QUEEN Pumpredaktörerna 'Q7n SPUMP£A> Då jag en regnigt grå decemberkväll gick igenom mina fotogra­ fiska minnen från sommaren 1988 gjorde jag en trevlig upp­ täckt. På en av mina ”knäppningar” under vår resa medHer- kules på årsmötesdagen den 7 maj, hade jag lyckats få med Länspumpens, hela på fördäck samlade, redaktion. Med bifogade kopia av detta foto vill jag tacka för en fin och trevlig tidning och önska lycka till i fortsättningen. Agnar Gustavsson

Utgiven av Västra Kretsen av Klubb Maritim Förening för fartygshistorisk forskning

Utkommer med fyra nummer per år. Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Krister Bång, tel 031-26 38 38 Övriga i redaktionen: Jan Johansson, tel 031-12 26 14 Bertil Söderberg, tel 031-45 91 98 Redaktionens adress: Länspumpen Heta länspumpsredaktionen tillsammans, "vi har våra blickar Box 421 riktade åt alla håll”. Foto: Agnar Gustavsson. 401 26 GÖTEBORG Årsavgift 1989: 90 kr Ny snabbgående Waxholmsbåt Postgiro 81 57 68-7 i november 1989 Lösnummerpris: 25 kr Waxholmsbolaget bygger ett nytt fartyg för den isfria perioden Årgång 18. Nummer 66 från starten. vid Djupviks Varv AB. Rönnäng, Tjörn. Leverans blir i no­ ISSN 0281-4242 vember 1989. Option på ytterligare ett systerfartyg finns. Tryckt hos Struves, Göteborg i 1 900 ex. Några aktuella data: Färgrepro: Carlaförlaget, Lysekil. • Fartyget byggs i lättmetall. Layout: Jan Johansson, Bertil Söderberg # Stäven är utformad för s k stävtillägg och är försedd med visir. # Huvuddäck: Två passagerarsalonger med 180 sittplatser, Omslagsbilden: varav ca 110 vid bord, cafeteria, expedition, bagageplats samt tre toaletter. Den verkliga veteranen bland färjorna i väst är • Bryggdäck: styrhytt/däckshus med passagerarsalong med Lion Queen med sina 22 år. Här passerar hon 42 sittplatser vid bord, 4 övernattningshytter, dagrum med Rendsburg i Kielkanalen efter varvsbesök. Foto toalett samt soldäck med ca 40 sittplatser. från Rickard Sahlsten. Huvuddimensioner: Löa 37.70 m L KVL 35.00 m Bredd - mallad...... 7,50 m Passagerare - totalt ...... ca 350 Fart med 150 passagerare, 75% bunker och vid 85% motor­ belastning är 22 knop. Drivlina: Tre st MAN-dieslar, 12 cvl., vardera med max- effekt 588 kW. ZF reduktionsväxlar/backslag och tre axlar med fasta fyrbladiga propellrar. Innehållsförteckning 3 Färjelinjer i väst - 1988 Rickard Sahlsten 8 Slätskonaren Anna av Ven Tore Christensson 10 Växtverk i Västra Kretsen...... Krister Bång 12 Dalslands Kanal Robin Holmstedt V * f T - 14 Båtarna från Lundby Bertil Söderberg ra 3*3 esracca saaa 17 Vykortshörnan Robin Holmstedt m - — ^ ------18 Tramp- och linjeångaren Masen C-G Sundius J 22 Historien om Lord Nelson Jan Johansson 24 Frågor-Svar-Kompletteringar...... 30 Böcker på frivakten...... 31 På sluttampen Krister Bång Den nya båten. Teckning från Waxholmsbolaget.

2 Länspumpen 1989:1 ■ ■■■■««

■ ■■■■■■■

■ ■ ■ ■ TOR BR/TANN/A '

Tor-Lines parhästar i englandstrafiken möts vid Trubaduren. Foto: Lennart Ramsvik den 22 juli 1988. Fäijelinjer i väst -1988 av Rickard Sahlsten

Länspumpens läsare har under en följd av år presenterats en sum­ lan Trelleborg och Sassnitz. Det stod vis­ mering av händelser inom färjesjöfarten med utgångspunkt från serligen G0teborg i aktern då men någon Göteborg. Jag övertog ansvaret för detta uppdrag från Christer registrering skedde aldrig i Sverige utan Olsson i början av 1988. Synpunkter har inkommit på min förra färjan övergick vid leveransen till den artikel (se Länspumpen 1988:2); de flesta mycket positiva. Några östtyska staten. Under senare delen av läsare har önskat att genomgången skulle utsträckas geografiskt till 1970-talet utvidgades linjens kapacitet att omfatta trafik med utgångspunkt även i Bohuslän och Halland. betydligt med bl a den stora norsk- Redaktionen har därför beslutat att på prov följa detta önskemål byggda bangodsfärjan Rostock och beträffande översikten för 1988. Stubbenkammer fick så småningom andra arbetsuppgifter. Hon utförde så­ Trafiken från Bohuslän håll för ombyggnad av färjelägen m m lunda i början av 1980-talet ett antal sattes i trafik den 26 maj. resor till Mozambique och lades därefter Färjesjöfarten från Bohuslän består Bohus II köptes som norskaKystveien upp. I slutet av 1983 inköptes hon till framför allt av ett antal linjer mellan för 30 miljoner norska kronor från A/S Norge av Fosens Mekaniska Verkstad Strömstad och olika hamnar i vårt västra Team Asky-Bergen i Bergen. Hon har som tog upp färjan till Bergen för en ge­ broderland. Av dessa är det den ”ny­ en relativt omväxlande bakgrund och nomgripande ombyggnad till kombine­ gamla” trafiken på Sandefjord som blir byggdes sålunda ursprungligen som last­ rad bil- och passagerarfärja. Enligt de föremål för behandling i detta samman­ färja av Trosviks Mekaniska Verkstad i hang, eftersom översikten inriktar sig Brevik, på beställning av kanadensiska ursprungliga planerna skulle hon chart­ framför allt på bilfärjor. Linjen drivs intressen. Ordern övergick under bygg­ ras ut till danska intressen för inrikestra- sedan sommaren 1986 av norrmannen nadstiden till Stenakoncernen i Göte­ fik mellan Kors0r och Nyborg. Därav Jan Johansson i Scandi Line A/S. Premi­ borg som i sin tur fann intresse för farty­ blev intet utan färjan, som under om­ ärfartyget, den ex-tyska japanbyggda get hos de östtyska statsjärnvägarna. byggnadstiden burit namnet Frengen- Bohus med kapacitet för 75 personbilar Nybygget försågs därför med fyra spår fjord, hamnade istället hos rederiet alternativt 91 längdmeter långradare, om sammanlagt 366 meter för järnvägs­ Asky-Bergen för norsk kusttrafik mellan skiftades inför säsongen 1988 mot den vagnar. Leverans skedde som Stubben- Bergen och Stavanger. Hon hade nu betydligt större Bohus II som efter uppe­ kammer i september 1971 till linjen mel­ plats för ett antal hundra passagerare i

Länspumpen 1989:1 3 nybyggda salongsutrymmen samt 150 personfordon. Exteriören var givetvis förändrad men det fanns fortfarande tydliga spår av ursprunget. Rederiet er­ höll så småningom ett nybygge och Kyst- veien förvärvades under våren 1988 av Scandi Line A/S. Tolv miljoner norska kronor investerades bl a i att anpassa in­ redningen till internationell trafik. Säsongen 1988 kom också att bli myc­ ket lyckosam. Under de tre sommarmå­ naderna 1987 reste 46 500 personer med Bohus och årsresultatet slutade på 78 599. Dessa siffror passerades redan under sommarsäsongen 1988, som räk­ nade 95 000 passagerare mot budgete­ rade 56 500 och slutade för året med cirka 150 000. Antalet överfraktade bilar dubblerades och under sommaren var i Bohus IIsattes i trafik den 26 maj 1988 på leden Strömstad-Sandefjord, och gjorde en stort sett varje avgång full. Scandi Line succéartad start. Foto: Rickard Sahlsten den 15 maj 1988. A/S har nu övergått till helårstrafik och räknar för 1989 med 200 000 passage­ rare. Bohus II kommer därför att byggas om med högre kapacitet och får större salongsutrymmen samt ett ”hängdäck” för ytterligare 35 personbilar. Det är inte känt om hon under ombyggnadstiden er­ sätts med annat tonnage. Scandi Line A/S räknar vidare med att kunna sätta in ett andra fartyg på linjen och köra fyra dagliga turer istället för två. När denna artikel skrivs är inget definitivt beslut of­ fentliggjort. En nattavgång från Ström­ stad, främst med hänsyn till långtradar- trafiken, står också högt på önskelistan, men där sätter tullverket än så länge stopp. Den andra satsningen på internatio­ nell färjetrafik från Bohuslän är ännu inte förverkligad. Det är Thomas Lars­ Turellalämnar här A bo den 22 oktober 1988 under stenaflagg och med Göteborg som son, sjökapten från Fisketången, som hemort, målat i aktern och som destination.

med Kungs Line vill öppna bilfärjetrafik mellan Kungshamn och Skagen under våren 1989. Den planerade förbindel­ sen, som skulle ha satts igång redan under 1988, har hälsats med varm hand i Skagen, vars politiker vill återupprätta stadens status som ”färjeby”. Det var några år sedan sist. Danska tullen ser inte heller några större svårigheter i att administrera en ny linje. Den svenska tullen anser sig emellertid inte ha medel till att placera ett tiotal tjänstemän i So- tenäs kommun, vilket beräknas kosta två miljoner kroner per år. Beslutet har överklagats till regeringen, som väntas avgöra ärendet under första delen av februari. I Sotenäs kommun är förvänt­ ningarna stora, men politikerna samti­ Den gamla Tor-färjanTor Scandinaviafortsatte under 1988 som huvudbåt på linjendigt betänksamma inför miljöfrågorna; Göteborg-Harwich. Foto: Rickard Sahlsten den 14 juli 1987. man räknar från rederiets sida med

4 Länspumpen 1989:1 10 600 fordon under första året, 15 000 ha en ny båt med större kapacitet. Den destination. Hon anlände vid åttatiden under 1990 och 16 000 enheter under fd Larvik-Frederikshavnsfärjan var en måndagen den 24 oktober i strålande sol­ 1991. Det har diskuterats om tillfartsvä­ skönhet med imponerande kapacitet när sken och gick ganska omgående in på Ci­ garna kan svälja den trafikökningen. Vid hon konstruerades i början av 1970- tyvarvet, där ett antal större arbeten kommunfullmäktiges möte den 26 janu­ talet, men hennes bil- och hyttkapacitet skulle utföras.Stena Nordica (IV) ersat­ ari fattades emellertid beslut att god­ var nu för liten i jämförelse med övriga tes på ”triangellinjen” den 22 november känna det föreslagna ramavtalet. Så i enheter i Stenaflottan. av Scandinavica (II) ex Stena Scandina- mitten av februari vet vi kanske om det Viking Line, en av jättarna i Finlands- vica (II) ex Prinsessan Birgitta (I), som blir några fler färjelinjer från västkusten. trafiken, bakom vilken döljer sig det under Bahamasflagg kommit ”hem" Sist Kungshamn hade färjetrafik med åländska rederiet SF-line och de svenska efter en charter till brittiska Sealink/Bri- Danmark var en kortare period i mitten Myrstensrederierna, har ett impone­ tish Ferries. Föregångaren var såld till av 1960-talet med Stella Marina, som se­ rande nybyggnadsprogram. Man vän­ Jugoslavien och gick omedelbart i docka nare dök upp i Strömstad somHoliday tade under 1988 leverans av ett 34 000 för vissa leveransarbeten. Lördagen den Princess. Men det är en annan historia tons bygge för Stockholm-Abolinjen 26 oktober avgick hon till sitt nya hem­ som vi kanske får anledning att åter­ från jugoslaviskt varv. Därmed skulle ett land under namnet Marco Polo, ommå­ komma till. Thomas Larsson uppger sig mindre fartyg bli disponibelt. Stena fick lad i Jadrolinijas färger med en röd fe- ha option att chartra en brittisk färja ögonen på Turella, en nio år gammal och muddad stjärna i skorstenen. Hennes med väl anpassad kapacitet för linjen. ovanligt ”välskapt” färja på 10 600 blivande efterträdare hade nu fått nam­ bruttoton, som med sina omfattande net Stena Nordica (V), men skulle inte Stenas trafik på Göteborg salongsutrymmen och sin goda bilkapa­ komma i trafik förrän efter årsskiftet. Det var fler händelser i Stena under Danmarkstrafiken på Göteborg ombe­ citet skulle bli en lämplig båt till ”trian­ 1988 som är värda att uppmärksammas. I sörjdes som åren innan huvudsakligen av gellinjen”. Ursprungligen byggd för början av maj offentliggjordes att färje- de två nu väl inkörda fransyskorna Stena Stockholm - Mariehamn - Abotrafiken, divisionen som särskilt bolag skulle börs- Danica (IV) och Stena Jutlandica (II), hade hon sedan 1981 i huvudsak gått Ka- introduceras på den sk Al-listan. Stena medan likaledes franskbyggda Stena pellskär-Mariehamn-Nådendal, den sk Line AB skulle enligt planerna fortfa­ Nordica (IV) fortsatte på sin tredje sä­ ”snabblinjen” till Finland. Hon hade i rande kontrolleras av Stena AB som i sin song på ”triangellinjen” Moss-Frede- den trafiken tagit 1700 passagerare tur kontrolleras av familjen Olsson rikshavn-Göteborg. Stena Danica (IV) (med hyttplatser för 746), 555 personfor­ genom Stena Rederi AB. Första note- hade byggts om i inredningen inför sä­ don eller hela 45 långtradare och 160 ringsdagen var i juli. songen 1987. Det skulle komma att dröja personbilar. Förhandlingar med det nästan två år innan motsvarande om­ åländska rederiet slutade med ett för­ byggnad kunde företas på systern. Det värv för cirka 155 miljoner finska mark. Göteborg-Kiel fanns nämligen andra och mer akuta Leveransen från det jugoslaviska varvet I tysklandstrafiken emotsåg man leve­ saker som skulle ske när den ganska drog ut på tiden men den 22 oktober rans av polenbygge nr två. Det första, stränga vintern 1987/88 började lida mot kunde Turella lämna Abo under stena­ Stena Germanica (II) hade kommit i tra­ vår. För det första skulle ”triangellinjen” flagg med Göteborg som hemort och fik i april 1987 och cirka ett år senare

Stena Scandinavicavar ny för året på Göteborg-Kiel. Foto: Lennart Ramsvik den 2 augusti 1988.

