Jämförelse mellan labradoodle, & deras föräldraraser Är ”doodles” friskare, snällare och modigare än sina renrasiga föräldrar?

Författare: Emelie Andersson Handledare: Sirkku Sarenbo Examinator: Jonas Waldenström Termin: VT20 Ämne: Biologi

Nivå: Avancerad nivå

Kurskod: 4BI01E

Abstract The advantages with breeding purebred are that offspring will be more predictable when it comes to morphology, possible diseases, and mentality. This enables breeding more healthy animals since it makes it possible to track the health history, but it is also resulting in a higher inbreeding, extreme breeding standards and thus sicker animals. Labradoodle and Goldendoodle are two new mix-breeds, bred to be the ultimate companion with a good mentality and health. In this literature review their physical and mental health is compared with their parent breeds, Labrador, or Golden retriever, and . The breed-specific health problem that is seen with the parent breeds is also seen in labradoodle and goldendoodle. Hybrid vigour is not present in doodles. Mix-breeds live longer lives, but they also seem to be less stable with higher fear and aggression.

Sammanfattning Fördelarna med att avla renrasiga hundar är att människan enklare kan förutspå utseende, eventuella hälsoproblem och avkommans mentalitet. Detta ger en möjlighet till friskare hundar eftersom man kan spåra hundens hälsohistoria, men det leder också till en högre inavelsgrad, extrema rasstandarder och på så vis risk för sjukare hundar. Labradoodle och goldendoodle är två nya blandraser, designerraser, avlade för att bli den ultimata sällskapshunden med en god hälsa och mentalitet. Här jämförs deras fysiska och mentala hälsa med deras föräldraraser, labrador eller golden retriever, och pudel, i en litteraturstudie. De rasbundna sjukdomarna man ser hos föräldraraserna ses också hos labradoodle och goldendoodle. Heterosiseffekten kan inte ses hos doodles. Blandraser lever generellt längre liv, men de verkar också vara mindre stabila med högre rädsla och aggressivitet.

Nyckelord Canine health, Dog health, Dog mentality, Doodle, Goldendoodle, Golden retriever, Golden retriever, Labradoodle, , Poodle.

Tack Stort tack till min handledare, Sirkku Sarenbo, för din outtröttliga hjälp och ditt stöd genom hela arbetet.

Ordlista Allel Variant av en gen (Jensen, 2011)

Avel All reproduktion av hundar. Det innefattar såväl reproduktion med avsikt att uppnå ett specifikt avelsmål, annan reproduktion utan särskilt avelsmål samt reproduktion genom användning av artificiella metoder såsom artificiell insemination (Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter; SJVFS 2020:8).

BPH Beteende- och personlighetsbeskrivning hund. Svenska kennelklubbens mentalbeskrivning (Svenska Kennelklubben, 2014c).

Delation Förlust av ett kromosomsegment (Shrader, 2020).

Designerhund Avsiktlig blandning av raser för att bilda en ny ras med ett speciellt syfte eller utseende (Svenska doodleklubben, 2015)

Domesticerad De djur som genomgått en förändring genom genetiska selektionen som styrs helt av människan (Nationalencyklopedin, 2020).

Epigenetik Vetenskapen om kemiska förändringar i arvsmassan som långsiktigt påverkar en gen på annat sätt än genom förändring av deras sekvens av kvävebaser (Jensen 2017).

Exon Del av en gen som ingår i en mRNA-molekyl. Exonerna utgör känd genetisk information (Jensen, 2011).

FCI Fédération Cynologique Internationale är den internationella kennelfederationen. Idag är kennelklubbar från cirka 80 länder anslutna.

Fenotyp Resultatet av genotypens reaktion med miljön. Fenotypen är ett uttryck för samverkan mellan arv och miljö som kommer till uttryck både vad gäller en enskild egenskap och summan av en individs egenskaper (Sundman, 2019).

Fenotypisk plasticitet En viss genotyp kan få olika fenotyp beroende på vilken miljö den lever i och exponeras för (Sundman, 2019).

Founder effect Förlust av genetisk variation när en ny mindre population grundas av ett mindre antal individer från en större population (Oliver & Gould, 2012).

Föräldraraser De raserna som använts för att skapa en blandras (Svenska doodleklubben, 2015).

F1 generation Benämning på första filialgenerationen, dvs. avkomman i en korsning mellan genetiskt olika föräldrar (Nationalencyklopedin, 2020).

Gen Grundläggande enhet som överför ärftliga egenskaper från förälder till avkomma. En biologisk gen är en sekvens som kodar för ett visst protein (Jensen, 2011).

Genom Organismens samtliga gener (Jensen, 2011).

Heritabilitet Statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet. Mått på hur mycket av en egenskaps variation som beror på skillnader i gener (Arvelius et al, 2014).

Heterosiseffekt Motsatsen till inavelsdepression. Vid korsning mellan helt obesläktade populationer får man i första generationen påtagligt ökad vitalitet och fitness genom att ett stort antal genotyper blir heterozygota. Detta minskar risken för uttryck av de ärftliga sjukdomar som kräver att individen har sjukdomsallelen på båda kromosomerna, så kallade autosomalt recessiva sjukdomar (Shouldice et al., 2019;Svenska Kennelklubben, 2014d).

Homozygoti Förekomst av lika alleler på motsvarande locus i de båda kromosomerna i ett kromosompar hos en diploid organism eller cell (Jensen. 2011).

Hybrid Resultatet av en parning mellan två individer olika från olika genpooler. Till exempel individer från olika arter eller olika raser (Khuly, 2012). Enligt SAOL (2015) definieras hybrid som ”avkomling av två individer som tillhör olika arter el. olika varieteter, raser etc.;”. Nationalencyklopedins (2020) definition är: ”avkomma från individer med olika arvsanlag, vanligen olika arter. När föräldrarna inte hör till samma art är hybriden ofta steril och har låg livsduglighet. Om föräldrarna kommer från olika linjer av samma art ”…” kan hybriden få ökad livsduglighet jämfört med föräldrarna.”.

Inavel Uppkommer när avel bedrivs mellan närbesläktade individer. Inavel medför att avkomman får flera homozygota genpar för såväl önskade som oönskade egenskaper (Jensen, 2011).

Insertion Ett kromosomsegment flyttas från sin normala position och skjuts in på felaktig plats i samma eller i en annan kromosom (Shrader, 2020).

Intron Del av en gen som inte innehåller någon information och avlägsnas därför innan RNA-molekylen används vid proteintillverkning (Jensen, 2011).

MH Mentalbeskrivning hund. Svenska brukshundsklubbens mentalbeskrivning (Svenska Kennelklubben 2014c).

Personlighet Beteende skillnader som varierar mellan individer inom samma art, och skillnaderna är konstanta hos individerna över tid och/eller kontext (Lovlie, 2017).

Ras Kan definieras som: ”undergrupp inom en art vilken har utseendemässiga eller fysiologiska särdrag som skiljer den från andra undergrupper inom arten.” Ras är inget enhetligt biologiskt begrepp och används numera främst bland husdjur. Hos vilda djur och växter kallas en undergrupp inom en art numera underart (Nationalencyklopedin 2020). SKK definierar en hundras som en enhet inom stamboken där aveln enbart bedrivs mellan kända och i registret upptagna hundar (Svenska Kennelklubben 2014d).

RAS Rasspecifika avelsstrategi.

Recessivt anlag Ett arvsanlag som inte är dominant. För att ett recessiv anlag ska komma till uttryck (ge en fenotypisk effekt) krävs att en individ bär på samma allel på båda kromosomerna (Shouldice et al., 2019).

SKK Svenska Kennelklubben.

Innehållsförteckning 1 Inledning ...... 1 1.1 Frågeställning ...... 2 1.1 Regler och lagar kring hundavel ...... 2 2 Metod ...... 3 3 Hundens ursprung ...... 5 3.1 Olika artbegrepp ...... 5 3.2 Tidiga hundtyper ...... 6 3.3 Hundens genetik ...... 8 4 Utveckling av hundraser ...... 10 4.1 Golden retriever ...... 11 4.1.1 Sjukdomsbild hos golden retriever ...... 11 4.1.2 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) golden retriever ...... 12 4.2 Labrador retriever...... 13 4.2.1 Sjukdomsbild hos labrador retriever ...... 13 4.2.2 Golden och labrador retrievers mentalitet ...... 14 4.2.3 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) labrador retriever ...... 14 4.3 Pudel ...... 15 4.3.1 Storpudel sjukdomsbild ...... 15 4.3.2 Pudel mentalitet ...... 15 4.3.3 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) pudel ...... 16 4.4 Doodles ...... 16 4.4.1 Goldendoodle ...... 16 4.4.2 Labradoodle ...... 17 4.4.3 Doodles sjukdomsbild ...... 18 4.4.4 Doodles mentalitet ...... 19 4.5 Tabeller med hälsoöversikter ...... 22 4.6 Resultat mentalbeskrivning (MH & BPH) ...... 24 5 Etiska aspekter och samhällsrelevans: ...... 26 6 Diskussion ...... 27 7 Slutsats ...... 30 8 Referenslista ...... 31

Bilagor Bilaga 1 sida 36-37 Bilaga 2 sida 38

1 Inledning Hunden (Canis familiaris), beskrivs ofta som människans bästa vän, därför är det kanske inte förvånande att avel och dess påverkan på hundens välfärd är ett ämne med ökande intresse som väcker många känslor. Hunden är det första domesticerade djuret. Låg rädsla och låg aggression mot människor har varit nyckelegenskaper för domesticeringen. Hundar har fler egenskaper som har gjort dem till lyckade husdjur och människans bästa vän (Sundman, 2019). Det är sedan tidigare känt att selektion har gjort så att generell hälsa, temperament och personlighet skiljer mellan olika hundraser (Shouldice et al., 2019; Sundman, 2019). Därför är det kanske inte heller förvånade att de flesta raser har uppkommit efter människans behov. Till exempel har hundar avlats för att hjälpa människan med jakt, vallande, vakt eller bara för att vara vårt sällskap (King et al., 2012; Stafford, 2006). Detta har lett till en unik inom-arts variation, både morfologiskt och mentalt (Sundman, 2019). Idag finns det över 400 olika raser av arten hund (Stafford, 2006). Utöver alla renrasiga hundar finns det korsningar av olika slag, blandraser. Idag finns det personer som skapar korsningar av befintliga raser för att skapa nya hundraser med ett särskilt utseende eller speciella egenskaper. Det finns även de som korsar hundar utan något särskilt mål. Hundar som avlas för att få ett speciellt utseende eller en speciell mentalitet brukar kallas designerhundar för att få en högre status, trots att de tekniskt sett är som vilken annan blandras som helst (Becker, 2019). Blandraser marknadsförs ofta som en hund som har fått det bästa av sina föräldraraser. Blandrasuppfödare påstår ofta att detta är tack vare minskad inavel och heterosiseffekt. Heterosiseffekten innebär att vid korsning mellan helt obesläktade individer får man i första generationen en ökad vitalitet och fitness pga. ökad heterozygoti. Detta minskar risken för uttryck av de ärftliga sjukdomar som kräver att individen har sjukdomsallelen på båda kromosomerna (Shouldice et al., 2019; Svenska Kennelklubben, 2014d). Bland de vanligaste designerraserna idag är olika pudelblandningar, ”doodles”, så som ”labradoodle” och ”goldendoodle” (Smalley, 2009). Labradoodle och goldendoodle har uppkommit relativt nyligen genom korsning av pudel och golden eller labrador retriever, med målet att skapa en ledarhund som funkar även för de med pälsdjursallergi. Det visade sig senare att de också passade bra som sällskapshundar (Svenska doodleklubben, 2015). Vissa tidigare studier har visat att blandrashundar riskerar att ha en sämre mental hälsa med en högre rädsla, och också en högre grad av aggressivitet mot både främmande personer, hundar och sin egen ägare (Turcsan et al., 2017). Designerraser kan också marknadsföras som friskare och trevligare hundar. Doodles sägs vara lättränade, fäller aldrig och har en väldigt god hälsostatus (Smalley, 2009). Frågan är om det ligger någonting i detta, tar labradoodles och det positiva från sina föräldraraser och därför blir friskare fysiskt och mentalt, eller har de högre rädsla och aggressivitet? Denna studie jämför hälsa och mentalitet hos labradoodle och goldendoodle med deras renrasiga föräldraraser pudel, labrador och golden retriever.

1(38)

1.1 Frågeställning Uppvisar doodles färre ärftliga sjukdomar jämfört med sina föräldraraser? Uppvisar doodles färre beteendeproblem, en lägre aggressivitet och rädsla jämfört med sina föräldraraser?

