget i sin rapportering.

”Fantastiska Sverige” (Lasse Sandlin, Aftonbladet, 920630)

Handling

Skribenten beskriver det svenska landslagets framgångar under EM-92 och hyllar såväl spelare som tränaren Tommy Svensson. ”Framgången är naturligtvis en stor triumf för lagbyggaren Tommy Svensson som skapat denna fantastiska moral i laget och som med sin fingertoppkänsla hela tiden valt rätt gubbar, i trupp såväl som på plan”.

Framställning

Artikeln ger en positiv vinkling av det svenska fotbollslandslagets framgångar samt den svenska tränarens sätt att leda laget. Sveriges landslag framställs som ett lag med moral och styrka.

”Nu kan det bara bli bättre” (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920630)

Handling

Förbundskaptenen Tommy Svensson intervjuas efter Sveriges EM-succé och konstaterar att Sveriges landslag i fotboll bara kan bli bättre. Det är mycket fokus på Tommy Svenssons kommentarer kring det svenska landslaget.

Framställning

Framställningen av det svenska laget är positiv och huvudhändelsen i artikeln är förbundskaptenens kommentarer om det svenska laget.

Nya hemliga vapen (Lars Rosengrön, Aftonbladet, 920614)

Handling

Artikeln fokuserar på matchen mellan Sverige och Danmark. Skribenten tar upp styrkor och svagheter med Sveriges landslag samt hur de ska göra för att vinna mot Danmark. ”Bägge lagen finslipade igår sina vapen bakom stängda dörrar”, ”Numera handlar det mesta om hörnor och frisparkar”.

Framställning

Skribenten använder en objektiv rapportering av det svenska fotbollslandslaget. Sveriges styrkor och svagheter tas upp i artikeln och detta tyder på en neutral framställning av det svenska fotbollslandslaget.

Något ur innehållet i utvalda artiklar från EM 2004

”Europa: Vi tror på er” (Simon Bank, Sportbladet, 040626)

Handling

Artikeln fokuserar på Sveriges EM-match mot Holland och att Holland är ett bättre fotbollslag på pappret. Skribenten skriver att: ”Det är vi som ska förlora. De andra har

historien, spelarna och hela världens fasta förtroende i ryggen. Vi har Zlatan, men Zlatan säger: Tittar man på papperet så är Holland favorit”. ”Men ikväll ska svenska lejon explodera. Ikväll ska svenska lejon jaga. Ikväll ska svenska lejon bitas”.

Framställning

Det svenska fotbollslandslaget framställs av Aftonbladets skribent som lejon och tar även upp Zlatan som personen som ska rädda det svenska laget mot Holland. Framställningen av det svenska laget är negativ på så vis att skribenten konstaterar att Holland är ett bättre fotbollslag än Sverige. Samtidigt vänds den negativa framställningen till en positiv då skribenten om jag nämnde innan framställer det svenska laget som lejon i sin rapportering. Skribenten har förtroende för det svenska laget.

”Köp en hjälte – tröja” (Sportbladet, 040701)

Handling

Artikeln består av tjugo svenska fotbolltröjor med de svenska fotbollsspelarnas namn på med rubriken köp en hjälte – tröja, ovanför tröjorna. ”Få årets bästa EM-souvenir och gör en god gärning samtidigt. Vi auktionerar ut EM-hjältarnas matchtröjor från Hollandsmatchen. Pengarna går till röda korset”.

Framställning

Här framställs det svenska laget som hjältar. De ger ett bidrag som hjälper andra människor och framställs därmed ett positivt sätt.

”Knäpp dina fingrar och be för Sverige mot Holland ikväll” (Simon Bank, Sportbladet, 040626)

Handling

Förstasidan på Sportbladet fokuserar på matchen mellan Sverige och Holland. Hela framsidan består av en bön: ”Forward vår som är i anfallet, Henke varde ditt namn, Zlatan din like se dina inlägg, såsom i himmelen så ock på marken. Vårt dagliga mål ge oss i kväll och markera att vi stöttar de gulblå och inled oss inte i underläge, utan fräls oss ifrån Nistelrooy, Ty bollen är din Mellberg och målvakten i evighet Allbäck”.

Framställning

Här presenteras det svenska laget som en bön riktad till Sportbladets läsare. Det är bara vissa spelare som nämns i bönen och framställningen är neutral eftersom det inte nämns något positivt eller negativt om det svenska laget.

Något ur innehållet i utvalda artiklar från EM 2008

EM 2008 åkte det svenska laget ur europamästerskapen i gruppspelen och skribenternas hyllningar av det svenska landslaget fick en vändpunkt. Nedan har jag tagit ut några artiklar som publicerades i Sportbladet under EM 2008:

PINSAMT (Simon Bank, Sportbladet, 040627)

Artikeln handlar om Sveriges förlust mot Holland. Skribenten skrev i sin rapportering att: ”Ett ungt, vackert modigt och skickligt fotbollslag med framtiden för sig gick vidare i EM. Bara en sak. Det var inte vårt. Sverige var gammalt, fult, fegt, oskickligt”. ”Igår såg vi Hollands C- lag köra över Sverige, för att sedan backa och köra över det igen. Det var bottenlöst pinsamt. Vad som hände? Inget”.