Länspumpen 1989:1 5 erades och byggdes på svenska Tor Lines storhetstid i mitten av 1970-talet och deras framtid och eventuella ersättare har länge stötts och blötts inom DFDS. Beslut har nu fattas om att systrarna skall förlängas med 22 meter och byggas om samt renoveras grundligt. Arbetena skall genomföras 1990 respektive 1991. Linjen till Newcastle upprätthölls som året innan av danska Prins Hamlet fram till mitten av september. Hur denna tra­ fik kommer att gestalta sig i framtiden är obekant, eftersom Prins Hamlet efter avslutad säsong övergick till ett Stena- kontrollerat bolag på Bermuda. Hon (?) har sedermera långtidsleasats till Pol- ferries för trafiken Ystad-Polen.

Hallandslinjerna På väg västerut harTor Britanniajust rundat Gäveskärs fyr den 24 juli 1988. Foto: Lennart Ramsvik. Färjelinjerna på Halland är lika med Lion Ferry som i rekonstruerat skick och kom Stena Scandinavica (III) till Göte­ nerna. Stena Jutlandica (II) byggs nu om med Stena Line som ägare nu är på god borg. Hon var vid ankomsten i betydligt som planerat. På tysklandsfärjorna slo­ väg mot sin gamla storhetstid (i slutet av bättre skick än sin äldre syster och fram­ pas emellertid de nya hytterna och ut­ 1960-talet och då under Bonnierkoncer- förallt i detta skick mer färdigställd in­ vidgningen i övrigt av utrymmena. Istäl­ nens ledning). Rederiet, som sedan flera ombords. I trafiken på Kiel ersatte hon let renodlas arbetena till att gälla bättre år drivit linjer mellan Varberg/Helsing- Kronprinsessan Victoria, en gång i tiden konferensutrymmen. Det blir inte mer borg och Grenå, disponerar här över två byggd för Sessanlinjens danmarkslinje plats, men fräschare och mer ändamåls­ nära nog identiska fd Sessanfärjor som och insatt på tysklandslinjen 1982. Den enliga lokaler. Den kalkylerade kostna­ numera heter Lion Prince och Lion Prin- senare hade redan sin framtid utstakad. den på 200 miljoner kronor reduceras cess. De är byggda 1969 respektive 1971 Efter ett varvsbesök i Tyskland, där in­ därmed till hälften. Arbetena skall vara och renoverade flera gånger invändigt. redningen till stora delar förnyades, klara i april 1989. De nuvarande namnen kom till inför sä­ presenterades hon på den norska songen 1987. Dessförinnan hette de nationaldagen på Oslo-Frederikshavns- DFDS-Tor Line Europafärjan I och Europafärjan II, en linjen som Stena Saga (II). Hon ersatte I slutet av mars 1988 meddelade DFDS- namntradition sedan Bonniertiden. I där Stenas verkliga veteran, den 22 år Tor Line att man hade för avsikt att åter­ juni öppnades så en tredje linje till gamla Stena Saga (I), som man väl uppta anlöpen av Amsterdam som legat Grenå med utgångspunkt i Halmstad. egentligen med vördnad inte ens får nere sedan 1983. Dessa turer skulle Första båt på linjen varLion Queen, fd kalla ”färja”. Tonnagebytet resulterade i köras kring veckoskiftet i en s k "gaffelt­ Stena Saga (I) som efter varvsbesök fått att antalet passagerare ökade mycket rafik”. Linjen skulle öppnas under som­ en ny dekor och inredningen delvis fö­ stort; under högsäsongen med hela 37 maren. Den fanns emellertid inte med i rändrad. För yngre läsare kan förtäljas procent. "Gamlingen” skiftade omedel­ den påkostade broschyr som distribuera­ att det handlar om Svenska Lloyds gamla bart namn till Lion Queen och begav sig des under våren och planerna sköts upp Patricia som en gång byggdes för linjen till varv i Tyskland. Hon skulle fortsätt­ till 1989. Southampton-Bilbao och som efter en ningsvis disponeras av Stenas dotterbo­ I englands- och skottlandstrafiken in­ tids uppläggning kom i Stenas ägo 1978. lag Lion Ferry. Mer därom senare. Den träffade inga dramatiska förändringar Lion Queen turas på de båda sydligaste så sent som i oktober varslade ombygg­ under 1988. Tor Scandinavia fungerade linjerna om med Lion Prince. naden på Stena Germanica (II) och som tidigare som huvudbåt på Göte- Stena Scandinavica (III) föll i stöpet. borg-Harwich och under sommarmåna­ Planerna var att de två tysklandsbåtarna derna tillkom systern Tor Britannia. Författarens arbete med att årligen tillsammans skulle få 95 nya hytter och Under högsäsong var det avgång från sammanställa aktuella händelser en utbyggnad av service-, shopping- och Göteborg varannan dag, vissa dagar inom färjesjöfarten är intimt förknip­ restaurangutrymmena. Vidare skulle t o m två avgångar. DFDS passagerardi- pad med möjligheterna att hela tiden konferensutrymmena förbättras väsent­ vision fick under året det mer internatio­ ha tillgång till aktuellt material. För ligt. Kostnaderna, inklusive ombyggna­ nella namnet Scandinavian Seaways och den som har tillgång till nyhetsuppgif­ ter av aldrig så blygsam art eller bil­ den av Stena Jutlandica (II) beräknades är numera en av tre operativa enheter der ram.är det en uppskattad åtgärd till cirka 200 miljoner kronor. När offer­ inom företaget av vilka de övriga två är att tillställa mig dem under adress: terna kom in från varven under hösten, transportdivisionen och Tor Line. Rickard Sahlsten visade det sig att prisramarna inte skulle Samma fartyg seglar även på Esbjerg- Kung Sverres Gata 31 hålla på långt när. Man beslöt därför i Harwich och då tillsammans med Dana 417 28 GÖTEBORG slutet av november att revidera pla­ Anglia. De båda Tor-systrarna konstru­

6 Länspumpen 1989:1 r

Svenska Amerika Mexico linjensRagnhildsholm på provtur 2 februari 1929. Foto från glasplåtar

Inom Länspumpen är vi nu mycket glada över att vitill tidningen. Vi vill nu naturligtvis inte undanhålla fått tillgång till en serie helt unika glasplåtar tagna vår läsekrets från att köpa kopior av dessa rariteter. företrädesvis under 10- och 20-talen. Som den Fotona kopieras på riktigt fotopapper (alltså inte uppmärksamme läsaren kanske har sett har vi plast) och finns att tillgå i två storlekar nämligen redan under några gånger erbjudit dessa foto 13x18 till ett pris av 15 kr/st och 18x24 som kostar tillsammans med den lista Krister Bång haft bifogad 25 kr/st. Porto tillkommer med 10 kr per försändelse.

Denna gång erbjuder vi Broströmsbåtar och har 9. Kastelholm provtur den 14 februari 1929. följande objekt på listan: 10. Marieholm på provtur den 20 maj 1934. 1. Drottningholm, helsida i Göteborg den 13 januari 11. Braheholm i Göteborg den 21 augusti 1920. 1922. 12. Korsholm på provtur den 30 april 1925. 2. Drottningholm vid invigningen av Frihamnen i Göte­ 13. Lagaholm på provtur den 14 november 1929. borg den 13 augusti 1922. 14. Ragnhildsholm på provtur den 2 februari 1929. 3. Gripsholm anländer till Göteborg för första gången den 9 november 1925. 15. Stureholm på provtur den 19 september 1919. 4. Kungsholm ex Noordam av Rotterdam anländer till Göteborg för första gången den 8 mars 1923. (Hon var chartrad av Broströms 1923-24). Skicka ett vykort eller pricka för på den bifogade 5. Kungsholm anländer till Göteborg för första gången fotolistan så att vi har beställningen före den 2 maj så den 11 november 1928. skall vi försöka leverera Din order under maj. 6. Stockholm anländer till Göteborg för första gången Adress: Länspumpen den 4 december 1915. Box 421, 401 26 Göteborg. 7. Stockholm helsidesporträtt den 3 april 1923. Välkommen! 8. Solglimt ex Stockholm avgår Göteborg den 13 sep­ tember 1929. Redaktionen ______J

Länspumpen 1989:1 7 SkonarenAnna av Hven i början av 1900-talet. Foto ur Tore Christenssons familjealbum Slätskonaren Anna av Hven av Tore Christensson

SLUTET AV 1800-talet hade fiskar­ beställde de ytterligare en skuta att byg­ Saltviks varv, där hon reparerades. I befolkningen på Hven det mycket gas efter samma ritning som Anna. Den Under hela första världskriget seglade fattigt. Man seglade ibland i små öppna nya skutan fick namnet Hans. Fredrik Anna utan missöden. Farfar berättade båtar ända till Anholt för att fiska. Det Persson blev skeppare på denna. om ett par spännande episoder från för­ var många gånger oerhört besvärliga Fredrik Christensson fortsatte segla- sta världskriget. Pä resa med trälast från resor. Några fiskare började då istället tionen med Anna. Seglingsjournalerna Finska viken till Danmark låg de på kryss skaffa små däcksbåtar, i vilka man hu­ visar, att när det ibland var ont om frak­ söderut utanför Estland. Det blåste ku­ vudsakligen fraktade sten till olika ter, köpte han en hel last med exempel­ ling och det var tidvis dålig sikt. Då det hamnbyggen. Min farfar, Fredrik Chris­ vis potatis eller ved. Han seglade sedan ljusnade på morgonen upptäckte de tensson. och hans svåger Fredrik Pers­ till Stockholm eller Köpenhamn, där han minor runt omkring sig. De förstod då son beslutade sig för att tillsammans be­ sålde lasten. I regel gav dessa affärer god att de kommit ur kurs och legat och krys­ ställa en skuta. De satsade sitt lilla vinst. Seglationen i sin helhet gav efter sat i ett minfält hela natten. Tala om tur! sparkapital och lånade resten av de väl­ den tidens mått goda resultat. Då fis­ En annan gång då de var på resa Umeå- beställda bönderna på ön. SkutanAnna karna på ön såg att deras farhågor ej be­ Oslo med last av krigscontraband jaga­ beställdes på Hagermans varv i Viken. sannades, började även de att köpa sku­ des de av en tysk kanonbåt i farvattnen Hon skulle lasta 100 ton. Många gamla tor. På detta sätt började skutepoken pä mellan Falsterbo och M0en. De lyckades erfarna fiskare skakade då på sina huvu­ ön. Med tiden blev det många skutor då segla in på grunt vatten vid Grönsund den och menade att de riskerade att för­ med Hven som hemort. i Danmark. Den tyska kanonbåten låg lora allt de satsat. Anna råkade år 1911 ut för ett haveri. för djupt för att kunna följa efter. Mörk­ Anna levererades 1898. Fredrik Chris­ På resa Näset-Stettin med gatsten gick ret kom sedan till deras hjälp och de kla­ tensson blev skeppare och Fredrik Pers­ hon på ett grund i Smålands skärgård. rade sig helskinnade till Oslo. son huvudredare. Anna blev en riktig Detta var ej utmärkt på sjökortet.Anna Anna såldes 1920 till ett partrederi i lyckoskuta med mycket goda seglings- sjönk på mindre än 10 minuter. Besätt­ Böda på Öland med Lorentz Nilsson egenskaper. Redan efter två år betalade ningen lyckades ta sig iland med livet i som huvudredare. Anna fick nu motor de av sin skuld till bönderna. Dessutom behåll. Anna bärgades och togs in till installerad. 1948 såldes Anna till Gustaf

8 Länspumpen 1989:1 Klaman, Årsta, Stockholm. Från 1951 till 1956 stod Arthur Wilhelm Simonsson registrerad som redare. 1956 avfördes hon från registret för att ej användas mer till sjöfart. Anna anmäldes 1964 som för­ störd. Hon hade då Uddevalla som hem­ ort. Hur hon förstördes vet jag ingenting om, men hon låg kanske som så många andra skutor och ruttnade i någon vik i Bohuslän. Någon av läsarna kan kanske ge mig svaret.

A nna Reg n r ______3268 Signal ______- Längd ______19,87 m Bredd______5,80 m Djup______2,08 m Dödvikt______90 ton Brutto ______49,17 reg ton Netto______38,66 reg ton Djupgående______2,7 m Kyrkbackens hamn 1902. Däcksbåtarna har börjat ersättas med skutor. Foto från för­ fattaren.

Kontrakt st signallanternor, en ankarlanterna, 2 st SlätskonarenAnna 38,87 ton netto dräktighet lanternbrätt med stänger att sätta i led­ stången. En kupa på kajuttaket för kom­ Till Herrar Fredrik Christensson & Ek. Stötter af minst 5" tunning, sponten passen, 2 st balanslampor, 2 st kompas­ Fredrik Persson från Hven åtager jag J. enkla med ett stycke fastbultadt på ser, en oljedamenjean, 2 st jernpulsar, 2 Hagerman, Byggmästare i Wiken, mig sidan, eller dubbla med jettror emellan st vattenfat, en hemtare, en korkfender, att till den 1 :sta Aug. 1898 bygga och för­ efter sednare bestämmelse. ett lod med lina, en svensk flagga, 2 färdiga en till alla delar proportionerlig Master, i rundhult, af fur jemte en flagglinor, en hammar, en hoftång, en skuta, 70 fot från innerkant af förstäfven hissgaffel med lina. En båt af Eke 14 fot yxa, en såg, ett stämjern, ett märlspik, till akterkant af spegeltimren i höjd med lång. En hvinsch, en kabyss med spis, en togelur af zink, ett åttkantigt skeppsur, ledstången. Största bredd från yttre till kamin akter, en förut jemte o rökhattar. Presenningar till luckor och segel. Låsar ytterkant af spantet 19 fot, höjden från Nagelbänkar rundt i båda sidor, en Ratt till kajut och skans. öfverkant af garneringen till underkant med styrrep, en loggrull med glas. Kok­ Skutan målas och smörjes såväl utom af däcket i bore 6 fot, å 10 tum. kärl: en soppkittel af koppar, en jern- som inombords 2 gånger samt patentas i Skutan skall byggas på kravel med gryta, kaffe & thekittel af emaljeradt botten. 2 st berlingar med hakar, 2 st Eke till stäfvar, timmer, däcksbalkar, jern samt en panna. Kajutan målas i Ek­ åror till båten, och en hake, vatterstag af stöttor bjelkvägare, vattenbord, skarn­ färger, Skansen inredas för 2 man. ketting utan talja, en kettingstoppare. däck, luckekarmar, spelstötter, ledstän­ Skutan riggas som slätskonare med Skutan bygges under Weritas uppsigt ger, hardisplanka samt svinryggar. De 6 stående rigg utaf viererep, vantens grof- och ska hafva 12 års klass och skall netto öfvre gångarna af Eke, de 4 af 2Vi' de två lek 2lA" det öfriga proportionel groflek. tontalet vara under 40 reg.ton och lasta i af 2Va" samt Ekbordläggningen i bogen 9 st enkla, 10" patentblock till pikfaller. 3 död vigt 100 ton. under vattenlinjen, resten af bordlägg­ st dubbla, 1 enkelt patentblock till Klo­ Skutan levereras mätad och klassifice­ ningen af 2 V a" kärnfull fur. Garneringen fall med jernstroppar, en dubbel, en rad i Wikens hamn den l:sta Aug. 1898, i sidorna af 2'A" fur. Samt i botten och i enkel till Storskot, andra erfoderliga och betalas med en af oss öfverenskom- slaget af2'/t"Eke. Däcket af2x5" furup­ block passande för Skuta utan patent. men penningsumma stor: (10.000) Tio­ lank, brädgångar och inredningar af fu- Allt erfoderligt löpande gods af hampa tusen Kronor som betalas i följande ter­ rubräder. Kölsvin en längd af fura. kläs eller manilla. Nödiga sejsingar af ma- miner (1.000) Etttusen kr då kontraktet med Ek. All förbultning och spik af gal- nilla, röstlinor af ketting. 2 st kettinghal- underskrifves, (3.000) Tretusen kr då vaniserad jern. 6 st jernknä om hvarje sar i däcket, 2 st jernpålare, 2 klys förut, skutan är spantad, (1.000) Etttusen kr då sida med nedra bulten i bottenstockarna. 2 akter. däcket är lagdt, (2.000) Tvåtusen kr då 3 st le vagnar passande för farkosten. Segel: Storsegel, Gaffelfock och stag- skutan är garnerad och bordlagd, resten: (3.000) Tretusen kr då skutan är färdig Storluckan beslås med jern, luckorna fock af N° 3, klyfvaren af N° 4, jagaren liggande i Wikens hamn och i sjödugligt göras med krans utvändigt samt skalk- N° 7. toppsegel N° 8, allt bommullsduk. skick enligt detta kontrakt. ningsträ med beslag. Ett pumpspel (att 50 famnar 5/8 ketting, 50 famnar 3/4 ket­ kettingen förjar sig sjelf). Däcksbalkar ting. 60 famnar 4" grästross, 60 famnar 3 Wiken d. 25/1 1898. af minst 5x5". Storluckebalkar af 6x7" Vi" hamptross, 30 famnar 5" grästross, 2 J. Hagerman. Byggmästare.