1.1 Regler och lagar kring hundavel I Sverige har vi författningar som styr vilka djur man får avla på. Enligt 2 kap. 11 § djurskyddslagen (2018:1192) är det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman. Vidare står det i 2 kap. 21 § djurskyddsförordningen (2019:66) att Jordbruksverket får meddela föreskrifter om ”villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma”. Enligt 1 kap. 4 §, Statens Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt; (SJVFS 2019:28), här efter L102, får djur inte användas i avel om: 1. de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas, 2. de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom, 3. de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag, 4. parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman, 5. de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, 6. de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt. I 1 kap. 25 § i L02 står det också ”En tik eller en honkatt som har förlösts två gånger med kejsarsnitt får fortsättningsvis inte användas i avel.” Dessa författningar är alla för att kontrollera hundaveln och öka hundarnas välfärd, både hos tiken och hos de framtida valparna. SKK har också vissa krav vilka djur man får avla på om man vill registrera avkommorna hos dem som en renrasig hund. Dessa regler innefattar att hundar kan bli spärrade för avel på grund av sjukdom eller andra defekter. Hundar som har en avelspärr kan inte heller få registrerade kullar. Andra regler som SKK har är att hanhunden ska ha normalt utvecklade och normalt belägna testiklar, om det finns svanskuperade valpar måste det finnas veterinärintyg som visar att kuperingen skett av veterinärmedicinska orsaker (Svenska kennelklubben 2020b).

2(38)

2 Metod Litteratursökning har gjorts med hjälp av Linköpings Universitets internationella sökmotor UniSearch i databaserna: AccessScience, arXiv.org, Bookshelf / NCBI, Genome, JSTOR, Natural product updates, Nucleotide, Oxford scholarship online Biology, PubMed LiU, PubMed Övriga, SAGE journals online, SAGE knowledge, ScienceDirect, Scopus, SpringerMaterials : the Landolt-Börnstein database, Springer Nature Experiments, Springer protocols, Structure : Molecular modeling database, Taxonomy Web of science. Nedan i figur 1 visas hur litteratursökningens urval har begränsats. Sökorden som användes redovisas i tabell 1.

Figur 1. PRISMA-diagram över urvalsmetodiken som använts i denna litteraturstudie. Litteratur söktes även på Sölvesborgs bibliotek och på hemsidan E-book central. Inledningen till alla de böcker som fanns tillgängliga på Sölvesborgs bibliotek om hundavel lästes. De artiklarna och böcker som återstod efter att läst inledningen/sammanfattningen hade alla undersökt hur avel påverkar hundars mentalitet. Med hjälp av dessa artiklar och böcker hittades ytterligare några relevanta artiklar genom att läsa deras referenslistor.

3(38)

Tabell 1. Sökorden som använts via UniSearch och hur många träffar det resulterade i. Sökord Antal träffar Efter urval Artiklar som använts Breeds dogs mentality 51 9 2 Doodle dog 146 3 1 Goldendoodle 71 5 1 Goldendoodle health 3 2 1 Mixed breed dogs health 870 108 3 Golden retrievers health 661 115 1 Labradoodle 304 8 2 Labradoodle health 7 2 1 Labrador retrievers health 851 151 2 Poodle dogs health 282 38 1

De olika rasernas rasklubbar och Svenska Kennelklubbens hemsidor har också använts till viss del i arbetet. Rasstandarden för golden retriever, labrador retriever och pudel söktes fram via Svenska kennelklubben och rasstandarden för doodles söktes via den amerikanska australienska doodleklubben. MH och BPH resultat och deras tolkning söktes också fram via Svenska Kennelklubben. Författningar gällande hundavel har hämtats från Jordbruksverkets hemsida. Litteraturöversikten har begränsats till enbart studier som undersökt genetiska faktorers påverkan av hälsa och mentalitet hos hundar. Denna litteraturöversikt tar därför inte hänsyn till andra faktorer, så som miljöfaktorer, som också påverkar hundars hälsa och mentalitet. Litteraturöversikten är generell och jämför rasskillnader och tar inte hänsyn till individuella skillnader som kan finnas inom en hundras. Sökningar endast gjort i de databaser som är tillgängliga via UniSearch eftersom det är den enda sökmotorn som har använts för vetenskapliga artiklar. Raserna, golden retriever, labrador retriever, pudel och doodle, presenteras separat i arbetet och börjar med rasens sjukdomsbild följt av rasens mentalitet och sedan rasens rasspecifika avelsstrategier. Golden retriever och labrador retrievers mentalitet presenteras tillsammans.

4(38)

3 Hundens ursprung Vargen (Canis lupus) var det första djuret att bli domesticerat och blev dagens tamhund (Canis familiaris). Hunden har klassats som domesticerad i minst 15 000 år, men vargen följde troligen människorna i tusentals år innan dess (Stafford, 2006). Domesticeringen är associerad med genetiska flaskhalsar där mycket genetisk variation går förlorad. Dessa flaskhalsar uppkommer när få djur används till avel. Bland annat när en vild population selekterar för de nyckelegenskaper (låg rädsla och aggressivitet) som är viktiga för domesticeringen (Marsden et al., 2016). Hundens plats i människans historia har förändrats över tiden. Tidigare har människan använt hundar som mat, jakt-, vakthjälp, och hunden har även hjälp till när andra arter senare domesticerats (Stafford, 2006). Hundraserna uppkom efter människans olika behov, till exempel behovet av hjälp vid jakt, vakt och vallning (King et al., 2012). Tidigare hölls hundar framförallt för sin nytta som arbetande djur, men idag blir det allt vanligare att hålla hundar endast för sällskap. Därför blir det också vanligare idag att hundar inte längre selekteras efter sin nytta som arbetshjälp utan mer för sitt utseende och egenskaper för att passa som sällskap (Stafford, 2006).

3.1 Olika artbegrepp 1753 namngav Carl von Linné hunden till Canis familiaris eftersom han tyckte att den såg så unikt hundlik ut och annorlunda från alla andra arter. Han klassade hunden för förstagången i historian som en egen art (Coppinger & Coppinger, 2016;von Linné, 1753). Exakt hur en art bör definieras är mycket omdiskuterat. Den tidigaste systematiska definitionen av art gjordes av John Ray 1686 i hans ”Historia Plantarum”. John Ray skrev “No matter what variations occur in the individuals or the species, if they spring from the seed of one and the same plant, they are accidental variations and not such as distinguish a species permanently; one species never springs from the seed of another nor vice versa” (Aldhebiani, 2018). Det finns flera andra mer eller mindre använda artbegrepp. De tre vanligaste artbegreppen är det biologiska artbegreppet, det morfologiska artbegreppet och det fylogenetiska artbegreppet. 1. Det biologiska artbegreppet en av de vanligaste definitionerna och myntades av biologen Ernst Mayr 1942 (Ahlström, 2015). Utifrån det biologiska artbegreppet definieras en art som ”den grupp individer, vilka under naturliga förhållanden kan reproducera sig med varandra och som samtidigt är reproduktivt isolerade från andra sådana grupper av individer.”. Mayr upptäckte ett problem med detta artbegreppet eftersom individer av en art som lever på olika platser kan inte reproducera sig med varandra av praktiska skäl. Därför ändrade Mayr sin definition av det biologiska artbegreppet till att också omfatta ”potentiellt” reproducerande individer, där man utifrån andra biologiska kriterier får avgöra om individer från olika områden skulle kunna reproducera sig tillsammans om de levde inom samma område. Det finns andra brister med det biologiska

5(38)

artbegreppet, det fungerar inte heller för organismer med asexuell förökning, självbefruktning eller för utdöda organismer (Ahlström 2015;Artdatabanken, 2019).

2. Carl von Linné använde vad i dag kallas det morfologiska artbegreppet när han skrev Species Plantarum. Det morfologiska artbegreppet är baserat på organismernas utseende, vilket kan medföra problem på grund av den naturliga variation som förekommer inom en art (Aldhebiani, 2018). Linné definierade olika hundraser som olika arter eftersom de såg så olika ut (von Linné, 1753).

3. Det fylogenetiska artbegreppet definieras en art som ”den minsta urskiljbara gruppen av individer som har en gemensam utvecklingshistoria genom sina förfäder och avkommor”. Det fylogenetiska artbegreppet har fått en större genomslagskraft idag eftersom släktskap mellan individer (fylogeni) kan bestämmas genom DNA-sekvensering. (Ahlström, 2015).

3.2 Tidiga hundtyper I von Linnés Cynographia (1753) nämns 11 olika hundtyper. De han nämner är: 1. Hushund (beskrivs som stor som en räv med korta upprättstående öron) 2. Jakthund 3. Vinthund 4. Blodhund 5. Dogg (avser enligt Nils Palmer den hundras idag kallas pudel) 6. Knähund (Beskrivs som en liten hund, knappt större än en ekorre, som älskas av kvinnor) 7. Mops 8. Hanse (Tax) 9. Spansk hund (beskrivs som en ny ras, slät kopp med stora hängande öron) 10. Rapphöne-hund (troligen föregångaren till dagens settrar och pointer) 11. Nakenhund Redan här beskriver Linné lite av den stora variationen i morfologi hos hundar som vi kan se idag, men han skriver också om att likheterna inom arten är större än olikheterna. Här beskrivs också några sjukdomar som var vanliga hos hundar på denna tid, som rabies, skabb, loppor, blindhet och mask (von Linné, 1753). Idag finns det många olika typer av hundar i världen, man delar in dem i över 400 olika hundraser och rasvarianter i världen varav 353 är godkända i Sverige av svenska kennelklubben. Det finns upp mot 500 miljoner individer av arten hund och de finns på alla världens kontinenter (Stafford, 2006; Sundman, 2019). Dagens hundraser uppvisar som tidigare nämnts en stor diversitet, både vad gäller morfologi och personlighet (Vila & Leonard, 2007). Detta kan förklaras genom att olika raser har skapats för en specifik uppgift, de har designats med ett syfte att hjälpa människan med jakt/vakt/vallning/sällskap etc. Genom att använda genetisk variation kan dagens hundar delas in i två grupper: urhundar och moderna europeiska raser. Urraserna inkluderar bland annat shiba-inu,

6(38)

chow-chow och basenji, och de har funnits i tusentals år. Det finns två perioder då det har skapats många nya hundraser i Europa, medeltiden och 1800-talet. De raserna som skapades under någon av dessa perioder är de som räknas till de moderna europeiska raserna. Eftersom jakt var en viktig symbol för makt under medeltiden så skapades det många nya jaktraser under denna tid. Vilket villebråd man jagade varierade över tiden, så olika raser skapades för att möta den specifika efterfrågan. Raser som skapades var tillexempel varghundar, vissa terrierraser, beagles och olika hundar för rävjakt (Stafford, 2006). De flesta raser har skapats inom de senaste 150 åren genom korsningar mellan olika raser/grupper med olika utseende och funktion (Coppinger & Coppinger, 2016). På 1800-talet började man stambokföra hundar. Man beskrev hur olika raser bör se ut för att vara så funktionella som möjligt, för sin arbetsuppgift och man skapade rasstandarder. Innan dess hade det inte funnits raser med stamtavlor (Stafford, 2006). Detta ledde till ytterligare en genetisk flaskhals där mycket genetisk variation gick förlorat för att uppnå de nyskapade rasstandarderna (Marsden et al., 2016). Svenska kennelklubben grundades 1889. Under andra hälften av 1800-talet utvecklades naturvetenskapen och gjorde att många områden, bland annat avel, tog stora steg framåt. Detta väckte intresse samtidigt som möjligheter öppnades för ett systematiskt avelsarbete inom all djurhållning. 1873 var England bland de första att grunda en kennelklubb. Detta inspirerade andra länder att följa efter (Stafford 2006: Svenska Kennelklubben, 2014f). Det var ägare till jakthundar som först anammade de nya tankarna med att enas om hur en bra hund av en ras, eller rastyp, borde se ut. Metoden gick ut på diskussioner och uppvisningar av hundar och det resulterade småningom i rasbeskrivningar. I den första programförklaringen stod det att huvudsyftet för organisationen var att värna om hundraser. Detta skulle man göra genom utvärderingar, framförallt utställningar och prov, men också genom att föra stambok och sprida kunskap om avel och uppfödning (Svenska Kennelklubben, 2014f). Den internationella kennelorganisationen Fédération Cynologique Internationale (FCI) har idag 346 godkända raser (Sundman, 2019). Detta är de hundar som räknas som ”renrasiga”. För att räknas som ”renrasig” måste hunden i Sverige vara registrerad hos Svenska kennelklubben (SKK), eller i någon av de andra kennelklubbarna som finns i något land. Enligt SKK är en hundras ”en population eller subpopulation av hundar som uppvisar fenotypiska särdrag, ofta definierade i en rasstandard” (Svenska Kennelklubben, 2014d). Eftersom man bara får registrera en hund som renrasig i Svenska kennelklubbens register om den är avkomma till två andra SKK registrerade hundar av samma ras blir urvalet av potentiella par ganska begränsat. På SKK avelsdata kan man se hur många tikar respektive hanar inom en ras som har använts till avel sedan 1990. Detta kan leda till inslag av inavel vilket gör att om det finns skadliga genetiska varianter hos den hundrasen (vilken det nästan alltid finns) kommer de att spridas vidare. Inaveln är per definition lägre hos en blandras. Varje ras har sin egen särskilda ”riskprofil”, vissa raser har större risk att drabbas av cancer, diabetes eller ledproblem och olika raser lever olika länge. Blandar man däremot två raser minskar risken att de skadliga anlagen ska slå igenom. Nackdelen är att det blir