Framställning

Här framställs det svenska laget negativt och misslyckande. Skribenten håller inte tillbaka i sin rapportering och han sågar det svenska fotbollslaget efter förlusten i EM mot Holland.

”Ilskan mot Lagerbäck större än någonsin hos fansen” (Robert Laul, Sportbladet, 080619)

Handling

Uttåget ur EM gjorde att förbundskaptenen Lars Lagerbäck fick kritik av svenska folket. ”Lagerbäck måste bort! Han har förstört minst två generationer i svensk fotboll, skriver en läsare på Sportbladets landslagsforum” ”Jag håller med väldigt många här angående Lagerbäck. Fy fan vad feg han är. Förstår inte hur han lyckats vara kvar så här länge, men nu ska han fan i mig bort”.

Framställning

I denna artikel läggs fokus på Sveriges förbundskapten och Sportbladet använder läsarnas kommentarer i sin rapportering av förbundskaptenen. Det svenska fotbollslaget åkte ur EM 2008 i gruppspelet och framställdes på ett negativt sätt av Sportbladet.

Något ur innehållet i artiklar om Zlatan Ibrahimovic/Henrik Larsson & Martin Dahlin/Tomas Brolin

Eftersom Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson samt Tomas Brolin och Martin Dahlin fick stor uppmärksamhet under EM 92 respektive EM 2004 och EM 2008 har jag valt ut några artiklar som berör dessa spelare. Den största skillnaden i rapporteringen av Ibrahimovic/Larsson respektive Dahlin/Brolin är att i artiklarna om Ibrahimovic och Larsson används en mer personlig rapportering. Skribenterna jämför skillnaderna mellan Ibrahimovic och Larsson vilket inte är fallet under EM 92. Skillnaden går främst att se under EM-04/08 då det används mer värdeladdade rubriker om Ibrahimovic & Larsson. Rubrikerna nedan är hämtade från Aftonbladet/Sportbladet.

Henke den gode & Zlatan… ja, den Zlatan (Lasse Arnell, Sportbladet, 040620)

Handling

Artikeln handlar om Zlatan Ibrahimovic men involverar även Henrik Larsson. Skribenten belyser skillnaden mellan Ibrahimovic och Larssons framställning i Aftonbladet. Skribenten skriver att: ”Vi har våra ärketyper. En är Henke. Henke är god. Zlatan däremot är en arketyp att älska – eller hata. En doktorsavhandling om Zlatan har skapat visst uppseende i veckan. Zlatan bedöms annorlunda än normala blåögda svenskar tyckte akademikern men jag tror nog att hon missat en liten detalj: Zlatan bedöms som han gör också för att han är vad som enklast kan bedömas som en superstjärna: en kändis, en Brolin, en Ljungberg, en Borg, en Zlatan. Henke är inte sån person. Ingen orkar tycka illa om Henke för att han ör för ointressant och okomplex som person”.

Framställning

Här framställs Ibrahimovic som en superstjärna man antingen älskar eller hatar på grund av hans kändisstatus medans Larsson är den ointressanta personen som alla älskar.

Äntligen tillsammans (Jennifer Wegerup, Robert Laul, Sportbladet, 040602)

Handling

Artikeln fokuserar på Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson och deras första träning som ett anfallspar. Det är deras första europeiska mästerskap ihop och mycket uppmärksamhet dras till dessa två spelare.

Framställning

Ibrahimovic och Larsson framställs som ett superanfall i det svenska fotbollslandslaget. ”Operation Superanfall har inletts” Nu ska Henke och Zlatan lära känna varandra” ”Sveriges tänkta succépar efter första träningen: Viktigt att få tid ihop”.

Fantastiskt (Simon Bank, Sportbladet, 080604)

Handling

Artikeln handlar om Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson och deras första match ihop under Europamästerskapen 2008. Skribenten skriver att ”Ibrahimovic och Larsson på topp, den långe och den gamle. Det är så vi går in i EM, och det känns lika naturligt som spännande. Är de hälften så bra som de borde blir det fantastiskt”

Framställning

Larsson framställs som den gamle medans Ibrahimovic framställs som den långe och tillsammans ska de spela på topp i deras första match tillsammans. Framställningen är positiv och förväntningarna stora.

Två svenska skjutjärn (Stefan Thylin, Aftonbladet, 920621)

Handling

Artikeln handlar om Tomas Brolin och Martin Dahlin i samband med ett biobesök under EM- 92. Svenska laget hade ledigt och skulle se den amerikanska filmen Dödligt Vapen med Mel Gibson och Danny Glover i huvudrollerna.