Länspumpen 1989:1 9 liskt värde. Västras medlemmar bodde främst i Bohuslän. Därför blev den nys­ tartade tidningen en länstidning. Dessu­ tom måste det till flera personer som ständigt står och pumpar annars sjunker skutan (avdelningen). Om nu startandet av Länspumpen in­ nebar en ändring till det bättre blev den bara som en viskning när nästa milstolpe pålades ner. Det var 1975 då vi hyrde egna lokaler i Klippans kulturreservat i Göteborg. Detta skapade en fast punkt i vår tillvaro och medlemsantalet i Kret­ sen ökade lavinartat. Vi hade öppet varje tisdagskväll och ett lördagsmöte varje månad. Det har vi haft alltsedan dess och skall så ha även i framtiden. Vi skaffade telefon till lokalen så att med

Klubblokalen ”nakterhuset” i Klippans kulturreservat. Foto: Bertil Söderberg. Växtverk i Västra Kretsen av Krister Bång

^Å R JAG LOV att presentera Västra även om jag skulle betala varenda krona I Kretsen av Klubb Maritim på mitt själv. Starten av tidningen låg dock all­ personliga sätt? deles rätt i tiden. Den nedåtgående tren­ Som de flesta vet består Klubb Mari­ den i västra upphörde och pengar till ut­ tim idag av tre kretsar: Södra, Östra och givningen kom in genom frivilliga Västra. Klubben sköter centralt inkasse­ bidrag. ring av medlemsavgifter, adressregister, Någon kanske undrar varifrån tid­ PR-verksamhet samt framför allt utgiv­ ningen fått sitt namn? 1971 fanns ett ningen av Båtologen. Den får alla med­ frågesportsprogram i TV som drog som lemmar var de än bor. en löpeld genom landet. Vid varje sänd­ Västra Kretsen startades upp samma ning var man i ett nytt län. Och program­ de två första åren. Vinjetten var ritad av år som Klubb Maritim grundades, nämli­ met hette förstås Länspumpen. Jag Gunn Kristiansson. Första upplagen var gen 1963. Redan från början anordnades tyckte att namnet hade ett stort symbo­ på 75 ex och året 1972. möten där medlemmarna träffades hemma hos varandra. Verksamheten var väl till en början inte så omfattande. Vi var ju inte så många. I början av 70-talet kunde man dess­ värre notera en nedgång av aktiviteterna och några medlemmar visade vissa ut- tröttningssymptom. I detta läge startade jag i största hemlighet Länspumpen. Första numret skrevs ut på spritduplika- tor. Vi var tre som kände till vad som komma skulle. Hur enkel och anspråks­ lös tidningen än var fick den ett storartat mottagande. Den delades ut gratis till alla medlemmar i västra avdelningen (som det hette då). Om någon ville sätta in nägon krona var det ju tacksamt, an­ nars fick undertecknad själv stå för kost­ naderna. Många belackare trodde väl att Läns­ pumpen snart skulle upphöra. Men jag hade förutsatt mig att hålla på i två år Örjan Hellertz är mannen som byggt upp kretsens stora bibliotek. Foto: B. Söderberg.

10 Länspumpen 1989:1 Herkuleslämnar Klippan efter en f isketur för medlemmar. Foto: Bertil Söderberg.Modellbyggarna har en egen sektion. lemmarna kunde komma i kontakt med del betyder att sådana avdelningar bil­ och öka deras nattsömn samt för att be­ sina kompisar. Snart påbörjades insam­ dats i Lidköping och i Uddevalla. Jag vara Kretsens aktiviteter på dess höga lingen till ett bibliotek. Örjan Hellertz anser att det är av största vikt att sådana nivå. Jag vill också försäkra att denna har lyckats skapa ett av de bästa mari­ här lokala aktiviteter får största möjliga uppmaning är min alldeles egna. Ingen tima biblioteken i landet som är tillgäng­ stöd. Det är där klubbens framtid ligger. har bett mig skriva dessa rader. Jag har ligt för privat forskning och står idag inte Lyckas vi bredda Klubb Maritims bas själv sett att det behövs. Använd inbetal­ sjöfartsmuseerna långt efter. har vi lagt grunden till framtida segrar. ningskortet som ligger med i tidningen. 1 slutet av 70-talet bildades en redak­ Men finns det då inga problem? Jo ty­ Eldsjälarna kring Herkules behöver tion inom Länspumpen bestående av värr. Ekonomiska. Västra Kretsens sty­ också stöd. Kanske känns det mer ange­ Göran Ohlsson. Bertil Söderberg och relse har under flera år kunnat konsta­ läget för tidningens läsare som inte till­ undertecknad. Vi beslutade helt frankt tera hur de mödosamt hopskrapade hör Västra Kretsen att stödja detta pro­ att de som ville ha Länspumpen också reserverna minskat. Av medlemsavgif­ jekt. Välkommen med bidrag. Använd skulle betala för den. Det blev slut på ten till Klubb Maritim kommer endast ca bifogade inbetalningskort även för Her­ gratisutdelningen och vi började också 10 000 kr Kretsen till del. Denna summa kules. marknadsföra Länspumpen hos övriga räcker i huvudsak till porto och tryck­ Länspumpen själv klarar sig bra i år Klubb Maritim-medlemmar. 1981 saker. Kvar står dryga utgifter för lokal­ inte minst tack vare ett helgjutet stöd gjorde vi det avgörande steget och gick hyra, bibliotek, lokalavdelningar osv. från våra läsare. Det har kommit in stora över till offsettryckning. Det är från När skall Kretsen ges möjlighet att ta in summor frivilliga bidrag för vilket vi vill denna tidpunkt jag idag helst vill räkna dessa pengar via avgifter? Innan detta framföra vårt stort kända tack. tidningens start. Samma år gick även Jan sker vill jag allvarligt uppmana alla att Johansson in i redaktionen medan skicka in ett frivilligt bidrag till Kretsen Krister Bång Göran fick andra uppgifter inom före­ för att lindra funktionärernas bekymmer Huvudredaktör ningen. Det var också i början av 80-talet Ber­ til Söderberg lanserade tanken på ett maritimt center i Göteborg. Efter många olika turer kunde dessa planer så små­ ningom realiseras under ledning av Bosse Lindqvist, under flera år ordfö­ rande i Västra Kretsen. En stiftelse bil­ dades som nu handhar driften av Göte­ borgs Maritima Centrum. Johnson Line, som i många decennier bedrivit bogsersjöfart i Göteborgs Hamn, ville bevara sin bogserbåt Herku­ les. För ändamålet bildades en syster­ förening till Klubb Maritim Västra Kret­ sen med i huvudsak klubbmedlemmar för att sköta driften och underhållet av Herkules. Inom Klubb Maritim pågår en utveck­ ling att bilda mindre enheter, avdel­ ningar, under kretsarna vilket för västras Vid månadsmötet i september 1986 gjordes en turIngo. med Foto: Bertil Söderberg.

Länspumpen 1989:1 11 Dalslands Kanal av Robin Holmstedt

fick den ombyggda fd pråmen Storö år 1948 lät de sälja IMone till den välkände kanalskepparen Hilding Karlsson som så småningom fick en egen flotta med flera kanalbåtar i Köpmannebro. Köpesum­ man för Mone var 14000 kr. Hon kom i fortsättningen endast trafikera nedre kanalsystemet. År 1954 blev Mone eldhärjad i hem­ mahamnen. Båten blev svårt skadad ef­ ter en flera timmars svårsläckt brand. Maskinrum, skott och däck blev sönder- bränt och bordläggningen illa åtgången. Pappersveden i lasten gav näring åt el­ den och detta försvårade släcknings­ arbetet. Trots detta reparerades Mone och sattes åter i trafik. På äldre dagar sysselsattes hon mest med kvartstrafiken på Vargön. 1957 var det dags för försäljning igen. Lasse Larsson i Vänersborg köpte henne för 15 000 kronor men hon fortsatte i stort sett med samma trafik som tidigare. 1965 noterades att hon gick över Upperud till Åsensbruk med kaolinlera. Moneav Vänersborg i hemmahamnen 1962. Foto: Krister Bång. Samma år såldes Mone till John E

M one 7701 Mått: 21,30x4,03x1,90 m. Tonnage: 46 brt. Storbyggmästaren Severin Jonasson i Bengtsfors slog sig för en tid på rederi­ verksamhet och båtbyggeri med egen slip och lät bygga ett motorfartyg av furu på järnspant. Detta gick av stapeln år 1923 och döptes till Mone. Maskineriet utgjordes av en ny skandiamotor på 20 hk. Jonasson lejde skepparna Anders Gustaf Larsson och en viss herr Sloberg under en tid fram till 1941. Enligt slussjournalen gick hon mycket ofta upp till Töcksfors och Kroksfors fram till tiden för andra världskriget. Frakterna bestod till största delen av kvarts, cement från Hällekis och diverse skogsprodukter. Severin Jonasson be­ rättade att Billingsforsbolaget ofta anli­ tade båten för brukets produkter. När det inte gick att komma över brännolja under kriget, såldes Mone till Oskar och Helge Gustavsson för 10000 kr med oförändrad hemort. Med detta avsluta­ des Jonassons bana som redare. Troligtvis utrustades nu Mone med gengasaggregat och lastade mycket brännved. När bröderna Gustavsson KanalpesenStorö under god gång. Foto Krister Bång den 31 maj 1969.

12 Lanspum pen 1989:1 Monica 10223 Mått: 21,75x4,01x2,30m. Tonnage: 69 brt. Ägaren till Mone, Lasse Larsson i Vänersborg, lät Gustafsfors varv bygga en stålbåt för att sättas in i den pågående liv­ liga kvartstrafiken. Hon sjösattes en höst­ dag 1961. Varvsägaren Willy Langenbach ritade henne som en moderniserad upplaga av en standardbåt. Aktern blev dock om­ konstruerad så att båten vann en och en halv knop i fart. Motorn var en Penta diesel om 150 hk. Lastförmågen var 110 ton. Monica kom tillsammans med flera andra kanalbåtar att trafikera Snäcke kanal år 1968 och förlängde kvartstrafiken några år innan epoken var till ända. Man finner inte i slussjournalen om hon gick på kanalen från Upperud. Hon var tydligen ingen kanalkund förutom på Snäcke kanal. Monica såldes till Helge Gustafsson i Andersson i Vänersborg för 4 500 kr. Hon nis Åkerblom i Vänersborg för fortsatt Bengtsfors 1971 och därefter, samma år, omnamnades till Anna Mariana och togs ur fraktfart. till Elis Gustavsson på Tyresö. Vidaresåld kanaltrafiken. Det saknas uppgifter om Sedan gick Storö till nye ägaren Klas till William Påhlman i Enskede 1972. Det hennes tid under nytt namn men det lutar Åke Södergren i Nacka för 23 000 kr. Hon saknas uppgifter om Monica under hennes åt att hon blev fritidsbåt. När Arnold Mag­ blev fritidsbåt som de flesta dalslandspesar stockholmstid, kanske någon kan berätta nusson i Vänersborg köpte henne för 1 400 på sin ålders höst. mer? kr hade hon legat upplagd flera år i Gull- Hon rapporterades avförd ur listan år Novator Fastighets AB i Göteborg köpte bergsvass, Göteborg och hon flyttades till 1984 efter en brand sommaren 1976 då hon henne år 1975 och döpte om henne till Vega Ringön, där hon halvsjönk. blev vrak i Lövsta. Hon hade hunnit byta II. Hon fick nu överta stålskutan Vegas tra­ Enligt författarens iakttagelser revs hon ägare flera gånger under stockholmstiden. fikuppgifter i Göteborgs norra skärgård. ner av en grävskopa på en pråm på platsen Stig Meijer i Saltsjö Boo köpte henne för Efter en tid döptes hon om till Omega och år 1977. Enligt uppgift hade hon använts 2000 kr 1973. G Zetterberg i Stockholm blev sedermera fritidsbåt. Hon låg först i som husbåt och magasin en tid någonstans 1979. Sista ägare blev Lars Gustafsson, Tingstadshamnen i flera år och i skrivan­ i Göteborgs skärgård. Trångsund och Kent Lindberg, Enskede. de stund ligger hon i Dösebacka. Hemorten var då Nacka. Storös tid som Storö 8851 lastbåt var nu för länge sedan förbi. Mått: 22,55x4,06x2,24 m. Tonnage: 58 brt. Lennartsfors AB fick högkonjunktur un­ der 1900-talets början och blev i stort be­ hov av att utöka pråmflottan. Därför fick bruket en ny pråm från anrika Sjötorps varv år 1908. Pråmen fick sitt namn i Len­ nartsfors nr 1 och gick livligt kring Lennartsfors och på Lelången. Hon släpa­ des ofta av bogserångarna Herbert och Helle Efter 39 år fick pråmen ny skepnad 1947 då hon köptes av Oskar Evert Gustavsson i Bengtsfors för 7 500 kr och byggdes om till motorlastfartyg. En ny 50 hk motor instal­ lerades. Nytt namn blev Storö. Hon trafi­ kerade hela kanalsystemet. På sista tiden, 1965-70, var hon ofta i Kroksfors och Töcksfors för att lasta asptimmer till Lid­ köping för Tändsticksbolagets räkning. Storö var en av kanalens sista båtar i kom­ mersiell trafik. Oskars bror Helge övertog Storöår 1960 för 4000 kr och fortsatte samma intensiva trafik. Efter en kort tid i kvartstrafik såldes hon 1969 för 8000 kr till Bert Yngve Den­ Monicavar en modern kanalbåt på sin tid. Foto Krister Bång 1962.