7(38)

betydligt svårare att förutspå vilka egenskaper hunden kommer att få eftersom variationen kommer bli mycket större (Jensen, 2017). Trots detta är många personer övertygade om att blandrashundar och nya designerraser generellt sett är friskare än renrasiga hundar (Zierath et al., 2017). Det har antagits att blandrashundar har fenotypiska fördelar jämfört med renrasiga hundar när man ser till fitness eftersom de har lägre homozygoti och en större genetisk variation (Nicholas et al., 2016; Shouldice et al., 2019). Det finns bevis från andra arter (tillexempel hos boskapsdjur så som nötkreatur, får och gris) som rättfärdigar hypotesen att heterosiseffekt skulle kunna finnas hos hundar (Nicholas et al., 2016). Idag uppskattas en tredjedel av världens hundpopulation att vara blandraser, och andelen blandraser växer (Shouldice et al., 2019). Trots att blandraser representerar en stor del av världens hundpopulation finns det få studier som undersöker deras beteenden (Shouldice et al., 2019; Turcsan et al., 2017). Sett till den fysiska hälsan visar studier att blandrashundar verkar vara friskare och leva längre liv än de flesta rashundar. Det finns problem med att definiera en god hälsa. Bland annat Turcsan et al., (2017) nämner att det ofta diskuteras om god hälsa ska mätas i ett långt liv eller om det finns andra faktorer så som förekomst av sjukdomar, mental ohälsa etc. som också borde tas hänsyn till. Det finns studier som visar att blandrashundar generellt riskerar att ha en sämre mental hälsa, det har visats att de tenderar att vara mer nervösa och rädda. Detta resultat kan ses i Turcsan et al., (2017) enkätstudie där ägaren fyller i om det är en renrasig hund eller blandrashund, men inte vilken typ av ras eller blandras. Denna studie har visat på en högre aggressivitet hos blandraser både mot främmande människor, hundar och sina egna ägare. Studien visar också att enligt ägaren är hundar som är blandraser generellt mer känsliga för beröring och har en ökad risk för att utveckla ljudfobi. Skillnader i lugn, stress och problembeteende var inte speciellt påverkade av miljöfaktorer utan påverkades troligen mer av tidigare socialisering och/eller genetik (Turcsan et al., 2017). Det är viktigt att skilja designerraser och hybrider från de hundar som är blandraser i flera generationer bakåt när man pratar om blandrashundars hälsa eftersom det påverkar både homozygoti och genetisk variation. Ett problem med designerraser är att man sällen vet vilken generations blandning det är (Khuly, 2012; Nicholas et al., 2016).

3.3 Hundens genetik Genetisk information lagras i DNA-molekyler. DNA bestämmer till stor del hur individen kommer att se ut och vilka egenskapen denne kommer att ha. De delar av DNA:t som kodar för protein kallas gener (Vila & Leonard, 2007) Exon är den del av en gen som ingår i en mRNA-molekyl och intron den del av en gen som klipps bort innan proteintillverkning (Jensen, 2011). Det finns också delar av sekvensen som reglerar hur mycket en gen ska vara påslagen. Hundar har cirka 20 000 gener och två miljarder baspar. Avkomman ärver föräldrarnas DNA. Iallafall om DNA replikationen vid celldelningen går rätt till, men det kan bli fel och det kallas mutationer. Mutationer kan vara allt från att proteinet ändras lite grann till att det blir helt funktionsodugligt, detta kan leda till sjukdomar (Vila & Leonard, 2007).

8(38)

Av varje gen har man två uppsättningar, en från modern och en från fadern. I vissa fall krävs det bara en variant av en gen för att den ska komma till uttryck, då brukar den som kommer till utryck kallas dominant och den andra genen som det krävs två kopior av för den ska komma till utryck kallas recessiv. Detta innebär att hunden kan bära på ett recessivt sjukdomsanlag men ändå vara frisk, men om hunden fått den recessiva genen av både moder och fader kommer hunden att bli sjuk. Intermediär nedärvning kallas de egenskaper som ärvs genom att båda kopiorna av genen kommer till uttryck och bli ett mellanting. I de flesta fall beror inte skillnader mellan individer eller raser på enstaka gener, utan oftast ett flertal samverkande gener (Jensen, 2017). Det finns mer som påverkar individen än gener, miljön spelar också en stor roll. Den senaste tiden har det visats att genomet inte är så opåverkat av miljöpåverkan som man tidigare trott. Epigenetik definieras som förändringar av genuttrycket, kemiska modifieringar av DNA, utan att förändring DNA sekvensen (Jensen, 2017). Egenskaper vad gäller både hälsa och mentalitet påverkas av genetik till olika grad (Arvelius et al, 2014). Heritabilitet är ett mått på hur mycket av en egenskaps variation som beror på gener respektive miljö. Om heritabiliteten = 0 betyder det att genetiska skillnader inte förklarar några av olikheterna man ser i egenskapen. Om heritabiliteten = 1 betyder det att genetiska skillnader förklarar alla olikheterna och inget förklaras av skillnader i miljön (Jensen, 2011). Lägre heritabiliteten för en egenskap innebär större förväntad heterosiseffekt. Egenskaper som påverkar hälsa och fertilitet har generellt låg heritabilitet vilket kan vara goda nyheter för hunduppfödare (Nicholas et al., 2016). Mentala egenskaper visar generellt en lägre heritabilitet än höftledsdysplasi. Mentala egenskaper är ärftliga, men uppvisar generellt låg till medel heritabilitet (Arvelius et al, 2014). För att mentalbeskriva olika hundar och hundraser använder svenska brukshundsklubben ”Mentaltest Hund” (MH). Nedan i tabell 2 ses den skattade heritabiliteten för de olika egenskaperna som mäts i svenska brukshundsklubbens MH.

Tabell 2. Skattade heritabilitet för de 5 personlighetsdragen i MH (Nilsson, 2014). Egenskap Heritabilitet Socialitet 0,25 Nyfikenhet/Orädsla 0,23 Lekfullhet 0,26 Jakt 0,18 Aggression 0,15

9(38)

4 Utveckling av hundraser Trots att de flesta hundar idag används som sällskapshundar är raser som tidigare selekterats på andra egenskaper än just sällskap vanliga. Ett exempel är golden och labrador retriever som tidigare selekterats för att fungera som jakthundar men idag oftast används som rena sällskapshundar. Att en ras har avlats för andra uppgifter än just sällskap kan leda till beteende som ägaren anser oönskade, tex. vallande av bilar, skarpt vaktande, dragande eller jagande (King et al., 2012). Hur labradoodles utvecklades går att läsa på Svenska labradoodle klubben (2015). På 1980-talet i Australien skapades labradoodle genom att mannen Wally Conron korsade labrador med storpudel för att få fram en allergivänlig ledarhund för blinda. Labradoodle blev efter lite försäljningsskepp med ett nytt namn en populär sällskapshund. Många uppfödare insåg att det fanns en stor efterfrågan för hundar som är rena sällskapshundar med ett specifikt utseende och att priserna kunde höjas. Efter sälj-succén med labradoodle fortsattes det parallellt med avel av golden retriever och storpudel, och avkomman kallades för goldendoodle. Man började med denna korsning för att få fram en lugnare familjehund som skulle vara allergivänlig och inte fälla. Dessa doodles kallas med ett populärt samlingsnamn för designerhundar, och med det menas att de från början är designade och framavlade för ett specifikt ändamål (Svenska doodleklubben, 2015). Man vet idag väldigt lite om hur temperament och personlighet förändras genom att korsa två renrasiga hundar, man vet inte heller hur de uttryckta beteendena hos avkomman speglar föräldrarasernas beteende (Shouldice et al., 2019). Att det finns ärftliga problem hos våra hundar som är associerat till ras är inte på något sätt en ny upptäckt, utan redan på Darwins tid såg man att olika raser hade olika sjukdomar. 1963 skrev British Small Animal Veterinary Association ner 13 åkommor som var ärftliga och sågs oroväckande ofta hos rashundar. Bland dessa 13 åkommorna fanns höftleds- och armbågsdysplasi, patella luxation, retinal atrofi, dövhet och dermatit i hudveck (Collins et al., 2011). Dessa åkommor ses även idag hos många av våra hundar. Det har visats att även om det absolut finns individuella skillnader i hundars beteende och mentalitet finns det också skillnader mellan olika raser. Man har funnit korrelation mellan hundars morfologi och mentalitet (Mehrkam & Wynne, 2014). Trubbig nos (brakycefali) korrelerar med högre aggressivitet men också med mer sociala individer, tyngre vikt korrelerar med högre lekfullhet och högre mankhöjd med högre aktivitet. Detta skulle eventuellt kunna förklaras med att dragen är genetiskt korrelerade. Det går inte att förutspå en hunds mentalitet enbart med hjälp av genetik, utan miljön spelar också en viktig roll. Epigenetik är en medlare mellan miljö och genetik och har troligen spelat en viktig roll under domesticeringen och skapandet av nya raser. Epigenetik förändrar som tidigare nämnt geners uttryck utan att förändra DNA frekvensen och bidrar till en fenotypisk plasticitet. Genetik, epigenetik och miljö är alla faktorer som påverkar hundars mentalitet (Sundman, 2019).

10(38)

Även om mentalitet endast hade påverkats av gener har det visats vara mer komplicerat att förutspå än morfologiska egenskaper och sjukdomar. Genetiskt är egenskaper som avgör mentalitet och beteende mer komplexa än morfologiska egenskaper. Ofta har de många möjliga genomiska regioner som alla bidrar lite till slutresultatet, men som alla är mycket påverkade av miljön. Det är också svårare att få en tillräckligt specifik beskrivning av fenotypen av ”en mentalitet” eller ”ett beteende” (Sundman, 2019). I Sverige mäts hundars mentalitet ofta med hjälp av MH (Mentalbeskrivning hund) eller BPH (Beteende och personlighetstest hund). Både MH och BPH är standardiserade test som består av tio moment. Med hjälp av dessa tio test mäts olika nivåer av nyfikenhet, lekfullhet, jaktintresse, socialt intresse och aggressivitet (Svenska Kennelklubben, 2014c). MH har visats ge ett tillförlitligt resultat och mer än 100 000 hundar av olika raser har testats och alla resultat registreras och sparas av Svenska Kennelklubben (Sundman, 2019).

4.1 Golden retriever Golden retrievers är en apporterande fågelhund, men räknas idag som en mångsidig hund. De används idag till allt från jakt och bruks till rent sällskap. De ska vara samarbetsvilliga, lyhörda, vänliga, ha en hög arbetslust och kunna växla mellan aktivitet och passivitet. Enligt SKK räknas golden retrievers allmänt som en frisk och sund ras (Svenska Kennelklubben, 2014a). Idag finns det 25 630 golden retrievers registrerade i Jordbruksverkets hundregister (Jordbruksverket, 2019). Enligt SKK avelsdata (2020) har sedan 1990 5 556 golden retriever-tikar använt till avel, men endast 2 310 hanhundar. Inavelsgraden hos golden retriever har sjunkit ifrån 2,8 % 1990 till 1,3 % 2020 (SKK avelsdata 2020).