Framställning

Dahlin och Brolin framställs som svenska skjutjärn och jämförs med de två skådespelarna. Skribenten skriver: ”Hollywood har Mel Gibson och Danny Glover och vi har Tomas Brolin och Martin Dahlin” ”Vi har tränat in några farliga vapen till kvällens match” säger Brolin.

80 talets jättelöften – 90 talets superstjärnor (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920617)

Handling

Artikeln handlar om Tomas Brolin och Martin Dahlin och deras väg inom fotbollen som består av både med- och motgångar. Artikeln är skriven samma dag som Sverige mötte England under EM. Det första stycket i artikeln börjar med: ”Ikväll står hoppet till rumskamraterna vars namn rimmar: Brolin och Dahlin. Två killar som samtidigt slog igenom i Allsvenskan våren 1988. Två killar som försvann från rampluset. Två killar som kom tillbaka och blev stjärnor. Två killar som idag spelar den viktigaste matchen i karriären”.

Framställning

Brolin och Dahlin framställs som viktiga spelare i matchen mot England. Framställningen är positiv där de framställs som stjärnor som har en viktig match att se fram emot.

4.5 Summerade resultat Jag ska i detta avsnitt summera mitt resultat.

Vad gäller rapporteringen under EM 1992, 2004 och 2008 har tydliga förändringar skett. Rapporteringen har ökat under senare år och framför allt har det blivit en ökning sedan Sportbladets uppkomst. Rapporteringen har ökat med 94 procent artiklar från år 1992 till år 2008. Även antalet skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet har ökat år 2004 och 2008. Aftonbladet/Sportbladet har ökat sedan Sportbladets uppkomst vilken tydligt kan framhållas av tabell 5. Antalet kvinnliga skribenter under EM är fortfarande en minoritet men en ökning har skett år 2004 och 2008 jämfört med år 1992.

En stor skillnad i rapporteringen är att rubriker och texter vinklades hårdare under EM 2008 än fallet var under EM 1992 och EM 2004. Under EM 2004 och 2008 placeras stor fokus på individuella spelare. Detta har varit fallet under samtliga EM-mästerskap där vissa spelare fått mer uppmärksamhet än andra i Aftonbladet/Sportbladet även om det har blivit en ökning de två senare europeiska mästerskapen. Sedan Sportbladets uppkomst har både antalet artiklar ökat och framställningen av det svenska fotbollslandslaget har förändrats. Under EM-92 framställdes det svenska laget enbart ur en positiv vinkel och skribenterna var sakliga i sin rapportering.

Under EM 2004 och 2008 var rapporteringen annorlunda och Aftonbladets läsare fick även vara en del i rapporteringen vilket kan fastställas utifrån det samlade materialet från år 2004

och år 2008. Skribenterna var hårdare i sin rapportering de två sista mästerskapen och det skrevs mer om svenska landslagets brister än det gjordes under EM-92. Skribenterna var även frispråkigare i sin rapportering under EM 2004 och 2008 och många artiklar är personliga och skrivna utifrån egna tankar. Med egna tankar menar jag skribenternas egna kommentarer angående spelare i det svenska laget under EM.

Sammanfattningsvis har följande förändringar skett under EM 1992, 2004 och 2008:

Ökad rapportering - Rapporteringen har ökat

Fler skribenter – Antalet skribenter på Aftonbladet och Sportbladet har ökat

Hårdare vinklingar – Rubriker och texter vinklas hårdare

Enskilda spelare – Det är en ökning på rapporteringen av enskilda spelare

Skribenternas skrivstil – Skrivstilen i artiklarna har blivit mer frispråkig

Personliga kommentarer – Skribenterna har börjat använda sig av personliga kommentarer i rapporteringen av det svenska fotbollslandslaget

Fler kvinnliga skribenter – Antalet kvinnliga skribenter har fått en ökning

5. Analys I detta avsnitt analyserar jag mitt resultat

5.1 Inriktning på enskilda spelare

Henrik Larsson, Zlatan Ibrahimovic och Fredrik Ljungberg fick mest uppmärksamhet under EM 2004 och EM 2008. Detta tyder på att rapporteringen år 2004 och 2008 är snarlik och att Aftonbladet fokuserar på vissa spelare mer än andra.

De spelare som får mest uppmärksamhet i Aftonbladets artiklar är eller har varit internationellt kända samt blivit framgångsrika under sina respektive karriärer. Henrik Larsson, Fredrik Ljungberg, Tomas Brolin, Martin Dahlin och Zlatan Ibrahimovic är nämnda i flest antal artiklar i Aftonbladet under EM-mästerskapen och samtliga spelare är aktiva eller har varit aktiva i större europeiska klubbar utanför Sverige. Denna internationellt kända status skapar intresse för dessa spelare och Aftonbladet/Sportbladet har ökat sin rapportering i och med att fotbollen fått allt större betydelse idag jämfört med år 1992 då det skrevs betydligt mindre artiklar om det svenska laget under Europamästerskapen.