Länspumpen 1989:1 13 men båtarna utförde även bogseringar längs västkusten och Göta Älv samt i Vänern.

Såld till Kramfors I slutet av 1920-talet utbjöd Röda Bola­ get några av sina äldre hamnbogserare till försäljning. Ernst, Volrat, Tor och Ivar stod bl a på försäljningslistan. Ångermanelfens Stufveriaktiebolag i Kramfors köpte först Ivar och sedan Ernst.

Köpebrev Till Ångermanelfvens Stuveri A/B. Överlåta och försälja vi här­ med oss tillhöriga bogserångfarty- get Ernst av under 10 tons avgifts- pliktig dräktighet, med alla till fartyget hörande iland och ombord varande inventarier, fritt från gäld, i det skick det sig nu befinner, att denna dag tillträdas, mot en över­ enskommen köpeskilling av Tiotu­ sen (10.000) kronor, och som denna köpeskilling blivit tillfullo LundbybyggenaErnst, Emil och Torsten i någon av göteborgsvarvens flytdockor pä 1920-talet. Foto från Röda Bolaget. gulden och härmed kvitteras, så av­ hända vi oss bemälda Ångfartyg och tillägna köparen detsamma med full äganderätt. Fartyget ligger från dags dato för köparens risk och Båtarna från Lundby räkning. av Bertil Söderberg Göteborg den 5 maj 1927. Göteborgs Bogserings- & Bärgningsaktiebolag 9. S/S Ernst Till största delen var "Röda Bolagets" Byggd 1897 av järn. bogserbåtar sysselsatta med bogseringar Karl Malmborg Dim: 16,14x4,20x2,24 m. Brt 31,98. av fartyg och pråmar i Göteborgs hamn. Maskin: En compoundångmaskin om 100 ihk av Lundbys tillverkning. Motori- serad 1963. Den 27 februari 1897 skrevs kontrakt mellan Göteborgs Bogserings AB och AB Lundby Mekaniska Verkstad om byggande av en bogserångare med leve­ rans senast den 15 augusti. Den nybyggda bogserångaren levere­ rades, med två veckors försening, den 2 september 1897. För nybygget fick "Röda Bolaget” punga ut med 23 000 kr. Ernst som bogseraren döpts till var först i raden av nio bogserångare som Lundby byggde för Göteborgs Bogse­ rings AB åren 1897-1900. Namnet fick Ernst överta av Lundbybygge nr 4 som "Röda Bolaget" sålt till Oxelösund 1896. Ar 1920 ändrades bolagets namn till HamnbogserarenErnst med besättning poserar för fotografen före 1905.I bakgrun­ Göteborgs Bogser & Bärgnings AB. den syns bolagsbåtenHarald. Foto ur Sjöfartsmuseets i Göteborg arkiv.

14 Länspumpen 1989:1 *

1935 återfick båten dopnamnetErnst. Foto från Helge Nilsson.

Affären med Ernst gjordes således övertog båten och gav den sitt dopnamn på 1950-talet, men nu var det slutångat. upp den 5 maj 1927, varefter Ernst av­ Ernst tillbaka. Den otidsenliga ångmaskinen fick ge gick till Stockholm. Stuveribolagets I nära trettio år blev Ernst sina ägare vika för en dieselmotor om 200 hk som skeppare mötteErnst i Stockholm, men trogen och 1962 inköptes den gamla bog- installerades 1963. Ernsts besättning medföljde ända till seraren av Timrå Entreprenad AB i Ernst var i tjänst hos Timrå Entrepre­ Angermanälven. Timrå. Inget namnbyte. nad AB i över tjugo år. 1981 när Ernst Köparen var mycket nöjd medErnst infördes i Skeppsregistret stod som ägare efter att ha besiktigat båten och man kan Motoriserad AB Timrå Entreprenadmaskiner i förstå det efter att ha läst korresponden­ Den gamla Lundbybåten hade klarat sig Timrå. Ernst tilldelades signalbokstä­ sen i samband med affären. Köparen av­ undan den stora motoriseringsperioden verna SJUQ och i Klubb Maritims slutar sitt brev med följande: "I den händelse Ni hava flera båtar till försäljning, motse vi gärna pris och speci­ fikationer. Högaktningsfullt Angermanelfvens Stufveriaktiebolag. ” Lundby Mek. Verkstad Om den nya ägaren lät Ernst behålla sitt namn är för mig ovisst, men båten Bäraregatan 2, Oöteborg mättes den 30 maj 1927 i Härnösand och Specialiié: då som S/S Hallstanäs av Björkå. Tonnage och mått: 33,36 brt; 15,94x4,16x2,23 m. Förmodligen vidaresålde Stuveribola- Fartygsreparationer get båten omgående till Björkå AB i Hallstanäs som döpte den till Hallstanäs. Rikstel.: kontoret 13 60 80 Viss ombyggnad utfördes för att bog- verkstaden 1317 99 serångaren bättre skulle passa för sin nya H. Rydén bost. Sävedalen 26 07 11 uppgift som timmerbogserare bl a. Verkm. G. Martinsson bost. tel. 12 41 46 Slutseglat under namnet Hallstanäs var det den 13 december 1935 då Part­ rederiet Herman Häggström i Husum Annons från 1949.

Länspumpen 1989:1 15 nummerserie (som är en fortsättning på det gamla skeppsregistret) erhöll hon/ han nummer 12816. Båtens mått var: 16,53x4,41x2,28 m och bruttotonaget 26 ton. Maskinen utvecklade 145 kw. Till Lidingö Som så många andra gamla norrlands- bogserare hamnade även Ernst i stock­ holmstrakten. Den kände bogserbåts- redaren Arne Avelins Bogserbåts AB på Lidingö inköpteErnst 1984 för 5 000 kr. Namnet lät man vara kvar på båten. 1985 inhandlade T. Meurling på Li­ dingö Ernst för 12 000 kr. Samma år sål­ des båten till Partrederiet P. Elmström i Stockholm som tog 92-åringen i sin vård. Ernst har fortfarande kvar sitt dop­ namn och har på ålderns höst blivit lust­ fartyg med hemmahamn i Kyrkviken på Lidingö. Fortsättning följer. Källor: Båtologerna Bernt Fogelberg och Bengt Westin. Röda Bolaget. Sjöfartsmuséet i Göteborg. På väg till hemmahamnen i Fagervik med släp 3 juni 1981. Foto: A. Johannesson.Egna anteckningar.

Säljes Register till Utkik vid Sundet. Registret upptar ca 1 500 fartyg dvs alla de fartyg som fö­ rekommit i Walter Nilssons artiklar: Utkik vid Sundet. ^ ! Bilderna jag minns. Extra fartygsartiklar. Vilka varit införda i Helsingborgs Dagblad under 1988. Svensk Registret upptar i tur och ordning fartygsnamn, byggår samt hänvisning till de datum artiklarna varit publicerade. Illustrerad För alla er som sparat Walters artiklar är registret utmärkt Skeppslista ur forskningssynpunkt. Beställning av registret sker lättast genom inbetalning av 35 kr på postgiro 443 24 20-0. 1989 Göran Ohlsson, Helsingborg

Köpes Lloyds Register: 1985/86 Svensk Sjöfarts T idnings F ö rlag |l 1986/87 1987/88 1988/89 Intressant läsning om svenska handelsfartyg över 149 bruttoton. fiskefartyg över 90 bruttoton och fartygen Till salu i Sveriges Segelfartygsförening. Lloyds Register: ca 10 årgångar åren 1970/71-1983/84. Pris: 140 kr inkl porto. Lloyds Shipping Index. Köp ditt exemplar genom Klubb Maritim Västra Svensk Sjöfarts Tidning: 1970-talet. Kretsen så stöder du Kretsens verksamhet. Örjan Hellertz Biblioteket Sätt in beloppet på postgiro 439 50 28-6 Klubb Ma­ Klubb Maritim Västra Kretsen. ritim Västra Kretsen, så kommer skeppslistan i din Telefon: 031-24 65 15, tisdagskvällar 18.00-21.00. Bo­ brevlåda. stad: 031-58 15 69 (kvällstid).

16 Länspumpen 1989:1 Registersidoma 10901-11000

Länspumpen 1989:1 / 1 F(ito finns Namn. Versaler namn under svensk flagg. Tonnage R eg T Byggnadsår Små bokstäver, utländsk flagg. Inregistrerad n r Y och plats P Understrukna namn finns foto som. brutto netto / / Avförd och anledning Landskrona 18656 12481 X 10901 Ms Posidon ex FALSTAFF, DAPHNE 1967 1967 2.81 S Gr. Upphuggen 7-86 i Bangkok 219 X 10902 Ms-B HARALD ex UTTERN 1967 Selby 0 1967 10.87 S Fi 26 X 10903 Ms CEMENTA 1930 Nyköping 11 1968 1972 Förstörd 10904 Ms-B LIDKÖPING ex RAGNAR 1967 Kalmar 91 0 X 1968 56 18 X 10905 F ALDEBARAN ex RÖNNFORS, CARLSTEN, Nordsjö 1962 Flekkefjord 1968 9.81 S Fi (SF 808) 6 X 10906 MS WASAHOLM 1945 Rosätra 9 1968 9.76 Båtregistret 10907 Mt Yannis M ex Agios Nicolaos V, ELISABETH FERNSTROM 1968 Göteborg »4742 29423 X 1968 4.76 S Gr. Anl Nantong 851106 för upphuggning 10908 Ms-B FREJ ex STRÖMKARLEN, FALKEN 1884 Stockholm 26 0 X 1968 9.76 Båtregistret 10909 Ms-B FREJ ex ATLAS 1968 Åmål 250 67 X 1968 10910 Mt Happy Bird ex Sunny Fellow, LIBRA 1968 Papenburg-Ems 1243 606 X 1968 5.73 S No 10911 F DOLLY 1919 Viken 11 5 X 1968 11.80 S Ge 1*0912 Ms-B BJÖRN 1968 Falkenberg 240 64 X 1968 10913 F Fortuna ex Brittana Klaas, BRITTANA 1967 Rosslau/Elbe 193 73 X 1968 1973 S Du 10914 Ms Jolly Rosso ex Claude Debussy, Neva, ARABELLA 1968 Lödöse 2293 1123 X 1968 1969 S Fr 10915 Ms-B BERGVIK ex NORRSUNDET I 1863 Nyköping 38 12 X 1968 10916 Ms-B NORRSUNDET II ex BALDER, NORRSUNDET II 1918 Lilla Edet 21 7 X 1968 9.76 Båtregistret 10917 Ms Ocean Venus ex Kamaru Forest, VICTORIA 1968 Landskrona 17441 9956 X 1968 9.77 S Sg. Anl Nantong 850728 för upphuggning 10918 Ms Crystal Star ex Reefer Uraba, Frio Arctic, Durian, SAN JOAQUIN VALLEY 1968 Åbo 9634 5333 X 1968 11.81 S Sg 10919 F ELISABETH 1968 Hasslö 55 18 X 1968 10920 Ms MUNKSUND 1968 Göteborg 9355 5364 X 1968 10921 Mt EIFEL ex Eifel KT 25 1962 Gustavsburg/Mainz 875 631 X 1968 7.84 S Be 10922 Ms Panamerica ex NANNY 1968 Göteborg 44742 29398 X 1968 2.76 S Li. Upphuggen Shanghai 3-85 10923 Ms-B GÖSTA 1968 Selby 219 0 X 1968 10924 F SVANÖ AV VIDEBERG ex TIRANA I, NEPTUNUS STAR 1967 Rosslau/Elbe 164 69 X 1968 10925 F Lolidtto ex STELLA MARE 1967 Risör 31 9 X 1968 1972 S Da 10926 Ms Fai Hong ex Mild Continent, Fai Hong ex/ Flores, Irish Wasa, NORDIC WASA,LISA BRODIN 1968 Landskrona 17277 10329 X 1968 9.77 S Br 10927 Ms BETULA 1968 Papenburg/Ems 2291 1064 X 1968 10928 Ms Paloma ex lonian Victory, Al Zahraa, DROTTNINGEN 1968 Uddevalla 5625 2573 X 1968 5.77 S Eg 10929 St Maritime Hawk ex JACOB MALMROS 1968 Innoshima 60555 40414 X 1968 7. 77 S Pa. Upphuggen Kaohsiung 9-82 10930 F Jette Nordfisk ex Helgoland, Mihaba-Rock, HELGOLAND 1968 Molde 195 69 X 1968 7.71 S Da 10931 Ms BAMMEN ex SOMMEN 1968 Brake/Unterweser 499 306 X 1968 10932 Mt Dauphine ex Oakwell, SILVIA, THUNTANK 3 1968 Falkenberg 499 354 X 1968 L2.85 S Pa 10933 Mt BONITO ex THUNTANK 5, BONITO, SINETT, Rubicat 1968 Norrköping 1592 801 X 1968 10934 Ms BYFJORDEN 1968 Rosendal 122 67 X 1968 10935 Ms JEHANDER 3 ex GRANDEZZA, Britten I, Britmex No 7 1920 Glasgow 619 571 X 1968 1984 Sjönk 841016 Sthlms Skärgård 10936 F TÄRNSKÄR 1920 Frederikshavn 18 5 X 1968 1.88 Förstörd 10937 Ms FÄRJA 61/272 1968 Kalmar 350 157 X 1968 10.87 S No. Sjönk 871013 utanför Västervik 10938 Ms VÄSTANFLÄKT ex ALASKA, VÄSTANFLÄKT 1944 London 37 21 X 1968 10.81 Förstörd 10939 Mt JACK ex ESSOMARIN 18 1952 Marstrand 34 12 X 1968 10940 Ms-h> dro Prince of Niagara ex Prince of the Waves/ /Norfoil, Scanride, Hydroliner, HS 15, EXPRESSAN 1968 Mandal 355 233 X 1968 1969 Återlämnad varvet 10941 Mt Theonymphos ex Wanostar, Foldstar, Wangstar, ARTEMIS 1968 Göteborg 51550 30910 X 1968 1.74 S No 10942 Ms Caroline ex Ocean Girl, GRETA THULIN 1968 Göteborg 22652 14598 X 1968 8.79 S Li. Upphuggen Shanghai 6-86 10943 Mt CETAN ex Dangulf Crest, Veritas XXVII, Fremad I 1893 Stockholm 39 15 X 1968 10944 Ms Föglö ex FÄRJA 61/158, SANNASUNDET II 1951 Stockholm 74 29 X 1968 1970 S Fi. Öde okänt but wanted 10945 Ms BOLM ex FÄRJA 63/167, BOLM 1951 Falkenberg 53 39 X 1968 har även reg-nr 9306 10946 Ms TORSBYFJÄRD III ex GK 1, DÖBELN, FÄRJA 61/189, ALNÖ I 1953 Kristinehamn 146 76 X 1968 10947 Ms VIRA ex FÄRJA 61/190, ALNÖ II 1954 Kristinehamn 145 74 X 1968 10948 Ms RENAT ex EXPRESS, FÄRJA 61/191, SVANÖ 1956 Kristinehamn 128 52 X 1968 10949 Ms GULLIVER ex FÄRJA 61/193, GRÄSÖ 1953 Åmål 137 85 X 1968 10950 Ms 0LLIVER ex FÄRJA 61/194, YXLAN 1954 Åmål 136 83 X 1968