4.1.1 Sjukdomsbild hos golden retriever Golden retriever är en av de raser som uppvisar högst homozygoti och inavel (Mellanby et al., 2013). Golden retrievers har en medianlivslängd på 12,25 år (Keijser et al., 2019). De har anlag för en ökad risk att utveckla cancer och tumörer (Boerkamp et al., 2014). Ungefär 20 % av de golden retriever som tvingas avlivas uppskattas vara pga. cancer (Proschowsky et al., 2003). Runt 7 % av de totala avlivningarna av golden retrievers uppskattas att vara pga. beteendeproblematik (Proschowsky et al., 2003). Höftleds- och armbågsdysplasi (HD och ED) är två andra åkommor som förekommer hos golden retrievers. HD är en felaktig utveckling av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Graderingen av höftlederna görs enligt normer som fastställts av Fédération Cynologique Internationale (FCI). Normerna bygger dels på passform mellan höftledskula och höftledsskål, och dels på hur djupt höftledskulan ligger inne i höftledsskålen (Svenska Kennelklubben, 2014). Höftlederna graderas i 5 grupper:

11(38)

• A normala höftleder grad A

• B normala höftleder grad B

• C lindrig dysplasi

• D måttlig dysplasi

• E höggradig dysplasi HD är betingat av såväl arv som miljö, arvsgången är komplex (kvantitativ). Detta innebär att hundar med normala höftleder (grad A eller B) kan producera avkommor som utvecklar HD (Svenska kennelklubben 2014). I tabell 3 visas procentuellt hur många golden retrievers som undersöks för HD och ED samt hur ofta olika grader av dysplasi förkommer hos testade golden retrievers 2019 jämfört med hos labrador retriever och pudel. Hundar som används till jakt eller som simmar/badar har en ökad risk att drabbas av sjukdomen Acute Caudal Myopathy (vattensvans). Ibland även kallad retrieversvans eftersom sjukdomen är extra vanligt förekommande hos retrieverraserna. (Stafford, 2006; Moderna djurförsäkringar, 2018). En hälsojämförelse mellan raserna finns i tabell 4.

4.1.2 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) golden retriever Svenska kennelklubbens (2018) RAS för golden retriever har både kort- och långsiktiga mål för rasens framtid. Bland de långsiktiga målen ingår att rasen ska fungera i samhället och uppvisa de rastypiska mentala egenskaperna såsom självförtroende, vänlighet, intelligens och aktivitet. I rasen ska det inte finnas hundar som visar omotiverad rädsla eller aggressivitet. Det står också att det långsiktiga målet är att ha en ras som lever länge utan hälsostörningar. Den genetiska variationen ska vara stor och andelen anlagsbärare av ärftliga sjukdomar ska vara låg. Målet är också att andelen hundar med höftledsdysplasi grad D eller E ska vara lägre än 8 %, och att andelen armbågsdysplasi ska vara lägre än 10 % (Svenska Kennelklubben, 2018). Målen vad gäller golden retrieverns mentalitet är att de ska besitta jaktliga grundegenskaper såsom vattenpassion, apporterings‐ och arbetslust samt följsamhet, lyhördhet och intelligens. Målet är också att minst 15 % av de hundar som har gjort kennelklubbens mentalbeskrivning ska ha 4 i nyfikenhet och trygghet i den sammanfattande kritiken på BPH moment 4, visuell överraskning. De vill också att minst 30 % har 4 i nyfikenhet och trygghet i den sammanfattande kritiken på BPH moment 5 skrammel (Svenska Kennelklubben, 2018). De kortsiktiga målen innefattar att bibehålla nivån på inavelsökningen i rasen så att den ligger under två procent, att en hanhund inte ska få fler än 200 avkommor och att bevaka ögondiagnoser hos rasen för att hindra spridning (Svenska Kennelklubben, 2018).

12(38)

4.2 Labrador retriever Labrador retriever är en jakthund som används för att apportera fågel och småvilt efter skott. Egenskaper som är viktiga hos en labrador retriever är egenskaper som behövs för att vara en bra apportör, så som samarbetsvilja och arbetsvilja. De ska vara sociala, vänliga och glada. Hos en labrador retriever ska det finnas en stark vilja att vara till lags, de ska vara intelligenta och följsamma samtidigt som de är anpassningsbara. Enligt SKK är det en relativt frisk ras, men fetma, hältor, höft- och armbågsproblem förekommer. Ögonsjukdomar som progressiv retinal atrofi (PRA) ses också hos rasen (Svenska Kennelklubben, 2014b och e). Labrador retrievers har länge varit den vanligaste rasen att användas inom vården, detta är troligtvis pga. rasens lättlärdhet, lagom storlek och att de har en låg reaktivitet (Stafford, 2006). Idag finns det 31 462 labrador retrievers registrerade i Jordbruksverkets hundregister (Jordbruksverket, 2019). Enligt SKK avelsdata (2020) har sedan 1990 6 125 labrador retriever-tikar använt till avel men endast 2 743 hanhundar. Inavelsgraden hos labrador retriever har sjunkit ifrån 2,1 % 1990 till 0,7 % 2020 (SKK avelsdata 2020).

4.2.1 Sjukdomsbild hos labrador retriever Precis som golden retrievers har labrador retrievers en medianlivslängd på 12,25 år (Keijser et al., 2019). Precis som hos golden retrievers verkar ungefär 7 % av de totala avlivningarna vara pga. beteendeproblematik hos labrador retrievers, men hos labrador är det endast 13 % som avlivas pga. cancer (Proschowsky et al., 2003). Ägare till labrador retrievers uppsöker också veterinären oftare när det kommer till cancer/tumörer, rörelse- och öronproblem än de generella blandraserna. Detta är problem som finns hos labrador retrievers, men att de oftare hittas hos dem än hos blandraserna behöver inte bero på att de oftare drabbas. Det är mycket ägarberoende och beror mycket på ekonomi om man söker veterinärvård eller inte (Keijser et al., 2019). Höft- och armbågsdysplasi är en ärftlig åkomma som är vanligt förekommande hos labrador retriever. Det är betydligt vanligare att labrador retriever tvingas avlivas pga. höftledsdysplasi än att golden retriever måste det (10 % mot 4 %; Proschowsky et al., 2003). Heritabiliteten för HD och ED är relativt stor, upp till 50 procent (Svenska Kennelklubben, 2016b). 2019 undersöktes 336 individer för höftledsdysplasi, 72,6 % med HD A. 2019 ED röntgades 334 hundar. 91,6 % fick ED 0 och 3,2 % ED grad 3. Hur många procent av labrador retrievers som undersökts för HD och ED samt deras resultat jämfört med golden retriever och pudel kan ses nedan i tabell 3 (SKK avelsdata 2020). Det förekommer ögonsjukdomar hos labrador retrievers, bland annat starr, progressiv retinal atrofi (PRA), retinal dysplasi (multifokal retinal dysplasi (MRD) och fullständig retinal dysplasi med näthinneavlossning), retinal pigment epitelial dystropi och onormal pigmentavlagring (Oliver & Gould, 2012). Tidigare nämnda ögonsjukdomar nedärvs autosomalt recessivt, utom MRD som anses ha en dominant arvsgång (Svenska Kennelklubben 2016b).

13(38)

1993 undersöktes den första labrador retrievern för PRA-prcd och var fri från anlaget. 2019 är det också bara en hund som testats för PRA. Även denne var fri från PRA anlaget. Mellan 1993-2019 har 8 hundar varit sjuka i PRA (SKK Avelsdata 2020). En hälsojämförelse mellan raserna finns i tabell 4.

4.2.2 Golden och labrador retrievers mentalitet Både labrador och golden retrievers kan delas in i två undergrupperingar både när det kommer till mentalitet och morfologi. Man brukar dela in dem i en sällskapsvariant och en jaktvariant. Jaktvarianten visar hos båda raserna ett betydligt större intresse för apportering, både av dummies (apporteringsattrapper) och framförallt av riktiga byten. Jaktvarianten hos både golden och labrador retriever är också mindre sociala och visar en lägre aggressivitet än sällskapsvarianten. Vissa drag skiljer till och med mer mellan de olika typerna inom samma ras än mellan dessa två raser. När lekfullhet mäts får jaktvarianten av labrador retriever samma poäng som jaktvarianten av golden retriever medan sällskapsvarianten av labrador retriever är minst lekfull (Sundman, 2019).

4.2.2.1 Golden retriever Jaktvarianten söker generellt mer ögonkontakt med sin ägare (Sundman, 2019). MH skiljer inte mellan de olika varianterna av golden retriever (SKK Avelsdata, 2020a). Nedan i figur 1 finns föräldrarasernas medelresultat på MH och i figur 3 finns deras medelresultat på BPH.

4.2.2.2 Labrador retriever På MH är labrador retriever den ras som har allra högst poäng på nyfikenhet. (Sundman, 2019). MH skiljer inte mellan jakt- och sällskapsvariant av labrador retrievers. Labrador retriever är den av föräldraraserna som får högst poäng i alla moment på MH, utom jaktintresse där storpudel får högst medelpoäng (SKK Avelsdata, 2020a). Nedan i figur 2 finns labrador retrievers medelresultat på MH och i figur 3 finns deras medelresultat på BPH.

4.2.3 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) labrador retriever Det står i labrador retrievers RAS:s mål att hanhundar inte bör få fler avkommor än cirka 200 under sin verksamma tid. De har också som mål att inavelsgraden ska förbli under cirka 2 % (Svenska Kennelklubben, 2016a). Kravet på ögonlysning för registrering av valpar har tagits ur hälsoprogrammet, och efter detta har andelen ögonlysta hundar minskat markant med 24 %. Med hjälp av ögonlysning kan man upptäcka om hunden lider av vissa ärftliga sjukdomar så som till exempel PRA. Ett av labrador retrievers RAS mål är att alla avelsdjur ögonlyses och i övrigt öka andelen ögonlysta individer. De vill också minska andelen HD/ED- belastade individer (Svenska Kennelklubben, 2016a). RAS skiljer på ”labrador retriever med jaktlig härstamning” och ”labrador retriever” när de har satt sina mål för jaktlig funktion inom rasen. För labrador med jaktlig härstamning är deras mål att cirka 20 % av en årsregistrerings unga hundar ska vara officiellt beskrivna på jaktprov eller funktionsbeskrivning/anlagstest medan för

14(38)

labrador retriever har de som mål att beskriva 5 % av årsregistreringarna, antingen på jaktprov eller annan rasanpassad funktionsbeskrivning (Svenska Kennelklubben, 2016a). De har också som mål att 10 % av en årsregistrering är mentalbeskrivna per år med till exempel MH eller BPH (Svenska Kennelklubben, 2016a).

4.3 Pudel Pudel är en gammal ras som finns med på målningar från 1400 talet och är ursprungligen en vattenapportör. Pudel finns i fyra storlekar och i fem färger. De mindre varianterna användes som prydnadshundar, tryffel- och/eller cirkushundar. Pudel ska inte fälla sin päls så som de flesta andra raser gör. Idag används pudeln i första hand som en glad och sportig sällskapshund. Rasen ska vara glad, positiv, vänlig och energisk. De ska också vara lättfostrade, snabbtänkta och följsamma. Enligt SKK är pudeln en frisk och långlivad ras, men det finns hälsoprogram för höftledsdysplasi och PRA. Det finns också andra ögonproblem som Svenska Pudelklubben rekommenderar att man ska ögonlysa sin pudel för att eventuellt hitta (Svenska Kennelklubben, 2014f). Idag finns det 23 504 pudlar registrerade i Jordbruksverkets hundregister. Av dessa 23 504 är 5 277 storpudlar, 5 260 mellanpudlar, 10 214 dvärgpudlar, 2 367 toypudlar och 386 pudlar där inte storlek registrerats (Jordbruksverket, 2019). Enligt SKK avelsdata (2020) har sedan 1990 1303 storpudel tikar använts till avel men endast 763 hanhundar. Inavelsgraden hos storpudel har sjunkit ifrån 3,8 % 1990 till 0,5 % 2020 (SKK avelsdata 2020).

4.3.1 Storpudel sjukdomsbild Storpudel har en medianlivslängd på 12 år. Av stor- och mellanpudel avlivas 16 % till följd av cancer och 8 % pga. beteendeproblematik (Proschowsky et al., 2003). Ärftliga ögonsjukdomar som förekommer hos pudel är starr, optikushypoplasi (ONH) och flera linsdefekter så som retinal dysplasi och progressiv retinal atrofi (Oliver & Gould, 2012). Idag röntgas väldigt få pudlar för HD eller ED vilket gör det svårt att uttala sig om deras HD och ED status. Hur många procent av storpudel som undersöks för HD och ED samt deras resultat jämfört med golden och labrador retriever kan ses nedan i tabell 3 (SKK avelsdata 2020). En hälsojämförelse mellan raserna finns i tabell 4.

4.3.2 Pudel mentalitet Storpudel är den av föräldraraserna som får högst poäng på jaktintresse. Tillsammans med golden retriever är pudel den ras som får lägst poäng på aggressivitet (SKK Avelsdata, 2020a). Nedan i figur 2 finns pudels medelresultat på MH och i figur 3 finns pudels medelresultat på BPH.