Thomas Brolin får som nämnt tidigare mest uppmärksamhet och stjärnstatus i Aftonbladet under EM-92 och att han var den populäraste svenska fotbollsspelaren under detta mästerskap. Ord som kung, superstjärna, idol och förebild förekommer i artiklarna om Thomas Brolin från EM 1992. Brolin jämförs även med den svenska legendariske tennisspelaren Björn Borg och ses som en stor svensk fotbollspelare.

”Brollan är för svensk fotboll vad Björn Borg var för svensk tennis. En idol och förebild. En inspiration för kommande generationer”. ”Det är omöjligt att överskatta hans betydelse för svensk fotboll”

Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920626

Henrik Larsson och Zlatan Ibrahimovic var rubrikernas män under EM 2004 och 2008. Larsson framställdes i Aftonbladet som den gode och den blyge medans Ibrahimovic framställdes som den kaxige och killen man lär sig älska eller hata. På grund av den framställning Ibrahimovic fick i Aftonbladet blev han intressant för läsarna och Aftonbladets

skribenter som skrev flest artiklar om honom under EM 2004. Henrik Larsson däremot framställdes som den lugna och snälla killen som ingen kan hata. Detta gör att Larsson inte är lika intressant för Aftonbladets skribenter eftersom ingen kan tycka illa om honom och blir därför inte heller intressant för läsarna. Detta tycker även Aftonbladets skribent Lasse Arnell när han skriver att:

”Vi har våra ärketyper. En är Henke. Henke är god. ”Zlatan däremot är en arketyp att älska – eller hata. Zlatan bedöms som han gör också för att han är vad som enklast kan bedömas som en superstjärna: en kändis, en Brolin, en Ljungberg, en Borg, en Zlatan. Henke är inte sån person. Ingen orkar tycka illa om Henke för att han ör för ointressant och okomplex som person”

Lasse Arnell, Sportbladet, 040620

Aftonbladet försöker med sina rubriker skapa en historia av Ibrahimovic och Larsson som ständigt återkommer i Aftonbladets Sportblad. Under EM-92 var rapporteringen av de svenska spelarna rak och inriktad på fotbollen och man ser tydligt att det under EM 2004 och 2008 inte enbart handlade om fotboll utan om att locka läsare med rapporteringar om de två spelare som hade störst status bland allmänheten. Aftonbladet skapar berättelser där Ibrahimovic och Larsson är huvudpersonerna och skribenterna jämför dessa spelares för- och nackdelar. Läsarna är intresserade av sådana historier, de följer handlingen om dessa spelare och de vill vara uppdaterade om dem precis som Dahlén konstaterar att:

(Dahlén 2008:388)

År 2004 börjar Aftonbladet ge en annan vinkling i sina rapporteringar till skillnad från år 1992. Skribenternas personliga åsikter började ta plats i rapporteringen om det svenska laget. Ibrahimovic och Larsson får olika framställningar i artiklarna från år 2004. Exempel på ord som förekommer i artiklarna om dem är ”superanfallet” och ”drömduon”.”

EM 2004 spelade Larsson och Ibrahimovic första turneringen tillsammans och mycket uppmärksamhet tilldelades dessa två spelare.

”Operation Superanfall har inletts” Nu ska Henke och Zlatan lära känna varandra” ”Sveriges tänkta succépar efter första träningen: Viktigt att få tid ihop”

Jennifer Wegerup, Robert Laul, Sportbladet, 040602

Även under EM 2008 fick Ibrahimovic och Larsson en framställning, som den långe och den gamle. Ibrahimovic och Larsson var under detta Europeiska mästerskap två av Sveriges bästa och mest uppmärksammade spelare och de framställdes på många olika sätt för att skapa intresse och locka läsare.

”Ibrahimovic och Larsson på topp, den långe och den gamle. Det är så vi går in i EM, och det känns lika naturligt som spännande. Är de hälften så bra som de borde blir det fantastiskt.

Simon Bank, Aftonbladet, 080604

Som nämnt tidigare försöker Aftonbladet skapa historier med Ibrahimovic och Larsson som huvudrollsinnehavare så att det ska bli intressant för läsarna. Wallin var inne på samma spår och menade att sportjournalistikens funktion och roll har förändrats genom åren på så sätt att den har blivit mer personinriktad (Wallin 1998:85).

5.2 Skillnader i rapportering

Under EM-92 och EM-04 tog sig Sverige till kvartsfinal och blev hyllade i Aftonbladet/Sportbladet. Jämför man dessa två årtal med EM 2008 kan man tydligt se skillnad på artikelrubrikerna och ordvalen Aftonbladets skribenter använder i sin beskrivning av det svenska laget. Sverige tog EM-brons år 1992 och hyllningarna var många. Exempel på ord som förekom i rapporteringen år 1992 är EM-succé, triumf, fantastiskt, moral.