Bilaga till LÄNSPUMPEN 1989:1

Pmmmmm 118 53 10951 Ms ORNÖSTRÖM ex FÄRJA 61/195 1955 Lidingö 1968 7.84 Ej längre skepp 119 53 10952 Ms KRUT ex FÄRJA 61/197 1956 Lidingö 1968 Kristinehamn 130 57 10953 Ms JENNIVER ex BOGSJÖ II, TORSBYFJÄRD II, FÄRJA 61/205 1959 1968 119 52 10954 Ms RENSKÄR ex FÄRJA 6l/209 1956 Kristinehamn 1968 116 52 10955 Ms DALARÖSTRÖM ex FÄRJA 61/211 1955 Åmål 1968 52 10956 Ms BETANIA ex ARVEN, FÄRJA 61/214 1957 Åmål 119 1968 119 52 10957 Ms SYLVEIA ex LASSE-MAJA 2, FÄRJA 61/215 1957 Åmål 1968 118 51 10958 Ms KOSTERFÄRJAN ex FÄRJA 61/216 1957 Åmål 1968 52 10959 Ms DUNDER ex FÄRJA 61/221 1958 Kristinehamn 119 1968 52 10960 Ms NOLA ex FÄRJA 61/226 1958 Åmål 119 1968 52 10961 Ms TUR ex FÄRJA 61/227 1958 Kristinehamn 119 1968 57 10962 Ms ASPÖ I AV KARLSKRONA ex FARJA 61/228 1958 Kristinehamn 130 1968 173 77 10963 Ms HYDRAX ALFA ex FÄRJA 61/230 1957 Kristinehamn 1968 214 118 10964 Ms FÄRJA 62/242 1962 Luleå/Vallsundet 1968 9.76 Statsskepp 202 90 10965 Ms FÄRJA 61/243 1959 Åmål 1968 9.76 Statsskepp 10966 Ms MINNIVER ex FÄRJA 6l/245 1959 Karlskrona 174 79 1968 174 79 10967 Ms BELINDA ex BELLINDA, FÄRJA 61/246 1960 Karlskrona 1968 174 79 10968 Ms ASPÖ STRÖM ex FÄRJA 61/247 1960 Karlskrona 1968 101 44 10969 Ms FÄRJA 62/252 1961 Luleå 1968 9.76 Statsskepp 176 78 10970 Ms FÄRJA 62/254 ex FÄRJA 61/254 1961 Luleå 1968 9.76 Statsskepp 176 79 10971 Ms FÄRJA 62/256 ex FÄRJA 61/256 1962 Luleå 1968 9.76 190 75 10972 Ms FÄRJA 61/257 1962 Uddevalla 1968 9.76 Statsskepp 10973 Ms FÄRJA 61/261 1963 Uddevalla 199 87 1968 1.74 Omändrad till buntverk 10974 Ms FÄRJA 61/262 1965 Uddevalla 323 179 1968 9.76 Statsskepp 10975 Ms FÄRJA 61/263 1965 Uddevalla 323 177 1968 9.76 Statsskepp 10976 Ms FÄRJA 61/266 1965 Norrköping 326 183 1968 9.76 Statsskepp 10977 Ms FÄRJA 62/267 1964 Uddevalla 108 38 1968 9.76 Statsskepp 10978 Ms FÄRJA 62/268 1965 Åmål 322 171 1968 9.76 Statsskepp 10979 Ms FÄRJA 61/269 1966 Åmål 322 176 1968 9.76 Statsskepp 10980 Ms FÄRJA 61/270 1967 Åmål 350 157 1968 11.87 S No 10981 Ms FARJA 61/273 1966 Luleå 354 158 1968 9.76 Statsskepp 10982 Ms FÄRJA 62/275 1966 Luleå/Vallsundet 323 147 1968 9.76 Statsskepp 10983 Ms DUNCKER ex DUNKER, FÄRJA 61/276, EOS III 1961 Åmål 201 89 1968 10984 Ms FLADEN ex APHRODITE, FLADEN 1892 Malmö 249 133 1968 10985 Ms HAMLET 1968 Bremen/Vegesack 2089 787 1968 10986 Ms OFELIA 1968 Rendsburg 2089 787 1968 10987 Ms SOLKUST ex MARINA, KANHOLMEN, KUNG AGNE 1953 Nacka 25 12 1968 10988 F Calypso ex Marstrand, INGER 1968 Marstrand 139 48 1968 1969 S Da 10989 Ms LA PALOMA ex SJÖHÄSTEN 1947 Pukavik 24 12 1968 10990 Ms-B JUM ex Dumbo, TYRÖ, WIRRE, ARNE, VIROS, ASTRID, FANNY 1888 Stockholm 35 6 1968 10991 P ARNE II ex WARGÖN V 1951 Karlstad 200 179 1968 10992 Ms PEIJURE ex DELTA, Andoni, Celtic Pilot, Pentire, Rovuma, Clairwood, MARGARETA 1968 Bremen 499 347 1968 10993 Ms KARL JOHAN ex AVANT, PLUTO 1944 Tyskland 39 24 1968 10994 Ms Equa ex ÖLAND, NORDÖ, Bore I, Sankt Ibb 1935 Frederikshavn 545 210 1968 1970 S It 10995 Ms RIGON ex Trigon, Jan Koop, Arnhem 1949 Foxhol 376 204 1968 12.77 S PG. Anl Hongkong 800718 för upphuggnir 10996 F Lene Polaris ex STELLA POLARIS 1968 Halmstad 305 117 1968 1974 S Da 10997 Ms ROSPIGGEN ex ARNE I, WARGÖN III 1951 Karlstad 232 95 1968 10998 Ms Alkyon ex JARL R TRAPP 1968 Landskrona 17373 10127 1968 9.79 S Gr. Upphuggen 6-85 Chittagong 10999 F ALDEBARAN 1968 Mandal 28 7 1968 4.74 S Br 11000 Mt-g< s Andegas ex Nopal Tellus, Katrisa, Trina Multina, ROLAND 1968 Kiel 14180 6981 1968 3.75 S Li

Bilaga till LÄNSPUMPEN 1989:1

Nästa nummei fortsätter med registreringsnummer på 4000 Bilaga

10942 Greta Thulin Foto: Götaverken 10928 Drottningen Foto: Krister Bång

10902 Uttern Foto: Tomas Johannesson 10999Aldebaran Foto: Krister Bång

10992 Margareta 10910 Libra Foto: J. C. Lund

Länspumpen 1989:1 åka ut efter behag. Kl 10.00 var klassisk avgångstid för resor till norra och södra skärgården i många år vilket även kortet visar. Det ser ut som en högsommardag i juni och det var en fotograf på uppdrag av Pressbyrån som plåtade.

■ ■■ Gunnar undrar vad i fridens dagar lasten på Gylfe är. Det är dock inte svårt att känna igen efter att ha läst artikeln om Godhem med bilder i Länspumpen 1985:3. Det är silltunnor från islands- expeditionerna. Ångfartygs AB Nornan utförde otaliga resor till Island för att lasta silltunnor för Sverige under många år efter den första resan med Runa på 1890-talet. Det var flera andra nornan- båtar som tillsammans med Gylfe deltog i islandsresorna på somrarna. Gylfevar av s k svensketyp, något som Vykortshöman Nornanbolaget hade specialiserat sig på. Fotot är sannolikt taget på 1920-talet. av Robin Holmstedt Enligt skeppslistan för 1923 hade bolaget tio ångare, de flesta av svensketyp. Bola­ RÅN GUNNAR HEDMAN har kom­ byggd 1891. Fanns kvar 1952. Ström­ gets reguljära trad var Norge, Tyskland, F mit två trevliga s k fotografiska vy­ stad, byggd 1892, fanns kvar 1952 för tra­ Danmark och östersjöhamnar. Nornan- kort och han vill stilla sin förundran om fik till Hönö Klova och Foto. Hilde. båtarna var välkända bekanta i Göte­ vilka passagerarbåtarna och bogserarna byggd 1907, fanns kvar 1952 och Hebe. borgs hamn för såväl sjöfolk som hamn­ vid Träpiren är samt vilken slags däck­ byggd 1891, båda ägda av Bogserkompa- flanörer fram till år 1938, då det anrika slast Gylfe har. niet. Den sistnämnda såld år 1948 till Nornanbolaget helt upplöstes efter en För att börja med kortet från Träpiren Ekensbergs varv i Stockholm och om- misslyckad sammanslagning med Hal- i Göteborg har jag tagit mig friheten att namnad Ekensbergs varv. landsbolaget. Skorstensmärket utgjor­ undersöka vilket år kortet togs. Det är Längst upp till höger på kortet syns des av ett blått fält med ett vitt klot och poststämplat den 29 juli 1952 men det Danafjord, byggd 1884, här redan på väg vita ringar runt skorstenen. överensstämmer inte då några båtar till Hönö Klova och Fotö. Hon fanns inte Hur gick det med Gylfe då? Jo, hon redan försvunnit från Träpiren det aktu­ längre under 1952. såldes redan år 1932 till Skibs A/S Mairo, ella året. Låt mig satsa på att kortet togs 1946 Arendal men namnet behölls. Hon för­ Från vänster syns Hakefjord II, byggd men det kan också vara 1947, då Ärlan liste en oktoberdag 1935 med man och 1933. Styrsö Trafik AB köpte henne år sista gången sågs som ångbåt. Det är tro­ allt på resa mellan Lerwick och Königs- 1945 från Höviksnäs. Fanns kvar 1952. ligt att Strömstad flyttades till en annan berg. Disa. byggd 1936 och Vesta, byggd 1937, plats bredvid Öckerö redan 1947 för tra­ Om någon av våra duktiga läsare har två tvillingsystrar återlämnade till Styr- fik till Vinga som badbåt. Denna plats någon annan uppfattning om Träpiren söbolaget från Kronan år 1945 efter be­ var där Hakefjord II ligger på bilden. eller Gylfe så är ni välkomna med kom­ redskapen på Vänern med Karlstad som Ar 1946 började folk känna friheten mentarer i nästa nummer. Även "nya” stationsort. Togs i trafik efter uppsnygg- efter andra världskrigets slut och kunde vykort är mycket välkomna! ■ ning 1946. Styrsö II,byggd 1899. Fanns kvar 1952.Göta, byggd 1895, sågs i Styr- söbolagets färger sista gången på våren 1951. Styrsö,byggd 1907. Bytte ångma­ skin mot en ny dieselmotor om 360 hkr med skorsten av lådtyp 1952. Vira II. byggd 1890 och skrotad redan 1952. Yt­ terst i raden Tessin. byggd 1876 och äldst på bilden. Hon slutade gå några år före 1952. På andra sidan syns utifrån räknat förstÄrlan. byggd 1884. 1947 var hennes sista år som ångbåt. Regent, byggd 1889. Hon gick endast lördag-söndagar under sommaren 1947. Turisten, byggd 1914. Började trafiken i november 1945 med nytt utseende som på kortet. Falken,

Länspumpen 1989:1 17 S/S Masenmed full last i Bristolkanalen. Negativsamling: Per-Erik l>hnsen. Tramp- och linjeångaren Masen av Carl-Gustaf Sundius

Denna ångare kan kanske för­ vanlig och lönande trad dessa år. Under rad till Le Havre. Befälhavare var kap­ tjäna att få lite uppmärksamhet, första världskriget var hon utsatt för ett ten K. H. Ruthberg, sedermera mångå­ dels pga sin relativt långa tjänst allvarligt haveri utanför England. Tord rig befälhavare i Transatlantic. Resan i olika svenska rederier och hade lastat trä i Hudiksvall och avgick förlöpte normalt fram till den 19 septem­ under olika namn och dels för därifrån den 11 september 1915 destine­ ber på eftermiddagen då Tord befann sig att hon hade ett något annor­ lunda utseende än sina samtida systrar.

artyget byggdes år 1907 av w. F Harkness & Sons Ltd. i Middles­ brough för det ganska nybildade Rex- bolagets räkning och fick namnet Tord med Stockholm som hemmahamn. Hen­ nes tonnage och mått blev: brt 1 316, nrt 945 och lastförmågan 2 300 ton. Längd 73,6 m och bredd 11,6 m. Maskinen var en trippel om 820 hk. Hon byggdes enligt typen extended bridge, en utveckling från den mera vanliga s k three island- typen.

Minsprängd Under sin tid i Rex-bolaget gick hon hu­ vudsakligen mellan England och Sverige med trälaster ut och kollaster hem, en Som Tordredades ångaren i tio år av Rex-bolaget. Foto från Krister Bång.

18 Länspumpen 1989:1 4 nm SW om Folkestone i Engelska Ka­ nalen och minsprängdes i förskeppet. Fartyget fick svår babords slagsida och vatten trängde bl a in i maskinrummet. Besättningen gick genast i livbåtarna och upptogs strax därpå av en brittisk pat­ rullbåt. Trots att hela förskeppet stod under vatten höll sig dock Tord flytande på trälasten och den 28 september drev hon iland vid Ray Bay varifrån hon in­ bogserades till Deal i sydöstra England. Vid dykarundersökning senare kunde det konstateras att hon hade fått ett re­ jält hål i förrummet om babord. Besätt­ ningen eftersändes, däckslasten lossades och skrovet tätades provisoriskt, var­ efter hon avgick för egen maskin till Blyth för reparation och därefter sattes Transatlantic inköpteTord 1917och gav henne namnetFagern. Som linjeångare trafi­ hon åter i trafik. kerade Fagernbolagets västaf 'rikalinje. Foto från Krister Bång.

Ater i fart I juni 1917 blev både Tord och hennes re­ deri sålda till Transatlantic och hon fick Göteborg som hemmahamn samt döptes om till Fagern. Under sin nya bolags- flagga trafikerade Fagern rederiets väst- afrikalinje, men vid årsskiftet 1920-21 försåldes hon till Afrikanska Ångf AB i Göteborg men fick behålla sitt namn. Fartyget blev dock inte gammalt hos sin nya ägare, efterkrigsdepressionen med­ förde attFagern tillsammans med många andra göteborgsfartyg låg upplagt i Gö­ teborg. I augusti 1921 överfördes hon till Red AB Tempus i Göteborg och döptes om till Monika. I september 1923 fick Monika ny hemmahamn i och med att re­ deriet flyttade till Stockholm. Under sin S/S Masens ordinarie befälhavare på 1930-talet var kapten Ivar Larsson. Foto från tid i detta bolag gick fartyget mest i Carl-Gustaf Sundius.