15(38)

4.3.3 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) pudel I RAS för pudel står det att det är önskvärt att alla tänder finns hos samtliga storlekarna och att hörntänderna inte ska vara felställda. De har också som mål att anlagen för någon form av PRA eller andra ögonsjukdomar håller sig på en nuvarande låg nivå och minska andelen hundar med patellaluxation. RAS vill också höja andelen HD-röntgade storpudlar till 50 % och andelen HD-röntgade mellanpudlar till minst 25 %. Målet är att sänka andelen storpudlar med HD till under 12 % till år 2025 och sänka andelen mellanpudlar med HD till 20 % till år 2025. De vill också öka den tillgängliga genpoolen, och att pudlar inte ska kastrerats rutinmässigt, tik som hane (Svenska Kennelklubben 2016b). För mellan-, dvärg-, och toypudel gäller registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som inte är officiellt DNA-testade för PRA vid av SKK godkänt laboratorium eller som inte är hereditärt fri (dvs. hunden kan med hjälp av DNA-test och friskförklarade anfäder anses vara fri från sjukdomsanlaget). Det gäller också registreringsförbud för avkomma vars bägge föräldradjur är anlagsbärare för PRA. DNA-testad anlagsbärare får endast användas i avel tillsammans med hund som är DNA-testad fri eller hereditärt fri. Att använda en hund som lider av PRA i avel är ett brott mot SKKs grundregler. Affekterad hund beläggs med avelsspärr. För storpudel måste båda föräldrarna vara höftledsröntgade före parningen, men tidigast vid 12 månaders ålder. Valpar registreras endast efter föräldrar som har ett officiellt HD resultat. HD grad E får inte användas i avel (Svenska Kennelklubben 2016b).

4.4 Doodles Enligt Svenska doodleklubben (2015) är doodle är ett samlingsnamn för labradoodle, goldendoodle och doubledoodle. Doubledoodle är hundar som har en förälder som är labradoodle och en som är goldendoodle. Doodles räknas som designerhundar. Labradoodle var den första av doodles och framavlades medvetet för första gången på 90-talet. Detta blev en försäljningssuccé som ledde till att labradoodle blev en populär blandras. Man fortsatte därför att avla fram fler doodles, man testade att blanda golden retriever och storpudel. Denna blandning kallade man goldendoodle (Svenska doodleklubben, 2015). För att skilja på pudel och labrador retriever korsningar (F1 hundar) och senare generations labradoodles används termen ”australian/australiensk labradoodle”. F1 kallas labradoodles och F2 och senare generationens labradoodles kallas australian/australiensk labradoodle (Australian Labradoodle Club of America, 2019). Idag finns det 1 745 doodles registrerade i Jordbruksverkets hundregister. 324 australian labradoodle och 1421 labradoodles (Jordbruksverket, 2019).

4.4.1 Goldendoodle Goldendoodle har blivit en populär blandras som uppkommit genom att en pudel korsats med en golden retriever. Goldendoodle är inte en erkänd ras av SKK och räknas därför som en blandras, och de har inte heller någon rasklubb i Sverige. De avlades fram för att skapa en aktiv och vänlig sällskapshund. De ska ha en stor vilja att vara till lags, vara intelligenta och sociala (Svenska doodleklubben 2015).

16(38)

Goldendoodle Association of North America (2020) har tagit fram en rasstandard för goldendoodle. Goldendoodle ska vara vänliga, intelligenta och självsäkra. De ska vara lojala, lugna och ha en stor vilja att vara till lags. Goldendoodle ska vara stabila och gärna söka kontakt med nya människor. De får ha flera olika färger och det finns tre olika godkända pälstyper. Pälsen får var lockig, vågig eller platt. Pälsen räknas som felaktig om den fäller eller inte är allergivänlig. Goldendoodle har fyra olika storlekar: Standard, medium, mini och petit mini (Goldendoodle Association of North America 2020). Deras idealmått för varje storlek kan ses nedan i tabell 5.

Tabell 5. Översikt över de fyra goldendoodle idealstorlekarna enligt Goldendoodle Association of North America (2020). Idealhöjd Idealvikt Standard > 53 cm > 23 kg

Medium 43 cm – 53 cm 16 kg – 23 kg Mini 36 cm – 43 cm 11 kg – 16 kg Petit mini < 36 cm < 11 kg

4.4.2 Labradoodle Labradoodle har blivit en populär blandras som uppkommit genom att pudel korsats med labrador retriever. Avkomman kan kallas labradoodle antingen om en pudel parats med labrador retriever, två labradoodles med varandra, eller en labradoodle med någon av ursprungsraserna (pudel eller labrador retriever). Labradoodle erkänns inte av SKK som en egen ras och räknas därför som en blandras, och som en blandras kontrolleras inte aveln av en kennelklubb (Oliver & Gould, 2012). Labradoodle används framförallt som en aktiv sällskapshund och den ska vara anpassningsbar, glad och social. Labradoodles ska vara samarbetsvilliga, nyfikna, orädda och söka kontakt i möte med nya människor. De ska ha en stor vilja att vara till lags. Utpräglad jaktlust är inte önskat hos labradoodles (Labradoodleklubben, 2020) trots att de båda föräldraraserna ursprungligen är jakthundar. Enligt Australian Labradoodle Club of America (2019) ska labradoodle till lynnet vara en energirik, mjuk och tyst hund. De ska också enligt rasstandarden vara intresserade av att lära och lätta att träna. En labradoodle ska ta kontakt med nya människor. Målet med att avla fram labradoodles var att få en allergivänlig vårdhund som har liknande beteende och personlighet som en labrador retriever (som idag är den vanligaste vårdhunden) men utan att fälla (Shouldice et al., 2019). Den amerikanska labradoodleklubben har tagit fram en rasstandard för den australienska labradoodlen. Målet är att få fram atletiska och eleganta labradoodles som ändå är kompakta med en kvadratisk kroppsform. Pälsen ska vara fritt fallande vågig eller lockig. Pälsen ska inte fällas och är eventuellt icke-allergiframkallande. Ännu varierar pälsen mycket, och det finns hundar som har kombinationer av olika

17(38)

pälstyper. ”Ull”- eller ”fleece”-päls är de pälstyper som eftersträvas. En hund med fleecepäls fäller oftast lite och pälsen ska kännas liknande en angoragets päls. Ju mindre lockig en fleecepäls är, desto mer fäller den oftast. Ullpälsen känns tjockare, mer som fårull. Om hunden har ullpäls och fäller räknas det som oönskat och ett fel (Australian Labradoodle Club of America, 2019). Storlekarna på labradoodle är inte helt definierade ännu, och det finns inga bestämda storleksskillnader mellan tikar och hanar. Inte ens en erfaren uppfödare kan beräkna eventuella valpars förväntade storlek exakt, men labradoodles ska finnas i tre storlekar. De tre storlekarna är standard, medium och miniatyr och deras idealstorlekar kan ses nedan i tabell 6 (Australian Labradoodle Club of America, 2019).

Tabell 6. Översikt över de tre labradoodle idealstorlekarna enligt den amerikanska labradoodleklubbens rasstandard (2019). Idealhöjd Idealvikt Standard 53 cm – 61 cm 22 kg – 29 kg Medium 43 cm – 51 cm 13,5 kg – 18 kg Miniatyr 36 cm – 41 cm 7 kg – 11kg

4.4.3 Doodles sjukdomsbild Enligt den amerikanska labradoodleklubben bör doodles röntgas för patella luxation och armbågs- och höftledsdysplasi. De bör också undersökas för medfödda hjärtfel, progressiv retinal atrofi, myelopati och von Willebrands sjukdom (Australian Labradoodle Club of America, 2019). Enligt British Veterinary Association finns det flera ögonsjukdomar som är ärftliga hos både pudel, labrador och golden retriever. De sjukdomarna som kan drabba föräldraraserna till doodles kan även förekomma hos doodles. Många av ögonsjukdomarna är autosomalt recessivt ärftliga, det vill säga båda föräldrarna måste bära anlagen för sjukdomen för att den ska komma till uttryck. De ögonsjukdomar som förekommer hos båda föräldraraserna är starr, och flera linsdefekter så som retinal dysplasi och progressive retinal atrofi (Oliver & Gould, 2012). SKK har ett program för att kontrollera den fortskridande ärftliga näthinnesjukdomen PRA (Progressiv retinal atrofi). PRA förekommer hos många raser, bland annat hos pudel och labrador retriever. Hos vissa raser gäller därför särskilda registreringsbestämmelser där man till exempel inte kan registrera en avkomma till föräldradjur som inte ögonundersökts inom ett år innan betäckning, och om man finner en PRA-hund ska denne avelsspärras och fortsatta avkommor kan inte registreras i SKK och även PRA-hundens föräldrar avelsspärras (Svenska Kennelklubben, 2014f). Ärftlighet är vanligaste orsaken bakom förekomsten av retinal dysplasi. MRD har visat sig vara betydligt vanligare hos labradoodle än hos labrador retriever (Nicholas et al., 2016;Oliver & Gould, 2012). Anledningen till att MRD är vanligare hos labradoodle än hos föräldrarasen är inte helt klarlagd men det kan vara avsaknaden

18(38)

av ögontestning eller ”founder effect” (uppkommer när en ny mindre population grundas av ett mindre antal individer från en större population och är ett extremfall av genetisk drift och leder till förlust av genetisk variation). En annan möjlighet är att MRD inte enbart beror på ärftlighet utan att andra miljöfaktorer också är involverade. Till skillnad från tidigare studier visar nyare studier att oculoskeletal dysplasi verkar vara en autosomal-recessiv sjukdom. De visar också att det finns andra mutationer och/eller miljöeffekter som avgör fenotypen av retinal dysplasi, vilket gör att man tror att det samma kan stämma för MRD. För att avgöra säkert om så är fallet hade man behövt hitta labradoodles med kända föräldradjur som man också kan testa (Oliver & Gould, 2012). Matstrupeförstoring är en annan förekommande åkomma där goldendoodles räknas som en ”riskras”. Det finns två sorters matstrupeförstorningar, en medfödd variant och en som utvecklas efterhand och man misstänker att det finns en starkt ärftlig komponent i båda. Matstrupeförstorning verkar också vara associerat med andra sjukdomar så som myastenia gravis (sjukdom som drabbar den neuromuskulära överföringen och leder till muskelsvaghet) och esofagit, dvs inflammation i matstrupen (Haines, 2018). Duchennes muskeldystrofi (DMD) som uppkommer spontant (utan att föräldrarna bär på sjukdomen) har dokumenterats hos en del raser, bland annat doodles, pudel, labrador och golden retriever. Hos de olika raserna är det olika mutationer som har gjort att DMD uppkommit. Hos golden retriever är det en punktmutation i intron 6. Hos labrador retriever är det en insertion (insättning av kvävebaser) i intron 19. Hos dvärgpudel är det en delation, alltså en förlust av ett kromosomsegment, av exon 8- 29. De kliniska symptomen framskrider ofta fort och innefattar viktminskning, omfattande muskelatrofi i skelettet, måttlig till svår dysfagi (dvs sväljningssvårigheter) och svårigheter att röra sig. Hos doodles kan man se DMD till följd av alla de olika mutationerna som ses hos föräldraraserna och dessutom av en mutation i exon 21 (Shrader, 2020). Vikt och storlek är viktiga faktorer för hundens livslängd. Man har visat att tyngre hundar generellt lever kortare liv än mindre och lättare hundar (Keijser et al., 2019; Proschowsky et al., 2003). Därför bör det vara ett rimligt antagande att mindre doodles lever lägre än större doodles. Det har också visats att blandraser generellt lever längre än renrasiga hundar av samma storlek (Proschowsky et al., 2003). Det finns inga studier som undersöker hur avlivningsstatistiken till följd av cancer och beteendeproblematik ser ut hos doodles. En hälsojämförelse mellan golden retriever, labrador retriever, pudel och doodles finns i tabell 4.

4.4.4 Doodles mentalitet Olika typer av blandrashundar ökar i popularitet, men det är inte helt klarlagt vilka egenskaper och beteende blandningarna kommer att ärva från sina föräldraraser. Blandrashundar får inte göra MH eller BPH så det finns ingen data som direkt går att jämföra med föräldrarasernas MH eller BPH resultat.