Exempel på rubriker från år 1992 är

”Nu kan det bara bli bättre” (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920630)

”Vi har sett början på något stort” (Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920610)

”Fantastiska Sverige” (Lasse Sandlin, Aftonbladet 920630)

När det svenska laget nådde framgångar fick de beröm av Aftonbladet/Sportbladet. Framgångarna var stora år 1992 då Sverige som jag har nämnt tidigare tog brons i Europamästerskapen. Genom utvalda rubriker kan man fastställa att Aftonbladets skribenter ständigt hyllade det svenska laget.

”Framgången är naturligtvis en stor triumf för lagbyggaren Tommy Svensson som skapat denna fantastiska moral i laget och som med sin fingertoppkänsla hela tiden valt rätt gubbar, i trupp såväl som på plan”

Lasse Sandlin, Aftonbladet, 920630

Framställningen av det svenska fotbollslandslaget var positiv även år 2004 och det svenska laget hyllades återigen för sina framgångar. År 2004 var det svenska laget även internationellt omtalat då flera spelare under detta EM-mästerskap var aktiva i stora europeiska fotbollsklubbar utanför Sverige.

Exempel på rubriker från EM 2004 är

Europa: Vi tror på er (Simon Bank, Sportbladet, 040626)

Vi är bättre än VM 2002 (Robert Laul, Sportbladet, 040622)

De chockar hela Europa (Stefan Persson, Stefan Alfelt, Jennifer Wegerup, Sportbladet, 040615)

År 2008 var Aftonbladets skribenter inte lika positiva i sin framställning av det svenska fotbollslandslaget. Sverige åkte ut turneringen i gruppspelet och skribenterna var hårdare och vissa artiklar innehöll en negativ framställning av det svenska laget. Det är en skillnad på rubrikerna år 2008 jämfört med år 1992 och 2004 då vissa rubriker från år 2008 innehöll fler värdeladdade ord samt frispråkigare skribenter. Det var betydligt fler känslor inblandade i rapporteringen under EM 2008 eftersom Sverige inte spelade tillräckligt bra i turneringen. Rubrikerna nedan är från EM 2008 och det är tydlig skillnad mellan rubrikerna från tidigare utvalda mästerskap. En intressant synpunkt är att många rubriker i Aftonbladets rapportering från EM 2008 och EM 2004 är skrivna med versaler då det ger rubriken större uppmärksamhet.

Exempel på rubriker från år 2008

RISKSPELET (Petra Thorén, Robert Laul, Sportbladet, 080601)

PINSAMT (Simon Bank, Sportbladet, 040627)

LAGERBÄCKS PANIKMÖTE (Johan Flinck, Sportbladet, 080611)

Under EM-92 var skribenterna objektiva och positiva i sin rapportering av det svenska fotbollslandslaget. Artiklarna beskriver det svenska fotbollslandslaget ur en opersonlig vinkel och skribenterna skriver oftast utan egna åsikter och istället är formella i sin rapportering. Under de två senare årtalen skriver skribenterna vad de tycker. Stycket nedan är skrivet av Aftonbladets skribent Simon Bank efter Sveriges förlust mot Holland under EM 2008:

”Ett ungt, vackert modigt och skickligt fotbollslag med framtiden för sig gick vidare i EM. Bara en sak. Det var inte vårt. Sverige var gammalt, fult, fegt, oskickligt”. ”Igår såg vi Hollands C-lag köra över Sverige, för att sedan backa och köra över det igen. Det var bottenlöst pinsamt. Vad som hände? Inget”

Simon Bank, Sportbladet, 040627

Som nämnt tidigare var samtliga rubriker under EM 1992 och 2004 positivt vinklade mot de svenska spelarna och Aftonbladets skribenter var försiktiga i sin rapportering. Jämfört med år 1992 och 2004 lades stor uppmärksamhet kring Zlatan Ibrahimovic och detta tyder på att fokus på enskilda spelare ökar för varje mästerskap.

Uppmärksamheten kring Zlatan Ibrahimovic har stigit år 2008 rent rapporteringsmässigt vilket man tydligt kan se i figur 1. Zlatan Ibrahimovics nationella identitet kan vara orsaken till den ökade rapporteringen om honom där Aftonbladet når fler läsare med tanke på Ibrahimovics utländska bakgrund. Aftonbladet framställer Ibrahimovic både som svensk och utländsk och det verkar komplicerat att fastställa Zlatan Ibrahimovics verkliga identitet. Detta kan jämföras med Benedict Andersons tankar om att i mitten av 1800-talet använde sig alla kungahus av något folkspråk som statsspråk och de euromediterrana kungarikena tenderade att försiktigt närma sig en nationell identifikation. Romanovarna upptäckte att de var storyssar, hannoveranarna att de var engelsmän, hohenzollarna att de var tyskar och så vidare” (Anderson 1996:88–89). Det går att dra liknande paralleller med det svenska fotbollslandslaget där det existerar olika nationella identifikationer i och med att vissa spelare