S/S MASEN

Ritning ur boken "Stimbåt" av John E. Persson.

Länspumpen 1989:1 19 trampfart och gjorde även resor till USA. En av dessa är för övrigt känd i lit­ teraturen genom Harry Martinssons självbiografiska bok "Resor utan mål”, där ett kapitel ägnas åt S/SMonika . Mar­ tinsson seglade eldare under en resa 1927 från Antwerpen till USA och åter till Frankrike och ett stycke ur kapitlet om resan kanske kan vara värt att återge: ”Vid Newfoundland kom en dimma över Monika. En tjocka som lade sig tät och vätande. Däcksfolket togo på sig sina stora gula oljerockar och gingo om­ kring pä däcken, luktande av linolja och lysande som otydliga lyktor. Två gånger i minuten kastade vår ångsirén ett vrål genom tjockan, de fria vakterna lågo klarvakna och svuro över oväsendet och Lastning medelst ombordbärning i västafrika. eldarna som hade sitt arbete närmast skorstenen och tjutet fingo sår i sina ner­ ver och metalltjut genom sina tysta ar- betstankar. Fram på natten började en främmande ångsirén att svara väster ut. Den kom närmare för varje halvminut och tjockan som löpte med luftkorrido­ rer och fickor i olika riktningar splitsades upp av dessa tjut, som följde dimmornas olika ridåer och skikt och från alla håll hörde man svaga efterlöpningar av olika ekon. På kommandobron slog man halv ma­ skin. Klockan två på nattvakten dök ett jät­ teskrov upp i dimman rakt framför bogen. Två iskalla rorgängare frälste oss från säkra döden, sakta och mjukt som man räddar en myra; de girade kanske en tum och stöttade rodren hårt. Fartygen rusade förbi varandra, Besättningen i arbete med lastning Masen.av tryckta till varandras sidor som pressy­ torna i ett stålverk. Friktionen var oer­ hörd, målarfärgen förbrändes till en stin­ kande rök, en nit lossnade med ett skärande skrik - sen var det som om någon släppt oss loss ur ett elektriskt magnetgrepp, fartygen rusade ifrån var­ andra som två motsatta skyttlar, och två kaptener ropade ögonblickligen lyc­ könskningar till varandra genom tjocka megafoner. Vi försvunno i dimmorna men telegra- fister fortsatte att tala med varandra halva natten genom sina pickande skåp.”

I trampfart med tunga laster I december 1932 blev ångaren såld till det nybildade Red AB Sjöstjernan i Stockholm varvid namnet ändrades till Masen, det namn som hon skulle bära den längsta tiden och bli mest känd Lasthanteringen var mycket primitiv och krävde många mantimmar. Ett tungt jobb under.för Masen gick nu helt och hållet i besättningen. Fotona på denna sida från Carl-Gustaf Sundius. trampfart på Nordsjön, Östersjön. Me-

20 Länspumpen 1989:1 först med trälaster till kontinenthamnar, något som hon tycks ha varit särskilt läm­ pad för genom sin typ, men under större delen av krigsåren gick hon på den far­ liga och utsatta malmfarten mellan Luleå och Tyskland samt Rotterdam. Fartyget klarade sig oskadat genom alla faror som hotade i form av torpeder, minor och be- skjutning och som blev så många andra svenska fartygs öden på denna riskabla trad. De vanliga missödena inträffade ju som vanligt i stil med propellerskador i is, grundkänningar m m samt en kolli­ sion med S/S Dochenhuden i Emden 1943. De sista åren Efter kriget blev Masen chartrad av Svenska Lloyd och gick med dess bolags- Fritidssysselsättning på frivakten märke i skorstenen några år mellan Sve­ rige och Medelhavet. I juni 1950 sålde delhavet och Vita havet med last av kol, överbord och 4-luckans presenning blivit rederiet henne till Rederi AB Beku i Gö­ trä, malm, fosfat m m. Ibland utsträcktes sönderriven samt aktra WC-dörren ska­ teborg och Masen omdöptes till Male- resorna ned till Västafrika. Masens be­ dad.” vik. Köpesumman var 300 000 kr, ett fälhavare under större delen av 30-talet I mitten av 30-talet under resor på ganska gott pris för den gamla ångaren. hette Ivar Larsson, en välbefaren skå­ Västafrika och i Medelhavet råkade hon Under drygt sju år drog Malevik olika ning med lång sjötjänst och sjökaptens­ ut för en serie olyckshändelser, dock av laster för sin sista svenska ägare, främst examen samma år som Masen byggdes. mindre omfattning såsom kollision med till och från nordeuropeiska hamnar, Under fartygets långa resor med tunga norska ångaren Granland den 2 mars men i december 1957 var det slutseglat laster var hon ibland utsatt för en del 1933 i Gambia och två dagar senare med för henne under svensk flagg som hade smärre haverier. I ett utdrag ur skepps­ ett annat norskt fartyg Skogatind. En fladdrat över hennes akter i mer än fem­ dagboken år 1934 står det bl a följande kajkollision och grundstötning i septem­ tio år, ty nu såldes hon till en grekisk re­ från en resa Ghent-Stockholm: ”8 jan. kl ber kunde också noteras. Därefter blev dare och fick namnet George Kathrepis 11.20 pass. Hanstholm, vind W, styrka 6, det endast de vanliga skadorna orsakade med hemmahamn i Piraeus. Som så byig luft och grov västlig sjö, slinger och av hårt väder m m fram till våren 1937 då många andra gamla, mer eller mindre ut­ överspolning. Den 9 jan., vind NWtW, hon kolliderade med S/S Stråssa i Ant­ slitna ångare, lades hon upp där och styrka 10-9 med hårda hagelbyar och werpen och med fiskefartyget La under 1959 blev hon skrotad. hög brytande sjö med sättning, slinger Rochelle. Personligen har jag en hel del minnen och överspolning. Mellan kl 4 och 5 fm av Masen, dels var en nära släkting in­ I krigsfart har fartyget tagit svåra sjöar över akter­ spektör i bolaget under hennes Masen- däck varvid en del av däckslasten spolats Under andra världskriget gick Masen tid, min far vikarierade befälhavare en period 1933-34 och dessutom blev hon det första fartyget i min egen seglations- lista. Ett gott gammalt ångfartyg som hade hyst åtskilliga besättningar under årens lopp inom sina gravrostfläckiga utsidor. Källor: Båtologen 1967:3 "Rederi A B Rex". ”Stimbåt" av John E. Persson. Uppgifter av Robert Boman. Egna anteckningar. ■

KLUBR XRITIM

Ångarens sista svenska namn varMalevik och hon redades av Rederi A B Beku i Göte­ borg. / femtio år drog hon laster under svensk flagg. Foto: C-G Nyström.

Länspumpen 1989:1 21 Historien om Lord Nelson av Jan Johansson

Detta pris var inklusive redskap. Övriga 1934 var man på Bergs Mekaniska Verk­ ägare hade därmed 1/3 vardera. stad på Hälsö och bytte ut Avancen mot Lord Nelson var på varv för större ar­ en 72 hk tvåcylindrig Laval-maskin. beten både 1907 och 1925. Vid sist­ Våren 1938 blev det ännu större arbe­ nämnda tillfälle reparerades hon vid ten, Lord Nelson förbyggdes på Hälle­ Hälleviksstrands slip för 16 000 kr. viksstrands slip. Nästan samtliga bord På 20-talet gick dörjet allt sämre, mak­ byttes, endast ett par på var sida vid olje- rillen blev mindre, priserna lägre och ef­ tankarna behölls. Lord Nelson lär nu ha terfrågan från USA minskade. 1928 tog blivit den första skutan med elektriska dörjefisket slut, kuttrarna gick på sill­ lanternor. Hon blev nu rakstävad och fiske vid Island, sattes i enbart fraktfart rundgattad istället för, som tidigare, eller såldes. med svagt fallande stäv och flat akter. 1928 köptesLord Nelson av bröderna Under Rossö-tiden sysselsattes Lord Osborn och Osvald Olausson på Rossö i Nelson i fraktfart och på 50-talet var hon norra Bohuslän. Priset var 9 000 kr vilket med på islandsfisket under befäl av skep­ erlades kontant på Gullholmen den 27 paren Johan Erik Johansson från Gra- mars 1928. Osborn blev huvudredare varne. Fiskebeteckning SD 312. med 1/2 del och Osvald befälhavare med Laval-motorn fick 1957 lämna plats åt Lord Nelsonsdelägare efter partrederiets den andra hälften. I samband med köpet en modern sexcylindrig Volvo-Penta ombildande. Från vänster Peter Tobias­sattes hjälpmaskin in, en 30 hk encylind- diesel på 130 hk. son, Nils Schröder och Anders Kristians­rig Avance. Namnbyte till Maj avslogs så I april 1960 såldes så Lord Nelson. Kö­ son. Från tavla i Märta Schröders hem. namnet Lord Nelson behölls. Fartyget pare var ett partrederi i Hamburgsund fick nu Rossö som hemort och där hörde med tre delägare, Erik Valdemar Carls­ RING SEKELSKIFTET konkurre­ hon hemma med samma ägare ända till son som huvudredare och hans söner K rades de engelska kuttrarna ut av 1960, tidvis även med Osborn som befäl­ Lars-Eric och Jan-Åke Ericsson, samt­ ångtrålare i det engelska nordsjöfisket havare. Mellan 1937 och 1938 var Osvald liga Grönlid, Heestrand. Hemorten blev och många köptes av bohusläningar. Så huvudredare. dock Hamburgsund. De betalade 11 666 även Lord Nelson. byggd hos Smith & Kuttern moderniserades allteftersom, kr vardera, dvs totalt 35 000 kr. Stephenson i Grimsby 1885, som i okto­ vintern 1931/32 byttes stormasten ut och Lord Nelson fortsatte i samma fart ber år 1899 för 282 pund och 10 shilling köptes av ett partrederi på Gullholmen. Säljare var Samuel Gidby i Great Grimsby. Gullholmenrederiet bestod av fyra personer med 1/4 vardera: Sjöman­ nen Henrik Frank som utsågs till huvud­ redare, Peter Tobiasson befälhavare samt Anders Kristiansson och Nils Schröder. Nu hette hon LL 247 Lord Nelson av Gullholmen och användes till dörjefiske på Nordsjön. Kuttrarna var välseglande, djupa och stadiga i sjön och därigenom väl lämpade för makrilldörjet på Nordsjön. Man kunde nu göra betydligt längre fiskere­ sor än med sjöbåtarna. En dörjeresa var­ ade som regel två-tre månader och mak­ rillen saltades i tunnor efter hand. Fångsterna lämnades i norska hamnar, i synnerhet Kristiansand, för vidare ex­ port. Vid ett rederisammanträde på Gull­ holmen den 24 november 1905 beslöts att Anders Kristiansson skulle utses till ny huvudredare eftersom Henrik Frank Ombord påLord Nelsonunder hamburgsundstiden.1styrhytten Erik Carlsson. Foto köpts ut för 2 200 kr i oktober samma år. från Tore Pagander.

22 Länspumpen 1989:1 Lord Nelsonpå resa Göteborg-Stralsund i september 1962. Bilden tagen utanför Dornbusch frånBerit. kuttern Tavla tillhörig Lars-Eric Ericsson.

som hon sedan länge varit i. Det var fisk­ rederi med Leif Biuw som huvudredare. Fartyget ligger i skrivande stund till last från fiskhamnen i Göteborg till Under stockholmstiden påbörjades ett försäljning i sin hemmahamn vid Äppel­ polska och tyska östersjöhamnar. Detta restaureringsarbete med målsättning att viken i Bromma för ca 1 miljon kronor betalades med 1:40 per lada. Hemre­ få kuttern så nära originalskick som möj­ men det är ägarnas målsättning att hon sorna var ”på lätten”. Ibland var man ligt. Styrhuset revs bort, skrovet målades stannar i Sverige och kommer i goda även i Haugesund och Bergen och las­ mörkgrönt istället för, som tidigare, vitt. händer. tade fisk för auktionerna i Cuxhaven och Däcket byttes delvis ut, inredning revs ur Vi får hoppas på det bästa! ■ Bremerhaven. Vissa tider var det sillast och rattstyrningen byttes ut mot en ror- från Råå till Stralsund och Stettin. Som kult. Riggen byggdes upp efterhand. omväxling till fisklasterna blev det 1971 hade man stång pa stormasten och Lord Nelson ibland mer traditionell fraktfart, salpeter 1974 peke. Med skrovet har dock inga Reg nr 3767 från Menstad och Her0ya till i huvudsak större arbeten behövt göras. Siimal JLSH/SJEW Göteborg och öresundshamnar. 1 december 1970 ändrades hemorten Länad 24,07 m I september 1962 köpte Erik ut sö­från Drottningholm till Stockholm. Bredd 6,03 m nerna med 8 000 kr vardera och var där­ 1975 bildades Kutterklubben Lord Djup 3,27 m Dödvikt 140 ton med ensamägare av kuttern. Nelson i Bromma och denna tog officiellt Brutto 94,48 reg ton Fisklasterna var jämte isfrakterna över kuttern 1984. Netto 58,94 reg ton sista utkomsten för de kvarvarande kutt­ 1979 byttes Penta-dieseln ut mot en li­ Djupgående 3,70 m rarna men 1966 var det slutfraktat och kadan, en MD 96 A. likaledes pä 130 hk. samtidigt var Lord Nelsons bohuslänska Denna satt tidigare i en livräddnings- epok över. Hon köptes av inredningsar­ kryssare. kitekt Leif Ericsson Biuw, Stångholmen, Lord Nelson är nu en slags kombina­ Drottningholm och blev lustfartyg med tion mellan lustfartyg och skolfartyg och Ett speciellt tack till Lars-Eric Drottningholm som hemort, dit hon om­ har bl a varit startfartyg vid kappseg­ Ericsson, Hakon af Malmborg och gående togs. Priset var 24 700 kr vilket lingar. Hon har också synts mycket runt Sigvard Fjellsson vilka hjälpt till att kvitterades i Hamburgsund den 1 juni vära kuster. Som en kuriositet kan näm­ få historiken så komplett som möj­ 1966. nas att skeppsbaten fätt namnet Lady ligt. Två år senare, 1968, bildades ett part­ Hamilton.