19(38)

Eftersom doodles är en blandras där det inte behövs stamtavla på föräldrarna (om det inte är F1 generationen där två renrasiga föräldrar korsas) är det svårt att avgöra vilken av de olika varianterna av retriever eller pudel som använts för att skapa doodlen i fråga. Generellt förväntar man sig att F1 generationen ska ha beteendefenotyper som ligger mitt i mellan deras renrasiga föräldrars, och att det ska finnas en stor variation mellan individer, större än inom föräldraraserna. För goldendoodle verkar detta antagandet inte stämma helt (Flint et al., 2018;Shouldice et al., 2019). Goldendoodle skiljer sig från sina föräldraraser i fyra av de egenskaper som mätts i ett standardiserat test med 14 olika beteendetest (inlärningsförmåga, aggression mot främlingar, aggression mot ägare, aggression mot hundar, hundrivalitet, rädsla mot andra hundar, rädsla mot främmande, icke-social rädsla, känslighet för beröring, separationsproblem, upphetsning, uppmärksamhetssökande beteende, energi och jakt). 0 innebär att hunden inte uppvisade några tecken på beteendet och 4 att hunden alltid gjorde det (Shouldice et al., 2019). Goldendoodle får högre poäng i aggression mot andra hundar, rädsla för andra hundar, rädsla för främmande människor och i hundrivalitet än labradoodle och de renrasiga föräldraraserna. Aggression mot andra hundar definierades i detta test som ”hund uppvisar aggressivt eller hotande beteende när en främmande hund närmar sig”. Hundrivalitet hade i undersökningen definierats som ”hund uppvisar aggressivt eller hotande beteende mot bekanta hundar från samma hushåll” (Shouldice et al., 2019). Goldendoodles uppvisar generellt högre nivåer av aggression och rädsla än labradoodles och de andra renrasiga föräldraraserna (Flint et al., 2018;Shouldice et al., 2019). När man har undersökt rädsla hos valpar av olika raser visar goldendoodle mer undvikande och en högre rädsla än sina föräldraraser. När valpen presenteras med nya (icke-sociala) stimuli undviker goldendoodlevalpen det nya objektet i 100 % av gångerna medan golden retrievervalpar undviker objektet 50 % av gångerna. Labrador retrievervalpar undviker också objektet i 50 % av presentationerna. Tikvalpar verkar generellt modigare på att undersöka ett nytt objekt (Flint et al., 2018). Separationsproblem var högst hos dvärgpudel jämfört med de andra föräldraraserna som inte skiljde sig åt, och både goldendoodle och labradoodle hamnade mitt i mellan de renrasiga retrieverna och de större pudlarnas resultat. Separationsproblem definierades som ”Hund vokaliserar och/eller är destruktiv när den separeras från ägaren och/eller visar beteendetecken på stress så som orolighet, förlorad aptit, skakande eller överdriven salivproduktion”. Separationsproblem har en negativ inverkar på hundarnas välfärd, men också på relationen mellan hund och människa (Shouldice et al., 2019). Dvärgraser utrycker mindre av den insulin-liknande tillväxtfaktor-1 (IGF1) än de större raserna. IGF1 påverkar tillväxten hos hundar. Det misstänkts också att IGF1 är kopplat till temperament. Det finns studier som tyder på att lägre nivåer av IGF1 är associerat med högre rädsla, högre reaktivitet och högre känslighet för beröring (Zapata et al., 2016). De beteendena som kan vara associerade med IGF1 är också

20(38)

de beteenden där goldendoodles skiljde sig från de andra raserna. IGF1 kan försvåra att förutspå mentaliteten hos doodles om de korsas med dvärgpudel. Eftersom doodles oftast saknar stamtavla/härstamningsbevis är det svårt att veta om individen har skapats genom en korsning med standard- eller dvärgpudel (Shouldice et al., 2019).

21(38)

4.5 Tabeller med hälsoöversikter

Tabell 3. Översikt över HD och ED status hos golden retriever och labrador retriever 2019 (SKK Avelsdata 2020) Labrador retriever Höftledsdysplasi 2019 Armbågsdysplasi 2019 Antal röntgade individer 348 346

Procentuellt antal individer som 13 % 13 % röntgats

Grad A/O 72,6 % 91,6 % Grad B/1 14,6 % 3,6 % Grad C/2 10,7 % 1,2 % Grad D/3 2,1 % 3,2 % Grad E Golden retriever Höftledsdysplasi 2019 Armbågsdysplasi 2019 Total antal röntgade individer 204 205

Procentuellt antal individer som 11 % 11 % röntgats Grad A/O 58,3 % 93,2 % Grad B/1 29,4 % 3,4 % Grad C/2 9,3 % 1,0 % Grad D/3 2,5 % 2,4 % Grad E 0,5 % Storpudel Höftledsdysplasi 2019 Armbågsdysplasi 2019 Total antal röntgade individer 14 3

Procentuellt antal individer som 3 % 0,7 % röntgats Grad A/O 57,1 % 100 % Grad B/1 28,6 % Grad C/2 14,3 % Grad D/3 Grad E

22(38)

Tabell 4. Översikt över medellivslängd och vanligt förekommande hälsoproblem hos golden retriever, labrador retriever, pudel och doodles. Golden retriever Medellivslängd 12,25 år Vanligt förekommande hälsoproblem Frekvens Ökad cancer risk 20 % av avlivningarna Beteendeproblematik 7 % av avlivningarna Hög risk för vattensvans Höftledsdysplasi 4 % av avlivningarna Duchennes muskeldystrofi

Labrador retriever Medellivslängd 12,25 år Vanligt förekommande hälsoproblem Frekvens Cancer risk 13 % av avlivningarna Beteendeproblematik 7 % av avlivningarna Hög risk för vattensvans Höftledsdysplasi 10 % av avlivningarna Duchennes muskeldystrofi Ögonsjukdomar -Starr - Progressiv retinal atrofi - Retinal dysplasi - Retinal pigment epitelial dystropi -Onormal pigmentavlagring

Stor pudel Medellivslängd 12 år Vanligt förekommande hälsoproblem Frekvens Ökad cancer risk 16 % av avlivningarna Beteendeproblematik 8 % av avlivningarna Duchennes muskeldystrofi Ögonsjukdomar -Starr -Optikushypoplasi -Retinal dysplasi -Progressive retinal atrofi

Doodle Medellivslängd beror mycket på storlek, troligtvis längre än de flesta andra jämnstora renrasiga hundar Vanligt förekommande hälsoproblem Frekvens Matstrupeförstorning Duchennes muskeldystrofi Armbågs- och höftledsdysplasi Patella luxation Medfödda hjärtfel von Willebrands sjukdom Myelopati Ögonsjukdomar Linsdefekterna är betydligt mer vanligt -Starr förekommande hos doodles än -Flera linsdefekter retinal dysplasi och föräldraraserna progressive retinal atrofi

23(38)

4.6 Resultat mentalbeskrivning (MH & BPH) På föräldrarasernas MH kan man tydligt se att golden retriever har liknande resultat som labrador retriever. Labrador retriever får högre resultat än de övriga föräldraraserna i alla egenskaperna utom jaktintresse där pudel får högst resultat. Storpudel och mellan-, dvärg- och toypudel får liknande resultat på allt utom jaktintresset där storpudeln får betydligt högre poäng.

Mentaltest Hund 5 4 3 2 1 0 Nyfikenhet/orädsla Aggressivitet Socialitet Jaktintresse Lekfullhet

Poäng Golden retriever Poäng Labrador retriever Poäng Storpudel Poäng Mellan-. dvärg & toypudel

Figur 2. Mentalbeskrivning hund, medelpoäng för 2301 golden retriever, 1570 labrador retriever, 364 storpudel & 229 mellan-, dvärg- och toypudel. Max poäng är 5 (SKK Avelsdata, 2020a).

24(38)

Även på BPH ser man att labrador retriever får höga siffor på hälsning, lekintresse, nyfikenhet, matengagemang, och de får lägre siffor på rädsla/osäkerhet och hot/aggressivitet. Förutom på hotfullhet vid överraskning där labrador retriever också får högst poäng. På överraskningsflykt och underlagsosäkerhet får golden retrievers högst poäng. Pudel får högst poäng på är förarbundenhet där mellan-, dvärg-, & toypudel får allra högst och storpudel får näst högst poäng. Hotfullhet mot en närmande person får mellan-, dvärg, & toypudel betydligt högre poäng på än de andra raserna och labrador retriever ligger lägst. Högst resultat på oro mot främmande och mot närmande person får de olika varianterna av pudel.

Beteende & Personlighetstest Hund (BPH) 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5

0

Oro FP Oro

Oro NPOro

Skottaktivitet

Skrammeloro

Hotfullhet FP Hotfullhet

Hotfullhet NP Hotfullhet

Undergivenhet Skottosäkerhet

Skrammelflykt

Hälsning FP int Hälsning FP tid Hälsning FP

Hälsning NP tid Hälsning NP

Kontakt vid mat vid Kontakt

Hälsning NP Int Hälsning NP

Imponerbeteende

Överraskningsoro

Dragkampsintresse

Överraskningsflykt

Lekintresse föraren Lekintresse

Underlagsosäkerhet

Avståndstagande FP Avståndstagande

Avståndstagande NP Avståndstagande

Engagemang för mat för Engagemang Skrammelnyfikenhet

Lekintresse ny ny leksak Lekintresse

Undersökning av annat av Undersökning

Lekintresse egen leksak Lekintresse

Hotfullhet överraskning Hotfullhet

Överraskningsnyfikenhet

Off reaktion vid överrask vid reaktion Off Förarbundenhet promenad Förarbundenhet

Golden retriever Labrador retriever Stor pudel Mellan-. dvärg & toypudel

Figur 3. Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, medelpoäng för 833 golden retriever, 1118 labrador retriever, 254 storpudel & 265 mellan-, dvärg- och toypudel. Max poäng är 5 (SKK Avelsdata, 2020a).

25(38)

5 Etiska aspekter och samhällsrelevans: Idag är hundar ett av de vanligaste sällskapsdjuren och det finns ett stort intresse för att lära sig mer om deras hälsa och mentalitet. Detta är viktigt både för hundägare, hundtränare, forskare, samhället och självklart också för hundarna själva ur ett välfärdsperspektiv. Eftersom blandraser, och doodles, ökar är det viktigt att fylla de kunskapsgap som just nu finns i hur blandrasers temperament, personlighet och hälsa påverkas av föräldraraserna. Hälsotester görs mer sällan på blandraser, och även de nya designeraserna som doodles (Khuly, 2012; Smalley 2009). Detta kan försvåra ett hälsosamt avelsarbete. Hundavel är ett viktigt ämne att titta närmare på eftersom det påverkar många både människor och hundar. Friskare hundar, både mentalt och fysiskt, är viktigt i dagens samhälle. Fler mentalt friska hundar kan leda till färre skador på människor och andra djur som orsakas av hundar. Rädsla är ett stort välfärdsproblem som sänker djurs livskvalité. Ökad förståelse för hur rädsla nedärvs kan öka hundarsvälfärd. Att våra hundar blir friskare fysiskt förlänger deras livstid, minskar veterinärkostnader och förhoppningsvis minskar det också ingrepp och operationer på hundar som kunde orsakat lidande. Med större kunskap om hundhälsa skulle färre hundar födas med ärftliga defekter som orsakar lidande. Detta gör ärftlighet och avel till en etiskt relevant fråga. Genom att kontrollera att den svenska djurskyddslagstiftningen följs i Sverige är Sveriges länsstyrelse en av de kontrollmyndigheter som finns och försöker kontrollera hundars välfärd, oavsett renrasig- eller blandrashund. Det kan finnas etiska dilemman i att köpa en blandras. Det kan tillexempel vara svårt att avgöra hundens ursprung och varifrån den kommer. Utan de kontroller som Svenska Kennelklubben kräver ökar risken att det kan vara en smuggelhund eller en hund från en valpfabrik. Valpfabriker säjer ofta valpar som fötts upp alldeles för trångt och mörkt i små burar. Valpfabrik definieras lite slarvigt som en anläggning som producerar ett stort antal valpar i bristande miljö för att sedan sälja dem. Många hundar köps och föds upp enbart för sitt utseende vilket är en risk för djurens välfärd. Labradoodles är en av de vanligaste blandraserna som föds upp i dessa valpfabriker. Upp mot 20 % av valparna som föds upp i valpfabriker tillhör någon av de så kallade designerraserna. Att kalla blandraser för ”designerraser” är ett försäljningsknep för att få hundarna att låta mer attraktiva än ”blandraser” (Smalley, 2009).