har sin härkomst från andra länder. Zlatan Ibrahimovics nationella identitet gör honom intressant eftersom han dras mellan nationella gränser där svenskar anser att han är svensk och människor från Balkan anser att han är utländsk och detta skapar ett stort intresse kring Zlatan Ibrahimovic. Boyle och Haynes tar upp att ”nationalism är en av de grundläggande principerna som används av media och annonsörer för att locka till sig betraktares uppmärksamhet gentemot internationella sportevenemang” (Boyle & Haynes, 2000:143).

5.3 Ökning av rapportering

Under EM 2008 ökade antalet rapporteringar av det svenska fotbollslandslaget och samtidigt ökade rapporteringen av enskilda spelare. Detta trots att Sverige åkte ur turneringen redan i gruppspelet jämfört med år 1992 och 2004 då Sverige tog sig till kvartsfinal i båda mästerskapen och vann brons år 1992. Den ökade rapporteringen beror även på Sportbladets uppkomst då den nästan har fördubblats sedan Sportbladet kom till.

”De förändringar som har inträffat i mediestrukturen och på mediemarknaden under senare decennier har gett upphov till ett allt mer kommersiellt medieinnehåll. Medier ska i första hand vara lönsamma och i andra hand informativa. Även nyhetsförmedlingen inriktas i högsta grad mot nyheter som är billiga att producera samtidigt som de ska locka en så stor publik som möjligt” (Hvitfeldt & Nyberg 2005:23).

Mediemarknaden har blivit hårdare år 2004 och 2008 jämfört med 1992. Idag finns det fler kanaler att nå ut med än det fanns 1992. Denna förändring har således bidragit till en konkurrensökning bland mediekanalerna. Aftonbladets skribenter gjorde hårdare vinklingar under EM 2008 för att locka och behålla sina läsare. Man lockar läsarna genom att sätta rubriker med ett ”slagkraftigt” budskap.

5.4 Nationalitet i det svenska laget

Zlatan Ibrahimovic, Henrik Larsson och Martin Dahlin är svenska fotbollsspelare med en utländsk bakgrund. Dock lyfts i rapporteringen av det svenska fotbollslandslaget under EM

1992, 2004 och 2008 endast Zlatan Ibrahimovics nationella identitet fram. Av alla granskade artiklar finns en artikel som betonar Zlatan Ibrahimovics utländska bakgrund:

”Ingen annan har nämligen fått oss unga svartskallar att känna oss så identifierade med svenska landslaget som Zlatan”. ”STOLT OCH SVENSK – Framgångsrika invandrare brukar kallas svenskar. Zlatans bakgrund suddar ingen ut”

Federice Rodriguez Moreno, Sportbladet, 040620

Zlatan Ibrahimovic är med sin utländska bakgrund ständigt uppmärksammad av Aftonbladet. Han anses bland annat som ”kaxig” med en ”stark personlighet” och får därför mycket uppmärksamhet i medierna.

”Football and crude nationalism aren´t distant cousins. They are brothers under the same T- shirt” (Boyle, Haynes (2000:143)

Aftonbladet beskriver Zlatan Ibrahimovic med orden ”svartskalle” och ”invandrare” Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson är vänner i landslaget och båda har en utländsk bakgrund och båda är födda i Sverige. Jörgensen och Phillips har den uppfattningen att ”personer som ingår i en grupp börjar se sina medlemmar av sin egen grupp som bättre än medlemmar av andra grupper” (Jörgensen & Phillips 2000:102).

Trots Zlatan Ibrahimovics nationella identitet framställs han av Aftonbladets skribenter som svensk eftersom han är den som får mest uppmärksamhet och som allmänheten är intresserade av.

”Dagen efter matchen mot Italien hyllades Zlatan Ibrahimovic i landslaget efter sitt avgörande mål. Några centrala ord i artikeln var: Svenske hjälten, Heja Zlatan, heja Sverige och Kung Zlatan”.

Christoffer Bjäreborn, Sportbladet, 040620

Ibrahimovic hade åstadkommit något positivt och framställdes av Aftonbladet som en svensk fotbollsspelare.

Peter Dahlén tar upp den kanadensiske sprintern Ben Johnson och hur dennes framställning i medierna förändrades när han fastnade i en dopningskontroll. Framställningen i medierna tog en vändning och hans kanadensiska identitet började tonas ner samtidigt som hans

jamaicanska identitet gradvis började lyftas fram (Dahlén 2008:391). Framställningen av Zlatan Ibrahimovic har också beskrivits annorlunda i Aftonbladet.