Länspumpen 1989:1 23 Frågor-Svar-Kompletteringar

förskaffats men avyttrades 1937. 1952 köptes Kusttrafik av Einar Andreas Lundberg, Örn­ sköldsvik. Ulvöhamn förblev dock fartygets hemort. Man började nu umgås med planer på att installera motordrift i fartyget. Pannan hade hela tiden varit kol- eller björkveds- fyrad. I februari 1952 besiktiga­ des och inhandlades ett motor­ maskineri på Hönö. Maskineriet bestod av två GM Detroit-diesel (mod 6-71.6 cyl) kopplade till en samkörnings- växel. Motorerna var tillver­ kade 1947och hade samma år ersatt ångmaskinen i Kristina, reg.nr 4422 (ex Pehr Erik -42, Ola -42, Nya Dansäter -39, Heros-14. Kompositbyggt last­ fartyg om 260 tdw, byggt av Turisten i trafik på norrlandskusten för Umeå Rederi AB. Sixten Groth i Sjötorp 1904). Kristina försågs nu istället med en tvåtakts trecylindrig motor År 1928 övertog sjökapten På hösten 1938 försåldes Kusttrafik som var tillverkad av Jönkö­ E. R. Forsberg, Nordmaling S/S Turisten till Rederi AB pings Motorfabrik 1939 (!). I senaste numret av Länspum- befälet å fartyget. Umeå Re­ Kusttrafik, Ulvöhamn med Seglationen 1952 kom Kust­ pen undrar Stig Hedberg över deri AB likviderades 1931, var­ övermaskinisten John Nord­ M/S Kusttrafiks bakgrund. trafik igång som motorfartyg vid Turisten försåldes till det lund i Nordingrå som huvudre­ Fartygets historia ter sig i stora med en maskinstyrka om 280 nybildade Rederi AB Turisten, dare. I samband härmed döp­ drag så här: ehk. Besättningen, som tidi­ Umeå med ovannämnde Fors­ tes fartyget om till Kusttrafik. År 1908 levererades från gare bestod av elva personer, berg som verkställande direk­ Detta rederiföretag hade grun­ Eriksbergs Mekaniska Verk­ hade nu reducerats till sju per­ tör. Forsberg kvarstod dock dats 1934 och hade till ändamål stad nybygge nr 137, en last- soner, nämligen befälhavare, och passagerarångare vid namn som befälhavare i fartyget. att bedriva passagerar- och styrman, däcksman, maskinist, Turisten till Ångfartygs AB Verksamheten inskränktes nu godstrafik mellan Härnösand förestånderska, kokerska och Turisten (P. Dahlberg) i Troll­ till traden Umeå-Vasa samt och Örnsköldsvik samt mellan­ städerska. hättan. trafik till några mindre platser liggande hamnar. Vid starten Petrus Björklund ingick i tra­ Fartyget hade följande igen- kring Umeå. hade ångaren Örnsköldsvikin­ fikföretaget 1954. Under vin- känningsmått: längd 30 m. bredd 5,45 m, djup 3,02 m. Framdrivningsmaskineriet bestod av en compoundmaskin om 180 ihk av varvets tillverk­ ning. Fartyget trafikerade sträc­ kan Trollhättan-Göteborg med anlöp av mellanliggande bryggor. År 1918 avyttrades fartyget till det då nybildade Umeå Re­ deri AB (G. Grahn). Fartyget fick behålla namnet Turisten och kom att trafikera sträckan Gumboda-Umeå-Örnsköld- svik samt linjen Umeå-Vasa. Kusttrafikefter ombyggnad 1953154. Ritning av Sven Cappelin.

24 Länspumpen 1989:1 gen i min bok ”Ångbåtarnas talet. Hon blev motoriserad Ådalen” (CEWE-förlaget 1952 och ägdes ett antal år av 1983) enligt följande: Petrus Björklund, hotellinne­ havare i Ullånger. 1963 såldes 33. Kusttrafik, ex Turisten fartyget till Luleå, där den nye Längd: 30,0. Bredd: 5,5. ägaren tyvärr lät bygga om Byggd 1908 på Eriksbergs henne till oigenkännlighet i varv i Göteborg som Turisten syfte att låta henne gå i lokal­ för trafik på Trollhätte kanal. trafik. Spekulationen misslyc­ Tio år senare kom hon till kades dock helt och till slut sål­ Umeå och gick bl a mellan des Kusttrafik på exekutiv Holmsund och Vasa. 1939 köp­ auktion. Hon återbördades tes hon av ett konsortium i Nor- 1972 till Ullånger, där hon nu­ dingrå, som gav henne namnet mera går i turisttrafik vid Höga Kusttrafik och satte in henne Kusten. på traden Härnösand-Ulvön- Örnsköldsvik. Denna trafik upphörde i början av 1950- Bo G. Hall

Kusttrafiki Ullånger, juni 1980. Observera bogpropellersym- bolen på bogen. Foto: Sven Cappelin. Oxelösund/Thor tern 1953/54 blev båtdäcket överläts Kusttrafik för 661 000 delvis överbyggt och fartyget kr på Rederi AB Höga Kusten- kom att se ut som bifogade Båtarna, Ullånger. skiss utvisar. Ytterligare ett, 1973 genomgick motorerna exteriört sett, misslyckat exem­ helrenovering och försågs med pel på konvertering från ång­ nya injektorer, varefter man fartyg till motorfartyg. erhöll en effekt av ca 440 hk. Petrus Björklund blev ensam Farten är ca 10,5 knop. Farty­ ägare till fartyget 1956, och get försågs 1978 med bogpro­ hemorten blev nu Ullånger. peller driven av ett elektrohyd- 1961 kom fartyget ej i trafik rauliskt aggregat med en effekt och hon förblev upplagd under av ca 50 hk. återstoden av tiden i Björk­ Fartygets data är numera: lunds ägo. 1 februari 1963 sål­ Längd över allt: 31,45 m. des Kusttrafik för kr 15 000 till Bredd, mallad: 5,63 m. Karl-Erik Lindbäck, Luleå. Djup, mallat: 3,24 m. Hemorten ändrades till Luleå. Bruttodräktighet: 1967 påbörjades den om­ 196,57 reg ton. byggnad som kom att ge farty­ Nettodräktighet: get den exteriör hon i stort sett 135,33 reg ton. har idag. Denna gången lycka­ Deplacement, tomt fartyg: BogserarenThor. Foto från Gunnar Hedman. des man, enligt mitt tycke, av­ 159,3 ton. Under sin åttioåriga tillvaro sevärt bättre. ■ ■■ Bogserbåten Oxelösund HK-antalet uppges till 30 och tycks det här fartyget Ht klarat Under tiden fartyget hörde har ju blivit lite av en följetong. tonnaget 21 ton d.w. Enligt ett sig förhållandevis väl ifrän svå­ hemma i Luleå sysselsattes hon Jag tror att den, i senaste LP på mätbrev från 7 juli 1899 i rare tillbud. En del smärre i trafik inom Luleå hamn­ sidan 26, återgivna båten inte Oskarshamn står följande: S/S grundstötningar har noterats område eller i inre fart i Norr­ är den som Åke Olofsson upp­ Oxelösund- Oxelösund. Percy och den allvarligaste torde ha bottens läns skärgård. ger, men säker är jag inte alls. Tahm 50,03 brt, 18,57 nt, timat natten till den 22 augusti Kusttrafik kom än en gång Jag tror i stället att det är min 19,05x4,48x2,39 m. Rimligen 1959, då Kusttrafik i tjocka att bli hemmahörande i Ull­ bifogade bild som visar rätt båt. är det den mätta Oxelösund rände upp på E4:an vid ett ånger, ty 1972 inköptes hon för Min morfar var anställd hos som såldes till Rotterdam 1901. ställe där denna löper tätt kr 180 000 av ett partrederi där­ Percy Tham och jag tror att jag Gunnar Hedmans bild på Thor utmed Ullängersfjärden. städes med Curt Roland Sund- på något sätt fått bilden den vill redaktionen avskriva. Men Sven Cappelin qvist som huvudredare. Som­ vägen. i så fall vilken Thor är det då maren 1972 insattes hon i den Gunnar Hedman frågan om. Vi låter frågan gå trafik som hon än idag upprätt­ □ I Länspumpen 1988:4 efter­ vidare och hoppas på vår duk­ håller. Fartyget överfördes lyser Stig Hedberg, Solna, far­ □ I byggnadslistan för Oskars­ tiga läsekrets. 1973 på Kusttrafik i Ullånger tyget Kusttrafiks historia. Hon hamns MV stavas namnet Tor AB (Curt Sundqvist) och 1985 finns redovisad i skeppskatalo- och hemorten är Vestervik. Redaktionen

Länspumpen 1989:1 25 Oxelösund Kompletteringar Bogseraren var Holmsta I samma nr av Länspumpen till registersidorna: hade Åke Olofsson ett foto av 10822 Lidön/Saga är ex Cal- bogseraren S/S Oxelösund.Jag tex VII ex Texaco VII. har ej så mycket uppgifter om 10828 BP XIV etc har ex- denna båt. Troligen byggdes namnet Margit, möjligen kan båten för Gustaf Emil Broms i hon ha haft ytterligare något Stockholm, Västervik var dock namn (jämför för övrigt Sjö­ hemort. fartstidningen 51/52-1988, s Den 23 augusti 1895 registre­ 12). rades ångaren Tor ex Tug ägd 10844 Capella etc sjösattes av grosshandlare Gustaf Emil enligt Lloyds' Registersom Be­ Ellinorex Holmstai Härnösand 1979.7.9 Foto: Tore Olsson. Broms i Stockholm som ensam njamin Franklin. ägare. Som hemort anges Blan- 10852 Stella etc hette Före­ Fotot på den okända bogsera­ fartyget är numera försett med kaholm. ning 2 med hemort i Trelleborg ren i förra numret av Länspum­ en motor om 150 eff hkr. tills hon 1956 blev Stella vid pen tog jag i Ramvik somma­ Köpebrev den 30 mars 1899: Köpebrev den 31 augusti försäljning till Hangö. ren 1965 och det föreställer såld för 27 000 kr till vice kon­ 1964: såld för 5 000 kr till bog- Holmsta ex Stufvaren VI. sul Percy Tham i Oxelösund, 10868 Hebe II etc är ex Tor serbåtsägare Lars Simon David omdöptes nu till Oxelösund ex Tor I ex Tor. Lars Brolin Eriksson i Ramvik som ensam och befällhavare blev K. J. 10875 Viking är ex Hilda ex ägare. Hisingen (GVA:s NB nr 289). □ Länspumpen 1988:4 hade C. Sundin i Oxelösund. Den 27 november 1964 utfär­ G. Nyström ett foto av en 10878 Amaranth etc levere­ das ett nytt certifikat och hon Köpebrev den 20 juli 1901: rades från varvet som Tärnan okänd bogserbåt som jag iden­ tillhör fortfarande Lars Simon såld till Wm H. Müller & Co i tifierat till reg nr 2393 Stufva­ till Waxholmsbolaget och till­ David Eriksson i Ramvik, far­ Rotterdam och därmed upphör hörde dem ända till 1950. ren VI byggd 1872 vid Bergs­ alla spår efter båten. Kanske tyget har nu omdöpts till Holm­ Så en rättelse till mina kom­ unds Mekaniska Verkstad i vet någon av Länspumpens lä­ sta. pletteringar i nr 4/1988: 10748 Stockholm med namnet Idun sare vilka öden ångaren gick till Liselott började sin tillvaro för Stockholms Ångslups AB. Enligt Båtologen sidan 19, mötes efter att den sålts från 1982 såldes fartyget 1969 till A. som Anna-Mari. varken mer Den 12 februari 1895 inre­ Sverige? Odling, därefter såld 1971 till eller mindre. gistrerades ångaren Idun med L. Carlbom i Härnösand och Tore Olsson Olle Renek reg nr 2393 ägd av Stockholms omdöpt Ellinor. Ångslups AB, befälhavare var då Konrad Walfrid Palmgren Såldes 1981 till S. Jönsson i Persiwald på henne, där hon legat sedan från Stockholm. Sundsvall. Tydligen har det slarvats med anmälan om I Länspumpen 1988:3 visas vi- strandningen 1957, mellan Den 4 september 1901 an­ äganderättsförhållandena, då kenbygget Persiwald under Augrund och Fårö i Fårösunds mäldes att ångaren sålts till p. r. Lars Simon David Eriksson i fulla segel. Under en av hös­ norra gatt. direktör Anders Gustaf Forse- Ramvik står som ägare i Sveri­ tens stormar tog jag några foto Kjell Pettersson, Slite lius i Stockholm som äger V2 ges Skeppslista in på 1980- del, grosshandlare Erik Olsson talet. i Stockholm äger V 2 del. Såldes 1982 till Karl Axel Den 30 juni 1911 utfärdades Dahlstedt i Gävle och denne ett nytt certifikat och tillhör då Dahlstedt står fortfarande som Ångfartygs AB Gamla Svart­ ägare till det 117-åriga fartyget sjölandet i Stockholm. som varit lustfartyg i många år. Den 9 juni 1917 intygades att fartyget sålts för 13 500 kr till Ett foto medsändes som Ångfartygs AB Drottning- visar båtens utseende på senare holm-Fittja i Stockholm. tid. fotot tog jag den 9 juli 1979 i Härnösand. Köpebrev den 10 maj 1918: såld för 26 000 kr till Tore Olsson Ångermanelfvens Stuveri AB i Kramfors. Vi vill även rikta ett tack till Den 2 april 1921 anmäldes Bernt Fogelberg och Olle att ängaren bytt namn till Stuf­ Renck vilka båda har kommit varen VI fram till samma svar på C. G. Nyströms oidentifierade bogse- Den 2 januari 1932 utfärdas rare, så här skall ju absolut inte ett nytt certifikat och hon till­ råda några tvivel! hör fortfarande Ångermanelf­ vens Stuveri AB i Kramfors, Redaktionen

26 Länspumpen 1989:1 Halmstadsbilder Halmstad. Kan inte låta bli att sända in två Fiskhandciskajen. vykort från Halmstad angå­ ende Gunnar Hedmans artikel om Najaden i LP 1988:3. När dessa vykort kom till, skulle tro tidigt 1900-tal, så var det nog inte många som träng­ des vid hamnen för att titta på en segelgaleas eller skonare. På den tiden var det nog lika van­ ligt att det låg stora segelfartyg som ångfartyg i hamnen. På bil­ den med fiskehandelskajen så är det en hel skog med master. Angående hamnbilden så känns två av husen igen på det gamla, som också finns på Gunnar Hedmans bild. Eftersom jag inte har någon kännedom om vilka båtar det kan vara på dessa bilder får det för mig bara bli ett par fina Halmstad. hamnbilder från ett tidigt 1900- Hamnen. tal i Halmstad. Olle Lindh

Lustyachten i 1986:4 Spekulationerna har varit många beträffande rubricerad ångyachts identitet. I 1988:1 tror Olle Renck, att det är fråga om Gladys av Halmstad. Un­ dertecknad kan bekräfta, att det verkligen rör sig om Gla­ dys. Av det bildmaterial, som finns publicerat i David Cou- lings bok ”Steam Yachts”, London 1980, framgår det med önskvärd tydlighet, att fotot från Sjöfartsmuseet i Göteborg föreställerGladys. Gladys byggdes av järn 1883 Johanna hos J. Reid & Co i Glasgow. Under sin karriär hade hon ett En liten komplettering till Jo­ dussin ägare. På 1920-talet hanna av Hunnebostrand vil­ ägdes hon av Wilhelm Gislow, ken omskrevs i förra numret av som tillsammans med sin bro­ Länspumpen: Hon var filmskå­ der hade grundat gummifabri­ despelerska (säger man så?) i ken i Gislaved. Befälhavare filmen "Skeppare i biåsväder” under halmstadstiden var bl a och som spelades in i mollö- sjökapten A. L. Starck. sundstrakten. 1954 tror jag det Enligt Coulings bok var Gla­ var. Skulle varit intressant att dysi tjänst så sent som 1952, då se den filmen igen. Något för hon byggdes om till husbåt. Klubb Maritim att leta rätt på! K. B. Bjering Anders i Wiga Johannasom filmskådespelerska. Foto från Christian Eklund.