26(38)

6 Diskussion Eftersom det finns relativt få studier på doodles stödjer sig denna litteraturstudie på få artiklar om dessa nya korsningar. Detta utgör en stor begränsning för studien. Den studie som i huvudsak legat till grund för beskrivningen av doodles mentalitet har utförts på 5 141 hundar, vilket gör det till en relativt stor studie. Dessa 5 141 kommer ifrån hela världen vilket ger en helhetsbild av doodlepopulationen. Nackdelen är att det är en studie som till stor del förlitar sig på en nätbaserad enkätundersökning. Nackdelen med många studier på blandraser är att de inte skiljer på F1-blandningar och blandraser med okänd härstamning. Skillnader som ses mellan olika blandrashundar kan bero på graden heterozygoti, men eftersom många studier inte skiljer på F1-blandningar, som bör ha en högre grad av heterozygoti, är det svårt att avgöra. I 1 kap. 4 § i L102, står det att djur inte får användas i avel om de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas eller om de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom. Det kan vara svårt att avgöra när ett djur med stor sannolikhet är bärare av ett anlag. Om hunden eller dess föräldrar aldrig har testats för någon sjukdom, och därmed aldrig testats positivt, kan man inte bedöma risken att djuret skulle bära på sjukdomen. Det står också att om parningskombinationen utifrån den tillgängliga informationen ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman får man inte avla på kombinationen. Det innebär att om man väljer att inte ta reda på någonting om kombinationen kan i stort sett vilken kombination som helst göras. Det är skillnad på första generationens blandraser och blandningar i flera generationer eftersom det påverkar graden heterozygoti. Blandraser antas vara friskare än renrasiga hundar eftersom heterosiseffekten har bevisats hos boskapsdjur, men det finns flera studier som visar att vi inte förstår heterosiseffekt hos hundar. Det har till och med visats en motsatt heterosiseffekt på korsning mellan labrador och pudel där avkomman uppvisar en högre förekomst av multifokal retinal dysplasi (MRD). F1-generationen uppvisar generellt ett mellanting mellan sina föräldrar, men det stämmer inte fullständigt, och det är inte klarlagt exakt hur olika egenskaper nedärvs. I en studie som undersökts 25 olika raser kom man fram till att golden retriever var en av de mest inavlade raserna som undersökts (Shouldice et al., 2019). Med detta i åtanke borde heterosiseffekten synts mer hos goldendoodle än hos labradoodle. Hos doodles förekommer ärftliga sjukdomar, till exempel höftleds- och armbågsdysplasi, patella luxation, retinal atrofi. Flera av de rasbundna sjukdomar man oroade sig för 1963 finns hos dagens labradoodle och goldendoodle. Eftersom författaren inte har hittat några siffror på hur ofta doodles drabbas (eller behövs avlivas) pga. de olika hälsoproblemen som nämnt i resultatdelen är det svårt att säga om doodles blir lika drabbade, mer eller mindre drabbade än föräldraraserna. Heritabiliteten är generellt låg för egenskaper som påverkar hundars fysiska hälsa. Heritabiliteten för de mentala egenskaperna är också relativt låg, runt 0,2, och

27(38)

påverkas därför mycket av miljön. Många fysiska hälsoproblem, bland annat HD och ED, påverkas mer av genetik. Det har visats att det finns sjukdomar hos doodles som inte listas bland föräldrarna. Det kan vara så att det är sjukdomar som är ovanliga hos föräldrarraserna och överrepresenterade hos doodles till följd av ”founder effect”. Det kan också vara så att sjukdomar uppkommit i en ökad grad till följd av bristfälliga hälsokontroller på avelsdjuren. Det finns flera studier som undersökt olika blandrashundar och funnit att de generellt har högre rädsla och aggression jämfört med renrasiga hundar. Detta stämmer även för goldendoodle, men inte för labradoodle. Dessa studier visar även att blandraser är mer ljudliga och neurotiska (Becker, 2019; Flint et al., 2018; Khuly, 2012). Blandrashundar lever längre liv än jämnstora renrasiga hundar. Det finns ett samband mellan hundar som väger mindre och en längre livstid, detta stämmer för såväl renraser som blandraser (Keijser et al., 2019; Proschowsky et al., 2003). Eftersom dessa samband ses är det ett rimligt antagande att mindre doodles som korsats med dvärg- eller toypudel skulle ha en större möjlighet att leva längre än doodles med storpudel. Troligen skulle en mindre doodle även leva längre än de renrasiga större hundarna golden retriever, labrador retriever och storpudel Golden retriever hade en betydligt större risk än de andra föräldraraserna att tvingas avlivas pga. cancer. De avlivas nästan dubbel så ofta som labrador retriever till följd av cancer. Pudel avlivas en femtedel så ofta som golden retriever till följd av cancer (Boerkamp et al., 2014). Alla de renrasiga föräldraraserna hade liknande siffror när det kom till avlivning till följd av beteendeproblematik, dvärg- och toypudel hade något lägre siffror än de andra större raserna. Olydnad, aggression hög rädsla/nervositet räknas till beteendeproblem. En förklaring till att problembeteende är vanligare hos dvärg- och toypudel kan vara att ägaren till småhundar uppvisar en lägre grad av konsekvens, erbjuder mindre träning och att samhället tolerera sämre uppförande hos en mindre hund. Att människor är mer toleranta för ”dåligt” uppförande hos småhundar skulle kunna göra att det sker mindre selektion för att avla bort oönskade beteende hos dessa. Att dvärg- och toypudel hade något lägre siffror när de gällde avlivning till följd av beteendeproblematik behöver därför inte indikera att de hade mindre beteendeproblem, det kan också vara så att eventuella problembeteende är lättare att acceptera hos en mindre hund. Dvärgpudel skiljde sig mer från både labradoodle och goldendoodle än de andra föräldraraserna gjorde i de flesta mentaltest som gjorts. Undantaget var aggressivitet, där goldendoodles resultat var likare dvärgpudel än någon av de andra rasernas. Goldendoodle hade högst poäng i aggressivitet. Goldendoodle visar även betydligt högre rädsla mot främlingar och andra hundar jämfört med labradoodle och de renrasiga hundarna. Att dvärgpudel skiljde sig mer från både labradoodle och goldendoodle skulle kunna tänkas vara för att dvärgpudel mer sällan har använts än de övriga pudelvarianterna för att skapa doodles. Dvärgpudel var den föräldraras som fick högst poäng i aggressivitet. Därför skulle goldendoodles högre poäng i aggressivitet kunna tyda på att dvärgpudel oftare har använts för att skapa goldendoodle än labradoodles. Detta är möjliga förklaringar, men för att veta säkert hade man behövt mentaltesta doodles igen och försöka spåra vilka raser som

28(38)

använts för att få fram den individen som testats. Golden retriever hade högre poäng i aggressivitet visat mot sin ägare jämfört med de andra raserna, vilket skulle kunna vara ytterligare en förklaring till goldendoodles högre aggressivitet. Lägre nivå av IGF1 kan leda till högre rädsla, högre reaktivitet och högre känslighet för beröring. Detta kan vara ett välfärdsproblem för hunden som lider av dessa problem, men det kan också vara ett välfärdsproblem för andra djur som utsätts för hunden som lider av problemen. Rädsla är ett negativt sinnestillstånd om det är långvarigt och/eller i en hög nivå. Rädsla kan också leda till aggressivt beteende (Zapata et al., 2016). Aggression och andra beteende som idag ses som “problembeteenden” kan också bryta ned bandet mellan människa-hund vilket i sin tur ökar risken för avlivning eller omplacering. Skillnader i hur mycket IGF1 genen uttrycks är ytterligare en potentiell förklaring till goldendoodles höga rädsla och aggression, men det kan också vara så att hundarna har behandlats olika av ägarna (Zapata et al., 2016). Att golden retriever har så hög inavelsgrad kanske tillviss del kan förklara varför goldendoodle skiljer mer från sina föräldraraser än labradoodle. Till författarens kännedom har det inte gjorts någon undersökning om, och i sådana fall hur, doodles med dvärgpudel skiljer sig från doodles med de större pudelvarianterna. Eftersom det finns två olika typer/linjer (jakt- och sällskapslinjer) av både labrador och golden retriever, och dessutom flera olika pudlar man kan korsa för att få en doodle kan det vara svårt att förutspå mentaliteten hos en doodle och vilken hälsostatus man kan förvänta sig. De båda retrieverraserna får liknande medelpoäng i både MH och BPH, och även de olika storlekarna av pudel är relativt lika varandra sett till resultat på MH och BPH. Detta gör att även eventuella doodles bör likna varandra. Det skulle krävas mer forskning för att avgöra om pudelvarianten eller typen av retriever som används för att skapa en doodle påverkar beteendeskillnaden man ser mellan olika typer av doodles. Eftersom utpräglad jaktlust inte är önskat hos doodles kan man tänka att doodles där jaktvarianterna av retrievers använts är ovanligare. Svenska Kennelklubbens MH har en stor databas med många mentalbeskrivningar av olika renrasiga hundar. Eftersom det är ett standardiserat test med mycket data vore det intressant om man hade kunnat göra samma test på blandrashundar. Nackdelen med detta skulle bli att det alla blandraser antingen dokumenteras i en gemensam grupp som ”blandras” eller att man får lita på ägarens ord på vad hunden är för blandning eftersom det ofta saknas stamtavla. Tests som Shouldice et al., (2019) använder är inte detsamma som MH eller BPH, men vissa av de egenskaper de testade är jämförbara med det som testas i MH och BPH. Momenten aggression mot främlingar, rädsla mot främmande, icke social rädsla och jakt i Shouldice et al., (2019) påminner mycket om momenten aggression och jakt i MH, och överraskningsnyfikenhet, överraskningsoro, skrammelnyfikenhet, oro/avståndstagande/hotfullhet vid främmande och närmande person.

29(38)

7 Slutsats Flera av de rasbundna sjukdomarna man ser hos föräldraraserna, pudel, golden och labrador retriever, återfinns också hos labradoodle och goldendoodle. Småhundar och blandrashundar lever generellt längre liv, men de verkar också vara mindre stabila med högre rädsla och aggressivitet. Labradoodle och goldendoodle har en liknande sjukdomsbild som sina föräldraraser. Det finns få studier som undersöker hur ofta en sjukdom återfinns hos doodles. Heterosiseffekten har bevisats hos andra arter än hund, men hos doodleblandraserna finns det inget som tyder på någon effekt. Vissa sjukdomar (MRD) ses oftare hos labradoodle än hos föräldraraserna, vilket snarare tyder på en motsatt heterosiseffekt. Doodles visar inte färre sjukdomar än sina föräldraraser, vissa sjukdomar som inte ses i någon större utsträckning hos föräldraraserna återfinns hos doodles. När det kommer till mentalitet är det klurigare. Dels för att det finns en jaktvariant och en sällskapsvariant av både golden retriever och labrador retriever, men också för att det finns tre olika varianter av pudel. Dessa kan alla skilja i mentalitet och kan alla skapa doodles. Generell blir F1 generationen ett mellanting mellan sina föräldrar, men det stämmer inte helt och hos blandraser finns det oftast inga stamtavlor som bevisar vilka hundar som är föräldrarna. Detta gör att det kan vara svårt att förutspå doodles mentalitet. Goldendoodle uppvisar högre rädsla och aggressivitet än både labradoodle och sina föräldraraser. Forskning kring hälsa hos blandrashundar jämfört med deras föräldraraser är viktigt för hundars välfärd.

30(38)

8 Referenslista Aldhebiani, A.Y. (2018). Species concept and speciation. Saudi Journal of Biological Sciences, 25(3), 437-440. https://doi.org/10.1016/j.sjbs.2017.04.013 Ahlström, P. (2015). Taxonomi & systematik – exempel från fåglarnas värld. Hämtad den 4 juni 2020 från https://www.slu.se/globalassets/ew/subw/artd/5-om- artdatabanken/personal/per-alstrom/6.-publications/popular-science-paper/alstrom- 2014-2015-fageltaxonomi-del-1-2-fauna-o-flora.pdf Artdatabanken (2019). Vad är en art? Hämtad den 4 juni 2020 från https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/arter/vad-ar-en-art/ Arvelius, P. (2014) Genetic Evaluation of Behaviour in Dogs. SLU Service/Repro, Uppsala 2014. ISSN 1652-6880 Becker, K.S. (2019). What This 90,000-Dog Study Reveals About Purebred Versus Mixed Breed Health. Hämtad den 6 februari 2020 från https://healthypets.mercola.com/sites/healthypets/archive/2019/04/03/are-mutts- healthier.aspx AUSTRALIAN LABRADOODLE Club of America, (2019). Breeder requirements. Hämtad den 16 maj från https://australianlabradoodleclub.us/breeder-requirements/ Boerkamp, K.M., Teske, E., Boon, L.R. Grinwis G.CM., van den Bossche, L., & Gerard R Rutteman (2014) Estimated incidence rate and distribution of tumours in 4,653 cases of archival submissions derived from the Dutch golden retriever population. Veterinary Research. 10, 34. https://doi.org/10.1186/1746-6148-10-34 Collins, L.M., Asher, L., Summers, J., & McGreevy, P. (2011). Getting priorities straight: Risk assessment and decision-making in the improvement of inherited disorders in pedigree dogs. The Veterinary Journal, 189(2), 147–154. doi:10.1016/j.tvjl.2011.06.012 Flint, H. E., Coe, J. B., Serpell, J. A., Pearl, D. L., & Niel, L. (2018). Identification of fear behaviors shown by puppies in response to non-social stimuli. Journal of Veterinary Behavior, 28, 17-24. doi:10.1016/j.jveb.2018.07.012 Goldendoodle Association Of North America (2020. Goldendoodle Breed Standard hämtad den 19 maj 2020 från https://www.goldendoodleassociation.com/goldendoodle-breed-standard/ Haines, J. M. (2018). Survey of owners on population characteristics, diagnosis, and environmental, health, and disease associations in dogs with megaesophagus. Veterinary Science, 123:1-6. doi:10.1016/j.rvsc.2018.11.026 Jensen, P. (2011). Hundens språk och tankar. Natur och kultur Stockholm. Jensen, P. (2017). Behaviour genetics, evolution and domestication. Jensen, P (red.). The ethology of domestic animals: an introductory text. CAB International Boston.