”Zlatan bedöms annorlunda än normala blåögda svenskar, men så är ju Zlatan… en Zlatan”

Federice Rodriguez Moreno, Sportbladet, 040620

Idrottsstjärnors nationella identitet är viktig i medierna som ständigt framhäver detta i idrottsevenemang. Boyle och Haynes poängterar att idag är de flesta sportkulturer uppvaktade av medierna såsom tv, radio och tidningar (Boyle, Haynes 2000:147).

5.5 Pengarnas betydelse

Det är skillnad på de svenska fotbollsspelarnas värde år 1992 jämfört med år 2004 och år2008 då spelarvärdet har ökat och samtidigt har pengarna fått större betydelse. Tomas Brolin värderades under EM-92 till 50 miljoner kr samtidigt som Zlatan Ibrahimovic år 2004 värderades till 250 miljoner kr vilket är en oerhört stor ökning.

”Sveriges succé i EM kan mätas i pengar. På två matcher har spelartruppens värde ökat med 57 procent: från 124,8 miljoner till 196,4 miljoner kronor. Dyrast av dem alla: Tomas Brolin. Han kostar 50 miljoner kronor och priset stiger hela tiden”

Tore S Börjesson, Aftonbladet, 920616

Zlatan Ibrahimovic värderades under EM 2004 till 250 miljoner kronor. Han var alltså år 2004 mer värd än hela det svenska laget år 1992.

Till Juventus för 250 miljoner (Mattias Larsson, Stefan Alfelt, Aftonbladet, 040619)

Rubriken ovan förklarar Zlatan Ibrahimovics värde då han under EM 2004 blev köpt av det italienska fotbollslaget Juventus för 250 miljoner kr. Det kan även vara den bidragande faktorn till den ökade rapporteringen under EM 2004 och 2008. Spelarvärdet har stigit oerhört mycket och intresset och efterfrågan kring fotbollspelarna blir större i medierna och på så sätt ökar rapporteringen av individuella spelare.

5.6 Genusperspektiv i Aftonbladet/Sportbladet

Att majoriteten skribenter på Aftonbladet/Sportbladet under EM-mästerskapen 1992, 2004 och 2008 är män har jag kunnat fastställa. Det ligger i de flesta mäns förväntan att ta del av fotboll. Anledningen till mitt val av genusperspektiv i Aftonbladet/Sportbladet är att jag vill belysa klyftan mellan manliga och kvinnliga skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet under EM 92, 2004 och 2008.

” Sports has always been a sexual battlefield. The issue of gender, and the representation of biological difference between the sexes, has long been central to our perceptions of sport in society” (Boyle, Haynes 2000:127)

”Jag har en son och en dotter. Det år min son fyllde sex fick jag i brevlådan en inbjudan från ortens fotbollsförening. Inbjudan var riktad till mig som förälder och gällde ett introduktionsmöte på föreningens kansli. Tid, plats och indelning av barn i olika åldrar såg mycket ambitiöst ut i foldern” (Fundberg 2003:13).

Det Fundberg menar med citatet ovan är att inbjudan enbart var till hans son, då det är mest logiskt att pojkar spelar fotboll. Det är även majoriteten män som syns i sporttidningar. Camilla Jarlbro har gjort en studie där hon har räknat alla bilder i Aftonbladets sportbilagor och kom fram till att hela 81 procent av bilderna framställde män och 8 procent kvinnor och resterande 11 procenten framställde andra föremål. Jarlbro konstaterar att sportsidorna är männens värld (Jarlbro 2006:87). Aftonbladet var dock den första tidning i Sverige som började publicera artiklar om kvinnlig elitidrott (Wallin 1998:91).

6 Diskussion och slutsats

6.1 Diskussion

Det är större konkurrens idag bland sporttidningar än det var för 16 år sedan vilket har bidragit till att skribenter använder alla slags medel för att locka läsare. Med medel menas bland annat slagkraftiga rubriker, lockande bilder och ett tillförlitligt innehåll. Idag är det viktigt som nyhetstidning att behålla läsare och innehållet i artiklarna är därför betydelsefullt. Det var svårare att överleva på mediemarknaden 2008 och 2004 än det var år 1992. Det finns fler mediekanaler att nå ut med de två senare årtalen och som nämnt tidigare har detta gjort att skribenter använder alla slags knep i sina rapporteringar för att på så sätt locka och behålla sina läsare. Sport och medier har ett beroende av varandra och det är en tydlig skillnad i mitt samlade material när det gäller beroendet av medierna och fotbollen.

Idag har detta beroende ökat och blivit allt viktigare, rapporteringen har blivit utvidgad och fokuserad på saker som lockar läsarna. Sport och medier är idag viktiga beståndsdelar i vårt samhälle och det har blivit en enorm ökning i rapporteringen under EM 2004 och 2008 jämfört med EM 1992 vilket tyder på att samspelet mellan fotbollen och medierna har blivit allt viktigare. Med det menas att fotboll var mer medierelaterat år 2004 och 2008 än år 1992 då det skiljer 16 år mellan EM 1992 och EM 2008.