Länspumpen 1989:1 27 DE OKÄNDAS BILDKAVALKAD

Vem kan berätta om coas ternJoyce Hopeinsänd av Terje En grann kutter, tyvärr okänd, ur Jan-Crister Halls samling. Fredh?

Ett okänt rääbygge (?) vid Söderköpings torrdocka den 20 mars Från C-G Nyström kommer denna okända ångareSigridm ed 1972. Foto: Bernt Fogelberg. ett A i skorstensmärket.

Ex-trålarenElin fotograferad i Hasselösund hösten 1988av Per Karlsson. Å r det 11594Elin av Gävle?

SkonarenNeeriande och barken La Briantaisi Saint Malo 1900. Vykort från L-E Ericsson. Kan någon berätta om farty­ gen? En okänd nerriggadgaleas men vilken?

28 Länspumpen 1989:1 med pennstumpen för Länspumpen v______y ■ ■■ 3303 Blenda ex San Do­ cera ett foto samt övriga data mingo byggd 1874. om Svenska Lloyds ångare Pat­ Under vilken tid redade ricia? Hon gjorde sista resan Gustaf E. Reuter i Göteborg för Llovd Göteborg-London i fartyget och när såldes hon till maj 1929. Hon hade fem stvc- Norrtälje? ken koleldade ångpannor och huvudmaskineriet var två styc­ □ 5321 Bellgrove ex Finland ken kolvmaskiner. Jag var el- Trader ex Southella byggd dare ombord, vi avmönstrades Bertil HolmgrensRoxen. Foto: Warwick Foote, Brisbane. 1875. Under vilken tid var far­ i London 6 juni 1929. Flera tyget finskt under namnet Fin­ med mig mönstrade i ett ny­ deri AB Transatlantic i Göte­ Redan i april 1922 tog Trans land Trader? bygge i Newcastle. Britannia. borg hos AB Lindholmen-Mo- hem sin ängare och satte henne Kenneth H. Ohlsson K. Svenningsson tala i samma stad. Hon var med i fart för egen räkning med ur- sina 8 320 tons d.w. ett mycket sprungsnamnet Roxen. □ San Doniingo inköptes till stort linjefartyg och hon var Hon gick sedan i trafik pa sin □ Patricia byggdes som Mong­ Sverige 1899 av Ångf AB Små­ också avsedd att gå på rederiets tilltänkta trad fram till krigsut­ olia i Trieste 1901. Som Wes­ land i Oskarshamn och fick långlinje mellan Skandinavien brottet 1939. I mars 1941 avytt­ tern Australia köptes hon av namnet Blenda. Ägdes av Reu­ och Australien. rades hon tillsammans med sys­ Lloyds 1920 och fick namnet ter mellan 1915 och 1920 varpå terfartyget Boren till Patricia Såld i England 1929 Ångaren sjösattes 1921 som hon såldes till Norrtälje. skeppsredaren Hans Lundgren och omdöpt Baltavia. Upphug­ nummer tvä i en serie om tre. Blenda minsprängdes den 21 i Helsingborg för det under bil­ gen 1935. Matt: 105,89x13,02 De övriga var f.ö. Boren och november 1920 vid Storkalle- dande varande Rederi AB m. Tonnage: 3 277 brt. 2 068 Tolken. Fartyget fick alltså i grunds fyrskepp p.r. Viborg- Sigyn. Roxen fick namnet nrt. Djupgående 6,25 m. Reg dopet namnet Roxen efter cn Hull. Sigvn. nr 6315, signal KBTJ. känd sjö i Östergötland. Redan den 9 augusti 1942 □ S/S Bellgroveägdes som Fin­ Redaktionen Efterkrigstiden innebar en minsprängdes fartyget utanför land Trader av Ångf AB Tran- stor kris inom sjöfartsnäringen. den holländska kusten. Hon sito i Åbo mellan 1910 och ■ ■■ Bertil Holmgren har hört Liksom mänga andra rederier hade samma dag avgått med 1912. Köptes 1912 till Sverige av sig till redaktionen och vill valde Transatlantic att flagga ut full last av gaskol från Rotter­ av Rederi AB Bellgrove i veta var några av de fartyg han sitt nybygge. Det blev den dam och var på resa till Stock­ Landskrona. Förliste 2 novem­ seglade i i slutet av trettiotalet kända tyska firman Aug. Bol- holm. Vid femtontiden inträf­ ber 1921 vid Rubjerg. blev av. Vi börjar i detta num­ ten i Hamburg som stod som fade en våldsam explosion och Redaktionen mer med Roxen. registrerad ägare vid leveran­ Sigyn började genast sjunka. Denna ångare beställdes sen i oktober 1921. Namnet på Man försökte sätta fartyget på ■ ■■ Kan Länspumpen publi- efter första världskriget av Re- ängaren var då Athaulf. grund men hon sjönk vid sjut­ tontiden i position 52,55 N. 04,36,0. Besättningen infördes med eskortfartyg till Den Hel- der. Krister Bång

OBS! Stoppdaj* för manus till Frägor-Svar- Kompletteringar och Pennstumpen den 25 april 1989.

Patriciai bojar vid Lindholmen. Foto från Klubb Maritim, Västra Kretsen.

Länspumpen 1989:1 29 Böcker på frivakten

Sjöhistorisk Årsbok 1987: Svensk Sjöhistorisk Bibliografi 1976-1986. Boken är sammanställd av Helena Grönqvist, över 400 sidor. inb.. Centraltryckeriet i Borås 1988. Pris: 165 kr.

Med detta omfattande verk finns nu den svenska sjöhistoriska bibliografin från 1800 till 1986, med undantag av åren 1946-1964. nedskriven. I utgåvan redovisas även litteratur om sjösport och fritidsbåtar. Detta p g a av allmänhetens ökade intresse. Genom ett omfattande register kan man lätt hitta i boken vad som skrivits under perioden om var svenska sjöfart och närstående näringar. Klubb Maritims tidningar Bätologen och Länspumpen finns givetvis med i bibliografin. Glädjande är att många hembygdsföreningars och lokala ideella föreningars publikationer har uppmärk­ Akvarell av Tord Kempe i boken Öland och Kalmarsund. sammats och kommit med i bibliografin. Detta verk kommer framledes att ha Öland och kalmarsund, Skepparhistorier - Skrönor från haven. stor betydelse för den sjöhistoriska strandhugg i historiska vatten. Anders Björklund/Gunnar Nordlinder. forskningen. Av Tord Kempe. 168 sidor, inb.. Boken är på 142 sidor, illustrerad och Centraltryckeriet i Borås 1988. inb. Schmidts Boktryckeri AB. Sjöhistorisk Årsbok 1988-1989: En mycket trivsam bok med skild­ Helsingborg 1988. Sjöhistoriska museet 50 ar. ringar Iran en mängd olika platser längs Författarna har lyckats att samman­ Boken är på 215 sidor, rikt illustrerad fastlandet vid Kalmarsund och på ställa en mängd skepparhistorier ur olika med bl a mänga färgfoton, inb.. Öland, sett med en sjöfarandes ögon. arkiv och tidskrifter. De belyser traditio­ Centraltryckeriet i Borås 1988. Pris: 220 kr.______Detta är ingen bok för en renodlad bå- nen bakom de s k skepparhistorierna, tolog men för den som är lite mer allmänt berättarkonsten och sjöskrönornas roll. Denna mycket påkostade bok får ses intresserad ger den desto mer. Författa­ De förvånas över att inga "moderna" som en hyllning till det 50-årsjubilerande ren visar prov pä mycket stor kännedom skepparhistorier tycks finnas. Efterlys- Sjöhistoriska museet och Föreningen om såväl geografiska som biologiska och ningar i fackpress har gett magert resul­ Sveriges Sjöfartsmuseum som samtidigt historiska företeelser. Tillsammans med tat, sä de tror att den svenska sjöskrönan fyller 75 år. beskrivningar av t ex det nutida "vimlet" är på väg ur tiden. Kanske inte så kons­ Några av museets olika verksamhets­ i Borgholm och dess kontrast, ett ströv­ tigt med tanke på vår tids möjligheter till grenar har sina egna kapitel. Nämnas tåg på Alvaret gör detta boken mycket aktiviteter på frivakten. kan bibliotekets stora samling med ca omväxlande och lättläst. Boken ger många skratt. Vad sägs om 55 000 volymer. En imponerande bok­ den här: samling. Den vackra museibyggnaden Samtliga kapitel är oberoende av var­ - Johansson har blivit skickad iland av har sitt kapitel. Klubb Maritim medlem­ andra, både geografiskt och tidsmässigt, skepparen för att köpa "mat och lite men John E. Persson har skrivit om ång­ stundtals mycket faktaspäckat och dess­ brännvin". Johansson, som känner skep­ aren Sonjas trippelångmaskin, vilken för emellan mer lättsamt. Hur mänga visste paren lika väl som sig själv, återvänder övrigt finns som modell pä Sjöhistoriska. t ex att Trans’ grundare Wilhelm R. ombord med sju liter brännvin och en För den allmänt sjöfartsintresserade Lundgren var frän Söderåkra? limpa. Skepparen: "Ä du alldeles f-d, Jo­ rekommenderas detta mycket fina bok­ Boken är fylld av kartskisser, detalje­ hansson. hva’ ska vi göra me så mycke' verk. rade och översiktliga (där finns en karta brö ?" Sjöfartsmuseet i Göteborg Bertil Söderberg över samtliga skeppsvarv), teckningar Bertil Söderberg och akvareller av mycket hög klass. Allt ■ ■ ■ Årsböckerna kan beställas genom gjort av författaren Tord Kempe. ■ ■ ■ Boken är utgiven av Stefan Andersson, Sjöhistoriska Museet, Carlssons Bokförlag. Stockholm. tel: 08-666 4914 eller genom bokhan­ Jan Johansson Telefon 08-11 23 49^ deln.

30 Länspumpen 1989:1 förvaltaren båten till Karl Hillgren bo­ ende i Nairobi i Afrika. Hemorten förblev dock Karlskrona. Redan månaden efter den affären hade Hillgren hittat en nv ägare. För 150 000 kr togs hon över av Don Carlos Enterprises S. A. i Panama City som gav henne namnet Gandalf I Fartyget var nu endast sporadiskt i fart. Langa tider låg hon upplagd i Halm­ stad och i Göteborg. 1981 var hon dock igang. Hon kom då till Amsterdam där myndigheterna slog till och stoppade henne. Man klagade främst pa undermå­ lig räddningsutrustning. Äter var farty­ get på sluttampen trodde man. Men alls icke. I oktober 1981 inköptes hon av Europaline Enterprises S. A. i Panama och kom igång igen under nam­ net Leone I. Snart nog försvann hon ur positionslistorna. Hon lades upp i Göta Älv ganska medfaren. Så gick det några är. Tydligen arbe­ tade man med fartyget och sommaren A lbert fotograferad pä Ringön i Göteborg av Krister Bång. Hon skulle huggas 1988 upp syntes hon till både i Vänersborg men såldes och iståndsattes. Notera släktskapet medBenguela. och i Karlstad. Jag såg henne först den 24 november. Då var hon uppmålad och grann och hon har varit igång hela hösten mestadels i Östersjöfart. Numera heter På sluttampen hon Trion och har hemort i Limon. av Krister Bång Costa Rica. Senast jag såg henne var på nyårsafton då hon låg lastad vid Hönö EDAN NÄR jag första gången träf- Troligen hade ombyggnaden kostat klova. Vi får hoppas att de svårigheter R fade pa Albert var hon på sluttam- för mycket ty Likema gick 1978 i kon- fartyget haft nu skall vara övervunna och pen. Året var 1972. Det var en kulen ok- kurs. I november detta år sålde konkurs- att ägarna skall få en god utkomst. ■ toberdag och hon låg vid Gotenius Varv i Göteborg. Hon var kondemnerad, var­ för vet jag inte, men hon var omhänder­ tagen av Skeppsupphuggning i Göteborg AB. Albert var ett litet fartyg som varit ännu mindre. Hon byggdes 1952 av Ro- landswerft i Bremen för änkan Knepper i samma stad. Möjligen var båten upp­ kallad efter salig Albert Knepper men det återstår att utreda. Hon seglade, lik­ som mänga av hennes systrar i nord- och östersjöfart. Hon var en ofta sedd gäst i Sverige. Hon kunde som mest få med sig 590 ton. 1956 förlängdes båten rejält varefter hon lastade 680 ton. Som genom ett under slapp Albert att bli upphuggen 1972. I december detta år inköptes hon för 75 000 kr av Likema i Karlskrona AB. Albert fördes till Karls­ krona där betydande upprustningsarbe- ten påbörjades. Bl a fick hon en ny över­ byggnad akter. Dä fartyget efter nagra år kom igång bar hon svensk flagg och nam­ net Hilas. Gandalf varI en skandalbåt som figurerade mycket i pressen. Foto: Terje Fredh

Länspumpen 1989:1 31 Länspumpen Box 421 401 26 Göteborg

>«n55 «■JSSS# 5**0 Svensk Sjöfarts Tidning - The Scandinavian Shipping Gazette - har en av de största betalda upplagorna bland världens sjöfartstidskrifter. Utkommer med 40 nummer per år, däribland många specialnummer. Tidningen har i 84 år initierat speglat skandinavisk och internationell sjöfart, samt varvsindustri med binäringar. Tidningen erbjuder snabb nyhetsservice, djupa bak- grundsartiklar, professionella marknadsanalyser och policyskapande ledarkommentarer. Håll dig informerad och följ utvecklingen, prenumerera på Svensk Sjöfarts Tidning/The Scandinavian Shipping Gazette.

Pren. priser 1/1-år 40 nr. 415:- 1/2-år 20 nr. 230:-

SVENSK 5JDFART TIDNING The Scandinavian Shipping Gazette Box 53090, 400 14 Göteborg - Tel. 031-17 85 40