31(38)

Jordbruksverket (2019). Statistik hundregistret 2019. Hämtad den 14 maj 2020 https://djur.jordbruksverket.se/download/18.6032dc1416f733f8864d86e0/15783928 71391/Antal%20hundar%20per%20ras.pdf Keijser, S.F.A., Vernooij, J.C.M, van Garderen E., van Rooijen, P., Fieten H., van Steenbeek, F.G., Hesselink, J.W., & Nielen M.. (2019). Quantification of the health- status of the Dutch Labrador retriever population, Preventive Veterinary Medicine, 171. https://doi.org/10.1016/j.prevetmed.2019.104764. Khuly, P (2012). The Great Debate: Are Mutts Healthier Than Purebreds? VetStreet hämtad från http://www.vetstreet.com/our-pet-experts/the-great-debate-are-mutts- healthier-than- purebreds?fbclid=IwAR3zqIvkKZOUwPGd5aXz_2gzXIvUFX487Pl5IXTPwSFAC gdRCStwpPsG0Kc King, T., Marston, L. C., & Bennett, P. C. (2012). Breeding dogs for beauty and behaviour: Why scientists need to do more to develop valid and reliable behaviour assessments for dogs kept as companions. Applied Animal Behaviour Science, 137(1-2), 1–12. doi:10.1016/j.applanim.2011.11.016 Lovlie, H. (2017). Introduction to animal personality. Jensen, P (red.). The ethology of domestic animals : an introductory text. CAB International Boston. Marsden, C. D., Ortega-Del Vecchyo, D., O’Brien, D. P., Taylor, J. F., Ramirez, O., Vilà, C., Marques-Bonet, T., Schnabel, R.D., Wayne R.K och Lohmueller, K. E. (2016). Bottlenecks and selective sweeps during domestication have increased deleterious genetic variation in dogs. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(1), 152 LP – 157. https://doi.org/10.1073/pnas.1512501113 Mehrkam LR & Wynne CDL (2014). Behavioral differences among breeds of domestic dogs (Canis lupus familiaris): Current status of the science. Applied Animal Behaviour Science. 155, 12-27. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2014.03.005 Mellanby, R. J., Ogden, R., Clements, D. N., French, A. T., Gow, A. G., Powell, R., Corcoran, B., Schoeman J.P och Summers, K. M. (2013). Population structure and genetic heterogeneity in popular dog breeds in the UK. The Veterinary Journal, 196(1), 92–97. doi:10.1016/j.tvjl.2012.08.009 Moderna djurförsäkringar (2018). Vattensvans. Hämtad den 22 april 2020 från https://www.modernadjurforsakringar.se/djurhalsa/hund/sjukdomar/vattensvans/ Nationalencyklopedin, domesticering. Hämtad 14 maj från http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/domesticering.

Nationalencyklopedin, F1generation. Hämtad 14 maj från http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/f1-generation. Nationalencyklopedin, hybrid. Hämtad 14 maj från http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hybrid.

32(38)

Nationalencyklopedin, inavel. Hämtad 14 maj från http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inavel. Nationalencyklopedin, mutation. Hämtad den 18 maj 2020 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mutation Nationalencyklopedin, ras. Hämtad 14 maj från http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ras. Nicholas, F. W., Arnott, E. R., & McGreevy, P. D. (2016). Hybrid vigour in dogs? The Veterinary Journal, 214, 77–83. doi:10.1016/j.tvjl.2016.05.013 Nilsson, K (2014). Avelsvärdering med index – mentalitet och HD/ED. RAS/RUS- konferens SBK, Arlanda 2014-11-08. Hämtad den 20 maj 2020 från https://www.brukshundklubben.se/Documents/2_funktionar/3_avel_halsa/RAS.RU S%20konferens%202014/Bilaga%2012%20- %20Avelsv%C3%A4rdering%20med%20index.pdf Oliver, J. A. C., & Gould, D. J. (2012). Survey of ophthalmic abnormalities in the labradoodle in the UK. Veterinary Record, 170(15), 390–390. doi:10.1136/vr.100361 Panawala, L. (2017). Difference Between Breed and Species. Hämtad den 4 juni 2020 från https://www.researchgate.net/publication/320413510_Difference_Between_Breed_a nd_Species Proschowsky, H. F., Rugbjerg, H., & Ersbøll, A. K. (2003). Mortality of purebred and mixed-breed dogs in Denmark. Preventive Veterinary Medicine, 58(1-2), 63– 74. doi:10.1016/s0167-5877(03)00010-2 Shouldice, V. L., Edwards, A. M., Serpell, J. A., Niel, L., & Robinson, J. A. B. (n.d.) (2019). Expression of Behavioural Traits in Goldendoodles and Labradoodles. ANIMALS, 9(12). https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.3390/ani9121162 Shrader S.M (2020). Australian Labradoodle Dystrophinopathy: A Novel Canine Model for the Study of Duchenne Muscular Dystrophy Cardiomyopathy. Auburn, Alabama 2020. Smalley, S. (2009). A (Designer) Dog’s Life. Newsweek. 153(15), 52–55. Hämtad den 19 maj 2020 från https://search-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=a9h&AN=3736805 8&lang=sv&site=eds-live&scope=site Stafford, K.J. (2006). The Welfare of Dogs. Springer, 2006. ProQuest Ebook Central, hämtad den 5 juni 2020 från http://ebookcentral.proquest.com/lib/linne- ebooks/detail.action?docID=303535. Sundman, A.S. (2019). Dog behaviour Intricate picture of genetics, epigenetics, and human-dog relations. Tryckt i Sverige av LiU-Tryck, Linköping, Sweden, 2019. ISBN: 978-91-7685-072-5, ISSN: 0345-7524

33(38)

Svenska Labradoodleklubben (2020). Labradoodle – en ras under utveckling. Hämtad den 11 februari 2020 från http://www.labradoodleklubben.se/om- labradoodle.html Svenska doodleklubben (2015). Om doodlar. Hämtad den 28 februari 2020 från http://www.svenskadoodleklubben.se/om-doodlar.html Svenska Kennelklubben. (2014a). Golden retriever. Hämtad den 3 februari 2020 från https://www.skk.se/sv/hundraser/golden-retriever/ Svenska Kennelklubben. (2014b). Labrador retriever. Hämtad den 3 februari 2020 från https://www.skk.se/sv/hundraser/labrador-retriever/ Svenska Kennelklubben (2014c). Mentalitet och avel. Hämtad den 25 mars 2020 från https://www.skk.se/sv/uppfodning/mentalitet/vad-ar-mentalitet/ Svenska Kennelklubben. (2014d). Ordlista avel och genetik. Hämtad den 3 februari 2020 från https://www.skk.se/sv/uppfodning/avel-och-uppfodning/genetik-och- avel/hundavel-ny-bok/ordlista-avel-och-genetik/ Svenska Kennelklubben. (2014e). PRA (Progressiv retinal atrofi). Hämtad den 3 februari 2020 från https://www.skk.se/sv/uppfodning/halsa/halsoprogram/ogon/pra- progressiv-retinal-atrofi/ Svenska Kenneklubben (2014f). Vår Historia. Hämtad den 27 april 2020 från https://www.skk.se/sv/om-skk/svenska-kennelklubbens-historia/ Svenska Kennelklubben. (2014f). Pudel stor. Hämtad den 3 februari 2020 från https://www.skk.se/sv/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/ Svenska Kennelklubben. (2016a). Rasspecifik Avels Strategi RAS för labrador retriever. Hämtad den 7 april 2020 från https://www.skk.se/globalassets/dokument/rasdokument/ras-labrador-retriever.pdf Svenska Kennelklubben. (2016b). RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel. Hämtad den 8 april 2020 från https://www.skk.se/globalassets/dokument/rasdokument/ras- pudel.pdf Svenska Kennelklubben. (2018). RAS Golden retriever 2018 – 2021. Hämtad den 7 april 2020 från https://www.skk.se/globalassets/dokument/rasdokument/ras-golden- retriever.pdf Svenska Kennelklubben (2020a). SKK Avelsdata. Hämtad den 30 mars 2020 från https://hundar.skk.se/avelsdata/Initial.aspx Svenska Kennelklubben (2020b). Registreringsregler. Hämtad den 3 april 2020 från https://www.skk.se/globalassets/dokument/uppfodning/registreringsregler_r42.pdf Turcsan, B., Miklosi Á., & Kubinyi E. (2017). Owner perceived differences between mixed-breed and purebred dogs. PLoS ONE 12(2): e0172720. doi:10.1371/journal.pone.0172720

34(38)

Vila, C. & Leonard, J.A. (2007). Origin of diversity. I: Jensen, P (red.). The behavioural biology of dogs. CAB International Cambridge. Von Linne, C., (1753). Cynographia. Svenska Linnesällskapet, Uppsala. Zapata, I., Serpell J.A. & Alvarez C.E. (2016) Genetic mapping of canine fear and aggression. BMC Genomics 17(572) Zierath, S., Hughes, A.M., Fretwell,N., Dibley, M., & Ekenstedt K.J. (2017). Frequency of five disease-causing genetic mutations in a large mixed-breed dog population (2011–2012). PLoS ONE 12(11). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0188543

35(38)

Bilaga 1 Beteende- och personlighetsbeskrivning hund medelpoäng för 833 golden retriever, 1118 labrador retriever, 254 storpudel & 265 mellan-, dvärg- och toypudel. Max poäng är 5. Förklaring av färgkodning: Hälsning Undergivenhet Lekintresse Matengagemang

Förarkontakt Nyfikenhet Rädsla/osäkerhet Hot/aggressivitet (SKK Avelsdata, 2020a).

Moment Golden retriever Labrador retriever Storpudel Mellan-, dvärg & toypudel

Hälsning FP int 3,0 3,5 2,4 2,3

Hälsning FP tid 3,2 3,6 2,5 2,4

Hälsning NP Int 3,3 3,8 2,7 2,6

Hälsning NP tid 3,1 3,5 2,5 2,5

Undergivenhet 1,5 1,4 1,0 1,1

Lekintresse egen leksak 4,3 4,4 4,0 3,8

Lekintresse ny leksak 3,9 4,3 3,2 3,0

Dragkampsintresse 2,8 3,3 2,0 1,9

Engagemang för mat 2,9 3,1 2,6 2,6

Lekintresse föraren 1,5 1,7 1,4 1,4

Kontakt vid mat 2,3 2,3 2,3 2,1

Överraskningsnyfikenhet 2,0 3,1 2,3 2,0

Skrammelnyfikenhet 2,7 3,4 2,5 2,7

Skottaktivitet 2,4 2,3 2,0 2,2

Undersökning av annat 1,7 1,6 1,7 1,7

Oro FP 1,3 1,2 1,5 1,6

Oro NP 1,2 1,2 1,4 1,5

Avståndstagande FP 1,1 1,1 1,5 1,6

36(38)

Avståndstagande NP 1,1 1,2 1,4 1,4

Förarbundenhet promenad 1,5 1,3 1,9 2,2

Överraskningsoro 1,3 1,1 1,4 1,3

Skrammeloro 1,3 1,1 1,2 1,2

Överraskningsflykt 3,0 1,8 2,7 2,7

Skrammelflykt 2,0 1,2 1,7 1,8

Skottosäkerhet 1,2 1,0 1,4 1,2

Underlagsosäkerhet 2,3 1,5 2,1 2,1

Hotfullhet NP 1,5 1,8 1,7 2,1

Hotfullhet FP 1,0 1,0 1,0 1,0

Off reaktion vid överrask 1,1 1,2 1,0 1,0

Hotfullhet överraskning 1,7 1,4 1,2 1,5

Imponerbeteende 1,0 1,0 1,1 1,0

37(38)

Bilaga 2 Mentalbeskrivning hund medelpoäng för 2301 golden retriever, 1570 labrador retriever, 364 storpudel & 229 mellan-, dvärg- och toypudel. Max poäng är 5. (SKK Avelsdata, 2020a).

Beskrivning Raspoäng Golden retriever Labrador retriever Storpudel Mellan-, dvärg & toypudel Nyfikenhet/orädd 3,3 3,9 3,0 3,2 Aggressivitet 1,6 1,9 1,6 1,8 Socialitet 3,7 3,8 3,3 3,3 Jaktintresse 3,1 3,0 3,3 2,3 Lekfullhet 3,4 3,5 3,0 3,1

38(38)