”Fotboll kan kanske låta ointressant för medieforskare, men det sätt på vilket rättigheterna till de stora sportevenemangen säljs, påverkar direkt möjligheterna för nya och små tv- kanaler” (Dahlén:2008:18).

Som jag har nämnt innan verkade inte detta samspel lika viktigt under EM-92, i alla fall inte i Aftonbladets fall då det var färre artiklar publicerade om det svenska fotbollslandslaget detta år. Rubrikerna var inte lika hårda och innehållet var inte lika frispråkigt och intressant som under EM 2004 och EM 2008. På grund av den stora konkurrensen som råder idag bland nyhetstidningarna fångar rapporteringen fler människors intresse med dess hårda vinklingar och frispråkiga artiklar. Aftonbladets skribenter har ändrat sitt sätt att skriva vilket tydligt framkommit av mitt resultat och jag tror att detta beror på den hårda konkurrens som sker ute i medievärlden samt tror jag att läsare idag förväntar sig mer av Aftonbladets skribenter än år 1992. Under EM 2004 och 2008 arbetade fler skribenter vid Sportbladet än vad det gjorde

under EM-92 på Aftonbladet. Detta har medfört att det blir enklare för skribenterna att samla fakta och publicera artiklar eftersom de hade ett större tidsutrymme än fallet var år 1992. Aftonbladet har blivit nymodigt på senare tid då den egna sportbilagan började tryckas och på så sätt har de haft möjligheten att erbjuda sina läsare ett större utbud av sport och framförallt fotboll.

6.2 Slutsats

Studien syftade till att bidra med ökad förståelse för vilka förändringar som existerar vid Aftonbladets/Sportbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget för herrar under Europamästerskapen 1992, 2004 och 2008. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ analys som medförde granskning av samtliga artiklar gällande det svenska fotbollslandslaget under de utvalda årtalen. De främsta slutsatserna i studien jag har kommit fram till är att rapporteringen har blivit frispråkigare, hårdare och fler personliga åsikter framkommer under senare år. Jag kan konstatera att en ökning i rapporteringen har förekommit sedan Sportbladets uppkomst och samtidigt har mängden anställda vid Aftonbladets Sportblad växt till antalet under Europamästerskapen. Jag kan även konstatera att Aftonbladet/Sportbladet idag fokuserar mer på slagkraftiga rubriker för att locka läsare. Min kvalitativa analys har bidragit till en förståelse över förändringen som skett i Aftonbladets/Sportbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget under EM 1992, 2004 och 2008 samtidigt som min kvantitativa metod har bidragit till en helhetsbild över det samlade materialet.

Referenser

Litteratur

Anderson Benedict (1993) Den föreställda gemenskapen – reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos.

Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bergström, Göran, Boréus, Kristina (2000) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Boyle Raymond & Haynes Richard (2000) Power play - sport, the media and popular culture. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Dahlén Peter (2008) Sport och medier – En introduktion. Kristiansand: IJ – förlaget.

Fundberg Jesper (2003) Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Hirdman Yvonne – (1988) Genussystemet - Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, kvinnovetenskaplig tidsskrift. Lund: Studentlitteratur AB.

Hjerm Mikael & Peterson Abby (2008) Etnicitet, perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups förlag AB.

Holme Magne Idar & Solvang Bernt Krohn (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2005) På väg mot medievärlden 2020. Lund: Studentlitteratur AB.

Jarlbro, Gunilla (2006) Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur AB.

Jörgensen Winther, M & Phillips, L (2000) Diskursanalys- som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Reinecker, Lotta & Jörgensen Stray Peter (2002) Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber AB.

Reimer, Bo (2002) Uppspel – Den svenska TV-sportens historia. Stockholm: Stiftelsen Etermedierna.

Sandblad, Henrik (1982) Det första svenska fotbollsreferatet: Göran Vallerius i Leicester 1710. Stockholm: Svenska idrottshistoriska föreningen.

Wallin, Ulf (1998) Sporten i spalterna. Kungälv: Livréna Grafiska AB,

Elektroniska källor

http://www.ts.se/Pdf/Upplagestatistik/dags_10_19feb.pdf (2010-03-11) http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/varldsranking/ (2010-01-01) http://sv.wikipedia.org/wiki/Europam%C3%A4sterskapet_i_fotboll_f%C3%B6r_herrar_1992 (2010-03-03) http://sv.wikipedia.org/wiki/Europam%C3%A4sterskapet_i_fotboll_f%C3%B6r_herrar_2004 (2010-03-03) http://sv.wikipedia.org/wiki/Europam%C3%A4sterskapet_i_fotboll_f%C3%B6r_herrar_2008 (2010-03-03) http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/varldsranking/ (2010-05-10) http://sv.wikipedia.org/wiki/Mikroform (2010-11-26)